Bet. 1998/99:SkU4

Skatteutskottets betänkande

1998/99:SKU04

Avdrag för vissa pensionskostnader, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

1998/99

SkU4

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet proposition

1998/99:16 Avdrag för vissa pensionskostnader, m.m.,

med vissa lagtekniska justeringar. Regeringens

förslag innebär bl.a. att utrymmet för avdrag för

pensionskostnader vid byte av tryggandeform

utvidgas.

Två motioner har väckts med anledning av

propositionen. I en m-motion föreslås ytterligare

lättnader i möjligheterna att göra avdrag för

pensionskostnader vid byte av tryggandeform. I en v-

motion begärs ett tillkännagivande om

fastighetsbeskattningens allmänna inriktning.

Utskottet avstyrker motionerna.

Vid betänkandet fogas en reservation av m, kd och

fp.

Propositionen

Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i

proposition 1998/99:16 att riksdagen antar de i

propositionen framlagda förslagen till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om ändring i lagen (1951:763) om statlig

inkomstskatt på ackumulerad inkomst,

3. lag om ändring i lagen (1990:325) om

självdeklaration och kontrolluppgifter,

4. lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild

löneskatt på pensionskostnader,

5. lag om ändring i lagen (1996:1231) om

skattereduktion för fastighetsskatt i vissa fall vid

1997-2001 års taxeringar.

I propositionen föreslås kompletteringar i

avdragsreglerna för arbetsgivarnas kostnader för

tjänstepensionering. Kostnader som uppkommer i

samband med att arbetsgivaren byter tryggandeform

skall vara avdragsgilla. Detsamma skall gälla

kostnader för att trygga en pensionsutfästelse i

samband med att utfästelsen övertas av en annan

arbetsgivare. Avdrag medges även för vissa

kollektiva pensionskostnader.

De nya reglerna skall tillämpas första gången vid

2001 års taxering. De nya reglerna får dock under

vissa förutsättningar tillämpas redan vid 1998 års

taxering om den skattskyldige begär det.

I propositionen föreslås även att en fysisk person

som medges avdrag för pensionsförsäkringspremie

eller inbetalning på pensionssparkonto inte skall

betala särskild löneskatt på pensionskostnader om

avdraget görs från ersättning som har utgjort

underlag för arbetsgivaravgifter eller särskild

löneskatt på vissa förvärvsinkomster. De nya

reglerna skall tillämpas första gången vid 1999 års

taxering.

Vidare föreslås att reglerna i lagen (1996:1231) om

skattereduktion för fastighetsskatt i vissa fall vid

1997-2001 års taxeringar justeras med hänsyn till

att fastighetsskatten på bostadshus sänks från 1,7 %

till 1,5 % av taxeringsvärdet fr.o.m. 1999 års

taxering.

Lagförslagen har intagits som bilaga till

betänkandet.

Motionerna

1998/99:Sk4 av Carl Fredrik Graf (m) vari yrkas att

riksdagen beslutar att avdrag för

pensionsutfästelser som ligger inom principiellt

avdragsgill nivå skall vara möjlig även i de fall

byte av tryggandeform från stiftelse till försäkring

sker, i enlighet med vad som anförts i motionen.

1998/99:Sk5 av Marie Engström och Per Rosengren (v)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

fastighetsskatten.

Utskottet

Inledning

Riksdagen har under våren 1998 fattat beslut om nya

regler för arbetsgivares avdrag för

pensionskostnader. Reglerna tar sikte på

arbetsgivarens kostnad för att trygga pensions-

utfästelserna och innebär att ett belopp motsvarande

högst 35 % av den anställdes lön och andra

pensionsgrundande ersättningar får dras av. Avdraget

får dock inte överstiga 10 basbelopp.

En kompletterande regel finns för fall då pensions-

rättigheten skall "köpas i kapp" eller då

pensionsavgångar sker i förtid. Utgångspunkten är

att avdrag medges upp till avtalad pensionsnivå. En

övre gräns gäller dock för ålderspensionens nivå.

Denna får motsvara högst 20 % av den anställdes lön

och annan pensionsgrundande ersättning upp till 7,5

basbelopp, 70 % av sådan ersättning mellan 7,5 och

20 basbelopp och 40 % av sådan ersättning mellan 20

och 30 basbelopp. Vid förtida pensionsavgångar är

motsvarande procentsatser 80-70-40.

