Bet. 1998/99:SkU5

Skatteutskottets betänkande

1998/99:SKU05

Omstruktureringar och beskattning

Innehåll

Sammanfattning

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1998/99

SkU5

Sammanfattning

I detta betänkande tillstyrker utskottet med några

mindre justeringar regeringens förslag till

skatteregler avseende omstruktureringar i företag.

Ett övergripande syfte med den nya lagstiftningen är

att det skall bli lättare för företagen att förutse

de skattemässiga konsekvenserna av

omstruktureringar. Utskottet avstyrker de motioner

som har väckts i ärendet.

Vid betänkandet fogas tio reservationer (m, kd och

fp).

Skrivelse 1997/98:66

Regeringen har den 20 januari 1998 i skrivelse

1997/98:66 till riksdagen lämnat ett meddelande

enligt 2 kap. 10 § regeringsformen om ett kommande

förslag om ändringar i den s.k. koncernregeln, dvs.

de skatteregler som är tillämpliga när ett företag

överlåter aktier eller andra andelar till ett

företag i samma koncern. För att omedelbart stoppa

att koncernregeln kunde utnyttjas för

skatteundandraganden aviserades i skrivelsen att det

kommande förslaget skulle tillämpas retroaktivt på

avyttringar fr.o.m. den 21 januari 1998 och även

säkerställa att sådana latenta skatteskulder som har

uppkommit vid koncerninterna överlåtelser efter

utgången av år 1996 skulle tas upp till beskattning.

Skrivelsen gällde också ett slopande med retroaktiv

verkan av möjligheten att få befrielse från

reavinstbeskattning vid överlåtelse av andelar till

ett utländskt koncernföretag.

Proposition 1998/99:15

Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i

proposition 1998/99:15 att riksdagen antar de i

propositionen framlagda förslagen till

1. lag om beskattningen vid överlåtelser till

underpris,

2. lag om uppskov med beskattningen vid

andelsbyten,

3. lag om uppskov med beskattningen vid

andelsöverlåtelser inom koncerner,

4. lag om beskattningen vid fusioner, fissioner och

verksamhetsöverlåtelser,

5. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

6. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig

inkomstskatt,

7. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig

inkomstskatt,

8. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),

9. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),

10. lag om ändring i lagen (1998:692) om

skatteregisterlagen (1980:343),

11. lag om ändring i lagen (1984:404) om

stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter,

12. lag om ändring i lagen (1990:325) om

självdeklaration och kontrolluppgifter,

13. lag om ändring i lagen (1990:663) om

ersättningsfonder,

14. lag om ändring i lagen (1992:702) om

inkomstskatteregler med anledning av vissa

omstruktureringar inom den finansiella sektorn,

15. lag om ändring i lagen (1993:541) om

inkomstbeskattning vid ombildning av

värdepappersfond,

16. lag om ändring i lagen (1993:1638) om

periodiseringsfonder,

17. lag om ändring i lagen (1993:1539) om avdrag

för underskott av näringsverksamhet,

18. lag om ändring i lagen (1993:1540) om

återföring av skatteutjämningsreserv,

19. lag om upphävande av lagen (1994:1854) om

inkomstbeskattningen vid gränsöverskridande

omstruktureringar inom EG.

De förslag som läggs fram i propositionen utgår i

huvudsak från att omstruktureringar skall kunna

genomföras utan att några omedelbara

skattekonsekvenser uppkommer. Det är inte fråga om

definitiva skattelättnader utan om uppskov med

beskattningen. Förslagen - som har sin utgångspunkt

i slutbetänkandet från Företagsskatteutredningen -

omfattar i huvudsak följande områden.

Överlåtelse av tillgångar till underpris

Enligt nuvarande praxis är det möjligt att överlåta

tillgångar till underpris under vissa

förutsättningar utan att uttagsbeskattning sker. I

propositionen föreslås en lagreglering av under

vilka förutsättningar underprisöverlåtelser skall

kunna genomföras.

Andelsbyten

Ett andelsbyte föreligger enligt förslaget om aktier

eller andra andelar avyttras mot ersättning i form

av andelar i det köpande företaget jämte ett

eventuellt kontantvederlag motsvarande högst 10 % av

det nominella värdet på vederlagsandelarna. Enligt

nuvarande regler finns det två uppskovssystem för

andelsbyten varav ett är betingat av EG-regler. De

två systemen föreslås i propositionen ersättas med

ett enhetligt system. Enligt detta fastställs

uppskovsbeloppet och tas vinsten upp till

beskattning när vederlagsandelarna avyttras.

Andelsöverlåtelser inom koncerner

Den gällande koncernregeln innebär att aktier och

andra andelar kan överlåtas inom en koncern utan att

någon reavinstbeskattning blir aktuell. I

propositionen föreslås en ändrad teknisk utformning

av koncernregeln i syfte bl.a. att förhindra att

bestämmelserna utnyttjas för skatteundandragande.

Förslaget innebär att vid en koncernöverlåtelse

skall ett uppskovsbelopp fastställas.

Uppskovsbeloppet skall tas upp till beskattning när

andelen inte längre innehas av ett företag som ingår

i samma koncern som säljaren, t.ex. genom att

andelen avyttras externt.

Fusioner och fissioner

För närvarande saknas skatteregler för fusion mellan

fristående aktiebolag. I propositionen föreslås

sådana skatteregler. Förslag lämnas även om

skatteregler för fission.

Verksamhetsöverlåtelser

I propositionen föreslås generella regler som

motsvarar de gällande reglerna om internationella

verksamhetsöverlåtelser.

Förlustregeln

Vid överlåtelse av tillgångar inom en koncern eller

annan intressegemenskap medges enligt gällande

regler avdrag för förlust först när tillgången

överlåts externt. Det köpande företaget övertar

anskaffningsvärdet på tillgången, och förlustavdrag

beräknas hos detta företag med utgångspunkt i det

övertagna anskaffningsvärdet. Systemet innebär att

förlustavdrag inte kan utnyttjas när tillgången

överlåts till ett utländskt koncernföretag. I

propositionen föreslås att förlustavdraget

fastställs när tillgången avyttras och att avdrag

medges hos det ursprungligen säljande företaget när

tillgången avyttras externt. För avdragsrätten

kommer det att sakna betydelse om tillgången

överlåts till ett svenskt eller utländskt

koncernföretag.

Lex Asea

De bestämmelser som brukar kallas Lex Asea kan vara

tillämpliga när ett moderföretag delar ut aktier i

ett dotterföretag. Utdelning undantas från

beskattning hos aktieägarna. Det nuvarande kravet

att det utdelande moderföretaget skall vara

inregistrerat vid börsen föreslås ersättas med ett

krav på att andelarna skall vara marknadsnoterade.

Ett annat villkor som föreslås ändrat är det s.k.

verksamhetsvillkoret. Det villkoret är i dag

utformat så att det utdelade dotterföretaget skall

bedriva verksamhet av viss omfattning. I

propositionen föreslås att det ersätts med ett

villkor att dotterföretaget skall till huvudsaklig

del bedriva rörelse, varmed avses annan verksamhet

än innehav av kontanta medel och värdepapper.

Avskattningsregeln för investmentföretag

Enligt nuvarande regler skall ett företag som inte

längre uppfyller de skattemässiga villkoren för att

vara ett investmentföretag ta upp en intäkt

motsvarande 40 % av värdet på aktieportföljen. I

propositionen föreslås bl.a. att procenttalet sänks

till 16.

Stämpelskatt

I propositionen föreslås att förvärv vid fusion

skall undantas från skatteplikt. För att

överlåtelser av fastigheter inom en koncern inte

skall motverkas av att stämpelskatt utgår föreslås

vidare en regel som innebär att uppskov medges när

en fastighet förvärvas av ett företag från ett

företag som tillhör samma koncern. Uppskovet

förfaller när fastigheten överlåts till annan eller

om koncernförhållandet mellan överlåtaren och

förvärvaren upphör.

I propositionen föreslås vidare att stämpelskatt

inte skall tas ut vid nyinteckning som sker i

samband med en fusion genom vilken en tidigare

uttagen företagsinteckning upphört att gälla.

Regeringens skrivelse 1997/98:66, m.m.

I propositionen fullföljer regeringen det förslag

som aviserats i skrivelsen 1997/98:66 och som

innebär att den ändrade tekniska utformningen av

koncernregeln skall gälla avyttringar som genomförs

fr.o.m. dagen efter avlämnandet av skrivelsen, dvs.

fr.o.m. den 21 januari 1998.

Proposition 1998/99:7 i viss del

I betänkande 1998/99:SkU2 behandlar utskottet

proposition 1998/99:7 Koncernbeskattningsfrågor för

ideella föreningar och stiftelser, m.m. Utskottet

har tillstyrkt propositionen, men har överlämnat den

författningstekniska regleringen rörande vissa

lagrum till förevarande ärende för att en samordning

skall kunna ske med de ändringar i samma lagrum som

föreslås i proposition 1998/99:15. Det gäller punkt

1 av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen, 7

§ 8 mom. lagen om statlig inkomstskatt och 3 § lagen

om avdrag för underskott av näringsverksamhet.

Proposition 1998/99:12 i viss del

I betänkande 1998/99:SkU3 har utskottet behandlat

proposition 1998/99:12 Dubbelbeskattningsavtal

mellan Sverige och Albanien m.m. Utskottet har

tillstyrkt propositionen, men har överlämnat den

författningstekniska regleringen beträffande en

föreslagen ändring i 16 § 2 mom. lagen om statlig

inkomstskatt till förevarande ärende för att

samordning skall kunna ske med en annan ändring i

samma lagrum som föreslås i proposition 1998/99:15.

Lagförslagen

Med de redaktionella justeringar som följer av vad

utskottet ovan har anfört om samordning av vissa av

lagförslagen i propositionerna 1998/99:7,

1998/99:12 och 1998/99:15 får de vid proposition

1998/99:15 fogade lagförslagen - efter rättelse av

några felskrivningar - de lydelser som framgår av

bilaga 1 till detta betänkande.

Motion väckt med anledning av

skrivelse 1997/98:66

1998/99:Sk1 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

lagstiftning angående ändringar av reglerna för

beskattning av aktievinster i bolagssektorn i

enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om tidigaste

tillämpningsdatum för förslagen i den aviserade

propositionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om retroaktiv verkan av

lagstiftningen.

Motioner väckta med anledning av

proposition 1998/99:15

1998/99:Sk2 av Marie Engström m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om möjligheterna att

tillämpa skatteflyktslagen vid

överlåtelsesituationer,

2. att riksdagen avslår förslaget om sänkt

procenttal vid beräkning av avskattningsintäkt

enligt vad i motionen anförts.

1998/99:Sk3 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att beskattningen av

realisationsvinster på näringsbetingade andelar

skall halveras,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att ändra

underprislagen vad gäller koncerngemenskap,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att ändra

underprislagen vad gäller tillämpligheten för fysisk

person,

4. att riksdagen beslutar att slopa gränsen 10 %

vid andelsbyten i enlighet med vad som anförts i

motionen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om förändringar av

röstvillkoret vid andelsbyten,

6. att riksdagen beslutar slopa den särskilda

regeln avseende kvalificerande andelar i

fåmansföretag i enlighet med vad som anförts i

motionen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om lagen om

koncerninterna andelsöverlåtelser,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om noteringsvillkoren i

Lex Asea,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om stämpelskatt.

Utskottet

Inledning

I proposition 1998/99:15 föreslår regeringen en

lagstiftning som syftar till att göra det

skatterättsliga systemet vid omstruktureringar i

näringslivet mer förutsebart och samtidigt

motståndskraftigt mot skatteundandraganden.

Förslagen är i princip utformade så att uppskov med

beskattningen skall kunna medges vid

omstruktureringar, men det skall inte bli fråga om

definitiva skattelättnader. De bygger på

Företagsskatteutredningens slutbetänkande

Omstruktureringar och beskattning (SOU 1998:1).

Flertalet lagförslag föreslås träda i kraft den 1

januari 1999 och tillämpas på överlåtelser,

avyttringar respektive förfaranden som görs eller

genomförs den dagen eller senare. I propositionen

fullföljer regeringen också, genom att nu lägga fram

en lagtext, en skrivelse till riksdagen i januari i

år (skr. 1997/98:66) om att retroaktivt ändra

lagstiftningen om koncerninterna aktieöverlåtelser

med verkan fr.o.m. den 21 januari 1998.

Den föreslagna lagstiftningen beräknas medföra en

årlig budgetförsvagning på 150 miljoner kronor.

Förslagen finansieras i första hand genom det

förslag som regeringen lagt fram under hösten om

beskattning av fordringar och skulder i utländsk

valuta (prop. 1998/99:28).

En fortsatt utredning av vissa företagsskattefrågor

har påbörjats (dir. 1998:55). Kvarstående frågor

rörande omstrukturering omfattas av

utredningsuppdraget. Förslag avseende frågor som har

ett direkt samband med omstrukturering och

beskattning kan enligt direktiven lämpligen

redovisas med förtur under hösten 1999.

Utredningsuppdraget skall vara avslutat senast vid

utgången av år 2000.

Under beredningen av detta ärende har utskottet

tagit emot skrivelser från Näringslivets

skattedelegation och Sveriges Fastighetsägarförbund

samt ett enskilt företag. Sveriges Industriförbund

har vid en uppvaktning redovisat sin syn på vissa

förslag i propositionen. Utskottet återkommer i

avsnittet om Lex Asea nedan och under Övriga frågor

till ett par av de frågor som Industriförbundet och

Näringslivets skattedelegation har tagit upp.

Vinster och förluster på näringsbetingade

andelar

Bakgrund

Enligt gällande rätt beskattas vinster på

näringsbetingade aktier och andra andelar som intäkt

av näringsverksamhet. Företagsskatteutredningen har

framhållit att denna ordning medför skattekostnader

vid försäljning av andelar i dotterföretag och

intresseföretag som stigit i värde till en köpare

som inte ingår i koncernen. Den motverkar därigenom

omstruktureringar inom näringslivet. Det är enligt

utredningen också svårt att förena beskattningen av

vinster på näringsbetingade andelar med de gällande

reglerna om att utdelning på sådana andelar inte

beskattas.

Företagsskatteutredningen ansåg att det var

motiverat att avskaffa reavinstbeskattningen på

näringsbetingade andelar men att det av hänsyn till

viss utlandsproblematik inte var möjligt.

