Bet. 1998/99:TU12

Trafikutskottets betänkande

1998/99:TU12

Ändringar i telelagen m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1998/99

TU12

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet proposition

1998/99:92 Ändringar i telelagen m.m., tre motioner

som väckts med anledning av propositionen samt fyra

motioner om telemarknaden som väcktes under den

allmänna motionstiden i september förra året.

Utskottet ställer sig bakom regeringens samtliga

förslag. Det innebär att telelagen anpassas till

nyligen beslutade EG-direktiv på

telekommunikationsområdet vilka syftar till att

uppnå en öppen och effektiv tillgång till telenäten

och till de tjänster som tillhandahålls i näten.

Teleabonnenterna får genom förslaget ett stärkt

integritets- och konsumentskydd. Krav införs bl.a.

på att uppgifter om telefonsamtal skall, med vissa

undantag, utplånas eller avidentifieras. Regler

införs vidare om vad abonnemangsvillkor skall

innehålla och bemyndigande lämnas för regeringen

eller, efter regeringens bemyndigande,

tillsynsmyndigheten att lämna närmare föreskrifter

vad gäller nummerpresentation, vidarekoppling och

kataloguppgifter. Lagändringarna föreslås träda i

kraft den 1 juli 1999.

Med hänvisning främst till pågående reform- och

uppföljningsarbete på teleområdet avstyrks samtliga

motionsyrkanden.

Till betänkandet är fogat fyra reservationer.

Propositionerna

Proposition 1998/99:92

Regeringen (Näringsdepartementet) föreslår i

proposition 1998/99:92 att riksdagen antar

regeringens förslag till

1. lag om ändring i telelagen (1993:597),

2. lag om ändring i lagen (1998:486) om ändring i

telelagen (1993:597),

3. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

4. lag om ändring i lagen (1993:599) om

radiokommunikation.

Lagförslagen är fogade som bilaga 1 till

betänkandet.

Proposition 1998/99:72

Regeringen (Socialdepartementet) föreslår i

proposition 1998/99:72 Rättspsykiatriskt

forskningsregister att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om ändring i sekretesslagen

(1980:100) (punkt 3 Lagförslag 2.3).

Lagförslag 2.3 har av

justitieutskottet överlämnats till

trafikutskottet för behandling.

Lagförslaget är fogat som bilaga 2

till betänkandet.

Motionerna

Motioner med anledning av proposition

1998/99:92

1998/99:T20 av Gun Hellsvik m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om vikten av att

regeringen inom ramen för EU-samarbetet verkar för

ett undantag som medger användning av

teledatauppgifter i brottsbekämpningsarbetet,

2. att riksdagen beslutar uppdra åt regeringen att

återkomma med lagförslag om skydd för den personliga

integriteten vid behandlingen av personuppgifter på

telekommunikationsområdet i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1998/99:T21 av Per-Richard Molén m.fl. (m) vari

yrkas

1. att riksdagen i enlighet med vad i motionen

anförts hos regeringen begär förslag till införande

av "equal-access" i telelagen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om Post- och

telestyrelsen.

1998/99:T22 av Johnny Gylling m.fl. (kd)

vari yrkas att riksdagen beslutar om sådan

ändring i telelagen att EU-direktiven

fastställs i en särskild lag där den

principiella grundnivån anges.

Motioner från den allmänna motionstiden

hösten 1998

1998/99:T220 av Per-Richard Molén m.fl. (m) vari

yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om åtgärder för att

utveckla konkurrensen på teleområdet,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att

tillförsäkra åtkomsten och konkurrensneutralitet vad

avser Telias accessnät.

1998/99:T223 av Johnny Gylling m.fl. (kd) vari yrkas

38. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om avreglering av

telemarknaden.

1998/99:T806 av Torgny Danielsson (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utvecklandet av ett

länstäckande GSM-nät i Värmland.

1998/99:N275 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas

7. (delvis) att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om en

utvärdering av konsekvenserna av avreglering av

post- och televerksamheten samt prövning av de

politiska initiativ denna kan föranleda.

Utskottet

1 Propositionernas huvudsakliga innehåll

1.1 Proposition 1998/99:92

I propositionen föreslås vissa ändringar i främst

telelagen (1993:597) för att genomföra

teledataskyddsdirektivet (97/66/EG),

taltelefonidirektivet (98/10/EG) samt direktivet

97/51/EG om ändring i ramdirektivet (90/387/EEG)

och direktivet om hyrda förbindelser (92/44/EEG)

inom telekommunikationsområdet.

Enligt regeringens redovisning under rubriken

Behandling av personuppgifter inom

telekommunikationsområdet framgår att förslaget

innebär att uppgifter som gäller särskilda

telemeddelanden skall, med vissa begränsade

undantag, utplånas eller avidentifieras vid

samtalets slut eller när meddelandet nått

mottagaren. Bestämmelser om skadestånd och rättelse

vid behandling av personuppgifter förelås vidare

införas i telelagen. Bemyndigande lämnas för

regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,

tillsynsmyndigheten att i viss utsträckning meddela

närmare föreskrifter om tillhandahållande av

nummerpresentation, vidarekoppling och

kataloguppgifter.

Av propositionen framgår vidare under rubriken Nya

taltelefonidirektivet m.m. att lagförslagen innebär

att abonnemangsavtal skall innehålla vissa villkor,

bl.a. om leveranstid, kvalitet och om hur fel skall

avhjälpas. Genom lagförslaget ges

tillsynsmyndigheten befogenhet att förelägga parter

att ändra avtalet på visst sätt. Information om

abonnemangsvillkor skall vara korrekt och tydlig.

Föreskrifter införs med bl.a. krav på specificerade

räkningar och preciseringar om vad som skall gälla

exempelvis vid avstängning av abonnemang.

