Bet. 1998/99:SoU5

Socialutskottets betänkande

1998/99:SOU05

Kontroll av syntetiska droger och åtgärder mot

dopning

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1998/99

SoU5

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens propositioner

1997/98:183 Kontroll av syntetiska droger m.m. och

1998/99:3 Åtgärder mot dopning samt sex

motionsyrkanden som väckts i anledning av

propositionerna. I betänkandet behandlas också tre

motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 1998.

Utskottet ställer sig i huvudsak bakom förslagen i

propositionerna. Utskottet har ansett det lämpligt

att samordna lagförslagen i de båda propositionerna

(se bilaga 3) samt föreslå gemensamt ikraftträdande.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

ändring av narkotikadefinitionen i 8 §

narkotikastrafflagen (1968:64) för att klart täcka

alla de varor som i dag anses som narkotika.

Utskottet tillstyrker vidare en ny lag om förbud mot

vissa hälsofarliga varor som syftar till att

åstadkomma ett effektivare kontrollförfarande för

nya droger. Den föreslagna lagen skall ge möjlighet

att ingripa mot nya hälsofarliga missbruksmedel som

inte är att anse som narkotika, dopningsmedel eller

läkemedel. Utskottet tillstyrker därutöver bl.a.

vissa av regeringen föreslagna åtgärder när det

gäller dels det utredningsförfarande som föregår ett

beslut om narkotikaklassificering, dels syftar till

att förstärka samarbetet mellan de myndigheter som

är inblandade i det utredningsförfarande som föregår

ett sådant beslut.

Utskottet tillstyrker också att bruket av

dopningsmedel kriminaliseras. En ändring av denna

innebörd föreslås bli införd i lagen (1991:1969) om

förbud mot vissa dopningsmedel. I vissa fall skall

enligt propositionen kunna dömas för grovt

dopningsbrott till fängelse högst fyra år. Vidare

föreslås bl.a. att innehav av läkemedel i uppenbart

syfte att olovligen sälja dem blir kriminaliserat.

En bestämmelse med denna innebörd införs därför i

lagen (1996:1152) om handel med läkemedel m.m. I

socialtjänstlagen (1980:620) föreslås ett

förtydligande av socialtjänstens ansvar för att

förebygga och motverka missbruk av dopningsmedel

bland barn och ungdomar. Utskottet tillstyrker också

dessa lagförslag.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1

april 1999.

I betänkandet finns fyra reservationer.

Proposition 1997/98:183

I proposition 1997/98:183 Kontroll av syntetiska

droger m.m. föreslår regeringen

(Socialdepartementet) att riksdagen antar

regeringens förslag till

1. lag om förbud mot vissa hälsofarliga varor,

2. lag om ändring i narkotikastrafflagen (1968:64),

3. lag om ändring i lagen (1974:203) om

kriminalvård i anstalt,

4. lag om ändring i lagen (1998:599) om ändring i

lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt,

5. lag om ändring i lagen (1998:610) om ändring i

lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt,

6. lag om ändring i lagen (1998:602) om ändring i

lagen (1976:371) om behandlingen av häktade och

anhållna m.fl.,

7. lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620),

8. lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen

(1982:763),

9. lag om ändring i lagen (1985:12) om kontroll av

berusningsmedel på sjukhus,

10. lag om ändring i lagen (1988:870) om vård av

missbrukare i vissa fall,

11. lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda

bestämmelser om vård av unga,

12. lag om ändring i lagen (1991:1128) om

psykiatrisk tvångsvård,

13. lag om ändring i läkemedelslagen (1992:859),

14. lag om ändring i lagen (1992:860) om kontroll

av narkotika,

15. lag om ändring i lagen (1994:451) om

försöksverksamhet med intensivövervakning med

elektronisk kontroll,

16. lag om ändring i lagen (1996:701) om

Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett

annat land inom Europeiska unionen.

Lagförslagen fogas till betänkandet som bilaga 1.

Proposition 1998/99:3

I proposition 1998/99:3 Åtgärder mot dopning

föreslår regeringen (Social-departementet) att

riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (1991:1969) om förbud mot

vissa dopningsmedel,

2. lag om ändring i lagen (1996:1152) om handel med

läkemedel m.m.,

3. lag om ändring i lagen (1974:203) om

kriminalvård i anstalt,

4. lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620),

5. lag om ändring i lagen (1985:12) om kontroll av

berusningsmedel på sjukhus,

6. lag om ändring i lagen (1988:870) om vård av

missbrukare i vissa fall,

7. lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda

bestämmelser om vård av unga,

8. lag om ändring i lagen (1991:1128) om

psykiatrisk tvångsvård.

Lagförslagen fogas till betänkandet som bilaga 2.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av

proposition 1997/98:183

1998/99:So9 av Chatrine Pålsson (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att ett

informationsprogram bör utarbetas så att framför

allt ungdomar får kunskap om vilka följder bruk av

de nya drogerna får och att de inte längre är

lagligt tillåtna,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att behandlingen av

narkotikamissbrukare bör ses över så att de som

missbrukar de nya preparaten kan få relevant vård.

Motioner väckta med anledning av

proposition 1998/99:3

1998/99:So4 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ordet doping,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om Dopingjouren,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om tillsynsmyndighet

för dopingfrågor,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om kostnaderna för

insatser rörande doping.

Motioner väckta under den allmänna

motionstiden 1998

1998/99:So290 av Ingrid Burman m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att enbart bruket av

dopningsmedel inte skall kriminaliseras.

2. att riksdagen - om det första yrkandet avslås -

som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att man som åtgärd vid bruk av

dopningsmedel använder de tvångsmedel som redan

finns i lagen om vård av missbrukare (LVM).

1998/99:So461 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) vari

yrkas

23. att riksdagen som sin mening ger regeringen

tillkänna vad som i motionen anförts om dopning.

Ärendets beredning i utskottet

Då bl.a. riksdagens budgetprocess inte lämnat

tillräckligt utrymme för socialutskottet att

slutbehandla de båda propositionerna under hösten

1998 har utskottet - mot bakgrund av att det i

propositionerna i viss utsträckning föreslagits

ändringar i samma författningar - ansett det

lämpligt att lagtekniskt samordna dessa. En

samordning mellan lagförslagen har också förutsatts

av Lagrådet (se prop. 1998/99:3 s. 119).

Socialdepartementet har medverkat vid samordningen.

Utskottets samordnade lagförslag fogas till

betänkandet som bilaga 3.

Utskottet har vid sammanträde den 1 december 1998 erhållit

information av Socialdepartementet och

Läkemedelsverket bl.a. om de varor som skulle kunna

omfattas av den föreslagna lagen om förbud mot vissa

hälsofarliga varor.

Justitieutskottet har beretts

möjlighet att yttra sig över

proposition 1997/98:183 Kontroll av

syntetiska droger m.m. jämte en

motion i de delar som har samband

med justitieutskottets

beredningsområde. Justitieutskottet

har enligt protokollsutdrag

beslutat att föreslå

socialutskottet att tillstyrka

propositionen i de delar som ligger

inom justitieutskottets

beredningsområde, se bilaga 4.

Utskottet

Propositionerna i huvuddrag

Enligt proposition 1997/98:183 Kontroll av

syntetiska droger m.m. föreslår regeringen en

förändring av narkotikadefinitionen i 8 §

narkotikastrafflagen (1968:64) så att begreppet

"starkt vanebildande" ersätts med

"beroendeframkallande" och att definitionen

kompletteras med begreppet "euforiserande effekter"

för att alla de varor som i dag anses som narkotika

skall täckas av narkotikastrafflagens definition.

Propositionen innehåller vidare ett förslag till ny

lag om förbud mot vissa hälsofarliga varor som

syftar till att åstadkomma ett effektivare

kontrollförfarande för nya droger. Den föreslagna

lagen utgör ett regelverk som är mer begränsat men

har ett vidare tillämpningsområde än

narkotikalagstiftningen. Lagen skall ge möjlighet

att ingripa mot nya hälsofarliga missbruksmedel i de

fall där nuvarande regler är otillräckliga. Vissa

följdändringar föreslås i annan lag-stiftning bl.a.

i fråga om möjligheten att kontrollera att den som

är frihetsberövad inte innehar varor som omfattas av

den nya lagen. I propositionen föreslås också vissa

förändringar när det gäller det utred-

ningsförfarande som föregår ett beslut om

narkotikaklassificering. Vidare föreslås åtgärder

som syftar till att förstärka samarbetet mellan de

myn-digheter som är inblandade i det

utredningsarbete som föregår ett sådant beslut.

Slutligen föreslås ett förtydligande i

narkotikalagstiftningen av bestämmelserna om lagligt

innehav av narkotika. I propositionen föreslås

ikraftträdande den 1 januari 1999.

I proposition 1998/99:3 Åtgärder mot dopning

föreslår regeringen att bruket av dopningsmedel

kriminaliseras. En ändring av denna innebörd

föreslås bli införd i lagen (1991:1969) om förbud

mot vissa dopningsmedel (dopningslagen). I vissa

fall skall enligt förslaget också kunna dömas för

grovt dopningsbrott till fängelse i högst fyra år.

Vid bedömningen om ett brott är grovt skall särskilt

beaktas om det har utgjort led i en verksamhet som

bedrivits i större omfattning eller yrkesmässigt,

avsett särskilt stor mängd eller annars varit av

särskilt farlig eller hänsynslös art. Kriterierna

för när ett brott skall bedömas som ringa anges

uttryckligen i dopningslagen.

Innehav av läkemedel i uppenbart syfte att

olovligen sälja dem föreslås bli kriminaliserat. En

bestämmelse med denna innebörd införs därför i lagen

(1996:1152) om handel med läkemedel m.m. För en

sådan hantering som sker yrkesmässigt, avser

betydande mängd eller värde, eller annars är av

särskilt farlig art föreslås en särskild

straffskala.

I socialtjänstlagen föreslås ett förtydligande av

socialtjänstens ansvar för att förebygga och

motverka missbruk av dopningsmedel bland barn och

ungdomar. Regeringen föreslår vidare ändringar i ett

antal lagar för att underlätta förverkande av

dopningsmedel som påträffas på kriminalvårds-

anstalter och olika vårdinstitutioner. I

propositionen föreslås ikraftträdande den 1 juli

1999.

Lag om förbud mot vissa hälsofarliga varor

m.m.

I proposition 1997/98:183 föreslår regeringen en ny

lag om förbud mot vissa hälsofarliga varor i första

hand syftande till att få kontroll över handeln med

varor som saknar något mer allmänt användningsområde

för enskilda eller för industri, vetenskap eller

sjukvård. För att en vara skall omfattas av lagen

bör, enligt regeringen, krävas att den på grund av

sina inneboende egenskaper medför fara för

människors liv eller hälsa och används eller kan

antas användas i syfte att uppnå berusning eller

annan påverkan. Det kan röra sig om hälsofarliga

varor med vitt skilda egenskaper och effekter. Någon

mer exakt varudefinition kan därför inte göras i

lagen. Exempel på sådana varor som skulle kunna

komma i fråga för att omfattas av den nya lagen är

MBDB, BDB, MDDM (samtliga varianter av

fenetylaminer, vars egenskaper ännu inte har kunnat

utredas) och amylnitrit. Vidare skulle vissa

substanser och beredningar ingående i örtdroger

kunna omfattas. I propositionen anges att regeringen

på samma sätt som beträffande narkotika bör göra en

fullständig uppräkning av de kontrollerade varorna i

en särskild förordning.