Utredningen föreslog mot denna bakgrund en halvering

av reavinstskatten på näringsbetingade andelar. Den

statsfinansiella kostnaden uppskattade utredningen

till 1,51 miljarder kronor. Skattebortfallet kunde

enligt utredningen finansieras med sänkt procentsats

för juridiska personers avsättning till

periodiseringsfond eller höjd bolagsskattesats.

Propositionen

I propositionen delar regeringen utredningens

bedömningar i fråga om reavinstbeskattningen på

näringsbetingade andelar och uttalar att det vore

önskvärt med en halvering av denna beskattning. Även

om vissa förändringar görs i de antaganden som

ligger till grund för utredningens beräkningar

skulle emellertid den statsfinansiella kostnaden bli

betydande. Det saknas enligt propositionen för

närvarande en finansiering till en sådan

skattelättnad.

Motionen

I motion 1998/99:Sk3 yrkande 1 av Bo Lundgren m.fl.

(m) hemställs att riksdagen i ett tillkännagivande

till regeringen skall uttala att beskattningen av

realisationsvinster på näringsbetingade andelar i en

första etapp skall halveras i enlighet med

utredningens förslag.

Motionärerna anser att den beräkning av de

statsfinansiella kostnaderna för en halvering av

reavinstskatten som utredningen har gjort innehåller

flera osäkerhetsmoment. De hänvisar till en annan

beräkning i vilken kostnaderna bedömts uppgå till

högst 750 miljoner kronor, men även denna beräkning

anser motionärerna vara överdrivet hög. I

Moderaternas motion 1998/99:

Fi208 om den ekonomiska politiken har lagts fram

förslag om sänkt reavinstskatt vilket gör att något

finansieringsbehov inte uppkommer enligt

motionärerna. Enligt motion Sk3 måste också vägas in

de positiva effekter på skattebasen som uppkommer

till följd av ett ökat antal strukturändringar och

genom att bl.a. användningen av koncernregeln för

s.k. förpackningsaffärer stoppas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser i likhet med regeringen att det i

och för sig vore önskvärt att kunna genomföra

utredningens förslag om en halverad beskattning av

reavinster på näringsbetingade andelar. En sådan

ändring skulle ligga väl i linje med de lagändringar

som nu genomförs för att underlätta

omstruktureringar i näringslivet. Som framgår av

propositionen skulle emellertid den statsfinansiella

kostnaden för att genomföra skattelättnaden bli

betydande, och för närvarande finns det inte någon

lämplig finansiering. Utskottet får mot denna

bakgrund avstyrka motion Sk3 yrkande 1.

Underprisöverlåtelser

Den nya lagens allmänna utformning

Gällande rätt, m.m.

Enligt nuvarande praxis är det möjligt att under

vissa förutsättningar överlåta tillgångar till

underpris utan att uttagsbeskattning sker.

Skattemyndigheterna prövar bl.a. om det finns ett

tillräckligt starkt ägarsamband mellan överlåtaren

och förvärvaren, och om överlåtelsen kan vara ett

led i en av organisatoriska skäl betingad ändring av

företagsstrukturen. Överlåtelsen får inte direkt

eller indirekt medföra någon otillbörlig

skatteförmån. Den får heller inte innebära att

skattemässiga omsättningstillgångar skiftar karaktär

till skattemässiga anläggningstillgångar eller att

tillgångar förs ut ur bolagssektorn.

Företagsskatteutredningen har gjort bedömningen att

det enda av de nämnda villkoren som det är motiverat

att upprätthålla är att någon otillbörlig

skatteförmån inte får uppkomma. Enligt utredningen

bör med begreppet "otillbörlig skatteförmån" i

sammanhanget allmänt sett förstås en för den

skattskyldige, eller någon hon eller han kan antas

önska gynna, positiv skatteeffekt till följd av att

uttagsbeskattning underlåts vid en

underprisöverlåtelse, och att denna skatteeffekt

strider mot grunderna för andra regler. Utredningen

har emellertid ansett det önskvärt att denna

allmänna definition ges en konkret innebörd i

lagtext. I annat fall kommer nämligen en del av den

osäkerhet som gällande rätt ger upphov till att leva

kvar, vilket i sig skattemässigt försvårar

omstruktureringar.

Propositionen

I propositionen föreslås att det skall framgå av en

särskild lag, den s.k. underprislagen, vilka villkor

som skall vara uppfyllda för att

underprisöverlåtelser skall kunna genomföras utan

att uttagsbeskattning skall ske hos överlåtaren.

Eftersom anskaffningsvärdet för tillgången förs över

från överlåtaren till förvärvaren blir resultatet

ett skatteuppskov.

För att möjliggöra underprisöverlåtelser även i de

fall tillgångar byter karaktär t.ex. från

omsättningstillgångar till anläggningstillgångar

föreslås i propositionen även att regeln om att

vinster vid avyttring av andra fastigheter än

omsättningsfastigheter beskattas till bara 90 % nu

skall slopas.

Under remissbehandlingen har framförts farhågor om

att framtida oönskade förfaranden kan komma att

falla inom den ram som underprislagen ställer upp

för tillåtna förfaranden. Detta skulle undvikas med

en allmän bestämmelse om att uttagsbeskattning skall

ske om överlåtelsen skett i syfte att uppnå en

otillbörlig skatteförmån. Enligt propositionen

skulle dock osäkerheten i regelsystemet bestå om en

sådan allmän regel skulle finnas kvar. Regeringen

anser därför att en utförlig lagreglering är att

föredra. Enligt propositionen får en uppföljning av

de nya reglerna utvisa om det behövs ytterligare

skyddsregler för att förhindra kringgående. Mot

bakgrund av resonemang i utredningsbetänkandet om

tillämpligheten av den allmänna skatteflyktslagen

anförs i propositionen bl.a. att det inte kan

uteslutas att omständigheterna i vissa fall kan vara

sådana att skatteflyktslagen är tillämplig.

Motionen

I motion 1998/99:Sk2 yrkande 1 av Marie Engström

m.fl. (v) hemställs att det klargörs att

skatteflyktslagen skall kunna tillämpas även på

förfaranden som omfattas av underprislagen.

Motionärerna hänvisar till vad som anförs i

propositionen om att det inte kan uteslutas att den

praktiska tillämpningen kommer att ge oförutsedda

exempel på förfaranden som medför icke önskade

skatteförmåner. Enligt motionen måste lagen om

skatteflykt kunna användas för att ingripa mot

försök till kringgående som den föreslagna nya

lagstiftningen inte direkt förbjuder. Konstruktioner

vid överlåtelsesituationer som inte överensstämmer

med lagstiftarens syfte med reglerna bör enligt

motionen prövas enligt skatteflyktslagen.

Utskottets ställningstagande

Förutsättningarna för att genomföra

underprisöverlåtelser utan att omedelbar beskattning

sker har lags fast i en lång serie rättsliga

avgöranden. Utvecklingen av praxis har inneburit att

gällande rätt har blivit svåröverskådlig och

oförutsebar. Utskottet delar regeringens uppfattning

att förutsättningarna för underprisöverlåtelser

skall slås fast i lag. Utskottet godtar i huvudsak

propositionen i vad avser den nya lagstiftningen om

underprisöverlåtelser, men återkommer i det följande

till vissa detaljfrågor.

Det är självfallet angeläget att det nya

regelsystemet inte utnyttjas till att uppnå

omotiverade skatteförmåner. Enligt utskottets mening

har det redan i propositionen gjorts klart att

skatteflyktslagen även i fortsättningen skall kunna

tillämpas på underprisöverlåtelser. Det framgår

också av propositionen att regeringen har för avsikt

att följa upp ett eventuellt behov av ytterligare

skyddsregler för att förhindra kringgående. Med

hänsyn till vad som uttalats i propositionen om

skatteflyktslagens tillämpning och om uppföljningen

av den nya lagstiftningen anser utskottet att det

inte behövs något tillkännagivande till regeringen i

frågan. Utskottet förutsätter dock att regeringen

noga följer utvecklingen och har beredskap att

snabbt vidta de åtgärder som kan visa sig vara

nödvändiga. Utskottet avstyrker därför motion Sk2

yrkande 1.

Kopplingen till koncernbidragsreglerna

Propositionen

För att uttagsbeskattning av en underprisöverlåtelse

skall underlåtas krävs i underprislagen att

överlåtaren redan under det beskattningsår då

överlåtelsen sker kan få avdrag för koncernbidrag.

Denna regel gäller under förutsättning att

överlåtelsen inte avser en hel förvärvskälla, en

ideell andel eller en hel verksamhetsgren.

Motionen

Enligt motion Sk3 yrkande 2 av Bo Lundgren m.fl. (m)

bör uttagsbeskattning kunna underlåtas inte bara vid

överlåtelse inom en befintlig koncern utan även i de

fall koncerngemenskap uppkommer året efter

överlåtelsen. En omstrukturering kan enligt motionen

annars inte ske samma år ett företag förvärvas eller

säljs.

Utskottets ställningstagande

För att ett koncernbidrag skall få verkan vid

beskattningen skall ett helägt koncernförhållande ha

rått mellan givande och mottagande företag under

hela beskattningsåret. Omstruktureringsreglerna bör

enligt utskottets mening inte gå längre än

koncernbidragsreglerna när det gäller möjligheten

att åstadkomma resultatutjämning. Enligt utskottets

mening finns det därför skäl för villkoret att

förutsättningar för koncernbidrag skall finnas redan

under överlåtelseåret. Utskottet tillstyrker

propositionen i denna del och avstyrker motion Sk3

yrkande 2.

Överlåtelse från enskild person till handelsbolag

Propositionen

Överlåtelser från en enskild person till ett

handelsbolag omfattas inte av underprislagens

undantag från uttagsbeskattning. Med en annan

lösning skulle enligt propositionen

tillämpningsområdet för lagen (1992:1643) om

särskilda regler för beskattning av inkomst av

handelsbolag i vissa fall behöva utvidgas. Detta

skulle enligt propositionen i betydande grad öka

komplexiteten i de nya reglerna.

Motionen

Enligt motion Sk3 yrkande 3 av Bo Lundgren m.fl. (m)

bör underprislagen omfatta även överlåtelser mellan

fysisk person och handelsbolag. Motionärerna anser

att möjligheterna att utan skattekonsekvenser

utveckla ett mindre företag annars allvarligt skulle

försvåras.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill betona att den nya lagstiftningen

innebär helt nya möjligheter till

underprisöverlåtelser mellan olika typer av

verksamhetsformer. Överlåtelser från en enskild

person till ett handelsbolag har dock undantagits.

Som framgår av propositionen skulle en annan lösning

kräva en utvidgning av tillämpningsområdet för de

särskilda regler som infördes under 1992 för att

stoppa skatteflykt med hjälp av handelsbolag, vilket

skulle komplicera regelsystemet. Utskottet delar

bedömningen i propositionen att överlåtelser från en

enskild person till ett handelsbolag inte bör

omfattas av möjligheten till underprisöverlåtelser

utan att uttagsbeskattning sker. Utskottet

tillstyrker propositionen i denna del och avstyrker

motionsyrkandet.

Andelsbyten

Den nya lagstiftningens allmänna utformning

Gällande rätt

Enligt gällande rätt finns det två regelsystem

enligt vilka uppskov med beskattningen kan medges

när aktier eller andra andelar säljs till ett

företag mot ersättning av andelar i det köpande

företaget. Det ena systemet (internationella

andelsbyten) gäller när det köpande företaget är

hemmahörande i ett annat EU-land, det andra

(strukturregeln i 27 § 4 mom. lagen om statlig

inkomstskatt) gäller för övriga fall. Strukturregeln

tillämpas också på ett internationellt andelsbyte om

den skattskyldige begär det.

Enligt strukturregeln kan uppskov med

reavinstbeskattningen medges om en fysisk eller

juridisk person avyttrat aktier till ett svenskt

aktiebolag eller motsvarande utländskt bolag. Som

förutsättning för uppskov gäller att vederlaget

utgörs av nyemitterade aktier i det köpande bolaget.

En kontantdel på högst 10 % av det nominella värdet

av de nyemitterade aktierna tillåts dock. Uppskovet

innebär att endast eventuell kontantdel beskattas

och att de mottagna aktierna övertar

anskaffningsvärdet för de avyttrade aktierna. Vinst

eller förlust på de avyttrade aktierna kommer

således att påverka taxeringen först när de mottagna

aktierna säljs.

Vid internationella andelsbyten anses de mottagna

andelarna i det köpande bolaget anskaffade för ett

belopp som motsvarar deras marknadsvärde vid

förvärvet. Reavinsten på de överlåtna andelarna

fastställs av skattemyndigheten vid avyttringen men

beskattas först när de mottagna andelarna säljs. En

kontantdel beskattas dock omedelbart.

Propositionen

I propositionen föreslås att bestämmelserna om

internationella andelsbyten och strukturregeln

ersätts med ett enhetligt uppskovssystem som tas in

i en särskild lag om uppskov med beskattningen vid

andelsbyten. Vid andelsbytet fastställs säljarens

reavinst för de inbytta andelarna. Är villkoren för

uppskov uppfyllda blir vinsten beskattad först när

säljaren avyttrar vederlagsandelarna. Andra frågor

som regleras i lagen är t.ex. hur man skall förfara

när aktier som mottagits vid ett aktiebyte ingår i

ett nytt aktiebyte, att uppskov skall föras vidare

vid arv och gåva, att avskattning skall ske vid

utflyttning, m.m.

En förutsättning för uppskov skall vara - i likhet

med vad som gäller enligt dagens strukturregel - att

en säljare som är fysisk person är kvalificerat

bosatt här. Sverige kan annars förlora rätten att

beskatta uppskovsbelopp.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att det innebär en förenkling att

systemet för internationella andelsbyten och

strukturregeln sammanförs till ett enhetligt

regelsystem. Utskottet, som i det följande

återkommer till vissa detaljfrågor, godtar en ny

lagstiftning i huvudsak i enlighet med regeringens

förslag.

Kontantdelens storlek

Propositionen

Ett andelsbyte skall enligt regeringens förslag

liksom nu kunna genomföras även om en mindre del av

vederlaget utgår kontant. Främst av enkelhetsskäl

föreslås i propositionen att den nuvarande regeln om

att kontantdelen får uppgå till högst 10 % behålls.

Motionen

Enligt motion 1998/99:Sk3 yrkande 4 av Bo Lundgren

m.fl. (m) bör den nya lagstiftningen inte uppställa

någon maximigräns för kontantvederlag. Motionärerna

anser att gränsen inte behövs eftersom kontantdelen

omedelbart tas upp till beskattning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ställer sig tveksamt till att belasta

taxeringsförfarandet med uppskov vid beskattningen

av andelsbyten i de fall en stor del av vederlaget

utgörs av kontanter. Eftersom den nuvarande

gränssatsen om 10 % enligt Företagsskatteutredningen

inte har medfört några nämnvärda svårigheter bör

gränsen behållas. Detta stämmer också med den

gränssats som används i EG:s fusionsdirektiv.

