Bet. 1998/99:SkU10

Skatteutskottets betänkande

1998/99:SKU10

Inkomstskatter, fastighetsbeskattning, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1998/99

SkU10

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet motioner från den

allmänna motionstiden som rör inkomstbeskattningen

och beskattningen av fastigheter.

Utskottet avstyrker samtliga motioner och hänvisar

i flera fall till de pågående skatteöverläggningarna

och Fastighetsbeskattningsutredningens arbete.

Bostadsutskottet har avgivit ett yttrande över de

frågor som rör fastighetsbeskattningen.

Till betänkandet har fogats 23 reservationer (m, v,

kd och c) och två särskilda yttranden (m och v).

Motionerna

1997/98:N302 av Kjell Ericsson (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om särskilt avdrag för

dem som saknar allmänna kommunikationsmedel och för

dem som har långa avstånd till basservice.

1998/99:K354 av Murad Artin m.fl. (v) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att Sverige även om

en gemensam stadga införs under alla förhållanden

bör kräva rätten att självständigt kunna ta ut skatt

för de EU-parlamentariker som valts i Sverige.

1998/99:Sk307 av Holger Gustafsson m.fl. (kd) vari

yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att fastighetsskatt

på tomträttsmark avskaffas för tomträttshavare.

1998/99:Sk308 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

yrkas

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om behovet av att

motverka svartarbete och skatteundandraganden,

20. att riksdagen beslutar avskaffa

generalklausulen.

1998/99:Sk603 av Inger René och Kent Olsson (m) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om inrättande av

fastighetstaxeringsnämnder med lokalt inflytande,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att sänka

fastighetsskatten,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att halvera

tomtvärdet.

1998/99:Sk611 av Marianne Andersson och Margareta

Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om införande av ett "idrottskonto".

1998/99:Sk612 av Nils Fredrik Aurelius och Ola

Karlsson (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av

att skattekilarna inom den privata tjänstesektorn

elimineras,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av

att förmånsbeskattningen av familjetjänster

reduceras.

1998/99:Sk613 av Siw Persson (fp) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag till

lagändringar om att kostnader för eget

kampanjmaterial upp till en viss summa, förslagsvis

20 000 kr, skall vara avdragsgilla.

1998/99:Sk614 av Ulf Björklund (kd) vari yrkas att

riksdagen beslutar om sådan ändring i lagen om

skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på

bostadshus, att också fastighetsägare som använder

egen arbetskraft skall vara berättigade till

skattereduktion.

1998/99:Sk615 av Ingvar Eriksson och Ola Karlsson

(m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär

förslag till ändring i värderingsunderlaget för

fastighetstaxeringen i enlighet med vad som anförts

i motionen.

1998/99:Sk617 av Laila Bäck m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en utjämning av

skattebelastningen över åren vid produktion av

vattenkraft.

1998/99:Sk618 av Göte Jonsson och Ingvar Eriksson

(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

underhåll av mangårdsbyggnader.

1998/99:Sk621 av Ingvar Eriksson (m) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om

ökat bilavdrag för arbetsresor i enlighet med vad

som anförts i motionen.

1998/99:Sk623 av Ulf Björklund (kd) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om fastighetsskatt på

tomträttsmark.

1998/99:Sk631 av Patrik Norinder (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av nya

villkor för kompetensinvesteringar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om individuella

kompetenskonton,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om avdragsrätt för

kompetensinvesteringar,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om vinstperiodisering

för kompetensinvesteringar,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om finansiering av

förslagen.

1998/99:Sk632 av Anna Åkerhielm (m) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan

ändring i skattelagstiftningen att tjänstesektorn

får möjlighet att expandera.

1998/99:Sk634 av Christel Anderberg (m) vari yrkas

att riksdagen i enlighet med vad som anförts i

motionen hos regeringen begär ett förslag angående

slopande av tvåårsgränsen för avdrag för kostnader

för dubbel bosättning.

1998/99:Sk635 av Karin Falkmer (m) vari yrkas att

riksdagen beslutar att treårsgränsen för avdragsrätt

för dubbelt boende avskaffas i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1998/99:Sk648 av Dan Ericsson (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att Östergötland bör

bli försökslän för lägre tjänsteskatt.

1998/99:Sk649 av Holger Gustafsson (kd) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en utredning med

uppgift att inför 2000 reformera det svenska

skattesystemet med målsättningen att minska såväl de

internationella som de nationella incitamenten till

skattebrott.

1998/99:Sk650 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

att riksdagen hos regeringen begär förslag om regler

för tillfälligt arbete, dubbel bosättning m.m. i

enlighet med vad som anförts i motionen.

1998/99:Sk653 av Carl Erik Hedlund (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om avdragsrätt för

donationer till ideella organisationer.

1998/99:Sk655 av Elizabeth Nyström och Lars Björkman

(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

införandet av ett avdrag för hushålls- och

tomttjänster.

1998/99:Sk656 av Kia Andreasson (mp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om förmånsvärdet på bilar som

tankas med alternativa bränslen.

1998/99:Sk667 av Runar Patriksson (fp) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ökad avdragsrätt för

användning av egen bil i arbetet.

1998/99:Sk670 av Per Westerberg m.fl. (m) vari yrkas

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

utökade möjligheter till personliga "fallskärmar"

genom pensionsförsäkringar.

1998/99:Sk671 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om statlig och kommunal

verksamhet (avsnitt 2),

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om skattepolitiken som

ett fördelningspolitiskt redskap (avsnitt 3.1),

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en röd skatteväxling

(avsnitt 3.2),

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om sänkt skatt på

arbetskraft (avsnitt 4.2),

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om grön skatteväxling

(avsnitt 4.4),

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om skatteuttaget

och sysselsättningen (avsnitt 4.5).

1998/99:Sk672 av Marianne Andersson m.fl.

(c,m,kd,fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att bilar som är

arbetsredskap i näringsverksamhet undantas från

förmånsbeskattning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att vid beräkningar

av förmånsvärde för fordon som inte är arbetsredskap

större hänsyn tas till det faktiska värdet av

förmånen.

1998/99:Sk674 av Margit Gennser (m) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär en utredning om en

avdragsrätt för pensionssparande som är knutet till

livstiden och inte kalenderåret i enlighet med vad

som anförts i motionen.

1998/99:Sk675 av Torgny Danielsson och Jarl Lander

(s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

behovet av tillämpningsföreskrifter om reseavdrag

för vissa idrottsfunktionärer.

1998/99:Sk676 av Karl-Göran Biörsmark och Elver

Jonsson (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen

begär förslag om avdragsrätt för vissa gåvor till

ideellt och humanitärt arbete.

1998/99:Sk677 av Tuve Skånberg (kd) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär att en parlamentarisk

utredning tillsätts för att lägga förslag till

utformning av regler för skatteavdrag för gåvor till

ideella föreningar och liknande ändamål.

1998/99:Sk678 av Caroline Hagström (kd) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ändrade

avdragsmöjligheter för personvalskampanjkostnader.

1998/99:Sk679 av Helena Höij (kd) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om fastighetsskatt på tomt-

rättsmark.

1998/99:Sk680 av Inger Strömbom (kd) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av att reglerna

för fastighetsskatt förändras så att

energibesparande åtgärder inte leder till höjd

skatt.

1998/99:Sk682 av Marie Granlund och Lars-Erik Lövdén

(s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om en

utvärdering av konsekvenserna av den nya

gränsgångarregeln mellan Sverige och Danmark.

1998/99:Sk683 av Anders Karlsson och Bengt

Silfverstrand (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om gränsgångare.

1998/99:Sk706 av Inger Segelström m.fl. (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att öka

tillväxten inom tjänstesektorn.

1998/99:Sk707 av Dan Ericsson (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om

fastighetstaxeringen.

1998/99:Sk709 av Kia Andreasson (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om betydelsen av att

bytesringar stimuleras,

2. att riksdagen begär att regeringen återkommer

med förslag till skatteregler för bytesringar i

enlighet med vad i motionen anförts.

1998/99:Sk710 av Laila Bäck m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ändrade skatteregler för

säsongsanställda.

1998/99:Sk714 av Rune Berglund och Berit Andnor (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts

angående biodling och att detta beaktas i samband

med de kommande samtalen om skattesystemets

utformning.

1998/99:Sk715 av Tuve Skånberg och Holger Gustafsson

(kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att

återinföra en fast gräns på 15 bisamhällen under

vilken inte skattskyldighet föreligger.

1998/99:Sk730 av Torgny Danielsson och Hans Karlsson

(s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av att se

över förmånsbeskattningen av fordon för funk-

tionshindrade.

1998/99:Sf214 av Ulf Kristersson m.fl. (m) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av sänkta

skatter,

4. att riksdagen beslutar införa en skattereduktion

för hemnära tjänster i enlighet med vad som anförts

i motionen.

1998/99:So381 av Sten Tolgfors (m) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning

om införande av avdragsrätt för gåvor till de

ideella hjälporganisationerna i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1998/99:Ub801 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari

yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ändring i gällande

skattelagstiftning i syfte att stimulera

föräldraaktivitet vid kommunala förskolor.

1998/99:T818 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om

förändrad beskattning av personaloptioner i enlighet

med vad som anförts i motionen.

1998/99:MJ238 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om skatteväxling.

1998/99:MJ749 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas

27. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om skatteväxling.

1998/99:MJ803 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en fortsatt grön

skatteväxling.

1998/99:N230 av Rigmor Ahlstedt (c) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om införande av lokala

taxeringsnämnder.

1998/99:N238 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om sänkt skatt på

arbete och företagande.

1998/99:N274 av Göran Hägglund m.fl. (kd) vari yrkas

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om skatteväxling

från statlig fastighetsskatt på

vattenkraftsstationer till kommunal

fastighetsavgift.

1998/99:N326 av Per Westerberg och Göran Hägglund

(m,kd) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om beskattning av

tjänstebilar,

54. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om utredning av

förutsättningarna för individuella kompetenskonton,

65. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om beskattning av

hushållstjänster.

1998/99:N329 av Gunnar Hökmark (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts under avsnittet Att

kunna leva på sin lön.

1998/99:N330 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om behovet av

krafttag mot svartjobben.

1998/99:N332 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om inriktningen på

skattepolitiken.

1998/99:N334 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari

yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om skattesystem som

utvecklar näringslivet.

1998/99:N337 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om glesbygdsavdrag.

1998/99:A215 av Anne-Katrine Dunker och Patrik

Norinder (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om skatter och

avgifter.

1998/99:A238 av Marianne Carlström m.fl. (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om en eventuell

regelöversyn i syfte att underlätta

tjänsteproduktion i hushållssektorn och som omfattar

frivilligorganisationerna.

1998/99:A802 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att införa

skattereduktion för hemnära tjänster.

1998/99:A810 av Maria Larsson m.fl. (kd) vari yrkas

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om åtgärder för

att få till stånd en fungerande marknad för tjänster

riktade mot hushållen.

1998/99:A811 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

yrkas

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att reseavdrag

skall få räknas på den tid det tar att köra barn

till och från dagis.

1998/99:Bo235 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär nya och

utvidgade utredningsdirektiv för

Fastighetsskatteutredningen enligt vad som anförts i

motionen.

1998/99:Bo237 av Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd) vari

yrkas

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om ROT-program.

Yttrande från annat utskott

Bostadsutskottet har yttrat sig i ärendet. Yttrandet

(1998/99:BoU2y) fogas som bilaga till detta

betänkande.

Utskottet

Inledning

Utskottet har senast behandlat frågor om

inkomstbeskattning i ett yttrande till

finansutskottet i november 1998. Yttrandet finns

fogat som bilaga 3 till finansutskottets betänkande

1998/99:FiU1 Utgiftsramar och beräkning av

statsinkomsterna, m.m. I det ärendet behandlades

motioner från den allmänna motionstiden i oktober

1998. Bl.a. ingick de skatteförslag som Moderaterna,

Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet

lagt fram i sina budgetalternativ för 1999.

Vänsterpartiet och Miljöpartiet, som står bakom

budgeten för 1999, redovisade den inriktning av

skattepolitiken som de verkar för i särskilda

yttranden i ärendet.

I detta betänkande behandlar utskottet de allmänna

motionsyrkanden angående inkomstbeskattning och

fastighetsbeskattning som återstår efter höstens

budgetbehandling. På motsvarande sätt behandlas

återstående allmänna motionsyrkanden om företags-

beskattning, moms och punktskatter i betänkandena

1998/99:SkU11-13.

Utredningar, m. m.

Skatteväxlingskommittén har i januari 1997 avlämnat

sitt slutbetänkande Skatter, miljö och

sysselsättning (SOU 1997:11). Kommittén har

analyserat energi- och miljöskatternas miljöpåverkan

och effekterna på näringslivets konkurrenskraft,

sysselsättningen, effektiviteten i

resursallokeringen och de offentliga finanserna.

Kommittén har vidare analyserat förutsättningarna

för och effekterna av olika slag av skatteväxling.

Tjänstebeskattningsutredningen har i Skatter,

tjänster och sysselsättning (SOU 1997:17) bl.a.

föreslagit att arbetsgivaravgifter och egenavgifter

för egenföretagare avskaffas i tjänstebranscher som

kan anses utgöra ett substitut till hemarbete och

svartarbete.

Fastighetstaxeringsutredningen (Fi 1997:06) ser för

närvarande över fastighetstaxeringen. Enligt

direktiven skall utredaren undersöka om gällande

regler på ett tillfredsställande sätt leder fram

till att taxeringsvärdena återspeglar

marknadsvärdena. Utredningen beräknas avsluta sitt

arbete i september 1999 (dir. 1997:36).

Fastighetsbeskattningskommittén (Fi 1998:06) har i

uppdrag att se över och utvärdera reglerna om

fastighetsskatt, m.m. Kommitténs uppdrag omfattar i

första hand fastighetsskatten på småhus och

hyreshus. Kommittén beräknas avsluta sitt arbete vid

årsskiftet 1999/2000 (dir. 1998:20).

Regeringen har under hösten 1998 inbjudit

riksdagspartierna till överläggningar om skatte-

politikens inriktning. Överläggningarna skall

särskilt gälla frågan om det är möjligt att

förbättra betingelserna för hög tillväxt och hög

sysselsättning genom att stimulera arbete,

företagande, utbildning och sparande med

skattepolitiska åtgärder. Skatteöverläggningarna

pågår för närvarande.

Inkomstbeskattningen

Motionerna

I flera motioner framställs yrkanden med den

inriktning som Moderata samlingspartiet har

redovisat i sitt budgetalternativ för 1999. I motion

N329 yrkande 1 av Gunnar Hökmark (m) anförs att

Sverige behöver en skattepolitik som gör att

alltfler får så mycket kvar efter skatt att de kan

stå på egna ben och känna trygghet i den personliga

välfärden. Sänkta skatter skulle enligt motion A215

yrkande 2 av Anne-Katrine Dunker och Patrik Norinder

(m) också minska den omfattande svarta sektor som

enligt motionärerna har utvecklats inom den privata

tjänstesektorn. I motion Sk612 av Nils Fredrik

Aurelius och Ola Karlsson (m) anförs att minskade

skattekilar och större klarhet beträffande

förmånsbeskattningen skulle skapa ett stort antal

legala hushållstjänster och minska svartarbetet

(yrkande 1). Motionärerna föreslår också att förmån

av fri barnpassning, städning etc. åsätts ett

schablonvärde på t.ex. 100 kr i timmen för att

förenkla tillämpningen (yrkande 2). I motion Sf214

yrkande 1 av Ulf Kristersson m.fl. (m) anförs att

ett extra grundavdrag på 10 000 kr per barn vid den

kommunala beskattningen bör införas och att staten

bör vidta åtgärder som ger utrymme för sänkta

kommunalskatter. Vidare bör styrkta

barnomsorgskostnader göras avdragsgilla i anslutning

till att ett vårdnadsbidrag införs. I motion Sk632

av Anna Åkerhielm (m) begärs en ändring av

skattereglerna som ger tjänstesektorn en möjlighet

att expandera. I motion T818 yrkande 7 av Carl Bildt

m.fl. (m) framställs ett yrkande om beskattningen av

personaloptioner.

Några yrkanden gäller det förslag om en permanent

skattereduktion på 50 % för rotarbeten och

hushållstjänster som Moderaterna lagt fram

tillsamman med Kristdemokraterna och Folkpartiet.

Skattereduktion skall medges med 50 % av kostnaden

inklusive moms för arbete som utförts i hemmet eller

på den egna tomten. Skattereduktionen erhålls direkt

vid inköp om tjänsten köps från ett företag.

Yrkanden om en sådan skattereduktion framställs i

motionerna A802 yrkande 8 av Carl Bildt m.fl. (m)

och Sf214 yrkande 4 av Ulf Kristersson m.fl. (m). I

motion Sk655 av Elizabeth Nyström och Lars Björkman

(m) hemställs om en utvidgning av rotavdraget till

hushålls- och tomttjänster. I motion N326 yrkande 65

av Per Westerberg och Göran Hägglund (m, kd)

föreslås att en reduktion av arbetsgivaravgifter och

moms för hushållsnära tjänster prövas i två län,

varav ett storstadslän och ett glesbygdslän.

Vänsterpartiet anför i partimotion Sk671 av Gudrun

Schyman m.fl. (v) att det är viktigt att kvaliteten

i skola, vård och omsorg säkerställs innan ändringar

på skatteområdet övervägs (yrkande 1). Höga

marginalskatter utgör ett viktigt inslag när det

gäller att öka sammanhållningen i samhället och

stärka förtroendet för skattepolitiken (yrkande 2).

En kombination av skattelättnader för låg-

inkomsttagare och skattehöjningar för höginkomst-

tagare kan bidra till en ökad konsumtion. Sänkt

skatt för små företag och höjd skatt för stora

skulle ge en stimulans till småföretagen, som kan

väntas stå för nya jobb i framtiden (yrkande 5).

Sänkta arbetsgivaravgifter skulle kunna ge en ökad

sysselsättning i personalintensiva branscher. Härvid

bör dock branscher med egen växtkraft, t.ex.

databranschen, inte vara aktuella, och förslag om

avdrag eller sociala checkar för den som vill

utnyttja tjänster i hemmet bör inte genomföras. Inom

EU bör Sverige verka för ändringar i momsdirektivet

som ger större möjligheter till sänkt skatt på

tjänster (yrkande 6). Sverige bör skärpa

beskattningen av sådan produktion och konsumtion som

påverkar miljön negativt och intäkterna användas för

att sänka skatten på arbete inom löneintensiva

branscher (yrkande 8). Skattesänkningar bör ha en

fördelningsprofil som ökar den totala efterfrågan

och i första hand kompensera för det ökade uttaget

av allmän pensionsavgift. Detta kan ske genom höjt

grundavdrag för låga inkomster, ett permanent

förvärvsavdrag eller genom att den disponibla

inkomsten ökas på annat sätt. En möjlighet kan vara

en statligt finansierad kommunalskattesänkning

(yrkande 10). Motionärerna har i annat sammanhang

framställt ett yrkande om att den allmänna

pensionsavgiften skall omvandlas till en förhöjd

statlig inkomstskatt (motion 1998/99:Sf224).

