Bet. 1998/99:SkU13

Skatteutskottets betänkande

1998/99:SKU13

Vissa punktskattefrågor

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1998/99

SkU13

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet ett sjuttiotal

motionsyrkanden huvudsakligen från den allmänna

motionstiden 1998. Yrkandena rör energibeskattning,

vägtrafikbeskattning, alkohol och tobak samt vissa

andra punktskattefrågor.

Utskottet föreslår, med anledning av en motion, ett

tillkännagivande om förmånligare beskattning av

eldrivna fordon. Övriga motionsyrkanden avstyrks.

Till betänkandet har fogats 23 reservationer (m, v,

kd och c) samt ett särskilt yttrande (c).

Motionerna

Motion väckt med anledning av proposition

1997/98:145

1997/98:Jo66 av Eva Eriksson m.fl. (fp) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att Sverige i EU

skall driva kravet att införa en gemensam kol-

dioxidavgift.

Motion väckt under allmänna motionstiden

1997

1997/98:N219 av Ola Sundell (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om energitorv som biobränsle.

Motioner väckta under allmänna motionstiden

1998

1998/99:Sk306 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas

21. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

åtgärder för skattefrihet för biobaserade drivmedel.

1998/99:Sk607 av Rolf Gunnarsson (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om sänkt bensinskatt.

1998/99:Sk608 av Kent Olsson och Elizabeth Nyström

(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

borttagande av den skattefria försäljningen.

1998/99:Sk621 av Ingvar Eriksson (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om

sänkt bensinpris i enlighet med vad som anförts i

motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om aviserade årliga

bensinskattehöjningar.

1998/99:Sk622 av Ronny Olander (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att skapa ett energisystem

som ger en kostnadsneutral effekt för naturgasen

gentemot andra energikällor, och som möjliggör en

utbyggnad till gagn för miljön när man ersätter

andra fossila bränslen.

1998/99:Sk624 av Liselotte Wågö (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av att snarast

sänka den svenska ölskatten.

1998/99:Sk625 av Anna Åkerhielm (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att snarast anpassa den

svenska ölskatten till i första hand dansk nivå.

1998/99:Sk638 av Olle Lindström (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om successivt sänkt

bensinskatt och sänkt fordonsskatt på dieselbilar.

1998/99:Sk639 av Ola Sundell (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en sänkning av bensin-

skatten.

1998/99:Sk640 av Per-Samuel Nisser (m) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om bensinskatten.

1998/99:Sk641 av Olle Lindström (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att ge privatpersoner rätt

att köpa och föra in finsk röd olja för

uppvärmningsändamål.

1998/99:Sk642 av Olle Lindström (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att lågbeskattad

dieselolja skall tillåtas i motorredskap för

industrier och kommersiell verksamhet.

1998/99:Sk643 av Marie Engström m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att likställa

fordonsskatten för äldre och nyare dieselfordon,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om lika beskattning av

diesel- och bensinfordon,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om höjd skatt på

diesel.

1998/99:Sk644 av Leif Carlson och Nils Fredrik

Aurelius (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

en stegvis fortsatt anpassning av den svenska

ölskatten så att likvärdiga konkurrensvillkor

gentemot omvärlden uppnås.

1998/99:Sk645 av Ingvar Eriksson och Jeppe Johnsson

(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

potatisförädlingsindustrin i Sverige.

1998/99:Sk661 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

att riksdagen hos regeringen begär förslag om slopad

reklamskatt och höjd mervärdesskatt på dagstidningar

till 21 % i enlighet med vad som anförts i motionen.

1998/99:Sk668 av Matz Hammarström och Kia Andreasson

(mp) vari yrkas att riksdagen beslutar om ändring av

14 a § i fordonsskattelagen i enlighet med vad i

motionen anförts.

1998/99:Sk669 av Elizabeth Nyström och Björn Leivik

(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att

beskattningen av el i produktionsledet snarast

avvecklas.

1998/99:Sk671 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om produktionsskatter

(avsnitt 4.4).

1998/99:Sk692 av Rolf Gunnarsson (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om skattefrihet för bensin

som ej betalas av kunden.

1998/99:Sk697 av Urban Ahlin och Carina Ohlsson (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

skattereglernas betydelse för omställning av

energisystemet och uppbyggande av

kraftvärmeproduktion samt fjärrvärme.

1998/99:Sk698 av Erling Wälivaara m.fl. (kd) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om glesbygdsbe-

folkningens problem med långa pendlingsavstånd och

höga drivmedelsskatter.

1998/99:Sk699 av Jan-Evert Rådhström (m) vari yrkas

att riksdagen begär att regeringen utreder de

samhällsekonomiska konsekvenserna av en sänkning av

miljödieselskatten till internationell nivå i

enlighet med vad som anförts i motionen.

1998/99:Sk700 av Ola Karlsson och Lars Björkman (m)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om svenskt jordbruks

konkurrenskraft,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om beskattning av el

och eldningsolja i jordbrukets näringsverksamhet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en anpassning av

jordbrukets dieselskatter i näringsverksamheten till

nivån i konkurrentländerna,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om

handelsgödselskatten.

1998/99:Sk701 av Tuve Skånberg (kd) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att i Skåne göra ett

fullskaleförsök med momsbefrielse på biodrivmedel.

1998/99:Sk702 av Kenneth Lantz (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om skatterna på

miljödiesel,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om harmonisering av

fordonsskatten.

1998/99:Sk703 av Agne Hansson (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en likvärdig vägtrafikbe-

skattning av nya dieselbilar i förhållande till

äldre dieselbilar och bensindrivna bilar.

1998/99:Sk704 av Inga Berggren m.fl. (m,kd,c,fp)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att

avskaffa reklamskatten.

1998/99:Sk705 av Karin Olsson m.fl. (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om båtskatt eller höjd

registeravgift för fritidsbåtar.

1998/99:Sk708 av Jarl Lander och Anita Jönsson (s)

vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om olika typer av

vägskatter för busstrafik.

1998/99:Sk713 av Marina Pettersson (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om vikten av att införa

en produktionsavgift för svenskproducerade

trädgårdsprodukter.

1998/99:Sk724 av Siv Holma och Peter Pedersen m.fl.

(v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att

en parlamentarisk utredning tillsätts med direktiv

att utarbeta förslag på hur differentierad skatt på

fordonsbränsle kan tas ut samt på hur differentierad

beskattning av bilismen utifrån regionala skillnader

kan se ut.

1998/99:Sk725 av Ewa Larsson (mp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av ekonomiska

incitament för att främja och påskynda

marknadsintroduktionen av s.k. miljöfordon.

1998/99:Sk726 av Agneta Lundberg och Kerstin

Kristiansson (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om skattebefrielse från energiskatt och

koldioxidskatt på bränslen som används i viss

försöksverksamhet samt miljöklassning av ett sådant

bränsle.

1998/99:Sk727 av Tomas Högström och Catharina

Elmsäter-Svärd (m) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om sänkt skatt på öl.

1998/99:Sk728 av Per Bill (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om vikten av att

flygplatsbutiker ges möjlighet att fortsätta sälja

alkoholhaltiga drycker om än beskattade till

resenärer inom EU.

1998/99:Sk729 av Bertil Persson (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om punktskatterna och den

organiserade brottsligheten.

1998/99:U507 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att arbeta för att

en gemensam koldioxidavgift införs.

1998/99:U509 av Holger Gustafsson m.fl. (kd) vari

yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att beslut om

miniminivåer för miljöavgifter på koldioxid och

andra miljöskadliga utsläpp skall kunna fattas med

kvalificerad majoritet,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att Sverige skall

hävda fortsatt undantag för reglerna för införsel av

alkoholdrycker från andra medlemsländer.

1998/99:So228 av Ulf Kristersson m.fl. (m) vari

yrkas

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om regler för

införsel av alkohol från annat EU-land.

1998/99:So306 av Thomas Julin m.fl. (mp) vari yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om punktskatterna

på alkohol.

1998/99:So461 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) vari

yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om undantaget i EU

beträffande införselregler för alkohol.

1998/99:Kr519 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om

slopande av reklamskatten i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1998/99:T220 av Per-Richard Molén m.fl. (m) vari

yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en reformering av

den nuvarande drivmedels- och fordonsbeskattningen,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om beskattningen

av motorcyklar.

1998/99:T223 av Johnny Gylling m.fl. (kd) vari yrkas

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om skatter på

förnybara bränslen,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om en plan för

befrielse från koldioxidskatt och energiskatt, samt

stöd till produktionsanläggningar för etanol.

1998/99:T229 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om fritidsbåtar.

1998/99:T230 av Sven Bergström m.fl. (c) vari yrkas

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om fordonsskatten.

1998/99:T629 av Bengt Silfverstrand (s) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om

införande av båtavgift/båtskatt.

1998/99:MJ224 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att inom EU

harmonisera avgifter och skatter för jordbruket.

1998/99:MJ241 av Caroline Hagström (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en anpassning av den

svenska koldioxidbeskattningen samt att den svenska

trädgårdsnäringen också i övrigt ges samma

konkurrensvillkor som inom det övriga EU och inom

våra viktigaste konkurrentländer.

1998/99:MJ254 av Ingvar Eriksson m.fl. (m) vari

yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om

sänkningar av de konkurrenshämmande kostnader som

el-, olje- och dieselskatterna utgör i enlighet med

vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om

mineralgödselskatten.

1998/99:MJ256 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om

sänkt skatt för arbetsredskap i enlighet med vad i

motionen anförts,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om skatten på

handelsgödsel.

1998/99:MJ750 av Gudrun Lindvall (mp) vari yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen ser till att

också fossilt avfall beläggs med koldioxidskatt som

övriga fossila bränslen.

1998/99:MJ778 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari

yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att regeringen

internationellt bör agera för att samtliga

subventioner av fossil energi skall upphöra,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att regeringen

internationellt bör agera för en koldioxidskatt på

global nivå,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att regeringen bör

verka för att införa en koldioxidskatt på EU-nivå.

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att miljöavgifter

och miljöskatter i EU alltid skall vara minimiregler

och att avgifterna skall hanteras av

medlemsländerna,

1998/99:MJ782 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om ekonomiska

styrmedel.

1998/99:N228 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

27. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om behovet av ökad

harmonisering av energibeskattningen mellan de

nordiska länderna,

28. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att fiskal

energibeskattning endast skall ske i

konsumtionsledet,

29. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

koldioxidbeskattning,

30. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om internalisering

av externa kostnader i energipriserna.

Utskottet

Energibeskattning

Utredningar m.m.

Inom Regeringskansliet pågår en översyn av

energibeskattningens framtida utformning. Översynen

sker i en interdepartemental arbetsgrupp. Till grund

för översynen ligger riksdagens beslut i juni 1997

om energipolitikens inriktning (prop. 1996/97:84,

bet. 1996/97:NU12), de betänkanden som avlämnats av

Skatteväxlingskommittén (SOU 1997:11) och

Alternativbränsleutredningen (SOU 1996:184) samt EU-

kommissionens förslag KOM(97) 30 om ett nytt energi-

beskattningsdirektiv med inriktningen att införa

minimiskatter för samtliga energislag, dvs. även el,

kol och naturgas. Kommissionens förslag omfattar all

form av indirekt beskattning, utom moms. Tanken är

inte att det skall införas någon ny skatt genom

direktivförslaget. Syftet är att skapa en gemensam

ram för beskattningsåtgärder på energiområdet.

Samtidigt innebär förslaget en ökad flexibilitet för

medlemsstaterna i förhållande till det nuvarande

mineraloljedirektivet. Sverige stöder i stort

förslaget och verkar för ett snart antagande.

Den övergripande uppgiften för arbetsgruppen inom

Regeringskansliet är att göra en i huvudsak

lagteknisk översyn som leder till ett ramverk för

ett robust och väl fungerande

energibeskattningssystem. Ambitionen är att skapa

ett enklare och mer överskådligt system med en

klarare uppdelning mellan skatternas fiskala och

miljöstyrande roller. Skatteväxlingskommittén har i

sitt slutbetänkande redovisat en ny

energibeskattningsmodell där energiskatten,

koldioxidskatten och svavelskatten kompletteras med

en trafik- och miljöskatt. Modellen innebär stora

förändringar i förhållande till dagens system och

utgör en utgångspunkt för översynen.

Arbetsgruppen kommer att behandla utformningen av

beskattningen för industrin, trädgårds- och

jordbruksnäringarna samt energiproduktionen inom

fjärr- och kraftvärmesektorerna. En fråga som kommer

att tas upp är beskattningen av biobränslen. En

annan fråga är hur naturgasens miljöfördelar jämfört

med olja och kol skall beaktas i

energibeskattningen. De samhällsekonomiska

konsekvenserna samt möjligheten att genom

skattesystemet styra mot de mål som uttalats i den

energipolitiska propositionen kommer att analyseras.

Det rör sig bl.a. om biobränslenas konkurrenskraft.

I arbetsgruppens översyn ingår även den planerade

omläggningen av produktionsskatten på

kärnkraftsproducerad el till en effektskatt.

Inom Regeringskansliet övervägs för närvarande hur

den inledda översynen av energibeskattningen skall

fortsätta. Detta kommer, enligt vad utskottet erfar,

också att diskuteras i de påbörjade skattesamtalen

mellan de politiska partierna.

Kommissionens förslag om ett nytt direktiv om

energibeskattning behandlas fortfarande av rådets

arbetsgrupp för finansiella frågor.

En proposition om skatt på avfall är aviserad till

mars månad 1999.

Energibeskattningens allmänna inriktning

I motion N228 av Carl Bildt m.fl. (m) anförs att

koldioxidbeskattningen måste bygga på en europeisk

samordning eftersom effekten annars kan bli att

produktionen flyttar till andra länder (yrkande 29)

och att man bör vara försiktig med att internalisera

miljökostnaderna i energipriset eftersom detta kan

leda till ett slags statlig prispolitik med

ineffektivitet och misshushållning som följd

(yrkande 30).

I motion MJ782 av Göte Jonsson m.fl. (m) begärs

ett tillkännagivande om vad som anförts om

ekonomiska styrmedel (yrkande 16). Motionärerna

anser att nya ekonomiska styrmedel framför allt bör

innefatta skatterabatter i syfte att uppnå en

snabbare introduktion av ny teknik och

miljövänligare produkter. Som exempel anges det

snabba införandet av katalytisk avgasrening som

skatterabatten på katalysatorsförsedda bilar ledde

till.

I motion U509 av Holger Gustafsson m.fl. (kd)

begärs tillkännagivanden om att Sverige bör verka

för att beslut om miniminivåer för miljöavgifter på

koldioxid och andra miljöskadliga utsläpp skall

kunna fattas med kvalificerad majoritet (yrkande 5).

Motionärerna anser till skillnad från regeringen att

det i första hand är en miljöfråga och inte en

skattefråga. Så länge beslut måste fattas med

enhällighet omöjliggörs i praktiken målet om en

gemensam miniminivå för avgifter på koldioxid.

I motionerna Jo66 av Eva Eriksson m.fl. (fp),

yrkande 4, och U507 av Lars Leijonborg m.fl. (fp),

yrkande 8, begärs tillkännagivanden om att Sverige i

EU skall verka för att en gemensam koldioxidavgift

införs. Vidare anser motionärerna att regeringen

hade bort och bör driva frågan om att beslut om

miljöskatter inte skall kräva enhällighet i rådet.

I motion MJ778 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp)

begärs tillkännagivanden om att regeringen

internationellt bör agera för en koldioxidskatt på

global nivå. Det har visat sig svårt att införa en

sådan skatt på en meningsfull nivå nationellt;

därför är det av stor vikt att frågan drivs i

internationella sammanhang (yrkande 4). Regeringen

bör också verka för att en koldioxidskatt införs på

EU-nivå. Motionärerna anser dock att miljöavgifter

och miljöskatter i EU skall vara minimiregler och

avgifterna skall hanteras av medlemsländerna

(yrkandena 5 och 6).

I motion N219 av Ola Sundell (m) begärs ett

tillkännagivande om att torv som energikälla skall

jämställas med annan bioenergi när det gäller

beskattning och tillämpning av övriga styrmedel. Det

är också angeläget att energitorven även

fortsättningsvis är undantagen från koldioxidskatt.

I motion MJ778 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp)

yrkande 3 anförs att fossil energi såsom kol och

olja subventioneras globalt med flera miljarder

årligen. I Sverige subventioneras förbränning av

torv, vilket leder till ökad växthuseffekt och

försämrad konkurrenskraft för biobränslen.

Motionärerna anser att målet för regeringens

internationella agerande bör vara att samtliga

subventioner av fossil energi skall upphöra. På det

nationella planet bör subventionen av torv

avvecklas.

I motion MJ750 av Gudrun Lindvall (mp) yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag om att

fossilt avfall - i likhet med vad som gäller för

fossila bränslen - skall beläggas med koldioxidskatt

(yrkande 1).

I motion Sk622 av Ronny Olander (s) begärs ett

tillkännagivande om vad i motionen anförts om att

skapa ett energisystem som ger en kostnadsneutral

effekt för naturgasen gentemot andra energikällor,

och som möjliggör en utbyggnad till gagn för miljön

när andra fossila bränslen ersätts. Motionärerna

anser att regeringen inom ramen för den pågående

översynen av energiskatterna bör ta fasta på de i

Sverige uppnådda och redovisade miljöfördelarna med

naturgasanvändning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vidhåller sin tidigare inställning att det

är viktigt att Sverige håller en fortsatt hög

ambitionsnivå när det gäller att begränsa

koldioxidutsläppen. Sverige har också tillsammans

med några andra länder valt att ligga steget före

vid beskattningen av koldioxidutsläpp och tar på

detta sätt ett särskilt ansvar för de globala

miljöproblem och risker som utsläppen av

växthusgaser ger upphov till. Utskottet ser positivt

på att regeringen i olika internationella fora på

ett aktivt sätt söker förmå andra länder att följa

efter och införa motsvarande ekonomiska styrmedel.

