Bet. 1998/99:SkU7

Skatteutskottets betänkande

1998/99:SKU07

Beskattning av råtallolja

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1998/99

SkU7

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet med några mindre

justeringar regeringens förslag om beskattning av

råtallolja. Förslaget innebär att energiskatt (med

en skattesats som motsvarar den sammanlagda energi-

och koldioxidskatt som tas ut på eldningsolja)

införs på råtallolja som används för uppvärmning och

att råtallolja skattemässigt skall behandlas på

väsentligen samma sätt som fossil eldningsolja.

Samtidigt avstyrker utskottet de motioner som väckts

med anledning av propositionen.

Utskottets m-, kd- och fp-ledamöter yrkar i en

gemensam reservation avslag på propositionen.

Reservation har även avgivits av mp-ledamoten som

yrkar att skatten på råtallolja endast skall

motsvara den energiskatt som tas ut för fossil

eldningsolja oavsett förbrukarkategori.

Reservationer har vidare avgivits av m-, kd- och

fp-ledmöterna till förmån för motionsyrkanden bl.a.

om att regeringen skall återkomma med förslag till

lösning av problemet med råtallolja i samband med

det aviserade förslaget till ett nytt heltäckande

energiskattesystem.

I betänkandet behandlas också ett förslag till

ändring i 9 kap. 9 b § lagen om skatt på energi som

lagts fram i proposition 1998/99:18.

Propositionen

Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i

proposition 1998/99:26 att riksdagen antar de i

propositionen framlagda förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på

energi,

2. lag om ändring i lagen (1998:000) om ändring i

lagen (1994:1776) om skatt på energi.

Förslagen i propositionen innebär att energiskatt

införs på råtallolja som används för uppvärmning.

Avsikten är att härigenom söka minimera de negativa

effekter som energibeskattningen indirekt haft för

den kemiska förädlingsindustrins råvaruinköp av

råtallolja.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari

1999.

Lagförslagen i proposition 1998/99:26 har intagits

som bilaga till betänkandet. Beträffande förslaget

till ändring i 9 kap. 9 b § lagen (1994:1776) om

skatt på energi i proposition 1998/99:18 hänvisas

till lagförslag 2.5. i den propositionen.

Motionerna

1998/99:Sk7 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1998/99:26,

2. att riksdagen beslutar att energiskatt på

råtallolja skall tas ut på samma nivå som

energiskatten på eldningsolja i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1998/99:Sk8 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om skattebefrielse för

biobränsle.

1998/99:Sk9 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1998/99:26,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om råtallolja.

1998/99:Sk10 av Helena Höij m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1998/99:26,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en total översyn av

energiskatterna.

1998/99:Sk11 av Johan Pehrson och Camilla Dahlin-

Andersson (fp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1998/99:26,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i

motionen anförts om kompensation

till berörda företag.

Utskottet

Beskattning av råtallolja

Bakgrund

Råtallolja är en biprodukt vid framställningen av

pappersmassa. Oljan används som råvara vid

framställning av specialkemikalier, t.ex. lim, färg

m.m. I Sverige är det främst Arizona Chemical AB som

förädlar råtallolja till specialkemikalier. (Som en

biprodukt vid förädlingen utfås tallbeck, som kan

användas som bränsle, men inte för förädling. Becket

säljs som bränsle till bl.a. värmeverken.)

Råtallolja kan också användas som bränsle och

ersätter då främst eldningsolja. Råtallolja (och

tallbeck) är skattefria biobränslen. Fossila

bränslen, t.ex. eldningsolja, som används i

värmeproduktion är belagda med full energi- och

koldioxidskatt, medan förbrukningen vid

tillverkningsprocessen i industriell verksamhet är

belagd med halv koldioxidskatt och ingen

energiskatt. Eftersom någon skatt inte tas ut på

råtallolja, har det blivit ekonomiskt fördelaktigt

att bränna den. Detta har lett till att priserna på

råtallolja drivits upp, vilket drabbat den kemiska

förädlingsindustrin som använder råtallolja som

råvara. Utformningen av energibeskattningen påverkar

således indirekt prisbildningen på råtallolja.

