Bet. 1998/99:SoU1

Socialutskottets betänkande

1998/99:SOU01

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social

omsorg

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Utskottet

Hemställan

Innehållsförteckning

1998/99

SoU1

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens förslag

beträffande anslagen under utgiftsområde 9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg för budgetåret

1999 samt mål för utgiftsområdet m.m. och vissa

motioner från den allmänna motionstiden.

Riksdagen har den 2 december 1998 fastställt

utgiftsramen för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård

och social omsorg för budgetåret 1998 till 24 012

459 000 kr (bet. 1998/99:FiU1, rskr. 38). I ett

antal motioner har framställts yrkanden om

ändringar, huvudsakligen ökningar av enskilda anslag

(bilaga 2).

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner

regeringens förslag till mål för utgiftsområdet.

Utskottet anser att välfärdspolitiken skall syfta

till att alla människor skall ges förutsättningar

för att kunna leva ett gott liv. I ett solidariskt

samhälle skall alla oberoende av inkomst ha tillgång

till sjukvård, barnomsorg och äldreomsorg av hög

kvalitet. Tillsammans med inkomstrelaterade

socialförsäkringar ger den generella välfärden både

förutsättningar till försörjning genom eget arbete

och trygghet i livets olika skeden.

Utskottet ställer sig i princip bakom regeringens

förslag till medels-anvisningar. Utskottet anser

dock att det finns skäl att ekonomiskt stödja

Rikskvinnocentrum (RKC) även under år 1999, bl.a.

för att bedriva forskning om effekterna av våld mot

kvinnor. För framtiden bör dock finansieringsfrågan

lösas i annan ordning. Utskottet föreslår nu att 1

miljon kronor avsätts för RKC inom anslag A 3 Bidrag

till hälso- och sjukvård. Anslaget ökas med 1 miljon

kronor genom att anslag D 1 Social-vetenskapliga

forskningsrådet: Forskning samtidigt minskas med

samma belopp (bilaga 3).

Med anledning av ett motionsyrkande (v) föreslår

utskottet ett till-kännagivande till regeringen om

tilläggsdirektiv till den särskilde utredaren som

har till uppgift att bl.a. se över statsbidragen

till handikapp-organisationerna. Innebörden är att

frivilligorganisationernas redovisning bör baseras

på kön.

Utskottet föreslår tre tillkännagivanden som rör

assistansreformen. Vad först gäller frågan om rätt

att behålla assistansen efter 65-årsdagen utgår

utskottet från att regeringen återkommer med ett

förslag under våren 1999. Vad sedan gäller makars

eller sambors ansvar för hem och hushåll när den ene

är funktionshindrad och har rätt till personlig

assistans och det är fråga om att bedöma

tidsåtgången för det personliga stödet anser

utskottet att regeringen bör följa utvecklingen på

området samt vid behov återkomma. Vad slutligen

gäller barns rätt till personlig assistans utgår

utskottet från att regeringen noga följer

utvecklingen. Skulle det därvid visa sig att barns

möjligheter att erhålla personlig assistans

försämras till följd av att rättstillämpningen visar

sig bli restriktivare utgår utskottet från att

regeringen återkommer i frågan.

En lösning på hemlöshetsproblemen förutsätter

enligt utskottet ett brett spektrum av initiativ och

en bred förankring. Utskottet föreslår ett

tillkännagivande att anslag B 20 Utvecklingsinsatser

till åtgärder för hemlösa bör disponeras av

regeringen. De initiativ som tas skall ske inom

ramen för en bredare politisk samverkan.

Utskottet tillstyrker att regeringen bemyndigas

att träffa avtal med Apoteket AB (publ) om bolagets

fortsatta verksamhet och avstyrker aktuella

motioner.

Utskottet tillstyrker även i övrigt regeringens

förslag. Samtliga motioner förtecknade i bilaga 4

avstyrks.

M-, kd-, c- och fp-ledamöterna har i särskilda

yttranden redovisat sina alter-nativa budgetförslag.

Även v- och mp-ledamöterna har avlämnat särskilda

yttranden.

Propositionen

I proposition 1998/99:1 Budgetpropositionen för år

1999 utgiftsområde 9 yrkas

1. att riksdagen godkänner målet för utgiftsområdet

i enlighet med vad regeringen förordar under avsnitt

3.1,

2. att riksdagen antar regeringens förslag till lag

om ändring i lagen (1998:553) om ändring i lagen

(1962:381) om allmän försäkring,

3. att riksdagen godkänner de i avsnitt 5.5.

föreslagna riktlinjerna för fördelning av

statsbidrag till frivilligorganisationer på det

sociala området,

4. att riksdagen bemyndigar regeringen att träffa

avtal med Apoteket AB (publ) om bolagets fortsatta

verksamhet i enlighet med de riktlinjer som

riksdagen tidigare ställt sig bakom,

5. att riksdagen bemyndigar regeringen att, i fråga

om ramanslag A 8 Folkhälsoinstitutet, under år 1999

åta sig ekonomiska förpliktelser som innebär

utgifter på högst 108 miljoner kronor under år 2000

och senare,

6. bemyndigar regeringen att, i fråga om ramanslag

B 16 Statens institutionsstyrelse, under år 1999 åta

sig ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare

åtaganden innebär utgifter på högst 20 miljoner

kronor under år 2000 och senare,

7. att riksdagen bemyndigar regeringen att, i fråga

om ramanslaget C 1 Socialstyrelsen, under år 1999

åta sig ekonomiska förpliktelser som innebär

utgifter på högst 20 miljoner kronor under år 2000

och senare,

8. att riksdagen bemyndigar regeringen att, i fråga

om ramanslaget D 1 Socialvetenskapliga

forskningsrådet: Forskningsmedel, under år 1999 åta

sig ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare

åtaganden innebär utgifter på högst 330 miljoner

kronor under år 2000 och senare,

9. att riksdagen medger att den statliga garantin

för Systembolagets pensionsförpliktelser höjs till

650 miljoner kronor,

10. att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar

anslagen under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård

och social omsorg enligt följande uppställning

(anslagsbelopp tusental kronor):

--------------------------------------------------

Anslag

Anslagstyp Anslags-

belopp, kr

--------------------------------------------------

A 1 Sjukvårdsförmåner m.m. (ram) 1 992 000

--------------------------------------------------

A 2 Bidrag för (ram) 13 491 000

läkemedelsförmånen

--------------------------------------------------

A 3 Bidrag till hälso- och (ram) 985 626

sjukvård

--------------------------------------------------

A 4 Insatser mot aids (ram) 51 622

--------------------------------------------------

A 5 Bidrag till WHO (ram) 34 371

--------------------------------------------------

A 6 Bidrag till WHO-enheten

för rappor-tering av

läkemedelsbiverkningar (obet.) 1 591

--------------------------------------------------

A 7 Bidrag till Nordiska

hälsovårdshögskolan

(ram) 16 300

--------------------------------------------------

A 8 Folkhälsoinstitutet (ram) 109 047

--------------------------------------------------

A 9 Smittskyddsinstitutet (ram) 108 750

--------------------------------------------------

A Institutet för psykosocial (ram) 11 110

10 medicin

--------------------------------------------------

A Statens beredning för

11 utvärdering av medicinsk

metodik (ram) 33 896

--------------------------------------------------

A Hälso- och sjukvårdens (ram) 22 421

12 ansvarsnämnd

--------------------------------------------------

B 1 Stimulansbidrag och

åtgärder inom

äldrepolitiken (ram) 270 000

--------------------------------------------------

B 2 Vissa statsbidrag inom

handikapp-området

(res.) 275 000

--------------------------------------------------

B 3 Statsbidrag till (ram) 144 617

vårdartjänst m.m.

--------------------------------------------------

B 4 Bidrag till viss

verksamhet för personer

med funktionshinder (obet.) 78 394

--------------------------------------------------

B 5 Bidrag till handikapp- och

pensionärsorganisationer

(obet.) 132 194

--------------------------------------------------

B 6 Ersättning för (ram) 16 382

texttelefoner

--------------------------------------------------

B 7 Bilstöd till handikappade (ram) 178 078

--------------------------------------------------

B 8 Kostnader för statlig

assistansersättning

(ram) 4 653 000

--------------------------------------------------

B 9 Bidrag till ungdomsvård

och missbrukarvård m.m.

(obet.) 63 000

--------------------------------------------------

B Bidrag till organisationer

10 på det sociala området

(obet.) 64 841

--------------------------------------------------

B Alkohol- och

11 narkotikapolitiska

åtgärder (ram) 30 000

--------------------------------------------------

B Statens institut för (ram) 8 447

12 särskilt utbildningsstöd

--------------------------------------------------

B Handikappombudsmannen (ram) 7 857

13

--------------------------------------------------

B Barnombudsmannen (ram) 7 717

14

--------------------------------------------------

B Statens nämnd för (ram) 6 745

15 internationella

adoptionsfrågor

--------------------------------------------------

B Statens (ram) 524 848

16 institutionsstyrelse

--------------------------------------------------

B Alkoholinspektionen (ram) 11 013

17

--------------------------------------------------

B Alkoholsortimentsnämnden (ram) 687

18

--------------------------------------------------

B Bidrag till äldrebostäder (res.) 150 000

19 m.m.

--------------------------------------------------

B Utvecklingsmedel till

20 åtgärder för hemlösa

(res.) 10 000

--------------------------------------------------

C 1 Socialstyrelsen (ram) 407 357

--------------------------------------------------

D 1 Socialvetenskapliga

forskningsrådet: Forskning

(ram) 105 580

--------------------------------------------------

D 2 Socialvetenskapliga

forskningsrådet:

Förvaltning (ram) 8 968

--------------------------------------------------

Summa för utgiftsområdet

24 012 459

--------------------------------------------------

Lagförslaget fogas till betänkandet som bilaga 1.

Motioner

Motioner under A

1998/99:So239 av Berit Adolfsson (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att avskaffa landstingens

monopol på barntandvården.

1998/99:So244 av Ulf Kristersson m.fl. (m) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om hörnstenarna i en

framtida tandvårdspolitik,

2. att riksdagen beslutar införa ett

högkostnadsskydd på 3 000 kr och därefter en

subventionsgrad på 60 % i enlighet med vad som

anförts i motionen,

4. att riksdagen beslutar införa fri konkurrens

inom barn- och ungdoms-tandvården i enlighet med vad

som anförts i motionen,

6. att riksdagen beslutar ändra i tandvårdslagen

1985:25 vad gäller landstingets ansvar för tandvård

i enlighet med vad som anförts i motionen,

7. att riksdagen beslutar ändra i tandvårdslagen

1985:25 vad gäller landstingens subventioner av

vuxentandvården i enlighet med vad som anförts i

motionen,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ett överförande av

kostnaderna för tandvården till staten,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om rätt för privata

vårdgivare inom hälso- och sjukvården att lyfta av

momsen.

1998/99:So293 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om statens fortsatta

stöd till Rikskvinnocentrum.

1998/99:So383 av Ingrid Burman m.fl. (v) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om finansieringen inom

ramen för utgiftsområde 9.

1998/99:So411 av Tone Tingsgård och Barbro Andersson

Öhrn (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

behovet av forskningsmedel till Rikskvinnocentrum

för 1999 samt om en utredning av Rikskvinnocentrums

framtid.

1998/99:So423 av Ulf Kristersson m.fl. (m) vari

yrkas

1. att riksdagen beslutar återinföra ett nationellt

läkemedelsförmånssystem i enlighet med vad som

anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar avskaffa lagen om

receptregister i enlighet med vad som anförts i

motionen,

3. att riksdagen beslutar annullera avtalet med

landstingen och bortse från avtalets bestämmelser om

överföringsvinster respektive förluster i enlighet

med vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om

ett nytt högkostnadsskydd i enlighet med vad som

anförts i motionen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om

inkontinenshjälpmedel,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om

rationaliseringsmöjligheter inom

läkemedelsförsörjningen,

11. att riksdagen beslutar anslå 9 391 000 000 kr

för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social

omsorg anslag A 2 Bidrag för läkemedelsförmånen 1999

i enlighet med vad som anförts i motionen.

1998/99:So424 av Ulf Kristersson m.fl. (m) vari

yrkas

10. att riksdagen till utgiftsområde 9 Hälsovård,

sjukvård och social omsorg anslag A 4 för budgetåret

1999 anvisar 104 000 000 kr utöver vad regeringen

föreslagit eller 151 622 000 kr i enlighet med vad

som anförts i motionen.

1998/99:So425 av Ulf Kristersson m.fl. (m) vari

yrkas

1. att riksdagen beslutar anslå 1 817 000 000 kr

för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social

omsorg anslag A 1 Sjukvårdsförmåner för 1999 i

enlighet med vad som anförts i motionen.

1998/99:So446 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en översyn i syfte

att inkludera tandvårdsförsäkringen i den allmänna

sjukförsäkringen,

10. att riksdagen med följande förändringar i

förhållande till regeringens förslag anvisar

anslagen under utgiftsområde Hälsovård, sjukvård och

social omsorg enligt uppställning:

Anslag; A 1 Sjukvårdsförmåner m.m.; Regeringens

förslag; 1 992 000 kr; Anslagsförändring; + 200 000

kr.

1998/99:Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

yrkas

12. att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar

anslagen under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård

och social omsorg enligt uppställningen i bilaga 2

Anslag A 4; Insatser mot aids; Anslagsförändring +

14 miljoner kronor,

1998/99:Sf283 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) vari

yrkas

2. att riksdagen till utgiftsområde 9 A 4 Insatser

mot aids för budgetåret 1999 anvisar 14 000 000 kr

utöver vad regeringen föreslagit eller således

65 622 000 kr.

1998/99:N326 av Per Westerberg och Göran Hägglund

(m, kd) vari yrkas

22. att riksdagen hos regeringen begär förslag om

skyldighet för landstingen att erbjuda barn och

ungdomar ett fritt tandläkarval i enlighet med vad

som anförts i motionen.

Motioner under B

1998/99:So211 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om utveckling av

metoder för behandling och rehabilitering av

spelberoende,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om resurser för hjälp

till spelberoende,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om utbildning av

berörda personalgrupper om spelberoende,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om information till

allmänheten om spelberoende.

1998/99:So213 av Inger René och Berit Adolfsson (m)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om de

psykiskt funktionshindrade och hemlöshet.

1998/99:So228 av Ulf Kristersson m.fl. (m) vari

yrkas

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

Alkoholinspektionen.

1998/99:So246 av Per-Richard Molén (m) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en återgång till den

lagstiftning för funktionshindrade (LSS och LASS)

som trädde i kraft den 1 januari 1994.

1998/99:So259 av Ingrid Burman m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att

normaliseringsprincipen skall gälla som villkor när

medel beviljas till organisationers projekt för

hemlösa,

2. att riksdagen beslutar att

normaliseringsprincipen skall gälla som villkor när

medel beviljats till kommunala projekt för hemlösa.

1998/99:So272 av Ewa Larsson m.fl. (mp, s, m, kd, c,

fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

Föreningen Svenska Amningshjälpens behov av

samhällsstöd.

1998/99:So274 av Thomas Julin m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ett förtydligande av

lagtexten gällande äkta makars/samman-boendes och

barns rätt till personlig assistans,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om äldres rätt till

personlig assistans enligt LSS även efter 65-

årsdagen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om

schablonersättningen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att återinföra en

individuellt anpassad assistansersättning som

motsvarar den enskilde brukarens kostnader för

assistans.

1998/99:So281 av Britt-Marie Danestig (v) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om vikten av att vi

följer det norska exemplet och ger Amningshjälpen

ett fast årligt organisationsbidrag.

1998/99:So286 av Ingrid Burman m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

införande av en ersättningsmodell med en klarare och

tydligare individuell redovisning av

schablonersättningen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om garanterad rätt till

personlig assistans som följd av det individuella

behovet oberoende av samlevnadsform,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att

schablonersättningen snarast bör ersättas med en

individuellt anpassad ersättningsform som motsvarar

den enskildes behov av assistans,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om konkurrenskraftig

lön för assistenter,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att barns rätt till

assistans bör garanteras,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om brukarmedverkan i

utbildningen av handläggare vid försäkrings-

kassorna,

7. att riksdagen hos regeringen begär att någon av

de pågående utvärderingarna, den interna eller

Riksförsäkringsverkets, får i uppdrag att pröva de i

motionen framförda förslagen och redovisa dessa

inför regering-ens ekonomiska vårproposition.

1998/99:So287 av Ingrid Burman m.fl. (v) vari yrkas

att riksdagen beslutar om ett tillägg till 7 § lagen

om stöd och service till vissa funktionshindrade av

följande lydelse: Samma bedömning av

omvårdnadsbehovet skall göras då det gäller en

ansökan från ett barn som från en vuxen person.

1998/99:So297 av Inger René och Berit Adolfsson (m)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

vikten av att barn får en sådan bra start i livet

som amningen utgör.

1998/99:So310 av Thomas Julin m.fl. (mp) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om LSS.

1998/99:So314 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om hemtjänsten.

1998/99:So325 av Sonja Fransson (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om barns och ungdomars rätt

till personlig assistans.

1998/99:So329 av Birgitta Ahlqvist och Monica Öhman

(s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

assistansersättningen.

1998/99:So330 av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

åtgärder för de hemlösa.

1998/99:So347 av Lars Wegendal och Carina Adolfsson

(s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

forskning om spelberoende.

1998/99:So360 av Laila Bjurling (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om Amningshjälpen.

1998/99:So366 av Helena Hillar Rosenqvist m.fl. (mp)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

Amningshjälpen och dess nödvändiga arbete inom

folkhälsoområdet.

1998/99:So376 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) vari

yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om schablonisering av

assistansersättningen,

9. att riksdagen beslutar att göra ett tillägg i 7

§ LSS med lydelsen "Samma bedömning av

omvårdnadsbehovet skall göras då det gäller en

ansökan från ett barn som från en vuxen person",

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att

åldersgränsen på 65 år i LSS tas bort.

1998/99:So393 av Ingrid Burman m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att den i

tilläggsdirektiv ger den särskilde utredaren i

uppgift att ålägga frivilligorganisationerna

redovisning baserad på kön,

2. att riksdagen hos regeringen begär att den i

tilläggsdirektiv ger den särskilde utredaren i

uppgift att även ta med fler frivilligorganisationer

i uppdraget enligt vad i motionen anförts.

1998/99:So403 av Monica Green m.fl. (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om Amningshjälpen.

1998/99:So416 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

behovet av ändring i lagen (1993:387) om stöd och

service till vissa funktionshindrade, LSS.

1998/99:So419 av Karin Wegestål och Anita Jönsson

(s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

ungdomar och personlig assistans.

1998/99:So425 av Ulf Kristersson m.fl. (m) vari

yrkas

2. att riksdagen beslutar anslå 80 394 000 kr för

utgiftsområde 9 Hälso-vård, sjukvård och social

omsorg anslag B 4 Bidrag till viss verksamhet för

personer med funktionshinder för 1999 i enlighet med

vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen beslutar att förstatliga de första

20 timmarnas assistans-ersättning i enlighet med vad

som anförts i motionen,

4. att riksdagen beslutar att återinföra rätten

till personlig assistent vid vistelse i skola och

dagcenter i enlighet med vad som anförts i motionen,

5. att riksdagen beslutar avskaffa

schabloniseringen av assistansersätt-ningen i

enlighet med vad som anförts i motionen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om beräkningen av

assistansersättningen,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om rätt till personlig

assistans efter 65 års ålder,

9. att riksdagen beslutar anslå 6 188 000 000 kr

för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social

omsorg anslag B 8 Kostnader för statlig

assistansersättning för 1999 i enlighet med vad som

anförts i motionen,

10. att riksdagen beslutar anslå 11 857 000 kr för

utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social

omsorg anslag B 13 Handikappombuds-mannen för 1999 i

enlighet med vad som anförts i motionen,

11. att riksdagen beslutar avslå regeringens

förslag att anslå medel till utgiftsområde 9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg anslag B 17

Alkoholinspektionen för 1999 i enlighet med vad som

anförts i motionen,

12. att riksdagen beslutar anslå 100 000 000 kr för

utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social

omsorg anslag B 21 Bostadsstöd till

funktionshindrade för 1999 i enlighet med vad som

anförts i motionen,

13. att riksdagen beslutar anslå 300 000 000 kr för

utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social

omsorg anslag B 22 Statsbidrag till psykiskt sjuka

för 1999 i enlighet med vad som anförts i motionen.

1998/99:So428 av Göran Magnusson m.fl. (s, m, kd,

fp, mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

Samarbetsnämndens fördelning av bidrag till

nykterhetsorganisationer.

1998/99:So431 av Marianne Andersson och Rigmor

Ahlstedt (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att

anvisa 300 000 kr till Amningshjälpen genom en

omfördelning inom utgiftsområde 9, anslaget B 10

Bidrag till organisationer inom det sociala området.

1998/99:So445 av Mikael Oscarsson (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att förtydliga lagen

vad det gäller barns rätt till personlig assistans,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att förtydliga lagen

vad gäller äkta makars rätt till personlig

assistans,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att se över

schablonersättningen.

1998/99:So446 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

10. Anslag; B 8 Kostnader för statlig

assistanssersättning; Regeringens förslag: 4 653

000; Anslagsförändring; + 300 000.

1998/99:So455 av Kenneth Johansson m.fl. (c) vari

yrkas

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

schablonersättningen,

13. att riksdagen hos regeringen begär förslag om

rätt till personlig assistans efter 65 års ålder,

14. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

sådan ändring i lagen om stöd och service till vissa

funktionshindrade i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1998/99:So456 av Ulf Kristersson m.fl. (m) vari

yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om de

funktionshindrade.

1998/99:So457 av Barbro Johansson m.fl. (mp) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av en

utredning om hur man skall stävja problemet med det

ökade spelberoendet i samhället samt hur ökade

resurser skall ges till forskning och stödjande

behandling.

1998/99:So459 av Ingrid Näslund (kd) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att riksdagen bör

återförvisa förslaget om att Socialstyrelsen skall

fördela bidrag till nykterhetsorganisationerna.

1998/99:So461 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) vari

yrkas

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om spelberoende,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om finansiering av

förebyggande insatser mot och forskning om

spelberoende.

1998/99:So464 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) vari

yrkas

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om Amningshjälpen.

1998/99:So465 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att återställa

rätten till personlig assistans,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att avskaffa 65-

årsregeln,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att RFV:s Allmänna

råd måste återkallas.

1998/99:Fi210 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas

8. att riksdagen beslutar om fördelning av anslag

inom utgiftsområde 9 i enlighet med vad i motionen

anförts,

41. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om formen för

fördelning av stödet till frivilligorganisationer

inom det sociala området.

1998/99:Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

yrkas

12. att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar

anslagen under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård

och social omsorg enligt uppställningen i bilaga 2.

Anslag; B 8 Kostnader för statlig

assistansersättning; Anslagsförändring

+ 1 415 miljoner kronor.

1998/99:Kr518 av Dan Kihlström m.fl. (kd) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om spelberoende.

1998/99:Kr522 av Charlotta L Bjälkebring (v) vari

yrkas

3. att riksdagen hos regeringen begär en utredning

om svenskarnas spelvanor och förslag på åtgärder för

hur spelberoendet kan minskas.

1998/99:Sf283 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) vari

yrkas

3. att riksdagen till utgiftsområde 9 B 8 Kostnader

för statlig assistans-ersättning för budgetåret 1999

anvisar 1 415 000 000 kr utöver vad regeringen

föreslagit eller således 6 068 000 000 kr.

Motioner under C

1998/99:So229 av Siw Persson (fp) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om omorganisation av

Socialstyrelsen.

1998/99:So257 av Ulf Kristersson m.fl. (m) vari

yrkas

8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om

inrättande av en medicinalstyrelse i enlighet med

vad som anförts i motionen.

1998/99:Fi210 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas

8. att riksdagen beslutar om fördelning av anslag

inom utgiftsområde 9 i enlighet med vad i motionen

anförts.

Motioner under övrig statlig verksamhet

1998/99:So318 av Lars Björkman och Ola Karlsson (m)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om utövandet av statens

ägande i syfte att motverka fortsatt apoteksmonopol,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om konkurrensutsättning

av läkemedelsförsäljning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om privatisering av

Apoteket AB.

1998/99:So423 av Ulf Kristersson m.fl. (m) vari

yrkas

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om

upphävande av Apoteksbolagsmonopolet i enlighet med

vad som anförts i motionen.

1998/99:Fi210 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen

anförts om konkurrensutsättning och utförsäljning

av enskilda apotek.

1998/99:N333 av Eva Flyborg m.fl. (fp) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att bryta

Apoteksbolagets försäljningsmonopol.

Övriga motioner med anledning av

budgetpropositionen

1998/99:So391 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ökade bidrag till

landstingen och kommunerna under kommande

mandatperiod.

1998/99:So418 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om beräknad fördelning

på anslag inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård

och social omsorg för budgtåren 2000 och 2001 enligt

tabell.

Utskottet

Målet för utgiftsområdet för år

1999

I budgetpropositionen föreslås att målet för

utgiftsområdet för år 1999 skall vara att trygga en

god hälsa och goda levnadsvillkor och se till att

hälso- och sjukvården och den sociala omsorgen

bedrivs med god kvalitet och effektiv

resursanvändning samt tillgodoser den enskilde

individens behov av vård, omsorg, stöd och service.

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner målet

för utgiftsområdet.

Välfärdspolitiken syftar till att alla människor

skall ges förutsättningar för att kunna leva ett

gott liv, anför regeringen. Detta innebär att i ett

solidariskt samhälle skall alla oberoende av

inkomst, ha tillgång till sjukvård, barnomsorg och

äldreomsorg av hög kvalitet. Tillsammans med

inkomst-relaterade socialförsäkringar ger denna

generella välfärd både förutsättningar till

försörjning genom eget arbete och trygghet i livets

olika skeden.

Vård och omsorg skall kännetecknas av trygghet,

kvalitet och delaktighet. Vården skall vara

tillgänglig när den behövs. Den skall vara gemensamt

finansierad och demokratiskt styrd. Personlig

ekonomi eller social status får aldrig påverka

vårdens kvalitet och fördelning.

De ökade resurserna som tillförs kommunsektorn ger

förutsättningar för att kunna möta de viktiga

utmaningarna att förkorta väntetiderna, trygga till-

gången på personal samt att låta patienten få en

starkare ställning i vården, anförs det.

Äldreomsorgen skall utvecklas enligt den av

riksdagen antagna nationella handlingsplanen för

äldrepolitiken. FN:s äldreår skall genomföras och

arbetet med en offensiv äldrepolitik fortsätta.

Socialtjänsten är en viktig del av vårt

trygghetssystem där socialbidragen är det yttersta

skyddsnätet. Den sociala omsorgen skall medverka

till att barn och ungdomar kan växa upp under goda

förhållanden, att människor med olika slag av

funktionshinder kan delta i samhällslivet, att de

som missbrukar alkohol eller andra

beroendeframkallande medel kommer ifrån sitt

missbruk och att de som saknar medel till sitt

uppehälle får möjlighet att klara sin försörjning.

Vidare anför regeringen att det krävs en långsiktig

och ständigt pågående process för att leva upp till

FN:s barnkonvention. En strategi för detta arbete

presenteras i en särskild proposition. Regeringens

arbete mot sexuell exploatering av barn fortsätter,

heter det i budgetpropositionen.

Anslag m.m.

Hälsovård och sjukvård (A 1-A 12)

Sjukvårdsförmåner m.m. (A 1)

I budgetpropositionen föreslår regeringen att 1 992

000 000 kr anvisas under anslaget A 1

Sjukvårdsförmåner m.m. Anslaget avser dels

tandvårds-ersättning (1 487 000 000 kr), dels

ersättningar till sjukvårdshuvudmännen (505 000 000

kr).

Från och med år 1999 kommer två förändringar att

påverka nivån på utgifterna under anslaget. För det

första tillförs medel för att möjliggöra införandet

av ett reformerat tandvårdsstöd. För det andra

upphör finansie-ringen av Handikappinstitutet genom

sjukförsäkringen. Finansieringen kommer

fortsättningsvis att ske genom ett särskilt

statsbidrag under anslaget A 3. Sammantaget innebär

förändringarna en höjning av utgifterna i anslaget i

förhållande till vad som tidigare beräknats.

Förslagen i propositionen 1997/98:112 Reformerat

tandvårdsstöd innebar en årlig ökning av

kostnadsramen för tandvård fr.o.m. år 1999 med 500

miljoner kronor i förhållande till vad som angavs i

budgetpropositionen för år 1998. Riksdagen har

godkänt propositionen (bet. 1997/98:SoU25, rskr.

