Bet. 1998/99:TU4

Trafikutskottets betänkande

1998/99:TU04

Informationssamhället inför 2000-talet

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1998/99

TU4

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet tre

regeringsskrivelser om informationsteknik, nämligen

skrivelserna 1997/98:190 Elektronisk handel,

1998/99:2 Informationssamhället inför 2000-talet och

1998/99:40 Lägesrapport om IT-omställningen i

samhället inför år 2000. Vidare behandlas 70

motionsyrkanden om olika IT-frågor som väckts dels

med anledning av skrivelserna, dels under den

allmänna motionstiden hösten 1998.

Regeringen lämnar i skrivelserna en beskrivning av

utvecklingen på IT-området samt redovisar vidtagna

och planerade åtgärder inom ramen för det nationella

handlingsprogrammet för att bredda och utveckla

användningen av informationsteknik. En samlad

politik redovisas för att främja en global och

marknadsledd elektronisk handel. Vidare redogörs för

hur arbetet med IT-omställningen i samhället inför

millennieskiftet fortskrider.

Utskottet anser att informationstekniken har stor

betydelse. Den påverkar vår produktionsförmåga och

våra levnadsmönster liksom förutsättningarna att

utveckla vår demokrati. Utskottet anser det därför

viktigt att ett målmedvetet och kraftfullt arbete

sker så att Sverige kan befästa sin tätposition som

IT-land. Det innebär bl.a. att fortsatta insatser

bör göras för att bygga ut en digital infrastruktur

för höghastighetsförbindelser och att hushåll och

företag i hela Sverige bör ges goda förutsättningar

att utnyttja den nya tekniken.

Utskottet konstaterar att elektronisk handel skapar

nya affärsmöjligheter som kan utgöra en drivkraft

för sysselsättning och tillväxt och ge konsumenterna

ökade möjligheter. Det är därför viktigt att

förutsättningar skapas så att Sverige kan bli

ledande i elektronisk handel.

Utskottet delar regeringens uppfattning att det är

viktigt att ge arbetet med omställningen av datorer

och IT-system inför år 2000 högsta prioritet.

Omställningsarbetet måste därför ske målmedvetet och

kraftfullt i alla samhällssektorer, dvs. inom

myndigheter, kommuner, landsting, företag och

organisationer.

Enligt utskottets bedömning kommer syftet med

flertalet motionsyrkanden att tillgodoses i takt med

att handlingsprogrammet för att bredda och utveckla

användningen av IT genomförs. För IT-omställningen

inför år 2000 hänvisar utskottet till pågående

insatser och regeringens fortsatta lägesrapportering

till riksdagen. Något initiativ från riksdagens sida

med anledning av motionsyrkandena är enligt

utskottets mening inte erforderligt. Samtliga

yrkanden avstyrks därför.

Till betänkandet har fogats 11

reservationer. De frågor som

reservationerna avser samt de

partier som har avgett

reservationerna framgår

översiktligt av avsnittet

Hemställan i utskottets yttrande

(s. 52-53).

Skrivelserna

Skrivelse 1997/98:190 Elektronisk handel

I skrivelsen redovisar regeringen utgångspunkter för

en samlad politik för att främja en global och

primärt marknadsledd elektronisk handel. Här ges

även en översiktlig beskrivning av utvecklingen av

elektronisk handel, dess drivkrafter och möjligheter

samt dess effekter på tillväxt och sysselsättning.

Skrivelse 1998/99:2 Informationssamhället

inför 2000-talet

I skrivelsen lämnas en redovisning av utvecklingen

på IT-området. Vidtagna och pågående åtgärder inom

ramen för handlingsprogrammet för att bredda och

utveckla användningen av informationsteknik

redovisas.

Skrivelse 1998/99:40 Lägesrapport om IT-

omställningen i samhället inför år 2000

I skrivelsen redovisas av regeringen vidtagna och

planerade åtgärder beträffande IT-omställningen

inför år 2000. En första samlad rapport av läget

inom väsentliga samhällsfunktioner lämnas. Därutöver

redogörs för hur arbetet med datoromställningar i

övriga samhällssektorer fortskrider.

Motionerna

Motioner med anledning av skrivelse

1998/99:2 Informations-samhället inför

2000-talet

1998/99:T1 av Eva Arvidsson (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av IT redan

i förskolan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om förbättrade årliga

redovisningar,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att initiera ett

folkbildningsarbete om konsumenternas möjligheter

med IT-stöd.

1998/99:T2 av Kristina Zakrisson (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att staten tar det

övergripande ansvaret för att de tjänster som krävs

för användandet av IT finns tillgängliga i hela

landet.

Motioner med anledning av skrivelse

1998/99:40 Lägesrapport om IT-omställningen

i samhället inför år 2000

1998/99:T8 av Stig Sandström m.fl. (v) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om det nya

personnumret.

1998/99:T9 av Per-Richard Molén m.fl. (m) vari yrkas

att riksdagen i enlighet med vad som anförts i

motionen som sin mening ger regeringen till känna

att den bör lägga fram förslag till IT-omställningen

i samhället inför år 2000.

1998/99:T10 av Inga Berggren m.fl. (m, s, v, kd, c,

fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

fungerande elförsörjning inför år 2000.

1998/99:T11 av Johnny Gylling m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om kommunernas

situation inför år 2000,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om de finansiella

systemen inför år 2000,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om energisektorn inför

år 2000,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om vården inför år

2000,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om

konsumentperspektivet inför år 2000.

1998/99:T12 av Mikael Johansson m.fl. (mp) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om kostnader för IT-

omställningen inför år 2000,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om beredskap om IT-

omställningen går snett,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att nödvändiga

åtgärder vidtas för att de svenska

kärnkraftsreaktorerna skall vara stoppade under

timmarna kring årsskiftet 1999/2000.

Motioner från den allmänna motionstiden

hösten 1998

1998/99:T201 av Åsa Torstensson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om enhetliga

anslutningsavgifter för ISDN.

1998/99:T214 av Agne Hansson (c) vari yrkas

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om en

förutsättning för utveckling av informationstekniken

i Kalmar län.

1998/99:T223 av Johnny Gylling m.fl. (kd) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ISDN.

1998/99:T227 av Elver Jonsson och Runar Patriksson

(båda fp) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att erforderlig

upprustning av infrastrukturen i stort och den nya

teletekniken snabbas upp i sin utbyggnad för att

främja landskapets näringsliv och framtid.

1998/99:T231 av Berit Andnor m.fl. (s) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att hela landet

snarast måste få tillgång till teleförbindelser som

klarar att överföra stora datamängder med hög

hastighet,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att staten bör

verka för att teletaxorna så långt möjligt görs

avståndsoberoende.

1998/99:T801 av Eskil Erlandsson (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar om införande av

enhetstaxa för ISDN- och ADSL-anslutning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ADSL-baserade

tjänster.

1998/99:T802 av andre vice talman Eva Zetterberg

m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att export av

avancerad kryptering skall tillåtas,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att kryptering

gällande krigsmateriel skall undantas från

tillåtelse om export.

1998/99:T803 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att utjämning av

klyftor mellan olika samhällsgrupper är ett av de

prioriterade områderna inom IT-området,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om statens ägande i IT-

relaterade företag,

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

en utredning angående inrättande av ett Statens

databanverk,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att ett mål för

den nationella IT-strategin skall vara att främja

och påskynda utvecklingen av det ekologiskt

uthålliga samhället.

1998/99:T805 av Ewa Thalén Finné (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om kryptering.

1998/99:T807 av Sonja Fransson (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om verkställighet av det

telepolitiska målet.

1998/99:T808 av Sven Bergström m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om utbyggnad av ett

finmaskigt fibernät,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en översyn av

telelagen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om virtuella företag,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om digitala signaturer,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om kryptering,

6. att riksdagen begär att regeringen ger

länsstyrelserna uppdrag att följa och stödja

företagens utveckling av elektronisk handel,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om konsekvenser av

elektronisk handel.

1998/99:T809 av Johnny Gylling och Amanda Grönlund

(båda kd) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att rätten till

kryptering behålls,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om äldres möjligheter

till utbildning och tillgång till datorer,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av att

kartlägga konsekvenserna av IT-utvecklingen på

arbetsmarknads- och socialförsäkringsområdena,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ett regelverk som

inte missgynnar elektronisk handel.

1998/99:T810 av Barbro Johansson (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att, vid exponering

av elektromagnetiska fält, försiktighetsprincipen

skall gälla,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att en varningstext

bör finnas på mobiltelefoner, som varnar för alltför

flitigt användande,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att forskningen på

radiofrekventa fält bör ökas,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att forskning om

interaktion mellan elektriska fält i luftrummet

påbörjas,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att

undantagsklausulen för kontroll av apparater med en

uteeffekt på mindre än 7 W slopas,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om SAR-värden för

mobiltelefoner görs officiella.

1998/99:T811 av Per-Olof Svensson m.fl. (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om ett regionalt

IT-nät på landsbygden i Gävleborgs län.

1998/99:T812 av Inger Lundberg m.fl. (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av en

utredning om gemensamma principer för prissättning

på Internettjänster liksom om solidarisk fördelning

av kostnaderna för t.ex. ISDN-abonnemang.

1998/99:T813 av Lars Björkman och Ola Karlsson (båda

m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att

konkurrensutsätta telenätet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om tillgång till

höghastighetskommunikation till likvärdiga priser i

hela landet.

1998/99:T814 av Agneta Ringman m.fl. (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om IT-infrastruktur i

glesbygd.

1998/99:T818 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om målsättningen för

IT-politiken,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om program för

infrastrukturutbyggnad,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om kryptering och

digitala signaturer,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om domännamn,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om elektronisk

handel,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om statens roll i

IT-samhället,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om en nystart för

IT-kommissionen.

1998/99:K231 av Helena Bargholtz m.fl. (fp) vari

yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att ledningar,

växlar, axe-system etc. skall hålla en jämförbar

standard och taxa över hela Sverige,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om IT-anpassning för

funktionshindrade,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att staten bör

frånhålla sig storskaliga planer på bredband för

alla.

1998/99:K282 av Sten Tolgfors (m) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om offentligägda

kommersiella webbplatser,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en politik för att

ge landets alla skolor, hushåll och företag tillgång

till bredbandskommunikation.

1998/99:N237 av Runar Patriksson och Yvonne Ångström

(båda fp) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av

utbyggnader för IT-satsningar och riktnummerreform

inom teleområdet.

1998/99:N275 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ett initiativ för

att alla i sydöstra Sverige skall få tillgång till

modern telefoni och ISDN-uppkoppling till ett

enhetspris motsvarande abonnenternas i Stockholms

innerstad,

1998/99:N335 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om IT-frågor.

1998/99:N337 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om införande av

enhetstaxa för ISDN-anslutning.

Inledning

Utskottet behandlar i detta betänkande tre

regeringsskrivelser om informationsteknik, nämligen

skrivelserna 1997/98:190 Elektronisk handel,

1998/99:2 Informationssamhället inför 2000-talet och

1998/99:40 Lägesrapport om IT-omställningen i

samhället inför år 2000. Samtidigt behandlas 70

motionsyrkanden om olika IT-frågor som väckts dels

under den allmänna motionstiden hösten 1998, dels

med anledning av de aktuella regeringsskrivelserna.

I sammanhanget kan nämnas att under den allmänna

motionstiden hösten 1998 har en rad andra

motionsyrkanden väckts om informationsteknikens

utveckling och användning vilka behandlas av andra

utskott.

Utskottet har i samband med beredningen av ärendet

den 28 januari 1998 haft ett seminarium om fyra IT-

frågor, nämligen IT-infrastrukturens utveckling, IT

och demokrati, Informationsteknikens betydelse för

tillväxt och IT-omställningen i samhället inför

skiftet till år 2000.

Försvarsutskottet har den 21 januari 1999 avgett

yttrande till trafikutskottet över regeringens

skrivelse 1998/99:40 Lägesrapport om IT-

omställningen i samhället inför år 2000 jämte

motioner (FöU2y). Yttrandet återfinns i bilaga 1

till betänkandet.

En förklaring av vissa informationstekniska begrepp

redovisas i bilaga 2.

Utskottet

1 Informationssamhället inför 2000-

talet

1.1 Bakgrund

1.1.1 Varför årlig IT-skrivelse?

Första gången riksdagen behandlade IT-frågor som ett

samlat politikområde var 1996. Riksdagen godkände då

regeringens förslag till mål och prioriterade

uppgifter för en nationell IT-strategi (prop.

1995/96:125, bet. 1995/96: TU19, rskr. 1995/96:282).

Trafikutskottet framhöll i sitt av riksdagen

godkända betänkande vikten av att det redovisade

handlingsprogrammet genomfördes snabbt och

kraftfullt. Vidare konstaterade utskottet att det

rådde en betydande samsyn om informationsteknikens

möjligheter att påverka samhällsutvecklingen i

positiv riktning. I utskottets betänkande

underströks vidare betydelsen av att

informationstekniken används i sådana former att

samhällsutvecklingen främjas och att risker för

regionala obalanser, försämrat integritetsskydd,

ökad sårbarhet och kunskapsmässiga skillnader mellan

olika grupper i samhället motverkas.

