Bet. 1998/99:SkU11

Skatteutskottets betänkande

1998/99:SKU11

Allmänna motioner om företags- och kapital-

beskattning

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1998/99

SkU11

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet ett antal motioner

från allmänna motionstiden 1998 om företags- och

kapitalbeskattning. Utskottet avstyrker samtliga

motioner.

Vid betänkandet fogas elva reservationer (m, v, kd,

c, fp och mp) och tre särskilda yttranden.

Motionerna

1998/99:Sk308 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av att

utreda möjligheterna till uppskov med bolagsskatten

i vissa fall,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om en översyn av

reglerna för företagare med hemmet som arbetsplats.

1998/99:Sk309 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att vin och

sprit ej skall ingå i avdragsramen för

representation.

1998/99:Sk602 av Inger René och Karin Falkmer (m)

vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär

förslag till avveckling av sambeskattning gällande

förmögenheter i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1998/99:Sk603 av Inger René och Kent Olsson (m) vari

yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att slopa

förmögenhetsskatten.

1998/99:Sk605 av Bertil Persson (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om straffbeskattningen på

direkt aktieägande.

1998/99:Sk606 av Kent Olsson och Inger René (m) vari

yrkas

1. att riksdagen hos regeringen ånyo begär förslag

om införande av ett yrkesfiskaravdrag för svenska

yrkesfiskare i enlighet med vad som anförts i

motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om yrkesfiskaravdrag.

1998/99:Sk610 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)

vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär

förslag om att sambeskattning av förmögenhet avskaf-

fas som ett första steg i ett totalt avskaffande av

förmögenhetsbeskattningen i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1998/99:Sk627 av Ingvar Eriksson och Jan Backman (m)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att

gifta par och sambor likställs i

förmögenhetsskattehänseende.

1998/99:Sk630 av Göte Jonsson (m) vari, såvitt nu är

i fråga, yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att

underlätta generationsväxlingar i företagen. [1]

1998/99:Sk633 av Ola Sundell och Nils Fredrik

Aurelius (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om kvittning av

reaförlust för blandfonder,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om översyn av reglerna

för reavinstskatt när kapitalet återinvesteras.

1998/99:Sk647 av Inga Berggren och Ingvar Eriksson

(m) vari yrkas

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om

borttagande av förmögenhetsskatten i enlighet med

vad som anförts i motionen.

1998/99:Sk651 av Carl Erik Hedlund m.fl. (m) vari

yrkas

1. att riksdagen beslutar att höja avdraget för

representation till 180 kr i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1998/99:Sk652 av Inger René (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om avdragsbelopp för

restaurangtjänster.

1998/99:Sk653 av Carl Erik Hedlund (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en översyn av

bestämmelserna för skattefrihet för av ideella orga-

nisationer bedriven verksamhet.

1998/99:Sk654 av Jan Backman (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av tydliga

avdragsregler för kultursponsring.

1998/99:Sk657 av Nils Fredrik Aurelius och Ola

Sundell (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att onoterad svensk aktie i kvittningshänseende bör

jämställas med noterad svensk aktie.

**FOOTNOTES**

[1]: Motionen avser slopad förmögenhetsskatt i

den del som behandlas här.

1998/99:Sk658 av Nils Fredrik Aurelius och Ola

Sundell (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

behovet av ytterligare en schablonregel för

beräkning av skatt vid avyttring av aktier och

liknande finansiella instrument.

1998/99:Sk670 av Per Westerberg m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ökad rörlighet för

riskkapitalet,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag på

ett åtgärdsprogram för bättre förutsättningar för

kunskapsföretagen i enlighet med vad i motionen

anförts.

1998/99:Sk671 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om det s.k. arbetande

kapitalet (avsnitt 3.2),

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av

internationell kontroll och minimiskatteregler

(avsnitt 3.2),

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om småföretagen

(avsnitt 4.3).

1998/99:Sk673 av Marianne Andersson m.fl. (c, m, kd,

fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

avdragsmöjligheter när fastighet eller lägenhet

används både för privat boende och för lokaler för

näringsverksamhet.

1998/99:Sk684 av Ola Karlsson m.fl. (m, kd, c) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ett återinfört

riskkapitalavdrag,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en utredning om

indirekta finansieringsformer för privata inves-

teringar i onoterade företag.

1998/99:Sk685 av Ola Karlsson m.fl. (m, kd, c, fp)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

förslag till regler för beskattning av utdelning och

reavinst hos aktiva ägare till fåmansaktiebolag.

1998/99:Sk686 av Marianne Andersson m.fl. (c, m, kd)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att

möjligheten att skjuta på reavinstbeskattningen vid

återinvesteringar i onoterade företag införs.

1998/99:Sk687 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp, m, kd,

c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att

dubbelbeskattning på aktier till fullo slopas,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att ge

Företagsskatteutredningen i uppdrag att lämna

förslag som undanröjer kvarstående diskriminering av

högriskföretag och de absolut minsta aktiebolagen.

1998/99:Sk688 av Marianne Andersson m.fl. (c, m, kd,

fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att

en lönebaserad reserveringsmöjlighet som är särskilt

avsedd för mindre företag införs.

1998/99:Sk689 av Sonia Karlsson (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en översyn för att

avskaffa sambeskattningen inom ramen för oförändrade

intäkter av förmögenhetsskatten.

1998/99:Sk711 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

förslag till sådan ändring i berörd lagstiftning att

rätten till skatteavdrag för arbetsrum i bostaden

utvidgas.

1998/99:Sk712 av Ingrid Näslund (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om skattevillkoren för

svenska fiskare,

2. att riksdagen beslutar om sådan ändring i lagen

att licensierade svenska yrkesfiskare kan uppnå

konkurrensneutralitet i skattehänseende i

förhållande till andra länder,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att inrätta ett

fiskekonto.

1998/99:Sk716 av Inger Lundberg m.fl. (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en analys av

effekterna av ändrade avskrivningsmöjligheter för

förstagångsupplåtna konstverk.

1998/99:Sk717 av Kenth Högström (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av översyn av i

motionen nämnda regelverk.

1998/99:Sk718 av Kenth Högström m.fl. (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av ett för

dylika förvärv underlättande system.

1998/99:Sk721 av Tomas Eneroth m.fl. (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av en

förändrad lagstiftning för ideella föreningar.

1998/99:Sk731 av Jeppe Johnsson och Ingvar Eriksson

(m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om

yrkesfiskeavdrag, även för svenska fiskare, i

enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om

resultatutjämningsfond för fiskeföretag.

1998/99:So306 av Thomas Julin m.fl. (mp) vari yrkas

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att all

möjlighet att tillåta avdrag för alkohol vid

representation skall tas bort.

1998/99:Kr274 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari

yrkas

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att regeringen

skall återkomma med förslag hur en avdragsrätt för

företag som köper konst direkt av konstnärer kan

konstrueras.

1998/99:Kr519 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om beskattningen av

idrottslig verksamhet.

1998/99:T402 av Per-Richard Molén m.fl. (m, fp, kd)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om sänkta skatter och

borttagande av företagsskatter,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om genomförande av

Småföretagsdelegationens förslag för att få till

stånd ett bättre företagsklimat i Sverige.

1998/99:MJ224 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

37. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att inrätta ett

fiskekonto.

1998/99:MJ410 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om yrkesfiskaravdrag.

1998/99:MJ411 av Magnus Jacobsson m.fl. (kd) vari

yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om skattevillkoren för

svenska fiskare,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om införande av

fiskekonto.

1998/99:N238 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om det personliga

ägandet.

1998/99:N326 av Per Westerberg och Göran Hägglund

(m, kd) vari yrkas

59. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

riskkapitalbolag,

60. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om möjligheterna

att klassa riskkapitalbolag som investmentbolag.

1998/99:N330 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om de små

företagens tillgång till riskkapital.

1998/99:A215 av Anne-Katrine Dunker och Patrik

Norinder (m) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om

fåmansbolagsreglerna.

1998/99:A811 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

yrkas

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om avskaffandet av

sambeskattningen.

Utskottet

Inledning

Skatteutskottet yttrade sig i höstas till

finansutskottet över ett stort antal yrkanden från

den allmänna motionstiden 1998 som behandlades

samtidigt med regeringens förslag om utgiftsramar

och beräkning av statsinkomsterna för år 1999. Bland

dessa yrkanden fanns förslag om sådana ändringar i

företags- och kapitalbeskattningen som ingick i

partiernas alternativ till regeringens budgetförslag

för år 1999. Riksdagen tog ställning till yrkandena

den 2 december 1998 (bet. 1998/99:FiU1).