Teleoperatörer som tillhandahåller telefonitjänst

till fast nätanslutningspunkt och som har ett

betydande inflytande på marknaden skall informera

tillsynsmyndigheten och andra berörda användare vid

större förändringar i nätet som begränsar

tillgängligheten. Om det inte är möjligt för en

abonnent som byter operatör att få behålla sitt

tidigare nummer (nummerportabilitet) skall denne på

begäran av abonnenten mot skälig ersättning

vidarekoppla samtal till det nya numret eller

hänvisa till detta nummer. Skyldigheten att tillämpa

kostnadsgrundade taxor skall enbart omfatta

teleoperatörer som har ett betydande inflytande på

marknaden och som tillhandahåller telefoni mellan

fasta nätanslutningspunkter eller hyrda

förbindelser.

Regeringen föreslår mot denna bakgrund att

riksdagen antar ett i propositionen framlagt förslag

till lag om ändring i telelagen (1993:597).

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli

1999. Riksdagen antog i juni 1998 (prop.

1997/98:126, bet. 1997/98:TU14, rskr. 1997/98:305)

lagen (1998:486) om ändring i telelagen (1993:597).

Lagen träder i kraft den 1 juli 1999. Det i fjol

beslutade ändringarna av telelagen har för

överskådlighetens skull arbetats in i det nu

föreliggande förslaget till lag om ändring i

telelagen. Som en följd härav föreslår regeringen

att lagen (1998:486) utgår.

Det nu föreliggande förslaget till lag om ändring i

telelagen innebär bl.a. en omnumrering av

paragraferna i telelagen. Som en följd härav

föreslår regeringen också en lag om ändring i

sekretesslagen (1980:100) och en lag om ändring i

lagen (1993:599) om radiokommunikation.

Ändringsförslaget i fråga om sekretesslagen gäller

16 kap. 1 § 9 p. Författningsändringarna föreslås

träda i kraft den 1 juli 1999.

1.2 Proposition 1998/99:72

I proposition 1998/99:72 Rättspsykiatriskt

forskningsregister föreslår regeringen att

ett förbiseende vid införandet av lagen

(1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och

sjukvårdens område (LYHS) skall rättas

till. Förbiseendet gäller 16 kap. 1 § 8 p.

sekretesslagen. Rättelsen innebär, enligt

ett till propositionen fogat lagförslag som

omfattas av punkt 3 i regeringens

hemställan, att en hänvisning i nämnda

lagrum till vissa bestämmelser i lagen

(1994:953) om åligganden för personal inom

hälso- och sjukvården ersätts med en

hänvisning till vissa bestämmelser i lagen

om yrkesverksamhet på hälso- och

sjukvårdens område.

2 Motionsförslag

2.1 Telelagen m.m.

Gun Hellsvik m.fl. (m) framhåller i motion T20

yrkande 1 att det ligger både i medborgarnas och

statsmakternas intresse att polisen även framdeles

kan möta den alltmer komplicerade och svårutredda

brottsligheten på ett effektivt sätt och med

fortsatt utnyttjande av tekniska landvinningar. Det

är därför viktigt att regeringen inom ramen för EU-

samarbetet verkar för ett undantag från kravet på

utplåning eller avidentifiering av teledatauppgifter

som medger användning av teledatauppgifter i

brottsbekämpningsarbetet.

Motionärerna framhåller vidare att bestämmelser som

rör väsentliga medborgarintressen, som t.ex.

integritetsskyddet vid behandlingen av

personuppgifter på telekommunikationsområdet, bör

regleras av riksdagen genom lagstiftning i stället

för genom myndighetsuppgifter (yrkande 2).

Regeringen bör därför återkomma med lagförslag om

skydd för den personliga integriteten vid

behandlingen av personuppgifter på

telekommunikationsområdet.

Enligt Johnny Gylling m.fl. (kd), motion T22, är

Kristdemokraterna kritiska mot den omfattande

detaljreglering som genomsyrar regeringens förslag

till ändringar i telelagen. Motionärerna förordar i

stället att det borde prövas att utfärda en särskild

lag där den principiella grundnivån på teleområdet

anges.

2.2 Konkurrens- och avregleringsfrågor

Per-Richard Molén m.fl. (m) begär i motion T21 att

krav på equal-access införs i enlighet med EU:s

direktiv på området. Därmed är det inte längre

nödvändigt för abonnenterna att slå ett prefix före

det aktuella telefonnumret för att använda sig av

konkurrerande operatörer i Telias fasta telefonnät.

Motionärerna framhåller vidare att med hänsyn till

Telias tendenser till motspänstighet och fördröjning

med att genomföra s.k. equal-access bör Post- och

telestyrelsen ges erforderliga befogenheter så att

uppställda tidsplaner kan följas.

Per-Richard Molén m.fl. (m) understryker i motion T220 behovet

av åtgärder för att utveckla konkurrensen och skapa

en ökad mångfald på teleområdet. Det är enligt

motionärerna viktigt att krav snabbt införs på

nummerportabilitet för fastnätsoperatörer och att en

öppen nummerplan införs. Vidare bör regler införas

som innebär att fastnätsoperatörerna skall se till

att abonnenterna har möjlighet att genom förval få

tillgång till tjänster i det fasta nätet av

samtrafikerande teleoperatörer. Motionärerna

framhåller vidare att frågan om Telias kontroll av

accessnätet har fått en tillfällig lösning i och med

de nya samtrafikavgifter som förhandlats fram.

Frågan om Telias accessnät bör dock få en permanent

lösning så att konkurrerande teleoperatörer kan

verka på likvärdiga villkor.

