Bet. 1998/99:SkU9

Skatteutskottets betänkande

1998/99:SKU09

Behandling av personuppgifter i skattemyndighe-

ternas brottsutredande verksamhet, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1998/99

SkU9

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet proposition

1998/99:34 Behandling av personuppgifter i

skattemyndigheternas brottsutredande verksamhet samt

tre motioner (m, kd, fp) som väckts med anledning av

propositionen. I Moderaternas motion yrkas avslag

till den föreslagna lagen om behandling av per-

sonuppgifter i skattemyndighernas brottsutredande

verksamhet. Kristdemokraterna vill bl.a. att

riksdagen uttalar sig om de principiella

utgångspunkterna för ekobrottsbekämpningen och

Folkpartiet anser att riksdagen skall uttala sig för

en utvärdering av skattebrottsenheterna och för

behovet av en övergripande utredning om den

personliga integriteten. Konstitutionsutskottet har

i ett yttrande rörande integritets- och

sekretessfrågorna tillstyrkt propositionen och

avstyrkt motionerna. I yttrandet redovisar m, kd,

och fp avvikande meningar. Skatteutskottet

tillstyrker propositionen med en smärre redaktionell

ändring av lagtexten. I likhet med

konstitutionsutskottet tillstyrker utskottet således

att behandlingen av personuppgifter i

skattemyndigheternas brottsutredande verksamhet

skall regleras i en särskild lag med de

särbestämmelser som är nödvändiga för verksamheten.

M, kd och fp fullföljer sina motioner i

reservationer.

I betänkandet behandlar utskottet vidare ett

trettiotal motioner väckta under den allmänna

motionstiden 1998 med förslag rörande taxering, upp-

börd och folkbokföring. Utskottet avstyrker samtliga

motionsyrkanden. Detta har i denna del föranlett 15

reservationer (m, kd, v, och c) och tre särskilda

yttranden.

Propositionen

Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i

proposition 1998/99:34 att riksdagen antar de i

propositionen framlagda förslagen till

1. lag om behandling av personuppgifter vid

skattemyndigheters medverkan i brottsutredningar,

2. lag om ändring i lagen (1998:620) om

belastningsregister,

3. lag om ändring i lagen (1998:621) om

misstankeregister,

4. lag om ändring i lagen (1998:624) om ändring i

sekretesslagen (1980:100),

5. lag om ändring i lagen (1999:000) om ändring i

lagen (1998:624) om ändring i sekretesslagen

(1980:100),

6. lag om ändring i lagen (1997:1024) om

skattemyndigheters medverkan i brottsutredningar,

7. lag om ändring i polisdatalagen (1998:622),

8. lag om upphävande av lagen (1987:1231) om

automatisk databehandling vid taxeringsrevision,

m.m.,

9. lag om ändring i förvaltningsprocesslagen

(1971:291),

10. lag om ändring i lagen (1994:466) om särskilda

tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet,

11. lag om ändring i skatteregisterlagen

(1980:343).

I propositionen lämnas förslag till en lag om

behandling av personuppgifter vid skattemyndigheters

medverkan i brottsutredningar. Enligt denna lag får

skattemyndigheterna i sin brottsutredande verksamhet

använda automatiserad behandling av personuppgifter.

Myndigheten får också rätt att inrätta särskilda

underrättelseregister. Dessutom föreslås vissa

ändringar i sekretesslagen, lagen om

belastningsregister och lagen om misstankeregister.

I propositionen föreslås vidare att lagen om

automatisk databehandling vid taxeringsrevision

upphävs. I stället skall personuppgiftslagens regler

gälla vid revision och annan kontroll som genomförs

av skatte- och tullmyndigheter.

Slutligen föreslås en ändring i skatteregisterlagen

för att förtydliga kronofogdemyndigheternas rätt

till åtkomst till vissa uppgifter om mervärdesskatt.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 april

1999.

Lagförslagen har intagits som bilaga 1 till

betänkandet.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av

propositionen

1998/99:Sk14 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1998/99:34 i

enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om vikten av att

rättsväsendet har tillräckliga resurser att avsätta

även i kampen mot skattebrott,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

en förenklad skattelagstiftning i enlighet med vad

som anförts i motionen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om personuppgiftsombud

i syfte att säkerställa ett gott integritetsskydd i

samband med taxeringsrevision.

1998/99:Sk15 av Johan Pehrson och Camilla Dahlin-

Andersson (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om redovisning till

riksdagen om utvärdering av de nya skatte-

brottsenheterna,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av en

övergripande utredning om den personliga integri-

teten,

3. att riksdagen avslår regeringens förslag om att

skattemyndigheterna skall få rätt att behandla

känsliga personuppgifter.

1998/99:Sk16 av Mats Odell m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om de principiella

utgångspunkterna för ekobrottsbekämpningen,

2. att riksdagen avslår regeringens förslag till

behandling av känsliga personuppgifter,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om utlämnande av

personuppgifter.

Motioner väckta under den allmänna

motionstiden 1998

1998/99:K263 av Jan Backman (m) vari yrkas att

riksdagen uppdrar åt förvaltningsstyrelsen att lägga

fram ett förslag till uttalande om riksdagsleda-

möters avdragsrätt i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1998/99:Sk308 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

yrkas

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om enklare F-

skatteregler.

1998/99:Sk310 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om F-skattsedel.

1998/99:Sk659 av Berit Adolfsson och Inger René (m)

vari yrkas att riksdagen beslutar om sådan ändring i

lagen att alla skatter på inkomster öppet redovisas

för svenska löntagare på lönebesked och

inkomstuppgifter.

1998/99:Sk660 av Jan Backman (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av att synliggöra

de skatter vi betalar.

1998/99:Sk801 av Göte Jonsson (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om enklare regler för erhål-

lande av F-skattsedel.

1998/99:Sk802 av Inga Berggren (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att årligen fr.o.m. 1999

skicka en ansökningsblankett om egen och förenklad

F-skattsedel till alla artonåringar.

1998/99:Sk803 av Erik Arthur Egervärn (c) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om företagens

skriftväxling med skattemyndigheterna.

1998/99:Sk804 av Ingvar Eriksson och Ola Sundell (m)

vari yrkas att riksdagen av regeringen begär förslag

som gör det lättare att erhålla F-skattsedel.

1998/99:Sk805 av Marie Engström m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag

enligt vad i motionen anförts om ändrad sista

inlämningsdag för den förenklade deklarationen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om

betalningstid för kvarskatt,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om

arbetsgivares skyldighet att medverka vid betalning

av kvarstående skatt.

1998/99:Sk808 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att från den 1 januari

1999 återinföra tidigare regler avseende

tredjemansrevision, revision under löpande period,

underrättelse om revision, föreläggande,

tredjemansföreläggande och tullagen i enlighet med

vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär att reglerna

om skattetillägg blir föremål för utredning i

enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen beslutar att avskaffa

skattetillägg från den 1 januari 1999 när det är

fråga om periodiseringsfel avseende såväl direkt som

indirekt skatt i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1998/99:Sk809 av Jan Backman (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att 21 § kommunal-

skattelagen (KL) ändras så att riksdagsledamöter

skall ha F-skattsedel.

1998/99:Sk810 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp, m, kd,

c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

begränsning av möjligheten att efter viss tid ta ut

dröjsmålsränta i skattemål.

1998/99:Sk811 av Kenth Skårvik m.fl. (fp, m, kd, c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att

alla skattskyldiga som så önskar tilldelas F-

skattsedel utan annan prövning än om näringsförbud

föreligger.

1998/99:Sk812 av Ingemar Josefsson (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om klara regler för att

skilja företagare från arbetstagare.

1998/99:Sk813 av Kenth Skårvik m.fl. (fp, m, kd, c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att

införa en förenklad bokföring och deklaration för de

minsta företagen.

1998/99:Sk814 av Ingemar Josefsson och Sylvia

Lindgren (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att pröva införandet av licensavgifter inom

speciella branscher.

1998/99:Sk815 av Henrik Landerholm (m) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om skattenämndernas

sammansättning.

1998/99:Sk816 av Nils-Göran Holmqvist m.fl. (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om försäk-

ringskassans beräkning av skatt.

1998/99:Sk901 av Viviann Gerdin (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om de studerandes möjligheter

att själva välja folkbokföringsort.

1998/99:Sk902 av Tanja Linderborg m.fl. (v) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag

till ändring i folkbokföringslagen i enlighet med

vad i motionen anförts.

1998/99:Sk903 av Rune Berglund och Berit Andnor (s)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av att se

över lagen om folkbokföring,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att utreda frågan om

folkbokföringsdagen.

1998/99:Sf215 av Anna Lilliehöök (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om redovisning och debitering

av arbetsgivaravgifter.

1998/99:Sf258 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att

statsanställda på sina lönebesked skall få uppgift

om sina totala lönekostnader.

1998/99:N238 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om sista betalningsdag

till skattemyndigheten,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om en förenklad

deklaration för egenföretagare utan anställda,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om den preliminära

F-skatten.

1998/99:N326 av Per Westerberg och Göran Hägglund

(m, kd) vari yrkas

9. att riksdagen hos regeringen begär förslag om

ändrade regler för F-skattsedel i enlighet med vad

som anförts i motionen,

10. att riksdagen hos regeringen begär förslag om

förenklad självdeklaration för egenföretagare i

enlighet med vad som anförts i motionen,

33. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om slopande av

straffavgiften vid för sent inlämnad deklaration.

1998/99:N330 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om utfärdande av F-

skattsedel.

1998/99:N332 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att införa en

förenklad deklaration för företagare,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att det bör bli

enklare att registrera företag,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om förenklade F-

skatteregler,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ett startpaket för

företagare.

1998/99:A215 av Anne-Katrine Dunker och Patrik

Norinder (m) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om förenklade rutiner.

1998/99:A811 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att alla som

vill skall få F-skattsedel,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om en förenkling

av det regelverk som omgärdar företagande.

Yttrande från annat utskott

Konstitutionsutskottet har yttrat sig i ärendet.

Yttrandet (1998/99:KU1y) fogas som bilaga 2 till

detta betänkande.

Utskottet

Behandling av personuppgifter i

skattemyndigheternas brottsutredande

verksamhet (prop. 34).

Bakgrund

Riksdagen har beslutat att fr.o.m. den 1 januari

1998 inrätta organisatoriskt fristående

skattebrottsenheter hos skattemyndigheterna.

Enheterna skall biträda åklagare vid förundersökning

av skattebrott m.m. Verksamheten regleras i en

särskild lag, lagen om skattemyndigheters medverkan

i brottsutredningar, (prop.1997/98:10, bet. SkU10,

rskr. 70).

Riksdagens beslut ingår i ett åtgärdsprogram mot

den ekonomiska brottsligheten som regeringen

redovisat i en skrivelse till riksdagen

(1997/98:38). Organisationsförändringen grundar sig

på Ekobrottsutredningens rapporter Effektivare

ekobrottsbekämpning (Ds 1996:1) och Skattekriminal

(Ds 1997:23).

Skattekriminalregisterutredningen har bl.a. utrett

vilka register skattebrottsenheterna har behov av

och vilken lagreglering av registren som är

motiverad. I uppdraget har vidare ingått att se över

vilka ändringar som behövs i skatteregisterlagen

(1980:343) för att underlätta arbetet med att utreda

skattebrott m.m. samt behovet av tillgång till

uppgifter hos andra myndigheter. I proposition 34

tar regeringen ställning till utredningens förslag

som lämnats i betänkandet (SOU 1998:9) Integritet -

Effektivitet - Skattebrott. Propositionen behandlar

också de förslag som lämnats i en

departementspromemoria om ADB-revisioner

(Fi98/1915).

Propositionen behandlar slutligen också en

framställning från Riksskatteverket om

kronofogdemyndigheternas terminalåtkomst till det

centrala skatteregistret (Fi98/1895).

Propositionen

Skattebrottsenheterna kommer att inom sitt område ha

samma arbetsuppgifter i fråga om brott som tullen

och polisen har inom sina respektive ansvarsområden.

Det innebär att skattebrottsenheterna kommer att

hantera en stor mängd information, vilken för att

bli effektiv fordrar datorstöd. För att tillgodose

detta behov föreslås i propositionen att enheterna

skall få behandla personuppgifter automatiserat i

sin brottsutredande verksamhet. Eftersom

behandlingen kommer att omfatta integritetskänsliga

uppgifter och kräver en högre skyddsnivå än vad

personuppgiftslagen garanterar föreslår regeringen

att riksdagen antar en lag om behandling av

personuppgifter vid skattemyndigheters medverkan i

brottsutredningar.

Genom den föreslagna lagen regleras

skattebrottsenheternas möjligheter att i

underrättelseverksamhet som avser allvarlig

brottslig verksamhet (fängelse i minst 2 år)

behandla personuppgifter helt eller delvis

automatiserat i särskilda undersökningar eller i

underrättelseregister. Skyddet för den enskilde för

oriktig behandling och integritetsintrång utformas i

princip i enlighet med vad som gäller för polisen.

En särskild undersökning skall ge underlag för

beslut om förundersökning eller om särskilda

åtgärder för att förebygga, förhindra eller upptäcka

brott. Underrättelseregister skall få föras endast

för att ge underlag för sådana särskilda

undersökningar som gäller allvarlig brottslighet

samt för att underlätta tillgången till allmänna

uppgifter med anknytning till underrättelseverk-

samhet. Regeringen föreslår att i en särskild

undersökning skall alla uppgifter, utom känsliga

personuppgifter, som är nödvändiga för ändamålet med

undersökningen kunna behandlas. Uppgifter som hänför

sig till personer som inte är misstänkta för brott

skall kunna behandlas i en särskild undersökning men

skall då förses med anteckning om detta förhållande.

I ett underrättelseregister skall det endast finnas

uppgifter om misstänkta personer.

Lagförslaget föreslås träda i kraft den 1 april

1999.

Motionerna

I motion 1998/99:Sk14 yrkande 1 av Bo Lundgren m.fl.

(m) yrkas avslag på den föreslagna lagen om

behandling av personuppgifter i skattemyndighernas

brottsutredande verksamhet. Enligt motionen är det

bl.a. från rättssäkerhetssynpunkt främmande att en

viss typ av brottslighet skall utredas och bekämpas

utanför det ordinarie rättssystemet. Motionärerna

motsätter sig att skattemyndigheterna ges möjlighet

att i datoriserade register behandla personuppgifter

rörande icke misstänkta personer.

Motion Sk14 innehåller även krav på ett

riksdagsuttalande om ökade resurser till

åklagarväsendet och domstolsväsendet för att bättre

tillgodose rättsväsendets behov av resurser även för

bekämpningen av skattebrott (yrkande 2). Vidare

föreslås en översyn av de materiella reglerna i

skattelagstiftningen i förenklande och

brottsförebyggande syfte och en analys av

skattenivåernas betydelse för brottsutvecklingen

(yrkande 3).

I motion 1998/99:Sk16 yrkande 1 av Mats Odell m.fl.

(kd) begärs att riksdagen skall göra ett

tillkännagivande om de principiella utgångspunkterna

för ekobrottsbekämpningen. Motionärerna menar att

den brottsutredande verksamheten egentligen skulle

behöva återföras till polisen. När verksamheten nu

kommit i gång vill motionärerna understryka vikten

av att den ordinarie uppbörds-, kontroll- och

taxeringsverksamheten hålls strikt åtskild från det

arbete som pågår inom skattebrottsenheterna.

Utskottets ställningstagande

Skattebrottsenheterna har tillkommit för att lösa

problemen med bristerna i bekämpandet av skattebrott

och att avlasta polisen från denna typ av speciali-

serade brottsutredningar. De invändningar från

rättssäkerhetssynpunkt som framfördes mot

organisationsförändringen behandlades och bemöttes

ingående av skatteutskottet och justitieutskottet

vid riksdagsbehandlingen, vilka bl.a. framhöll att

rättssäkerhetssynpunkterna tillgodosågs genom att

skattebrottsenheterna organisatoriskt inrättades som

fristående från skattemyndigheternas övriga

verksamhet. Utskottet underströk också att frågor

som rörde rättssäkerheten noga borde uppmärksammas i

de särskilda utbildningsinsatser som

omorganisationen föranledde. Enligt utskottets

mening saknas det anledning att i det nu aktuella

ärendet ompröva de ställningstaganden som gjordes i

samband med den aktuella organisationsförändringen.

Utskottet instämmer i regeringens uppfattning att

skattebrottsenheternas effektivitet i

brottsbekämpningen är beroende av att de har goda

möjligheter att behandla information i sin

verksamhet. Utskottet instämmer också i att

skattemyndigheterna, på samma sätt som polis och

tull, skall kunna behandla personuppgifter

automatiserat i sin brottsutredande verksamhet.

Konstitutionsutskottet, som yttrat sig över

propositionen från bl.a. integritetssynpunkt, delar

regeringens bedömning att den brottsutredande

verksamheten kommer att omfatta integritetskänsliga

uppgifter som fordrar en högre skyddsnivå än vad

personuppgiftslagen garanterar och tillstyrker att

riksdagen antar den nya lagen som innehåller de

särbestämmelser som är nödvändiga. Enligt

konstitutionsutskottets uppfattning uppnås härigenom

en enhetlig reglering vad avser behandling av

personuppgifter inom den brottsutredande

verksamheten. När det gäller frågan om behandlingen

av uppgifter om personer som inte är misstänkta för

brott anser konstitutionsutskottet att de allmänna

bestämmelserna för behandling är tillräckligt skydd

för integriteten och att kravet på anteckning utgör

en tillfredsställande lösning från integri-

tetssynpunkt. Skatteutskottet instämmer i

konstitutionsutskottets bedömningar.

Det anförda innebär att skatteutskottet tillstyrker

propositionen i förevarande delar och avstyrker

motion SkU14 yrkandena 1, 2 och 3. Som framhållits

innebär riksdagens beslut i samband med att

skattebrottsenheterna infördes ett ställningstagande

rörande de principiella utgångspunkterna för

bekämpningen av skattebrott. Det finns inte

anledning att nu ompröva dessa utgångspunkter.

Utskottet avstyrker därmed också motion Sk16 yrkande

1 i här berörd del.

Personuppgiftsombud vid ADB-revision

Bakgrund

Skattemyndigheterna får med stöd av taxeringslagen

(1990:324), skattebetalningslagen (1997:483) och

lagen (1984:151) om punktskatter och prisregle-

ringsavgifter företa bl.a. revision för att granska

näringsidkares bokföring m.m. Vid revision kan

kontroll behöva göras i ett företags ADB-system. Den

information myndigheten behöver kan ibland inhämtas

genom att företagets personal gör bearbetningar i

systemet eller genom att revisorn tar kopior av

företagets register som sedan bearbetas på

myndighetens dator. Regler om skydd för den

personliga integriteten fanns tidigare i datalagen

(1973:289). Reglerna i datalagen riktade sig till

den registeransvarige, i regel den hos vilken

revisionen utfördes. De bearbetningar med registret

som vid en revision utfördes av granskaren innebar

enligt datalagen inte att denne eller den myndighet

vederbörande tjänstgjorde vid blev registeransvarig.