Utskottet får med hänvisning till det anförda

tillstyrka propositionen i denna del och avstyrker

motion Sk3 yrkande 4.

Röstvillkoret

Propositionen

Ett villkor för uppskov enligt andelsbyteslagen

skall enligt propositionen vara att det köpande

företaget vid utgången av kalenderåret äger andelar

med mer än 50 % av rösterna i det förvärvade

företaget (röstvillkoret).

Motionen

Enligt motion 1998/99:Sk3 yrkande 5 av Bo Lundgren

m.fl. (m) bör det räcka att röstvillkoret uppfylls

senast vid beskattningsårets utgång i stället för

vid kalenderårets utgång. Den i propositionen

föreslagna regeln kan enligt motionen medföra

svårigheter att genomföra strukturaffärer i vissa

fall.

Utskottets ställningstagande

En fördel med den i propositionen föreslagna

tidsgränsen, kalenderårets utgång, är att fysiska

personer redan när de skall lämna sin deklaration

kommer att veta om förutsättningarna för uppskov

föreligger eller inte. Utskottet anser att detta

talar för att kalenderårets utgång bör utgöra

tidsgräns. Utskottet tillstyrker propositionen i

denna del och avstyrker motion Sk3 yrkande 5.

Andelar i fåmansföretag

Propositionen

I propositionen föreslås att särskilda regler tas in

i andelsbyteslagen för att hindra att

fåmansföretagsreglerna kringgås på visst sätt.

Reglerna gäller vid försäljning av kvalificerade

andelar i fåmansföretag om säljaren efter förvärvet

äger 25 % eller mer i det köpande företaget. Ett

villkor är då att det köpande företagets verksamhet

till huvudsaklig del skall bestå av rörelse eller

direkt eller indirekt innehav av andelar i

dotterföretag som till huvudsaklig del bedriver

rörelse. Med rörelse avses annan verksamhet än

innehav av kontanta medel eller värdepapper.

Vidare föreslås en regel om att ett belopp som

svarar mot uppskovsbelopp enligt andelsbyteslagen

inte får användas vid beräkning av eventuellt

lättnads- eller gränsbelopp för dessa andelar.

Motionen

I motion 1998/99:Sk3 yrkande 6 av Bo Lundgren m.fl.

(m) hemställs att riksdagen i den nya lagen inte

skall föra in den i propositionen föreslagna

särskilda regeln avseende kvalificerade andelar i

fåmansföretag.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening är det inte möjligt att

undvara den föreslagna begränsningen för

kvalificerade andelar i fåmansföretag. Utskottet

tillstyrker följaktligen propositionen i denna del

liksom förslaget att uppskovsbeloppet inte skall

räknas med vid beräkning av skattefri utdelning m.m.

enligt de särskilda reglerna för onoterade aktier.

Utskottet avstyrker därmed motionsyrkandet.

Andelsöverlåtelser inom koncerner

Gällande rätt, m.m.

Den s.k. koncernregeln i 2 § 4 mom. tionde stycket

lagen om statlig inkomstskatt ger företag en

möjlighet att överlåta aktier och andra andelar, som

innehas som ett led i koncernens verksamhet, till

ett annat företag inom koncernen utan att

skattepliktig reavinst uppkommer. När andelen senare

säljs av det köpande företaget, beräknas

skattepliktig reavinst eller avdragsgill reaförlust

som om det säljande och det köpande företaget

utgjort en skattskyldig.

Koncernregeln är problematisk eftersom

skatteuppskovet inte tas igen om det köpande

företaget upphör att tillhöra koncernen. För att

stoppa att denna möjlighet utnyttjas till

skatteundandraganden aviserade regeringen i en

skrivelse den 20 januari 1998 till riksdagen (skr.

1997/98:66) att den skulle återkomma med ett förslag

till ändring i reglerna med retroaktiv verkan.

Propositionen

I propositionen återkommer regeringen med förslag

till nya regler för koncerninterna

andelsöverlåtelser. De nya bestämmelserna skall

enligt förslaget tas in i en särskild lag och

innebär i korthet följande.

Vid en koncernintern andelsöverlåtelse skall ett

uppskovsbelopp fastställas. Uppskovsbeloppet skall

tas upp till beskattning när andelen inte längre

innehas av ett företag som ingår i samma koncern som

säljaren, t.ex. genom att andelen avyttras externt.

Vissa ytterligare justeringar och kompletteringar

görs i fråga om koncerninterna andelsöverlåtelser.

Överlåtelserna skall avse näringsbetingade andelar,

men kravet på 25 % innehav skall bedömas på grund av

hela koncernens innehav.

Den föreslagna koncernöverlåtelselagen skall vara

tillämplig även om vederlaget lämnas i form av

andelar i det köpande företaget. I propositionen

redovisas hur den förslagna nya lagstiftningen i

denna del förhåller sig till regleringen av

andelsbyten i EG:s fusionsdirektiv 90/434/EEG.

Enligt artikel 8 i fusionsdirektivet skall det

säljande företaget inte beskattas för vinst som

uppkommer vid ett andelsbyte. Vinsten skall i

stället beskattas när företaget senare säljer

vederlagsandelarna. Enligt den nu aktuella

regleringen skall som nämnts vinsten i stället tas

upp till beskattning när andelen inte längre innehas

av ett företag som tillhör samma koncern som

säljaren. Denna beskattning kan således inträffa

även om säljaren då har kvar vederlagsandelarna. Mot

bakgrund av ett uttalande i fusionsdirektivets

ingress att staternas fiskala intressen skall

skyddas har regeringen tolkat fusionsdirektivet så

att beskattning får ske om det överlåtna företaget

genom försäljning eller på annat sätt kommer att

innehas av ett företag som inte tillhör samma

koncern som det säljande företaget.

Motionen

I motion 1998/99:Sk3 yrkande 7 av Bo Lundgren m.fl.

(m) hemställs att riksdagen i ett tillkännagivande

till regeringen uttalar att svensk lagstiftning inte

får förhindra eller försvåra omstruktureringar inom

svenska multinatio-nella koncerner. Motionärerna

hänvisar bl.a. till den nyss nämnda artikel 8 i EG:s

fusionsdirektiv.

Utskottets ställningstagande

Koncernregeln är förmånlig från

omstruktureringssynpunkt eftersom den ger företagen

möjlighet att utan omedelbar beskattning genomföra

koncerninterna överlåtelser av näringsbetingade

aktier och andelar till marknadspris. Denna fördel

med koncernregeln kan få särskild betydelse för

möjligheterna att genomföra en omstrukturering t.ex.

om det finns minoritetsintressen i det säljande

eller det köpande företaget.

Koncernregeln kan emellertid i sin nuvarande

utformning leda till en definitiv skattelättnad,

vilket inte är motiverat. För att regeln skall kunna

behållas måste därför tekniken för uppskovet

förändras. En ny teknik för koncerninterna

andelsöverlåtelser bör i enlighet med det nyss sagda

bygga på att överlåtelserna skall kunna ske till

marknadspris.

Vid utformningen av reglerna måste beaktas huruvida

EG:s fusionsdirektiv kan uppställa något hinder mot

en teknisk lösning av uppskovsfrågan som inte är

uttryckligen omnämnd i direktivet.

Fusionsdirektivet, som inte är ett heltäckande

system av omstruktureringsregler, syftar till att

underlätta gränsöverskridande omstruktureringar.

Enligt ingressen till direktivet bör det ske genom

ett gemensamt skattesystem som undviker beskattning

av fusioner, fissioner, överföring av tillgångar

eller utbyte av andelar. Samtidigt anges att

systemet bör skydda beskattningsunderlaget i den

stat där - såvitt nu är aktuellt - det överlåtande

företaget är hemmahörande.

Enligt propositionen skall vid tolkning av

direktivet hänsyn tas till uttalandet i ingressen om

att regelsystemet skall utformas så att det även

skyddar staternas beskattningsunderlag. Regeringens

slutsats är att direktivet - i fråga om

koncerninterna andelsbyten, som är särskilt

problematiska från skatteflyktssynpunkt - för att

stå i överensstämmelse med uttalandet i ingressen

att staternas fiskala intressen skall skyddas, skall

tolkas så att beskattning får ske om det överlåtna

företaget genom försäljning eller på annat sätt

kommer att innehas av ett företag som inte tillhör

samma koncern som det säljande företaget. Utskottet

instämmer i denna slutsats. Utskottet vill också

framhålla att det är angeläget att se till att

definitiva skattelättnader inte heller uppkommer i

fall där skatteflyktssyfte inte föreligger.

En annan tolkning av fusionsdirektivet skulle

medföra att den skatterättsliga regleringen av de

koncerninterna andelsöverlåtelserna skulle behöva

ges en annan och mindre förmånlig utformning, något

som skulle stå i stark kontrast till direktivets

anda och syfte.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker

utskottet att de nya reglerna om koncerninterna

andelsöverlåtelser utformats i huvudsak i enlighet

med regeringens förslag. Under Övriga frågor nedan

återkommer utskottet till några mindre justeringar i

lagtexten.

Utskottet avstyrker ett tillkännagivande till

regeringen enligt förslaget i motion Sk3 yrkande 7.

Reglerna om koncerninterna andelsöverlåtelser är

enligt utskottets mening förmånliga för företagen

och ägnade att underlätta vid omstruktureringar.

Utskottet kan därför inte se att det skulle behövas

ett sådant tillkännagivande till regeringen som

motionärerna har begärt.

Retroaktiv tillämpning av en ny

koncernregel

Skrivelse 1997/98:66

Som framgått i föregående avsnitt innebär

koncernregeln i dess nuvarande lydelse att uppskov

kan medges med beskattningen av en värdestegring på

aktier som innehas som ett led i verksamheten tills

aktierna avyttras utanför koncernen.

Under år 1997 visade det sig att koncernregeln

kunde utnyttjas till skatteundandraganden genom s.k.

paketeringsförfaranden. Ett exempel på ett sådant

förfarande finns i propositionen (prop. s. 201).

Regeringen lämnade den 20 januari 1998 genom

skrivelse 1997/98:66 ett meddelande till riksdagen

om ett kommande förslag om ändringar i koncernregeln

som med stöd av undantaget från

retroaktivitetsförbudet i 2 kap. 10 § andra stycket

regeringsformen skulle ges verkan redan på

avyttringar fr.o.m. den 21 januari 1998 och även

säkerställa att sådana latenta skatteskulder som har

uppkommit vid koncerninterna överlåtelser efter

utgången av år 1996 skulle tas upp till beskattning.

Skrivelsen omfattade även ett slopande med

retroaktiv verkan av möjligheten att få befrielse

från reavinstbeskattning vid överlåtelse av andelar

till ett utländskt koncernföretag.

I två motioner (m och fp) med anledning av

skrivelsen yrkades att ärendet skulle beredas

färdigt redan under våren. Utskottet (bet.

1998/99:SkU20) tog upp yrkandena till behandling och

konstaterade att beredningen av

Företagsskatteutredningens förslag, bl.a. de

lagändringar som gällde koncernregeln, inte kunde

slutföras i sådan tid att det skulle vara möjligt

för regeringen att lämna en proposition senast vid

den tidpunkt som motionärerna förordade. Utskottet

avstyrkte motionerna. Riksdagen följde utskottet.

Propositionen

I propositionen fullföljer regeringen skrivelse

1997/98:66. Den nya teknik för beskattning av

koncerninterna andelsöverlåtelser som redovisats i

det föregående avsnittet föreslås gälla också för

avyttringar fr.o.m. den 21 januari 1998. För

koncerninterna överlåtelser som skett efter utgången

av år 1996 mot vederlag av nyemitterade andelar i

det köpande företaget föreslås särskilda regler för

beräkning av vinsten om vederlagsandelarna har sålts

efter den 20 januari 1998. Förslaget innebär även

ett slopande med verkan fr.o.m. den 21 januari 1998

av möjligheten att enligt 2 § 4 a mom. lagen om

statlig inkomstskatt få dispens från

reavinstbeskattning när ett företag avyttrar

samtliga andelar i ett utländskt bolag till ett

annat utländskt bolag.

Motionen

I motion Sk1 yrkar Bo Lundgren m.fl. (m) en skyndsam

beredning av retroaktivt ändrade regler för

aktievinster i bolagssektorn (yrkande 1), att den

nya koncernregeln skall tillämpas på avyttringar

fr.o.m. tidpunkten då proposition 1998/99:15

lämnades till riksdagen (yrkande 2) och att de

särskilda reglerna för beräkning av vinst på

koncerninterna överlåtelser inte skall tillämpas på

interna överlåtelser längre tillbaka än den 21

januari 1998 (yrkande 3).

Motionen väcktes i inledningen till 1998/99 års

riksmöte innan regeringen hade lagt fram proposition

1998/99:15.

Utskottets ställningstagande

Koncernregeln kan i den nuvarande

utformningen utnyttjas för

skatteundandraganden på ett sätt som inte

har varit avsett. Detta kan medföra ett

inte obetydligt skattebortfall för staten.

Utskottet anser mot denna bakgrund att det

föreligger särskilda skäl för att

lagändringarna med tillämpning av 2 kap. 10

§ andra stycket regeringsformen får ges

bakåtverkan i enlighet med regeringens

förslag. Utskottet tillstyrker följaktligen

propositionen i denna del och avstyrker

motion Sk1 yrkandena 1-3.

Lex Asea

Gällande rätt

Enligt vissa bestämmelser i lagen om statlig

inkomstskatt och kommunalskattelagen kan ett

dotterföretag avskiljas från sitt moderföretag genom

att samtliga aktier i dotterbolaget delas ut till

aktieägarna utan att dessa beskattas för

utdelningen. I stället justeras anskaffningsvärdet

på aktierna i moderföretaget och dotterföretaget.

Moderföretaget uttagsbeskattas inte. Dessa

bestämmelser brukar kallas Lex Asea.

Huvudregleringen finns i 3 § 7 mom. lagen om statlig

inkomstskatt. Lex Asea har tillkommit som

provisoriska skattebestämmelser i avvaktan på en

generell skatterättslig reglering av fissioner.