Den nya lagen skall inte tillämpas på narkotika och

dopningsmedel eller läkemedel som godkänts inom EU.

Då syftet som nämnts med den nya lagen i första

hand är att åstadkomma kontroll över handeln bör de

aktuella varorna därför inte få införas, överlåtas,

framställas, förvärvas i överlåtelsesyfte eller

utbjudas. Även innehav av de aktuella varorna bör

enligt regeringen föranleda straffansvar. Med hänsyn

till att lagen är avsedd att utgöra ett ganska

inskränkt regelverk bör inte gärningar som begås av

oaktsamhet föranleda ansvar.

Vad gäller straffskalans utformning kan brott vid

normalgraden jämföras med den straffskala som gäller

för vissa olovliga förfaranden med läkemedel.

Regeringen föreslår i propositionen vidare bl.a. att

Folkhälsoinstitutet (FHI), med hänsyn till

institutets kontakter och kunskaper på

narkotikaområdet samt den roll som institutet avses

utveckla inom EU:s varningssystem mot nya droger

(Early Warning System), skall ansvara för såväl

utredningen av behovet av narkotikaklassificering av

droger som saknar medicinsk användning, som för

behovet av kontroll av missbruksvaror enligt den

föreslagna lagen om förbud mot vissa hälsofarliga

varor. FHI kan i sin tur uppdra åt Läkemedelsverket

att utföra de i utredningarna ingående kemiska

analyserna.

Regeringen menar att samarbetet mellan samtliga

berörda myndigheter måste förbättras och förstärkas

på olika sätt för att de eftersträvade tidsvinsterna

i utredningsfasen skall kunna uppnås. Det nätverk

som regeringen förutsätter kommer att etableras inom

Early Warning System bör också utnyttjas i det

sammanhanget.

Det kan, enligt regeringen, konstateras att

Läkemedelsverket, FHI och Statens livsmedelsverk

alla sysslar med frågor om bevakning av nya varor

som kan bli föremål för missbruk. Dessa verksamheter

kan beröra varandra. I propositionen tillkännages

avsikten att i dessa myndigheters instruktioner

särskilt inskriva att de skall samarbeta med

varandra i frågor som rör missbruksmedel.

Slutligen framhåller regeringen betydelsen av en

effektiv och snabb rapportering från sjukvård,

socialtjänst, tull och polis angående deras

iakttagelser och fynd av nya droger och

missbruksmönster. Rapporterna bör utformas så att

sekretessbelagda uppgifter om enskilda inte lämnas

ut. I propositionen föreslås att särskilda

bestämmelser om rapporteringsskyldighet till FHI

därför skall föreskrivas i lag för hälso- och

sjukvården och socialtjänsten. Vad gäller de

statliga myndigheter som har uppgifter på området

skall rapporteringsskyldigheten i stället

föreskrivas i förordning.

I motion So9 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) begärs

ett tillkännagivande av vad i motionen anförts om

att ett informationsprogram bör utarbetas så att

framför allt ungdomar får kunskap om vilka

medicinska och sociala följder bruket av de nya

drogerna får och att de inte längre är lagligt

tillåtna (yrkande 1). Motionärerna hemställer vidare

om ett tillkännagivande om att behandlingen av

narkotikamissbrukare bör ses över så att de som

missbrukar de nya preparaten kan få relevant vård

(yrkande 2).

Aktuellt

Från FHI har, vad gäller arbetet rörande syntetiska

droger och den föreslagna lagen om förbud mot vissa

hälsofarliga varor, inhämtats att institutet

medverkar i en informell arbetsgrupp där bl.a.

Läkemedelsverket och Rikspolisstyrelsen ingår.

Gruppen inhämtar fakta både nationellt och

internationellt avseende olika varor som skulle

kunna omfattas av den föreslagna lagen. Det

faktaunderlag som nu finns rörande MBDB (en variant

av ecstasy) är tillräckligt för att låta den

aktuella lagen tillämpas på denna drog. FHI kommer

vid sin information rörande de nya syntetiska

drogerna bl.a. att använda Internet. FHI har också

nyligen distribuerat den s.k. Drogboken till 98 000

föräldrar med barn i årskurs 8. I boken informeras

bl.a. om de syntetiskt framställda drogerna.

Utskottets bedömning

Genom den föreslagna lagen om förbud mot vissa

hälsofarliga varor ges möjlighet att ingripa mot

varor som, på grund av sina inneboende egenskaper,

utan att utgöra narkotika, dopningsmedel eller

godkända läkemedel medför fara för människors liv

eller hälsa och som används eller kan antas användas

i syfte att uppnå berusning eller annan påverkan.

Regeringen avses i förordning föreskriva vilka varor

som skall omfattas av lagen.

Utskottet delar regeringens bedömning att ansvaret

för utredningen av behovet av

narkotikaklassificering av droger som saknar

medicinsk använd-ning liksom av varor enligt den av

regeringen föreslagna lagen om förbud mot vissa

hälsofarliga varor bör åvila FHI. Hälso- och

sjukvården och socialtjänsten åläggs också

rapporteringsskyldighet till FHI om de i sin

verksamhet gjort iakttagelser som tyder på att nya

medel används för missbruksändamål eller att

ändringar sker i missbruksmönster. Även statliga

myndigheter på området avses få en sådan

rapporteringsskyldighet till FHI.

Utskottet vill, i likhet med motionärerna,

understryka vikten av att en tydlig information ges

ungdomar och har erfarit att ett arbete redan pågår

när det gäller att informera om de nya syntetiska

drogerna.

Utskottet utgår ifrån att regeringen noga följer

utvecklingen på området. Den nyligen tillsatta

narkotikakommissionen skall bl.a. analysera

utvecklingen av missbrukarvårdens och

kriminalvårdens behandlings-program, värdera dess

resultat och effekter i förhållande till insatta

resurser samt föreslå åtgärder för att stärka

rehabiliteringen av missbrukare bl.a. genom

förbättrad samverkan mellan olika huvudmän och

aktörer. Något initiativ från riksdagens sida med

anledning av motion So9 (kd) behövs inte.

Utskottet tillstyrker förslaget till lag om förbud

mot vissa hälsofarliga varor, dock med

ikraftträdande den 1 april 1999.

Åtgärder mot dopning m.m.

Benämningen "dopning" eller "doping"

Regeringen anför i proposition 1998/99:3 att när

dopningslagen infördes beslutades att uttrycket

"dopning" skulle användas. Detta uttryck förefaller

hittills inte ha slagit i genom i praktiken vare sig

inom idrottsrörelsen eller i den allmänna debatten.

Dopning av det slag som nu förekommer är dock en

förhållandevis modern företeelse. Dopningslagen har

varit i kraft i cirka sex år, vilket är en relativt

kort tid. I t.ex. Svenska Akademiens ordlista över

det svenska språket anges "dopning" som

förstahandsalternativ. Mot bakgrund av vad som nu

sagts anser regeringen att detta ord bör användas

även fortsättningsvis. Lagrådet förordar i sitt

yttrande ett byte till ordet "doping". Enligt

Lagrådets uppfattning har ordet "doping" blivit fast

etablerat såväl hos allmänheten som hos massmedier

och inom idrottsrörelsen. I och för sig anser

Lagrådet att det kan vara naturligt att det i

början, när en företeelse är ny, råder osäkerhet om

den rätta benämningen. Man anser dock att det nu har

gått så lång tid utan att uttrycket "dopning" fått

fäste att det allvarligt bör övervägas om inte en

övergång till ordet "doping" bör genomföras för att

få en överensstämmelse med det allmänna språkbruket.

Regeringen har förståelse för Lagrådets synpunkter,

men anser att det inte kan uteslutas att ordet

"dopning" kan få en mera utbredd användning i

framtiden. Med hänsyn främst till att ordet

"dopning" är mera förenligt med det svenska

språksystemet bör detta ord behållas i

lagstiftningen och på så sätt ges möjlighet att få

ett större genomslag. Regeringen har fått stöd för

denna uppfattning genom yttranden från bl.a. Svenska

Akademien, Svenska språknämnden och Svenska

Läkaresällskapets kommitté för medicinsk språkvård.

I motion So4 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) begärs

ett tillkännagivande av vad som i motionen anförts

om ordet doping (yrkande 1). Enligt motionärerna bör

man använda det begrepp som är gängse såväl

internationellt som nationellt. Ordet "dopning" bör

därför ersättas med "doping".

Utskottets bedömning

Utskottet vidhåller bedömningen i betänkande

1991/92:SoU7 Dopning att benämningen dopning skall

användas i dopningslagen och delar därmed den

bedömning som regeringen gör i den nu förevarande

propositionen. Motion So4 (fp) yrkande 1 avstyrks

därför.

Dopingjouren

Dopingjouren är en telefonjour som funnits på

Huddinge sjukhus sedan oktober 1993 och som är öppen

för allmänheten i hela landet. Verksamheten bedrivs

i Stockholms läns landstings regi och finansieras

för närvarande av Pharmacia & Upjohn AB.

Verksamheten är främst avsedd att besvara

allmänhetens frågor om bl.a. riskerna med bruket av

dopningsmedel. Avsikten är även att kontakt skall

förmedlas med specialister inom sjukvården för

uppföljning av dopningrelaterade problem.

Vid Huddinge sjukhus, Kompetenscentrum för

dopningsfrågor, pågår för närvarande ett treårigt

projekt som finansieras av Stockholms läns landsting

och som syftar till att samla kunskap till ett

behandlingsprogram för missbrukare av dopningsmedel.

Vid centret görs bl.a. psykiatriska be-dömningar och

tas blodprov varefter patienterna hänvisas till

specialister och följs upp under två år. De som

behandlas vid centret har i regel hänvisats dit

efter kontakt med Dopingjouren.

I proposition 1998/99:3 anför regeringen att det är

angeläget att FHI följer utvecklingen när det gäller

dopningsmissbruket i samhället. Det finns dock inte

skäl att ålägga institutet ytterligare uppgifter

avseende denna fråga. När det gäller frågan om

jourens framtid skall tryggas med statliga medel har

FHI, enligt propositionen, gjort bedömningen att den

regionala och lokala kompetensen i dopningsfrågor

ökat och att en finansiering från institutets sida

av en jourtelefon för dopningsfrågor inte kan

motiveras med hänsyn till de insatsprioriteringar

institutet måste göra. Regeringen finner mot

bakgrund härav inte tillräckliga skäl att

Dopingjouren skall stödjas ekonomiskt av staten.

I motion So4 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) begärs

ett tillkännagivande av vad som i motionen anförts

om Dopingjouren (yrkande 2). Läkeme-delsföretaget

Pharmacia & Upjohns finansiella åtagande vad gäller

Dopingjouren upphör i och med utgången av 1999.

Enligt motionärerna är Dopingjouren av vikt för

såväl utbildning och forskning som för hälso- och

sjukvården. Det hemställs därför att staten tar upp

förhandlingar med Lands-tingsförbundet om hur

Dopingjourens framtid skall kunna tryggas. Ett i

stort likalydande yrkande har framförts i motion

So461 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) (yrkande 23).

Utskottets bedömning

Enligt utskottets mening är det av vikt att den

erfarenhet, kompetens och kunskap som finns vid

Dopingjouren tas till vara i framtiden. Det kan

ifrågasättas om inte verksamheten skulle kunna

samordnas med annan upplysningsverksamhet av

liknande karaktär.

Utskottet delar den bedömning som görs i

propositionen om finansiering av Dopingjouren.

Utskottet avstyrker därför motionerna So4 (fp)

yrkande 2 och So461 (fp) yrkande 23.