Vid sidan av kompletteringsregeln finns bl.a. en

regel om avdragsrätt vid byte av tryggandeform. Om

en kreditförsäkringsgivare kräver ändrad tryggande-

form får nytt avdrag göras för kostnaden för det

förnyade tryggandet av pensionsutfästelsen, om denna

tidigare tryggats med avdragsrätt och det tidigare

tryggandet upphör. Ytterligare villkor skall vara

uppfyllda.

De nya reglerna tillämpas första gången vid 2001

års taxering, men får tillämpas redan fr.o.m. 1998

års taxering om den skattskyldige begär det (prop.

1997/98:146 Förenklad avdragsrätt för

pensionskostnader, bet. 1997/98:SkU27).

Avdrag för pensionskostnader vid byte av

tryggandeform eller byte av arbetsgivare

Propositionen

I propositionen föreslår regeringen att

avdragsrätten vid byte av tryggandeform utvidgas.

Avdrag för kostnad för nytt tryggande av en

pensionsutfästelse skall få göras under

förutsättning att utfästelsen tidigare tryggats med

avdragsrätt. En särskild spärr skall dock gälla om

det tidigare tryggandet skett genom avsättning till

stiftelse. Avdrag skall i dessa fall inte medges med

högre belopp än det belopp som tas ut från

stiftelsen i samband med bytet. De ordinarie

begränsningsregler som hänför sig till de olika

tryggandeformerna kvarstår (avdrag för kostnad för

försäkring medges t.ex. inte med högre belopp än som

erlagts i försäkringspremie). Den utvidgade avdrags-

rätten täcker också in de fall då ett nytt tryggande

krävs därför att en arbetsgivare tar över en

tidigare tryggad pensionsutfästelse från en annan

arbetsgivare.

De nya reglerna föreslås bli tillämpade första

gången vid 2001 års taxering men kan, i likhet med

de tidigare antagna reglerna, tillämpas redan vid

1998-2000 års taxeringar på begäran av den

skattskyldige.

Motionen

I motion Sk4 av Carl Fredrik Graf (m) föreslår

motionären att riksdagen beslutar att avdrag för

kostnad vid byte av tryggandeform skall vara möjligt

så snart pensionsutfästelsen ligger inom princip-

iellt avdragsgill nivå. Enligt motionären kan den

pensionsnivå som tryggas av en stiftelse vara högre

än summan av de avdragsgilla avsättningar som skett

till stiftelsen. Kapitaltillväxt och bortfall av

pensionsåtaganden kan ha medfört en ökning av

utrymmet för tryggade pensionsutfästelser. Med den

av regeringen föreslagna regeln om en begränsning

till den nivå som kunnat uppnås med avdragsrätt kan

ett sådant extra utrymme inte föras över till en ny

tryggandeform, t.ex. i samband med att ett företag

säljs.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inte någon invändning mot att utrymmet

för avdrag för kostnad för byte av tryggandeform

utvidgas. Redan när utskottet under våren 1998

behandlade förslaget om ny och enklare utformning av

reglerna om avdrag för pensionskostnader

konstaterades att frågorna om byte av tryggandeform

krävde fortsatta överväganden. Det förslag som

regeringen lägger fram är resultatet av dessa

överväganden.

Regeringen har utformat sitt förslag på ett sätt

som nära ansluter till de nya förenklade reglerna

genom att avdrag vid byte endast godtas på en redan

tryggad förmånsnivå. Härigenom upprätthålls en

allmän neutralitet inom regelverket och undviks att

byten leder till en större sammantagen avdragsrätt

än ett fortsatt tryggande i ursprunglig form.

Motionärens invändningar om att det finns behov av

en möjlighet till byte på en högre förmånsnivå, som

uppnåtts genom tillväxt i en pensionsstiftelse eller

på annat sätt, väcker enligt utskottets mening

frågor kring hanteringen av kapitalet i

pensionsstiftelser. När utskottet under våren 1998

behandlade dessa skatteregler konstaterade utskottet

bl.a. att reglerna har en nära anknytning till

tryggandelagen, och utskottet uttalade att det är

viktigt att de olika problem som kan finnas kring

tryggandelagen och dess tillämpning kartläggs i

syfte att få ett underlag för en bedömning av

behovet av en översyn av den lagen (bet.

