Bet. 1998/99:SkU12

Skatteutskottets betänkande

1998/99:SKU12

Mervärdesskatt

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1998/99

SkU12

Sammanfattning

I betänkandet behandlas ett antal motioner angående

moms från den allmänna motionstiden 1998.

Genomgående begärs lindringar av

mervärdesbeskattningen av olika slag i motionerna,

bl.a. lägre skatt på verksamhet inom

turistnäringarna, serveringstjänster, entré till

nöjesparker och djurparker, böcker,

alternativmedicin och alternativmedicinska behand-

lingsmetoder samt miljömärkta produkter. Dessutom

behandlas jämkningsregeln vid försäljning av

investeringsvaror i vissa fall, momsen för ideella

föreningar, tidpunkten för inbetalning av moms,

skattetillägg för periodiseringsfel samt

ytterligare några detaljfrågor. Utskottet avstyrker

samtliga motioner.

Reservationer har avgivits

av (m) avseende turistnäringarna (mom. 1),

serveringstjänster (mom. 2), nöjesparker och

djurparker (mom. 4), investeringsvaror m.m. (mom.

9), försäljning av konst på konstgallerier m.m.

(mom. 11) och skattetillägg (mom. 14);

av (kd) avseende teater m.m. (mom. 3), nöjesparker

och djurparker (mom. 4), böcker (mom. 5), ideella

föreningar (mom. 10), tidpunkt för inbetalningar av

moms (mom. 13) och skattetillägg (mom. 14); samt

av (mp) avseende miljömärkta produkter (mom. 7).

Dessutom har (m) avgivit ett särskilt yttrande

angående tidpunkt för inbetalning av moms.

Motionerna

1998/99:Sk308 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

yrkas

12. att riksdagen beslutar avskaffa skattetillägget

för fel i momsredovisningen.

1998/99:Sk309 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

23. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att ideella

föreningar som bedriver versamhet typ second hand-

försäljning och där överskottet går till välgörande

ändamål skall vara momsbefriade.

1998/99:Sk604 av Maud Ekendahl och Elizabeth Nyström

(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att

alternativmedicin och alternativmedicinska

behandlingsmetoder bör jämställas med skolmedicin i

mervärdesskattehänseende.

1998/99:Sk619 av Karin Falkmer och Inger René (m)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

enhetlig och sänkt momssats för konstnärer,

konstgallerier och importerad konst.

1998/99:Sk620 av Inger René m.fl. (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om reducerad mervärdesskatt

för djurparker.

1998/99:Sk626 av Rolf Gunnarsson (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en översyn av bl.a.

momssatserna för att skaffa nya arbetstillfällen

inom turistnäringen.

1998/99:Sk628 av Ewa Larsson m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen återkommer

med förslag till hur en successiv avveckling av

bokmomsen kan ske.

1998/99:Sk636 av Maud Ekendahl (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en enhetlig matmoms på

högst 12 %.

1998/99:Sk637 av Lars Elinderson (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om mervärdesskatt för

särskilt boende.

1998/99:Sk651 av Carl Erik Hedlund m.fl. (m) vari

yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om förutsättningarna

för hotell- och restaurangbranschen.

1998/99:Sk662 av Carl Fredrik Graf (m) vari yrkas

att riksdagen beslutar att jämkning kan underlåtas

vid försäljning av fastighet i den omfattning som

köparen övertar jämkningsskyldigheten i enlighet med

vad som anförts i motionen.

1998/99:Sk663 av Kenneth Lantz och Ulla-Britt

Hagström (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att tillämpa samma

momssats på restauranger som i livsmedelsaffärer,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att hitta andra

vägar att återställa neutraliteten i beskattning

mellan restauranger och livsmedelsaffärer.

1998/99:Sk664 av Inger René (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om önskvärdheten av

likvärdiga momsvillkor för restauranger och

mataffärer.

1998/99:Sk665 av Lars Hjertén och Elizabeth Nyström

(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

ändring av lagen om mervärdesskatt.

1998/99:Sk691 av Åsa Torstensson (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om översyn av

mervärdesskattelagen.

1998/99:Sk693 av Margit Gennser och Inger René (m)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att

den viktigaste åtgärden för att främja

kulturklimatet i Sverige är att införa en gemensam

kulturmoms även innefattande böcker på 6 %.

1998/99:Sk694 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att

riksdagen begär att regeringen utreder möjligheterna

att momsbefria Nordens Ark.

1998/99:Sk695 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en översyn av

mervärdesbeskattningen på djurparker och andra

kulturella tjänster.

1998/99:Sk696 av Barbro Johansson och Yvonne Ruwaida

(mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av en

utredning gällande möjligheter att på sikt moms-

befria miljömärkta varor och produkter,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att Sverige inom EU

skall verka för att momsbefria miljömärkta varor och

produkter,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att till dess EU

tillåter momsbefrielse av miljömärkta produkter föra

saken vidare till EG-domstolen.

1998/99:Sk720 av Nils-Göran Holmqvist m.fl. (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om ideella

föreningar aktiva inom kulturverksamheten.

1998/99:Sk722 av Siw Wittgren-Ahl m.fl. (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om kulturmoms för

nöjesparker.

1998/99:Sk723 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en översyn av

mervärdesbeskattningen av djurparker och andra

kulturella tjänster.

1998/99:So312 av Marianne Andersson och Birgitta

Carlsson (c) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att befria godkänd

alternativmedicin från moms.

1998/99:Kr272 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari

yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att avskaffa momsen

på barnböcker,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en utredning av

lägre eller borttagen moms på böcker,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om kulturmoms.

1998/99:Kr274 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari

yrkas

30. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att bokmomsen

successivt skall avvecklas.

1998/99:Kr518 av Dan Kihlström m.fl. (kd) vari yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om mervärdesskatt

på ideella föreningar.

1998/99:MJ780 av Dan Ericsson (kd) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en reducerad

momssats för beskattnng av djurparker.

1998/99:N326 av Per Westerberg och Göran Hägglund

(m,kd) vari yrkas

11. att riksdagen hos regeringen begär förslag om

ändrade regler för skattetillägg för fel i

momsredovisningen i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1998/99:N330 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

momsredovisning.

1998/99:A215 av Anne-Katrine Dunker och Patrik

Norinder (m) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om momssatserna.

Lagstiftning under senare år

Genom beslut i riksdagen hösten 1994 skedde en

långtgående anpassning av det svenska

mervärdesskattesystemet till EG:s

mervärdesskatteregler (prop. 1994/95:57, bet.

1994/95:SkU7, rskr. 1994/95:151, SFS 1994:1798). De

nya bestämmelserna gavs en utformning som låg väl i

linje med det s.k. sjätte mervärdesskattedirektivet

(77/388/EEG), vilket bl.a. innebar att skattebasen

fick en omfattning som nära överensstämde med

direktivet. Även förfarandet anpassades till

direktivets bestämmelser, och dessutom infördes

bl.a. nya bestämmelser om jämkning av avdrag för

ingående skatt på fastigheter och andra

investeringsvaror, vilket också föreskrevs i

direktivet. I enlighet med vad direktivet tillät

bibehölls två skattesatser utöver den ordinarie

skattesatsen.

Det nya förfarandet innebar bl.a. att tullens

beskattning av import från andra EG-länder upphörde.

Vad gäller tullen i övrigt kom genom medlemskapet

EU:s förordningar på tullområdet att bli direkt

gällande i svensk rätt. Under hösten 1994 beslutades

därför också att ersätta den tidigare

tullagstiftningen med ny lagstiftning som behövdes

för att komplettera gemenskapsförordningarna eller

för att genomföra relevanta direktiv med bäring på

tullförfarandet, bl.a. en ny tullag (prop.

1994/95:34, bet. 1994/95:SkU8, rskr. 1994/95:96, SFS

1994:1550).

Under 1995 genomfördes ytterligare ändringar i

mervärdesskattelagen (ML), bl.a. i syfte att anpassa

bestämmelserna om begagnade varor till de inom EU

gällande reglerna (prop. 1994/95:202, bet.