Den inriktning av skattepolitiken som

Kristdemokraterna redovisat i sitt budgetalternativ

under hösten stöds i ett flertal yrkanden. I motion

N330 yrkande 18 av Alf Svensson m.fl. (kd) anförs

att en stor mängd vita jobb skulle kunna skapas inom

tjänstesektorn för hushållstjänster om en permanent

skattereduktion på 50 % genomförs i enlighet med

Kristdemokraternas, Folkpartiets och Moderaternas

gemensamma förslag. Vidare bör möjligheten för

arbetsgivare att erbjuda förmån av hemservice

förbättras genom att förmånsvärdet sätts ner från

187 kr till 120 kr per timme. Yrkanden om en sådan

skattereduktion framförs även i motionerna Bo237

yrkande 19 av Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd) och

A810 yrkande 13 av Maria Larsson m.fl. (kd). I

motion Sk648 yrkande 1 av Dan Ericsson (kd)

hemställs att Östergötland får bli försökslän för

lägre tjänsteskatt.

I motion Sk649 av Holger Gustafsson (kd) anförs att

det är viktigt att komma till rätta med de problem

som uppstår därför att Sverige har väsentligt högre

skatter och andra skatteområden än grannländerna och

att en skattepolitisk reform bör genomföras som

minskar problemen och incitamenten till skattebrott.

I motion MJ238 yrkande 5 av Alf Svensson m.fl. (kd)

anförs att Skatteväxlingskommitténs slutsatser och

förslag bör förverkligas och att Sverige inom EU bör

verka för att enhällighet inte skall krävas för

beslut om ekonomiska styrmedel för en bättre miljö.

Från Centerpartiet anförs i motion N238 yrkande 6

av Lennart Daléus m.fl. (c) att skatten och

avgifterna på arbete måste sänkas för att ge

människor chansen att utveckla sina idéer och att

detta bör ske genom en skatteväxling med sänkt skatt

på arbetskraft och höjd skatt på miljöskadliga

verksamheter. I motion MJ749 yrkande 27 av Lennart

Daléus m.fl. (c) anförs att de svenska skatterna på

utsläpp kan utvecklas ytterligare. T.ex. saknas ännu

någon form av ekonomiskt styrmedel vid utsläpp i

vatten. Det finns också enligt motionärerna skäl att

utveckla miljöskatterna på naturresurser, som

exempelvis användning av färskvatten. En sådan

utveckling skulle kunna ge en bredare bas för miljö-

skatterna och utgöra grunden för en skatteväxling

från arbete till naturresurser och miljöpåverkan som

leder till ett radikalt annorlunda förhållande

mellan skattenivåerna på olika produktionsfaktorer.

I Folkpartiets partimotion Sk308 yrkande 19 av Lars

Leijonborg m.fl. (fp) anförs att en politik med

skattelättnader för hushållstjänster, slopad förtida

moms och sänkta arbetsgivaravgifter inom den privata

tjänstesektorn innebär ett viktigt steg mot ett

samhälle där hederligt arbete lönar sig bättre.

Färre och enklare regler för företag leder också i

denna riktning. I motion N332 yrkande 1 av Lars

Leijonborg m.fl. (fp) redovisas de förslag som ingår

i en sådan skattepolitik. Rejäla skattelättnader för

hushållstjänster, slopat tredje steg i skatteskalan,

slopad dubbelbeskattning av aktier, sänkt förmögen-

hetsskatt, slopade socialavgifter på vinstandelar

och höjd avdragsrätt för pensionssparande. Vidare

bör nystartade företag få uppskov med bolagsskatten,

den förtida momsinbetalningen och skattetillägget

vid fel i momsredovisningen slopas samt generösare

avdragsregler införas för företagare med hemmet som

arbetsplats. I motion MJ803 yrkande 8 av Lars

Leijonborg m.fl. (fp) anförs att en grön

skatteväxling förutsätter att de miljöskatter som

tas ut på miljöstörande verksamhet innebär

motsvarande sänkningar av skatten på andra områden.

Industrins internationella konkurrenskraft måste

beaktas. Miljöskatterna får inte driva företagen att

lägga sin verksamhet utomlands.

Miljöpartiets yrkanden om en socialekologisk

skatteväxling som medför sänkta skatter på arbete

och höjda miljörelaterade skatter stöds i motion

N334 yrkande 2 av Matz Hammarström m.fl. (mp). En

sådan skatteväxling bidrar enligt motionärerna till

att utveckla näringslivet.

I motion A238 av Marianne Carlström m.fl. (s)

anförs att Tjänstebeskattningsutredningens förslag

om avskaffade socialavgifter på tjänsteområdet också

bör gälla verksamhet som bedrivs i kooperativ form

eller av ideella föreningar, t.ex.

frivilligorganisationer som själva ordnar barnomsorg

m.m. I motion Sk706 av Inger Segelström m.fl. (s)

anförs att turist- och resebranschen är viktig för

tillväxten i tjänstesektorn. Om svensk turistnäring

skall kunna hävda sig krävs resurser för

marknadsföring och attraktiva projekt. Regeringen

bör enligt motionärerna överväga att införa en

bäddpeng som ett sätt att expandera turistsektorn

och öka tillväxten i tjänstesektorn.

Utskottets ställningstagande

Regeringen har under hösten inbjudit

riksdagspartierna till överläggningar om skatte-

politikens inriktning. Överläggningarna skall

särskilt gälla frågan om det är möjligt att

förbättra betingelserna för hög tillväxt och hög

sysselsättning genom att stimulera arbete,

företagande, utbildning och sparande med

skattepolitiska åtgärder. De ändrade förutsättningar

för skattesystemet som bl.a. följer av den ökande

internationaliseringen bör beaktas. En utgångspunkt

för överläggningarna är att åtgärder inom skatte-

politiken inte får äventyra starka offentliga

finanser eller en sund samhällsekonomi, inte

äventyra en god kvalitet inom skola, vård och omsorg

och inte leda till ökade klyftor i samhället.

Skattesystemet skall också vara enkelt och

likformigt och ha låga skattesatser och breda

skattebaser samt syfta till att främja en

miljövänlig utveckling av produktion och konsumtion.

Enligt utskottets mening är det värdefullt om det

går att finna breda överenskommelser mellan

riksdagspartierna om viktiga delar av

skattesystemet. Den inriktning som regeringen

angivit står också i god överensstämmelse med

flertalet nu aktuella yrkanden. Utskottet anser

emellertid inte att det finns skäl att nu gå in på

en närmare bedömning av dessa utan avstyrker

samtliga motionsyrkanden med hänvisning till att

resultatet av de pågående skatteöverläggningarna bör

avvaktas.

Kompetenskonton

Motionerna

I motion Sk631 av Patrik Norinder (m) anförs att det

är nödvändigt med nya regler för att företag och

individer skall kunna utveckla sin kompetens i takt

med världsledande länder (yrkande 1). En möjlighet

att spara inkomst före skatt på individuella

kompetenskonton för egen utbildning, kursavgifter

etc. bör införas (yrkande 2). Vidare bör en

avdragsrätt för ränta på studielån för

grundutbildning och för omkostnader i samband med

kompetensgivande utbildning införas (yrkande 3).

Företag skall ges rätt att avsätta vinst till

kompetensinvesteringar i företagets medarbetare

(yrkande 4). Det bör enligt motionären ankomma på

regeringen att föreslå en lämplig finansiering

(yrkande 5). I motion N326 yrkande 54 av Per

Westerberg och Göran Hägglund (m,kd) begärs en

utredning av förutsättningarna för att införa

individuella kompetenskonton.

Utskottets ställningstagande

Inom området pågår ett utredningsarbete på flera

fronter.

Småföretagsdelegationen har i betänkandet Kompetens

i småföretag (SOU 1998:77) föreslagit ett system med

individuella kompetenskonton som i huvudsak

överensstämmer med de förslag som motionärerna

lägger fram. En särskild grupp inom

Regeringskansliet arbetar för närvarande med Små-

företagsdelegationens förslag och skall rapportera

till regeringen under våren 1999.

Vidare har en arbetsgrupp med representanter från

regeringen och parterna på arbetsmarknaden i en

rapport den 3 september 1998 lagt fram förslag om en

stimulans för kompetensutvecklingen i arbetslivet

genom sänkta arbetsgivaravgifter under

utbildningstiden. Gruppen har inte föreslagit någon

finansiering av förslaget men anger att en sådan

utgör en ovillkorlig förutsättning för att förslaget

skall kunna genomföras. Eventuellt kan enligt

gruppen en delfinansiering sökas inom EG:s

strukturfonder.

Regeringen har i september 1998 tillsatt en

särskild utredare med uppgift att inför nästa

programperiod för EG:s strukturfonder föreslå

inriktningen av ett nytt program för det mål som

enligt förslag från kommissionen skall omfatta bl.a.

anpassning och modernisering av politiken och

systemen när det gäller utbildning, yrkesutbildning

och sysselsättning. En av utgångspunkterna skall

vara förslagen i den nämnda rapporten om kompetens-

utveckling i arbetslivet. Utredarens förslag skall

läggas fram i slutet av februari 1999 (dir.

1998:76).

Enligt utskottets mening utgör en satsning på

kompetensutveckling ett viktigt inslag i den politik

som regeringen driver med stöd av Vänsterpartiet och

Miljöpartiet. Tillväxt och sysselsättning skall

stimuleras genom att alla får en möjlighet att öka

sin kunskap och kompetens. Regeringen har också i

budgetpropositionen aviserat att man under våren

1999 kommer att lägga fram förslag på hur

kompetensutvecklingen i arbetslivet kan stärkas och

att ett sådant förslag enligt regeringens planering

skulle kunna träda i kraft den 1 januari år 2000. En

förutsättning för att en statlig stimulans skall

införas är dock enligt vad regeringen anför att

arbetsmarknadens parter bidrar med en ansvarsfull

delfinansiering.

Som framgår av det anförda arbetar regeringen med

frågan om utformningen och finansieringen av en

stimulans för kompetensutveckling inom arbetslivet

och det finns enligt utskottets mening anledning att

anta att dessa frågor kommer att diskuteras inom

ramen för de pågående skatteöverläggningarna.

Utskottet anser att resultatet av regeringens arbete

och de pågående skatteöverläggningarna nu bör

avvaktas.

Utskottet avstyrker med det anförda motionerna

Sk631 yrkandena 1-5 och N326 yrkande 54.

Värdering av bilförmån

Bakgrund

Småföretagsdelegationen har i rapporten Bättre och

enklare regler (SOU 1997:186) föreslagit att förmån

av fritt bränsle skall schablonbeskattas så att den

byråkrati med körjournaler och liknande som nu

belastar småföretagen kan undvikas. Enligt

delegationens Förslagskatalog (SOU 1998:94) skulle

förslaget få svagt positiva statsfinansiella

effekter.

Motionerna

I motion N326 yrkande 7 av Per Westerberg och Göran

Hägglund (m, kd) anför motionärerna att anställda

som har förmån av fri bensin måste föra körjournal

och specificera antalet körda mil i tjänsten för att

inte tvingas skatta för bensinförmånen. De föreslår

en översyn i syfte att granska den ökade tidsåtgång

som de nya reglerna medför för småföretagen.

I motion Sk672 av Marianne Andersson m.fl. (c, m,

kd, fp) anförs att bilar som används som

arbetsredskap i näringsverksamhet och nyttjas privat

i endast mindre omfattning bör vara undantagna från

förmånsbeskattning. Härigenom skulle företagare

slippa en mängd administrativt merarbete liksom

risken för att dubbelbeskattas för flera fordon

(yrkande 1). Vidare bör totalkostnaden för att hålla

bilen kunna proportioneras mellan närings-

verksamheten och den privata ekonomin med ledning av

reseräkningar. Det merarbete som dagens system ger

för småföretagarna skulle på detta sätt kunna

undvikas (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

Sedan den 1 januari 1997 gäller en ny metod för

värdering av förmån av helt eller delvis fri bil. I

förhållande till tidigare regler har en uppdelning

skett i dels förmån av privat nyttjande av bil, dels

förmån av fritt drivmedel. Drivmedelsförmånen är

knuten till bilens totala körsträcka med en

möjlighet för den skattskyldige att reducera

förmånen genom styrkt tjänstekörning.

En förutsättning för att bilförmån skall anses

föreligga är att bilen använts privat i mer är ringa

omfattning, dvs. bilen skall ha körts privat i mer

än 100 mil eller fler än 10 gånger. För bilar som

används som arbetsredskap gäller särskilda

jämkningsregler.

Enligt utskottets mening har reglerna för

beskattning av bilförmån fått sin nuvarande

utformning som en följd av den kritik som riktades

mot de tidigare reglerna för att de innebar en

alltför kraftig stimulans av tjänstebilsinnehavarnas

privata körning. Utskottet är medvetet om att

önskemålet om en ur miljösynpunkt mer rimlig

utformning har fört med sig att reglerna blivit mer

komplicerade att tillämpa för dem som har förmån av

fritt drivmedel, men anser att reglerna trots allt

måste anses utgöra en rimlig kompromiss i

sammanhanget. Utskottet är inte berett att frångå

den grundläggande princip för beskattningen av

bilförmån som de nuvarande reglerna är ett uttryck

för.

När det gäller bilar som används som arbetsredskap

eller privat endast i ringa omfattning ger de

nuvarande reglerna enligt utskottets bedömning goda

möjligheter att uppnå ett rimligt utfall samtidigt

som reglerna genom en viss schablonisering hålls

enkla och förutsebara. Vad motionärerna anfört i

denna del föranleder enligt utskottets mening inte

någon annan bedömning.

Utskottet avstyrker med det anförda motionerna N326

yrkande 7 och Sk672 yrkandena 1 och 2.

Handikappades bilförmån

Motionen

I motion Sk730 yrkande 2 av Torgny Danielsson och

Hans Karlsson (s) anförs att företagare som använder

rullstol och är i behov av en handikappanpassad bil

riskerar att få ett mycket högt förmånsvärde

eftersom sådana bilar kräver större utrymmen och

speciell utrustning och därmed betraktas som

lyxbilar. Enligt motionärerna bör reglerna ses över

så att handikappade inte missgynnas.

Utskottets ställningstagande

Bilstödet till funktionshindrade fick sin nuvarande

form den 1 oktober 1988. Stöd lämnas bl.a. till

personer som är beroende av bil för att försörja sig

eller för att genomgå yrkesinriktad utbildning eller

genomgå rehabilitering med utbildningsbidrag.

Bilstöd lämnas i form av bidrag för inköp och

anpassning av motorfordon.

När det gäller bestämmelserna om beskattning av

bilförmån ger nuvarande regler möjlighet att bortse

från anordningar som är knutna till handikapp eller

sjukdom. Enligt Riksskatteverkets anvisningar (RSV S

1998:41) skall anordningar som betingas av sjukdom

eller handikapp hos förmånstagaren inte anses som

sådan extrautrustning som skall påverka förmåns-

värdet. I denna del har reglerna enligt utskottets

bedömning en tillfredsställande utformning.

När det sedan gäller rullstolsbundnas behov av en

större bil - t.ex. till följd av att särskild

utrustning behövs - finns det inte på samma sätt en

uttrycklig reglering. Reglerna innehåller dock en

allmän regel om jämkning vid synnerliga skäl som

enligt utskottets mening bör ge ett utrymme för att

ta vissa hänsyn vid beskattningen.

I likhet med motionärerna anser utskottet att det

är viktigt att skattereglerna inte missgynnar

handikappade. Som framgår av det anförda har de

aktuella reglerna en utformning som lämnar ett

utrymme för den typ av hänsynstaganden som

motionären önskar. Utskottet ser därför inte något

skäl till tillkännagivanden till regeringen i denna

fråga utan avstyrker motion Sk730 yrkande 2.

Miljövänliga förmånsbilar

Motionen

I motion Sk656 av Kia Andreasson (mp) anförs att

bilar som drivs med alternativa bränslen har ett

förmånsvärde som är 40 000 till 50 000 kr högre än

en bensindriven bils förmånsvärde. Anledningen är

att förmånsvärdet beräknas på marknadsvärdet. Miljö-

kostnaderna bör enligt motionären räknas fram och

dras av från marknadsvärdet.

Utskottets ställningstagande

Nuvarande regler ger ett visst utrymme för att jämka

värdet om en miljövänlig förmånsbil används.

Jämkning får ske när bilen ingår i en större grupp

av bilar, som deltar i ett test eller liknande för

utprovning av ny eller förbättrad miljö- eller

säkerhetsteknik eller dylikt och bilen i det

utförandet inte finns att köpa på den allmänna

marknaden inom Europeiska unionens medlemsländer

eller EES-länderna. Om bilen däremot finns på

marknaden men är särskilt dyr därför att den

använder sig av ny teknik, t.ex. av miljöskäl, finns

det inte någon uttrycklig jämkningsgrund.

Frågan om den skattemässiga behandlingen av

miljövänliga bilar är föremål för utredning inom

Trafikbeskattningsutredningen, som bl.a. ser på

fordonsskattens utformning. Översynen gäller den

lämpligaste avvägningen mellan försäljningsskatt,

fordonsskatt, energi- och koldioxidskatt i syfte att

förbättra den samlade styreffekten med avseende på

trafiksäkerhet och miljö. Reglerna om beskattning av

bilförmån ingår inte i uppdraget. Avsikten är att

utredningen skall vara avslutad i april 1999.

Enligt utskottets mening är det viktigt att

skattereglerna medverkar till en styrning mot

användning av bilar med goda miljöegenskaper.

Möjligheterna att få till stånd en ökad

miljöstyrning inom ramen för de olika punktskatter

som tas ut för bilar är nu föremål för utredning och

ett resultat är att vänta till våren. Även om

reglerna om bilförmån inte ingår i utredningens

uppdrag anser utskottet att bedömningen av behovet

av ytterligare förbättringar av bilförmånsreglernas

miljöstyrning bör anstå tills resultatet av Trafik-

beskattningsutredningens överväganden är klart.

Utskottet är därför inte nu berett att tillstyrka

ett tillkännagivande till regeringen om behovet av

en ändring av bilförmånsreglerna på denna punkt.

Utskottet avstyrker med det anförda motion Sk656.

Resor till och från arbetet

Bakgrund

Avdraget för kostnad för resor med egen bil mellan

bostad och arbetsplats har fr.o.m. inkomståret 1998

höjts från 13 kr per mil till 15 kr per mil.

Samtidigt höjdes avdragsgränsen från 6 000 kr till 7

000 kr (prop. 1997/98:1, bet. 1997/98:FiU1).

Avdrag medges endast för resa mellan bostad och

arbetsplats. Eventuell omväg eller tidsförlust när

barn hämtas eller lämnas på vägen beaktas inte, utan

ses som en ej avdragsgill levnadskostnad.

Motionerna

I motion Sk621 yrkande 2 av Ingvar Eriksson (m)

hemställs att avdraget för arbetsresor höjs utan

någon samtidig höjning av gränsen för rätt till

avdrag.

I motion Sk667 av Runar Patriksson (fp) anförs att

avdragsgränsen på 7 000 kr bör sänkas till 4 000 kr

när det gäller avdrag för kostnad för bilresor till

och från arbetet.

I motion A811 yrkande 12 av Lars Leijonborg m.fl.

(fp) föreslås att den tid det tar att köra barn till

och från dagis bör få räknas in när rätten till

avdrag för resor till och från arbetet bestäms.

Utskottets ställningstagande

När riksdagen under hösten 1997 behandlade frågan om

en uppjustering av det avdragsgilla beloppet för

resor med egen bil hade detta legat på 13 kr sedan

1993. Ökade rörliga kostnader, bl.a. för bensin, gav

då anledning till en uppjustering av avdraget.