Som komplement till reglerna i taxeringslagen om

ADB-användning tillkom därför lagen (1987:1231) om

automatisk databehandling vid taxeringsrevision,

m.m. Syftet med lagen var att skydda de

personuppgifter som fanns hos den som granskades vid

en revision och ge skydd mot att

kontrollverksamheten fick en ur integritetssynpunkt

olämplig uppläggning. Datainspektionen utövar

tillsyn över den granskning som görs vid revision,

och myndigheten kan meddela särskilda villkor för

denna. Föreskrifter har utfärdats av Data-

inspektionen och Riksskatteverket.

Personuppgiftslagen har numera ersatt datalagen.

Utformningen av vem som är personuppgiftsansvarig

enligt personuppgiftslagen skiljer sig från vad som

gällde registeransvarig enligt datalagen.

Bedömningen är att skattemyndigheten eller

tullmyndigheten numera är personuppgiftsansvarig i

fråga om de behandlingar som utförs vid revision och

annan granskning av ADB-material.

Propositionen

Lagen om automatisk databehandling vid

taxeringsrevision m.m. har genom

personuppgiftslagens utformning blivit obehövlig och

föreslås upphävd. Personuppgiftslagen tillgodoser

behovet av att säkerställa ett gott integritets-

skydd. Regeringen anser inte att det utöver dessa

regler finns behov av särskilda regler för ADB-

revision. Det är enligt regeringen inte motiverat

att vid behandling av personuppgifter vid revision

införa en skyldighet för skattemyndigheterna att ha

personuppgiftsombud. En skattemyndighet kommer dock

att vara oförhindrad att utse personuppgiftsombud om

myndigheten anser att det behövs.

Motionen

I motion 1998/99:Sk14 yrkande 4 av Bo Lundgren m.fl.

(m) påtalas att flera remissinstanser, bl.a.

Datainspektionen, förordat att skattemyndigheterna

skall ha personuppgiftsombud i syfte att säkerställa

ett gott integritetsskydd. Motionärerna delar den

uppfattningen och anser att regeringen bör få i upp-

drag att återkomma med ett sådant förslag.

Utskottets ställningstagande

Skatteutskottet instämmer i konstitutionsutskottets

bedömning att det saknas behov av att införa en

skyldighet att utse personuppgiftsombud. Reglerna i

taxeringslagen, tvångsåtgärdslagen och

Riksskatteverkets föreskrifter om skydd för ADB-

lagrad information och om ADB-säkerhet, tillsammans

med personuppgiftslagens bestämmelser, innebär att

det inte föreligger någon risk för otillbörligt

intrång i den personliga integriteten vid revision

eller annan kontroll. Skatteutskottet tillstyrker

regeringens förslag och avstyrker motion Sk14

yrkande 4.

Behandling av känsliga personuppgifter

Propositionen

Personuppgiftslagen innehåller förbud mot behandling

av känsliga personuppgifter. Det är uppgifter om

ras, etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös

eller filosofisk övertygelse, medlemskap i

fackförening, hälsa eller sexualliv. I fråga om

polisens verksamhet har undantag gjorts från

förbudet att behandla känsliga uppgifter. Regeringen

föreslår att undantag från förbudet även skall göras

vid utredning om skattebrott. Skattemyndigheterna

skall således ha möjlighet att behandla känsliga

personuppgifter i bl.a. en förundersökning, men inte

i underrättelseverksamhet, förutsatt att det är

oundgängligen nödvändigt för syftet med

behandlingen.

Motionerna

I motion 1998/99:Sk16 yrkande 2 av Mats Odell m.fl.

(kd) yrkas av integritetshänsyn avslag på förslaget

om undantag från förbudet mot behandling av känsliga

personuppgifter. Samma yrkande framförs i motion

1998/99:Sk15 yrkande 3 av Johan Pehrson och Camilla

Dahlin-Andersson (fp).

Utskottets ställningstagande

Skatteutskottet delar konstitutionsutskottets

bedömning att förslaget rörande behandling av

känsliga personuppgifter från integritetssynpunkt är

tillräckligt restriktivt. Skatteutskottet

tillstyrker regeringens förslag och avstyrker

motionerna Sk16 yrkande 2 och Sk15 yrkande 3.

Utlämnande av personuppgifter som behandlas i

skattemyndigheternas brottsförebyggande verksamhet

Propositionen

Särskilda bestämmelser om när uppgifter får lämnas

ut behövs enligt regeringen bara i fråga om

utlämnande för framställning av rättsstatistik och

utlämnande av uppgifter till utlandet. I övrigt

skall ett utlämnande bedömas enligt sekretesslagen.

Motionen

Enligt motion 1998/99:Sk16 yrkande 3 av Mats Odell

m.fl. (kd) bör den praktiska tillämpningen av

reglerna om utlämnande av personuppgifter noga

följas upp och utvärderas.

Utskottets ställningstagande

Skatteutskottet delar konstitutionsutskottets

bedömning att det inte finns någon anledning att

befara att bestämmelserna i sekretesslagen medför

att uppgifter lämnas ut i för stor utsträckning.

Skatteutskottet utgår från att regeringen utan något

särskilt tillkännagivande av riksdagen följer

verksamheten även i detta avseende och tillstyrker

med detta regeringens förslag och avstyrker motion

Sk16 yrkande 3.

Utvärdering av skattebrottsenheterna

Bakgrund

När skattebrottsenheterna infördes uttalade

skatteutskottet (bet. 1997/98: SkU10 s. 21) att man

förutsatte att regeringen löpande följde de

praktiska erfarenheterna av den nya organisationen

och föreslog de förbättringar som kunde komma att

behövas.

Motionen

I motion 1998/99:Sk15 yrkande 1 av Johan Pehrson och

Camilla Dahlin-Andersson (fp) framhålls att

Folkpartiet av rättssäkerhetsskäl var mycket

tveksamt till förslaget att införa

skattebrottsenheter. Folkpartiet accepterade

reformen eftersom regeringens förslag innebar en

kraftig begränsning jämfört med

Ekobrottsutredningens förslag. Dessutom påtalade

skatteutskottet behovet av att regeringen noga

följde de praktiska erfarenheterna. Enligt motionen

bör regeringen nu skyndsamt redovisa vad som

framkommit vid en utvärdering av

skattebrottsenheterna.

Utskottets ställningstagande

Skatteutskottet har tidigare betonat vikten av att

regeringen löpande följer den

organisationsförändring som sker vid

skattemyndigheterna genom införandet av

skattebrottsenheter. Utskottet räknar med att

regeringen i lämpligt sammanhang till riksdagen

redovisar erfarenheterna från verksamheten även utan

att riksdagen gör en särskild begäran härom. Med

detta avstyrks motion Sk15 yrkande 1.

Övergripande utredning om den personliga

integriteten

Motionen

I motion 1998/99:Sk15 yrkande 2 av Johan Pehrson och

Camilla Dahlin-Andersson (fp) yrkas att skyddet för

den enskildes integritet skall ses över av en

parlamentarisk kommitté. Motionärerna framhåller att

även om det kan antas att skattebrottsenheterna och

i enskilda fall även andra myndigheter har behov av

en automatiserad behandling av personuppgifter är

det tydligt att den totala omfattningen av sådan

behandling kränker den enskildes personliga

integritet.

Utskottets ställningstagande

Frågor som rör skyddet för den personliga

integriteten tillhör konstitutionsutskottets

beredningsområde. Enligt vad som framgår av

konstitutionsutskottets yttrande i ärendet kommer KU

inom kort att i ett särskilt betänkande behandla

liknande frågor med anledning av motioner från den

allmänna motionstiden 1998. KU förordar att motion

Sk15 yrkande 2 avslås i avvaktan på denna

behandling. Skatteutskottet delar denna uppfattning

och avstyrker motionen i nämnda del.

Lagförslagen

Förutom förslaget till lag om behandlingen av

personuppgifter vid skattemyndigheternas medverkan i

brottsutredningar föreslår regeringen vissa

ändringar i sekretesslagen (1980:100), lagen

(1998:620) om belastningsregister, lagen (1998:621)

om misstankeregister, lagen (1997:1024) om

skattemyndigheters medverkan i brottsutredningar,

polisdatalagen (1998:622), förvaltningsprocesslagen

(1971:291), lagen (1994:466) om särskilda

tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet och

skatteregisterlagen (1980:343). Regeringen föreslår

vidare att lagen (1987:1231) om automatisk

databehandling vid taxeringsrevision, m.m. upphävs.

Utskottet tillstyrker lagförslagen.

Regeringen föreslår slutligen att riksdagen beslutar

att införa en punkt 8 i 9 kap. 17 § sekretesslagen

(1980:100) enligt vilken sekretess skall gälla för

uppgift om enskilds personliga och ekonomiska

förhållanden i register som förs av Riksskatteverket

enligt den nya lagen om behandling av personupp-

gifter vid skattemyndigheters medverkan i

brottsutredningar. Utskottet har uppmärksammat att

numreringen i 9 kap. 17 § sekretesslagen (i lydelse

enligt SFS 1998:1441) har blivit fel. Den felaktiga

numreringen framgår av hänvisningen i 7 kap. 18 §

sekretesslagen (i lydelse enligt SFS 1998:624).

Utskottet föreslår att riksdagen ändrar punkt 7

(Statens biografbyrå) till punkt 5, punkt 5

(polisdatalagen) till punkt 6 och punkt 6 (lagen om

misstankeregister) till punkt 7.

Utskottet tillstyrker lagförslaget med denna

justering.

Motioner från den allmänna motionstiden

1998

Utfärdande av F-skattsedel och startande av företag

Bakgrund

Reglerna om F-skattsedel infördes den 1 april 1993

(prop. 1991/92:112, bet. SkU29). Skattemyndigheten

skall för varje inkomstår utfärda skattsedlar för

preliminär skatt, antingen A-skattsedel eller F-

skattsedel. Arbets- eller uppdragstagarens

skattsedel avgör vem som skall göra

preliminärskatteavdrag och betala sociala avgifter.

Den som har F-skattsedel betalar själv sin preli-

minära skatt och sina sociala avgifter. Har

mottagaren av ersättning för arbete en A-skattsedel

skall i stället den som betalar ut ersättning göra

skatteavdrag och betala sociala avgifter.

Skattsedeln avgör däremot inte vilket inkomstslag en

viss ersättning skall hänföras till vid taxeringen.

Skattsedeln avgör inte heller det arbetsrättsliga

förhållandet.

En arbetsgrupp inom RSV har i en rapport (1998:4)

redovisat resultatet av en kartläggning och analys

av praxis i fråga om utfärdande av F-skattsedel. I

rapporten föreslås att begreppet näringsverksamhet

vidgas till att omfatta personer som, utan att vara

inordnade i respektive uppdragsgivares verksamhet,

riktar sig till ett flertal uppdragsgivare och har

en affärsidé som innebär aktivt sökande av uppdrag

på den allmänna marknaden genom annonsering eller

dylikt. Utvidgningen föreslås ske genom att

begreppet "självständigt bedriven

förvärvsverksamhet" i 21 § kommunalskattelagen

ändras till "med viss grad av självständighet

bedriven förvärvsverksamhet". Arbetsgruppen föreslår

vidare att utbildningen av handläggare av F-

skattefrågor bör ses över för att åstadkomma en

snabb, korrekt och enhetlig bedömning av ansökning-

arna.

I budgetpropositionen för 1999 (volym 1, avsnitt 8

Skattefrågor, s. 143) redovisar regeringen sin

bedömning att definitionen av näringsverksamhet inte

bör ändras. De genomförda reformerna avseende

förutsättningarna för utfärdande av F-skattsedel

respektive förhandsbesked i taxeringsfrågor och de

utbildningsinsatser som föreslås i ovan nämnda

rapport bör sammantaget resultera i en enhetlig och

kompetent handläggning. I propositionen sägs bl.a.

att flera remissinstanser framhållit att de

tillämpningsproblem som iakttagits inte har sin

grund i lagtextens utformning. Även med en ändrad

lagtext skulle en prövning behöva göras på grundval

av omständigheterna i det enskilda fallet.

Motionerna

I Moderaternas partimotion Sk310 yrkande 7 av Carl

Bildt m.fl. förordas en ordning som innebär att F-

skattsedel bör tilldelas alla som begär det om det

inte är uppenbart att företagssyftet är oseriöst och

att en särskild kampanj initieras i syfte att få

fler intresserade av att starta företag. Även i

motion Sk801 av Göte Jonsson (m) sägs att det måste

bli betydligt enklare att få F-skattsedel. Den

normala ordningen måste vara att den som vill skall

få F-skattsedel snabbt och utan krångel. I motion

Sk802 av Inga Berggren (m) föreslås en ordning som

innebär att en ansökningsblankett om egen och

förenklad F-skattsedel årligen skall skickas till

alla artonåringar. I motion Sk804 av Ingvar Eriksson

och Ola Sundell (m) uttrycks besvikelse över att

budgetpropositionen inte innehöll förslag om enklare

regler för att få F-skattsedel. Riksdagen bör enligt

motionen begära förslag från regeringen i frågan.

Frågan tas slutligen också upp i motion A215 yrkande

3 av Anne-Katrine Dunker och Patrik Norinder (m).

Här anförs att alla som vill skall ha rätt att få F-

skattsedel och att det skall räcka med en anmälan

till myndigheterna för att starta företag.

I Kristdemokraternas partimotion N330 yrkande 9 av

Alf Svensson m.fl. argumenteras likaledes för att

alla som vill starta företag och som inte har

näringsförbud skall ha rätt att få F-skattsedel.

Enligt motionen innebär den praxis som utvecklats i

fråga om att få F-skattsedel att alltför många goda

affärsidéer stupar redan här.

Även i Folkpartiets partimotioner Sk308 yrkande 14,

N332 yrkandena 3, 4 och 8 och A811 yrkande 10 av

Lars Leijonborg m.fl. förordas att alla som vill

skall få F-skattsedel. Man menar i motionen att

regeringen har misslyckats med att åtgärda

problemet. Folkpartiet föreslår att ett "startpaket"

för företagare skall finnas tillgängligt på Internet

och på alla skatte- och postkontor.

Yrkanden om förenklingar när det gäller tilldelning

av F-skattsedel återkommer också i två

flerpartimotioner. I motion Sk811 av Kenth Skårvik

m.fl. (fp, m, kd, c) vill motionärerna att alla som

så önskar skall tilldelas F- skattsedel utan annan

prövning än om näringsförbud föreligger.

I motion N326 yrkande 9 av Per Westerberg och Göran

Hägglund (m, kd) yrkas att riksdagen skall begära

förslag om att F-skattsedel skall tilldelas alla som

begär det om inte företagssyftet är oseriöst. Det

s.k. självständighetsre- kvisitet bör enligt

motionen bevakas genom uppföljning i stället för

genom restriktivt beviljande av F-skattsedel.

En helt motsatt uppfattning i fråga om

tilldelningen av F-skattsedel än som framkommit i de

hittills redovisade motionerna finns i motion Sk812

av Ingemar Josefsson (s). Motionären anser att

Riksskatteverkets förslag om att utvidga

näringsbegreppet inte bör genomföras. Det är

nödvändigt att behålla en strikt uppdelning mellan

arbetstagare och företagare. Den praxis som

utvecklats i fråga om F-skattsedeln innebär ett

skydd för de svaga grupperna på arbetsmarknaden.

Enligt motionen försöker vissa företag kringgå

kollektivavtalen genom att säga upp anställda med

uppmaning att återkomma med F-skattsedel.

Utskottets ställningstagande

De regler om F-skattsedel som infördes den 1 april

1993 innebär en betydande förenkling i fråga om

betalningsansvaret för skatter och sociala avgifter

på ersättningar till uppdragstagare. Anledningen

till reformen var att det i vissa fall hade

uppkommit osäkerhet om vem som hade

betalningsansvaret. Det kunde medföra allvarliga

ekonomiska konsekvenser för enskilda personer som,

ofta långt efter det att en ersättning hade betalats

ut, drabbades av betalningsansvar för

arbetsgivaravgifter och preliminär skatt på

ersättningen. För att den enskilde skulle slippa att

göra en ingående prövning infördes i stället

ordningen att en F-skattsedel kunde utfärdas efter

en schablonmässig förhandsbedömning. F-skattsedeln

fungerar som ett förhandsbesked från

skattemyndigheten om hur den preliminära skatten och

socialavgifterna skall betalas.

Efter kritik om att reglerna för utfärdande av F-

skattsedlar ibland tolkades för restriktivt, bl.a.

på det sättet att verksamhetens karaktär av

näringsverksamhet ifrågasattes alltför ofta,

mjukades reglerna upp den 1 januari 1998 (prop.

1997/98:33, bet. SkU9) för att göra det lättare för

den som startar en verksamhet att få F-skattsedel.

Ändringen innebar att det skall kunna räcka med att

sökanden lämnar uppgifter som visar att han eller

hon har för avsikt att bedriva näringsverksamhet.

Vid det tillfället avstyrkte utskottet likartade

motionsyrkanden som de nu aktuella. Utskottet ansåg

bl.a. att F-skattsedel inte skulle utfärdas utan

vidare för alla som ansökte om en sådan. Utskottet

vidhåller denna uppfattning och anser att det skulle

föra för långt om alla som begär det skulle kunna få

en F-skattsedel. Risken för missbruk som omtalas i

motion Sk812 talar också starkt för att prövningen

om den som söker en F-skattsedel är näringsidkare

inte får bli alltför summarisk. Enligt utskottets

mening finns det skäl att tro att den uppmjukning av

reglerna för F-skattsedel som genomfördes från den 1

januari 1998 kommer att få positiva effekter och att

det för närvarande inte finns anledning att överväga

ytterligare lättnader.

Utskottet anser att bra och lättillgänglig

information för nya småföretagare är en viktig

fråga. De förslag om förenklingar och information

till nystartade företag som tagits upp i några

motioner faller inom ramen för det pågående arbetet

i den s.k. förenklingsutredningen (dir. 1996:78 och

dir. 1998:4). Detta arbete omfattar bl.a. en

utvärdering och förenkling av skattereglerna för

enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag.

Förslagen i motionerna omfattas också av det arbete

för att undanröja onödiga hinder för etablering och

tillväxt i småföretag som den nyligen avslutade

småföretagardelegationen (dir. 1996:70) utfört.

Utskottet delar också finansministerns förhoppning

om att de pågående skatteöverläggningarna skulle

leda till reformer, däribland förenklingar på

skatteområdet (prot. 1998/99:50). Utskottet vill

avslutningsvis lyfta fram den resurs som

skatteförvaltningen i sammanhanget utgör.

Skatteförvaltningen gör olika insatser för att

stödja nya företag och informera om skattereglerna.