I det här betänkandet behandlar skatteutskottet

återstående yrkanden från den allmänna motionstiden

om företags- och kapitalbeskattningen. För när-

varande pågår arbeten på olika håll som kan komma

att påverka vissa av de skattefrågor som utskottet

tar upp i det följande. Ett prioriterat område i

regeringens arbete är att åstadkomma

regelförenklingar för småföretag. På skatteområdet

märks förslag som gäller slopande av merparten av de

s.k. stoppreglerna för fåmansföretag. Vidare arbetar

den s.k. Förenklingsutredningen (dir. 1996:78) med

att försöka åstadkomma enklare skatteregler för

enskild näringsverksamhet och handelsbolag.

Småföretagsdelegationen har lagt fram en rad olika

förenklingsförslag som bereds vidare i en

arbetsgrupp som skall lämna en rapport till

regeringen under våren.

Också de överläggningar om skattesystemet som

regeringen inbjudit till kan komma att påverka

skattefrågor som behandlas i detta betänkande.

Överläggningarna skall särskilt gälla frågan om det

är möjligt att med skattepolitiska åtgärder

förbättra betingelserna för hög tillväxt och hög

sysselsättning genom att stimulera arbete,

företagande, utbildning och sparande. De ändrade

förutsättningar för skattesystemet som bl.a. följer

av den ökande internationaliseringen bör beaktas.

Utgångspunkten för överläggningarna är att åtgärder

inom skattepolitiken inte får äventyra starka

offentliga finanser eller en sund samhällsekonomi,

inte äventyra en god kvalitet inom skola, vård och

omsorg och inte leda till ökade klyftor i samhället.

Skattesystemet skall också vara enkelt, likformigt,

ha låga skattesatser och breda skattebaser.

Skattenivå i företaget, resultatutjämning

Motionerna

I motion Sk688 återkommer Marianne Andersson m.fl.

(c, m, kd, fp) till ett förslag om att införa en

reserveringsmöjlighet för mindre tjänsteföretag som

baseras på företagets löner till anställda. Kenth

Högström (s) vill i motion Sk717 utreda höjda

avsättningar till periodiseringsfond, uppmjukade

regler om återföring till ersättningsfond och ökade

möjligheter till inkomstutjämning och

pensionsavsättningar för idrottsmän, författare och

artister. Samma motionär efterlyser i motion Sk718

någon form av reservering för att underlätta

ersättningsanskaffning i samband med att staten

förvärvar skyddsvärda skogs- och naturområden.

I motion T402 yrkande 1 av Per-Richard Molén m.fl.

(m, fp, kd) förordas att riksdagen i ett

tillkännagivande till regeringen skall uttala sig

för att skatterna skall sänkas till EU-nivåer och

att skadliga företagsskatter skall tas bort.

Motionärerna tar upp villkoren för åkeriföretagen,

bl.a. nivån på drivmedelsbeskattningen.

Utskottets ställningstagande

Vid 1990-1991 års reform av företagsbeskattningen

rådde en bred enighet om att det då gällande

regelsystemet borde ersättas av ett system med lägre

skattesats och mer begränsade

reserveringsmöjligheter. Ett sådant system har flera

fördelar. Bl.a. minskar inlåsningen av kapital

samtidigt som mer likvärdiga skattemässiga villkor

kan ges för olika typer av investeringar och finan-

sieringsformer. Med minskade reserveringsmöjligheter

blev det möjligt att genomföra en kraftig sänkning

av bolagsskattesatsen från 52 % (ca 57 % om den

dåvarande vinstdelningsskatten räknas med) till 30

%. En ny avvägning av bolagsskattesatsen, till

nuvarande 28 %, gjordes i samband med ändringar i

företagsbeskattningen under år 1994 som innebar

bl.a. att skatteutjämningsreserven ersattes med

periodiseringsfond.

Skattereformen syftade även till att skapa neutrala

skatteregler som behandlar olika typer av

näringsverksamheter på ett så likformigt sätt som

möjligt. Vid tiden för genomförandet av

skattereformen kunde kravet på neutralitet inte

uppnås i fråga om enskild näringsverksamhet. Senare

har emellertid skattereglerna för enskild

näringsverksamhet också reformerats med huvudsakligt

syfte att skapa skattevillkor som är likvärdiga med

dem som gäller för aktiebolagen.

Utskottet anser att det är angeläget att

upprätthålla de principer som företagsbeskattningen

vilar på. Reserveringsmöjligheterna får därför inte

utformas så att det blir svårt att behålla en låg

skattesats. Det är inte heller förenligt med dessa

principer att utöka reserverings- eller

avdragsmöjligheterna endast för att tillgodose vissa

branscher, yrkeskategorier eller andra intressen.

Utskottet avstyrker de förslag om utvidgade

reserveringsmöjligheter som lagts fram i motionerna

Sk688, Sk717 och Sk718.

Beträffande motion T402 yrkande 1 vill utskottet

framhålla att företagsbeskattningen genom

skattereformen har getts en internationellt sett

konkurrenskraftig utformning. När det gäller

drivmedelsbeskattningen har utskottet nyligen

behandlat ett antal motionsyrkanden i betänkande

1998/99:SkU13 Vissa punktskattefrågor. Där framgår

bl.a. att åkerinäringens situation enligt vad

utskottet erfarit kommer att tas upp i de pågående

skattesamtal som regeringen inbjudit partierna till.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet

även motion T402 yrkande 1.

Ägarbeskattning, m.m.

Motionerna

Per Westerberg m.fl. (m) yrkar i motion Sk670

yrkande 1 att dubbelbeskattningen av aktier skall

slopas och att ett riskkapitalavdrag skall

återinföras. Enligt motionens yrkande 5 bör särskild

uppmärksamhet ägnas åt kunskapsföretagen och deras

riskkapitalförsörjning.

Också i motion Sk687 yrkandena 1 och 2 av Kerstin

Heinemann m.fl. (fp, m, kd, c) hemställs om slopad

dubbelbeskattning av aktier. Slopandet kan enligt

motionen inledas med att ägarbeskattningen avskaffas

för i vart fall ägare till onoterade företag.

Motionärerna vill också utreda hur reglerna skall

utformas så att högriskföretag och de minsta

aktiebolagen inte diskrimineras av att

ägarbeskattningen slopas.

Lennart Daléus m.fl. (c) hemställer i motion N238

yrkande 2 att riksdagen skall göra uttalande om att

det personliga ägandet skall värnas. Motionärerna

ser ett slopande av dubbelbeskattningen av aktier

som ett första steg i en politik för att sprida

ägandet utanför ett antal stora institutioner. En

annan motion som tar upp ägarspridningen är motion

Sk605 av Bertil Persson (m). I motionen begärs en

utredning i syfte att ändra skatteregler som enligt

motionären missgynnar direkt aktieägande förhållande

till ägande via institutioner.

Införande av riskkapitalavdrag och andra ändringar

i skattereglerna som tar sikte på riskfyllda

investeringar tas upp i ytterligare några motioner.

Enligt motion Sk684 yrkandena 1 och 2 av Ola

Karlsson m.fl. (m, kd, c) bör ett riskkapitalavdrag

återinföras, och indirekta finansieringsformer för

privata investeringar i onoterade företag bör

utredas. I motion N326 yrkandena 59 och 60 av Per

Westerberg och Göran Hägglund (m, kd) efterlyses en

utredning av möjligheterna till statliga

förlustgarantier om 50 % av riskkapitalbolagens

placeringar i onoterade bolag enligt dansk modell

och av möjligheterna att klassa riskkapitalbolag som

investmentbolag i skattehänseende. I motion N330

yrkande 12 vill Alf Svensson m.fl. (kd) att det

skall vidtas åtgärder som kan säkra tillgången på

riskkapital speciellt med tanke på de onoterade,

mindre och nya företagen.

Enligt motion Sk633 yrkande 2 av Ola Sundell och

Nils Fredrik Aurelius (m) bör reavinstbeskattningen

ses över i syfte att slopa beskattningen av

aktievinster som återinvesteras. Ett liknande

yrkande finns i motion Sk686 av Marianne Andersson

m.fl. (c, m, kd) med förslag om att införa en

möjlighet att skjuta upp reavinstbeskattningen vid

återinvesteringar i onoterade företag.

Ett förslag av Lars Leijonborg m.fl. (fp) i motion

Sk308 yrkande 8 tar utskottet upp i detta

sammanhang. Enligt motionen bör det utredas om det

är möjligt att ge nya och snabbväxande företag

uppskov med bolagsskatten så länge utdelning inte

sker.