Eftersom den nya nivån borde bestå under flera år

bestämdes uppjusteringen till 2 kr. Med hänsyn till

statsfinanserna och för att ge åtgärden en

tillfredsställande fördelningsprofil höjdes

samtidigt gränsen för avdragsgilla kostnader för

resor till och från arbetet från 6 000 kr till 7 000

kr. Konstruktionen innebar att åtgärden fick en

inriktning mot dem med förhållandevis långa avstånd

mellan bostaden och arbetsplatsen.

Som framgår har avsikten varit att fastställa

avdragsbeloppet för resor med en viss marginal för

att på det sättet undvika årliga justeringar. När

det gäller avdragsgränsen för resor har denna utöver

sin fördelningspolitiska innebörd också en praktisk

betydelse genom att den bidrar till att förenkla

taxeringsarbetet. Utskottet ser mot denna bakgrund

inte någon anledning att nu överväga någon justering

av de aktuella beloppen och avstyrker därför

motionsyrkandena.

När det gäller frågan om avdrag när barn lämnats

och hämtats under resan anser utskottet att ett

avsteg från gällande principer vid beräkningen av

tidsvinst skulle medföra kontroll- och tillämpnings-

svårigheter. En möjlighet att räkna denna kostnad

skulle också innebära en klar avvikelse från

principen om att avdrag inte bör medges för

levnadskostnader.

Utskottet avstyrker med det anförda motionerna

Sk621 yrkande 2, Sk667 och A811 yrkande 12.

Ökade levnadskostnader vid tillfälligt

arbete

Bakgrund

Utredningen om ökade levnadskostnader m.m. (Fi

1997:17) arbetar sedan november 1997 med en översyn

av reglerna om avdrag för ökade levnadskostnader vid

tjänsteresa, tillfälligt arbete och dubbel

bosättning. Översynen gäller även eventuella problem

som beskattningen av förmåner vid tillfälliga och

kortvariga anställningar eller uppdrag kan medföra

(dir. 1997:128). I delbetänkandet Avdrag för ökade

levnadskostnader vid tjänsteresa och tillfälligt

arbete (SOU 1998:56) har utredningen behandlat

tjänsteresor och tillfälligt arbete som pågår under

längre tid än två år. Utredningen föreslår bl.a. att

avdrag för kostnader för logi, måltider och

småutgifter skall kunna medges under en längre

period än två år utan att särskilda skäl föreligger.

Utredningen föreslår också vissa ändringar av

schablonbeloppen.

Utredningens slutbetänkande skall redovisas senast

den 1 september 1999.

Motionerna

I flera motioner framställs yrkanden om att

tvåårsgränsen för ökade levnadskostnader vid

tillfälligt arbete utanför bostadsorten skall slopas

snarast. Sådana yrkanden framställs i motionerna

Sk650 av Bo Lundgren m.fl. (m), Sk634 av Christel

Anderberg (m) och Sk635 av Karin Falkmer (m).

Utskottets ställningstagande

Enligt vad utskottet inhämtat har regeringen den 4

februari 1999 beslutat om en remiss till Lagrådet

som innehåller det av motionärerna begärda förslaget

om slopad tvåårsgräns. Av regeringens

propositionsförteckning framgår att en proposition

kommer att lämnas senare i vår.

Utskottet anser att regeringens förslag bör

avvaktas och avstyrker därför motionerna

Sk634, Sk635 och Sk650.

Resekostnader vid kortvariga uppdrag

Bakgrund

Avgörande för gränsdragningen mellan å ena sidan

resor mellan arbete och bostad och å andra sidan

tjänsteresor är begreppet tjänsteställe. Om en

skattskyldig har flera arbeten eller uppdrag bestäms

tjänstestället vid respektive uppdrag. Detta gäller

för musiker, föredragshållare, m.fl. En resa mellan

bostaden och tjänstestället utgör i dessa fall inte

en tjänsteresa. För andra yrkesgrupper gäller regler

som innebär att bostaden skall anses utgöra

tjänsteställe, t.ex. arbetstagare inom byggnads- och

anläggningsbranschen, nämndemän, m.fl. För dessa

utgör resor till arbetsplatsen tjänsteresor.

Motionen

I motion Sk675 av Torgny Danielsson och Jarl Lander

(s) anförs att skattemyndigheterna på vissa håll

vägrar fotbollsdomare avdrag för resekostnaden med

hänvisning till att det inte är fråga om en resa i

tjänsten utan resor till och från arbetet. Eftersom

uppdragen hela tiden ligger på olika orter är det

enligt motionären rimligt att betrakta bostaden som

utgångspunkten för de olika uppdragen.

Utskottets ställningstagande

Den översyn som Utredningen om ökade

levnadskostnader m.m. arbetar med (se föregående

rubrik) gäller också eventuella problem med

beskattningen av förmåner vid tillfälliga och

kortvariga anställningar eller uppdrag. I direktiven

tas bl.a. problemet med gränsdragningen mellan

arbetsresor och tjänsteresor upp. Utredningens

slutbetänkande skall redovisas senast den 1

september 1999.

Enligt utskottets mening finns det ett nära samband

mellan de problem som motionärerna tar upp och de

frågor som nu utreds av Utredningen om ökade

levnadskostnader. Utskottet anser att det finns

anledning att avvakta resultatet av utredningens

arbete innan ställning tas till den typ av

förändringar som motionärerna begär. Utskottet

avstyrker därför motion Sk675.

Pensionsförsäkringar

Bakgrund

För löntagare i allmänhet är utrymmet för avdrag för

pensionsförsäkring begränsat till ett halvt

basbelopp och 5 % av inkomsten mellan 10 och 20

basbelopp. Andra regler gäller för löntagare som

saknar pensionsrätt och näringsidkare.

Före 1995 uppgick löntagarnas avdragstak till ett

basbelopp och 10 % av inkomsten mellan 10 och 20

basbelopp. Beslutet att sänka taket till nuvarande

nivå utgjorde ett led i finansieringen av EU-

medlemskapet och beräknades ge en förstärkning på

800 miljoner kronor år 1998 (prop. 1994/95:203, bet.

1994/95:SkU28).

Motionerna

I motion Sk674 av Margit Gennser (m) anförs att

problemet med det begränsade utrymmet för avdrag för

pensionsförsäkring kan lösas med ett avdragstak för

hela livstiden. En sådan gräns skulle enligt

motionären kunna läggas vid 3,5 miljoner kronor.

Personer som elitidrottsmän, popstjärnor och andra

med en kort och intensiv period med höga inkomster

skulle på detta sätt få ett vidgat utrymme för

ekonomisk planering. Motionären föreslår att en

utredning med denna inriktning tillsätts.

I motion Sk670 yrkande 4 av Per Westerberg m.fl.

(m) anförs att möjligheten till personliga

"fallskärmar" genom pensionsförsäkring bör utvidgas.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets bedömning skulle förslaget om ett

avdragstak för hela livstiden medföra ett betydande

statsfinansiellt bortfall och dessutom innebära att

de fördelningspolitiska principer som ligger bakom

dagens inkomstbeskattning inte längre skulle få

fullt genomslag. Utskottet är inte berett att

tillstyrka denna typ av förändringar.

Utskottet är inte heller berett att nu tillstyrka

en utvidgning av avdragsrätten för

pensionsförsäkringspremier.

Utskottet avstyrker med det anförda motionerna

Sk670 yrkande 4 och Sk674.

Föräldraaktivitet vid kommunala förskolor

Motionen

I motion Ub801 yrkande 2 av Birger Schlaug m.fl.

(mp) anförs att föräldrar med barn i kommunal

förskola bör ha samma möjlighet att ta del i

verksamheten som föräldrar med barn i kooperativa

förskolor. Skattelagstiftningen bör enligt

motionärerna ändras så att det blir möjligt att

erbjuda skattefria ersättningar och rabatter till de

föräldrar som deltar i verksamheten vid barnens

kommunala förskola.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening finns det anledning att

iaktta en viss försiktighet när det gäller att

tillskapa nya utrymmen för skattefria ersättningar

för arbete eftersom det finns en risk att de

utnyttjas för att kringgå beskattningen och därmed

orsakar kontrollproblem. En möjlighet till

skattebefrielse för personal som arbetar på en

kommunal förskola och har sitt barn i samma förskola

bör enligt utskottets mening också kunna ge upphov

till gränsdragningsproblem om inte avsikten är att

tillskapa en möjlighet till skattebefrielse även för

fast anställd förskolepersonal i denna situation.

Även om utskottet således kan se problem med den

typ av skattebefrielse som motionärerna föreslår har

utskottet förståelse för att det finns ett intresse

att stimulera föräldrar att delta i

förskoleverksamhet och önskemålet om att slippa de

problem som en beskattning i denna situation kan ge

upphov till. Ett undantag av den typ som

motionärerna önskar har också tillskapats för

hyresgästers och bostadsrättsinnehavares

självförvaltning (prop. 1996/97: 119, bet.

1996/97:SkU24).

Enligt utskottets mening finns det anledning att

anta att det nu aktuella förslaget kan komma att

beröras i de pågående skatteöverläggningarna, och

utskottet anser därför att resultatet av dessa

överläggningar bör avvaktas.

Utskottet avstyrker motion Ub801 yrkande 2.

Beskattning av EU-parlamentariker

Bakgrund

Europaparlamentet har den 3 december 1998 lagt fast

riktlinjer för en stadga om bl.a. ledamöternas löner

och beskattning. Enligt förslaget skall

Europaparlamentets ledamöter inte betala skatt i

hemlandet. Stadgan är ett utflöde av de

beslutsmöjligheter som parlamentet fått i

Amsterdamfördraget. Stadgan förutsätter beslut av

Europaparlamentet och ett enhälligt beslut av rådet.

Motionen

I motion K354 yrkande 2 av Murad Artin m.fl. (v)

anförs att Sverige under alla förhållanden bör

förbehålla sig rätten att ta ut skatt för de EU-

parlamentariker som valts i Sverige.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening bör Sverige verka för att

Europaparlamentets förslag till stadga för

parlamentet ändras på så sätt att ledamöterna i

Europaparlamentet kan beskattas i hemlandet. Enligt

vad utskottet inhämtat är detta också den linje som

regeringen driver i överläggningarna om parlamentets

förslag till stadga. Det finns därför inte någon

anledning till ett tillkännagivande till regeringen

i denna fråga.

Utskottet avstyrker med det anförda motion K354

yrkande 2.

Avdrag för kampanjmaterial

Bakgrund

I ett avgörande från Regeringsrätten (RÅ 1986 ref.

30) har riksdagsledamot medgivits avdrag för

resekostnader i det politiska arbetet och under

valrörelsen. Regeringsrätten ansåg att det ingår i

en riksdagsledamots arbetsuppgifter att hålla

kontakt med väljarna i den egna valkretsen och att

delta i det partipolitiska arbetet.

Riksskatteverket har i ett brevsvar den 23 juni

1998 anfört att avdrag för kostnader under

valrörelse bör kunna medges den som är riksdagsman

men inte den som, utan att vara riksdagsman, deltar

i en valrörelse för att bli invald i riksdagen.

Motionerna

I motion Sk613 av Siw Persson (fp) anförs att det är

en otillbörlig förmån för dem som redan är valda att

de medges avdrag för sina kampanjkostnader. En så

uppenbar orättvisa måste rättas till, annars blir

tanken med personval förfelad. Lagen bör ändras så

att kostnader för kampanjmaterial upp till en viss

summa, förslagsvis 20 000 kr, görs avdragsgilla.

I motion Sk678 av Caroline Hagström (kd) hemställs

att diskrimineringen av dem som bedriver valkampanj

utan att vara riksdagsledamot måste upphöra och att

reglerna om avdrag för kampanjkostnader måste

ändras.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening är avdragsrätten för

riksdagsmännens kampanjkostnader en direkt följd av

att riksdagsmännen erhåller en skattepliktig

ersättning under sitt uppdrag och att uppdraget

anses omfatta verksamhet under valkampanjer. I

enlighet med de principer som gäller vid inkomst-

beskattningen uppkommer i denna situation en

avdragsrätt för de kostnader som är förenade med

uppdraget. Beroende på hur uppdraget utformats torde

motsvarande gälla för ledamöter i andra valda

församlingar som uppbär en skattepliktig ersättning

under sitt uppdrag. Även kandidater som inte har en

plats i den församling som valet gäller torde kunna

ha rätt avdrag för sina kampanjkostnader om de

uppbär en skattepliktig ersättning för sitt deltag-

ande i en valkampanj.

De tekniska, ekonomiska, organisatoriska och

praktiska effekterna av det nya valsystemet

utvärderas för närvarande av Rådet för utvärdering

av 1998 års val. Rådet skall ägna särskild

uppmärksamhet åt konsekvenserna av systemet ur ett

demokratiskt perspektiv. Arbetet med utvärderingen

skall vara avslutat senast den 1 juli 1999 (dir.

1997:87).

Utskottet har förståelse för den kritik som

motionärerna riktar mot de nuvarande reglerna och

anser att det kan finnas skäl att överväga en

förändring av skattereglerna i denna del, även om

andra lösningar är tänkbara. Enligt utskottets

uppfattning torde frågan om en eventuell förändring

av de nu aktuella skattereglerna kunna aktualiseras

i anslutning till regeringens överväganden med

anledning av den översyn som Rådet för utvärdering

av 1998 års val nu genomför. Någon åtgärd från

riksdagen sida torde därför inte vara påkallad.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna

Sk613 och Sk678.

Idrottskonto

Motionen

I motion Sk611 av Marianne Andersson och Margareta

Andersson (c) anförs att skatterna utgör ett problem

för den som vinner framgångar inom idrotten och

tjänar mycket pengar under en kort tid. Enligt

motionärerna vore det rimligt att införa ett

idrottskonto som ger samma möjligheter till

skatteutjämning över tiden som skogskontot.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening bör skattereglerna så långt

möjligt vara utformade på ett sådant sätt att

undantag för olika grupper kan undvikas, och

utskottet har också vid tidigare tillfällen avstyrkt

yrkanden om olika former av utjämningskonton med

hänvisning till skattereformens principer om en

likformig och enhetlig beskattning.

Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk611.

Biodling

Bakgrund

Vid 1991 års skattereform infördes särskilda

skatteregler för hobbyverksamhet. Inkomst av

hobbyverksamhet beskattas under inkomst av tjänst.

Avdrag får göras för utgifter som erlagts under

beskattningsåret eller under något av de fem år som

föregår beskattningsåret. Avdrag för utgift som

erlagts före beskattningsåret medges endast i den

mån utgiften överstiger eventuella inkomster under

det året. Vid biodling utan anknytning till jordbruk

går gränsen mellan hobbyverksamhet och näring

normalt vid 15 bikupor.

Motionenerna

I motion Sk714 av Rune Berglund och Berit Andnor (s)

anförs att beslutet att beskatta hobbybiodlarna

kraftigt påverkat biodlingen och att antalet

biodlare som är anslutna till Sveriges Biodlares

Riksförbund har minskat med 27 %. För att säkra den

viktiga pollineringen bör biodlare med upp till 15

kupor vara befriade från bokförings- och

anteckningsskyldighet och från skyldigheten att visa

att vinst inte uppstått. Denna fråga bör enligt

motionärerna beaktas i skatteöverläggningarna.

I motion Sk715 av Tuve Skånberg och Holger

Gustafsson (kd) hemställs att den fasta gränsen på

15 bisamhällen under vilken skattskyldighet inte

föreligger återinförs.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening finns det anledning att

undvika att ha regler som gör det möjligt att

varaktigt bedriva en vinstgivande verksamhet utan

att den underkastas samma skatteregler som andra

liknande verksamheter. Skattefriheten för inkomst av

hobbyverksamhet avskaffades därför under 1991 års

skattereform och särskilda regler för beskattningen

av sådan verksamhet infördes.

När det gäller biodling innebär det anförda att

eventuella överskott av hobbybiodling kommer att

beskattas och att en odlare som vill dra av utgifter

från år då någon inkomst inte deklarerats måste

kunna redovisa sina inkomster under ett sådant år.

De krav som ställs gäller en redovisning av de

inkomster som förekommit och ett underlag som

styrker utgifterna. Enligt utskottets bedömning bör

en sådan redovisning inte medföra alltför mycket

besvär.

Utskottet är inte berett att ompröva sitt

ställningstagande när det gäller beskattningen av

hobbyverksamhet och vidhåller att dessa skatteregler

även bör gälla för hobbybiodlare.

Utskottet avstyrker med det anförda motionerna

Sk714 och Sk715.

Bytesringar

Bakgrund

I England har s.k. LETS (Local Exchange and Trade

System) vuxit fram och utgör ett mellanting mellan

den traditionella marknaden och den informella

sektorn. Medlemmarna sätter ut annonser om sina

tjänster, och byten som sker meddelas ringens

bokförare.

Motionen

I motion Sk709 av Kia Andreasson (mp) anförs att

LETS har sociala fördelar eftersom alla typer av

människor kan ingå och att ett sådant system skulle

vara betydelsefullt inte minst för invandrare

(yrkande 1). Regeringen bör enligt motionärerna

återkomma med förslag om en skattebefrielse för

bytesringar (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

Byte av varor och tjänster i organiserad form skall

i princip beskattas och undantag från dessa

principer skulle enligt utskottets mening ge upphov

till svåra gränsdragnings- och kontrollproblem.

Utskottet har vid upprepade tillfällen avstyrkt

liknande yrkanden och vidhåller sin ståndpunkt i

denna fråga och avstyrker således motion Sk709

yrkandena 1 och 2.

Glesbygdsavdrag

Motionerna

I motionerna N337 yrkande 6 av Lennart Daléus m.fl.

(c) och N302 yrkande 2 av Kjell Ericsson (c) anförs

att personer som bor långt från de områden där de

stora infrastrukturinvesteringarna sker inte kan

nyttiggöra dessa satsningar och att kostnader som

uppstår på grund av långa avstånd och avsaknad av

valfrihet måste kompenseras. En sådan kompensation

kan enligt motionärerna lättast uppnås genom en

avdragsmöjlighet som knyts till boendet och

tillgången till allmänna kommunikationsmedel.

Regeringen bör enligt motionärerna utreda ett sådant

avdrag.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening bör skattereglerna så långt

möjligt utformas generellt för hela landet och andra

medel än skattereglerna i första hand användas för

att åstadkomma en regional utjämning.

En viktig del i det kommunala utjämningssystemet är

bl.a. hänsynen till de strukturella kostnads-

skillnaderna, där de viktigaste faktorerna är

kostnader som hänger samman med åldersstruktur,

glesbygd och befolkningstäta områden. Det kommunala

utjämningssystemet ger således möjligheter att ta

regionala hänsyn av den typ som motionärerna

eftersträvar.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna N337

yrkande 6 och N302 yrkande 2.

Gåvor till ideella organisationer

Motionerna

I fyra motioner framställs yrkanden om en

avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer,

ideella föreningar och till ideellt och humanitärt

arbete. Yrkandena finns i motionerna Sk653 yrkande 1

av Carl Erik Hedlund (m), So381 yrkande 2 av Sten

Tolgfors (m), Sk677 av Tuve Skånberg (kd) och Sk676

av Karl-Göran Biörsmark och Elver Jonsson (fp).

Utskottets ställningstagande

Utskottet har vid upprepade tillfällen avstyrkt

yrkanden med denna inriktning och har därvid

hänvisat till att en avdragsrätt för gåvor skulle

utgöra ett allvarligt brott mot principerna för 1990

års skattereform och leda till ett kraftigt

skattebortfall.

Utskottet vidhåller sin inställning i denna del och

avstyrker därför motionerna Sk653 yrkande 1, So381

yrkande 2, Sk677 och Sk676.