Bl.a. har en verksamhet med skatteinformatörer på

skattemyndigheterna initierats runt om i landet.

Dessa ordnar bl.a. informationsträffar för

nystartade företagare. Skatteförvaltningens

servicetelefon är öppen dygnet runt.

Skatteinformation för företag finns även på

Riksskatteverkets hemsida på Internet. Där finns

Riksskatteverkets föreskrifter och rekommendationer

liksom deklarationsupplysningar, nyhetsblad, m.m.

tillgängligt med möjlighet att söka i fulltext.

Sammanfattningsvis finner utskottet att frågor om

förenklingar för företagare och information till

företagare är väl uppmärksammade och att ett till-

kännagivande från riksdagen härom är obehövligt.

Utskottet avstyrker samtliga motioner inklusive

motion Sk812 som får anses tillgodosedd med vad

utskottet anfört.

F-skattsedel till riksdagsledamöter

Motionen

I motion Sk809 av Jan Backman (m) anförs att

riksdagens förståelse för egenföretagarens

skattesituation skulle öka om riksdagsledamöterna

får F-skattsedel.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tycker att det är bra om riksdagens

ledamöter har goda insikter om företagandets villkor

i allmänhet och särskilt om vilka skatteregler som

gäller. Det pedagogiska syftet är emellertid inte

tillräckligt tungt vägande för att man skall frångå

grundläggande regler om vilka som skall beviljas F-

skattsedel och tilldela riksdagsledamöterna F-

skattsedel enbart på grund av deras riksdagsuppdrag.

Utskottet avstyrker därför motion Sk809.

Beräkning av F-skatt

Bakgrund

En schablonmetod för debitering av F-skatt (tidigare

B-skatt) och särskild A-skatt, som innebär att

sådana skatter skall debiteras med utgångspunkt från

den senast debiterade slutliga skatten, infördes

redan år 1954. För närvarande gäller att preliminär

F-skatt och särskild A-skatt skall tas ut med ett

belopp motsvarande 110 % av den slutliga skatt som

påförts den skattskyldige året före inkomståret.

Understiger den slutliga skatten den ursprungligen

debiterade F-skatten eller särskilda A-skatten skall

preliminär skatt i stället tas ut med 105 %. Den nya

skattebetalningslagen (prop. 1996/97:100, bet.

SkU23), innebar inga ändringar i dessa regler.

Motionen

I motion N238 yrkande 16 av Lennart Daléus m.fl. (c)

förordas att den preliminära F-skatten bör sättas

till 100 % av föregående års skatt i stället för att

som i dag schablonmässigt skrivas upp.

Utskottets ställningstagande

Utskottet avstyrkte ett yrkande om slopande av

schablonuppräkningen vid debitering av bl.a. F-skatt

i samband med införandet av den nya skattebetal-

ningslagen. Utskottet ansåg att schablondebiteringen

gav en förenklad och arbetsbesparande hantering samt

att den förväntade ekonomiska utvecklingen inte gav

anledning till att ändra procentsatsen. Utskottet

ser ingen anledning att ompröva ställningstagandet

och avstyrker motion N238 i motsvarande del.

Förenklad bokföring och deklaration m.m.

Motionerna

Enligt Centerns partimotion N238 yrkande 15 av

Lennart Daléus m.fl. är det inte rimligt att

egenföretagare som regel måste anlita expertis för

att deklarera. I motionen föreslås att det införs en

förenklad deklaration för egenföretagare utan

anställda.

Även Folkpartiet anser att många småföretagare inte

klarar att deklarera själva. I Folkpartiets

partimotioner N332 yrkande 2 och A811 yrkande 11 av

Lars Leijonborg m.fl. föreslås att det införs en

förenklad deklaration för företagare. Enligt

motionärerna bör det också bli lättare att

registrera företag, t.ex. via Internet.

Bokföringsreglerna behöver också förenklas.

Samma uppfattning redovisas i flerpartimotionerna

Sk813 av Kenth Skårvik m.fl. (fp, m, kd, c) och N326

yrkande 10 av Per Westerberg och Göran Hägglund (m,

kd).

I motion Sk803 av Erik Arthur Egervärn (c) berörs

småföretagens kostnader för skriftväxling med

skattemyndigheterna. Motionären föreslår att före-

tagens skriftväxling skall få postbefordras utan

kostnad alternativt att låta dem göra ett

schablonmässigt kostnadsavdrag.

Utskottets ställningstagande

Som utskottet redovisat ovan beträffande F-

skattsedlar och startande av företag är förenklingar

för företagare en fråga som är uppmärksammad inom

Regeringskansliet. Utskottet erinrar om att

regeringen har givit en särskild utredare i uppdrag

(dir. 1996:78 och dir. 1998:4) att utvärdera och se

över regelsystemet för enskilda näringsidkare och

delägare i handelsbolag. Förenklingsutredningen

skall bl.a. överväga införandet av ett förenklat

deklarations- och redovisningsförfarande för de

allra minsta företagen i fråga om inkomsttaxering

och redovisning av mervärdesskatt. Uppdraget

innefattar genom tilläggsdirektiven också frågan om

införandet av ett förenklat redovisningsförfarande

även i redovisningslagstiftningen. Arbetet skall

vara avslutat den 31 december 1999. Utskottet anser

det inte lämpligt att föregripa det pågående

utredningsarbetet på området utan avstyrker samtliga

berörda motioner.

Revisionsregler och skattetillägg

Bakgrund

Den 1 november 1997 (prop. 1996/97:100, bet. SkU23)

ändrades revisionsreglerna i syfte att effektivisera

skattekontrollen. Förslaget grundade sig på

Skatteflyktskommitténs betänkande (SOU 1996:79).

Ändringarna innebär att revision kan ske löpande och

hos tredje man. Vidare får kassakontroll,

lagerinventering och liknande fysisk kontroll

företas i form av s.k. överraskningsrevisioner.

Reglerna för tullrevision ändrades på motsvarande

sätt.

Motionen

I motion Sk808 yrkandena 1, 2 och 3 av Bo Lundgren

m.fl. (m) föreslås av integritets- och

rättssäkerhetsskäl att riksdagen från den 1 januari

1999 skall återinföra de regler för skatterevision

som gällde för lagändringen 1997. Det gäller

reglerna om tredjemansrevision, revision under

löpande period, underrättelse om revision,

tredjemansföreläggande. Enligt motionen skall

reglerna om tullrevision utformas på samma sätt som

reglerna för skatterevision. Det innebär att

tredjemansrevision, revision under löpande år och

överraskningsrevision inte skall få förekomma vid

tullrevision. Motionärerna föreslår slutligen att

reglerna om skattetillägg blir föremål för utredning

och att riksdagen beslutar att avskaffa

skattetillägg avseende periodiseringsfel vid såväl

direkt som indirekt skatt.

Utskottets ställningstagande

I samband med behandlingen av det förslag som ledde

till att den nu gällande ordningen antogs betonade

skatteutskottet både den skattskyldiges rimliga krav

på rättssäkerhet och integritet och att

skattemyndigheterna fick lämpliga resurser,

befogenheter och kontrollinstrument till sitt

förfogande. Utskottet ansåg vidare att av

effektivitetsskäl möjligheten till

tredjemansrevision borde återinföras. Vid misstanke

om skalbolagstransaktioner och bolagsplundringar

borde enligt utskottet skattemyndigheterna kunna

säkra uppgifter ur räkenskaperna innan bolaget töms

eller säljs till en s.k. målvakt. Skattemyndighe-

terna borde också kunna göra iakttagelser av

aktuella förhållanden i svårkontrollerad

affärsverksamhet som riktar sig till enskilda

konsumenter och där kvitto ej efterfrågas. Dessa

omständigheter talade enligt utskottet för att

skattemyndigheterna även borde få en möjlighet att

företa revision av löpande period. Slutligen ansåg

utskottet att s.k. överraskningsrevisioner måste

kunna tillgripas i vissa särskilda fall, t.ex. för

kassakontroll, lagerinventering och liknande.

Utskottets bedömningar står sig alltjämt, och

utskottet avstyrker motion Sk808 i motsvarande del.

Regeringen tillkallade i april 1998 en särskild

utredare (dir. 1998:34) för att se över

skattetilläggsinstitutet. Redovisning av uppdraget

skall ske före utgången av år 1999. Utskottet anser

att det inte är lämpligt att föregripa utredningens

arbete och avstyrker motion Sk808 även i den delen.

Åtgärder mot ekonomisk brottslighet

Motionen

I motion Sk814 av Ingemar Josefsson och Sylvia

Lindgren (s) föreslås att licensavgifter bör prövas

inom speciella branscher som ett sätt att bekämpa

undandragandet av skatter och avgifter. Enligt

motionärerna undergrävs solidariteten i samhället om

företag undandrar sig skatter och sociala avgifter

och välfärdens finansiering läggs på dem som inte

vill eller inte kan fuska.

Branschsaneringsutredningens förslag om införandet

av en licensavgift, dvs. en miniminivå på de belopp

som skall betalas i skatt, bör prövas.

Utskottets ställningstagande

Som redovisas i motionen har förslag om s.k.

licensavgifter lagts fram av den s.k.

Branschsaneringsutredningen (SOU 1996:17 och SOU

1997:111). Från Regeringskansliet har utskottet

inhämtat att det för närvarande inte är aktuellt att

föra fram förslaget om licensavgifter till

riksdagen. Remissinstanserna var övervägande

negativa till förslaget. Kritiken avsåg bl.a. att

utredningens förslag inte skulle ha någon egentlig

effekt på skatteundandragandet. Det kunde enligt

kritiken förväntas en anpassning i de branscher där

fusk förekommer så att miniminivån också blev ett

tak för skatteinbetalningarna. Systemet ansågs

vidare krångligt genom att det skulle fungera

parallellt med det ordinarie skattesystemet och

förutsatte ett avräkningsförfarande. Slutligen

skulle förslaget onödigtvis peka ut hela branscher

som skattefuskare, vilket skulle drabba även seriösa

företagare inom branschen. Utskottet kan mot

bakgrund av det anförda inte ställa sig bakom

motionärernas förslag om ett tillkännagivande till

riksdagen i frågan utan avstyrker motion Sk814.

Taxeringsnämnderna

Gällande ordning

Beslut i ett taxeringsärende fattas enligt

taxeringslagen av behörig skattemyndighet. Vissa

ärenden avgörs i skattenämnd. Skattenämnden består

av ordförande, vice ordförande och övriga ledamöter.

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer

fastställer hur många övriga ledamöter i

skattenämnden som skall finnas vid varje

skattekontor. Skattenämnden är enligt 2 kap. 7 §

taxeringslagen beslutsför när ordförande eller vice

ordförande och fyra övriga ledamöter är närvarande.

Fler än fem övriga ledamöter får inte delta i

behandlingen av ett ärende.

Motionen

I motion Sk815 av Henrik Landerholm (m) anförs

kritik mot sammansättningen av skattenämnderna som

för närvarande består av 15 ledamöter varav fem

kallas till tjänstgöring då nämnden sammanträder.

Enligt motionen ger denna ordning utrymme för

onödigt godtycke vid kallandet av tjänstgörande.

Motionären föreslår ett system där fem ledamöter

väljs till ordinarie ledamöter och fem till

suppleanter.

Utskottets ställningstagande

Utskottet som behandlat motsvarande yrkande under

tidigare riksmöten (bet. 1996/97:SkU1 s. 12) bedömer

alltjämt att motionärens farhågor för godtycke är

överdrivna och att det i motionen inte lagts fram

någon omständighet som motiverar några ändringar i

nämndemannaorganisationen. Såvitt utskottet erfarit

har Finansdepartementet nyligen remitterat en

promemoria med förslag som syftar till att minska

problemen med inställda sammanträden och leda till

snabbare och billigare handläggning. Utskottet utgår

från att Finansdepartementet eller Riksskatteverket

vid behov ( dvs. om man finner att organisatoriska

problem föreligger i den fråga motionären berör (

tar de initiativ som kan anses påkallade. Med detta

avstyrker utskottet motionen.

Uppgift om skatt på lönebesked

Gällande bestämmelser m.m.

För myndigheter infördes genom SFS 1994:82 en

särskild bestämmelse i förordningen (1969:54) om

beräkning och redovisning av lönekostnadspålägg, 3 a

§, om att bl.a. sociala kostnader bestående av

lönekostnadspålägg och avgift för kompletterande

ålderspension skulle redovisas på lönebeskedet.

Bestämmelsen trädde i kraft den 1 juni 1994,

ändrades genom SFS 1995:901 och upphävdes den 1

april 1996 genom SFS 1996:40. För privata

arbetsgivare fanns ingen direkt motsvarighet.

Däremot fanns det i uppbördslagen en bestämmelse i

43 § som infördes genom SFS 1993:1444 (prop.

1993/94:80, bet. 1993/94:AU6) om att det på

lönebeskedet skulle anges hur stor del som avsåg

allmän sjukförsäkringsavgift och allmän avgift för

finansiering av kontantförmåner vid arbetslöshet.

Sedermera ändrades bestämmelsen till allmänna

egenavgifter. Den fördes dock inte över till

skattebetalningslagen och har därför numera upphört

att gälla.

Motionerna

I motion Sk659 av Berit Adolfsson och Inger René (m)

förespråkas att alla skatter på inkomster öppet

redovisas för svenska löntagare på lönebesked och

inkomstuppgifter.

Även i motion Sk660 av Jan Backman (m) talas om att

synliggöra de skatter som betalas, och bl.a.

föreslås att den som betalar lön eller annan

ersättning skall vara skyldig att redovisa vilka

arbetsgivaravgifter och skatter som man dessutom

betalar.

I motionerna Sf215 av Anna Lilliehöök (m) och Sf258

av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) föreslås att

statliga arbetsgivare skall vara skyldiga att på

lönebeskedet redovisa arbetsgivaravgifter,

löneskatter och andra avgifter.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vidhåller (jfr bet. 1997/98:SkU19 s. 25)

sin tidigare redovisade uppfattning att det inte

finns någon anledning att införa ett obligatoriskt

uppgiftslämnande för arbetsgivarna, vare sig de är

offentliga eller privata, och belasta dem med det

merarbete och kostnader ett sådant uppgiftslämnande

medför. Strävandena bör tvärtom vara att så långt

som möjligt begränsa arbetsgivarnas

uppgiftsskyldighet. En ordning med redovisning av

skatter och avgifter på t.ex. lönebesked kan leda

till otydligheter och missförstånd. När det gäller

inkomstskatt kan exempelvis en arbetsgivare endast

ange den preliminära skatten på lönebeskedet och

kontrolluppgifter. Arbetsgivaren vet nämligen inte

hur stor den slutliga skatten blir. Givetvis står

det arbetsgivarna fritt att lämna den begärda

informationen på lönebeskeden till de anställda, men

då som en frivillig seviceåtgärd. Enligt vad

utskottet känner till är en sådan ordning, som

relativt lätt kan programmeras in i företagets ADB-

rutiner vid löneutbetalning, numera mycket vanlig.

Med det anförda avstyrker utskottet

motionsyrkandena.

Preliminärskatteavdrag

Motionen

I motion Sk816 av Nils-Göran Holmqvist m.fl. (s)

påtalas problem med att det är vanligt att

sjukskrivna och pensionärer med ersättning från

försäkringskassan får kvarskatt. Dessa människor har

svårt att ekonomiskt klara en kvarskatt som blir

följden av att försäkringskassan drar för lite

preliminär skatt.

Utskottets ställningstagande

Reglerna om skatteavdrag måste av administrativa

skäl bygga på schabloner. Nuvarande regler medför

att skatteavdraget ofta blir för lågt när ersättning

avseende en och samma månad betalas ut av både

arbetsgivare och försäkringskassa. Problemet hänger

samman med att den ene utbetalaren inte vet vad den

andre utbetalaren kommer att betala ut eller har

betalat ut. Utskottet bedömer att de problem som

motionärerna tar upp till stor del är individuella

och därmed svåra att lösa med generella regler.

Utskottet vill dock peka på att det är möjligt för

den som vill undvika kvarskatt att begära ett större

preliminärskatteavdrag än som skulle bli fallet med

avdrag enligt tabell.

Deklarationstidpunkt

Gällande bestämmelser

Enligt 2 kap. 28 § lagen (1990:325) om

självdeklaration och kontrolluppgifter skall

förenklad självdeklaration lämnas senast den 2 maj

under tax-eringsåret. Särskild självdeklaration

skall normalt lämnas senast den 31 mars under

taxeringsåret.

Motionen

I motion Sk805 yrkande 1 av Marie Engström m.fl. (v)

föreslås att sista inlämningsdag för förenklad

deklaration bör vara den 31 mars under tax-

eringsåret.

Utskottets ställningstagande

Skattekontrollutredningen har i sitt slutbetänkande

bl.a. föreslagit att den 2 maj taxeringsåret blir en

gemensam deklarationsdag för alla deklarations-

skyldiga, såväl fysiska som juridiska personer.

Utredningens förslag, som alltså går i en annan

riktning än vad motionären föreslagit, övervägs för

närvarande inom Regeringskansliet. Utskottet anser

det inte lämpligt att föregripa regeringens slutliga

ställningstagande utan avstyrker motion Sk805 i här

berörd del.

Avgift vid försenad deklaration

Gällande ordning

Enligt 15 kap. 6 § skattebetalningslagen (1997:483)

tas förseningsavgift ut med 1 000 kr om den som är

skyldig att lämna skattedeklaration eller en

periodisk sammanställning inte gjort det inom

föreskriven tid.

Motionen

I motion N326 yrkande 33 av Per Westerberg och Göran

Hägglund (m, kd) anförs att det är oskäligt att

förseningsavgiften är lika stor oberoende av

förseningens längd och vilka belopp som deklareras.

Avgiften vid försenad deklaration bör därför slopas.

Utskottets ställningstagande

När förseningsavgiften infördes uttalade utskottet

att en avgift behövdes för att

redovisningshandlingarna skall komma in i rätt tid

och skattemyndigheterna kunna göra en snabb och

korrekt avstämning av skattekontona. Utskottet ansåg

också att förseningsavgiften av praktiska skäl borde

ges en lättillämpad utformning, vilket en avgift med

ett fast belopp hade (bet. 1996/97:SkU23). Utskottet

vidhåller denna uppfattning och avstyrker motion

N326 i motsvarande del.

Skattebetalningsdag

Gällande ordning

Enligt 16 kap. 3 § skattebetalningslagen gäller att

skatten anses betald den dag betalningen bokförts på

skattemyndighetens konto. Före skattereformen gällde

att skatten ansågs betald den dag inbetalning

skedde.