För att stärka den parlamentariska förankringen gav

riksdagen regeringen till känna att regeringen

årligen borde återkomma till riksdagen med en

skrivelse som redovisar utvecklingen på IT-området.

Utskottet förutsatte vidare att målen för IT-

användningen skulle vidareutvecklas och förtydligas.

Regeringen har därefter hösten 1997 lämnat en

första redovisning av utvecklingen på IT-området och

presenterat sina bedömningar av centrala frågor för

att åstadkomma ökad tillväxt och sysselsättning i

informationssamhället (skr. 1997/98:19, bet.

1997/98:TU7, rskr. 1997/98:66). Sedan år 1996 har

regeringen dessutom överlämnat förslag och

skrivelser till riksdagen som behandlat särskilda

delar inom det nationella handlingsprogrammet för

informationsteknik.

1.1.2 Vad innebär den nationella IT-strategin?

De av riksdagen år 1996 antagna målen för en

övergripande IT-strategi utgår från strävan att göra

informationstekniken till en central del i en

politik för tillväxt och sysselsättning samt att

värna andra grundläggande samhällsmål som demokrati

och rättvisa i informations- och kunskapssamhället.

Att skapa bred tillgång till information och kunskap

ger enligt strategin förutsättningar för ökad

delaktighet i samhällslivet och främjar

kunskapsutvecklingen. För att Sverige skall kunna

bibehålla en tätposition när det gäller tillgång

till och användning av informationsteknik anges att

teknik, strukturer, arbetsformer, regelverk och

utbildning på alla nivåer måste anpassas till de nya

förutsättningarna. Staten, kommunerna, landstingen,

näringslivet och arbetsmarknadens parter måste

därför alla bidra till att informationstekniken får

ett brett genomslag i Sverige.

Huvudinriktningen för den nationella IT-strategin

är att stimulera användningen av informationsteknik

på ett sätt som befrämjar kreativitet, tillväxt och

sysselsättning. Statsmakternas roll är att vara

katalysator och pådrivare och att underlätta

utvecklingen genom att anpassa regelverket till de

nya förutsättningarna. I statsmakternas roll ingår

dessutom att genom olika åtgärder försöka förhindra

att IT-utvecklingen skapar nya klyftor i samhället.

De nuvarande klyftorna bör i stället överbryggas.

1.1.3 Vad är statens främsta uppgifter?

Enligt den nationella IT-strategin är det tre

områden som skall prioriteras i syfte att främja

utvecklingen av informations- och kunskapssamhället,

nämligen rättsordningen, utbildningen och samhällets

informationsförsörjning. För varje område angavs i

1996 års riksdagsbeslut ett antal målsättningar.

Målen för statens insatser på rättsområdet är att

genomföra författ-ningsändringar inom prioriterade

rättsområden inom tre år samt att finna effektiva

former för en kontinuerlig juridisk uppföljning av

den snabba utvecklingen på IT-området.

Målet inom utbildningsområdet är att kunskaper om

informationsteknik och dess användningsmöjligheter

skall föras in på alla nivåer i utbildningsväsendet

inom tre år.

Målet inom området för samhällets

informationsförsörjning är att utforma en väl

fungerande infrastruktur som ger hög tillgänglighet

till basinformation och som verkar

tillväxtbefrämjande.

Med utgångspunkt i målen för den övergripande

nationella IT-strategin redovisades i 1996 års

riksdagsbeslut ett handlingsprogram för att bredda

och utveckla IT-användningen. Utöver åtgärder inom

de tre prioriterade områdena redovisades åtgärder

inom ett stort antal samhällssektorer och

politikområden. Med hänsyn till den snabba

utvecklingen på IT-området angavs att programmet

borde betraktas som ett första samlat

åtgärdsprogram, som fortlöpande behöver anpassas och

vidareutvecklas.

1.2 Regeringens skrivelse 1998/99:2

Informationssamhället inför 2000-talet

Regeringen anger att den nationella IT-strategin

samt målen för denna ligger fast. Huvudinriktningen

skall även fortsättningsvis vara att stimulera

användningen av informationstekniken. En

marknadsmässig utveckling av nät, tillämpningar och

informationssystem samt valfrihet för användarna

skall förenas med politiskt fastställda mål och

riktlinjer för hur samhällets kommunikations- och

informationssystem skall fungera.

Målet är att alla skall ha lika möjligheter att

använda informationstekniken som ett medel för ökad

kunskap, demokrati och rättvisa.

Informationsteknikens möjligheter skall utnyttjas

för att skapa tillväxt och sysselsättning och därmed

öka Sveriges konkurrenskraft. Informationstekniken

skall vara ett medel för att utveckla

välfärdssamhället, öka medborgarnas livskvalitet

samt överbrygga de eventuella klyftor i samhället

som finns. Informationstekniken skall också användas

för att stödja grupper i samhället med särskilda

behov. Vidare kan informationstekniken vara ett

medel för att skapa en bra miljö.

Regeringen anger att även

fortsättningsvis bör rättsordningen,

utbildningen och samhällets

informationsförsörjning prioriteras. För

de närmaste åren anges följande mål för

dessa tre områden.

-_Författningsändringar inom prioriterade områden

skall vara genomförda senast under år 2000.

Effektiva former skall finnas för en kontinuerlig

juridisk uppföljning av den snabba utvecklingen på

området.

-_Kunskaper om informationsteknik och dess

användningsområden skall föras in på alla nivåer i

utbildningsväsendet senast under år 2000.

-_Det skall finnas en hög tillgänglighet till

basinformation genom en väl fungerande infrastruktur

för samhällets informationsförsörjning.

I skrivelsen framhålls vidare att ett gemensamt

regelverk för de liberaliserade telemarknaderna är

av väsentlig betydelse för utvecklingen på IT-

området. Den svenska målsättningen har varit och

kommer fortsättningsvis att vara att påverka det

framtida regelverket inom EU i riktning mot en

överskådlig och mer generell reglering som inte

hämmar den tekniska utvecklingen på området

samtidigt som användarna garanteras tillgång till

grundläggande tjänster.

1.3 Övergripande utgångspunkter

1.3.1 Motionsförslag

Carl Bildt m.fl. (m) framhåller i motion T818 att

som mål för IT-politiken bör gälla att Sverige

senast år 2010 skall vara en av den globala ut-

vecklingens främsta nationer när det gäller varje

del av utnyttjandet av IT (yrkande 1). Politikens

roll är inte att bygga framtiden utan i stället att

röja väg för den företagsamhet och kreativitet som

ständigt söker nya vägar och nya möjligheter. I

stället för att inrikta politiken på regleringar,

likformighet och stora nationella enhetsprogram

måste politiken göra det lättare för människor och

företag att utvecklas i det samhälle som nu

successivt ersätter industrisamhället.

Enligt Moderata samlingspartiet bör vidare statens

verksamhet snabbt anpassas till IT-samhället

(yrkande 2). Alla statliga myndigheter, verk och

statliga företag bör ha en strategi för användningen

av IT som en viktig del i sitt informationsuppdrag

till medborgarna. Regeringen bör därför skyndsamt

återkomma till riksdagen med förslag till samlade

riktlinjer för webb-baserad information och

användning av Internet för kommunikation med

medborgarna.

Motionärerna anser att den strategiska ledningen av

IT-frågan i regeringen är oklar (yrkande 13).

Behovet av en tydlig politisk ledning är än större

mot bakgrund av att frågan i riksdagen behandlas av

flera utskott. Regeringens hantering av IT-

kommissionen bedöms av olika skäl ha försvagat

kommissionens ställning. En viktig orsak är att den

medvetet givits en mer undanskymd roll. Sverige har

de senaste åren tappat farten när det gäller

introduktion av informationsteknik på olika

samhällsområden. Motionärerna bedömer att regeringen

inte kan reparera den skada som skett. Behovet av

ledning för att åstadkomma ett ökat utnyttjande av

informationstekniken är därför oförändrat. Det är

framför allt tre uppgifter som bör sättas i

förgrunden, nämligen att skolan ges tillgång till

informationsteknikens alla möjligheter, att den

offentliga förvaltningen görs effektivare och

öppnare samt att sekelskiftesövergången kan ske på

ett kompetent och ansvarsfullt sätt.

Enligt motionen är det ytterst regeringens sak att

avgöra om den anser sig kunna leda IT-kommissionen

så att dessa centrala uppgifter kan skötas på ett

tillfredsställande sätt. Kan inte regeringen detta

bör IT-kommissionen ersättas av ett organ med ett

entydigt mandat och med nödvändiga resurser för att

kunna inspirera och leda Sveriges användning av

informationstekniken (yrkande 14).

Lars Björkman och Ola Karlsson (båda m) påminner i

motion T813 om att Telias infrastruktur har byggts

upp med skattemedel och avgifter som erlagts av

telekunderna. Den monopolställning som Telia har

genom att förfoga över detta nät utgör en effektiv

spärr för konkurrerande företag att erbjuda liknande

tjänster. Motionärerna förordar därför att andra

operatörer ges ökade möjligheter att i konkurrens

utnyttja nätet.

Sten Tolgfors (m) anger i motion K282 att regeringen

saknar visioner och förståelse för

informationsteknikens möjligheter. Regeringen

uppfattar informationstekniken som ett hot som kan

leda till kunskapsmässig och klassmässig

segregation. Regeringens grundläggande

förhållningssätt i IT-frågorna är statlig styrning

och politisk kontroll. Denna attityd gör att Sverige

går miste om en del av de möjligheter som

informationstekniken erbjuder. Enligt motionären

finns det ingen anledning att offentliga organ skall

driva kommersiella webbplatser och därmed konkurrera

med privata aktörer.

Sven Bergström m.fl. (c) framhåller i motion T808 om

digital allemansrätt att informationstekniken kan

bidra såväl till en kraftfull utveckling inom alla

samhällsområden och för alla människor som till att

skapa nya klyftor. Vilken effekt som blir avgörande

beror till stor del på den strategi som riksdagen

formulerar. Ett fundamentalt krav på IT-politiken är

därför klara och tydliga spelregler för marknadens

aktörer. Grunden för reglerna bör vara att främja

konkurrens och jämförbarhet mellan olika operatörer

i syfte att sätta konsumenternas behov och intressen

främst. För att främja konkurrensen bör därför en

översyn göras av telelagen så att Post- och

telestyrelsen får effektiva sanktionsinstrument i

det fall deras synpunkter på hur konkurrensen

hanteras inte efterlevs.

Gudrun Schyman m.fl. (v) anger i motion T803 att det

stora problemet inom IT-området är de skillnader som

finns i tillgång till och användning av IT mellan

människor från olika socialgrupper, mellan män och

kvinnor, mellan människor i olika åldrar, mellan

funktionshindrade och icke funktionshindrade, mellan

hög- och lågutbildade och mellan storstadsbor och

glesbygdsbor. Att utjämna klyftor mellan olika

samhällsgrupper bör därför vara ett av de

prioriterade områdena inom IT-politiken (yrkande 1).

Vidare framhålls i motionen att IT öppnar

möjligheter för en bättre resurshushållning.

Pappersåtgången kan exempelvis minskas drastiskt

genom elektronisk dokumenthantering, ökad användning

av elektronisk post, elektroniska konferenser och

annan informationsteknik. Även behovet av lokaler

kan minska med en ökad IT-användning eftersom lager,

arkivrum, kontorsytor, etc. kan göras mindre. Ökat

hemarbete leder vidare till ett förbättrat

utnyttjande av befintliga byggnader. Framför allt

kan ökad IT-användning väsentligen minska

transportbehovet, vilket ger stora miljövinster. Ur

miljösynpunkt är detta välkommet eftersom

energiåtgång och materialåtgång därmed kan minska.

Mot denna bakgrund framhålls att ett mål för den

nationella IT-strategin bör vara att främja och

påskynda utvecklingen av ett ekologiskt uthålligt

samhälle (yrkande 11).

Motionärerna erinrar vidare om att staten i

allmänhet har stått för finansieringen av en stor

del av den utbildning och forskning som utgör

företagens intellektuella kapital. Eftersom det

sällan är privatekonomiskt lönsamt att satsa på

sådan utbildning och forskning, som i första hand

kommer till kollektiv nytta, är det nödvändigt att

stat och kommuner tar på sig detta ansvar. Men det

är också ett samhälleligt slöseri - och en orättvisa

gentemot skattebetalarna - att delar av detta

kapital utan vidare kan monopoliseras av ett

privatägt företag och dess aktieägare. Enligt

motionen bör därför staten bli bättre på att själv

söka patent och ta in royalties på de nya idéer och

produkter som tas fram i den statligt finansierade

forskningen. Staten bör också se till att de

kunskaper som tas fram med skattemedel kommer hela

samhället - både företag och enskilda - till godo

(yrkande 6).