Attraktiva områden

Motionen

I motion Sk603 av Inger René och Kent Olsson (m) tar

motionärerna upp de problem som fastighetsskatten

ger upphov till i skärgården och begär ett

tillkännagivande till regeringen om att

fastighetsskatten bör sänkas till 1,3 % 1999

(yrkande 2) och att endast halva tomtvärdet bör

ligga till grund för fastighetsskatten (yrkande 4).

Yttrande

Bostadsutskottet har i sitt yttrande framhållit att

förslag om fastighetsskattens nivå m.m. nyligen

varit föremål för riksdagens behandling och har

avstått från att på nytt sakbehandla dessa yrkanden.

Bostadsutskottet har hänvisat till höstens

behandling av dessa frågor.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening finns det inte anledning

att på nytt gå in på frågan om

fastighetsbeskattningens nivå. Även utskottet får i

denna del hänvisa till höstens behandling av dessa

frågor i utskottets yttrande 1998/99:SkU1y.

När det gäller de problem som

fastighetsbeskattningen enligt motionärerna ger

upphov till i skärgården finns det enligt utskottets

mening anledning att hänvisa till det

utredningsarbete som nu pågår. Fastighets-

beskattningskommittén har i uppdrag att behandla

frågan om hur fastighetsskatten slår i skärgårds-

områdena och i andra attraktiva områden. I

Fastighetstaxeringsutredningens uppdrag ingår bl.a.

att undersöka om det finns någon signifikativ

skillnad mellan permanent- och fritidsbostäder i

jämförbara lägen när det gäller överlåtelsepriser.

Enligt utskottets mening bör det pågående

utredningsarbetet avvaktas. Utskottet avstyrker

motion Sk603 yrkandena 2 och 4.

Tomträttsmark

Bakgrund

Vid fastighetsbeskattningen likställs

tomträttsinnehav med vanligt ägande. En konsekvens

är att det är tomträttsinnehavaren och inte ägaren

som betalar fastighetsskatt för en fastighet som

innehas med tomträtt. Härvid medges

tomträttsinnehavaren avdrag för sin tomträttsavgäld

under inkomst av kapital.

Motionerna

I motionerna Sk307 yrkande 7 av Holger Gustafsson

m.fl. (kd), Sk679 av Helena Höij (kd) och Sk623 av

Ulf Björklund (kd) hemställs att markägaren och inte

tomträttsinnehavaren skall var skyldig att betala

fastighetsskatt för tomträttsmarken.

Yttrande

Bostadsutskottet anser att det som anförs i

motionerna inte ger bostadsutskottet anledning att

förorda någon ändring när det gäller tomträttsinne-

havares skyldighet att betala fastighetsskatt för

tomträttsmarken. Enligt utskottet skulle en

omläggning sannolikt leda till krav från markägaren

på kompensation inom ramen för tomträttsavgälden.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar bostadsutskottets bedömning och

avstyrker därför motionerna Sk307 yrkande 7, Sk679

och Sk623.

Energisparande åtgärder

Motionerna

I motion Sk615 av Ingvar Eriksson och Ola Karlsson

(m) anförs att installation av värmepump ger tre

poäng vid fastighetstaxeringen medan ett

konventionellt värmesystem endast ger två poäng.

Detta ger enligt motionärerna helt fel signaler och

medför att önskvärda energihushållningsåtgärder

motverkas. Investeringar som leder till energi-

besparing bör i stället premieras eller i vart fall

behandlas neutralt. Motsvarande yrkanden framställs

i motionerna Sk680 av Inger Strömbom (kd) och Sk707

yrkande 1 av Dan Ericsson (kd).

Yttrande

Bostadsutskottet anför att de principer som ligger

bakom fastighetsbeskattningen i vissa fall kan leda

till att åtgärder som är önskvärda ur samhällets

synvinkel delvis blir mindre förmånliga att

genomföra för den enskilde fastighetsägaren och att

investeringar i energibesparande åtgärder eller byte

till mer miljövänliga uppvärmningsmetoder är exempel

på sådana åtgärder. Sett ur ett

energihushållningsperspektiv kan det således enligt

vad bostadsutskottet anför framstå som olyckligt att

åtgärder som i vissa fall har främjats genom

statligt stöd samtidigt leder till en ökad

skattebelastning för fastighetsägaren.

Bostadsutskottet anför att det mot denna bakgrund

kan finnas skäl att överväga möjligheterna till

regeländringar inom fastighetsskattesystemets ram,

och utskottet konstaterar att Fastighetsbeskatt-

ningskommittén enligt sina direktiv (dir. 1998:20)

bl.a. skall överväga hur miljöinvesteringar och

andra miljörelaterade åtgärder bör påverka fastig-

hetsskatten. Motionerna avstyrks med hänvisning till

Fastighetsbeskattningskommitténs pågående arbete med

dessa frågor.

Utskottets ställningstagande

Som bostadsutskottet anfört ingår det i Fastighets-

beskattningskommitténs uppdrag att överväga hur

miljöinvesteringar och andra miljörelaterade

åtgärder bör påverka fastighetsskatten. Resultatet

av dessa överväganden bör enligt utskottets mening

avvaktas, och utskottet avstyrker motionerna med

hänvisning härtill och till vad bostadsutskottet

anfört. Motionerna Sk615, Sk680 och Sk707 yrkande 1

avstyrks således av utskottet.

Lokala taxeringsnämnder

Motionerna

I motion Sk603 yrkande 1 av Inger René och Kent

Olsson (m) anförs att det finns anledning att

inrätta lokala fastighetstaxeringsnämnder med lokalt

inflytande för att tillvarata den lokala kunskapen

vid taxering.

Också i motion N230 yrkande 4 av Rigmor Ahlstedt

(c) hemställs att lokala taxeringsnämnder bör

återinföras för att få en så rättvis bedömning som

möjligt. Nämnderna bör enligt motionären tillsättas

med personer som har såväl person- som

lokalkännedom.

Yttrande

Bostadsutskottet anför att det mot bakgrund av den

betydelse som taxeringsvärdet har bl.a. för nivån på

fastighetsskatten givetvis är angeläget att

taxeringen ger en så rättvisande bild av

marknadsvärdena som möjligt och att de

särförhållanden som kan råda på en ort så långt

möjligt bör beaktas. Bostadsutskottet anser därför

att det är angeläget att ta till vara den lokala

kunskapen och om möjligt öka lekmannainflytandet i

taxeringsförfarandet. Eftersom det ingår i

Fastighetstaxeringsutredningens uppdrag att överväga

hur ett förstärkt lekmannainflytande kan uppnås,

finns det enligt vad bostadsutskottet anför i sitt

yttrande skäl att avvakta utredningsresultatet.

Utskottets ställningstagande

I direktiven till Fastighetstaxeringsutredningen har

uppmärksammats den kritik som i olika sammanhang har

riktats mot att den lokala kunskapen inte i

tillräcklig utsträckning tas till vara i

taxeringsförfarandet. Utredaren har fått i uppdrag

att undersöka om ett förstärkt lekmannainflytande

kan leda till ett bättre taxeringsarbete samt att

lämna förslag till hur ett sådant inflytande kan

utformas.

Enligt utskottets mening bör

Fastighetstaxeringsutredningens överväganden i dessa

delar avvaktas. Utskottet avstyrker motionerna Sk603

yrkande 1 och N230 yrkande 4.

Tilläggsdirektiv till

Fastighetsbeskattningskommittén

Bakgrund

Fastighetsbeskattningskommittén har till uppgift att

överväga frågor om skattemässig neutralitet mellan

olika upplåtelseformer. I direktiven framhålls att

det knappast är meningsfullt att enbart diskutera

neutraliteten utifrån skattereglerna. Det anses vara

nödvändigt för kommittén att beakta statens åtgärder

för bostadsfinansiering och reglerna för

bostadsbidrag i en analys av neutralitetsfrågan.

Vidare framgår av direktiven att kommittén särskilt

skall analysera om fastighetsskatten i kombination

med räntebidragssystemet innebär en diskriminering

av nyinvesteringar i hyreshus eller ej. Även

neutralitetsaspekterna på beskattningen av

bostadsrättslägenheter bör enligt direktiven

utvärderas.

Motionen

I motion Bo235 yrkande 1 av Gudrun Schyman m.fl. (v)

anförs att Fastighetsbeskattningskommittén bör få

tilläggsdirektiv som vidgar utredningens möjligheter

att komma med förslag om rättvisare boendekostnader

och som gör det möjligt för kommittén att ta med

skattereformens effekter och de försämrade ränte-

bidragen i analysen.

Yttrande

Bostadsutskottet anför att det framgår av direktiven

att sambanden mellan fastighetsskatten och andra

förhållanden som kan påverka boendekostnaderna

kommer att diskuteras i

Fastighetsbeskattningskommittén. Även om kommittén

inte har till uppgift att lämna förslag om

exempelvis reglerna för bostadsfinansiering och

bostadsbidrag får det enligt bostadsutskottet

förutsättas att frågor om hur bl.a. dessa regler

samverkar med skattereglerna kommer att analyseras.

Det kan enligt bostadsutskottets yttrande inte

heller uteslutas att denna analys och eventuella

förslag om ändringar inom fastighetsskattesystemets

ram kan föranleda överväganden om regeländringar

inom andra områden. Det kan dock enligt vad

bostadsutskottet anför inte anses nödvändigt att

förslag med denna inriktning utarbetas inom

Fastighetsbeskattningsutredningens ram, och

utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar bostadsutskottets bedömning i denna

del och avstyrker således motion Bo235 yrkande 1.

Skattereduktion för byggnadsarbete

Bakgrund

Skattereduktion för byggnadsarbeten medges för

arbete under perioden den 15 april 1996-den 31 mars

1999. Berättigade är ägare till villor, radhus,

fritidshus och hyreshus med bostäder samt

bostadsrättsinnehavare. Skattereduktionen är 30 % av

arbetskostnaden inklusive moms. Den maximala

skattereduktionen har fr.o.m. den 18 mars 1998 höjts

till 14 000 kr för småhus och till 7 000 kr för

bostadsrättslägenhet. Den som utför arbete måste ha

F-skattsedel. Skattereduktion medges inte för eget

eller anställdas arbete.

Motionen

I motion Sk614 av Ulf Björklund (kd) hemställs att

fastighetsägare som använder egen arbetskraft skall

vara berättigade till skattereduktion.

Yttrande

Bostadsutskottet avstyrker motionen och anför att

det mot bakgrund av den begränsade återstående tid

som skattereduktion kan beviljas inte finns skäl att

nu närmare överväga den föreslagna lagändringen.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening har rotavdraget tillkommit

som en tillfällig skattelättnad för att skapa nya

arbetstillfällen inom byggnadssektorn. Att medge

skattereduktion även för egen arbetskraft ligger

därför vid sidan av det grundläggande syftet att

främja nya arbetstillfällen.

Som bostadsutskottet anför finns det med hänsyn

till den korta tid som nu återstår för tillämpningen

av dessa regler inte heller utrymme för den typ av

förändringar som motionären föreslår.

Utskottet avstyrker motion Sk614.

Mangårdsbyggnader

Bakgrund

Skattereformen innebar en övergång till

schablonbeskattning även för jordbrukets bostäder.

Avdrag för kostnader för underhåll kunde därför inte

göras i jordbruket. Utredningen om förvaltningen av

vissa kulturmiljöer konstaterade i sitt betänkande

Att förvalta kulturmiljöer (SOU 1991:64) att slotts-

och herrgårdsmiljöerna i stor utsträckning var

hotade och att det främsta hotet var de förändringar

som skett i samband med skattereformen.

Hösten 1993 beslutade riksdagen införa en

avdragsrätt för reparations- och underhållskostnader

hänförliga till större mangårdsbyggnad på lantbruks-

enhet genom att en sådan privatbostadsfastighet

efter särskild framställan skulle beskattas som

näringsfastighet. Reglerna gäller mangårdsbyggnader

med nybyggnadsår före år 1930 och en yta om minst

400 kvadratmeter. De nya reglerna tillämpades första

gången vid 1995 års taxering (prop. 1993/94:91, bet.

1993/94:SkU17).

Motionen

I motion Sk618 av Göte Jonsson och Ingvar Eriksson

(m) hemställs att avdragsrätten för underhåll av

mangårdsbyggnader återinförs.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening innebär de regler som

infördes 1995 att det skapades en möjlighet att

under vissa villkor få avdrag för underhåll av

mangårdsbyggnader. En förutsättning för en sådan

rätt är dels att byggnaden har en viss storlek och

ålder, dels att en konsekvent näringsbeskattning av

byggnaden genomförs. Utskottet är mot bakgrund av

att denna möjlighet nu finns inte berett att

överväga ytterligare möjligheter till avdrag för

underhåll av mangårdsbyggnad. Utskottet avstryker

motion Sk618.

Fastighetsskatten på vattenkraftverk

Bakgrund

Tidigare utgick en produktionsskatt på äldre

vattenkraftverk. Skatten syftade till att dra in de

vinster som innehavare av äldre kraftverk kunde göra

därför att kostnaden för nyanläggning av kraftverk

var hög. I anslutning till Sveriges medlemskap i EU

infördes en generell produktionsbeskattning av

elproduktion i vattenkraftverk och en

fastighetsskatt på industrienheter. Produktionsbe-

skattningen har sedermera omvandlats till en förhöjd

fastighetsskatt och denna har i sin tur avskaffats.

På vattenkraftverk utgår numera endast den allmänna

fastighetsskatten på industrienheter. Skattesatsen

uppgår till 0,5 %.

Motionen

I motion Sk617 av Laila Bäck m.fl. (s) hemställs att

fastighetsskatten på vattenkraftverk görs

åldersberoende på samma sätt som den tidigare

produktionsskatten på vattenkraftverk. En sådan

utjämning skulle enligt motionären ge en ökad

stimulans för ökad kapacitet genom effektivisering

av gamla verk och nybyggnad i redan utbyggda älvar.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening utgår det inte i dag någon

särskild fastighetsskatt på just

elproduktionsenheter. Däremot omfattas dessa av den

fastighetsskatt på 0,5 % som tas ut av

industrienheter som ett led i finansieringen av

medlemskapet i EU. Utskottet anser inte att denna

fastighetsskatt bör differentieras i syfte att gynna

yngre elproduktionsenheter och avstyrker därför

motion Sk617.

Gränsgångare

Bakgrund

Enligt det nya nordiska dubbelbeskattningsavtalet

och ett särskilt avtal med Danmark har den tidigare

gränsgångarregeln upphört att gälla i förhållande

till Danmark den 1 januari 1977. Detta innebär i

princip att gränsgångare i Öresundsregionen skall

beskattas i verksamhetslandet. Enligt en särskild

övergångsbestämmelse kommer emellertid de tidigare

reglerna fortfarande att gälla för dem som tidigare

behandlats som gränsgångare och som fortsätter att

uppfylla de villkor som gällt för tillämpningen av

dessa regler (prop. 1996/97:44, bet. 1996/97:SkU12).

Motionerna

I motionerna Sk682 av Marie Granlund och Lars-Erik

Lövdén (s) och Sk683 av Anders Karlsson och Bengt

Silfverstrand (s) anförs att den nya

gränsgångarregeln mellan Sverige och Danmark får

konsekvenser för gränskommunerna. Enligt

motionärerna gör den pressade arbetsmarknaden i

Malmö att malmöbor söker sig till Köpenhamn för

arbete. De låga hyrorna i Malmö gör också att många

danskar bosätter sig i Malmö och arbetar kvar i

Köpenhamn. Härtill kommer Öresundsbron som enligt

motionärerna kan komma att höja pendlingsnivån från

dagens 1 500 till ca 15 000 år 2010, vilket med det

nya dubbelbeskattningsavtalet kan ge ett

skattebortfall för Malmö på ca 1 500 miljoner

kronor. Med nuvarande regler för kommunal

skatteutjämning skulle övriga kommuner behöva

kompensera Malmö med 1 400 miljoner kronor. Enligt

motionärerna är det viktigt att principen om

beskattning på bostadsorten återställs för

pendlarna, och de anser att konsekvenserna av en

sådan beskattning behöver utvärderas.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening kommer ett eventuellt

skattebortfall för Malmöregionen i huvudsak att

utjämnas mellan Sveriges alla kommuner inom ramen

för gällande regler om skatteutjämning. Utskottet

hade också i samband med att de nya reglerna

beslutades anledning att ta upp denna fråga, och

utskottet utgick då ifrån att regeringen skulle

följa utvecklingen i Öresundsregionen uppmärksamt

och vid behov återkomma till riksdagen med de

förslag som kan erfordras.

Projektet med integrationen av Öresundsregionen

gäller enligt utskottets mening inte bara frågan om

regionens skatteunderlag utan en mängd andra

problem, och inom regeringen pågår nu ett omfattande

arbete med dessa frågor. Arbetet samordnas av

statsrådet Leif Pagrotsky som är nordisk

samordningsminister.

När det gäller önskemålen om ett återinförande av

gränsgångarreglerna bör det noteras att den

nuvarande beskattningsordningen grundar sig på en

klar och internationellt vedertagen princip och att

gränsgångarregeln slopats på begäran av Danmark. Det

är enligt utskottets mening mot denna bakgrund inte

troligt att Danmark nu skulle acceptera en återgång

till de gamla reglerna.

Enligt utskottets mening finns det mot den angivna

bakgrunden inte någon anledning till ett

tillkännagivande till regeringen i dessa frågor, och

utskottet avstyrker därför motionerna Sk682 och

Sk683.

Kommunernas beskattningsunderlag

Motionerna

I motion Sk710 av Laila Bäck m.fl. (s) anförs att

turistkommuner i dag går miste om åtskilliga

skattekronor eftersom verksamheten i stor

utsträckning bygger på säsongsanställd arbetskraft

som inte är mantalsskriven i kommunen. Med det nya

statliga bidrags- och utjämningssystemet hamnar

dessa kommuner fel eftersom fördelningsnyckeln

bygger på invånarantal. Ett sätt att komma till

rätta med detta vore att ändra skattereglerna så att

säsongsanställda inom turist- och servicebranschen

betalar skatt i den kommun där arbetet utförts. Den

som har en årsinkomst över t.ex. 60 000 kr i en

annan kommun skulle betala sin kommunalskatt där. De

kommuner som har stor del turism under en del av

året skulle på detta sätt kunna vinna tillbaka en

del av sina förlorade skattekronor.

I motion N274 yrkande 13 av Göran Hägglund m.fl.

(kd) hemställs att fastighetsskatten på

vattenkraftverk växlas till en kommunal

fastighetsavgift. Detta skulle enligt motionärerna

bli en mycket kraftfull regionalpolitisk insats.

Regeringen bör återkomma med ett förslag med denna

inriktning.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening bör inkomstbeskattningen

även i fortsättningen ske i hemortskommunen. När det

gäller behovet av regional utjämning till följd av

att en kommunen har mycket turister bör denna kunna

tillgodoses inom ramen för den kommunala

skatteutjämningen.

När det gäller fastighetsskatten på

elproduktionsenheter bör noteras att den särskilda

skatten på dessa numera är avskaffad och att el-

produktionsenheter endast omfattas av den allmänna

fastighetsskatt om 0,5 % som tas ut på

industrienheter. Utskottet anser att det finns

bättre sätt att reglera förhållandet mellan staten

och kommunerna än att omvandla denna skatt till en

kommunal avgift.

Med det anförda avstyrker utskottet

motionerna Sk710 och N274 yrkande 13.