Utskottets ställningstagande

Genom lagstiftning under hösten 1996 (prop.

1996/97:45, bet. 1996/97:SkU13), som har

kompletterats under våren 1997 (prop. 1996/97:150,

bet. 1996/97:FiU20) och våren 1998 (prop.

1997/98:150, bet. 1997/98:FiU20), har riksdagen

genomfört omfattande lättnader i beskattningen av

utdelning och reavinst på aktier i onoterade

företag. Lagstiftningen skall främja investeringar i

små och medelstora företag och skapa nya

arbetstillfällen i dessa företag. I den nyligen

framlagda proposition 1998/99:48 Skattefrågor och

investerarskydd har regeringen föreslagit en mindre

utvidgning i lättnadsreglerna, som utskottet kommer

att ta ställning till i ett annat sammanhang.

Ett problem med en mer generellt utformad lättnad i

ägarbeskattningen är att en sådan sannolikt skulle

bidra till att höja avkastningskravet på investe-

ringar i små företag och samtidigt få endast en

mycket begränsad betydelse för de större företagens

investeringar. Härtill kommer den mycket betydande

statsfinansiella kostnad som en generell

skattelättnad skulle innebära. Starka skäl talar

därför enligt utskottets mening mot att lättnaderna

i ägarbeskattningen utvidgas till andra än onoterade

företag.

I sammanhanget bör nämnas att frågor om

kapitalinkomstbeskattningen utgör en av de punkter

som tas upp i de överläggningar om skattesystemets

framtida utformning som regeringen har inbjudit

till. Vidare framgår det av budgetpropositionen

(prop. 1998/99:100 volym 1 s. 140) att regeringen

under den pågående mandatperioden avser att överväga

kapitalinkomstskattesatsens nivå.

Beträffande yrkandena om ett riskkapitalavdrag vill

utskottet nämna att ett tidsbegränsat sådant

infördes hösten 1995. Avdraget var avsett att gälla

till dess problemen kring de små och medelstora

företagens kapitalförsörjning kunde få en permanent

lösning. Sedan sådana permanenta regler numera

införts i form av en selektiv lättnad i

ägarbeskattningen finns det enligt utskottets mening

inte längre samma motiv för ett särskilt

riskkapitalavdrag.

Med anledning av frågor som tagits upp i ett par av

motionerna vill utskottet också nämna att

Småföretagsdelegationen i betänkandet Kapitalför-

sörjning till småföretag (SOU 1998:93) har lämnat

förslag om bl.a. uppskjuten reavinstbeskattning vid

återinvestering i onoterade aktier, statliga

förlustgarantier till riskkapitalbolag och att dessa

skall klassas som investmentbolag i skattehänseende.

Som framgått tidigare bereds

Småföretagsdelegationens alla förslag i en

interdepartemental arbetsgrupp som senare kommer att

lämna en rapport till regeringen.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet

motionerna Sk605, Sk633 yrkande 2, Sk670 yrkandena 1

och 5, Sk684 yrkandena 1 och 2, Sk686, Sk687

yrkandena 1 och 2, N238 yrkande 2, N326 yrkandena 59

och 60 och N330 yrkande 12.

Utskottet får även med hänvisning till de ovan

nämnda förbättringarna för de mindre företagen som

har genomförts fr.o.m. 1998 års taxering avstyrka

förslaget i Lars Leijonborgs m.fl. (fp) motion Sk308

yrkande 8.

Fåmansföretag

Motionerna

I motion Sk671 yrkande 7 vill Gudrun Schyman m.fl.

(v) införa enklare regler för småföretagen med

utgångspunkt i förslag från Småföretagsdelegationen

och Stoppregelutredningen.

I motion Sk685 av Ola Karlsson m.fl. (m, kd, c, fp)

föreslås ändrade regler för beskattning av utdelning

och reavinst hos aktiva ägare till fåmansaktiebolag

som bl.a. bygger på en huvudregel om att all

utdelning beskattas som kapitalinkomst om delägaren

tagit ut marknadsmässig lön.

Enligt motion T402 yrkande 2 av Per-Richard Molén

m.fl. (m, fp, kd) bör Småföretagsdelegationens

förslag genomföras för att få till stånd ett bättre

företagsklimat i Sverige.

I motion A215 yrkande 5 av Anne-Katrine Dunker och

Patrik Norinder (m) förordas att alla särregler för

ägare till småföretag slopas.

Utskottets ställningstagande

Som utskottet nämnde inledningsvis är förenklingar

för småföretagen ett prioriterat område där ett

omfattande arbete pågår.

Förenklingsutredningen, vars arbete är inriktat på

skatteförhållandena för enskilda näringsidkare och

delägare i handelsbolag, ser över bl.a. redovis-

nings- som skatteregler med särskild inriktning på

företag i tjänstesektorn. Utredningen beräknas

avsluta sin verksamhet den 31 december 1999. I

Finansdepartementet bereds Stoppregelutredningens

betänkande Stoppreglerna (SOU 1998:116), i vilket

föreslagits att merparten av de s.k. stoppreglerna

skall avskaffas.

Småföretagsdelegationen tillkallades hösten 1996

för att identifiera problem och föreslå åtgärder för

att undanröja onödiga hinder för etablering och

tillväxt i småföretag. Delegationen förutsattes

arbeta nära näringslivets organisationer, fackliga

organisationer, statliga myndigheter och kommuner

och bygga sina förslag på kartläggningar av

småföretagens problem. Delegationen har lämnat flera

rapporter till regeringen. Den sista lämnades i juni

1998. En arbetsgrupp som leds av

Näringsdepartementet ser för närvarande över

Småföretagsdelegationens alla förslag. Arbetet skall

vara klart senast den 31 mars 1999.

Näringsdepartementet driver också ett projekt i

vilket man kommer att knyta till sig en

referensgrupp med representanter för små och växande

företag för att diskutera idéer och förslag samt att

få en testpanel för snabba reaktioner på arbetet med

enklare regler.

Utskottet förutsätter att de möjligheter som finns

till förenklingar kan tas till vara i det arbete som

nu pågår. Utskottet anser att ett ställningstagande

till de olika förslag som har lagts fram bör anstå i

avvaktan på resultatet av beredningsarbetet.

Utskottet avstyrker följaktligen de yrkanden om

tillkännagivanden till regeringen som förordas i

motionerna Sk671 yrkande 7, T402 yrkande 2 och A215

yrkande 5.

Som utskottet nämnde tidigare har riksdagen

beslutat om lättnader i ägarbeskattningen i

onoterade företag fr.o.m. 1998 års taxering.

Beslutet innebär att utdelningar och reavinster på

onoterade aktier delvis har undantagits från

beskattning, men också att den del av inkomsterna

som kapitalinkomstbeskattas hos aktiva delägare i

företaget har utvidgats. Dessa regler innebär en

schablonmässig fördelning av inkomsterna på en

kapitalinkomstdel och en tjänsteinkomstdel på

grundval av statslåneräntans nivå, ett

kapitalunderlag och ett löneunderlag. Det förslag

som läggs fram i motion Sk685 innebär en annan

schablon som utgår från vad som kan anses vara

marknadsmässig lön inom olika branscher. Enligt

motionärerna skulle Riksskatteverket tillsammans med

arbetsgivarorganisationerna ta fram ett antal

lönelistor för företagare och anställda i olika

branscher utifrån de arbetsbeskrivningar som finns

och med ledning härav fastställa vad som kan anses

vara en marknadsmässig lön. Om en marknadsmässig lön

inte kan beräknas på detta sätt skall det enligt

motionen finnas en alternativ beräkning som utgår

från ett kapitalunderlag och företagets lönesumma.

Utskottet kan inte finna att den schablon som

föreslås i motionen skulle ha sådana fördelar att

det kan vara motiverat att ändra i de nuvarande

reglerna. Utskottet avstyrker motion Sk685.

Ideella föreningar och stiftelser

Motionerna

I motionerna Sk653 yrkande 2 av Carl Erik Hedlund

(m), Sk721 av Tomas Eneroth m.fl. (s) och Kr519

yrkande 7 av Bo Lundgren m.fl. (m) föreslås en

översyn av skattereglerna för ideella organisationer

i syfte att få en tydligare gräns mellan skattefri

verksamhet och skattepliktig näringsverksamhet.