I skattelagstiftningen fanns tidigare en spärr mot

eldning av råtallolja genom att den kompensation,

den s.k. nioöringen, som värmeverken erhöll vid

leverans av bioeldad värme till industrin förutsatte

att råtallolja inte användes i värmeverket. (Syftet

med nioöringen var att ytterligare öka utrymmet för

användningen av biobränslen i värmeverk). Sedan

industrin börjat lägga om sin egen värmeproduktion

för att få tillgång till nioöringen ökade

kostnaderna för kompensationssystemet lavinartat

våren 1996. Riksdagen avskaffade därför nioöringen

och därmed också råtalloljespärren, fr.o.m. den 1

september 1996. Samtidigt uttalades avsikten att

överväga en ny form av ekonomiskt stöd till verk som

använder annat biobränsle än råtallolja för

framställning av värme till industrin (prop.

1995/96:198, bet. SkU31). Utskottet uttalade i sitt

yttrande till finansutskottet i oktober 1996

(1996/97:SkU1y) över regeringens förslag om en

höjning av industrins koldioxidskatt att det var

medvetet om det problem som beskattningen utgör för

de företag som använder råtalloljaoljan som råvara.

Utskottet konstaterade att arbete med dessa frågor

pågick inom Regeringskansliet. Utskottet förutsatte

att detta arbete har en inriktning som innebär att

man får en spärr mot eldning av råtallolja som är

likvärdig med tidigare regler.

Utskottet har därefter i betänkande 1996/97:SkU16

behandlat frågan om ett stöd till de verk som

använder biobränslen för leverans av värme till

industrin. Riksdagen har på förslag av utskottet som

sin mening gett regeringen till känna att arbetet

med att ta fram en lösning utanför skattesystemet på

det problem som nioöringen var avsedd att lösa bör

påskyndas. I betänkande 1997/98:SkU18 (våren 1998)

uttalade utskottet att det är angeläget att

regeringen snarast för riksdagen redovisar arbetet

med att utforma en lösning för de verk som levererar

värme till industrin. Detta gavs regeringen till

känna.

Propositionen

I propositionen föreslås att energiskatt skall

införas på råtallolja som används för uppvärmning.

Råtallolja bör skattemässigt behandlas på

väsentligen samma sätt som eldningsolja. Syftet är

att söka minimera de negativa effekter som

energibeskattningen indirekt haft för den kemiska

förädlingsindustrins råvaruinköp av råtallolja.

Skatten på råtallolja föreslås motsvara den

sammanlagda energi- och koldioxidskatt som tas ut

för fossil eldningsolja. För att uppnå en

likabehandling med eldningsolja föreslås att det

system av lättnadsregler som modifierar

skattesatserna för olika förbrukarkategorier även

skall tillämpas på råtallolja.

Motionerna

I motion Sk7 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) yrkas

avslag på propositionen (yrkande 1). Motionärerna

anser att energi i framtiden bör beskattas dels

genom en allmän energiskatt som i princip bör vara

densamma för alla energislag och användningsområden,

dels genom miljöstyrande skatter (t.ex.

koldioxidskatt), som framför allt inriktas på

energislagets miljöförstörande effekter. Råtallolja

som är ett biobränsle skall därför inte belastas med

koldioxidskatt. I avvaktan på att lagstiftningen

anpassas till dessa krav hemställer motionärerna om

att riksdagen skall besluta att skatten på

råtallolja skall motsvara den energiskatt som tas ut

för eldningsolja oavsett förbrukarkategori (yrkande

2).

I motion Sk9 av Bo Lundgren m.fl. (m) hemställs om

avslag på propositionen (yrkande 1). Motionärerna

anser att en sänkning av skatterna på energi är en

bättre lösning på problemet med råtalloljan.

Konsekvenserna av regeringens förslag är inte

tillräckligt belysta och redovisade. Det är också

oacceptabelt att det nuvarande systemet för

energibeskattning blir än mer oöverskådligt och

godtyckligt. Motionärerna uttrycker också tveksamhet

om att ta ut skatt på råtallolja som används som

bränsle eftersom man därigenom motverkar en ur

miljösynpunkt nyttig användning. Därutöver framhålls

att en råtalloljeskatt kan verka prejudicerande vad

gäller andra områden med liknande problem, t.ex.

spånskiveindustrin.