1997/98:289).

Det reformerade tandvårdsstödet, som träder i kraft

den 1 januari 1999, inriktas på att ge alla vuxna

ett ekonomiskt stöd för den vardagliga

hälsofrämjande tandvården, s.k. bastandvård. En

annan del av stödet riktas till vissa äldre personer

och till personer som till följd av sjukdom eller

funktionshinder har särskilda tandvårdsbehov. Ett

tredje område som skall rymmas inom utgiftsramen är

ett särskilt högkostnadsskydd för mer

kostnadskrävande behandlingar med protetik och

tandreglering. Omlägg-ningen av stödet för

vuxentandvård innebär att vissa delar av stödet till

äldre, sjuka och funktionshindrade kommer att

administreras av landstingen. En mindre del av

utgiftsramen kommer därför att överföras till

landstingen och redovisas under anslagsposten

ersättningar till sjukvårdshuvudmännen. Utgiftsramen

om 1 900 miljoner kronor innefattar även en satsning

på uppföljning och utvärdering av tandvården. Bl.a.

föreslås anslaget A 11 Statens beredning för

utvärdering av medicinsk metodik (SBU) tillföras 7

miljoner kronor för detta syfte.

Regeringen anför att det finns en risk för ett

överskridande av anslagsbeloppet för

tandvårdsersättning för år 1998 och därmed ett

utnyttjande av anslagskrediten. Dels ökade

efterfrågan på tandvård under slutet av 1997 i och

med att självrisken höjdes, dels kan det enligt

regeringen inte uteslutas att efterfrågan på mer

kostnadskrävande behandlingar ökar under slutet av

innevarande år till följd av införandet av det

reformerade tandvårdsstödet. Prognosen är dock

mycket osäker och regeringen kommer enligt

propositionen att noga följa utvecklingen.

I motion So425 av Ulf Kristersson m.fl. (m) yrkas

att riksdagen anslår 1 817 000 000 kr

under anslaget A 1 (yrkande 1).

I motion So244 av samma motionärer, vartill

hänvisas i motion So425, hemställs om ett

tillkännagivande till regeringen om vad i motionen

anförts om hörnstenarna i en framtida

tandvårdspolitik (yrkande 1). Enligt motionärerna är

det en viktig uppgift för staten att initiera beslut

och åtgärder som underlättar en bantning av den

samlade tandvårdssektorn samt att se till att den

fortlöpande strukturomvandlingen inte leder till

försämrad tillgänglighet, vårdkvalitet, service

eller valfrihet. Högkostnadsskyddet för grupper med

stora odontologiska vårdbehov måste prioriteras i

förhållande till andra i och för sig angelägna

insatser. Enligt motionärerna måste landstingens

dubbla roll som finansiär och producent avskaffas.

Det är också viktigt att det råder konkurrens på

lika villkor och att nuvarande momsregler ses över,

sägs det vidare. I samma motion yrkas att riksdagen

beslutar införa ett högkostnadsskydd på 3 000 kr och

därefter en subventionsgrad på 60 % (yrkande 2).

Enligt motionärerna ger denna modell ett bättre

skydd än det som riksdagen beslutat om och

garanterar dem med störst behov av tandvård rimliga

kostnader för omfattande behandlingar. Motionärerna

motsätter sig att regeringen valt att subventionera

unga, friska personers tandvård och anser att

personer med normal tandstatus bör stå för hela

kostnaden upp till ett högkostnadsskydd om 3 000 kr.

Motionärerna yrkar vidare att riksdagen beslutar

införa fri konkurrens inom barn- och

ungdomstandvården (yrkande 4). Detta kan enligt

motionärerna minska kostnaderna med ca 500 miljoner

kronor. Motionärerna framför som lägsta krav under

de närmaste åren att landstingen genomför

upphandling av barn- och ungdomstandvården enligt

lagen om offentlig upphandling. För att konkurrensen

skall ske på lika villkor måste landstingen redovisa

kostnaderna för folktandvården i slutna

resultatenheter. Föräldrar som så önskar skall ges

förutsättningar att använda privata vårdgivare i

stället för landstingets vård, sägs det vidare. I

motionen yrkas även ändringar i tandvårdslagen

(yrkandena 6 och 7). Enligt motio-närerna bör 5 §

tandvårdslagen endast innehålla krav på att

landstinget skall verka för en god tandhälsa och att

en tillfredsställande etablering finns inom

tandvården. Vidare bör det stadgas i lagen att

landstingen inte får subventionera vuxentandvården.

Motionärerna begär vidare ett tillkänna-givande om

rätt för privata vårdgivare inom hälso- och

sjukvården att lyfta av momsen (yrkande 9).

Motionärerna anser att momsreglerna måste ses över i

syfte att åstadkomma konkurrensneutralitet mellan

offentlig och privat tandvård. Slutligen begärs i

motionen ett tillkännagivande till regeringen om

överförande av kostnaderna för tandvården till

staten (yrkande 8). Landstingens kostnader för

tandvården kan beräknas till 3 miljarder kronor, i

vilken summa ingår subventioner av vuxentandvården

med ca 1 miljard kronor. Finansieringen av sjukvård

i vid bemärkelse bör enligt motionärerna vara en

nationell angelägenhet.

I motion N326 av Per Westerberg (m) och Göran

Hägglund (kd) yrkas att riksdagen hos regeringen

begär förslag till tillägg i tandvårdslagen om

skyldighet för landstingen att erbjuda barn och

ungdomar ett fritt tandläkarval (yrkande 22).

Samma uppfattning framförs i motion So239 av Berit

Adolfsson (m), vari begärs ett tillkännagivande till

regeringen om att avskaffa landstingens monopol på

barntandvården.

I motion So446 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkas att

riksdagen anvisar 200 miljoner kronor utöver vad

regeringen anslagit under anslaget A 1 avseende

tandvårdsförsäkringen (yrkande 10 delvis). I

motionen begärs även ett till-kännagivande om vad i

motionen anförts om en översyn i syfte att inkludera

tandvårdsförsäkringen i den allmänna

sjukförsäkringen (yrkande 8). I av-vaktan på

utredningen och i syfte att undvika en alltför stor

ökning av självrisken bör enligt motionärerna

ytterligare 200 miljoner kronor anvisas avseende

tandvårdsförsäkringen.

Utskottet behandlade regeringens förslag om

reformerat tandvårdsstöd (prop. 1997/98:112) i

betänkandet 1997/98:SoU25 och ställde sig i allt

väsentligt bakom regeringens förslag. I betänkandet

behandlades även ett stort antal motioner, bl.a.

yrkanden liknande de i motion So244 (m) och yrkanden

om ett sammanhållet försäkringssystem för tandvård

och sjukvård (mp, kd). Utskottet föreslog

tillkännagivanden till regeringen med anledning av

motioner om bl.a. särredovisning av folktandvårdens

ekonomi och om mervärdesskatt och avstyrkte övriga

motioner.

Riksdagen följde utskottet (rskr. 1997/98:289).

Regeringen har den 29 oktober 1998 beslutat att

tillkalla en särskild utredare med uppgift att

analysera vissa frågor inom systemet för ersättning

för viss mervärdesskatt till kommuner och landsting,

det s.k. kommunkontosystemet (dir. 1998:93).

Utredaren skall bl.a. utvärdera hur väl systemet

uppfyller det egentliga syftet, dvs. att skapa

konkurrensneutralitet mellan kommunal verksamhet i

egen regi respektive på entreprenad och vid behov

föreslå alternativa lösningar eller förändringar i

det nuvarande systemet. Uppdraget skall redovisas

senast den 1 oktober 1999.

Bidrag för läkemedelsförmånen (A 2)

I budgetpropositionen föreslås att 13 491 000 000 kr

anvisas under anslaget A 2 Bidrag för

läkemedelsförmånen.

Från detta anslag utbetalas fr.o.m. 1998

statsbidrag till sjukvårds-huvudmännen till följd av

det förändrade kostnadsansvaret för läke-

medelsförmånen (landstingen har övertagit

kostnadsansvaret från staten fr.o.m. den 1 januari

1998). På grund av en viss eftersläpning i systemet

utbetalas från anslaget under år 1999 ersättning

till sjukvårdshuvudmännen för kostnaderna för

läkemedelsförmånen under månaderna november-

december 1998 och januari-oktober 1999.

Kostnaderna för läkemedelsförmånen har enligt

propositionen under de första åtta månaderna år 1998

ökat med 13 % (26 % om hänsyn tas även till

kostnader för inkontinensartiklar) jämfört med samma

period år 1997. Den viktigaste orsaken till

kostnadsökningen är enligt regeringen att

kostnaderna för läkemedelsförmånen år 1997 var

relativt låga, beroende på hamstringen av läkemedel

i slutet av år 1996.

Enligt den principöverenskommelse som staten och

Landstingsförbundet träffade hösten 1996 om

finansieringsprincipens tillämpning m.m. i samband

med landstingens övertagande av kostnadsansvaret för

läkemedelsförmånen skall ett system med vinst- och

förlustdelning tillämpas. Systemet innebär för år

1998 att det belopp varmed den faktiska kostnaden

för läke-medelsförmånen underskrider den beräknade

kostnaden skall delas lika mellan staten och

landstingen. Ett eventuellt kostnadsöverskridande

delas så att staten svarar för 90 % och landstingen

för 10 % av överskridandet. Fördelningen skall

regleras mot detta anslag och genomföras senast den

30 juni 1999, varför den kommer att få betydelse för

utgifterna under anslaget för år 1999. I avvaktan på

utfallet budgeteras anslaget för år 1999 till samma

belopp som för år 1998.

I motion So423 av Ulf Kristersson m.fl. (m) yrkas

att riksdagen anslår 9 391 000 000 kr

under anslaget A 2 (yrkande 11). Motionärerna yrkar

att riksdagen beslutar återinföra ett nationellt

läkemedelsförmånssystem (yrkande 1), beslutar

avskaffa lagen om receptregister (yrkande 2),

beslutar annullera avtalet med landstingen och

bortse från avtalets bestämmelser om

överföringsvinster respektive -förluster (yrkande 3)

samt begär förslag om ett nytt högkostnadsskydd

(yrkande 4). Motionärerna yrkar vidare att riksdagen

skall ge regeringen till känna vad som anförts dels

om inkontinenshjälpmedel (yrkande 5), dels om

rationaliseringsmöjligheter inom läkemedels-

försörjningen (yrkande 8).

Motionärerna upprepar huvudpunkterna i Moderaternas

kritik vid behand-lingen av läkemedelspropositionen

hösten 1996 och anser att hela kostnads-ansvaret för

läkemedel i öppen vård, med undantag för

inkontinensartiklar, skall återföras till staten.

Under 1998 har läkemedelskostnaderna ökat. Staten

skall betala 90 % av kostnadsöverskridandet, vilket

är prognostiserat till 139 miljoner kronor. Med

motionärernas förslag hade dessa statliga

budgetmedel inte behövt skjutas till.

Motionärerna är bl.a. av kostnadsskäl kritiska till

receptregistret. Uppgifter tyder på att

investeringskostnaderna kommer att uppgå till minst

en miljard kronor. Tidsförläggningen av utvecklingen

av registret till millennieskiftet kommer dessutom

enligt motionärerna sannolikt att leda till

avsevärda fördyringar. I det system som motionärerna

vill införa behövs inte receptregistret.

Enligt motionärerna bör läkemedelsförmånen vara

statligt reglerad och finansierad. Staten bör införa

ett nytt betalningssystem för läkemedel, där

medborgarna fritt kan välja att gå med eller att stå

utanför med ett temporärt högkostnadsskydd. Det

första alternativet bygger på att den enskilde

betalar en fast egenavgift om 300 kr per kvartal

eller 1 200 kr per år. Den som väljer att inte gå in

i betalningssystemet erhåller ett allmänt

likviditetsskydd som omfattar alla medborgare och

som föreslås uppgå till 1 500 kr. Den som erlagt

avgift till betalningssystemet erhåller alla

receptförskrivna läkemedel utan ytterligare

betalning. Det behövs inga regler om kostnadsfria

läkemedel. Med detta system kommer enligt

motionärerna de totala merintäkterna att överstiga

de intäkter som inflyter i avgifter i nuvarande

system med ca 3 miljarder kronor netto.

Motionärerna anser att hanteringen, förskrivningen

och användningen av inkontinenshjälpmedel bör

utredas. Kostnaderna för hjälpmedlen bör enligt

motionärerna kunna minskas väsentligt genom bättre

behandlingsmetoder och användning av läkemedel och

hjälpmedel av flergångstyp, närmare bestämt med 100

miljoner kronor år 1999, med 200 miljoner kronor år

2000 och med 300 miljoner kronor år 2001.

Motionärerna redovisar olika exempel på ytterligare

besparingar som kan göras. Besparingar kan

åstadkommas genom ökad förskrivning av mindre

förpackningar. Varje år kastas läkemedel för ca 500

miljoner kronor. Enligt motionärerna kan deras

förslag till betalningssystem reducera svinnet med

minst 40 %. Vidare måste Riksförsäkringsverket

aktivt anpassa priserna på äldre läkemedel. Enligt

motionärerna kan statskassan hämta in de avsedda

kostnadsövervältringar som primärkommunerna gjorde i

samband med ädel-reformen och som kommunerna fick

betalt för vid skatteväxlingen med landstingen.

Beloppet motsvarar minst 300-400 miljoner kronor,

bortsett från inkontinensprodukter. Läkemedelsterapi

som underlättar övergången från sluten till öppen

vård medför enligt motionärerna besparingar för

landstingen, primärkommunerna och de statliga

socialförsäkringssystemen på sammanlagt ca 500

miljoner kronor.

Kerstin Heinemann (fp) yrkade vid sammanträde med

utskottet den 10 november 1998 att 400 miljoner

kronor skall tillföras anslag A 2. Ramen för

utgiftsområde 9 föreslås därmed ökas med samma

belopp samtidigt som ramen för utgiftsområde 25

föreslås minskas med 400 miljoner kronor. Som

underlag för yrkandet åberopas ett skriftligt

förtydligande. Ärendet har också anmälts i

finansutskottet. Folkpartiet liberalerna anser att

högkostnads-skyddet för läkemedel respektive för

läkarbesök i öppenvården bör uppgå till vardera 1

000 kr.

Utskottet behandlade likalydande motionsyrkanden som

framförs i motion So423 (m) vid behandlingen av både

regeringens proposition 1996/97:27

Läkemedelsförmåner och läkemedelsförsörjning

(betänkande 1996/97:SoU5) och budgetpropositionen

för år 1998 (betänkande 1997/98:SoU1). Motions-

yrkandena avstyrktes. I betänkande 1996/97:SoU5

avgav företrädare för Moderaterna, Miljöpartiet

respektive Kristdemokraterna reservationer med

yrkande om avslag på propositionen.

Riksdagen följde utskottet (rskr. 1996/97:58,

1997/98:115).

Bidrag till hälso- och sjukvård (A 3)

I budgetpropositionen föreslås att 985 626 000 kr

anvisas under anslaget A 3 Bidrag till hälso- och

sjukvård.

Från anslaget utbetalas statsbidrag till

sjukvårdshuvudmännen i enlighet med de årliga

överenskommelser som träffas mellan regeringen och

Lands-tingsförbundet om vissa ersättningar.

Bidragets användningsområden m.m. finns angivna i

förordningen (1984:908) om vissa statsbidrag och

försäk-ringsersättningar för sjukvård m.m.

Från anslaget betalas vidare ersättningar för vissa

kostnader och förluster som uppkommit på grund av

myndighetsingripanden för att förhindra smittsam

sjukdom. Vissa kostnader enligt

smittskyddsförordningen (1989:301) betalas också

från detta anslag, liksom kostnader för patient-

försäkring och vissa skadeersättningar.

Den statliga ersättningen till Spri har tidigare

redovisats under ett eget anslag, A 5 Ersättning

till Spri, men ingår från och med budgetåret 1999 i

nu ifrågavarande anslag. Som redan nämnts kommer

vidare finansieringen av Handikappinstitutet

fortsättningsvis att ske genom ett särskilt

statsbidrag under anslaget. Verksamheten vid

institutet ombildas den 1 januari 1999 till en

ideell förening. Samtidigt ändras namnet till

Hjälpmedelsinstitutet.

I motion So383 av Ingrid Burman m.fl. (v) hemställs

om ett tillkännagivande till regeringen om att

finansieringen av Rikskvinnocentrum skall ske inom

ramen för utgiftsområde 9, exempelvis genom pengar

från anslaget A 3. Enligt motionärerna är

Rikskvinnocentrum en nationell angelägenhet som

aldrig har varit avsedd enbart för Uppsala län.

I motion So293 av Barbro Westerholm (fp) begärs ett

tillkännagivande om statens fortsatta stöd till

Rikskvinnocentrum. Enligt motionären förutsätter

centrumets fortsatta verksamhet såväl ett statligt

som ett lands-tingskommunalt engagemang. Detta måste

beaktas vid statens över-läggningar med landstingen

i olika finansieringsfrågor, anförs det.

I motion So411 av Tone Tingsgård och Barbro

Andersson Öhrn (s) begärs ett tillkännagivande om

behovet av forskningsmedel till Rikskvinnocentrum

för år 1999 samt om en utredning kring RKC:s

framtid. RKC är enligt motionärerna en

spjutspetsverksamhet på kvinnofridsområdet.

Forsknings-medel som finns för detta ändamål bör

därför omfatta RKC, där relevant forskning redan

pågår och annars riskerar att avbrytas, sägs det i

motionen.

I propositionen 1997/98:55 Kvinnofrid nämns

Rikskvinnocentrum för kvinnor som har misshandlats

och våldtagits, RKC. RKC inrättades år 1994 på

förslag av Kvinnovåldskommissionen och har

Landstinget i Uppsala län som huvudman. Syftet med

centrumets arbete är att det, förutom att ha en

öppen patientmottagning för kvinnor som blivit

utsatta för våld, skall vara ett nationellt resurs-

och kompetenscentrum som utifrån ett

kvinnoperspektiv skall skapa former för ett gott

omhändertagande i vården. RKC skall genomföra

utbildning av berörda personalkategorier, sprida

information och bidra till opinionsbildning samt

bedriva forskning om bl.a. effekterna av våld mot

kvinnor. Regeringen har bidragit ekonomiskt till

uppbyggnaden av verksamheten, som är tänkt att kunna

stå modell för verksamheter som kan komma att

startas upp i andra delar av landet. För att ge RKC

förutsättningar att befästa sin verksamhet och

sprida erfarenheter från denna samt för att

finansiera vissa rikstäckande uppgifter avsåg

regeringen att lämna ett ekonomiskt bidrag till

centrumet i form av ett engångsbelopp om 3 miljoner

kronor under år 1998.

Justitieutskottet behandlade propositionen

Kvinnofrid i betänkandet 1997/98:JuU13.

Socialutskottet yttrade sig i ärendet, bl.a. om en

motion om stöd till RKC. Socialutskottet framhöll

vikten av RKC:s verksamhet och välkomnade

regeringens förslag att bidra ekonomiskt till

centrumet under 1998. Huruvida och i vilken

omfattning ekonomiskt bidrag från staten även kunde

behövas efter år 1998 var enligt utskottets mening

för tidigt att avgöra. Utskottet utgick dock från

att frågan skulle komma att prövas. Justitie-

utskottet delade socialutskottets uppfattning och

avstyrkte motionen. Riks-dagen följde utskottet

(rskr. 1997/98:250).

Insatser mot aids (A 4)

I budgetpropositionen föreslås att 51 622 000 kr

anvisas under anslaget A 4 Insatser mot aids.

Anslaget avser särskilda insatser för att förebygga

spridning av hiv/aids. Medlen skall användas till

information och kunskapsspridning, stöd till

psykosocialt arbete och till utvecklingsarbete. Från

anslaget utbetalades ett extra bidrag till kommuner

och landsting i storstadsregionerna fram t.o.m. år

1997.

Regeringen uttalade i vårpropositionen för år 1997

att statens stöd till kommunernas och landstingens

hivpreventiva arbete får anses ingå i det generella

statsbidraget. För att underlätta avvecklingen av en

del av det specialdestinerade bidraget och för att

värna den verksamhet som byggts upp i samarbete

mellan kommuner, landsting och frivilliga

organisationer ger regeringen ett tillfälligt bidrag

för förebyggande hiv/aidsverksamhet i

storstadsområdena under år 1998 och år 1999. För år

1998 fördelades 90 miljoner kronor från anslaget A 2

Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och

landsting under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag

till kommuner. Regeringens avsikt för 1999 är att

använda 84 miljoner från det nämnda anslaget för

bidrag till kommuner och landsting i

storstadsområdena till förebyggande

hiv/aidsverksamhet. En överföring till det anslaget

bör enligt regeringen göras engångsvis med 14

miljoner kronor från anslaget A 4 Insatser mot aids.

Det hivpreventiva arbetet har enligt regeringen

varit framgångsrikt. Sverige har förblivit ett land

med låg förekomst av hivinfektion trots ett

omfattande resande och invandring från länder med

hög förekomst av hiv/aids. Årligen upptäcks ca 250

personer med hivdiagnos. Sedan år 1995 har antalet

nya anmälda aidsfall minskat i Sverige. Minskningen

kan delvis förklaras av de s.k. bromsmedicinerna,

vilka började användas under år 1996.

I motion So424 av Ulf Kristersson m.fl. (m) yrkas

att riksdagen till utgiftsområde 9 anslag A 4 för

budgetåret 1999 anvisar 104 000 000 kr utöver vad

regeringen föreslagit, eller 151 622 000 kr, i

enlighet med vad som anförts i motionen (yrkande

10). Motionärerna motsätter sig en minskning av

anslaget till det hiv/aidspreventiva arbetet. Det

ger fel signaler om att det offentliga nu inte anser

att hiv är farligt längre. Motionärerna är också

emot överföringen till utgiftsområde 25 eftersom

syftet härmed är att underlätta avvecklingen av det

statliga stödet till hiv/aidsarbetet.

I motion Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkas att

riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under

utgiftsområde 9 enligt uppställ-ningen i bilaga 2

(yrkande 12 delvis). Av bilagan framgår att anslaget

A 4 skall höjas med 14 miljoner kronor jämfört med

regeringens förslag.

I motion Sf283 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) yrkas

att riksdagen till utgiftsområde 9 anslag A 4 för

budgetåret 1999 anvisar 14 000 000 kr utöver vad

regeringen föreslagit eller således 65 622 000 kr

(yrkande 2). Motionärerna finner mot bakgrund av

situationen för hiv/aidssmittade i Sverige inget

skäl för en minskning av anslaget utan föreslår i

stället oförändrade anslag jämfört med år 1998.

Övriga medelsanvisningar under A

Regeringens förslag till medelsanvisningar till

Bidrag till WHO (A 5), Bidrag till WHO-enheten för

rapportering av läkemedelsbiverkningar (A 6), Bidrag

till Nordiska hälsovårdshögskolan (A 7),

Folkhälsoinstitutet (A 8), Smitt-skyddsinstitutet (A

9), Institutet för psykosocial medicin (A 10),

Statens beredning för utvärdering av medicinsk

metodik (A 11) och Hälso- och sjuk-vårdens

ansvarsnämnd (A 12) har inte mött någon erinran i

form av motioner.

Begäran om bemyndigande rörande Folkhälsoinstitutet

I budgetpropositionen föreslår regeringen att

riksdagen bemyndigar regeringen att, i fråga om

ramanslaget A 8 Folkhälsoinstitutet, under år 1999

åta sig ekonomiska förpliktelser som innebär

utgifter på högst 108 miljoner kronor under år 2000

och senare.

Social omsorg (B 1-B 20)

Bidrag till viss verksamhet för personer med

funktionshinder (B 4)

I budgetpropositionen föreslås att 78 394 000 kr

anvisas under anslaget B 4 Bidrag till viss

verksamhet för personer med funktionshinder.

Statsbidraget gör det möjligt för organisationer

att själva driva en rad olika verksamheter till

nytta för personer med funktionshinder.

Organisationerna har redovisat hur förra årets

bidrag använts. Flertalet ansöker om ökade medel för

att kunna utveckla verksamheten och för att

kompensera ökade kostnader.

I motion So425 av Ulf Kristersson m.fl. (m) yrkas

att riksdagen beslutar anslå 80 394 000 kr för

anslag B 4 Bidrag till viss verksamhet för personer

med funktionshinder (yrkande 2). Inom anslaget

fördelas en lång rad bidrag till olika verksamheter

som underlättar tillvaron för många

funktionshindrade, anför motionärerna.

Handikapporganisationerna får under detta anslag ett

bidrag till sina rekreationsanläggningar. För år

1999 föreslår regeringen ett bidrag på 13 miljoner

kronor. Detta innebär en liten höjning av anslaget,

som regeringen för år 1998 i det närmaste halverade.

Motionärerna avvisar denna sänkning av stödet och

anser att det för år 1999 bör räknas upp med 2

miljoner kronor. Motionärerna anser det centralt att

funktionshindrade och deras anhöriga ges goda

möjligheter till en bra och viktig möjlighet till

rekreation vid anläggningar som är särskilt

anpassade för specifika funktionshinder.

I budgetpropositionen för år 1998 föreslog

regeringen att stödet till

handikapporganisationernas rekreationsanläggningar

skulle minskas från 15 till 9 miljoner kronor.

I betänkandet 1997/98:SoU1 uttalade utskottet att

det ansåg att en alltför kraftig minskning av stödet

till rekreationsanläggningarna skulle hota

verksamheten. Utskottet föreslog en omfördelning på

en miljon kronor inom anslaget så att stödet till

ledarhundarna bibehölls på tidigare års nivå och

rekreationsanläggningarna tillfördes denna miljon.

Vidare föreslogs att rekreationsanläggningarna

skulle erhålla ytterligare 3 miljoner kronor genom

en omfördelning från anslaget för vårdartjänst m.m.

Vårdartjänsten tillfördes därmed det belopp

myndigheten själv beräknat i anslagsbehov för

budgetåret. Rekreationsanläggningarna föreslogs

därmed erhålla ett statligt stöd om 13 miljoner

kronor för år 1998. Detta blev också riksdagens

beslut (rskr. 1997/98:115).

Bidrag till handikapp- och pensionärsorganisationer

(B 5)

I budgetpropositionen föreslås att 132 194 000 kr

anvisas under anslaget B 5 Bidrag till handikapp-

och pensionärsorganisationer.

Statsbidrag lämnas till handikapp- och

pensionärsorganisationer.

Alltfler handikappförbund har bildats och ansökt om

statsbidrag de senaste åren. Regeringen har därför

givit en särskild utredare i uppdrag (dir. 1998:57)

att bl.a. se över statsbidragen till

handikapporganisationernas allmänna verksamhet,

föreslå kriterier för statsbidragsberättigade handi-

kapporganisationer samt föreslå riktlinjer för hur

bidraget skall fördelas mellan organisationerna.

Uppdraget skall redovisas senast den 1 juli 1999.

I motion So393 av Ingrid Burman m.fl. (v) yrkas att

riksdagen hos regeringen begär att den i

tilläggsdirektiv ger den särskilde utredaren i

uppgift att ålägga frivilligorganisationerna

redovisning baserad på kön (yrkande 1). Motionärerna

anser att handikapporganisationerna är i stort behov

av ökat anslag till sin verksamhet, en verksamhet

som är viktig både för opinionsbildning och för att

ge medlemmar information, råd och stöd. Regeringen

har tillsatt en särskild utredare som skall komma

med förslag hur de framtida bidragen till handikapp-

och pensionärsorganisationerna skall se ut. Enligt

motionärerna är det samtidigt viktigt att

organisationerna åläggs att redovisa hur de använt

sina bidrag fördelat på kvinnor och män. Vidare

yrkas att riksdagen hos regeringen begär att den i

tilläggsdirektiv ger den särskilde utredaren i

uppgift att även ta med fler frivilligorganisationer

i uppdraget enligt vad i motionen anförts (yrkande

2, delvis). Det finns en rad andra organisationer

som alla bedriver samhällsnyttig verksamhet och som

bör få bidrag via statsbudgeten, anför motionärerna.

Kostnader för statlig assistansersättning (B 8)

I budgetpropositionen föreslås att 4 653 000 000 kr

anvisas under anslaget B 8 Kostnader för statlig

assistansersättning.