Kriminalisering av bruket av dopningsmedel

Av 1 § dopningslagen, i nu gällande lydelse, framgår

att lagen gäller syntetiska anabola steroider,

testosteron och dess derivat, tillväxthormon samt

kemiska substanser som ökar produktion och

frigörelse av testosteron och dess derivat eller av

tillväxthormon. Med derivat avses en kemisk förening

framställd ur en annan förening med liknande

struktur och också ofta med likartad effekt.

Dopningslagen omfattar angivna kemiska substanser

oavsett om substansen förekommer i någon

beredningsform eller ej. Såväl bruksfärdiga som icke

bruksfärdiga beredningar, som innehåller någon mängd

av en angiven substans, omfattas.

I lagens 2 § framgår vilka befattningsformer som är

förbjudna. Där före-skrivs sålunda att de medel som

anges i 1 § inte annat än för medicinskt eller

vetenskapligt ändamål får införas till landet,

överlåtas, framställas, förvärvas i

överlåtelsesyfte, utbjudas till försäljning eller

innehas. Förbudet mot innehav omfattar även innehav

för eget bruk. Konsumtionen eller bruket i sig av

medlen är däremot inte förbjudet. Överträdelse av

lagen bestraffas med böter eller fängelse upp till

två år.

I propositionen pekar regeringen på att

kriminalisering av bruket endast är en möjlig åtgärd

bland flera för att komma till rätta med missbruk

och spridning av dopningsmedel. Förebyggande

insatser som grundas på frivillighet har en central

plats i detta arbete. För att kriminalisering skall

väljas bör det före-ligga starka skäl.

En grundläggande princip inom svensk straffrätt är

att handlingar som riktar sig mot den egna personen

eller mot eget intresse normalt inte skall

straffbeläggas. För det fall handlingen har

oacceptabla konsekvenser utanför den egna

rättssfären föreligger naturligtvis inget hinder mot

att straffbelägga handlingen. Enligt regeringen kan

det diskuteras om missbruket av dopnings-medel

enbart medför konsekvenser för missbrukaren.

Troligen finansierar en del av missbrukarna sitt

missbruk genom att sälja dopningsmedel till andra.

Kopplingen till annan kriminalitet är dock oklar.

Den följdbrottslighet som ett missbruk kan ge upphov

till går i dag inte heller att jämföra med konse-

kvenserna av narkotikamissbruk. Regeringen kan också

konstatera att det inte är vetenskapligt bevisat att

det finns ett orsakssamband mellan bruk av

dopningsmedel och våldshandlingar. Enbart en

möjlighet att så är fallet är inte tillräckligt för

att kriminalisera missbruk. Om missbruket har stor

om-fattning kan detta vara skäl för en

kriminalisering. De undersökningar som genomförts

under de senaste åren talar emellertid för att

bruket knappast är så utbrett och så etablerat som

befarats. Omfattningen synes vara betydligt mindre

än vad som gäller för t.ex. narkotika.

Enligt regeringen är det emellertid särskilt

oroväckande att undersökningar visar att det främst

är unga människor som använder dopningsmedel.

Visserligen är de psykiska effekterna oklara och det

har heller inte visats att medel som t.ex. anabola

steorider är beroendeframkallande i egentlig mening.

Det är dock helt klart att ett bruk av sådana

dopningsmedel är förenat med allvarliga fysiska

bieffekter. Det är därför viktigt att samhället med

kraft motverkar att unga människor utsätter sig för

sådana hälsorisker. Intresset för detta kan motivera

avsteg från principen om att inte straff-belägga

handlingar riktade mot den egna personen. Vad som

ytterligare talar för ett avsteg från nämnda princip

är att nuvarande straffbestämmelser innebär att alla

former av innehav är straffbelagda, således även

innehav för eget bruk. Ett sådant innehav är även

det riktat mot den egna personen.

I propositionen lämnar regeringen en redogörelse om

de svårigheter före-ligger i dagsläget när det

gäller att fastställa skälig misstanke om missbruk

av dopningsmedel och kontrollera efterlevnaden av

ett förbud att bruka sådana medel.

Regeringen anser att övervägande skäl talar för en

kriminalisering av bruket av dopningsmedel. I

propositionen markeras att det är viktigt att

samhällets ställningstagande mot missbruk av

dopningsmedel är klart och konsekvent. En

kriminalisering innebär en markering av att alla

former av icke-medicinsk befattning med

dopningsmedel är socialt oacceptabla. Fram-för allt

är intresset av att motverka missbruk bland unga

människor framträdande. Kriminaliseringen kan antas

ha ett psykologiskt värde och en preventiv funktion

bland framför allt ungdomar och andra som överväger

att använda dopningsmedel. Regeringen menar att

detta motiverar avsteg från principen att inte

straffbelägga handlingar som riktar sig mot den egna

rättssfären. Vidare är den praktiska skillnaden

mellan att inneha medlet för eget bruk och att

konsumera medlet marginell och bägge formerna

framstår som lika straffvärda. En kriminalisering av

bruket framstår därför som en logisk konsekvens av

samhällets avståndstagande från allt olovligt bruk

av dopningsmedel.

Regeringen föreslår således i propositionen att

eget bruk av dopningsmedel som sker uppsåtligen och

inte äger rum i medicinskt eller vetenskapligt syfte

kriminaliseras. Kriminaliseringen skall omfatta alla

medel som täcks av dopningslagens definition.

I motion So290 av Ingrid Burman m.fl. (v) yrkas att

riksdagen hos regeringen ger till känna vad i

motionen anförts om att enbart bruket av

dopningsmedel inte skall kriminaliseras (yrkande 1).

Enligt motionärerna är det en felaktig slutsats att

missbruk i första hand kan bekämpas med juridik och

polis, vilket kraftigt motbevisas av exempel från

såväl Sverige som andra länder. Missbruk av illegala

droger kommer i första hand av sociala problem, och

dessa löser man inte genom hårdare straff.

Motionärerna anser att man skall koncentrera sig på

förebyggande insatser, åtgärder för att minska

tillgången, vård och behandling av dem som

missbrukar samt behovet av utbildning och forskning.

Vill man skärpa straffen för langning och

försäljning kan man dessutom göra det utan att

kriminalisera bruket.

Utskottets bedömning

Utskottet delar regeringens bedömning att

övervägande skäl talar för en kriminalisering av

bruket av dopningsmedel. Det är viktigt att

samhällets ställningstagande är klart och

konsekvent. Utskottet fäster avseende vid tanken att

en kriminalisering innebär en markering av att alla

former av icke-medicinsk befattning med

dopningsmedel är socialt oacceptabla. Intresset av

att motverka missbruk bland unga människor är härvid

framträdande. Utskottet delar regeringens bedömning

att en kriminalisering kan antas ha ett psykologiskt

värde och en preventiv funktion bland framför allt

ungdomar och andra som befinner sig i riskzonen att

bli dopningsmissbrukare.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om

tillägg i 2 § lagen (1991:1969) om förbud mot vissa

dopningsmedel, dock med ikraftträdande den 1 april

1999. Motion So290 (v) yrkande 1 avstyrks.

Tvångsvård

Bestämmelser om tvångsvård av vuxna missbrukare

finns i lagen (1988:870) om vård av missbrukare i

vissa fall (LVM). I 2 § LVM föreskrivs att vård inom

socialtjänsten ges missbrukare i samförstånd enligt

bestämmelserna i socialtjänstlagen men att

missbrukare skall beredas tvångsvård under de

förutsättningar som anges i LVM. Enligt 3 § i samma

lag skall tvångsvården syfta till att motivera

missbrukaren så att han kan antas vara i stånd att

frivilligt medverka till fortsatt behandling och ta

emot stöd för att komma ifrån sitt missbruk. Av 4 §

LVM framgår att tvångsvård skall beslutas om någon

till följd av ett fortgående missbruk av alkohol,

narkotika eller flyktiga lösningsmedel är i behov av

vård för att komma ifrån sitt missbruk och

vårdbehovet inte kan tillgodoses enligt

socialtjänstlagen eller på något annat sätt. Vidare

krävs enligt samma bestämmelse att missbrukaren till

följd av missbruket utsätter sin fysiska eller

psykiska hälsa för allvarlig fara, löper uppenbar

risk att förstöra sitt liv eller kan befaras komma

att allvarligt skada sig själv eller någon

närstående.

Regeringen anför i proposition 1998/99:3 att bl.a.

LVM är avsedd att användas endast som en sista

lösning när andra åtgärder inte är tillräckliga.

Stor återhållsamhet bör därför iakttas när det

gäller utvidgning av tvångslagens

tillämpningsområde.

Missbruk av dopningsmedel kan inte i sig utgöra

grund för tvångsvård enligt LVM eftersom lagens

bestämmelser är tillämplig på fortgående missbruk av

alkohol, narkotika och flyktiga lösningsmedel. När

det gäller vuxna missbrukare av dopningsmedel anser

regeringen att det för närvarande inte finns

anledning att utvidga möjligheterna till tvångsvård

enligt LVM.

I motion So290 av Ingrid Burman m.fl. (v) begär -

för det fall yrkande 1 i samma motion avslås -

tillkännagivande om att man som åtgärd mot bruk av

dopningsmedel använder de tvångsmedel som redan

finns i lagen om vård av missbrukare (LVM) (yrkande

2). Om riksdagen ändå skulle kriminalisera

missbrukare anser motionärerna att de tvångsmedel

som redan finns i LVM är att föredra framför att ha

straffsatser i en särskild lag, dopningslagen.

Utskottets bedömning

LVM är i princip endast tillämplig för vuxna

missbrukare. För yngre missbrukare tillämpas lagen

(1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga

(LVU). LVM:s tillämpningsområde är vidare begränsat

till att avse endast missbruk av alkohol, narkotika

och flyktiga lösningsmedel. Ett missbruk av

dopningsmedel kan således inte medföra att den

enskilde bereds tvångsvård med stöd av LVM. I likhet

med regeringen finner utskottet inte anledning att

föreslå en förändring av LVM som innebär att även

missbruk av dopningsmedel omfattas av lagen.

Motionen So290 (v) yrkande 2 avstyrks därför.

Tillsynsfrågor och kostnader

Regeringen pekar i proposition 1998/99:3 på att det

i remissvaren från Läkemedelsverket,

Riksidrottsförbundet och Dopingjouren framställs

önske-mål om att en tillsynsmyndighet för

dopningsfrågor skall utses. I en skrivelse angående

tillämpningssvårigheter av dopningslagen från vissa

labora-toriechefer till Socialdepartementet i mars

1997 begärs också att en till-synsmyndighet skall

utses. Enligt regeringen synes det främsta skälet

till dessa önskemål vara att man ser ett behov av

att det upprättas en förteckning över de

dopningsmedel som omfattas av dopningslagen.

Regeringen anser dock inte att det är lämpligt med

någon sådan förteckning. Tillsynen över den lagliga

hanteringen av de medel som omfattas av

dopningslagen utövas i dag av Läkemedelsverket eller

Livsmedelsverket. Det finns därför, enligt

regeringen, inte skäl att utse någon särskild

tillsynsmyndighet för dopningsfrågor. Den illegala

hanteringen av dopningsmedel är en fråga för de

brottsbekämpande myndigheterna.

Regeringen gör vidare den bedömningen att förslagen

i propositionen leder till kostnadsökningar för

berörda myndigheter av så marginell betydelse att

effekterna av förslagen skall finansieras inom

berörda myndigheters nu-varande anslag.