Johnny Gylling m.fl. (kd) framhåller i motion T223

att Sverige tillsammans med Storbritannien, tack

vare avregleringen, har fått ett klart försprång

framför övriga länder. Det kommer att visa sig

mycket svårt att hämta igen detta försprång om

Sverige håller tempot uppe. Trots avregleringen är

dock fortfarande Telia den helt dominerande aktören

på den svenska telemarknaden. Mot denna bakgrund

framhålls vikten av att fortsatta insatser görs för

att avreglera telemarknaden.

2.3 Uppföljning och utvärdering

Agne Hansson m.fl. (c) föreslår i motion N275 att

konsekvenserna av avregleringen på bl.a. teleområdet

undersöks och att en prövning görs av de politiska

initiativ som en sådan utvärdering kan föranleda. I

uppdraget bör ingå att överväga vilka

regionalpolitiska konsekvenser en ytterligare

privatisering på teleområdet kan leda till liksom

möjligheterna att åstadkomma en ökad politisk

styrning inriktad på att åstadkomma regional

rättvisa med eller utan en sådan privatisering.

2.4 GSM-nätets utbyggnad

Torgny Danielsson (s) framhåller i motion

T806 att stora delar av Värmlands län i dag

inte täcks av GSM-mobiltelefonsystem. För

att utveckla turismen och stödja små- och

ensamföretagare i regionen krävs en snabb

utbyggnad av GSM-systemet så att

mobiltelefonsystemet kan utnyttjas inom

hela länet. Motionären förordar mot denna

bakgrund att Värmlands län tillförs

särskilda resurser för att som pilotlän

utveckla ett länstäckande GSM-nät för

mobiltelefoni.

3 Utskottets ställningstagande

3.1 Utgångspunkter

Utskottet konstaterar att förutsättningarna för

telekommunikationerna under senare år genomgått

snabba förändringar, bl.a. till följd av en snabb

teknisk och marknadsmässig omvandling och en

omfattande internationalisering. Genom telelagen

(1993:597) fick Sverige mycket tidigt en av världens

mest avreglerade marknader. Det övergripande målet

för den svenska telepolitiken är - som stadgas i 2 §

telelagen - att enskilda och myndigheter skall få

tillgång till effektiva telekommunikationer till

lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnad. Som ett

medel att uppnå detta mål skall, enligt 3 § samma

lag, strävan vara att skapa utrymme för och

upprätthålla en effektiv konkurrens inom alla delar

av telekommunikationsområdet.

För att nå ökad ekonomisk tillväxt samt ett

förbättrat och större utbud av olika tjänster inom

telekommunikationsområdet har alltfler länder kommit

att eftersträva en ökad konkurrens. Inom Europeiska

unionen har, som en del i arbetet med att skapa en

gemensam och öppen inre marknad, direktiv antagits

som inneburit att telemarknaden har avreglerats i de

flesta länder fr.o.m. den 1 januari 1998.

För att säkerställa en öppen och effektiv tillgång

till och användning av allmänt tillgängliga telenät

och teletjänster har inom EU beslutats om vissa

ytterligare direktiv inom telekommunikationsområdet.

Det gäller Europaparlamentets och rådets direktiv

(97/66/EG) om behandling av personuppgifter och

skydd för privatlivet inom telekommunikationsområdet

(teledataskyddsdirektivet), direktivet (98/10/EG) om

tillhandahållande av öppna nätverk (ONP) för

taltelefoni och samhällsomfattande tjänster för

telekommunikation i en konkurrensutsatt miljö

(taltelfonidirektivet) samt direktivet (97/51/EG) om

ändring i ramdirektivet (90/387/EEG) och direktivet

om hyrda förbindelser (92/44/EEG) inom

telekommunikationsområdet. Genomförandet av dessa

direktiv medför att vissa nationella bestämmelser i

Sverige på telekommunikationsområdet måste ändras.

3.2 Teledatauppgifter för brottsbekämpning

Ett av huvudsyftena med regeringens lagförslag är

att stärka teleabonnenternas integritetsskydd.

Utskottet delar regeringens uppfattning att för att

stärka integritetsskyddet bör enligt

Europaparlamentets och rådets direktiv särskilda

bestämmelser införas i telelagen. Det innebär bl.a.

att teleoperatören skall utplåna eller avidentifiera

uppgifter som angår särskilda telemeddelanden efter

samtalets slut eller när meddelandet nått

mottagaren.

Som uppmärksammas i motion T20 yrkande 1 av Gun

Hellsvik m.fl. (m) kan det dock ligga både i

medborgarnas och statsmakternas intresse att

teledatauppgifter kan användas i

brottsbekämpningsarbete. Enligt utskottets mening är

det angeläget att polisen kan möta den alltmer

komplicerade och svårutredda brottsligheten på ett

effektivt sätt och med fortsatt utnyttjande av

tekniska landvinningar. Utskottet har därför

förståelse för de synpunkter som motionärerna tar

upp.

Utskottet vill mot denna bakgrund klarlägga att

kravet på utplåning eller avidentifiering inte

gäller för meddelande som omfattas av beslut om

hemlig teleavlyssning eller teleövervakning.

Lagringsförbudet för teledatauppgifter gäller heller

inte om det är nödvändigt att hindra och avslöja

obehörig användning av telenätet. Sådana uppgifter

får sparas för att säkerställa lagföring eller en

framtida skadeståndsprocess. Vidare gäller att om

abonnenten begär att störande samtal skall spåras

skall uppgifter som identifierar den uppringande

abonnenten lagras och hållas tillgänglig av

teleoperatören. Dessutom gäller att lagringsförbudet

inte omfattar behandling av sådana uppgifter som är

nödvändiga för fakturering av abonnenter eller

fakturering och betalning av samtrafikavgifter till

dess fordringen är betald eller preskriberad.

Som framgår av propositionen anser regeringen att

det kan finnas skäl att återkomma till frågan om

utnyttjande av teleuppgifter för brottsbekämpning.