Motionen

I motion N238 yrkande 5 av Lennart Daléus m.fl. (c)

begärs ett tillkännagivande om att skatten skall

anses betald den dag inbetalning skett.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har behandlat och avstyrkt motsvarande

yrkande i sina av riksdagen godkända betänkanden

1996/97:SkU23 och 1997/98:SkU24. Utskottet vidhåller

uppfattningen vad gäller skattebetalningsdag - dvs.

vid vilken tidpunkt en skattebetalning skall anses

ha skett - att det är en fördel att ha en ordning på

skatteområdet som stämmer överens med civilrättsliga

principer och hur betalningar görs i andra

sammanhang. Till saken hör också att det numera

införts möjligheter som inte fanns innan att betala

skatten genom bankgiro. Härigenom har tidsåtgången

minskat för den som föredrar denna betalningsform.

Därmed avstyrks motion N238 i motsvarande del.

Inbetalning av kvarskatt

Gällande bestämmelser m.m.

Enligt 16 kap. 6 § första stycket

skattebetalningslagen (1997:483) skall obetald

slutlig skatt betalas senast den förfallodag som

infaller närmast efter det att 90 dagar har gått

från den dag då ett grundläggande beslut om slutlig

skatt fattades. Enligt andra stycket samma paragraf

är motsvarande frist beträffande skatt som har

bestämts genom omprövningsbeslut 30 dagar. Det

ankommer på den skattskyldige själv att betala in

obetald slutlig skatt. Arbetsgivarens tidigare

medverkan i betalningen av kvarstående skatt slopa-

des i och med införandet av den nya

skattebetalningslagen (prop. 1996/97:100 s. 358 f.

bet. SkU23 s. 234(235).

Motionen

I motion Sk805 yrkandena 2 och 3 av Marie Engström

m.fl. (v) begärs förslag om ett återinförande av den

tidigare betalningstiden för kvarskatten, liksom

skyldigheten för arbetsgivaren att betala in den

anställdes kvarskatt. Den nuvarande ordningen

ställer enligt motionärernas mening till problem

speciellt för barnfamiljer, då slutet av året oftast

innebär stora påfrestningar för familjeekonomin.

Utskottets ställningstagande

Mot bakgrund av att kvarskatterna under 1990-talet

fortlöpande har minskat och att de skattskyldiga med

förenklad deklaration numera redan på den förtryckta

deklarationsblanketten får tydligt besked om sina

skatteförhållanden anser utskottet att det inte

finns något skäl att ånyo pålägga arbetsgivarna

skyldigheten att betala in de anställdas

kvarskatter. Ett återinförande av denna skyldighet

skulle dessutom passa dåligt in i

skattekontosystemet och ge upphov till

administrativt merarbete. Liksom tidigare anser

utskottet att betalningsfristen på 90 dagar i

normalfallet är väl avvägd. Utskottet avstyrker

följaktligen motionen i nu behandlade delar.

Dröjsmålsränta i skattemål

Gällande bestämmelser

I samband med införandet av skattekontosystemet

avskaffades de tidigare pålagorna dröjsmålsavgift,

respitränta och diverse andra ränteformer. I stället

infördes i 19 kap. 4(11 §§ skattebetalningslagen

(1997:483) en enhetlig kostnadsränta på tre olika

nivåer beroende på dels det bristande beloppets

storlek, dels hur lång tid det dröjt med

betalningen.

Motionen

I motion Sk810 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp, m,

kd, c) föreslås att om skattemyndigheten

ifrågasätter en deklaration bör möjligheten att ta

ut dröjsmålsränta på i efterhand påförd skatt

begränsas till ett år.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har behandlat motsvarande yrkande under

tidigare riksmöten (jfr bet. 1997/98:SkU19 s. 23).

Utskottet vidhåller sin tidigare ståndpunkt att en

sådan begränsning av räntepåföringen bakåt i tiden

som föreslås i motionen skulle strida mot själva

syftet med räntepåföringen, som är att fungera som

en påtryckning att betala skatten i rätt tid. Även

av kredit- och rättviseskäl bör en sådan begränsning

som föreslås i motionen inte komma i fråga. Mot

bakgrund av vad nu anförts avstyrker utskottet

motion Sk810.

Avdrag för kostnader för fullgörande av uppdraget

som riksdagsledamot

Bakgrund m.m.

En riksdagsledamot kan enligt kommunalskattelagen

yrka avdrag för de särskilda omkostnader som

uppdraget för med sig och som inte täcks av

resekostnads- och traktamentsersättning. Avdragen

skall på skattemyndighetens begäran kunna styrkas

med kvitton. Riksdagen (bet. 1988/89:KU39) uttalade

våren 1989 i samband med ett ställningstagande om

ökat ekonomiskt stöd till riksdagens ledamöter

angelägenheten av att skattemyndigheterna för att

åstadkomma största möjliga rättvisa och likformighet

vid riksdagsledamöternas taxeringar behandlar

ledamöterna mer likvärdigt när det gäller avdrag för

kostnader för riksdagsuppdraget.

Motionen

I motion K263 av Jan Backman (m) påtalas att sedan

riksdagen senast uttalade sig i frågan om

riksdagsledamöternas taxeringar har ledamöternas

ersättningar ändrats, skatteförvaltningen

omorganiserats och mediernas intresse ökat.

Likformigheten är viktig och frågan vad som kan vara

avdragsgilla kostnader bör belysas från den

utveckling som skett i samhället. Riksdagen bör

uppdra åt förvaltningsstyrelsen att lägga fram

förslag till uttalande om riksdagsledamöternas

avdragsrätt.

Utskottets ställningstagande

Det riksdagsuttalande våren 1989 som motionären

refererar till gjordes enligt utskottets mening vid

en tidpunkt, då behovet av vägledning beträffande

vilka kostnader för riksdagsuppdraget som var

avdragsgilla var betydligt större än vad som är

fallet i dag. Regeringsrätten hade vid tillfället

relativt nyligen i en dom (RÅ 1986 ref. 130), vilken

refereras i konstitutionsutskottets betänkande,

fastslagit att ett uppdrag som riksdagledamot

omfattade inte bara arbetet som utförs i samband med

riksdagens verksamhet i formell mening utan också

utanför riksdagen, i den egna valkretsen, i

partiorganisationen samt i samband med

kontaktverksamhet med enskilda och organisationer.

Genom flera regeringsrättsavgöranden är osäkerheten

om ledamöternas kostnadsavdrag i dag avsevärt

mindre. Riksdagens förvaltningskontor sammanställer

som service till ledamöterna information om vilka

kostnader för uppdraget som är avdragsgilla.

Det är enligt utskottet främst olikheter i

skattemyndigheternas hantering av

riksdagsledamöternas kostnadsersättning som påtalats

under senare tid. Vissa skattemyndigheter godtar

kostnadsavdrag upp till kostnadsersättningens belopp

utan att ledamoten behöver visa kvitton. Andra

myndigheter kräver att ledamöterna verifierar

samtliga avdrag. De nämnda förhållandena är enligt

utskottets bedömning väl kända i skatteförvaltningen

och bör lösas utan riksdagens inblandning.

Sammanfattningsvis finns enligt utskottets mening

inget behov av ett sådant uttalande från riksdagen

som förespråkas i motionen. Den avstyrks därför.

Folkbokföring av barn

Gällande ordning m.m.

Huvudregeln i 6 kap. 13 § föräldrabalken är att

vårdnadshavarna endast gemensamt kan företräda

barnet. Enligt 30 § folkbokföringslagen åligger det

följaktligen båda vårdnadshavarna att anmäla

flyttning av barnet. Riksdagen antog hösten 1997 en

proposition om folkbokföringslagens överklagande-

regler (prop. 1997/98:9, bet. SkU5) som även berörde

frågan om folkbokföringen av barn. Propositionen

innebar att en vårdnadshavare inte skulle ges rätt

att mot den andre vårdnadshavarens vilja överklaga

ett beslut som rör barnets folkbokföring. Frågan om

barns folkbokföring ansågs inte vara så särpräglad

att det fanns skäl att göra undantag från

huvudregeln i föräldrabalken.

Motionen

I motion Sk902 av Tanja Linderborg m.fl. (v)

föreslås en lagändring på så sätt att en förälder

vid gemensam vårdnad skall ha rätt att överklaga

eller begära ändring av barnets folkbokföring även

när den andra föräldern är nöjd med beslutet.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening skulle det innebära

avsevärda svårigheter med överklaganderätt för

föräldrarna var för sig. Barnets talan skulle kunna

komma att skifta beroende på vem av föräldrarna som

för talan. I dag gäller vidare att en

flyttningsanmälan alltid skall göras av båda

vårdnadshavarna gemensamt. Ett införande av en sådan

överklagandemöjlighet som motionären föreslår borde

också medföra att dessa regler ändras så att

flyttningsanmälan för barnet kan göras av

vårdnadshavarna var för sig. Utskottet ställer sig

mycket tveksamt till en sådan ordning eftersom det

är en stor risk för motstridiga flyttnings-

anmälningar. Utskottet vill framhålla att

bosättningen alltid skall bedömas efter de faktiska

omständigheterna. När föräldrar är oeniga om barnets

bosättning har vardera föräldern alltid möjlighet

att förse skattemyndigheten med den information som

vederbörande anser relevant för prövningen. Med det

anförda avstyrker utskottet motion Sk902.

Folkbokföring av studerande

Gällande ordning

En elev under 18 år som har sitt egentliga hemvist

tillsammans med föräldrar eller andra anhöriga anses

bosatt där även om han eller hon på grund av

skolgången regelmässigt tillbringar sin dygnsvila på

annan fastighet (11 §). Detsamma gäller elev som

fyllt 18 år så länge studierna avser grund- eller

gymnasieskola eller motsvarande. En vuxen studerande

skall folkbokföras där han regelmässigt tillbringar

sin dygnsvila enligt samma regler som gäller för

andra vuxna. Om den studerande veckopendlar till

studieorten och därigenom anses ha dubbel bosättning

skall han vara folkbokförd där han med hänsyn till

övriga omständigheter får anses ha sin egentliga

hemvist.

Motionen

I motion Sk901 av Viviann Gerdin (c) föreslås att

studerande själva skall få avgöra folkbokföringsort

med hänsyn till sina privata förhållanden.

Utskottets ställningstagande

Folkbokföringen skall bedömas efter de faktiska

omständigheterna. Någon valfrihet i fråga om var en

person skall vara folkbokförd finns med några få

undantag inte. Tillräckliga skäl att utöka detta

undantag med studerande föreligger enligt utskottets

uppfattning inte. Motionen avstyrks därför.

Översyn av folkbokföringen

Motionen

I motion Sk903 yrkande 1 av Rune Berglund och Berit

Andnor (s) anförs att det behövs en översyn av

folkbokföringslagen för att utröna om det går att

skapa klara regler och möjligheter för kommuner och

myndigheter att övervaka och beivra uppenbart

missbruk av folkbokföringen.

Utskottets ställningstagande

Kommuner och landsting har i dag en skyldighet att

underrätta skattemyndigheten om det finns anledning

att anta att någon har fel adress i folkbokföringen.

Dessa uppgifter ligger till grund för

bosättningskontroll. Inom skatteförvaltningen pågår

för närvarande ett projekt för förbättrad

bosättningskontroll inom folkbokföringsverksamheten.

Målet för projektet är att stärka kontrollfunktionen

och skapa underlag för effektivare metoder för

kontrollen. En fråga som prioriteras är samarbetet

med andra myndigheter. Utskottet anser mot den

anförda bakgrunden att det för närvarande inte finns

anledning att göra en sådan översyn som begärs i

motionen. Motionen avstyrks därmed.

Folkbokföringsdag

Bakgrund

Den 1 november var tidigare mantalsskrivningsdag. I

och med den nya folkbokföringslagen avskaffades

mantalsskrivningen och ersattes av begreppet

folkbokföring. Folkbokföring sker löpande under året

och någon viss folkbokföringsdag finns inte. Som

huvudregel gäller vid flyttning den nya folk-

bokföringen fr.o.m. flyttningsdagen. Något skäl att

ha en viss folkbokföringsdag finns inte för

folkbokföringsverksamheten. Det finns dock fortfa-

rande i t.ex. kommunalskattelagen och lagen om

allmän försäkring kvar vissa bestämmelser som tar

sikte på folkbokföringen den 1 november.

Motionen

I motion Sk903 yrkande 2 av Rune Berglund och Berit

Andnor (s) anförs att det finns anledning att utreda

frågan om huruvida folkbokföringsdag skall vara den

1 januari i fortsättningen. Skälen för att ha den 1

november som folkbokföringsdag existerar enligt

motionärerna inte längre.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har under flera år avstyrkt motsvarande

yrkanden - senast i det av riksdagen godkända

betänkandet 1997/98:SkU5. Utskottet har framhållit

att mantalsskrivningsdagen avskaffades med den nya

folkbokföringslagen. Det finns ingen

folkbokföringsdag, även om det i vissa lagar finns

kvar bestämmelser som tar sikte på folkbokföringen

den 1 november. Utskottet gör inte nu någon annan

bedömning och avstyrker motion Sk903 i motsvarande

del.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande behandling av

personuppgifter i skattemyndigheternas

brottsutredande verksamhet

att riksdagen med bifall till proposition 1998/99:34 i denna

del samt med avslag på motionerna 1998/99:Sk14

yrkandena 1-3 och 1998/99:Sk16 yrkande 1 godtar

regeringens förslag,

res. 1 (m) - delvis

2. beträffande personuppgiftsombud vid

ADB-revision

att riksdagen med bifall till proposition 1998/99:34 i denna

del samt med avslag på motion 1998/99:Sk14

yrkande 4 godtar regeringens förslag,

res. 2 (m)

3. beträffande behandling av känsliga personuppgifter

att riksdagen med bifall till proposition

1998/99:34 i denna del samt med avslag på

motionerna 1998/99:Sk16 yrkande 2 och

1998/99:Sk15 yrkande 3 godtar regeringens

förslag,

res. 3 (kd) - delvis

4. beträffande utlämnande av

personuppgifter som behandlas i

skattemyndigheternas brottsförebyggande

verksamhet

att riksdagen med bifall till proposition1998/99:34 i denna

del samt med avslag på motion 1998/99:Sk16

yrkande 3 godtar regeringens förslag,

res. 4 (kd)

5. beträffande utvärdering av

skattebrottsenheterna

att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk15 yrkande 1,

6. beträffande övergripande utredning om

den personliga integriteten

att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk15 yrkande 2,

7. beträffande lagförslagen

att riksdagen till följd av vad ovan anförts och hemställts

dels antar de i proposition 1998/99:34 framlagda

förslagen till

1. lag om behandling av personuppgifter vid

skattemyndigheters medverkan i

brottsutredningar,

2. lag om ändring i lagen (1998:620) om

belastningsregister,

3. lag om ändring i lagen (1998:621) om

misstankeregister,

4. lag om ändring i lagen (1998:624) om ändring

i sekretesslagen (1998:100),

5. lag om ändring i lagen (1997:1024) om

skattemyndigheters medverkan i

brottsutredningar,

6. lag om ändring i polisdatalagen (1998:622),

7. lag om upphävande av lagen (1987:1231) om

automatisk databehandling vid taxeringsrevision,

m.m.,

8. lag om ändring i förvaltningsprocesslagen

(1971:291),

9. lag om ändring i lagen (1994:466) om

särskilda tvångsåtgärder i

beskattningsförfarandet,

10. lag om ändring i skatteregisterlagen

(1980:343),

dels antar det i proposition 1998/99:34

framlagda förslaget till lag om ändring i lagen

(1998:1441) om ändring i lagen (1998:624) om

ändring i sekretesslagen (1980:100) med följande

ändring i 9 kap. 17 §:

-----------------------------------------------------

Regeringens förslag Utskottets förslag

-----------------------------------------------------

9 kap.

17 §

-----------------------------------------------------

Sekretess gäller för uppgift om enskilds personliga

och ekonomiska förhållanden, om inte annat följer av

18 §

1. i utredning enligt bestämmelserna om

förundersökning i brottmål,

2. i angelägenhet, som avser användning av

tvångsmedel i sådant mål eller i annan verksamhet

för att förebygga brott,

3. i angelägenhet som avser registerkontroll och

särskild personutredning enligt säkerhetsskyddslagen

(1996:627),

4. i åklagarmyndighets, polismyndighets,

skattemyndighets, Statens kriminaltekniska

laboratoriums, tullmyndighets eller kustbevakningens

verksamhet i övrigt för att förebygga, uppdaga,

utreda eller beivra brott,

-----------------------------------------------------

5. i register som förs av 5. i Statens

Rikspolisstyrelsen enligt biografbyrås verksamhet

polisdatalagen (1998:622) att biträda

eller som annars be- Justitiekanslern, allmän

handlas där med stöd av åklagare eller

samma lag, polismyndighet i

brottmål,

6. i register som förs

enligt lagen (1998:621) 6. i register som förs

om misstankeregister, av Rikspolisstyrelsen

enligt polisdatalagen

7. i Statens (1998:622) eller som

biografbyrås verksamhet annars behandlas där med

att biträda stöd av samma lag,

Justitiekanslern, allmän

åklagare eller 7. i register som förs

polismyndighet i enligt lagen (1998:621)

brottmål, om misstankeregister,

-----------------------------------------------------

8. i register som förs av Riksskatteverket enligt

lagen (1999:000) om behandling av personuppgifter

vid skattemyndigheters medverkan i brottsutredningar

eller som annars behandlas där med stöd av samma

lag, om det inte står klart att uppgiften kan röjas

utan att den enskilde eller någon honom närstående

lider skada eller men.

Sekretess gäller i verksamhet, som avses i första

stycket, för anmälan eller utsaga från enskild, om

det kan antas att fara uppkommer för att någon

utsätts för våld eller annat allvarligt men om

uppgiften röjs.

Utan hinder av sekretessen får uppgift lämnas till

enskild enligt vad som föreskrivs i den särskilda

lagstiftningen om unga lagöverträdare och i säker-

hetsskyddslagen (1996:627) samt i förordning som har

stöd i denna lag. Utan hinder av sekretessen får

uppgift vidare lämnas ut enligt vad som föreskrivs i

lagen (1998:621) om misstankeregister,

polisdatalagen (1998:622) och lagen (1999:000) om

behandling av personuppgifter vid skattemyndigheters

medverkan i brottsutredningar samt i förordningar

som har stöd i dessa lagar.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller

sekretess i högst sjuttio år.