För att Lex Asea-reglerna skall vara tillämpliga

krävs att båda bolagen är svenska aktiebolag

(nationalitetsvillkoret), att utdelningen skall ha

uppburits i förhållande till innehavda aktier i

moderföretaget (proportionalitetsvillkoret), att

åtminstone någon del av aktierna i moderföretaget

skall vara upptagna på A-listan vid Stockholms

fondbörs (noteringsvillkoret), att moderföretaget

direkt eller indirekt har innehaft samtliga aktier i

dotterbolaget sedan ingången av det närmast

föregående beskattningsåret eller sedan

dotterbolaget började bedriva verksamhet av något

slag (innehavsvillkoret), att samtliga aktier i

dotterbolaget skall delas ut (samtlighetsvillkoret)

och att den verksamhet som efter utdelningen bedrivs

i de båda bolagen skall vara av betydande omfattning

i förhållande till den verksamhet som bedrevs av

moderbolaget före utdelningen

(verksamhetsvillkoret).

Propositionen

I propositionen föreslår regeringen ett antal

ändringar i Lex Asea. Visserligen utreds för

närvarande frågan om att införa ett fissionsinstitut

i svensk rätt, men enligt propositionen kan man inte

utgå från att en kommande möjlighet till fission gör

Lex Asea onödig. Reglerna bör därför enligt

propositionen finnas kvar även i ett system där

fissioner kan göras. Skulle det senare visa sig att

företagen i praktiken inte utnyttjar reglerna kommer

frågan enligt propositionen i ett nytt läge.

Förslagen i propositionen innebär närmare att

noteringsvillkoret ändras genom att kravet på

notering på A-listan ersätts med ett krav på

marknadsnotering. Det skall räcka med att

moderbolagets aktier är noterade på inländsk eller

utländsk börs eller annan kontinuerlig notering av

marknadsmässig omsättning som är allmänt

tillgänglig. Nationalitetsvillkoret inskränks i

förslaget på det sättet att det bolag som delas ut

kan vara ett utländskt bolag. Vidare föreslås att

innehavsvillkoret skall mjukas upp genom att kravet

att det utdelade dotterbolaget skall vara helägt tas

bort.

Verksamhetsvillkoret föreslås bli ersatt med ett

villkor att det utdelade företaget till huvudsaklig

del skall bedriva rörelse. Härmed skall avses annan

verksamhet än innehav av kontanta medel eller

värdepapper. Alternativt skall företaget äga

röstmajoriteten i ett företag som bedriver rörelse.

Motionen

I motion Sk3 yrkande 8 av Bo Lundgren m.fl. (m)

hemställs att noteringsvillkoret slopas för att Lex

Asea skall kunna användas även av små, växande

företag med internationella dotterbolag.

Utskottets ställningstagande

Som framgår senare i detta betänkande har regeringen

i detta ärende lämnat förslag till en generell

skatterättslig reglering av såväl fusioner som

fissioner, som i det senare hänseendet får praktisk

betydelse när en associationsrättslig reglering

kommer till stånd. Utskottet delar emellertid

regeringens bedömning att också Lex Asea-reglerna,

så länge de fyller en funktion, bör finnas kvar vid

sidan av särskilda fissionsregler. Mot denna

bakgrund tillstyrker utskottet att reglerna

omarbetas.

När det gäller den i motionen väckta frågan om att

noteringsvillkoret bör slopas vill utskottet

framhålla att anskaffningsvärdet på aktierna i det

utdelande bolaget måste kunna fördelas mellan

moderbolagets och det utdelade bolagets aktier i

förhållande till förändringen av marknadsvärdet på

aktierna i moderbolaget. Skulle ett marknadsvärde

saknas måste fördelningen göras på andra grunder.

Detta skulle sannolikt medföra praktiska problem vid

tillämpningen av reglerna. Utskottet vill med hänsyn

härtill inte gå längre än att noteringsvillkoret

mjukas upp på det sätt regeringen har föreslagit.

Utskottet avstyrker därför motion Sk3 yrkande 8.

Som utskottet nämnde inledningsvis i betänkandet

har Industriförbundet och Näringslivets

skattedelegation tagit upp vissa frågor som bl.a.

rör Lex Asea. De har påtalat att Lex Asea i den nya

utformningen inte kan användas exempelvis när det

utdelande bolaget ägs till mer än 50 % av ett annat

bolag. Detta anser de vara en onödig inskränkning.

Utskottet konstaterar att den aktuella bestämmelsen

behövs som ett komplement till regeln om att

samtliga moderföretagets andelar i dotterföretaget

skall delas ut. Frågan om bestämmelsen fått den

lämpligaste utformningen eller ej lämpar sig inte

för en bedömning i förevarande ordning. Utskottet

utgår från att frågan kommer att behandlas av den

särskilde utredare som tillkallats för att se över

vissa företagsskattefrågor (dir. 1998:55).

Industriförbundet och Näringslivets

skattedelegation har tagit upp ytterligare en fråga

rörande Lex Asea där enligt utskottets mening en

justering bör ske i reglerna. Utskottet återkommer

till denna fråga under Övriga frågor.

Avskattningsregler för investmentföretag

Propositionen

I propositionen föreslås vissa ändringar i de

skatteregler som skall tillämpas när ett företag

inte längre uppfyller de skattemässiga villkoren för

att vara ett investmentföretag. Bl.a. föreslås att

den intäkt motsvarande 40 % av värdet på

aktieportföljen som skall tas upp vid karaktärsbytet

sänks till 16 %.

Motionen

Enligt motion Sk2 yrkande 2 av Marie Engström m.fl.

(v) saknas det för närvarande skäl att ändra

avskattningsreglerna för investmentföretag.

Motionärerna yrkar att propositionen avslås i denna

del.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill framhålla att den nu gällande

procentsatsen för avskattningsintäkten kan antas ge

ett så pass ogynnsamt skatteresultat att den

förmodligen har fungerat som en stoppregel.

Utskottet anser det vara motiverat att ändra regeln

så att skattereglerna inte hindrar att

investmentbolag kan byta karaktär, t.ex. i samband

med förändringar i ägandet. Utskottet tillstyrker

följaktligen propositionen i denna del och avstyrker

motionsyrkandet.

Stämpelskatt vid förvärv av fast egendom

Propositionen

I propositionen föreslås bl.a. att förvärv av

fastighet i samband med fusion skall undantas från

skatteplikt och att det skall vara möjligt att medge

uppskov med betalning av stämpelskatt om en

fastighet förvärvas från ett koncernföretag.

Företagsskatteutredningen föreslog att skatt för

vilken uppskov lämnats i vissa fall skulle kunna

efterges bl.a. vid vissa överlåtelser i sidled (till

ett systerbolag) inom en koncern. Vid

lagrådsgranskningen framkom emellertid att de regler

som utredningen föreslog skulle behöva en rätt

omfattande komplettering. Eftersom detta skulle

komplicera regelsystemet har regeringen avstått från

att nu föreslå att det införs en möjlighet till

eftergift av skatten. Skulle det framkomma att det

är angeläget med sådana möjligheter får saken enligt

propositionen tas upp till en förnyad prövning.

Motionen

I motion Sk3 yrkande 9 hemställer Bo Lundgren m.fl.

(m) att det bör införas en möjlighet till eftergift

av stämpelskatt på det sätt som

Företagsskatteutredningen har föreslagit. Som skäl

anför motionärerna att omstruktureringsbehovet på

fastighetsmarknaden är mycket stort. En möjlighet

till eftergift av stämpelskatt i vissa fall skulle

enligt motionen vara av mycket stor betydelse för en

framgångsrik omdaning av den svenska

fastighetsmarknaden.

Utskottets ställningstagande

Utskottet förutsätter att regeringen är

uppmärksam på om det uppkommer problem på

fastighetsmarknaden som kan motivera att

frågan om eftergift av stämpelskatt i vissa

fall tas upp till ny behandling. Det finns

enligt utskottets mening inte anledning för

riksdagen att besluta om ett

tillkännagivande till regeringen i enlighet

med vad som yrkas i motionen. Utskottet

tillstyrker propositionen i fråga om

stämpelskatt på fastigheter och avstyrker

motion Sk3 yrkande 9.

Övriga frågor

I propositionen föreslås en ny lag om beskattningen

vid fusioner, fissioner och verksamhetsöverlåtelser.

Vidare föreslås bl.a. ändringar i den s.k.

förlustregeln. För skattekontrollen föreslås regler

som innebär att den skattskyldige varje år skall

lämna de uppgifter som skattemyndigheten behöver för

att kunna bedöma om förutsättningar för fortsatt

uppskov för ett andelsbyte eller en koncernintern

andelsöverlåtelse föreligger. Med undantag för en

mindre justering i den nya fusionslagen, som

utskottet strax återkommer till, har utskottet inte

funnit anledning till någon erinran mot de nämnda

förslagen eller de övriga förslag i propositionen

som inte har behandlats tidigare i betänkandet.

Utskottet tillstyrker följaktligen propositionen i

dessa delar.

Beträffande lagförslagen har, som utskottet tidigare

nämnt, några redaktionella ändringar gjorts i de vid

propositionen fogade lagtexterna för att en

författningsteknisk samordning skall kunna ske med

vissa lagförslag i propositionerna 1998/99:7 och

1998/99:12. En av de berörda paragraferna är punkt 1

av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen

(lagförslag 5 i proposition 1998/99:15). Det

lagförslaget har i proposition 1998/99:15 utformats

så att det innefattar de i proposition 1998/99:7

föreslagna ändringarna. Genom att anta det i

proposition 1998/99:15 framlagda lagförslaget antar

riksdagen alltså samtidigt de ändringarna som

föreslagits i proposition 1998/99:7. Samordningen av

7 § 8 mom. och 16 § 2 mom. lagen om statlig

inkomstskatt (lagförslag 7 i proposition 1998/99:15)

med ändringar i samma lagrum i proposition 1998/99:7

respektive 1998/99:12 föranleder en redaktionell

justering av övergångsbestämmelserna till lagförslag

7 i proposition 1998/99:15.

Utöver de justeringar som föranleds av samordningen

och rättelser av vissa skrivfel bör ytterligare

några ändringar av i huvudsak teknisk karaktär göras

i propositionens lagtexter.

Enligt 12 § andra stycket i den föreslagna

underprislagen hänförs andelar under vissa

förutsättningar till en verksamhet eller

verksamhetsgren. Bestämmelsen har fått en sådan

utformning att den inte skulle vara tillämplig när

en aktiepost som innehas som ett led i en rörelse

hos överlåtaren avyttras separat. Utskottet föreslår

därför att paragrafens lydelse ändras.

Bestämmelserna i 14 § andra stycket i samma

lagförslag innehåller särskilda bestämmelser när

tillgången överlåts till en fysisk person.

Motsvarande bestämmelse behövs även för det fall

tillgången överlåts till ett handelsbolag med

fysiska personer som delägare. Utskottet föreslår

därför att en sådan bestämmelse tas in i ett tredje

stycke.

Enligt 15 § första meningen underprislagen skall

det vid underprisöverlåtelsen överförda värdet inte

behandlas som förbättringskostnad för andel i det

förvärvande företaget eller för andel i ett företag

som direkt eller indirekt äger andelar i detta. I

andra och tredje meningarna finns undantag från

denna bestämmelse. Undantagen gäller när ersättning

inte utgått vid överlåtelsen eller ersättning utgått

som understiger tillgångens skattemässiga värde. I

dessa fall får det skattemässiga värdet eller

skillnadsbeloppet behandlas som förbättringskostnad.

Det finns skäl att anta att undantagsbestämmelserna

fått ett alltför vidsträckt tillämpningsområde. De

bör därför tills vidare begränsas till att avse

fallet att tillgången förvärvats från en andelsägare

i det förvärvande företaget. Utskottet anser att det

är lämpligt att frågan behandlas av den utredning

som skall se över vissa företagsskattefrågor (dir.

1998:55).

I 31 § underprislagen bör göras ytterligare en

ändring. Sista meningen i regeringens förslag behövs

inte och kan därför utgå ur lagförslaget. Enligt

allmänna regler innebär inlösen av aktier att aktien

anses avyttrad. Det förhållandet att vinst vid sådan

avyttring enligt reglerna i 3 § 12-12 e mom. lagen

om statlig inkomstskatt behandlas som utdelning

saknar betydelse för tillämpning av 31 §.

I den föreslagna nya andelsbyteslagen bör

justeringar göras i tre av de föreslagna

paragraferna.

I 3 § anges att andelsbyteslagen inte skall

tillämpas i de fall bestämmelserna om

verksamhetsöverlåtelser i den föreslagna nya

fusionslagen eller koncernregeln är tillämpliga.

Emellertid skall undantaget från omedelbar

beskattning enligt bestämmelserna om

verksamhetsöverlåtelser tillämpas endast efter

yrkande av den skattskyldige. Utskottet föreslår

därför en omformulering av 3 § punkt 1 för att det

tydligare skall framgå att undantagsbestämmelsen

förutsätter att ett yrkande om undantag från

omedelbar beskattning enligt reglerna om

verksamhetsöverlåtelser har framställts. I fråga om

koncernöverlåtelselagen är det tillräckligt för att

undantagsbestämmelsen i punkt 2 i samma paragraf

skall tillämpas att förutsättningar föreligger för

att uppskov enligt den nämnda lagen skall medges om

yrkande framställs. Punkt 2 bör justeras för att

detta tydligare skall framgå. Uppfylls de

grundläggande villkoren för uppskov enligt lagen om

uppskov med beskattningen vid andelsöverlåtelser

inom koncerner, skall således andelsbyteslagen inte

vara tillämplig vare sig yrkande om uppskov enligt

den förstnämnda lagen framställs eller ej.

Ett tillägg bör även göras i 5 § punkt 3

andelsbyteslagen mot bakgrund av att reglerna i 3 §

12 b mom. lagen om statlig inkomstskatt inte skall

tillämpas på utdelning och reavinst om utomstående i

betydande del äger del i företaget.

I 19 § finns regler som tar hänsyn till att andelar

som mottagits vid ett andelsbyte blir föremål för en

koncernintern vidareöverlåtelse och därefter delas

ut enligt Lex Asea-reglerna. Uppskovsbeloppet blir

under vissa förutsättningar då inte beskattat.

Motsvarande gäller emellertid i vissa fall när ett

koncernöverlåtet företag går upp i ett annat företag

genom fusion. Även det sistnämnda fallet bör

regleras i 19 §.