I motionen understryks slutligen att staten bara i

en mycket begränsad omfattning kan styra den trafik

som går på de elektroniska vägarna. Staten borde

dock kunna använda sitt ägande i olika IT-företag

till att skapa ett slags motsvarighet till Banverket

på IT-området, ett Statens databanverk. Enligt

motionärerna bör det vara en politisk uppgift att se

till att tillgängligheten till de olika näten inte

förbehålls en informationsteknologisk elit utan att

alla kan använda den nya tekniken till rimliga

kostnader. Principen bör vara politiskt ansvar och

samhällsägande för maximal tillgänglighet och stor

frihet för den enskilde att använda denna

samhälleliga teknologi. Staten uppmanas därför att

aktivera sitt ägande i IT-relaterade företag och

inte sälja ut de strategiska tillgångarna. Mot denna

bakgrund begärs att en utredning tillsätts om att

inrätta ett Statens databanverk (yrkande 7).

1.3.2 Utskottets ställningstagande

IT-politiska utgångspunkter

Utskottet anser att informationstekniken har stor

betydelse för möjligheterna att utveckla samhället i

positiv riktning. Informationstekniken påverkar vår

produktionsförmåga och våra levnadsmönster liksom

demokratiska värden såsom medborgarnas möjligheter

till insyn och deltagande i samhällsutvecklingen.

Informationstekniken bör därför inte betraktas

enbart som ett verktyg för att uppnå ökad

effektivitet och måluppfyllelse inom olika områden.

Utskottet anser det viktigt att ett målmedvetet och

kraftfullt arbete sker så att Sverige befäster sin

tätposition som IT-land och för att en fortsatt

övergång kan ske till ett kunskaps- och

informationssamhälle.

Utskottet delar regeringens bedömning att det inte

finns skäl att redan nu ompröva den nationella

strategin eller handlingsprogrammet. Det betyder att

huvudinriktningen för politiken på IT-området bör

ligga fast. Som utskottet framhöll våren 1996 i

samband med riksdagens IT-beslut förutsätts att

målen för IT-användningen kommer att

vidareutvecklas och förtydligas. Det redovisade

handlingsprogrammet förutsätts vidare genomföras

snabbt och kraftfullt. Utskottet ser det som

naturligt att i den fortsatta avrapporteringen en

närmare beskrivning ges av hur de olika åtgärderna i

handlingsprogrammet bidrar till att uppfylla de

övergripande IT-politiska målen. Det innebär också

att en tydligare redovisning bör ges av hur IT-

användningen i samhället utvecklas. Därmed kan mål-

och resultatstyrningen förbättras vilket enligt

utskottets mening är av särskild betydelse med

hänsyn till informationsteknikens samhällsomdanande

kraft.

Utskottet konstaterar att i motion T818 (m) riktas

invändningar mot såväl den nationella IT-strategin

som regeringens ledning av IT-politiken. Utskottet

har inget att erinra mot utgångspunkterna för det

arbete som nu pågår för att föra Sverige in i

informations- och kunskapssamhället.

Handlingsprogrammets omfattning och den snabba

takten i genomförandet möjliggör att användningen av

informationstekniken kan breddas och utvecklas i den

riktning som riksdagen tidigare angett. Enligt

utskottets uppfattning är det en bra strategi att

utnyttja informationsteknikens möjligheter att skapa

tillväxt och sysselsättning, utveckla demokratin och

skapa ett samhälle som bygger på jämlikhet, rättvisa

och ekologisk hållbarhet. Det nationella

handlingsprogrammets har också som utgångspunkt att

möjliggöra en positiv IT-utveckling samtidigt som

programmet beaktar de risker som finns. Utskottet är

inte berett att ompröva den nationella IT-strategin.

När det gäller motionärernas synpunkter på IT-

kommissionen kan utskottet nämna att regeringen den

14 maj 1998 har tillkallat en ny IT-kommission

(K98/1737/1) för att analysera informationsteknikens

påverkan på sam- hällsutvecklingen. Anledningen till

ombildningen är att markera att kommissionens arbete

delvis har fått en ny inriktning. Det betyder bl.a.

att informationsteknikens påverkan på samhället ur

ett framtida perspektiv skall betonas ytterligare

och att eventuella problem skall analyseras och

synliggöras samtidigt som framtida möjligheter inom

IT-området skall lyftas fram. Vidare gäller att den

nya kommissionen skall bistå regeringen i dess

arbete med IT-frågor genom att ge råd och föreslå

konkreta åtgärder samt medverka till att information

sprids till allmänheten. Uppdraget sträcker sig över

en femårsperiod. Kommissionen skall -_förutom

rapporter om särskilda frågor -_årligen senast den

31 maj rapportera till regeringen.

Utskottet bedömer att IT-kommissionen hittills har

gjort ett förtjänstfullt arbete. IT-kommissionens

nya direktiv och arbetsformer bör också vara väl

ägnade att främja en ökad IT-användning i sådana

former att en positiv samhällsutveckling främjas.

Beträffande motion T803 (v) yrkande 1, konstaterar

utskottet att motionärernas önskemål om att IT-

utvecklingen skall komma hela samhället till godo

överensstämmer med de utgångspunkter som den

nationella IT-strategin vilar på. Enligt

handlingsprogrammet för att bredda och utveckla

användningen av informationsteknik gäller sålunda

att alla medborgare skall kunna dra nytta av

informationsteknikens möjligheter. Det betyder att

samhället genom olika åtgärder skall försöka

förhindra att IT-utvecklingen skapar nya klyftor i

samhället och överbrygga nuvarande klyftor mellan

bl.a. befolkningsgrupper och regioner.

När det gäller motionärernas önskan att staten

skall spela en mer aktiv roll (yrkandena 6 och 7)

delar utskottet deras uppfattning att

tillgängligheten till de olika kommunikationsnäten

bör vara så fri som möjligt och att alla bör kunna

använda den nya tekniken till rimliga priser. Som

framgår av 1996 års riksdagsbeslut om IT-politiken

gäller att en marknadsmässig utveckling av nät,

tillämpningar och informationssystem samt valfrihet

för användarna skall förenas med politiskt

fastställda mål och riktlinjer för hur samhällets

kommunikationssystem skall fungera.

Internetbaserad information

Beträffande yrkande 13 i motion T818 (m) om att

regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen

med förslag till samlade riktlinjer för webb-baserad

information för myndigheternas kommunikation med

medborgarna vill utskottet först hänvisa till att

sedan hösten 1997 finns en gemensam Internetplats

för den offentliga sektorn i Sverige som heter

Sverige Direkt. Syftet är att ge medborgarna en

gemensam ingång till den offentliga sektorns

information på Internet. Redaktionen för Sverige

Direkt ställer vissa minimikrav på myndigheternas

webbplatser. Kraven är att webbplatsen är godkänd

för publicering av den aktuella myndigheten, att

den har uppgifter om senaste uppdatering, att den

har länkar och innehåll som regelbundet kontrolleras

samt att den har en välkomstsida med en tydlig

organisationsmarkering och uppgift om

informationsansvarig. Till detta kan läggas att

informationsservice via Internet till medborgarna

numera är vanligt förekommande i den statliga

förvaltningen och att hemsidor,

myndighetsinformation, tjänster och konkreta

ärenderutiner finns hos såväl centrala som lokala

myndigheter.

Utskottet vill vidare hänvisa till att regeringen

nyligen i en skrivelse till riksdagen (skr.

1997/98:19) har redovisat det pågående arbetet med

att bygga ut infrastrukturen för den offentliga

sektorns kunskaps- och informationsförsörjning.

Regeringen bedömer att utvecklingen mot alltmer

datoriserade ärendeprocesser är bra och gör det

möjligt för förvaltningen att arbeta bättre över

myndighetsgränser. Regeringen anser vidare att

samverkan mellan myndigheter kan bespara staten

resurskrävande uppbyggnader av databaser och

förbättra kvaliteten i lagrad information. När det

gäller IT-infrastrukturen anser regeringen att

myndigheterna bör använda kommunikation baserad på

Internetstandarder mot medborgare och företag,

därför att tekniken uppfyller de krav som kan

ställas på en öppen kommunikationsarkitektur. Genom

myndigheternas användning av system som bygger på

Internet åstadkoms en enhetlig miljö för samverkan,

utveckling, drift och säkerhet.

Av skrivelsen framgår vidare att regeringen anser

att en detaljstyrning av förvaltningens IT-

utveckling varken är möjlig eller önskvärd. Däremot

är det önskvärt att det finns fungerande riktlinjer

för uppbyggnaden av en gemensam infrastruktur för

den offentliga förvaltningen. Arbetet med att

utveckla riktlinjer och sprida resultaten bör

fördjupas inom områdena för självbetjäning,

uppgiftsinsamling från medborgare och företag samt

informationsspridning. Riktlinjerna bör knyta an

till de förvaltningspolitiska målen och tjäna som

grund för styrning och uppföljning inom IT-området.

Regeringen anser att myndigheter vilkas verksamhet

riktar sig främst till företag och medborgare bör

erbjuda elektroniska tjänster för självbetjäning som

komplement till traditionella tjänster. I begreppet

självbetjäning ligger möjligheten att elektroniskt

få tillgång till myndighetsinformation, blanketter,

föreskrifter, lagar och förordningar. Självbetjäning

innebär även möjligheter att kunna lämna in

blanketter och uppgifter elektroniskt till statliga

myndigheter och i övrigt initiera ärenden

elektroniskt där detta är möjligt med hänsyn till

lagstiftningen. Tjänsterna bör bygga på hemsidor på

Internet, elektroniska blanketter, elektroniskt

tillgänglig myndighetsinformation samt elektroniskt

tillgängliga lagar och förordningar.

Utskottet anser mot denna bakgrund att genomförda

åtgärder och pågående utvecklingsinsatser för ökad

IT-användning skapar goda möjligheter för att

myndigheternas service till medborgare och företag

kan vidareutvecklas och möta de förändrade krav som

övergången till informationssamhället ställer.

Torget och Passagen

Beträffande motion K282 (m) som ifrågasätter om

offentliga organ bör driva kommersiella webbplatser

vill utskottet först hänvisa till teknikutvecklingen

på IT-området. Under senare år har skillnaderna

mellan olika former av tele-, data- och

massmediekommunikation minskat. Denna utveckling har

även påverkat de olika branscherna inom medie- och

kommunikationsområdet. Den internationella

utvecklingen på teleområdet gör t.ex. att många

teleoperatörer väljer att utvidga sina verksamheter

till närliggande affärsområden. Denna

verksamhetsförändring betraktas som affärsmässigt

nödvändig och som en förutsättning för att olika

moderna IT-tjänster skall kunna införas.

Vidare kan nämnas att en särskild utredare har

tillkallats för att se över behovet av samordnad

lagstiftning för radio, TV och televerksamhet. Av

utredarens direktiv framgår bl.a. att en prövning

skall göras av om det behövs ytterligare

lagstiftning för att säkerställa yttrandefrihet,

tillgänglighet och mångfald inom området för

elektroniska informationstjänster samt för att

motverka skadliga konkurrensbegränsningar (dir.

1997:95).

Utskottet vill vidare tillägga att såväl Telias

marknadsplats på Internet "Passagen" som Postens

motsvarighet "Torget" har visat sig vara

framgångsrika. Passagen och Torget ligger t.ex.

stadigt i toppen när det gäller antalet besökare hos

de svenska webbsidorna på Internet. Antalet besökare

på Torget beräknas i genomsnitt uppgå till 300 000

per dag. Därmed har Telia kunnat sälja

Internetabonnemang och öka intäkterna genom en ökad

Internettrafik. Posten har gynnats av att Torget

bidragit till att den elektroniska handeln med varor

vuxit. Paketdistribution och girobetalningar behövs

om handeln skall fungera och Posten har båda dessa

verksamheter.

Enligt utskottets bedömning har Telias och Postens

satsningar på marknadsplatser på Internet bidragit

till att påskynda Internetanvändandet i Sverige.

Utskottet konstaterar vidare att i det framväxande

IT-samhället kan klara kopplingar finnas mellan

offentliga organs kärnverksamhet och aktiv

Internetbaserad verksamhet. Enligt utskottets mening

vore det mot denna bakgrund mindre välbetänkt att

införa ett generellt förbud för offentliga organ att

uppträda med kommersiella webbplatser på Internet.

Lagstiftnings- och marknadsfrågor

Utskottet vill beträffande yrkandena i motionerna

T808 (c) och T813 (m) om en översyn av telelagen och

en konkurrensutsättning av telenätet erinra om att

den svenska telemarknaden under senare år har

genomgått stora förändringar som påverkat statens

roll och ansvar. Avregleringen av telemarknaden har

i Sverige liksom i många andra europeiska länder

medfört att en helt ny lagstiftning har införts.

Syftet med den svenska telelagen (1993:597) är att

på en öppen telemarknad skapa förutsättningar för

staten att se till att de telepolitiska målen kan

uppnås.