I motion Sk10 av Helena Höij m.fl. (kd) yrkas

avslag på propositionen (yrkande 1). Motionärerna

anför att den i propositionen föreslagna beräkningen

av skatt på råtallolja är principiellt tveksam

eftersom det i praktiken innebär att koldioxidskatt

tas ut på ett biobränsle som vid förbränningen inte

ger upphov till nettoemission av koldioxid.

Motionärerna anser att energibeskattningen skall

utformas så att miljöbelastande energislag beskattas

hårdast medan miljövänliga och förnybara energislag

skall premieras.

Även i motion Sk11 av Johan Pehrson och Camilla

Dahlin-Andersson (båda fp) yrkas avslag på

propositionen (yrkande 1). Att belägga ett särskilt

biobränsle med samma punktskatt som eldningsolja

innebär i praktiken att en ny princip för

beskattning införs i det redan mycket

svåröverskådliga lapptäcke som dagens energisystem

utgör, menar motionärerna. Vidare framhålls att en

råtalloljeskatt kan verka prejudicerande vad gäller

andra områden med liknande problem, t.ex.

spånskiveindustrin.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening medför en ökad

konkurrenskraft för biobränslen ofrånkomligen en

ökad kostnadsnivå för de verksamheter som använder

sig av råvaror som har en alternativ användning som

bränsle. Frågan om en spärr mot användning av

råtallolja som bränsle har vid ett flertal

tillfällen varit föremål för behandling av

riksdagen. Utskottet har också uttalat att någon

form av spärr mot eldning av råtallolja måste

tillskapas. Energiöverenskommelsen innebär att en

omställning av energisystemet mot ökad

biobränsleanvändning skall genomföras. En sådan

omställning medför enligt utskottet också krav på en

anpassning inom andra sektorer. Den kemiska

förädlingsindustrin som använder råtallolja som

råvara har till följd av utformningen av

energibeskattningen fått vidkännas en ökning av

kostnaderna för sina råvaror.

I likhet med regeringen anser utskottet att det är

viktigt att energi- och koldioxidbeskattningen har

en utformning som ger goda förutsättningar för den

svenska industrin att konkurrera internationellt och

som säkrar lönsamheten för investeringar i

varuproduktion i Sverige. För att komma till rätta

med den negativa inverkan som energibeskattningen

indirekt har för den kemiska förädlingsindustrins

inköp av råtallolja som råvara bör användningen av

råtallolja för uppvärmningsändamål motverkas.

Utskottet anser att regeringens förslag är väl

avvägt för att uppnå detta mål. Utskottet har

således inte någon erinran mot regeringens förslag

om att energiskatt skall tas ut på råtallolja som

används för uppvärmning.

I motion Sk7 föreslås att skatten på råtallolja

skall motsvara den energi-skatt som tas ut för

eldningsolja oavsett förbrukarkategori. Utskottet

har förståelse för tanken med detta förslag eftersom

råtallolja inte ger upphov till nettoemission av

koldioxid. Med en sådan lösning kan dock inte de

lättnadsregler som gäller för olika

förbrukarkategorier tillämpas, vilket skulle leda

till oönskade konsekvenser för massaindustrin som i

dag bränner råtallolja av sådana kvaliteter som inte

kan användas för förädlingsändamål. Utskottet anser

därför att regeringens förslag om att skattemässigt

behandla råtalloljan på samma sätt som eldningsolja

är att föredra.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen

i denna del och avstyrker motionerna Sk7 yrkandena 1

och 2, Sk9 yrkande 1, Sk10 yrkande 1 och Sk11

yrkande 1.

Översyn av energibeskattningen, m.m.

Bakgrund

Inom Regeringskansliet pågår en översyn av

energibeskattningens framtida utformning. Till grund

för översynen ligger riksdagens beslut i juni 1997

om energipolitikens inriktning (prop. 1996/97:84,

bet. 1996/97:NU12), betänkanden som avlämnats av

Skatteväxlingskommittén (SOU 1997:11) och

Alternativbränsleutredningen (SOU 1996:184) samt EU-

kommissionens förslag till direktiv om en

omstrukturering av gemenskapens regler för

beskattning av energiprodukter (med inriktningen att

införa minimiskattenivåer för samtliga energislag,

dvs. även el, kol och naturgas). Regeringen avser

att under 1999 återkomma till riksdagen med ett

förslag till ett nytt energiskattesystem.