Även den föreslagna nya koncernöverlåtelselagen bör

justeras på ett par punkter. I lagförslagets 2 §

punkt 1 undantas, genom orden "icke yrkesmässig",

avyttring av lagertillgångar. Även i punkt 2 bör

motsvarande undantag göras. Bestämmelserna i

paragrafen innebär att om en avyttring sker för

skattemässigt värde samtidigt som uttagsbeskattning

eller korrigering enligt 43 § 1 mom.

kommunalskattelagen sker skall en reavinst anses ha

uppkommit för vilken uppskov kan medges om övriga

förutsättningar i lagen är uppfyllda.

I koncernöverlåtelselagen bör i förtydligande syfte

även göras en ändring i 5 §. I förslaget till 11 § i

samma lag bör läggas till en bestämmelse som en

parallell till en bestämmelse i 18 § tredje meningen

andelsbyteslagen om efterföljande andelsbyten.

I 9 § förslaget till den nya fusionslagen innebär

orden "eller delvis" i punkt 1 en alltför

långtgående inskränkning. De medför att ett svenskt

företag med verksamhet - förutom i Sverige - i ett

annat land inte kan vara överlåtande företag om

inkomst från verksamheten i det andra landet

undantas från beskattning i Sverige genom ett

skatteavtal. En motsvarande ändring bör göras i 20

§.

Som nämnts tidigare har Industriförbundet och

Näringslivets skattedelegation tagit upp bl.a. en

fråga om justering av det i propositionen framlagda

förslaget till Lex Asea. I den föreslagna nya 3 § 7

a mom. första stycket 5 lagen om statlig

inkomstskatt uppställs ett krav på att

dotterföretagets verksamhet till huvudsaklig del

skall bestå av rörelse eller direkt eller indirekt

innehav av andelar i företag som till huvudsaklig

del bedriver rörelse och i vilket dotterföretaget

direkt eller indirekt innehar andelar med ett

sammanlagt röstetal motsvarande mer än hälften av

röstetalet för samtliga andelar i företaget. Med

rörelse avses annan verksamhet än innehav av

kontanta medel eller värdepapper. I likhet med vad

som gäller enligt förslaget till 12 § underprislagen

bör enligt utskottets mening innehav av kontanta

medel eller värdepapper hänföras till en rörelse om

medlen eller värdepapperen innehas som ett led i

rörelsen. En ny tredje mening av denna innebörd bör

tas in i punkt 5.

Utskottet förordar slutligen ett par justeringar av

redaktionell karaktär i de framlagda förslagen till

ändrade lydelser av punkt 33 av anvisningarna till

23 § kommunalskattelagen och lagen om

inkomstbeskattning vid ombildning av

värdepappersfond. Vidare bör en hänvisning till 3 §

7 mom. fjärde stycket i lagervärderingsregeln i

punkt 2 av anvisningarna till 24 §

kommunalskattelagen ändras till följd av att

huvudregleringen av Lex Asea flyttas till 3 § 7 a

mom. lagen om statlig inkomstskatt.

De ändringar som utskottet ovan förordat framgår

närmare av utskottets hemställan under lagförslagen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande vinster och förluster på

näringsbetingade andelar

att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk3 yrkande 1,

res. 1 (m, kd, fp)

2. beträffande underprislagens allmänna

utformning

att riksdagen godtar proposition 1998/99:15 i denna del och

avslår motion 1998/99:Sk2 yrkande 1,

3. beträffande underprislagens koppling

till koncernbidragsreglerna

att riksdagen godtar proposition 1998/99:15 i denna del och

avslår motion 1998/99:Sk3 yrkande 2,

res. 2 (m)

4. beträffande underprisöverlåtelser från

enskild person till handelsbolag

att riksdagen godtar proposition 1998/99:15 i denna del och

avslår motion 1998/99:Sk3 yrkande 3,

res. 3 (m)

5. beträffande kontantdelens storlek vid

andelsbyten

att riksdagen godtar proposition 1998/99:15 i denna del och

avslår motion 1998/99:Sk3 yrkande 4,

res. 4 (m, kd, fp) -

delvis

6. beträffande röstvillkoret vid

andelsbyten

att riksdagen godtar proposition 1998/99:15 i denna del och

avslår motion 1998/99:Sk3 yrkande 5,

res. 5 (m)

7. beträffande andelar i fåmansföretag

att riksdagen godtar proposition 1998/99:15 i denna del och

avslår motion Sk3 yrkande 6,

res. 6 (m) - delvis

8. beträffande andelsöverlåtelser inom

koncerner

att riksdagen godtar proposition 1998/99:15 i denna del och

avslår motion 1998/99:Sk3 yrkande 7,

res. 7 (m)

9. beträffande retroaktiv tillämpning av

en ny koncernregel

att riksdagen godtar proposition 1998/99:15 i denna del och

avslår motion 1998/99:Sk1 yrkandena 1-3 samt

lägger skrivelse 1997/98:66 till handlingarna,

res. 8 (m) - delvis

10. beträffande Lex Asea

att riksdagen godtar proposition 1998/99:15 i denna del och

avslår motion 1998/99:Sk3 yrkande 8,

res. 9 (m)

11. beträffande avskattningsregler för

investmentföretag

att riksdagen godtar proposition 1998/99:15 i denna del och

avslår motion 1998/99:Sk2 yrkande 2,

12. beträffande stämpelskatt vid förvärv

av fast egendom

att riksdagen godtar proposition 1998/99:15 i denna del och

avslår motion 1998/99:Sk3 yrkande 9,

res. 10 (m)

13. beträffande övriga frågor

att riksdagen godtar proposition 1998/99:15 i denna del,

14. beträffande lagförslagen

att riksdagen med anledning av propositionerna 1998/99:7 i

denna del, 1998/99:12 i denna del och 1998/99:15

i denna del och vad utskottet ovan anfört och

hemställt

a) antar de i bilaga 1 till detta betänkande

återgivna förslagen till

1. lag om beskattningen vid överlåtelser till

underpris med de ändringarna att 12, 14, 15 och

31 §§ erhåller följande som utskottets förslag

betecknade lydelse:

-----------------------------------------------------

Regeringens förslag Utskottets förslag

-----------------------------------------------------

12 §

-----------------------------------------------------

Med verksamhetsgren avses - - - led i rörelsen.

-----------------------------------------------------

Innehav av andelar i ett Innehav av andelar i ett

företag som inte innehas företag anses som en

som ett led i en rörelse verksamhet eller en

anses som en verksamhet verksamhetsgren om

eller en verksamhetsgren förvärvaren efter

om förvärvaren efter förvärvet under samma

förvärvet under samma beskattningsår äger

beskattningsår äger näringsbetingade andelar

näringsbetingade andelar i företaget.

i företaget.

-----------------------------------------------------

14 §

-----------------------------------------------------

Har tillgången överlåtits av - - - andel i

företaget.

-----------------------------------------------------

Har tillgången överlåtits till - - - värdet och

ersättningen.

-----------------------------------------------------

Har tillgången

överlåtits till ett

handelsbolag med fysiska

personer som delägare,

tillämpas bestämmelserna

i andra stycket för

personerna.

-----------------------------------------------------

15 §

-----------------------------------------------------

Har tillgången förvärvats Har tillgången

av ett företag, skall förvärvats av ett

kostnad för förbättring företag, skall kostnad

av andel i företaget för förbättring av andel

eller för andel i ett i företaget eller för

företag som direkt eller andel i ett företag som

indirekt äger andel i det direkt eller indirekt

förvärvande företaget äger andel i det

anses inte ha nedlagts på förvärvande företaget

grund av överlåtelsen. anses inte ha nedlagts på

Har ersättning för grund av överlåtelsen.

tillgången inte utgått,

gäller bestämmelsen i Har tillgången

första meningen inte för förvärvats från en

ett belopp motsvarande andelsägare i företaget

det skattemässiga värdet gäller följande. Har

av tillgången. Har ersättning för tillgången

ersättning utgått med ett inte utgått, gäller

belopp som understiger bestämmelsen i första

det skattemässiga värdet, stycket inte för ett

gäller bestämmelsen i belopp motsvarande det

första stycket inte för skattemässiga värdet av

ett belopp motsvarande tillgången. Har

skillnaden mellan det ersättning utgått med ett

skattemässiga värdet och belopp som understiger

ersättningen. det skattemässiga värdet,

gäller bestämmelsen i

första stycket inte för

ett belopp motsvarande

skillnaden mellan det

skattemässiga värdet och

ersättningen.

-----------------------------------------------------

31 §

-----------------------------------------------------

Villkoret i 26-29 §§ om Villkoret i 26-29 §§ om

att en andel i ett att en andel i ett

förvärvande företag skall förvärvande företag skall

vara kvalificerad skall vara kvalificerad skall

anses uppfyllt även om anses uppfyllt även om

andelen först efter andelen först efter

förvärvet men under samma förvärvet men under samma

år i samma innehavares år i samma innehavares

hand blir kvalificerad. hand blir kvalificerad.

Lämnas utdelning på Lämnas utdelning på

andelen efter förvärvet andelen efter förvärvet

men under samma år i men under samma år i

samma innehavares hand, samma innehavares hand,

skall andelen vara skall andelen vara

kvalificerad vid kvalificerad vid

tidpunkten för tidpunkten för

utdelningen. Som utdelningen.

utdelning anses även

vinst som uppkommer vid

nedsättning av

aktiekapitalet i ett

aktiebolag genom inlösen

av aktier.

-----------------------------------------------------

2. lag om uppskov med beskattningen vid

andelsbyten med de ändringarna att 3, 5 och 19

§§ erhåller följande som utskottets förslag

betecknade lydelse:

-----------------------------------------------------

Regeringens förslag Utskottets förslag

-----------------------------------------------------

3 §

-----------------------------------------------------

Lagen gäller inte om Lagen gäller inte om

förutsättningar

föreligger för att 1. undantag från

tillämpa omedelbar beskattning

skall medges enligt

1. bestämmelserna om bestämmelserna om

verksamhetsöverlåtelser i verksamhetsöverlåtelser i

lagen (1998:000) om lagen (1998:000) om

beskattningen vid beskattningen vid

fusioner, fissioner och fusioner, fissioner och

verksamhetsöverlåtelser verksamhetsöverlåtelser

eller eller

2. lagen (1998:000) om 2. förutsättningar

uppskov med beskattningen föreligger för att medge

vid andelsöverlåtelser uppskov med beskattningen

inom koncerner. enligt lagen (1998:000)

om uppskov med

beskattningen vid

andelsöverlåtelser inom

koncerner.

-----------------------------------------------------

5 §

-----------------------------------------------------

Som villkor för uppskov gäller följande:

1. Är säljaren en fysisk - - - stadigvarande

vistas här.

2. Det köpande företaget - - - den 1 januari 1995

(90/434/EEG).

-----------------------------------------------------

3. Avser avyttringen en 3. Avser avyttringen en

sådan kvalificerad andel sådan kvalificerad andel

som anges i 3 § 12 a mom. som anges i 3 § 12 a mom.

lagen om statlig lagen om statlig

inkomstskatt och äger inkomstskatt och äger

säljaren omedelbart efter säljaren omedelbart efter

avyttringen - ensam eller avyttringen - ensam eller

tillsammans med sådana tillsammans med sådana

närstående som anges i närstående som anges i

punkt 14 trettonde punkt 14 trettonde

stycket av anvisningarna stycket av anvisningarna

till 32 § till 32 §

kommunalskattelagen kommunalskattelagen

(1928:370) - direkt eller (1928:370) - direkt eller

indirekt andelar i det indirekt andelar i det

köpande företaget med köpande företaget med

minst en fjärdedel av minst en fjärdedel av

röstetalet för samtliga röstetalet för samtliga

andelar i företaget, andelar i företaget,

gäller följande. Det gäller följande. Det

köpande företagets köpande företagets

verksamhet skall till verksamhet skall till

huvudsaklig del bestå av huvudsaklig del bestå av

rörelse eller direkt rörelse eller direkt

eller indirekt innehav av eller indirekt innehav av

andelar i dotterföretag andelar i dotterföretag

som till huvudsaklig del som till huvudsaklig del

bedriver rörelse. Med bedriver rörelse. Med

rörelse avses annan rörelse avses annan

verksamhet än innehav av verksamhet än innehav av

kontanta medel eller kontanta medel eller

värdepapper. Med värdepapper. Med

dotterföretag avses ett dotterföretag avses ett

företag i vilket det företag i vilket det

köpande företaget direkt köpande företaget direkt

eller indirekt äger eller indirekt äger

andelar med mer än andelar med mer än

hälften av röstetalet för hälften av röstetalet för

samtliga andelar i samtliga andelar i

företaget. företaget. En andel skall

inte anses som

kvalificerad om

bestämmelserna i 3 § 12 b

mom. lagen om statlig

inkomstskatt inte skall

tillämpas på grund av

bestämmelserna i 3 § 12 e

mom. den lagen.

-----------------------------------------------------

4. Det överlåtna företaget - - - svensk ekonomisk

förening.

5. Vid utgången av det - - - inte vid fusion

eller fission.

6. En skattepliktig realisationsvinst - - - vid

beskattningen.

7. Om ersättning i pengar har - - - ersättningen

i pengar.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

Regeringens förslag Utskottets förslag

-----------------------------------------------------

19 §

-----------------------------------------------------

Överlåts en mottagen Överlåts en mottagen

andel genom en sådan andel genom en sådan

överlåtelse för vilken överlåtelse för vilken

uppskov medges med uppskov medges med

beskattningen av en beskattningen av en

realisationsvinst enligt realisationsvinst enligt

1 § lagen (1998:000) om 1 § lagen (1998:000) om

uppskov med beskattningen uppskov med beskattningen

vid andelsöverlåtelser vid andelsöverlåtelser

inom koncerner, skall inom koncerner, skall

uppskovsbelopp tas upp uppskovsbelopp tas upp

till beskattning först till beskattning först

när vinsten på grund av när vinsten på grund av

den nämnda överlåtelsen den nämnda överlåtelsen

skall tas upp till skall tas upp till

beskattning. Uppkommer beskattning. Uppkommer

inte realisationsvinst inte realisationsvinst

eller realisationsförlust eller realisationsförlust

vid överlåtelsen, skall vid överlåtelsen, skall

uppskov för en uppskov för en

realisationsvinst anses realisationsvinst anses

ha medgetts enligt 1 § ha medgetts enligt 1 §

lagen om uppskov med lagen om uppskov med

beskattningen vid beskattningen vid

andelsöverlåtelser inom andelsöverlåtelser inom

koncerner, om koncerner, om

förutsättningar för detta förutsättningar för detta

hade förelegat om en hade förelegat om en

vinst faktiskt uppkommit. vinst faktiskt uppkommit.