I motion So4 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) begärs

ett tillkännagivande av vad som i motionen anförts

om tillsynsmyndighet för dopingfrågor (yrkande 3).

Motionärerna anser att någon av de myndigheter som

möter doping-frågorna skall få huvudansvaret för

tillsynen och att Socialstyrelsen är den myndighet

som närmast torde komma i fråga. Regeringen bör få i

uppdrag att utreda var ansvaret bör läggas och sedan

återkomma till riksdagen med förslag. Vidare begärs

ett tillkännagivande av vad som i motionen anförts

om kostnaderna för insatser rörande doping (yrkande

4). Utan resurstillskott eller tydliga anvisningar

från regeringens sida om vad som skall

nedprioriteras till förmån för dopinginsatserna så

riskerar propositionen, enligt motionärerna, att

endast bli en papperstiger. Regeringen bör därför i

regleringsbrev till berörda myndigheter ange hur

resurserna skall säkras för detta område.

Utskottets bedömning

Utskottet gör ingen annan bedömning än regeringen

såvitt gäller behovet av en tillsynsmyndighet för

dopningsfrågor. Motion So4 (fp) yrkande 3 avstyrks

därmed.

Utskottet delar också regeringens bedömning när det

gäller frågan om ändringarna i propositionen kommer

att medföra ökade kostnader för verk-samheter och

myndigheter. Även yrkande 4 avstyrks.

Övriga lagförslag

Regeringen har i propositionerna föreslagit

riksdagen att förutom de ovan behandlade

lagförslagen anta ytterligare ett antal förslag till

lag. Som framgår ovan har utskottet inom ramen för

detta ärende lagtekniskt samordnat regeringens

lagförslag. Förslagen, vars lydelse framgår av

bilaga 3, innefattar i nu berört avseende förslag

till lag om ändring i narkotikastrafflagen

(1968:64), lag om ändring i lagen (1991:1969) om

förbud mot vissa dopningsmedel i övrigt, lag om

ändring i lagen (1996:1152) om handel med läkemedel

m.m., lag om ändring i lagen (1974:203) om

kriminalvård i anstalt, lag om ändring i lagen

(1976:371) om behandlingen av häktade och anhållna

m.fl., lag om ändring i socialtjänstlagen

(1980:620), lag om ändring i hälso- och

sjukvårdslagen (1982:763), lag om ändring i lagen

(1985:12) om kontroll av berusningsmedel på sjukhus,

lag om ändring i lagen (1988:870) om vård av

missbrukare i vissa fall, lag om ändring i lagen

(1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av

unga, lag om ändring i lagen (1991:1128) om

psykiatrisk tvångsvård, lag om ändring i

läkemedelslagen (1992:859), lag om ändring i lagen

(1992:860) om kontroll av narkotika, lag om ändring

av lagen (1994:451) om intensivövervakning med

elektronisk kontroll samt lag om ändring i lagen

(1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges

gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen.

Lagförslagen har, vid sidan om förslagen till

ändring i narkotika-strafflagen, dopningslagen,

lagen om handel med läkemedel m.m.,

socialtjänstlagen, hälso- och sjukvårdslagen, lagen

om kontroll av narkotika samt lagen om Tullverkets

befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land

inom Europeiska unionen i huvudsak karaktären av

följdlagstiftning.

Utskottet tillstyrker lagförslagen, dock med

ikraftträdande den 1 april 1999.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande information

att riksdagen avslår motion 1998/99:So9,

2. beträffande lag om förbud mot vissa

hälsofarliga varor

att riksdagen med anledning av proposition 1997/98:183 antar

lag om förbud mot vissa hälsofarliga varor

enligt utskottets förslag i bilaga 3,

3. beträffande benämningen dopning eller

doping

att riksdagen avslår motion 1998/99:So4 yrkande 1,

4. beträffande Dopingjouren

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:So4 yrkande 2 och

1998/99: So461 yrkande 23,

res. 1 (v, fp, mp)

5. beträffande kriminalisering av bruket

av dopningsmedel

att riksdagen med anledning av proposition 1998/99:3 och

med avslag på motion 1998/99:So290 yrkande 1

antar 2 § lagen (1991:1969) om förbud mot vissa

dopningsmedel enligt utskottets förslag i bilaga

3,

res. 2 (v)

6. beträffande tvångsvård

att riksdagen avslår motion 1998/99:So290 yrkande 2,

7. beträffande tillsynsmyndighet m.m.

att riksdagen avslår motion 1998/99:So4 yrkandena 3 och 4,

res. 3 (v, mp)

res. 4 (fp)

8. beträffande övriga lagförslag

att riksdagen med anledning av

dels proposition 1997/98:183 antar förslag till

lag om ändring i narkotikastrafflagen (1968:64),

lag om ändring i lagen (1976:371) om

behandlingen av häktade och anhållna m.fl.,

lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen

(1982:763),

lag om ändring i läkemedelslagen (1992:859),

lag om ändring i lagen (1992:860) om kontroll

av narkotika,

lag om ändring i lagen (1994:451) om

försöksverksamhet med intensivövervakning med

elektronisk kontroll,

lag om ändring i lagen (1996:701) om Tullverkets

befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat

land inom Europeiska unionen,

dels såväl proposition 1997/98:183 som

proposition 1998/99:3 antar förslag till

lag om ändring i lagen (1974:203) om

kriminalvård i anstalt,

lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620),

lag om ändring i lagen (1985:12) om kontroll av

berusningsmedel på sjukhus,

lag om ändring i lagen (1988:870) om vård av

missbrukare i vissa fall,

lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda

bestämmelser om vård av unga,

lag om ändring i lagen (1991:1128) om

psykiatrisk tvångsvård,

dels proposition 1998/99:3 antar förslag till

lag om ändring i lagen (1991:1969) om förbud mot

vissa dopningsmedel i övrigt samt lag om ändring i

lagen (1996:1152) om handel med läkemedel m.m. allt

enligt utskottets förslag i bilaga 3.

Stockholm den 2 februari 1999

På socialutskottets vägnar

Ingrid Burman

I beslutet har deltagit: Ingrid Burman (v), Chris

Heister (m), Susanne Eberstein (s), Rinaldo Karlsson

(s), Chatrine Pålsson (kd), Leif Carlson (m), Hans

Karlsson (s), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Conny

Öhman (s), Rolf Olsson (v), Lars Gustafsson (kd),

Cristina Husmark Pehrsson (m), Thomas Julin (mp),

Kenneth Johansson (c), Kerstin Heinemann (fp),

Catherine Persson (s) och Tullia von Sydow (s).

Reservationer

1. Dopingjouren (mom. 4)

Ingrid Burman (v), Rolf Olsson (v), Thomas Julin

(mp) och Kerstin Heinemann (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9

börjar med "Enligt utskottets" och slutar med

"yrkande 23" bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att Dopingjouren för

närvarande finansieras av läkemedelsföretaget

Pharmacia & Upjohn. Det åtagandet upphör i och med

utgången av 1999. Dopingjouren samverkar med det

landstingsfinansierade Kompetenscentrum för

dopingfrågor vid Huddinge sjukhus. Kompetens-centrum

utvecklar behandlingsprogram för missbrukare av

dopningsmedel och är för sitt arbete beroende av

Dopingjouren. Upphör den försvinner hela

verksamheten. Eftersom Dopingjouren är av vikt för

såväl utbildning och forskning som för hälso- och

sjukvården anser utskottet att staten bör ta upp

förhandlingar med Landstingsförbundet om hur

Dopingjourens framtid skall kunna tryggas. Vad

utskottet anfört bör riksdagen med anledning av

motionerna So4 (fp) yrkande 2 och So461 (fp)

yrkande 23 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha

följande lydelse:

4. beträffande Dopingjouren

att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:So4 yrkande

2 och 1998/99:So461 yrkande 23 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Kriminalisering av bruket av

dopningsmedel (mom. 5)

Ingrid Burman (v) och Rolf Olsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "Utskottet delar" och slutar med

"yrkande 1 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning skall inte bruket av

dopningsmedel utgöra grund för straff. Missbruk av

illegala droger kommer i första hand av sociala

problem, och dessa löser man inte genom hårdare

straff. I stället krävs ökade satsningar på

förebyggande insatser, vård och behandling. I

propositionen redovisas också regeringens bedömning

i fråga om förebyggande insatser, åtgärder för att

minska tillgången, vård och behandling av dem som

missbrukar samt behovet av utbildning och forskning.

Utskottet anser att det är detta man skall

koncentrera sig på när det gäller åtgärder mot

dopning. Vill man skärpa straffen för langning och

försäljning kan man dessutom göra det utan att

kriminalisera bruket. Vad utskottet nu anfört bör

riksdagen med anledning av motion So290 (v) yrkande

1 ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha

följande lydelse:

5. beträffande kriminalisering av bruket

av dopningsmedel

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:So290 yrkande

1

dels avslår förslaget till 2 § lagen (1991:1969)

om förbud mot vissa dopningsmedel enligt

utskottets förslag i bilaga 3,

dels som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

3. Tillsynsmyndighet m.m. (mom. 7)

Ingrid Burman (v), Rolf Olsson (v) och Thomas Julin

(mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13

börjar med "Utskottet gör" och slutar med "yrkande

4 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör någon av de

myndigheter som möter dopningsfrågorna få

huvudansvaret för tillsynen. Socialstyrelsen är den

myndighet som ligger närmast till, men regeringen

bör få i uppdrag att utreda var ansvaret bör läggas

och sedan återkomma till riksdagen med förslag.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av

motion So4 (fp) yrkande 3 som sin mening ge

regeringen till känna. Motion So4 (fp) yrkande 4

avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha

följande lydelse:

7. beträffande tillsynsmyndighet m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:So4 yrkande 3

och med avslag på motion 1998/99:So4 yrkande 4

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

4. Tillsynsmyndighet m.m. (mom. 7)

Kerstin Heinemann (fp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

13 börjar med "Utskottet gör" och som slutar med

"avstyrks" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör någon av de

myndigheter som möter dopingfrågorna få

huvudansvaret för tillsynen. Socialstyrelsen är den

myndighet som ligger närmast till, men regeringen

bör få i uppdrag att utreda var ansvaret bör läggas

och sedan återkomma till riksdagen med förslag.

Utskottet konstaterar att det blivit allt vanligare

att regeringen i propo-sitioner anger att de

kostnader förslagen medför är så marginella att de

kan finansieras via myndigheters anslag. Detta är

enligt utskottet att bedra sig själv och det blir

uppenbart när man läser förslagen i föreliggande

proposition. Utan resurstillskott eller tydliga

anvisningar från regeringens sida om vad som skall

nedprioriteras till förmån för dopinginsatserna så

riskerar propositionen att endast bli en

papperstiger. Regeringen bör därför i regleringsbrev

till berörda myndigheter ange hur resurser skall

säkras för detta område.Vad utskottet anfört bör

riksdagen med anledning av motion So4 (fp) yrkandena

3 och 4 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha

följande lydelse:

7. beträffande tillsynsmyndighet m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:So4 yrkandena

3 och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

I proposition 1997/98:183 framlagda lagförslag

1 Förslag till lag om förbud mot vissa

hälsofarliga varor

2 Förslag till lag om ändring i narkotikastrafflagen

(1968:64)

3 Förslag till lag om ändring i lagen (1974:203) om

kriminalvård i anstalt

4 Förslag till lag om ändring i lagen

(1998:599) om ändring i lagen (1974:203) om

kriminalvård i anstalt

5 Förslag till lag om ändring i lagen

(1998:610) om ändring i lagen (1974:203) om

kriminalvård i anstalt

6 Förslag till lag om ändring i lagen

(1998:602) om ändring i lagen (1976:371) om

behandlingen av häktade och anhållna m.fl.