1994/95:SkU27, rskr. 1994/95:402, SFS 1995:700). I

samband härmed slopades också undantaget från

skatteplikt för omsättning och införsel av alster av

bildkonst vilka ägs av upphovsmannen eller dennes

dödsbo.

Med anledning av EG:s andra förenklingsdirektiv

genomfördes även andra förändringar i

mervärdesskattelagen under hösten 1995. Ändringarna

avsåg huvudsakligen en förenklad beskattning av

kedjetransaktioner med råvaror placerade i

skatteupplag (prop. 1995/96:58, bet. 1995/96:SkU13,

rskr. 1995/96:72, SFS 1995:1286).

Med verkan fr.o.m. den 1 januari 1996 beslutades

vidare under hösten 1995 att införa nya

redovisningsregler (prop. 1995/96:19, bet. 1995/96:

SkU11, rskr. 1995/96:16, SFS 1995:1207).

Beloppsgränsen för att redovisa moms i

inkomstdeklarationen höjdes från 200 000 kr till en

miljon kr och redovisningsperioden kortades ner från

två månader till en månad. Beskattningsunderlag som

för beskattningsåret beräknades uppgå till mer än 10

miljoner kronor skulle medföra att deklarationen

skulle lämnas senast den 20:e i månaden efter

utgången av den redovisningsperiod som deklarationen

avsåg. Om beskattningsunderlagen var lägre skulle

deklarationen liksom tidigare lämnas senast den 5:e

i andra månaden efter utgången av den redo-

visningsperiod som deklarationen avsåg.

Beloppsgränsen 10 miljoner kronor för

deklarationstidpunkten den 20:e i månaden efter

redovisningsperioden höjdes senare till 40 miljoner

kronor (prop. 1995/96:198, bet. 1995/96:SkU31, rskr.

1995/96:305, SFS 1996:713). Vidare ändrades

inbetalningsdagarna i samband med

skattekontoreformen - som bl.a. innebar gemensamma

redovisningar, debiteringar och betalningar av moms

och andra skatter och avgifter som företagen

vanligen betalar - till den 12:e i andra månaden

efter redovisningsperioden (i januari och i vissa

fall augusti den 17:e) respektive den 26:e i månaden

efter redovisningsperioden beroende på om

beskattningsunderlaget, exklusive gemenskapsinterna

förvärv och import, understigit eller överstigit 40

miljoner kronor (prop. 1996/97:100, bet.

1996/97:SkU23, rskr. 1996/97:276, SFS 1997:483).

Skattesatsen för livsmedel sänktes från 21 % till

12 % fr.o.m. den 1 januari 1996 (prop. 1994/95:150

bil. 7, bet. 1994/95:FiU20, rskr. 1994/95:447, SFS

1995:931). Detta fick till följd att 21-

procentsnivån helt försvann ur systemet. Senare

infördes en ny skattenivå på 6 % för bl.a.

dagstidningar (prop. 1995/96:45, bet. 1995/96:SkU12,

rskr. 1995/96:82, SFS1995:1365) och

biografföreställningar (prop. 1995/96:191, bet.

1995/96:SkU28, rskr. 1995/96:290, SFS 1996:536).

I syfte att ytterligare anpassa det svenska

mervärdesskattesystemet till sjätte

mervärdesskattedirektivet beslutade riksdagen under

hösten 1996 om flera betydande förändringar inom

områdena utbildning, kultur och idrott, vilka trädde

i kraft den 1 januari 1997 (prop. 1996/97:10, bet.

1996/97:SkU6, rskr. 1996/97:69, SFS 1996:1327). Inom

utbildningsområdet begränsades skattefriheten i

princip till utbildning som anordnades av det

allmänna eller av en av det allmänna erkänd

utbildningsanordnare. De utbildningstjänster som kom

att omfattas av skatteplikten skulle beskattas på

normal nivå, dvs. 25 %. Inom kultursektorn slopades

skattefriheten för bl.a. konserter och olika

sceniska föreställningar vilka kom att beskattas med

6 %. Inom idrottsområdet begränsades skattefriheten

till tjänster som tillhandahölls av staten eller en

kommun eller en allmännyttig ideell förening.

Kommersiell verksamhet inom idrottsområdet skulle

beskattas med 6 %.

År 1998 infördes i mervärdesskattesystemet en

möjlighet till gruppregistrering för företag i en

finansiell gruppering och för företag i

kommissionärsförhållanden (prop. 1997/98:148, bet.

1997/98:SkU29).

Under våren 1998 behandlades vidare en rad motioner

angående moms från den allmänna motionstiden 1997.

Av de frågor som då behandlades och som nu

återkommer i detta betänkande kan bl.a. nämnas lägre

skatt på böcker, inträde till djurparker, alternativ

sjukvård och konstförsäljning på gallerier. Dessutom

behandlades momsen på byggnadsarbeten på idrottsan-

läggningar, tidpunkten för inbetalning av moms samt

en del andra detaljfrågor. Utskottet avstyrkte

samtliga motioner, och riksdagen följde utskottets

hemställan (bet. 1997/98:SkU17).

Utskottet

Turistnäringarna

Gällande bestämmelser m.m.

Mervärdesskatten omfattar numera de flesta varor och

tjänster. Undantagna är endast vissa särskilt

uppräknade varor och tjänster som t.ex. sjukvård,

tandvård, social omsorg, bank- och

försäkringstjänster, fartyg och flygplan. Gällande

EG-direktiv innebär bl.a. att utöver den allmänna

skattenivån får finnas endast två lägre nivåer,

vardera lägst 5%. Vilka varor och tjänster som får

beskattas på en lägre nivå är också särskilt

angivet. I Sverige gäller följande skattesatser:

- 25 % = normalskattesats

- 12 % = hotellrums- och campingplatsuthyrning

personbefordran

transport i skidliftar

konstnärs försäljning av egna konstverk

import av konstverk, samlarföremål och

antikviteter

livsmedel

- 6 % = dagstidningar

entré till konserter samt cirkus-, biograf-

, teater-, opera- och

balettföreställningar och andra liknande

föreställningar

viss biblioteksverksamhet

viss museiverksamhet

upphovsrätt till litterära och konstnärliga

verk

rätt till ljud- och bildupptagning

idrottsområdet

Motionerna

I motion Sk626 av Rolf Gunnarsson (m) begärs en

översyn av skattesatserna inom turistnäringen för

att skapa förutsättningar för en expansion av denna

sektor som enligt motionären är en framtidsbransch

med stor sysselsättningspotential. I motion Sk691 av

Åsa Torstensson (c) yrkas att 12-procentsnivån skall

utsträckas till att omfatta även upplåtelse av

gästhamnsplats, dvs. samma nivå som rumsuthyrning på

hotell och upplåtelse av campingplats.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill betona att mervärdesskatten är en

mycket viktig inkomstkälla för staten. Inkomsterna

av mervärdesskatten beräknas i år uppgå till ca

162,4 miljarder kronor. Utskottet är medvetet om att

nivån på mervärdesskatten i Sverige är

förhållandevis hög i ett internationellt perspektiv

men vill också framhålla att många av de möjligheter

som EG-rätten ger att ta ut lägre skatt på angelägna

områden har utnyttjats. Dit hör bl.a. den lägre

momsen på mat, resor, uthyrning av hotellrum och

campingplatser samt transport i skidliftar. De

svenska nivåerna på mervärdesskatten utgör alltså en

omsorgsfull avvägning av vad som behövs för att möta

både statsfinansernas krav och önskemålet om en

fördelningspolitiskt och näringspolitiskt riktig

profil på skatten. Inte minst i det sistnämnda

hänseendet har hänsyn tagits till bl.a.

turistnäringens behov genom att det lågbeskattade

området kommit att omfatta flera verksamheter som

har typisk anknytning till turismen inom landet.