Detta kan också sägas vara målet med Sveriges

agerande på detta område. Om målet uppnås minskar

behovet av särskilda regler för den

konkurrensutsatta industrin i Sverige.

I likhet med motionärerna anser utskottet att det

är ett viktigt svenskt intresse att gemensamma

minimiregler för beskattning av energi och koldioxid

kan uppnås. Inom EU har Sverige verkat för att

minimiskattesatser skall införas också på naturgas

och kol och tillsammans med andra länder sökt få

till stånd en lösning som innebär att nuvarande

mineraloljedirektiv byggs ut till ett energi- och

koldioxidskattedirektiv. Dessa ansträngningar har

lett fram till att EU-kommissionen lagt fram förslag

till ett nytt direktiv om energibeskattning.

Förslaget, som för närvarande behandlas i rådet,

innebär en större flexibilitet än nuvarande regler

vad avser möjligheterna till skattedifferentieringar

av bränslen utifrån miljöegenskaper. Även om

biobränslena föreslås omfattas av skatteplikt kommer

medlemsländerna enligt förslaget att vara fria att

tillämpa reducerade skattesatser eller full

skattebefrielse. Svårigheterna att nå en

överenskommelse som innebär ett åtagande för

medlemsländerna att införa en positiv skattesats för

alla energiprodukter bör dock som utskottet tidigare

påpekat inte underskattas.

Sammanfattningsvis anser utskottet att Sverige

aktivt driver frågan om en energi- och

koldioxidbeskattning i olika internationella forum

och samarbetar härvid med likasinnade länder.

Frågan om majoritetsbeslut om miljöstyrande skatter

och avgifter bör införas inom EU (ministerrådet) har

varit aktuell under förhandlingarna om

Amsterdamfördraget. Sverige visade tillsammans med

flera andra stater en relativt stor öppenhet när det

gäller att diskutera en övergång till kvalificerad

majoritet i syfte att förbättra effektiviteten i

rådets beslutsfattande men har ansett att undantag

bör göras för vissa frågor som ligger nära

nationalstaternas kärna, bl.a. skatter. Enligt

Amsterdamfördraget gäller fortfarande enhällighet

för beslut om skatter. Utskottet har när frågan

tidigare behandlats av utskottet ansett att det

finns skäl att vidhålla en avvaktande inställning.

Fördraget innebär dock att miljöfrågorna fått en

ökad tyngd inom EU:s målformuleringar och

miljögarantins tillämpning har säkrats genom flera

klargöranden som överensstämmer med de svenska

önskemålen. Även formerna för beslut om åtgärder för

att uppnå miljömålen har ändrats.

När det gäller naturgas vill utskottet erinra om

att i den pågående översynen av energibeskattningen,

som bl.a. syftar till en ökad miljörelatering av

systemet, ingår att behandla frågan hur naturgasens

miljöfördelar jämfört med olja och kol skall beaktas

i energibeskattningen. Även frågan om torv som varit

föremål för utredning inom Skatteväxlingskommittén

och Riksrevisionsverket ingår i den översyn som

pågår inom Regeringskansliet. Statliga subventioner

(direkta bidrag, prisreglering, räntesubventioner

samt skattereduceringar) kan ge upphov till oönskade

bieffekter, som exempelvis snedvridning av

konkurrensen eller negativ miljöpåverkan. Det är

därför enligt utskottets mening angeläget att

subventionerna blir föremål för granskning och, om

negativ påverkan kan påvisas, även omprövas. Detta

torde också vara en förutsättning för att arbetet

med andra ekonomiska styrmedel skall vara

framgångsrikt. Regeringen har enligt vad som uttalas

i den miljöpolitiska propositionen (prop.

1997/98:145) för avsikt att låta gör en systematisk

genomgång av samtliga subventioner inom

miljöområdet.

Utskottet anser inte att riksdagen skall föregripa

regeringens kommande förslag om skatt på avfall med

något uttalande i den riktning som motionären i

motion MJ750 önskar.

Med det anförda och med hänvisning till den

pågående översynen av energibeskattningen avstyrker

utskottet de aktuella motionsyrkandena. Det skall

också nämnas att många av de frågor som aktualiseras

i motionerna kommer att tas upp i de

skatteöverläggningar mellan regeringen och de

politiska partierna som nu inletts.

Jordbrukets energiskatt

I motion Sk700 av Ola Karlsson och Lars Björkman (m) anförs

att det svenska jordbruket måste få likvärdiga

villkor med sina konkurrentländer. Ett

konkurrenskraftigt jordbruk är också en

förutsättning för att livsmedelssektorn skall kunna

utvecklas (yrkande 1). Ett stort problem är de

särskilda skatter och avgifter på produktionsmedel

som belastar näringsverksamheten. Motionärerna

föreslår därför sänkt skatt på eldningsolja som

används inom jordbruket och att elskatten slopas

(yrkande 2). Vidare begärs ett tillkännagivande om

att skatten på handelsgödsel bör avskaffas (yrkande

4). Motionären pekar på att sambandet mellan skatten

och kväveläckaget är mycket svagt och den verkliga

miljöstyrande effekten är svår att uppskatta.

Skatten blir i stället en pålaga som kraftigt

försämrar det svenska jordbruket och livs-

medelsindustrins konkurrenskraft.

I motion MJ254 av Ingvar Eriksson m.fl. (m) begärs

förslag hos regeringen om sänkta skatter för

jordbruket (yrkandena 1 och 2). Utöver villkor som

är likvärdiga med andra näringsgrenar måste

jordbruket också ges villkor som är likvärdiga i

förhållande till konkurrentländerna inom EU, anser

motionärerna. Det är därför nödvändigt att skatten

på diesel, eldningsolja, el och mineralgödsel sänks.

I motion MJ256 av Göte Jonsson m.fl. (m) hemställs

om att dieselskatten för arbetsredskap som används

inom jord- och skogsbruket skall sänkas med 1:70 kr

per liter (yrkande 2). Vidare hemställs om en

utredning av skatten på handelsgödsel (yrkande 4).

Enligt motionärerna bör det utredas om de senaste

årens kraftiga höjningar av skatten på handelsgödsel

har haft några positiva effekter när det gäller att

minska närsaltläckaget. Även möjligheten att använda

andra styrmedel än skatt bör utredas.

I motion Sk645 av Ingvar Eriksson och Jeppe

Johnsson (m) begärs ett tillkännagivande av vad i

motionen anförts om potatisförädlingsindustrin i

Sverige. Motionärerna anser att dieselskatten i ett

första steg bör sänkas med 1 700 kr/m3 olja. Vidare

bör skatten på mineralgödsel tas bort eller bli

föremål för en kraftig sänkning. Om inte de höga och

konkurrenssnedvridande produktionsmedelsskatterna

slopas eller sänks måste industrin kompenseras

intill dess att konkurrenterna inom EU har lika

förutsättningar.

I motion MJ224 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkande

3 hemställer motionärerna om harmoniserade avgifter

och skatter för jordbruket inom EU. Motionärerna

anser att Sverige inom EU med kraft bör driva frågan

om harmonisering av avgifter och skatter för

jordbruksnäringen. För att snabbt komma till rätta

med nuvarande olägenheter krävs dock snabba beslut i

enlighet med den s.k. Björkska utredningen - En

livsmedelsstrategi för Sverige (SOU 1997:167).

Utskottets ställningstagande

En viktig del i den genomgripande översyn av

energibeskattningen som pågår inom Regeringskansliet

är att analysera utformningen av energibeskattningen

för jordbruket.

I betänkandet En livsmedelsstrategi för Sverige

(SOU 1997:167) som utredningen om livsmedelssektorns

omställning och expansion överlämnade till

regeringen i december 1997 finns bl.a. ett

energiskatteförslag som kommer att behandlas inom

ramen för den pågående översynen av energi-

beskattningens framtida utformning. Utredningen

föreslår bl.a. att jordbruket i

beskattningshänseende får samma villkor som

tillverkningsindustrin vad gäller el och

eldningsolja. Om övriga EU-länder inom två år inte

höjer eller förändrar sina produktionsskatter eller

avgifter, såsom t.ex. beskattningen av dieselolja

och handelsgödsel, bör enligt utredningen de totala

svenska produktionsskatterna för jordbruket anpassas

till beskattningsnivåer som gäller i Sveriges

konkurrentländer.

Finansministern har i svar på en skriftlig fråga

(1998/99:232) den 20 januari 1999 anfört att

jordbrukets energibeskattning kan komma att

aktualiseras i samband med de överläggningar om

skattepolitikens framtida utformning som inletts med

samtliga riksdagspartier.

Enligt utskottets mening bör riksdagen inte nu ta

något initiativ med anledning av motionsyrkandena

utan avvakta resultatet av den pågående översynen

och skatteöverläggningarna. Utskottet avstyrker

motionsyrkandena.

Värmeleveranser till industrin

I motion Sk697 av Urban Ahlin och Carina Ohlsson (s)

begärs ett tillkännagivande om att skattereglerna

måste ses över så att dessa utgör ett stöd vid

omställningen av energisystemet och uppbyggandet av

kraftvärmeproduktion samt fjärrvärme. I dag har

många fjärrvärmebolag problem med att få industrin

att ansluta sig till fjärrvärmenätet eftersom

skattereglerna gynnar oljeuppvärmning i industrin,

anför motionärerna.

Tidigare behandling

Riksdagen har under hösten 1997 utvidgat

skattenedsättningen för värmeleveranser till

industrin så att nedsättning av skatten även erhålls

enligt 0,8-procentsregeln. Detta gäller för annat

fossilt bränsle än bensin och omärkt olja som

förbrukats för framställning av värme för industrin

(prop. 1997/98:18, bet. SkU6). Sedan den 1 januari

1998 har således industrin och fjärrvärmeverken

samma villkor för sin produktion av värme för

industriella ändamål.

När det gäller biobränslen har frågan om en

förstärkning av biobränslenas konkurrenskraft sedan

den s.k. nioöringen avskaffades den 1 september 1996

föranlett ett tillkännagivande till regeringen om

att arbetet med att ta fram en lösning utanför

skattesystemet bör påskyndas (bet. 1996/97:SkU16).

(Syftet med nioöringen som värmeverken erhöll vid

leverans av värme till industrin var bl.a. att öka

utrymmet för användningen av de skattebefriade bio-

bränslena i värmeverk.) Detta ansågs särskilt

angeläget för att de investeringsbeslut som fattas

inte påverkas negativt. Våren 1998 vidhöll utskottet

sin inställning att det är viktigt att biobränslenas

konkurrenssituation inte försämras inom

värmesektorn. Någon form av lösning måste därför

utarbetas för de verk som levererar bränsle till

industrin. Utskottet anförde att ett eventuellt stöd

till verk som använder biobränslen för framställning

av värme till industrin kan behöva underställas

kommissionen och att det därför kan vara svårt att

lägga fram ett förslag som kan genomföras

omedelbart. Utskottet ansåg dock att det var

angeläget att regeringen snarast för riksdagen

redovisar arbetet med att utforma en sådan lösning.

Vad utskottet anfört gavs regeringen till känna

(bet. 1997/98:SkU18).

Utskottets ställningstagande

Utskottet vidhåller sin tidigare inställning om

vikten av att biobränslenas konkurrenssituation inom

värmesektorn förbättras. Utskottet delar dock

uppfattningen inom Regeringskansliet att ett

ställningstagande till frågan hur

konkurrensproblemen för biobränslena skall lösas och

vad som möjligen bör komma i stället för den slopade

värmekompensationen (nioöringen) bör anstå till

dess att den pågående översynen av energiskatterna

har avslutats. Med det anförda avstyrker utskottet

motionen.

Industrins och växthusnäringens energiskatt

I motion N228 av Carl Bildt m.fl. (m) anförs att den

viktigaste uppgiften på energiskatteområdet är att

få till stånd en ökad harmonisering av energibe-

skattningen mellan de nordiska länderna; i annat

fall hotas effektiviteten på den gemensamma,

nordiska elmarknaden, vilket leder till

samhällsekonomiska kostnader och en ökad

miljöpåverkan (yrkande 27). Motionärerna anser att

de särskilda produktionsskatterna på vattenkraft och

kärnkraft bör slopas. I produktionsledet bör endast

miljöstyrande skatter och avgifter användas. Den

fiskala energibeskattningen bör enligt motionärerna

ske endast i konsumtionsledet (yrkande 28).

I motion Sk669 av Elizabeth Nyström och Björn

Leivik (m) begär motionärerna ett tillkännagivande

om avskaffande av produktionsskatten på el.

I motion Sk671 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs

ett tillkännagivande om vad som anförts om

produktionsskatter. Motionärerna förespråkar ett

aktivt användande av skatt på energi och

miljöavgifter för att skapa ett samhälle i ekologisk

balans. Beskattningen måste dock utformas på sådant

sätt att den inte äventyrar sysselsättningen. Flera

produktionsskatter har denna effekt, menar

motionärerna. Det bör därför övervägas att i större

utsträckning övergå till en renodlad

konsumtionsbeskattning. Beskattning av produktion

bör endast användas i de fall man önskar att viss

produktion skall upphöra eller begränsas (yrkande

9).

I motion MJ241 av Caroline Hagström (kd) yrkande 1

yrkas att regeringen återkommer till riksdagen med

förslag till koldioxidbeskattning som ger de svenska

växthusodlarna samma produktionsvillkor som deras

främsta konkurrenter inom övriga EU. Även i övrigt

bör de svenska produktionsskatterna på energi

anpassas till europeiska förhållanden.

Utskottets ställningstagande

I den energiskattemodell som tagits fram av

Skatteväxlingskommittén redovisas olika metoder för

beskattning av industrin som medger att de grund-

läggande principerna för energibeskattningen

upprätthålls samtidigt som industrin ges rimliga

arbetsförutsättningar. I princip arbetar man med

olika former av reducerad koldioxidskatt för

industri, växthusnäring, värmeproduktion och

elproduktion i kombination med bidrag för

biobränslen respektive kondensel.

Skatteväxlingskommitténs betänkande ligger till

grund för den pågående översynen av

energiskattesystemet.

När det gäller produktionsbeskattningen av el har

det anförts att denna ger upphov till problem för

den elintensiva industrin så länge förhållandena på

elmarknaden är sådana att beskattningen leder till

ökade kostnader för elanvändarna. Detta var också

anledningen till riksdagens beslut att avskaffa den

del av fastighetsskatten på vattenkraftverk som

svarade mot den tidigare produktionsskatten (prop.

1997/98:150 s. 175, bet. 1997/98:FiU20). Det skall

också tilläggas att det inom ramen för den pågående

översynen av hela energibeskattningen prövas i

vilken takt beskattningen av el i produktionsledet

skall avvecklas. Även den planerade omläggningen av

produktionsskatten på kärnkraftsproducerad el till

en effektskatt ingår i översynen.

Den 1 juli 1997 fördubblades koldioxidskatten för

industrin och växthusnäringen från 25 % till 50 %.

Samtidigt infördes skattelättnader för

energiintensiv verksamhet av följande innebörd. Om

ett företags koldioxidskattebelastning överstiger

0,8 % av försäljningsvärdet medger beskattningsmyn-

digheten nedsättning av skatten så att den

överskjutande skattebelastningen inte överstiger 12

% av den generella nivån (0,8-procentsregeln). Den

särskilda nedsättningsregeln var ett uttryck för

ambitionen att upprätthålla en hög generell

koldioxidbeskattning och samtidigt bibehålla så goda

villkor för industrin och växthusnäringen att den

internationella konkurrenskraften inte försvagades

(prop. 1996/97:29, bet. 1996/97:FiU1).

Växthusnäringen har under hösten 1997 fått en

permanentning av reglerna om nedsättning redan vid

inköp av bränslet (prop. 1997/98:18, bet.

1997/98:SkU6). I ärendet har regeringen uttalat att

en motsvarande ordning bör kunna införas också för

industrins nedsättning enligt 0,8-procentsregeln.

Behovet av finansiering gör dock att frågan övervägs

ytterligare.

Frågor som rör utformningen av de regler som gäller

för industrin och växthusnäringen ingår i den

översyn av det framtida energiskattesystemet som

pågår inom Regeringskansliet. Utskottet anser att

resultatet av detta utredningsarbete liksom de

pågående skatteöverläggningarna mellan regeringen

och de politiska partierna bör avvaktas och

avstyrker därför motionsyrkandena.

Finsk, rödmärkt olja för uppvärmning

I motion Sk641 av Olle Lindström (m) begärs ett

tillkännagivande om att privatpersoner bör ha rätt

att köpa och föra in finsk röd olja för uppvärm-

ningsändamål utan att behöva betala både svensk och

finsk punktskatt. Dessutom tas svensk punktskatt ut

efter den nivå som gäller för oljor som används för

fordonstrafik. Motionären anser att regeringen bör

återkomma till riksdagen med ett förslag härom.

Tidigare behandling

Frågan om införsel av finsk röd uppvärmningsolja har

varit föremål för riksdagens behandling vid ett

flertal tillfällen. Bl.a. under 1998 behandlades

frågan vid tre tillfällen (bet. 1997/98:SkU18, bet.