Enligt den sistnämnda motionen har

skattemyndigheterna under det senaste året i vissa

fall hävdat att den idrottsliga verksamhet som

bedrivs av svenska idrottsföreningar skall betraktas

som näringsverksamhet. Det skulle enligt

motionärerna få omfattande konsekvenser inte minst

vad avser debitering av mervärdesskatt. För att

undvika omfattande problem kan det enligt motionä-

rerna vara nödvändigt med ett förtydligande i

skattelagstiftningen.

Utskottets ställningstagande

Stiftelse- och föreningskommittén lade i juni 1995

fram sitt slutbetänkade Översyn av skattereglerna

för stiftelser och ideella föreningar (SOU 1995:63).

Betänkandet bereds för närvarande i

Regeringskansliet. Regeringen har nyligen tillsatt

ytterligare en utredning som bl.a. skall se över

skillnader i näringsverksamhetsbegreppet mellan

svenska regler och EG:s sjätte

mervärdesskattedirektiv, dvs. det problem kring

mervärdesskatten som har tagits upp i motion Kr519.

Utredningen skall även analysera de särskilda

skattepliktsregler som gäller för ideella

föreningars verksamhet (dir. 1999:10).

Utskottet anser att den pågående beredningen och

utredningen bör avvaktas och avstyrker motionärernas

begäran om tillkännagivanden till regeringen i

frågan.

Arbetslokal i egen bostad

Motionerna

I motion Sk308 yrkande 13 hemställer Lars Leijonborg

m.fl. (fp) att reglerna för företagare med hemmet

som arbetsplats skall ses över i syfte att förbättra

avdragsmöjligheterna. Också i motion Sk673 av

Marianne Andersson m.fl. (c, m, kd, fp) förordas

utvidgade avdragsmöjligheter när det gäller

fastighet eller lägenhet som används både för privat

boende och för lokaler för näringsverksamhet.

I motion Sk711 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)

tas frågan om avdrag för arbetsrum upp mot bakgrund

av att distansarbete enligt motionen blir allt

vanligare. Motionären yrkar att regeringen skall

lägga fram ett förslag om utvidgning av rätten till

skatteavdrag för arbetsrum i bostaden.

Utskottets ställningstagande

Under inkomstslaget tjänst medges avdrag för

arbetsrum i den egna bostaden endast i

undantagsfall. Det krävs en grundlig utredning om

att rummet används enbart för arbetet och vanligen

också att bostaden är större än om tvånget att hålla

arbetsrum inte förelegat. Bakgrunden till denna

praxis är att endast verkliga kostnader i en

förvärvsverksamhet skall kunna dras av från

inkomsterna av denna förvärvsverksamhet och att

privata levnadskostnader lämnas utanför.

När en privatbostad används i en näringsverksamhet

begränsas avdragsrätten till skälig del av kostnader

för hyra o.d., värme, vatten och avlopp samt

elektrisk ström. Avdrag medges även för kostnader i

övrigt som är omedelbart betingade av

näringsverksamheten (punkt 27 av anvisningarna till

23 § KL). En förutsättning är att en särskild del

har inrättats i bostaden för näringsverksamheten. Om

så ej är fallet kan avdrag medges med högst 2 000 kr

per år om arbete utförts minst 800 timmar i den egna

privatbostaden.

Stoppregelutredningen har i betänkandet

Stoppreglerna (SOU 1998:116) gjort en översyn av den

ovan nämnda bestämmelsen och ansett att det inte

finns anledning att ompröva de valda schablonerna.

Distansarbetsutredningen (SOU 1998:115) har

föreslagit att löntagare skall kunna få avdrag för

arbetsrum enligt samma schablonregler som

näringsidkare. Båda de nämnda utredningarna bereds

för närvarande i Regeringskansliet. Utskottet anser

att denna beredning bör avvaktas och avstyrker

motionsyrkandena.

Representationsavdrag för måltider

Motionerna

I två motioner yrkas om inskränkningar i gällande

regler om avdrag för representation. Enligt motion

Sk309 yrkande 21 av Alf Svensson m.fl. (kd) skall

reglerna ändras så att vin och sprit inte skall ingå

i avdragsramen för representation. Också i motion

So306 yrkande 11 av Thomas Julin m.fl. (mp) finns

ett yrkande om att avdrag inte skall medges för

alkohol i samband med representation.

I två motioner, Sk651 yrkande 1 av Carl Erik

Hedlund m.fl. (m) och Sk652 av Inger René (m),

hemställs om att representationsavdraget skall höjas

till det tidigare beloppet 180 kr.

Utskottets ställningstagande

Hösten 1995 beslutade riksdagen att avdragsramen för

måltidsutgifter i samband med representation skulle

vara 180 kr exklusive mervärdesskatt fr.o.m.

inkomståret 1996, vilket innebar ungefär en

halvering av avdragsramen. Hösten 1996 minskades

avdragsramen ytterligare till 90 kr för att

förstärka statens inkomster med ca 500 miljoner

kronor. Av förenklingsskäl tilläts samtidigt att vin

och sprit får räknas med inom avdragsramen 90 kr

(prop. 1996/97:12, bet. 1996/97:SkU7).

Motsvarande yrkanden som de nu aktuella har prövats

av riksdagen vid flera tillfällen sedan hösten 1996

och har då avstyrkts. Utskottet finner inte

anledning för riksdagen att frångå tidigare

ställningstaganden och avstyrker följaktligen

motionerna.

Sponsring

Motionen

I motion Sk654 av Jan Backman (m) efterlyses

tydligare avdragsregler för kultursponsring.

Motionären anför bl.a. att avdragsrätten för

kultursponsring behandlas olika av myndigheterna.

Utskottets ställningstagande

Utgifter för sponsring kan i vissa fall vara

avdragsgilla som driftskostnader med hänsyn till det

reklamvärde och goodwillvärde som sponsorverksamhe-

ten kan innebära för ett företag. En grundläggande

förutsättning är då att sponsorn får en

motprestation som står i rimlig proportion till

insatsen. Utan motprestation torde bidraget bli

betraktat som gåva för vilken avdragsrätt inte

föreligger.

Utskottet står fast vid sitt tidigare

ställningstagande i denna fråga och anser att

avdragsrätt för sponsorverksamhet bör följa de

grundläggande principerna för avdragsrätt för

driftskostnader i näringsverksamhet.

Skattemyndigheterna får avgöra från fall till fall

om en avdragsrätt är förenlig med dessa principer.

Under vissa förutsättningar kan det också vara

möjligt för ett sponsrande företag att ansöka om

förhandsbesked. Utskottet anser emellertid det inte

vara motiverat med en särskild avdragsrätt för

kultursponsring. Utskottet avstyrker motionen.

Konstinköp

Motionerna

I motion Sk716 av Inger Lundberg m.fl. (s) hemställs

att det görs en analys av effekterna av att ändra

skattereglerna så att inköp av förstagångsupplåtna

konstverk kan ge rätt till avskrivning eller avdrag.

I motion Kr274 yrkande 16 av Birger Schlaug m.fl.

(mp) förordas att riksdagen uppdrar åt regeringen

att återkomma med ett förslag om hur en avdragsrätt

för företag som köper konst direkt av konstnärer kan

konstrueras.

Utskottets ställningstagande

Motionerna syftar bl.a. till att stödja konstnärlig

verksamhet genom att företag som köper konst får dra

av eller göra avskrivningar för konstverken.

Utskottet har vid tidigare behandling av liknande

förslag framhållit att utgångspunkten för

överväganden om de avdragsregler som skall gälla vid

beskattningen i stället måste vara att åstadkomma

ett så riktigt beskattningsresultat som möjligt

genom att företaget vid beskattningen får beakta de

kostnader som uppkommer i näringsverksamheten och

som är hänförliga till denna.

I Regeringsrättens praxis (se bl.a. RÅ 1991 not.

113) har fastslagits att avdrag för värdeminskning -

och därmed även för direktavdrag vid förvärvet -

skall vägras för konstföremål o.d. som utgör

inventarier i rörelse, när föremålen kan bedömas

vara värdebeständiga. Det har hävdats att undantag

från denna huvudprincip bör kunna medges i fråga om

enklare konstföremål o.d. (se bl.a. prop.

1980/81:68).

Utskottet anser att det inte finns anledning att

införa en utvidgad avdragsrätt i det syfte som

motionärerna avser. Utskottet avstyrker följaktligen

motionerna Sk716 och Kr274 yrkande 16.