1997/98:SkU27 s. 36).

Enligt utskottets mening bör den pågående

kartläggningen av frågor som har anknytning till

tryggandelagen ske med beaktande av de regler för

beskattning i samband med pensionsutfästelser som

aktualiseras genom motionen. Utskottet förutsätter

att regeringen, om det visar sig behövligt,

återkommer till riksdagen med förslag till ändring i

dessa regler.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen

i denna del och avstyrker motion Sk4.

Propositionen i övrigt

I propositionen föreslås vidare att avdrag skall

medges för s.k. kollektiva pensionskostnader och att

avdrag för pensionskostnad inte skall föranleda

särskild löneskatt om avdraget görs mot ersättning

som utgjort underlag för arbetsgivaravgifter eller

särskild löneskatt på förvärvsinkomster.

I övrigt föreslås i propositionen vissa

följdändringar till beslutet om en ny

förmögenhetsskattelag (prop. 1996/97:117, bet.

1996/97:SkU20) och beslutet om en sänkning av

fastighetsskatten från 1,7 % till 1,5 % (bet.

1997/98:FiU20).

Utskottet har inte funnit någon anledning till

erinran mot dessa förslag och tillstyrker därför

propositionen även i denna del.

Utskottet återkommer dock i det följande till vissa

lagtekniska justeringar nedan under rubriken

Lagförslagen.

Övriga frågor

I motion Sk5 av Marie Engström m.fl. (v) anförs att

Vänsterpartiet välkomnar den pågående översynen av

fastighetsbeskattningen och att partiet i avvaktan

på dess resultat bl.a. har föreslagit att särskilda

takregler införs vid fastighetsbeskattningen.

Motionärerna anför vidare att man är kritiskt

inställd när det gäller finansieringen av sänkningen

av fastighetsskatten genom sänkt utgiftstak och att

man anser att det finns skäl att avvakta med

fastighetsbeskattningen av krisårgångarna.

Motionärerna begär ett tillkännagivande till

regeringen med detta innehåll.

Utskottet har nyligen i ett yttrande till

finansutskottet behandlat bl.a. frågor om

fastighetsbeskattningens inriktning (yttr.

1998/99:SkU1y).

Utskottet ser inte något skäl att nu tillstyrka ett

tillkännagivande till regeringen med det innehåll

som motionärerna begär och avstyrker därför motion

Sk5.

Lagförslagen

Utskottet föreslår ett klargörande i den lagtext som

riksdagen beslutade under våren 1998. I punkt 20 d

fjärde stycket av anvisningarna till 23 § framgår

det inte helt klart att avsikten är att avtal med en

kortare intjänandetid än 30 år skall anses ha en

intjänandetid på 30 år (jfr prop. 1997/98:146 s. 69

andra stycket). Utskottet föreslår därför den

justering av lagtexten som framgår av hemställan.

Regeringen har i propositionen föreslagit en motsva-

rande justering i samma lagrums sjätte stycke.

Eftersom dessa båda justeringar gäller de regler som

riksdagen beslutade våren 1998 behövs dessutom den

justering av övergångsbestämmelserna som utskottet

föreslår i hemställan. Syftet med dessa justeringar

är endast att göra lagtexten mer lättförståelig.

I förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1231)

om skattereduktion för fastighetsskatt i vissa fall

vid 1997-2001 års taxeringar bör ikraftträdandet

flyttas från den 1 december 1998 till den 1 januari

1999.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avdrag för

pensionskostnader vid byte av tryggandeform

eller byte av arbetsgivare

att riksdagen med avslag på motion 1998/99:Sk4 godtar

proposition 1998/99:16 i denna del,

res. 1 (m, kd, fp)

2. beträffande propositionen i övrigt

att riksdagen godtar proposition 1998/99:16 i denna del,

3. beträffande fastighetsbeskattningen

att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk5,

4. beträffande lagförslagen

att riksdagen med anledning av proposition 1998/99:16 i

denna del och till följd av vad utskottet anfört

och hemställt antar de vid propositionen fogade

förslagen till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen

(1928:370), med

dels den ändringen att punkt 20 d av

anvisningarna till 23 § erhåller följande som

utskottets förslag betecknade lydelse.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

Regeringens förslag

Utskottets förslag

-----------------------------------------------------

Punkt 20 d av anvisningarna till 23 §

-----------------------------------------------------

20 d. Avdrag, för kostnader - - - 2 angivna

förmånsnivåer.