1997/98:SkU25 och bet. 1998/99:SkU1). I samtliga

fall avslogs motionsyrkanden om att ändring av de

svenska reglerna. I betänkande 1997/98:SkU25

tillstyrkte utskottet regeringens förslag om att

finsk, rödmärkt olja som i Sverige används för upp-

värmningsändamål skall beskattas som eldningsolja

(prop. 1997/98:140). Ändringen trädde i kraft den 1

juli 1998. Med anledning av motionsyrkande om

införsel av finsk rödmärkt olja uttalade utskottet

bl.a.

När det gäller den svenska beskattningen av olja som

köpts i beskattat skick i t.ex. Finland ger

cirkulationsdirektivet utrymme för en sådan när det

gäller s.k. ovanliga transporter. Härigenom undviks

att skatteskillnader mellan länderna leder till att

enskilda transporterar farliga ämnen i egna tankar,

dunkar etc. Enligt utskottets mening finns det skäl

att söka undvika denna typ av skattemotiverade

transporter. Motionen avstyrktes.

Utskottets ställningstagande

Gemenskapsrätten medger uttryckligen att mineralolja

som köpts i beskattat skick i en annan medlemsstat

än där förbrukning sker beskattas på nytt i

förbrukarlandet om oljan transporteras med ovanliga

transportsätt av enskilda individer eller för deras

räkning. Denna bestämmelse finns i artikel 9.3 i

rådets direktiv 92/12/EEG, det s.k.

cirkulationsdirektivet. Med ovanliga transportsätt

avses enligt artikeln transport av bränslen på annat

sätt än i fordons tankar eller lämpliga reservdunkar

liksom transport av flytande eldningsbränsle på

annat sätt än med tankar som används vid yrkesmässig

handel.

Avsikten med bestämmelsen är att medlemsstaterna

skall kunna hindra att privatpersoner för större

mängder med bränsle mellan länderna. Enligt

utskottets mening är det angeläget att det i

gemenskapslagstiftningen finns en sådan möjlighet

att komma till rätta med denna typ av transporter.

Sverige har alltsedan inträdet i EU använt sig av

den möjlighet som direktivet medger såvitt gäller

beskattning av privatimport av mineraloljor. Artikel

9.3 i direktivet ligger till grund för den svenska

lagregeln på området (4 kap. 11 § lagen (1994:1776)

om skatt på energi).

Bestämmelsen i energiskattelagen, såvitt gäller

eldningsolja, innebär att privatpersoner blir

skyldiga att betala svensk punktskatt om flytande

bränsle som är avsett för uppvärmning förs in till

Sverige, antingen direkt av en privatperson eller av

någon som agerar på dennes uppdrag (prop. 1995/96:57

s. 44).

Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning att

Sverige även fortsättningsvis skall använda sig av

den möjlighet som cirkulationsdirektivet ger utrymme

för när det gäller att hindra skattemotiverade

transporter av farliga ämnen. Det är angeläget att

behålla den svenska skattebasen samt att av

säkerhetsskäl söka undvika att enskilda individer

transporterar större mängder farliga ämnen i tankar,

dunkar etc.

Det har från vissa håll gjorts gällande att den

svenska lagstiftningen står i strid med EG-rätten,

nämligen att det skall vara möjligt för

privatpersoner att för eget bruk föra in t.ex.

rödmärkt finsk olja för uppvärmning utan att erlägga

svensk punktskatt om transporten sker i tankar,

dunkar etc. som uppfyller särskilda säkerhetskrav.

Utskottet vill med anledning härav anföra följande.

Vad gäller motorbränsle är det sedvanliga sättet

för privatpersoner att transportera sådant bränsle i

ett fordons bränsletank eller i reservdunkar. Den

som för privat ändamål för in motorbränsle till

Sverige från ett annat EU-land i fordonstank eller

reservdunk är heller inte skyldig att betala svensk

skatt för bränslet. När det gäller flytande bränsle

avsett för uppvärmning är det sedvanligt att

transporten sker yrkesmässigt (dvs. att transporten

ombesörjs av oljeleverantören eller någon som denna

anlitat för transporten) och i tankar som används i

yrkesmässig handel. Det är däremot inte vanligt att

privatpersoner transporterar eldningsolja för eget

bruk i tankar och dunkar och särskilt inte i hyrda

eller lånade tankfordon. Den som för privat bruk

eller för någon privatpersons räkning för in

eldningsolja till Sverige från ett annat medlemsland

blir således skattskyldig för bränslet i Sverige.

Sammanfattningsvis anser utskottet att någon

ändring av de svenska reglerna inte bör ske.

Motionen avstyrks.

Vägtrafik

Utredningar m.m.

Trafikbeskattningsutredningen (TBU ) gör en översyn

av beskattningen som omfattar såväl lätta som tunga

fordon (dir. 1996:37). Översynen koncentreras till

vad som är den lämpligaste avvägningen mellan

försäljningsskatt, fordonsskatt samt energi- och

koldioxidskatt i syfte att förbättra den samlade

styreffekten med avseende på trafiksäkerhet och

miljö. Utredningens förslag tar sin utgångspunkt i

de principöverväganden Kommunikationskommittén

lämnat i sitt delbetänkande om beskattning av

vägtrafiken (SOU 1996:165).

TBU har i september 1997 lagt fram delbetänkandet

Bilen, miljön och säkerheten (SOU 1997:126). I

betänkandet redovisas överväganden om bl.a.

försäljningsskatten och fordonsskatten på

motorcyklar, personbilar och tunga fordon.

Betänkandet har remissbehandlats i sedvanlig

ordning. Tilläggsdirektiv beslutades i januari och

oktober månad 1998 (dir. 1998:7 och 1998:92).

Utredningen skall avlämna sitt slutbetänkande den

31 mars 1999.

Beskattning av fordonsbränslen regleras av det s.k.

mineraloljedirektivet (rådets direktiv 92/81/EEG om

harmonisering av strukturerna för punktskatter på

mineraloljor). Av direktivet följer att vissa

minimiskattenivåer måste iakttas vad gäller

beskattningen av samtliga fordonsbränslen, dvs.

såväl fossila som förnyelsebara drivmedel.

Mineraloljedirektivet ger dock medlemsstaterna

möjlighet att medge skattelättnader för bränslen som

används i försöksverksamhet inom ramen för

pilotprojekt som syftar till att utveckla mer

miljövänliga bränslen. Regeringen ger med stöd av

energiskattelagens bestämmelser om pilotprojekt

(2 kap. 12 § LSE) skattenedsättning för vissa

biodrivmedel i enlighet med de riktlinjer som angavs

i budgetpropositionen för 1998.

Enligt uppgift avser regeringen att hos

kommissionen ansöka om ett undantag enligt

mineraloljedirektivet så att Sverige skall ges rätt

att generellt ge skattebefrielse eller nedsättning

av skatt för biodrivmedel.

Drivmedelsbeskattning

I motion T220 av Per-Richard Molén m.fl. (m) begärs

ett tillkännagivande om en reformering av den

nuvarande drivmedels- och fordonsbeskattningen

(yrkande 4 delvis). Motionärerna anser att

Naturvårdsverkets förslag till införande av

miljöklass 1 för bensin med hårdare miljökrav än de

i dag gällande miljöklasserna 2 och 3 bör

prioriteras och att skatten på sådan bensin skall

vara lägre än för annan bensin.

I motion Sk643 av Marie Engström m.fl. (v) föreslås

ett tillkännagivande om att skatten på diesel skall

höjas så att den motsvarar energiskatten på bensin

(yrkande 3).

I motion T223 av Johnny Gylling m.fl. (kd) anförs

att regeringen bör återkomma till riksdagen med en

plan för befrielse från koldioxidskatt och energi-

skatt samt för stöd till produktionsanläggningar för

etanol (yrkande 14). Vidare framhålls vikten av att

skatter och andra pålagor inte utformas så att de

hindrar utvecklingen av alternativa bränslen. Staten

måste medverka till att stimulera marknaden på detta

område (yrkande 12). I motion Sk701 av Tuve Skånberg

(kd) begärs ett tillkännagivande om att ett

fullskaleförsök med skattebefriade biodrivmedel bör

genomföras i Skåne.

I motion Sk306 av Lennart Daléus m.fl. (c) begärs

förslag från regeringen om åtgärder för skattefrihet

för biobaserade drivmedel (yrkande 21). För att nå

en miljömässigt hållbar utveckling och göra

biobränslena konkurrenskraftiga gentemot fossila

bränslen är det enligt motionärerna angeläget att

miljövänliga biobaserade drivmedel befrias från

skatt. Regeringen bör inom EU verka för skattefrihet

för biodrivmedel. Olika försöksverksamheter och

projekt räcker inte för att utveckla en marknad för

sådana bränslen.

I motion Sk725 av Ewa Larsson (mp) hemställs om ett

tillkännagivande om behovet av ekonomiska incitament

för att främja och påskynda marknadsintroduktionen

av s.k. miljöfordon. Exempel på olika ekonomiska

incitament som enligt motionären bör vidtas är

nedsatt fordonsskatt, lägre förmånsbeskattning för

miljöfordon och skattebefrielse eller

skattereduktion på icke fossila drivmedel.

I motion Sk726 av Agneta Lundberg och Kerstin

Kristiansson (s) begärs ett tillkännagivande om att

bränslen som används i viss försöksverksamhet skall

befrias från energi- och koldioxidskatt samt att

dieseloljedelen i en blandning av 85 % diesel och 15

% etanol hänförs till miljöklass I. Motionärerna

anser att dessa frågor bör ingå som en del i arbetet

med en översyn av energiskattesystemet som pågår

inom Regeringskansliet.

I ett flertal motioner begärs att bensinskatten

skall sänkas.

I motion Sk607 av Rolf Gunnarsson (m) begärs ett

tillkännagivande om vad som anförts om sänkt

bensinskatt. För att leva upp till devisen "Hela

Sverige skall leva" är det enligt motionären helt

nödvändigt att bensinskatten sänks. Bilen har stor

betydelse och är helt nödvändig för att människor i

glesbygd skall kunna leva ett normalt liv och delta

i olika aktiviteter samt för att ta sig till från

sina arbetsplatser. I motion Sk621 av Ingvar

Eriksson (m) yrkas att regeringen skall återkomma

med förslag om sänkt skatt på bensin med 25 öre per

liter (yrkande 1). Vidare anser motionären att

beslut om årliga höjningar av bensinskatten inte

skall fattas och att detta bör ges regeringen till

känna (yrkande 3). I motion Sk638 av Olle Lindström

(m) begärs tillkännagivande om en successivt sänkt

bensinskatt (yrkande delvis). De senaste årens

skattehöjningar har drabbat människor i glesbygd

särskilt hårt. Bensinskatten bör sänkas med ca två

kronor per liter. I motion Sk639 av Ola Sundell (m)

begärs tillkännagivande om en sänkning av bensin-

skatten. Enligt motionären slår hög skatt på bensin

mot dem i samhället som har det sämst ställt. Den

höga skatten har också lett till att ungefär hälften

av landets bilägare inte anser sig ha råd att byta

till en nyare bil. Till följd härav har Sverige i

dag Europas äldsta bilpark. Den höga

skattebelastningen på bensin är således

kontraproduktiv ur miljösynpunkt, menar motionären.

Härutöver skulle en sänkt skatt innebära en

förbättrad rörlighet på arbetsmarknaden, underlätta

för människor i glesbygd att bo kvar samt stärka

konkurrenskraften för Sverige som turistland.

Yrkanden om sänkt bensinskatt framförs också i

motion Sk640 av Per-Samuel Nisser (m). Motionären

framhåller att bilen är ett måste för att vardagen

skall fungera för många människor. Bensinskatten bör

därför sänkas så att enskilda och familjer har råd

att äga och köra bil. En skattesänkning är också

angelägen ur miljösynpunkt.

I motion T220 av Per-Richard Molén m.fl. (m)

yrkande 4 delvis anförs att skatten på bensin bör

sänkas med 25 öre per liter. Några beslut om

fortsatta årliga höjningar av bensinskatten skall

inte fattas. Därutöver anser motionärerna att

bensinskatten skall vara enhetlig i hela landet.

Utskottets ställningstagande

Trafikbeskattningsutredningen (TBU) gör en översyn

av vägtrafikens samlade beskattning. Översynen har

koncentrerats till att avse avvägningen mellan

försäljningsskatt, fordonsskatt och energi- och

koldioxidskatt i syfte att förbättra den samlade

styreffekten med avseende på trafiksäkerhet och

miljö.

Enligt utskottets mening bör det pågående

utredningsarbetet inom TBU som till viss del även

har koppling till de energiskatter som är föremål

för översyn inom Regeringskansliet avvaktas innan

ställning tas till frågor om mer genomgripande

förändringar av drivmedelsbeskattningen. Enligt vad

utskottet erfarit kommer frågan om

drivmedelsbeskattning även att övervägas under de

pågående skatteöverläggningarna mellan regeringen

och de politiska partierna. Utskottet avstyrker

därför de aktuella motionerna om sänkning respektive

höjning av skatten på drivmedel.

Vad gäller introduktion och beskattning av

biodrivmedel som aktualiseras i ett flertal motioner

gör utskottet följande bedömning.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att en

fortsatt introduktion av biobränslen för

fordonsdrift är angelägen. Detta är också

regeringens uppfattning. Introduktionen bör dock -

som regeringen anfört - av samhällsekonomiska och

statsfinansiella skäl ske i den takt som är möjlig

och lämplig. Vägverket skall följa uppbyggnaden och

vid behov föreslå stimulansåtgärder för att

upprätthålla utbyggnadstakten av drivmedel med en

låginblandning av biobaserad alkohol eller etrar av

alkohol. Vidare bör Vägverket enligt vad som anförts

i den trafikpolitiska propositionen verka för att

fortsatta satsningar på biobaserade drivmedel

genomförs i begränsade fordonsflottor. Regeringen

har också gett en särskild utredare i uppdrag att

lämna förslag till ett samverkansprojekt för att

främja en regional satsning på biogasproduktion,

distribution och lokala fordonsflottor för

biogasdrift.

Enligt utskottets mening genomför regeringen en

målmedveten satsning på alternativa drivmedel i

syfte att säkra ett tillräckligt underlag för en

inhemsk produktion.

När det gäller beskattningen av biodrivmedel ser

utskottet positivt på att regeringen, i avvaktan på

ett nytt och mer tillfredsställande direktiv om

energibeskattning, avser att inom ramen för den s.k.

pilotprojektbestämmelsen fortsätta att ge

skattenedsättningar för vissa alternativa drivmedel

i enlighet med de riktlinjer som angavs i

budgetpropositionen för år 1998. Detta innebär

fortsatt befrielse från koldioxidskatt för alla

biobränslen. Vidare kommer liksom i dag bioetanol

för ren etanoldrift, bioetanol för inblandning i

bensin och dieselolja samt bioetanoldelen i ETBE för

inblandning i bensin vara befriat från energiskatt.

Enligt uttalande i den transportpolitiska

propositionen bör vidare, inom ramen för vad

tillämpningen av pilotprojektdispenser medger,

inblandning av upp till 5 % rapsmetylester (RME)

och/eller 15 % etanol i dieselolja inte påverka

beskattningen av dieseloljan. Detta innebär att

dieseloljan i dessa bränsleblandningar med stöd av

pilotprojektbestämmelsen skall kunna beskattas

enligt miljöklass 1 trots att miljökriterierna

härför i energiskattelagen inte är uppfyllda.

Enligt uppgift från Finansdepartementet avser

regeringen att hos kommissionen ansöka om ett

undantag enligt mineraloljedirektivet så att Sverige

skall ges rätt att generellt ge skattebefrielse

eller nedsättning av skatt för biodrivmedel.

Mot denna bakgrund anser utskottet att det saknas

anledning för riksdagen att göra något

tillkännagivande med anledning av motionerna.

Regional differentiering

I motion Sk698 av Erling Wälivaara m.fl. (kd) begärs

ett tillkännagivande om vad i motionen anförts om

glesbygdsbefolkningens problem med långa

pendlingsavstånd och höga drivmedelskostnader.

Motionärerna förordar en differentiering av

drivmedelsskatten mellan glesbygdslänen och övriga

landet. En sänkning av bensinskatten med 2 kronor

per liter är enligt motionärerna inte orimligt.

Även i motion Sk724 av Siv Holma och Peter Pedersen

m.fl. (v) tas frågan om differentierad skatt på

fordonsbränsle upp. Motionärerna anser att en

parlamentarisk utredning bör tillsättas med uppgift

att utarbeta förslag till differentierad skatt på

fordonsbränsle som gynnar resande i glesbygd.

Utredningen bör också lämna förslag till en

differentierad beskattning av bilismen utifrån

regionala skillnader.

Utredningar m.m.

Frågan om en regional drivmedelsbeskattning har

bl.a. behandlats i Vägtullutredningens (K 1994:03)

slutbetänkande Finansieringslösningar för Göteborgs-

och Dennisöverenskommelserna (SOU 1995:82).

Utredningen konstaterar att energiskatten i huvudsak

tas ut när bränslet lämnar de stora oljebolagens

depåer och att man måste skapa regler som gör det

möjligt att vid beskattningen ta hänsyn till och

kontrollera var drivmedlet skall användas. Skatten

måste omfatta samtliga drivmedel som levereras inom

regionen, även drivmedel som säljs på marinor och

till industrin och jordbruket. Vidare måste

uppbördsrutinerna ändras och detta ger enligt

utredningen ett väsentligt merarbete. För att komma

till rätta med skatteundandraganden och fusk och för

att motverka att systemet utnyttjas på ett inte

avsett sätt krävs att det införs olika former av

förbud och sanktioner. Det är enligt vad utredningen

redovisar inte omöjligt att kontrollera och övervaka

systemet på ett tillfredsställande sätt, men detta

förutsätter att berörda myndigheter ges resursför-

stärkningar. Det är dock enligt utredningen

oundvikligt att gränshandel uppkommer och att

konkurrensen snedvrids. Utredningen konstaterade

sammanfattningsvis att det är enklare att hantera en

regional fordonsskatt än en regional bensinskatt och

att varken en regional fordonsskatt eller en

regional drivmedelsskatt kan generera de medel som

krävs för att finansiera Göteborgsöverenskommelsen.