Den snabba utvecklingen på teleområdet har sedan

lagens tillkomst föranlett en rad regeländringar.

Det gäller exempelvis regler om samtrafik och

nummerportabilitet i syfte att främja uppbyggnaden

av en väl fungerande telemarknad. Post- och

telestyrelsen har vidare fått en utökad tillsynsroll

samt ett tydligare ansvar som sektorsmyndighet på

teleområdet. Det tidigare avtalet mellan staten och

Telia AB om särskilda åtaganden har vidare ersatts

med generella regler.

Utskottet vill fästa uppmärksamhet på att marknaden

på telekommunikationsområdet har utvecklats de

senaste åren genom att flera avtal träffats om

samtrafik mellan teleoperatörerna. Samtrafiktaxorna

har samtidigt sjunkit väsentligt samtidigt som

priskonkurrens har uppstått även när det gäller

lokalsamtal. Vidare kan nämnas att investeringar har

påbörjats av andra operatörer i med Telia

konkurrerande uppkopplingsnät.

Enligt utskottets mening finns det mot denna

bakgrund inte skäl att ompröva den grundläggande

marknadsregleringen på telekommunikationsområdet.

Det betyder att konkurrensen även fortsättningsvis

bör betraktas som ett viktigt medel för att uppfylla

de telepolitiska målen. Samma villkor och samma

förutsättningar bör gälla för alla operatörer.

Inriktningen bör vara att uppnå en väl fungerande

marknadssituation som gör det möjligt att utnyttja

telekommunikationer på ett aktivt sätt för att skapa

tillväxt och sysselsättning, utveckla

välfärdssamhället och öka medborgarnas livskvalitet.

Utskottet vill slutligen hänvisa till Post- och

telestyrelsens ansvar att följa upp och redovisa

marknadsutveckling och regionala konsekvenser på

telemarknaden.

Miljömål

Beträffande motion T803 (v) yrkande 11, om att

tillföra den nationella IT-strategin ett miljömål,

vill utskottet betona det klara samband som finns

mellan IT och miljö. I många fall är de miljövinster

som kan uppnås genom IT-utvecklingen betydande. Med

möjligheter till distansarbete och distansutbildning

kan mycket resande i dag framstå som onödigt. Många

transporter kan samordnas och dirigeras effektivare

med hjälp av datakommunikation och datorstödd

trafikledning. IT-utvecklingen gör det även möjligt

att enklare lagra, utbyta och transportera

information.

Informationstekniken minskar dock inte automatiskt

belastningen på miljön. Utskottet vill därför erinra

om att informationstekniken enligt gällande IT-

politiska riktlinjer skall utnyttjas för att öka

medborgarnas livskvalitet. Därav följer enligt

utskottets mening att utvecklingen mot ett

informationssamhälle även måste innebära en

utveckling mot ett långsiktigt hållbart ekologiskt

samhälle. Vidare kan erinras om att målen för IT-

användningen kommer att vidareutvecklas och

förtydligas.

Med hänvisning till vad som ovan anförts avstyrker

utskottet motionerna T803 (v) yrkandena 1, 6, 7 och

11, T808 (c) yrkande 2, T813 (m) yrkande 1, T818 (m)

yrkandena 1, 13 och 14 och K282 (m) yrkande 3.

1.4 Digital infrastruktur och regional

utveckling

1.4.1 Motionsförslag

Carl Bildt m.fl. (m) framhåller i motion T818 att

det måste vara en statlig huvuduppgift att garantera

informationsteknikens infrastruktur och se till att

snabba kommunikationsmöjligheter finns i hela

landet. Det innebär att bredbandsuppkoppling skall

vara möjlig för företag och hushåll i hela Sverige

till en rimlig kostnad. Infrastrukturutbyggnaden bör

i första hand ske på marknadens villkor. Staten har

dock ett särskilt ansvar att driva på utvecklingen

inom tre områden, nämligen skolan, vården och

glesbygden. För att kunna utveckla bruket av

informationstekniken framhålls att landets samtliga

grund- och gymnasieskolor bör vara uppkopplade med

bredbandsförbindelser så att videokonferenser

möjliggörs senast år 2000. För glesbygd, särskilt i

Norrland, kan det bli nödvändigt att lämna särskilt

stöd för uppkoppling. Stödet skall i så fall vara

begränsat till nödvändig infrastruktur och den

tekniska lösning som väljs skall bestämmas lokalt.

Lars Björkman och Ola Karlsson (båda m) konstaterar

i motion T813 att informationstekniken gör ständiga

framsteg. För alltfler företag blir goda möjligheter

till kommunikation med IT en förutsättning för

fortsatt och vidareutvecklad verksamhet. Enligt

motionärerna är det en självklarhet att hela landet

bör ha tillgång till höghastighetskommunikation till

skäliga priser. Staten bör därför handla upp sådan

av Telia eller av andra operatörer.

I motion K282 av Sten Tolgfors (m) framhålls att

varje hem och företag bör ges tillgång till bredband

till ungefär samma kostnad som telefonabonnemang

senast om cirka tre år. Aktörerna på marknaden

bedöms kunna bygga huvuddelen av de erforderliga

näten på kommersiella grunder. Staten har endast en

roll i de fall där ingen utbyggnad annars skulle

komma till stånd. Staten bör dock varken bygga, äga

eller driva bredbandsnäten utan i stället handla upp

bredbandskommunikation av privata aktörer.

Befolkningsunderlag och avstånd kommer att styra

vilka tekniska lösningar - radio, satellit,

optokabel, elnät eller mobiltelefoninät - som väljs.

I skolans fall anges att tjänsten bredband bör

upphandlas av Skolverket. Motionären förordar vidare

att hushållen bör få göra s.k. ROT-avdrag för att

dra in bredbandsförbindelser i hemmen.

Johnny Gylling m.fl. (kd) påtalar i motion T223 att

snabba IT-förbindelser för distansarbetare och

småföretagare är en förutsättning för fler

arbetstillfällen i glesbygden. Fortfarande är det

dock ca 15 % av Telias kunder som inte erbjuds ISDN

till rimlig kostnad. Exempelvis kan en ISDN-

anslutning 35 km från Visby kosta 40 000 kr vilket

kan jämföras med ett anslutningspris mindre än 2 000

kr i Stockholm. I extrema fall kan priset på en

ISDN-installation uppgå till 60 000 kr. Motionärerna

bedömer dessa prisskillnader som så orimliga att

åtgärder måste vidtas.

Centerpartiets utgångspunkt är enligt motion T808 av

Sven Bergström m.fl. (c) att informationstekniken

skall komma alla till del, oavsett kön, ålder,

social och ekonomisk bakgrund eller var man bor i

landet. En strategi för detta innebär bl.a.

satsningar på att bygga ut infrastrukturen i hela

landet. Genom bredbandskommunikation i alla delar av

landet ökar möjligheten för företag att etablera sig

utanför de tätbefolkade områdena runt storstäderna.

Centerpartiet menar att staten inte helt kan

frånhända sig ansvaret för utbyggnad av en digital

infrastruktur. Ett statligt ansvarstagande innebär

en garanti för att alla får tillgång till

infrastrukturen på lika villkor. Centerpartiet menar

att mycket talar för att en snabb utbyggnad av

fibernät till hemmen skulle kunna bidra till ett

tekniskt språng som leder till utveckling och

förbättrad konkurrenskraft i hela landet. En sådan

utbyggnad skulle innebära att staten ansvarar för

att bygga den finmaskiga digitala infrastrukturen -

de elektroniska grusvägarna - till varje hem och

arbetsplats. Marknadens aktörer bör därefter få

konkurrera om trafiken på förbindelser mellan

knutpunkter dit hushållen ansluts - de digitala

motorvägarna. Motionärerna förordar mot denna

bakgrund att regeringen skall utreda hur en

utbyggnad av ett finmaskigt fibernät kan ske och

till vilken kostnad.

Lennart Daléus m.fl. (c) framhåller i motion N337

att en snabb utbyggnad av den elektroniska

infrastrukturen måste prioriteras. I avvaktan på att

ett nationellt nät av fiberoptiska förbindelser

kommer till stånd behövs dock andra tekniker.

Enhetstaxa bör finnas för ISDN-anslutning.

Åsa Torstensson (c) understryker i motion T201 att

en levande skärgård förutsätter åretruntboende

befolkning, bra infrastruktur och tillgång till

service och sysselsättning. Den nuvarande

prissättningen för anslutning till ISDN gör dock att

kostnaderna blir orimliga på många ställen i

skärgården. Motionären förordar därför att enhetliga

anslutningsavgifter tillämpas för ISDN på samma sätt

som för vanlig taltelefoni.

Agne Hansson framhåller i motion T214 (c) att

informationstekniken spelar en allt viktigare roll

för möjligheterna att etablera sysselsättning i

olika delar av landet, inte minst på landsbygden och

ett glesbygdslän som Kalmar. Det är därför viktigt

att utbyggnaden av telenätet sker på ett sådant sätt

att en framsynt satsning på den nya tekniken kan ske

utan hinder. Motionären förordar därför att

fiberoptiknätet snabbt byggs ut i länet.

Eskil Erlandsson (c) framhåller i motion T801 att

många människor i dag flyttar ut från tätorterna och

arbetar på distans. För dessa är tillgången till

goda elektroniska kommunikationer till rimliga

priser nödvändig. En snabb utbyggnad av den

elektroniska infrastrukturen måste därför

prioriteras. Enligt motionären är det en självklar

politisk uppgift att den grundläggande teletjänsten

skall innefatta en kvalitet som möjliggör

kommunikation med ISDN-kapacitet eller motsvarande

till enhetliga anslutningsavgifter (yrkande 1).

Motionären förordar vidare att det måste vara

möjligt att i hela landet kunna utnyttja avancerade

teletjänster. Det finns i dag nya tekniska lösningar

för att avsevärt öka kapaciteten i accessnätet med

exempelvis ADSL-baserade tjänster och VDSL. Det är

angeläget att denna teknik snabbt kan erbjudas i

hela landet till rimliga priser (yrkande 2).

Enligt motion N275 av Agne Hansson m.fl. (c) krävs

en utvidgning av det nationella ansvaret för att

uppnå väl fungerande och rikstäckande tele- och

datakommunikationer. I åtskilliga delar av sydöstra

Sverige fungerar mobiltelefonin bristfälligt eller

inte alls samtidigt som det finns brister i nätet

genom avsaknad av AXE-växlar. Även indelningen i

riktnummerområden är till stor nackdel för

kommunerna i sydöstra Sverige jämfört med exempelvis

Stockholmsområdet. Sammantaget innebär dessa brister

ett avsevärt utvecklingshinder för många orter i

sydöstra Sverige. Regeringen föreslås därför få i

uppdrag att klarlägga hur sydöstra Sverige snabbt

och till låg kostnad kan få en service inom tele-

och datakommunikation som är i klass med vad som

redan erbjuds i Stockholms innerstad.

Elver Jonsson och Runar Patriksson (båda fp)

framhåller i motion T227 vikten av att utbyggnaden

av den nya teletekniken påskyndas för att främja

utvecklingen i Dalsland.

Runar Patriksson och Yvonne Ångström (båda fp)

understryker i motion N237 att väl utbyggda och

fungerande telekommunikationer är av mycket stor

betydelse i glesbygden. Kontakterna med omvärlden

via tele och data måste vara tillförlitliga. Det är

även viktigt att telekommunikationer kan användas

till ett rimligt pris. Telias prisförändring förra

hösten, som innebar att samtal till intilliggande

riktnummerområde skulle räknas som rikssamtal,

visade hur hårt en avgiftshöjning slår i landets

glesbefolkade delar. Det är dags för en

riktnummerreform i Sverige som syftar till att

minska antalet riktnummerområden.

Helena Bargholtz m.fl. (fp) framhåller i motion K231

att möjligheterna att kunna använda kabelnät,

satellit-TV och digitala markbundna signaler för

datakommunikation är mycket betydelsefulla. Staten

bör dock avstå från storskaliga planer på bredband

för alla. Staten bör inte gå in för något särskilt

system eller lansera någon storskalig plan för att

ge alla bredband. Om ingen aktör tillåts att

dominera marknaden kommer konkurrensen, på samma

sätt som för mobiltelefoni, att driva ner priserna

(yrkande 9).

Motionärerna framhåller vidare att ledningar,

växlar, AXE-system etc. skall hålla en jämförbar

standard och taxa över hela Sverige. Staten skall ha

som mål att alla bör ha tillgång till Internet

(yrkande 7).

Gudrun Schyman m.fl. (v) framhåller i motion N335

att Vänsterpartiet i ett flertal motioner under

senare år betonat vikten av att hela befolkningen

får tillgång till IT. Motionärerna föreslår därför

att staten ger Telia i uppdrag att utreda vad ett

optiskt fibernät till alla företag i landet skulle

kosta. Vänsterpartiet anser vidare att Telia

samtidigt bör få i uppdrag att utreda också vad ett

fibernät till alla hushåll i landet skulle kosta.