Förändringar av mervärdesskatten som har betydelse

för statens finanser bör, menar utskottet, ses i ett

större finanspolitiskt sammanhang. För närvarande

pågår mellan regeringen och de övriga politiska

partierna i riksdagen skattesamtal i syfte att

undersöka förutsättningarna för att uppnå en bred

samsyn kring en önskad skattereform. Utskottet

förutsätter att dessa och andra förändringar inom

mervärdesskatteområdet som är syssel-

sättningsbefrämjande kommer att behandlas i

skattesamtalen. Innan dessa samtal har slutförts är

det enligt utskottets mening inte lämpligt att göra

några ställningstaganden i fråga om

mervärdesskattenivån på olika verksamheter eller om

de lågbeskattade områdena bör utvidgas. Därtill

kommer att Sverige är bundet av gällande EG-direktiv

när det gäller vilka varor och tjänster som får

lågbeskattas, och dessa direktiv medger inte någon

lägre skattesats än den normala på upplåtelse av

gästhamnsplatser (se bilaga H till det s.k. sjätte

mervärdesskattedirektivet enligt rådets direktiv

92/77/EEG). Av anförda skäl avstyrker utskottet

motionerna Sk626 och Sk691.

Serveringstjänster

Gällande bestämmelser m.m.

Serveringstjänster beskattas på normal nivå, 25 %.

Tidigare var momsen på servering lika med momsen på

mat men fr.o.m. den 1 januari 1995 höjdes den till

den allmänna nivån. Skälet var att EG-reglerna inte

medgav en lägre skattesats på serveringstjänster (se

prop. 1994/95:57 s. 124, bet. 1994/95: SkU7 s. 80-

81).

Motionerna

I motionerna Sk651 (yrkande 2) av Carl Erik Hedlund

m.fl. (m), Sk636 av Maud Ekendahl (m), Sk664 av

Inger René (m), A215 (yrkande 7) av Anne-Katrine

Dunker och Patrik Norinder (m) och Sk663 (yrkande 1)

av Kenneth Lantz och Ulla-Britt Hagström (kd) begärs

ett tillkännagivande om att momsen på

serveringstjänster bör ligga på samma nivå som på

livsmedel som köps i butiker, dvs. 12 %. Den

gällande ordningen missgynnar restaurangnäringen,

menar motionärerna, som också åberopar praktiska

skäl. I den sistnämnda motionen (yrkande 2) yrkas

alternativt någon annan motsvarande skattelättnad

för restaurangerna.

Utskottets ställningstagande

Som framgår ovan medger EG-reglerna inte någon lägre

skattesats än den normala på serveringstjänster.

Sverige förhandlade sig heller inte till något

undantag på detta område i samband med

förhandlingarna om medlemskap. Med hänvisning

härtill avstyrker utskottet motionerna Sk651 i denna

del, Sk636, Sk664, A215 i denna del och Sk663

yrkandena 1 och 2.

Teater m.m.

Gällande bestämmelser m.m.

Skattesatsen för entré till teater, balett, opera

och cirkus är 6 %. Samma nivå gäller för viss

verksamhet på bibliotek och museer.

Motionen

I motion Kr272 (yrkande 11) av Inger Davidson m.fl.

(kd) yrkas avskaffande av momsen på teater, balett,

opera och cirkus liksom på de momspliktiga

verksamheterna på bibliotek och museer. Motionärerna

vill härigenom få människors hushållsbudget att

bättre räcka till för de själsliga behoven.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill erinra om att bakgrunden till att

momsen fr.o.m. den 1 januari 1997 omfattar även de

verksamheter som motionärerna räknar upp är att EG-

reglerna inte medger något generellt undantag på

dessa områden. Utskottet har tidigare i total

enighet ställt sig bakom uppfattningen att Sverige

inte kunde komma ifrån att belägga denna sektor med

moms. Det bör också framhållas att man vid

avvägningen av en rimlig skattenivå gjorde

bedömningen att kultursektorn, vid en skattenivå på

sex procent och genom den avdragsrätt som samtidigt

uppkom, generellt sett hade fördel av moms-

beläggningen (se prop. 1996/97:10, bet. 1996/97:SkU6

s. 22). Utskottet vidhåller denna uppfattning och

avstyrker motion Kr272 i nu aktuell del.

Nöjesparker och djurparker

Gällande bestämmelser

Momsen på entréer till såväl nöjesparker som

djurparker är den generella, 25 %. I och för sig

medger EG-reglerna att en lägre moms tas ut på både

nöjesparker och djurparker men Sverige har inte

utnyttjat denna möjlighet.

Motionerna

I motion Sk722 av Siw Wittgren-Ahl m.fl. (s) yrkas

samma momsnivå på entrén till nöjesparker som till

konserter, teater, cirkus etc., dvs. 6 %. I

motionerna Sk620 av Inger René m.fl. (m), MJ780

(yrkande 2) av Dan Ericsson (kd), Sk694 av Kenth

Skårvik (fp) samt de likalydande Sk695 och Sk723,

båda av Per Lager m.fl. (mp), begärs att momsen på

djurparker av typ Nordens Ark eller Kolmårdens

Djurpark skall sänkas till 6 % eller slopas.

Utskottets ställningstagande

Med hänsyn till att de föreslagna momsreduceringarna

på inträde till nöjesparker och djurparker skulle

innebära minskade skatteinkomster för staten - vars

storlek skulle bero på vilken nivå som väljs och i

vilken omfattning nedsättning medges - är det enligt

utskottets mening inte lämpligt att ta ställning

till frågan vid sidan av de skattesamtal mellan

regeringen och de övriga politiska partierna som

förs för närvarande. Utskottet avstyrker därför

såväl motion Sk722 som motionerna Sk620, Sk694,

Sk695, Sk723 och MJ720 yrkande 2.

Böcker

Gällande bestämmelser

I Sverige beskattas böcker och tidskrifter med

normal skattesats, 25 %. EG-direktivet tillåter

reducerad skattesats på bl.a. böcker och tidskrifter

men Sverige har avstått från att använda denna

möjlighet till differentiering (se bl.a. bet.

1996/97:SkU6 s. 29).

Motionerna

I motion Sk693 av Margit Gennser och Inger René (m)

begärs en sänkning av momsen på böcker till 6 %,

medan det i motionerna Kr274 (yrkande 30) av Birger

Schlaug m.fl. (mp) och Sk628 (yrkande 1) av Ewa

Larsson m.fl. (mp) krävs en fullständig avveckling

av momsen på alla böcker. I motion Kr272 (yrkandena

7 och 8) föreslås antingen slopad moms på barnböcker

eller slopad eller lägre moms på alla böcker.

Utskottets ställningstagande

Även en minskad moms på böcker skulle innebära ett

bortfall av skatteinkomster för staten, och

storleken på ett sådant bortfall bör närmare

studeras inom ramen för de skattesamtal mellan

regeringen och de övriga politiska partierna som

tidigare berörts. Det är därför enligt utskottets

mening inte lämpligt att ta ställning till frågan

innan resultatet av samtalen föreligger. Med

hänvisning härtill avstyrker utskottet även

motionerna Sk628, Sk693, Kr272 och Kr274 i berörda

delar.

Alternativ sjukvård m.m.

Gällande bestämmelser m.m.

Enligt 3 kap. 4 § ML undantas från skatteplikt

omsättning av tjänster som utgör sjukvård, tandvård

eller social omsorg. För skattefrihet krävs att

sjukvården omfattar sådana åtgärder som

definitionsmässigt är sjukvård och att sjukvården

tillhandahålls vid sjukvårdsinrättningar eller av

någon med särskild legitimation att utöva

sjukvårdsyrke. För s.k. alternativvård gäller

däremot inte skattefriheten.

Även läkemedel är undantagna från skatteplikt.

Undantaget gäller dock bara läkemedel som utlämnas

enligt recept eller säljs till sjukhus eller införs

till landet i anslutning till sådan utlämning eller

försäljning (3 kap. 23 § ML).