Ett omfattande arbete pågår kring frågor om

bekämpning av grov och organiserad brottslighet inom

Europeiska unionens tredje pelare. Det gäller bl.a.

möjligheterna för brottsbekämpande instanser att ta

del av datauppgifter från olika former av ny

teleteknik. Utskottet förutsätter att regeringen

inom ramen för EU-samarbetet verkar för en effektiv

brottsbekämpning och för riksdagen redovisar de

resultat som därvid uppnås. Med det anförda finner

utskottet att syftet med motion T20 (m) yrkande 1

blir tillgodosett. Något initiativ från riksdagens

sida är inte erforderligt. Yrkandet avstyrks därför.

3.3 Ändringar i telelagen

I motion T20 (m) yrkande 2 riktas invändningar mot

att regeringens lagförslag innebär att vissa

bestämmelser i direktiven överförs till

myndighetsföreskrifter i stället för lag. Utskottet

konstaterar att de aktuella direktiven innehåller

bestämmelser som i huvudsak är sådana att de vid

genomförande i svensk rätt enligt regeringsformen

kräver lagstiftning. Regeringens förslag till

ändringar i telelagen har utformats med denna

utgångspunkt. Vissa bestämmelser i de aktuella

direktiven är emellertid på en sådan detaljnivå och

av en sådan betydelse att de inte lämpar sig för

lagreglering. Som föreslås i propositionen bör

därför regeringen eller, efter regeringens

bemyndigande, tillsynsmyndigheten ges bemyndigande

att meddela närmare föreskrifter i vissa frågor. Det

gäller bl.a. i fråga om tillhandahållande av

nummerpresentation, vidarekoppling och

kataloguppgifter.

Av propositionen framgår vidare att de föreslagna

bemyndigandena när det gäller behandling av

personuppgifter inom telekommunikationsområdet görs

med stöd av lag och strider som sådana inte mot

regeringsformen. Lagrådet har inte heller haft någon

erinran mot regeringens lagförslag i denna del.

Utskottet gör för sin del samma bedömning. Utskottet

är mot denna bakgrund inte berett förorda någon

riksdagens åtgärd med anledning av motionsyrkandet.

Beträffande motion T23 (kd) om en översyn av

telelagstiftningen konstaterar utskottet att den

snabba utvecklingen när det gäller

telekommunikationer och informationsteknik har lett

till en rad förändringar i teleregleringen på såväl

nationell som europeisk nivå. Sverige har gått från

en situation som ibland kallats ett "oreglerat

monopol" till ett läge som kan karakteriseras som

"reglerad konkurrens". Belysande för den snabba

förändringstakten inom området är att riksdagen har

behandlat förslag om ändringar i telelagen i det

närmaste varje år alltsedan lagen trädde i kraft år

1994.

Som utskottet återkommer till senare i avsnitt 3.6

Konkurrens- och avregleringsfrågor har Post- och

telestyrelsen väckt nya reformförslag om ändringar i

telelagen för att främja utvecklingen av en mer

öppen och effektiv telemarknad. Till bilden hör även

att utvecklingen kan leda till krav på en gemensam

och integrerad lagstiftning för ljudradio,

television, övrig radiokommunikation och

televerksamhet. Utskottet har tidigare under

riksmötet behandlat denna fråga (prop. 1997/98:167,

bet. 1998/99:TU3, rskr. 1998/99:30).

Utskottet har förståelse för motionärernas

uppfattning att lagstiftningen på teleområdet kan

behöva ses över för att bl.a. uppnå ökad tydlighet

och minskad detaljreglering. Enligt vad utskottet

erfarit har EG-kommissionen nyligen inlett en

översyn av gemenskapens hittillsvarande

telereglering. Ny lagstiftning kan förväntas träda i

kraft omkring år 2003. Utskottet förutsätter att

regeringen inom ramen för detta reformarbete aktivt

verkar för en tydlig och ändamålsenlig lagstiftning

för att uppnå en effektiv och öppen telemarknad.

Med hänvisning till det anförda finner utskottet att

syftet med motionen kommer att tillgodoses.

Utskottet har mot denna bakgrund ingen erinran mot

regeringens förslag till lag om ändring av

telelagen. Riksdagen bör därför enligt utskottets

mening anta de i proposition 1998/99:92 framlagda

förslagen till lag om ändring i telelagen och lag om

ändring i lagen (1998:496) om ändring i telelagen.

Motionerna T20 (m) yrkande 2 och T23 (kd) avstyrks.

3.4 Ändringar i sekretesslagen

Regeringen har i propositionerna 1998/99:72 punkt 3

och 1998/99:92 punkt 3 föreslagit förändringar i

sekretesslagen (1980:100). Ändringsförslagen gäller

sekretesslagen 16 kap. 1 §. För att samordna

förslagen till ändringar bör sekretesslagen 16 kap.

1 § 8 och 9 p ändras genom att riksdagen antar det

av utskottet i bilaga 3 framtagna förslaget till lag

om ändring i sekretesslagen.

3.5 Ändring i lagen om radiokommunikation

Utskottet tillstyrker det i proposition 1998/99:92

framlagda förslaget till lag om ändring i lagen om

radiokommunikation.

3.6 Konkurrens- och avregleringsfrågor

Genom en väl fungerande telemarknad gynnas

konsumenterna i form av lägre priser, bättre

kvalitet och ett större utbud av olika teletjänster.

Sedan riksdagens telepolitiska beslut år 1993 har

såväl tekniken som marknaden förändrats i stor

utsträckning. Inom EU har vidare beslutats om en rad

direktiv på telekommunikationsområdet i syfte att

avreglera marknaden. Riksdagen har mot denna

bakgrund under senare år antagit en rad förändringar

i telelagen för att anpassa den till de nya

förutsättningar som råder.