Generalklausulen

Bakgrund

År 1980 infördes en lag mot skatteflykt. Lagen, som

var av tillfällig karaktär, skärptes 1982 och

förlängdes i olika omgångar tills den upphävdes

hösten 1992. Den 1 juli 1995 återinfördes lagen

(prop. 1994/95:209, SkU30). Reglerna har senast den

1 januari 1998 givits en något ändrad utformning

(prop. 1997/98:170, bet. 1997/98:SkU3).

Motionen

I motion Sk308 yrkande 20 av Lars Leijonborg m.fl.

(fp) hemställs att generalklausulen avskaffas.

Motionärerna anför att generalklausulen är

svårbegriplig och helt oförutsebar för de

skattskyldiga och därför står i strid med

fundamentala principer som syftar till att förhindra

godtycklig maktutövning.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening finns det ett starkt behov

av en lagstadgad tolkningsanvisning som ger

möjlighet att under vissa förutsättningar angripa

förfaranden som inte kan förhindras eller motverkas

med annan lagstiftning. Utskottet avstyrker motion

Sk308 yrkande 20.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande inkomstbeskattningens

inriktning

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk308 yrkande 19,

1998/99:Sk612 yrkandena 1 och 2, 1998/99:Sk632,

1998/99:Sk648 yrkande 1, 1998/99:Sk649,

1998/99:Sk655, 1998/99:Sk671 yrkandena 1, 2, 5,

6, 8 och 10, 1998/99:Sk706, 1998/99:Sf214

yrkandena 1 och 4, 1998/99:T818 yrkande 7,

1998/99:MJ238 yrkande 5, 1998/99:

MJ749 yrkande 27, 1998/99:MJ803 yrkande 8,

1998/99:N238 yrkande 6, 1998/99:N326 yrkande 65,

1998/99:N329 yrkande 1, 1998/99:N330 yrkande 18,

1998/99:N332 yrkande 1, 1998/99:N334 yrkande 2,

1998/99:A215 yrkande 2, 1998/99:A238,

1998/99:A802 yrkande 8, 1998/99:A810 yrkande 13

och 1998/99:Bo237 yrkande 19,

res. 1 (m)

res. 2 (kd)

res. 3 (c)

2. beträffande kompetenskonton

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk631 yrkandena 1

och 2, 1998/99:Sk631 yrkandena 3-5 och

1998/99:N326 yrkande 54,

res. 4 (m)

res. 5 (kd)

res. 6 (c)

3. beträffande värdering av bilförmån

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk672 yrkandena 1

och 2 och 1998/99:N326 yrkande 7,

res. 7 (m, kd)

4. beträffande handikappades bilförmån

att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk730 yrkande 2,

res. 8 (m)

5. beträffande miljövänliga förmånsbilar

att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk656,

6. beträffande resor till och från

arbetet

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk621 yrkande 2,

1998/99:

Sk667 och 1998/99:A811 yrkande 12,

res. 9 (m)

7. beträffande ökade levnadskostnader vid

tillfälligt arbete

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk634, 1998/99:Sk635

och 1998/99:Sk650,

res. 10 (m)

8. beträffande resekostnader vid

kortvariga uppdrag

att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk675,

res. 11 (m)

9. beträffande pensionsförsäkringar

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk670 yrkande 4 och

1998/99:Sk674,

res. 12 (m)

10. beträffande föräldraaktivitet vid

kommunala förskolor

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub801 yrkande 2,

11. beträffande beskattning av EU-

parlamentariker

att riksdagen avslår motion 1998/99:K354,

12. beträffande avdrag för

kampanjmaterial

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk613 och

1998/99:Sk678,

13. beträffande idrottskonto

att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk611,

14. beträffande biodling

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk714 och

1998/99:Sk715,

res. 13 (kd)

15. beträffande bytesringar

att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk709 yrkandena 1 och 2,

res. 14 (mp)

16. beträffande glesbygdsavdrag

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:N302 yrkande 2 och

1998/99:N337 yrkande 6,

res. 15 (c)

17. beträffande gåvor till ideella

organisationer

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk653 yrkande 1,

1998/99:Sk676, 1998/99:Sk677 och 1998/99:So381

yrkande 2,

res. 16 (m, kd)

18. beträffande attraktiva områden

att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk603 yrkandena 2 och 4,

res. 17 (m)

19. beträffande tomträttsmark

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk307 yrkande 7,

1998/99:

Sk623 och 1998/99:Sk679,

res. 18 (kd)

20. beträffande energisparande åtgärder

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk615, 1998/99:Sk680

och 1998/99:Sk707 yrkande 1,

res. 19 (m, kd)

21. beträffande lokala taxeringsnämnder

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk603 yrkande 1 och

1998/99:N230 yrkande 4,

res. 20 (c)

22. beträffande tilläggsdirektiv till

Fastighetsbeskattningskommittén

att riksdagen avslår motion 1998/99:Bo235 yrkande 1,

23. beträffande skattereduktion för

byggnadsarbete

att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk614,

res. 21 (kd)

24. beträffande mangårdsbyggnader

att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk618,

25. beträffande fastighetsskatten på

vattenkraftverk

att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk617,

26. beträffande gränsgångare

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk682 och

1998/99:Sk683,

27. beträffande kommunernas

beskattningsunderlag

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk710 och

1998/99:N274 yrkande 13,

res. 22 (kd)

28. beträffande generalklausulen

att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk308 yrkande 20.

res. 23 (m, kd)

Stockholm den 16 februari 1999

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

I beslutet har deltagit: Arne Kjörnsberg (s), Bo

Lundgren (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Per

Rosengren (v), Holger Gustafsson (kd), Carl Fredrik

Graf (m), Per Erik Granström (s), Carl Erik Hedlund

(m), Ulla Wester (s), Lena Sandlin (s), Marie

Engström (v), Helena Höij (kd), Marietta de

Pourbaix-Lundin (m), Yvonne Ruwaida (mp), Rolf

Kenneryd (c) och Lars U Granberg (s).

Reservationer

1. Inkomstbeskattningens inriktning (mom.

1) - m

Bo Lundgren (m), Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik

Hedlund (m) och Marietta de Pourbaix-Lundin (m) har

dels anfört följande:

Moderata samlingspartiet vill skapa en grund för en

förnyelse av det svenska samhället baserad på

enskilda människors initiativkraft och företagande i

syfte att värna och utveckla medborgarnas frihet och

välfärd. Vårt mål är att skapa förutsättningar för

så många nya arbetstillfällen i företagen att

arbetslösheten avskaffas som samhällsproblem och att

växla lägre skatter på arbetsinkomster mot mindre

bidrag och subventioner så att det blir möjligt att

kunna leva på sin lön och bygga upp ett eget

sparande.

Betydelsen av ett sänkt skattetryck inom

tjänstesektorn har bl.a. belysts i studien

Tjänsteföretagens vardag (Företagarnas

Riksorganisation). Med de skattesänkningar som vi

föreslår skulle en livskraftig legal marknad för

exempelvis hushållstjänster i Sverige kunna skapas.

Dagens skattekilar och det krångel som den höga

beskattningsnivån leder till gör t.ex. att företag

som erbjuder privata hushållstjänster helt lagligt

har svårt att hävda sig på marknaden. Samtidigt

uppskattar Riksskatteverket att enbart

svartstädningen omsätter ungefär en miljard kronor

varje år. Om skattekilarna minskade och större

klarhet kunde skapas beträffande

förmånsbeskattningen borde ett stort antal legala

hushållstjänster kunna skapas samtidigt som

svartarbetet skulle minska i motsvarande mån. En

sådan förändring skulle vara lönsam också för

staten.

Vi föreslår också en skattereduktion på 50 % för

privatpersoner på arbetskostnaden för

hushållstjänster som utförs i det egna hemmet.

Kostnaden halveras direkt vid köp. Vår bedömning är

att stimulansen för hushållstjänster på lite sikt

kan ge upphov till mellan 50 000 och 100 000 nya

jobb.

Vår politik innebär skattesänkningar som tar sikte

på bl.a. barnfamiljerna. Ett av förslagen är ett

grundavdrag vid den kommunala beskattningen på

10 000 kr per år och barn vid sidan av ett

oförändrat barnbidrag. Vi har också föreslagit

statliga åtgärder som ger utrymme för sänkta

kommunalskatter samt avdragsrätt för styrkta

barnomsorgskostnader tillsammans med ett

vårdnadsbidrag. Sammantaget innebär vår politik att

barnfamiljerna får väsentligt bättre ekonomi och

större valfrihet.

En politik med denna inriktning skapar en grund för

en förnyelse, tillväxt och nya jobb i det svenska

samhället och värnar och utvecklar medborgarnas

frihet och välfärd.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna.

dels vid moment 1 hemställt:

1. beträffande inkomstbeskattningens

inriktning

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Sk612 yrkande

1, 1998/99:Sf214 yrkande 1, 1998/99:A215 yrkande

2, 1998/99:A802 yrkande 8, med anledning av

motionerna 1998/99:Sk308 yrkande 19,

1998/99:Sk632, 1998/99:Sk648 yrkande 1,

1998/99:Sk649, 1998/99:

Sk655, 1998/99:Sf214 yrkande 4, 1998/99:T818

yrkande 7, 1998/99:

N326 yrkande 65, 1998/99:N329 yrkande 1,

1998/99:N330 yrkande 18, 1998/99:N332 yrkande 1,

1998/99:A810 yrkande 13 och 1998/99:

Bo237 yrkande 19 och med avslag på motionerna

1998/99:Sk612 yrkande 2, 1998/99:Sk671 yrkandena

1, 2, 5, 6, 8 och 10, 1998/99:

Sk706, 1998/99:MJ238 yrkande 5, 1998/99:MJ749

yrkande 27, 1998/99:MJ803 yrkande 8,

1998/99:N238 yrkande 6, 1998/99:N334 yrkande 2

och 1998/99:A238 som sin mening ger regeringen

till känna vad ovan anförts.

2. Inkomstbeskattningens inriktning (mom.

1) - kd

Holger Gustafsson (kd) och Helena Höij (kd) har

dels anfört följande:

Vi ser det som en viktig uppgift att skapa en

skattestruktur som gör att fler kan klara sig på sin

egen lön och inte tvingas vara beroende av bidrag

för att få hushållsekonomin att gå ihop. Därför har

vi föreslagit en rad åtgärder som gör att

inkomsttagare får behålla en större del av sin egen

lön och därmed får möjlighet att påverka och få

kontroll över sin egen ekonomiska situation. Det

beloppsmässigt mest betydande förslaget är ett

kraftigt höjt grundavdrag i den kommunala

beskattningen.

Dessutom förhindrar dagens skattesystem tillväxt i

sektorer av ekonomin där det egentligen både finns

ett utbud och en efterfrågan. En sådan sektor är

tjänstesektorn för hushållstjänster. Inom denna

sektor skulle en stor mängd vita jobb kunna uppstå

om bara skattesystemet omformades. Hundratusentals

hushåll köper i dag svarta tjänster och tusentals

människor utför svartjobb. Tjänstesektorn kan ges

helt nya möjligheter att växa om vita

hushållstjänster görs tillgängliga för personer med

normala inkomster. Vi föreslår en 50-procentig

skattereduktion för de privata hushållens köp av

tjänster i det egna hemmet. Förslaget kan beskrivas

som att det nuvarande rotsystemet permanentas och

utvidgas rejält så att det vita priset halveras

direkt vid köpet. Tjänster för upp till 50 000 kr

per år kan köpas med en 50-procentig

skattereduktion, som då uppgår till maximalt 25 000

kr per hushåll och år.

Vi vill också underlätta för de arbetstagare som

erbjuds hemservice som löneförmån från sina

arbetsgivare. Dagens förmånsvärde är satt så högt

att få har råd att ta emot löneförmånen. Det beror

på att förmånsvärdet är satt utifrån dagens orimliga

skattebelastning på denna typ av tjänster. Om vårt

förslag om en 50-procentig skattereduktion för

hushållstjänster förverkligas bör också

förmånsvärdet sänkas på denna löneförmån. Då skulle

många personer som i dag arbetar i överhettade

branscher kunna ta emot denna typ av löneförmån, och

skattesystemet blir därmed effektivitetsbefrämjande

samtidigt som det skapas nya arbetstillfällen.

Den svarta sektorn innebär betydande problem för de

företag som redan finns. Vart femte företag drabbas

av konkurrens från den svarta sektorn. I en del

branscher är det betydligt mer. Det leder till att

seriösa företagare inte har en chans att konkurrera

om de inte också fuskar med vissa regler. I några

branscher har detta blivit en ond cirkel, där

företag "tvingas" fuska för att överleva på

marknaden. Dagens situation riskerar att leda till

en kraftigt urholkad skattemoral. Detta är

naturligtvis ett mycket allvarligt problem. Ett

fungerande rättssamhälle bygger på att

lagstiftningen är förankrad i människors

rättsuppfattning så att man av egen kraft och vilja

lyder lagarna.

Den ekonomiska samhällsutvecklingen går mycket

snabbt och kraven på en förbättrad etik på

skatteområdet är angelägna. Därför är tiden inne för

en ny skattereform. En reform som tar hänsyn till

nya problem och trender som snabbt utvecklas i

Sverige och i vår internationella och alltmer

ekonomiskt gränslösa värld. En ny skattepolitisk

reform bör främst ta sikte på att minska de problem

som uppstår då Sverige har väsentligt högre

skattenivåer och andra beskattningsområden än våra

grannländer, samt att skapa ett svenskt skattesystem

där incitamenten för skattebrott minimeras.

Därför bör regeringen låta utreda hur ett nytt

skattesystem bäst kan utformas för att minska

incitamenten för skattebrott.

En skatteväxling som innebär sänkt skatt på arbete

och höjda skatter på energi, miljöfarliga utsläpp

och ändliga naturresurser bör genomföras.

Vi föreslår att riksdagen som sin mening ger

regeringen det anförda till känna.

dels vid moment 1 hemställt:

1. beträffande inkomstbeskattningens

inriktning

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Sk649,

1998/99:Sf214 yrkande 4, 1998/99:MJ238 yrkande

5, 1998/99:N326 yrkande 65, 1998/99:N330 yrkande

18, 1998/99:A802 yrkande 8, 1998/99:A810 yrkande

13 och 1998/99:Bo237 yrkande 19, med anledning

av motionerna 1998/99:Sk308 yrkande 19,

1998/99:Sk612 yrkandena 1 och 2, 1998/99:Sk632,

1998/99:Sk648 yrkande 1, 1998/99:Sk655,

1998/99:Sf214 yrkande 1, 1998/99:T818 yrkande 7,

1998/99:MJ803 yrkande 8, 1998/99:N238 yrkande 6,

1998/99:N329 yrkande 1, 1998/99:N332 yrkande 1

och 1998/99:A215 yrkande 2 och med avslag på

motionerna 1998/99:Sk671 yrkandena 1, 2, 5, 6, 8

och 10, 1998/99:Sk706, 1998/99:MJ749 yrkande 27,

1998/99:N334 yrkande 2 och 1998/99:A238 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan

anförts.

3. Inkomstbeskattningens inriktning (mom.

1) - c

Rolf Kenneryd (c) har

dels anfört följande:

Centerpartiet för en politik för ett decentraliserat

och ekologiskt samhälle med en stark ekonomi och

uthållig tillväxt.

Vi vill sänka skattetrycket i takt med vad ekonomin

medger och prioriterar sänkt skatt på arbete, sänkt

skatt för låg- och medelinkomsttagare samt på före-

tagande och boende. Skatteväxling med sänkt skatt på

arbete och ökad skatt på miljöförstörande verksamhet

är en väg att gå mot ett hållbart samhälle. Det är

viktigt att staten använder skatterna som ett

instrument att styra produktion och konsumtion mot

en kretsloppsanpassning.

Vi har under hösten föreslagit att skatten för låg-

och medelinkomsttagare sänks genom en

skattereduktion på 1 800 kr och har angivit att

behovet av en varaktig skattesänkning för dessa

grupper bäst löses genom ett förhöjt grundavdrag.

Vi har också föreslagit att arbetsgivaravgifterna

sänks stegvis. Under 1999 skulle sänkningen ha

uppgått till närmare 1,5 miljarder kronor och år

2001 kommer nedsättningen av arbetgivaravgifterna

med vårt alternativ att uppgå till 8 %.

Vi vill jämna vägen för ett nyföretagande och

utveckling genom enklare regler och bättre

förutsättningar för små och medelstora företag.

Dubbelbeskattningen av företag bör enligt vår mening

på sikt avskaffas, och vi har varit pådrivande för

att sänka ägarbeskattningen för de onoterade

bolagen.

Sänkta skatter på arbete och företagande är

nödvändigt för att på sikt klara en stark svensk

ekonomisk utveckling. Skattesänkningar skall

finansieras. Ofinansierade skattesänkningar riskerar

annars att slå tillbaka mot företagen i form av

högre räntor till följd av försvagade statsfinanser.

Det är därför mycket viktigt att positiva effekter

av sänkta skatter, såsom ökad sysselsättning och

högre tillväxt, inte tas ut i förväg. För att skapa

utrymme för sänkta skatter på arbete bör skatterna

höjas på verksamheter som tar i anspråk naturens

resurser utan att automatiskt ersätta de skador och

det slitage som uppstår. Vi föreslår en höjning av

miljö- och energiskatter.

Genom att skatteväxla på det sätt som vi föreslår

kan skatterna på arbete sänkas och skatterna på

sådant som är skadligt för miljön höjas. Därigenom

minskar den miljöskadliga verksamheten i omfattning

samtidigt som fler kan få arbete.

Miljöskatter kan uppdelas i två större kategorier.

Skatt på utsläpp och skatt på resursanvändning. Det

finns skäl att utveckla miljöskatter på

naturresurser, även om en sådan skatt inte är lika

direkt kopplad till ett visst påtagligt

miljöproblem. Sådana skatter är ett verkningsfullt

instrument för att bidra till en effektivare

resursanvändning och ett långsiktigt hållbart

samhälle. Användningen av naturresurser skapar också

en bredare och större skattebas för miljöskatterna,

vilket ger större utrymme för skattesänkningar på

andra områden. Även ur ett rent skattepolitiskt

perspektiv kan skatt på en naturresurs, som

exempelvis användning av färskvatten, vara mindre

snedvridande och därmed att föredra framför olika

former av skatt på arbete.

På sikt kan en skatteväxling från arbete till

naturresurser och miljöpåverkan leda till ett

jämfört med i dag radikalt annorlunda förhållande

mellan skattenivån på olika produktionsfaktorer.

Vad som ovan anförts om skatteväxling bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna.

dels vid moment 1 hemställt:

1. beträffande inkomstbeskattningens

inriktning

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:MJ749 yrkande

27 och 1998/99:N238 yrkande 6 och med avslag på

motionerna 1998/99:Sk308 yrkande 19,

1998/99:Sk612 yrkandena 1 och 2, 1998/99:Sk632,

1998/99:Sk648 yrkande 1, 1998/99:Sk649,

1998/99:Sk655, 1998/99:Sk671 yrkandena 1, 2, 5,

6, 8 och 10, 1998/99:Sk706, 1998/99:Sf214

yrkandena 1 och 4, 1998/99:T818 yrkande 7,

1998/99:MJ238 yrkande 5, 1998/99:MJ803 yrkande

8, 1998/99:N326 yrkande 65, 1998/99:N329 yrkande

1, 1998/99:N330 yrkande 18, 1998/99:N332 yrkande

1, 1998/99:N334 yrkande 2, 1998/99:A215 yrkande

2, 1998/99:A238, 1998/99:A802 yrkande 8,

1998/99:A810 yrkande 13 och 1998/99:Bo237

yrkande 19 som sin mening ger regeringen till

känna vad ovan anförts.