-----------------------------------------------------

res. 1 (m) - delvis

res. 3 (kd) - delvis

8. beträffande utfärdande av F-skattsedel

och startande av företag

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk310 yrkande 7,

1998/99:Sk801, 1998/99:Sk802, 1998/99:Sk804,

1998/99:A215 yrkande 3, 1998/99:N330 yrkande 9,

1998/99:Sk308 yrkande 14, 1998/99:N332 yrkandena

3, 4 och 8, 1998/99:A811 yrkande 10,

1998/99:Sk811, 1998/99:N326 yrkande 9 och

1998/99:Sk812,

res. 5 (m, kd)

9. beträffande F-skattsedel till

riksdagsledamöter

att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk809,

10. beträffande beräkning av F-skatt

att riksdagen avslår motion 1998/99:N238 yrkande 16,

res. 6 (m, kd, c)

11. beträffande förenklad bokföring och

deklaration m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:N238 yrkande 15,

1998/99:N332 yrkande 2, 1998/99:A811 yrkande 11,

1998/99:Sk813, 1998/99:N326 yrkande 10 och

1998/99:Sk803,

res. 7 (m)

res. 8 (kd, c)

12. beträffande revisionsregler och

skattetillägg

att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk808 yrkandena 1-3,

res. 9 (m)

13. beträffande åtgärder mot ekonomisk

brottslighet

att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk814,

14. beträffande taxeringsnämnderna

att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk815,

res. 10 (m)

15. beträffande uppgift om skatt på

lönebesked

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk659,

1998/99:Sk660, 1998/99:Sf215 och 1998/99:Sf258,

res. 11 (m)

16. beträffande preliminärskatteavdrag

att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk816,

17. beträffande deklarationstidpunkt

att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk805 yrkande 1,

res. 12 (v)

18. beträffande avgift vid försenad

deklaration

att riksdagen avslår motion 1998/99:N326 yrkande 33,

19. beträffande skattebetalningsdag

att riksdagen avslår motion 1998/99:N238 yrkande 5,

res. 13 (m, kd, c)

20. beträffande inbetalning av kvarskatt

att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk805 yrkandena 2 och 3,

res. 14 (v)

21. beträffande dröjsmålsränta i

skattemål

att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk810,

res. 15 (m, kd)

22. beträffande avdrag för kostnader för

fullgörande av uippdraget som riksdagledamot

att riksdagen avslår motion 1998/99:K263,

23. beträffande folkbokföring av barn

att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk902,

24. beträffande folkbokföring av

studerande

att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk901,

25. beträffande översyn av

folkbokföringen

att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk903 yrkande 1,

26. beträffande folkbokföringsdag

att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk903 yrkande 2.

Stockholm den 16 februari 1999

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

I beslutet har deltagit: Arne Kjörnsberg (s), Bo

Lundgren (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Per

Rosengren (v), Holger Gustafsson (kd), Carl Fredrik

Graf (m), Per Erik Granström (s), Carl Erik Hedlund

(m), Ulla Wester (s), Lena Sandlin (s), Marie

Engström (v), Helena Höij (kd), Marietta de

Pourbaix-Lundin (m), Yvonne Ruwaida (mp), Rolf

Kenneryd (c) och Lars U Granberg (s).

Reservationer

1. Behandling av personuppgifter i

skattemyndigheternas brottsutredande

verksamhet (mom. 1 och mom. 7 i motsvarande

del) - m

Bo Lundgren (m), Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik

Hedlund (m) och Marietta de Pourbaix-Lundin (m) har

dels anfört följande:

Enligt Moderata samlingspartiets mening skall

skattebrott som all annan brottslighet bekämpas så

effektivt som möjligt men inte på bekostnad av

grundläggande rättssäkerhetskrav. Det är väsentligt

att gränslinjen mellan fiskal verksamhet och

brottsutredande verksamhet upprätthålls. Det

framstår för oss som främmande att låta viss typ av

brottslighet utredas och bekämpas utanför det

ordinarie rättssystemet. Vi motsatte oss därför

inrättandet av särskilda skattebrottsenheter hos

skattemyndigheterna. Av hänsyn till den personliga

integriteten avvisar vi nu också regeringens förslag

till lag om behandling av personuppgifter i

skattemyndigheternas brottsutredande verksamhet.

Förslaget innebär bl.a. att skattemyndigheterna i

underrättelseverksamhet skall behandla

personuppgifter beträffande personer som det inte

föreligger någon brottsmisstanke mot. Vi motsätter

oss detta liksom vi tidigare av integritetsskäl

motsatte oss att polisen och tullen skulle få sådana

möjligheter. Orsaken till att utredningar om

ekonomiska brott många gånger är bristfälliga är som

regel brist på resurser och kompetens. I

Moderaternas budgetalternativ tillfördes domstols-

och åklagarväsendet ökade resurser för att bl.a.

möjliggöra rekrytering av fler åklagare och

anlitande av särskild expertis på konsultbasis.

Utöver denna resursförstärkning förordar vi att

initiativ snarast tas till en översyn av

skattelagstiftningen i förenklande och

brottsförebyggande syfte. Översynen bör också

innefatta en analys av skattenivåernas betydelse för

skattebrottsutvecklingen.

dels vid moment 1 och moment 7 i motsvarande del

hemställt:

1. beträffande behandling av personuppgifter i

skattemyndigheternas brottsutredande verksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sk14 yrkandena

1-3 och med anledning av motion 1998/99:Sk16

yrkande 1 avslår proposition 1998/99:34 i denna

del och som sin mening ger regeringen till känna

vad ovan anförts,

7. beträffande lagförslagen i motsvarande del

att riksdagen till följd härav avslår de vid

propositionen fogade förslagen till

1. lag om behandling av personuppgifter vid

skattemyndigheters medverkan i

brottsutredningar,

2. lag om ändring i lagen (1998:620) om

belastningsregister,

3. lag om ändring i lagen (1998:621) om

misstankeregister,

4. lag om ändring i lagen (1998:624) om ändring

i sekretesslagen (1998:100),

5. lag om ändring i lagen (1999:000) om ändring

i lagen (1998:624) om ändring i sekretesslagen

(1980:100),

6. lag om ändring i lagen (1997:1024) om

skattemyndigheters medverkan i

brottsutredningar,

7. lag om ändring i polisdatalagen (1998:622).

2. Personuppgiftsombud vid ADB-revision

(mom. 2) - m

Bo Lundgren (m), Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik

Hedlund (m) och Marietta de Pourbaix-Lundin (m) har

dels anfört följande:

I likhet med remissinstanserna anser Moderata

samlingspartiet att skattemyndigheterna för att

säkerställa ett gott integritetsskydd vid ADB-

revision skall åläggas en skyldighet att utse

personuppgiftsombud. Regeringen bör få i uppdrag att

återkomma med ett sådant förslag.

dels vid moment 2 hemställt:

2. beträffande personuppgiftsombud vid ADB-

revision

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sk14 yrkande 4

avslår proposition 1998/99:34 i denna del och

som sin mening ger regeringen till känna vad

ovan anförts.

3. Behandling av känsliga personuppgifter

(mom. 3 och mom. 7 i motsvarande del) - kd

Holger Gustafsson (kd) och Helena Höij (kd) har

dels anfört följande:

Trots att regeringen i propositionen ifrågasätter

det sakliga behovet av att i utredningar om

skattebrott göra undantag från personuppgiftslagens

förbud mot att behandla känsliga personuppgifter,

föreslår man att skattemyndigheterna skall ha

möjlighet att behandla sådana uppgifter i en

förundersökning. Kristdemokraterna motsätter sig av

integritetsskäl förslaget.

dels vid moment 3 hemställt:

3. beträffande behandling av känsliga

personuppgifter

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sk16 yrkande 2

och med anledning av motion 1998/99:Sk15 yrkande

3 avslår proposition 1998/99:34 i denna del,

7. beträffande lagförslagen i motsvarande

del

att riksdagen till följd härav antar det i

proposition 1998/99:34 framlagda förslaget till

lag om behandling av personuppgifter vid

skattemyndigheters medverkan i brottsutredningar

med den ändringen att 4 § utgår ur lagförslaget.

4. Utlämnande av personuppgifter som behandlas i

skattemyndigheternas brottsförebyggande

verksamhet (mom. 4) - kd

Holger Gustafsson (kd) och Helena Höij (kd) har

dels anfört följande:

I propositionen sägs att ifrågavarande

personuppgifter som regel inte behövs hos någon

annan än motsvarande enhet hos en annan

skattemyndighet samt hos polis- och

åklagarmyndighet. Det kan i praktiken visa sig vara

en alltför from förhoppning. Den praktiska

tillämpningen av reglerna om utlämnande av

personuppgifter bör därför noga följas upp och

utvärderas.

dels vid moment 4 hemställt:

4. beträffande utlämnande av personuppgifter

som behandlas i skattemyndigheternas

brottsförebyggande verksamhet

att riksdagen med anledning av proposition 1998/99:34 i denna

del och med bifall till motion 1998/99:Sk16

yrkande 3 som sin mening ger regeringen till

känna vad ovan anförts.

5. Utfärdande av F-skattsedel och

startande av företag (mom. 8) - m, kd

Bo Lundgren (m), Holger Gustafsson (kd), Carl

Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Helena Höij

(kd) och Marietta de Pourbaix-Lundin (m) har

dels anfört följande:

Det måste bli enklare att bli företagare.

Småföretagardelegationen har påtalat att det är

onödigt krångligt att starta företag i Sverige. F-

skattsedeln är företagandets skattemässiga grund.

Utan den kan inget företag i praktiken startas. F-

skattsedel bör tilldelas alla som begär det om det

inte framstår som uppenbart att det föregivna

företagssyftet är oseriöst. Det s.k. självständig-

hetsrekvisitet bör bevakas genom uppföljning i

stället för genom en restriktiv regeltillämpning vid

beviljande av F-skattsedlar.

dels vid moment 8 hemställt:

8. beträffande utfärdande av F-skattsedel och

startande av företag

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Sk310 yrkande

7, 1998/99:N326 yrkande 9 och med anledning av

motionerna 1998/99:Sk801, 1998/99:Sk804,

1998/99:Sk308 yrkande 14, 1998/99:

N332 yrkandena 3, 4 och 8 samt med avslag på

motionerna 1998/99:Sk802, 1998/99:Sk812,

1998/99:N330 yrkande 9, 1998/99:

A215 yrkande 3, 1998/99:A811 yrkande 10 och

1998/99:Sk811 som sin mening ger regeringen till

känna vad ovan anförts.

6. Beräkning av F-skatt (mom. 10) - m, kd,

c

Bo Lundgren (m), Holger Gustafsson (kd), Carl

Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Helena Höij

(kd), Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Rolf

Kenneryd (c) har

dels anfört följande:

Den preliminära F-skatten bör sättas till 100 % av

föregående års skatt i stället för som i dag

schablonmässigt skrivas upp. Med de nuvarande reg-

lerna tvingas i många fall företagare att ansöka om

jämkning av preliminärskatten vilket är onödigt

krångligt för både skattemyndigheten och företaga-

ren.

dels vid moment 10 hemställt:

10. beträffande beräkning av F-skatt

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:N238 yrkande 16

som sin mening ger regeringen till känna vad

ovan anförts.

7. Förenklad bokföring och deklaration m.m.

(mom. 11) - m

Bo Lundgren (m), Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik

Hedlund (m), och Marietta de Pourbaix-Lundin (m) har

dels anfört följande:

Det stora flertalet småföretagare deklarerar i regel

inte själva, utan anlitar experthjälp. Problemen har

sin grund i de krav som ställs på bokföring och

bokslut. Vi anser att reglerna för småföretagarnas

redovisning, bokslut och deklaration skall göras så

enkla att flertalet företagare kan klara sina

bokslut och deklarationer utan kostsam hjälp

utifrån.

dels vid moment 11 hemställt:

11. beträffande förenklad bokföring och

deklaration m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:N326 yrkande 10

och med anledning av motionerna 1998/99:N238

yrkande 15, 1998/99:N332 yrkande 2, 1998/99:A811

yrkande 11 och 1998/99:Sk813 samt med avslag på

motion 1998/99:Sk803 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts.

8. Förenklad bokföring och deklaration m.m.

(mom. 11) - kd, c

Holger Gustafsson (kd), Helena Höij (kd) och Rolf

Kenneryd (c) har

dels anfört följande:

Företagen behöver fasta långsiktiga spelregler.

Förändringar måste ske med god framförhållning.

Reglerna måste också vara enkla och lättillgängliga.

Flertalet egenföretagare klarar i dag inte att sköta

den administrativa delen av företaget, trots

förhållandevis enkla förhållanden. Enligt vår upp-

fattning är det inte är rimligt att småföretagare

måste anlita expertis för att deklarera. Vi anser

att reglerna för småföretagarnas redovisning,

bokslut och deklaration skall göras så enkla att de

flesta kan klara sig utan kostsam hjälp utifrån.

Förändringarna av systemet bör inte begränsas av

nuvarande företagsformer. Om det är nödvändigt skall

nya företagsformer kunna skapas.

dels vid moment 11 hemställt:

11. beträffande förenklad bokföring och

deklaration m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:N238 yrkande

15, 1998/99:Sk813 och 1998/99:N326 yrkande 10

och med anledning av motionerna 1998/99:N332

yrkande 2 och 1998/99:A811 yrkande 11 samt med

avslag på motion 1998/99:Sk803 som sin mening

ger regeringen till känna vad ovan anförts.

9. Revisionsregler och skattetillägg

(mom. 12) - m

Bo Lundgren (m), Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik

Hedlund (m) och Marietta de Pourbaix-Lundin (m) har

dels anfört följande:

I en rättsstat får Enligt Moderata samlingspartiets

uppfattning myndigheter aldrig ges godtyckliga

befogenheter utan dessa måste vara väl avgränsade

och framgå av lag. Vid integritetskränkande

myndighetsutövning är det viktigt att åtgärden står

i rimlig proportion till ändamålet. Reglerna vid

skattekontroll skall vara utformade så att respekten

för den enskildes integritet och rättssäkerhet

upprätthålls, och de bör präglas av en bra balans

mellan olika aktörer. Reglerna för skatterevision

som infördes 1997 rörande tredjemansrevision,

revision av löpande period, underrättelse om

revision och tredjemansföreläggande innebär att

integritets- och rättssäkerhetshänsyn satts åt

sidan. Enligt Moderata samlingspartiets mening bör

de regler för skatte- och tullrevision som gällde

tidigare återinföras.

De förändrade eftergiftsgrunder vid skatte- och

tulltillägg som införts har inte fått förväntad

effekt. Det förekommer att skattemyndigheterna påför

orimliga skattetilläggsbelopp bl.a. vid

periodiseringsfel. Tilläggen bör därför bli föremål

för utredning. I avvaktan på att utredningen blir

klar bör skattetillägget vid periodiseringsfel

avseende direkt och indirekt skatt och tulltillägget

omedelbart avskaffas.

dels vid moment 12 hemställt:

12. beträffande revisionsregler och

skattetillägg

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sk808 yrkandena

1-3 som sin mening ger regeringen till känna vad

ovan anförts om en översyn av reglerna om

skattetillägg och att regeringen skyndsamt

lägger fram förslag om att skattetillägg vid

periodiseringsfel omedelbart avskaffas.

10. Taxeringsnämnderna (mom. 14) - m

Bo Lundgren (m), Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik

Hedlund (m) och Marietta de Pourbaix-Lundin (m) har

dels anfört följande:

Skattenämnderna består för närvarande av femton

ledamöter som växelvis kallas till tjänstgöring.

Bara fem ledamöter behövs för att nämnden skall vara

beslutsför. Enligt vår mening lämnar denna

sammansättning utrymme för onödigt godtycke vid

kallandet av tjänstgörande. En ordning som innebär

att fem ledamöter väljs till ordinarie ledamöter och

fem till suppleanter vore att föredra och skulle

bättre anknyta till vad som gäller för andra

offentliga nämnder och styrelser.

dels vid moment 14 hemställt:

14. beträffande taxeringsnämnderna

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sk815 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan

anförts.

11. Uppgift om skatt på lönebesked

(mom. 15) - m

Bo Lundgren (m), Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik

Hedlund (m) och Marietta de Pourbaix-Lundin (m) har

dels anfört följande:

Sverige har det högsta skattetrycket bland OECD-

länderna. De svenska löntagarna betalar ca 35 olika

inkomstskatter, löneskatter, mervärdesskatter,

punktskatter och andra indirekt verkande skatter.

Mellan åren 1994 och 1998 har skatterna höjts med

netto 70 miljarder kronor. Vi anser att

skattebetalarna bör ha så fullständig information

som möjligt om vilka skatter och avgifter man

betalar och hur de används. Skatter och

arbetsgivaravgifter skall synliggöras genom att

redovisas på lönebesked och inkomstuppgifter. Den

som säljer en vara skall ange t.ex. moms och

punktskatter och den som tillhandahåller en tjänst

skall ange hur stor del som utgörs av skatt.

dels vid moment 15 hemställt:

15. beträffande uppgift om skatt på lönebesked

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sk659 och med

anledning av motionerna 1998/99:Sk660,

1998/99:Sf215 och 1998/99:Sf258 som sin mening

ger regeringen till känna vad ovan anförts.

12. Deklarationstidpunkt (mom. 17) - v

Per Rosengren (v) och Marie Engström (v) har

dels anfört följande:

Genom att den förenklade deklarationen skall lämnas

in senast den 2 maj under taxeringsåret uppstår

vissa flaskhalsproblem. Granskningen blir till stor

del förlagd till sommarmånaderna eftersom

slutskattsedlarna skall skickas ut senast i mitten

på september. För att skattemyndigheterna skall

hinna med att granska alla deklarationer

kontrollerar man inte alla avdrag lika noggrant och

tiden för mer komplicerade deklarationer blir knapp.

Vänsterpartiet anser att inlämningsdagen för den

förenklade deklarationen bör ändras till den 31 mars

för att ge större utrymme för kontroller.

dels vid moment 17 hemställt:

17. beträffande deklarationstidpunkt

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sk805 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

13. Skattebetalningsdag (mom. 19) - m, kd,

c

Bo Lundgren (m), Holger Gustafsson (kd), Carl

Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Helena Höij

(kd), Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Rolf

Kenneryd (c) har

dels anfört följande:

I samband med skattekontoreformen infördes regler

som innebär att skatten är betald den dag

betalningen bokförs på skattemyndighetens konto. Det

är enligt vår uppfattning en olycklig ordning,

eftersom förseningar kan uppstå som den

skattskyldige inte orsakat eller kan råda över.

Enligt vår mening bör den gamla ordningen

återinföras som innebar att skatten är betald den

dag inbetalning sker.

dels vid moment 19 hemställt:

19. beträffande skattebetalningsdag

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:N238 yrkande 5

som sin mening ger regeringen till känna vad

ovan anförts.

14. Inbetalning av kvarskatt (mom. 20) - v

Per Rosengren (v) och Marie Engström (v) har

dels anfört följande:

Den som får sitt slutskattebesked i slutet av

augusti under taxeringsåret skall betala in

kvarstående skatt senast den sista november samma

år. Det leder till problem för många, speciellt

barnfamiljer, eftersom ekonomin oftast är ansträngd

vid den tiden på året. Vänsterpartiet anser att den

tidigare betalningstiden för kvarstående skatt skall

återinföras.

dels vid moment 20 hemställt:

20. beträffande inbetalning av kvarskatt

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:Sk805 yrkandena

2 och 3 som sin mening ger regeringen till känna

vad ovan anförts.