De förslag som förs fram i motionerna T21 och T220

(båda m) om s.k. equal access och nummerportabilitet

behandlades av riksdagen så sent som förra våren

(prop. 1997/98:126, bet. 1997/98:TU14, rskr.

1997/98:305). Riksdagsbeslutet innebär att

nummerportabilitet införs den 1 juli 1999, vilket

gör det möjligt för abonnenten att behålla sitt

telefonnummer vid byte av teleoperatör.

Riksdagsbeslutet i fjol, som grundades på ett

betänkande från ett enigt trafikutskott, innebar

vidare att tillståndshavare skall se till att

abonnenterna får tillgång till de teletjänster som

erbjuds i telenätet av samtrafikerande

teleoperatörer genom s.k. equal access. Abonnenterna

skall kunna utnyttja en sådan tjänst genom stående

förval. Det innebär att abonnenterna själva kan väja

vilken operatör man vill använda utan att först slå

ett särskilt prefix, som t.ex. 007, vilket idag

krävs om man vill använda sig av Tele 2.

Lagändringen träder i kraft den 1 juli 1999. Närmare

föreskrifter har meddelats av Post- och

telestyrelsen (PTS) den 12 april 1999 (PTSFS

1999:2). Enligt föreskrifterna skall

accessnätsoperatörerna för fast nätanslutningspunkt

se till att funktionen förval finns i

funktionsdugligt skick för att tas i drift den 11

september 1999 kl. 03.00. Förval skall vara möjligt

vid såväl internationell som nationell teletrafik.

När det gäller de farhågor som framförs i motion

T21 (m) om att den beslutade reformen inte kan

genomföras i den takt som åsyftats vill utskottet

nämna att statsrådet Mona Sahlin den 13 april

tidigare i vår i riksdagen besvarat en fråga av Per

Westerberg (m) om bl.a. förval av teleoperatör

(snabbprotokoll 1998/99:78, s.11). Hon sade då

följande:

Det är glädjande att vi i denna frågeställning, till

skillnad från andra debatter som Per Westerberg och

jag kanske skulle kunnat ha, är helt och hållet

överens.... Regeringen tar det för självklart att

Telia kommer att följa de regler som anges i de

föreskrifter som PTS i går antog. Jag kommer att

följa den frågeställningen mycket noga. Telia har

ett mycket stort ansvar på grund av den starka och

unika ställning på marknaden som företaget har. Det

kräver i sin tur att man med mycket stor varsamhet

följer de regler och lagar som gäller. Jag följer

frågan med stort allvar, Per Westerberg, och kommer

att agera i större utsträckning om jag bedömer det

nödvändigt.

Utskottet utgår från att teleoperatörerna följer det

regelverk som statsmakterna har beslutat om och

förutsätter att regeringen kommer att följa den

fortsatta utvecklingen noga. Med det anförda finner

utskottet att syftet med motion T21 (m) blir

tillgodosett.

Beträffande de ytterligare åtgärder som efterlyses i

motion T220 (m) för att utveckla telemarknaden kan

nämnas att Post- och telestyrelsen på regeringens

uppdrag nyligen redovisat principer för en ny

nummerplan inklusive överväganden om

riktnummerområden. Enligt PTS har nuvarande

nummerplan en del brister genom att den bl.a.

begränsar möjligheterna till tjänsteutveckling och

full nummerportabilitet. PTS slutsats är dock att

nuvarande struktur för telefonnummer bör behållas

ytterligare en tid men att det långsiktiga målet är

en sluten, icke begränsande nummerplan utan

riktnummer. I rapporten anges att PTS fortlöpande

kommer att pröva när behov och förutsättningar för

ändring av nummerplanen föreligger. Utskottet anser

att pågående beredningsarbete bör avvaktas och är

därför inte berett att förorda någon riksdagens

åtgärd vad gäller nummerplaner.

När det gäller de synpunkter som förs fram i

motionerna om avregleringstakten och accessnätet

konstaterar utskottet att tillgång till kunderna

genom det fast kopplade telenätet utgör en

förutsättning för en väl fungerande marknad på

teleområdet. Villkor om samtrafik, som ger

teleoperatörerna möjlighet att utnyttja varandras

nät, är därför ett viktigt inslag i gällande

telereglering. För operatörer med betydande

inflytande på marknaden gäller enligt telelagen att

avgifterna skall grundas på kostnaderna.

Enligt vad utskottet erfarit har samtrafikpriserna

under senare år sjunkit väsentligt. Som exempel kan

nämnas att enligt Telias prislista för

samtrafiktjänster i högtrafiktaxa har avgiften

sjunkit från 16 öre per minut till 8,9 öre per minut

år 1999. Prisutvecklingen har lett till att flera

trafikföretag har börjat tillhandahålla även

lokalsamtal för privatkunder i konkurrens med Telia.

I sammanhanget kan vidare nämnas att Post- och

telestyrelsen nyligen har beslutat att Telia skall

sänka avgifterna för samtrafik för telefonitjänster

till Telia Mobiles nät med totalt sett drygt 20 %.

Om Telia inte sänker dessa priser före den 15 juni

1999 måste bolaget enligt beslutet betala 100

miljoner kronor i vite. Utskottet vill vidare nämna

att investeringar har påbörjats i med Telia

konkurrerande uppkopplingsnät.

Utskottet vill slutligen framhålla att marknaden på

teleområdet utvecklas snabbt. Redan i dag har t.ex.

dataöverföring i många fall större betydelse i fråga

om såväl volym som kapacitet genom att denna

verksamhet tar mycket större del av näten i anspråk

än den traditionella telefonin. Den snabba tekniska

och marknadsmässiga utvecklingen samt utbyggnaden av

en digital infrastruktur för

höghastighetskommunikation nödvändiggör ett fortsatt

intensivt uppföljnings- och reformarbete. Dagens

reglering bör därmed inte betraktas som ett färdigt

ramverk utan ett fortsatt aktivt reformarbete krävs.