Yrkesfiskare

Motionerna

I motionerna Sk606 yrkandena 1 och 2 av Kent Olsson

och Inger René (m), Sk731 yrkande 1 av Jeppe

Johnsson och Ingvar Eriksson (m) och MJ410 yrkande 2

av Göte Jonsson m.fl. (m) hemställs att ett

yrkesfiskaravdrag skall införas. Enligt motion Sk712

yrkandena 1 och 2 av Ingrid Näslund (kd) skall

skattereglerna ändras så att licensierade svenska

yrkesfiskare ges konkurrensneutralitet i

skattehänseende i förhållande till andra länder. I

motion MJ411 yrkande 2 anför Magnus Jacobsson m.fl.

(kd) att samma skattevillkor skall gälla för svenska

fiskare som för fiskare i våra grannländer.

I de nyss nämnda motionerna, Sk712 yrkande 3, Sk731

yrkande 3 och MJ411 yrkande 3, samt i motion MJ224

yrkande 37 av Alf Svensson m.fl. (kd) finns också

förslag om att införa en särskild möjlighet till

inkomstutjämning för svenska yrkesfiskare.

Utskottets ställningstagande

Vid en tidigare behandling av motsvarande yrkanden

förutsatte utskottet att regeringen efter en

beredning av frågan om yrkesfiskarnas

konkurrenssituation i förhållande till grannländerna

skulle återkomma till riksdagen med förslag som

tillgodoser motionärernas krav på

konkurrensneutralitet (bet. 1996/97:SkU13).

Utskottet förordade att riksdagen med anledning av

samtliga de motioner som behandlades som sin mening

skulle ge regeringen till känna vad utskottet hade

anfört. Riksdagen följde utskottet.

Regeringen tillkallade den 11 december 1997 en

särskild utredare med uppgift att kartlägga och

analysera det svenska yrkesfiskets långsiktiga kon-

kurrensförutsättningar och konkurrensvillkor i den

förändrade situation som medlemskapet i Europeiska

unionen innebär. Utredningen skulle jämföra

konkurrensförutsättningarna gentemot våra främsta

konkurrentländer, även i fråga om skattevillkoren,

och belysa den nuvarande politikens effekter på

svensk fiskenäring och statsfinansiella utgifter

samt sysselsättning.

Utredningen har i januari i år lämnat betänkandet

SOU 1993:3 Yrkesfiskets konkurrenssituation.

Betänkandet bereds för närvarande i Regerings-

kansliet.

Utskottet anser att den fortsatta beredningen bör

avvaktas. Utskottet avstyrker motionsyrkandena, men

anser att de bör anses vara tillgodosedda med hänsyn

till riksdagens tidigare tillkännagivande och den

pågående beredningen.

Förmögenhetsskatt

Motionerna

I motion Sk602 av Inger René och Karin Falkmer (m)

föreslås att sambeskattningen av förmögenhet

avskaffas. I motion Sk603 yrkande 3 föreslår Inger

René och Kent Olsson (m) att förmögenhetsskatten

slopas. Marietta de Pourbaix-Lundin (m) föreslår i

motion Sk610 att sambeskattningen av förmögenhet

avskaffas som ett första steg mot slopad

förmögenhetsskatt. Enligt motion Sk627 av Ingvar

Eriksson och Jan Backman (m) bör gifta par och

sambor vara likställda i

förmögenhetsskattehänseende. I motion Sk630 av Göte

Jonsson (m) förordas, såvitt nu är i fråga, att

förmögenhetsskatten avvecklas. Inga Berggren och

Ingvar Eriksson (m) hemställer i motion Sk647

yrkande 3 att förmögenhetsskatten avvecklas och att

avvecklingen inleds med att sambeskattningen av

gifta slopas och att skattepliktsgränsen höjs från

900 000 kr till 1,2 miljoner kronor. Enligt motion

Sk689 av Sonia Karlsson (s) bör det ske en översyn i

syfte att avskaffa sambeskattningen inom ramen för

oförändrade intäkter av förmögenhetsskatten. Lars

Leijonborg m.fl. (fp) hemställer i motion A811

yrkande 14 att sambeskattningen av makar skall

upphävas.

Enligt motion Sk671 yrkande 3 av Gudrun Schyman

m.fl. bör det införas en snävare definition av

begreppet arbetande kapital och likartad behandling

av olika aktieslag.

Utskottets ställningstagande

Vid behandlingen i höstas av utgiftsramar och

beräkning av statsinkomsterna för budgetåret 1999

avslog riksdagen motionsvägen framförda förslag om

slopad sambeskattning och successiv avveckling av

förmögenhetsskatten med hänvisning till att det

saknades statsfinansiellt utrymme för sådana

åtgärder. I sitt betänkande hänvisade

finansutskottet (bet. 1998/99:FiU1 s. 148) liksom

skatteutskottet i yttrande till finansutskottet

(1998/99:SkU1y) till vad som anförts i

budgetpropositionen för 1999 (prop. 1998/99:100

volym 1 s. 140) om att det kan finnas skäl att göra

överväganden beträffande såväl kapitalskattesatsen

som förmögenhetsskatten under mandatperioden. En

diskussion borde enligt skatteutskottet kunna föras

inom ramen för de skatteöverläggningar som

regeringen inbjudit till.

Skatteutskottet får med hänvisning till vad som

anförts avstyrka yrkandena om avveckling av

förmögenhetsskatten och slopad sambeskattning.

Utskottet avstyrker alltså motionerna Sk602, Sk603

yrkande 3, Sk610, Sk627, Sk630 i denna del, Sk647

yrkande 3, Sk689 och A811 yrkande 14.

Beträffande begreppet arbetande kapital och den

gränsdragning mellan olika aktieslag som görs vid

förmögenhetsbeskattningen har skatteutskottet

tidigare understrukit vikten av att regeringen gör

en ordentlig genomlysning av problemet i syfte att

skapa en långsiktig lösning (1997/98:SkU1y).

Utskottet avstyrker det förslag om ett

tillkännagivande till regeringen i frågan som förts

fram i motion Sk671 yrkande 3.

Kontroll av kapitalinkomster

Motionen

I motion Sk671 yrkande 4 av Gudrun Schyman m.fl. (v)

hemställs att riksdagen skall göra ett uttalande om

vikten av att Sverige internationellt och inom EU

aktivt verkar för bättre skattekontroll och en

minimiskattesats för kapitalinkomster.

Utskottets ställningstagande

Vid tidigare behandling av motsvarande

motionsyrkande har utskottet framhållit att

majoriteten bland EU-länderna visat ett starkt

intresse för att säkerställa en beskattning av

sparandet och att Sverige har ägnat stora ansträng-

ningar åt att få till stånd ett uppgiftslämnande på

gemenskapsnivå som liknar det som vi har i Sverige.

Vi har också lyckats få överenskommelser med olika

länder men det har ännu inte varit möjligt att uppnå

en enighet om ett gemensamt kontrollsystem.

Utskottet betonade enhälligt att Sverige kommer att

fortsätta med sina ansträngningar i denna riktning.

För närvarande pågår förhandlingar om ett direktiv

som bygger på en s.k. samexistensmodell. Den innebär

att medlemsländerna skall kunna välja att införa en

källskatt på minst 20 % eller att lämna uppgifter om

inkomsterna till den skattskyldiges hemland så att

beskattning i sin helhet kan ske där.

Utskottet hänvisar till det tidigare uttalandet och

anser att syftet med motionsyrkandet är tillgodosett

med vad utskottet anfört om inställningen från

svensk sida i denna fråga och om det pågående

arbetet. Utskottet avstyrker därför motion Sk671

yrkande 4.

Kvittning av reaförluster på aktier, m.m.

Motionerna

Ola Sundell (m) och Nils Fredrik Aurelius (m) har i

tre motioner tagit upp frågor som rör bl.a.

behandlingen av reaförluster på aktier. I motion

Sk657 föreslås att förluster på marknadsnoterade

aktier bör kunna kvittas fullt ut mot vinster på

onoterade svenska aktier. Enligt motion Sk633

yrkande 1 bör reaförluster på andelar i blandfonder

få kvittas fullt ut mot intäkter i inkomstslaget

kapital. I motion Sk658 förordas en ny schablonregel

för beräkning av reavinstskatt på marknadsnoterade

aktier och liknande finansiella instrument, t.ex.

att anskaffningsvärdet bestäms till 50 % av noterade

värdet vid utgången av tredje året före

avyttringsåret.