7 Förslag till lag om ändring i

socialtjänstlagen (1980:620)

8 Förslag till lag om ändring i hälso- och

sjukvårdslagen (1982:763)

9 Förslag till lag om ändring i lagen

(1985:12) om kontroll av berusningsmedel på

sjukhus

10 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:870) om

vård av missbrukare i vissa fall

11 Förslag till lag om ändring i lagen

(1990:52) med särskilda bestämmelser om

vård av unga

12 Förslag till lag om ändring i lagen

(1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård

13 Förslag till lag om ändring i

läkemedelslagen (1992:859)

14 Förslag till lag om ändring i lagen

(1992:860) om kontroll av narkotika

15 Förslag till lag om ändring i lagen

(1994:451) om försöksverksamhet med

intensivövervakning med elektronisk

kontroll

16 Förslag till lag om ändring i lagen

(1996:701) om Tull-verkets befogenheter vid

Sveriges gräns mot ett annat land inom

Europeiska unionen

I proposition 1998/99:3 framlagda lagförslag

1 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1969)

om förbud mot vissa dopningsmedel

2 Förslag till lag om ändring i lagen

(1996:1152) om handel med läkemedel m.m.

3 Förslag till lag om ändring i lagen

(1974:203) om kriminalvård i anstalt

4 Förslag till lag om ändring i

socialtjänstlagen (1980:620)

5 Förslag till lag om ändring i lagen

(1985:12) om kontroll av berusningsmedel på

sjukhus

6 Förslag till lag om ändring i lagen

(1988:870) om vård av missbrukare i vissa

fall

7 Förslag till lag om ändring i lagen

(1990:52) med särskilda bestämmelser om

vård av unga

8 Förslag till lag om ändring i lagen

(1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård

Av utskottet framlagda lagförslag

Förslag till lag om förbud mot vissa

hälsofarliga varor

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Denna lag gäller varor som på grund av sina

inneboende egenskaper medför fara för människors liv

eller hälsa och som används eller kan antas användas

i syfte att uppnå berusning eller annan påverkan.

Regeringen föreskriver på vilka varor lagen skall

tillämpas.

2 § Lagen skall inte tillämpas på

1. varor som är narkotika enligt

narkotikastrafflagen (1968:64),

2. sådana medel som avses i lagen (1991:1969) om

förbud mot vissa

dopningsmedel, eller

3. läkemedel som är godkända inom Europeiska

unionen.

3 § Varor som avses i denna lag får inte

1. införas till landet,

2. överlåtas,

3. framställas,

4. förvärvas i överlåtelsesyfte,

5. bjudas ut till försäljning, eller

6. innehas.

Första stycket tillämpas inte om Läkemedelsverket

för ett särskilt fall har meddelat tillstånd till

hantering för ett vetenskapligt eller industriellt

ändamål.

4 § Den som uppsåtligen bryter mot 3 § 2-6 döms till

böter eller fängelse i högst ett år.

Om straff för olovlig införsel finns bestämmelser i

lagen (1960:418) om straff för varusmuggling.

5 § Varor som varit föremål för brott enligt denna

lag eller värdet av dem samt vinning av sådant brott

skall förklaras förverkade, om det inte är uppenbart

oskäligt.

För beslag av egendom som kan antas vara förverkad

enligt första stycket gäller bestämmelserna i

rättegångsbalken.

Bestämmelserna i 2 § första stycket 1 och 3 § lagen

(1958:205) om förverkande av alkoholhaltiga drycker

m.m. skall tillämpas på motsvarande sätt då varor

som avses i 1 § denna lag tagits i beslag. Tiden för

att anmäla missnöje skall dock räknas från dagen för

förordnandet.

6 § Läkemedelsverkets beslut enligt 3 § andra

stycket får överklagas hos allmän

förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

_____________________

Denna lag träder i kraft den 1 april 1999.

Förslag till lag om ändring i

narkotikastrafflagen (1968:64)

Härigenom föreskrivs att 8 § narkotikastrafflagen

(1968:64) skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

-----------------------------------------------------

8 §[1]1

-----------------------------------------------------

Med narkotika förstås i

denna lag läkemedel eller Med narkotika förstås i

hälsofarliga varor med denna lag läkemedel eller

starkt vanebildande hälsofarliga varor med

egenskaper eller varor beroendeframkallande

som med lätthet kan egen-skaper eller

omvandlas till varor med euforiserande effekter

sådana egenskaper och som eller varor som med

lätthet kan omvandlas

till varor med sådana

egenskaper eller effekter

och som

-----------------------------------------------------

1. på sådan grund är föremål för kontroll enligt en

internationell överenskommelse som Sverige har

biträtt, eller

-----------------------------------------------------

2. av regeringen har 2. av regeringen har

förklarats skola anses förklarats vara att anse

som narkotika enligt som narkotika enligt

lagen. lagen.

-----------------------------------------------------

_____________________

Denna lag träder i kraft den 1 april 1999.

Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1969) om

förbud mot vissa dopningsmedel

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:1969) om

förbud mot vissa dopningsmedel

dels att 2-4 §§ skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall föras in en ny paragraf,

3 a §, av följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

-----------------------------------------------------

2 §

-----------------------------------------------------

Medel som anges i 1 § får inte annat än för medicinskt

eller vetenskapligt ändamål

1. införas till landet,

2. överlåtas,

3. framställas,

4. förvärvas i överlåtelsesyfte,

-----------------------------------------------------

5. bjudas ut till 5. bjudas ut till

försäljning, eller försäljning,

6. innehas. 6. innehas, eller

7. brukas.

-----------------------------------------------------

3 §

-----------------------------------------------------

Den som uppsåtligen

bryter mot 2 § 2-6 döms Den som uppsåtligen

för dopningsbrott till bryter mot 2 § 2-7 döms

fängelse i högst två år. för dopningsbrott till

fängelse i högst två år.

Är brott som avses i

första stycket att anse Är ett brott som

som ringa, döms till avses i första stycket

böter eller fängelse i med hänsyn till mängden

högst sex månader. dopningsmedel samt övriga

omständigheter att anse

som ringa, döms till

böter eller fängelse i

högst sex månader.

-----------------------------------------------------

Om straff för olovlig införsel m.m. finns

bestämmelser i lagen (1960:418) om straff för

varusmuggling.

-----------------------------------------------------

3 a §

-----------------------------------------------------

Är ett brott som avses i

3 § första stycket att

anse som grovt döms för

grovt dopningsbrott till

fängelse, lägst sex

månader och högst fyra

år. Vid bedömningen av om

brottet är grovt skall

det särskilt beaktas om

det har utgjort led i en

verksamhet som har

bedrivits i större

omfattning eller

yrkesmässigt, avsett

särskilt stor mängd

dopningsmedel eller

annars varit av särskilt

farlig eller hänsynslös

art.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

4 §

-----------------------------------------------------

För försök eller

förberedelse till sådant För försök eller

dopningsbrott som inte är förberedelse till sådant

att anse som ringa döms dopningsbrott som inte är

till ansvar enligt 23 att anse som ringa döms

kap. brottsbalken, om till ansvar enligt 23

gärningen gäller annan kap. brottsbalken, om

befattning än som avses i gärningen gäller annan

2 § 6. befattning än som avses i

2 § 6 eller 7

-----------------------------------------------------

Om flera har medverkat till brott som avses i 2 §

2-5, skall 23 kap. 4 och 5 §§ brottsbalken tillämpas.

___________

Denna lag träder i kraft den 1 april 1999.

**FOOTNOTES**

[1]:1 Senaste lydelse 1992:861.

Förslag till lag om ändring i lagen

(1996:1152) om handel med läkemedel m.m.

Härigenom föreskrivs att 11 § lagen (1996:1152) om

handel med läkemedel m.m. skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

-----------------------------------------------------

11 §

-----------------------------------------------------

Den som med uppsåt Den som med uppsåt

eller av oaktsamhet eller av oaktsamhet

bryter mot 3, 4 eller 5 § bryter mot 3, 4 eller 5 §

döms till böter eller eller innehar läkemedel i

fängelse i högst ett år, uppenbart syfte att

om gärningen inte är olovligen sälja dem döms

belagd med straff enligt till böter eller fängelse

brottsbalken. i högst ett år, om

gärningen inte är belagd

med straff enligt

brottsbalken.

-----------------------------------------------------

I ringa fall skall inte dömas till ansvar.

-----------------------------------------------------

Om en uppsåtlig gärning

som avses i första

stycket har begåtts

yrkesmässigt, avsett

betydande mängd eller

värde eller annars varit

av särskilt farlig art,

döms till fängelse i

högst två år.

-----------------------------------------------------

__________

Denna lag träder i kraft den 1 april 1999.

Förslag till lag om ändring i lagen

(1974:203) om kriminalvård i anstalt

Härigenom föreskrivs att 11, 14, 34, 52 d och 63 §§

lagen (1974:203) om kriminalvård i anstal[2]t 1 skall

ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

-----------------------------------------------------

11 §[3]2

-----------------------------------------------------

För att underlätta anpassningen i samhället kan en

intagen medges att få vistas utanför anstalten under

arbetstid för att utföra arbete, delta i undervisning

eller utbildning, erhålla behandling eller delta i

någon annan särskilt anordnad verksamhet.

-----------------------------------------------------

Sådan vistelse får dock Sådan vistelse får dock

inte medges om det på inte medges om det på

grund av viss grund av viss

omständighet kan befaras omständighet kan befaras

att den intagne kommer att den intagne kommer

att avvika, återfalla i att avvika, återfalla i

brott eller missbruka brott eller missbruka

alkohol, narkotika, andra alkohol, narkotika, andra

beroendefram-kallande beroendefram-kallande

medel eller något sådant medel, något sådant

dopningsmedel som avses i dopningsmedel som avses i

1 § lagen (1991:1969) om 1 § lagen (1991:1969) om

förbud mot vissa förbud mot vissa

dopningsmedel. För dopningsmedel eller någon

vistelsen får ställas de sådan vara som omfattas

villkor som kan anses av lagen (1999:000) om

nödvändiga. förbud mot vissa

hälsofarliga varor. För

vistelsen får ställas de

villkor som kan anses

nödvändiga.

-----------------------------------------------------

Vid prövningen av medgivande för en intagen att utföra

arbete eller delta i någon annan särskilt anordnad

verksamhet utanför anstalten skall särskilt beaktas,

om den intagne behöver inskolning i arbetslivet eller

om ett medgivande annars kan antas väsentligt

förbättra hans möjligheter att försörja sig efter

frigivningen.

Av 7 § följer att beslut enligt denna bestämmelse om

vistelse utanför anstalten inte får meddelas i strid

mot de särskilda villkor som gäller för

verkställigheten.

**FOOTNOTES**

[2]:1 Lagen omtryckt 1990:1011.

[3]:2 Senaste lydelse 1998:599.

14 [4]§ 3

En intagen skall ges tillfälle till lämplig

fritidssysselsättning. Han bör uppmuntras att ägna sig

åt egna intressen som kan bidra till hans utveckling.

I den utsträckning det lämpligen kan ske bör han få

möjligheter att genom tidningar, radio och television

följa vad som händer i omvärlden. Hans behov av

förströelse bör tillgodoses i skälig omfattning.