Kommunikationskommittén konstaterar i sitt

slutbetänkande att behovet av en variation i

skatteuttaget mellan tätort och landsbygd bör lösas

genom att drivmedelsskatterna inom vägtrafiken

bestäms med hänsyn till effekterna för

landsbygdstrafiken och att sedan särskilda styrmedel

av lokal karaktär läggs ovanpå den nationella nivån

för att klara tätortsproblemen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet är inte berett att tillstyrka den i

motionerna föreslagna differentieringen av

fordonsbränsle. Sedan 1980 är fordonsskatten för

personbilar nedsatt för bilägare i vissa

glesbygdskommuner. Nedsättningen uppgår till 384

kr/år. Enligt utskottet bör denna nedsättning

bibehållas och uppgå till samma belopp som nu

gäller. Detta är också regeringens uppfattning

Med det anförda avstyrker utskottet de aktuella

motionsyrkandena.

Fordonsskatt på dieseldrivna personbilar

I motion Sk638 av Olle Lindström (m) begärs ett

tillkännagivande om sänkt fordonsskatt på

dieseldrivna bilar (yrkande delvis). Motionären

anser att den höga skatten på nya dieselbilar i

förhållande till äldre dieseldrivna fordon är

negativ ur miljösynpunkt.

I motion Sk643 av Marie Engström m.fl. (v) föreslås

ett tillkännagivande om att en enhetlig fordonsskatt

införs för dieseldrivna personbilar (yrkande 1).

Motionärerna framhåller att nytillverkade

dieselbilar är miljövänligare än äldre dieselfordon.

Genom att införa en enhetlig skatt kan

miljötänkandet öka. Enligt motionärerna finns det

varken miljöskäl eller ekonomiska skäl att beskatta

personbilar på olika sätt. Dieseldrivna personbilar

bör därför beskattas på samma sätt som de

bensindrivna personbilarna (yrkande 2).

I motion Sk703 av Agne Hansson (c) anförs att

vägtrafikbeskattningen av nya dieselbilar och

bensindrivna bilar bör vara likvärdig. Motionären

pekar på att vägtrafikskatten för en normalstor ny

dieseldriven personbil är drygt tre gånger så hög

som motsvarande bensindrivna bil. Detta motverkar

enligt motionären en önskvärd utveckling mot ett mer

miljövänligt trafiksystem.

I motion T230 av Sven Bergström m.fl. (c) framhålls

vikten av att fordonsskatten på dieseldrivna

personbilar förändras så att större vikt läggs vid

bilens miljöegenskaper. Fordonsskatten för äldre

dieseldrivna personbilar bör därför höjas och

skatten för nyare fordon sänkas (yrkande 11).

Motionärerna anser dock att fördelningspolitiska

skäl måste vägas in vid en omfördelning av

fordonsskatten för dessa personbilar.

Bakgrund

När kilometerskatten ersattes med dieselskatt

medförde hänsynen till den tunga trafikens

konkurrensförutsättningar att beskattningen av

diesel sattes till en lägre nivå än den som gäller

för bensin. För att få en balans när det gäller

personbilar genomfördes en femdubbling av

fordonsskatten för dieseldrivna personbilar.

Eftersom det rörde sig om en kraftig ökning

begränsades denna till kommande års modeller. För

1993 och tidigare års modell stannade höjningen vid

en fördubbling (prop. 1992/93:124, bet.

1992/93:SkU13). Riksdagens beslut sommaren 1996 att

slopa försäljningsskatten för personbilar i

stimulanssyfte finansierades med en höjning av

fordonsskatten med 50 % den 1 oktober 1996. Denna

höjning begränsades dock till 15 % för dieselfordon

av årsmodell 1994 och senare (prop. 1995/96:222,

bet. 1995/96:FiU15). Genom beslutet har en viss

utjämning av fordonsskatten på nya och gamla

dieseldrivna personbilar skett.

Fordonsskatten på en ny dieseldriven personbil

uppgår i dag till 2 245 kr (900 kg). För en

dieseldriven personbil med en årsmodellsbeteckning

som är 1993 eller äldre är fordonsskatten dock 1 172

kr. Fordonsskatten för en motsvarande bensindriven

bil är 585 kr.

Utskottets ställningstagande

I sitt yttrande till trafikutskottet över den

trafikpolitiska propositionen 1997/98:56 ansåg

utskottet i likhet med regeringen att det saknas

skäl att tillämpa en efter tjänstevikt

differentierad fordonsskatt på personbilar.

Skillnaden mellan olika personbilsmodeller när det

gäller vägslitage är obetydlig, och skatten är inte

heller utformad med hänsyn till miljö- eller trafik-

säkerhet. Utskottet delade också uppfattningen att

det då saknades tillräckligt underlag för att

förändra fordonsskatterna så att de i första hand

tar sikte på att åstadkomma ett system som främjar

ett säkert och ekologiskt hållbart transportsystem.

Med hänsyn härtill, och till att fordonsskatterna

också till viss del har koppling till de

energiskatter som är föremål för översyn, ansåg

utskottet i likhet med regeringen att det pågående

utredningsarbetet skulle avvaktas innan några

förändringar i fordonsskattesystemets grundläggande

uppbyggnad gjordes. Även frågan om en utjämning av

beskattningen mellan äldre och nyare dieselper-

sonbilar borde anstå i avvaktan på att utrednings-

arbetet inom Trafikbeskattningsutredningen

slutförts.

Trafikutskottet delade skatteutskottets bedömning

vilket godkändes av riksdagen (bet. 1997/98:TU10).

Utskottet vidhåller sin tidigare inställning och

avstyrker därmed motionerna.

Elbilar

I motion Sk668 av Matz Hammarström och Kia

Andreasson (mp) yrkas att riksdagen skall besluta om

en sådan ändring av fordonsskattelagen att elbilar i

miljöklass 1 E befrias från fordonsskatt.

Utskottets ställningstagande

Sedan den 1 januari 1995 gäller enligt 14 a §

fordonsskattelagen att personbilar och andra lätta

fordon i miljöklass 1 är befriade från fordonsskatt

under de första fem åren från det att fordonet blir

skattepliktigt första gången (prop. 1994/95:55, bet.

1994/95:SkU5). Skälet till att dessa fordon

befriades från fordonsskatt var att kompensera

fordonen för att försäljningsskatt skulle tas ut som

för motsvarande fordon i miljöklass 2, dvs.

skattelättnaden som fanns för fordon tillhörigt

miljöklass 1 togs bort för att överensstämma med

EG:s regler på området.

Fr.o.m. den 1 januari 1997 har försäljningsskatten

för personbilar slopats (prop. 1996/97:14, bet.

SkU8). Redan den 11 juni 1996 undantogs personbilar

i miljöklasserna 1 och 2 från försäljningsskatt

(prop. 1995/96:222, bet. FiU15, SkU13y).

Personbilar som drivs med elektricitet (miljöklass

1E) är befriade från försäljningsskatt sedan den 1

januari 1995.

Försäljningsskattebefrielse gäller även för

lastbilar och bussar som är inrättade för drift med

elektricitet från batterier i fordonet fram till och

med den 31 december år 2000 (prop. 1997/98:140,

bet. SkU25).

Personbilar som drivs med el är således befriade

från försäljningsskatt men inte från fordonsskatt.

Bensindrivna personbilar hänförliga till miljöklass

1 är befriade från försäljningsskatt samt

fordonsskatt under de fem första åren.

Utskottet kan således konstatera att elbilar har

kommit att få en oförmånligare behandling i

beskattningshänseende än bensindrivna bilar. Detta

kan inte anses förenligt med statsmakternas

intentioner att underlätta elbilarnas introduktion

på marknaden. Utskottet anser därför, i likhet med

motionärerna, att personbilar och andra lätta fordon

som drivs med elektricitet bör beskattas på samma

sätt som motsvarande fordon i miljöklass 1.

Regeringen bör skyndsamt återkomma till riksdagen

med ett förslag härom. Det anförda bör riksdagen med

anledning av motion Sk668 som sin mening ge

regeringen till känna.

Åkerinäringen, m.m.

I motion Sk699 av Jan-Evert Rådhström (m) begärs ett

tillkännagivande om behovet av att utreda de

samhällsekonomiska konsekvenserna av en sänkt

miljödieselskatt till internationell nivå.

Motionären anför att svensk miljödiesel har en

mycket hög kvalitet i förhållande till våra

grannländer inom EU. Att utländska åkare inte

använder den svenska dieseln under transporter i

Sverige beror på den höga beskattningen. Det är

enligt motionären angeläget ur såväl miljö- som

konkurrenssynpunkt att frågan om en sänkning av den

svenska dieselskatten utreds.

I motion Sk702 av Kenneth Lantz (kd) begärs

tillkännagivanden om vad i motionen anförts om

skatterna på miljödiesel och harmonisering av

fordonsskatten (yrkandena 1 och 2). Motionären

framhåller att kostnadsläget för svensk åkerinäring

är högt i jämförelse med flertalet andra europeiska

länder. För att förbättra den svenska åkerinäringens

konkurrensvillkor bör skatten på svensk miljödiesel

sänkas. En sådan åtgärd skulle även bidra till en

förbättrad miljö eftersom utländska åkare skulle

kunna tanka renare diesel i Sverige i stället för

att fylla tankarna med en sämre produkt från ett

annat land. Ett annat viktigt steg för att förbättra

situationen för den svenska åkerinäringen är att

harmonisera fordonsskatten så att samma regler

gäller för samtliga åkare som trafikerar Sverige.

I motion Sk708 av Jarl Lander och Anita Jönsson

(båda s) anförs att utländska bussföretag som kör

turister i Sverige har generösare villkor än svenska

bussföretag på motsvarande uppdrag i Europa eftersom

Sverige varken tar ut vägskatter, vägtrafikavgift

eller vägmoms. Motionärerna anser att Sverige bör

driva frågan om att införa en form motsvarande den

tunga vägtrafikens vinjettsystem för trafik på de

större vägarna även för busstrafiken (yrkande 2).

Bakgrund och tidigare behandling

Sverige deltar sedan den 1 januari 1998 i det

gemensamma vägavgiftssystem som Belgien, Danmark,

Luxemburg, Nederländerna och Tyskland tidigare

infört, det s.k. Eurovinjettsystemet (prop.

1997/98:12, bet. 1997/98:SkU7).

Beträffande fordonsskatten på tunga fordon

föreslår Trafikbeskattningsutredningen i sitt

delbetänkande att denna inte förändras på annat sätt

än som följer av det nyligen införda

Eurovinjettsystemet (prop. 1997/98:12, bet.

1997/98:SkU7). Kommunikationskommitténs förslag om

en differentiering av fordonsskatten med hänsyn till

användningsområde bör inte genomföras.

Frågan om fordonsskatt och vägavgift för lastbilar

behandlades av Riksdagen senast i samband med den

trafikpolitiska propositionen (1997/98:56, bet.

1997/98:TU10). Med anledning av propositionen och

motionsyrkanden om harmonisering av regler, avgifter

och skatter och svensk åkerinärings

konkurrensvillkor gjorde trafikutskottet följande

bedömning:

Utskottet konstaterar att regeringen avser att

prioritera det arbete som pågår med att ta fram ett

nytt direktiv om fordonsskatt, vägtullar och

vägavgifter. Enligt skatteutskottets mening har

övergången från fordonsskatt till vägavgifter för

vissa tunga fordon genomförts för att eliminera ett

allvarligt hinder för de svenska åkarnas möjlighet

att konkurrera inom Europa. De flesta åkare som

använder sitt fordon utanför Sverige slipper nu

erlägga vägavgifter i Danmark, Tyskland etc., och

detta har uppnåtts utan någon egentlig ökning av det

svenska skatteuttaget. Trafikutskottet finner det

angeläget att Sverige verkar för en utveckling av

vägavgiftssystemet i önskvärd riktning. Detta är

också regeringens uppfattning. - - -

Vidare hänvisade trafikutskottet till följande

uttalande från skatteutskottet med anledning av

motionsyrkande om harmoniserade fordonsskatter och

marknadspris på diesel.

Skatteutskottet konstaterar att

internationaliseringen av transportmarknaden lägger

hinder i vägen för en fullt genomförd

marginalkostnadsprissättning. Vidare kan

transportnäringens internationella

konkurrenssituation medföra att avsteg måste göras

från en i övrigt motiverad beskattning.

Skatteutskottet betonar dock att Sverige vid

utformningen av sina regler bör undvika att delta i

en skattekonkurrens med andra länder och i stället

välja att gå steget före. Som regeringen anför är

det samtidigt viktigt att hänsyn tas till de

styreffekter som kan uppkomma om prissättningen inom

Sverige blir alltför ojämn. - - - Trafikutskottet

finner inte anledning till annan bedömning än den

skatteutskottet redovisat i sitt yttrande.

Riksdagen följde utskottet.

Utskottets ställningstagande

När det gäller drivmedelsbeskattningen har utskottet

i det föregående anfört att pågående

utredningsarbete bör avvaktas innan ställning tas

till frågor om mer genomgripande förändringar av

drivmedelsbeskattningen. Även frågor om ändrad

fordonsbeskattning för åkerinäringen bör anstå i

avvaktan på att arbetet inom Trafikbeskattnings-

utredningen slutförts. Såvitt utskottet erfarit

kommer åkerinäringens situation också att tas upp i

de pågående skattesamtalen mellan regeringen och de

politiska partierna. Utskottet avstyrker med det

anförda motionsyrkandena.

Traktorer och motorredskap

I motion Sk642 av Olle Lindström (m) begärs ett

tillkännagivande om att jordbruk, skogsbruk,

industri och andra kommersiella verksamheter skall

tillåtas använda lågbeskattad grön olja i sina

motorredskap och andra arbetsfordon. I motion Sk700

av Ola Karlsson och Lars Björkman (m) begärs ett

tillkännagivande om att jordbrukets dieselskatter

bör anpassas till den nivå som gäller i

grannländerna (yrkande 3).

Utskottets ställningstagande

Beslut om användning av högbeskattad, miljöklassad

dieselolja i jordbrukstraktorer, terminaltraktorer,

motorredskap och terrängfordon fattades av riksdagen

våren 1995 (prop. 1994/95:203, bet. SkU28).

Enligt utskottets mening medför de ökade

miljökraven på motordrivna fordon att det blir allt

viktigare att inte vissa kategorier lämnas utanför.

Arbetsfordonen hade tidigare av olika skäl inte

kommit att omfattas av kravet på användning av

miljöklassat drivmedel, och tillfälliga lösningar

måste tillgripas för att komma till rätta med detta

förhållande. Beslutet våren 1995 att även

arbetsfordon skall omfattas av kravet på användning

av högbeskattad miljöklassad dieselolja löste dessa

problem.

Mot bakgrund av de pågående skatteöverläggningarna

mellan regeringen och de politiska partierna anser

utskottet att riksdagen inte nu bör göra ett

särskilt undantag för denna fordonskategori.

Motionerna avstyrks därför.

Motorcyklar

I motion T220 av Per-Richard Molén m.fl. (m) begärs

ett tillkännagivande om vad som anförts om

beskattningen av motorcyklar (yrkande 17). Enligt

motionärerna bör nuvarande accis (försäljningsskatt)

på motorcyklar på sikt slopas. Vidare framhålls att

Trafikbeskattningsutredningens förslag om en

femdubblad fordonsskatt är orealistisk.

Utredning, m.m.

Trafikbeskattningsutredningen (TBU) har i sitt

delbetänkande Bilen, miljön och säkerheten

(SOU1997:126) föreslagit att den sedan lång tid

gällande beskattningen efter tjänstevikt slopas för

lätta fordon och i stället ersätts med en

enhetsskatt. Utredningen föreslår att

enhetsskattebeloppet för bensindrivna personbilar

och motorcyklar bestäms till 1 100 kr per år.

Förslaget innebär en kraftig höjning för motorcyklar

eftersom fordonsskatten för dessa för närvarande

uppgår till högst 220 kr per år. Utredningen menar

att trafiksäkerhetsskäl gör att det är mycket svårt

att motivera lägre fordonsskatt på motorcyklar än på

personbilar. I den trafikpolitiska propositionen

anförde regeringen att den delade utredningens

bedömning att det saknas skäl att tillämpa en efter

tjänstevikt differentierad fordonsskatt på person-

bilar. Regeringen var dock inte beredd att föreslå

någon ändring i fordonsskattesystemets grundläggande

uppbyggnad utan ansåg att ytterligare underlag

behövdes för att utforma fordonsskatterna så att de

i första hand tar sikte på att åstadkomma ett system

som främjar ett säkert och ekologiskt hållbart

transportsystem. Vidare anfördes att

fordonsskatterna till viss del har koppling till de

energiskatter som är föremål för översyn inom

Regeringskansliet och att denna översyn borde

avvaktas.

Skatteutskottet och trafikutskottet delade denna

inställning (bet. 1997/98:TU10, SkU2y). Detta blev

också riksdagens beslut.

Utskottets ställningstagande

Utskottet är inte berett att tillstyrka förslaget i

motionen om att accisen på motorcyklar skall slopas.

När det gäller fordonsskatten vidhåller utskottet

sin tidigare inställning om att utredningsarbetet

inom TBU bör avvaktas. Motionen avstyrks.