I sammanhanget kan nämnas att Post- och

telestyrelsen nyligen har fört fram förslag till

förändringar i lagstiftningen. Det gäller bl.a.

möjlighet för tredjepartsaccess i

mobiltelefoninätet, dvs. att vissa tillståndshavare

genom tillståndsvillkor kan åläggas skyldighet att

tillhandahålla nätkapacitet i sina mobila telenät.

Mot bl.a. denna bakgrund pågår inom

Regeringskansliet ett beredningsarbete för att

ytterligare utveckla telelagstiftningen. Som

utskottet återkommer till under det följande

avsnittet pågår vidare utredningsarbete om hur

staten i samverkan med näringsliv och teleoperatörer

kan medverka till att en god regional och social

täckning av avancerad informations- och

kommunikationsteknisk infrastruktur kan erbjudas.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet

motionerna T21 (m), T220 (m) och T223 (kd) i nu

behandlade delar.

3.7 Uppföljning och utvärdering

Utskottet delar den grundsyn som kommer till uttryck

i motion N275 (c) om att tillgång till effektiva och

moderna telekommunikationer är en viktig

förutsättning för möjligheterna att uppnå en positiv

regional utveckling. Utskottet har mot denna

bakgrund tidigare förutsatt att regeringen bedriver

ett omsorgsfullt arbete med uppföljning och

utvärdering och för riksdagen redovisar sina

slutsatser härav. En väl fungerande tillsyn är av

stor betydelse för möjligheterna att uppnå de

telepolitiska målen.

Post- och telestyrelsen kontrollerar mot bl.a.

denna bakgrund efterlevnaden av telelagen, meddelade

tillstånd och föreskrifter. PTS redovisar årligen

till regeringen utvecklingen på telemarknaden med

avseende på tjänsteutbud, servicekvalitet och

prisutveckling för olika regioner i landet och för

olika abonnentkategorier. I PTS senaste rapport från

april 1999 om tillsynsverksamheten under år 1998

redovisas särskilt konsekvenser av den tekniska och

ekonomiska utvecklingen på telemarknaden med

avseende på tjänsteutbud, prisutveckling och

servicegrad för bl.a. olika regioner och

abonnentkategorier.

Utskottet vill vidare hänvisa till den statliga

utredning som tillsatts för att undersöka tillgången

till avancerad informations- och

kommunikationsteknisk infrastruktur ur ett regionalt

och socialt perspektiv (K 1998:07, dir. 1998:61).

Utredaren skall bl.a. presentera förslag till hur

staten i samverkan med näringsliv och teleoperatörer

kan medverka till att en god regional och social

täckning av avancerad informations- och

kommunikationsteknisk infrastruktur kan uppnås.

Uppdraget skall redovisas senast den 11 juni 1999.

Slutligen kan nämnas att en parlamentarisk kommitté

nyligen tillkallats med uppgift att lämna förslag om

hur den svenska regionalpolitiken skall inriktas och

utformas under 2000-talets början (dir. 1999:2).

Enligt utredningens direktiv skall kommittén bl.a.

analysera de senaste årtiondenas regionala

utveckling och orsakerna till denna. Kommittén skall

vidare utarbeta en strategi för regional balans och

lämna förslag till mål och medel för den framtida

regionalpolitiken.

Med det anförda kan inte utskottet finna annat än

att syftet med motionen vad gäller önskemål om

klarläggande av regionala konsekvenser och åtgärder

för att ytterligare främja regional tillväxt blir

tillgodosett. Beträffande de synpunkter som framförs

i motionen om en privatisering på teleområdet kan

nämnas att regeringen i proposition 1998/99:99

föreslagit en sammanslagning av Telia AB med Telenor

AS. Förslaget behandlas av näringsutskottet.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet

motionen.

3.8 GSM-nätets utbyggnad

Tillstånd för GSM (Global System for Mobile

Communication) har meddelats Comviq AB (numera

överfört till Tele 2 AB), Europolitan AB och Telia

AB. Enligt tillståndskraven skulle operatörerna

senast vid utgången av år 1996 ha täckt minst

sträckningen av de vägar som den 31 december 1990

klassificerades som Europavägar samt tätorter som

vid samma tidpunkt hade minst 1 000 invånare.

På uppdrag av Post- och telestyrelsen har

tillgången till avancerad informations- och

kommunikationsteknisk infrastruktur nyligen

kartlagts (Kartläggning av tele- och IT-

infrastruktur, Öhrlings PricewaterhouseCoopers, mars

1999). Enligt rapporten täcker Telias mobilnät 99 %

av befolkningen i Sverige medan Europolitans och

Tele 2:s täckning uppgår till strax över 96 %.

Enligt kartläggningen beräknas Telia ha en

geografisk täckning på ca 80-90 % medan motsvarande

andel för Europolitan och Tele 2 beräknas uppgå till

40-60 %.

Utskottet anser att tillgång till effektiva och

moderna telekommunikationer utgör en viktig

förutsättning för möjligheterna att uppnå en positiv

regional utveckling i landet. På mobiltelefonområdet

har den expansiva och konkurrensutsatta

marknadssituationen drivit fram en snabb utbyggnad

av GSM-näten. Utskottet konstaterar att utbyggnaden

har genomförts av operatörerna själva på

kommersiella grunder utan statliga insatser. Genom

pågående och planerade investeringar i bl.a.

basstationer för GSM-näten förbättras fortlöpande

den geografiska täckningen. Vidare kan nämnas att

för det analoga mobiltelefonsystemet NMT gäller att

täckningen, med några få undantag, är

landsomfattande.