4. Kompetenskonton (mom. 2) - m

Bo Lundgren (m), Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik

Hedlund (m) och Marietta de Pourbaix-Lundin (m) har

dels anfört följande:

I det nutida samhället förändras produktions- och

marknadsförutsättningarna hastigt. Arbetskraften

blir alltmer rörlig, dels därför att individer

frivilligt byter jobb, dels därför att

arbetsmarknadssituationen föranleder det. Samtidigt

har investeringar i kompetens fått en allt större

betydelse. Det blir allt viktigare att rätt kunskap

och specialisering finns tillgänglig i olika

situationer.

Den ökade rörligheten hos arbetskraften gör att

alla företag inte är lika intresserade av att satsa

på de anställdas långsiktiga kompetensutveckling,

eftersom det finns en risk att företaget självt inte

får någon nytta av investeringen.

I den nya situationen är det rimligt att enskilda

individer i högre grad själva tar ansvar för sin

kompetensutveckling. Det ligger i den enskildes

intresse att kunna styra sin egen

kompetensutveckling och att behålla sin

professionalism. Många önskar sig också möjligheter

till personlig utveckling och nya utmaningar genom

att kunna byta inriktning på sitt arbete några

gånger i livet. Det är också ett samhällsintresse

att människor är välutbildade och kan möta

näringslivets och arbetsmarknadens behov.

Särskilt för de små företagen skulle en förbättring

av de enskildas egna möjligheter till

kompetensutveckling ha stor betydelse. De små

företagen har inte tid att satsa på

kompetensutveckling när verksamheten går bra och

beläggningen är hög och vågar inte göra sådana

satsningar när orderingången viker och konjunkturen

går ner. Problemet skulle kunna hanteras bättre om

de enskilda själva i högre grad kunde stå för sin

kompetensutveckling. Företaget skulle då kunna bidra

ekonomiskt i goda konjunkturer och ge möjlighet till

studier när verksamheten går sämre.

Småföretagsdelegationen har i maj 1998 lagt fram

ett förslag om individuella kompetenskonton som

syftar till att ge alla kategorier av människor

tillgång till en statlig stimulans för att förnya

och underhålla sin utbildning och kompetens.

Delegationens förslag är avsett att omfatta också

den som inte har någon arbetsgivare eller är en

företagare. Delegationen föreslår att en särskild

utredning tillsätts för att utarbeta ett komplett

förslag.

Enligt vår mening bör förutsättningarna för att

genomföra Småföretagsdelegationens förslag utredas

snarast. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels vid moment 2 hemställt:

2. beträffande kompetenskonton

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Sk631 yrkande

1 och 1998/99:N326 yrkande 54 och med avslag på

motion 1998/99:Sk631 yrkandena 2-5 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan

anförts.

5. Kompetenskonton (mom. 2) - kd

Holger Gustafsson (kd) och Helena Höij (kd) har

dels anfört följande:

Ökad personlig kompetens är helt avgörande för att

Sverige skall kunna hävda sig på världsmarknaden med

höga löner. Genom en hög utbildningsnivå och

avancerade produkter kan Sverige ligga i

utvecklingens framkant. Kompetens omfattar förutom

formell utbildning också erfarenheter, praktiska

färdigheter, personligt kontaktnät, personlighet och

attityder.

Det bör vara ett gemensamt intresse för

arbetsgivare och varje anställd i företaget att

utveckla medarbetares kompetens för att utveckla

såväl företaget som den enskildes personliga

kvalifikationer.

Avdragsrätt föreligger i dag för utbildning som

arbetsgivaren initierar och betalar.

Kristdemokraterna anser att skattelagstiftningen bör

medge möjlighet att med avdragsrätt sätta in medel

på ett för arbetsgivaren och den enskilde gemensamt

utbildningskonto. De belopp som genom förhandling

förs upp på kontot skall enbart kunna användas för

den enskildes egen kompetensutveckling. Med denna

möjlighet är vi övertygade om att det gemensamma

ansvaret och den individuella drivkraften skulle

gynna alla parter.

Det anförda bör riksdagen med anledning av de nu

aktuella motionerna som sin mening ge regeringen

till känna.

dels vid moment 2 hemställt:

2. beträffande kompetenskonton

att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:Sk631

yrkande 1-5 och 1998/99:N326 yrkande 54 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan

anförts.

6. Kompetenskonton (mom. 2) - c

Rolf Kenneryd (c) har

dels anfört följande:

En av de viktigaste reformerna är att öka

möjligheterna till återkommande utbildning. Mycket

av dagens företagsutbildning eller kompetens-

utveckling ges i hög grad till dem som redan har en

god utbildning. De med störst behov av längre

kompetenshöjande utbildningar kommer ofta inte i

åtnjutande av dessa. Möjligheten till återkommande

utbildning är fundamental för att klara en allt

snabbare kunskapstillväxt.

Behovet av att kunna studera under längre

sammanhängande tid kommer att öka. Finansiering av

detta kan inte klaras varken av företaget eller av

den enskilde. För att fler skall kunna ha möjlighet

till livslångt lärande måste det inrättas ett nytt

finansieringssystem - ett kompetenskonto - som ger

möjligheter till rimlig ekonomisk försörjning under

en utbildningstid mitt i livet.

Kompetenskontot skall vara knutet till den enskilde

med möjlighet att sätta av en del av sin lön eller

avstå från en del av löneökningen som den enskilde

själv förfogar över. Arbetsgivaren svarar för att

tillskjuta en del.

Kompetenskontot får störst nytta om det används

tillsammans med arbetsgivarens avsättning för

kompetensutveckling. Statens insats blir att

skattemässigt gynna avsättningar till

kompetenskontot. Då båda parter måste komma överens

om hur arbetsgivarens del skall användas stärks

incitamentet att kompetenskontot används i en

långsiktig utbildnings- och utvecklingsplan, till

gagn för både den enskilde och företaget.

Regeringen har aviserat att man återkommer med ett

förslag men har nu dröjt med ett besked alltför

länge. Vi inom Centerpartiet anser att det är

nödvändigt att regeringen snarast återkommer med ett

förslag till kompetenskonto. Det anförda bör

riksdagen med anledning av de nu aktuella

motionsyrkandena som sin mening ge regeringen till

känna.

dels vid moment 2 hemställt:

2. beträffande kompetenskonton

att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:Sk631

yrkandena 1-5 och 1998/99:N326 yrkande 54 som

sin mening ger regeringen till känna vad ovan

anförts.

7. Värdering av bilförmån (mom. 3) - m, kd

Bo Lundgren (m), Holger Gustafsson (kd), Carl

Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Helena Höij

(kd) och Marietta de Pourbaix-Lundin (m) har

dels anfört följande:

Reglerna för förmånsbeskattning av tjänstebil

ändrades vid årsskiftet 1996/1997. Tidigare

uppskattades värdet av att den anställdes

arbetsgivare betalade bil och drivmedel till ett

schablonbelopp. Nu ingår inte längre drivmedel i

detta schablonbelopp. Den anställde är tvungen att

föra körjournal och specificera antal körda mil i

tjänsten för att inte tvingas skatta för

bensinförmånen som för lön. Tjänstebilsinnehavaren

och företaget tvingas ägna mycket tid åt att

administrera denna redovisning.

Småföretagsdelegationen har i rapporten Bättre och

enklare regler (SOU 1997:186) föreslagit en övergång

till schablonbeskattning för att minska den

byråkrati och det krångel som de nuvarande reglerna

medför.

Vi anser att en ny översyn bör genomföras i syfte

att förenkla reglerna. Härvid bör den byråkrati och

det krångel som reglerna medför för småföretagare

särskilt beaktas.

dels vid moment 3 hemställt:

3. beträffande värdering av bilförmån

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:N326 yrkande 7

och med anledning av motion 1998/99:Sk672

yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen

till känna vad ovan anförts.

8. Handikappades bilförmån (mom. 4) - m

Bo Lundgren (m), Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik

Hedlund (m) och Marietta de Pourbaix-Lundin (m) har

dels anfört följande:

Den som är i behov av en handikappanpassad

tjänstebil, t.ex. en rullstolsanvändare, riskerar

med nuvarande skatteregler att få ett mycket högt

förmånsbeskattningsvärde eftersom dessa bilar ofta

kräver större utrymmen och speciell utrustning och

därmed betraktas som lyxbilar.

Även om nuvarande regler ger möjlighet att undanta

installerad extrautrustning är det enligt vår mening

inte bra att den som är handikappad skall behöva

åberopa en särskild undantagsregel om synnerliga

skäl för att få en rimlig behandling vid

beskattningen. Det är inte heller klart var

gränserna går för möjligheterna att tillämpa

jämkningregeln i dessa fall.

Vi anser att de nuvarande reglerna för

förmånsbeskattning bör ses över i syfte att ge dessa

en utformning som gör att den som har en handikapp-

anpassad tjänstebil inte missgynnas vid

beskattningen.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels vid moment 4 hemställt:

4. beträffande handikappades bilförmån

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sk730 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad

ovan anförts.

9. Resor till och från arbetet (mom. 6) - m

Bo Lundgren (m), Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik

Hedlund (m) och Marietta de Pourbaix-Lundin (m) har

dels anfört följande:

Sverige är ett glest bebott land. För många hushåll

är resorna till och från arbetet långa.

Kollektivtrafiken är i många fall inget alternativ.

Det är då nödvändigt att använda bilen. Dessutom

krävs ofta biltransporter för privata ändamål för

att det skall vara möjligt att bo kvar i mindre

tättbefolkade områden.

Denna situation kräver särskilda avvägningar när

det gäller att utforma skattepolitiken. Höjd

bensinskatt och andra kostnadsökningar försvagar

hushållsekonomin och gör att intresset för att ta

arbete på större avstånd från hemmet minskar. Det

minskar rörligheten på arbetsmarknaden.

Mot denna bakgrund har vi under höstens budget-

behandling föreslagit en omedelbar sänkning av

bensinskatten med 20 öre (vartill kommer moms).

Dessutom har vi föreslagit att avdraget för resor

till och från arbetet höjs till 16 kr per mil och

att det skall inkludera resor till barnomsorg. Vårt

budgetförslag innebar vidare en sänkning av det icke

avdragsgilla beloppet för arbetsresor med 1 000 kr

till 6 000 kr för innevarande år.

Vi anser att det är viktigt att villkoren för att

använda bil för privata transporter gör det möjligt

att vara bosatt och arbeta även i de glest befolkade

delarna av Sverige.

Regering bör lägga fram ett förslag i ienlighet med

det anförda.

dels vid moment 6 hemställt:

6. beträffande resor till och från arbetet

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sk621 yrkande 2,

med anledning 1998/99:A811 yrkande 12 och med

avslag på motion 1998/99:Sk667 som sin mening

ger regeringen till känna vad ovan anförts.

10. Ökade levnadskostnader vid tillfälligt

arbete (mom. 7) - m

Bo Lundgren (m), Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik

Hedlund (m) och Marietta de Pourbaix-Lundin (m) har

dels anfört följande:

Framtidens arbetsmarknad kommer att ändras på många

sätt. Människor kommer att byta arbetsgivare oftare

än vad som varit fallet tidigare, och behovet av

specialistkompetens på många områden gör att

människor kommer att behöva resa mer. En väl

fungerande infrastruktur kommer att göra detta

möjligt.

Sannolikt kommer det varken att vara möjligt eller

önskvärt att byta bostad i samma utsträckning.

Särskilt i familjer med två vuxna och barn innebär

det alltid en omställning att bryta upp från de

lokala nätverk som bildats. Samhället måste därför

bejaka möjligheterna för människor att söka sig till

arbeten på andra platser än bostadsorten.

För att möta den moderna arbetsmarknadens krav och

göra det möjligt för människor att vara rörliga på

arbetsmarknaden, menar vi att det nu är lämpligt att

förändra skattereglerna för tillfälligt arbete och

dubbel bosättning.

I ett delbetänkande av Utredningen om ökade

levnadsomkostnader m.m. (SOU 1998:56) föreslås bl.a.

att den tvåårsregel som gäller vid avdrag för

kostnad för ökade levnadskostnader i samband med

tillfälligt arbete slopas. Det innebär att rätt till

avdrag för logikostnader skall föreligga under hela

den tid som tjänsteresan respektive det tillfälliga

arbetet pågår. En lagrådsremiss har också beslutats

av regeringen. Vi utgår från att regeringen under

våren återkommer med en proposition om slopad

tvåårsgräns vid tillfälligt arbete.

Bestämmelserna om ökade levnadskostnader innehåller

också tidsgränser när det gäller avdrag för ökade

levnadskostnader vid dubbel bosättning. Även på

denna punkt är det viktigt att en förändring kommer

till stånd så snabbt som möjligt. Det är därför

angeläget att det fortsatta utredningsarbetet

bedrivs skyndsamt och att regeringen skyndsamt

återkommer med ett förslag som innebär att de

tidsgränser som gäller vid avdrag för ökade

levnadskostnader slopas helt.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels vid moment 7 hemställt:

7. beträffande ökade levnadskostnader vid

tillfälligt arbete

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Sk634 och

1998/99:Sk650 och med anledning av motion

1998/99:Sk635 som sin mening ger regeringen till

känna vad ovan anförts.

11. Resekostnader vid kortvariga uppdrag

(mom. 8) - m

Bo Lundgren (m), Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik

Hedlund (m) och Marietta de Pourbaix-Lundin (m) har

dels anfört följande:

De flesta som dömer fotbollsmatcher gör det på sin

fritid som en bisyssla. De har ett ordinarie arbete

och deltar på ledig tid, kvällar och helger.

Tillgången på domare tenderar att minska och trycket

på dem som är aktiva att resa ut i distrikten ökar.

På vissa håll har dock skattemyndigheternas syn på

den reseersättning som utgår tolkats så att det

blivit en orimlig ekonomisk belastning för den

enskilde. Rätten till avdrag, med i dag motsvarande

15 kr per mil, har förvägrats med hänvisning till

att det för varje enskilt uppdrag har varit fråga om

en resa till arbetet och inte en resa i tjänsten. Så

får t.ex. en domare som skall döma en match 100 km

från sitt hem själv stå för resekostnaderna med egen

bil 200 km tur och retur. Problemet drabbar glesbygd

med långa reseavstånd och utan kollektivtrafik

särskilt hårt.

Vi anser inte att det är rimligt att avdrag vägras

för resekostnader som på detta eller andra liknande

sätt har ett direkt samband med ett uppdrag.

Reglerna och tillämpningen bör ses över i syfte att

få till stånd ett rimligare beskattningsresultat i

fall som dessa.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels vid moment 8 hemställt:

8. beträffande resekostnader vid kortvariga

uppdrag

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sk675

som sin mening ger regeringen till känna

vad ovan anförts.

12. Pensionsförsäkringar (mom. 9) - m

Bo Lundgren (m), Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik

Hedlund (m) och Marietta de Pourbaix-Lundin (m) har

dels anfört följande:

Vi anser att det är viktigt att det skapas bra

förutsättningar för ett enskilt pensionssparande.

Det långsiktiga och bundna sparandet ökar den

enskildes trygghet och kan dessutom bidra till att

förbättra företagens riskkapitalförsörjning. Ett

väsentligt led i att skapa goda förutsättningar för

enskilt sparande för egen pensionering var

införandet av det individuella pensionssparandet

1994.

Socialdemokraterna har härefter försämrat

förutsättningarna för enskilt pensionssparande genom

beslutet att halvera avdragsrätten för pensions-

sparande. Man har dessutom höjt avkastningsskatten

på pensionssparande. De försämrade möjligheterna för

pensionssparande har bl.a. lett till ett utflöde av

sparande till utlandet, där denna beskattning är

lägre.

Avdragsutrymmet för pensionsförsäkringar bör enligt

vår mening återställas till ett basbelopp. Avdrag

bör dessutom medges för pensionssparande för makes

räkning.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels vid moment 9 hemställt:

9. beträffande pensionsförsäkringar

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sk670 yrkande 4

och med anledning av motion 1998/99:Sk674 som

sin mening ger regeringen till känna vad ovan

anförts.

13. Biodling (mom. 14) - kd

Holger Gustafsson (kd) och Helena Höij (kd) har

dels anfört följande:

I samband med att skattereformen trädde i kraft 1991

avskaffades den gräns för hobbybiodling som tidigare

medgav att en biodlare fick ha 15 bisamhällen. Nu

omfattas biodlingen av den allmänna principen om

skattskyldighet, att när vinst uppstår i

näringsverksamhet skall den beskattas.

Skattereformens beslut om nya skatteregler för

vinstgivande hobbyverksamhet medförde att biodlare

med mycket få bisamhällen blev bokföringsskyldiga

för kostnader och intäkter. Vid en revision måste

biodlaren kunna styrka att vinst inte uppstått. Det

har förekommit att biodlare med ända ner till fyra

bisamhällen har tvingats lämna sådana uppgifter till

skattemyndigheterna. Erfarenheten visar att en

blygsam vinst uppstår först vid ett innehav av

närmare 15 bisamhällen.

Mot denna bakgrund är det givet att

riksdagsbeslutet på ett kraftigt sätt har påverkat

biodlingen.

En enkel och adekvat lösning av problemet, som inte

medför några kostnader, är att riksdagen fastslår

att skattemyndigheterna skall återgå till regeln om

att biodlare med upp till 15 bisamhällen är befriade

från bokförings- och anteckningsskyldighet och inte

behöver styrka att de inte tjänat pengar på dessa 15

bisamhällen. Skattemyndigheterna skulle därmed också

få resurser frigjorda till något mer meningsfullt

och lönande än att skattekontrollera en så föga

lukrativ hobby.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels vid moment 14 hemställt:

14. beträffande biodling

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sk715 och med

anledning av motion 1998/99:Sk714 som sin mening

ger regeringen till känna vad ovan anförts.

14. Bytesringar (mom. 15) - mp

Yvonne Ruwaida (mp) har

dels anfört följande:

Bytesringar och liknande arrangemang är ett exempel

på hur man kan förbättra sammanhållningen inom vissa

områden och aktivera hyresgästerna. Bytesringar,

eller med en engelsk term Local Exchange and Trade

System, är ett system för att kunna byta varor eller

tjänster med varandra, och dessa system kan vara

informella eller mer eller mindre utvecklade med

bokföring av de tillgångar och skulder som

verksamheten inneburit för deltagarna. Risken är att

bra initiativ i denna riktning uteblir på grund av

krångel med beskattning av de vanligtvis ganska små

värden som bytena rör sig kring.

Som anförs i motion Sk709 av Kia Andreasson m.fl.

(mp) bör frågan om beskattningen av bytesringar

utredas i syfte att underlätta verksamhet av detta

slag. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels vid moment 15 hemställt:

15. beträffande bytesringar

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:Sk709 yrkandena

1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna

vad ovan anförts.

15. Glesbygdsavdrag (mom. 16) - c

Rolf Kenneryd (c) har

dels anfört följande:

Boende långt från de områden där de större

infrastrukturinvesteringarna sker kan inte

nyttiggöra sig dessa satsningar. Kostnader som

uppstår på grund av långa avstånd och avsaknad av

valfrihet måste kompenseras. Detta kan inte enbart

ske via ett höjt reseavdrag utan måste ske också på

annat vis. Att bo på landsbygden innebär att man

måste ha bil, oftast behöver man dessutom två. En

sådan kompensation kan lättast hanteras via

skattsedeln med avdragsmöjligheter som knyts till

boende och möjligheter att utnyttja allmänna

kommunikationer.