För att förnya strukturen föreslås att ROT-avdrag

införs för att främja utbyggnaden av ett optiskt

fibernät till hushållen. Motionärerna påtalar vidare

att det behövs en förbättrad samordning mellan IT-

projekt som finansieras offentligt respektive

marknadsmässigt.

Kristina Zakrisson (s) framhåller i motion T2 att

det fortfarande finns orter där tillgång till ny

informationsteknik inte är lika god som på andra

håll i landet. Att utvecklingen av ny teknik och nya

tillämpningar i dag är helt marknadsledd innebär att

satsningarna framför allt görs inom tätbefolkade

områden. Detta är ett viktigt argument för att de

samhällsomfattande tjänsterna som anges i telelagen

skall utvidgas till att omfatta även kommunikation

med högre kapacitet än telefonitjänst. Enligt

motionärerna borde det vara lika naturligt att

staten har det övergripande ansvaret för den formen

av kommunikationer som t.ex. för vägar och

järnvägar. Mot denna bakgrund begärs att staten tar

det övergripande ansvaret för att de tjänster som

krävs för användandet av IT finns tillgängliga i

hela landet.

I motion T231 av Berit Andnor m.fl. (s) anges att en

viktig hörnpelare för det svenska samhället är att

grundläggande service i form av vägar, järnvägar,

flyg, post och telekommunikationer erbjuds i hela

landet på likvärdiga villkor. Staten bör därför

styra utbyggnaden av höghastighetsnät för

datakommunikation på ett sådant sätt att hela landet

ges likvärdiga utvecklingsmöjligheter (yrkande 9).

Staten bör vidare verka för att teletaxorna så långt

möjligt görs avståndsoberoende (yrkande 10).

I motion T811 av Per-Olof Svensson m.fl. (s) anges

att de offentliga organisationerna i Gävleborg

tillsammans med näringslivet har tagit fram ett

förslag till strategi för utveckling av IT-

infrastrukturen. Förslaget omfattar uppbyggnaden av

en regional IT-infrastruktur med speciell inriktning

mot att bygga IT-nät till de mindre

landsbygdsområdena. Parallellt med

infrastruktursatsningen planeras en omfattande

satsning på ett ökat användande av

informationsteknik bland företagen och inom den

offentliga sektorn. Kostnaden för åtgärdspaketets

infrastrukturdel har beräknats till 50 miljoner

kronor. Med hänsyn till att Gävleborgs län självt är

berett att satsa 25 miljoner kronor krävs enligt

motionen ett särskilt stimulansbidrag på 25 miljoner

kronor för att projektet skall kunna påbörjas.

I motion T814 av Agneta Ringman m.fl. (s) framhålls

att alla enligt telelagen garanteras tillgång till

teletjänster i hela landet. Lagen ger dock ingen

garanti för rikstäckande höghastighetsöverföring av

data och bild. Vad som är oroande är att det inte är

kommersiellt lockande att ta ansvar för de delar av

landet som ligger utanför storstadsområdena. Detta

leder i sin tur till ökade klyftor och regional

obalans. Regeringen uppmanas därför att med stor

kraft motverka ökade klyftor mellan dem som har

tillgång till avancerade teletjänster och teleteknik

och dem som inte har det.

Inger Lundberg m.fl. (s) anger i motion T812 att

Internet är på väg att spela en allt större roll i

det svenska samhället. I takt med att Internet får

större betydelse finns det anledning för samhället

att överväga om det behövs centralt fastställda

principer för prissättning på Internet. Det finns

också skäl att garantera att medborgare i alla delar

av landet har likvärdiga ekonomiska möjligheter att

använda ny teknik.

Sonja Fransson (s) lämnar i motion T807 exempel på

de olika priser som i dag finns i landet för ISDN-

anslutning. Prisskillnaderna bedöms som så stora att

Telia inte uppfyller de telepolitiska målen.

Motionären förordar i stället att likvärdiga villkor

skall gälla för teletjänster såväl i städer som på

landsbygden.

1.4.2 Utskottets ställningstagande

Utgångspunkter för en digital infrastruktur

Utskottet anser att informationstekniken har mycket

stor betydelse i arbetet med att stärka Sveriges

konkurrenskraft och utvecklingsmöjligheter. För att

informationstekniken skall kunna användas av många

och bli en verklig drivkraft för tillväxt och

välstånd fordras en infrastruktur som är

tillgänglig, kapacitetsstark, säker och

kostnadseffektiv. Tillgång till en väl fungerande

infrastruktur är också av stor betydelse för den

regionala utvecklingen. Allt- för dyra eller

kapacitetssvaga anslutningsmöjligheter utgör en

tillväxthämmande faktor för främst de mindre och

medelstora företagen. Även möjligheten till

distansarbete och distansutbildning är direkt

beroende av tillgången till IT-infrastruktur.

Utskottet konstaterar att de många motioner som

väckts om den digitala infrastrukturen visar att det

finns en betydande samsyn om informationsteknikens

betydelse för den nationella och regionala

utvecklingen. I ett regionalt och socialt perspektiv

är tillgång till IT-infrastruktur till rimliga

priser av central betydelse. Det är en förutsättning

för att målet om en bred IT-användning i samhället

skall kunna förverkligas. Det innebär att den

digitala infrastrukturen skall vara tillgänglig

också för olika grupper i samhället som t.ex.

funktionshindrade. På sikt handlar det om att på

bästa sätt försäkra sig om en gynnsam

samhällsutveckling i fråga om såväl sysselsättning

som ekonomisk tillväxt och välfärd. Genom en väl

utnyttjad informationsteknik kan hela vårt land

utvecklas.

Bredbandsutbyggnad m.m.

Ett stort antal motionärer efterlyser en snabb

utbyggnad av moderna kapacitetsstarka

bredbandsförbindelser för att möjliggöra interaktiv

kommunikation för data, ljud och rörliga bilder.

Vissa motionärer förordar att utbyggnaden skall ske

genom optiska fibrer medan andra menar att det

närmare teknikvalet inte nu bör låsas fast eftersom

den tekniska utvecklingen går så fort. Förslag

framförs vidare om att staten bör påskynda

utbyggnaden genom bl.a. offentlig upphandling,

bildande av en nätmyndighet - ett databanverk - och

införande av möjlighet till s.k. ROT-avdrag för

hushållens bredbandsanslutning.

Utskottet anser att motionärerna tar upp väsentliga

frågeställningar. Den snabba teknikutvecklingen och

den snabbt ökande IT-användningen, baserad på

Internet, ställer krav på en allt kapacitetsstarkare

infrastruktur. Utskottet anser därför att en

nationell utbyggnad av digital infrastruktur för

höghastighetsförbindelser är en viktig

framtidsfråga. En samordnad nationell utbyggnad för

bredbandig digital kommunikation aktualiserar dock

en rad frågor av såväl teknisk, lagstiftningsmässig,

ekonomisk som organisatorisk natur.

Utskottet vill först erinra om att statens ansvar

för infrastrukturen på IT-området i dag omfattar det

grundläggande telenätet. Genom telelagen (1993:597)

fastställs såsom ett övergripande mål att enskilda

och myndigheter skall få tillgång till effektiva

telekommunikationer till lägsta möjliga

samhällsekonomiska kostnader. I lagen regleras att

var och en skall ha möjlighet att från sin

stadigvarande bostad eller fasta verksamhetsställe

utnyttja telefonitjänst till ett rimligt pris inom

ett allmänt tillgängligt telenät. Med teletjänst

avses här överföring av tal, telefax samt

datakommunikation via låghastighetsmodem.

Som påtalas i flera motioner har dock kraven på

högre kommunikationshastigheter snabbt ökat.

Utvecklingen av ny teknik och nya tillämpningar är i

dag i huvudsak marknadsledd. Det innebär att

investeringarna koncentreras till områden där stora

trafikvolymer finns. Detta medför ofrånkomligen att

investeringarna i första hand görs inom

företagssektorn och att satsningar sker inom

tätbefolkade områden.

Utskottet vill vidare framhålla att den digitala

infrastrukturen inom flera kommuner för närvarande

byggs ut genom s.k. stadsnät där kommunens olika

drift- och serviceställen knyts ihop med fast

uppkopplade datanät. Satsningar görs även på

länsnivå, där projekt pågår som bl.a. finansieras av

KK-stiftelsen och EU. Vidare kan nämnas att

teleoperatörerna kontinuerligt uppgraderar sina nät

samtidigt som alternativa nät, som t.ex. elnät och

kabel-TV-nät, utvecklas för att även kunna användas

för telekommunikation. Även radioaccess (dvs.

anslutning av abonnent till lokalstation genom radio

i stället för tråd) i olika former förväntas öka,

och nya satellitbaserade system kan komma att byggas

ut. Av särskilt intresse i detta sammanhang är den

senaste teknikutvecklingen där man med s.k.

färgseparering kan mångdubbla överföringskapaciteten

i befintlig fibertråd.

Som uppmärksammas i flera motioner kan man inte

vara säker på var denna utbyggnad kommer att ske,

eller vilken teknik och kompetens som kommer att

behövas för att man skall kunna få tillgång till nya

tjänster. Det finns skäl att förmoda att vissa delar

av landet, huvudsakligen de större orterna, kommer

att få tillgång till dessa tjänster tidigare än

andra orter.

Regeringen har mot denna bakgrund den 23 juli 1998

tillsatt en särskild utredare med uppdrag att

undersöka tillgången till avancerad informations-

och kommunikationsteknisk infrastruktur ur ett

regionalt och socialt perspektiv (K 1998:07, dir.

1998:61). Utredaren skall kartlägga den befintliga

infrastrukturen, och bl.a. särskilt undersöka

kommunernas pågående infrastrukturutbyggnad. Med

kartläggningen som grund skall en analys göras av de

tekniska utvecklingstendenserna och de behov som

därvid kan väntas uppstå. Utredaren skall presentera

förslag till hur staten i samverkan med näringsliv

och teleoperatörer kan medverka till att en god

regional och social täckning av avancerad

informations- och kommunikationsteknisk

infrastruktur kan uppnås. Uppdraget skall redovisas

senast den 11 juni 1999.

Utskottet konstaterar att de olika frågor som

motionärerna aktualiserar om utbyggnaden och

prissättningen av bredband och

höghastighetsförbindelser ingår bland de frågor som

utredaren har att klarlägga. Det gäller bl.a.

önskemål om en kartläggning av kostnaderna för att

etablera ett nationellt bredbandsnät, frågan om en

nätmyndighet och hur staten eventuellt genom någon

form av partnerskap med olika aktörer kan medverka

till och främja utbyggnaden av den digitala

infrastrukturen.

Utskottet anser att det är mycket viktigt att en

avancerad informations- och kommunikationsteknisk

digital infrastruktur snabbt byggs ut i landet med

god regional och social täckning. Pågående

utrednings- och beredningsarbete är därför av stor

betydelse. Utskottet anser att något initiativ från

riksdagens sida inte nu är erforderligt. Motionerna

T2 (s), T214 (c) yrkande 17, T227 (fp) yrkande 5,

T231 (s) yrkande 9, T801 (c) yrkande 2, T808 (c)

yrkande 1, T811 (s), T812 (s), T813 (m) yrkande 2,

T814 (s), T818 (m) yrkande 2, K231 (fp) yrkandena

7 och 9, K282 (m) yrkande 6, N237 (fp) yrkande 5 och

N335 (v) yrkande 6 avstyrks därför av utskottet.

Prissättning

Utskottet vill framhålla att priserna för fast

telefoni i Sverige i ett internationellt perspektiv

är bland världens lägsta. Enligt utskottets mening

är det angeläget att denna position kan bibehållas

såväl när det gäller traditionella tjänster som

olika nya tjänster på teleområdet. Av det

telepolitiska målet följer också att alla skall

kunna få tillgång till teletjänster på likvärdiga

villkor. I sitt av riksdagen godkända betänkande

hösten 1997 har utskottet tidigare framhållit att

om taxorna i t.ex. storstadsområdena skulle sjunka

till följd av effektiv konkurrens så får inte

taxorna i andra regioner påtagligt släpa efter utan

de bör följa den genomsnittliga prisutvecklingen

(prop. 1996/97:61, bet. 1996/97: TU5, rskr.

1996/97:201). Vidare framhölls att det är viktigt

att prisutvecklingen på telefonitjänsten följs ur

ett konsumentperspektiv. Utskottet förutsatte därför

att regeringen noga uppmärksammar prisutvecklingen

och årligen rapporterar härom till riksdagen.

Beträffande de synpunkter som framförs i motionerna

om en utvidgning av begreppet bastelefoni, dvs. vad

som enligt telelagen skall inräknas som en

grundläggande samhällstjänst, vill utskottet

framhålla att telemarknaden är föränderlig. Den

tekniska utvecklingen driver ständigt fram nya och

bättre produkter. Fler aktörer på marknaden sätter

press på priserna och tvingar fram nytänkande. En

ökad internationalisering innebär också att

telekommunikationerna inte längre är nationella utan

globala. Av dessa skäl är det svårt att under en

längre tid låsa definitionen av vilka tjänster som

skall vara samhällsomfattande enligt telelagen.