Utskottet finner mot denna bakgrund inte skäl att

ompröva den grundläggande marknadsregleringen på

mobiltelefonområdet. Konkurrensen mellan olika

mobiltelefonoperatörer bör även fortsättningsvis

betraktas som ett viktigt medel för att uppfylla de

telepolitiska målen. Med hänvisning till det anförda

är utskottet inte berett att förorda att statliga

medel används för att påskynda utbyggnaden av

mobiltelefonnätet för GSM i Värmland. Utskottet

avstyrker därmed motion T806 (s).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande teledatauppgifter för

brottsbekämpning

att riksdagen avslår motion 1998/99:T20 yrkande 1,

res. 1 (m)

2. beträffande ändringar i telelagen

att riksdagen med avslag på motionerna 1998/99:T20 yrkande 2

och 1998/99:T22 antar regeringens förslag till

dels lag om ändring i telelagen (1993:597),

dels lag om ändring i lagen (1998:486) om

ändring i telelagen (1993:597),

res. 2 (m, kd)

3. beträffande ändringar i

sekretesslagen

att riksdagen med anledning av lagförslag 2.3 i proposition

1998/99:72 och lagförslag 2.3 i proposition

1998/99:92 antar det av utskottet i bilaga 3

framtagna förslaget till lag om ändring i

sekretesslagen (1980:100),

4. beträffande ändring i lagen om

radiokommunikation

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring

i lagen (1993:599) om radiokommunikation,

5. beträffande konkurrens- och

avregleringsfrågor

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:T21, 1998/99:T220

yrkandena 5 och 13 samt 1998/99:T223 yrkande 38,

res. 3 (m, kd, fp)

6. beträffande uppföljning och

utvärdering

att riksdagen avslår motion 1998/99:N275 yrkande 7 i denna

del,

res. 4 (c)

7. beträffande GSM-nätets utbyggnad

att riksdagen avslår motion 1998/99:T806.

Stockholm den 19 maj 1999

På trafikutskottets vägnar

Monica Öhman

I beslutet har deltagit: Monica Öhman (s), Sven

Bergström (c), Per-Richard Molén (m), Hans Stenberg

(s), Karin Svensson Smith (v), Johnny Gylling (kd),

Tom Heyman (m), Lars Björkman (m), Monica Green (s),

Inger Segelström (s), Stig Eriksson (v), Tuve

Skånberg (kd), Mikael Johansson (mp), Kenth Skårvik

(fp), Claes-Göran Brandin (s), Jan-Evert Rådhström

(m) och Christina Axelsson (s).

Reservationer

1. Teledatauppgifter för brottsbekämpning

(mom. 1)

Per-Richard Molén (m), Tom Heyman (m), Lars Björkman

(m) och Jan-Evert Rådhström (m) anför:

Vi anser att det ligger både i medborgarnas och

statsmakternas intresse att polisen även framdeles

kan möta den alltmer komplicerade och svårutredda

brottsligheten på ett effektivt sätt och med

fortsatt utnyttjande av tekniska landvinningar.

Genom regeringens förslag försvåras allvarligt

polisens utredningsarbete för bl.a. bekämpning av

grova våldsbrott och narkotikabekämpning. Uppgifter

om telefontrafik används även som bevis i domstolar.

Regeringens förslag går också längre än det aktuella

EU-direktivet som anger att teledatauppgifter får

lagras under en begränsad tid medan regeringens

förslag innebär att teledatauppgifter som huvudregel

skall utplånas vid samtalets slut eller när

meddelandet nått mottagaren. Det är därför viktigt

att regeringen anpassar lagstiftningen och inom

ramen för EU-samarbetet verkar för ett undantag från

kravet på utplåning eller avidentifiering av

teledata uppgifter som medger användning av

teledatauppgifter i brottsbekämpningsarbetet.

Vi anser att utskottets hemställan under 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande teledatauppgifter för

brottsbekämpning

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:T20 yrkande 1 som

sin mening ger regeringen till känna vad ovan

anförts,

2. Ändringar i telelagen (mom. 2)

Per-Richard Molén (m), Johnny Gylling (kd), Tom

Heyman (m), Lars Björkman (m), Tuve Skånberg (kd)

och Jan-Evert Rådhström (m) anför:

Vi anser att bestämmelser som rör väsentliga

medborgarintressen, som t.ex. integritetsskyddet vid

behandlingen av personuppgifter på

telekommunikationsområdet, bör regleras av riksdagen

genom lagstiftning i stället för genom

myndighetsuppgifter. Regeringen bör därför återkomma

med lagförslag om skydd för den personliga

integriteten vid behandlingen av personuppgifter på

telekommunikationsområdet.

Vi är vidare kritiska mot den omfattande

detaljreglering som genomsyrar regeringens förslag

till ändringar i telelagen. Det borde i stället

prövas att utfärda en särskild lag där den

principiella grundnivån på teleområdet anges.

I avvaktan på att regeringen redovisar förslag till

en reformerad telelagstiftning i enlighet med

motionerna T20 (m) yrkande 2 och T22 (kd) tillstyrks

regeringens lagförslag.

Vi anser att utskottets hemställan under 2 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande ändringar i telelagen

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:T20 yrkande 2

och 1998/99:T22 samt med anledning av

proposition 1998/99:92 antar regeringens förslag

till

dels lag om ändring i telelagen (1993:597),

dels lag om ändring i lagen (1998:486) om

ändring i telelagen (1993:597),

dels som sin mening ger regeringen till känna

vad ovan anförts,

3. Konkurrens- och avregleringsfrågor

(mom. 5)

Per-Richard Molén (m), Johnny Gylling (kd), Tom

Heyman (m), Lars Björkman (m), Tuve Skånberg (kd),

Kenth Skårvik (fp) och Jan-Evert Rådhström (m)

anför:

Trots avregleringen på teleområdet dominerar

fortfarande Telia den svenska telemarknaden. När det

gäller lokaltelefoni finns nästan ingen konkurrens

alls. De höga samtalstaxorna i GSM-näten är vidare

ett problem. Ytterligare åtgärder krävs därför för

att utveckla konkurrensen och skapa en ökad mångfald

på teleområdet. Regeringen bör mot denna bakgrund

skynda på reformeringen av lagstiftningen på

telekommunikationsområdet till förmån för ökad

konkurrens.