En utgångspunkt för avdraget bör vara att definiera

en basservice och finna ett system som innebär ett

differentierat avdrag beroende på avstånd och

tillgång till basservice. Centerpartiet har vid ett

flertal tillfällen begärt att regeringen skall

utreda ett glesbygdsavdrag. Vårt krav på utredning

kvarstår.

Regeringen bör låta utreda möjligheterna att införa

ett glesbygdsavdrag. Det anförda bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna.

dels vid moment 16 hemställt:

16. beträffande glesbygdsavdrag

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:N302 yrkande

2 och 1998/99:N337 yrkande 6 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts.

16. Gåvor till ideella organisationer (mom.

17) - m, kd

Bo Lundgren (m), Holger Gustafsson (kd), Carl

Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Helena Höij

(kd) och Marietta de Pourbaix-Lundin (m) har

dels anfört följande:

I Sverige testamenteras årligen stora belopp som

donationer till ideella ändamål, som forskning och

museiverksamhet, liksom till ideella föreningar, som

kyrkor, idrottsföreningar och hjälporganisationer. I

länder som har en utvecklad tradition av

skatteavdrag även för större eller mindre donationer

under donatorns levnad har betydande belopp donerats

som möjliggjort stora satsningar på idrott,

forskning och andra välgörande ändamål.

Med ett allt högre skattetryck och ökat

bidragsberoende har medborgarna fått allt mindre

marginaler för att klara förändringar.

Arbetslösheten i landet har varit hög länge, och det

har satt sina spår i en ökning av socialbidrags-

sökande. Det är emellertid inte bara de ekonomiska

påfrestningarna som ökat för alltfler, utan även

sociala problem, som inte har en direkt koppling

till ekonomin, tenderar att öka. Bland de mest

drabbade grupperna finner man kvinnor, ensamstående

med barn, äldre med låga pensioner, mentalt sjuka,

hemlösa och ungdomar med drogproblem.

Det allmänna välfärdssystemet har inte

förutsättningar att kunna klara av alla hjälpbehov.

När statens och kommunernas skyddsnät inte klarar av

de behov som finns, är det desto angelägnare att de

som visar solidaritet med sina medmänniskor

uppmuntras att aktivt stödja kompletterande

verksamheter. Insamlingar av olika slag är i dag av

en rätt stor omfattning.

Det utförs också ett fantastiskt arbete inom de

ideella organisationer, som har möjligheterna att

kunna ge snabb hjälp baserad på medmänsklighet utan

att vara låsta av alltför strikta regelverk. Behoven

är emellertid vida större än de resurser som

organisationerna har.

För att uppmuntra enskilda donationer till olika

former av ideell verksamhet kan det finnas anledning

att överväga en avdragsrätt för gåvor till ideella

och humanitära ändamål. Denna typ av avdragsrätt

finns i många andra länder som t.ex. Danmark,

Belgien, Holland, Frankrike, Kanada och USA.

Enskilda donatorer skulle säkert uppmuntras att

skänka mer, om man visste att man kunde få göra

avdrag i deklarationen.

Vi anser att frågan om en avdragsrätt för gåvor

till ideella organisationer och till ideellt och

humanitärt bistånd bör utredas i syfte att klarlägga

såväl fördelarna som nackdelarna med en sådan

ordning.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels vid moment 17 hemställt:

17. beträffande gåvor till ideella

organisationer

att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:Sk653

yrkande 1, 1998/99:Sk676, 1998/99:Sk677 och

1998/99:So381 yrkande 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts.

17. Attraktiva områden (mom. 18) - m

Bo Lundgren (m), Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik

Hedlund (m) och Marietta de Pourbaix-Lundin (m) har

dels anfört följande:

Fastighetsskatten slår hårt mot många familjer. I

kombination med väsentligt uppräknade

taxeringsvärden får skatten förödande effekter för

många boende i skärgårdskommuner och boende längs

våra kuster. I flera kommuner i Bohuslän har skatten

för småhus i genomsnitt höjts med mer än 50 % under

1990-talet. Många som drabbas hårt av dessa

orättfärdiga höjningar är fiskare och äldre. Äldre

som köpt ett hus i unga år, betalt sina lån på huset

för att få en ålderdom utan större utgifter drabbas

nu av så höga skatter att många måste sälja sina hus

för att kunna betala skatten.

Vi har för innevarande år föreslagit en generell

sänkning av fastighetsskatten till 1,3 % och anser

att en fortsatt generell sänkning bör genomföras

2000 och 2001. Vidare bör enligt vår mening de

orimliga regionala skillnaderna lindras genom att

endast halva markvärdet tas med vid

fastighetsbeskattningen.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels vid moment 18 hemställt:

18. beträffande attraktiva områden

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:Sk603 yrkandena

2 och 4 som sin mening ger regeringen till känna

vad ovan anförts.

18. Tomträttsmark (mom. 19) - kd

Holger Gustafsson (kd) och Helena Höij (kd) har

dels anfört följande:

Underlaget för statlig fastighetsskatt är värdet på

såväl byggnad som mark. I dag utgår fastighetsskatt

även på tomträttsmark som tomträttsinnehavaren inte

äger utan hyr t.ex. av en kommun. Det är en orimlig

princip att betala skatt för fast egendom man inte

äger. Det är inte acceptabelt att jämställa

tomträttsinstitutet med äganderätt i detta avseende.

Kristdemokraterna anser att fastighetsskatt på

tomträttsmark inte skall tas ut av tomträttshavaren,

utan i förekommande fall direkt av markägaren. Det

bör ankomma på regeringen att snarast återkomma till

riksdagen med förslag i frågan.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels vid moment 19 hemställt:

19. beträffande tomträttsmark

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Sk307 yrkande

7, 1998/99:Sk623 och 1998/99:Sk679 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan

anförts.

19. Energisparande åtgärder (mom. 20) - m,

kd

Bo Lundgren (m), Holger Gustafsson (kd), Carl

Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Helena Höij

(kd) och Marietta de Pourbaix-Lundin (m) har

dels anfört följande:

Det är viktigt att skattereglerna inte motverkar

energisparande investeringar som villaägare gör. De

metoder som används för att fastställa en fastighets

marknadsvärde vid fastighetstaxeringen är

schablonmässiga och det finns därför en risk att

investeringar i miljövänliga och energisnåla

alternativ får ett omotiverat genomslag på

fastighetens taxeringsvärde. Många gånger kan

marknadsvärdet öka mindre vid en miljöanpassad

investering än vid en icke miljöanpassad

investering.

Det är viktigt att fastighetsbeskattningen inte

motverkar energisparande eller miljövänliga

investeringar. Det anförda bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels vid moment 20 hemställt:

20. beträffande energisparande åtgärder

att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:Sk615,

1998/99:Sk680, 1998/99:Sk707 yrkande 1 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan

anförts.

20. Lokala taxeringsnämnder (mom. 21) - c

Rolf Kenneryd (c) har

dels anfört följande:

Lokala taxeringsnämnder bör åter införas för att få

en så rättvis bedömning som möjligt. De skall

tillsättas med personer som har såväl person- som

lokalkännedom. Detta ger bättre förutsättningar för

en rättvis bedömning i taxeringsfrågor.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels vid moment 21 hemställt:

21. beträffande lokala taxeringsnämnder

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Sk603 yrkande

1 och 1998/99:N230 yrkande 4 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts.

21. Skattereduktion för byggnadsarbete

(mom. 23) - kd

Holger Gustafsson (kd) och Helena Höij (kd) har

dels anfört följande:

Enligt nuvarande regler utgör arbete som utförs av

fastighetsföretag på företagets fastigheter med egna

anställda inte grund för skattereduktion. I

praktiken innebär begränsningen att ett mycket stort

antal fastighetsägare undantas från möjligheten att

erhålla skattereduktion. Det handlar om alla de

stora och små byggföretag som också är

fastighetsägare och som utnyttjar anställda inom

entreprenaddelen av företaget eller koncernen till

att utföra renoveringsarbeten på det egna

fastighetsbeståndet. Genom att på detta sätt

samutnyttja anställda i extern entreprenadverksamhet

i underhållet av egna fastigheter kan företagen

aktivt arbeta för att upprätthålla sysselsättningen

också i tider då byggkonjunkturen är svag.

Med den inriktning som skattereduktionen för

byggnadsarbete har i dag är det inte rimligt att

fastighetsägare som anlitar egen arbetskraft inte är

berättigade till skattereduktion. Reglerna leder

till konkurrensbegränsning och i värsta fall till

att fastighetsägare tvingas friställa sina anställda

för att anlita ett annat företag för nödvändiga

arbeten.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels vid moment 23 hemställt:

23. beträffande skattereduktion för

byggnadsarbete

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sk614 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan

anförts.

22. Kommunernas beskattningsunderlag (mom.

27) - kd

Holger Gustafsson (kd) och Helena Höij (kd) har

dels anfört följande:

Den fastighetsskatt som i dag tas ut på

elproduktionsenheter aktualiserar ett

kristdemokratiskt förslag som skulle gynna de

vattenkraftsproducerande länen. Vårt förslag är att

fastighetsskatten i ett längre perspektiv växlas

över till en kommunal fastighetsavgift. Detta skulle

bli en mycket kraftfull regionalpolitisk insats,

inte minst för de län som producerar el baserad på

vattenkraft.

Regeringen bör återkomma med förslag till hur en

successivt sänkt fastighetsskatt i ett längre

perspektiv skall kunna växlas över till en kommunal

fastighetsavgift. Särskilt bör utredas hur

fastighetsskatten på vattenkraft skall kunna komma

de vattenkraftproducerande kommunerna och länen till

del vid en framtida skatteväxling.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels vid moment 27 hemställt:

27. beträffande kommunernas

beskattningsunderlag

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:N274 yrkande 13

och med avslag på motion 1998/99:Sk710 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan

anförts.

23. Generalklausulen (mom. 28) - m, kd

Bo Lundgren (m), Holger Gustafsson (kd), Carl

Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Helena Höij

(kd) och Marietta de Pourbaix-Lundin (m) har

dels anfört följande:

En förutsättning för ett fungerande skattesystem är

att det finns en tillfredsställande kontroll av

skatteunderlaget. Det ligger i alla medborgares

intresse att skattemyndigheterna har ambitioner att

motverka skattefusk. För oss är det centralt att

denna strävan inte kränker den enskildes integritet

och rättssäkerhet.

Den s.k. generalklausulen avskaffades av den förra

borgerliga regeringen. Därefter har den återinförts

- och skärpts - av Socialdemokraterna. Vi anser att

den står i strid med fundamentala principer som

syftar till att förhindra godtycklig maktutövning.

Dess tillämpning är svårbegriplig och helt oförut-

sägbar för de skattskyldiga.

I rättssäkerhetens idé ligger att reglerna skall

vara fasta och klara så att medborgarna därigenom

kan förutse och förstå konsekvenserna av sitt

handlande. Människor måste ha förutsättningar att

känna till var gränsen går mellan tillåtet och

förbjudet och klart veta vilka sanktionerna är om

bestämmelserna överträds. Generalklausulen bör

därför avskaffas.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels vid moment 28 hemställt:

28. beträffande generalklausulen

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sk308 yrkande 20

som sin mening ger regeringen till känna vad

ovan anförts.

Särskilda yttranden

1. Inkomstbeskattningens inriktning (mom.

1) - v

Per Rosengren (v) och Marie Engström (v) har

dels anfört följande:

Budgetsaneringen har drabbat både statlig och

kommunal verksamhet hårt. Besparingskraven har bl.a.

inneburit minskad sysselsättning och det har då

främst varit kvinnojobb inom den offentliga sektorn

som har gått förlorade. När vi nu kan se slutet på

saneringsperioden är det viktigt att vi säkerställer

kvaliteten i skola, vård och omsorg och inte ger oss

in på stora ofinansierade skattesänkningar som än en

gång kan äventyra de offentliga finanserna.

Till stor del innebär skatteuttaget i dag en

omfördelning av inkomsterna över livet. Höga

marginalskatter, dvs. stark progressivitet ger inte

så stora omfördelningseffekter. Men

fördelningspolitiken handlar också om att skapa en

solidaritet mellan individerna. Där är

progressiviteten ett viktigt inslag för att öka

samhällssammanhållningen. Vänsterpartiet anser att

det är bra med en sådan beskattning och har tidigare

också framfört behovet av ytterligare nivåer för att

förstärka det progressiva inslaget och få en mer

rättvis fördelningspolitik.

Sparkvoten har ökat dramatiskt på senare år och det

är främst hushåll i de högre inkomstskikten som har

ökat sitt sparande. Ett ökat skatteuttag som riktar

in sig på de högre inkomstskikten kan därför

huvudsakligen antas påverka dessa gruppers sparande

och inte hushållens totala konsumtion. Genom

skattelättnader för de lägre inkomstskikten kan

hushållens totala konsumtion i stället förväntas

öka. Vänsterpartiet förespråkar därför

skattelättnader för lägre och normala inkomster.

Skatter har mindre att göra med sysselsättningen

och arbetslösheten än vad många ibland tror. Däremot

kan skatterna ha stor betydelse för hur

arbetslösheten fördelas könsmässigt. Minskade

skatter som ger en minskad offentlig sektor leder

t.ex. till att framför allt kvinnojobb i

kommunsektorn försvinner. När det gäller

arbetsgivaravgifter kan resultaten variera beroende

på i vilken sektor som förändringen sker. Speciellt

inom vissa delar av den privata tjänstesektorn

skulle en sänkning av arbetsgivaravgifterna kunna ge

en ökad sysselsättning. Detta gäller särskilt i

branscher där personalkostnaderna är den största

utgiftsposten för företagen.

Vänsterpartiet har i tidigare motioner föreslagit

att pengar skall reserveras för reducering av

arbetsgivaravgifter inom den privata tjänstesektorn

och redovisat att vi vill undanta de branscher som

har egen växtkraft, t.ex. databranschen. Vi har

också avvisat alla förslag om skatteavdrag/pigavdrag

eller sociala checkar för den som vill utnyttja

privata tjänster, t.ex. i hemmet.

En annan framkomlig väg för ökad sysselsättning kan

vara riktade momssänkningar. På så sätt kan man

skapa en ökad efterfrågan, vilket skulle kunna leda

till fler arbeten. Vänsterpartiet har tidigare

föreslagit att en sådan momssänkning införs inom

restaurangbranschen, dels för att öka efterfrågan,

dels för att få en likformig beskattning av

livsmedel. Inom EU förs i dag också diskussioner om

förändringar i momsdirektivet som innebär större

möjligheter att använda sig av lägre momssatser inom

delar av tjänstesektorn. Det är viktigt att Sverige

stöder sådana förändringar.

Vänsterpartiet förespråkar ett aktivt användande av

skatt på energi och miljöavgifter för att skapa ett

samhälle i ekologisk balans. Vänsterpartiet ser det

som nödvändigt att på sikt öka skatteuttaget på

energi och sådan konsumtion som påverkar miljön i

negativ riktning. Dessa höjningar måste emellertid

ses i ett samhällsekonomiskt sammanhang som tar

hänsyn till sysselsättnings- och

fördelningspolitiska effekter. Sådana krav kan

tillgodoses genom att intäkterna från de

miljörelaterade skattehöjningarna används för att

sänka skatten på arbete, t.ex. genom riktade

sänkningar inom löneintensiva branscher.

Verksamheter som genererar samhällsekonomiska

förluster när man tar hänsyn till miljökostnader bör

ta sitt ansvar redan i dag.

En grön skatteväxling löser inte alla problem. Den

bidrar t.ex. inte automatiskt till en rättvis

fördelning av skattetrycket, varken mellan olika

inkomstgrupper eller mellan städer och landsbygd.

Det kan också vara ett problem att en ökande del av

skattebasen utgörs av något oönskat, dvs.

miljöförstöring. Trots detta är det viktigt att vi

använder skatteväxling som ett ekonomiskt styrmedel

där det är lämpligt och där det kan åstadkomma en

hållbar utveckling. Samtidigt måste vi kombinera den

med andra metoder på de områden där en skatteväxling

är mindre lämplig.

I takt med att statsfinanserna förbättras kan det

skapas möjligheter att minska det samlade uttaget av

skatter. Enligt Vänsterpartiets mening bör ett

finansiellt utrymme användas för

sysselsättningsfrämjande åtgärder. I praktiken

innebär detta skattesänkningar med fördelningsprofil

i syfte att öka den totala efterfrågan i

samhällsekonomin.

För att tillgodose fördelningsprofilen bör sådana

skattesänkningar i första hand kompensera för det

ökade uttaget av allmänna pensionsavgifter. Detta

kan ske t.ex. genom höjt grundavdrag för lägre

inkomster, ett förvärvsavdrag eller på annat sätt

som ökar den disponibla inkomsten. Vänsterpartiet

har bl.a. föreslagit att den allmänna

pensionsavgiften omvandlas till en statlig

inkomstskatt (jfr 1998/99:Sf224). En möjlighet kan

vidare vara en statligt finansierad sänkning av

kommunalskatterna. I praktiken förutsätter detta

någon form av ökade statsbidrag eller en breddning

av den kommunala skattebasen.

2. Mangårdsbyggnader (mom. 24) - m

Bo Lundgren (m), Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik

Hedlund (m) och Marietta de Pourbaix-Lundin (m) har

dels anfört följande:

Vi har lagt fram förslag om ett utvidgat och

permanent rot-avdrag på 50 % för tjänster som utförs

i det egna hemmet. Förslaget innebär bl.a. att

arbetskostnaden för underhåll och reparationer av

egnahem och därmed halveras även jordbrukets

mangårdsbyggnader direkt vid inköp.

Motionärernas önskemål om bättre

förutsättningar för reparationer

och underhåll av mangårdsbyggnader

tillgodoses således om

Moderaternas, Kristdemokraternas

och Folkpartiets gemensamma förslag

om en permanent skattereduktion

införs. Vi har därför inte något

yrkande när det gäller förslaget om

särskilda regler för jordbrukets

mangårdsbyggnader.

Bostadsutskottets yttrande

1998/99:BoU2y

Vissa frågor om

fastighetsbeskattningen, m.m.

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har berett bostadsutskottet

tillfälle att avge yttrande över ett antal motioner

från 1998 års allmänna motionstid angående bl.a.

fastighetsskatt och reavinstbeskattning av bostäder.

Bostadsutskottet behandlar i yttrandet motionerna

1998/99:Sk307 (kd) yrkande 7, 1998/99:Sk601 (m),

1998/99:Sk603 (m), 1998/99:Sk614 (kd), 1998/99:Sk615

(m), 1998/99:Sk623 (kd), 1998/99:Sk666 (kd),

1998/99:

Sk679 (kd), 1998/99:Sk680 (kd), 1998/99:Sk681 (c),

1998/99:Sk707 (kd) yrkande 1, 1998/99:N230 (c)

yrkande 4 samt 1998/99:Bo235 (v) yrkande 1.

Sammanfattning

Bostadsutskottet avstyrker de motioner om

fastighetsskatt, fastighetstaxering, skattereduktion

och reavinstbeskattning som behandlas i detta

yttrande. Utskottet hänvisar bl.a. till att pågående

utredningsarbete bör avvaktas.

Utskottet

Inledning

Bostadsutskottet har vid ett flertal tillfällen

framhållit den centrala betydelse som

fastighetsskatten och övriga skatter som påverkar

boendekostnaderna har i ett bostadspolitiskt

sammanhang. I samband med utskottets överväganden i

skattefrågor har bl.a. nivån på fastighetsskatten

samt härtill anknytande frågor diskuterats. Förslag

med denna inriktning fördes fram i ett antal

motioner från 1998 års allmänna motionstid.