-----------------------------------------------------

Avdragsrätt enligt första Avdragsrätt enligt

stycket 1 och 2 första stycket 1 och 2

förutsätter full förutsätter full

intjänandetid. Med full intjänandetid. Med full

intjänandetid avses full intjänandetid avses full

intjänandetid enligt intjänandetid enligt

pensionsavtalet, pensionsavtalet, dock

förutsatt att avtalet för lägst 30 år, förutsatt

full pension kräver att avtalet för full

fortsatt intjänande under pension kräver fortsatt

anställningen fram till intjänande under

den avtalade anställningen fram till

pensionstidpunkten. Om den avtalade

pensionsavtalet anger pensionstidpunkten. Om

annan intjänandetid för pensionsavtalet anger

full pension eller om annan intjänandetid för

pensionsavtalet saknar full pension eller om

bestämmelse om pensionsavtalet saknar

intjänandetid, avses med bestämmelse om

full intjänandetiden tid intjänandetid, avses med

av sammanlagt lägst 30 år full intjänandetiden tid

fram till den avtalade av sammanlagt lägst 30 år

pensionstidpunkten. Vid fram till den avtalade

beräkning av pensionstidpunkten. Vid

intjänandetiden skall beräkning av

såväl arbetstagarens intjänandetiden skall

sammanlagda såväl arbetstagarens

anställningstid hos sammanlagda anställnings-

arbetsgivaren som tid hos arbetsgivaren som

anställningstid hos annan anställningstid hos annan

arbetsgivare medräknas. arbetsgivare medräknas.

Om pensionsrätten inte är Om pensionsrätten inte är

fullt intjänad minskas fullt intjänad minskas

avdragsrätten i den avdragsrätten i den

utsträckning som utsträckning som mot-

motsvarar bristen i svarar bristen i

intjänande. intjänande.

-----------------------------------------------------

När avdraget för - - - punkt 20 c andra stycket.

-----------------------------------------------------

dels den ändringen att ikraftträdande- och

övergångsbestämmelserna erhåller följande som

utskottets förslag betecknade lydelse.

-----------------------------------------------------

Regeringens förslag Utskottets förslag

-----------------------------------------------------

Denna lag träder i kraft Denna lag träder i kraft

den 1 januari 1999 och den 1 januari 1999 och

tillämpas första gången tillämpas första gången

vid 2001 års taxering. På vid 2001 års taxering. De

yrkande av den nya bestämmelserna i

skattskyldige får dock de punkt 20 d fjärde och

nya bestämmelserna sjätte styckena av anvis-

tillämpas vid 1998, 1999 ningarna till 23 § skall

och 2000 års taxeringar dock tillämpas vid 1998,

om den skattskyldige har 1999 och 2000 års

yrkat att de nya taxeringar om den

bestämmelserna i lagen skattskyldige har yrkat

(1998:328) om ändring i att de nya bestämmelserna

kommunalskattelagen i lagen (1998:328) om

(1928:370) skall ändring i

tillämpas vid dessa kommunalskattelagen

taxeringar. (1928:370) skall

tillämpas vid dessa

taxeringar. På yrkande av

den skattskyldige får de

nya bestämmelserna i

övrigt tilllämpas vid

1998, 1999 och 2000 års

taxeringar om den

skattskyldige har yrkat

att de nya bestämmelserna

i lagen (1998:328) om

ändring i

kommunalskattelagen

(1928:370) skall

tillämpas vid dessa

taxeringar.

-----------------------------------------------------

2. lag om ändring i lagen (1951:763) om statlig

inkomstskatt på ackumulerad inkomst,

3. lag om ändring i lagen (1990:325) om

självdeklaration och kontrolluppgifter,

4. lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild

löneskatt på pensionskostnader,

5. lag om ändring i lagen (1996:1231) om

skattereduktion för fastighetsskatt i vissa fall

vid 1997-2001 års taxeringar, med den ändringen

att ikraftträdandebestämmelsen erhåller följande

som utskottets förslag betecknade lydelse.