Motionerna

I motion Sk9 (m) anförs att regeringen bör återkomma

med förslag till en långsiktig lösning på problemet

med råtallolja som ryms inom en reformerad och

principiellt godtagbar energibeskattning utan sådana

skattehöjningar som föreslås i nu föreliggande

proposition. I avvaktan på ett sådant förslag bör

berörda företag kunna erhålla kompensation för

eventuellt ökade kostnader. Motionärerna hemställer

att riksdagen som sin mening ger regeringen det

anförda till känna (yrkande 2).

I motion Sk10 (kd) anförs att regeringen i stället

för att införa nya specialbestämmelser om

energiskatt bör återkomma med ett heltäckande

förslag som erbjuder långsiktiga lösningar även på

problemet med råtallolja. Skatteväxlingskommitténs

betänkande bör ligga till grund för regeringens

pågående arbete med ett nytt energiskattesystem.

Enligt motionärerna bör detta ges regeringen till

känna (yrkande 2).

I motion Sk11 (fp) begärs ett tillkännagivande om

vad som anförts om kompensation till berörda företag

(yrkande 2). I avvaktan på att problemet med

råtalloljan får en långsiktig och godtagbar lösning,

vilket bör ske i samband med reformeringen av hela

energiskattesystemet, bör någon form av kompensation

till berörda företag övervägas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har i det föregående tillstyrkt regeringens förslag

om beskattning av råtallolja. Något skäl att begära

att regeringen skall återkomma till riksdagen med

förslag till lösning av problemet med råtalloljan

föreligger inte. Likaså saknas skäl att begära att

regeringen skall överväga någon form av kompensation

till berörda företag. Inom Regeringskansliet pågår

en översyn av energibeskattningen. Till grund för

översynen ligger bl.a. Skatteväxlingskommitténs

betänkande. Enligt utskottets mening bör resultat av

den pågående översynen avvaktas. Med det anförda

avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Biobränslen

Motionen

I motion Sk8 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) begärs ett

tillkännagivande om att biobränslen även i

fortsättningen skall vara befriade från energi- och

koldioxidskatt. Motionärerna framhåller att en ökad

användning och förädling av biobränslen ger stora

möjligheter för företagande och sysselsättning runt

om i landet och har därmed också stor

regionalpolitisk betydelse. Vidare anförs att en

bred marknadsintroduktion av biodrivmedel samt

elproduktion från biobränslen är viktiga

utvecklingssteg för ett hållbart energisystem.

Införande av skatt på biobränslen skulle hämma

utvecklingen inom branschen. Andra biobränslen än

råtallolja bör därför inte beläggas med skatt.

Utskottets ställningstagande

Till biobränslen räknas vanliga trädbränslen (t.ex.

ved, bark, flis, spån) men även energiskog (sälg,

asp), ettåriga grödor och vissa biprodukter från

industrin (t.ex. råtallolja från massaindustrin). I

dag gäller full skattefrihet för användning av

biobränslen för andra ändamål än drift av

motordrivna fordon. Inom ramen för de s.k.

pilotprojekten kan dock skattebefrielse medges även

för biobränslen som används för motordrift.

Överväganden om biobränslenas konkurrenskraft och

beskattningen av biobränslen utgör en del i det

arbete med en översyn av energiskatterna som pågår

inom Regeringskansliet. Det skall också nämnas att

regeringen bedriver en målmedveten satsning på

alternativa biobränslen i syfte att säkra ett

tillräckligt underlag för en inhemsk produktion av

bl.a. biodrivmedel.

Utskottet delar i princip motionärernas inställning

om att andra biobränslen än råtallolja även i

fortsättningen skall vara skattefria men anser mot

bakgrund av det anförda att något tillkännagivande

till regeringen inte behövs.

Lagförslagen

Enligt 2 kap. 11 § första stycket 2 lagen

(1994:1776) om skatt på energi (LSE) skall energi-

och koldioxidskatt inte betalas för trädbränslen som

säljs eller förbrukas för motordrift vid samtidig

produktion av värme och elektrisk kraft i en

kraftvärmeanläggning. Utskottet har i det föregående

tillstyrkt regeringens förslag om att råtallolja

skattemässigt skall behandlas på samma sätt som

eldningsolja. Till följd härav bör 2 kap. 11 § LSE

ändras på så sätt att det i paragrafen anges att

undantaget i punkt 2 inte skall gälla för

råtallolja.