Kundförluster

I motion Sk692 av Rolf Gunnarsson (m) begärs ett

tillkännagivande om att bensinstationerna skall

befrias från skatt för bensin som tankats men som

"kunden" inte betalat för.

Före den 1 januari 1995 behövde energiskatt,

bensinskatt, koldioxidskatt eller dieselskatt inte

redovisas på leveranser som skett med förlust på

grund av bristande betalning. Kravet var att det

skulle röra sig om en konstaterad förlust, och

redovisningsskyldigheten skulle fullgöras om

betalning senare skulle inflyta. Frågan om avdrag

för kundförluster behandlades av utskottet i samband

med behandlingen av proposition 1994/95:54 Ny lag om

skatt på energi (bet. 1994/95:SkU4). I propositionen

föreslogs bl.a. att reglerna om kundförluster skulle

slopas eftersom EG:s regler på området inte gav

utrymme för denna typ av skattebefrielse för

bränslen. Utskottet delade denna bedömning och

anförde även att man inte bör ha en ordning där

redovisningsskyldigheten bortfaller vid bristande

betalning, eftersom detta innebär en stimulans till

ett högre risktagande än annars när det gäller

kreditförsäljning. Vidare ansåg utskottet att

bränsleskatten kan ses som en avgift för den

miljöbelastning som uppkommer vid användning och att

denna kostnad inte bortfaller vid en utebliven

betalning. Utskottet tillstyrkte propositionen i

denna del.

Utskottet har inte ändrat uppfattning i frågan och

avstyrker följaktligen motionsyrkandet.

Alkohol och tobak

Alkohol- och tobaksbeskattningen

Motionerna

I motion Sk729 av Bertil Persson (m) begärs ett

tillkännagivande om punktskatter på alkohol och

tobak och den organiserade brottsligheten. Motionä-

ren anser att de svenska punktskatterna på

cigaretter och alkoholdrycker måste harmoniseras

med omvärldens för att man skall få bukt med den

omfattande och organiserade illegala handeln med

dessa produkter.

I motion Sk624 av Liselotte Wågö (m) begärs ett

tillkännagivande om behovet av att sänka den svenska

ölskatten. För att svenska bryggerier skall kunna

överleva och konkurrera på lika villkor med övriga

EU-länder, framför allt Danmark, krävs enligt

motionären en sänkning av ölskatten med 50 %.

I motion Sk625 av Anna Åkerhielm (m) begärs ett

tillkännagivande om att anpassa den svenska

ölskatten till i första hand dansk nivå. Motionären

anför att en harmonisering av ölskatten behövs för

att stoppa den illegala hanteringen av starköl.

I motion Sk644 av Leif Carlson och Nils Fredrik

Aurelius (m) begärs ett tillkännagivande om att en

stegvis fortsatt anpassning av den svenska ölskatten

bör genomföras så att likvärdiga konkurrensvillkor

gentemot omvärlden uppnås till år 2000.

I motion Sk727 av Tomas Högström och Catharina

Elmsäter-Svärd (m) begärs ett tillkännagivande om

sänkt skatt på öl.

I motion So306 av Thomas Julin m.fl. (mp) begärs

ett tillkännagivande om vad som anförts om

punktskatten på alkoholdrycker (yrkande 10).

Innebörden är att sjukvårdskostnader som orsakats av

alkoholbruk skall betalas av alkoholkonsumenterna

och inte som i dag av alla skattebetalare.

Bakgrund m.m.

I förhandlingarna om medlemskap i EU fick Sverige en

treårig övergångsperiod (t.o.m. den 1 januari 1998)

under vilken en reducerad skattesats skulle få

tillämpas för öl med en alkoholhalt som inte

överstiger 3,5 volymprocent. I syfte att förstärka

stimulansen för en övergång till alkoholsvagare

drycker och motverka den ökande gränshandeln

genomfördes dock en omläggning till en enhetlig

skatt på öl redan den 1 januari 1997. Samtidigt

höjdes alkoholgränsen för nollbeskattat öl från 2,25

volymprocent till den övre gränsen inom EU för

tillämpning av reducerade skatter på öl, dvs. 2,8

volymprocent. För att uppnå en oförändrad

konsumtionsvolym av ren alkohol höjdes också skatten

på sprit med 2 % (prop. 1996/97:1, bet. FiU1).

Den 1 augusti 1998 sänktes styckeskatten på

cigaretter från 85 öre till 20 öre. Samtidigt höjdes

den del av skatten som är relaterad till detaljhan-

delspriset från 17,8 % till 39,2 %. För skatten på

cigaretter innebär det en sänkning med 14 %.

Systemet för automatisk uppräkning av punktskatterna

på alkohol och tobak har slopats (prop. 1997/98:150,

bet. 1997/98:FiU20). Det skattebelopp som tas ut vid

viss privatinförsel respektive import av cigaretter

har därefter justerats så att de överensstämmer med

gällande cigarettskatt (prop. 1998/99:18, bet

1998/99:SkU6).

Riksdagen beslöt under våren 1998 att anta

regeringens förslag om förbättrad kontroll av vissa

punktskattepliktiga varor (prop. 1997/98:100, bet.

1997/98:SkU28). De nya reglerna innebär att tullen

fått utökade befogenheter att kontrollera

yrkesmässiga vägtransporter av alkoholvaror,

tobaksvaror och mineraloljeprodukter. Tullen kan

påföra skatt och omhänderta varor medan

punktskatteplikten utreds och skatten är obetald.

Enligt den nya lagen får en tullmyndighet också

undersöka om postförsändelser (kommersiella och

privata) från ett annat EU-land innehåller alkohol-

eller tobaksvaror. Alkoholdrycker och tobaksvaror

som förs in av resande för privat bruk kan

omhändertas av tullen, om det finns en påtaglig risk

att den skattskyldige inte kommer att betala

skatten. Förblir skatten obetald, skall varorna

kunna förverkas efter beslut av domstol.

Utskottets ställningstagande

Sverige för sedan en lång tid tillbaka en restriktiv

alkoholpolitik som syftar till att minska alkoholens

skadeverkningar genom en minskad total konsumtion.

Detta sker främst genom en kombination av höga

skatter och restriktioner som på olika sätt

begränsar tillgängligheten (t.ex.

detaljhandelsmonopol, regler för servering,

åldersgränser för inköp, begränsning av

privatinförsel etc.) samt olika alkoholförebyggande

insatser. Som utskottet tidigare anfört finns det

inte något skäl att minska ambitionerna med den

svenska alkoholpolitiken därför att man inom EU har

en annan syn än Sverige på dessa frågor.

Sveriges medlemskap i EU och en ökad internationell

rörlighet ställer nya krav på alkoholpolitiken.

Bl.a. har förutsättningarna för att använda pris-

instrumentet som alkoholpolitiskt medel försvagats i

och med EU-inträdet. De förebyggande insatserna har

blivit allt viktigare och ambitionsnivån i det

alkoholförebyggande arbetet har höjts såväl på

nationell som på lokal och regional nivå. Tullens

befogenheter att kontrollera ändrades också radikalt

i och med medlemskapet. Gränskontrollerna i EU-

trafik försvann. Någon utökning av skattekontrollen

och skattemyndighetens befogenheter genomfördes inte

i samband med EU-inträdet. Situationen ändrades dock

den 1 juli 1998 då punktskattekontrollagen trädde i

kraft och tullen fick ökade kontrollbefogenheter

beträffande yrkesmässig hantering av tobaks- och

alkoholvaror, distansförsäljning av sådana varor och

kommersiella eller privata postförsändelser som

kommer från ett annat EG-land.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det

är viktigt ur såväl fiskal synpunkt som

folkhälsosynpunkt att den illegala införseln av

alkohol och tobak hindras, inte minst för att

motverka att organiserad brottslighet får sitt fäste

i Sverige. Åtgärder har vidtagits och ytterligare

arbete pågår för att få bukt med detta problem.

Bl.a. har varusmugglingslagen varit föremål för

översyn och Punktskatteutredningen (dir. 1997:152)

överväger för närvarande om krav på säkerhet för

betalning av skatt i samband med transport av

obeskattade varor bör utvidgas. Kraven på säkerhet

skall täcka samtliga de fall som inte täcks av de

krav på säkerhet som finns i EG:s tullagstiftning.

Alkoholutredningen har i sitt betänkande

(SOU 1998:156) föreslagit att förvärv av olovligt

försåld spritdryck, vin eller starköl skall

kriminaliseras.

Det kan dock inte uteslutas att utvecklingen mot en

ökad internationalisering och rörlighet gör att

alkoholpolitiken med tiden kan få ytterligare ändrat

innehåll både vad gäller mål och instrument.

Mot bakgrund av det åtgärder som nyligen vidtagits

och förbereds är det enligt utskottets mening för

närvarande inte lämpligt att genomföra någon av de

skattesänkningar som motionärerna förespråkar i

syfte att anpassa den svenska prisnivån till vad som

gäller inom EU. Med det anförda avstyrker utskottet

motionerna om sänkt skatt på alkoholdrycker.

Krav på att belägga tobak med en extra skatt som

specialdestineras till vissa hälso- och

sjukvårdsverksamheter har tidigare avstyrkts av

utskottet med motiveringen att även denna bör

underställas en normal budgetprövning. Utskottet

vidhåller sin inställning och avstyrker därmed

motion So306 yrkande 10.

Införsel

I motion So228 yrkande 14 av Ulf Kristersson m.fl.

(m) begär motionärerna ett tillkännagivande om att

Sverige bör höja gränsen för införsel till 30 liter

öl, 10 liter vin och 2 liter sprit den 1 januari

1999, fördubbla mängden den 1 juli 1999 och helt

slopa kvoterna den 1 januari år 2000.

I motion U509 av Holger Gustafsson m.fl. (kd)

anförs att Sverige bör hävda fortsatt undantag för

reglerna om införsel av alkoholdrycker från andra

medlemsländer (yrkande 8). Även i motion So461 av

Kerstin Heinemann m.fl. (fp) begärs ett

tillkännagivande om fortsatt undantag för reglerna

om införsel av alkoholdrycker från andra EU-länder

(yrkande 6).

Gällande bestämmelser

Enligt EG-reglerna får den som reser mellan EU-

länder medföra minst 10 liter sprit, 90 liter vin,

110 liter öl och 800 cigaretter utan att betala

skatt i införsellandet om varorna inköpts beskattade

i en annan EU-stat och är avsedda för privat

konsumtion.

Vid förhandlingarna om medlemskap i EU uppnådde

Sverige och Finland ett undantag från EG-reglerna

för att kunna behålla strängare införselregler.

Danmark har sedan tidigare ett liknande undantag.

Med stöd av undantaget har Sverige begränsat den

privata införseln som får ske utan att den resande

betalar skatt till 1 liter starksprit eller 3 liter

starkvin, 5 liter annat vin och 15 liter starköl. I

dessa kvoter ingår varor som har beskattats i annat

EU-land och varor som har inköpts taxfree under

resan.

Enligt rådets direktiv 96/99/EG får Sverige, t.o.m.

den 30 juni år 2000, fortsätta att tillämpa de

kvantitativa begränsningarna. Den svenska inställ-

ningen är att undantaget i fråga om privatinförseln

förlängs automatiskt såvida inte ett enigt

rådsbeslut om motsatsen fattas. Danmark och Finland

har accepterat att tillämpa EG:s införselregler

fr.o.m. den 31 december år 2003. Enligt en

protokollsanteckning senareläggs Danmarks och

Finlands avvecklingsdatum om Sverige vid nästa

förhandlingsomgång får en senareläggning av

avvecklingen.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening skulle det vara svårt för

Sverige att upprätthålla en hög prisnivå på

alkoholdrycker utan det svenska undantaget från EG:s

regler om införsel. Det är därför som det anförs i

motionerna U509 och So461 viktigt att Sverige

fortsätter att hävda detta undantag. Detta är också

regeringens uppfattning. Något tillkännagivande i

saken behövs därför inte. Motionerna avstyrks. Med

det anförda avstyrks också yrkandet i motion So228

om ett successivt avskaffande av det svenska

undantaget.

Taxfree

I motion Sk608 av Kent Olsson och Elizabeth Nyström

(m) hemställs om ett tillkännagivande om att Sverige

bör verka för att borttagandet av den skattefria

försäljningen vid resor inom EU skall senareläggas.

Enligt motionärerna kan en slopad taxfreeförsäljning

ge försämrade kommunikationer, ökade

transportkostnader och dessutom leda till att

transporter via tredjeland gynnas.

I motion Sk728 av Per Bill (m) hemställs om ett

tillkännagivande om vad i motionen anförts om vikten

av att flygplatsbutiker ges möjlighet till fortsatt

försäljning av alkoholhaltiga drycker, om än

beskattade, till resenärer inom EU.

Gällande bestämmelser, m.m.

Fram till den 1 juli 1999 får medlemsstaterna inom

EU skattebefria varor som tillhandahålls i

taxfreebutiker och som tas med den resandes

personliga bagage vid flyg- eller sjöresa från en

medlemsstat till en annan. Detsamma gäller varor som

kan köpas ombord på ett flygplan eller ett fartyg i

passagerartrafik inom gemenskapen. Befrielsen

omfattar dock endast de kvantiteter som kan föras in

från tredje land utan att tull skall betalas. Detta

undantag upphör automatiskt och skattefri

försäljning av varor som tas med i bagaget kan

därför inte ske i exportbutiker och ombord på fartyg

och luftfartyg efter den 30 juni 1999. En fortsatt

möjlighet till skattebefrielse skulle kräva dels ett

förslag från kommissionen, dels att medlemsstaterna

fattade ett enhälligt beslut med detta innehåll.

Kommissionen och flertalet medlemsstater har

hittills avvisat tanken på fortsatt skattebefrielse.

Försäljning i taxfreebutiker eller på fartyg och

flygplan till resenärer till tredje land kan dock

fortgå även efter att den skattefria försäljningen

inom EU upphört.

För förbrukning ombord finns inte något krav på att

varorna efter den 30 juni 1999 skall vara

beskattade. Skattefriheten för konsumtion ombord kan

således behållas tills vidare, dvs. till dess att

rådet på kommissionens förslag har infört

gemenskapsbestämmelser om proviantering.

Sjöfartsverket har gjort en konsekvensutredning

för svenska färjelinjer av att den skattefria

försäljningen upphör. Kommissionären Mario Monti har

under hösten 1997 riktat en uppmaning till de

näringsidkare som bedriver taxfreeförsäljning att

påbörja sina förberedelser inför ett slopande av

denna möjlighet. Frågan har också tagits upp från

svensk sida vid ett möte med EU:s

transportministerråd i slutet av år 1997.

Regeringen har den 18 december 1997 tillsatt en

särskild utredare med uppgift att göra en översyn av

förfarandereglerna för punktskatter m.m. (dir

1997:152). Utredaren skall bl.a. lägga fram förslag

till åtgärder för kontroll av proviantering för

skattefri försäljning och förbrukning ombord på

transportmedel och i det sammanhanget göra en allmän

översyn av förordningen (1994:1694) om viss

proviantering m.m. samt analysera EG:s regler på

taxfreeområdet och bestämmelserna i den nordiska

provianteringsöverenskommelsen. Vidare skall

utredaren med anledning av att taxfreehandeln i EU-

intern trafik skall upphöra den 1 juli 1999 lägga

fram förslag till hur försäljningen av beskattade

varor ombord på transportmedel skall hanteras

skattemässigt. Sistnämnda frågor har redovisats i

betänkandet Beskattning utan taxfree (SOU 1998:126).

Utredningsarbetet i övrigt skall vara avslutat

senast den 1 december 1999.

Utredningen föreslår bl.a. att en ny lag om

exportbutiker skall ersätta motsvarande regler som i

dag finns i tullagstiftningen. Enligt förslaget

skall regeringen även fortsättningsvis meddela

tillstånd som bara kan ges till flygplatshållaren.

Försäljningen i exportbutikerna skall endast få ske

till resande till tredje land och endast avse

obeskattade gemenskapsvaror. Utredningen anser att

det ligger i sakens natur att exportbutikerna endast

är avsedda för skattefria varor. Om försäljning

skulle kunna ske av såväl beskattade som obeskattade

varor skulle bl.a. kontrollen försvåras, sägs det.

Utskottets ställningstagande

Som anförts ovan kräver en fortsatt möjlighet till

skattebefrielse för varor som tillhandahålls i

taxfreebutiker vid viss passagerartrafik inom EU

dels ett förslag från kommissionen, dels att

medlemsstaterna fattar ett enhälligt beslut med

detta innehåll. Vid det informella toppmötet mellan

stats- och regeringscheferna i oktober 1998 i

Pörtschach gav medlemsländerna, bl.a. Sverige,

kommissionen i uppdrag att belysa konsekvenserna av

en begränsad förlängning. Kommissionen skall svara

senast i början av mars månad. Därefter skall Ekofin

ta ställning i frågan. Sverige har alltså redan

medverkat till åtgärder som torde ligga i linje med

vad som begärs i motion Sk608, men utskottet bör i

dag inte uttala sig om vilken ställning regeringen

skall inta när kommissionens rapport föreligger.

Motion Sk608 avstyrks.

Vad beträffar yrkandet om att flygplatsbutiker

skall få sälja beskattade varor till resenärer inom

EU anser utskottet i likhet med utredningen att

försäljning från flygplatsbutiker endast skall få

ske till resande till länder utanför EU och endast

avse skattefria varor. Förutom kontrollsvårigheter

skulle motionärens förslag också kräva en ändring av

alkohollagens bestämmelser om

detaljhandelsmonopolet, vilket utskottet inte kan

ställa sig bakom.

Utskottet avstyrker motionen.