Motionerna

I motionerna Sk604 av Maud Ekendahl och Elizabeth

Nyström (m) och So312 (yrkande 3) av Marianne

Andersson och Birgitta Carlsson (c) yrkas

momsbefrielse för alternativmedicin och

alternativmedicinska behandlingsmetoder.

Motionärerna framhåller bl.a. att den nuvarande

ordningen missgynnar behandlingsformer av detta slag

och att riksdagen tidigare på skatteutskottets

hemställan gjort ett uttalande om att

alternativmedicinsk behandling bör jämställas med

skolmedicinsk behandling i skattehänseende.

Utskottets ställningstagande

Även frågan om en nedsättning eller befrielse av

momsen för alternativmedicin m.m. är av den

karaktären - på grund av det inkomstbortfall en

sådan nedsättning eller befrielse skulle innebära

för staten - att ett ställningstagande inte bör ske

innan de pågående skattesamtalen slutförts.

Utskottet avstyrker därför även motionerna Sk604 och

So312 i nu berörd del.

Miljömärkta produkter

Gällande bestämmelser m.m.

Några särbestämmelser om miljömärkta produkter finns

inte i ML och inte heller i EG-direktiven om

mervärdesskatt. Sådana varor beskattas således

enligt generella regler.

Motionen

I motion Sk696 (yrkandena 1-3) av Barbro Johansson

och Yvonne Ruwaida (mp) begärs en utredning om att

befria miljömärkta varor och produkter från moms och

att Sverige agerar inom EU för att få till stånd

regler som medger en sådan befrielse.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare enigt konstaterat att sådana

undantag som motionärerna förespråkar strider mot

gällande EG-direktiv. Utskottet vidhåller denna

uppfattning och anser dessutom att beskattningen

skulle kompliceras på ett olämpligt sätt om

undantagen skulle införas. Någon anledning för

Sverige att driva frågan inom EU finns enligt

utskottets mening inte. Utskottet avstyrker därför

motion Sk696.

Särskilt boende

Gällande bestämmelser m.m.

Tidigare gällde att en kommun fick göra avdrag för

ingående moms som belöpte på anskaffningar i

kommunens sociala omsorgsverksamhet (alltså bl.a.

vissa vårdinstitutioner) men inte för skatt som

avsåg bl.a. stadigvarande bostad. Sedan år 1996

gäller i stället det s.k. kommunkontosystemet enligt

lagen (1995:1518) om mervärdesskattekonton för

kommuner och landsting. Kommunerna och landstingen

får från ett särskilt konto för respektive kollektiv

ansöka om ersättning för mervärdesskatt som inte

dragits av enligt mervärdesskattelagen. På

motsvarande sätt som beträffande avdragsförbudet

medges inte ersättning för bl.a. ingående

mervärdesskatt som avser stadigvarande boende. Efter

önskemål från bl.a. Svenska Kommunförbundet

beslutade riksdagen våren 1998 att precisera

lagtexten och något vidga den i praxis etablerade

ersättningsrätten så att rätt till ersättning för

ingående mervärdesskatt föreligger även för sådana

särskilda boendeformer som äger rum i ålderdomshem,

sjukhem, gruppbostäder och servicehus - s.k.

omsorgsbostäder (prop. 1997/98:153, bet.

1997/98:FiU28).

Motionen

I motion Sk637 av Lars Elinderson (m) krävs större

enhetlighet beträffande tolkningen av ML såvitt

avser äldreboende, boende för senildementa m.fl. De

kommuner som tidigare gjort avdrag bör enligt

motionären behandlas generöst.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill erinra om att de förhållanden som

motionären kritiserar inte längre regleras i

mervärdesskattelagen utan i annan lagstiftning som

innebär att ett annat system numera gäller. I och

för sig är det säkert riktigt att den tidigare

gränsdragningen mellan när avdrag fick göras och när

avdrag inte fick göras kunde ge upphov till tvister

och processer mellan kommuner och skattemyndigheter

men rimligen kommer de fall som möjligen kan finnas

kvar i domstolarna att snart vara avgjorda. Det

system som numera gäller - kommunkontosystemet - har

dessutom nyligen preciserats och ändrats i en för

kommunerna förmånlig riktning i vad avser

omsorgsbostäder, och hela systemet är nu på väg att

utvärderas. Syftet med motion Sk637 torde därmed

anses vara väsentligen uppfyllt, och utskottet

avstyrker därför motionen.

Investeringsvaror m.m.

Gällande bestämmelser m.m.

ML innehåller regler om att avdrag som gjorts för

ingående skatt hänförlig till förvärv eller import

av en investeringsvara skall jämkas om användningen

av varan ändras efter förvärvet eller om varan

avyttras. Med investeringsvaror avses i detta

sammanhang bl.a. fastigheter vars anskaffnings-

kostnad överstiger 200 000 kr (8 kap. 16 a-16 f §§

ML). En utredning ser över dessa regler (dir.

1997:127).

Motionen

I motion Sk662 av Carl Fredrik Graf (m) efterlyses

regler om att jämkning av avdrag för ingående skatt

skall kunna underlåtas i den omfattning som en

köpare övertar jämkningsskyldigheten. Motionären

menar att de nuvarande bestämmelserna leder till

onödigt negativa effekter. Han framhåller också att

man i t.ex. Danmark har infört en bestämmelse av

begärt slag.

Utskottets ställningstagande

Som framgår av den ovan lämnade redogörelsen över

gällande bestämmelser m.m. ses reglerna för

närvarande över av en särskild utredare, och enligt

vad utskottet erfarit kommer ett betänkande att

avlämnas inom kort. Utskottet anser att resultatet

av utredningsarbetet bör avvaktas innan ställning

tas till frågan om en förändring av reglerna och

avstyrker därför motion Sk662.

Ideella föreningar

Gällande bestämmelser m.m.

Av 4 kap. 8 § ML framgår att allmännyttiga ideella

föreningar är befriade från moms om inkomsten är

befriad från inkomstskatt. Av RSV:s information

framgår vidare att en sådan förening inte skall ta

ut moms vid försäljning av varor, om försäljningen

har ett naturligt samband med den allmännyttiga

verksamheten eller huvudsakligen syftar till att ge

service till dem som deltar i den allmännyttiga

verksamheten eller av hävd har utnyttjats som

finansieringskälla för ideellt arbete. Att tillträde

till idrottsevenemang som arrangeras av en

allmännyttig ideell förening är undantaget från moms

är särskilt föreskrivet i 3 kap. 11 a § ML.

Ideella föreningar som inte är allmännyttiga och

som bedriver näringsverksamhet skall betala moms för

skattepliktig omsättning av varor och tjänster. Det

är således ingen skillnad mellan dessa föreningar

och andra näringsidkare.

Motionerna

I motion Sk309 (yrkande 23) återkommer Alf Svensson

m.fl. (kd) med en begäran om ett tillkännagivande om

att second hand-försäljning som bedrivs av ideella

föreningar för välgörande ändamål bör befrias från

moms. I motion Kr 518 (yrkande 10) av Dan Kilhlström

m.fl. (kd) yrkas att någon moms på entré till

idrottsevenemang som arrangeras av ideell förening

inte skall utgå, även om föreningen inte är en

allmännyttig ideell förening.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill erinra om att regeringen nyligen har

utfärdat direktiv till en översyn av reglerna om

skattskyldighet i mervärdesskattelagen m.m. (dir.

1999:10). Syftet är framför allt att se över

grundläggande begrepp i mervärdesskattelagen som

reglerar frågor om skattskyldighet och yrkesmässig

verksamhet för att åstadkomma en bättre

harmonisering till EG:s gemensamma momsregler.