Av samordningsskäl behandlar utskottet i detta

sammanhang ett förslag till ändring i 9 kap. 9 b §

LSE som lagts fram i proposition 1998/99:18 och som

tillstyrkts i betänkande 1998/99:SkU6. Ändringen bör

i enlighet med utskottets hemställan göras i

huvudförfattningen. Till följd härav bör regeringens

förslag till lag om ändring i lagen (1998:000) om

ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

(lagförslag 2.2) inte genomföras.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande beskattning av råtallolja

att riksdagen med bifall till propositionerna 1998/99:26

och 1998/99:18 såvitt nu är i fråga samt med

avslag på motionerna 1998/99:Sk7, 1998/99:Sk9

yrkande 1, 1998/99:Sk10 yrkande 1 och

1998/99:Sk11 yrkande 1

dels antar det i proposition 1998/99:26

framlagda förslaget till

lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på

energi med den ändringen att förslaget tillförs

följande ändringar i 2 kap. 11 § och 9 kap. 9 b §

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

-----------------------------------------------------

2 kap.

11 §

-----------------------------------------------------

Energiskatt och koldioxidskatt skall inte betalas

för

1. metan som framställs genom biologiska processer,

2. trädbränsle som säljs eller förbrukas för

motordrift vid samtidig produktion av värme och

elektrisk kraft i en kraftvärmeanläggning,

3. bränsle som tillhandahålls i en särskild

förpackning om högst en liter,

4. bränsle enligt 1 kap. 3 a § som till följd av

bränslets beskaffenhet förlorats i samband med att

det framställts, bearbetats, lagrats eller

transporterats,

5. bränsle enligt 1 kap. 3 a § som levererats till

en mottagare i ett annat EG-land under villkor som

anges i 3 kap. 30 a § första stycket 3 och 4

mervärdesskattelagen (1994:200), i den omfattning

som skattefrihet gäller i det EG-landet.

-----------------------------------------------------

Första stycket 2 gäller

dock inte råtallolja

-----------------------------------------------------

Första stycket 4 gäller dock för varumottagare och

skatterepresentant som avses i 4 kap. 8 § endast

bränsle som förlorats under transport till

varumottagaren.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

-----------------------------------------------------

9 kap.

9 b §

----------------------------------------------------

I fall som avses i 9 § I fall som avses i 9 §

får beskatt- får beskatt-

ningsmyndigheten efter ningsmyndigheten efter

ansökan bestämma en ansökan bestämma en

preliminär koldioxid- preliminär koldioxid-

skattesats enligt vilken skattesats eller,

skatt skall tas ut under beträffande råtallolja,

ett kalenderår. en preliminär

energiskattesats enligt

vilken skatt skall tas

ut under ett kalenderår.

-----------------------------------------------------

Har beslut om preliminär skattesats meddelats skall

sökanden, när det kalenderår som beslutet avser gått

ut, komplettera sin ansökan med uppgifter om hur

mycket bränsle som förbrukats under året och

försäljningsvärdet på de produkter som framställts

under året. Beskattningsmyndigheten skall för varje

sökande fatta slutligt beslut om skattenedsättning

för det bränsle som förbrukats under kalenderåret.

Genom beslutet kan skatt påföras sökanden eller

återbetalas till honom.

Den komplettering som avses i andra stycket skall

ha kommit in till beskattningsmyndigheten före mars

månads utgång året efter det kalenderår som ansökan

avser.

Kan sökandens uppgifter inte läggas till grund för

en tillförlitlig beräkning eller saknas uppgifter

från honom, får slutligt beslut om skattenedsättning

fattas efter skälig grund.

-----------------------------------------------------

Bestämmelserna i 5 kap.

1-11 §§ och 16-18 §§

lagen (1984:151) om

punktskatter och

prisregleringsavgifter

skall tillämpas på skatt

som påförs med stöd av

andra stycket.

-----------------------------------------------------

dels avslår det i proposition 1998/99:26

framlagda förslaget till lag om ändring i lagen

(1998:000) om ändring i lagen (1994:1776) om

skatt på energi,

res. 1 (m, kd, fp)

res. 2 (mp)

2. beträffande översyn av

energibeskattningen, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk9 yrkande 2,

1998/99:Sk10 yrkande 2 och 1998/99:Sk11 yrkande

2,

res. 3 (m)

res. 4 (kd)

res. 5 (fp)

3. beträffande biobränslen

att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk8.