Om det lämpligen kan ske, bör en intagen ges

tillfälle att vistas utanför anstalten för att på

fritiden delta i sådan föreningsverksamhet eller annan

liknande verksamhet som är ägnad att underlätta

anpassningen i samhället. För sådan vistelse får

ställas de villkor som kan anses nödvändiga. Därvid

kan föreskrivas att den intagne skall stå under

tillsyn.

-----------------------------------------------------

Sådan vistelse utanför Sådan vistelse utanför

anstalten får inte medges anstalten får inte medges

om det på grund av viss om det på grund av viss

omständighet kan befaras omständighet kan befaras

att den intagne kommer att den intagne kommer

att avvika, återfalla i att avvika, återfalla i

brott eller missbruka brott eller missbruka

alkohol, narkotika, andra alkohol, narkotika, andra

beroendefram-kallande beroendefram-kallande

medel eller något sådant medel, något sådant dop-

dopningsmedel som avses i ningsmedel som avses i 1

1 § lagen (1991:1969) om § lagen (1991:1969) om

förbud mot vissa förbud mot vissa

dopningsmedel. dopningsmedel eller någon

sådan vara som omfattas

av lagen (1999:000) om

förbud mot vissa

hälsofarliga varor.

-----------------------------------------------------

Av 7 § följer att beslut enligt andra stycket om

vistelse utanför anstalten inte får meddelas i strid

mot de särskilda villkor som gäller för

verkställigheten.

-----------------------------------------------------

34 [5]§ 4

Kan en intagen genom vistelse utanför anstalt bli

föremål för särskilda åtgärder som kan antas

underlätta hans anpassning i samhället, kan han få

medgivande att för ett sådant ändamål vistas utanför

anstalten under lämplig tid, om det finns särskilda

skäl. Därvid skall särskilt beaktas om den intagne

behöver vård eller annan behandling mot missbruk av

beroendeframkallande medel.

-----------------------------------------------------

För vistelsen skall de För vistelsen skall de

villkor ställas som kan villkor ställas som kan

anses nödvändiga. I anses nödvändiga. I

samband med vård eller samband med vård eller

någon annan behandling någon annan behandling

får det föreskrivas att får det föreskrivas att

den intagne skall vara den intagne skall vara

skyldig att lämna blod-, skyldig att lämna blod-,

urin- eller urin- eller

utandningsprov för utandningsprov för

kontroll av att han inte kontroll av att han inte

är påverkad av är påverkad av

beroendeframkallande beroendeframkallande

medel eller något sådant medel, något sådant

dopningsmedel som avses i dopningsmedel som avses i

1 § lagen (1991:1969) om 1 § lagen (1991:1969) om

förbud mot vissa förbud mot vissa

dopningsmedel. Om det dopningsmedel eller någon

finns särskilda skäl kan sådan vara som omfattas

i samband med beslut av lagen (1999:000) om

enligt första stycket förbud mot vissa

meddelas föreskrift hälsofarliga varor. Om

enligt 26 kap. 15 § det finns särskilda skäl

första stycket 3 kan i samband med beslut

brottsbalken att gälla enligt första stycket

för tid efter villkorlig meddelas föreskrift

frigivning. enligt 26 kap. 15 §

första stycket 3

brottsbalken att gälla

för tid efter villkorlig

frigivning.

-----------------------------------------------------

Vistelse utanför anstalt för vård eller behandling bör

inte påbörjas så tidigt att den planerade vård- eller

behandlingstiden blir kortare än den beräknade

återstående verkställighetstiden.

Av 7 § följer att beslut enligt denna bestämmelse

inte får meddelas i strid mot de särskilda villkor som

gäller för verkställigheten.

-----------------------------------------------------

52 d §[6]5

-----------------------------------------------------

En intagen är, om inte

annat föranleds av En intagen

är, om inte

medicinska eller liknande annat

föranleds av

skäl, skyldig att på medicinska

eller liknande

anmaning lämna blod-, skäl,

skyldig att på

urin- eller anmaning

lämna blod-,

utandningsprov för urin- eller

kontroll av att han inte

utandningsprov för

är påverkad av kontroll av

att han inte

beroendeframkallande är påverkad

av

medel eller något sådant

beroendeframkallande

dopningsmedel som avses i medel eller

något sådant

1 § lagen (1991:1969) om

dopningsmedel som avses i

förbud mot vissa 1 § lagen

(1991:1969) om

dopningsmedel. förbud mot

vissa

dopningsmedel eller någon

sådan vara

som omfattas

av lagen

(1999:000) om

förbud mot

vissa

hälsofarliga varor.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

63 [7]§ 6

-----------------------------------------------------

Alkoholhaltiga drycker

eller andra Alkoholhaltiga drycker,

berusningsmedel får andra berusningsmedel,

omhändertas, sådana medel som avses i

lagen (1991:1969) om

förbud mot vissa

dopningsmedel eller

sådana varor som omfattas

av lagen (1999:000) om

förbud mot vissa

hälsofarliga varor får

omhändertas,

-----------------------------------------------------

1. om de påträffas hos en intagen,

2. om en intagen får dem sig tillsända,

3. om de medförs av någon som skall tas in i

kriminalvårdsanstalt, eller

4. om de annars påträffas inom anstalt och det

inte finns någon känd ägare till dem.

Den lokala kriminalvårdsmyndigheten skall låta

förstöra eller sälja den omhändertagna egendomen

enligt bestämmelserna om beslagtagen egendom i 2 §

1 första stycket lagen (1958:205) om förverkande av

alkoholhaltiga drycker m.m.

Bestämmelserna i första och andra styckena

tillämpas även i fråga om injektionssprutor eller

kanyler som kan användas för insprutning i

männikokroppen eller i fråga om andra föremål som

är särskilt ägnade att användas för missbruk av

eller annan befattning med narkotika.

Belopp, som erhållits vid försäljning av

omhändertagen egendom, tillfaller staten.

Pengar, som påträffas hos eller ankommer till en

intagen i strid med vad som är särskilt föreskrivet

om intagnas rätt att inneha pengar, skall

omhändertas, om det inte är uppenbart oskäligt.

Omhändertagna pengar skall genom den lokala

kriminalvårdsmyndighetens försorg göras

räntebärande men får inte disponeras av den intagne

förrän vid anstaltsvistelsens slut, om det inte

finns särskilda skäl.

_______________

Denna lag träder i kraft den 1 april

1999.

**FOOTNOTES**

[4]:3 Senaste lydelse 1998:599.

[5]:4 Senaste lydelse 1998:599.

[6]:5 Senaste lydelse 1995:492.

[7]:6 Senaste lydelse 1998:610.

Förslag till lag om ändring i lagen

(1976:371) om behandlingen av häktade och

anhållna m.fl.

Härigenom föreskrivs att 2 c § lagen (1976:371)

om behandlingen av häktade och anhållna m.fl. skall

ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

-----------------------------------------------------

2 c [8]§ 1

-----------------------------------------------------

Blod-, urin- eller

utandningsprov får tas på Blod-, urin- eller

en häktad som skäligen utandningsprov får tas på

kan misstänkas vara en häktad som skäligen

påverkad av kan misstänkas vara

beroendeframkallande påverkad av

medel eller sådant beroendeframkallande

dopningsmedel som avses i medel, sådant

1 § lagen (1991:1969) om dopningsmedel som avses i

förbud mot vissa 1 § lagen (1991:1969) om

dopningsmedel, om inte förbud mot vissa

annat föranleds av dopningsmedel eller någon

medicinska eller liknande sådan vara som omfattas

skäl. av lagen (1999:000) om

förbud mot vissa

hälsofarliga varor, om

inte annat föranleds av

medicinska eller liknande

skäl.

-----------------------------------------------------

_____________

Denna lag träder i kraft den 1 april 1999.

**FOOTNOTES**

[8]:1 Senaste lydelse 1998:602.

Förslag till lag om ändring i

socialtjänstlagen (1980:620)

Härigenom föreskrivs i fråga om socialtjänstlagen

(1980:620[9]) 1

dels att 11 och 12 §§ skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf,

65 b §, av följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

-----------------------------------------------------

11 §

-----------------------------------------------------

Socialnämnden skall

arbeta för att förebygga Socialnämnden skall

och motverka missbruk av arbeta för att förebygga

alkohol och andra och motverka missbruk av

beroendefram-kallande alkohol och andra

medel. Insatser för barn beroendefram-kallande

och ungdom bör därvid medel.

ägnas särskild

uppmärksamhet.

-----------------------------------------------------

Socialnämnden skall genom information till

myndigheter, grupper och enskilda och genom

uppsökande verksamhet sprida kunskap om

skadeverkningar av missbruk och om de

hjälpmöjligheter som finns.

Socialnämnden skall aktivt sörja för att den

enskilde missbrukaren får den hjälp och vård som

han behöver för att komma ifrån missbruket. Nämnden

skall i samförstånd med den enskilde planera

hjälpen och vården och noga bevaka att planen

fullföljs.

12 [10]§ 2

Socialnämnden skall

verka för att barn och ungdom växer upp under

trygga och goda förhållanden,

i nära samarbete med hemmen främja en allsidig

personlighetsutveckling och en gynnsam fysisk och

social utveckling hos barn och ungdom,

med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen hos

barn och ungdom som har visat tecken till en

ogynnsam utveckling,

-----------------------------------------------------

aktivt arbeta för att

förebygga och motverka

missbruk bland barn och

ungdom av alkoholhaltiga

drycker, andra

beroendeframkallande

medel samt dopningsmedel,

-----------------------------------------------------

i nära samarbete med hemmen sörja för att barn och

ungdom som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det

skydd och stöd som de behöver och, om hänsynen till

den unges bästa motiverar det, vård och fostran

utanför det egna hemmet, samt

i sin omsorg om barn och ungdom tillgodose det

särskilda behov av stöd och hjälp som kan finnas

sedan ett mål eller ärende om vårdnad, boende,

umgänge eller adoption har avgjorts.

-----------------------------------------------------

65 b §

-----------------------------------------------------

Om socialnämnden i sin

verksamhet iakttagit

något som tyder på att

nya medel används för

missbruksändamål eller

att ändringar sker i

missbruksmönster av kända

medel, skall nämnden utan

dröjsmål anmäla detta

till Folk-

hälsoinstitutet.

-----------------------------------------------------

__________________

Denna lag träder i kraft den 1 april 1999.

**FOOTNOTES**

[9]:1 Lagen omtryckt 1988:871.

[10]:2 Senaste lydelse 1998:323.

Förslag till lag om ändring i hälso- och

sjukvårdslagen (1982:763)

Härigenom föreskrivs att det i hälso- och

sjukvårdslagen (1982:763) skall införas en ny

paragraf, 31 a §, samt närmast före denna en ny

rubrik av följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

-----------------------------------------------------

Underrättelseskyldighet

31 a §

Om en nämnd som utövar

ledningen av hälso- och

sjukvården enligt 10

eller 22 § i sin

verksamhet iakttagit

något som tyder på att

nya medel används för

missbruks-ändamål eller

att ändringar sker i

missbruksmönster av kända

medel, skall nämnden utan

dröjsmål anmäla detta

till Folkhälsoinstitutet.

-----------------------------------------------------

___________________

Denna lag träder i kraft den 1 april 1999.