Utredaren skall vidare särskilt analysera hur

mervärdesskattelagens bestämmelser om undantag från

skattskyldighet för ideella föreningars verksamhet

överensstämmer med direktivets verksamhetsinriktade

undantag från skatteplikt för organisationer utan

vinstintresse samt hur nuvarande svenska regler

påverkar konkurrensneutraliteten i allmänhet och

särskilt i förhållande till små och medelstora

företag. Resultatet av arbetet skall redovisas

senast den 1 juli 2000. Med hänsyn till detta

utredningsarbete anser utskottet att ett

ställningstagande till förändringar i

mervärdesskattesystemet bör anstå till dess att

resultatet av översynen föreligger. Utskottet

avstyrker följaktligen motionerna Sk309 och Kr518 i

nu aktuella delar.

Försäljning av konst på konstgallerier m.m.

Gällande bestämmelser m.m.

Den generella skatteplikten för moms omfattar även

omsättning av konstverk. I fråga om försäljning av

konstverk som ägs av upphovsmannen eller dennes

dödsbo gäller dock att skattskyldigheten inträder

först om omsättningen uppgår till 300 000 kr eller

mer (1 kap. 2 a § ML). I sådana fall är skattesatsen

begränsad till 12 % (7 kap. 1 § andra stycket ML).

Vid annan handel med konstverk tillämpas s.k.

vinstmarginalbeskattning som innebär att

beskattningen grundas på återförsäljarens

vinstmarginal (9 a kap. ML). Skattesatsen är då den

normala, dvs. 25 %.

Motionen

I motion Sk619 av Karin Falkmer och Inger René (m)

krävs att konstnärers och konstgalleriers

försäljning av konst samt konstgalleriernas

provision beskattas med endast 6 %. Motionärerna

åberopar dels kulturpolitiska skäl, dels den

oförmånliga konkurrenssituationen i förhållande till

t.ex. Folkets Hus som kan sälja konst skattefritt.

Utskottets ställningstagande

Som utskottet tidigare erinrat om saknas det enligt

EG-reglerna möjligheter att införa en reducerad

skattesats i vad gäller just galleriers försäljning

av konst i allmänhet. Vad gäller skattenivån på

konstnärernas försäljning av egna konstverk finns

visserligen möjligheten att sänka skattesatsen till

6 % men enligt EG-reglerna krävs då att också

mervärdesskatten vid import av konstverk,

samlarföremål och antikviteter sänks till 6 %. En

sådan förändring av beskattningen måste enligt

utskottets mening övervägas i ett större sammanhang

och kan inte bedömas avskilt från de skattesamtal

som pågår mellan de politiska partierna.

När det gäller argumentet att vissa föreningar kan

sälja bl.a. konst skattefritt vill utskottet hänvisa

till den ovan berörda översynen av reglerna om

skattskyldighet i mervärdesskattelagen m.m. som

enligt direktiven bl.a. skall ta upp de

grundläggande bestämmelserna i mervärdesskattelag-

stiftningen om begreppet yrkesmässig verksamhet m.m.

I uppdraget ingår bl.a. att undersöka om de

nuvarande reglerna ger upphov till snedvridningar i

konkurrenshänseende då verksamhet bedrivs av ideella

organisationer i konkurrens med motsvarande

verksamhet i privat regi. Mot bakgrund av att detta

utredningsarbete redan är på gång finns det enligt

utskottets mening inte någon anledning för riksdagen

att göra något tillkännagivande i frågan.

Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk619.

Vissa verksamheter som bedrivs av ideella

föreningar

Gällande bestämmelser m.m.

Mervärdesskattesystemet innebär att bara den som har

en momspliktig omsättning får dra av moms på inköp

av varor och tjänster. Allmännyttiga ideella

föreningar, som är befriade från inkomstskatt och

moms, saknar således - liksom privatpersoner -

möjlighet att dra av momsen på sina inköp.

Kommunerna har inte heller någon avdragsrätt för

kostnader som är hänförliga till skattefri

verksamhet men kan i många fall få kompensation inom

ramen för systemet med mervärdesskattekonton för

kommuner och landsting.

Motionerna

I motion Sk720 av Göran Holmqvist m.fl. (s) begärs

momsbefrielse för verksamheter inom kultursektorn

som bedrivs av ideella föreningar. I motion Sk665 av

Lars Hjertén och Elizabeth Nyström (m) föreslås en

temporär momsbefrielse för ombyggnadsarbeten och

nyproduktion av idrottsanläggningar som ägs av

ideella föreningar. Motionärerna jämför med

kommunerna och menar att den föreslagna åtgärden

skulle både stärka föreningarnas ekonomi och inverka

positivt på sysselsättningen inom byggsektorn.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare erinrat om att syftet med att

undanta allmännyttiga ideella föreningars verksamhet

i vid utsträckning från mervärdesskatt är att stödja

dessa organisationer. Reglerna innebär emellertid

samtidigt att de allmännyttiga ideella föreningarna

får ställning som konsumenter i

mervärdesskattesammanhang och att de liksom andra

konsumenter saknar rätt till avdrag för ingående

mervärdesskatt på t.ex. byggkostnader. Utskottet

vill emellertid framhålla att även sådana frågor som

tangeras av motionärerna skall behandlas i den förut

omnämnda översynen av reglerna om skattskyldighet i

mervärdesskattelagen m.m. Enligt direktiven skall

nämligen utredaren uppmärksamma den situationen att

det nuvarande undantaget i mervärdesskattelagen

medför nackdelar för de ideella föreningarna, vilket

kan bli fallet när konkurrerande kommersiella

företag beskattas med reducerad skattesats men har

en avdragsrätt för den ingående mervärdesskatten som

den ideella föreningen saknar. I direktiven sägs

vidare att denna situation - genom nuvarande

tillämpning av reducerade skattesatser - framför

allt torde uppstå för föreningar som bedriver

kultur- och idrottsverksamhet. Det finns alltså

enligt utskottets mening anledning att avvakta

resultatet av det igångsatta utredningsarbetet innan

man tar ställning till sådana ändringar i systemet

som motionärerna efterlyser. Med det anförda

avstyrker utskottet bägge motionerna Sk720 och

Sk665.

Tidpunkt för inbetalning av moms

Gällande bestämmelser m.m.

Som framgår av den inledningsvis lämnade

redogörelsen gäller som inbetalningsdagar för momsen

den 12:e i andra månaden efter redovisningsperioden

(i januari och i vissa fall i augusti den 17:e)

respektive den 26:e i månaden efter

redovisningsperioden beroende på om

beskattningsunderlaget, exklusive gemenskapsinterna

förvärv och import, understigit eller överstigit 40

miljoner kronor (10 kap. 18 och 19 §§ samt 16 kap. 4

§ skattebetalningslagen).

Motionen

I motion N330 (yrkande 13) av Alf Svensson m.fl.

(kd) begärs förslag om en senareläggning av

momsinbetalningstidpunkterna. Syftet är att

inbetalningstidpunkten för de större företagen skall

förskjutas till den siste i varje månad. Enligt

motionärerna innebär nuvarande regler att många

företag inte hinner få betalt av sina kunder innan

momsen skall redovisas och betalas in.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare berört de samtal om skatterna

som för närvarande förs mellan regeringen och de

övriga politiska partierna och som syftar till att

undersöka förutsättningarna för att uppnå en bred

samsyn kring en önskad skattereform. Även frågan om

en ändring av tidpunkten för företagens inbetalning

av momsen är enligt utskottets mening av den

karaktären, på grund av de samhällsekonomiska

effekter en ändrad tidpunkt skulle innebära, att det

inte är lämpligt att ta definitiv ställning vid

sidan av dessa samtal. Utskottet avstyrker därför

även motion N330 i denna del.

Skattetillägg

Gällande bestämmelser m.m.

Om en oriktig uppgift gäller moms och avser

periodiseringsfel tas skattetillägg ut med 5 % av

den undandragna skatten. Regeringen har i april 1998

utfärdat direktiv (dir. 1998:34) till en

förutsättningslös översyn av

skattetilläggsinstitutet i syfte att utforma ett

sanktionssystem som uppfyller högt ställda krav på

effektivitet, förutsebarhet, likformighet och

rättssäkerhet. Utredningsuppdraget skall redovisas

före utgången av år 1999.