15. Dröjsmålsränta i skattemål (mom. 21) -

m, kd

Bo Lundgren (m), Holger Gustafsson (kd), Carl

Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Helena Höij

(kd) och Marietta de Pourbaix-Lundin (m) har

dels anfört följande:

Problemet med långa handläggningstider är en

angelägen rättssäkerhetsfråga. En skattskyldig kan i

åratal till följd av lång handläggningstid tvingas

reservera medel för ränta på i efterhand påförd

skatt. Målsättningen för skattemyndighetens

handläggning bör vara att alla deklarationer skall

fastställas inom ett halvår från det att de lämnas

in. I dag är handläggningstiden enbart i domstol

ofta ett till ett och ett halvt år. Vi anser att

möjligheten att ta ut dröjsmålsränta på i efterhand

påförd skatt skall begränsas till ett år.

dels vid moment 21 hemställt:

21. beträffande dröjsmålsränta i skattemål

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sk810 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan

anförts.

Särskilda yttranden

1. Behandling av personuppgifter i

skattemyndigheternas brottsutredande

verksamhet (mom.1) - kd

Holger Gustafsson (kd) och Helena Höij (kd) anför:

Kristdemokraterna ställer sig positiva till att

regeringen intensifierar kampen mot den ekonomiska

brottsligheten men vi tycker att inrättandet av

skattebrottsenheter hos skattemyndigheterna är fel

metod att angripa problemet. Vi anser att det

principiellt är bättre om skattemyndigheterna som

har fiskala mål inte samtidigt har brottsutredande

uppgifter. Kraven på effektivitet måste balanseras

mot kraven på rättssäkerhet. Det är också bättre om

en myndighet har väldefinierade och inte motstridiga

eller konkurrerande verksamhetsmål.

Kristdemokraterna anser att den brottsutredande

verksamheten på skatteområdet bör återföras till

polisen. När verksamheten på skattebrottsenheterna

nu kommit i gång vill vi understryka vikten av att

den ordinarie uppbörds-, kontroll- och

taxeringsverksamheten hålls strikt åtskild från den

brottsutredande verksamheten.

2. Beträffande avgift vid försenad

deklaration (mom. 18) - m, kd

Bo Lundgren (m), Holger Gustafsson (kd), Carl

Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Helena Höij

(kd) och Marietta de Pourbaix-Lundin (m) anför:

De nya skatteinbetalningsrutinerna innebär i

allmänhet förenklingar men de nya reglerna bl.a. om

straffavgift på 1 000 kr vid för sent inlämnad

deklaration är en försämring som särskilt missgynnar

småföretag. Straffavgiften hade ingen motsvarighet i

det tidigare systemet eftersom inlämnande av

deklaration och betalning gjordes i samma handling.

Många företagare skulle vilja lämna deklarationen

direkt till det lokala skattekontoret men enligt

Riksskatteverket är detta inte möjligt.

Straffavgiften är oskälig genom att den är lika stor

oberoende av förseningens längd och vilka belopp som

deklareras.

3. Beträffande folkbokföring av barn (mom.

23) - v

Per Rosengren (v) och Marie Engström (v) anför:

Enligt folkbokföringsreglerna skall

skattemyndigheten folkbokföra en person där hon

eller han kan anses bosatt. Beslutet kan överklagas

till allmän förvaltningsdomstol. Föräldrar som har

gemensam vårdnad om barn måste enligt gällande

regler överklaga gemensamt om de anser beslutet

felaktigt. Om de är oense om var barnet är bosatt

och inte kan enas om ett överklagande blir de (och

barnet) i realiteten rättslösa. Vi anser att en

korrekt folkbokföring fordrar att föräldrar var för

sig kan överklaga eller begära ändring av ett beslut

om folkbokföring.

Konstitutionsutskottets yttrande

1998/99:KU1y

Behandling av personuppgifter i

skattemyndigheternas

brottsutredande verksamhet, m.m.

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har den 24 november 1998 beslutat

att bereda konstitutionsutskottet tillfälle att

yttra sig över proposition 1998/99:34 Behandling av

personuppgifter i skattemyndigheternas

brottsutredande verksamhet, m.m. jämte motioner.

Konstitutionsutskottet begränsar sitt yttrande till

frågor som rör enskildas integritet vid behandling

av personuppgifter samt sekretess. I yttrandet

behandlas därmed frågor om reglering i en särskild

lag av behandling av per-sonuppgifter i

skattemyndigheternas brottsutredande verksamhet, den

nya lagens tillämpningsområde, behandling av

känsliga personuppgifter, kvarstående

brottsmisstankar, utlämnande av uppgifter,

behandling av personuppgifter i

underrättelseverksamhet och underrättelseregister,

gallring, ändringar i sekretesslagen och behandling

av personuppgifter vid ADB-revision.

Utskottet

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en ny lag om behandling av

personuppgifter vid skattemyndigheternas medverkan i

brottsutredningar. Enligt förslaget skall lagen utgå

från personuppgiftslagen och endast innehålla de

särbestämmelser som är nödvändiga för

skattemyndigheternas brottsutredande verksamhet.

Genom den föreslagna lagen regleras också

skattemyndigheternas möjlighet att i

underrättelseverksamhet som avser allvarlig

brottslig verksamhet behandla personuppgifter helt

eller delvis automatiserat i särskilda undersök-

ningar eller i underrättelseregister. Därutöver

föreslår regeringen vissa ändringar i sekretesslagen

(1980:100), lagen (1998:620) om belastningsregister

och lagen (1998:621) om misstankeregister.

Vidare föreslås i propositionen att lagen

(1987:1231) om automatisk databehandling vid

taxeringsrevision, m.m. upphävs. I enlighet med

detta kommer personuppgiftslagens regler att gälla

vid revision och annan kontroll som genomförs av

skatte- och tullmyndigheter.

Regeringen föreslår därutöver en ändring i

skatteregisterlagen (1980:343) för att förtydliga

kronofogdemyndigheternas rätt till åtkomst av vissa

uppgifter om mervärdesskatt.

I propositionen föreslås att lagförslag och

ändringar träder i kraft den 1 april 1999.

Bakgrund

Ärendet och dess beredning

I proposition 1997/98:10 om skattemyndigheternas

medverkan vid brottsutredningar, m.m. föreslog

regeringen att skattebrottsutredningar skall få

bedrivas hos skattemyndigheterna. Verksamheten

föreslogs regleras i en särskild lag, lagen om

skattemyndigheters medverkan i brottsutredningar.

Den brottsutredande verksamheten skulle enligt

regeringen bedrivas av särskilda enheter,

skattebrottsenheter. Förslaget innebar bl.a. att

skattebrottsenheterna efter beslut av åklagare skall

utreda brott inom skatteområdet. Förslaget har

antagits av riksdagen (bet. 1997/98:SkU10, rskr.

1997/98:70). Lagen (1997:1024) om skattemyndigheters

medverkan i brottsutredningar trädde i kraft den 1

juli 1998.

Regeringen beslutade den 7 november 1996 att

tillkalla en särskild utredare för att utreda vilka

register en kommande skattekriminal vid skatteför-

valtningen kan ha behov av för

skattebrottsutredningar samt föreslå den

författningsreglering av registren som är motiverad.

I uppdraget ingick dessutom att se över vilka

ändringar som behövs i skatteregisterlagen

(1980:343) för att underlätta arbetet med att utreda

skattebrott m.m. samt behovet av tillgång till

uppgifter hos andra myndigheter. Utredningen antog

namnet Skattekriminalregisterutredningen.

Utredningen avlämnande i december 1997 betänkandet

Integritet - Effektivitet - Skattebrott (SOU

1998:9). Betänkandet har remissbehandlats. I den nu

aktuella propositionen tar regeringen ställning till

utredningens förslag.

Regeringen behandlar i detta sammanhang också de

förslag som lämnats i en inom Regeringskansliet

upprättad promemoria om ADB-revisioner (Fi98/1915).

Promemorian har remissbehandlats.

Skattemyndigheternas medverkan i brottsutredningar

Skattemyndigheterna kommer med stöd av lagen

(1997:1024) om skattemyndigheters medverkan i

brottsutredningar att - om åklagaren beslutar detta

- ansvara för utredningar om brott inom

skatteområdet. Enligt denna lag omfattar

skattemyndigheternas verksamhet brott enligt

skattebrottslagen (1971:69), 19 kap. 1 § första

stycket 4 aktiebolagslagen (1975:1385), 11 § tredje

stycket lagen (1967:531) om tryggande av

pensionsutfästelse m.m., folkbokföringslagen

(1991:481) samt bokföringsbrott enligt 11 kap. 5 §

brottsbalken. En skattemyndighet får också medverka

i fråga om annan brottslighet, om åklagaren anser

att det finns särskilda skäl för detta.

Den brottsutredande verksamheten skall bedrivas

inom särskilda enheter inom skatteförvaltningen.

Skattebrottsutredningar hålls därigenom organisa-

toriskt åtskilda från skatteutredningar.

Enligt lagen om skattemyndigheters medverkan i

brottsutredningar är det åklagaren som leder

förundersökningar även på skatteområdet. Vid sådan

undersökning får åklagaren begära biträde av

skattemyndigheten. Något hinder mot att i stället

polisen verkställer förundersökningar finns inte.

Skattemyndigheterna har således ingen exklusiv rätt

att medverka i förundersökningarna. På lång sikt är

det tänkt att skattebrottsenheterna vid skatte-

myndigheterna skall verkställa i princip alla

skattebrottsutredningar. Enligt Riksskatteverket

kommer utredningsverksamhet rörande brott på skatte-

området inledningsvis att organiseras endast i

storstadsregionerna.

Skattemyndigheterna har inte getts någon befogenhet

att verkställa beslut om straffprocessuella

tvångsmedel.

Brott som faller utanför skattemyndigheternas

ansvarsområde skall som huvudregel utredas av

polisen. Vid blandad brottslighet kan därför skatte-

brottsligheten utredas av skattebrottsenheter och

övrig brottslighet av polis. Sådana utredningar

kommer att ske i samverkan och med åklagare som

gemensam förundersökningsledare. Inom ramen för

Ekobrottsmyndighetens organisation kan sådan blandad

brottslighet komma att utredas av fasta,

åklagarledda arbetsgrupper.

Skattemyndigheten ges enligt lagen om

skattemyndigheters medverkan i brottsutredningar

också befogenhet att självständigt få utföra s.k.

förenklade brottsutredningar, dvs. i de fall

förundersökning enligt 23 kap. 22 § rättegångsbalken

inte behövs. Som en förutsättning härför gäller att

den misstänkte kan antas erkänna gärningen.

Förenklad brottsutredning får endast användas om den

misstänkte har fyllt 21 år.

Enligt lagen om skattemyndigheters medverkan i

brottsutredningar ges skattemyndigheterna också

befogenhet att bedriva underrättelseverksamhet.

Propositionen

Lag om behandling av personuppgifter i

brottsutredningar

Regeringen föreslår att behandling av

personuppgifter vid skattemyndigheters medverkan i

brottsutredningar skall regleras i en särskild lag.

Enligt förslaget skall lagen utgå från

personuppgiftslagen (1998:204) och endast innehålla

de särbestämmelser som är nödvändiga för

skattemyndigheternas brottsutredande verksamhet.

I skälen för sitt förslag anför regeringen att

skattemyndigheterna kommer att ha i princip samma

arbetsuppgifter i fråga om brott inom skatteområdet

som tullmyndigheter och polismyndigheter har inom

sina respektive ansvars-områden. Regeringen påpekar

att skattemyndigheterna behöver kunna behandla en

stor mängd information i den brottsbekämpande

verksamheten. För att kunna göra detta på ett

rationellt och effektivt sätt krävs enligt regerigen

att skattemyndigheterna har datorstöd för

behandlingen. Modern datorteknik skall kunna

utnyttjas både internt inom myndigheterna och vid

utbyte av information mellan dem. Regeringen anser

därför att skattemyndigheterna på samma sätt som

polis- och tullmyndigheter skall ha rätt att

behandla personuppgifter automatiserat i sin

brottsutredande verksamhet.

Regeringen konstaterar att skattemyndigheterna

redan med stöd av person-uppgiftslagens bestämmelser

kan behandla personuppgifter helt eller delvis

automatiserat i den brottsutredande verksamheten.

Behandlingen av person-uppgifter i

skattemyndigheternas brottsutredande verksamhet

kommer emellertid att omfatta integritetskänsliga

uppgifter och kräver därför en högre skyddsnivå än

vad personuppgiftslagen garanterar. Regeringen anser

därför att behandlingen av personuppgifter i

skattemyndigheternas brottsutredande verksamhet

skall regleras i en särskild lag om behandling av

personuppgifter vid skattemyndigheternas medverkan i

brottsutredningar. Eftersom behandlingen i många

fall kommer att omfatta uppgifter om enskilda

personer, är det enligt regeringen viktigt att

beakta integritetsaspekten. Med tanke på det

allmänna intresset av att skattemyndigheterna skall

kunna bekämpa brott så effektivt som möjligt, anser

regeringen emellertid att det är viktigt att hinder

för ett rationellt utnyttjande av ADB-stöd och

kommunikationsteknik inte ställs i större

utsträckning än vad som är nödvändigt med hänsyn

till intresset av att skydda den personliga

integriteten.

När det gäller den nya lagens förhållande till

personuppgiftslagen anser regeringen att de

bestämmelser som skall gälla för

skattemyndigheternas behandling av personuppgifter i

anledning av brott inom skatteområdet bör, i likhet

med motsvarande bestämmelser i polisdatalagen, ha

personuppgiftslagen som utgångspunkt. Kraven på

behandling av personuppgifter bör med tanke på

verksamhetens natur inte i någon del vara lägre

ställda än vad som följer av personuppgiftslagen. I

fråga om särskilt integritetskänsliga inslag i

verksamheten bör kraven på behandlingen i stället

vara avsevärt högre. Regeringen påpekar vidare att

flertalet remissinstanser har framhållit behovet av

en enhetlig reglering i fråga om behandling av

personuppgifter inom den brottsutredande

verksamheten. Regeringen instämmer i detta och

föreslår därför att den nya lagen endast skall

innehålla de särbestämmelser som är nödvändiga.

Vad gäller förhållandet till polisdatalagen

framhåller regeringen att det är av betydelse att

samma förutsättningar för behandling av

personuppgifter och samma regler till skydd för den

enskilde mot oriktig behandling och integri-

tetsintrång tillämpas oavsett om det är polisen

eller skattemyndigheten som företar

brottsutredningen. En lag om behandling av

personuppgifter i skattemyndigheternas

brottsbekämpande verksamhet bör enligt regeringen

därför i princip utformas så att förutsättningarna

för behandlingen är desamma som gäller för polisen.

Regeringen framhåller därutöver att det också kan

antas att skattemyndigheterna med de nya

arbetsuppgifterna kommer att ha ett ökat behov av

att kunna byta personuppgifter med polisen.

Likalydande bestämmelser om behandling av

personuppgifter torde enligt regeringen underlätta

ett sådant informationsutbyte och även minska risken

för att utbytet medför integritetsintrång och en

oriktig behandling av personuppgifter.

Lagens tillämpningsområde - ändamålet med

behandlingen

Regeringen föreslår att lagen skall gälla vid

behandling av personuppgifter i skattemyndigheternas

verksamhet för att förebygga brott samt vid spaning

och utredning i fråga om brott som avses i lagen om

skattemyndigheters medverkan i brottsutredningar.

I skälen för sitt förslag anför regeringen att den

verksamhet som skattemyndigheter bedriver med stöd

av den nämnda lagen utan inskränkning bör omfattas

av rätten att behandla personuppgifter. Regeringen

konstaterar att denna verksamhet inte omfattas av

Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG om

skydd för enskilda personer med avseende på

behandling av personuppgifter och om det fria flödet

av sådana uppgifter (dataskyddsdirektivet).

Avvikande bestämmelser kan därför meddelas utan att

det står i strid med direktivet.

Regeringen anför vidare att den nya lagen

huvudsakligen skall gälla för automatiserad

behandling av personuppgifter. Enligt regeringen

skall lagen tillämpas på manuell behandling endast

om uppgifterna ingår i eller avses ingå i en

strukturerad samlig av personuppgifter vilka är

tillgängliga för sökning eller sammanställning

enligt särskilda kriterier.

Behandling av känsliga personuppgifter

Regeringen föreslår att skattemyndigheterna skall ha

möjlighet att behandla känsliga personupgifter i

annan verksamhet än underrättelseverksamhet om det

är oundgängligen nödvändigt för syftet med

behandlingen.

I skälen för sitt förslag konstaterar regeringen

att personuppgiftslagen innehåller en bestämmelse om

förbud mot behandling av känsliga personuppgifter.

Enligt 13 § personuppgiftslagen är det förbjudet att

behandla person-uppgifter som avslöjar ras eller

etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller

filosofisk övertygelse eller medlemskap i

fackförening. Det är också förbjudet att behandla

sådana personuppgifter som rör hälsa eller

sexualliv. Det finns vissa undantag från förbudet,

framför allt om den registrerade har samtyckt till

behandlingen. Regeringen konstaterar att undantagen

från förbudet inte är tillämpliga på

brottsbekämpande verksamhet.

Regeringen anför vidare att det vid brott inom

skatteområdet sällan torde komma i fråga att

behandla känsliga personuppgifter. Det sakliga

behovet för ett undantag från förbudet kan enligt

regeringen därför ifrågasättas. Det kan dock inte

uteslutas att känsliga personuppgifter kan förekomma

i en utredning rörande skattebrott. I en

skatteutredning är det enligt regeringen inte

ovanligt att sådana uppgifter förekommer. Uppgifter

från en skatteutredning måste oftast hämtas in när

en förundersökning har påbörjats. Regeringen anför

att det inte är möjligt att sortera bort de känsliga

personuppgifter som kan finnas i det inhämtade

materialet. Enligt regeringens mening skall därför

känsliga personuppgifter få behandlas i bl.a. en

förundersökning om förutsättningarna i övrigt för

behandlingen är för handen.

När det gäller behandling av känsliga uppgifter i

underrättelseverksamhet är enligt regeringen

situationen en annan. I skattemyndighetens

underrättelseverksamhet finns större möjligheter att

undvara känsliga personuppgifter utan att det

påverkar den pågående undersökningen. Regeringen

anser att känsliga uppgifter därför inte bör få

behandlas i skattemyndigheternas under-

rättelseverksamhet.

Regeringen konstaterar vidare att

Skattekriminalregisterutredningen föreslagit att

känsliga personuppgifter inte skall få användas som

sökbegrepp vid sökning i ett register. Enligt

regeringens mening är de grundläggande kraven som

gäller vid behandling av personuppgifter

tillräckliga för att tillgodose behovet av skydd för

den personliga integriteten. Någon särskild bestäm-

melse om sökbegränsningar behövs därför inte.