Statlig assistansersättning lämnas till

funktionshindrade personer som har behov av

personlig assistans för sin dagliga livsföring under

i genomsnitt mer än 20 timmar per vecka. Rätten till

assistansersättning gäller för svårt

funktionshindrade personer som inte fyllt 65 år och

som bor i eget boende, servicehus eller hos familj

eller anhörig. Fr.o.m. den 1 september 1997 har en

schablon för assistansersättningen införts som för

år 1998 uppgår till 168 kr per timme. Om det finns

särskilda skäl kan försäkringskassan efter ansökan

medge att schablonen får överskridas med de godkända

faktiska kostnaderna - dock högst 12 %. Efter

riksdagsbeslut finansierar kommu-nerna fr.o.m. den 1

november 1997 beviljad assistansersättning för de 20

första timmarna. Till följd av förändringarna under

år 1997 minskades anslaget med 1,2 miljarder kronor

för år 1998, vilket kommunerna delvis kompenserades

för inom ramen för det generella statsbidraget.

Beloppet motsvarade en uppskattning av kommunernas

kostnad för de 20 första assistanstimmarna.

Prognoserna för år 1998 och framåt bygger på

antaganden om att utgifterna ökar eftersom antalet

personer som beviljats ersättning ökar varje månad

liksom antalet beviljade timmar per vecka.

Utgiftsnivån har dock stabiliserats jämfört med

tidigare.

Socialutskottet framförde vid behandlingen av den

nationella handlingsplanen för äldrepolitiken (bet.

1997/98:SoU24, rskr. 307) att rege-ringen i

budgetarbetet skulle överväga om rätten till

personlig assistans skall utvidgas så att den som

erhållit assistans före 65 års ålder får rätt att

behålla denna även efter 65-årsdagen.

Regeringen anför nu att den för närvarande utreder

en eventuell sådan förändring och har för avsikt att

återkomma i frågan under våren 1999.

I motion So425 av Ulf Kristersson m.fl. (m) yrkas

att riksdagen beslutar dels att förstatliga de

första 20 timmarnas assistansersättning (yrkande 3),

dels att återinföra rätten till personlig assistent

vid vistelse i skola och dagcenter (yrkande 4) och

dels att avskaffa schabloniseringen av

assistansersättningen (yrkande 5). Vidare begärs

tillkännagivanden om vad i motionen anförts dels om

beräkningen av assistansersättningen (yrkande 6),

dels om rätt till personlig assistans efter 65 års

ålder (yrkande 8). Slutligen yrkas att riksdagen

beslutar anslå 6 188 000 000 kr för anslaget B 8

Kostnader för statlig assistansersättning för år

1999 i enlighet med vad som anförts i motionen

(yrkande 9). Motionärerna anslår 1,5 miljarder

kronor mer än regeringen för kostnader för statlig

assistansersättning. Med dessa extra resurser vill

de återställa de försämringar som Socialdemokraterna

och Centerpartiet genomfört vad gäller

assistansersättningen. Vad gäller beräkningen av

assistansersättningen har motionärerna den bestämda

uppfattningen att en förändring av ersättningen

måste ske i samråd med handikapporganisationerna.

Inom handikapprörelsen finns i dag förslag och idéer

på hur assistansersättningen kan förändras på ett

rimligt och bra sätt. Motionärerna anser att

personer som i dag har personlig assistans och

fyller 65 år skall få fortsatt rätt till detta stöd

även efter att pensionsåldern uppnåtts.

I motion So246 av Per-Richard Molén (m) begärs

tillkännagivande om vad i motionen anförts om en

återgång till den lagstiftning för funktionshindrade

(LSS och LASS) som trädde i kraft den 1 januari

1994. Motionären anser att de uppenbara försämringar

som den socialdemokratiska regeringen sedan år 1994

har medverkat till vad gäller funktionshindrade är

oacceptabla och att en återgång måste ske till de

regler som ursprungligen gällde.

I motion So416 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om behovet av

ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till

vissa funk-tionshindrade, LSS. Riksförsäkringsverket

(RFV) har i september 1998 gett ut ett nytt Allmänna

råd om assistansersättning (1998:6). I detta ingår

en skärpning av reglerna för personlig assistans

till barn, anser motionären. Rådet strider, enligt

henne, mot riksdagens intentioner vid beslutet 1996

om ändringar i LSS och LASS. För att den

viljeyttring som riksdagen gjorde i samband med

lagändringarna skall respekteras måste det tydligt

uttryckas i LSS att barn med funktionshinder har

rätt till personlig assistans efter samma bedömning

som när det gäller vuxna med funktionshinder, anför

motionären.

I motion So286 av Ingrid Burman m.fl. (v) yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag till

införande av en ersättningsmodell med en klarare och

tydligare individuell redovisning av

schablonersättningen (yrkande 1) och att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna att

schablonersättningen snarast bör ersättas med en

individuellt anpassad ersättningsform som motsvarar

den enskildes behov av assistans (yrkande 3).

Motionärerna anser att Intressegruppen för

assistansberättigade (Ifa) har tagit fram en bra

modell. De anser att varje assistansberättigad skall

upprätta en budget enligt en av

Riksförsäkringsverket upprättad kontoplan som utgörs

av ersättningsbara kostnadsslag. Den enskilde

redovisar sina kostnader och över- respektive

underskott regleras. Riktigheten i redovisningen

intygas av exempelvis en auktoriserad revisor. I

motionen yrkas också att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

konkurrenskraftig lön för assistenter (yrkande 4)

och om brukarmedverkan i utbildningen av hand-

läggare vid försäkringskassorna (yrkande 6).

Motionärerna anser att ersättningen måste anpassas

till den högre lönenivå som nu etableras för

jämförbara yrken. Detta för att möjliggöra

rekrytering av kunniga assistenter som vill stanna

kvar i yrket. Motionärerna anser vidare att

försäkringskassans handläggare behöver utbildning om

intentionerna och syftet med den personliga

assistansen. Utbildningen bör kompletteras med

brukarmedverkan så att handläggarna får djupare

kunskap om funktionshindrades levnads-villkor och

konsekvenserna av olika funktionshinder.

Tillkännagivanden begärs även om garanterad rätt

till personlig assistans som följd av det

individuella behovet oberoende av samlevnadsform

(yrkande 2) och om att barns rätt till assistans bör

garanteras (yrkande 5). Slutligen yrkas att

riksdagen hos regeringen begär att någon av de

pågående utvärderingarna, den interna eller

Riksförsäkringsverkets, får i uppdrag att pröva de i

motionen framförda förslagen och redovisa dessa

inför regeringens ekonomiska vårproposition (yrkande

7). Motionärerna betonar att det måste vara det

individuella behovet av assistans som skall vara

avgörande och inte vilken samlevnadsform den

enskilde lever i. Det är inte rimligt att den icke

funktionshindrade parten i ett äktenskap eller

samboförhållande skall utföra en större del av

hushållssysslorna och inte heller att han eller hon

skall ansvara för jourhjälp nattetid åt den

funktionshindrade. Vad gäller barn framhöll

socialutskottet i sitt betänkande 1995/96:SoU15 att

det är behovet av extra tillsyn och omvårdnad som

följer av den enskildes funktionshinder som skall

ligga till grund för bedömning och beslut om

personlig assistans. Riksförsäkringsverkets nya

allmänna råd rekommenderar att omvårdnadsbehov skall

föreligga omfattande 12 timmar per dygn för att

personlig assistans skall beviljas. Motionärerna

anser därför att det nu behövs ett förtydligande av

7 § LSS.

I motion So287 av Ingrid Burman m.fl. (v) yrkas att

riksdagen beslutar om ett tillägg till 7 § lagen om

stöd och service för funktionshindrade av följande

lydelse: Samma bedömning av omvårdnadsbehovet skall

göras då det gäller en ansökan från ett barn som

från en vuxen person.

I motion So446 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkas att

riksdagen under utgiftsområde 9 B 8 Kostnader för

statlig assistansersättning anvisar 300 miljoner

kronor mer än vad regeringen föreslagit (yrkande

10). Förslaget utvecklas närmare i motion So376 av

Chatrine Pålsson m.fl. (kd). Här begärs

tillkännagivanden om schabloniseringen av

assistansersättningen (yrkande 8) och om att

åldersgränsen på 65 år i LSS skall tas bort (yrkande

11). Vidare yrkas att riksdagen beslutar att göra

ett tillägg i 7 § LSS med lydelsen "Samma bedömning

av omvårdnadsbehovet skall göras då det gäller en

ansökan från ett barn som från en vuxen person"

(yrkande 9). Motionärerna anser att

schabloniseringen av assistansersättningen innebär

att vissa grupper får för mycket ersättning medan

svårt funktionshindrade inte längre klarar att

anställa en personlig assistent. I likhet med

Intressegruppen för assistans-berättigade anser

motionärerna att en förenklad årsredovisningsmodell

kan användas. Motionärerna anser också att för

kontinuitet och god omvårdnad måste rätten till

assistans gälla även efter 65-årsdagen.

I motion So445 av Mikael Oscarsson (kd) yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts dels om att förtydliga lagen

vad gäller barns rätt till personlig assistans

(yrkande 1), dels om att förtydliga lagen vad gäller

äkta makars rätt till personlig assistans (yrkande

2) och dels om att se över schablonersättningen

(yrkande 3). Motionären hänvisar till att RFV:s nya

Allmänna råd om assistansersättning föreskriver att

för att barn skall kunna erhålla assistansersättning

skall de ha ett omvårdnadsbehov på mer än 12 timmar

per dygn. Samtidigt sägs i rådet att det inte skall

ställas större krav på föräldrar med

funktionshindrade barn än på andra föräldrar.

Motionären finner detta vara en orimlig ekvation.

Han reagerar också på att det i Allmänna råd sägs

att den funktionshindrade makens behov av assistans

under natten i form av jour i allt väsentligt skall

anses tillgodosett genom hemmavarande make.

Motionären anser att schablonersättningen inte är

tillräckligt stor för att brukarkooperativ och

assistansföretag skall kunna erbjuda samma löner

till personliga assistenter som kommunerna erbjuder.

De funktionshindrades valfrihet som var en av

grundtankarna med assistansreformen hotas därmed

liksom ett stort antal arbetstillfällen för

administratörer.

I motion So455 av Kenneth Johansson m.fl. (c) yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om schablon-

ersättningen (yrkande 12). Motionärerna anser att

schablonersättningen inte täcker alla kostnader för

personlig assistans, t.ex. kostnader för

vidareutbildning och kompetensutveckling. De anser

att Riksförsäk-ringsverket i sin översyn av

ersättningen för personlig assistans skall väga in

de synpunkter som framförts om dels

ersättningsnivån, dels ersättnings-formen. Stödet

skall vara rättvist, enkelt och värna valfriheten,

anser de. I samma motion yrkas också att riksdagen

hos regeringen begär förslag om rätt till personlig

assistans efter 65 års ålder (yrkande 13).

Centerpartiet motionerade med anledning av

propositionen om äldrepolitiken om att personer som

erhållit assistans före 65 år skulle få behålla den

även efter 65-årsdagen. Riksdagen beslutade efter

utskottets förslag att uppmana regeringen att

återkomma med förslag till riksdagen. Regeringen har

skjutit frågan framför sig. Motionärerna förutsätter

att regeringen återkommer med förslag i samband med

vårpropositionen och att reformen kan genomföras den

1 juli 1999. Vidare yrkas att riksdagen hos

regeringen begär förslag till sådan ändring i lagen

om stöd och service till vissa funktionshindrade i

enlighet med vad som anförts i motionen (yrkande

14). Motionärerna anser att det föreligger en

skillnad mellan riksdagens beslut och myndighetens

föreskrifter när det gäller barns rätt till

personlig assistans.

I motion Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkas

att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen

under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social

omsorg enligt uppställningen i bilaga 2 (yrkande 12,

delvis). Förslaget innebär att anslaget B 8

Kostnader för statlig assistansersättning ökas med 1

415 miljoner kronor.

I motion So465 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts dels om att återställa

rätten till personlig assistans (yrkande 1), dels om

att avskaffa 65-årsregeln (yrkande 2) och dels om

att RFV:s Allmänna råd om assistansersättning måste

återkallas (yrkande 3). Våren 1996 beslutade

regeringen med Center-partiets stöd att begränsa

rätten till personlig assistans, anför motionärerna.

Den längsta tidsram som beslutet om assistanstimmar

kunde omfatta minskades från ett år till sex

månader. Definitionen av rätten till personlig

assistans ändrades och rätten till personlig

assistent vid vistelse i kommunal verksamhet togs

bort. Våren 1997 innebar ytterligare inskränkningar.

Motionärerna anser att förändringarna i rätten till

personlig assistans måste rivas upp. Vidare anser de

att 65-årsregeln skall avskaffas och att den som

erhållit assistans skall ha fortsatt rätt till detta

stöd. Motionärerna anser också att

Riksförsäkringsverkets Allmänna råd om

assistansersättning (1998:6) måste återkallas då

rådet strider mot Regeringsrättens praxis och

innebär en oacceptabel inskränkning i barns rätt

till personlig assistans.

I motion Sf283 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp)

yrkas att riksdagen till utgiftsområde 9 B 8

Kostnader för statlig assistansersättning för

budgetåret 1999 anvisar 1 415 000 000 kr utöver vad

regeringen föreslagit eller således 6 068 000 000 kr

(yrkande 3). Motionärerna ser det som den viktigaste

handikappolitiska reformen att återställa rätten

till personlig assistans såsom den ursprungligen var

utformad.

I motion So274 av Thomas Julin m.fl. (mp) begärs

tillkännagivanden om att förtydliga lagtexten

gällande äkta makars/sammanboendes och barns rätt

till personlig assistans (yrkande 1), om äldres rätt

till personlig assistans enligt LSS även efter 65-

årsdagen (yrkande 2), om schablonersättningen

(yrkande 3) och om att återinföra en individuellt

anpassad assistansersättning som motsvarar den

enskilde brukarens kostnad för assistans (yrkande

4). Motionärerna reagerar mot RFV:s Allmänna råd om

assistansersättning som tolkar det gemensamma

ansvaret för hem och hushåll så att den icke

funktionshindrade parten i ett äktenskap skall

utföra en större del av hushållssysslorna. De vänder

sig också mot RFV:s tolkning om hur omfattande barns

omvårdnadsbehov skall vara för att personlig

assistans skall beviljas. Motionärerna anser att

rätten till personlig assistans skall fortsätta

också efter 65-årsdagen. De anser att

schablonersättningen bör avskaffas och att

ersättning skall utgå efter de faktiska kostnaderna.

Om schablonersättningen blir kvar måste den anpassas

efter vad som sker på arbetsmarknaden, både när det

gäller grundlön och andra avtalsförmåner, annars

uppfylls inte längre grundtanken om valfrihet i LSS-

reformen.

I motion So310 av Thomas Julin m.fl. (mp) begärs

tillkännagivande om vad i motionen anförts om LSS

(yrkande 6). Motionärerna anser att reformen skall

ligga på en huvudman och det skall vara staten. De

anser att ersättning skall utgå för faktiska

kostnader och inte efter schablon.

Frågan om barns och ungdomars rätt till personlig

assistans tas också upp i motion So325 av Sonja

Fransson (s). Motionären anser att RFV:s nya

Allmänna råd innebär att barn inte kan få personlig

assistans om begränsningarna som föreslås genomförs.

Detta är tvärtemot vad riksdagen ansåg i sitt

betänkande 1995/96:SoU15, anför motionärerna.

I motion So419 av Karin Wegestål och Anita Jönsson

(båda s) begärs tillkännagivande om ungdomar och

personlig assistans. Den frigörelse från föräldrarna

som alla ungdomar måste igenom är en förutsättning

för att kunna bli en hel och känslomässigt mogen

vuxen, anför motionärerna. Denna frigörelse kan bli

än svårare för en funktionshindrad ungdom. Det kan

vara svårt för den unge att hävda sin rätt att få en

egen assistent utanför familjekretsen. Graden av

beroende kan härigenom öka vid den tid då

frigörelsen är som mest angelägen. Motionärerna

anser att samhället har ett ansvar för unga

människors utveckling. Därför är det av stor vikt

att uppmärksamma behovet av att stödja unga med

funktionshinder att välja en fristående personlig

assistent från sin egen generation om de så önskar.

Familjen kan också som helhet behöva stöd för att

acceptera en sådan lösning.

Också i motion So329 av Birgitta Ahlqvist och

Monica Öhman (båda s) begärs tillkännagivande om

assistansersättningen. Motionärerna anför att

socialförsäkringsnämnd enligt 20 kap. 2 a § lagen om

allmän försäkring (AFL) kan bemyndiga tjänsteman i

försäkringskassan att fatta provisoriska beslut i

vissa ärenden. Denna ordning gäller om det inte utan

betydande dröjsmål kan avgöras om rätt till

ersättning föreligger enligt AFL, men det finns

sannolika skäl till att en sådan rätt föreligger.

Motionärerna anser att motsvarande möjlighet borde

införas i lag om assistansersättning för att inte i

onödan fördröja att beslut fattas.

I 8 § lagen (1993:389) om assistansersättning

föreskrivs att om det inte utan betydande dröjsmål

kan avgöras om någon har rätt till

assistansersättning men det finns sannolika skäl för

att sådan rätt föreligger, skall försäkringskassan

besluta att ersättning skall betalas ut med ett

skäligt belopp om detta är av väsentlig betydelse

för den funktionshindrade. Detsamma gäller om det

står klart att rätt till assistansersättning

föreligger men ersättningens belopp inte kan

bestämmas utan betydande dröjsmål. För sådan

ersättning får föreskrivas särskilda villkor.

I 13 § föreskrivs att frågor som avses i 6-8 §§

skall inom för-säkringskassan avgöras av

socialförsäkringsnämnd.

I lagen (1962:381) om allmän försäkring 20 kap. 2 a

§ föreskrivs:

Om det inte utan betydande dröjsmål kan avgöras om

rätt till ersättning föreligger enligt denna lag,

men det finns sannolika skäl för att sådan rätt

föreligger, skall försäkringskassan besluta att

ersättning skall betalas ut med ett skäligt belopp

om detta är av väsentlig betydelse för den

försäkrade. Detsamma gäller om det står klart att

rätt till ersättning föreligger men ersättningens

belopp inte kan bestämmas utan betydande dröjsmål.

För sådan ersättning får föreskrivas särskilda

villkor. - - -

I ärenden som skall avgöras av

socialförsäkringsnämnd får beslut enligt första och

tredje stycket fattas av tjänsteman i

försäkringskassan, om nämnden gett ett sådant

bemyndigande.

I förarbetena till lagen om assistansersättning

anförs att 8 § motsvarar bestämmelserna som finns i

20 kap. 2 a § lagen (1962: 381) om allmän försäkring

(prop. 1992/93:159 s. 197).

Socialutskottet behandlade frågan om barns rätt till

personlig assistans i betänkande 1995/96:SoU15.

Utskottet anförde då följande (s. 18):

I propositionen föreslås att det vid bedömningen av

barns rätt till personlig assistans skall beaktas

vad som faller inom ramen för det ansvar för barnets

personliga förhållanden som åvilar barnets

vårdnadshavare. Förslaget syftar till att klarlägga

att försäkringskassan, vid bedömning av om ett

funktionshindrat barn har rätt till personlig

assistans, skall ta hänsyn till vad som normalt kan

anses falla inom ramen för det föräldraansvar som

enligt föräldrabalken åvilar alla vårdnadshavare med

hänsyn till barnets ålder, utveckling och

omständigheter i övrigt. Ett annat sätt att uttrycka

saken är att det är behovet av extra tillsyn och

omvårdnad med anledning av ett funktionshinder som

skall ligga till grund för bedömning och beslut om

personlig assistans. Enligt vad utskottet erfarit

tillämpas principen redan i dag vid de allra flesta

försäkringskassor. Uppfattningen att kompensation

skall lämnas för extra omvårdnasbehov, merarbete och

merkostnader till följd av funktionshinder är en

sedan många år vedertagen princip inom

handikappområdet. Den tillämpas bl.a. vid bedömning

av rätt till vårdbidrag för handikappade barn och

handikappersättning. Enligt utskottets uppfattning

skall principen även tillämpas vid bedömning av rätt

till personlig assistans. Vissa motionärer och andra

som framfört synpunkter till utskottet uppfattar att

syftet med förslaget till 3 § tredje stycket lagen

om assistansersättning skulle vara att ställa större

krav på föräldrar med funktionshindrade barn än på

andra föräldrar. Med hänsyn härtill och till att

principen om kompensation för merkostnader och

merarbete redan har en fast förankring inom

handikappområdet anser utskottet att det inte behövs

något ytterligare förtydligande i lagen. Med

anledning av motionerna So14 (mp) yrkande 3 och So18

(c) yrkande 3 avstyrker utskottet lagförslaget i

denna del.

Riksdagen följde utskottet (rskr. 1995/96:262).

Riksförsäkringsverket har gett ut ett nytt Allmänna

råd 1998:6 om assistansersättning. Detta ersätter

det tidigare Allmänna råd 1997:2.

Socialministern har den 28 september 1998 svarat på

en fråga om regeringen avser att vidta några

åtgärder med anledning av Riksförsäkringsverkets nya

Allmänna råd. Socialministern hänvisar till att det

i propositionen om lag om stöd och service till

vissa funktionshindrade framhålls att personlig

assistans kan vara av grundläggande betydelse för

barn som har omfattande om-vårdnadsbehov under hela

dygnet eller stor del av dygnet och som på grund av

hjärnskada, genetisk skada eller sjukdom har flera

funktionshinder samtidigt. Vidare anför hon:

Innebörden av formuleringen "omfattande

omvårdnadsbehov" är oklar. För närvarande finns

ingen Regeringsrättsdom som kan vara vägledande i

denna fråga. I Riksförsäkringsverkets nya Allmänna

råd framgår att verket re-kommenderar

försäkringskassorna att ett omfattande

omvårdnadsbehov bör omfatta minst 12 timmar av

dygnet. Enligt Riksförsäkringsverket är en sådan

rekommendation ett led i verkets uppgift att driva

fram rättspraxis. Förtydligandet innebär enligt

verket inte någon ändring i praktiken och försämrar

således inte möjligheterna till personlig assistans

för de ca 1 400 barn som detta berör.

När ett barns behov av personlig assistans utreds,

gäller det först att utreda barnets totala behov av

omvårdnad varje dygn. Denna omvårdnad kan

tillgodoses av föräldrar, elevassistenter,

resurspersoner, anhöriga m.fl. För barn med behov av

omvårdnad minsta halva dygnet, dvs. 12 timmar per

dygn, går försäkringskassan vidare i sin utredning

och tar reda på hur omfattande behovet av hjälp med

de grundläggande behoven är. Om dessa behov

överstiger 20 timmar per vecka kan rätt till

assistansersättning föreligga.

Det är viktigt att barn med omfattande

funktionshinder får sina behov av personlig

assistans tillgodosedda. Jag kommer noga att följa

utvecklingen i detta avseende och om det behövs

återkomma i frågan.

Bidrag till ungdomsvård och missbrukarvård m.m. (B

9)

I budgetpropositionen föreslås att 63 000 000 kr

anvisas under anslaget B 9 Bidrag till ungdomsvård

och missbrukarvård m.m.

Statsbidraget till missbrukarvård ingår sedan år

1996 i det generella statsbidraget till kommunerna.

Genom den verksamhet som drivs av Statens

institutionsstyrelse (SiS) har staten ett direkt

ansvar för ungdomsvård och missbrukarvård. Staten

har ett starkt intresse av att det råder balans

mellan å ena sidan institutionsvården och å andra

sidan den vård som bedrivs av kommunerna och består

av förebyggande och olika slags öppenvårdsinsatser.

Ur anslaget har avsatts särskilda utvecklingsmedel

för att stimulera kommunerna att utveckla

förebyggande och olika slags öppenvårdsinsatser.

Länsstyrelserna har i uppdrag att årligen fördela 50

miljoner kronor till särskilt angelägna

utvecklingsinsatser. Socialdepartementet disponerar

2 miljoner kronor för insatser mot spelberoende och

därtill hörande sociala konsekvenser.

Regeringen gör bedömningen att särskilda

utvecklingsmedel även fortsättningsvis bör avsättas

för att stimulera kommunerna att utveckla insatser i

öppen vård för ungdomar och missbrukare.

Länsstyrelserna bör även fortsättningsvis fördela

dessa utvecklingsmedel.

För åtgärder mot spelberoende föreslås i

propositionen ytterligare 2 miljoner kronor. Totalt

föreslås därmed 4 miljoner kronor avsättas för

ändamålet. Användningsområdet för medlen föreslås

vidgas till att utveckla formerna för förebyggande

arbete i syfte att hindra att människor fastnar i

spelberoende. Medlen bör i fortsättningen disponeras

av Folkhälsoinstitutet.

Under anslaget föreslås vidare att 9 miljoner

kronor avsätts för åtgärder med anledning av

regeringens i propositionen (prop. 1997/98:182)

Strategi för att förverkliga FN:s konvention om

barnets rättigheter i Sverige.

I motion So347 av Lars Wegendal och Carina Adolfsson

(s) yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

forskning om spelberoende. Motionärerna anför att

statens inkomster från spelverksamhet ökar genom de

statliga spelbolagen. Enligt motionärerna är det

därför rimligt att dessa bolag avsätter en del av

sin vinst för att bekosta forskningsarbete inom

området.

I motion Kr522 av Charlotta L Bjälkebring (v) yrkas

att riksdagen hos regeringen begär en utredning om

svenskarnas spelvanor och förslag på åtgärder för

hur spelberoendet kan minska (yrkande 3). Motionären

pekar på att många frågor måste besvaras innan

kasinon med internationella regler etableras i

landet. Det hemställs därför att beslutet att införa

kasinon med internationella regler rivs upp och att

en utredning noga kartlägger hur de svenska

spelvanorna ser ut och hur trenden av ökat

spelberoende kan minskas.

I motion Kr518 av Dan Kihlström m.fl. (kd) yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om spelberoende (yrkande 8).

Motionärerna anför att det är viktigt att staten för

en politik som ökar medvetenheten om

skadeverkningarna av spel. En viktig del i detta är

ett långsiktigt stöd till forskning om spelberoende.

Forskning och kunskapsuppbyggnad på området kommer

att vara lönsamt för samhället. Det är angeläget att

framför allt unga människor hindras att delta i

sådant spel som lätt kan leda till ett vanemässigt

beteende.

I motion So457 av Barbro Johansson m.fl. (mp) yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av en

utredning om hur man skall stävja problemet med det

ökade spelberoendet i samhället samt hur ökade

resurser skall ges till forskning och stödjande

behandling (yrkande 1). Enligt motionärerna spelar

svenskarna för ungefär 28 miljarder kronor om året,

varav staten tar in omkring 5 miljarder kronor. Av

detta går endast 2 miljoner kronor till forskning om

spel och spelberoende.

I motion So211 av Barbro Westerholm (fp) yrkas att

riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utvecklingen av metoder för behandling

och rehabilitering av spelberoende (yrkande 2), om

resurser för hjälp till spelberoende (yrkande 3) och

om utbildning av berörda personalgrupper om

spelberoende (yrkande 4). Motionären anför att det

för dem som blivit spelberoende finns mycket liten

hjälp att få i form av behandling och

rehabilitering. Kunskapen om vilka behandlingar som

är mest effektiva är liten och tillgången på

behandlingshem är bristfällig. Regeringen bör därför

ta initiativ till utveckling av behandling och

rehabilitering av spelberoende. Vidare bör

regeringen ta initiativ till att tillskapa

behandlingsresurser för hjälp mot spelberoende och

tillse att berörda personalgrupper får utbildning om

spelberoende. Motionären begär även ett

tillkännagivande av vad i motionen anförts om

information till allmänheten om spelberoende

(yrkande 5). Likaväl som allmänheten informeras om

riskerna med alkohol, tobak, narkotika och

beroendeframkallande läkemedel bör den, enligt

motionären, också erhålla information om

spelberoende. Eftersom Folkhälsoinstitutet ansvarar

för information om andra former av beroende och

missbruk är det naturligt att institutet får i

uppdrag att ta fram sådan information.

Också i motion So461 av Kerstin Heinemann m.fl.

(fp) begärs tillkännagivande om spelberoende

(yrkande 21) och om finansiering av förebyggande

insatser mot och forskning om spelberoende (yrkande

22). Motionärerna pekar på att spelberoende är ett

hälsoproblem av större omfattning än man tidigare

trott. En kartläggning av spelberoende har nyligen

utförts och det är viktigt att denna undersökning

får fortsätta. Folkhälsoinstitutet bör få i uppdrag

att sprida kunskap om undersökningens resultat. För

spelberoende finns i dag mycket liten hjälp i form

av vård och rehabilitering. Enligt motionärerna bör

Socialstyrelsen få i uppdrag att undersöka hur vård-

och behandlingsbehoven kan tillgodoses.

Bidrag till organisationer på det sociala området (B

10)

I budgetpropositionen förslås att 64 841 000 kr

anvisas under anslaget B 10 Bidrag till

organisationer på det sociala området. Detta innebär

i princip samma nivå som föregående år, dock att

anslaget tillförs en halv miljon kronor för åtgärder

mot sexuell exploatering av barn.

Anslaget avser bidrag till olika frivilliga

organisationer inom det sociala området.

Nykterhetsorganisationer och Centralförbundet för

alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) erhåller

statsbidrag från anslaget.

Nykterhetsrörelsen har sedan lång tid tillbaka

erhållit organisationsstöd för sin centrala

verksamhet. Denna del av anslaget har administrerats

av Samarbetsnämnden för fördelning av statsbidrag

till nykterhetsorganisationer m.fl. som i sin tur

fördelat anslaget till berörda organisationer.

Bidrag har även kunnat utgå till såväl

klientorganisationer inom alkohol- och

narkotikaområdet som till organisationer med kyrklig

anknytning som bedriver verksamheter inriktade på

socialt utsatta grupper. En del av bidragsgivningen

har varit inriktad på organisationer som bedriver

arbete för utsatta barn och deras familjer,

respektive organisationer som motverkar våld mot

kvinnor. Socialstyrelsen disponerar medel för denna

del av anslaget och beslutar om fördelning av medel

till de olika organisationerna. Styrelsen genomför

en regelbunden uppföljning och utvärdering av

organisationernas arbete.

Mot bakgrund av bl.a. behovet att utveckla

samarbetet mellan samhälle och

frivilligorganisationer inom det sociala området

tillsatte regeringen under år 1997 en utredning,

Statsbidragsutredningen, för att se över formerna

för bidragsgivningen till frivilligorganisationerna.

Utredningen har avlämnat sitt betänkande (SOU

1998:38).

För att komma till rätta med de olika problem som

utredningen presenterar lämnar regeringen i

budgetpropositionen förslag till nya riktlinjer för

statsbidragen till frivilligorganisationerna på det

sociala området. Enligt regeringen bör samma grund

gälla för berörda organisationer vad gäller dels

kriterier för att få bidrag, dels kravet på

återrapportering av användningen av erhållna bidrag.

Statsbidraget bör administreras av Socialstyrelsen

och ett råd, bestående av representanter för berörda

frivilligorganisationer, bör knytas till

myndigheten. Riktlinjerna föreslås gälla från den 1

januari 1999.

Riksdagen föreslås godkänna de föreslagna

riktlinjerna.

I propositionen anförs att det är angeläget att det

frivilliga sociala arbetet stärks och effektiveras

samtidigt som de organisationer som är verksamma

inom området måste ges respekt och frihet att arbeta

efter sina förutsättningar.

Regeringen betonar också att de kriterier som kan

ställas upp inom området aldrig kan leda till någon

form av automatik, utan bidragsgivningen kommer

alltid att ha inslag av lämplighets- eller

skälighetsbedömningar. Inte minst mot denna bakgrund

anser regeringen att det är att föredra att

bidragsmottagarna inte deltar i det direkta

beslutsfattandet. Regeringen betonar också att det

är viktigt att bidragsgivningen skapar

förutsättningar för en större öppenhet när det

gäller att lämna bidrag till nya organisationer än

vad som är möjligt i dag.

I tre motioner tas frågan om fördelningen av stöd

till nykterhets-organisationerna upp.

I motion Fi210 av Lennart Daléus m.fl. (c) yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om formen för

fördelning av stödet till frivilligorganisationer

inom det sociala området (yrkande 41). Motionärerna

avvisar regeringens förslag om att stödet till

frivilligorganisationer på det sociala området skall

administreras av Socialstyrelsen. Fördelningen bör i

stället ske av en oberoende kommitté där

representanter för frivilligorganisationerna ingår.

I motion So428 av Göran Magnusson m.fl. (s, m, kd,

fp, mp) begärs att riksdagen som sin mening ger till

känna vad i motionen anförts om Samarbetsnämndens

fördelning av bidrag till nykterhetsorganisationer.

Motionärerna anför att enligt regeringens förslag i

budgetpropositionen skall Socialstyrelsen handlägga

alla bidrag till organisationer för det alkohol- och

drogpreventiva arbetet jämte bidragen till

kvinnoorganisationer och utsatta barn. Enligt

tidigare principer har bidragen till organisationer

som arbetar med primär- och sekundärprevention

fördelats via Samarbetsnämnden. Eftersom

Samarbetsnämnden haft begränsade möjligheter att

agera utöver vad förordningen och regleringsbreven

angett anser motionärerna att frågan om förändring

av nämnden inte allsidigt prövats och att de i

remissvaren angivna förslagen till förändringar inte

beaktats. Statskontorets utredning rörande hur

statliga myndigheter skall organiseras inom det

alkohol- och drogpreventiva området skall remitteras

under hösten 1998 varför regeringens förslag rörande

bidragsgivning, enligt motionärerna, är mindre

välbetänkt.

I motion So459 av Ingrid Näslund (kd) begärs

tillkännagivande om vad i motionen anförts om att

riksdagen bör återförvisa förslaget om att

Socialstyrelsen skall fördela bidrag till

nykterhetsorganisationerna (yrkande 7). Enligt

motionären vore det bättre om

nykterhetsorganisationerna som har stor erfarenhet

av praktisk alkohol- och drogprevention gavs frihet

att själva fördela sina bidrag.

Ett stort antal motioner tar upp frågan om stöd till

Amningshjälpen.

I motion So431 av Marianne Andersson och Rigmor

Ahlstedt (c) yrkas att riksdagen beslutar att anvisa

300 000 kr till Amningshjälpen genom en omfördelning

inom utgiftsområde 9, anslaget B 10 Bidrag till

organisationer inom det sociala området.

Motionärerna pekar på amningens fördelar och att det

finns ett stort behov av information om amning och

stöd och hjälp till nyblivna mammor. Det

hittillsvarande stödet till Amningshjälpen via

Folkhälsoinstitutet dras nu in och föreningen

hänvisas till att söka olika projektbidrag. Enligt

motionärerna är detta en orimlig situation och de

pekar på att amningsbefrämjande arbete måste vara

kontinuerligt.

I motionerna So272 av Ewa Larsson m.fl. (mp, s, m,

kd, c, fp), So281 av Britt-Marie Danestig (v), So297

av Inger René och Berit Adolfsson (m), So360 av

Laila Bjurling (s), So366 av Helena Hillar

Rosenqvist m.fl. (mp), So403 av Monica Green m.fl.

(s) och So464 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp)

(yrkande 11) understryker motionärerna att amningen

är en folkhälsofråga och pekar på vikten av

Amningshjälpens arbete. Enligt motionärerna bör

Amningshjälpen även fortsättningsvis garanteras stöd

av samhället.

I motion So393 av Ingrid Burman m.fl. (v) yrkas att

riksdagen hos regeringen begär att den i

tilläggsdirektiv ger den särskilde utredaren i

uppgift att även ta med fler frivilligorganisationer

i uppdraget enligt vad i motionen anförts (yrkande

2, delvis). Det finns en rad organisationer som alla

bedriver samhällsnyttig verksamhet och som bör få

bidrag via statsbudgeten. Enligt motionärerna skall

den särskilde utredaren ta med också dessa

organisationer i utredningen, bl.a. Amningshjälpen,

Kilen, Noaks Ark, ROKS och Organisationen mot

plötslig spädbarnsdöd.

Handikappombudsmannen (B 13)

I budgetpropositionen föreslås att 7 857 000 kr

anvisas under anslaget B 13 Handikappombudsmannen.

Handikappombudsmannen skall bevaka frågor som angår

funktions-hindrade personers rättigheter och

intressen samt verka för att personer med

funktionshinder uppnår full delaktighet i

samhällslivet och jämlikhet i levnadsvillkoren.

Regeringen gör bedömningen att

Handikappombudsmannens målupp-fyllelse har varit god

under år 1997. Verksamheten har bedrivits i enlighet

med målet.

Handikappombudsmannens verksamhet är för närvarande

föremål för en översyn (dir. 1997:131). Enligt

direktiven skall utredningen bl.a. pröva vilken

betydelse ombudsmannen haft för utvecklingen inom

handikapp-området i stort samt bedöma om, och i så

fall hur, ombudsmannens roll och arbetsuppgifter bör

förändras i något avseende.

I motion So425 av Ulf Kristersson m.fl. (m) yrkas

att riksdagen beslutar anslå 11 857 000 kr för

anslag B 13 Handikappombudsmannen för år 1999

(yrkande 10). Motionärerna anser att

Handikappombudsmannen bör tillföras ytterligare 4

miljoner kronor för att ges möjlighet att bl.a.

kartlägga hur kommunerna följer upp FN:s

standardregler för funktionshindrade. Stödet bör ges

under de kommande tre åren.

Barnombudsmannen (B 14)

I budgetpropositionen föreslås att 7 717 000 kr

anvisas under anslaget B 14 Barnombudsmannen.

Barnombudsmannen (BO) har till uppgift att bevaka

frågor som angår barns och ungdomars rättigheter och

intressen. BO skall särskilt uppmärksamma att lagar

och andra författningar samt deras tillämpning

stämmer överens med Sveriges åtaganden enligt FN:s

konvention om barnets rättigheter. BO har också en

opinionsbildande och attitydpåverkande roll.

BO skall verka för att kommunerna använder

barnkonventionen som ett praktiskt redskap i såväl

det individuella som det generella arbetet med barn.

I detta arbete sprider myndigheten bl.a. exempel på

modeller i form av barn- och ungdomsplaner,

barnbilagor, checklistor och barnkonsekvensanalyser.

Barnombudsmannen betonar i detta arbete vikten av

att kommunerna utgår från både flickors och pojkars

olika utgångspunkter och förutsättningar i den

kommunala beslutsprocessen.

Regeringen har nyligen tillkallat en utredningsman

för att se över Barnombudsmannens verksamhet,

organisation, roll och arbetsformer (dir. 1998:21).

Syftet är att belysa vilken roll BO har spelat för

utvecklingen inom barnområdet inklusive arbetet med

att göra barnkonventionen känd. Översynen skall

också innehålla en genomgång av vad som kan göras

för att effektivisera och stärka BO:s verksamhet.

I motion Fi210 av Lennart Daléus m.fl. (c) yrkas att

anslaget B 14 Barn-ombudsmannen ökas med 5 miljoner

kronor och att anslag C 1 Socialstyrelsen minskas i

motsvarande mån (yrkande 8, delvis). Motionärerna

anser att Barnombudsmannen bör ges i uppdrag att

utforma underlag för arbetet i kommuner och

frivilligorganisationer med att genomföra FN:s

barnkon-vention enligt de metoder som använts i

Agenda 21-arbetet. Centerpartiet utvecklar detta

närmare i motion So8 med anledning av regeringens

proposition 1997/98:182 Strategi för att förverkliga

FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige.

Regeringen beslutade i december 1996 att

Socialdepartementet under en tvåårsperiod får

fördela sammanlagt 20 miljoner kronor ur Allmänna

arvsfonden till i första hand

frivilligorganisationer för projekt som ökar

kunskaperna om barnkonventionen bland

förtroendevalda och anställda i kommuner och

landsting. Barnombudsmannen ansvarar för

samordningen av projektet.

Som ovan redovisats föreslår regeringen under anslag

B 9 att 9 miljoner kronor avsätts för åtgärder med

anledning av proposition 1997/98:182 Strategi för

att förverkliga FN:s konvention om barnets

rättigheter i Sverige. I denna proposition anges

bl.a. att Barnombudsmannen bör få i uppdrag att ta

fram material och göra grundläggande

utbildningsinsatser för att få i gång fortbildning

om barnkonventionen i kommuner och landsting. Vidare

bör Barnombudsmannen utveckla modeller för hur

barnplaner och andra instrument för att förbättra

barnperspektivet i olika beslutsprocesser inom

kommuner och landsting kan se ut. För dessa insatser

föreslår regeringen att Barnombudsmannen tillföras

1,5 miljon kronor respektive 1 miljon kronor.

Alkoholinspektionen (B 17)

I budgetpropositionen föreslås att 11 013 000 kr

anvisas under anslaget B 17 Alkoholinspektionen.

Alkoholinspektionen skall övervaka efterlevnaden av

alkohollagen, dvs. tillse att lagar och bestämmelser

avseende hanteringen av alkoholdrycker efterlevs

och bidrar till att samhällets alkoholpolitiska mål

uppfylls. Inspektionen har i sitt arbete prioriterat

handläggningen av tillstånds- och tillsynsärenden.

EG-domstolen har i domen i det s.k. Franzénmålet

kritiserat Sverige bl.a. för de höga avgifter som

tas in från tillverkare och partihandlare inom

alkoholområdet. Regeringen har därefter sänkt

avgifterna. EU-kommissionen menar dock att

tillsynsavgifterna alltjämt är för höga och att

parti-handelstillstånden diskriminerar utländska

alkoholproducenter och försvårar för framför allt

små företag att komma in på den svenska marknaden.

En dialog pågår för närvarande med kommissionen om

olika möjliga förändringar av det svenska

tillstånds- och tillsynssystemet.

Regeringen föreslår i propositionen att

Alkoholinspektionens anslag till-fälligtvis skall

minskas med 3 800 000 kr för år 1999 på grund av

ompriori-teringar inom utgiftsområdet och med 800

000 kr för åren 2000 och 2001.

I motion So425 av Ulf Kristersson m.fl. (m) yrkas

att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag att

anslå medel till B 17 Alkoholinspektionen för år

1999 i enlighet med vad i motionen anförts (yrkande

11). Motionärerna anför att EU-kommissionen har

påtalat att den svenska alkoholinspektionen strider

mot gällande EG-rätt. Mot den bakgrunden anser

motionärerna att myndigheten bör avskaffas från den

1 januari 1999.

I motion So228 av Ulf Kristersson m.fl. (m) begärs

tillkännagivande om vad i motionen anförts om

Alkoholinspektionen (yrkande 15). Motionärerna anför

att EG-domstolens dom den 23 oktober 1997 innebar

att Systembolagets monopol på detaljhandel befanns

förenligt med EG-rätten medan metoderna för

partihandeln genom Alkoholinspektionen ansågs

oförenliga. Regeringen gjorde efter kritiken så små

förändringar den kunde för att uppfylla domstolens

krav. Motionärerna anser att Alkoholinspektionen är

en onödig myndighet. I enlighet med ett förslag från

Statskontoret kan skattemyndigheten ta över

myndighetens huvudsakliga uppgifter. Övriga

uppgifter kan tillsammans med de delar av

Folkhälsoinstitutets verksamhet som rör alkohol- och

narkotikafrågor föras över till en ny myndighet.

Alkoholinspektionens regleringar har främst drabbat

småföretagare och därmed kommit i konflikt med mål

som uppdragsgivaren - riksdagen - har angett,

nämligen att öppna för konkurrens inom dessa

distributionsled.

Bidrag till äldrebostäder m.m. (B 19)

I budgetpropositionen föreslås att 150 000 000 kr

anvisas under ansla-get B 19 Bidrag till

äldrebostäder m.m.

Budgetåret 1998 har beslutats om ett nytt

stimulansbidrag för äldrebo-städer. Villkoren för

bidraget regleras i förordningen (1998:1025) om

stimu-lansbidrag till äldrebostäder m.m. som trädde

i kraft den 1 september 1998. Anslaget disponeras av

Boverket och administreras av länsstyrelserna och

Boverket.

Medlen skall användas för ny- och ombyggnad samt

förbättringar av dels bostäder i särskilda

boendeformer, dels sådana lokaler i anslutning till

det särskilda boendet som skall användas som

möteslokaler, samlingslokaler etc. för äldre.

I motion Fi210 av Lennart Daléus m.fl. (c) yrkas att

riksdagen beslutar om fördelning av anslag inom

utgiftsområde 9 i enlighet med vad i motionen

anförts (yrkande 8, delvis). Centerpartiet har

tidigare avvisat regeringens investe-ringsbidrag för

byggande av äldrebostäder. Motionärerna anser att

behoven är olika. Vissa kommuner har behov av att

satsa på nya lokaler och bättre yttre

förutsättningar, andra kommuner behöver göra

insatser för att t.ex. förbättra den sociala miljön.

Motionärernas uppfattning är att kommunerna med stöd

av de nationella målen för äldrepolitiken själva

klarar av att bedöma hur resurserna bäst skall

användas. Därför bör medlen för ombyggnad av

äldrebostäder föras över till det generella bidraget

till kommunerna under utgiftsområde 25.

Socialutskottet har i yttrandet till finansutskottet

över tilläggsbudgeten för år 1998 (1997/98:SoU8y)

tillstyrkt regeringens förslag om ett nytt anslag

för bidrag till äldrebostäder m.m. Utskottet har

också uttalat sitt stöd för förslaget i betänkande

1997/98:SoU24 om nationell handlingsplan för

äldrepolitiken (prop. 1997/98:113) och anförde då

att ett stimulansbidrag ytterligare kan påskynda

utvecklingen mot goda boendemiljöer i det särskilda

boendet.

Utvecklingsmedel till åtgärder för hemlösa (B 20)

I budgetpropositionen föreslås 10 000 000 kr anvisas

under anslaget B 20 Utvecklingsmedel till åtgärder

för hemlösa.

Situationen för hemlösa har försvårats och

regeringen vill i samarbete med kommuner och ideella

organisationer satsa resurser och vidta åtgärder för

att förbättra situationen för hemlösa.

I Socialstyrelsens rapport De bostadslösas

situation i Sverige (1994:15) konstaterades att det

i mars 1993 fanns ca 10 000 hemlösa. Hälften av dem

befann sig i de tre storstäderna. De dominerande

orsakerna till hemlöshet angavs vara svårigheter att

betala hyran eller svårighet att klara av att bo

utan att störa andra boende.

Under senare år har från olika håll signalerats att

hemlösheten har ökat och att de hemlösas situation

har försämrats. I propositionen görs bedömningen att

en orsak kan vara ökade svårigheter på

bostadsmarknaden för socialt utsatta. Det kan även

till viss del förklaras genom de förseningar som

uppstått i samband med psykiatrireformen som trädde

i kraft den 1 januari 1995. Andelen psykiskt

funktionshindrade kvinnor bland hemlösa tycks öka

liksom personer som förutom sitt psykiska

funktionshinder har ett pågående missbruk. Ideella

organisationer har pekat på bristen på metoder för

inventeringar, kartläggningar eller uppsökande

verksamhet för att nå personer som saknar bostad

eller på annat sätt riskerar att bli hemlösa. Det

finns även behov av att utveckla och pröva olika

stödformer som stärker psykiskt funktionshindrade

att klara eget boende.

Regeringen har i mars 1997 avsatt 30 miljoner

kronor ur Allmänna arvsfonden under en treårsperiod.

Regeringen föreslår nu att ytterligare medel anslås

under eget anslag för en treårig försöksperiod.

Medlen skall användas till nyskapande projekt för de

bostadslösa. Det handlar om att utveckla och pröva

olika stödformer, finna metoder för lokala

inventeringar och uppsökande verksamhet. Det

statliga bidraget skall utgå med högst 50 %.

Socialstyrelsen skall enligt förslaget disponera

medlen. Vid beslut skall sam-ordning ske med

Allmänna arvsfonden.

Regeringen aviserar att den har för avsikt att

uppdra åt Socialstyrelsen att göra en uppföljning av

rapporten De bostadslösas situation i Sverige.

I motion So259 av Ingrid Burman m.fl. (v) yrkas att

riksdagen beslutar att normaliseringsprincipen skall

gälla som villkor när medel beviljas dels till

organisationers projekt för hemlösa (yrkande 1),

dels till kommunala projekt för hemlösa (yrkande 2).

Motionärerna pekar på att en bärande princip i

socialtjänstlagen är normaliseringsprincipen. De

menar att denna måste vara vägledande i de

satsningar som nu måste göras i kommunerna för att

komma till rätta med den växande hemlösheten.

Normaliseringsprincipen bör också prägla de projekt

som regeringen föreslår i budgetpropositionen. Detta

innebär att projekten skall vara väl förankrade i

kommunernas socialtjänst och annan kommunal

verksamhet. Kontinuitet och samordning med psykiska

stödinsatser är nödvändiga, liksom goda kontakter

med bostadsmarknadens parter. Olika skyddade

boendeformer med individuellt utformade stödinsatser

måste skapas. Slutmålet för verksamheterna bör

präglas av att människor skall kunna få egna

bostäder.

I motion So330 av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s)

begärs tillkännagivande om vad i motionen anförts om

åtgärder för de hemlösa. Under senare år har

hemlösheten ökat. Motionärerna tycker det är bra att

regeringen avser att ge Socialstyrelsen i uppdrag

att göra en uppföljning av kartläggningen från år

1993. Det är också bra att regeringen nu föreslår

medel för en treårig försöksperiod för att användas

till nyskapande projekt för de bostadslösa.

Motionärerna anser dock att medlen som ställs till

förfogande är otillräckliga med hänsyn till det

markant ökade antalet hemlösa och att dessa numera

återfinns inte bara i storstäderna utan i de flesta

kommuner.

Socialutskottet har vid flera tillfällen uttryckt

oro över situationen för de hemlösa, senast i

betänkande 1997/98:SoU17. Till betänkandet har

fogats redovisningen av den offentliga utfrågning

som socialutskottet genomförde den 5 februari 1998

om missbrukarvård m.m., där också de hemlösas

situation belystes. Utskottet konstaterar i

betänkandet att Socialstyrelsens riksomfattande

kartläggning av hemlösa i Sverige kom till efter

initiativ från utskottet. Utskottet anförde vidare

följande (s. 20):

Utskottet vill således återigen understryka vikten

av att kommunerna kontinuerligt ägnar de bostadslösa

stor uppmärksamhet och ser till att stödinsatserna

blir så effektiva som möjligt. De frivilliga

organisationernas insatser är värdefulla och deras

insatser är ett utmärkt komplement till

socialtjänstens insatser. Utskottet anser att

socialtjänsten måste söka få till stånd en ökad

samverkan med de frivilliga organisationerna för att

stödja och hjälpa de hemlösa men också för att nå de

grupper av hemlösa som inte vill ta kontakt med

socialtjänsten. Att de hemlösas problematik blivit

svårare ställer krav på samordnade insatser från

missbrukarvården, övrig socialtjänst samt hälso- och

sjukvården. Nya metoder och arbetssätt behöver också

utvecklas särskilt när det gäller psykiskt störda

hemlösa och hemlösa kvinnor. Befintliga resurser

måste i betydligt högre grad anpassas till dessa

gruppers behov. Socialtjänstens metoder för arbetet

med hemlösa behöver utvecklas, bl.a. genom att skapa

boendeformer med bättre anpassad kravnivå vad gäller

stöd och kontroll i boendet och som kan fungera som

ett led i en långsiktig behandlingskedja.

Utskottet konstaterade vidare att åtgärder har

vidtagits och planeras av såväl kommuner som

landsting och att regeringen beslutat att avsätta 30

miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden för att

ideella organisationer tillsammans med berörda

kommuner skulle kunna utveckla och pröva

verksamheter som förbättrar boendesituationen för

personer med psykiska funktionshinder. Utskottet

framhöll vidare vikten av att insatserna för de

hemlösa och vilka effekter de får noga följs och

utvärderas.

Bostadsstöd till funktionshindrade (B 21 - förslag

till nytt anslag)

I motion So425 av Ulf Kristersson m.fl. (m) yrkas

att riksdagen beslutar anslå 100 000 000 kr för

anslag B 21 Bostadsstöd till funktionshindrade för

år 1999 i enlighet med vad som anförts i motionen

(yrkande 12). Förslaget redovisas närmare i motion

So456 av Ulf Kristersson m.fl. (m) där det begärs

tillkännagivande om vad som anförts om

bostadstillägg för funktions-hindrade (yrkande 2).

Motionärerna anför att många gravt fysiskt

funktions-hindrade har behov av en relativt stor

bostadsyta och särskilda anpassningar i bostaden.

Det statliga bostadstilläggssystemet tar inte hänsyn

till denna grupps speciella behov och

förutsättningar. Motionärerna vill därför införa ett

nytt anslag för bostadsstöd till funktionshindrade.

De anser det orimligt att funktionshindrade skall

tvingas till socialbidrag för att kunna bo kvar i

sina handikappanpassade bostäder.

Bostadsstilläggssystemet skall konstrue-ras så att

ingen funktionshindrad medborgare skall behöva leva

med den ständiga oron och pressen att vara utlämnad

till socialbidrag för att klara av att betala sin

hyra.

Utskottet behandlade ett likalydande yrkande vid

förra årets budget-behandling, betänkande

1997/98:SoU1. Utskottet uttalade då att det motsatte

sig förslaget till ett nytt anslag. Det hänvisade

även till att det under den fyraåriga

övergångsperioden för införandet av det statliga

bostadstillägget var möjligt för en kommun som så

beslutade att komplettera det statliga

bostadsbidraget. Riksdagen följde utskottet (rskr.

1997/98:115).

Statsbidrag till psykiskt sjuka (B 22 - förslag till

nytt anslag)

I motion So425 av Ulf Kristersson m.fl. (m) yrkas

att riksdagen beslutar anslå 300 000 000 kr för

anslag B22 Statsbidrag till psykiskt sjuka för år

1999 i enlighet med vad som anförts i motionen

(yrkande 13). Motionärerna har i motion So456

föreslagit att regeringen skall återkomma till

riksdagen med förslag om att de psykiskt

funktionshindrade bör ingå som personkrets enligt

lagen om stöd och service till vissa

funktionshindrade. I avvaktan på detta förslag

föreslår motionärerna ett särskilt stimulansbidrag

till kommunerna för åren 1999 och 2000. Syftet med

stimulansbidraget är att kommunerna mer aktivt än i

dag skall arbeta med denna glömda grupp

funktionshindrade.

I motion So213 av Inger René och Berit Adolfsson

(båda m) yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om de

psykiskt funktionshindrade och hemlöshet.

Motionärerna anför att det beräknas att mer än en

tredjedel av de hemlösa lider av psykiska störningar

och att praktiskt taget samtliga av dessa bedöms ha

behov av insatser från psykiatrin.

Utskottet behandlade ett yrkande om ett nytt anslag

även vid förra årets budgetbehandling, betänkande

1997/98:SoU1. Utskottet anförde då att

Socialstyrelsen, som noga följer psykiatrireformen,

hade gjort bedömningen att reformen var på rätt väg

och att det i många kommuner gjordes intensiva

insatser för att genomföra planerade projekt.

Utskottet ansåg att Social-styrelsens slutrapport

borde avvaktas innan frågan om ytterligare resurser

togs upp. Utskottet avvisade därmed motionsyrkandet.

Riksdagen följde utskottet (rskr. 1997/98:115).

Socialstyrelsen har i Reformens första tusen dagar.

Årsrapport för psykiatrireformen (Socialstyrelsen

följer upp och utvärderar. 1998:4) följt upp och

utvärderat effekterna av psykiatrireformen sedan

starten 1 januari 1995. Av rapporten framgår att

reformen under de första åren var försenad bl.a.

därför att den ekonomiska överenskommelsen mellan

kommuner och landsting drog ut på tiden. Ett stort

antal sociala projektverksamheter har nu startat.

Modellen med stimulansmedel kopplade till krav på

samverkan och gemensam projektplanering har fungerat

väl, men bristen på långsiktighet i finansieringen

utgör ett stort problem för många projekt, anför

styrelsen. Ca 85 % av kommunerna har genomfört eller

håller på att genomföra inventeringar av målgruppen.

Detta ses som ett gott resultat.

Utvärderingen visar att socialtjänsten på flera

håll, ofta tillsammans med psykiatrin, avsätter

särskilda resurser för boendestöd i form av s.k.

mobila team. Det är en positiv utveckling, men

hittills är omfattningen otillräcklig. Det behövs

ökade kunskaper och lokalt utvecklingsarbete kring

personer som vräks och blir hemlösa. Det gäller

särskilt gruppen psykiskt störda missbrukare. Det

behövs stöd till meningsfull sysselsättning och inte

bara till arbete och yrkesinriktad rehabilitering.

Socialtjänstlagen ger inte kommuner-na ett

tillräckligt klart uttalat ansvar inom detta område,

anför styrelsen.

Personer med psykiska funktionshinder står i

princip utanför LSS. Handläggare gör ofta ingen

skillnad mellan LSS och socialtjänstlagen. Slutligen

anser styrelsen att det finns ett behov av att

utveckla samverkan mellan främst socialtjänsten och

psykiatrin men också med primärvården. Framför allt

finns svårigheter vad gäller samverkan kring

medicinskt färdigbehandlade personer med omfattande

behov av både stöd från socialtjänsten och insatser

från den psykiatriska öppenvården.

Hemservicecheckar (B 23 - förslag till nytt anslag)

I motion Fi210 av Lennart Daléus m.fl. (c) yrkas att

riksdagen beslutar om fördelning av anslag inom

utgiftsområde 9 i enlighet med vad i motionen

anförts (yrkande 8, delvis). Motionärerna föreslår

ett system med hemservicecheckar för

pensionärshushåll. Förslaget skall omfatta alla

pensionärshushåll, förtids- och folkpensionärer.

Checkarna skall gälla för alla normalt förekommande

tjänster i hemmet. Den behovsprövade hemtjänsten

skall inte ingå i systemet. För år 1999 bör 570

miljoner kronor avsättas för detta system.

I motion So314 av Lennart Daléus m.fl. (c) yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om hemtjänsten (yrkande

21). Motionärerna anför att hemtjänsten försämrats

och övergått från att vara allmän service till de

äldre till att ge omvårdnad i hemmet. Arbetet

koncentreras till de allra mest nödvändiga

uppgifterna. Många pensionärshushåll, som inte

erhåller hemtjänst, är ändå i behov av service. Det

kan vara hjälp med städning, att putsa fönster,

klippa gräset, handla och skotta snö,

arbetsuppgifter som hemtjänsten inte längre utför

men som bidrar till ökad trygghet och trivsel i

hemmet. Motionärerna anser att en ökad möjlighet

till tjänster i hemmet skulle kunna bidra till att

många pensionärer kan hjälpa sig själva under en

längre tid och inte behöva anhålla om hjälp av

kommunens hemtjänst. Pensionärshushållens behov av

vardaglig service skulle kunna tillgodoses genom att

staten stimulerar den privata tjänstesektorn. Det

enklaste sättet att göra detta är genom ett system

med hemservicecheckar för pensionärshushåll.

Förslaget om att införa hemservicecheckar har

behandlats av riksdagen vid ett flertal tillfällen,

senast vid behandlingen av regeringens proposition

1997/98:113 Nationell handlingsplan för

äldrepolitiken (bet. 1997/98: SoU24). I

propositionen aviserades särskilda stimulansbidrag

om 90 miljoner kronor under perioden 1999-2001 för

uppsökande verksamhet inom hemtjänsten. Utskottet

gjorde bedömningen att en uppsökande verksamhet

bland äldre är ett viktigt instrument när det gäller

att förebygga ohälsa och vårdbehov. Utskottet

hänvisade även till sitt uttalande i yttrandet till

finansutskottet 1997/98:SoU7y över den ekonomiska

vårpropositionen och konstaterade att kommunernas

möjligheter att leva upp till sina åtaganden bl.a.

avseende hemtjänsten nu förbättras när kommunernas

ekonomiska situation förstärks. Utskottet betonade

än en gång att det är angeläget att den enskilde ges

möjlighet att själv bestämma över sin livssituation

och det sätt på vilket omsorgen ges. Utskottet var

inte berett att föreslå införandet av hemtjänstpeng,

servicecheckar eller särskilda sparkonton inom

äldre-omsorgen. De då aktuella motionerna

avstyrktes.

Riksdagen följde utskottet (rskr. 1997/98: 307).

Övriga medelsanvisningar under B

Regeringens förslag till medelsanvisningar till

Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken (B

1), Vissa statsbidrag inom handikappområdet (B 2),

Statsbidrag till vårdartjänst m.m. (B 3), Ersättning

för texttelefoner (B 6), Bilstöd till handikappade

(B 7), Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder (B

11), Statens institut för särskilt utbildningsstöd

(B 12), Statens nämnd för internationella adoptioner

(B 15), Statens institutionsstyrelse (B 16) och

Alkoholsortimentsnämnden (B 18) har inte mött någon

erinran i form av motioner.

Begäran om bemyndigande avseende Statens

institutionsstyrelse

I budgetpropositionen föreslås att riksdagen

bemyndigar regeringen att, i fråga om ramanslaget B

16 Statens institutionsstyrelse, under år 1999 åta

sig ekonomiska förpliktelser så att dessa,

tillsammans med tidigare åtagna förpliktelser i

fråga om detta ramanslag, uppgår till högst 20

miljoner kronor under 1999 och högst 20 miljoner

kronor år 2000 och senare.

Av regleringsbrevet framgår att Statens

institutionsstyrelse (SiS) bl.a. har som mål att

stödja och stimulera sådan forskning inom ungdoms-

och missbrukarvården som har relevans för SiS

verksamhet och som ger ökade kunskaper om vårdens

effekter. SiS skall till regeringen redovisa vilka

forskningsprojekt som erhåller stöd och i särskild

rapport sammanfatta resultat och slutsatser av den

forskning som erhållit stöd av SiS.

Socialstyrelsen (C)

I budgetpropositionen föreslås att 407 357 000 kr

anvisas under anslaget C 1 Socialstyrelsen.

Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar

regeringen att, i fråga om ramanslaget C 1

Socialstyrelsen, under år 1999 åta sig ekonomiska

förpliktelser som innebär utgifter på högst 20

miljoner kronor under år 2000 och senare.

Socialstyrelsen är central expertmyndighet inom

socialtjänst, hälso- och sjukvård, tandvård,

hälsoskydd, smittskydd, stöd och service till vissa

funk-tionshindrade samt frågor som rör alkohol,

tobak och andra missbruksmedel, såvitt det inte är

en uppgift för någon annan statlig myndighet att

handlägga sådana ärenden. I Socialstyrelsens

uppgifter ingår tillsyn, uppföljning, ut-värdering

och kunskapsförmedling samt marknadskontroll och

tillsyn av medicintekniska produkter.

Regeringen konstaterar att Socialstyrelsens

tillsynsarbete under år 1997 har varit framgångsrikt

och haft stor genomslagskraft. Enligt propositionen

skall Socialstyrelsen för 1999 ge hög prioritet år

den statliga tillsynen inom främst primärvården,

äldresjukvården och äldreomsorgen. Åtgärder skall

vidare vidtas för att följa utvecklingen inom hälso-

och sjukvården vad gäller vårdens tillgänglighet och

patientens ställning samt för att stimulera sådan

utveckling hos sjukvårdshuvudmännen. Som en tredje

prioritering för år 1999 anger regeringen att

Socialstyrelsen skall ge stöd till kommuner och

landsting i deras utveckling av

kvalitetssäkringssystem inom hälso- och sjukvården

samt socialtjänsten.

I motion Fi210 av Lennart Daléus m.fl. (c) yrkas att riksdagen

beslutar om fördelning av anslag inom utgiftsområde

9 i enlighet med vad i motionen anförts (yrkande 8

delvis). Motionärerna anser att anslaget B 1 Barn-

ombudsmannen skall tillföras 5 miljoner kronor genom

att anslaget C 1 minskas med motsvarande belopp.

Enligt motionärerna bör Barnombuds-mannen få i

uppdrag att utforma underlag för arbetet i kommuner

och frivilligorganisationer med att genomföra FN:s

barnkonvention enligt de metoder som använts i

Agenda 21-arbetet.

I motion So257 av Ulf Kristersson m.fl. (m) yrkas

att riksdagen hos regeringen begär förslag om

inrättande av en medicinalstyrelse (yrkande 8).

Medicinalstyrelsen skall enligt motionärerna ansvara

för att följa utvecklingen och ta initiativ avseende

forskning och utbildning, godkänna vårdgivare och

legitimera sjukvårdspersonal, svara för

kvalitetssäkring och regelbunden medicinsk revision

samt utgöra en instans dit allmänheten kan vända sig

med klagomål. Medicinalstyrelsen kan bildas med

Socialstyrelsen som grund eftersom Socialstyrelsen

redan har kompetens inom området samt en regional

organisation som lämpar sig för

kvalitetsuppföljning, sägs det i motionen.

I motion So229 av Siw Persson (fp) begärs ett

tillkännagivande om vad i motionen anförts om

omorganisation av Socialstyrelsen. Enligt motionären

är Socialstyrelsen en förstenad organisation med en

överordnad byråkrati som förlänger och försvårar

beslutsvägarna. Motionären är också kritisk till

bl.a. kvaliteten på styrelsens kontroll av

yrkesutövare inom hälso- och sjukvården. Motionären

anser att Socialstyrelsen bör omorganiseras liknande

dess tyska motsvarighet, Bundesgesundheitsamt. Denna

myndighet delades upp i tre självständiga, starka

och överblickbara institut med eget ansvar och utan

någon överordnad byråkrati. Vidare bildades enligt

motionären en gemensam rådgivande kommitté som

främjar den vetenskapliga friheten och diskussionen

inom vetenskap och forskning.

Utskottet har vid flera tillfällen behandlat förslag

om inrättande av en statlig medicinalstyrelse.

I betänkande 1993/94:SoU20 hänvisade utskottet till

att Socialstyrelsen inrättat regional

tillsynsverksamhet på sex platser i landet. Den

regionala verksamheten genomför besök och

inspektioner som ett led i tillsynen. Vidare

konstaterade utskottet att utredningen om hälso- och

sjukvårdens finansiering och organisation, HSU 2000,

bl.a. övervägde frågorna om kvalitetskontroll,

nationell uppföljning och utvärdering. Med det

anförda avstyrktes den då aktuella motionen. I

betänkande 1994/95:SoU15 konstaterade utskottet att

Socialstyrelsens tillsynsroll utvecklats under

senare år bl.a. till följd av inrättandet av den

regionala tillsynsverksamheten och att den då

pågående omorganisationen vid Socialstyrelsen

syftade till att ytterligare förstärka tillsynen.

Utskottet, som ansåg att den nya organisa-tionen

måste få möjlighet att verka, avslog motionsyrkanden

om bl.a. in-rättande av en medicinalstyrelse.

Senast i betänkande 1997/98:SoU12 Hälso- och

sjukvårdsfrågor vidhöll utskottet sin inställning i

frågan om inrättande av en medicinalstyrelse och

avstyrkte motionsyrkanden härom. Riksdagen följde

utskottet (rskr. 1997/98:183).

Forskning (D)

Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskning (D 1)

I budgetpropositionen föreslås 105 580 000 kr

anvisas under anslaget D 1 Socialvetenskapliga

forskningsrådet: Forskning.

I enlighet med den nationella handlingsplanen för

äldrepolitiken föreslås Socialvetenskapliga

forskningsrådets ramanslag bli förstärkt med 10

miljoner kronor för år 1999, 20 miljoner kronor år

2000 och 30 miljoner kronor år 2001. Av dessa medel

föreslås 1 miljon kronor tillföras

förvaltningsanslaget och resterande tillföras

forskningsmedel.

Vidare föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen

att, i fråga om ramanslag D 1 Socialvetenskapliga

forskningsrådet: Forskning, under år 1999 åta sig

ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare

åtaganden innebär utgifter på högst 330 miljoner

kronor under år 2000 och senare.

Socialvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning (D

2)

Regeringens förslag till medelsanvisning till

Socialvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning D2

har inte mött någon erinran i form av motioner.

Utskottets bedömning

Målet för utgiftsområdet

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner att målet

för utgiftsområdet för år 1999 skall vara att trygga

en god hälsa och goda levnadsvillkor och se till att

hälso- och sjukvården och den sociala omsorgen

bedrivs med god kvalitet och effektiv

resursanvändning samt tillgodoser den enskilde

individens behov av vård, omsorg, stöd och service.

Utskottet delar regeringens uppfattning att

välfärdspolitiken skall syfta till att alla

människor skall ges förutsättningar för att kunna

leva ett gott liv. I ett solidariskt samhälle skall

alla oberoende av inkomst ha tillgång till sjukvård,

barnomsorg och äldreomsorg av hög kvalitet.

Tillsammans med inkomstrelaterade socialförsäkringar

ger denna generella välfärd både förutsättningar

till försörjning genom eget arbete och trygghet i

livets olika skeden.

Utskottet har vid flera tidigare tillfällen betonat

att vård och omsorg skall kännetecknas av trygghet,

kvalitet och delaktighet och att den skall vara

tillgänglig när den behövs. Verksamheten skall vara

gemensamt finansierad och demokratiskt styrd.

Utskottet anser att personlig ekonomi eller social

status aldrig får påverka vårdens kvalitet och

fördelning.

I enlighet med den nationella handlingsplanen skall

en offensiv äldrepolitik nu fortsätta att utvecklas,

anser utskottet.

Utskottet anser att socialtjänsten är en viktig del

av vårt trygghetssystem där socialbidragen är det

yttersta skyddsnätet. Den sociala omsorgen skall

medverka till att barn och ungdomar kan växa upp

under goda förhållanden, att människor med olika

slag av funktionshinder kan delta i samhällslivet,

att de som missbrukar alkohol eller andra

beroendeframkallande medel kommer från sitt missbruk

och att de som saknar medel till sitt uppehälle får

möjlighet att klara sin försörjning.

Det krävs en långsiktig strategi för att Sverige

skall kunna leva upp till FN:s barnkonvention om

barnets rättigheter. Utskottet kommer på nyåret att

ta ställning till regeringens förslag till strategi

för att förverkliga konventionen. Vidare anser

utskottet att det är angeläget att arbetet mot

sexuell exploatering av barn fortsätter.

Anslagen m.m.

Riksdagen har den 2 december 1998 fastställt

utgiftsramen för utgifts-område 9 Hälsovård,

sjukvård och social omsorg för budgetåret 1999 till

24 012 459 000 kr (1998/99:FiU1, rskr. 38). Summan

av de till utgifts-området hörande utgifterna får

alltså högst uppgå till detta belopp. I flera

motioner har framställts yrkanden om ändringar,

huvudsakligen ökningar, jämfört med regeringens

förslag till enskilda anslag. Utifrån den av

finansutskottet föreslagna utgiftsramen gör

utskottet följande bedömning vad gäller anslagens

storlek och användning.

Hälsovård och sjukvård (A 1-A 12)

Regeringen föreslår att 1 992 000 000 kr anvisas

under anslaget A 1 Sjukvårdsförmåner m.m. avseende

tandvårdsersättning och ersättningar till

sjukvårdshuvudmännen. Moderaterna, som önskar en

annan tandvårdspolitik, föreslår att anslaget sänks

med 175 miljoner kronor jämfört med regeringens

förslag (So425 yrkande 1) medan Kristdemokraterna

önskar en höjning av anslaget med 200 miljoner

kronor avseende tandvårdsersättningen (So446 yrkande

10 delvis). Riksdagen godkände våren 1998

regeringens proposition 1997/98:112 Reformerat

tandvårdsstöd och ställde sig därmed bakom att

kostnadsramen för tandvård fr.o.m. år 1999 höjs med

500 miljoner kronor årligen jämfört med vad som

angavs i budgetpropositionen för 1998. Utskottet har

inget att erinra mot regeringens förslag om

medelsanvisning till anslaget A 1 och avvisar

motionsyrkandena om ändringar av anslagsbeloppet.

Moderaterna har yrkanden om den framtida

tandvårdspolitiken och om ett nytt högkostnadsskydd

som prioriterar grupper med stora odontologiska

vårdbehov. Vid behandlingen av regeringens förslag

om ett reformerat tandvårdsstöd (bet. 1997/98:SoU25)

anslöt sig utskottet till regeringens bedömning att

ekonomiskt stöd för att förebygga skador när det

gäller tandhälsan hos hela befolkningen bör

prioriteras framför stöd för att åtgärda redan

uppkomna skador hos en mindre del av befolkningen.

Utskottet delade bedömningen att prioritera ett

särskilt stöd till vissa grupper äldre, sjuka och

funktionshindrade personer. Utskottet instämde

vidare i regeringens bedömning att bastandvården bör

kompletteras med ett skydd mot höga

behandlingskostnader och hade inget att erinra mot

regeringens förslag att beräkna detta stöd.

Riksdagen följde utskottet. Utskottet har inte

ändrat uppfattning i frågan sedan i våras och

avvisar därmed motion So244 (m) yrkande 1 i denna

del samt yrkande 2.

Beträffande valfrihet inom barn- och

ungdomstandvården angav utskottet i våras att mer än

40 % av patienterna redan har möjlighet att välja

mellan folktandvård och privat tandvård. Utskottet

såg positivt på utvecklingen som ett led i

förbättrade konkurrensvillkor mellan privat och

offentligt bedriven tandvård samt uttalade att det

är angeläget att fler landsting utnyttjar

möjligheten att konkurrensutsätta barn- och

ungdomstandvården när förutsättningar föreligger.

Utskottet vidhåller sin uppfattning. Motionerna

So239 (m), So244 (m) yrkande 4 och N326 (m, kd)

yrkande 22 får anses i huvudsak tillgodosedda och

avvisas därför.

Utskottet föreslog vidare ett tillkännagivande till

regeringen om folktandvårdens subventioner av

vuxentandvård med skattemedel avsedda för barn- och

ungdomstandvård. Sådana subventioner kunde enligt

utskottets mening motverkas genom att kostnaderna

för vuxentandvården redovisas helt skilda från den

skattefinansierade barn- och ungdomstandvården.

Utskottet förutsatte att regeringen snarast skulle

ta initiativ till att frågan om särredovisning av de

olika verksamhetsgrenarna inom folktandvården ges en

tillfredsställande lösning. Riksdagen följde

utskottet. Utskottet avvisar mot denna bakgrund

motion So244 (m) yrkande 1 i denna del samt

yrkandena 6-8.

Riksdagen gjorde även ett tillkännagivande när det

gäller mervärdesskatt och den obalans som i det

avseendet råder mellan offentlig och privat

tandvård. Tillkännagivandet gick ut på att

regeringen snarast bör ta initiativ till att

mervärdesskattefrågan löses i alla landsting,

antingen genom överläggningar med

Landstingsförbundet eller, om detta inte visar sig

möjligt, genom att ändra regelsystemet. Vidare har

regeringen nyligen tillsatt en utredning med uppgift

att se över det s.k. kommunkontosystemet. Mot

bakgrund härav anser utskottet att motion So244 (m)

yrkande 1 i denna del samt yrkande 9 får anses

tillgodosedd. Utskottet avvisar därför

motionsyrkandena.

Utskottet anser inte att det bör göras någon

översyn i syfte att inkludera tandvårdsförsäkringen

i den allmänna försäkringen och avvisar därför

motion So446 (kd) yrkande 8.

Regeringen föreslår att 13 491 000 000 kr anvisas

under anslaget A 2 Bidrag för läkemedelsförmånen.

Moderaterna anser att riksdagen bör anslå 4,1

miljarder kronor mindre än vad regeringen föreslår

(So423 yrkande 11) medan Folkpartiet yrkar att 400

miljoner kronor skall tillföras anslaget. Utskottet

ställer sig bakom regeringens förslag till

medelsanvisning till Bidrag för läkemedelsförmånen

och avvisar därmed yrkandena från Moderaterna och

Folkpartiet om ändringar av anslagsbeloppet.

Moderaterna anser bl.a. att kostnadsansvaret för

läkemedel i öppenvården skall återföras till staten,

att lagen om receptregister skall avskaffas och att

ett nytt högkostnadsskydd skall införas. Vidare

yrkas tillkännagivanden om olika besparingar inom

läkemedelsområdet. Utskottet vidhåller sin

inställning att kostnadsansvaret för

läkemedelsförmånen bör ligga hos landstingen. På

samma grunder som anfördes vid införandet av lagen

om receptregister motsätter sig utskottet förslaget

att avskaffa registret. Utskottet anser inte att ett

nytt högkostnadsskydd bör införas för

läkemedelskostnader. Utskottet ställer sig inte

heller bakom förslag om ytterligare besparingar inom

läkemedelsområdet. Utskottet avvisar därmed motion

So423 (m) yrkandena 1-5 och 8.

Regeringen föreslår att 985 626 000 kr anvisas under

anslaget A 3 Bidrag till hälso- och sjukvård. I tre

motioner begärs tillkännagivanden om statligt stöd

till Rikskvinnocentrum (RKC). Utskottet anser att

RKC bedriver en mycket angelägen verksamhet och

vidhåller att det är av stor betydelse att RKC kan

fortsätta att verka som ett nationellt resurs- och

kompetenscentrum. För att ge RKC förutsättningar att

fortsätta sin verksamhet och sprida erfarenheter

från denna samt för att finansiera vissa

rikstäckande uppgifter lämnade regeringen för år

1998 ytterligare ett ekonomiskt bidrag till centret

i form av ett engångsbelopp om 3 miljoner kronor.

Utskottet anser att det finns skäl att även för år

1999 stödja RKC ekonomiskt, bl.a. för att bedriva

forskning om effekterna av våld mot kvinnor. För

framtiden bör dock finansieringsfrågan enligt

utskottets mening lösas i annan ordning. RKC bör i

fortsättningen söka anslag från ordinarie

forskningsanslag. Utskottet anser dock att en miljon

kronor nu bör avsättas för RKC genom att anslaget D

1 Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskning

minskas med motsvarande belopp. Utskottet föreslår

således att anslaget A 3 Bidrag till hälso- och

sjukvården fastställs till 986 626 000 kr.

Motionerna So293 (fp), So383 (v) och So411 (s) är i

huvudsak tillgodosedda.

I budgetpropositionen föreslås att 51 622 000 kr

anvisas under anslaget A 4 Insatser mot aids.

Moderaterna vill anslå 104 miljoner kronor mer än

regeringen och Folkpartiet vill öka anslaget med 14

miljoner kronor. Moderaterna motsätter sig att medel

överförs från ifrågavarande anslag till anslag A 2

under utgiftsområde 25, Allmänna bidrag till

kommuner. Utskottet konstaterar att det

hivpreventiva arbetet varit framgångsrikt och att

förekomsten av hivinfektion i landet ligger kvar på

en låg nivå. Utskottet vidhåller att insatserna mot

hiv/aids måste ges fortsatt hög prioritet på alla

samhällsnivåer samt att de i ökad utsträckning bör

riktas mot de grupper där riskbeteendet är som

störst och där en fortsatt hög smittspridning sker.

Enligt utskottets mening bör de preventiva

insatserna så långt som möjligt integreras i

kommunernas och landstingens reguljära verksamhet.

Utskottet har därför inte något att invända mot att

medel från ifrågavarande anslag överförs till

utgiftsområde 25, anslag A 2, för att användas för

förebyggande hiv/aidsverksamhet i storstadsområdena.

Utskottet vill i detta sammanhang framhålla att

överföringen till ett annat utgiftsområde inte

innebär någon sänkning av ambitionsnivån när det

gäller det hivpreventiva arbetet. Utskottet finner

den av regeringen föreslagna medelsanvisningen väl

avvägd. Motionerna So424 (m) yrkande 10, Fi211 (fp)

yrkande 12 delvis och Sf283 (fp) yrkande 2 avvisas.

Utskottet har inget att erinra mot de föreslagna

medelsanvisningarna till Bidrag till WHO (A 5),

Bidrag till WHO-enheten för rapportering av

läkemedelsbiverkningar (A 6), Bidrag till Nordiska

hälsovårdshögskolan (A 7), Folkhälsoinstitutet (A

8), Smittskyddsinstitutet (A 9), Institutet för

psykosocial medicin (A 10), Statens beredning för

utvärdering av medicinsk metodik (A 11) och Hälso-

och sjukvårdens ansvarsnämnd (A 12). Förslagen har

inte föranlett motioner.

Social omsorg (B 1-B 23)

I budgetpropositionen föreslås att 270 000 000 kr

anvisas under anslaget B 1 Stimulansbidrag och

åtgärder inom äldrepolitiken.

Regeringen aviserade i proposition 1997/98:113

Nationell handlingsplan för äldrepolitiken att

särskilda medel skulle avsättas för genomförande av

prioriterade insatser för att förverkliga målen i

handlingsplanen. Vid behandlingen av regeringens

förslag uttalade utskottet i ett tillkännagivande

till regeringen att medlen bl.a. borde användas för

att utveckla och stimulera de äldres inflytande över

vård och omsorg, liksom äldres möjligheter till

aktiviteter och social samvaro. Utskottet ansåg det

angeläget att ta till vara den särskilda kunskap som

finns inom olika frivillig- och anhörigföreningar

med inriktning på t.ex. olika typer av

funktionshinder och sjukdomar. Verksamhet borde

kunna bedrivas såväl av pensionärsorganisationerna

som av frivillig- och anhörigorganisationer.

Riksdagen följde utskottet (rskr. 1997/98:307).

Utskottet vidhåller denna uppfattning och

tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen som

avser fyra prioriterade områden.

Regeringen föreslår att 78 394 000 kr anvisas under

anslaget B 4 Bidrag till viss verksamhet för

personer med funktionshinder. Förslaget innebär att

regeringen nu föreslår den nivå som utskottet

förordade förra året och som också blev riksdagens

beslut. Stödet till handikapporganisationernas

rekreationsanläggningar föreslås därmed bibehållas

på 13 miljoner kronor också för år 1999. Moderaterna

yrkar i motion So425 yrkande 2 att ytterligare 2

miljoner kronor bör anvisas till anslaget för stöd

till rekreationsanläggningarna. Utskottet finner den

föreslagna medelsanvis-ningen väl avvägd och avvisar

därmed motionsyrkandet.

I budgetpropositionen föreslås att 132 194 000 kr

anvisas under anslaget B 5 Bidrag till handikapp-

och pensionärsorganisationer. Regeringen har

redovisat att en särskild utredare har i uppdrag att

bl.a. se över statsbidragen till

handikapporganisationernas allmänna verksamhet,

föreslå kriterier för statsbidragsberättigade

handikapporganisationer samt föreslå riktlinjer för

hur bidraget skall fördelas mellan organisationerna.

Vänsterpartiet har i motion So393 yrkande 1

föreslagit tilläggsdirektiv till den särskilde

utredaren om att frivilligorganisationernas

redovisning bör baseras på kön. Utskottet delar

motionärernas uppfattning att det är värdefullt att

få en redovisning av hur organisationerna använt

bidragen fördelat på kvinnor och män. Den särskilde

utredaren bör därför, enligt utskottets mening, få

tilläggsdirektiv med den innebörden. Vad utskottet

anfört med anledning av motionsyrkandet bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet har inget att erinra mot den föreslagna

medelsanvisningen.

Regeringen föreslår att 4 653 000 000 kr anvisas

under anslaget B 8 Kost-nader för statlig

assistansersättning. Moderaterna föreslår i motion

So425 yrkandena 3-6, 8 och 9 samt i motion So246 att

assistansreformen återställs och utvecklas. För

detta anvisar de ytterligare 1,5 miljarder kronor. I

motion So416 begärs tillkännagivande om en

lagändring så att barn får rätt till personlig

assistans efter samma bedömning som när det gäller

vuxna med funktionshinder. Vänsterpartiet föreslår i

motion So286 yrkandena 1-7 tillkännagivanden om

schablonersättningen och nya ersättningsregler, om

konkurrenskraftiga löner, brukarmedverkan i

utbildningen av handläggare vid försäkringskassorna,

om barns rätt till assistans och om rätt till

assistans oberoende av samlevnadsform. Motionärerna

anser att någon av de pågående utredningarna bör få

i uppdrag att pröva de i motionen framlagda

förslagen och redovisa dessa inför regeringens

ekonomiska vårproposition. I motion So287 begärs ett

tillägg till 7 § LSS så att barns behov av assistans

bedöms på samma sätt som vuxnas. Kristdemokraterna

föreslår i motion So446 yrkande 10 att anslaget

tillförs ytterligare 300 miljoner kronor. Förslagen

utvecklas i motion So376 yrkandena 8, 9 och 11. Här

begärs tillkännagivande om schabloniseringen och om

åldersgränsen 65 år. Vidare begärs ett tillägg i 7 §

LSS om att barn skall ha samma rätt till assistans

som vuxna. Också i motion So445 yrkandena 1-3 finns

likartade krav. Centerpartiet föreslår i motion

So455 yrkandena 12-14 tillkännagivanden om

schablonersättningen och om rätten till bibehållen

personlig assistans även efter 65-årsdagen. Vidare

begärs lagförslag för att säkra barns rätt till

personlig assistans. Folkpartiet föreslår i motion

Fi211 yrkande 12 (delvis) och i motion Sf283 yrkande

3 att anslaget ökas med 1 415 miljoner kronor. I

motion So465 yrkandena 1-3 yrkas att

assistansreformen återställs till sin ursprungliga

utformning och att 65-års gränsen avskaffas.

Motionärerna anser vidare att Riksförsäkringsverkets

Allmänna råd bör återkallas. Miljöpartiet begär i

motion So274 flera tillkännagivanden om äkta makars

rätt till assistansersättning, om barns rätt till

assistansersättning, om rätt till assistans efter

65-årsdagen och om schabloniseringen och nya

ersättningsregler. Tillkännagivande angående

schabloniseringen och att staten skall vara ensam

huvudman för reformen begärs också i motion So310

(mp) yrkande 6. Frågan om barns rätt till personlig

assistans tas också upp i motion So325 (s). I motion

So419 (s) begärs tillkännagivande om ungdomar och

personlig assistans. Motionärerna anser att ungdomar

med funktionshinder måste få stöd att frigöra sig

från sina föräldrar. Slutligen begärs

tillkännagivande om möjligheten att få

förhandsbesked om rätt till personlig assistans i

motion So329 (s).

Utskottet vill understryka att assistansreformen har

inneburit ökad valfrihet, större inflytande och

bättre livskvalitet för många svårt

funktionshindrade personer. Syftet med reformen har

därmed uppnåtts. Kostnaderna för reformen var dock

från början kraftigt underskattade och

lagstiftningen oklar, bland annat när det gäller

gränsdragningen mellan kommunerna och statens

ansvar. Detta har lett till att riksdagen vid flera

tillfällen tvingats gå in och tillföra ytterligare

resurser och justera i reglerna.

Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning att

funktionshindrade barns och vuxnas behov av särskilt

stöd i t.ex. barnomsorg, skola och daglig verksamhet

i princip bör tillgodoses inom ramen för den

kommunala verksamheten. Personlig assistans skall,

enligt utskottets mening, inte ersätta den personal

som behövs för att bedriva verksamheten, t.ex. genom

höjd personaltäthet, specialpedagogiskt stöd eller

elevassistent. Det bör vara huvudmannens uppgift att

se till att de resurser som krävs med hänsyn till

den funktionshindrades behov tillförs verksamheten.

Utskottet vidhåller också att om särskilda skäl

föreligger kan statlig assistansersättning erhållas

även vid dessa verksamheter, nämligen om

funktionshindret är sådant eller kombinationen av

funktionshinder sådan att den funktionshindrade

behöver tillgång till någon person med ingående

kunskap om den funktionshindrade och dennes

hälsotillstånd.

Utskottet motsätter sig ett förstatligande av de 20

första assistanstimmarna.

Utskottet kan nu konstatera att den införda

schablonen för assistanser-sättningen har inneburit

en dämpning av ökningstakten i den genomsnittliga

timersättningen under det senaste året. Flera

assistansanordnare har dock framfört kritik mot

införandet av schablonen. Detta framkom bl.a. vid

utskottets offentliga utfrågning om

assistansersättningen i oktober 1997. Kritikerna

anser att schablonen inte täcker alla kostnader för

assistansen. Riksförsäkringsverket har med anledning

av kritiken fått i uppdrag att göra en översyn av

ersättningen för personlig assistans. I översynen

ingår att kartlägga om det finns nödvändiga

kostnader som inte täcks av den nuvarande schablonen

och vilka dessa i så fall är samt pröva om och i så

fall hur det är möjligt att vid sidan av

schablonersättningen ersätta den

assistansberättigade för sådana eventuella

kostnader. Verket skall vidare föreslå vilken

redovisning som skall krävas av assistansberättigade

respektive assistansanordnare samt vad som i övrigt

behövs i form av redovisning. Uppdraget skall

redovisas till regeringen senast den 1 februari

1999. Utskottet, som noterat kritiken, är emellertid

inte nu berett att föreslå några ändringar i

regelverket angående schablonen och beräkningen av

ersättningen utan anser att Riksförsäkringsverkets

redovisning av uppdraget bör avvaktas. Motionerna

So246 (m), So274 (mp) yrkandena 3-4, So286 (v)

yrkandena 1 och 3, So310 (mp) yrkande 6, So376 (kd)

yrkande 8, So425 (m) yrkandena 3-6, So445 (kd)

yrkande 3, So455 (c) yrkande 12 och So465 (fp)

yrkande 1 avvisas därmed.

Riksförsäkringsverket skall i sin utredning också

pröva om det är möjligt att fastställa nivån på

schablonen vid en tidigare tidpunkt än vad som för

närvarande sker samt vilken beräkningsmetod som

skall användas. Syftet skall vara att öka

förutsebarheten och därmed underlätta planeringen av

verksamheten. Utskottet utgår från att verket vid

sin bedömning tar hänsyn till aktuellt löneläge för

assistenter och därmed jämförbara yrkesgrupper.

Något uttalande med anledning av motion So286 (v)

yrkande 4 behövs därför inte. Inte heller yrkande 6

bör föranleda något initiativ från riksdagens sida.

Det ankommer på försäkringskassorna att tillse att

handläggarna får den fortbildning som krävs för att

de skall kunna fullgöra sitt arbete.

I budgetpropositionen redovisas att regeringen för

närvarande, efter initiativ från utskottet, utreder

en eventuell utvidgning av rätten till personlig

assistans så att den som före sin 65-årsdag erhållit

rätt till assistans skall få behålla denna rätt

också efter 65-årsdagen. Utskottet utgår från att

regeringen återkommer med ett förslag i frågan under

våren 1999. Vad utskottet anfört med anledning av

motionerna So274 (mp) yrkande 2, So376 (kd) yrkande

11, So425 (m) yrkande 8, So455 (c) yrkande 13 och

So465 (fp) yrkande 2 bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

I ett par motioner berörs frågan om makars eller

sambors ansvar för hem och hushåll. Lagen om stöd

och service för vissa funktionshindrade syftar till

att främja jämlika levnadsvillkor och full

delaktighet i samhällslivet för de personer som

omfattas av lagen. Målet för verksamheten skall vara

att den enskilde får möjlighet att leva som andra

trots sitt funktionshinder (5 § LSS). Av förarbetena

till lagen framgår att assistansersättning kan utges

för hjälp med skötsel av hushållssysslor, om dessa

insatser utförs tillsammans med den

funktionshindrade personen som ett led i det

personliga stödet. Riksförsäkringsverkets

föreskrifter (Allmänna råd) innehåller närmare

regler i vissa avseenden. Regeringsrätten har i två

domar (mål nr 11598-1995 och 11599-1995) haft att

bedöma frågan om äkta makars gemensamma ansvar

enligt äktenskapsbalken i förevarande sammanhang.

Vid bedömningen av tidsåtgången för det personliga

stödet bör det enligt domarna beaktas att makar har

ett gemensamt ansvar för hushållet. Mot bakgrund av

syftet med den personliga assistansen - att

funktionshindrade personer så långt möjligt skall

kunna leva som andra - fann Regeringsrätten att

assistansen skulle omfatta en del uppgifter som

avsåg makars gemensamma hushåll och skötseln av

barnen. Utskottet anser att regeringen bör följa

utvecklingen på området samt vid behov återkomma.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna.

Vad gäller barns rätt till personlig assistans har

socialministern i ett frågesvar i riksdagen nyligen

anfört att innebörden av formuleringen "omfattande

omvårdnadsbehov" är oklar. För närvarande finns

ingen Regeringsrättsdom som kan vara vägledande i

denna fråga. I Riksförsäkringsverkets nya Allmänna

råd framgår att verket rekommenderar

försäkringskassorna att ett omfattande

omvårdnadsbehov bör omfatta minst 12 timmar av

dygnet. Denna rekommendation är ett led i verkets

uppgift att driva fram rättspraxis. När ett barns

behov av personlig assistans utreds gäller det först

att utreda barnets totala behov av omvårdnad varje

dygn. Denna omvårdnad kan tillgodoses av föräldrar,

elevassistenter, resurspersoner, anhöriga m.fl. För

barn med behov av omvårdnad minst halva dygnet, dvs.

12 timmar per dygn, går försäkringskassan vidare i

sin utredning och tar reda på hur omfattande behovet

av hjälp med de grundläggande behoven är. Om dessa

behov överstiger 20 timmar per vecka kan rätt till

assistansersättning föreligga. Socialministern anser

att det är viktigt att barn med omfattande

funktionshinder får sina behov av personlig

assistans tillgodosedda och avser att återkomma i

frågan om det behövs. Utskottet delar denna

bedömning.

Utskottet vill än en gång betona (se t.ex.

1995/96:SoU15) att försäkringskassorna vid bedömning

av barns rätt till personlig assistans skall ta

hänsyn till vad som normalt kan anses falla inom

ramen för det föräldraansvar som enligt

föräldrabalken åvilar alla vårdnadshavare med hänsyn

till barnets ålder, utveckling och omständigheter i

övrigt. Det är således behovet av extra tillsyn och

omvårdnad med anledning av ett funktionshinder som

skall ligga till grund för bedömning och beslut om

personlig assistans. Utskottet vill också betona att

uppfattningen att kompensation skall lämnas för

extra omvårdnadsbehov, merarbete och merkostnader

till följd av funktionshinder sedan många år är

vedertagen princip inom handikappområdet. Den

tillämpas bl.a. vid bedömning av rätt till

vårdbidrag för handikappade barn och för

handikappersättning. Utskottet vidhåller att

principen även skall tillämpas vid bedömning av rätt

till personlig assistans. Utskottet utgår från att

regeringen noga följer utvecklingen. Skulle det

därvid visa sig att barns möjligheter att erhålla

personlig assistans försämras till följd av att

rättstillämpningen visar sig bli restriktivare

utgår utskottet från att regeringen återkommer i

frågan. Vad utskottet anfört med anledning av

motionerna So274 (mp) yrkande 1, So286 (v)

yrkandena 2, 5 och 7, So287 (v), So325 (s), So376

(kd) yrkande 9, So416 (m), So445 (kd) yrkandena 1

och 2, So455 (c) yrkande 14 och So465 (fp) yrkande 3

bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

Enligt 8 § lagen (1993:389) om assistansersättning

kan försäkringskassan redan nu fatta provisoriska

beslut om assistansersättning. Sådana beslut skall

fattas av socialförsäkringsnämnd. Utskottet

konstaterar att här föreligger en skillnad jämfört

med regleringen i 20 kap. 2 a § lagen (1962:381) om

allmän försäkring där provisoriska beslut kan fattas

av tjänsteman efter delegation. Utskottet har

erfarit att RFV överväger att behandla även detta

vid redovisningen till regeringen den 1 februari

1999. Motion So329 (s) är därmed i viss mån

tillgodosedd.

Utskottet delar uppfattningen i motion So419 (s)

att ungdomar med funktionshinder kan behöva stöd för

att våga ta steget att flytta till eget boende med

stöd av personliga assistenter. Något initiativ med

anledning av motionen behövs dock inte.

Utskottet finner den föreslagna medelsanvisningen

till anslaget B 8 Kostnader för statlig

assistansersättning väl avvägd och är inte berett

att föreslå ytterligare resurser. Motionerna So425

(m) yrkande 9, So446 (kd) yrkande 10 (delvis),

Fi211 (fp) yrkande 12 (delvis) och Sf283 (fp)

yrkande 3 avvisas därmed.

I budgetpropositionen föreslås att 63 000 000 kr

anvisas under anslaget B 9 Bidrag till ungdomsvård

och missbrukarvård m.m. Utskottet välkomnar de 9

miljoner kronor som regeringen föreslår för åtgärder

med anledning av regeringens proposition Strategi

för att förverkliga FN:s konvention om barnets

rättigheter i Sverige.

I ett antal motioner begärs ytterligare resurser

till stöd för åtgärder för människor som är

spelberoende. Utskottet delar motionärernas oro och

ser därför mycket positivt på regeringens förslag om

att ytterligare 2 miljoner kronor avsätts för

åtgärder mot spelberoende till totalt 4 miljoner

kronor för år 1999. Utskottet har inget att invända

mot att Folkhälsoinstitutet föreslås disponera

medlen och att användningsområdet vidgas till att

utveckla formerna för förebyggande arbete i syfte

att hindra att människor fastnar i spelberoende.

Motionerna So211 (fp) yrkandena 2-5, So347 (s),

So457 (mp) yrkande 1, So461 (fp) yrkandena 21 och

22, Kr518 (kd) yrkande 8 och Kr522 (v) yrkande 3 är

därmed i viss mån tillgodosedda och avvisas.

Utskottet tillstyrker den föreslagna

medelsanvisningen.

I budgetpropositionen föreslås att 64 841 000 kr

anvisas under anslaget B 10 Bidrag till

organisationer på det sociala området.

Centerpartiet avvisar i motion Fi210 yrkande 41

regeringens förslag om att stödet till

frivilligorganisationerna på det sociala området

skall administreras av Socialstyrelsen. Förslaget

avvisas också i en flerpartimotion, So428 (s, m, kd,

fp, mp), och i motion So459 (kd) yrkande 7.

Utskottet delar bedömningen att en myndighet bör

besluta om bidragen. De kriterier som kan ställas

upp inom området kan aldrig leda till någon form av

automatik, utan bidragsgivningen kommer alltid att

ha inslag av lämplighets- eller

skälighetsbedömningar. Inte minst mot denna bakgrund

är det att föredra att bidragsmottagarna inte deltar

i det direkta beslutsfattandet. Utskottet godkänner

de föreslagna riktlinjerna för statsbidragen till

frivilligorganisationerna på det sociala området.

Samma grund bör enligt utskottet gälla för berörda

organisationer beträffande dels kriterier för att få

bidrag, dels krav på återrapportering av

användningen av erhållna bidrag. Statsbidraget bör

administreras av Socialstyrelsen. Ett råd, bestående

av representanter för berörda

frivilligorganisationer, bör knytas till myndig-

heten. Motionerna avvisas.

Vänsterpartiet tar i motion So393 yrkande 2 upp att

det finns en rad organisationer som bedriver

samhällsnyttig verksamhet som bör få bidrag via

statsbudgeten. Ett stort antal motionärer tar upp

behovet av stöd till Amningshjälpen. Utskottet delar

uppfattningen i motionerna om amningens fördelar och

att det finns behov av information om amning.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att

utskottet i våras uttalade att amning är en viktig

förebyggande friskvårdsinsats samt att utskottet

därför såg mycket positivt på den ökande

amningsfrekvensen i Sverige. Den är sannolikt den

högsta bland i-länderna. Utskottet konstaterade

vidare att arbetet med att göra sjukhusen

amningsvänliga och på andra sätt stimulera amning

fortsätter men att riksdagen inte borde ta något

initiativ i frågan (1997/98:SoU13). Utskottet

vidhåller denna bedömning. Rutiner, utbildning,

information och attityder om amning i samband med

förlossningen och vistelsen på BB, men även i

samband med mödrahälsovården, är sådana

organisatoriska frågor som det ankommer på

sjukvårdshuvudmännen att besluta om. Utskottet har

erfarit att Amningshjälpen är ett värdefullt

komplement som frivilligorga-nisation. Motionerna

So272 (mp, s, m, kd, c, fp), So281 (v), So297 (m),

So360 (s), So366 (mp), So403 (s), So431 (c) och

So464 (fp) yrkande 11 avvisas. Även motion So393 (v)

yrkande 2 avvisas. Utskottet tillstyrker den

föreslagna medelsanvisningen.

I budgetpropositionen föreslås att 7 857 000 kr

anvisas under anslaget B 13 Handikappombudsmannen.

Moderaterna föreslår i motion So425 yrkande 10 att

Handikappombudsmannen tillförs ytterligare 4

miljoner kronor för att kartlägga hur kommunerna

följer upp FN:s standardregler för

funktionshindrade. Utskottet konstaterar att

Handikappombudsmannens verksamhet för närvarande är

föremål för en översyn. Utskottet är inte berett att

nu föreslå ändrade uppgifter och resurser för

Handikappombudsmannen. Utskottet har inget att

erinra mot den föreslagna medelsanvisningen och

avvisar därmed motionen.

Regeringen föreslår att 7 717 000 kr anvisas under

anslaget B 14 Barnombudsmannen. Centerpartiet

föreslår i motion Fi210 yrkande 8 (delvis) att

Barnombudsmannen (BO) tillförs ytterligare 5

miljoner kronor genom att anslaget C 1

Socialstyrelsen minskas i motsvarande mån.

Centerpartiet anser att BO bör få i uppdrag att

utforma underlag för arbetet i kommuner och

frivilligorganisationer med att genomföra FN:s

barnkonvention enligt de metoder som använts i

Agenda 21-arbetet. Utskottet har ovan välkomnat

regeringens initiativ till att öka anslaget B 9 med

9 miljoner kronor för åtgärder för att förverkliga

FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige.

Bl.a. föreslås BO erhålla 2,5 miljoner kronor av

dessa medel för att utveckla modeller för barnplaner

och andra instrument i syfte att förbättra barn-

perspektivet i olika beslutsprocesser inom kommuner

och landsting. Mot denna bakgrund finner utskottet

den föreslagna medelstilldelningen väl avvägd och

avvisar därmed motionen.

I budgetpropositionen föreslås att 11 013 000 kr anvisas under

anslaget B 17 Alkoholinspektionen. Moderaterna

föreslår i motionerna So228 yrkande 15 och So425

yrkande 11 att Alkoholinspektionen avskaffas och att

därmed inga medel anvisas under anslaget. Utskottet

vidhåller sin uppfattning att Alkoholinspektionen

har en viktig roll på det alkoholpolitiska området.

Förutom ansvar för att utfärda tillstånd för

tillverkning av sprit samt tillverkning av och

partihandel med spritdrycker, vin och starköl

åligger det myndigheten att utöva aktiv tillsyn över

att lagar och bestämmelser avseende

alkoholhanteringen efterlevs samt bidra till att de

av riksdagen fastställda alkoholpolitiska målen

uppfylls. Utskottet har inget att erinra mot den i

propositionen föreslagna medelstilldelningen.

Motionerna avvisas.

I budgetpropositionen föreslås att 150 000 000 kr

anvisas under anslaget B 19 Bidrag till

äldrebostäder m.m. I motion Fi210 yrkande 8 (delvis)

yrkar Centerpartiet att medlen för ombyggnad av

äldrebostäder förs över till det generella bidraget

till kommunerna under utgiftsområde 25. Utskottet

vidhåller sin ståndpunkt att ett riktat

stimulansbidrag ytterligare kan påskynda

utvecklingen mot goda boendemiljöer i det särskilda

boendet. Utskottet tillstyrker medelsanvisningen och

avvisar motionsyrkandet.

Regeringen föreslår att 10 000 000 kr anvisas under anslaget B

20 Utvecklingsmedel till åtgärder för hemlösa.

Vänsterpartiet yrkar i motion So259 på att

normaliseringsprincipen skall gälla som villkor för

projekt som erhåller stöd. I motion So330 (s) anförs

att medlen är otillräckliga. Utskottet har vid flera

tillfällen uttryckt oro över de hemlösas situation.

Utskottet noterar med tillfredsställelse att medel

avsatts ur Allmänna arvsfonden och att regeringen nu

också föreslår ett särskilt anslag för

utvecklingsinsatser för åtgärder för hemlösa. Det är

också mycket angeläget att Socialstyrelsen får i

uppdrag att göra en ny kartläggning av situationen

för de hemlösa. Utskottet delar uppfattningen i

motion So259 (v) att slutmålet måste vara att

människor skall kunna få egna bostäder. En lösning

på hemlöshetsproblemen förutsätter ett brett

spektrum av initiativ och en bred förankring.

Utskottet anser därför att medlen bör disponeras av

regeringen. De initiativ som tas skall ske inom

ramen för en bredare politisk samverkan. För att

säkerställa att angelägna projekt kommer till stånd

bör den statliga andelen av finansieringen kunna

överstiga 50 %. Vad utskottet anfört med anledning

av motionerna So259 (v) och So330 (s) bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet

tillstyrker den föreslagna medelstill-delningen.

Moderaterna föreslår i motionerna So425 yrkande 12

och So456 yrkande 2 att 100 miljoner kronor anslås

till ett nytt anslag Bostadsstöd till

funktionshindrade (B 21). Utskottet finner inte skäl

att föreslå ett nytt anslag. Motionerna avvisas

därmed.

Moderaterna föreslår vidare i motion So425 yrkande

13 att 300 miljoner kronor anvisas under ett nytt

anslag Statsbidrag till psykiskt sjuka (B 22). I

motion So213 (m) begärs ett tillkännagivande om

psykiskt sjuka. Motionärerna anser att regeringen

skall förelägga riksdagen ett förslag om att

psykiskt funktionshindrade skall ingå som

personkrets enligt lagen om stöd och service till

vissa funktionshindrade. I avvaktan på detta vill

motionärerna inrätta ett särskilt stimulansbidrag

till kommunerna för att dessa mer aktivt än i dag

skall arbeta med denna glömda grupp. Utskottet

konstaterar att psykiatrireformen bl.a. innebar att

särskilda resurser avsattes för denna grupp av

funktionshindrade. Av Socialstyrelsens årsrapport

för psykiatrireformen 1998 framgår att ett stort

antal sociala projektverksamheter nu har startat och

att ca 85 % av kommunerna genomfört eller håller på

att genomföra inventeringar av målgruppen.

Socialstyrelsen kommer att lämna sin slutrapport om

reformen i maj 1999. Utskottet är inte berett att nu

föreslå ett nytt anslag. Motionerna avvisas därmed.

Centerpartiet har i ett par motioner, Fi210 yrkande

8 (delvis) och So314 yrkande 21, föreslagit ett nytt

anslag för Hemservicecheckar (B 23). Motionärerna

anser att pensionärshushållens behov av vardaglig

service skulle kunna tillgodoses genom att staten

stimulerar den privata tjänstesektorn via ett system

med hemservicecheckar. Utskottet konstaterade i

våras i samband med behandlingen av den ekonomiska

vårpropositionen att kommunernas möjlighet att leva

upp till sina åtaganden bl.a. avseende hemtjänsten

förbättras när kommunernas ekonomiska situation

stärks genom ökade statsbidrag. De resurser som

regeringen föreslagit under anslaget B 1 för bl.a.

uppsökande verksamhet inom hemtjänsten bör kunna

leda till bättre hemtjänstinsatser. Utskottet

avvisar därmed motionsyrkandena.

De i propositionen föreslagna medelsanvisningarna

till Vissa statsbidrag inom handikappområdet (B 2),

Statsbidrag till vårdartjänst m.m. (B 3), Ersättning

för texttelefoner (B 6), Bilstöd till handikappade

(B 7), Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder (B

11), Statens institut för särskilt utbildningsstöd

(B 12), Statens nämnd för internationella adoptioner

(B 15), Statens institutionsstyrelse (B 16) och

Alkoholsortimentsnämnden (B 18) har inte mött någon

erinran i form av motioner. Utskottet har inget att

erinra mot de föreslagna medelsanvisningarna.

Socialstyrelsen (C)

Regeringen föreslår att 407 357 000 kr anvisas under

anslaget C 1 Socialstyrelsen. Centerpartiet föreslår

i motion Fi210 (c) yrkande 8 (delvis) att 5 miljoner

kronor skall överföras från detta anslag till

anslaget B 1 Barnombudsmannen. Utskottet har nyss

avvisat yrkandet. Utskottet har inget att erinra mot

regeringens förslag till medelsanvisning till

anslaget C 1.

Utskottet vidhåller sin inställning i frågan om

inrättande av en medicinalstyrelse och avvisar

därför motion So257 (m) yrkande 8.

Utskottet ställer sig inte heller bakom förslaget i

motion So229 (fp) om omorganisation av

Socialstyrelsen. Även denna motion avvisas.

Stöd till forskning (D)

Utskottet har inget att erinra mot förslaget till

medelsanvisning till anslaget D 2

Socialvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning.

Som en konsekvens av vad utskottet anfört

beträffande anslaget A 3 minskas anslaget D 1

Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskning med

en miljon kronor till 104 580 000 kr.

Sammanfattande bedömning

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner målet för

utgiftsområdet för år 1999 (som det beskrivs under

avsnitt 3.2, rätteligen).

Med hänsyn till vad som anförts om anslagens storlek

och användning föreslår utskottet att riksdagen

anvisar anslag för budgetåret 1999 enligt Utskottets

förslag i bilaga 3.

Vidare föreslås riksdagen godkänna riktlinjerna för

fördelningen av statsbidrag till

frivilligorganisationer på det sociala området i

enlighet med avsnitt 5.5.

Utskottet anser att den särskilde utredaren som har

i uppdrag att bl.a. se över statsbidragen till

handikapporganisationerna bör få tilläggsdirektiv om

att frivilligorganisationernas redovisning bör

baseras på kön. Vad utskottet anfört med anledning

av motion So393 (v) yrkande 1 bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

Utskottet anser vidare att regeringen skall

återkomma till riksdagen under våren 1999 med

förslag angående 65-årsgränsen för rätt till

personlig assistans. Vad utskottet anfört med

anledning av motionerna So274 (mp) yrkande 2, So376

(kd) yrkande 11, So425 (m) yrkande 8, So455 (c)

yrkande 13 och So465 (fp) yrkande 2 bör riksdagen

som sin mening ge regeringen tillkänna.

Vad utskottet anfört om äkta makars eller sambors

ansvar för hem och hushåll samt om barns rätt till

personlig assistent bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna med anledning av motionerna

So274 (mp) yrkande 1, So286 (v) yrkandena 2, 5 och

7, So287 (v), So325 (s), So376 (kd) yrkande 9, So416

(m), So445 yrkandena 1 och 2, So455 (c) yrkande 14

och So465 (fp) yrkande 3.

En lösning på hemlöshetsproblemen förutsätter ett

brett spektrum av initiativ och en bred förankring.

Utskottet anser därför att medlen bör disponeras av

regeringen. De initiativ som tas skall ske inom

ramen för en bredare politisk samverkan. Vad

utskottet anfört med anledning av motionerna So259

(v) och So330 (s) bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

Utskottet avstyrker samtliga motioner förtecknade i

bilaga 4.

Begäran om bemyndiganden

Regeringen har begärt fyra bemyndiganden av

riksdagen om att åta sig ekonomiska förpliktelser

under år 1999 som innebär utgifter under år 2000 och

senare. Dessa bemyndiganden har inte mött någon

erinran i form av motioner.

Utskottet tillstyrker att riksdagen bemyndigar

regeringen att, i fråga om ramanslaget A 8

Folkhälsoinstitutet, under år 1999 åta sig

ekonomiska förpliktelser som innebär utgifter på

högst 108 miljoner kronor under år 2000 och senare,

i fråga om ramanslaget B 16 Statens

institutionsstyrelse, under år 1999 åta sig

ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare

åtaganden innebär utgifter på högst 20 miljoner

kronor under år 2000 och senare, i fråga om

ramanslaget C 1 Socialstyrelsen, under år 1999 åta

sig ekonomiska förpliktelser som innebär utgifter på

högst 20 miljoner kronor under år 2000 och senare

samt i fråga om ramanslaget D 1 Socialvetenskapliga

forskningsrådet: Forskning, under år 1999 åta sig

ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare

åtagande innebär utgifter på högst 330 miljoner

kronor under år 2000 och senare.

Övrig statlig verksamhet

Apoteket AB (publ) - begäran om bemyndigande

I budgetpropositionen föreslår regeringen att

riksdagen bemyndigar regeringen att träffa avtal med

Apoteket AB (publ) om bolagets fortsatta verksamhet

i enlighet med de riktlinjer som riksdagen tidigare

ställt sig bakom.

Riksdagen bemyndigade i juni 1996 regeringen att

vidta de åtgärder som behövs för att nå ett

hundraprocentigt statligt ägande av Apoteksbolaget

AB (publ), sedan den 1 januari 1998 benämnt Apoteket

AB (publ). Staten har nu förvärvat Apoteksbolaget

AB:s pensionsstiftelses tredjedel av aktierna i

Apoteket AB. Bolaget är därmed helägt av staten.

Läkemedelsdistributionen inom den öppna vården sker

genom ca 600 apotek och ca 1 000 apoteksombud. Den

slutna vårdens behov av läkemedel tillgodoses av

Apoteket AB via ettåriga entreprenadavtal med

sjukvårds-huvudmännen genom ca 100 särskilda

sjukhusapotek.

Vid bolagsstämmor i Apoteksbolaget AB har staten

som ägare uttryckt att bolaget skall vidta åtgärder

för att minska kostnaderna för verksamhetsåren 1998

och 1999 med sammanlagt 400 miljoner kronor.

Apoteket AB har i skrivelser till

Socialdepartementet i mars och april 1998

preliminärt visat att besparingarna genomförts.

Regeringen har bemyndigats att för åren 1997 och

1998 träffa överenskommelse med Apoteket AB om

bolagets verksamhet (prop. 1996/97:27, bet.

1996/97:SoU5, rskr. 1996/97:58). Frågan om den

framtida läkemedelsdistributionen har utretts av

Läkemedelsdistributionsutredningen som lämnade

betänkandet Läkemedel i vård och handel (SOU

1998:28) till regeringen i januari i år. Enligt

budgetpropositionen bereds utredarens förslag för

närvarande inom Regeringskansliet, varför eventuella

förändringar med anledning av utredarens förslag

inte kan genomföras i år. Avtal om verksamheten

måste sålunda träffas för tiden efter den 31

december 1998, då nu gällande avtal löper ut.

I motion So423 av Ulf Kristersson m.fl. (m) yrkas

att riksdagen hos regeringen begär förslag om

upphävande av apoteksbolagsmonopolet (yrkande 7).

Statens besparingskrav har enligt motionärerna lett

till förslag om nedläggning av 25 apotek.

Motionärerna anser att staten har sviktat i sitt

ägaransvar och att regeringen tillämpar en form av

direktstyrning av bolaget som knappast kan vara

förenlig med aktiebolagslagen. Det föreligger enligt

motionärerna en rad missförhållanden inom monopolet.

Bestämmelserna om detaljhandelsmonopolet bör

upphävas från den 1 juli 1999. En avreglering på

området, förenklade hanteringsmetoder, konkurrens

från postorderdistri-bution och nya apoteksformer

m.m. skulle leda till rationaliseringseffekter om

cirka en miljard kronor på tre till fem år, sägs det

i motionen.

I motion So318 av Lars Björkman och Ola Karlsson (m)

begärs tillkännagivanden om vad i motionen anförts

om utövandet av statens ägande i syfte att motverka

fortsatt apoteksmonopol, om konkurrensutsättning av

läkemedelsförsäljning samt om privatisering av

Apoteket AB (yrkandena 1-3). Genom att bl.a.

investera i ett omfattande centraliserat datorsystem

cementerar Apoteket AB sitt monopol på

läkemedelsmarknaden. Motionärerna anser att den

statliga huvudmannen bör se till att Apoteket AB

inte saboterar möjligheterna till en fri och

konkurrensutsatt läkemedelsförsäljning.

Apoteksmonopolet bör avvecklas så snabbt som

möjligt. Apoteket AB bör först konkurrensutsättas

och därefter privatiseras, anförs det.

I motion Fi210 av Lennart Daléus m.fl. (c) begärs

ett tillkännagivande till regeringen om

konkurrensutsättning och utförsäljning av enskilda

apotek (yrkande 9). Enligt motionärerna kan stora

rationaliseringsvinster göras genom att avveckla

Apoteket AB:s monopolställning. Besparingarna skulle

uppgå till ca 130 miljoner kronor år 1999, 450

miljoner kronor år 2000 och 500 miljoner kronor år

2001. Motionärerna anser att riksdagen bör avslå

regeringens begäran om bemyndigande avseende

Apoteket AB:s verksamhet samt att regeringen skall

återkomma till riksdagen med förslag om

konkurrensutsättning och utförsäljning av enskilda

apotek.

I motion N333 av Eva Flyborg m.fl. (fp) begärs ett

tillkännagivande om vad i motionen anförts om att

bryta Apoteksbolagets försäljningsmonopol (yrkande

6). Motionärerna anser att Läkemedelsverket bör få i

uppgift att utfärda tillstånd att bedriva

detaljhandel med läkemedel till sådan fysisk eller

juridisk person som uppfyller vissa krav på

farmaceutisk kompetens.

Utskottets bedömning

I budgetpropositionen föreslås att riksdagen

bemyndigar regeringen att träffa avtal med Apoteket

AB (publ) om bolagets fortsatta verksamhet i

enlighet med de riktlinjer som riksdagen tidigare

ställt sig bakom. I motioner från Moderaterna,

Centerpartiet respektive Folkpartiet föreslås att

Apoteket AB:s monopol skall avvecklas. Centerpartiet

anser vidare att riksdagen bör avslå regeringens

begäran om bemyndigande.

Utskottet delar bedömningen i propositionen att det

är nödvändigt att regeringen träffar avtal med

Apoteket AB om bolagets verksamhet i avvaktan på att

behandlingen av Läkemedelsdistributionsutredningens

förslag slutförs. Utskottet tillstyrker därför

regeringens förslag om bemyndigande. Enligt

utskottets mening bör vidare regeringens beredning

av utredningsförslaget avvaktas innan riksdagen tar

något initiativ i frågan om avveckling av

apoteksmonopolet. Utskottet avstyrker därför

motionerna So318 (m) yrkandena 1-3, So423 (m)

yrkande 7, Fi210 (c) yrkande 9 och N333 (fp) yrkande

6.

Systembolaget AB

I budgetpropositionen föreslås att riksdagen medger

att den statliga garantin för pensionsförpliktelser

vid Systembolaget höjs till 650 miljoner kronor.

Systembolaget är ett av staten helägt företag. I

koncernen ingår förutom Systembolaget AB också det

helägda dotterbolaget Lagena Distribution AB.

Verksamheten omfattar detaljhandel och partihandel

med alkoholdrycker.

Såväl löne- som pensionsadministrationen för Lagena

Distribution AB handhas av Systembolaget. För Lagena

tillämpas samma pensionsreglemente som för

Systembolaget. För att bolagets avsättningar skall

vara avdragsgilla vid inkomsttaxeringen krävs att

pensionsutfästelserna är tryggade genom en statlig

garanti. Statens garanti för koncernens

pensionsskuld är för närvarande 600 miljoner kronor.

Systembolagets styrelse har i skrivelse till

Socialdepartementet hemställt om en höjning till 700

miljoner kronor.

I budgetpropositionen anförs att en statligt

utfärdad garanti i dag utgör en särlösning i

jämförelse med hur övriga bolag med statligt ägande

tryggat sina pensionsförpliktelser. För att bedöma

frågan om förändring av tryggandeform behövs bl.a.

en belysning av alternativa tryggandeformer, de

kostnadsmässiga aspekterna av dessa samt de

praktiska konsekvenserna av en övergång från en

tryggandeform till en annan. Systembolaget har

börjat undersöka förändrade former för fortsatt

tryggande av pensionsåtagandena.

Regeringen, som gör bedömningen att en eventuellt

förändrad form för tryggandet bör kunna införas

under år 1999, föreslår att den statliga garantin

fr.o.m. år 1999 bör höjas till totalt 650 miljoner

kronor.

Utskottets bedömning

Utskottet har inget att erinra mot att riksdagen

medger att den statliga garantin för Systembolagets

pensionsförpliktelser höjs till 650 miljoner kronor.

Förslag till regeländring

I budgetpropositionen föreslår regeringen att

riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1998:553) om ändring i lagen

(1962:381) om allmän försäkring (AFL).

I 2 kap. 3 § AFL anges bl.a. att ersättning från

försäkringen skall lämnas för tandvård som ges vid

odontologisk fakultet. Efter en ändring i

högskolelagen (1992:1434) skall begreppet

vetenskapsområde användas i stället för fakultet

efter den 1 januari 1999. Regeringen föreslår därför

att orden "odontologisk fakultet" i 2 kap. 3 § AFL

skall bytas ut mot "högskola där odontologisk

utbildning och forskning bedrivs". Förslaget innebär

enligt regeringen inte någon ändring i sak.

Utskottets bedömning

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om ändring i lagen (1998:553) om

ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring med

den ändringen att i tredje stycket ordet

"legitimerad" skall läggas till före ordet

"tandhygienist". Eftersom det är fråga om en ändring

i en författning som ännu inte trätt i kraft är

ikraftträdandebestämmelsen i förevarande fall

obehövlig.

Övriga motioner med anledning av

budgetpropositionen

I motion So418 av Birger Schlaug m.fl. (mp) yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om beräknad fördelning

på anslag inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård

och social omsorg för budgetåren 2000 och 2001

enligt tabell (yrkande 1). Motionärerna anför att

de, med anledning av den budgetöverenskommelse som

Miljöparitet de gröna träffat med regeringen, inte

föreslår några avvikelser från regeringens

budgetförslag för år 1999 inom utgiftsområdet. De är

positiva till de prioriteringar som regeringen

föreslår för år 1999. För år 2000 och 2001 vill de

förstärka högkostnadsskyddet för läkemedel och

läkarvård med 250 miljoner kronor per år. På sikt

vill de föra in tandvården i högkostnadsskyddet. De

föreslår ökad satsning på information i skolorna om

tobakens skadeverkningar, 20 miljoner kronor per år,

och förstärkta resurser till Barnombudsmannen, 2

miljoner kronor per år. Slutligen föreslår de 90

miljoner kronor per år till Statens

institutionsstyrelse så att staten kan ta ett större

ekonomiskt ansvar för tvångsvården. De kommuner som

av ekonomiska skäl inte anser sig ha råd att köpa

LVM-vård skall härigenom ges ekonomiska incitament

att ompröva sina ställningstaganden.

I motion So391 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ökade bidrag till

landstingen och kommunerna under kommande

mandatperiod (yrkande 2). Motionärerna anför att det

talas mycket om vårdgarantier, men de tror för sin

del att det allra viktigaste är att ge sjukvården en

resursgaranti och att det tillförs mer pengar under

ett antal år framöver. Därigenom skulle det åter bli

möjligt att planera långsiktigt, rekrytera personal,

förbättra omvårdnaden och minska vårdköerna.

Utskottets bedömning

Utskottet är inte berett att nu föreslå någon

uppdelning på anslag av den preliminära fördelningen

av utgifterna under utgiftsområdet för åren 2000 och

2001. Motion So418 (mp) yrkande 1 avstyrks därmed.

Utskottet har i annat sammanhang (bet. 1998/99:SoU3)

nyligen uttalat att det är angeläget att väntetider

till vård och behandling minskar samt att de under

senare tid såväl beslutade som aviserade

statsbidragshöjningarna till kommuner och landsting

ger ökade möjligheter att vidta åtgärder för att

bl.a. minska väntetiderna i vården. Motion So391 (v)

yrkande 2 är delvis tillgodosedd och avstyrks

därmed.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande mål inom utgiftsområde 9

att riksdagen godkänner målet för utgiftsområdet i enlighet

med vad regeringen förordat i propositionen,

2. beträffande anslag inom utgiftsområde 9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

att riksdagen

a) med anledning av regeringens förslag anvisar

anslag inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård

och social omsorg för budgetåret 1999 enligt

utskottets förslag i bilaga 3,

b) godkänner de i propositionen föreslagna

riktlinjerna för fördelning av statsbidrag till

frivilligorganisationer på det sociala området,

c) med anledning av motion 1998/99:So393 yrkande

1 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört om tilläggsdirektiv till den

särskilde utredaren av statsbidrag till

handikapporganisationerna,

c) med anledning av motionerna 1998/99:So274

yrkande 2, 1998/99:So376 yrkande 11,

1998/99:So425 yrkande 8, 1998/99:So455 yrkande

13 och 1998/99:So465 yrkande 2 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört

om 65-årsgränsen för rätt till personlig

assistans,

d) med anledning av motionerna 1998/99:So274

yrkande 1, 1998/99:So286 yrkandena 2, 5 och 7,

1998/99:So287, 1998/99:So325, 1998/99:So376

yrkande 9, 1998/99:So416, 1998/99:So445

yrkandena 1 och 2, 1998/99:So455 yrkande 14 och

1998/99:So465 yrkande 3 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört om

äkta makars eller sambors ansvar för hem och

hushåll samt om barns rätt till personlig

assistans och

e) med anledning av motionerna 1998/99:So259 och

1998/99:So330 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört om att anslaget B 20

Utvecklingsmedel till åtgärder för hemlösa bör

disponeras av regeringen,

f) avslår de motionsyrkanden som förtecknats i

bilaga 4,

3. beträffande bemyndigande angående

ramanslaget A 8 Folkhälsoinstitutet

att riksdagen bemyndigar regeringen, att i fråga om

ramanslaget A 8 Folkhälsoinstitutet, under år

1999 åta sig ekonomiska förpliktelser som

innebär utgifter på högst 108 miljoner kronor

under år 2000 och senare,

4. beträffande bemyndigande angående

ramanslaget B 16 Statens institutionsstyrelse

att riksdagen bemyndigar regeringen att, i fråga om

ramanslaget B 16 Statens institutionsstyrelse,

under år 1999 åta sig ekonomiska förpliktelser

som inklusive tidigare åtaganden innebär

utgifter på högst 20 miljoner kronor under år

2000 och senare,

5. beträffande bemyndigande angående

ramanslaget C 1 Socialstyrelsen

att riksdagen bemyndigar regeringen att, i fråga om

ramanslaget C 1 Socialstyrelsen, under år 1999

åta sig ekonomiska förpliktelser som innebär

utgifter på högst 20 miljoner kronor under år

2000 och senare,

6. beträffande bemyndigande angående

ramanslaget D 1 Socialvetenskapliga

forskningsrådet: Forskning

att riksdagen bemyndigar regeringen att, i fråga om

ramanslaget D1 Socialvetenskapliga

forskningsrådet: Forskning, under år 1999 åta

sig ekonomiska förpliktelser som inklusive

tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 330

miljoner kronor under år 2000 och senare,

7. beträffande bemyndigande att träffa

avtal med Apoteket AB

att riksdagen med avslag på motionerna 1998/99:So318,

1998/99:So423 yrkande 7, 1998/99:Fi210 yrkande 9

och 1998/99:

N333 yrkande 6 bemyndigar regeringen att träffa

avtal med Apoteket AB (publ) om bolagets

fortsatta verksamhet i enlighet med de

riktlinjer som riksdagen tidigare ställt sig

bakom,

8. beträffande den statliga garantin för

Systembolagets pensionsförpliktelser

att riksdagen medger att den statliga garantin för

Systembolagets pensionsförpliktelser höjs till

650 miljoner kronor,

9. beträffande förslaget till lag om

ändring i lagen (1998:553) om ändring i lagen

(1962:381) om allmän försäkring

att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen

(1998:553) om ändring i lagen (1962:381) om

allmän försäkring med dels ändringen att i

tredje stycket ordet legitimerad skall läggas

till före ordet tandhygienist, dels att vad som

sägs om ikraftträdandet utgår,

10. beträffande fördelning på anslag för

åren 2000 och 2001

att riksdagen avslår motion 1998/99:So418 yrkande 1,

11. beträffande ökade bidrag till

landsting och kommuner

att riksdagen avslår motion 1998/99:So391 yrkande 2.

Stockholm den 3 december 1998

På socialutskottets vägnar

Ingrid Burman

I beslutet har deltagit: Ingrid Burman (v), Chris

Heister (m)1, Susanne Eberstein (s), Leif Carlson

(m)1, Hans Karlsson (s), Hans Hjortzberg-Nordlund

(m)1, Conny Öhman (s), Elisebeht Markström (s), Rolf

Olsson (v), Lars Gustafsson (kd)1, Cristina Husmark

Pehrsson (m)1, Thomas Julin (mp), Kenneth Johansson

(c)1, Kerstin Heinemann (fp)1, Catherine Persson

(s), Tullia von Sydow (s) och Rosita Runegrund

(kd)1.

1) Har ej deltagit i beslutet under moment 2.

Särskilda yttranden

1. Chris Heister, Leif Carlson, Hans Hjortzberg-

Nordlund och Cristina Husmark Pehrsson (alla m)

anför:

Riksdagens majoritet bestående av socialdemokrater,

vänsterpartister och miljöpartister fastställde den

2 december 1998 ekonomiska ramar för de olika

utgiftsområdena samt beräkningen av statens

inkomster avseende 1999 i den statliga budgeten.

Samtidigt godkändes en preliminär fördelning av

statens utgifter på utgiftsområden för åren 2000 och

2001 (bet. 1998/99:

FiU1, rskr 38).

Moderata samlingspartiet har i parti- och

kommittémotioner förordat en annan inriktning av den

ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Våra

förslag syftar till att skapa förutsättningar för

ett ekonomiskt, kulturellt och socialt växande

Sverige. Genom en större enskild sektor och ett

starkare civilt samhälle kan både företag och

människor växa. Massarbetslösheten kan steg för steg

pressas tillbaka samtidigt som den sociala

tryggheten också i andra bemärkelser kan öka genom

att hushållen får en större ekonomisk

självständighet.

Vi har föreslagit en långtgående växling från

subventioner och bidrag till omfattande

skattesänkningar för alla, främst låg- och

medelinkomsttagare samt upphävandet av skadliga och

kostsamma monopol. Samtidigt värnar vi de människor

som är i störst behov av gemensamma insatser och som

har små eller inga möjligheter att påverka sin egen

situation. Vi slår också fast att det allmänna skall

tillföras resurser för att på ett tillfredsställande

sätt kunna genomföra de uppgifter som måste vara

gemensamma.

Då riksdagens majoritet har en annan inriktning av

politiken deltar vi inte i det nu aktuella beslutet

om anslagsfördelning inom utgiftsområde 9 Hälsovård,

sjukvård och social omsorg.

För budgetåret 1999 förordar vi en ny

tandvårdsförsäkring som innebär ett gott skydd för

personer med höga tandvårdskostnader och samtidigt

lägre offentliga utgifter. Högkostnadsskyddet för

grupper med stora odontologiska vårdbehov måste

prioriteras i förhållande till andra i och för sig

angelägna insatser. Landstingens dubbla roll som

finansiär och producent måste avskaffas. Vi vill

införa fri konkurrens inom barn- och

ungdomstandvården och skapa konkurrensneutralitet

mellan privata och offentliga vårdgivare.

Tandvårdslagen bör ändras så att den endast

innehåller krav på att landstingen skall verka för

en god tandhälsa och att en tillfredsställande

etablering finns inom tandvården. Vidare bör stadgas

att landstingen inte får subventionera

vuxentandvården. Förslagen skulle ge en besparing år

1999 om 175 miljoner kronor.

Vi vill införa en ny läkemedelsförsäkring och

genomföra rationaliseringar inom

läkemedelsförsörjningen. Bland annat bör

kostnadsansvaret för läkemedel i öppenvården

återföras till staten, lagen om receptregister

avskaffas och ett nytt högkostnadsskydd införas.

Dessa förslag innebär en besparing på drygt 4

miljarder kronor.

Vi motsätter oss en minskning av anslaget för

hiv/aidspreventivt arbete liksom en överföring av

medel från anslag A 4 inom utgiftsområde 9 till

utgiftsområde 25. Syftet med överföringen är att

underlätta avvecklingen av det statliga stödet till

hiv/aidsarbetet. Detta ger fel signaler om att det

offentliga nu inte anser att hiv är farligt längre.

Handikapporganisationernas rekreationsanläggningar

bör enligt vår mening få stöd med 15 miljoner kronor

för år 1999, dvs. samma nivå som år 1997. Vi

motsatte oss den neddragning som regeringen föreslog

föregående år och anser att stödet bör återställas.

Det är centralt att funktionshindrade och deras

anhöriga ges möjlighet till rekreation vid

anläggningar som är särskilt anpassade för specifika

funktionshinder.

Vidare anser vi att assistansreformen skall

återställas och utvecklas. Detta innebär att rätten

till assistans vid vistelse i barnomsorg, skola och

dagcenter bör återinföras, schabloniseringen av

assistansersättningen bör avskaffas och

finansieringsansvaret för de 20 första

assistanstimmarna per vecka återgå till staten.

Förändringen av ersättningen för assistansen måste

ske i samråd med handikapporganisationerna. Vi anser

att barns rätt till personlig assistans måste

värnas. Totalt har vi avsatt ytterligare drygt 1,5

miljarder kronor till denna verksamhet. I

resursförstärkningen ligger också medel för fortsatt

personlig assistans åt den som fyller 65 år och som

tidigare har haft rätt till personlig assistans.

Vi vill anvisa ytterligare 4 miljoner kronor till

Handikappombudsmannen, så att myndigheten ges

möjlighet att kartlägga hur kommunerna följer upp

FN:s standardregler för funktionshindrade.

Ett särskilt bostadsstöd till personer med

funktionshinder bör införas för att underlätta för

dem att bo kvar i handikappanpassade bostäder.

Kostnaden har vi beräknat till 100 miljoner kronor.

De psykiskt funktionshindrade bör ingå i

personkretsen enligt lagen om stöd och service till

vissa funktionshindrade. I avvaktan på detta anser

vi att ett särskilt stimulansbidrag bör utgå till

kommunerna för att dessa mer aktivt än i dag skall

arbeta med denna glömda grupp funktionshindrade. För

detta har vi beräknat 300 miljoner kronor.

Vi anser att Alkoholinspektionen skall avskaffas

fr.o.m. 1 januari 1999 då den strider mot gällande

EG-rätt. Inga medel borde därför anvisas till

verksamheten.

Vi anser att det nya anslaget B 20 Utvecklingsmedel

till åtgärder för hemlösa bör disponeras av

Socialstyrelsen och inte av regeringen.

Vi vidhåller att en medicinalstyrelse bör inrättas

med dagens Socialstyrelse som grund. En sådan

medicinalstyrelse skall ansvara för att följa

utvecklingen och ta initiativ avseende forskning och

utbildning, godkänna vårdgivare och legitimera

sjukvårdspersonal, svara för kvalitetssäkring och

regelbunden medicinsk revision samt utgöra en

instans dit allmänheten kan vända sig med sina

klagomål.

Slutligen vill vi anföra att Apoteksbolagets monopol

bör upphävas. Regeringen har sviktat i sitt

ägaransvar och tillämpar en form av direktstyrning

av bolaget som knappast kan vara förenlig med

aktiebolagslagen. Vi anser att bestämmelserna om

detaljhandelsmonopolet bör upphävas från den 1 juli

1999. En kompetensreglering gällande rätt att

bedriva apoteksrörelse erfordras. Bestämmelser härom

kan ingå i läkemedelslagen. En avreglering på

området, förenklade hanteringsmetoder, konkurrens

från postorderdistribution och nya apoteksformer

m.m. skulle leda till rationaliseringseffekter om ca

1 miljard kronor på tre till fem år.

2. Ingrid Burman och Rolf Olsson (båda v) anför:

Vänsterpartiet står bakom riksdagens beslut den 2

december 1998 om den ekonomiska ramen för

utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social

omsorg för budgetåret 1999 liksom beslutet om

preliminär ram för budgetåren 2000 och 2001 (bet.

1998/99:FiU1, rskr 38).

I några frågor vill vi markera vår inställning. Vi

tycker att det är värdefullt att regeringen föreslår

utvecklingsmedel till åtgärder för hemlösa. Vi

accepterar att utvecklingsmedlen skall disponeras av

regeringen eftersom det skapar förutsättningar för

en bredare politisk samverkan kring insatserna.

Vi anser att schabloniseringen av

assistansersättningen snarast bör tas bort och

ersättas med en individuellt anpassad

ersättningsform som motsvarar den enskildes behov av

assistans. Intressegruppen för assistansberättigade

har tagit fram en bra modell som skulle kunna utgöra

en grund för det fortsatta arbetet.

Vidare anser vi att regeringen borde utreda hur

organisationer som bedriver samhällsnyttig

verksamhet skall få möjlighet att få samhällsstöd.

Exempel på sådana organisationer är Amningshjälpen,

Kilen, Noaks Ark, ROKS och Organisationen mot

plötslig spädbarnsdöd.

Vi utgår dock från att utgiftsramarna för år 2000

och 2001 övervägs på nytt i samband med vårbudgeten

1999. Vi vill understryka behovet av att ge

sjukvården en resursgaranti. Detta är viktigare än

en vårdgaranti. Sjukvården behöver tillföras mer

pengar under ett antal år framöver. Därigenom skulle

det åter bli möjligt att planera långsiktigt,

rekrytera personal, förbättra omvårdnaden och minska

vårdköerna.

3. Lars Gustafsson och Rosita Runegrund (båda kd)

anför:

Riksdagens majoritet bestående av socialdemokrater,

vänsterpartister och miljöpartister fastställde den

2 december 1998 ekonomiska ramar för de olika

utgiftsområdena samt beräkningen av statens

inkomster avseende 1999 i den statliga budgeten.

Samtidigt godkändes en preliminär fördelning av

statens utgifter på utgiftsområden för åren 2000 och

2001 (bet. 1998/99:

FiU1, rskr 38).

Kristdemokraterna har i parti- och kommittémotioner

förordat en annan inriktning av den ekonomiska

politiken och budgetpolitiken. Vårt budget-

alternativ siktar på att öka sysselsättningen så

kraftfullt att välfärden kan tryggas för alla. Målet

är att ge möjlighet till ett bättre liv för fler,

ökad välfärd och livskvalitet. Vi förespråkar en

social och ekologisk marknads-ekonomi. Vi vill

särskilt prioritera sex områden. Det gäller

politiken för att skapa långsiktigt goda

tillväxtförutsättningar som kan bidra till att

minska arbetslösheten och öka välfärden. För att

göra det möjligt att fler skall kunna leva på sin

lön samt öka rättvisan bör skatterna sänkas för låg-

och medelinkomsttagare samt barnfamiljers och

pensionärers ekonomiska situation förbättras. Vidare

bör vården, omsorgen och skolan inom kommunsektorn

ges bättre förutsättningar. Slutligen bör ett

återupprättande av rättssamhället prioriteras.

Kristdemokraterna anser också att kommuner och

landsting borde erhålla ytterligare 1,8 miljarder

kronor de närmaste två åren utöver regeringens

förslag. På lång sikt anser vi att det bara är till-

komsten av nya jobb som kan säkerställa

finansieringen av ökade behov i offentlig sektor.

Då riksdagens majoritet har en annan inriktning av

politiken deltar vi inte i det nu aktuella beslutet

om anslagsfördelning inom utgiftsområde 9 Hälsovård,

sjukvård och social omsorg.

Vi vill betona att vi anser att högkostnadsskyddet

i sjukförsäkringen inte fyller sin uppgift eftersom

många kostnader för den enskilde inte inkluderas

däri. På sikt bör sjuk- och tandvårdsförsäkringarna

samordnas. Vi anser att en utredning skyndsamt bör

tillsättas med denna inriktning. Även frågan om

kostnader för hjälpmedel bör tas med i utredningen.

I avvaktan på detta är vi beredda att anslå

ytterligare 200 miljoner kronor till

tandvårdsförsäkringen för att undvika en alltför

stor ökning av självrisken.

Vi vill betona att överföringen av vissa medel från

anslaget för insatser mot aids till allmänna bidrag

till kommuner inte får innebära någon

nedprioritering av insatserna för den

hiv/aidsförebyggande verksamheten.

Vi accepterar inga nedskärningar på

handikappområdet. Därför bör ytterligare 300

miljoner kronor avsättas för att förbättra stödet

till personer med personlig assistans. Bl.a. bör

schablonersättningen tas bort. Schabloniseringen

innebär att vissa grupper av funktionshindrade får

för mycket ersättning medan svårt funktionshindrade

inte längre klarar att anställa en personlig

assistent. I likhet med Intressegruppen för

assistansberättigade anser vi att en förenklad

årsredovisning kan användas. Vi anser också att

kontinuiteten och en god omvårdnad kräver att den

som erhållit rätt till assistans skall få behålla

denna även efter 65-årsdagen. Vidare anser vi att

barns rätt till personlig assistans måste värnas.

Vi vill framhålla att spelberoende är ett

folkhälsoproblem av större omfattning än man

tidigare trott. Det är viktigt att få mer kunskap om

detta och att utveckla vård- och

behandlingsinsatserna för personer med spelberoende.

Organisationsstödet för nykterhetsrörelsens

centrala verksamhet bör enligt vår mening även i

fortsättningen administreras av Samarbetsnämnden för

fördelning av statsbidrag till

nykterhetsorganisationer m.m. De av regeringen

föreslagna riktlinjerna för bidragsgivningen bör

därmed avvisas. Vi anser också att regeringen bör

återkomma med förslag till hur Amningshjälpens

verksamhet kan stödjas.

Slutligen anser vi att det nya anslaget B 20

Utvecklingsmedel till åtgärder för hemlösa bör

disponeras av Socialstyrelsen och inte av

regeringen.

4. Kenneth Johansson (c) anför:

Riksdagens majoritet bestående av socialdemokrater,

vänsterpartister och miljöpartister fastställde den

2 december 1998 ekonomiska ramar för de olika

utgiftsområdena samt beräkningen av statens

inkomster avseende 1999 i den statliga budgeten.

Samtidigt godkändes en preliminär fördelning av

statens utgifter på utgiftsområden för åren 2000 och

2001 (bet. 1998/99:

FiU1, rskr. 38).

Centerpartiet har i parti- och kommittémotioner

förordat en annan inriktning av den ekonomiska

politiken och budgetpolitiken. Centerpartiet

eftersträvar en stark svensk ekonomi med sunda

statsfinanser och tillväxt. Det långsiktiga målet

för den ekonomiska politiken är en miljömässigt

hållbar ekonomi. Företagande och kreativitet skall

ha goda möjligheter att blomstra. Centerpartiet vill

riva hindren för företagande genom enklare regler

och ökad flexibilitet. Det behövs regional balans

med företagande och sysselsättning i hela landet.

Socialt ansvar och gemenskap skall prägla samhället

och ge trygghet åt alla. En sund ekonomisk politik

med budgetbalans och låga räntor är en förutsättning

för långsiktig välfärd.

Vi vill skapa ett samhälle med lika möjligheter för

alla människor oberoende av bakgrund. Vården och

omsorgen skall utgå från den enskilda människans

behov och utövas i enlighet med patientens önskemål

och aktiva val. Människors förmåga att skaffa sig

kunskap om och påverka sitt hälsotillstånd skall

vara vägledande för organisationen av sjukvården.

Centerpartiet anser att alla människor har rätt till

grundläggande social trygghet. Välfärdspolitiken

skall ge människorna lika möjligheter och vara

rättvis.

Då riksdagens majoritet har en annan inriktning av

politiken deltar vi inte i det nu aktuella beslutet

om anslagsfördelning inom utgiftsområde 9 Hälsovård,

sjukvård och social omsorg.

Jag anser att ett system med statligt

subventionerade hemservicecheckar bör införas för

att tillgodose pensionärshushållens behov av

vardaglig service. Centerpartiet har i sitt

budgetalternativ avsatt drygt 0,5 miljarder kronor

för detta. Behoven inom det kommunala omsorgsområdet

är stora. Många pensionärshushåll, som inte erhåller

hemtjänst, är ändå i behov av service. Den som

önskar hjälp utöver det som den kommunala

hemtjänsten tillhandahåller skulle kunna hämta och

betala en av staten subventionerad check på posten

eller försäkringskassan. Förslaget innebär samtidigt

en stimulans till den privata tjänstesektorn.

Centerpartiet anser att en ökad konkurrens inom

barn- och ungdoms-tandvården är av väsentlig

betydelse för att öka den enskildes valfrihet och

effektiviteten inom den kommunala sektorn.

Utskottet har föreslagit att 1 miljon kronor

avsätts till Rikskvinnocentrum genom en omfördelning

inom utgiftsområdet. Detta är bra men inte

tillräckligt. En förutsättning för

Rikskvinnocentrums fortsatta verksamhet är såväl ett

statligt som ett landstingskommunalt engagemang.

Detta anser jag måste beaktas vid statens

överläggningar med landstingen i olika

finansieringsfrågor.

Schablonersättningen för personlig assistans täcker

inte alla kostnader för den personliga assistansen,

t.ex. kostnader för vidareutbildning och

kompetensutveckling. Jag anser därför att

Riksförsäkringsverket i sin översyn av ersättningen

för personlig assistans skall väga in de synpunkter

som framförts om ersättningsnivån och

ersättningsformen. Stödet skall vara rättvist,

enkelt och värna valfriheten. Vidare anser jag att

barns rätt till personlig assistans måste säkras.

Det föreligger en skillnad mellan riksdagens beslut

och myndighetens föreskrifter. Regeringen bör därför

återkomma till riksdagen med förslag till ändring så

att barnens rätt klargörs.

Jag avvisar förslaget om att stödet till

frivilligorganisationerna inom det sociala området

skall administreras av Socialstyrelsen. Jag har

inget att erinra mot att stödet samordnas eller att

det får den inriktning som regeringen anger. Däremot

vill jag att det rådgivande organ som regeringen

anser att Socialstyrelsen skall utse i stället får

en självständig ställning. Fördelningen av stödet

bör således ske av en oberoende kommitté där

representanter för frivilligorganisationerna ingår.

Jag anser också att regeringen borde återkomma med

förslag till hur Amningshjälpens verksamhet kan

stödjas.

Barnombudsmannen borde tillföras ytterligare 5

miljoner kronor genom en omfördelning från

Socialstyrelsen. Härigenom skulle BO ges möjlighet

att utforma underlag för arbetet i kommuner och

frivilligorganisationer med att genomföra FN:s

barnkonvention enligt de metoder som använts i

Agenda 21-arbetet.

Centerpartiet har tidigare (bet. 1997/98:SoU24)

avvisat regeringens investeringsbidrag för byggande

av äldrebostäder. Behoven är olika. Vissa kommuner

har behov av att satsa på nya lokaler och bättre

yttre förutsättningar, andra kommuner behöver göra

insatser för att t.ex. förbättra den sociala miljön.

Jag anser att medlen under anslaget för Bidrag till

äldrebostäder borde föras över till det generella

kommunbidraget. Kommu-nerna kan med stöd av de

nationella målen för äldrepolitiken själva klara att

bedöma hur resurserna bäst skall användas.

Jag anser att det nya anslaget B 20

Utvecklingsmedel till åtgärder för hemlösa bör

disponeras av Socialstyrelsen och inte av

regeringen.

Slutligen anser jag att stora

rationaliseringsvinster skulle kunna göras genom att

Apoteksbolagets monopol avvecklades. Riksdagen borde

uppdra åt regeringen att återkomma med förslag om

konkurrensutsättning och utförsäljning av enskilda

apotek.

5. Kerstin Heinemann (fp) anför:

Riksdagens majoritet bestående av socialdemokrater,

vänsterpartister och miljöpartister fastställde den

2 december 1998 ekonomiska ramar för de olika

utgiftsområdena samt beräkningen av statens

inkomster avseende 1999 i den statliga budgeten.

Samtidigt godkändes en preliminär fördelning av

statens utgifter på utgiftsområden för åren 2000 och

2001 (bet. 1998/99:

FiU1, rskr. 38).

Folkpartiet har i parti- och kommittémotioner

förordat en annan inriktning av den ekonomiska

politiken och budgetpolitiken. Folkpartiet anser att

det krävs skattesänkningar för att skapa

förutsättningar för nya jobb. Budgetalternativet är

utformat så att det ger utrymme för sådana

skattesänkningar och skapar marginal för höjningar

av utgifter som kan drivas fram av den sämre

konjunkturen. Våra mål för budgetpolitiken är att

skatter som hindrar nya jobb skall sänkas,

utgiftskvoten skall sänkas och de offentliga

finansernas konjunkturkänslighet minska, vård och

skola skall prioriteras.

Då riksdagens majoritet har en annan inriktning av

politiken deltar vi inte i det nu aktuella beslutet

om anslagsfördelning inom utgiftsområde 9 Hälsovård,

sjukvård och social omsorg.

Folkpartiet har vid flera tillfällen uppmärksammat

de växande vårdköerna. Vi vill aktivera pengar som i

dag går till passiv sjukskrivning i sjuk-

försäkringen till att i stället användas till att

korta vårdköerna. Folkpartiet anser att en nationell

vårdgaranti omfattande alla diagnoser och

behandlingar skall införas. Partiet anser också att

det behövs fler alternativ och ökad konkurrens inom

vården. Detta bidrar till en ökad kostnadspress som

skulle kunna frigöra avsevärda summor som kan

användas till att ge mer vård för pengarna.

Jag anser att ett nytt högkostnadsskydd bör införas

för läkemedel respektive för läkarbesök i

öppenvården om vardera 1 000 kr. Folkpartiet har i

sitt budgetalternativ avsatt 400 miljoner kronor för

detta.

Utskottet har föreslagit att 1 miljon kronor

avsätts till Rikskvinnocentrum genom en omfördelning

inom utgiftsområdet. Detta är bra men inte

tillräckligt. En förutsättning för

Rikskvinnocentrums fortsatta verksamhet är såväl ett

statligt som ett landstingskommunalt engagemang.

Detta anser jag måste beaktas vid statens

överläggningar med landstingen i olika

finansieringsfrågor.

Jag anser att situationen för hiv/aidssmittade i

Sverige inte ger skäl för en minskning av anslaget

för insatser mot aids med 14 miljoner kronor.

Anslaget bör bibehållas på samma nivå som för år

1998.

Handikappreformen har successivt urholkats. Våren

1996 beslutade regeringen med Centerpartiets stöd

att begränsa rätten till personlig assistans. Den

längsta tidsram som beslutet om assistanstimmar

kunde omfatta minskades från ett år till sex

månader. Definitionen av rätten till personlig

assistans ändrades och rätten till personlig

assistans vid vistelse i kommunal verksamhet togs

bort. Jag anser att dessa ändringar liksom beslutet

om att kommunen skall ansvara för de 20 första

timmarnas assistans och schabloniseringen av

ersättningen måste upphävas. Vidare anser jag att

den som erhållit assistans skall ha fortsatt rätt

till stöd också efter att han eller hon fyllt 65 år.

Slutligen anser jag att Riksförsäkringsverkets

Allmänna råd strider mot Regeringsrättens praxis och

innebär en oacceptabel inskränkning i barns rätt

till personlig assistans. Totalt har Folkpartiet

avsatt drygt 1,4 miljarder kronor till denna

verksamhet.

Jag vill framhålla att spelberoende är ett

folkhälsoproblem av större omfattning än man

tidigare trott. Det är viktigt att få mer kunskap om

detta och att utveckla vård- och

behandlingsinsatserna för personer med spelberoende.

Jag anser att organisationsstödet för

nykterhetsrörelsens centrala verksamhet även i

fortsättningen skall administreras av

Samarbetsnämnden för fördelning av statsbidrag till

nykterhetsorganisationer m.m. De av regeringen

föreslagna riktlinjerna för bidragsgivningen bör

därmed avvisas. Jag anser också att regeringen borde

återkomma med förslag till hur Amningshjälpens

verksamhet kan stödjas.

Slutligen anser jag att Apoteksbolagets

försäljningsmonopol bör brytas och att

Läkemedelsverket bör få i uppdrag att utfärda

tillstånd att bedriva detaljhandel med läkemedel

till sådan fysisk eller juridisk person som

uppfyller vissa krav på farmaceutisk kompetens.

6. Thomas Julin (mp) anför:

Miljöpartiet står bakom riksdagens beslut den 2

december 1998 om den ekonomiska ramen för

utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social

omsorg för budgetåret 1999 liksom beslutet om

preliminär ram för budgetåren 2000 och 2001 (bet.

1998/99:FiU1, rskr. 38).

Miljöpartiet de gröna är positiva till de

prioriteringar som regeringen föreslår för år 1999.

Jag noterar med glädje att inom utgiftsområde 9 har

budgeten tillförts utvecklingsmedel till åtgärder

för hemlösa. Jag är också nöjd med att

utvecklingsmedlen skall disponeras av regeringen,

vilket skapar förutsättningar för en bredare

politisk samverkan kring insatserna.

I några olika frågor vill jag markera min

inställning. Jag vill framhålla att spelberoende är

ett folkhälsoproblem av större omfattning än man

tidigare trott. Det är viktigt att få mer kunskap om

detta och att utveckla vård- och

behandlingsinsatserna för personer med spelberoende.

Samarbetsnämnden för fördelning av statsbidrag till

nykterhets-organisationer m.m. har gjort ett gott

arbete och borde ha fått fortsätta att fördela

resurserna till nykterhetsrörelsen. De förändringar

som nu föreslås har inte allsidigt prövats.

Amningshjälpens verksamhet borde enligt min mening

stödjas via statsbudgeten. Jag anser vidare att det

finns en rad organisationer som bedriver

samhällsnyttig verksamhet som borde få bidrag via

statsbudgeten. En utredning borde tillsättas med

inriktning på hur ett sådant stöd skulle kunna utgå.

Jag anser också att schabloniseringen av

assistansersättningen borde tas bort och ersättning

utgå efter de faktiska kostnaderna för assistansen.

Budgetarbetet inför år 2000 och år 2001 anser jag

bör inriktas på att förbättra högkostnadsskyddet för

tandvårdsförsäkringen. Målet är att på sikt

integrera tandvården inom ramen för

högkostnadsskyddet för övrig sjukvård. En utredning

borde tillsättas för att lägga förslag om hur en

sådan integrering kan gå till. Vidare anser jag att

kommunernas avgifter till Statens

institutionsstyrelse bör sänkas, informationen i

skolan om tobakens skadeverkningar stärkas och

Barnombudsmannen ges ökade resurser.

I propositionen framlagt lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen (1998:553) om

ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 3 § lagen

(1962:381) om allmän försäkring skall ha följande

lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

2 kap.

3 §

-----------------------------------------------------

Ersättning för tandvård

lämnas om vården ges vid Ersättning för tandvård

en folktandvårds-klinik, lämnas om vården ges vid

en odontologisk fakultet en folktandvårds-klinik,

eller annars genom det en högskola där

allmännas försorg. odontologisk utbildning

Ersättning lämnas också och forskning bedrivs

om vården ges hos en eller annars genom det

enskild näringsidkare, allmännas försorg.

ett bolag eller en annan Ersättning lämnas också

juridisk person, under om vården ges hos en

förutsättning att enskild närings-idkare,

vårdgivaren är uppförd på ett bolag eller en annan

en förteckning som juridisk person, under

upprättats av den förutsättning att

allmänna för- vårdgivaren är uppförd på

säkringskassan. en för-teckning som

upprättats av den

allmänna

försäkringskassan.

-----------------------------------------------------

För att bli uppförd på en förteckning enligt första

stycket skall vårdgivaren antingen själv vara

legitimerad tandläkare eller legitimerad

tandhygienist eller ha tillgång till en eller flera

legitimerade tandläkare eller tandhygienister.

Vidare krävs att vårdgivaren har F-skattsedel.

Ersättning lämnas enligt grunder som regeringen

fastställer. Ersättning lämnas endast om tandvården

har utförts av en legitimerad tandläkare eller

tandhygienist som inte har fyllt 65 år.

Ersättning lämnas inte för tandvård åt en försäkrad

som fyller högst 19 år under det år då vården ges.

Om avgiftsfri tandvård åt sådan försäkrad föreskrivs

i tandvårdslagen (1985:125).

-----------------------------------------------------

----------------

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

-----------------------------------------------------

Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag inom

utgiftsområde 9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Belopp i 1000-tal kronor

-------------------------------------------------------------------------------

Anslag Anslagstyp kd

Regeringens m fp

förslag

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

A 1 Sjukvårdsförmåner m.m. (ram) 1 992 000 -175 000 +200 000

-------------------------------------------------------------------------------

A 2 Bidrag för läkemedelsförmånen (ram) 13 491 -4 100

000 000

-------------------------------------------------------------------------------

A 3 Bidrag till hälso- och (ram) 985 626

sjukvård

-------------------------------------------------------------------------------

A 4 Insatser mot aids (ram) 51 622 +104 000

-------------------------------------------------------------------------------

A 5 Bidrag till WHO (ram) 34 371

-------------------------------------------------------------------------------

A 6 Bidrag till WHO-enheten för

rapportering av

läkemedelsbiverkningar (obet.) 1 591

-------------------------------------------------------------------------------

A 7 Bidrag till Nordiska (ram) 16 300

hälsovårdshögskolan

-------------------------------------------------------------------------------

A 8 Folkhälsoinstitutet (ram) 109 047

-------------------------------------------------------------------------------

A 9 Smittskyddsinstitutet (ram) 108 750

-------------------------------------------------------------------------------

A Institutet för psykosocial (ram) 11 110

10 medicin

-------------------------------------------------------------------------------

A Statens beredning för

11 utvärdering av medicinsk

metodik (ram) 33 896

-------------------------------------------------------------------------------

A Hälso- och sjukvårdens (ram) 22 421

12 ansvarsnämnd

-------------------------------------------------------------------------------

B 1 Stimulansbidrag och åtgärder

inom äldrepolitiken

(ram) 270 000

-------------------------------------------------------------------------------

B 2 Vissa statsbidrag inom (res.) 275 000

handikappområdet

-------------------------------------------------------------------------------

B 3 Statsbidrag till vårdartjänst (ram) 144 617

m.m.

-------------------------------------------------------------------------------

B 4 Bidrag till viss verksamhet

för personer med

funktionshinder (obet.) 78 394 +2 000

-------------------------------------------------------------------------------

B 5 Bidrag till handikapp- och

pensionärsorganisationer

(obet.) 132 194

-------------------------------------------------------------------------------

B 6 Ersättning för texttelefoner (ram) 16 382

-------------------------------------------------------------------------------

B 7 Bilstöd till handikappade (ram) 178 078

-------------------------------------------------------------------------------

B 8 Kostnader för statlig (ram) 4 653 000 +1 535 +300 000

assistansersättning 000

-------------------------------------------------------------------------------

B 9 Bidrag till ungdomsvård och

missbrukarvård m.m.

(obet.) 63 000

-------------------------------------------------------------------------------

B Bidrag till organisationer på

10 det sociala området

(obet.) 64 841

-------------------------------------------------------------------------------

B Alkohol- och (ram) 30 000

11 narkotikapolitiska åtgärder

-------------------------------------------------------------------------------

B Statens institut för särskilt (ram) 8 447

12 utbildningsstöd

-------------------------------------------------------------------------------

B Handikappombudsmannen (ram) 7 857 +4 000

13

-------------------------------------------------------------------------------

B Barnombudsmannen (ram) 7 717 +5

14

-------------------------------------------------------------------------------

B Statens nämnd för

15 internationella

adoptionsfrågor (ram) 6 745

-------------------------------------------------------------------------------

B Statens institutionsstyrelse (ram) 524 848

16

-------------------------------------------------------------------------------

B Alkoholinspektionen (ram) 11 013 -11 013

17

-------------------------------------------------------------------------------

B Alkoholsortimentsnämnden (ram) 687

18

-------------------------------------------------------------------------------

B Bidrag till äldrebostäder m.m. (res.) 150 000 -150

19

-------------------------------------------------------------------------------

B Utvecklingsmedel till åtgärder (res.) 10 000

20 för hemlösa

-------------------------------------------------------------------------------

B Bostadsstöd till

21 funktionshindrade (nytt

anslag) (ram) +100 000

-------------------------------------------------------------------------------

B Statsbidrag till vård av

22 psykiskt sjuka (nytt anslag)

(ram) +300 000

-------------------------------------------------------------------------------

B Hemservicecheckar (nytt (ram) +570

23 anslag)

-------------------------------------------------------------------------------

C 1 Socialstyrelsen (ram) 407 357 -5

-------------------------------------------------------------------------------

D 1 Socialvetenskapliga

forskningsrådet: Forskning

(ram) 105 580

-------------------------------------------------------------------------------

D 2 Socialvetenskapliga

forskningsrådet: Förvaltning

(ram) 8 968

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

Summa 24 012 -2 241 +500 000 +420

för 459 013

utgiftsområdet

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

Utskottets förslag till medelsanvisning på

anslag inom

utgiftsområde 9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Belopp i 1000-tal kronor

---------------------------------------------------

Verksamhetsområde, anslag Regeringens

Utskottets Avvikelse

och (anslagstyp)

förslag förslag

----------------------------------------------------

A Hälso- och sjukvård

Sjukvårdsförmåner

1 m.m. (ram)

1 992 1 992

000 000

----------------------------------------------------

Bidrag för

2 läkemedelsförmånen

(ram) 13 491 13 491

000 000

----------------------------------------------------

Bidrag till hälso-

3 och sjukvård (ram)

985 626 986 626 +1 000

----------------------------------------------------

Insatser mot aids 51 622 51 622

4 (ram)

----------------------------------------------------

Bidrag till WHO 34 371 34 371

5 (ram)

----------------------------------------------------

Bidrag till WHO-

6 enheten för

rapportering av 1 591 1 591

läkemedels-

biverkningar (obet)

----------------------------------------------------

Bidrag till Nordiska

7 hälsovårdshögskolan

(ram) 16 16

300 300

----------------------------------------------------

Folkhälsoinstitutet 109 047 109 047

8 (ram)

----------------------------------------------------

Smittskyddsinstitutet 108 750 108 750

9 (ram)

----------------------------------------------------

Institutet för

10 psykosocial medicin

(ram) 11 110 11 110

----------------------------------------------------

Statens beredning

11 för utvärdering av

medicinsk metodik 33 896 33 896

(ram)

----------------------------------------------------

Hälso- och

12 sjukvårdens

ansvarsnämnd (ram) 22 421 22 421

----------------------------------------------------

B Social omsorg

----------------------------------------------------

Stimulansbidrag och

1 åtgärder inom

äldrepolitiken (ram) 270 000 270 000

----------------------------------------------------

Vissa statsbidrag

2 inom

handikappområdet 275 000 275 000

(res.)

----------------------------------------------------

Statsbidrag till

3 vårdartjänst m.m.

(ram) 144 617 144 617

----------------------------------------------------

Bidrag till viss

4 verksamhet för

personer med 78 394 78 394

funktionshinder

(obet.)

----------------------------------------------------

Bidrag till

5 handikapp- och

pensionärsorganisationer132 194 132 194

(obet.)

----------------------------------------------------

Ersättning för

6 texttelefoner (ram)

16 382 16 382

----------------------------------------------------

Bilstöd till

7 handikappade (ram)

178 078 178 078

----------------------------------------------------

Kostnader för

8 statlig assistans-

ersättning (ram) 4 653 4 653

000 000

----------------------------------------------------

Bidrag till

9 ungdomsvård och

missbrukarvård m.m. 63 000 63 000

(obet.)

----------------------------------------------------

Bidrag till

10 organisationer på

det sociala området 64 841 64 841

(obet.)

----------------------------------------------------

Alkohol- och

11 narkotika-politiska

åtgärder (ram) 30 000 30 000

----------------------------------------------------

Statens institut för

12 särskilt

utbildningsstöd 8 447 8 447

(ram)

----------------------------------------------------

Handikappombudsmannen

13 (ram)

7 857 7 857

----------------------------------------------------

Barnombudsmannen 7 717 7 717

14 (ram)

----------------------------------------------------

Statens nämnd för

15 internatio-nella

adoptionsfrågor 6 745 6 745

(ram)

----------------------------------------------------

Statens

16 institutionsstyrelse

(ram) 524 848 524 848

----------------------------------------------------

Alkoholinspektionen 11 013 11 013

17 (ram)

----------------------------------------------------

Alkoholsortimentsnämnden

18 (ram)

687 687

----------------------------------------------------

Bidrag till

19 äldrebostäder m.m.

(res.) 150 000 150 000

----------------------------------------------------

Utvecklingsmedel

20 till åtgärder för

hemlösa (res.) 10 000 10 000

---------------------------------------------------

C Socialstyrelsen

----------------------------------------------------

Socialstyrelsen 407 357 407 357

1 (ram)

---------------------------------------------------

D Stöd till forskning

----------------------------------------------------

Socialvetenskapliga

1 forskningsrådet:

Forskning (ram) 105 580 104 580 -1 000

----------------------------------------------------

Socialvetenskapliga

2 forskningsrådet:

Förvaltning (ram) 8 968 8 968

----------------------------------------------------

SUMMA 24 012 24 012

459 459

----------------------------------------------------

Av utskottet avstyrkta motionsyrkanden

(mom. 2 f i hemställan)

---------------------------

Motion Yrkanden

---------------------------

1998/99:So211 2-5

---------------------------

1998/99:So213

---------------------------

1998/99:So228 15

---------------------------

1998/99:So229

---------------------------

1998/99:So239

---------------------------

1998/99:So244 1, 2, 4,

6-9

---------------------------

1998/99:So246

---------------------------

1998/99:So257 8

---------------------------

1998/99:So272

---------------------------

1998/99:So274 3-4

---------------------------

1998/99:So281

---------------------------

1998/99:So286 1, 3, 4

och 6

---------------------------

1998/99:So293

---------------------------

1998/99:So297

---------------------------

1998/99:So310 6

---------------------------

1998/99:So314 21

---------------------------

1998/99:So329

---------------------------

1998/99:So347

---------------------------

1998/99:So360

---------------------------

1998/99:So366

---------------------------

1998/99:So376 8

---------------------------

1998/99:So383

---------------------------

1998/99:So393 2

---------------------------

1998/99:So403

---------------------------

1998/99:So411

---------------------------

1998/99:So419

---------------------------

1998/99:So423 1-5, 8,

11

---------------------------

1998/99:So424 10

---------------------------

1998/99:So425 1-6,

9-13

---------------------------

1998/99:So428

---------------------------

1998/99:So431

---------------------------

1998/99:So445 3

---------------------------

1998/99:So446 8, 10

---------------------------

1998/99:So455 12

---------------------------

1998/99:So456 2

---------------------------

1998/99:So457 1

---------------------------

---------------------------

1998/99:So459 7

---------------------------

1998/99:So461 21 och

22

---------------------------

1998/99:So464 11

---------------------------

1998/99:So465 1

---------------------------

1998/99:Fi210 8 och 41

---------------------------

1998/99:Fi211 12

---------------------------

1998/99:Kr518 8

---------------------------

1998/99:Kr522 3

---------------------------

1998/99:N326 22

---------------------------

2 och

1998/99:Sf283 3

---------------------------

samt Folkpartiet liberalernas muntligt framställda

yrkande vid sammanträdet den 10 november 1998 att

anslag A 2 skall tillföras 400 miljoner kronor

utöver vad regeringen föreslagit.

Innehållsförteckning

Sammanfattning.....................................

1

Propositionen......................................

2

Motioner...........................................

4

Motioner under A.................................

4

Motioner under B.................................

6

Motioner under C................................

11

Motioner under övrig statlig verksamhet.........

11

Övriga motioner med anledning av

budgetpropositionen.............................

12

Utskottet.........................................

12

Målet för utgiftsområdet för år 1999..............

12

Anslag m.m........................................

13

Hälsovård och sjukvård (A 1 A 12)...............

13

Sjukvårdsförmåner m.m. (A 1)..................

13

Bidrag för läkemedelsförmånen (A 2)...........

15

Bidrag till hälso- och sjukvård (A 3).........

18

Insatser mot aids (A 4).......................

19

Övriga medelsanvisningar under A..............

20

Begäran om bemyndigande rörande

Folkhälsoinstitutet...........................

20

Social omsorg (B 1 B 20)........................

20

Bidrag till viss verksamhet för personer

med funktionshinder (B 4)

20

Bidrag till handikapp- och

pensionärsorganisationer (B 5)................

21

Kostnader för statlig assistansersättning

(B 8).........................................

22

Bidrag till ungdomsvård och missbrukarvård

m.m. (B 9)....................................

29

Bidrag till organisationer på det sociala

området (B 10)................................

30

Handikappombudsmannen (B 13)..................

33

Barnombudsmannen (B 14).......................

33

Alkoholinspektionen (B 17)....................

34

Bidrag till äldrebostäder m.m. (B 19).........

35

Utvecklingsmedel till åtgärder för hemlösa

(B 20)........................................

36

Bostadsstöd till funktionshindrade (B 21

förslag till nytt anslag).....................

38

Statsbidrag till psykiskt sjuka (B 22

förslag till nytt anslag).....................

38

Hemservicecheckar (B 23 förslag till

nytt anslag)..................................

39

Övriga medelsanvisningar under B..............

40

Begäran om bemyndigande avseende Statens

institutionsstyrelse

40

Socialstyrelsen (C).............................

41

Forskning (D)...................................

42

Socialvetenskapliga forskningsrådet:

Forskning (D 1)...............................

42

Socialvetenskapliga forskningsrådet:

Förvaltning (D 2).............................

43

Utskottets bedömning............................

43

Målet för utgiftsområdet........................

43

Anslagen m.m....................................

44

Hälsovård och sjukvård (A 1 A 12).............

44

Social omsorg (B 1 B 23)......................

46

Socialstyrelsen (C)...........................

54

Stöd till forskning (D).......................

55

Sammanfattande bedömning......................

55

Begäran om bemyndiganden........................

56

Övrig statlig verksamhet........................

56

Apoteket AB (publ) begäran om

bemyndigande..................................

56

Utskottets bedömning........................

57

Systembolaget AB..............................

58

Utskottets bedömning........................

58

Förslag till regeländring.......................

59

Utskottets bedömning..........................

59

Övriga motioner med anledning av

budgetpropositionen.............................

59

Utskottets bedömning..........................

60

Hemställan......................................

60

Särskilda yttranden...............................

62

Bilagor

1. I propositionen framlagt lagförslag........

71

2. Regeringens och oppositionspartiernas

förslag till anslag inom utgiftsområde 9

72

3. Utskottets förslag till medelsanvisning

på anslag inom

utgiftsområde 9.........................

75

4. Av utskottet avstyrkta motionsyrkanden.....

77