Förslag till lag om ändring i lagen

(1985:12) om kontroll av berusningsmedel

på sjukhus

Härigenom föreskrivs att 2, 3 och 4 §§ lagen

(1985:12) om kontroll av berusningsmedel på sjukhus

skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

-----------------------------------------------------

2 §

-----------------------------------------------------

Den som är intagen för

vård får inte inneha Den som är intagen för

alkoholhaltiga drycker vård får inte inneha

eller andra alkoholhaltiga drycker,

berusningsmedel. Han får andra berusningsmedel,

inte heller inneha något sådant medel som

injektionssprutor eller avses i lagen (1991:1969)

kanyler som kan användas om förbud mot vissa

för insprutning i dopningsmedel eller

människokroppen eller sådana varor som omfattas

andra föremål som är av lagen (1999:000) om

särskilt ägnade att förbud mot vissa

användas för missbruk av hälsofarliga varor. Han

eller annan befattning får inte heller inneha

med narkotika. injektionssprutor eller

kanyler som kan användas

för insprutning i

människokroppen eller

andra föremål som är

särskilt ägnade att

användas för missbruk av

eller annan befattning

med narkotika.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

3 §[11]1

-----------------------------------------------------

Verksamhetschefen får

ställa följande villkor Verksamhetschefen får

för att ta in någon på ställa följande villkor

sjukhuset för vård av för att ta in någon på

missbruk av sjukhuset för vård av

beroendeframkallande missbruk av

medel, om det behövs för beroendeframkallande

att hindra att patienten medel, om det behövs för

har tillgång till sådana att hindra att patienten

medel eller föremål som har tillgång till sådana

anges i 2 §. De villkor medel, varor eller

som avses är krav på föremål som anges i 2 §.

De villkor som avses är

krav på

-----------------------------------------------------

1. att patienten underkastar sig kroppsvisitation

eller ytlig kropps-besiktning,

2. att patienten medger undersökning av vad han

innehar eller får sig tillsänt.

-----------------------------------------------------

4 §[12]2

-----------------------------------------------------

Sådana berusningsmedel

och föremål som anges i 2 Sådana berusningsmedel,

§ får omhändertas varor, dopningsmedel och

föremål som anges i 2 §

får omhändertas

-----------------------------------------------------

1. om de påträffas hos en intagen,

2. om en intagen får dem sig tillsända, eller

3. om de påträffas utan att det finns någon känd

ägare till dem.

Verksamhetschefen skall låta förstöra eller

försälja den omhändertagna egendomen enligt

bestämmelserna om beslagtagen egendom i 2 § 1

första stycket lagen (1958:205) om förverkande av

alkoholhaltiga drycker m.m.

Belopp som erhållits vid försäljningen skall

tillfalla staten.

___________________

Denna lag träder i kraft den 1 april 1999.

**FOOTNOTES**

[11]:1 Senaste lydelse 1996:796.

[12]:2 Senaste lydelse 1996:796.

Förslag till lag om ändring i lagen

(1988:870) om vård av missbrukare i vissa

fall

Härigenom föreskrivs att 31 och 36 §§ lagen

(1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall

skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

-----------------------------------------------------

31 §

-----------------------------------------------------

Den som vårdas enligt Den som vårdas enligt

denna lag i ett LVM-hem denna lag i ett LVM-hem

får inte inneha får inte inneha

alkoholhaltiga drycker, alkoholhaltiga drycker,

narkotika eller flyktiga narkotika, flyktiga

lösningsmedel eller lösningsmedel, sådana

injektionssprutor, medel som avses i lagen

kanyler eller andra (1991:1969) om förbud mot

föremål som är särskilt vissa dopningsmedel eller

ägnade att användas för sådana varor som omfattas

missbruk av eller annan av lagen (1999:000) om

befattning med narkotika. förbud mot vissa

Han får inte heller hälsofarliga varor eller

inneha något annat som injektionssprutor,

kan vara till men för kanyler eller andra

vården eller ordningen föremål som är särskilt

vid hemmet. Påträffas ägnade att användas för

sådan egendom som nu missbruk av eller annan

angetts, får den befattning med narkotika.

omhändertas. Han får inte heller

inneha något annat som

kan vara till men för

vården eller ordningen

vid hemmet. Påträffas

sådan egendom som nu

angetts, får den

omhändertas.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

36 §

-----------------------------------------------------

Har alkoholhaltiga

drycker, narkotika eller Har alkoholhaltiga

flyktiga lösnings-medel drycker, narkotika,

omhändertagits enligt 31 flyktiga lösningsmedel,

eller 35 § eller sådana medel som avses i

påträffats inom ett LVM- lagen (1991:1969) om

hem utan att det finns förbud mot vissa

någon känd ägare till dopningsmedel eller

dem, skall den som sådana varor som omfattas

förestår vården vid av lagen (1999:000) om

hemmet låta förstöra förbud mot vissa

eller försälja egendomen hälsofarliga varor

enligt bestäm-melserna om omhändertagits enligt 31

beslagtagen egendom i 2 § eller 35 § eller

1 första stycket lagen påträffats inom ett LVM-

(1958:205) om förverkande hem utan att det finns

av alkoholhaltiga drycker någon känd ägare till

m.m. Belopp som erhålls dem, skall den som

vid försäljning förestår vården vid

tillfaller staten. hemmet låta förstöra

eller försälja egendomen

enligt bestäm-melserna om

beslagtagen egendom i 2 §

1 första stycket lagen

(1958:205) om förverkande

av alkoholhaltiga drycker

m.m. Belopp som erhålls

vid försäljning

tillfaller staten.

-----------------------------------------------------

Detsamma skall gälla i fråga om injektionssprutor,

kanyler och andra föremål som är särskilt ägnade

att användas för missbruk av eller annan befattning

med narkotika.

__________________

Denna lag träder i kraft den 1 april 1999.

Förslag till lag om ändring i lagen

(1990:52) med särskilda bestämmelser om

vård av unga

Härigenom föreskrivs att 16 och 20 §§ lagen

(1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av

unga skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

-----------------------------------------------------

16 §

-----------------------------------------------------

Den som omfattas av

bestämmelserna i 15 § får Den som omfattas av

inte inneha narkotika, bestämmelserna i 15 § får

alkoholhaltiga drycker inte inneha narkotika,

eller andra alkoholhaltiga drycker,

berusningsmedel eller andra berusningsmedel,

injektionssprutor, sådana medel som avses i

kanyler eller andra lagen (1991:1969) om

föremål som är särskilt förbud mot vissa

ägnade att användas för dopningsmedel eller

missbruk av eller annan sådana varor som omfattas

befattning med narkotika. av lagen (1999:000) om

Den unge får inte heller förbud mot vissa

inneha något annat som hälsofarliga varor eller

kan vara till men för injektionssprutor,

vården eller ordningen kanyler eller andra

vid hemmet. Påträffas föremål som är särskilt

sådan egendom hos den ägnade att användas för

unge, får den missbruk av eller annan

omhändertas. befattning med narkotika.

Den unge får inte heller

inneha något annat som

kan vara till men för

vården eller ordningen

vid hemmet. Påträffas

sådan egendom hos den

unge, får den

omhändertas.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

20 §

-----------------------------------------------------

Har narkotika,

alkoholhaltiga drycker Har narkotika,

eller andra alkoholhaltiga drycker,

berusningsmedel andra berusningsmedel,

omhändertagits enligt 16 sådana medel som avses i

eller 19 § eller har lagen (1991:1969) om

sådan egendom påträffats förbud mot vissa

inom ett hem för särskilt dopningsmedel eller

noggrann tillsyn utan att sådana varor som omfattas

det finns någon känd av lagen (1999:000) om

ägare till egendomen, förbud mot vissa

skall den som förestår hälsofarliga varor

vården vid hemmet låta omhändertagits enligt 16

förstöra eller försälja eller 19 § eller har

egendomen enligt sådan egendom påträffats

bestämmelserna om inom ett hem för särskilt

beslagtagen egendom i 2 § noggrann tillsyn utan att

1 första stycket lagen det finns någon känd

(1958:205) om förverkande ägare till egendomen,

av alkoholhaltiga drycker skall den som förestår

m.m. Belopp som har vården vid hemmet låta

erhållits vid försäljning förstöra eller försälja

tillfaller staten. egendomen enligt

bestämmelserna om

beslagtagen egendom i 2 §

1 första stycket lagen

(1958:205) om förverkande

av alkoholhaltiga drycker

m.m. Belopp som har

erhållits vid försäljning

tillfaller staten.

-----------------------------------------------------

Detsamma skall gälla i fråga om

injektionssprutor, kanyler och andra föremål som är

särskilt ägnade att användas för missbruk av eller

annan befattning med narkotika.

__________________

Denna lag träder i kraft den 1 april 1999.

Förslag till lag om ändring i lagen

(1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård

Härigenom föreskrivs att 21 och 24 §§ lagen

(1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård skall ha

följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

-----------------------------------------------------

21 §

-----------------------------------------------------

En patient får inte En patient får inte

inneha inneha

1. narkotika, 1. narkotika,

alkoholhaltiga drycker alkoholhaltiga drycker,

eller andra andra berusningsmedel

berusningsmedel, eller sådana varor som

omfattas av lagen

(1999:000) om förbud mot

vissa hälsofarliga varor,

2. sådana medel som

2. injektionssprutor avses i lagen (1991:1969)

eller kanyler, som kan om förbud mot vissa

användas för insprutning dopningsmedel,

i människokroppen,

3. injektionssprutor

3. andra föremål som är eller kanyler, som kan

särskilt ägnade att användas för insprutning

användas för missbruk av i människokroppen,

eller annan befattning

med narkotika, eller 4. andra föremål som är

särskilt ägnade att

4. annan egendom som kan användas för missbruk av

skada honom själv eller eller annan befattning

någon annan eller vara med narkotika, eller

till men för vården eller

ordningen på 5. annan egendom som kan

vårdinrättningen. skada honom själv eller

någon annan eller vara

till men för vården eller

ordningen på

vårdinrättningen.

-----------------------------------------------------

Påträffas sådan egendom som avses i första

stycket, får den omhändertas.

-----------------------------------------------------

24 §

-----------------------------------------------------

Har narkotika,

alkoholhaltiga drycker Har narkotika,

eller andra alkoholhaltiga drycker,

berusningsmedel andra berusningsmedel,

omhändertagits enligt 21 sådana medel som avses i

eller 22 § eller har lagen (1991:1969) om

sådan egendom påträffats förbud mot vissa

där patienter intagits dopningsmedel eller

för tvångsvård utan att sådana varor som omfattas

det finns någon känd av lagen (1999:000) om

ägare till egendomen, förbud mot vissa

skall chefsöver-läkaren hälsofarliga varor

låta förstöra eller sälja omhändertagits enligt 21

egendomen enligt eller 22 § eller har

bestämmelserna om sådan egendom påträffats

beslagtagen egendom i 2 § där patienter intagits

1 första stycket lagen för tvångsvård utan att

(1958:205) om förverkande det finns någon känd

av alkoholhaltiga drycker ägare till egendomen,

m.m. Detsamma gäller i skall chefsöverläkaren

fråga om låta förstöra eller sälja

injektionssprutor eller egendomen enligt

kanyler, som kan användas bestämmel-serna om

för insprutning i beslagtagen egendom i 2 §

männikokroppen, och i 1 första stycket lagen

fråga om andra föremål (1958:205) om förverkande

som är särskilt ägnade av alkoholhaltiga drycker

att användas för missbruk m.m. Detsamma gäller i

av eller annan befattning fråga om

med narkotika. injektionssprutor eller

kanyler, som kan användas

för insprutning i

människokroppen, och i

fråga om andra föremål

som är särskilt ägnade

att användas för missbruk

av eller annan befattning

med narkotika.