Kvarstående brottsmisstankar

Regeringen föreslår att uppgifter om

brottsmisstankar skall få behandlas för annat

ändamål än arkivering även om en förundersökning,

som gäller ett brott som anges i 1 § lagen om

skattemyndigheters medverkan i brottsutredningar,

har lagts ned på grund av bristande bevisning. Som

förutsättning härför skall gälla att den misstänkte

fortfarande är skäligen misstänkt för brottet och

att uppgifterna behövs för att förundersökningen

skall kunna tas upp på nytt.

Vidare föreslår regeringen att i de fall åtal mot

en person har lagts ned eller om personen genom en

dom som har vunnit laga kraft har frikänts, får upp-

gifter om brottsmisstanken behandlas endast om

förundersökningen tas upp på nytt eller för prövning

av särskilt rättsmedel enligt 58 kap. rättegångs-

balken.

Utlämnande av uppgifter

Regeringen anser att särskilda bestämmelser om när

uppgifter får lämnas ut endast behövs i fråga om

utlämnande för framställning av rättsstatistik och

utlämnande av uppgifter till utlandet. Regeringen

föreslår därför att sådana bestämmelser införs i den

nya lagen.

I skälen för sitt förslag anför regeringen att

särskilda bestämmelser om utlämnande av uppgifter är

av betydelse endast i den mån sekretess gäller för

uppgifterna. Uppgifter som behandlas i

skattemyndigheternas brottsbekämpande verksamhet

omfattas av sekretess enligt 5 kap. 1 § och 9 kap.

17 § sekretesslagen (1980:100). Enligt dessa

bestämmelser gäller sekretess bl.a. för uppgift som

hänför sig till förundersökning i brottmål och för

angelägenhet som avser användning av tvångsmedel i

sådant mål. Sekretess gäller också i annan

verksamhet för att förebygga brott eller

åklagarmyndighets, tullmyndighets eller

Kustbevakningens verksamhet i övrigt för att

förebygga, uppdaga, utreda eller beivra brott.

Sekretessen i 5 kap. 1 § gäller till skydd för

intresset av att förebygga eller beivra brott, medan

sekretessen i 9 kap. 17 § gäller till skydd för

enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden.

Regeringen konstaterar att riksdagen den 2 juni

1998 har beslutat om ändring i sekretesslagen som

innebär att sekretessen enligt 9 kap. 17 § kommer

att gälla också i fråga om uppgifter i register som

förs enligt polisdatalagen.

Vidare anför regeringen att om uppgifter skall

lämnas ut från en brottsbekämpande myndighet

tillämpas främst 1 kap. 5 § sekretesslagen. Enligt

denna bestämmelse får uppgifter lämnas ut om det är

nödvändigt för att den utlämnande myndigheten skall

kunna fullgöra sin verksamhet. Utbyte av uppgifter

mellan åklagaren och den myndighet som biträder

åklagaren i förundersökningar sker i allmänhet med

stöd av den bestämmelsen. Regeringen konstaterar att

bestämmelsen emellertid inte ger utrymme för att

lämna ut uppgifter som kan vara till gagn för en

annan myndighets verksamhet, även om detta skall

gynna brottsbekämpningen i ett större perspektiv. I

dessa fall kan i stället generalklausulen i 14 kap.

3 § sekretesslagen tillämpas i viss utsträckning.

Uppgifter får lämnas ut med stöd av denna

bestämmelse om det är uppenbart att intresset av att

uppgifterna lämnas har företräde framför det

intresse som sekretessen skall skydda. Regeringen

anför vidare att uppgifter också får lämnas ut

enligt 14 kap. 1 § sekretesslagen om myndigheten har

en skyldighet enligt lag eller författning att lämna

uppgifter. Sekretessen bryts exempelvis vid

skyldighet att anmäla brott.

Därutöver konstaterar regeringen att det finns

särskilda inskränkningar i fråga om att lämna ut

uppgifter till utländska myndigheter eller

mellanfolkliga organisationer. Enligt 1 kap. 3 §

tredje stycket sekretesslagen får uppgifter för

vilka sekretess gäller inte röjas för en utländsk

myndighet eller en mellanfolklig organisation annat

än om utlämnandet sker i enlighet med en särskild

föreskrift därom i lag eller förordning eller om

uppgiften i motsvarande fall skulle få utlämnas till

en svensk myndighet och det enligt den utlämnande

myndighetens prövning står klart att det är

förenligt med svenska intressen att uppgiften lämnas

till den utländska myndigheten eller mellanfolkliga

organisationen.

Regeringen anför att en bestämmelse om utlämnande

av uppgifter i och för sig skulle vara klargörande

när det gäller utlämnandet av uppgifter mellan

myndigheter. Enligt regeringen är emellertid

sekretesslagens bestämmelser tillräckliga i de

flesta fall för att uppgifter skall kunna lämnas ut

till de myndigheter som kan behöva dem. Regeringen

anser att uppgifter som behandlas i

skattemyndigheternas brottsbekämpande verksamhet

bara skall lämnas till de myndigheter som

oundgängligen behöver dem i sin verksamhet. I regel

behövs inte uppgifterna hos någon annan än

motsvarande enhet hos en annan skattemyndighet samt

hos polis- eller åklagarmyndighet. Några särskilda

regler för att lämna ut uppgifter i dessa fall

behövs enligt regeringen inte.

Vidare anför regeringen att sekretesslagens regler

dock inte är tillräckliga för att tillgodose

utlämnande av uppgifter till rättsstatistiken.

Bestämmelser om att uppgifter skall lämnas ut till

den myndighet som har hand om rättsstatistiken

behövs enligt regeringen därför. Regeringen anser

att lagens bestämmelser därutöver skall medge att

utlämnande sker till myndigheter i andra länder

eller till mellanfolkliga organisationer i enlighet

med vad Sverige har åtagit sig i en konvention eller

annan internationell överenskommelse. Omfattningen

av det internationella informationsutbytet går

enligt regeringen inte att överblicka i dagsläget.

Det kan antas att skattemyndigheterna får en

internationell roll genom t.ex. bilaterala

samarbetsavtal. Den föreslagna bestämmelsen innebär

då att det finns ett bemyndigande för

skattemyndigheterna att lämna ut uppgifter till

berörda myndigheter i andra länder. Regeringen

påpekar att skattemyndigheterna däremot inte torde

behöva lämna ut uppgifter till Europol.

Behandling av personuppgifter i

underrättelseverksamhet

Allmänna förutsättningar

Regeringen föreslår att skattemyndigheterna skall få

möjlighet att i underrättelseverksamhet som avser

allvarlig brottslig verksamhet behandla person-

uppgifter helt eller delvis automatiserat i

särskilda undersökningar eller i

underrättelseregister. Med allvarlig brottslighet

skall enligt regeringen avses brottslighet för

vilken är föreskriven fängelse i två år eller längre

tid.

Enligt förslaget skall med underrättelseverksamhet

avses verksamhet som består i att samla, bearbeta

och analysera information för att klarlägga om

brottslig verksamhet har utövats eller kan komma att

utövas och som inte utgör förundersökning enligt 23

kap. rättegångsbalken.

Automatiserad behandling av personuppgifter i

särskilda undersökningar

Regeringen föreslår att automatiserad behandling av

personuppgifter endast skall få förekomma i

särskilda undersökningar om det finns anledning att

anta att allvarlig brottslig verksamhet har utövats

eller kan komma att utövas och en särskild

undersökning av underrättelsekaraktär har inletts.

Enligt förslaget skall med särskild undersökning

avses en undersökning i underrättelseverksamhet i

syfte att ge underlag för beslut om förundersökning

eller om särskilda åtgärder för att förebygga,

förhindra eller upptäcka brott.

Regeringen föreslår vidare att beslut om att

inleda automatiserad behandling av personuppgifter i

en särskild undersökning skall innehålla ändamålet

med behandlingen och de föreskrifter i övrigt som

behövs för att förebygga otillbörligt

integritetsintrång. Regeringens förslag innebär att

alla uppgifter, utom känsliga personuppgifter, som

är nödvändiga för ändamålet med den särskilda

undersökningen får behandlas. Om uppgifter om en

person som det inte finns någon misstanke mot

behandlas skall uppgiften förses med en anteckning

om detta förhållande.

Underrättelseregister

Regeringen föreslår att underrättelseregister skall

få föras endast för att ge underlag för sådana

särskilda undersökningar som gäller allvarlig

brottslighet där behandling får utföras helt eller

delvis automatiserat samt för att underlätta

tillgången till allmänna uppgifter med anknytning

till underrättelseverksamhet.

Enligt förslaget skall uppgifter som kan hänföras

till en person få föras in i ett

underrättelsregister endast om uppgifterna ger

anledning att anta att allvarlig brottslighet

utövats eller kan komma att utövas och den som avses

med uppgifterna skäligen kan misstänkas för att ha

utövat eller komma att utöva den allvarliga

brottsligheten.

Därutöver föreslår regeringen att uppgifter om

transportmedel eller om varor som kan antas ha

samband med allvarlig brottslighet eller om hjälpme-

del som kan antas ha använts i samband med sådan

verksamhet får registreras även om de kan hänföras

till en person som det inte finns någon misstanke

mot. En sådan uppgift skall förses med en anteckning

om att det inte finns någon misstanke mot personen.

Regeringen föreslår att det i lagen anges vilka

typer av uppgifter som får registreras i ett

underrättelseregister.

Gallring

Regeringen föreslår att som huvudregel skall gälla

att uppgifter som inte längre behövs för sitt

ändamål skall gallras. Detta skall dock inte gälla

uppgifter i en förundersökning. Uppgifter som

behandlas automatiserat i en förundersökning bör

enligt regeringen gallras på samma sätt som

uppgifter som behandlas manuellt. Det innebär att

arkivlagens (1990:782) regler blir tillämpliga,

varför det saknas behov av särskilda bestämmelser om

gallring.

Enligt regeringens förslag skall uppgifter som

behandlas i en särskild undersökning gallras senast

ett år efter det att beslutet om behandlingen av

personuppgifter fattas. Om det är av särskild

betydelse för att den särskilda undersökningen skall

kunna avslutas får dock uppgifterna behandlas under

längre tid.

Vidare föreslår regeringen att uppgifter i ett

underrättelseregister om en registrerad person skall

gallras senast tre år efter det att en uppgift som

kan föranleda registrering sista gången infördes. Om

en särskild undersökning som rör en registrerad

person har inletts, behöver uppgifterna dock inte

gallras förrän undersökningen har avslutats.

Förslaget innebär också att regeringen eller den

myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om att uppgifter får bevaras för histo-

riska, statistiska eller vetenskapliga ändamål.

Ändringar i sekretesslagen

Bakgrund

Riksdagen har den 2 juni 1998 beslutat om ändringar

i sekretesslagen som innebär att för uppgifter i

andra polisregister än belastningsregister skall den

absoluta sekretessen avskaffas. För uppgifter i

polisens register skall i stället sekretess till

skydd för den enskilde i 9 kap. 17 § sekretesslagen

gälla med ett omvänt skaderekvisit, dvs. sekretess

gäller om det inte står klart att uppgiften kan

lämnas ut utan att det medför skada. För uppgifter i

underrättelseverksamhet skall sekretessen i 5 kap. 1

§ sekretesslagen gälla med ett omvänt skaderekvisit

även till skydd för polisens verksamhet.

Regeringens förslag

Regeringen föreslår att sekretess till förmån för

den enskilde skall gälla med ett omvänt

skaderekvisit för uppgifter som behandlas i

skattemyndigheternas brottsutredande verksamhet.

Därutöver föreslår regeringen att sekretess skall

gälla med ett omvänt skaderekvisit även till skydd

för skattemyndighetens brottsutredande verksamhet

för uppgifter som förekommer i

underrättelseverksamhet.

ADB-revision

Bakgrund

Skattemyndigheterna får med stöd av 3 kap.

taxeringslagen (1990:324) företa bl.a. revision för

att granska näringsidkares bokföring. Revision kan

även företas med stöd av bl.a. skattebetalningslagen

(1997:483) och lagen (1984:151) om punktskatter och

prisregleringsavgifter.

Taxeringslagen innehåller bestämmelser om

granskning av ett företags ADB-system. Som en

komplettering till dessa bestämmelser gäller lagen

(1987:1231) om automatisk databehandling vid

taxeringsrevision, m.m. Lagen tillämpas på en

myndighets granskning avseende skatter och social-

avgifter samt granskning enligt tullagen (1994:1550)

när åtgärden innefattar automatisk databehandling av

personuppgifter i personregister enligt datalagen.

Syftet med lagen är att skydda personuppgifter som

finns hos den som granskas vid en revision och ge

skydd mot att kontrollverksamheten genom användning

av ADB-teknik får en uppläggning som är oacceptabel

ur integritetssynpunkt (prop. 1987/88:65 s. 80).

Datainspektionen utövar tillsyn över granskningen.

I den mån det behövs för att förhindra risk för

otillbörligt integritetsintrång får Datainspektionen

meddela särskilda villkor för granskningen. Med stöd

av en särskild förordning har Datainspektionen

utfärdat föreskrifter om verkställigheten av lagen

om automatisk databehandling vid taxeringsrevision

(DIFS 1988:2 och 1997:8). Även Riksskatteverket har

utfärdat föreskrifter på området (RSFS 1997:11).

Bestämmelser om skydd för ADB-lagrad information

vid taxeringsrevision finns också i lagen (1994:466)

om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsför-

farandet (tvångsåtgärdslagen).

Regeringens förslag

Regeringen föreslår att lagen om automatisk

databehandling vid taxeringsrevision, m.m. upphävs.

I skälen för sitt förslag påpekar regeringen att

frågan om den granskande myndigheten blir

personuppgiftsansvarig har behandlats av

Datalagskommittén (SOU 1997:39). Enligt kommittén

talar mycket för att den myndighet som beordrar

behandlingen kommer att anses som

personuppgiftsansvarig, om inte annat anges i den

lagstiftning som reglerar åtgärden. Frågan om ansvar

vid ADB-revision och annan granskning behandlades

också av Datalagsutredningen (SOU 1993:10). Enligt

utredningens förslag skulle den granskande

myndigheten bli personuppgiftsansvarig för den

behandling som sker vid granskningen.

Enligt regeringen finns det inte skäl att göra

någon annan bedömning i fråga om den granskande

myndighetens ansvar än som gjorts av de nämnda

utredningarna. Detta innebär att skattemyndigheten

och tullmyndigheten blir personuppgiftsansvariga i

fråga om de behandlingar som utförs vid revision och

annan granskning av ADB-material. Regeringen anför

att en sådan ordning torde ge ett minst lika bra

skydd för den enskilde som den nuvarande

regleringen. Om den granskande myndigheten är

personuppgiftsansvarig innebär det att myndigheten

åläggs de skyldigheter som enligt personupp-

giftslagen vilar på den personuppgiftsansvarige.

Regeringen framhåller att bestämmelser om skydd för

ADB-lagrad information också finns i taxerings-lagen

och tvångsåtgärdslagen. Riksskatteverket har även

utarbetat interna regler om ADB-säkerhet i bl.a.

kontrollverksamheten. Dessa regler kommer att gälla

vid sidan av personuppgiftslagens bestämmelser.

Enligt regeringen finns det således inte längre

något direkt behov av en särskild lag för att skydda

de registrerades personliga integritet.

Vidare konstaterar regeringen att behandling av

personuppgifter enligt 36 § personuppgiftslagen

skall anmälas till tillsynsmyndigheten innan

behandlingen genomförs. Anmälan behöver enligt 37 §

inte göras om den personuppgiftsansvarige anmält

till tillsynsmyndigheten att ett personuppgiftsombud

utsetts och vem det är. Vidare får regeringen eller

den myndighet som regeringen bestämmer enligt 36 §

tredje stycket meddela föreskrifter om undantag från

anmälningsskyldigheten för sådana typer av

behandlingar som sannolikt inte kommer att leda till

otillbörligt intrång i den personliga integriteten.

Regeringen konstaterar därutöver att enligt 3 §

personuppgiftsförordningen (1998:1191) gäller

anmälningsskyldigheten enligt 36 § första stycket

personuppgiftslagen inte för bl.a. behandling av

personuppgifter som regleras genom särskilda

föreskrifter i lag eller förordning.

Regeringen påpekar att flera remissinstanser har

förordat att skattemyndigheterna skall ha

personuppgiftsombud. I likhet med remissinstanserna

anser regeringen att det är av vikt att säkerställa

ett gott integritetsskydd. Regeringen har emellertid

inte ansett det motiverat när det gäller skattemyn-

digheternas brottsutredande verksamhet att för

skattemyndigheterna införa en skyldighet att ha

personuppgiftsombud. Något skäl att göra en annan

bedömning när det gäller behandling av

personuppgifter vid revision kan enligt regeringen

inte anses motiverat. Personuppgiftslagens regler

bör därför gälla. Regeringen anför att detta innebär

att någon anmälningsskyldighet inte föreligger

eftersom revision och annan kontroll utförs med stöd

av lag. Dock påpekar regeringen att vad som nu

anförts innebär att skattemyndigheten inte är

förhindrad att utse personuppgiftsombud om

myndigheten skulle anse att detta behövs.

Regeringen framhåller att skatteförvaltningens

registerförfattningar är föremål för en översyn.

Frågan om behovet av särregler när det gäller ADB-

revisioner ligger inom ramen för utredningens

arbete, som skall vara avslutat den 1 oktober 1999.

Den slutliga bedömningen av behovet av särregler kan

enligt regeringen inte göras förrän vid beredningen

av utredningens förslag.

Motionerna

I motion 1998/99:Sk14 av Bo Lundgren m.fl. (m)

anförs att Moderata samlingspartiet tidigare av

bl.a. integritetshänsyn har avvisat regeringens

förslag att ge polisen och tullen möjlighet att i

datoriserade register behandla person-uppgifter om

icke misstänkta personer. Motionärerna avvisar

därför även förslaget att ge skattemyndigheterna en

sådan möjlighet (yrkande 1, delvis).

I motionen påpekas vidare att flera remissinstanser

har förordat att skattemyndigheterna skall ha ett

personuppgiftsombud i syfte att säkerställa ett gott

integritetsskydd i samband med taxeringsrevision.

Motionärerna delar denna uppfattning och anser att

regeringen bör få i uppdrag att återkomma till

riksdagen med ett sådant förslag (yrkande 4).

I motion 1998/99:Sk15 av Johan Pehrson och Camilla

Dahlin-Andersson (fp) anförs att, även om det i

varje enskilt fall låter sig motiveras att ge

myndigheter rätt att behandla personuppgifter med

automatisk databehandling, är det tydligt att den

totala omfattningen av samlandet och bearbetandet av

person-uppgifter kränker den enskildes integritet.

Till detta kommer enligt motionärerna ökade

möjligheter till såväl hemlig som öppen

kameraövervakning, förslag om buggning osv. Enligt

Folkpartiet liberalernas uppfattning måste

medborgarnas fri- och rättigheter beträffande

skyddet för den enskildes integritet bli föremål för

en övergripande översyn av en parlamentarisk

kommitté. Detta bör ges regeringen till känna

(yrkande 2).