-----------------------------------------------------

Regeringens förslag Utskottets förslag

-----------------------------------------------------

Denna lag träder i kraft Denna lag träder i kraft

den 1 december 1998 och den 1 januari 1999 och

tillämpas första gången tillämpas första gången

vid 1999 års taxering. vid 1999 års taxering.

-----------------------------------------------------

Stockholm den 24 november 1998

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

I beslutet har deltagit: Arne Kjörnsberg (s), Bo

Lundgren (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Per

Rosengren (v), Carl Fredrik Graf (m), Per Erik

Granström (s), Ulla Wester (s), Lena Sandlin (s),

Marie Engström (v), Helena Höij (kd), Marietta de

Pourbaix-Lundin (m), Yvonne Ruwaida (mp), Rolf

Kenneryd (c), Johan Pehrson (fp), Lars U Granberg

(s), Catharina Hagen (m) och Kenneth Lantz (kd).

Reservation

Avdrag för pensionskostnader vid byte av

tryggandeform eller byte av arbetsgivare

(mom. 1)

Bo Lundgren (m), Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij

(kd), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Johan Pehrson

(fp), Catharina Hagen (m) och Kenneth Lantz (kd) har

dels anfört följande:

Vi anser att reglerna om byte av tryggandeform får

en alltför restriktiv utformning med regeringens

förslag.

Småföretagare kan använda stiftelseformen för att

trygga pensionsutfästelser. Antalet

pensionsstiftelser kan uppskattas till ca 4 000, och

de pensionsstiftelser som tryggar pension åt

företagare i fåmansbolag dominerar antalsmässigt,

men inte kapitalmässigt. Stiftelseformen är således

viktig för småföretagen.

Regeringens förslag till nya regler vid byte av

tryggandeform innehåller begränsningar som gör att

ett byte från stiftelse till annan tryggandeform kan

leda till negativa skatteeffekter, trots att

utgångspunkten är att tryggandet skett inom

principiellt avdragsgillt utrymme. En sådan

begränsning är enligt vår mening oacceptabel och kan

medföra att företagare tvingas avstå från ett byte i

situationer då detta är en naturlig lösning.

Regeringens förslag kan innebära att stiftelseformen

inte behandlas skattemässigt likvärdigt i för-

hållande till andra tryggandeformer.

I många fall är det nödvändigt för en småföretagare

att byta tryggandeform. En pensionsberättigad

företagare som släpper ägarkontrollen har t.ex.

svårt att hindra de nya ägarna från att utfästa

ytterligare pensioner utan nya avsättningar. Detta

leder till en urholkning av den säkerhet stiftelsen

skall utgöra. Visserligen kan företagaren, i

händelse av att företaget säljs vidare, få

köparen/den nye ägaren att lova att inte utfästa

ytterligare pensioner utan avsättningar. Men detta

binder inte en godtroende tredjeman som ändå fått en

utfästelse. Ibland kan det också vara svårt att

avgöra om en utfästelse omfattas av stiftelsens

ändamålsbeskrivning eller inte. I händelse av

konkurs kan detta leda till att stiftelsens

förmögenhet inte räcker till för att infria

pensionsutfästelserna fullt ut.

En säkrare väg vid försäljning är att hos

länsstyrelsen begära inskränkning av ändamålet till

att bara trygga pension åt dem som var

pensionsberättigade före ägarbytet. Ett problem som

ändå finns kvar är att arbetsgivaren enligt 1 §

andra stycket tryggandelagen alltid är oinskränkt

ansvarig för lämnade pensionslöften. Detta ansvar

går inte att avtala bort, vilket gör att en nedgång

i värdet av stiftelsens placeringar direkt

återverkar på företaget och gör de nya ägarna ägnade

att bara godta placeringar som är extremt säkra och

därmed onödigt lågavkastande, vilket är till förfång

för ändamålet.

För att undvika effekter som dessa brukar både

säljare och köpare ha ett gemensamt intresse av att

avveckla pensionsstiftelsen förutom att de rent

allmänt brukar vilja skiljas åt en gång för alla.

Köparen vill därutöver bli fri från att behöva

administrera pensionen och stiftelsen. Även i andra

situationer än i fråga om företagsförsäljning kan

det, sedan stiftelsens fördelar spelat ut sin roll,

finnas skäl eller önskemål om att lösa av en

pensionsstiftelse genom försäkring.