Vid tillämpning av första

stycket skall vinst som Vid tillämpning av

avses där anses ha tagits första stycket första

upp till beskattning vid meningen skall vinst som

utdelning som avses i 12 avses där anses ha tagits

eller 13 § lagen om upp till beskattning vid

uppskov med beskattningen utdelning som avses i 12

vid andelsöverlåtelser eller 13 § lagen om

inom koncerner. uppskov med beskattningen

vid andelsöverlåtelser

inom koncerner och vid

fusion som avses i 14 §

första stycket samma lag

där det säljande

företaget erhöll

ersättning enbart i annan

form än andelar i det

köpande företaget.

-----------------------------------------------------

3. lag om uppskov med beskattningen vid

andelsöverlåtelser inom koncerner med de

ändringarna att 2, 5 och 11 §§ erhåller följande

som utskottets förslag betecknade lydelse:

-----------------------------------------------------

Regeringens förslag Utskottets förslag

-----------------------------------------------------

2 §

-----------------------------------------------------

Med realisationsvinst avses i denna lag även

1. belopp för vilket uttagsbeskattning - - -

avses i 1 § och

-----------------------------------------------------

2. belopp varmed det 2. belopp varmed det

säljande företagets säljande företagets

inkomst vid avyttring som inkomst vid icke

avses i 1 § skall höjas yrkesmässig avyttring som

på grund av bestämmelsen avses i 1 § skall höjas

i 43 § 1 mom. på grund av bestämmelsen

kommunalskattelagen i 43 § 1 mom.

(1928:370). kommunalskattelagen

(1928:370).

-----------------------------------------------------

5 §

-----------------------------------------------------

Lagen gäller inte om Lagen gäller inte om

1. ett överlåtande 1. andelen innehas av

företag vid en sådan ett överlåtande företag

fusion eller fission som vid en sådan fusion eller

anges i 4 respektive 5 § fission som anges i 4

lagen (1998:000) om respektive 5 § lagen

beskattningen vid (1998:000) om

fusioner, fissioner och beskattningen vid

verksamhetsöverlåtelser fusioner, fissioner och

innehar andelar och verksamhetsöverlåtelser

villkoren i 9 och 10 §§ och förutsättningar

den lagen är uppfyllda föreligger enligt den

eller lagen för undantag från

omedelbar beskattning

2. andelar överlåts vid eller

en sådan

verksamhetsöverlåtelse 2. undantag från

som anges i 8 § lagen om omedelbar beskattning

beskattningen vid skall medges enligt

fusioner, fissioner och bestämmelserna om

verksamhetsöverlåtelser verksamhetsöverlåtelser i

och 20 § den lagen är lagen om beskattningen

tillämplig. vid fusioner, fissioner

och

verksamhetsöverlåtelser.

-----------------------------------------------------

11 §

-----------------------------------------------------

Avyttrar det köpande Avyttrar det köpande

företaget genom ett företaget genom ett

sådant andelsbyte som sådant andelsbyte som

anges i 1 § lagen anges i 1 § lagen

(1998:000) om uppskov med (1998:000) om uppskov med

beskattningen vid beskattningen vid

andelsbyten den överlåtna andelsbyten den överlåtna

andelen till någon som andelen till någon som

inte ingår i koncernen inte ingår i koncernen

och erhålls uppskov med och erhålls uppskov med

beskattningen, skall beskattningen, skall

vinst som avses i 1 § vinst som avses i 1 §

inte tas upp till inte tas upp till

beskattning. I stället beskattning. I stället

anses var och en av de anses var och en av de

mottagna andelarna som mottagna andelarna som

överlåten andel, varvid överlåten andel, varvid

vinsten fördelas på dessa vinsten fördelas på dessa

andelar. andelar. Avyttras vid

andelsbytet även annan

andel i det överlåtna

företaget än den

överlåtna andelen, gäller

detta samtliga mottagna

andelar.

-----------------------------------------------------

4. lag om beskattningen vid fusioner, fissioner

och verksamhetsöverlåtelser med de ändringarna

att 9 och 20 §§ erhåller följande som utskottets

förslag betecknade lydelse:

-----------------------------------------------------

Regeringens förslag Utskottets förslag

-----------------------------------------------------

9 §

-----------------------------------------------------

Som villkor för undantag från omedelbar beskattning

gäller följande:

-----------------------------------------------------

1. Det överlåtande 1. Det överlåtande

företaget skall företaget skall

omedelbart före fusionen omedelbart före fusionen

eller fissionen ha varit eller fissionen ha varit

skattskyldigt i Sverige skattskyldigt i Sverige

för inkomst av åtminstone för inkomst av åtminstone

en del av verksamheten. en del av verksamheten.

Inkomsten får inte helt Inkomsten får inte ha

eller delvis ha varit varit helt undantagen

undantagen från från beskattning på grund

beskattning på grund av av ett avtal om

ett avtal om undvikande undvikande av

av dubbelbeskattning. dubbelbeskattning.

-----------------------------------------------------

2. Det övertagande företaget - - - undvikande av

dubbelbeskattning.

3. Beskattningsåret för den - - - överstiga arton

månader.

4. Äger vid fusion inte det - - - övertagande

företagen.

-----------------------------------------------------

20 §

-----------------------------------------------------

Som villkor för undantag från omedelbar beskattning

gäller följande:

1. Ersättningen skall överstiga - - -

överlåtelser till underpris.

-----------------------------------------------------

2. Det säljande företaget 2. Det säljande

skall omedelbart före företaget skall

överlåtelsen ha varit omedelbart före

skattskyldigt i Sverige överlåtelsen ha varit

för inkomst av åtminstone skattskyldigt i Sverige

en del av den överlåtna för inkomst av åtminstone

verksamheten eller en del av den överlåtna

verksamhetsgrenen. verksamheten eller

Inkomsten får inte helt verksamhetsgrenen.

eller delvis ha varit Inkomsten får inte ha

undantagen från varit helt undantagen

beskattning på grund av från beskattning på grund

ett avtal om undvikande av ett avtal om

av dubbelbeskattning. undvikande av

dubbelbeskattning.

-----------------------------------------------------

3. Det köpande företaget skall - - - av

dubbelbeskattning.

Undantag från omedelbar beskattning medges endast

om det säljande och köpande företaget yrkar det.

-----------------------------------------------------

5. lag om ändring i kommunalskattelagen

(1928:370) med den ändringen att punkt 33 av

anvisningarna till 23 § erhåller följande som

utskottets förslag betecknade lydelse:

-----------------------------------------------------

Regeringens förslag Utskottets förslag

-----------------------------------------------------

Anvisningar

till 23 §

-----------------------------------------------------

33. Avdrag medges för 33. Avdrag medges för

förlust vid icke förlust vid icke

yrkesmässig avyttring yrkesmässig avyttring

(realisationsförlust) av (realisationsförlust) av

tillgång eller tillgång eller

förpliktelse i fråga om förpliktelse i fråga om

vilken, om vilken, om

realisationsvinst i realisationsvinst i

stället hade uppkommit, stället hade uppkommit,

vinsten skulle ha utgjort vinsten skulle ha utgjort

intäkt av intäkt av

näringsverksamhet. Vid näringsverksamhet. Vid

inkomstberäkningen i ett inkomstberäkningen i ett

handelsbolag begränsas handelsbolag begränsas

avdraget för avdraget för

realisationsförlust på realisationsförlust på

sätt anges i 3 § 2 mom. sätt anges i 3 § 2 mom.

tredje stycket lagen tredje stycket lagen

(1947:576) om statlig (1947:576) om statlig

inkomstskatt såvida inte inkomstskatt såvida inte

innehavet av tillgången innehavet av tillgången

eller förpliktelsen eller förpliktelsen

betingas av betingas av

näringsverksamhet som näringsverksamhet som

bedrivs av den bedrivs av den

skattskyldige eller annan skattskyldige eller annan

som med hänsyn till som med hänsyn till

äganderättsförhållanden äganderättsförhållanden

eller organisatoriska eller organisatoriska

förhållanden kan anses förhållanden kan anses

stå den skattskyldige stå den skattskyldige

nära. Avyttrar ett nära. Avyttrar ett

handelsbolag en tillgång handelsbolag en tillgång

som avses i 27-31 §§ som avses i 27-31 §§

lagen om statlig lagen om statlig

inkomstskatt med inkomstskatt med

realisationsförlust realisationsförlust till

tillämpas 2 § 4 a mom. en juridisk person och är

den lagen. handelsbolaget och

personen moderföretag och

dotterföretag eller står

de under i huvudsak

gemensam ledning,

tillämpas 2 § 4 a mom.

den lagen.

-----------------------------------------------------

6. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig

inkomstskatt,

7. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig

inkomstskatt med de ändringarna

dels att 3 § 7 a mom. erhåller följande som

utskottets förslag betecknade lydelse:

-----------------------------------------------------

Regeringens förslag Utskottets förslag

-----------------------------------------------------

3 §

-----------------------------------------------------

7 a mom. Utdelning från ett svenskt aktiebolag i

form av aktier eller andra andelar i ett

dotterföretag som är ett svenskt aktiebolag eller

ett utländskt bolag undantas från skatteplikt om

följande villkor uppfylls:

1. Utdelningen skall ha - - - aktier i

moderföretaget.

2. Aktier i moderföretaget - - - 27 § 2 mom.

tredje stycket.

3. Samtliga moderföretagets - - - skall ha

delats ut.

4. Efter utdelningen får - - - som

moderföretaget.

-----------------------------------------------------

5. Dotterföretagets 5. Dotterföretagets

verksamhet skall till verksamhet skall till

huvudsaklig del bestå av huvudsaklig del bestå av

rörelse eller direkt rörelse eller direkt

eller indirekt innehav av eller indirekt innehav av

andelar i företag som andelar i företag som

till huvudsaklig del till huvudsaklig del

bedriver rörelse och i bedriver rörelse och i

vilket dotterföretaget vilket dotterföretaget

direkt eller indirekt direkt eller indirekt

innehar andelar med ett innehar andelar med ett

sammanlagt röstetal sammanlagt röstetal

motsvarande mer än motsvarande mer än

hälften av röstetalet för hälften av röstetalet för

samtliga andelar i samtliga andelar i

företaget. Med rörelse företaget. Med rörelse

avses annan verksamhet än avses annan verksamhet än

innehav av kontanta medel innehav av kontanta medel

eller värdepapper. eller värdepapper.

Innehav av kontanta medel

eller värdepapper hänförs

dock till en rörelse om

medlen eller

värdepapperen innehas som

ett led i rörelsen.

-----------------------------------------------------

Utgör de utdelade andelarna lager hos mottagaren av

utdelningen, skall denne som intäkt ta upp ett

belopp motsvarande det värde som följer av punkt 2

första och sjunde styckena av anvisningarna till 24

§ kommunal-skattelagen (1928:370).

Uppfylls villkoren i första stycket, är utdelning

skattefri även för mottagare som inte äger aktier i

moderföretaget.

-----------------------------------------------------

dels att punkterna 1, 5 och 6

övergångsbestämmelserna erhåller följande som

utskottets förslag betecknade lydelse:

-----------------------------------------------------

Regeringens förslag Utskottets förslag

-----------------------------------------------------

övergångsbestämmelserna

punkterna 1, 5 och 6

-----------------------------------------------------

1. Denna lag träder i 1. Denna lag träder i

kraft den 1 januari 1999 kraft den 1 januari 1999

och tillämpas i fråga om och tillämpas i fråga om

omständigheter som hänför omständigheter som hänför

sig till tiden efter sig till tiden efter

ikraftträdandet om inte ikraftträdandet om inte

annat framgår av annat framgår av

punkterna 2-8. punkterna 2-10.

-----------------------------------------------------

5. Har en tillgång före 5. Har en tillgång före

utgången av år 1998 utgången av år 1998

delats ut till ett delats ut till ett

företag som är frikallat företag som är frikallat

från skattskyldighet för från skattskyldighet för

utdelningen enligt 7 § 8 utdelningen enligt 7 § 8

mom. gäller äldre mom. gäller den upphävda

bestämmelser i 2 § 4 mom. bestämmelsen i 2 § 4 mom.

tolfte stycket även efter tolfte stycket även efter

ikraftträdandet. ikraftträdandet.

-----------------------------------------------------

6. Har ett 6. Har ett

internationellt internationellt

andelsbyte genomförts andelsbyte genomförts

före utgången av år 1998 före utgången av år 1998

enligt bestämmelserna i enligt bestämmelserna i

den upphävda lagen den upphävda lagen

(1994:1854) om (1994:1854) om

inkomstbeskattningen vid inkomstbeskattningen vid

gränsöverskridande gränsöverskridande

omstruktureringar inom EG omstruktureringar inom EG

gäller de upphävda gäller den upphävda

bestämmelser i 6 § 1 mom. bestämmelsen i 6 § 1 mom.

tredje stycket även efter tredje stycket även efter

ikraftträdandet. ikraftträdandet.

-----------------------------------------------------

dels att övergångsbestämmelserna tillförs två

nya punkter, 9 och 10, med följande som

utskottets förslag betecknade lydelse:

-----------------------------------------------------

Regeringens förslag Utskottets förslag

-----------------------------------------------------

övergångsbestämmelserna

punkterna 9 och 10

-----------------------------------------------------

9. Den nya lydelsen av 7

§ 8 mom. tredje stycket

tillämpas första gången

vid 2000 års taxering.

-----------------------------------------------------

10. Den nya lydelsen av

16 § 2 mom. tillämpas

första gången vid 2000

års taxering såvitt

gäller att Kazakstan,

Kroatien, Makedonien och

Slovenien tas med i

uppräkningen i paragrafen

och att f.d.

delrepubliker i

Sovjetunionen tas ut ur

paragrafen. Äldre

bestämmelser i

motsvarande del tillämpas

dock för beskattningsår

som har påbörjats före

ikraftträdandet. Den nya

lydelsen av 16 § 2 mom.

tillämpas såvitt gäller

att Albanien tas med i

uppräkningen i paragrafen

från och med den 1

januari året efter det

att

dubbelbeskattningsavtalet

mellan Sverige och

Albanien träder i kraft.

-----------------------------------------------------

8. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624)

med de ändringarna

dels att 1 § får följande som utskottets förslag

betecknade lydelse:

-----------------------------------------------------

Regeringens förslag Utskottets förslag

-----------------------------------------------------

1 §

-----------------------------------------------------

Kupongskatt erläggs Kupongskatt erläggs

enligt denna lag till enligt denna lag till

staten för utdelning av staten för utdelning av

annat slag än som avses i annat slag än som avses i

3 § 7 a mom. fjärde 3 § 7 a mom. lagen

stycket lagen (1947:576) (1947:576) om statlig

om statlig inkomstskatt inkomstskatt på aktie i

på aktie i svenskt svenskt aktiebolag.

aktiebolag.