Flertalet av dessa motionsförslag har behandlats av

finansutskottet i betänkande 1998/99:FiU1.

Bostadsutskottet har också genom ett

protokollsutdrag yttrat sig över motionerna till

finansutskottet. Riksdagen tog den 2 december 1998

ställning till finansutskottets betänkande.

Bostadsutskottet kan konstatera att även en av de

motioner som nu är aktuella för beredning i

skatteutskottet tar upp motsvarande frågor om

fastighetsskattenivån m.m. Mot bakgrund av att

riksdagen nyligen behandlat förslag med samma

inriktning gör utskottet inte nu någon förnyad

sakbehandling av de förslag som förs fram i motion

1998/99:Sk603 (m) yrkandena 2-4. Utskottet kan i

stället hänvisa till de ställningstaganden som

respektive parti redovisat i samband med

riksdagsbehandlingen i december 1998.

Fastighetsskatt och fastighetstaxering

Tomträttsmark

I tre motioner, 1998/99:Sk307 (kd) yrkande 7,

1998/99:Sk623 (kd) och 1998/99:Sk679 (kd), tas upp

frågor om fastighetsskatt på tomträttsmark.

Gemensamt för dessa motioner är att motionärerna

hävdar att markägaren, och inte tomträttshavaren,

skall betala fastighetsskatten för tomträttsmarken.

Enligt lagen om statlig fastighetsskatt och

fastighetstaxeringslagen jämställs tomträttshavare

med fastighetsägare vad gäller skattskyldighet till

fastighetsskatt. Vad som anförs i de aktuella

motionerna ger inte bostadsutskottet anledning att

förorda någon förändring i detta avseende. En

omläggning av skatteskyldigheten skulle sannolikt

föranleda krav från markägaren på en kompensation

inom ramen för tomträttsavgälden. Motionerna

avstyrks således.

Energibesparande åtgärder

Förslag om att energibesparande åtgärder på en

fastighet inte skall leda till höjt taxeringsvärde

respektive höjd fastighetsskatt förs fram i

motionerna 1998/99:Sk615 (m), 1998/99:Sk680 (kd) och

1998/99:Sk707 (kd) yrkande 1. Motionärerna menar att

de nuvarande reglerna motverkar önskvärda

energihushållningsåtgärder i bostadsbeståndet.

I de gällande regelsystemen för fastighetstaxering

och fastighetsskatt särbehandlas inte investeringar

som gjorts i energibesparande syfte. Huvudprincipen

är att investeringar som leder till höjt

marknadsvärde för en fastighet också leder till höjt

taxeringsvärde och därmed höjd fastighetsskatt.

Bostadsutskottet kan instämma i att dessa principer

i vissa fall kan leda till att åtgärder som är

önskvärda ur samhällets synvinkel delvis blir mindre

förmånliga att genomföra för den enskilde

fastighetsägaren. Investeringar i energibesparande

åtgärder eller byte till mer miljövänliga

uppvärmningsmetoder är exempel på sådana åtgärder.

Sett ur ett energihushållningsperspektiv kan det

således framstå som olyckligt att åtgärder som i

vissa fall har främjats genom statligt stöd

samtidigt leder till en ökad skattebelastning för

fastighetsägaren. Som förordas i de aktuella

motionerna kan det mot denna bakgrund finnas skäl

att överväga möjligheterna till regeländringar inom

fastighetsskattesystemets ram. Samtidigt bör

givetvis en strävan vara att reglerna för taxering

och uttag av fastighetsskatt skall vara så enkla och

enhetliga som möjligt.

Bostadsutskottet kan konstatera att

Fastighetsbeskattningskommittén enligt sina direktiv

(dir. 1998:20) bl.a. skall överväga frågor om

undantag från de generella reglerna för

fastighetsskatt. En av de frågor som kommittén

därvid skall ta ställning till är hur

miljöinvesteringar och andra miljörelaterade

åtgärder bör påverka fastighetsskatten. I direktiven

nämns som tänkbara lösningar att underlaget för

fastighetsskatten sätts ned eller att särskilda

regler införs om skattereduktion för

miljöinvesteringar.

Överväganden med den inriktning som motionärerna

förordat kommer således att komma till stånd inom

ramen för Fastighetsbeskattningskommitténs pågående

arbete. Något tillkännagivande från riksdagen i

frågan i enlighet med motionsförslagen kan mot denna

bakgrund inte anses erforderligt.

Lokala taxeringsnämnder

I motionerna 1998/99:Sk603 (m) yrkande 1 och

1998/99:N230 (c) yrkande 4 föreslås att det inrättas

taxeringsnämnder med ett lokalt inflytande. Enligt

motiveringen i motionerna skulle detta leda till att

man bättre tar till vara den lokala kunskapen och

därigenom också får en rättvisare bedömning i

taxeringssammanhang.

I direktiven (dir. 1997:36) till

Fastighetstaxeringsutredningen har uppmärksammats

den kritik som i olika sammanhang har riktats mot

att den lokala kunskapen inte i tillräcklig

utsträckning tas till vara i taxeringsförfarandet.

Utredaren har fått i uppdrag att undersöka om ett

förstärkt lekmannainflytande kan leda till ett

bättre taxeringsarbete samt lämna förslag till hur

ett sådant inflytande kan utformas.

Utredningsarbetet kommer att avslutas före

halvårsskiftet år 1999.

Mot bakgrund av den betydelse som taxeringsvärdet

har bl.a. för nivån på fastighetsskatten är det

givetvis angeläget att taxeringen ger en så

rättvisande bild av marknadsvärdena som möjligt. De

särförhållanden som kan råda på en ort bör så långt

det är möjligt beaktas. Bostadsutskottet anser

därför att det är angeläget att ta till vara den

lokala kunskapen och om möjligt öka

lekmannainflytandet i taxeringsförfarandet.

Eftersom det ingår i Fastighetstaxeringsutredningens

uppdrag att överväga hur ett förstärkt lekmanna-

inflytande kan uppnås finns det skäl att avvakta

utredningsresultaten.

Motionerna avstyrks med hänvisning till det

anförda.

Tilläggsdirektiv för Fastighetsbeskattningskommittén

Vänsterpartiet hävdar i sin partimotion

1998/99:Bo235 att det föreligger orättvisor mellan

olika boendeformer som beror såväl på reglerna för

fastighetsskatt samt övrig bostadsbeskattning som på

de försämrade villkoren för räntebidrag. I motionens

yrkande 1 föreslås att riksdagen skall begära att

Fastighetsbeskattningskommittén skall erhålla

utvidgade direktiv som innebär att dessa

förhållanden analyseras och att förslag för

rättvisare boendekostnader redovisas.

Fastighetsbeskattningskommittén har till uppgift

att överväga frågor om skattemässig neutralitet

mellan olika upplåtelseformer. I direktiven

framhålls emellertid att det knappast är

meningsfullt att enbart diskutera neutraliteten

utifrån skattereglerna. Det anses vara nödvändigt

för kommittén att beakta statens åtgärder för

bostadsfinansiering och reglerna för bostadsbidrag i

en analys av neutralitetsfrågan. Vidare framgår av

direktiven att kommittén särskilt skall analysera om

fastighetsskatten i kombination med ränte-

bidragssystemet innebär en diskriminering av

nyinvesteringar i hyreshus eller ej. Även

neutralitetsaspekterna på beskattningen av

bostadsrättslägenheter bör enligt direktiven

utvärderas.

Sambanden mellan fastighetsskatten och andra

förhållanden som kan påverka boendekostnaderna

kommer således att diskuteras i Fastighetsbeskatt-

ningskommittén. Även om kommittén inte har till

uppgift att lämna förslag om exempelvis reglerna för

bostadsfinansiering och bostadsbidrag får det

förutsättas att frågor om hur bl.a. dessa regler

samverkar med skattereglerna kommer att analyseras.

Det kan inte uteslutas att denna analys och

eventuella förslag om ändringar inom

fastighetsskattesystemets ram kan föranleda

överväganden om regeländringar inom andra områden.

Det kan dock inte anses nödvändigt att förslag med

denna inriktning utarbetas inom

Fastighetsbeskattningsutredningens ram.

Bostadsutskottet avstyrker därför motion

1998/99:Bo235 (v) yrkande 1.

Skattereduktion för byggnadsarbete - Rot-

avdrag

Skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete -

s.k. Rot-avdrag - medgavs ursprungligen för utgifter

under tiden den 15 april 1996-den 31 december 1997.

Perioden har sedermera förlängts, och enligt

gällande lag (1996:725) får utgifter för

byggnadsarbeten t.o.m. den 31 mars 1999 beaktas vid

skattereduktion.

I motion 1998/99:Sk614 (kd) diskuteras ett av de

villkor som gäller för att skattereduktion för

byggnadsarbete skall kunna beviljas. Motionärens

invändningar gäller de bestämmelser som innebär att

arbete som utförs av ett fastighetsföretags

anställda på företagets egna fastigheter inte

berättigar till skattereduktion. Dessa bestämmelser

anses leda till en konkurrensbegränsning eller till

att fastighetsföretag friställer den egna

arbetskraften. Motionären föreslår att riksdagen

beslutar om sådana förändringar i lagen om

skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på

bostadshus att också fastighetsägare som använder

egen arbetskraft skall vara berättigad till

skattereduktion.

Enligt den aktuella lagen beviljas endast

skattereduktion för utgifter för byggnadsarbeten som

utförts senast den 31 mars 1999. I motionen föreslås

inte någon förändring i detta avseende. Enligt

bostadsutskottets uppfattning finns det mot bakgrund

av den begränsade återstående tid som

skattereduktion kan beviljas inte skäl att nu

närmare överväga den föreslagna lagändringen. Motion

1998/99:Sk614 (kd) avstyrks således.

Reavinstbeskattning vid försäljning av

bostadsfastigheter

I tre motioner tas frågor upp om reglerna för

reavinstbeskattning vid försäljning av

bostadsfastigheter.

I motion 1998/99:Sk601 (m) framhålls en rad

förhållanden som enligt motionärerna visar att

gällande regelsystem är oacceptabelt. Problemen

anses dessutom accentueras i samband med att

nuvarande övergångsregler upphör att gälla år 2000.

Mot denna bakgrund föreslås i motionen att nuvarande

övergångsregler förlängs med två år (yrkande 1) och

att en grundlig översyn av reglerna för

reavinstbeskattning genomförs under denna tid

(yrkande 2).

Även i motionerna 1998/99:Sk666 (kd) och

1998/99:Sk681 (c) riktas kritik mot reavinstreglerna

samt föreslås att en översyn genomförs.

Bostadsutskottet vill inte utesluta att vissa

regler avseende reavinstbeskattning vid försäljning

av fastigheter kan behöva ses över. De problem som

motionärerna pekar på synes dock inte i första hand

vara av bostadspolitisk karaktär utan snarare frågor

som det ankommer på skatteutskottet att överväga.

Det gäller exempelvis svårigheter att korrekt

beräkna, redovisa och kontrollera underlaget för

reavinstskatten. Bostadsutskottet avstår därför från

ett närmare ställningstagande till förslagen i de

aktuella motionerna.

Stockholm den 26 januari 1999

På bostadsutskottets vägnar

Lennart Nilsson

I beslutet har deltagit: Lennart

Nilsson (s), Bengt-Ola Ryttar (s),

Lilian Virgin (s), Owe Hellberg

(v), Ulf Björklund (kd), Sten

Andersson (m), Carina Moberg (s),

Inga Berggren (m), Siw Wittgren-Ahl

(s), Sten Lundström (v), Ulla-Britt

Hagström (kd), Carl-Erik Skårman

(m), Helena Hillar Rosenqvist (mp),

Rigmor Ahlstedt (c), Carina

Adolfsson (s) och Ewa Thalén Finné

(m).

Avvikande meningar

1. Tomträttsmark

Ulf Björklund (kd) och Ulla-Britt Hagström (kd)

anser att den del av bostadsutskottets yttrande som

under rubriken Utskottet börjar med "Enligt lagen"

och slutar med "avstyrks således" bort ha följande

lydelse:

Som anförs i de aktuella kd-motionerna bör systemet

med fastighetsskatt på sikt avskaffas. I avvaktan på

att en avveckling kan genomföras bör som

motionärerna förordar principiella felaktigheter i

fastighetsskattesystemet rättas till. En sådan

felaktighet gäller uttaget av fastighetsskatt för

tomträttsmark. Fastighetsskatten för tomträttsmark

bör betalas av markägaren och inte som i dag av

tomträttshavaren. Det bör ankomma på regeringen att

utforma de nödvändiga författningsändringarna och

snarast återkomma till riksdagen med förslag i

frågan.

Bostadsutskottet anser att riksdagen med anledning

av motionerna 1998/99:Sk307 (kd) yrkande 7,

1998/99:Sk623 (kd) och 1998/99:Sk679 (kd) som sin

mening bör ge regeringen till känna vad ovan

anförts.

2. Lokala taxeringsnämnder

Rigmor Ahlstedt (c) anser att den del av

bostadsutskottets yttrande som under rubriken

Utskottet börjar med "Mot bakgrund" och slutar med

"det anförda" bort ha följande lydelse:

Bostadsutskottet tillstyrker de aktuella

motionsförslagen 1998/99:N230 (c) yrkande 4 och

1998/99:Sk603 (m) yrkande 1 om att lokala

taxeringsnämnder bör återinföras. De lokala

taxeringsnämnderna bör tillgodose behovet av såväl

person- som lokalkännedom. Detta ger bättre

förutsättningar för en rättvis bedömning i

taxeringsfrågor, särskilt i samband med

genomförandet av reduktion av

fastighetsbeskattningen för fastboende i

skärgårdarna.

3. Tilläggsdirektiv för

Fastighetsbeskattningskommittén

Owe Hellberg (v) och Sten Lundström (v) anser att

den del av bostadsutskottets yttrande som under

rubriken Utskottet börjar med "Sambanden mellan"

och slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:

Under förra mandatperioden tillsatte regeringen en

bostadspolitisk utredning. Utredningens direktiv

medgav emellertid inte att ett helhetsgrepp kunde

tas i frågan om hur rättvisa boendekostnader skall

kunna uppnås. När nu den för boendekostnaderna

väsentliga frågan om fastighetsskattesystemet utreds

har direktiven åter utformats så ett en heltäckande

analys av boendekostnaderna undviks. Det är därför

angeläget att Fastighetsbeskattningskommittén ges

tilläggsdirektiv för sitt arbete.

Bostadsutskottet tillstyrker förslaget i

Vänsterpartiets partimotion om att kommittén bör ges

direktiv som innebär ett utvidgat mandat att

genomföra en bred analys av boendekostnadernas

utveckling. I denna analys bör bl.a. effekterna på

boendekostnaderna av skattereformen och de

försämrade räntebidragen klarläggas.

Tilläggsdirektiven bör också innebära ett mandat för

kommittén att lämna förslag om åtgärder för

rättvisare boendekostnader som ligger utanför

fastighetsskattesystemets ram.

Vad ovan anförts innebär att bostadsutskottet

tillstyrker motion 1998/99:

Bo235 (v) yrkande 1.

4. Skattereduktion för byggnadsarbete -

Rot-avdrag

Ulf Björklund (kd), Sten Andersson (m), Inga

Berggren (m), Ulla-Britt Hagström (kd), Carl-Erik

Skårman (m), Rigmor Ahlstedt (c) och Ewa Thalén

Finné (m) anser att den del av bostadsutskottets

yttrande som under rubriken Utskottet börjar med

"Enligt den" och slutar med "avstyrks således" bort

ha följande lydelse:

Bostadsutskottet instämmer i den bedömning som görs

i motion 1998/99:

Sk614 (kd). Med den inriktning som skattereduktionen

för byggnadsarbete har i dag är det inte rimligt att

fastighetsägare som använder egen arbetskraft inte

är berättigade till skattereduktion. Reglerna leder

till konkurrensbegränsning och i värsta fall till

att fastighetsägare tvingas friställa sina egna

anställda för att i stället anlita ett annat företag

för nödvändiga arbeten. Vad utskottet anfört i denna

fråga bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

Vad gäller frågan om villkoren i övrigt för ett

fortsatt och utvidgat stöd till s.k. Rot-åtgärder

hänvisar bostadsutskottet till de förslag som

tidigare presenterats i motioner av m, kd och fp

respektive c.

5. Reavinstbeskattning vid försäljning av

bostadsfastigheter

Ulf Björklund (kd), Sten Andersson (m), Inga

Berggren (m), Ulla-Britt Hagström (kd), Carl-Erik

Skårman (m), Rigmor Ahlstedt (c) och Ewa Thalén

Finné (m) anser att den del av bostadsutskottets

yttrande som under rubriken Utskottet börjar med

"Bostadsutskottet vill" och slutar med "aktuella

motionerna" bort ha följande lydelse:

Som framhålls i de aktuella motionerna leder det

komplicerade regelsystemet för reavinstbeskattning

vid försäljning av fastigheter många gånger till

oförutsägbara resultat. Betydande svårigheter kan

föreligga att korrekt beräkna reavinsten och ta

hänsyn till alla de faktorer som kan påverka

skattenivån. Effekterna av reavinstbeskattningen

upplevs inte sällan som orimliga och orättvisa av de

enskilda fastighetsägarna. Exempelvis gäller detta

vid generationsskiften. När de nuvarande

övergångsreglerna för reavinstbeskattningen upphör

år 2000 accentueras dessutom detta problem.

Bostadsutskottet tillstyrker förslagen i de

aktuella motionerna om att en översyn bör genomföras

av reglerna för reavinstbeskattningen av

fastigheter. Gällande övergångsregler bör förlängas

i avvaktan på att nya permanenta regler kan träda i

kraft. I den förordade översynen är det angeläget

att regelsystemet utformas på ett sådant sätt att

störningar inte uppkommer på bostadsmarknaden. Det

är således angeläget att systemet inte ger några

inlåsningseffekter eller på annat sätt försvårar

fastighetsöverlåtelser.

Särskilt yttrande

Tomträttsmark

Sten Andersson (m), Inga Berggren (m), Carl-Erik

Skårman (m) och Ewa Thalén Finné (m) anför:

Det är vår uppfattning att tomträttsinstitutet är en

förlegad form av reglering som försätter den

enskilde tomträttshavaren i ett beroendeförhållande

till kommunen. De motiv som en gång angavs som skäl

till tomträttsinstitutets införande har spelat ut

sin roll. Upplåtelse av mark genom tomträtt medför i

dag inte några fördelar varken för

kommunen/markägaren eller för tomträttshavaren.

Upplåtelseformen kan tvärtom leda till stor

osäkerhet vad gäller de ekonomiska förutsättningarna

för husägaren.

Ett stort problem gäller grunderna för

fastställande av tomträttsavgälderna. I de aktuella

kd-motionerna tas upp ett problem som har samband

med denna fråga, nämligen hur fastighetsskatt skall

tas ut på tomträttsmark. Dessa problem får givetvis

sin lösning vid en avveckling av

tomträttsinstitutet. Med denna utgångspunkt finns

inte anledning att överväga olika förslag om att

reformera tomträttsinstitutet. Riksdagen bör i

stället verka för att förslag utarbetas om att nya

tomträtter inte skall kunna bildas och om åtgärder i

syfte att underlätta utförsäljning av befintliga

tomträtter.

Vi återkommer till dessa frågor i annat sammanhang.