Utskottets ställningstagande

Reaförluster får enligt huvudregeln kvittas endast

till 70 % mot reavinster, utdelningar och

ränteinkomster. Ett undantag från denna huvudregel

är att förluster på marknadsnoterade aktier och

liknande värdepapper - med hänsyn till det

risktagande som aktieinnehav är förenat med - till

100 % kan kvittas mot reavinster på värdepapper inom

samma kategori. Reglerna har nyligen ändrats i ett

par omgångar för att utvidga möjligheterna att

utnyttja förluster på onoterade aktier. Fr.o.m. 1998

års taxering kan full kvittning ske mot vinster på

andra onoterade aktier (prop. 1996/97:45, bet.

1996/97:SkU13). Fr.o.m. 1999 års taxering får full

kvittning av förluster på onoterade aktier ske även

mot vinster på marknadsnoterade aktier och liknande

värdepapper (prop. 1997/98:150, bet. 1997/98:FiU20).

Förluster på andelar i en fond omfattas av samma

kvittningsmöjligheter som marknadsnoterade aktier

m.m. under förutsättning att fonden till minst 75 %

består av aktier eller aktierelaterade instrument.

Förluster på andelar i räntefonder som består endast

av marknadsnoterade fordringar jämställs med

ränteutgift och blir på den grunden fullt

avdragsgilla mot kapitalinkomster. För blandade

fonder, som kan vara sammansatta av värdepapper av

olika slag, gäller dock huvudregeln för avdrag för

förluster, dvs. 70 % får dras av mot

kapitalinkomster.

De ovan nämnda reglerna har utformats för att

minska incitamenten till skatteplanering med

värdepappersaffärer, men tar samtidigt hänsyn till

de särskilda risker som är förenade med aktieaffärer

(se t.ex. SOU 1989:33 s. 196, prop. 1989/90:110

s. 391 och 428). Frågor kring kvittningsmöjlighe-

terna har tagits upp i Skattekontrollutredningens

delbetänkande SOU 1997:27

Kontroll-Reavinst-Värdepapper. Betänkandet är inte

färdigberett i denna del.

Enligt utskottets mening finns det inte skäl för

riksdagen att med anledning av vad som anförts i

motionerna överväga ändringar i gällande regler.

Utskottet avstyrker motionerna Sk633 yrkande 1 och

Sk657.

Den nuvarande schablonregeln för beräkning av

anskaffningsvärdet för andra marknadsnoterade

instrument än optioner och terminer medger att

anskaffningskostnaden som ett alternativ till den

faktiska anskaffningskostnaden får bestämmas till 20

% av försäljningspriset efter avdrag för försälj-

ningskostnaderna. Procentsatsen bestämdes vid

skattereformen genom en avvägning av önskemålet om

en effektiv reavinstbeskattning mot önskemålet att

underlätta i situationer när det finns svårigheter

att bevisa verkliga anskaffningsvärden, t.ex. när

aktierna ärvts (prop. 1989/90:110 s. 456). Utskottet

finner inte skäl att frångå denna bedömning.

Utskottet avstyrker följaktligen även motion Sk658.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande skattenivå i företaget,

resultatutjämning

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk688,

1998/99:Sk717, 1998/99:Sk718 och 1998/99:T402

yrkande 1,

res. 1 (m)

2. beträffande ägarbeskattning, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk605, 1998/99:Sk633

yrkande 2, 1998/99:Sk670 yrkandena 1 och 5,

1998/99:Sk684 yrkandena 1 och 2, 1998/99:Sk686,

1998/99:Sk687 yrkandena 1 och 2, 1998/99:N238

yrkande 2, 1998/99:N326 yrkandena 59 och 60 och

1998/99:N330 yrkande 12,

res. 2 (m, kd, c, fp)

3. beträffande uppskov med bolagsskatt

att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk308 yrkande 8,

res. 3 (fp)

4. beträffande fåmansföretag

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk671 yrkande 7,

1998/99:

Sk685, 1998/99:T402 yrkande 2 och 1998/99:A215

yrkande 5,

res. 4 (m, kd, fp)

5. beträffande ideella föreningar och

stiftelser

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk653 yrkande 2,

1998/99:

Sk721 och 1998/99:Kr519 yrkande 7,

res. 5 (m)

6. beträffande arbetslokal i egen bostad

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk308 yrkande 13,

1998/99:

Sk673 och 1998/99:Sk711,

res. 6 (m, kd, fp)

7. beträffande representationsavdrag för

måltider

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk309 yrkande 21,

1998/99:

So306 yrkande 11, 1998/99:Sk651 yrkande 1 och

1998/99:Sk652,

res. 7 (kd, mp)

8. beträffande sponsring

att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk654,

res. 8 (m)

9. beträffande konstinköp

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk716 och

1998/99:Kr274 yrkande 16,

10. beträffande yrkesfiskare

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk606 yrkandena 1

och 2, 1998/99:Sk712 yrkandena 1-3,

1998/99:Sk731 yrkandena 1 och 3, 1998/99:MJ224

yrkande 37, 1998/99:MJ410 yrkande 2 och 1998/99:

MJ411 yrkandena 2 och 3,

res. 9 (m, kd, c, fp)

11. beträffande förmögenhetsskatt

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk602, 1998/99:Sk603

yrkande 3, 1998/99:Sk610, 1998/99:Sk627,

1998/99:Sk630 i denna del, 1998/99:Sk647 yrkande

3, 1998/99:Sk671 yrkande 3, 1998/99:

Sk689 och 1998/99:A811 yrkande 14,

res. 10 (m, kd, c, fp)

res. 11 (v)

12. beträffande kontroll av

kapitalinkomster

att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk671 yrkande 4,

13. beträffande kvittning av reaförluster

på aktier, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk633 yrkande 1,

1998/99:

Sk657 och 1998/99:Sk658.

Stockholm den 2 mars 1999

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

I beslutet har deltagit: Arne Kjörnsberg (s), Anita

Johansson (s), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Per

Rosengren (v), Holger Gustafsson (kd), Carl Fredrik

Graf (m), Per Erik Granström (s), Carl Erik Hedlund

(m), Ulla Wester (s), Lena Sandlin (s), Marie

Engström (v), Helena Höij (kd), Marietta de

Pourbaix-Lundin (m), Yvonne Ruwaida (mp), Rolf

Kenneryd (c), Johan Pehrson (fp) och Catharina Hagen

(m).

Reservationer

1. Skattenivå i företaget,

resultatutjämning (mom. 1) - m

Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen

(m) har

dels anfört följande:

Trots att bolagsskatten i dag ligger på en rimlig

nivå kan företagandet inte expandera på det sätt som

behövs för att skapa tillväxt och trygga välståndet.

På skatteområdet är det i första hand nivån på

beskattningen av arbete och kapital som hindrar att

tillväxten tar ordentlig fart. Moderata

samlingspartiet har lagt fram ett stort antal

förslag om hur skattesystemet bör ändras för att

företagsklimatet skall bli bättre. Dessa förslag

avslogs i höstas av en majoritet i riksdagen vid

behandlingen av regeringens förslag om utgiftsramar

och beräkning av statsinkomsterna m.m. (prop.

1998/99:1, bet. 1998/99:FiU1). Nu är det emellertid

hög tid att riksdagen fattar de beslut som behövs

för att kostnaderna för att utveckla företag och att

anställa fler medarbetare kan sänkas avsevärt, inte

minst för att stimulera en expansion av

tjänstesektorn genom tillkomsten av många nya

småföretag.

Ett grundläggande krav på skattesystemet är att

näringsverksamhet som drivs här i landet får samma

villkor som gäller för näringsverksamheten i de

länder som våra företag konkurrerar med. I motion

T402 tas särskilt upp den svenska åkeribranschens

problem. Motionärerna pekar på de höga svenska

skatterna, bl.a. drivmedelsskatterna, som blir en

stor kostnadsbelastning för svenska företag vid

jämförelse med företag i övriga Europa. Vi stöder

motionen och anser att regeringen måste sätta i gång

med ett målmedvetet arbete för att undanröja skatter

som skadar svensk näringsverksamhet som drivs i

konkurrens med företag i andra länder. Detta bör ges

regeringen till känna.

dels vid moment 1 hemställt:

1. beträffande skattenivå i företaget,

resultatutjämning

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:T402 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad som

anförts i motionen om skattenivå, m.m. och

avslår motionerna 1998/99:Sk688, 1998/99:

Sk717 och 1998/99:Sk718.