Övriga punktskatter

Reklamskatt

I motion Sk661 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag om slopad

reklamskatt och höjd mervärdesskatt på dagstid-

ningar. Motionärerna anför att reklamskatten ger

upphov till snedvridningar i sin nuvarande form och

att den inte är förenlig med EG-rätten. För att

uppnå bättre konkurrensneutralitet mellan

dagstidningar och tidskrifter anser motionärerna att

mervärdesskatten på dagstidningar bör höjas till 21

%. Även i motion Kr519 av Bo Lundgren m.fl. (m)

anförs att reklamskatten bör slopas och att

regeringen bör återkomma med förslag härom (yrkande

8).

I motion Sk704 av Inga Berggren m.fl. (m, kd, c,

fp) anförs bl.a. att reklamskatten är en extraskatt

på information och marknadsföring som gör det

svårare och dyrare för företag att sälja. Därtill

träffar skatten i sin nuvarande utformning i högre

grad mindre företag än större. Motionärerna anser

att reklamskatten skall avskaffas och begär ett

tillkännagivande härom till regeringen.

Utredning

Enligt 1996 års reklamskatteutredning bör

reklamskatten avskaffas (SOU 1997:53 Avskaffa

reklamskatten!).

Frågan om reklamskattens överensstämmelse med EG-

rätten är föremål för prövning i Regeringsrätten.

Utskottets bedömning

Riksdagen har våren 1998 beslutat att avskaffa

reklamskatten på reklamtrycksaker (prop.

1997/98:150, bet. 1997/98:FiU20). Utskottet vill

erinra om att skälet till att reklamskatten inte

helt slopades i enlighet med vad 1996 års

reklamskatteutredning föreslog var finansiella.

Utskottet som tillstyrkte förslaget om slopad skatt

på reklamtrycksaker men ej annan reklam framhöll i

sitt yttrande till finansutskottet att åtgärden kan

leda till nya nackdelar för reklam i annan form och

försämra konkurrensförhållandena exempelvis för

gratistidningar och s.k. annonsblad. Utskottet

förutsatte att regeringen noga följer utvecklingen

och återkommer till dessa frågor så snart som

utvecklingen motiverar detta. Utskottet vidhåller

sitt tidigare ställningstagande och avstyrker därför

de aktuella motionsyrkandena.

Fritidsbåtar

I motion T229 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkande 8

anförs att en båtskatt bör införas för att

finansiera sjösäkerhetsarbetet och kostnaderna för

det rörliga friluftslivet.

I motion T629 yrkande 2 av Bengt Silfverstrand (s)

anförs att regeringen bör lägga fram ett förslag om

införande av en båtskatt. Motionären anför att

samhällets totala kostnader för sjösäkerhet etc.

sammantaget med de stora och obeskattade

förmögenhetsvärden som återfinns i fritidsbåtar

talar för att en regelrätt båtskatt snarast möjligt

bör införas.

I motion Sk705 av Karin Olsson m.fl. (s) begärs ett

tillkännagivande till regeringen om att skatt på

fritidsbåtar eller höjd registeravgift bör införas

för fritidsbåtar.

Tidigare behandling

Regeringen uppdrog under år 1995 åt en särskild

utredare att närmare belysa vilka kostnader

fritidsbåtstrafiken orsakar samhället och överväga

hur dessa kostnader skall betalas. Utredaren har i

betänkande SOU 1996:170 föreslagit att ett statligt

register över fritidsbåtar återinförs. Utredaren har

avvisat en särskild båtskatt med hänvisning till att

samhällets intäkter från båtlivet enligt

utredningens beräkningar vida överstiger

kostnaderna.

I budgetpropositionen 1998/99:1 utgiftsområde 22

har regeringen gjort den bedömningen att frågan om

hur register för fritidsbåtar bör utformas bör

utredas vidare och avser att återkomma till

riksdagen under 1999 med ett konkret förslag.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening bör regeringens aviserade

förslag avvaktas och utskottet avstyrker därför

motionsyrkandena.

En avgift på trädgårdsprodukter

I motion Sk713 av Marina Pettersson (s) begärs ett

tillkännagivande om att införa en produktionsavgift

på svenskproducerade trädgårdsprodukter. Avgiften

skall enligt motionären användas för branschens

gemensamma insatser, som forskning, teknik- och

metodutveckling och säljfrämjande åtgärder.

Tidigare behandling

Utredningen om livsmedelssektorns omställning och

expansion har i december 1997 lagt fram betänkandet

En livsmedelsstrategi för Sverige (SOU 1997:167).

Utredningen redovisar att det i Danmark och

Nederländerna finns lagstadgade system för uttag av

produktionsavgifter inom trädgårdssektorn och att

avgifterna finansierar fonder som används för

näringens gemensamma behov. För att trygga den

svenska trädgårdsnäringens behov av

utvecklingsinsatser föreslår utredningen att staten

anvisar 15 miljoner kronor per år under en

femårsperiod att användas som en kollektiv resurs

för branschens gemensamma utveckling.

Utskottet behandlade ett liknande motionsyrkande

senast i betänkande 1997/98:SkU18. Motionen

avstyrktes med anledning av att frågan om särskilda

fonder för trädgårdsnäringens gemensamma behov och

även frågan om hur dessa skall finansieras var

aktuell inom Regeringskansliet.

Utskottets ställningstagande

Frågan om särskilda fonder för trädgårdsnäringens

gemensamma behov är fortfarande aktuell för

överväganden inom Regeringskansliet.

Utskottet vidhåller att regeringens

ställningstagande bör avvaktas och är därför inte

berett att tillstyrka ett tillkännagivande till

regeringen i frågan. Motionen avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande energibeskattningens

allmänna inriktning

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk622, 1998/99:U507

yrkande 8, 1998/99:U509 yrkande 5, 1997/98:Jo66

yrkande 4, 1998/99:MJ750 yrkande 1,

1998/99:MJ778 yrkandena 3-6, 1998/99:

MJ782 yrkande 16, 1997/98:N219 samt 1998/99:N228

yrkandena 29 och 30,

res. 1 (m)

res. 2 (kd)

2. beträffande jordbrukets energiskatt

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk645, 1998/99:Sk700

yrkandena 1, 2 och 4, 1998/99:MJ224 yrkande 3,

1998/99:MJ254 yrkandena 1 och 2 samt

1998/99:MJ256 yrkandena 2 och 4,

res. 3 (m, kd)

res. 4 (c)

3. beträffande värmeleveranser till

industrin

att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk697,

4. beträffande industrins och

växthusnäringens energiskatt

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk669, 1998/99:Sk671

yrkande 9, 1998/99:MJ241 yrkande 1 och

1998/99:N228 yrkandena 27 och 28,

res. 5 (m)

res. 6 (kd)

5. beträffande finsk rödmärkt olja för

uppvärmning

att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk641,

res. 7 (m)

6. beträffande drivmedelsbeskattning

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk306 yrkande 21,

1998/99:Sk643 yrkande 3, 1998/99:Sk701,

1998/99:Sk725, 1998/99:

Sk726, 1998/99:T220 yrkande 4 delvis och

1998/99:T223 yrkandena 12 och 14,

res. 8 (m)

res. 9 (kd)

res. 10 (c)

7. beträffande sänkning av bensinskatten

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk607, 1998/99:Sk621

yrkandena 1 och 3, 1998/99:Sk638 delvis,

1998/99:Sk639, 1998/99:

Sk640 samt 1998/99:T220 yrkande 4 delvis,

res. 11 (m)

8. beträffande regional differentiering

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk698 och

1998/99:Sk724,

9. beträffande fordonsskatt på

dieseldrivna personbilar

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk638 delvis,

1998/99:Sk643 yrkandena 1 och 2, 1998/99:Sk703

samt 1998/99:T230 yrkande 11,

res. 12 (m)

res. 13 (v)

res. 14 (c)

10. beträffande elbilar

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:Sk668 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

11. beträffande åkerinäringen, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk699, 1998/99:Sk702

och 1998/99:Sk708 yrkande 2,

res. 15 (m, kd)

12. beträffande traktorer och

motorredskap

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk642 och

1998/99:Sk700 yrkande 3,

res. 16 (m)

13. beträffande motorcyklar

att riksdagen avslår motion 1998/99:T220 yrkande 17,

res. 17 (m)

14. beträffande kundförluster

att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk692,

15. beträffande alkohol- och

tobaksbeskattningen

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk624,

1998/99:Sk625, 1998/99:Sk644, 1998/99:Sk727,

1998/99:Sk729 och 1998/99:So306 yrkande 10,

res. 18 (m)

16. beträffande införsel

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:U509 yrkande 8,

1998/99:So228 yrkande 14 och 1998/99:So461

yrkande 6,

res. 19 (m)

res. 20 (kd)

17. beträffande taxfree

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk608 och

1998/99:Sk728,

res. 21 (m)

18. beträffande reklamskatt

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk661, 1998/99:Sk704

och 1998/99:Kr519 yrkande 8,

res. 22 (m, kd)

19. beträffande skatt på fritidsbåtar

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk705, 1998/99:T229

yrkande 8 och 1998/99:T629 yrkande 2,

res. 23 (m) - motiv.

20. beträffande en avgift på

trädgårdsprodukter

att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk713.

Stockholm den 16 februari 1999

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

I beslutet har deltagit: Arne Kjörnsberg (s),

Lisbeth Staaf-Igelström (s), Per Rosengren (v),

Holger Gustafsson (kd), Carl Fredrik Graf (m), Per

Erik Granström (s), Carl Erik Hedlund (m), Ulla

Wester (s), Lena Sandlin (s), Helena Höij (kd),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Yvonne Ruwaida

(mp), Rolf Kenneryd (c), Lars U Granberg (s),

Catharina Hagen (m) och Claes Stockhaus (v).

Reservationer

1. Energibeskattningens allmänna inriktning

(mom. 1)

Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen

(m) har

dels anfört följande:

Klimatfrågan är det största miljöproblemet och en

global överlevnadsfråga för mänskligheten. Därför

måste Sverige bedriva en offensiv klimatpolitik och

fullgöra sina internationella åtaganden på området.

Koldioxidbeskattningen kan stödja klimatpolitiken

genom att medverka till en begränsning av utsläppen

från fossila bränslen. Den förutsätter dock

åtminstone en europeisk samordning, eftersom

effekten annars blir att produktion flyttar till

andra länder. Man bör också vara försiktig med att

internalisera miljökostnader i energipriset eftersom

man riskerar att hamna i ett slags statlig

prispolitik som leder till ineffektivitet och sämre

resurshushållning.

Miljöskatter bör ses som ett komplement till

miljöpolitiken. En avvägning mellan miljöskatter och

andra medel, såsom administrativ reglering, förbuds-

lagstiftning, informationsinsatser etc., måste

göras. Miljöskatterna är mest effektiva när de

riktas mot miljöproblem som är relativt lätta att

åtgärda. Nya ekonomiska styrmedel bör enligt vår

mening framför allt innefatta skatterabatter i syfte

att uppnå en snabbare introduktion av ny teknik och

miljövänligare produkter. Ett gott exempel är det

snabba införandet av katalytisk avgasrening som

skatterabatten på katalysatorförsedda bilar ledde

till.

När det gäller de befintliga energiskatterna finns

det utrymme för en omfördelning så att skatterna

blir mer utsläppsrelaterade och mindre beroende av

energiinnehållet. Skatt på energi bör, i den

utsträckning det skall förekomma, tas ut

proportionellt mot energiinnehållet. I dag är

exempelvis energiskatten lägre på kol än på olja,

vilket inte är motiverat.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels vid moment 1 hemställt:

1. beträffande energibeskattningens allmänna

inriktning

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:MJ782 yrkande

16 och 1998/99:N228 yrkandena 29 och 30 samt med

avslag på motionerna 1998/99:Sk622, 1998/99:U507

yrkande 8, 1998/99:U509 yrkande 5, 1997/98:Jo66

yrkande 4, 1998/99:MJ750 yrkande 1,

1998/99:MJ778 yrkandena 3-6 och 1997/98:N219 som

sin mening ger regeringen till känna vad ovan

anförts.

2. Energibeskattningens allmänna inriktning

(mom. 1)

Holger Gustafsson (kd) och Helena Höij (kd) har

dels anfört följande:

Enligt vår mening är det angeläget att en gemensam

koldioxidskatt införs i EU. Så länge beslut härom

måste fattas med enhällighet omöjliggörs i praktiken

vårt mål om en gemensam minimiavgift för

miljöavgifter på koldioxid och andra skadliga

utsläpp liksom målet om att sänkta avgifter på

avlönat arbete skall "växlas" mot högre avgifter på

miljöförstörande produktion. Trots att fem partier i

riksdagen krävt ökad överstatlighet och effektivare

beslut när det gäller miljöavgifter har regeringen

visat sig ointresserad av att driva frågan med

motiveringen att det är fråga om en skatt och därför

skall omfattas av samma beslutsregler som övriga

skatter, dvs. enhällighet. Vi kristdemokrater anser

att det i första hand rör sig om en miljöfråga och

inte en skattefråga och därmed bör besluten kunna

fattas med kvalificerad majoritet. Regeringen måste

nu med kraft verka för att detta skall bli möjligt.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

dels vid moment 1 hemställt:

1. beträffande energibeskattningens allmänna

inriktning

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:U509 yrkande 5,

med anledning av motion 1998/99:U507 yrkande 8

samt med avslag på motionerna 1998/99:Sk622,

1997/98:Jo66 yrkande 4, 1998/99:MJ750 yrkande 1,

1998/99:MJ778 yrkandena 3-6, 1998/99:MJ782

yrkande 16, 1997/98:N219 och 1998/99:N228

yrkandena 29 och 30 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts.

3. Jordbrukets energiskatt (mom. 2)

Holger Gustafsson (kd), Carl Fredrik Graf (m), Carl

Erik Hedlund (m), Helena Höij (kd), Marietta de

Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen (m) har

dels anfört följande:

Sverige bör inom EU med kraft driva frågan om

harmonisering av avgifter och skatter för

jordbruksnäringen. I avvaktan härpå måste enligt vår

mening det svenska jordbrukets energiskatter sänkas

till en nivå som är likvärdig med vad som gäller i

våra främsta konkurrentländer. De skatter och

avgifter som belastar den svenska råvaruproduktionen

har oftast inte sin motsvarighet i

konkurrentländerna, varför konkurrensen snedvrids

till svenska jordbruksproducenters nackdel.

Energiskatter finns också i Danmark men är avdrags-

gilla i momsberäkningen och utgör därför ingen

belastning.

Därutöver måste jordbruket ges villkor som är

likvärdiga med andra näringsgrenar. Ett

konkurrenskraftigt jordbruk är en förutsättning för

att hela livsmedelssektorn skall kunna utvecklas.

Livsmedelssektorn har sammantaget stor ekonomisk

betydelse och svarar för en stor del av

arbetstillfällena i landet. Som det är i dag

behandlas lantbrukare som producerar vår mat som

privatpersoner när de debiteras skatt på elenergi

som används i deras lantbruksföretag. Ett

lantbruksföretag som tillverkar sitt eget foder har

alltså högre energiskatt vid denna produktion än vad

ett fodertillverkningsföretag har. Om tillverkningen

sker i fodertillverkningsindustrin påförs ingen

elskatt, eftersom industrin är befriad från sådan

skatt. Detsamma gäller skatten på eldningsolja. Ett

lantbruksföretag får betala högre skatt på olja som

används vid torkning av spannmål än vad de företag

gör som tar emot och torkar spannmål. Industrin får

nämligen tillämpa de avdrags- och nedsättningsmöj-

ligheter som finns till skillnad från lantbrukaren.

Vidare har de senaste årens höjningar av skatten på

handelsgödsel lett till en kraftig försämring av det

svenska jordbrukets och livsmedelsnäringens

konkurrenskraft. Någon motsvarande skatt finns inte

i Danmark och saknas i stort sett också i andra EU-

länder.

Det finns också anledning att understryka att det

enbart är drygt 1 % av kväveläckaget till Östersjön

som kommer från svenskt åkerbruk. Regeringen bör

därför låta utreda om skatten på handelsgödsel har

haft några positiva effekter när det gäller att

minska närsaltläckaget. Visar det sig att skatten

inte haft någon sådan effekt bör den avskaffas. I

samband härmed bör även möjligheterna att använda

andra styrmedel än skatter i syfte att begränsa

närsaltläckaget övervägas.

Sammanfattningsvis anser vi att det är hög tid att

förslagen från Utredningen om livsmedelssektorns

omställning och expansion (den s.k. Björkska utred-

ningen) genomförs. Detta bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels vid moment 2 hemställt:

2. beträffande jordbrukets energiskatt

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Sk700

yrkandena 1 och 2, 1998/99:MJ224 yrkande 3,

1998/99:MJ254 yrkande 1 och 1998/99:MJ256

yrkandena 2 och 4 samt med anledning av

motionerna 1998/99:Sk645, 1998/99:Sk700 yrkande

4 och 1998/99:MJ254 yrkande 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts.

4. Jordbrukets energiskatt (mom. 2)

Rolf Kenneryd (c) har

dels anfört följande:

Utredningen om livsmedelssektorns omställning och

expansion (den s.k. Björkska utredningen) visar att

den svenske bonden tvingas arbeta med betydligt

högre kostnader i form av skatter och avgifter än

bönder i våra främsta konkurrentländer. Vi inom

Centerpartiet anser att de ekonomiska villkoren

måste förbättras och att den extra ryggsäck som

svenska bönder tvingas bära måste lyftas av.

Centerpartiet har i anslutning till höstens bud-

getbehandling föreslagit att intentionerna i Björks

utredning skall fullföljas och föreslår slopad

elskatt samt sänkt skatt på eldningsolja för

jordbruksföretag i likhet med vad som gäller inom

båda områdena för tillverkningsindustrin.