Stockholm den 24 november 1998

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

I beslutet har deltagit: Arne

Kjörnsberg (s), Bo Lundgren (m),

Lisbeth Staaf-Igelström (s), Per

Rosengren (v), Carl Fredrik Graf

(m), Per Erik Granström (s), Ulla

Wester (s), Lena Sandlin (s), Marie

Engström (v), Helena Höij (kd),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m),

Yvonne Ruwaida (mp), Rolf Kenneryd

(c), Johan Pehrson (fp), Lars U

Granberg (s), Catharina Hagen (m)

och Kenneth Lantz (kd).

Reservationer

1. Beskattning av råtallolja (mom. 1)

Bo Lundgren (m), Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij

(kd), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Johan Pehrson

(fp), Catharina Hagen (m) och Kenneth Lantz (kd) har

dels anfört följande:

Enligt vår mening är regeringens förslag om

beskattning av råtallolja illa genomtänkt och kommer

bl.a. att leda till att det nuvarande systemet för

energibeskattning blir än mer oöverskådligt och

godtyckligt. Därtill kommer att omfattningen av den

faktiska användningen av råtallolja som bränsle och

förekomsten av internationell handel inte

tillräckligt har analyserats. Att belasta ett

biobränsle som råtallolja med en fiktiv

koldioxidskatt är dessutom en principiellt tveksam

lösning. En annan allvarlig invändning mot förslaget

som vi vill framhålla är att införandet av

energiskatt på råtallolja kan verka prejudicerande

vad gäller andra biobränslen som har en alternativ

användning som råvara, t.ex. spån.

Spånskiveindustrin har i dag till följd av energi-

skattesystemets utformning liknande problem som den

kemiska förädlingsindustrin. Det kan heller inte

uteslutas att problem kan uppstå inom andra områden.

Vi delar regeringens bedömning att det är viktigt

att energi- och koldioxidbeskattningen har en

utformning som ger goda förutsättningar för den

svenska industrin att konkurrera internationellt och

som säkrar lönsamheten för investeringar i

varuproduktion i Sverige. Detta borde, anser vi,

leda till sänkt och inte ökad skattebelastning. Med

det anförda avstyrker vi propositionen.

dels under moment 1 hemställt:

1. beträffande beskattning av råtallolja

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Sk9 yrkande

1, 1998/99:Sk10 yrkande 1 och 1998/99:Sk11

yrkande 1, med anledning av motion 1998/99:Sk7

yrkande 1 och proposition 1998/99:18 såvitt nu

är i fråga samt med avslag på proposition

1998/99:26 och motion 1998/99:Sk7 yrkande 2

dels avslår de i proposition 1998/99:26 framlagda förslagen

till

1. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt

på energi

2. lag om ändring i lagen (1998:000) om

ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

dels antar det i proposition 1998/99:18

framlagda förslaget till lag om ändring i lagen

(1994:1776) om skatt på energi såvitt avser 9

kap. 9 b §,

2. Beskattning av råtallolja (mom. 1)

Yvonne Ruwaida (mp) har

dels anfört följande:

Från Miljöpartiets sida delar vi delar inställningen

i motion Sk7 att energi i framtiden bör beskattas

dels genom en allmän energiskatt som i princip bör

vara densamma för alla energislag och

användningsområden, dels genom miljöstyrande

skatter, t.ex. koldioxidskatt, som framför allt bör

inriktas på energislagets miljöförstörande effekter.

I konsekvens härmed bör råtallolja som är ett

biobränsle och inte ger upphov till nettoemission av

koldioxid inte belastas med en skatt som motsvarar

den sammanlagda energiskatten och koldioxidskatten

för eldningsolja utan endast med energiskatt. Med en

sådan ändring kan förslaget accepteras som en

provisorisk lösning.

Inom Regeringskansliet pågår en översyn av

energibeskattningens framtida utformning. Enligt vår

mening bör översynen innefatta ett helhetsgrepp över

hela energibeskattningen, inklusive den

skattemässiga behandlingen av råtallolja, och där

våra nu framförda synpunkter beaktas. I avvaktan på

ett sådant förslag anser vi att skatt på råtallolja

skall tas ut med belopp som motsvarar energiskatten

för eldningsolja, dvs. för närvarande 743 kr/m3,

oavsett förbrukarkategori.