2. Ägarbeskattning, m.m. (mom. 2) - m, kd,

c, fp

Holger Gustafsson (kd), Carl Fredrik Graf (m), Carl

Erik Hedlund (m), Helena Höij (kd), Marietta de

Pourbaix-Lundin (m), Rolf Kenneryd (c), Johan

Pehrson (fp) och Catharina Hagen (m) har

dels anfört följande:

Den lättnad i dubbelbeskattningen av bolagsinkomster

som införts i Sverige är begränsad till onoterade

företag. Enligt vår mening finns det skäl att gå

vidare och införa regler som avskaffar

dubbelbeskattningen i alla företag. De nya reglerna

skall utformas i enlighet med de regler som gällde

under år 1994 och som infördes på initiativ av den

dåvarande borgerliga regeringen. Det får ankomma på

regeringen att lägga fram ett förslag om beskattning

av ägarkapital i enlighet med vad som här anförts. I

sammanhanget bör tas upp sådana frågor om

småföretagens riskkapitalförsörjning m.m. som har

aktualiserats i flera motioner. Detta bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna med

anledning av samtliga de motioner som behandlas

under detta moment.

dels vid moment 2 hemställt:

2. beträffande ägarbeskattning, m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:Sk605,

1998/99:

Sk633 yrkande 2, 1998/99:Sk670 yrkandena 1 och

5, 1998/99:Sk684 yrkandena 1 och 2,

1998/99:Sk686, 1998/99:Sk687 yrkandena 1 och 2,

1998/99:N238 yrkande 2, 1998/99:N326 yrkandena

59 och 60 och 1998/99:N330 yrkande 12 som sin

mening ger regeringen till känna vad som anförts

i reservationen.

3. Uppskov med bolagsskatt (mom. 3) - fp

Johan Pehrson (fp) har

dels anfört följande:

Nya snabbväxande företag avstår ofta från

utdelningar och styrelsearvoden för att kunna satsa

allt på snabb tillväxt. Dessvärre bromsas denna

ibland av stora skattebetalningar. En utredning bör

tillsättas med uppdrag att granska möjligheterna att

ge nya företag uppskov med bolagsskatten så länge

inga utdelningar sker. Det skulle underlätta

situationen för en typ av företag som Sverige

behöver många av under kommande år. Jag tillstyrker

motion Sk308 yrkande 8.

dels vid moment 3 hemställt:

3. beträffande uppskov med bolagsskatt

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sk308 yrkande 8

som sin mening ger regeringen till känna vad som

anförts i motionen om utredning av möjligheterna

att ge nya företag uppskov med bolagsskatt.

4. Fåmansföretag (mom. 4) - m, kd, fp

Holger Gustafsson (kd), Carl Fredrik Graf (m), Carl

Erik Hedlund (m), Helena Höij (kd), Marietta de

Pourbaix-Lundin (m), Johan Pehrson (fp) och

Catharina Hagen (m) har

dels anfört följande:

Det är angeläget att eliminera de tillväxthämmande

inslag som nuvarande diskriminerande särregler för

fåmansföretag utgör. Utgångspunkten för en reform

måste vara att delägare i fåmansföretag skall

beskattas på samma sätt som delägare i icke

fåmansägda företag. En självklarhet är att alla s.k.

stoppregler för fåmansföretag slopas. Vidare bör

utdelning till få-mansföretagaren beskattas som

inkomst av kapital, om ägaren har tagit ut lön som

minst motsvarar den som en anställd kollega i samma

yrke har. De förslag om enklare regler som

Småföretagsdelegationen har lagt fram måste bli en

framträdande del av ett kommande reformpaket för

småföretagandet.

Vi föreslår att riksdagen med anledning av

motionerna beslutar om ett tillkännagivande till

regeringen om en reformering av reglerna för

småföretagandet.

dels vid moment 4 hemställt:

4. beträffande fåmansföretag

att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:Sk671

yrkande 7, 1998/99:Sk685, 1998/99:T402 yrkande 2

och 1998/99:A215 yrkande 5 som sin mening ger

regeringen till känna vad som anförts i reserva-

tionen om reglerna för småföretag.

5. Ideella föreningar och stiftelser

(mom. 5) - m

Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen

(m) har

dels anfört följande:

Enligt gällande rätt är en stiftelse eller en ideell

förening som har till huvudsakligt ändamål att utöva

hjälpverksamhet bland behövande befriad från

skattskyldighet för inkomst av näringsverksamhet

under förutsättning att verksamheten bedrivs i en

omfattning som skäligen svarar mot avkastningen på

stiftelsens eller föreningens tillgångar. Reglerna

är vaga och ger i många fall upphov till osäkerhet

om hur de slår i det enskilda fallet. Under det

senaste året har skattemyndigheterna också i vissa

fall hävdat att den idrottsliga verksamhet som

bedrivs av svenska idrottsföreningar skall betraktas

som näringsverksamhet enligt EG:s regelsystem trots

att verksamheten i en idrottsförening inte bedrivs

med något vinstsyfte. En sådan tillämpning leder

till omfattande konsekvenser inte minst vad avser

debitering av mervärdesskatt.

För att undvika omfattande problem med gällande

gränsdragning mellan skattebefriad verksamhet och

beskattad verksamhet kan ett förtydligande i

skattelagstiftningen krävas. Regeringen bör därför

se till att den fortsatta beredningen av de ideella

föreningarnas och stiftelsernas skatteförhållanden

sker med stor skyndsamhet. Detta bör ges regeringen

till känna.

dels vid moment 5 hemställt:

5. beträffande ideella föreningar och

stiftelser

att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:Sk653

yrkande 2, 1998/99:Sk721 och 1998/99:Kr519

yrkande 7 som sin mening ger regeringen till

känna vad som anförts i reservationen om

skyndsam beredning av frågorna kring de ideella

föreningarnas och stiftelsernas skatteregler.

6. Arbetslokal i egen bostad (mom. 6) - m,

kd, fp

Holger Gustafsson (kd), Carl Fredrik Graf (m), Carl

Erik Hedlund (m), Helena Höij (kd), Marietta de

Pourbaix-Lundin (m), Johan Pehrson (fp) och

Catharina Hagen (m) har

dels anfört följande:

Möjligheterna att utnyttja bostaden i samband med

förvärvsarbete har ökat dramatiskt till följd av

teknikens utveckling. Nya företag startas inte

sällan med hemmet som bas. Nuvarande schablonmässiga

regler om avdrag för arbetslokal i egen bostad kan

emellertid ge ett oförmånligare resultat i för-

hållande till om arbetslokal förhyrts i en annan

fastighet. På samma sätt kan nuvarande hårda praxis

innebära att den som arbetar på distans från sitt

hem inte får avdrag för faktiska kostnader för

hemarbetet. Den pågående beredningen av dessa frågor

bör leda till nya avdragsregler som förhindrar att

företagande och distansarbete diskrimineras bara för

att det utförs i lokaler eller andra utrymmen i

anslutning till den egna bostaden.

dels vid moment 6 hemställt:

6. beträffande arbetslokal i egen bostad

att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:Sk308

yrkande 13, 1998/99:Sk673 och 1998/99:Sk711 som

sin mening ger regeringen till känna vad som

anförts i reservationen om avdragsmöjligheterna

vid företagande och distansarbete i bostaden.

7. Representationsavdrag för måltider

(mom. 7) - kd, mp

Holger Gustafsson (kd), Helena Höij (kd) och Yvonne

Ruwaida (mp) har

dels anfört följande:

När staten genom avdragsreglerna för representation

subventionerar alkoholkonsumtion motverkas de mål

som samhället har ställt upp för att minska

alkoholkonsumtionen. Att subventionen dessutom utgår

vid alkoholförtäring i samband med arbetet ger också

fel signaler, eftersom frånvaron av alkohol i

arbetet bör vara ett särskilt viktigt delmål i

arbetet för att begränsa alkoholkonsumtionen.

Reglerna om att kostnader för alkohol inte skall

ingå i avdraget för representation har lång

tradition i Sverige och bör värnas. Avdragsrätten

har funnits bara sedan hösten 1995 och infördes för

att göra reglerna enklare. Vi är i och för sig

tveksamma till om ändringen verkligen har inneburit

någon nämnvärd förenkling. Emellertid kan vi inte

acceptera att viktiga alkoholpolitiska målsättningar

åsidosätts vid skattereglernas utformning. Reglerna

bör därför ändras på nytt så att de inte tillåter

att alkohol ingår i avdragsramen för representation.

Därmed tillstyrker vi motionerna Sk309 yrkande 21

och So306 yrkande 11.

dels vid moment 7 hemställt:

7. beträffande representationsavdrag för

måltider

att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:Sk309

yrkande 21 och 1998/99:So306 yrkande 11 som sin

mening ger regeringen till känna vad som anförts

i reservationen om att avdraget för representa-

tion inte skall omfatta alkohol och avslår

motionerna 1998/99:Sk651 yrkande 1 och

1998/99:Sk652.