Vi anser att inom ramen för detta reformarbete bör

Telias kontroll av accessnätet behandlas.

Utgångspunkten bör vara att skapa en permanent

lösning så att konkurrerande teleoperatörer kan

verka på likvärdiga villkor. Det är även nödvändigt

att nummerportabilitet för fastnätsoperatörer

genomförs och att en öppen nummerplan införs. Vidare

bör fastnätsoperatörerna se till att abonnenterna

har möjlighet att genom förval få tillgång till

tjänster i det fasta nätet av samtrafikerande

teleoperatörer. Med hänsyn till Telias tendenser

till motspänstighet och fördröjning med att

genomföra s.k. equal-access bör Post- och

telestyrelsen ges erforderliga befogenheter så att

uppställda tidsplaner följs.

Vi anser att utskottets hemställan under 5 bort ha följande

lydelse:

5. beträffande konkurrens- och

avregleringsfrågor

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:T21,

1998/99:T220 yrkandena 5 och 13 samt

1998/99:T223 yrkande 38 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts,

4. Uppföljning och utvärdering (mom. 6)

Sven Bergström (c) anför:

Jag anser, som framhålls i motion N275 (c), att

konsekvenserna av avregleringen på bl.a. teleområdet

bör undersökas och en prövning göras av de politiska

initiativ som en sådan utvärdering kan föranleda. I

uppdraget bör ingå att överväga vilka

regionalpolitiska konsekvenser en ytterligare

privatisering på teleområdet kan få liksom

möjligheterna att åstadkomma en ökad politisk

styrning inriktad på att åstadkomma regional

rättvisa med eller utan en sådan privatisering.

Jag anser att utskottets hemställan under 6 bort ha följande

lydelse:

6. beträffande uppföljning och utvärdering

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:N275 yrkande 7 i

denna del som sin mening ger regeringen till

känna vad ovan anförts.

Propositionernas lagförslag

1 Proposition 1998/99:92

1.1 Förslag till lag om ändring i telelagen

(1993:597)

1.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:486)

om ändring i telelagen (1993:597)

1.3 Förslag till lag om ändring i

sekretesslagen (1980:100)

1.4 Förslag till lag om ändring i lagen

(1993:599) om radiokommunikation

2 Proposition 1998/99:72 (punkt 3)

Förslag till lag om ändring i

sekretesslagen (1980:100)

Utskottets lagförslag

Förslag till lag om ändring i sekretesslagen

1980:100

Härigenom föreskrivs i fråga om sekretesslagen

(1980:100)[1] att 16 kap. 1 §[2] skall ha följande

lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

16 kap.

1 §

Att friheten enligt 1 kap. 1 §

tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 §

yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och

offentliggöra uppgifter i vissa fall är begränsad

framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2,

4 § 1-8 samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen

och av 5 kap. 1 § första stycket samt 3 § första

stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall

av uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i

vilka nämnda frihet enligt 7 kap. 3 § första stycket

3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 §

första stycket och 3 § första stycket 3

yttrandefrihetsgrundlagen i övrigt är begränsad, är

de där tystnadsplikten följer av

------------------------------------------------------

Nuvarande lydelse

------------------------------------------------------

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

- - - - - - - - - - - - -

-----------------------------------------------------

7. 36 kap. 1 § kyrkolagen

(1992:300)

-----------------------------------------------------

8. 8, 9 och 10 §§ lagen

(1994:953) om

åligganden för personal

inom hälso- och sjuk-

vården

-----------------------------------------------------

9. 25 § första stycket

telelagen (1993:597) såvitt avser uppgift om

innehållet i ett

telemeddelande eller

annan uppgift som angår

ett särskilt sådant

meddelande

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

26 § telelagen (1993:597) såvitt avser uppgift om

kvarhållande av

försändelse på beford-

ringsföretag eller om

hemlig teleavlyssning och

hemlig teleövervakning på

grund av beslut av

domstol,

undersökningsledare eller

åklagare

-----------------------------------------------------

10. 19 § första stycket

1 och 3 postlagen

(1993:1684)

-----------------------------------------------------

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

- - - - - - - - - - - - -

------------------------------------------------------

Föreslagen lydelse

------------------------------------------------------

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

- - - - - - - - - - - - -

-----------------------------------------------------

7. 36 kap. 1 §

kyrkolagen (1992:300)

-----------------------------------------------------

8. 2 kap. 8-10 §§ lagen

(1998:531) om

yrkesverksamhet på hälso-

och sjukvårdens område

-----------------------------------------------------

9. 45 § första stycket

telelagen (1993:597) såvitt avser uppgift om

innehållet i ett

telemeddelande eller

annan uppgift som angår

ett särskilt sådant

meddelande

-----------------------------------------------------

46 § telelagen (1993:597)

såvitt avser uppgift om

kvarhållande av

försändelse på beford-

ringsföretag eller om

hemlig teleavlyssning och

hemlig teleövervakning på

grund av beslut av

domstol,

undersökningsledare eller

åklagare

-----------------------------------------------------

10. 19 § första stycket

1 och 3 postlagen

(1993:1684)

-----------------------------------------------------

-- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

- - - - - - - - - - - -

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.

**FOOTNOTES**

[1]: Lagen omtryckt 1992:1474.

[2]: Senaste lydelse 1998:857.

Innehållsförteckning