Motionenerna

I motion N326 (yrkande 11) yrkas att skattetillägget

för periodiseringsfel i momsredovisningen slopas i

de fall periodiseringsfelen inte varit till statens

nackdel eller varit av försumbara belopp. Även i

motion Sk308 (yrkande 12) av Lars Leijonborg m.fl.

(fp) yrkas ett avskaffande av skattetillägget för

sådana fel i momsredovisningen som endast inneburit

att momsen betalats för sent.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att resultatet av den nyss nämnda

utredningen bör avvaktas innan ställning tas till

förslag som innebär förändringar i skattetilläggs-

institutet. Utskottet avstyrker således motionerna

N326 och Sk308 i berörda delar.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande turistnäringarna

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk626 och

1998/99:Sk691,

res. 1 (m)

2. beträffande serveringstjänster

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk636, 1998/99:Sk651

yrkande 2, 1998/99:Sk663, 1998/99:Sk664 och

1998/99:A215 yrkande 7,

res. 2 (m)

3. beträffande teater m.m.

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr272 yrkande 11,

res. 3 (kd)

4. beträffande nöjesparker och

djurparker

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk620,

1998/99:Sk694, 1998/99:Sk695, 1998/99:Sk722,

1998/99:Sk723 och 1998/99:MJ780 yrkande 2,

res. 4 (m, kd)

5. beträffande böcker

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk628 yrkande 1,

1998/99: Sk693, 1998/99:Kr272 yrkandena 7 och 8

och 1998/99:Kr274 yrkande 30,

res. 5 (kd)

6. beträffande alternativ sjukvård m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk604 och

1998/99:So312 yrkande 3,

7. beträffande miljömärkta produkter

att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk696 yrkandena 1-3,

res. 6 (mp)

8. beträffande särskilt boende

att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk637,

9. beträffande investeringsvaror m.m.

att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk662,

res. 7 (m)

10. beträffande ideella föreningar

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk309 yrkande 23

och 1998/99:Kr518 yrkande 10,

res. 8 (kd)

11. beträffande försäljning av konst på

konstgallerier m.m.

att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk619,

res. 9 (m)

12. beträffande vissa verksamheter som

bedrivs av ideella föreningar

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk665 och

1998/99:Sk720,

13. beträffande tidpunkt för inbetalning

av moms

att riksdagen avslår motion 1998/99:N330 yrkande 13,

res. 10 (kd)

14. beträffande skattetillägg

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk308 yrkande 12

och 1998/99:N326 yrkande 11.

res. 11 (m, kd)

Stockholm den 16 februari 1999

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

I beslutet har deltagit: Arne

Kjörnsberg (s), Lisbeth Staaf-

Igelström (s), Per Rosengren (v),

Holger Gustafsson (kd), Carl

Fredrik Graf (m), Per Erik

Granström (s), Carl Erik Hedlund

(m), Ulla Wester (s), Lena Sandlin

(s), Helena Höij (kd), Marietta de

Pourbaix-Lundin (m), Yvonne Ruwaida

(mp), Rolf Kenneryd (c), Lars U

Granberg (s), Catharina Hagen (m)

och Claes Stockhaus (v).

Reservationer

1. Turistnäringarna (mom. 1) - m

Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen

(m) har

dels anfört följande:

Sverige har det högsta skattetrycket bland

industriländerna enligt den senaste mätningen av

OECD, och nivån på det svenska skattetrycket är nu

den högsta som uppmätts sedan början av 1990-talet.

Under 1997 låg det svenska skattetrycket på 53,3 %

av BNP medan EU-genomsnittet låg på drygt 42 % av

BNP. Även när det gäller nivån på momsen ligger

Sverige jämte Danmark på topp inom EU med 25 %. Som

framhålls i motion Sk626 är över huvud taget skatten

på arbete i Sverige mycket hög i förhållande till

andra länder inom EU.

Det höga skattetrycket och den höga nivån på momsen

är förödande för ambitionen att öka sysselsättningen

i Sverige. Den drabbar många branscher hårt och

särskilt den svenska turistnäringen som konkurrerar

med andra länder om världens turister. Hotell och

restauranger, som är viktiga inom turistnäringen,

drabbas också av att de betalar full fastighetsskatt

och energiskatt. Denna näring har också fått sämre

möjligheter genom att det avdragsgilla beloppet för

representation har sänkts och att vi inte har någon

stimulans för arbetsmåltider. De momsnedsättningar

som för närvarande gäller är inte tillräckliga för

att väga upp denna negativa bild. Priserna i Sverige

trissas upp på ett sätt som gör landet mindre

attraktivt att besöka för utländska turister och

lockar svenska turister att turista i andra länder

än Sverige.

Samtidigt vill vi betona att turistnäringen i

Sverige är en bransch som är värd att satsa på,

särskilt i regioner som behöver arbetstillfällen,

dvs. glesbygder och avfolkningsbygder.

Turistnäringen har en stor potential och många

möjligheter till tillväxt. En expansion av turismen

i Sverige skulle leda till en ökad omsättning och

nya jobb inom kringliggande näringar och

verksamheter. För att stimulera till en ökning av

turismen i Sverige, vitalisera lusten till nya

initiativ, väcka intresse för arbete och nya

investeringar på detta område och göra gjorda

investeringar mera lönsamma behövs bl.a. att

mervärdesskattesatserna ses över.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna. Det innebär att vi

tillstyrker motion Sk626.

dels vid moment 1 hemställt:

1. beträffande turistnäringarnaarna

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sk626 och med

anledning av motion 1998/99:Sk691 som sin mening

ger regeringen till känna vad ovan anförts

angående momssatserna.

2. Serveringstjänster (mom. 2) - m

Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen

(m) har

dels anfört följande:

Vi delar uppfattningen i motion Sk651 (m) och övriga

nu behandlade motioner att hotell- och

restaurangbranschen är missgynnad av skattereglerna

på olika områden. Det gäller - som framhålls i den

berörda motionen - bl.a. arbetsgivaravgifterna som

är en tung pålaga för en bransch som behöver många

anställda för att bedriva verksamheten. Det gäller

även vissa inslag i inkomstskattesystemet, bl.a. att

avdragsrätten för representation nästan helt

försvunnit. Det gäller också det diskriminerande

uttaget av energiskatter som är mer oförmånligt för

restaurangerna än för livsmedelsindustrin.

Det gäller vidare inte minst

mervärdesskattesystemet, som innebär att momsen på

mat som serveras på restauranger beskattas avsevärt

högre än livsmedel som köps i butiker, vilket i sin

tur medför att restaurangernas relativa

konkurrenskraft minskar kraftigt. Detta problem är

större i Sverige än på de flesta andra håll i Europa

på grund av den höga nivån på den normala momsen som

är 25 %. Den stora skillnaden mellan restaurang-

momsen på 25 % och matmomsen på 12 % skapar också

en mängd praktiska och administrativa problem både

för de skattskyldiga och för myndigheterna. Hur

tokigt det kan bli illustreras bl.a. av att

restauranger med mat för avhämtning kan ta ut den

lägre skatten på denna del av verksamheten men måste

ta ut full moms om samma mat äts i lokalen.

Vi är medvetna om att EG-reglerna för närvarande

lägger hinder i vägen för en ändring av

restaurangmomsen i den riktning vi önskar men av en

hearing inom skatteutskottet med bl.a.

statssekreteraren i Finansdepartementet för

skattefrågor har vi erfarit att det pågår projekt

inom EU-kommissionen som syftar till att göra det

möjligt att minska skatten på arbetsintensiva

tjänster på olika sätt, ehuru dessa projekt ännu

inte lett till några konkreta resultat. Vi

förutsätter att regeringen i dessa och andra

sammanhang anstränger sig att påverka EG-reglerna så

att bl.a. momsnivån på serveringstjänster kan

sänkas.