8. Sponsring (mom. 8) - m

Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen

(m) har

dels anfört följande:

Den skattemässiga hanteringen av avdragsrätten för

sponsormedel är inte entydig. Detta leder till en

osäkerhet som kan påverka möjligheten för olika

organisationer att få tillgång till sponsormedel.

Regeringen bör se över frågan och återkomma till

riksdagen med förslag som undanröjer osäkerheten om

gällande skatteregler.

dels vid moment 8 hemställt:

8. beträffande sponsring

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sk654 som sin

mening ger regeringen till känna vad som anförts

i motionen om tydligare avdragsregler.

9. Yrkesfiskare (mom. 10) - m, kd, c, fp

Holger Gustafsson (kd), Carl Fredrik Graf (m), Carl

Erik Hedlund (m), Helena Höij (kd), Marietta de

Pourbaix-Lundin (m), Rolf Kenneryd (c), Johan

Pehrson (fp) och Catharina Hagen (m) har

dels anfört följande:

Vid behandlingen av motionsyrkanden med samma

innehåll hösten 1996 uttalade riksdagen att

regeringen skulle lägga fram ett förslag som löser

problemet med att våra svenska yrkesfiskare inte kan

konkurrera på samma villkor som yrkesfiskare i våra

grannländer. I Danmark har införts ett yrkes-

fiskaravdrag som är väsentligt större än det avdrag

för ökade levnadskostna-der som medges enligt de

svenska reglerna. Utskottet anser att regeringens

beredning av denna fråga har dragit ut på tiden på

ett anmärkningsvärt sätt. Sedan utredningsarbetet nu

har slutförts bör frågan emellertid kunna behandlas

desto skyndsammare i fortsättningen. Vi anser att

riksdagen bör begära av regeringen att den lägger

fram ett förslag om ett särskilt yrkesfiskaravdrag

under innevarande riksmöte. Yrkesfiskaravdraget bör

utformas i enlighet med de danska reglerna. Detta

innebär samtidigt att det ur ett EU-perspektiv

troligen inte finns något hinder att införa ett

yrkesfiskaravdrag i Sverige. Eftersom ett sådant

avdrag torde vara att jämställa med offentligt stöd

i Romfördragets mening förutsätter vi emellertid att

regeringen snabbt informerar kommissionen om

lagstiftningen.

Vi föreslår att riksdagen med anledning av samtliga

här behandlade motioner ger regeringen till känna

vad som anförts i reservationen.

dels vid moment 10 hemställt:

10. beträffande yrkesfiskare

att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:Sk606

yrkandena 1 och 2, 1998/99:Sk712 yrkandena 1-3,

1998/99:Sk731 yrkandena 1 och 3, 1998/99:MJ224

yrkande 37, 1998/99:MJ410 yrkande 2 och

1998/99:MJ411 yrkandena 2 och 3 som sin mening

ger regeringen till känna vad som anförts i

reservationen om ett skatteavdrag för yrkes-

fiskare.

10. Förmögenhetsskatt (mom. 11) - m, kd, c,

fp

Holger Gustafsson (kd), Carl Fredrik Graf (m), Carl

Erik Hedlund (m), Helena Höij (kd), Marietta de

Pourbaix-Lundin (m), Rolf Kenneryd (c), Johan

Pehrson (fp) och Catharina Hagen (m) har

dels anfört följande:

Internationaliseringen medför att det är svårt för

ett enskilt land att driva skattepolitik utan hänsyn

till utvecklingen i omvärlden. Det gäller inte minst

kapitalskatterna, t.ex. förmögenhetsskatten. Vi

anser att förmögenhetsskatten bör avskaffas stegvis.

Det är lämpligt att inleda avvecklingen med att sam-

beskattningen slopas och att fribeloppet höjs

alternativt att skattesatsen sänks.

Förmögenhetsskatten bör därefter fasas ut så att den

är borta inom ett par år.

dels vid moment 11 hemställt:

11. beträffande förmögenhetsskatt

att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:Sk602,

1998/99:

Sk603 yrkande 3, 1998/99:Sk610, 1998/99:Sk627,

1998/99:Sk630 i denna del, 1998/99:Sk647 yrkande

3, 1998/99:Sk689 och 1998/99:A811 yrkande 14 som

sin mening ger regeringen till känna vad som

anförts i reservationen om avveckling av

förmögenhetsskatten och avslår motion

1998/99:Sk671 yrkande 3.

11. Förmögenhetsskatt (mom. 11) - v

Per Rosengren (v) och Marie Engström (v) har

dels anfört följande:

Vi anser att det är viktigt att det s.k. arbetande

kapitalet i företagen är undantaget från

förmögenhetsbeskattning. Den definition av arbetande

kapital som finns i gällande lagstiftning är

emellertid inte helt lyckad och har bl.a. medfört

att mångmiljardärer förmögenhetsskattebefrias. Vi

anser att det behövs en snävare definition av

begreppet arbetande kapital. Vidare bör olika

aktieslag behandlas på likartat sätt vid

förmögenhetsbeskattningen. Vi tillstyrker

Vänsterpartiets motion Sk671 yrkande 3 om ett

tillkännagivande till regeringen i frågan.

Vi har biträtt utskottets ställningstagande till de

övriga motioner som behandlas under detta moment.

dels vid moment 11 hemställt:

11. beträffande förmögenhetsskatt

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sk671 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad som

anförts i motionen om en snävare definition av

begreppet arbetande kapital och likartad

behandling av olika aktieslag samt avslår

motionerna 1998/99:Sk602, 1998/99:Sk603 yrkande

3, 1998/99:Sk610, 1998/99:Sk627, 1998/99:

Sk630 i denna del, 1998/99:Sk647 yrkande 3,

1998/99:Sk689 och 1998/99:A811 yrkande 14.

Särskilda yttranden

1. Skattenivå i företaget,

resultatutjämning (mom. 1) - c

Rolf Kenneryd (c) anför:

Centerpartiet presenterade under den allmänna

motionstiden i höstas olika förslag som syftar till

att genom bl.a. sänkta skatter på företagande skapa

förutsättningar för växande företag och därmed

välstånd och ökad sysselsättning. Särskilt lyfte vi

fram småföretagarnas problem. Vi hävdar att skatter

och avgifter på arbete måste sänkas för att ge

människor en chans att utveckla sina idéer i

företag, vilket skapar flera jobb.

Riksdagen avvisade i ett beslut den 2 december 1998

vårt alternativ till regeringens budgetförslag och

därmed även våra förslag om sänkta skatter och

avgifter. De frågor som tas upp i det här

betänkandet är sådant som kvarstår sedan

budgetfrågorna behandlades. En mer heltäckande bild

av våra förslag inom den ekonomiska politiken och

skattepolitiken framgår av det betänkande från

finansutskottet som låg till grund för

riksdagsbehandlingen (bet. 1998/99:FiU1).

2. Skattenivå i företaget,

resultatutjämning (mom. 1) - fp

Johan Pehrson (fp) anför:

Folkpartiet väckte under den allmänna motionstiden i

höstas ett förslag om en skattereform i fyra steg

med skattesänkningar på sammanlagt ca 65 miljarder

kronor. Med en ny skattereform vill vi bl.a. genom

en kraftig sänkning av skatten på arbete skapa

förutsättningar för tillväxt och företagande.

De förslag som behandlas här gäller vissa

kvarstående frågor på företagsbeskattningens och

kapitalbeskattningens område. En fullständigare bild

av Folkpartiets skattepolitik framgår av våra

motionsförslag som behandlades i höstas i

finansutskottets betänkande 1998/99:FiU1.

3. Representationsavdrag för måltider (mom.

7) - m

Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen

(m) anför:

Den tidigare genomförda reduceringen av

avdragsramen för representation från 180 till 90 kr

per person och måltid riskerar att motverka sitt

syfte av flera skäl. Restaurangnäringen är en

väsentlig del av den privata tjänstesektorn, med en

lönsamhetsnivå som gör branschen mycket känslig för

denna typ av förändringar. Denna sektor är

personalintensiv och genererar många

arbetstillfällen. Sannolikt genomför numera många

företag i stället representation i egna lokaler med

egen personal. Eftersom neddragningen av repre-

sentationsavdraget kan komma att i väsentlig grad

minska förutsättningarna för branschen att bibehålla

respektive skapa nya arbetstillfällen bör avdrags-

ramen i stället återställas till den tidigare nivån.