-----------------------------------------------------

Belopp som har erhållits vid försäljning tillfaller

staten.

_______________

Denna lag träder i kraft den 1 april 1999.

Förslag till lag om ändring i

läkemedelslagen (1992:859)

Härigenom föreskrivs att 1 § läkemedelslagen

(1992:859) skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

-----------------------------------------------------

1 §

-----------------------------------------------------

Med läkemedel avses i denna lag varor som är avsedda

att tillföras människor eller djur för att

förebygga, påvisa, lindra eller bota sjukdom eller

symtom på sjukdom eller att användas i likartat

syfte.

Med radioaktiva läkemedel avses läkemedel som avger

joniserande strålning. Till radioaktiva läkemedel

räknas inte slutna strålkällor.

-----------------------------------------------------

I fråga om narkotiska I fråga om narkotiska

läkemedel och om läkemedel, om läkemedel

läkemedel som utgör som utgör dopnings-medel

dopningsmedel tillämpas och om läkemedel som

bestämmelserna i denna omfattas av lagen

lag, om de inte strider (1999:000) om förbud mot

mot vad som är särskilt vissa hälsofarliga varor

föreskrivet om dessa tillämpas bestämmelserna

varor. i denna lag, om de inte

strider mot vad som är

särskilt föreskrivet om

dessa varor.

-----------------------------------------------------

________________________

Denna lag träder i kraft den 1 april 1999.

Förslag till lag om ändring i lagen

(1992:860) om kontroll av narkotika

Härigenom föreskrivs att 2 och 7 §§ lagen

(1992:860) om kontroll av narkotika skall ha

följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

-----------------------------------------------------

2 §

-----------------------------------------------------

Narkotika får importeras,

tillverkas, exporteras, Narkotika får

utbjudas till importeras, tillverkas,

försäljning, överlåtas exporteras, bjudas ut

eller innehas endast för till försäljning,

medicinskt eller överlåtas eller innehas

vetenskapligt ändamål. endast för medicinskt,

vetenskapligt eller annat

samhällsnyttigt ändamål

som är särskilt

angeläget.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

7 §

-----------------------------------------------------

Narkotika får innehas endast av

1. den som har rätt att handla med varan,

2. en föreståndare för en vetenskaplig institution

som ägs eller stöds av staten eller en kommun, i den

mån varan behövs för vetenskaplig forskning,

undersökning eller undervisning,

-----------------------------------------------------

3. en befattningshavare 3. en befattningshavare

vid försvarsmakten enligt vid försvarsmakten enligt

särskilda bestämmelser, särskilda bestämmelser,

eller

4. den som fått varan

4. den som fått varan utlämnad till sig enligt

utlämnad till sig enligt 6 § första stycket eller

6 § första stycket eller medgetts import enligt 3

medgetts import enligt 3 § första stycket, eller

§ första stycket.

5. den som fått särskilt

tillstånd till det för

utbildningsändamål eller

något annat

samhällsnyttigt ändamål.

-----------------------------------------------------

____________________________

Denna lag träder i kraft den 1 april 1999.

Förslag till lag om ändring i lagen

(1994:451) om intensivövervakning med

elektronisk kontroll

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1994:451) om

intensivövervakning med elektronisk kontrol[13]l 1

skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

-----------------------------------------------------

4 §[14]2

-----------------------------------------------------

Den dömde skall under

verkställigheten utanför Den dömde skall under

anstalt iaktta verkställigheten utanför

skötsamhet, efter förmåga anstalt iaktta

söka försörja sig samt i skötsamhet, efter förmåga

övrigt rätta sig efter söka försörja sig samt i

vad som åligger honom övrigt rätta sig efter

enligt denna lag och vad som åligger honom

enligt föreskrift som enligt denna lag och

meddelats med stöd av enligt föreskrift som

lagen. Han skall avhålla meddelats med stöd av

sig från alkohol och lagen. Han skall avhålla

andra sig från alkohol och

beroendeframkallande andra

medel samt sådana medel beroendeframkallande

som avses i 1 § lagen medel, sådana medel som

(1991:1969) om förbud mot avses i 1 § lagen

vissa dopningsmedel. (1991:1969) om förbud mot

vissa dopningsmedel samt

sådana varor som omfattas

av lagen (1999:000) om

förbud mot vissa

hälsofarliga varor.

Den dömde är, om inte

annat föranleds av Den dömde är, om inte

medicinska eller liknande annat föranleds av

skäl, skyldig att under medicinska eller liknande

verkställigheten på skäl, skyldig att under

anmaning lämna blod-, verkställigheten på

urin- eller anmaning lämna blod-,

utandningsprov för urin- eller

kontroll av att han inte utandningsprov för

är påverkad av sådana kontroll av att han inte

medel som avses i första är påverkad av sådana

stycket andra meningen. medel eller varor som

Elektro-niska hjälpmedel avses i första stycket

får användas för att andra meningen.

kontrollera att den dömde Elektroniska hjälpmedel

avhåller sig från får användas för att

alkohol. kontrollera att den dömde

avhåller sig från

alkohol.

-----------------------------------------------------

________________________

Denna lag träder i kraft den 1 april 1999.

**FOOTNOTES**

[13]:1 Senaste lydelse av lagens rubrik

1998:618.

[14]:2 Senaste lydelse 1996:784.

Förslag till lag om ändring i lagen

(1996:701) om Tullverkets befogenheter vid

Sveriges gräns mot ett annat land inom

Europeiska unionen

Härigenom föreskrivs att 3, 4 och 7 §§ lagen

(1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges

gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen

skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

-----------------------------------------------------

3 §[15]1

-----------------------------------------------------

Lagen är tillämplig endast beträffande följande

varor:

1. krigsmateriel som avses i lagen (1992:1300) om

krigsmateriel, och produkter som avses i lagen

(1998:397) om strategiska produkter,

2. varor som skall beskattas enligt lagen

(1994:1565) om beskattning av privatinförsel av

alkoholdrycker och tobaksvaror från land som är

medlem i Europeiska unionen,

3. narkotika som avses i narkotikastrafflagen

(1968:64),

4. vapen och ammunition som avses i vapenlagen

(1996:67),

5. injektionssprutor och kanyler,

6. dopningsmedel som avses i lagen (1991:1969) om

förbud mot vissa dopningsmedel,

7. springstiletter, springknivar, knogjärn,

kaststjärnor, riv- eller nithandskar, batonger,

karatepinnar, blydaggar, spikklubbor och liknande,

8. kulturföremål som avses i 5 kap. 4-6 §§ lagen

(1988:950) om kulturminnen m.m.,

9. hundar och katter för annat ändamål än handel,

10. spritdrycker, vin och starköl enligt

alkohollagen (1994:1738), teknisk sprit och

alkoholhaltiga preparat enligt lagen (1961:181) om

försäljning av teknisk sprit m.m. samt tobaksvaror

vid kontroll av åldersgränsen i 13 § tobakslagen

(1993:581),

11. nötkreatur, svin, får, getter, fjäderfän, fisk

och reptiler,

12. andra djur än sådana som anges ovan och

produkter av djur, om det finns särskild anledning

att misstänka att smittsam sjukdom förekommer, att

djuret eller djurprodukten på annat sätt utgör en

allvarlig hälsorisk för människor eller djur, att

medföljande dokument är ofullständiga eller

felaktiga, att erforderliga dokument saknas eller

att de villkor som i övrigt gäller för införseln

inte är uppfyllda,

-----------------------------------------------------

13. barnpornografi enligt lagen (1998:1443) om

förbud mot införsel och utförsel av barnpornografi,

-----------------------------------------------------

14. varor som avses i

lagen (1999:000) om

förbud mot vissa

hälsofarliga varor.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

4 §[16]2

-----------------------------------------------------

Anmälningsskyldighet Anmälningsskyldighet

föreligger föreligger

1. för den som utan

1. för den som utan erforderligt tillstånd,

erforderligt tillstånd, eller med stöd av

eller med stöd av tillstånd som föranletts

tillstånd som föranletts av vilseledande uppgift,

av vilseledande uppgift, från ett annat EU-land

från ett annat EU-land till Sverige inför eller

till Sverige inför eller från Sverige till ett

från Sverige till ett sådant land utför en vara

sådant land utför en vara som avses i 3 § 3, 5-8,

som avses i 3 § 3, 5-8 10 och 14.

och 10.

-----------------------------------------------------

2. för den som från ett annat EU-land till Sverige

inför eller från Sverige till ett sådant land utför

en vara som avses i 3 § 1, 4, 9 och 11-13.

Regeringen eller efter regeringens bemyndigande

Generaltullstyrelsen får meddela närmare

föreskrifter om anmälningsskyldigheten.

-----------------------------------------------------

7 §[17]3

-----------------------------------------------------

För kontroll av att

anmälningsskyldigheten För kontroll av att

enligt denna lag, eller anmäl-ningsskyldigheten

att deklarationsskyldig- enligt denna lag, eller

heten enligt lagen att

(1994:1565) om deklarationsskyldigheten

beskattning av enligt lagen (1994:1565)

privatinförsel av om beskatt-ning av

alkoholdrycker och privatinförsel av

tobaksvaror från ett land alkohol-drycker och

som är medlem i tobaksvaror från ett land

Europeiska unionen, som är medlem i

fullgjorts riktigt och Europeiska unionen,

fullständigt, samt för fullgjorts riktigt och

kontroll av att gällande fullständigt, samt för

villkor för in- eller kontroll av att gällande

utförsel av sådana varor villkor för in- eller

som anges i 3 § 1 och utförsel av sådana varor

3-13 uppfyllts, får en som anges i 3 § 1 och

tulltjänsteman undersöka 3-14 uppfyllts, får en

tulltjänsteman undersöka

-----------------------------------------------------

1. transportmedel, containrar, lådor och andra

utrymmen där varor kan förvaras vid införsel från

eller utförsel till ett annat EU-land,

2. handresgods, såsom resväskor och portföljer,

samt handväskor och liknande som medförs av en

resande vid inresa från eller utresa till ett annat

EU-land, eller av den som kan anmanas att stanna

enligt 5 § första stycket 2.

Ytterligare bestämmelser om befogenheter bl.a.

avseende kroppsvisitation och kroppsbesiktning finns

i lagen (1960:418) om straff för varusmuggling.

-----------------------------------------------------

__________________

Denna lag träder i kraft den 1 april 1999.

**FOOTNOTES**

[15]:1 Senaste lydelse 1998:1446.

[16]:2 Senaste lydelse 1998:1446.

[17]:3 Senaste lydelse 1998:1446.

Utdrag ur

PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 1997/98:12

-----------------------------------------------

DATUM Torsdagen den 10 december

1998

-----------------------------------------------

-----------------------------------------------

-----------------------------------------------

- - - -

§ 5 Yttrande till annat utskott

(beslut; justering)

Utskottet behandlar frågan om avgivande

av yttrande till socialutskottet över

proposition 1997/98:183 Kontroll av

syntetiska droger m.m. samt motion

1998/99:So9.

Utskottet beslutar föreslå socialutskottet att tillstyrka

proposi-tionen i de delar som ligger

inom justitieutskottets berednings-

område.

Beslutet förklaras omedelbart justerat.

- - -

----------------------------------------------

VID PROTOKOLLET Katarina Ågren

----------------------------------------------

JUSTERAS

Gun Hellsvik

----------------------------------------------

RÄTT UTDRAGET

INTYGAR

Katarina Ågren

----------------------------------------------

Exp. 1998-12-11

SoU