Motionärerna anför vidare att, även om de

accepterar att skattemyndigheterna skall få tillgång

till modern informationsteknik, kan de inte

acceptera att skattemyndigheterna ges möjlighet att

behandla känsliga personuppgifter. Vid brott inom

skatteområdet förefaller det enligt motionärerna

inte nödvändigt att behandla sådana uppgifter.

Regeringens förslag i denna del bör därför avslås

(yrkande 3).

I motion 1998/99:Sk16 av Mats Odell m.fl. (kd)

anförs att Kristdemokraterna anser att det från

integritetssynpunkt får anses omotiverat att

känsliga per-sonuppgifter skall behöva hanteras av

skattemyndigheterna. Det undantag från 13 §

personuppgiftslagen som polisen har genom

polisdatalagen i fråga om behandling av känsliga

personuppgifter bör enligt motionärerna inte också

gälla skattemyndigheterna. Motionärerna hemställer

att regeringens förslag avslås i denna del (yrkande

2).

I motionen behandlas vidare regeringens förslag om

att bestämmelser om när uppgifter får lämnas ut

endast behövs i fråga om utlämnande för fram-

ställning av rättsstatistik och utlämnande av

uppgifter till utlandet. Motionärerna anser att

regeringens motivering att uppgifterna i regel inte

behövs hos någon annan än motsvarande enhet hos en

annan skattemyndighet samt hos polis- eller

åklagarmyndighet kan visa sig vara en alltför from

förhoppning när det kommer till praktisk handling.

Kristdemokraterna anser att denna fråga noga bör

följas upp och utvärderas när det gäller den

praktiska tillämpningen. Detta bör ges regeringen

till känna (yrkande 3).

Utskottets bedömning

Utskottet konstaterar att skattemyndigheterna redan

nu med stöd av person-uppgiftslagens bestämmelser

kan behandla personuppgifter helt eller delvis

automatiserat i sin brottsutredande verksamhet.

Behandlingen av personuppgifter i den

brottsutredande verksamheten kommer att omfatta

integritetskänsliga uppgifter om enskilda personer.

I likhet med regeringen anser utskottet att denna

behandling av personuppgifter kräver en högre

skyddsnivå än vad personuppgiftslagen garanterar.

Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag att

behandlingen av personuppgifter i

skattemyndigheternas brottsutredande verksamhet

skall regleras i en särskild lag. Utskottet har

inget att invända mot att lagen utgår från

personuppgiftslagen och endast innehåller de

särbestämmelser som är nödvändiga för

skattemyndigheternas brottsutredande verksamhet.

Såsom regeringen framhåller uppnås härigenom en

enhetlighet i regleringen vad avser behandling av

personuppgifter inom den brottsutredande

verksamheten i stort.

I motion 1998/99:Sk15 yrkande 2 (fp) anförs att,

även om rätten att på automatisk väg behandla

personuppgifter låter sig motiveras i varje enskilt

fall, måste medborgarnas fri- och rättigheter

beträffande skyddet för den enskildes integritet bli

föremål för en övergripande översyn av en parlamen-

tarisk kommitté. Utskottet vill härvid hänvisa till

att utskottet med anledning av motioner från

allmänna motionstiden 1998 inom kort i ett särskilt

betänkande kommer att behandla frågor av liknande

slag. I avvaktan härpå bör enligt utskottets mening

motionen avslås.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att

rätten att behandla personuppgifter enligt den nya

lagen utan inskränkning skall omfatta den verksamhet

som skattemyndigheterna bedriver enligt lagen om

skattemyndigheters medverkan i brottsutredningar.

Härvid delar utskottet regeringens bedömning att

denna verksamhet inte omfattas av EG:s

dataskyddsdirektiv. Avvikande bestämmelser kan

därför meddelas i den nya lagen utan att det står i

strid med direktivet.

När det gäller behandling av känsliga

personuppgifter påpekar regeringen att det inte är

ovanligt att denna typ av uppgifter förekommer i en

skatteutredning. Uppgifter från en skatteutredning

måste ofta hämtas in när en förundersökning har

påbörjats. Regeringen anser det inte vara möjligt

att sortera bort känsliga uppgifter som kan finnas i

det inhämtade materialet. Enligt regeringens mening

skall därför känsliga personuppgifter få behandlas i

bl.a. en förundersökning, om förutsättningarna i

övrigt för behandlingen är för handen. Regeringens

förslag innebär dock att behandling av känsliga

person-uppgifter endast skall få ske om det är

oundgängligen nödvändigt för syftet med

behandlingen. I fråga om skattemyndigheternas

underrättelseverksamhet anser regeringen att det

finns större möjligheter att undvara känsliga

person-uppgifter utan att den pågående

undersökningen påverkas. Regeringen föreslår därför

att rätten att behandla känsliga personuppgifter

inte skall omfatta skattemyndigheternas

underrättelseverksamhet. Enligt utskottets mening är

möjligheterna enligt förslaget att behandla känsliga

personuppgifter i skattemyndigheternas

brottsutredande verksamhet tillräckligt restriktiva

från integritetssynpunkt och tillstyrker därför

regeringens förslag. I enlighet med detta avstyrker

utskottet motionerna 1998/99:Sk15 yrkande 3 (fp) och

1998/99:Sk16 yrkande 2 (kd).

Utskottet, som konstaterar att regeringens förslag

när det gäller behandling av uppgift om kvarstående

brottsmisstanke har getts en liknande utformning som

motsvarande bestämmelser i polisdatalagen,

tillstyrker förslaget. Härvid vill utskottet

framhålla att utskottet i samband med behandlingen

av regeringens förslag till polisdatalag erinrade om

regeringens möjlighet enligt 50 §

personuppgiftslagen att meddela

tillämpningsföreskrifter om vilka krav som ställs på

den personuppgiftsansvarige vid behandling av

uppgifter (yttr. 1997/98:KU10y). Utskottet utgick

från att regeringen för att ytterligare tillgodose

rättssäkerheten kommer att meddela sådana

föreskrifter som innebär att t.ex. tillgången på

uppgifterna begränsas. Justitieutskottet gjorde

ingen annan bedömning (bet. 1997/98:JuU20).

När det gäller bestämmelser om att lämna ut

handlingar från skattemyndigheternas brottsutredande

verksamhet delar utskottet regeringens bedömning att

sekretesslagens bestämmelser i de flesta fall är

tillräckliga för att uppgifter skall kunna lämnas ut

till de myndigheter som behöver dem. Enligt

utskottets uppfattning finns det inte anledning att

befara att bestämmelserna i sekretesslagen medför

att uppgifter lämnas ut i för stor utsträckning.

Utskottet utgår ifrån att regeringen följer

verksamheten hos skattemyndigheterna även i detta

avseende. Med det anförda avstyrker utskottet motion

1998/99:Sk16 yrkande 3. Utskottet tillstyrker

således förslaget att särskilda bestämmelser endast

införs när det gäller i vilka fall uppgifter får

lämnas ut i samband med framställning av

rättsstatistik och utlämnande av uppgifter till

utlandet.

Utskottet tillstyrker vidare regeringens förslag

att skattemyndigheterna, i likhet med vad som gäller

på polisområdet, skall få möjlighet att i under-

rättelseverksamhet som avser allvarlig brottslig

verksamhet behandla person-uppgifter helt eller

delvis automatiserat i särskilda undersökningar.

Därvid delar utskottet regeringens bedömning att

allvarlig brottslighet bör definieras på samma sätt

som i polisdatalagen och lagen om register i

Tullverkets brottsbekämpande verksamhet, dvs. som

verksamhet som innefattar brott för vilket är

föreskrivet fängelse i två år eller däröver.

Utskottet tillstyrker också förslaget att

underrättelseregister skall få föras endast för att

ge underlag för sådana särskilda undersökningar som

gäller allvarlig brottslighet där behandling får

utföras helt eller delvis automatiserat samt för att

underlätta tillgången till allmänna uppgifter med

anknytning till underrättelseverksamhet.

Vidare konstaterar utskottet att regeringens

förslag innebär att underrättelseregister inte får

innehålla uppgifter som direkt hänför sig till en

person som inte är misstänkt för att ha utövat

brottslig verksamhet. I fråga om skatte-

myndigheternas underrättelseverksamhet föreslår

regeringen ingen begränsning när det gäller att i de

särskilda undersökningarna behandla uppgifter om

andra personer än misstänkta. Utskottet delar

regeringens bedömning att de allmänna

bestämmelserna, vilka innebär att endast sådana

uppgifter får behandlas som är nödvändiga för

ändamålet med behandlingen, kommer att utgöra ett

tillräckligt skydd. Regeringen föreslår att

uppgifter om en person som det inte finns någon

misstanke mot skall förses med en anteckning om

detta förhållande. Utskottet anser att detta utgör

en tillfredsställande lösning från

integritetssynpunkt och tillstyrker regeringens

förslag. I enlighet med detta avstyrker utskottet

motion 1998/99:Sk14 yrkande 1, delvis (m).

Utskottet konstaterar vidare att regeringens

förslag innebär att som huvudregel skall gälla att

uppgifter som inte längre behövs för sitt ändamål

skall gallras. Regeringen har vidare i vissa fall

föreslagit särskilda regler om att gallring skall

ske när viss tid har förflutit. Enligt utskottets

mening är de föreslagna reglerna om gallring väl

avvägda mellan behovet av att behandla upgifterna

och integritetsskyddsaspekter. Utskottet tillstyrker

således förslaget.

När det gäller sekretess för uppgifter i

skattemyndigheternas brottsutredande verksamhet

föreslår regeringen bestämmelser som innebär att

samma sekretesskydd skall gälla som i motsvarande

verksamhet inom polisen, såväl i fråga om den

enskildes skydd som skydd för verksamheten.

Utskottet tillstyrker förslaget.

Vidare föreslår regeringen att lagen om automatisk

databehandling vid taxeringsrevision, m.m. upphävs.

Regeringen konstaterar att personuppgiftslagens

bestämmelser innebär att den granskande myndigheten

blir personuppgiftsansvarig i fråga om de

behandlingar av personuppgifter som utförs vid

revision och annan granskning av ADB-material.

Utskottet delar regeringens bedömning att en sådan

ordning torde ge ett minst lika bra skydd för den

enskilde som den nuvarande regleringen. Därutöver

finns bestämmelser om skydd för ADB-lagrad

information i taxeringlagen och tvångsåtgärdslagen.

Riksskatteverket har även utarbetat interna regler

om ADB-säkerhet i bl.a. kontrollverksamheten. I

likhet med regeringen anser utskottet att det därför

inte finns något behov av en särskild lag för att

skydda de registrerades personliga integritet i

samband med revision och annan kontroll.

I motion 1998/99:Sk14 behandlas frågan om

skattemyndigheterna i förevarande sammanhang skall

vara skyldiga att utse personuppgiftsombud. Rege-

ringen har när det gäller denna fråga och om

skattemyndigheterna skall vara skyldiga att till

tillsynsmyndigheten anmäla behandlingar av

personuppgifter åberopat 3 §

personuppgiftsförordningen. Enligt denna bestämmelse

gäller inte skyldigheten enligt 36 § första stycket

personuppgiftslagen att anmäla behandling av

personuppgifter till tillsynsmyndigheten för bl.a.

behandling av personuppgifter som regleras genom

särskilda föreskrifter i lag eller förordning.

Regeringen påpekar, med hänvisning till 3 §

personuppgiftsförordningen, att någon

anmälningsskyldighet enligt personuppgiftslagen inte

föreligger eftersom taxeringsrevision och annan

kontroll utförs med stöd av lag. Som utskottet

uppfattar det syftar regeringen härvid på

taxeringslagen m.fl. lagar som reglerar

skattemyndigheternas reviderande verksamhet. Enligt

utskottets bedömning kan emellertid dessa lagar inte

anses utgöra föreskrifter som särskilt reglerar

behandling av personuppgifter. Undantag enligt 3 §

personuppgiftsförordningen från personuppgiftslagens

bestämmelser om anmälningsskyldighet föreligger

därför inte enligt utskottets mening. Utskottet vill

dock peka på de regler som finns i taxeringslagen,

tvångsåtgärdslagen och Riksskatteverkets

föreskrifter om skydd för ADB-lagrad information och

om ADB-säkerhet. Dessa regler torde tillsammans med

personuppgiftslagens bestämmelser innebära att det

inte föreligger någon risk för otillbörligt intrång

i den personliga integriteten vid taxeringsrevision

och annan kontroll. Möjlighet att med stöd av 36 §

tredje stycket personuppgiftslagen i förordningsform

meddela föreskrifter om undantag från skyldigheten

att anmäla behandling av personuppgifter till

tillsynsmyndigheten bör därför föreligga. Enligt

utskottets mening saknas således från

integritetssynpunkt behov av att, såsom anförs i

motion 1998/99:Sk14 yrkande 4, införa en skyldighet

att utse personuppgiftsombud. Motionen avstyrks

därför i denna del.

Stockholm den 28 januari 1999

På konstitutionsutskottets vägnar

Per Unckel

I beslutet har deltagit: Per Unckel (m), Barbro

Hietala Nordlund (s), Pär Axel Sahlberg (s), Kenneth

Kvist (v), Ingvar Svensson (kd), Jerry Martinger

(m), Mats Berglind (s), Inger René (m), Kerstin

Kristiansson (s), Nils Fredrik Aurelius (m), Per

Lager (mp), Åsa Torstensson (c), Helena Bargholtz

(fp), Kenth Högström (s), Britt-Marie Lindkvist (s)

och Inger Strömbom (kd).

Avvikande meningar

1. Översyn beträffande skyddet för den

enskildes integritet

Helena Bargholtz (fp) anser att den del av

konstitutionsutskottets yttrande som på s. 13 börjar

med "I motion" och slutar med "motionen avslås" bort

ha följande lydelse:

Utskottet kan konstatera att rätten att behandla

personuppgifter på automatisk väg väl låter sig

motiveras i det enskilda fallet. I likhet med vad

som anförs i motion 1998/99:Sk15 yrkande 2 bör det

dock enligt utskottets mening framhållas att det är

den totala omfattningen av insamling och bearbetning

av personuppgifter som kränker den enskildes

integritet. Utskottet delar därför motionärernas

uppfattning att den medborgerliga fri- och

rättigheten avseende skydd mot kränkning av den

personliga integriteten måste bli föremål för en

övergripande översyn. Denna översyn bör enligt

utskottets mening göras av en parlamentarisk

kommitté. Utskottet tillstyrker således motionen i

denna del.

2. Behandling av känsliga personuppgifter

Ingvar Svensson (kd), Helena Bargholtz (fp) och

Inger Strömbom (kd) anser att den del av

konstitutionsutskottets yttrande som på s. 13 börjar

med "När det" och slutar med "yrkande 2 (kd)" bort

ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att regeringens förslag

innebär att det skall vara tilllåtet att i

skattemyndigheternas brottsutredande verksamhet, med

undantag för underrättelsverksamheten, behandla

känsliga personuppgifter. Enligt utskottets mening

saknas det skäl att i fråga om skattemyndigheterna

göra undantag från det förbud mot behandling av

känsliga personuppgifter som gäller enligt 13 §

personuppgiftslagen. Utskottet anser därför att

regeringens förslag i denna del bör avslås och

tillstyrker motionerna 1998/99:Sk15 yrkande 3 och

Sk16 yrkande 2.

3. Utlämnande av uppgifter

Ingvar Svensson (kd) och Inger Strömbom (kd), anser

att den del av konstitutionsutskottets yttrande som

på s. 14 börjar med "När det" och slutar med "till

utlandet" bort ha följande lydelse:

När det gäller utlämnande av uppgifter från

skattemyndigheternas brottsutredande verksamhet

anser regeringen att det endast behöver införas

särskilda bestämmelser i den nya lagen när det

gäller utlämnande för framställning av

rättsstatistik och utlämnande av uppgifter till

utlandet. Regeringen anser att sekretesslagens

bestämmelser i övrigt är tillräckliga för att

uppgifter skall kunna lämnas ut till de myndigheter

som behöver dem. Som motivering anger regeringen att

uppgifterna i regel inte behövs hos någon annan än

motsvarande enhet hos en annan skattemyndighet samt

hos polis- eller åklagarmyndighet. Enligt utskottets

mening kan det dock, såsom framhålls i motion

1998/99:Sk16 yrkande 3, befaras att sekretesslagens

bestämmelser i den praktiska tillämpningen medför

att uppgifter sprids i alltför stor utsträckning

mellan myndigheter. Utskottet delar därför

motionärernas uppfattning att denna fråga noggrant

bör följas upp och utvärderas och tillstyrker

således motionen i denna del.

4. Behandling av uppgifter om icke

misstänkta personer

Per Unckel (m), Jerry Martinger (m), Inger René (m)

och Nils Fredrik Aurelius (m) anser att den del av

konstitutionsutskottets yttrande som på s. 14 börjar

med "Vidare konstaterar" och slutar med "yrkande 1,

delvis (m)" bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att regeringens förslag

innebär att det inte finns någon begränsning när det

gäller att i en särskilt undersökning i skattemyn-

digheternas underrättelseverksamhet behandla

uppgifter om en person som det inte finns någon

misstanke mot. Regeringen föreslår att uppgifter om

personer som själva inte är misstänkta för

brottslighet skall förses med en anteckning om detta

förhållande. Enligt utskottets uppfattning kan detta

inte anses som en tillfredsställande ordning.

Utskottet anser att automatiserad behandling i

underrättelseverksamhet av uppgifter om icke

misstänkta personer är ett så allvarligt ingrepp i

den personliga integriteten att en sådan behandling

inte får förekomma. I enlighet med vad som anförs i

motion 1998/99:Sk14 yrkande 1, delvis, bör

regeringens förslag bl.a. av detta skäl avslås.

5. Personuppgiftsombud i samband med

taxeringsrevision m.m.

Per Unckel (m), Jerry Martinger (m), Inger René (m)

och Nils Fredrik Aurelius (m) anser att den del av

konstitutionsutskottets yttrande som på s. 15 börjar

med "I motion" och slutar med "denna del" bort ha

följande lydelse:

Utskottet konstaterar att flera remissinstanser har

förordat att skattemyndigheterna skall ha

personuppgiftsombud i samband med taxeringsrevision

och annan kontroll. Enligt utskottets mening kan

personuppgiftslagen tillsammans med de övriga

bestämmelser som reglerar kontrollverksamheten inte

anses ge ett fullgott integritetsskydd i detta

sammanhang. I stället bör, såsom anförs i motion

1998/99:Sk14 yrkande 4, en skyldighet att utse per-

sonuppgiftsombud införas. Regeringen bör därför

återkomma till riksdagen med ett sådant förslag.

Utskottet tillstyrker således motionen i denna del.