Med regeringens förslag kan avdrag endast medges

för tryggande av pensionsutfästelser som tidigare

tryggats med avdragsrätt. Med denna utformning av

regeln finns det en stor risk att avdrag vid byte av

tryggandeform inte kommer att kunna medges om

pensionsutfästelsen tidigare tryggats genom

avkastning i pensionsstiftelsen eller inom ramen för

kapital i pensionsstiftelsen som blivit "ledigt"

genom dödsfall. Den nya regeln leder således till

att avdrag vägras för utfästelser som ligger inom

principiellt avdragsgill nivå, samtidigt som

gottgörelse från pensionsstiftelsen för att bekosta

bytet av tryggandeform ändå beskattas. I motion Sk4

av Carl Fredrik Graf (m) redovisas flera exempel på

fall med en sådan utgång.

Vi anser att det finns anledning att begära en

komplettering av reglerna som innebär att utrymme

lämnas för förmåner som tryggats av arbetsgivaren

genom avdragsrätt eller som skulle ha kunnat tryggas

åt en anställd eller hans efterlevande, jämte

kostnaden för indexering eller annan värdesäkring.

Detsamma gäller i händelse av dödsfall efter att

tjänsten upphört.

Med det anförda tillstyrker vi motion Sk4.

dels vid moment 1 hemställt:

1. beträffande avdrag för pensionskostnader

vid byte av tryggandeform eller byte av

arbetsgivare

att riksdagen med anledning av proposition 1998/99:16 i denna

del och med bifall till motion 1998/99:Sk4

godtar regeringens förslag med den ändringen att

avdrag medges för kostnad för byte av

tryggandeform upp till principiellt avdragsgill

nivå,

4. beträffande lagförslagen

att riksdagen med anledning av proposition 1998/99:16 i denna

del och till följd av vad ovan anförts och

hemställts gör den ändringen i det vid

propositionen fogade förslaget till lag om

ändring i kommunalskattelagen (1928:370) att

punkt 20 f av anvisningarna till 23 § erhåller

följande som utskottets förslag betecknade

lydelse.

-----------------------------------------------------

Regeringens förslag Utskottets förslag

-----------------------------------------------------

Punkt 20 f av anvisningarna till 23 §

-----------------------------------------------------

20 f. Avdrag får göras - - - enligt dessa

bestämmelser.

-----------------------------------------------------

Avdrag får göras, i den Avdrag får göras, i den

utsträckning som anges i utsträckning som anges i

punkt 20 e, för punkt 20 e, för

arbetsgivares kostnader arbetsgivares kostnader

för att trygga för att trygga

pensionsutfästelse, som pensionsutfästelse, som

tidigare har tryggats av tidigare har tryggats av

arbetsgivaren med av- arbetsgivaren genom

dragsrätt, om förfarandet avdragsgilla avsättningar

innebär att det tidigare till stiftelse jämte

tryggandet av utfästelsen indexering eller annan

upphör. Har det tidigare värdesäkring eller som på

tryggandet skett genom motsvarande sätt skulle

avsättning till pensions- ha kunnat tryggas åt en

stiftelse, får avdrag anställd eller dennes

göras högst med ett efterlevande, om

belopp motsvarande den förfarandet innebär att

ersättning för det tidigare tryggandet

kostnaderna som erhålls av utfästelsen upphör.

från stiftelsen. Avdrag Har det tidigare

får även göras, i den tryggandet skett genom

utsträckning som anges i avsättning till

20 e, för arbetsgivares pensionsstiftelse, får

kostnader för att trygga avdrag göras högst med

pensionsutfästelse, som ett belopp motsvarande

tidigare har tryggats av den ersättning för

annan arbetsgivare med kostnaderna som erhålls

avdragsrätt och för från stiftelsen. Avdrag

vilken först nämnda får även göras, i den

arbetsgivare har utsträckning som anges i

övertagit ansvaret. 20 e, för arbetsgivares

kostnader för att trygga

pensionsutfästelse, som

tidigare har tryggats av

annan arbetsgivare med

avdragsrätt och för

vilken först nämnda

arbetsgivare har

övertagit ansvaret.

-----------------------------------------------------