Utskottet har inget att erinra mot den nuvarande

definitionen av samhällsomfattande tjänster. Den

överensstämmer också med den definition som gjorts

inom EU. Utskottet menar således att konsumenternas

grundläggande behov av teletjänster därmed kan

tillgodoses. Den snabba tekniska utvecklingen gör

det dock nödvändigt att fortlöpande se över vilka

tjänster som skall ingå i begreppet

samhällsomfattande tjänster. En sådan anpassning

följer också av det telepolitiska målet om att alla,

enskilda och myndigheter, i landets olika delar

skall ha tillgång till effektiva

telekommunikationer. Utskottet anser det därför fel

att i lagstiftningen binda sig vid en viss teknik,

t.ex. ISDN. Det är tjänsten som sådan och inte

tekniken som skall regleras. En samhällsstyrning av

tekniken kan medföra felbedömningar och stora

felinvesteringar.

Utskottet anser mot denna bakgrund att något

initiativ från riksdagens sida inte är erforderligt.

Motionerna T201 (c) yrkande 1, T223 (kd) yrkande 7,

T231(s) yrkande 10, T801 (c) yrkande 1, T807 (s),

T812 (s), N275 (c) yrkande 8 och N337 (c) yrkande 4

avstyrks därför av utskottet.

1.5 Domännamn

1.5.1 Vad är Domännamn?

Domännamn, som t.ex. riksdagen.se, är ett företags,

en privatpersons eller en organisations namn på

Internet. Domännamnet är viktigt då man söker

information på Internet, och dess betydelse för

t.ex. affärsverksamhet har uppmärksammats alltmer.

Förutom nationella toppdomäner (t.ex. .se, .uk, .dk)

finns även s.k. generiska toppdomäner: .com, .org,

.net. Dessa adresser är till skillnad från de

nationella inte geografiskt bundna.

Bruket av domännamn har sitt ursprung i en önskan

att göra adresseringen på Internet enklare. Ett

domännamn består alltid av grupper av bokstäver

eller siffror avdelade med tecknet punkt.

Domännamnet är hierarkiskt uppbyggt med högsta nivån

kallad toppdomän längst till höger. Namnet direkt

före toppdomänen kallas huvuddomän och sedan kan en

eller flera subdomäner finnas. Möjligheterna att

registrera domännamn är begränsade. Företag som vill

registrera ett namn som återspeglar företagets namn

eller varumärke kan hamna i tvister med andra

företag som anser sig ha samma rätt till

domännamnet. Det har också förekommit att en

privatperson registrerat ett känt företagsnamn som

domännamn och sedan försökt sälja detta till

högstbjudande. Detta är dock inte möjligt enligt de

regler som för närvarande tillämpas för .se-domänen.

Internet har sitt ursprung i USA. Det övergripande

ansvaret för domännamn på Internet har av Internet

Society (ISOC) delegerats till Internet Assigned

Numbers Authority (IANA). IANA fördelar

toppdomänerna till olika organisationer världen

över. I Sverige har .se-domänen tidigare hanterats

av en privatperson anställd på Kungliga Tekniska

Högskolan på uppdrag av IANA. Under 1997 övergick

administrationen till II-stiftelsen (Stiftelsen

Internet Infrastruktur) som grundats av ISOC-SE som

är den svenska avdelningen av Internet Society.

Stiftelsen har i sin tur bildat ett bolag NIC-SE för

verksamheten samt nämnder för regelförvaltning och

prövning.

1.5.2 Motionsförslag

Carl Bildt m.fl. (m) framhåller i motion T818 att i

Sverige och för den svenska domänen .se behövs ingen

ytterligare namnreglering. Risken är mycket stor att

en omfattande reglering skulle innebära att utveck-

lingen stannar av. Patent- och registreringsverket

bör som hittills utöva namnkontroll på Internet, och

de regleringar som gäller i samhället i stort bör

även gälla för den svenska domänen .se. Motionärerna

anger vidare att det är mycket angeläget att Sverige

internationellt arbetar för att utvecklingen av

Internet sker på användarnas villkor och att

eventuell lagstiftning och myndighetskontroll

begränsas.

1.5.3 Utskottets ställningstagande

Regeringen har den 17 september 1998 tillsatt en

utredning för att se över hur organisationen av

adresshanteringen fungerar i dag samt om och i så

fall hur staten bör utöva tillsyn över verksamheten

(K1998:09, dir. 1998:71). Utredaren skall

kartlägga och utvärdera den nu befintliga organisationen av

tilldelning och registrering av domännamn med avseende på

funktion, tillgänglighet och prissättning, insyn och

ansvarsfrågor,

analysera behovet av och undersöka möjligheterna till lösning

av tvister om tilldelat domännamn,

utreda statens ansvar med tonvikt på om staten skall utöva

tillsyn över hanteringen av domännamn och i så fall hur den

skall vara utformad,

lämna de författningsförslag som utredningen ger upphov till

samt

utreda behovet av funktioner för att säkerställa

informationskvaliteten i domännamnsdatabasen.

Uppdraget skall redovisas senast den 15 juli 1999.

Utskottet anser att det är ett samhällsintresse att

Internet fungerar väl. Det är därmed viktigt att

den svenska .se-domänen hanteras på ett sätt som

garanterar god tillgänglighet hos Internetsystemet.

Utskottet ser därför positivt på att dessa frågor

utreds. I avvaktan på resultatet av

utredningsarbetet avstyrker utskottet motion T818

(m) yrkande 11.

1.6 Utbildningsinsatser

1.6.1 Motionsförslag

Eva Arvidsson (s) framhåller i motion T1 yrkande 1

att målet om att alla skall ha lika möjligheter att

använda informationstekniken som ett medel för ökad

kunskap, demokrati och rättvisa är värdefullt. Vid

den kraftfulla satsning som för närvarande görs för

att föra in IT i utbildningsväsendet är det därför

viktigt att uppmärksamma att även förskolan numera

är en del av det livslånga lärandet. Motionären

framhåller mot denna bakgrund att det är angeläget

att resurser på sikt fördelas även till

förskoleverksamheten så att alla barn hunnit "smaka"

på en dator och den nya tekniken innan de börjar den

reguljära skolan.

1.6.2 Utskottets ställningstagande

Riksdagen har med anledning av regeringens förslag i

den ekonomiska vårpropositionen 1998 beräknat att

totalt 1,49 miljarder kronor skall avsättas under

tre år för en satsning på informationsteknik i

skolan (prop. 1997/98:150, yttr. UbU10y, bet. FiU20,

rskr. 318). Programmet för informationsteknik i

skolan består av olika delar:

kompetensutveckling av lärare

datorer som arbetsverktyg för lärare som uppnår IT-certifikat

Internet till skolor

e-postadresser till samtliga elever och lärare

utveckling av IT-stöd till elever med funktionshinder samt

utveckling av det svenska och det europeiska Skoldatanätet.

Det nationella programmet för IT i skolan omfattar

förskoleklassen, grundskolan, särskolan, sameskolan

samt gymnasieskolan. För att bl.a. förbereda,

planera och genomföra det nationella programmet för

IT i skolan har regeringen för perioden t.o.m. år

2001 tillsatt en särskild delegation, Delegationen

för en särskild satsning på IT i skolan (U 1998:04).

Utskottet konstaterar att förskolan i enlighet med

motionärens önskemål, ingår i det nationella

programmet för IT i skolan. Utskottet avstyrker

därför motion T1 i nu behandlad del. Syftet med

motionsyrkandet förutsätts dock komma att

tillgodoses.

1.7 Äldre och funktionshindrade

1.7.1 Motionsförslag

Johnny Gylling och Amanda Grönlund (båda kd)

framhåller i motion T809 yrkande 5 att äldres

möjligheter att använda datorn bör uppmärksammas

mera. Det kan gälla behov av släktforskning,

nyhetssökning, konversation med släkt och vänner som

lever utomlands eller annat som intresserar. Enligt

motionärerna skulle generationsklyftan kunna minskas

om även äldre fick större möjligheter att närma sig

datorn och använda den som ett hjälpmedel.

Exempelvis skulle gymnasiestuderande ungdomar kunna

utbilda äldre några timmar i veckan. Den som frågar

efter en bok på biblioteket bör vidare få hjälp att

finna informationen i datorn, snarare än att bara få

veta när boken kommer. På detta sätt hjälps

förhoppningsvis även äldre människor in i IT-

världen, samtidigt som verksamheten på sikt kan

förbättras och effektiviseras. I motionen framhålls

vidare att de medborgarkontor som nu byggs upp över

hela landet kan spela en mycket viktig roll i detta

sammanhang.

Helena Bargholtz m.fl. (fp) framhåller i motion K231

yrkande 8 att informationstekniken bör vara

tillgänglig för alla. Den måste därför i många fall

anpassas så att även människor med funktionshinder

kan använda tekniken. Det kan innebära att speciell

mjukvara och särskilda produkter måste utvecklas.

1.7.2 Utskottets ställningstagande

Utskottet vill klargöra att den av riksdagen år 1996

fastställda nationella IT-strategin innebär att alla

människor skall kunna dra nytta av IT:s

möjligheter. En förutsättning för att så kommer att

ske är att kompetensutvecklingen pågår parallellt

med utvecklingen av informationssamhället så att

inte nya klyftor uppstår. Äldre människor och vissa

funktionshindrade kan ha svårt att utnyttja den nya

tekniken. Utskottet anser att det därför är viktigt

att noga bevaka dessa gruppers intressen så att även

de kan dra nytta av de fördelar som tekniken kan ge.

För att alla människor skall kunna tillgodogöra

sig IT:s möjligheter och delta i

informationssamhället fordras vidare enligt

utskottets mening att kraven på tillgänglighet och

användbarhet uppmärksammas och tillgodoses.

Utskottet vill vidare betona att för personer med

svåra funktionshinder kan en ökad IT-användning

innebära helt nya möjligheter att leva ett aktivt

och självständigt liv.

För att ta till vara de möjligheter som IT innebär

har Handikappinstitutet på regeringens uppdrag under

år 1998 redovisat ett förslag till IT-program med

inriktning på äldre personer och funktionshindrade.

I handlingsprogrammet, som sammanlagt innehåller 15

prioriterade åtgärder, ingår bl.a.

informationsinsatser, forsknings- och

utvecklingsinitiativ, tillämpningsprogram för

utveckling och förnyelse inom olika

samhällssektorer, utbildningsinsatser och en

utbyggnad av bildtelefonitjänster.

Handikappinstitutet anser att de föreslagna

åtgärderna i huvudsak bör kunna finansieras inom

ramen för ordinarie verksamhet och i enlighet med

ansvars- och finansieringsprincipen. Denna princip

innebär bl.a. att teleoperatörerna skall ta ansvar

för att teletjänsterna och teleutrustningen är

anpassad till funktionshindrades behov samt att

operatörerna själva skall finansiera denna

anpassning. Av regeringens skrivelse framgår att

förslaget till handlingsprogram för närvarande

bereds inom Regeringskansliet.

Utskottet vill vidare nämna att en parlamentarisk

äldreberedning har tillkallats med uppdrag att skapa

förutsättningar för en långsiktig utveckling av

äldrepolitiken (dir. 1998:109). En utgångspunkt för

beredningsarbetet är de insatser som samhället kan

vidta för att underlätta för äldre att leva ett

aktivt liv och ha inflytande i samhället och över

sin vardag. I beredningens uppdrag ingår som ett

viktigt område utveckling av IT-hjälpmedel för äldre

i hemmiljö samt inom vård och omsorg. Utskottet vill

även nämna att riksdagen i juni 1998 antog en

Nationell handlingsplan för äldrepolitiken. För att

följa upp arbetet med den nationella handlingsplanen

har socialdepartementet tillsatt ett särskilt

Äldreprojekt. Inom projektets ram kan stöd ges för

IT-utbildning för äldre.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att

något särskilt tillkännagivande från riksdagens sida

inte är påkallat. Motionerna T809 (kd) yrkande 5 och

K231 (fp) yrkande 8 avstyrks följaktligen.

1.8 Virtuella företag

1.8.1 Vad är virtuella företag?

Med "virtuella företag" avses företag som tack vare

användning av IT kan ha en begränsad kärna av egna

medarbetare och tillgångar och ett omfattande

nätverk av olika fristående personer och företag.

Det betyder att för företaget avgörande värden,

processer och aktörer existerar och hanteras utanför

företagets juridiska enhet, redovisningar och

organisationsstruktur. Virtuella företag är därmed i

första hand en samarbetsform där modern

informationsteknik används för att dela kompetens

och resurser.