Jordbrukarna bör även kompenseras för att de betalar

ett högre pris på diesel än kollegerna i

konkurrentländerna. Genom Centerpartiets initiativ

har frågan om jordbrukets energibeskattning också

aktualiserats i de pågående skattesamtalen mellan

regeringen och de politiska partierna.

Vad nu anförts bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels vid moment 2 hemställt:

2. beträffande jordbrukets energiskatt

att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:Sk700

yrkandena 1 och 2 och 1998/99:MJ254 yrkande 1

samt med avslag på motionerna 1998/99:Sk645,

1998/99:Sk700 yrkande 4, 1998/99:MJ224 yrkande

3, 1998/99:MJ254 yrkande 2 och 1998/99:MJ256

yrkandena 2 och 4 som sin mening ger regeringen

till känna vad ovan anförts.

5. Industrins och växthusnäringens

energiskatt (mom. 4)

Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen

(m) har

dels anfört följande:

Det är statens uppgift att fastställa ramar och

villkor som medför att hushåll och företag ges

långsiktigt hållbara spelregler. Enligt vår mening

är det angeläget att nya energipolitiska riktlinjer

nu skyndsamt antas.

Energibeskattningen måste göras konkurrensneutral.

Fiskala skatter bör endast tas ut i konsumtionsledet

medan miljöstyrande skatter och avgifter bör

användas endast i produktionsledet. De särskilda

produktionsskatterna på vattenkraft och kärnkraft

skall således slopas.

När det gäller produktionsskatterna på el har den

elintensiva industrin drabbats särskilt hårt, och

för dessa företag räcker det inte med den sänkning

som genomfördes våren 1998. Produktionsskatten på el

innebär att dessa företag får allt svårare att klara

sig på den internationella marknaden, vilket leder

till att nödvändiga långsiktiga investeringar inte

genomförs.

En annan viktig uppgift på energiskatteområdet är

att få till stånd en ökad harmonisering av

energibeskattningen mellan de nordiska länderna.

Ökande skillnader och olika beskattningsprinciper

hotar effektiviteten på den gemensamma, nordiska

elmarknaden. De samlade produktionsresurserna

utnyttjas mindre effektivt, vilket i sin tur leder

till samhällsekonomiska kostnader och en ökad

miljöpåverkan.

Beträffande växthusnäringen anser vi att det är av

yttersta vikt att svenska växthusodlare ges samma

produktionsvillkor som sin främsta konkurrenter inom

EU.

Vad nu anförts bör enligt vår uppfattning riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna.

dels vid moment 4 hemställt:

4. beträffande industrins och växthusnäringens

energiskatt

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Sk669 och

1998/99:N228 yrkandena 27 och 28, med anledning

av motion 1998/99:MJ241 yrkande 1 samt med

avslag på motion 1998/99:Sk671 yrkande 9 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan

anförts.

6. Industrins och växthusnäringens

energiskatt (mom. 4)

Holger Gustafsson (kd) och Helena Höij (kd) har

dels anfört följande:

Genom EU-inträdet har konkurrensen för den svenska

växthusodlingen ökat markant. Det sker successivt en

reducering av priser och intäkter som en anpassning

till de nivåer som finns inom EU. Det är därför,

menar vi, rimligt att de svenska

produktionsskatterna på energi också anpassas till

europeiska förhållanden. I likhet med vad som anförs

i motion MJ241 anser vi att regeringen skall

återkomma till riksdagen med förslag till reducerad

koldioxidskatt för växthusnäringen. Det är av

yttersta vikt att svenska växthusodlare ges samma

produktionsvillkor som sina främsta konkurrenter

inom EU. I annat fall är risken stor att näringen på

sikt slås ut.

dels vid moment 4 hemställt:

4. beträffande industrins och växthusnäringens

energiskatt

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:MJ241 yrkande 1

och med avslag på motionerna 1998/99:Sk669,

1998/99:Sk671 yrkande 9 och 1998/99:N228

yrkandena 27 och 28 som sin mening ger rege-

ringen till känna vad ovan anförts.

7. Finsk rödmärkt olja för uppvärmning

(mom. 5)

Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen

(m) har

dels anfört följande:

Genomförandet av den inre marknaden innebär att

privatpersoner skall ha möjlighet att köpa och

förbruka varor fritt inom EU. Skattereglerna har

också anpassats till dessa krav, och den som så

önskar kan i dag normalt köpa t.ex. kapitalvaror i

ett annat EU-land och föra dem med sig hem utan att

detta föranleder någon beskattning. En inre marknad

utan gränshinder och med god funktion ökar

konkurrensen och ekonomins effektivitet och bidrar

till en harmonisering av medlemsländernas

skatteregler.

De svenska reglerna uppställer i dag oöverstigliga

hinder för de privatpersoner som vill föra in finsk

rödmärkt olja för andra ändamål än drift av

motordrivna fordon. Den privatperson som vill

använda finsk rödmärkt olja för att värma sin villa

i Sverige måste i dag betala både finsk och svensk

punktskatt.

Dubbelbeskattningen gör att det i praktiken inte är

möjligt för privatpersoner att köpa finsk rödmärkt

olja och använda den för uppvärmning i Sverige. Den

ändring som trädde i kraft den 1 juli 1998 och som

innebär att förbrukaren skall få tillbaka

mellanskillnaden mellan den högre och den lägre

svenska energiskattesatsen medför ingen skillnad

härvidlag.

De svenska reglerna på detta område står enligt

vår mening i strid med principen om konsumenternas

fria tillgång till den gemensamma inre marknaden. På

samma sätt som när det gäller andra varor måste det

vara möjligt för en person att köpa finsk olja och

föra in den till Sverige för eget bruk, t.ex. för

uppvärmning av sin villa. Om det finns

prisskillnader som beror på skatten, utgör inte

detta ett skäl att förbjuda och hindra den enskilde.

I stället måste problemet lösas genom en

harmonisering av skattereglerna.

Regeringen bör enligt vår mening snarast återkomma

med ett förslag som innebär att det bör bli möjligt

för privatpersoner att köpa och föra in finsk,

rödmärkt olja för uppvärmningsändamål.

Också företagare får betala dubbel punktskatt på

eldningsoljan. Visserligen har de möjlighet att

begära återbetalning av den låga finska skatten men

detta löser inte problemet med den felaktiga svenska

beskattningen. Ett förslag måste därför även ge

företagarna rimliga möjligheter att köpa

eldningsolja där den är billigast.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels vid moment 5 hemställt:

5. beträffande finsk rödmärkt olja för

uppvärmning

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sk641 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan

anförts.

8. Drivmedelsbeskattning (mom. 6)

Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen

(m) har

dels anfört följande:

Den teknikutveckling som pågår i alla

biltillverkande länder kommer att resultera i mer

energieffektiva fordon. Ett etappmål kan vara en

familjebil med en bränsleförbrukning på ca 0,4

liter/mil. Detta uppnår man genom att vidareutveckla

och produktionsanpassa material och komponenter.

Bilismens miljöpåverkan är heller inte statisk. I

takt med att bilparken moderniseras, reduceras

miljöpåverkan. I dag sköts ca 60 % av

transportarbetet med avgasrenade bilar. Därigenom

har också utsläppen minskat betydligt jämfört med

när de första beräkningarna rörande bilismens

miljökonsekvenser gjordes. Vi anser att det är hög

tid att bedömningar avseende de olika

transportslagens samhällsekonomiska påverkan görs

mot bakgrund av effekterna av ny reningsteknik och

av de samhällsekonomiska intäkterna.

Vidare anser vi att Naturvårdverkets förslag till

införande av miljöklasss 1 för bensin med strängare

miljökrav än de i dag gällande miljöklasserna 2 och

3 bör prioriteras och att skatten på sådan bensin

skall vara lägre än för annan bensin.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels vid moment 6 hemställt:

6. beträffande drivmedelsbeskattning

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:T220 yrkande 4

delvis och med avslag på motionerna

1998/99:Sk306 yrkande 21, 1998/99:Sk643 yrkande

3, 1998/99:Sk701, 1998/99:Sk725, 1998/99:

Sk726 och 1998/99:T223 yrkandena 12 och 14 som

sin mening ger regeringen till känna vad ovan

anförts.

9. Drivmedelsbeskattning (mom. 6)

Holger Gustafsson (kd) och Helena Höij (kd) har

dels anfört följande:

Sverige har mycket goda förutsättningar att

framställa förnybara drivmedel för fordon.

Biodrivmedel har en gynnsam effekt på mängden

koldioxidutsläpp, på den inhemska marknaden och på

handelsbalansen. Biodrivmedlens goda effekt på

miljön och på att skapa arbetstillfällen och en

konkurrenskraftig gröda för svenskt jordbruk gör det

mycket angeläget att fasa ut fossila bränslen till

förmån för förnyelsebara biodrivmedel. Vi anser att

en introduktion av biobränslen bör ske både genom

låginblandning och genom att utveckla nya motorer

som kan drivas med ren alkohol. Låginblandning av

största möjliga halt som klaras utan modifieringar i

befintliga motorer ger omedelbart en marknad för

inhemsk produktion i stor skala. Därigenom skapas

också förutsättningar för introduktion av fordon med

ren alkoholdrift.

Mot denna bakgrund anser vi att det är viktigt att

skatter och andra pålagor inte hindrar utvecklingen

av alternativa bränslen utan staten måste medverka

till att stimulera marknaden inom detta område.

Vad som nu anförts bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels vid moment 6 hemställt:

6. beträffande drivmedelsbeskattning

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:T223 yrkande 12

och med avslag på motionerna 1998/99:Sk306

yrkande 21, 1998/99:Sk643 yrkande 3,

1998/99:Sk701, 1998/99:Sk725, 1998/99:Sk726,

1998/99:

T220 yrkande 4 delvis och 1998/99:T223 yrkande

14 som sin mening ger regeringen till känna vad

ovan anförts.

10. Drivmedelsbeskattning (mom. 6)

Rolf Kenneryd (c) har

dels anfört följande:

De skadliga utsläppen från biltrafiken måste

reduceras bl.a. genom en övergång från fossila till

biobaserade drivmedel. Målet på kort sikt bör vara

att introducera biobaserade drivmedel i stor skala i

hela landet. Det brådskar därför med åtgärder för

att främja den inhemska tillverkningen av bl.a.

etanol som bränsle. Förutsättningarna för sådan

produktion finns i landet, vilket är positivt för

miljön och tillväxten samt skapar åtskilliga

arbetstillfällen.

Inom ramen för de s.k. pilotprojekten har

regeringen givit skattefrihet för bl.a. etanol.

Försöksverksamhet finns även på andra områden, och

det är viktigt att denna verksamhet följs upp så att

den kan tillåtas av EG-kommissionen.

För att nå en miljömässigt hållbar utveckling och

göra biobränslena konkurrenskraftiga gentemot

fossila bränslen är det angeläget att regeringen ger

skattebefrielse för miljövänliga, biobaserade

drivmedel. Inom EU bör Sverige vara pådrivande och

verka för en möjlighet till generell skattefrihet

för biobaserade drivmedel. Olika försöksverksamheter

och projekt räcker inte för att utveckla en marknad

för sådana bränslen.

Vad som här anförts bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels vid moment 6 hemställt:

6. beträffande drivmedelsbeskattning

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sk306 yrkande 21

och med avslag på motionerna 1998/99:Sk643

yrkande 3, 1998/99:Sk701, 1998/99:Sk725,

1998/99:Sk726, 1998/99:T220 yrkande 4 delvis och

1998/99:T223 yrkandena 12 och 14 som sin mening

ger regeringen till känna vad ovan anförts.

11. Sänkning av bensinskatten (mom. 7)

Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen

(m) har

dels anfört följande:

För enskilda människors välfärd är goda

kommunikationer avgörande. Goda kommunikationer

underlättar arbetspendling och är ett väsentligt

inslag för en god livskvalitet och ökar

möjligheterna att kombinera en god boendemiljö med

en bred arbetsmarknad. Utan bilen skulle många

människor varken ha fungerande arbetsliv eller

socialt liv. Särskilt viktig är bilen för boende i

glesbygd, barnfamiljer och för dem som har ett

aktivt fritidsliv. Transporternas betydelse för en

bredare arbetsmarknad och minskad arbetslöshet är

kraftigt underskattad. Regeringen har i den

trafikpolitiska propositionen anfört att

Trafikbeskattningsutredningen (TBU) har i uppdrag

att göra en översyn av vägtrafikens samlade

beskattning.

För att redan nu underlätta för hushållen föreslår

vi att den höjning av skatten på bensin med 25 öre

som regeringen genomförde den 1 juli 1997 återtas.

Vi avvisar vidare bestämt alla idéer om en fortsatt

årlig ökning av bensinskatten med 10 öre.

Ytterligare bensinskattesänkningar bör genomföras.

Därutöver anser vi att bensinskatten skall vara

enhetlig i hela landet.

Det skall också tilläggas att Sverige har en av

Europas äldsta bilparker, vilket är negativt ur

miljösynpunkt eftersom nya bilar släpper ut mindre

kolväten och kväveoxid och drar även ofta mindre

bensin per mil. Ett lägre pris på bensin skulle ge

många hushåll en möjlighet att på sikt byta den

gamla bilen mot en nyare och mer miljövänlig.

Den höga skatten på bensin kan således sägas vara

kontraproduktiv ur miljösynpunkt.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels vid moment 7 hemställt:

7. beträffande sänkning av bensinskatten

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Sk607,

1998/99:

Sk621 yrkandena 1 och 3, 1998/99:Sk639,

1998/99:Sk640 och 1998/99:T220 yrkande 4 delvis

samt med avslag på motion 1998/99:Sk638 delvis

som sin mening ger regeringen till känna vad

ovan anförts.

12. Fordonsskatt på dieseldrivna

personbilar (mom. 9)

Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen

(m) har

dels anfört följande:

Enligt vår mening är det önskvärt att Sveriges

bilpark förnyas och föryngras. En sådan förnyelse är

bra och önskvärd ur trafiksäkerhetssynpunkt och ur

miljösynpunkt. Den höga årliga fordonsskatten

missgynnar emellertid de nya dieselbilarna och

motverkar en sådan utveckling. De nya

dieselmotorerna har en bättre avgasrening än de

gamla och är dessutom avgjort bättre ur

miljösynpunkt än många bensinmotorer. Vi anser att

den höga fordonsskatten på dieselfordon skall sänkas

så att nya moderna dieselbilar inte missgynnas på

det sätt som sker i dag.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels vid moment 9 hemställt:

9. beträffande fordonsskatt på dieseldrivna

personbilar

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sk638 delvis och

med avslag på motionerna 1998/99:Sk643 yrkandena

1 och 2, 1998/99:

Sk703 samt 1998/99:T230 yrkande 11 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan

anförts.

13. Fordonsskatt på dieseldrivna

personbilar (mom. 9)

Per Rosengren (v) och Claes Stockhaus (v) har

dels anfört följande:

En för staten angelägen uppgift är att ge impulser

till marknaden så att miljötänkandet ökar. När det

gäller fordonsbeskattningen sker detta lämpligast

genom att dels sänka skatten för miljövänliga

alternativ, dels höja skatten för sådana alternativ

som är mindre fördelaktiga ur miljösynpunkt.

Nytillverkade dieseldrivna bilar är ett

miljövänligt alternativ. Trots detta är

fordonsskatten i Sverige på nya dieselbilar dubbelt

så hög som skatten på äldre fordon. Vi menar att

miljötänkandet skulle öka om en enhetlig skatt

införs för äldre och nyare dieselfordon.

Vi menar också att det i dag varken finns

miljömässiga eller ekonomiska skäl att beskatta

personbilar på olika sätt. Dieseldrivna personbilar

bör därför beskattas på samma sätt som bensindrivna

bilar.

Vad som nu anförts bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels vid moment 9 hemställt:

9. beträffande fordonsskatt på dieseldrivna

personbilar

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sk643 yrkandena 1

och 2 och med anledning av motionerna

1998/99:Sk638 delvis, 1998/99:

Sk703 och 1998/99:T230 yrkande 11 som sin mening

ger regeringen till känna vad ovan anförts.

14. Fordonsskatt på dieseldrivna

personbilar (mom. 9)

Rolf Kenneryd (c) har

dels anfört följande:

Det är angeläget att fordonsskatten för dieseldrivna

personbilar förändras så att större vikt läggs vid

bilens miljöegenskaper. I dag föreligger en helt

omotiverad skillnad i vägtrafikskatt mellan nya och

äldre dieseldrivna fordon. De som fortsätter att

köra med äldre dieselbilar, som är betydligt

skadligare ur miljösynpunkt på grund av att

katalysatorrening saknas, gynnas i beskatt-

ningshänseende framför den som byter till en ny

dieselbil med katalysatorrening. Därigenom motverkas

en föryngring av dieselbilparken. För att främja ett

miljövänligare trafiksystem måste en övergång till

likvärdig vägtrafikbeskattning mellan nya och äldre

dieseldrivna fordon komma till stånd. Dock måste

fördelningspolitiska skäl vägas in vid omfördelning

av fordonsskatten för dessa personbilar.

Lika svårmotiverad ur miljösynpunkt är skillnaden i

vägtrafikskatt mellan nya dieselbilar och

bensindrivna bilar. Vägtrafikskatten för en

normalstor ny dieseldriven personbil är drygt tre

gånger så hög som motsvarande bensindriven bil. Även

denna skillnad i beskattning bör jämnas ut.