En annan linje som också bör prövas av regeringen

är att utverka av EU att Sverige får en särskild

rättighet att sänka sin restaurangmoms. Till stöd

för en sådan ordning kan åberopas att flera länder

inom EU - bl.a. Storbritannien, Nederländerna,

Grekland och Irland - har en betydligt mindre moms

på restaurangtjänster än den normala i respektive

land.

Det anförda bör enligt vår mening riksdagen, med

bifall till motionerna Sk651 yrkande 2, Sk664 och

A215 i denna del och med anledning av övriga nu

behandlade motioner, som sin mening ge regeringen

till känna.

dels vid moment 2 hemställt:

2. beträffande serveringstjänster

att riksdagen med bifall till motionerna

1998/99:Sk651 yrkande 2, 1998/99:Sk664 och

1998/99:A215 yrkande 7 och med anledning av

motionerna 1998/99:Sk636 och 1998/99:Sk663 som

sin mening ger regeringen till känna vad ovan

anförts angående mervärdesskatten på

serveringstjänster.

3. Teater m.m. (mom. 3) - kd

Holger Gustafsson (kd) och Helena Höij (kd) har

dels anfört följande:

Som framhålls i motion Kr272 (kd) kan de ekonomiska

marginalerna vara ansträngda för många hushåll,

t.ex. småbarnsfamiljer och pensionärer, och risken

kan vara stor att hushållsbudgeten aldrig räcker

till för att tillgodose de själsliga behoven. För

att möjliggöra för fler medborgare att ta del av och

själva vara delaktiga i kulturlivet vill vi därför

att regeringen ser över kulturmomsen. Syftet bör

vara att undersöka möjligheterna att helt avskaffa

momsen på teater-, balett- och operaföreställningar

samt cirkus. Även den verksamhet på bibliotek och

museer som i dag är momspliktig bör enligt vår

mening befrias från moms. Vi anser att riksdagen bör

göra ett uttalande om detta i enlighet med

motionärernas önskemål.

dels vid moment 3 hemställt:

3. beträffande teater m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr272

yrkande 11 som sin mening ger regeringen

till känna vad ovan anförts om kulturmoms.

4. Nöjesparker och djurparker (mom. 4) - m,

kd

Holger Gustafsson (kd), Carl Fredrik Graf (m), Carl

Erik Hedlund (m), Helena Höij (kd), Marietta de

Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen (m) har

dels anfört följande:

Många svenska djurparker bedriver i dag under hård

ekonomisk press ett seriöst och förtjänstfullt

forsknings- och utvecklingsarbete. De bidrar också

till att bevara och förmedla vårt gemensamma

kulturarv och den biologiska mångfalden åt kommande

generationer. Djurparker av den typ som

representeras av t.ex. Nordens Ark och Kolmårdens

Djurpark och många mindre lokala parker har en

mycket stor betydelse för att väcka barns och

ungdomars intresse för djur och natur och är också

mycket värdefulla från folkbildningssynpunkt. Det

finns enligt vår mening inga bärande skäl för att

konkurrensmässigt missgynna djurparker i förhållande

till museiverksamhet och andra kulturarrangemang som

belastas med bara 6 % moms. Momsen på djurparker bör

därför sänkas till denna nivå. Detta

ställningstagande står i samklang med EG:s

mervärdesskattedirektiv som tillåter ett lägre

skatteuttag på bl.a. djurparker. Riksdagen bör hos

regeringen begära förslag med denna inriktning som

kan gälla från och med nästa år. Med det anförda

tillstyrker utskottet motion Sk620 och motion MJ780

i denna del, varigenom övriga motioner angående

momsen på djurparker i allt väsentligt får anses

tillgodosedda. Motion Sk722 avstyrks.

dels vid moment 4 hemställt:

4. beträffande nöjesparker och djurparker

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Sk620 och

1998/99:MJ780 yrkande 2, med anledning av

motionerna 1998/99:Sk694, 1998/99:Sk695 och

1998/99:Sk723 och med avslag på motion

1998/99:Sk722 som sin mening ger regeringen till

känna vad ovan anförts angående mervärdesskatten

på djurparker.

5. Böcker (mom. 5) - kd

Holger Gustafsson (kd) och Helena Höij (kd) har

dels anfört följande:

Med hänsyn till barnens behov av stimulerande

läsupplevelser för att få intresse för läsning, öva

upp läsförmågan och utveckla språket finner vi det

ytterst oroande att läsandet uppenbarligen tenderar

att minska hos barnen. Hittills gjorda satsningar

inom litteraturen på distribution, teknikstöd m.m.

räcker inte till för att förbättra situationen just

för barnböcker utan ytterligare åtgärder måste

vidtas för att främja barnens läsvanor och

tillgodose deras behov av stimulerande läsning. Att

göra barnböcker billigare och mera tillgängliga för

barnfamiljerna genom en momsreduktion är enligt vår

mening viktigare än skattemyndigheternas eventuella

problem med avgränsningen och uppbörden. Att

reducera skatten på barnböcker ligger helt i linje

med EG-rätten. Mot bakgrund härav anser vi att

regeringen snarast bör lägga fram förslag om sänkt

moms på barnböcker från och med den 1 januari år

2000 för att göra dem billigare och mera åtkomliga

för barnfamiljerna. Skattebortfallet vid en sådan

åtgärd torde vara marginellt och regeringen har

säkert inte några svårigheter att finna en lämplig

finansiering. Riksdagen bör, med anledning av de nu

behandlade motionerna, som sin mening ge regeringen

detta till känna.

dels vid moment 5 hemställt:

5. beträffande böcker

att riksdagen med anledning av motionerna

1998/99:Sk628 yrkande 1, 1998/99:Sk693,

1998/99:Kr272 yrkandena 7 och 8 och

1998/99:

Kr274 yrkande 30 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts

angående sänkt mervärdesskatt på

barnböcker.

6. Miljömärkta produkter (mom. 7) - mp

Yvonne Ruwaida (mp) har

dels anfört följande:

I vår tid är det viktigt att på olika sätt medverka

till att stoppa eller åtminstone minska den runt om

i världen tilltagande miljöförstöringen till följd

av bl.a. miljöskadliga odlingsmetoder. Genom att

sänka skatten - och därigenom priset - på bl.a.

frukt och grönsaker som producerats på ett

ekologiskt riktigt sätt skulle vi i Sverige kunna

bidra till att styra efterfrågan mot en miljömässigt

bättre konsumtion, som också för de flesta bör vara

mera hälsosam. Ekologiskt odlande bönder både i

utlandet och i Sverige skulle få det lättare att

finna avsättning för sina produkter, och därigenom

skulle produktionen av sådana från miljösynpunkt

mera värdefulla varor kunna öka. Som krävs i

motionen bör därför regeringen åläggas att utreda

hur man på sikt kan momsbefria miljömärkta varor och

produkter. Den svenska regeringen bör också uppmanas

att anstränga sig att påverka EU i riktning mot ett

ekologiskt bättre samhälle på detta område. Med det

anförda tillstyrks motion Sk696 yrkandena 1 och 2.

Yrkande 3 i motionen - som det dock är lätt att

känna sympati för - avstyrks.

dels vid moment 7 hemställt:

7. beträffande miljömärkta produkter

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sk696 yrkandena 1

och 2 och med avslag på motion 1998/99:Sk696

yrkande 3 som sin mening ger regeringen till

känna vad ovan anförts angående märkning och

momsbefrielse av ekologiskt odlade produkter.

7. Investeringsvaror m.m. (mom. 9) - m

Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen

(m) har

dels anfört följande:

Vi delar motionärens uppfattning att skyldigheten

att i vissa fall - bl.a. försäljning - jämka den

ingående skatten hänförlig till det tidigare

förvärvet av investeringsvaror eller fastigheter,

inklusive ny-, till- eller ombyggnad, leder till en

rad negativa effekter, vilka belyses närmare i

motion Sk662. Detta sker enligt vår mening helt i

onödan. Efter dansk förebild kan man undanröja

problemet genom att i lagen ta in en bestämmelse om

att jämkning vid försäljning av fastighet kan

underlåtas i den omfattning som köparen övertar

jämkningsskyldigheten. Vi anser i likhet med

motionären bakom motion Sk662 att en sådan

bestämmelse bör införas och föreslår att riksdagen

gör ett tillkännagivande härom. Med detta

tillstyrker vi också motionen.

dels vid moment 9 hemställt:

9. beträffande investeringsvaror m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sk662

som sin mening ger regeringen till känna

vad ovan anförts angående skyldigheten att

jämka mervärdesskatten på investeringsvaror

m.m.

8. Ideella föreningar (mom. 10) - kd

Holger Gustafsson (kd) och Helena Höij (kd) har

dels anfört följande:

Gällande regler innebär en osäkerhet huruvida second

hand-försäljning som bedrivs av ideella föreningar

och vars överskott går till välgörande ändamål,

hjälpverksamhet och liknande är skattefri eller ej.

Den förening som gör en felbedömning kan om det vill

sig illa råka ut för efterbeskattning.

Kristdemokraterna anser att denna osäkerhet bör

undanröjas. Det är enligt vår mening fel att

beskatta föreningar som bedriver t.ex. second hand-

verksamhet med detta syfte, och vi vill att det av

lagen klart skall framgå att denna typ av verksamhet

skall vara skattefri så att de förutsättningar som

skall råda för föreningarna är helt klara.

Arrangörer av biståndsverksamhet skall inte behöva

sväva i tvivelsmål om huruvida de kan bli utsatta

för beskattning efteråt genom att någon myndighet

senare tar upp frågan till prövning. I dessa

verksamheter finns sällan eller aldrig några pengar

avsatta för senare skatterevisioner eftersom

överskottet redan har skänkts till bistånd.

Riksdagen bör göra ett uttalande härom. Motion Sk309

i denna del stillstyrks.

Inom Kristdemokraterna anser vi vidare att man bör

värna om de ideella organisationernas möjligheter

att bedriva en bred verksamhet, speciellt i en tid

när man kan se en ökning av våld, missbruk och andra

problem bland unga. Att lägga ytterligare

administrativa och ekonomiska bördor på

föreningslivet är att motverka denna strävan. För

närvarande utgår moms, låt vara reducerad, på

tillträde till idrottsliga evenemang och utövande av

idrottslig verksamhet som arrangeras av annan än

staten, någon kommun eller en allmännyttig ideell

förening. Vi anser att alla ideella föreningar skall

vara befriade från moms och tillstyrker därför även

motion Kr518 i denna del.

dels vid moment 10 hemställt:

10. beträffande ideella föreningar

att riksdagen med bifall till motionerna

1998/99:Sk309 yrkande 23 och 1998/99:Kr518

yrkande 10 som sin mening ger regeringen

till känna vad ovan anförts.

9. Försäljning av konst på konstgallerier

m.m. (mom. 11) - m

Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen

(m) har

dels anfört följande:

Konstgallerierna utför en viktig kulturgärning som

har väsentlig betydelse för både konstnärerna och

den konstintresserade allmänheten. Momsregler av

olika slag försvårar emellertid galleriernas

möjligheter att bedriva sin verksamhet. Momssatsen

för en tavla som säljs genom lagerförsäljning från

ett konstgalleri ligger på 25 %, vartill kommer en

avgift på 5 % för "droit de suite". Vissa ideella

organisationer kan däremot förmedla och försälja

konst utan momspålägg, och denna skillnad mellan

gallerier och ideella organisationer försämrar

givetvis galleriernas konkurrenssituation.

Vi håller med motionärerna om att detta är en

orättvisa som försämrar galleriernas

konkurrenssituation. Reglerna får den konsekvensen

att en tavla som säljs på ett galleri blir avsevärt

dyrare än en likadan tavla som säljs genom

exempelvis Folkets Hus. Vi tycker i och för sig att

det är bra att regeringen har uppmärksammat frågan i

den nya momsutredningen men vi anser att vikten av

att något görs bör markeras genom ett uttalande av

riksdagen.

En annan åtgärd, som bör vidtas så snart som

möjligt, är att sänka momsen på konstnärernas egna

överlåtelser av konstverk till 6 % fr.o.m. den 1

januari 2000. Enligt Finansdepartementet medger EG-

reglerna en lägre skattesats än den normala för

sådan försäljning om även momsen på importerade

konstverk m.m. reduceras.

Vad nu anförts bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna. Det innebär att vi i

väsentlig del tillstyrker motion Sk619.

dels vid moment 11 hemställt:

11. beträffande försäljning av konst på

konstgallerier m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:Sk619 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan

anförts.

10. Tidpunkt för inbetalning av moms

(mom. 13) - kd

Holger Gustafsson (kd) och Helena Höij (kd) har

dels anfört följande:

Den tidigarelagda redovisnings- och

betalningstidpunkten avseende moms för företag med

en omsättning över 40 miljoner kronor försämrar

dessa företags likviditet och försvårar för dem att

satsa på nya investeringar och - inte minst - nya

anställningar. Det är dessutom enligt vår mening

principiellt felaktigt att man skall tvingas betala

moms för varor och tjänster innan man själv fått

betalt av kunderna. Även EU-kommissionen har i en

rekommendation till medlemsländerna i november 1994

uttalat att momsen inte bör krävas in förrän

företagen fått fakturan betald. Mot bakgrund härav

ställer vi oss bakom motion N330 i denna del och

föreslår att inbetalningstidpunkten för företag med

en årsomsättning över 40 miljoner kronor skjuts fram

till den sista dagen i månaden efter

redovisningsperioden. Den ändrade tidpunkten bör av

budgetskäl gälla fr.o.m. kommande årsskifte.

dels vid moment 13 hemställt:

13. beträffande tidpunkt för inbetalning av

moms

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:N330 yrkande 13

hos regeringen begär förslag om ändrad

inbetalningstidpunkt för moms i enlighet med vad

ovan anförts.

11. Skattetillägg (mom. 14) - m, kd

Holger Gustafsson (kd), Carl Fredrik Graf (m), Carl

Erik Hedlund (m), Helena Höij (kd), Marietta de

Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen (m) har

dels anfört följande:

Skattetilläggen vid periodiseringsfel drabbar

företagen på ett sätt som inte står i rimlig

proportion till den begångna förseelsen. Ofta är det

en felbedömning angående rätt redovisningsperiod och

inte något undandragandesyfte som orsakat felet, och

staten förlorar inga pengar eller gör endast en

försumbar förlust. Skattetilläggen i dessa fall är

stötande och strider mot det allmänna

rättsmedvetandet. Skattetilläggen bör därför slopas

helt i de fall periodiseringsfelen inte varit till

statens nackdel eller är av försumbart belopp. Med

det anförda tillstyrker vi motion N326 i berörd del.

Härigenom får även motion Sk308 anses tillgodosedd.

dels vid moment 14 hemställt:

14. beträffande skattetillägg

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:N326 yrkande 11

och med anledning av motion 1998/99:Sk308

yrkande 12 begär att regeringen skyndsamt lägger

fram förslag av innebörd att skattetilläggen för

periodiseringsfel i momsredovisningen slopas.

Särskilt yttrande

Tidpunkt för inbetalning av moms (mom. 13)

- m

Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen

(m) anför:

Vi håller med reservanterna bakom reservation 10 om

att man inte bör ha ett system som innebär att

företagen måste betala in moms till staten innan de

själva fått betalt för sina fakturor. Vi anser att

problemet löses bäst genom att alla företag - inte

bara de mindre - skall få betala in skatten den 12:e

i andra månaden efter uppbördsmånaden. Motsvarande

yrkande (1998/99:Sk310 yrkande 4) behandlades vid

höstens budgetdebatt (bet. 1998/99:FiU1). Vi kommer

att driva detta krav i riksdagen även i

fortsättningen.