Med det anförda tillstyrks motion Sk7.

dels under moment 1 hemställt:

1. beträffande beskattning av råtallolja

att riksdagen med anledning av propositionerna 1998/99:26 och

1998/99:18 såvitt nu är i fråga, med bifall till

motion 1998/99:Sk7 och med avslag på motionerna

1998/99:Sk9 yrkande 1, 1998/99:Sk10 yrkande 1

och 1998/99:Sk11 yrkande 1

dels antar det i proposition 1998/99:26

framlagda förslaget till lag om ändring i lagen

(1994:1776) om skatt på energi med de ändringar

utskottet föreslagit dock att i den i

propositionen föreslagna nya paragrafen 2 kap. 1

a § orden "utom koldioxidskatt" skjuts in mellan

orden "sammanlagda skatt" och "som tas"

dels avslår det i proposition 1998/99:26

framlagda förslaget till lag om ändring i lagen

(1998:000) om ändring i lagen (1994:1776) om

skatt på energi,

3. Översyn av energibeskattningen, m.m.

(mom. 2)

Bo Lundgren, Carl Fredrik Graf, Marietta de

Pourbaix-Lundin och Catharina Hagen (alla m) har

dels anfört följande:

Vi anser att regeringen bör återkomma till riksdagen

med förslag till en långsiktig lösning på problemet

med råtallolja i samband med det aviserade förslaget

till ett nytt heltäckande energiskattesystem. Det är

enligt vår uppfattning angeläget att understryka att

det nya förslaget inte skall innefatta sådan

skattehöjning som föreslås i nu föreliggande

proposition. I avvaktan på ett sådant förslag bör

berörda företag kunna erhålla någon form av

kompensation för eventuellt ökade kostnader. Vad som

nu anförts bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels under moment 2 hemställt:

2. beträffande översyn av energibeskattningen,

m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sk9 yrkande 2 och

med avslag på motionerna 1998/99:Sk10 yrkande 2

och 1998/99:Sk11 yrkande 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts,

4. Översyn av energibeskattningen, m.m.

(mom. 2)

Helena Höij och Kenneth Lantz (båda kd) har

dels anfört följande:

Inom Regeringskansliet pågår en översyn av

energibeskattningens framtida utformning och

regeringen avser att under 1999 återkomma till

riksdagen med ett förslag till ett nytt

energiskattesystem. Vi anser att regeringens

kommande förslag bör vara heltäckande och hållbart

samt erbjuda långsiktiga lösningar vad gäller den

skattemässiga behandlingen av biobränslen, inklusive

råtallolja, i stället för att som nu föreslå att nya

specialbestämmelser om energiskatt införs som i alla

avseenden strider mot de slutsatser som

Skatteväxlingskommittén slog fast i sitt betänkande.

Skattetrycket bör som kommittén föreslagit

omfördelas från arbetskraft till miljöbelastande

utsläpp, ändliga naturresurser och energi. Det är

enligt vår mening angeläget att

Skatteväxlingskommitténs förslag beaktas i det

pågående arbetet med ett nytt energiskattesystem.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels under moment 2 hemställt:

2. beträffande översyn av energibeskattningen,

m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sk10 yrkande 2

och med avslag på motionerna 1998/99:Sk9 yrkande

2 och 1998/99:Sk11 yrkande 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts,

5. Översyn av energibeskattningen, m.m.

(mom. 2)

Johan Pehrson (fp) har

dels anfört följande:

Vi inom Folkpartiet liberalerna anser att regeringen

bör återkomma till riksdagen med förslag till en

långsiktig lösning på problemet med råtallolja i

samband med det aviserade förslaget till ett nytt

heltäckande energiskattesystem. I avvaktan på ett

sådant förslag bör berörda företag kunna erhålla

någon form av kompensation för eventuellt ökade

kostnader. Vad nu anförts bör enligt vår uppfattning

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels under moment 2 hemställt:

2. beträffande översyn av energibeskattningen,

m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sk11 yrkande 2

och med avslag på motionerna 1998/99:Sk9 yrkande

2 och 1998/99:Sk10 yrkande 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts.