Bet. 1998/99:SoU13

Socialutskottets betänkande

1998/99:SOU13

Ersättning av staten till steriliserade i vissa

fall

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Utskottet

Hemställan

1998/99

SoU13

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens proposition

1998/99:71 Ersättning av staten till steriliserade i

vissa fall. Utskottet tillstyrker regeringens

förslag till lag om ersättning till steriliserade i

vissa fall. Förslaget ger vissa personer som

steriliserats mot sin vilja eller på någon annans

initiativ rätt att begära och erhålla ekonomisk

ersättning av staten.

Även i övrigt tillstyrker utskottet propositionens

lagförslag. Lagarna föreslås träda i kraft den 1

juli 1999.

Inga motioner har väckts med anledning av

propositionen.

Propositionen

I proposition 1998/99:71 föreslår regeringen

(Socialdepartementet) - efter hörande av Lagrådet -

att riksdagen antar förslagen till

1. lag om ersättning till steriliserade i vissa

fall,

2. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).

Lagförslagen fogas till betänkandet som bilaga 1.

Utskottet

Propositionen i huvuddrag

Propositionen innehåller förslag till lag som ger

rätt för vissa personer som steriliserats mot sin

vilja eller på någon annans initiativ att begära och

erhålla ekonomisk ersättning av staten.

För att vara ersättningsgrundande skall

steriliseringen ha skett innan den nu gällande

steriliseringslagen (1975:580) trädde i kraft den

1 januari 1976. I lagen uppställs därutöver vissa

villkor för att ersättning skall beviljas. Dessa

villkor är utformade så att ersättning skall utgå om

vissa yttre omständigheter eller kriterier är

uppfyllda.

Ersättningen är ett schablonbelopp om 175 000 kr.

En särskild nämnd skall handlägga och besluta i

ersättningsfrågorna efter det att ansökan lämnats

till nämnden. Nämndens beslut skall inte gå att

överklaga.

Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 juli

1999.

I propositionen föreslås även ändringar i

sekretesslagen (1980:100). Dessa ändringar föreslås

träda i kraft samtidigt med den nya lagen.

Förslag till lag om ersättning till

steriliserade i vissa fall

Bakgrund

Den 4 september 1997 gav dåvarande chefen för

Socialdepartementet efter regeringens bemyndigande

en särskild utredare i uppdrag att allsidigt belysa

de politiska beslutsfattarnas, myndigheternas,

forskarsamhällets och den medicinska professionens

ställningstaganden och ansvar vad gäller tillkomsten

och tillämpningen av den steriliseringslagstiftning

som var i kraft i Sverige under 1930-, 1940-, 1950-,

1960- och 1970-talen, fram till dess att den

nuvarande steriliseringslagen trädde i kraft

år 1976. Utredningen lade den 26 januari 1999 fram

delbetänkandet Steriliseringsfrågan i Sverige

1935-1975, Ekonomisk ersättning (SOU 1999:2).

Utredaren har i delbetänkandet övervägt principerna

för en gottgörelse av samhället till dem som

steriliserades mot sin vilja eller på någon annans

initiativ och lämnat förslag till lagstiftning.

Utredningen skall ha slutfört sitt arbete senast den

30 september 1999.

Lagens omfattning

Enligt propositionen skall lagen reglera rätten till

ersättning för vissa personer som steriliserats med

tillämpning av 1934 och 1941 års

steriliseringslagar. Utöver dem som steriliserats

enligt dessa lagar skall vissa andra personer som

steriliserats ha rätt till ersättning under de

förutsättningar som lagen i övrigt ställer upp. Det

gäller personer som steriliserades före 1935, dvs.

innan 1934 års steriliseringslag trädde i kraft samt

personer som steriliserades under åren 1935-1941

utanför tillämpningen av 1934 års lag. Såväl före år

1935 som under åren 1935 till 1941 förekom

steriliseringar utan lagstöd. Dessa ingrepps

laglighet diskuterades under 1920- och 1930-talen.

Det förekom också före år 1935 steriliseringar av

psykiskt sjuka som var intagna på anstalt,

dokumenterade såväl i utredningar och

forskarrapporter som i artiklar i Läkartidningen.

Det är enligt regeringens uppfattning rimligt att de

som steriliserades mot sin vilja eller på annans

initiativ före år 1935 eller utanför

tillämpningsområdet för 1934 års lag också skall

omfattas av lagstiftningen. Redan det förhållandet

att man vid den tiden ansåg sådana steriliseringar

otillåtna eller tveksamma samt att lagreglering

diskuterades och genomfördes talar enligt

regeringen för att ersättning bör beviljas även i de

fallen. Vidare anför regeringen att det av

utredningens kartläggning har framkommit att det

inte kan uteslutas att steriliseringar med

myndighets medverkan utan tillämpning av lag

förekommit under åren 1941 till 1975.

Regeringen anser således att ersättningsförslaget

även skall gälla personer som steriliserats före år

1976 med myndighets medverkan utan tillämpning av

vare sig 1934 eller 1941 års lag.

Regeringen erinrar om att ersättningsförslaget inte

fråntar den enskilde rätten att väcka talan vid

domstol och kräva ersättning på allmän

skadeståndsrättslig grund.

Villkor för att ersättning skall beviljas

Enligt propositionen skall den som tillhör den

personkrets för vilken ersättning kan komma ifråga

vara berättigad till ersättning om han eller hon

- varken undertecknat ansökan om sterilisering eller

skriftligen samtyckt till steriliseringsåtgärden,

- vid tidpunkten för ansökan om sterilisering eller

då sterilisering genomfördes var omyndig eller

underårig,

- vid tidpunkten för ansökan om sterilisering eller

då sterilisering genomfördes var intagen på anstalt,

vårdhem eller liknande institution,

- steriliserats på grund av att han eller hon var

diagnostiserad som sinnessjuk, sinnesslö eller

epileptiker,

- enligt uttryckligt myndighetskrav steriliserats

för att få dispens att ingå äktenskap, för att få

genomgå abort eller för att få mödrahjälp eller

annat statligt eller kommunalt bidrag, eller

- får antas ha samtyckt till steriliseringen på

grund av att en myndighet har utövat otillbörlig

påverkan eller varit försumlig.

Ersättningens storlek

I propositionen anförs att staten skall betala ett

belopp om 175 000 kr till den som är berättigad till

ersättning. Från detta belopp avräknas ersättning

som staten tidigare kan ha lämnat på grund av

steriliseringen. Rätten till ersättning är personlig

och kan inte överlåtas. Ersättningen är till sin art

skattefri.

Beslut om ersättning m.m.

Regeringen föreslår att en av regeringen utsedd

nämnd skall pröva ansökan om ersättning. Ordföranden

i nämnden skall vara eller ha varit ordinarie

domare. Vidare föreslås att nämnden skall hålla

muntlig förhandling, om sökanden begär det och det

inte är uppenbart obehövligt att en sådan

förhandling hålls. Sekretess skall gälla i

ersättningsärendena. Nämndens beslut skall enligt

propositionen inte gå att överklaga. Vidare skall

initiativet till en begäran komma från den enskilde

själv. Regeringen föreslår att lagen skall tillämpas

på ansökningar om ersättning som kommit nämnden till

del inom två år från det att lagstiftningen träder i

kraft. I propositionen anförs vidare att lagen bör

upphävas när nämnden avslutat sitt arbete.

Handläggningsfrågor m.m.

I propositionen anförs att handläggningen i den

nämnd som skall pröva ersättningsärendena bör göras

av personal som hämtats från Personskaderegleringen

AB (PSR) och som särskilt förordnats i nämnden.

Vidare anförs att ansvaret för information om den

nya lagen bör åvila staten och att ett särskilt

ansökningsformulär bör utformas. I propositionen

betonas att nämnden bör ha en långtgående service-

och undersökningsskyldighet.

Kostnadseffekter

I propositionen anförs att kostnaderna för den

ersättning som skall betalas till följd av förslaget

utgörs av dels det totala belopp som kan komma att

betalas ut till de steriliserade inberäknat det

belopp som kan komma att utbetalas för att

komplettera tidigare utgivna ersättningar, dels

vissa övriga kostnader av administrativ karaktär.

Ersättningen till dem som steriliserats mot sin

vilja eller på någon annans initiativ beräknas komma

att omfatta 500-1 000 personer. Regeringens

bedömning överensstämmer här med utredningens. Detta

skulle innebära att kostnaderna för utbetalda

ersättningar totalt kan beräknas uppgå till

100-175 miljoner kronor. Regeringen framhåller att

dessa uppskattningar är behäftade med stor

osäkerhet.

Utöver ersättningen till steriliserade tillkommer

vissa administrativa kostnader. Häri ingår bl.a.

kostnader för den särskilda nämnd som skall besluta

i ersättningsärendena och för den handläggande

personalen. De administrativa kostnaderna omfattar

även ersättning för inställelse vid muntlig

förhandling samt kostnader för vissa

informationsinsatser i samband med riksdagsbeslutet

om den nya lagen om ersättning till steriliserade i

vissa fall. Totalt kan de administrativa kostnaderna

beräknas uppgå till ca 7,5 miljoner kronor. Med

hänsyn till att många av dem som kan vara

berättigade till ersättning har hög ålder är det

enligt regeringen särskilt angeläget att hanteringen

av ersättningsfrågan sker snabbt.

Av vårpropositionen 1998/99:100 framgår att ett

nytt ramanslag, A13 Ersättning till vissa

steriliserade, uppgående till 75 miljoner kronor,

anvisas för år 1999. De sammanlagda utgifterna för

den ersättning som skall betalas till följd av

förslaget bedöms uppgå till ca 180 miljoner kronor

under åren 1999-2001, vilket har beaktats i

förslaget till utgiftsområdesram.

Utskottets bedömning

Fram till år 1976 steriliserades ett stort antal

människor i vårt land med stöd av då gällande

steriliseringslagstiftning. Lagarnas utformning och

hur de kom att tillämpas i praktiken präglades bl.a.

av ett rashygieniskt synsätt och en tro på

folkrening som var förhärskande bland många

beslutsfattare, forskare och läkare under första

hälften av 1900-talet i Sverige, liksom i andra

länder. Många av dem som steriliserades blev offer

för detta synsätt. Sedan länge är detta något som

det svenska samhället starkt tar avstånd från.

Utskottet delar regeringens uppfattning att det är

ytterst angeläget att de som mot sin vilja utsatts

för dessa ingrepp snarast får upprättelse och

gottgörelse från staten. Den föreslagna lagen om

ersättning till steriliserade i vissa fall är enligt

utskottets uppfattning väl avvägd. Utskottet

tillstyrker lagförslaget.

Förslag till lag om ändring i

sekretesslagen (1980:100)

Regeringen föreslår vissa ändringar i sekretesslagen

(1980:100). Utskottet tillstyrker lagförslagen i

sak. Propositionens lagförslag utgår från de förslag

beträffande sekretesslagen som lämnats i proposition

1998/99:72 Rättspsykiatriskt forskningsregister. De

aktuella lagförslagen i proposition 1998/99:72

föreslås emellertid träda i kraft först den 1

januari 2000. Utskottet har därför i sitt lagförslag

(bilaga 2) utgått från den nu gällande lydelsen av

sekretesslagen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande förslaget till lag om

ersättning till steriliserade i vissa fall

att riksdagen med anledning av proposition 1998/99:71 antar

förslaget till lag om ersättning till

steriliserade i vissa fall, dock med den

ändringen såvitt gäller 7 § att "7 kap. 40 §"

skall bytas ut mot "7 kap. 39 §",

2. beträffande ändringar i

sekretesslagen

att riksdagen med anledning av proposition 1998/99:71 antar

förslag till lag om ändring i sekretesslagen

(1980:100) enligt utskottets bilaga 2.

Stockholm den 4 maj 1999

På socialutskottets vägnar

Ingrid Burman

I beslutet har deltagit: Ingrid Burman (v), Chris

Heister (m), Susanne Eberstein (s), Margareta

Israelsson (s), Rinaldo Karlsson (s), Chatrine

Pålsson (kd), Leif Carlson (m), Hans Hjortzberg-

Nordlund (m), Conny Öhman (s), Elisebeht Markström

(s), Rolf Olsson (v), Lars Gustafsson (kd), Cristina

Husmark Pehrsson (m), Thomas Julin (mp), Kenneth

Johansson (c), Kerstin Heinemann (fp) och Catherine

Persson (s).

I propositionen framlagda lagförslag

1 Förslag till lag om ersättning till

steriliserade i vissa fall

2 Förslag till lag om ändring i

sekretesslagen (1980:100)

Av utskottet framlagt förslag till ändring i

regeringens förslag till lag om ändring i

sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs i fråga om sekretesslagen

(1980:100)[1]

dels att 16 kap. 1 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf,

7 kap. 39 §, av följande lydelse.

-------------------------------------------------------------------

Regeringens förslag Utskottets förslag

-------------------------------------------------------------------

7 kap.

7 kap.

40 §

39 §

Sekretess gäller i verksamhet enligt lagen

(1999:000) om ersättning till steriliserade i vissa

fall för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller

andra personliga förhållanden, om det inte står

klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde

eller någon honom närstående lider men.

I fråga om uppgift i allmän handling

gäller sekretessen i högst sjuttio år.

16 kap.

1 §[2]

-------------------------------------------------------------------

Nuvarande lydelse

-------------------------------------------------------------------

Att friheten enligt 1 kap. 1 §

tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 §

yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och

offentliggöra uppgifter i vissa fall är begränsad

framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 §

1-8 samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av

5 kap. 1 § första stycket samt 3 § första stycket 1

och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av upp-

såtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka

nämnda frihet enligt 7 kap. 3 § första stycket 3 och

5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 §

första stycket och 3 § första stycket 3

yttrandefrihetsgrundlagen i övrigt är begränsad, är

de där tystnadsplikten följer av

- - - - - - - - - - - - -

- - - - - - - - - -

3. denna lag enligt

- - - - - - - - - - - - -

- - - - - - - - - -

7 kap. 38 §

8 kap. 3 §, 5 § första stycket 2, 6 §

första stycket 2

- - - - - - - - - - - - -

- - - - - - - - - -

**FOOTNOTES**

[1]: Lagen omtryckt 1992:1474.

[2]: Senaste lydelse 1998:857.

-------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------

Utskottets förslag

-------------------------------------------------------------------

Att friheten enligt 1 kap. 1 §

tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 §

yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och

offentliggöra uppgifter i vissa fall är begränsad

framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 §

1-8 samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av

5 kap. 1 § första stycket samt 3 § första stycket 1

och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av upp-

såtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka

nämnda frihet enligt 7 kap. 3 § första stycket 3 och

5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 §

första stycket och 3 § första stycket 3

yttrandefrihetsgrundlagen i övrigt är begränsad, är

de där tystnadsplikten följer av

- - - - - - - - - - - - -

- - - - - - - - - -

3. denna lag enligt

- - - - - - - - - - - - -

- - - - - - - - - -

7 kap. 38 §

7 kap. 39 §

8 kap. 3 §, 5 § första stycket 2, 6 §

första stycket 2

- - - - - - - - - - - - -

- - - - - - - - - -

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.