1.8.2 Motionsförslag

Sven Bergström m.fl. (c) framhåller i motion T808

yrkande 3 att för konsumenterna är det viktigt att

hysa tilltro till virtuella företag, inte minst till

de företag som sätts samman av ett nätverk av andra

företag för ett speciellt projekt. Bl.a. måste

frågor om avtal lösas, såsom vem som egentligen är

juridiskt ansvarig för ingångna avtal, vem som har

ansvar för redovisning m.m.

1.8.3 Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att den snabbt ökade

användningen av informationsteknik påverkar hur

arbetet organiseras inom företagssektorn.

Traditionella strukturer ersätts därvid i vissa fall

av olika former av nätverk. Denna

organisationsförändring berör inte bara företag utan

påverkar även strukturer inom myndigheter och olika

organisationer. Utvecklingen av nya

organisationsformer kan därmed även komma att

aktualisera olika lagstiftningsfrågor och regelverk.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att

konsumentintresset i denna nya framväxande miljö bör

beaktas. Mot bl.a. denna bakgrund följer IT-

kommissionen utvecklingen på området. Utskottet vill

vidare hänvisa till det IT-rättsliga observatorium,

med uppgift att följa olika lagstiftningsfrågor, som

inrättats med anledning av IT-utvecklingen.

Observatoriets projekt Nya associationsformer kommer

bl.a. att rikta intresse mot hur IT-samhället

påverkar associationsrätten, avtalsrätten och

arbetsrätten.

Utskottet förutsätter att de av motionärerna

påtalade frågorna kommer att behandlas inom ramen

för det fortsatta arbetet inom IT-kommissionen.

Utskottet anser mot denna bakgrund att något

särskilt tillkännagivande från riksdagens sida inte

är påkallat. Utskottet avstyrker därför motion T808

(c) i nu behandlad del.

1.9 Konsumentfrågor

1.9.1 Motionsförslag

Eva Arvidsson (s) framhåller i motion T1 yrkande 3

att informationstekniken troligen inom bara några år

kommer att revolutionera konkurrensmöjligheterna

inom konsumtionsområdet. Det är därför angeläget att

konsumenterna får kunskap om hur pris- och

kvalitetsuppgifter kan sökas på Internet. Detta kan

lämpligast ske genom att initiera ett

folkbildningsarbete om konsumenternas möjligheter

att utnyttja IT-stöd. Motionären framhåller vidare

att insatserna för att stärka konsumentintresset

inte bara handlar om lagar och förordningar utan

även om att konsumenterna från början får vara med

och forma konsumentinformation via Internet.

1.9.2 Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att användning av informationsteknik

innebär stora möjligheter för konsumenterna att

stärka sin ställning på marknaden. Konsumenterna kan

exempelvis lättare få tillgång till viktig

information och tillgång till ett större utbud av

varor och tjänster, vilket på sikt kan främja

konkurrensen och ge lägre priser.

Informationstekniken kan även medföra förbättrad

tillgång till service för vissa grupper såsom äldre

och boende i glesbygd. För att konsumenterna skall

kunna dra nytta av tekniken krävs emellertid som

framhålls i motionen bl.a. IT-kunskap hos

konsumenterna. Konsumenterna måste vidare känna

förtroende och trygghet vid användning av Internet

för elektronisk handel.

Av regeringens skrivelse framgår att

konsumentfrågorna för närvarande övervägs och

behandlas i en rad olika sammanhang. Det gäller även

på internationell nivå där utvecklingen på IT-

området utifrån ett brett konsumentperspektiv

behandlas av bl.a. OECD, EU och Nordiska

ministerrådet. I IT-kommissionens uppdrag ingår

också att lämna förslag till hur användarens

intressen kan tas till vara inom ramen för en

strävan att åstadkomma en så bred användning av

tekniken som möjligt. Vidare kan nämnas att det

rättsliga observatoriet tillsammans med

Inrikesdepartementet och Swebizz under hösten 1998

genomfört en hearing om konsumentfrågor i

informationssamhället.

Utskottet vill vidare hänvisa till att en särskild

utredare har tillkallats den 30 juni 1998 för att

undersöka och kartlägga vilka speciella problem av

främst marknadsrättslig natur som konsumenten kan

ställas inför i samband med elektronisk

kommunikation i informationssamhället (In 1998:06,

dir. 1998:64). Resultatet av utredarens inventering

skall följas av en analys om huruvida konsumentens

skydd i detta avseende behöver stärkas och, om så är

fallet, på vilka sätt detta lämpligen bör ske.

Utgångspunkten skall vara att stärka konsumenternas

rättigheter i informationssamhället. Det ingår dock

inte i utredarens uppdrag att lämna lagförslag.

Utredarens förslag skall redovisas senast den 1

oktober 1999.

Konsumentfrågor på IT-området behandlas vidare av

den parlamentariska kommittén med uppgift att lämna

förslag beträffande utformningen av

konsumentpolitiken inför ett nytt sekel (dir.

1999:1). Enligt direktiven skall kommittén bl.a. se

över användarvänligheten, information och service

till konsumenter av informationsteknik och lämna

förslag till hur dessa frågor kan lösas på ett

tillfredsställande sätt. Arbetet i den delen skall

redovisas senast i oktober 1999.

Utskottet bedömer att den snabba tekniska

utvecklingen gör att konsumentfrågorna på IT-området

kräver kontinuerlig bevakning för att en hög nivå av

konsumentskydd skall kunna skapas och bibehållas

inom området. Mot bakgrund av vad som redovisats om

pågående insatser kan utskottet inte finna annat än

att konsumentfrågorna är väl uppmärksammade i det

pågående arbetet både på nationell och

internationell nivå. Utskottet förutsätter vidare

att Konsumentverket och konsumentorganisationerna

fortlöpande följer frågorna och vidtar de åtgärder

som är erforderliga för att tillgodose

konsumenternas berättigade krav på IT-området.

Utskottet anser mot denna bakgrund att något

särskilt tillkännagivande från riksdagens sida inte

är påkallat. Utskottet avstyrker därför motion T1

yrkande 3.

1.10 Kartläggning och redovisning

1.10.1 Motionsförslag

Johnny Gylling och Amanda Grönlund (båda kd)

uppmärksammar i motion T809 yrkande 8 att

arbetslivets organisation påverkas radikalt av

informationstekniken. Omdaningen från storskaligt

till småskaligt förändrar förutsättningarna för

många av de fundament som den svenska välfärdsstaten

vilat på. Därmed förändras förutsättningarna både

för trygghetssystemen och statens möjligheter att i

framtiden få stora intäkter med dagens

uppbördssystem. Förändringarna kommer gradvis.

Dramatiska effekter lär inte uppstå från ett år till

ett annat. Enligt motionärerna nödvändiggör dock

dagens statsfinansiella läge en grundlig analys av

de effekter som IT kan medföra för arbetslivets

organisation och struktur. En statlig utredning

föreslås därför tillsättas som i första hand skall

kartlägga konsekvenserna av den utveckling som nu

pågår och som med rimlig säkerhet kan förväntas de

närmaste fem till tio åren.

Eva Arvidsson (s) framhåller i motion T1 yrkande 2

att utvecklingen av informationssamhället för

närvarande går mycket snabbt och att

förändringstakten är hög. Regeringen bör därför

årligen följa upp besluten inom IT-området och

redovisa statistik. Det bör bl.a. gälla hur många

som har tillgång till IT och hur IT-kunskaper

beaktas inom lärarutbildningen. T.ex. kan redovisas

om alla som avlägger lärarexamen verkligen har

kunskaper om och egna erfarenheter av hur

informationstekniken kan användas i undervisningen

(yrkande 2).

1.10.2 Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att behovet av att kartlägga

konsekvenserna av IT-utvecklingen på arbetsmarknads-

och socialförsäkringsområdet har berörts av IT-

kommissionen. I rapporten Hur skall man finansiera

välfärden i det globaliserade IT-samhället behandlas

frågan hur elektronisk affärsverksamhet i öppna

nätverk påverkar möjligheterna att ta ut olika

skatter (SOU 1998:153). Enligt en bilaga till

rapporten med titeln Digitala varor, välfärdens

faror? bedöms den elektroniska handeln på sikt

innebära stora strukturella förändringar med

fundamentala konsekvenser för samhällsekonomin.

Vidare anges att utformningen av det svenska

skattesystemet kan komma att utsättas för stora

påfrestningar som ett resultat av den elektroniska

handeln. IT-kommissionen har vidare i rapporten IT

och nationalstaten tecknat fyra framtidsscenarier

och sökt belysa frågor såsom hur utvecklingen av

elektronisk handel påverkar nationella kärnfrågor

som bl.a. beskattning (SOU 1998:58).

Av IT-kommissionens arbetsplan för verksamhetsåret

1999 framgår att kommissionen skall bevaka och

analysera informations- och kommunikationsteknikens

roll i samhället i syfte att synliggöra och

informera om framtida möjligheter och problem samt

verka för att nödvändiga insatser genomförs. Det

betyder att ytterligare insatser kan komma att

genomföras inom det ämnesområde som motionärerna

påtalar.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det

är angeläget att närmare klarlägga den elektroniska

handelns påverkan på det svenska skattesystemet och

följderna för statens inkomster. Med hänvisning till

att regeringen följer utvecklingen och de insatser

som sker inom IT-kommissionens ram förutsätter

utskottet att regeringen i nästa avrapportering till

riksdagen närmare redovisar konsekvenserna av IT-

utvecklingen på arbetsmarknads- och

socialförsäkringsområdena.

Beträffande motion T1 (s) delar utskottet det som

motionären framhåller om vikten av att besluten inom

IT-området följs upp. Det gäller särskilt inom

utbildningsområdet som tillhör ett av de tre

prioriterade områdena inom den nationella strategin

för att bredda och utveckla användningen av

informationsteknik. I sammanhanget kan nämnas att

regeringen den 25 juni 1998 har gett Statens

institut för kommunikationsanalys (SIKA) i uppdrag

att utreda uppbyggnaden av ett samlat system för

statistik över modern informations- och

kommunikationsteknik. Arbetet skall ske i samråd och

i samarbete med övriga myndigheter/organisationer

med statistikansvar på IT-området eller andra

angränsande arbetsuppgifter.

Med hänvisning till det anförda avstyrks motion T1

(s) yrkande 2 och T809 (kd) yrkande 8. Syftet med

motionsyrkandena förutsätts dock komma att

tillgodoses.

1.11 Hälsorisker med elektromagnetisk

strålning från mobiltelefoner

1.11.1 Elektromagnetisk strålning

Världshälsoorganisationen (WHO) har nyligen ställt

samman ett faktablad om elektromagnetiska fält och

hälsorisker (WHO faktablad nr 193 maj 1998). Av

informationen framgår bl.a. följande:

Dagens mobiltelefonsystem utnyttjar frekvenser på

mellan 800 och 1 800 MHz. Ny teknik håller på att

introduceras som använder 2 100 MHz och högre

frekvenser. En del av mobiltelefonens radiovågor tas

upp (absorberas) av användaren och ger upphov till

uppvärmning. Hur djupt radiofrekvensfälten tränger

in i vävnaden beror på fältens frekvens; djupet är

större vid lägre frekvenser. Enligt de

internationella tekniska standarder som omfattar

tillverkningen av mobiltelefoner och anläggningar

för basstationer får dessa inte orsaka någon

betydande uppvärmning över huvud taget.

När det gäller exponering av radiofrekventa fält av

låg intensitet - alltför låg för att ge upphov till

någon betydande uppvärmning - är effekterna inte

helt klarlagda och kunskaperna om deras innebörd för

människors hälsa inte heller tillräcklig för att det

skall finnas anledning att begränsa människors

exponering.

Beträffande exponering av radiofrekventa fält och

cancer finns det i dag inga vetenskapliga bevis som

tyder på att exponering för låga nivåer av

radiofrekventa fält, från t.ex. mobiltelefoner och

deras basstationer, orsakar eller främjar cancer.

Även om mobiltelefoner avger mycket mindre energi

än en basstation upptar användarens kropp betydligt

mer energi från en mobiltelefons antenn än från

basstationer. Användarens huvud utsätts för den

högsta koncentrerade exponeringen av

radiofrekvensfälten. Denna koncentrerade exponering

begränsas emellertid av internationella riktlinjer

och nationella standarder och får inte orsaka lokal

temperarturhöjning på över 1 °C.

1.11.2 Motionsförslag

Barbro Johansson (mp) konstaterar i motion T810 att

forskning om elektromagnetiska fält har ökat i flera

länder. Det är i nuvarande läge för tidigt att säga

något om effekterna och att dra slutsatser om

eventuella skador. Det är dock påvisat att levande

celler reagerar med koncentrationsförändringar av

kemiska ämnen i cellen. Vid exponering av

elektromagnetiska fält bör därför

försiktighetsprincipen gälla (yrkande 1). Frånvaron

av exakt kunskap får inte bli en förevändning för

att inte vidta åtgärder när svåra eller

oåterkalleliga skador kan befaras.