-----------------------------------------------------

Vad i denna lag sägs - - - svensk

värdepappersfond.

-----------------------------------------------------

dels att lagförslaget tillförs

övergångsbestämmelser av följande som utskottets

förslag betecknade lydelse:

-----------------------------------------------------

Regeringens förslag Utskottets förslag

-----------------------------------------------------

övergångsbestämmelser

-----------------------------------------------------

Denna lag träder i kraft Denna lag träder i kraft

den 1 januari 1999. den 1 januari 1999 och

tillämpas i fråga om

utdelning som lämnas

efter ikraftträdandet.

Äldre bestämmelser gäller

för utdelning som lämnats

före ikraftträdandet.

-----------------------------------------------------

9. lag om ändring i skatteregisterlagen

(1980:343),

10. lag om ändring i lagen (1998:692) om

skatteregisterlagen (1980:343),

11. lag om ändring i lagen (1984:404) om

stämpelskatt vid

inskrivningsmyndigheter,

12. lag om ändring i lagen (1990:325) om

självdeklaration och kontrolluppgifter,

13. lag om ändring i lagen (1990:663) om

ersättningsfonder,

14. lag om ändring i lagen (1992:702) om

inkomstskatteregler med anledning av vissa

omstruktureringar inom den finansiella sektorn,

15. lag om ändring i lagen (1993:541) om

inkomstbeskattning vid ombildning av

värdepappersfond med den ändringen att 2 §

erhåller följande som utskottets förslag

betecknade lydelse:

-----------------------------------------------------

Regeringens förslag Utskottets förslag

-----------------------------------------------------

2 §

-----------------------------------------------------

En sammanläggning eller En sammanläggning eller

delning av delning av

värdepappersfond skall värdepappersfond skall

inte medföra inte medföra

uttagsbeskattning enligt uttagsbeskattning enligt

punkt 1 a och 1 b av punkt 1 a eller 1 b av

anvisningarna till 22 § anvisningarna till 22 §

kommunalskattelagen kommunalskattelagen

(1928:370). Vid en sådan (1928:

ombildning skall en 370). Vid en sådan

nybildad fonds tillgångar ombildning skall en

behålla sina tidigare nybildad fonds tillgångar

anskaffningsvärden. behålla sina tidigare

Rättigheter och anskaffningsvärden.

skyldigheter i fråga om Rättigheter och

skatt som är hänförliga skyldigheter i fråga om

till tiden före skatt som är hänförliga

ombildningen och som inte till tiden före

utnyttjats eller ombildningen och som inte

fullgjorts övergår till utnyttjats eller

nybildad fond. Vid fullgjorts övergår till

delning fördelas dessa nybildad fond. Vid

rättigheter och delning fördelas dessa

skyldigheter mellan de rättigheter och

nybildade fonderna i skyldigheter mellan de

förhållande till deras nybildade fonderna i

värde vid delningen. förhållande till deras

värde vid delningen.

-----------------------------------------------------

16. lag om ändring i lagen (1993:1538) om

periodiseringsfonder,

17. lag om ändring i lagen (1993:1539) om avdrag

för underskott av näringsverksamhet,

18. lag om ändring i lagen (1993:1540) om

återföring av skatteutjämningsreserv,

19. lag om upphävande av lagen (1994:1854) om

inkomstbeskattningen vid gränsöverskridande

omstruktureringar inom EG,

b) antar det i bilaga 2 till detta betänkande

intagna förslaget till lag om ändring i

kommunalskattelagen (1928:370).

res. 4 (m, kd, fp) -

delvis

res. 6 (m) - delvis

res. 8 (m) - delvis

Stockholm den 24 november 1998

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

I beslutet har deltagit: Arne Kjörnsberg (s), Bo

Lundgren (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Per

Rosengren (v), Carl Fredrik Graf (m), Per Erik

Granström (s), Ulla Wester (s), Lena Sandlin (s),

Marie Engström (v), Helena Höij (kd), Marietta de

Pourbaix-Lundin (m), Yvonne Ruwaida (mp), Rolf

Kenneryd (c), Johan Pehrson (fp), Lars U Granberg

(s), Catharina Hagen (m) och Kenneth Lantz (kd).

Reservationer

1. Vinster och förluster på

näringsbetingade andelar (mom. 1)

Bo Lundgren (m), Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij

(kd), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Johan Pehrson

(fp), Catharina Hagen (m) och Kenneth Lantz (kd)

anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "Sk3

yrkande 1" bort ha följande lydelse:

Behovet av omstruktureringar inom näringslivet ökar

kraftigt till följd av den ökande

internationaliseringen. För att underlätta denna

process bör beskattningen av vinster på

näringsbetingade andelar avskaffas. Detta kan

eventuellt ske etappvis. Att nu inte göra något

alls, som regeringen vill, är emellertid klart

olämpligt. Redan att Sverige står utanför den

europeiska gemensamma valutan kommer att innebära

att stora delar av svenskt näringsliv hamnar utanför

viktiga strukturdiskussioner i det europeiska

näringslivet. Vår skattelagstiftning får inte vara

ett ytterligare hinder för svenska företag att delta

i omvandlingen av näringslivet i vår omgivning. Om

reglerna inte ändras kommer dessutom svenska företag

sannolikt att använda sig av utländska holdingbolag

vid strukturaffärer och därigenom undvika svensk

skatt.

Experter knutna till Företagsskatteutredningen har

ifrågasatt att de statsfinansiella kostnaderna för

en halvering av realisationsvinstskatten blir så

höga som 1,51 miljarder kronor. De anser att

kostnaderna högst kan uppgå till hälften, dvs. 750

miljoner kronor. Men också en sådan beräkning är

överdrivet hög eftersom den inte tillräckligt

beaktar vissa positiva effekter av en skattelättnad.

Skattebasen kommer att öka om en halverad

realisationsvinstbeskattning införs med åtföljande

ökning av antalet strukturaffärer.

Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna att reavinstskatten vid avyttring av

näringsbetingade andelar skall avskaffas och att

regeringen skyndsamt återkommer till riksdagen med

ett sådant förslag och ett förslag till lämplig

finansiering.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande vinster och förluster på

näringsbetingade andelar

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:Sk3 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts om halvering av reavinstskatten på

näringsbetingade andelar.

2. Underprislagens koppling till

koncernbidragsreglerna (mom. 3)

Bo Lundgren, Carl Fredrik Graf, Marietta de

Pourbaix-Lundin och Catharina Hagen (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som

börjar med "För att" och slutar med "Sk3 yrkande 2"

bort ha följande lydelse:

Inriktningen på underprislagen är bra, men mindre

förändringar bör övervägas för att ytterligare

förtydliga lagen och därmed skapa förutsättningar

för en mer likartad tillämpning mellan olika

skattemyndigheter. En förutsättning för att godta en

underprisöverlåtelse är - när det inte är frågan om

att överlåta en hel verksamhet eller en hel

verksamhetsgren - att rätt till avdrag för

koncernbidrag föreligger. Detta krav kan medföra att

omstruktureringar försvåras. En omstrukturering kan

inte ske samma år ett företag förvärvas eller säljs.

Förutom detta uppstår problem att avgöra om del av

verksamhet föreligger eller inte.

Enligt utskottets uppfattning bör det vara möjligt

att förändra lagen så att uttagsbeskattning kan

underlåtas i de fall där en koncerngemenskap

uppkommit året efter förvärv. Utskottet tillstyrker

därför motion Sk3 yrkande 2.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha

följande lydelse:

3. beträffande underprislagens koppling till

koncernbidragsreglerna

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sk3 yrkande 2 och

med anledning av proposition 1998/99:15 i denna

del som sin mening ger regeringen till känna vad

som anförts i motionen om att ändra

underprislagen vad gäller koncerngemenskap.

3. Underprisöverlåtelser från enskild

person till handelsbolag (mom. 4)

Bo Lundgren, Carl Fredrik Graf, Marietta de

Pourbaix-Lundin och Catharina Hagen (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som

börjar med "Utskottet vill" och slutar med

"avstyrker motionsyrkandet" bort ha följande

lydelse:

En stor nackdel med att underprislagen inte skall

vara tillämplig på överlåtelser mellan en fysisk

person och ett handelsbolag är att det inte kommer

att vara möjligt att utan beskattningskonsekvenser

ombilda en enskild firma till handelsbolag. Detta

kommer att innebära att möjligheterna att utan

skattekonsekvenser utveckla ett mindre företag

allvarligt försvåras. Detta är tvärtemot vad alla

politiska partier säger sig vilja uppnå.

Underprislagen bör ändras i enlighet med förslaget i

motion Sk3 yrkande 3.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha

följande lydelse:

4. beträffande underprisöverlåtelser från

enskild person till handelsbolag

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sk3 yrkande 3 och

med anledning av proposition 1998/99:15 i denna

del som sin mening ger regeringen till känna vad

som i motionen anförts om att ändra

underprislagen vad gäller tillämpligheten för

fysisk person.

4. Kontantdelens storlek vid andelsbyten

(mom. 5 och mom. 14 i motsvarande del)

Bo Lundgren (m), Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij

(kd), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Johan Pehrson

(fp), Catharina Hagen (m) och Kenneth Lantz (kd)

anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som

börjar med "Utskottet ställer" och slutar med "Sk3

yrkande 4" bort ha följande lydelse:

Företagsskatteutredningen har konstaterat att det

egentligen inte behövs någon maximigräns för

kontantdelens storlek vid andelsbyten. Trots detta

vill regeringen behålla en gräns på 10 %. Något

fiskalt intresse bakom denna regel finns inte

eftersom kontantdelen omedelbart tas upp till

beskattning. Utskottet tillstyrker därför motion Sk3

yrkande 4.

dels att utskottets hemställan under 5 och 14 i

motsvarande del bort ha följande lydelse:

5. beträffande kontantdelens storlek vid

andelsbyten

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sk3 yrkande 4 och

med avslag på proposition 1998/99:15 i denna del

beslutar att inte införa en gräns om 10 %

kontantdel vid andelsbyten,

14. beträffande lagförslagen i fråga om 1 §

förslaget till lag om uppskov med beskattningen

vid andelsbyten

att riksdagen med anledning av vad som ovan anförts och

hemställts antar följande som utskottets förslag

betecknade lydelse till 1 §:

-----------------------------------------------------

Regeringens förslag Utskottets förslag

-----------------------------------------------------

1 §

-----------------------------------------------------

Avyttrar någon (säljaren) Avyttrar någon

en aktie eller annan (säljaren) en aktie eller

andel i ett företag (det annan andel i ett företag

överlåtna företaget) till (det överlåtna företaget)

ett annat företag (det till ett annat företag

köpande företaget) mot (det köpande företaget)

marknadsmässig ersättning mot marknadsmässig

i form av andelar i detta ersättning i form av

(de mottagna an-delarna) andelar i detta (de

och eventuellt ersättning mottagna an-delarna) och

i pengar som får motsvara eventuellt ersättning i

högst tio procent av de pengar (andelsbyte) och

mottagna andelarnas är villkoren i denna lag

nominella värde uppfyllda, medges

(andelsbyte) och är säljaren efter yrkande

villkoren i denna lag uppskov med beskattningen

uppfyllda, medges vid tillämpning av

säljaren efter yrkande kommunalskattelagen

uppskov med beskattningen (1928:370) och lagen

vid tillämpning av (1947:576) om statlig

kommunalskattelagen inkomstskatt.

(1928:370) och lagen

(1947:576) om statlig

inkomstskatt.

-----------------------------------------------------

Är säljaren ett - - denna lag är uppfyllda.

-----------------------------------------------------

Saknas nominellt värde på

de mottagna andelarna,

beräknas den högsta

tillåtna ersättningen i

pengar i stället på den

del av det inbetalade

andelskapitalet som

belöper sig på andelarna.

-----------------------------------------------------

5. Röstvillkoret vid andelsbyten (mom. 6)

Bo Lundgren, Carl Fredrik Graf, Marietta de

Pourbaix-Lundin och Catharina Hagen (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som

börjar med "En fördel" och slutar med "Sk3 yrkande

5" bort ha följande lydelse:

Den föreslagna bestämmelsen om att det övertagande

företaget vid kalenderårets slut skall inneha

röstmajoriteten i det överlåtna företaget kan skapa

svårigheter vid strukturaffärer. Det bör räcka med

att kravet på röstmajoritet uppfylls senast under

beskattningsåret, vilket skulle ge en tidsfrist för

att kunna uppnå den erforderliga majoriteten och

möjliggöra önskvärda köp även i slutet av ett

kalenderår. Reglerna bör ändras i enlighet med vad

som föreslås i motion Sk3 yrkande 5.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha

följande lydelse:

6. beträffande röstvillkoret vid andelsbyten

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sk3 yrkande 5 och

med anledning av proposition 1998/99:15 i denna

del som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts om förändringar av

röstvillkoret vid andelsbyten.

6. Andelar i fåmansföretag (mom. 7 och mom.

14 i motsvarande del)

Bo Lundgren, Carl Fredrik Graf, Marietta de

Pourbaix-Lundin och Catharina Hagen (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som

börjar med "Enligt utskottets" och slutar med

"därmed motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att regler som enbart träffar

aktieägare som är verksamma i fåmansföretag inte bör

införas i den nya underprislagen. Lagförslaget bör

därför avslås i de delar som avser kvalificerade

andelar i fåmansföretag. Utskottet tillstyrker

följaktligen motion Sk3 yrkande 6.

dels att utskottets hemställan under 7 och 14 i

motsvarande del bort ha följande lydelse:

7. beträffande andelar i fåmansföretag

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sk3 yrkande 6 och

med avslag på proposition 1998/99:15 i denna del

beslutar att inte införa en särskild regel

avseende kvalificerade andelar i fåmansföretag,

14. beträffande lagförslagen i fråga om 5 §,

18 § och 24 § förslaget till lag om uppskov med

beskattningen vid andelsbyten

att riksdagen med anledning av vad som ovan anförts och

hemställts antar det i proposition 1998/99:15

framlagda förslaget till lag om uppskov med

beskattningen vid andelsbyten med ändringarna

dels att 5 § första stycket punkt 3 utgår ur

lagförslaget,

dels att 5 § första stycket punkterna 4, 5, 6

och 7 omnumreras till respektive 3, 4, 5 och 6,

dels att i 18 § uttrycket "5 § 1-5" ersätts med

"5 § 1-4",

dels att 24 § utgår ur lagförslaget.