Vad som nu anförts bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels vid moment 9 hemställt:

9. beträffande fordonsskatt på dieseldrivna

personbilar

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:T230 yrkande 11

och med anledning av motionerna 1998/99:Sk638

delvis, 1998/99:Sk643 yrkandena 1 och 2 och

1998/99:Sk703 som sin mening ger regeringen till

känna vad ovan anförts.

15. Åkerinäringen, m.m. (mom. 11)

Holger Gustafsson (kd), Carl Fredrik Graf (m), Carl

Erik Hedlund (m), Helena Höij (kd), Marietta de

Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen (m) har

dels anfört följande:

En effektiv och miljövänlig åkerinäring är viktig

för landet. Höga skatter på fordon och dieselbränsle

och högre personalkostnader för svenska åkare

innebär stora konkurrensnackdelar gentemot många

andra europeiska åkerier. Sverige har en av de

äldsta lastbilsflottorna, och den fasta fordons-

kostnaden är näst högst i Europa. Dieselkostnaden

inklusive skatt är en av de högsta.

Den 1 juli 1998 infördes fritt s.k. cabotage i

Europa. Detta innebär att utländska buss- och

lastbilsflottor fritt kan konkurrera i hela Europa.

Konkurrensen måste dock ske på lika villkor. Som det

är i dag är risken uppenbar att svenska åkerier, med

sina högre löne- och skattekostnader samt strängare

miljökrav, förlorar uppdrag. Detta leder i sin tur

till att åkerier lägger ner, går i konkurs eller i

vissa fall flaggar ut till andra länder som en sista

åtgärd för att överleva. Konsekvenserna av detta

blir, förutom en försvagning av svenskt näringsliv,

att miljön påverkas negativt. Den avgjort viktigaste

frågan för åkerinäringen är sänkta skatter.

Bränslekostnaderna och löneskatterna måste sänkas

för att svensk åkerinäring skall kunna konkurrera

med utländska företag. En annan viktig åtgärd är att

harmonisera fordonsbeskattningen med omvärlden.

Vi anser att regeringen bör utreda de

samhällsekonomiska konsekvenserna av en sänkning av

miljödieselskatten till internationell nivå.

Ett viktigt steg har tagits genom Sveriges

anslutning till Eurovinjettsystemet, men reglerna

har här fått en utformning som lett till kraftiga

försämringar för vissa svenska fordonskategorier

(jfr bet. 1997/98:SkU7). För den svenska

åkerinäringen har dock anslutningen utgjort en

nödvändig åtgärd för att något förbättra

konkurrenskraften.

Vad nu anförts bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels vid moment 11 hemställt:

11. beträffande åkerinäringen, m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Sk699 och

1998/99:Sk702 samt med avslag på motion

1998/99:Sk708 yrkande 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts.

16. Traktorer och motorredskap (mom. 12)

Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen

(m) har

dels anfört följande:

Det svenska kravet på användning av högbeskattad

dieselolja i arbetsfordon som används i jordbruk,

skogsbruk, industri och andra kommersiella verk-

samheter innebär en kraftig och omotiverad fördyring

för dessa verksamheter. Trots att det rör sig om

arbetsfordon som används i produktion utanför det

allmänna vägnätet belastas de med samma skatter som

de fordon som använder vägnätet fullt ut.

Den svenska trafikbeskattningen av arbetsfordon har

inte någon motsvarighet inom EU. Flertalet EU-länder

har i likhet med Finland inte något krav på

användning av högbeskattad olja i motorredskap,

jordbrukstraktorer etc. EU:s regler föreskriver

endast att högbeskattad olja skall användas i väg-

trafik. Beslut har nu fattats om ett gemensamt

system för märkning av lågbeskattad olja. Även

enligt detta direktiv begränsar sig kravet på

användning av den högbeskattade oljan till fordon

som är avsedda för vägtrafik. Kommissionen arbetar

för närvarande med att ta fram ett lämpligt

märkämne.

Enligt vår mening bör bränsle för arbetsredskap i

Sverige beskattas på samma sätt som i flertalet

övriga EU-länder. De svenska företagen skall inte

behöva konkurrera på villkor som på denna punkt är

väsentligt sämre än de som gäller för företag inom

övriga EU-länder. Svenska företag som använder

maskiner i sin verksamhet skall inte behöva åka till

Finland och tanka för att på det sättet få tillgång

till bränsle på samma villkor som de finska företa-

garna. Skatter som snedvrider konkurrensen gentemot

omvärlden och bidrar till ökad gränshandel är inte

förenliga med ett bra företagarklimat och medför att

arbetstillfällen försvinner från vårt land.

Grunden för den konkurrenssnedvridning som de

svenska företagarna utsätts för är i första hand att

Sverige i motsats till övriga EU-länder trafik-

beskattar motorredskap, jordbrukstraktorer och andra

fordon som främst används utanför vägnätet. Det

skulle vara ett framsteg för EU om Sverige upphörde

med sin extrabeskattning av motorredskapen och

anslöt sig till vad som gäller inom andra länder.

Vi föreslår att trafikbeskattningen av

dieselbränsle för motorredskap snarast slopas.

Regeringen bör härvid överväga om förslaget kan

utformas på ett sådant sätt att stimulansen för

användning av den bästa miljöklassade dieseloljan

bibehålls. Möjligheten att uppställa ett krav på att

den grönfärgade olja som används i denna typ av

fordon skall vara miljöklass 1 bör undersökas.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels vid moment 12 hemställt:

12. beträffande traktorer och motorredskap

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Sk642 och

1998/99:Sk700 yrkande 3 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts.

17. Motorcyklar (mom. 13)

Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen

(m) har

dels anfört följande:

Försäljningsskatten på personbilar slopades för två

år sedan. Enligt vår mening bör även

försäljningsskatten på motorcyklar på sikt upphävas.

Vi motsätter oss att Trafikbeskattningsutredningens

förslag om en femdubblad fordonsskatt på motorcyklar

genomförs.

Vad nu anförts bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels vid moment 13 hemställt:

13. beträffande motorcyklar

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:T220 yrkande 17

som sin mening ger regeringen till känna vad

ovan anförts.

18. Alkohol- och tobaksbeskattningen

(mom. 15)

Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen

(m) har

dels anfört följande:

De höga svenska punktskatterna på alkohol är och har

alltid varit ett incitament för husbehovssmuggling

eller köp och konsumtion av smugglade varor i mer

eller mindre avancerade former bland många

medborgare. I ett läge där de svenska priserna på

alkoholdrycker kraftigt skiljer sig från övriga EU-

länders ser välorganiserade brottssyndikat möjlighet

att tjäna stora pengar på smuggling av dessa varor,

med en allt grövre brottslighet som följd. Det finns

således mycket starka skäl att reducera

förutsättningarna för den välorganiserade

brottsligheten genom att harmoniera de svenska

punktskatterna med omvärldens.

Den svenska bryggerinäringen sysselsätter ca 3 700

personer direkt och påverkar sysselsättningen för

mångdubbelt fler. Bryggerinäringen måste ses som en

förädlingsindustri inom livsmedelsbranschen och bör

åtnjuta med utländska konkurrenter likvärdiga

villkor för sin verksamhet. På så sätt kan en

industrigren ges möjlighet till naturlig utveckling

och svenska arbetstillfällen behållas.

EU-inträdet har drastiskt tillspetsat branschens

konkurrenssituation då den svenska ölskatten

påtagligt avvikit från omvärldens och fortfarande

gör det. Den 1 januari 1997 sänktes skatten på öl

starkare än 2,8 volymprocent till 1:47 kr per

volymprocent i syfte att motverka den ökande

gränshandeln. Vi kan i dag konstatera att sänkningen

var otillräcklig. Även med den nya skatten kvarstår

en betydande skillnad jämfört med t.ex. Danmark.

Gränshandeln och smugglingen fortgår. Detta påverkar

allvarligt den svenska bryggerinäringens

överlevnadsmöjligheter på sikt.

För Sverige är införseln över gränsen från våra

grannländer av störst betydelse, dels för att den

redan har en stark tradition, dels därför att

reglerna tillåter en införsel av 15 liter öl per

person från annat EU-land. Gränshandeln har enligt

vår mening nu antagit sådana proportioner att det är

nödvändigt att vidta motverkande åtgärder. Den

genomförda skattesänkningen har varit otillräcklig

för att den önskade effekten på gränshandeln skall

uppnås. Erfarenheterna från gränshandeln mellan

Danmark och Tyskland och England och Frankrike

bestyrker att en gränshandel av denna

storleksordning uppkommer om skatteskillnaden är mer

än försumbar.

Enligt vår mening måste möjligheten nu prövas att

genom ytterligare skattesänkning komma åt de

skisserade missförhållandena vad gäller konkurrens

och okontrollerad införsel utan att det stimulerar

till ytterligare ökning av alkoholintaget per

capita. Det finns sannolikt utrymme för en stegvis

sänkning av ölskatten till en med utlandet mer

konkurrenskraftig nivå utan att statens totala

inkomster minskar eller att risken för ökad

alkoholkonsumtion stiger.

Regeringen bör snarast analysera effekterna av en

sådan anpassning av den svenska

alkoholbeskattningen. Härvid bör beaktas att en

stegvis sänkning till nivån i våra konkurrentländer

förtar en stor del av de psykologiska mekanismer som

annars leder till en stor försäljningsökning om

sänkningen genomförs i ett steg.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels vid moment 15 hemställt:

15. beträffande alkohol- och

tobaksbeskattningen

att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:Sk624,

1998/99:Sk625, 1998/99:Sk644, 1998/99:Sk727 och

1998/99:Sk729 samt med avslag på motion

1998/99:So306 yrkande 10 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts.

19. Införsel (mom. 16)

Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen

(m) har

dels anfört följande:

När Sverige blev medlem i EU framhöll Moderata

samlingspartiet att vår alkoholpolitik först och

främst är en nationell angelägenhet. Vad gäller reg-

lerna för införsel av alkohol och tobak uppnåddes en

tidsmässig kompromiss som i korthet innebar att

Sverige erhöll samma begränsning av rätten till

införsel som Danmark redan erhållit. Begränsningen

skulle tas upp till förnyad prövning hösten 1996. Så

skedde också, varvid Sverige erhöll en ny tidsfrist

fram till den 30 juni år 2000.

Eftersom Sverige nu har kommit överens med de

övriga medlemsländerna att få ha kvar undantaget

ograverat till år 2000, anser vi att den successiva

avveckling som förordas i motion So228 (m) bör

inledas i samband med att undantaget skall

omförhandlas, med målet att Sverige får samma

införselregler som gäller för övriga EU-medlemmar.

Detta ger oss en god möjlighet att se över den

svenska alkoholpolitiken och göra eventuella

nödvändiga justeringar av den. Detta bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna.

dels vid moment 16 hemställt:

16. beträffande införsel

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:So228 yrkande 14

och med avslag på motionerna 1998/99:U509

yrkande 8 och 1998/99:

So461 yrkande 6 som sin mening ger regeringen

till känna vad ovan anförts.

20. Införsel (mom. 16)

Holger Gustafsson (kd) och Helena Höij (kd) har

dels anfört följande:

Vid förhandlingen om medlemskap i EU fick Sverige,

Danmark och Finland en rättighet att ha mer

restriktiva regler för införsel av bl.a.

alkoholdrycker än medlemsstaterna i övrigt. Vi anser

att Sverige skall hävda ett fortsatt undantag.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels vid moment 16 hemställt:

16. beträffande införsel

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:U509 yrkande 8,

med anledning av motion 1998/99:So461 yrkande 6

och med avslag på motion 1998/99:So228 yrkande

14 som sin mening ger regeringen till känna vad

ovan anförts.

21. Taxfree (mom. 17)

Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen

(m) har

dels anfört följande:

När taxfreeförsäljningen upphör anser vi i likhet

motionären i motion Sk728 att flygplatsbutiker skall

ges möjlighet att få sälja beskattade varor till

resenärer inom EU. Ur konkurrenssynpunkt borde det

vara en självklarhet att SAS Trading och andra

företag som finns innanför tullfiltret kan fortsätta

att sälja alkoholhaltiga drycker om än beskattade

till resenärer inom EU. Enligt vår uppfattning bör

Systembolagets monopol avvecklas. Att förslaget

skulle kräva en ändring av alkohollagens bestämmelse

om detaljhandelsmonopolet utgör således inte något

hinder mot att genomföra motionärens förslag.

Kontrollen av verksamheten i flygplatsbutikerna blir

måhända svårare om såväl beskattade som obeskattade

varor får säljas. Svårigheterna torde knappast vara

av sådan art att de inte går att lösa.

Vad nu anförts bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels vid moment 17 hemställt:

17. beträffande taxfree

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sk728 och med

avslag på motion 1998/99:Sk608 som sin mening

ger regeringen till känna vad ovan anförts.

22. Reklamskatt (mom. 18)

Holger Gustafsson (kd), Carl Fredrik Graf (m), Carl

Erik Hedlund (m), Helena Höij (kd), Marietta de

Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen (m) har

dels anfört följande:

Avskaffa reklamsskatten är budskapet från

regeringens egen utredare. Förslaget har också

välkomnats av de flesta remissinstanser. Vi delar

denna inställning.

Den nuvarande reklamsskatten torde inte vara

förenlig med EG-rätten och den är heller inte

konkurrensneutral. Beskattningen medför stora

snedvridningar och andra problem för alla som

berörs.

Idrottsrörelsen liksom andra ideella organisationer

påverkas såväl direkt som indirekt av det höga

skatteuttaget i Sverige. Indirekt leder ett högt

skatteuttag till mindre marginaler för medborgarna

och därmed sämre förutsättningar att frivilligt

bidra till föreningarnas verksamhet. Till det kommer

de direkta effekterna av skatter på spel och

verksamheten i föreningarna.

Reklamskatt tas i dag ut på olika former av reklam

som säljs av idrottsföreningar och -förbund. Det

gäller bl.a. annonser i programblad, arenareklam

m.m. Även av förenklingsskäl bör reklamskatten

således slopas.

Skatten är också en extraskatt på information och

marknadsföring som gör det svårare och dyrare för

företag att sälja sina produkter. Därtill kommer att

skatten i sin nuvarande utformning i högre grad

träffar mindre företag än större. Större företag kan

trycka upp egna reklamtrycksaker och distribuera

dessa till kunderna. Många mindre företag har inte

denna möjlighet utan vänder sig i stor utsträckning

till gratistidningarna och träffas därmed av

skatten. Även om den slopade reklamskatten på

reklamstrycksaker visserligen kan sägas vara bra för

denna sektor så leder åtgärden till rubbade kon-

kurrensförhållanden mellan olika typer av företag

och till försämrad konkurrenskraft för

gratistidningar.

Som framhålls i motionerna Sk661, Sk704 och Kr519

bör reklamskatten slopas helt, och regeringen bör

snarast återkomma till riksdagen med ett sådant

förslag.

Vad som här anförts bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels vid moment 18 hemställt:

18. beträffande reklamskatt

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Sk661,

1998/99:

Sk704 och 1998/99:Kr519 yrkande 8 som sin mening

ger regeringen till känna vad ovan anförts.

23. Skatt på fritidsbåtar (mom. 19,

motiveringen)

Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen

(m) har

anfört följande:

Vi motsätter oss regeringens planer på införande av

både obligatoriskt båtregister och en eventuell

båtskatt.

I likhet med en miljon båtägare, Datainspektionen

och Sjöfartsverket anser vi att återinförande av ett

statligt, obligatoriskt båtregister inte är

motiverat av vare sig olycksskäl eller miljöskäl.

Den särskilde utredare som hade regeringens uppdrag

att närmare belysa vilka kostnader

fritidsbåtstrafiken orsakar samhället samt överväga

hur dessa kostnader skall betalas har avvisat en

särskild båtskatt med hänvisning till att samhällets

intäkter från båtlivet vida överstiger kostnaderna.

I likhet med utredaren anser vi att en särskild

båtskatt är omotiverad.

Med det anförda avstyrker vi nu aktuella

motionsyrkanden.

Särskilt yttrande

Energibeskattningens allmänna inriktning

Centerpartiets politik är inriktad mot ett

decentraliserat och ekologiskt samhälle med en stark

ekonomi och uthållig tillväxt. Skatteväxling med

sänkt skatt på arbete och ökad skatt på

miljöförstörande verksamhet är en bra väg för nå ett

hållbart samhälle. Det är viktigt att staten

använder skatterna som ett instrument att styra

produktion och konsumtion mot en krets-

loppsanspassning. Vi förordar således höjd skatt på

miljö- och energiskatter för att ge utrymme för

sänkta skatter på arbete.

Vidare anser vi att produktionsskatten på

kärnkraftsel skall höjas. Centerpartiet är

pådrivande i arbetet för omställningen till ett

ekologiskt hållbart energisystem. Bruk av energi

från ekologiskt hållbara energikällor måste främjas

framför ändliga energikällor. Som ett led i

påskyndandet av energiomställningen bör produktionen

beskattas i högre mån än i dag. Det sker förslagsvis

med 1 öre per kWh från år 1999 och därefter lika

stor årlig ökning till 3 öre år 2001. De ökade

kväveoxidutsläppen ger en negativ miljöpåverkan och

måste därför motarbetas. Vi anser att utsläppen

måste minska med 40 % fram till år 2005. För att nå

detta mål bör avgifterna för utsläpp av kväveoxid

öka. Sverige har också mycket låga priser på

elenergi. Beslutet förra året om att avskaffa den

del av fastighetsskatten på vattenkraftverk som

svarade mot den tidigare produktionsskatten bör

enligt vår mening ändras. Motivet till sänkningen

var att gynna den elintensiva industrin men det

saknades belägg för att så skulle vara fallet.

Inför behandlingen av årets budget har vi redovisat

Centerpartiets politik på området, och vi avser att

återkomma till dessa frågor under våren.