7. Andelsöverlåtelser inom koncerner

(mom. 8)

Bo Lundgren, Carl Fredrik Graf, Marietta de

Pourbaix-Lundin och Catharina Hagen (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som

börjar med "Utskottet avstyrker" och slutar med "har

begärt" bort ha följande lydelse:

Ett problem med de nya reglerna är att om aktierna

säljs med förlust beskattas den ursprunglige

säljaren för uppskovsbeloppet, och denna beskattning

kan inte kvittas mot köparens förlustförsäljning.

Denna effekt av reglerna bör kunna elimineras. Inom

svenska multinationella koncerner sker ständigt

omflyttningar av bolag som en anpassning till

förändrade marknadsförutsättningar. Det är av

största vikt att svensk lagstiftning inte förhindrar

eller försvårar sådana omstruktureringar. Detta bör

ges regeringen till känna.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker

utskottet motion Sk3 yrkande 7.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha

följande lydelse:

8. beträffande andelsöverlåtelser inom

koncerner

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sk3 yrkande 7 och

med anledning av proposition 1998/99:15 i denna

del som sin mening ger regeringen till känna vad

som i motionen anförts om koncerninterna

överlåtelser.

8. Retroaktiv tillämpning av en ny

koncernregel (mom. 9 och mom. 14 i

motsvarande del)

Bo Lundgren, Carl Fredrik Graf, Marietta de

Pourbaix-Lundin och Catharina Hagen (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16

börjar med "Koncernregeln kan" och på s. 17 slutar

med "yrkandena 1-3" bort ha följande lydelse:

En ändring av koncernregeln är nödvändig för att

förhindra ytterligare skatteundandragande. Problemet

med regeringens förslag är dels att det i vissa fall

kan få retroaktiv verkan för transaktioner som

genomfördes mellan den 1 januari 1997 och den 21

januari 1998, dels att det får verkan för

transaktioner efter den 21 januari 1998, men innan

företagen har en lagtext att utgå ifrån. Lagtexten

har dröjt eftersom regeringen velat behandla

förändringen av koncernregeln tillsammans med övriga

förslag från Företagsskatteutredningen.

När regeringen tillgriper metoden att lämna en

skrivelse till riksdagen för att införa så kallad

stopplagstiftning med omedelbar verkan, är det

brukligt att en lagrådsremiss med efterföljande

proposition sammanställs snarast möjligt. Även om

riksdagens beslut sedan dröjer ett tag, medför

åtminstone existensen av ett lagtextförslag att

skattskyldiga kan bedöma hur den slutligt gällande

lagen sannolikt kommer att utformas. Så har alltså

inte skett denna gång.

Mot denna bakgrund bör den nya koncernregeln inte

gälla från den 21 januari 1998 utan först från det

datum lagförslaget överlämnades till riksdagen, dvs.

den 13 oktober 1998. Övergångsbestämmelserna bör

också ändras så att lagen inte i något hänseende får

retroaktiv verkan för perioden före den 21 januari

1998.

Utskottet tillstyrker följaktligen motion Sk1.

dels att utskottets hemställan under 9 och 14 i

motsvarande del bort ha följande lydelse:

9. beträffande retroaktiv tillämpning av en ny

koncernregel

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sk1 yrkandena 1-3

och med anledning av proposition 1998/99:15 i

denna del beslutar att begränsa den nya

koncernregelns retroaktivitet i enlighet med

motionen och som sin mening ger regeringen till

känna vad som i motionen har anförts om

retroaktiv lagstiftning,

14. beträffande lagförslagen i fråga om

övergångsbestämmelserna till förslaget till

ändring i lagen (1947:576) om statlig

inkomstskatt [lagförslag 2.6]

att riksdagen med anledning av vad som ovan anförts och

hemställts antar det i proposition 1998/99:15

framlagda förslaget till övergångsbestämmelser

med de ändringarna

dels att i punkt 1 uttrycket "21 januari-den 31

december 1998" ersätts med "13 oktober-den 31

december 1998",

dels att i punkt 2 uttrycket "1 januari

1997-den 20 januari 1998" ersätts med "20

januari-den 13 oktober 1998".

9. Lex Asea (mom. 10)

Bo Lundgren, Carl Fredrik Graf, Marietta de

Pourbaix-Lundin och Catharina Hagen (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som

börjar med "När det gäller" och slutar med "Sk3

yrkande 8" bort ha följande lydelse:

Propositionen innehåller flera välmotiverade

ändringar i Lex Asea-reglerna. Det finns emellertid

fortfarande kvar villkor och bestämmelser som

försvårar omstrukturering. Ett hindersamt villkor är

noteringsvillkoret. Visserligen mjukas detta upp i

regeringens förslag, men det kommer att bli avsevärt

mer svårtillämpat eftersom lagtexten inte innehåller

en bra definition på vad som avses med

marknadsnotering. I dag finns det ett antal olika

listor med noteringar, varav en del är regionala

till sin karaktär. Det kan även ifrågasättas om

kravet på marknadsnotering över huvud taget är

berättigat. Det finns i Sverige exempel på mycket

framgångsrika internationella företag som varken är

börsnoterade eller marknadsnoterade. Många av de

snabbväxande företagen inom IT-branscherna kan

tänkas välja att expandera utan marknadsnotering.

Lex Asea bör därför göras tillämplig även för små,

växande företag med internationella dotterbolag.

Enklast görs detta genom att noteringsvillkoret

slopas. Utskottet tillstyrker motion Sk3 yrkande 8.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha

följande lydelse:

10. beträffande Lex Asea

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sk3

yrkande 8 och med anledning av proposition

1998/99:15 i denna del som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört

om noteringsvillkoret i Lex Asea.

10. Stämpelskatt vid förvärv av fast

egendom (mom. 12)

Bo Lundgren, Carl Fredrik Graf, Marietta de

Pourbaix-Lundin och Catharina Hagen (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som

börjar med "Utskottet förutsätter" och slutar med

"Sk3 yrkande 9" bort ha följande lydelse:

Fastighetsmarknaden har under 1990-talet genomgått

dramatiska förändringar. Cirka 7 000 privata

fastighetsägare har gått i konkurs sedan början av

decenniet och nya stora aktörer har kommit in på

marknaden. Ägarna till dessa bolag var till en

början banker, försäkringsbolag, staten och andra

kreditgivare, som fått ta över brokiga bestånd av

fastigheter. Sedermera har en del av bolagen

avknoppats och blivit självständiga noterade

företag. Kvar finns emellertid problematiken med att

skapa rationella förvaltningsenheter.

Omstruktureringsbehovet är således mycket stort, och

en möjlighet till eftergift av stämpelskatt i vissa

fall på det sätt som utredningen föreslog skulle

vara av mycket stor betydelse för en framgångsrik

omdaning av den svenska fastighetsmarknaden.

Regeringen bör som yrkas i motion Sk3 yrkande 9

därför skyndsamt återkomma till riksdagen med ett

förslag av denna innebörd. Utskottet tillstyrker

motion Sk3 yrkande 9.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha

följande lydelse:

12. beträffande stämpelskatt vid förvärv av

fast egendom

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sk3 yrkande 9 och

med anledning av proposition 1998/99:15 i denna del

som sin mening ger regeringen till känna vad som i

motionen anförts om stämpelskatt.

Propositionens lagtext

Av utskottet upprättat lagförslag

Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen

(1928:370)

Härigenom föreskrivs att punkt 2 av anvisningarna

till 24 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha

följande lydelse

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

Anvisningar

till 24 §

-----------------------------------------------------

2. Tillgångar avsedda för omsättning eller

förbrukning (lager) får inte tas upp till lägre

värde än det lägsta av anskaffningsvärdet och

verkliga värdet. Begreppen anskaffningsvärde och

verkligt värde har den innebörd som anges i 13 §

andra stycket och 14 § andra stycket bokföringslagen

(1976:125) eller, i förekommande fall 4 kap. 9 §

andra-fjärde styckena årsredovisningslagen

(1995:1554), 4 kap. 5 § lagen (1995:1559) om

årsredovisning i kreditinstitut och

värdepappersbolag eller 4 kap. 4 § lagen (1995:1560)

om årsredovisning i försäkringsföretag.

-----------------------------------------------------

Vid bestämmande av lagrets anskaffningsvärde skall

de lagertillgångar, som ligger kvar i den

skattskyldiges lager vid beskattningsårets utgång,

anses som de av honom senast anskaffade eller

tillverkade.

-----------------------------------------------------

Utan hinder av vad som sägs i första stycket får

annat varulager än lager av fastigheter och liknande

tillgångar och lager av aktier, obligationer,

lånefordringar och liknande tillgångar tas upp till

lägst 97 procent av det samlade anskaffningsvärdet.

-----------------------------------------------------

Djur i jordbruk och renskötsel skall alltid anses

som lager. Sådant lager får inte tas upp till lägre

belopp än 85 procent av den genomsnittliga

produktionskostnaden för djur av det slag och den

ålderssammansättning som det är fråga om. Djuren

behöver dock inte i något fall tas upp till ett

högre belopp än som motsvarar djurens sammanlagda

allmänna saluvärde. Regeringen eller myndighet som

regeringen bestämmer fastställer för varje

taxeringsår föreskrifter för beräkning av

produktionskostnaden. Har denna kostnad inte

fastställts, t. ex. i fråga om särskilt dyrbara

avelsdjur, får djuret tas upp lägst till 85 procent

av det lägsta av anskaffningsvärdet och allmänna

saluvärdet.

-----------------------------------------------------

Nedskrivning av värdet på rättigheter till leverans

av lagertillgångar enligt ej fullgjorda köpekontrakt

(kontraktsnedskrivning) får godkännas endast i den

mån det visas, att inköpspriset för tillgångar av

samma slag på balansdagen understiger det

kontraherade priset. Beträffande värdet på

rättigheter till leverans av maskiner och andra för

stadigvarande bruk avsedda inventarier enligt ej

fullgjorda köpekontrakt kan avskrivning

(kontraktsavskrivning) godkännas endast i den mån

den skattskyldige visar, att inköpspriset för

tillgångar av samma slag på balansdagen understiger

det kontraherade priset.

-----------------------------------------------------

Förvärvas aktie i svenskt aktiebolag av

skattskyldig, som driver bank- eller annan

penningrörelse eller försäkringsrörelse, eller av

annan skattskyldig, för vilken aktien utgör

omsättningstillgång, och är det inte uppenbart att

den skattskyldige därigenom erhåller tillgång av

verkligt och särskilt värde för honom med hänsyn

till hans näringsverksamhet, får sådan nedgång i

aktiens värde som beror på utdelning till den

skattskyldige av medel, vilka fanns hos det

utdelande bolaget vid förvärvet och inte motsvarar

tillskjutet belopp, inte föranleda att aktien vid

inkomstberäkningen för den skattskyldige tas upp

till lägre belopp än som motsvarar hans

anskaffningskostnad för aktien. Har denna, innan

sådan utdelning skett, tagits upp till lägre belopp

än den skattskyldiges anskaffningskostnad, får

aktien vid utgången av det beskattningsår, under

vilket utdelningen äger rum, inte tas upp till lägre

belopp än aktiens värde i beskattningshänseende vid

ingången av samma år med tillägg av ett belopp, som

motsvarar skillnaden mellan den skattskyldiges

anskaffningskostnad för aktien och nämnda värde,

dock högst av det utdelade beloppet. Sker utdelning

utan att det värde för aktien, som ligger till grund

för beräkningen av den skattskyldiges inkomst,

påverkas och medför detta att den skattskyldige

efter överlåtelse av aktien eller upplösning av

bolaget redovisar förlust, skall därifrån avräknas

det belopp som motsvarar utdelningen. Utdelning som

avses i detta stycke anses i första hand gälla andra

medel än sådana som motsvarar tillskjutet belopp.

Vad som sägs om aktie i detta stycke gäller även

beträffande andel i ekonomisk förening. Med

tillskjutet belopp avses därvid inbetald insats.

Bestämmelserna gäller också vid förvärv av aktie

eller andel i utländsk juridisk person. I detta fall

saknar det betydelse om den skattskyldige genom

förvärvet erhåller en tillgång av verkligt och

särskilt värde.

-----------------------------------------------------

I fråga om aktier som I fråga om aktier som

utgör lager gäller vidare utgör lager gäller vidare

följande. Har aktier följande. Har aktier

erhållits genom sådan erhållits genom sådan

utdelning som avses i 3 § utdelning som avses i 3 §

7 mom. fjärde stycket 7 a mom. lagen (1947:576)

lagen (1947:576) om om statlig inkomstskatt

statlig inkomstskatt skall som

skall som anskaffningsvärde för

anskaffningsvärde för dessa aktier anses så

dessa aktier anses så stor del av

stor del av anskaffningsvärdet för

anskaffningsvärdet för aktierna i det utdelande

aktierna i det utdelande bolaget som svarar mot

bolaget som svarar mot förändringen i

förändringen i marknadsvärdet på dessa

marknadsvärdet på dessa aktier till följd av

aktier till följd av utdelningen.

utdelningen. Anskaffningsvärdet för

Anskaffningsvärdet för aktierna i det utdelande

aktierna i det utdelande bolaget skall minskas i

bolaget skall minskas i motsvarande mån. För

motsvarande mån. För sådana mottagare som inte

sådana mottagare som inte äger aktier i det

äger aktier i det utdelande bolaget skall,

utdelande bolaget skall, om vederlag erlagts för

om vederlag erlagts för rätten till utdelning,

rätten till utdelning, vederlaget anses som

vederlaget anses som anskaffningsvärde. I

anskaffningsvärde. I annat fall skall de

annat fall skall de utdelade aktierna anses

utdelade aktierna anses anskaffade utan kostnad.

anskaffade utan kostnad. Har aktier erhållits

Har aktier erhållits genom sådan utskiftning

genom sådan utskiftning som avses i 3 § 8 mom.

som avses i 3 § 8 mom. tredje stycket nämnda lag

tredje stycket nämnda lag skall som

skall som anskaffningsvärde för

anskaffningsvärde för dessa aktier anses

dessa aktier anses anskaffningsvärdet för

anskaffningsvärdet för andelarna i den förening

andelarna i den förening som skiftat ut aktierna.

som skiftat ut aktierna.

---------------------------------------------------

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. Den

äldre lydelsen tillämpas i fråga om aktier som

erhållits före ikraftträdandet genom sådan utdelning

som avses i de upphävda bestämmelserna i 3 § 7 mom.

fjärde stycket.

-----------------------------------------------------