I motionen refereras till en stor undersökning med

11 000 personer som utförts vid Arbetslivsinstitutet

och som visar på symtom såsom trötthet, huvudvärk,

minnesluckor och koncentrationsproblem. Värme på och

bakom örat, brännande hud, stickningar och yrsel är

andra besvär, som uppgavs i undersökningen.

Undersökningen, som är den största i världen i sitt

slag, visar på att mer forskning behövs vad gäller

eventuella allvarligare konsekvenser av alltför

frekvent pratande i mobiltelefon. Motionären

efterlyser mot denna bakgrund en varningstext,

liknande den som finns på cigarettpaket, på

mobiltelefonerna för att varna för alltför flitigt

användande (yrkande 2) .

Motionären framhåller att den explosionsartade

ökningen av mobiltelefoner ökar påverkan av

elektromagnetiska fält, vilket ger anledning till

att ompröva rekommendationer som i nuläget

föreligger. De elektromagnetiska fälten, som utsänds

från mobiltelefoner, innebär en viss

temperaturhöjning i den mänskliga kroppen.

Exponeringen utgörs av s.k. radiofrekventa fält, och

från forskningshåll kan man inte bortse ifrån att

radiofrekventa fält har inverkan på människokroppen.

Mot denna bakgrund efterlyses ökade

forskningsinsatser om elektromagnetiska fält

(yrkande 3).

Motionären framhåller vidare att det finns en

mängd olika elektriska fält, som samverkar med

varandra. Mot denna bakgrund efterlyses forskning

för att utröna hur alla tillkommande elektriska fält

samverkar i luften och hur detta eventuellt kommer

att påverka människor och djur (yrkande 4).

I motionen behandlas vidare den undantagsklausul

som finns bl.a. i Sverige som anger att apparater

under ett visst värde (7 watt) inte behöver

kontrolleras. Enligt motionären bör denna

undantagsklausul slopas eftersom ett stort antal

mobiltelefoner nu kommer ut på marknaden (yrkande

5).

I motionen begärs avslutningsvis att mätresultat

för den del av den radiofrekventa energin från

mobiltelefoner som tas upp av vävnader görs

officiella (yrkande 6).

1.11.3 Utskottets ställningstagande

Utskottet vill framhålla att mätningar och

teoretiska beräkningar av radiovågor från

mobiltelefoner ger en något så när samstämmig bild.

Vid normalt användande av mobiltelefoner understiger

absorptionen gällande gränsvärden och

rekommendationer. Mot bakgrund av dagens samlade

kunskap bedöms därmed inte användandet av

mobiltelefoner innebära några hälsorisker.

Även om det råder en bred samstämmighet bland

huvuddelen av forskarvärlden finns det dock en

påtaglig oro om hälsorisker med elektromagnetisk

strålning från mobiltelefoner. Enligt en rapport

nyligen från företaget Stelacon uppges 20 % av de

privata mobiltelefonabonnenterna vara oroliga för

att strålningen är farlig.

Vidare kan nämnas att i Sverige och Norge har en

större undersökning nyligen genomförts för att

undersöka eventuella hälsoeffekter av användande av

mobiltelefoner. Undersökningen innebar att en enkät

skickades ut till totalt 17 000

mobiltelefonanvändare. Enkäten visade att 13 % i

Sverige och 30 % i Norge rapporterade minst ett

symtom såsom huvudvärk och yrsel som de satte i

samband med mobiltelefonerande. De som talade i en

GSM-telefon mer än en timme om dagen rapporterade

närmare tre gånger så ofta huvudvärk jämfört med den

som ringde mindre än två minuter per dag. Studien

visade att de rapporterade besvären var markant

högre för dem med stark psykosocial press.

Mot bakgrund av den oro som finns bland allmänheten

i många länder för hälsorisker från elektrisk och

kommunikationsteknisk utrustning som kraftledningar,

mobiltelefoner, radio- och radarsändare pågår ett

omfattande internationellt och nationellt arbete för

att klarlägga eventuella hälsorisker. Som exempel

kan nämnas att Världshälsoorganisationen, WHO, sedan

år 1996 bedriver ett särskilt projekt rörande

elektromagnetiska fält (EMF). Projektet är planerat

att löpa under fem år och målsättningen är att nå

internationell samsyn när det gäller värdering av

hälsorisker förknippade med elektromagnetiska fält.

I projektet ingår bl.a. kunskapsvärdering,

forskningsinsatser, utveckling av gränsvärden för

EMF samt råd för skyddsåtgärder.

I avvaktan på projektets resultat har WHO utfärdat

ett antal rekommendationer. Det gäller bl.a.

uppmaning om strikt efterföljande av gällande

internationella och nationella säkerhetsstandarder,

regler för lokalisering av basstationer för

mobiltelefoni och åtgärder för att motverka att

mobiltelefoner stör annan elektrisk utrustning. I

sammanhanget kan vidare nämnas att till projektet är

knutet en rådgivande kommitté bestående av

företrädare för de länder som stöder projektet,

bl.a. Sverige. I det vetenskapliga arbetet är

Sverige representerat genom Karolinska institutet.

Regeringen har vidare gett Rådet för

arbetslivsforskning i uppdrag att senast år 2000

redovisa en utvärdering av elöverkänslighet. Under

våren 2000 planerar rådet att anordna en konferens,

vars syfte bl.a. är att belysa skilda gruppers

åsikter och slutsatser avseende orsakerna till

elöverkänslighet samt för att diskutera eventuella

hälsoeffekter av mobiltelefoni.

Strålskyddsinstitutet (SSI) har vidare utrett

strålningsförhållanden kring basstationer där

teleantennerna är uppsatta. SSI anser att

basstationerna inte innebär någon risk ur

strålskyddssynpunkt.

Utskottet konstaterar att frågor om bl.a.

mobiltelefoners eventuella hälsoeffekter för

närvarande ägnas stor uppmärksamhet. Med tanke på

den snabbt ökande användningen av mobiltelefoner

och olika IT-lösningar är det otillfredsställande

att många människor känner osäkerhet och fruktan

inför teknikens eventuella hälsoeffekter. Mot

bakgrund av den internationella kompetensuppbyggnad

som sker och den övervakning som görs av berörda

myndigheter anser dock inte utskottet att riksdagen

nu bör ta något initiativ i frågan. Utskottet

förutsätter att regeringen fortsättningsvis kommer

att lämna en redovisning av de insatser som görs på

området. Utskottet avstyrker mot denna bakgrund

motion T810 (mp).

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen

lägger regeringens skrivelse 1998/99:2

Informationssamhället inför 2000-talet till

handlingarna.

2 Elektronisk handel

2.1 Vad menas med elektronisk handel?

En skillnad brukar göras mellan direkt och indirekt

elektronisk handel. Det förstnämnda innebär att hela

transaktionen sker elektroniskt över det digitala

nätet, såväl beställning som betalning och leverans.

Vid indirekt elektronisk handel beställs en produkt

elektroniskt men betalas och/eller levereras på

traditionell väg. Det finns i dag tre tänkbara

aktörer inom den elektroniska handeln, nämligen

näringslivet, privatpersoner och den offentliga

sektorn. I dagsläget är det handeln mellan företagen

som är, och kan förväntas bli, den i särklass mest

betydelsefulla.

2.2 Regeringens skrivelse 1997/98:190

Elektronisk handel

I skrivelsen lämnas en översikt av olika frågor som

berörs av den för närvarande mycket snabba

utvecklingen av elektronisk handel. Vidare redovisas

regeringens principiella inställning och

utgångspunkter för en samlad politik för att främja

elektronisk handel.

Av skrivelsen framgår att regeringen anser att

förutsättningar bör skapas för en bred användning av

elektronisk handel i syfte att främja sysselsättning

och tillväxt. Utvecklingen bör komma alla grupper

och alla delar av landet till del och eventuella

negativa omställningseffekter bör minimeras.

Elektronisk handel är global till sin natur. För att

inte fragmentera marknaden anser regeringen därför

att det är angeläget att i största möjliga

utsträckning nå överenskommelser på global nivå vad

avser regler och villkor för elektronisk handel.

Regeringen anser att utvecklingen av den

elektroniska handeln primärt bör drivas av

marknadens aktörer. Detta innebär bl.a. att olika

tekniska tillämpningar främst skall utvecklas av den

privata sektorn. Regleringar bör tillgripas endast

när branschstandarder och avtal inte är tillräckliga

åtgärder.

I skrivelsen framhålls vidare att regeringen anser

att statens uppgift bör vara att i internationell

samverkan och i samspel med näringslivet och andra

berörda aktörer såsom konsumentgrupper verka för_ett

effektivt regelverk, samordnade offentliga

aktiviteter, t.ex. upphandling och

utbildningsinsatser, samt_en tillgänglig och säker

teknisk infrastruktur i syfte att att främja den

elektroniska handeln.

2.3 Motionsförslag

2.3.1 Reformarbetets inriktning

Carl Bildt m.fl. (m) framhåller i motion T818 att

den elektroniska handeln kan bidra till många

välfärdsvinster samt i flera fall även till

miljövinster. Det är därför av vikt att

förutsättningar skapas för en effektiv elektronisk

handel. Moderata samlingspartiet anser dock att

regeringen har en "vänta-och-se-attityd" till

elektronisk handel, vilket kan medföra att vissa

handelssituationer kommer att omfattas av ett

juridiskt vakuum där ingen vet vad som gäller. Det

innebär att lagstiftaren frånhänder sig möjligheten

att på ett tidigt stadium skapa tydliga

förutsättningar för handeln och därmed riskerar att

utvecklingen avstannar på grund av det osäkra läget.

Motionärerna förordar i stället att ett målmedvetet

reformeringsarbete påbörjas omedelbart. I

sammanhanget påtalas vidare att lagen (1998:506) om

punktskattekontroll av transporter

m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och

mineraloljeprodukter utgör en allvarlig inskränkning

i det personliga integritetsskyddet som på intet

sätt kan motiveras med eventuella risker för

skatteundandragande.

Johnny Gylling och Amanda Grönlund (båda kd)

framhåller i motion T809 yrkande 9 att utvecklingen

av den elektroniska handeln gör att svenska regler

och skattenivåer i längden inte kan avvika i någon

större omfattning från vad som gäller i omvärlden.

De understryker vikten av att en översyn omgående

görs av de regelverk som i dag tillämpas vid

elektronisk handel. Enligt motionen bör dock inte en

alltför stor tilltro finnas till statens möjligheter

att påskynda elektronisk handel i stort.

Motionärerna betraktar det som självklart att det

skall finnas ett regelverk som inte missgynnar

elektronisk handel. Lika självklart är det att

offentliga myndigheter, kommuner och landsting bör

utnyttja alla de möjligheter som tekniken erbjuder

till rationaliseringar och effektiviseringar.

2.3.2 Småföretagens utvecklingsmöjligheter

I motion T808 yrkande 6 av Sven Bergström m.fl. (c)

konstateras att den viktigaste delen av den

elektroniska handeln är och kommer att vara den

handel som sker företag emellan. Utvecklingen

innebär såväl stora möjligheter som risker för

främst småföretagen. Genom elektronisk handel vidgas

marknaden långt utanför gränserna. Samtidigt

riskerar företag som inte är med i utvecklingen att

halka efter i den affärsmässiga utvecklingen.

Länsstyrelserna föreslås därför få i uppdrag att

följa och stödja företagens utveckling av kunskap

och rutiner för elektronisk handel.

2.3.3 Konsekvenser av elektronisk handel

I motion T808 (c) yrkande 7 framhålls att staten

redan i dag går miste om skatteintäkter, främst

moms, genom handeln på Internet. I takt med att den

elektroniska handeln ökar bedöms att detta

skattebortfall kommer att accelerera. Företag i

länder med höga skatter på försäljning av

information riskerar därmed att missgynnas, då

konsumenterna lika gärna kan vända sig till företag

i andra länder och köpa informationen. Motionärerna

anser mot denna bakgrund att det är nödvändigt att

se över den tekniska utvecklingens påverkan på det

svenska skattesystemet och dess påverkan på statens

inkomster.

2.3.4 Kryptering och digitala signaturer

Carl Bildt m.fl. (m) framhåller i motion T818 att

kryptering och digitala signaturer på ett effektivt

sätt kan öka säkerheten vid elektronisk handel. Det

är angeläget att på bästa sätt förenkla för de

företag som arbetar med att utveckla dessa system.

Den exportkontroll som rör krypteringsmjukvaran har

dock skapat stora problem för svenska företag som

arbetar med denna typ av mjukvara. Regeringen bör

därför ta initiativ så att svenska företags

möjligheter inte blir sämre än möjligheterna för

företag i andra länder.

I motion T805 av Ewa Thalén Finné (m) framhålls att

rätten att kryptera elektronisk post handlar om var

gränsen skall gå mellan statens, företagens och den

enskildes intressen. Det gäller gränsen mellan

medborgarnas rätt att kommunicera säkert och

myndigheternas behov av att övervaka sina egna och

andra länders medborgare. Motionären anser att

företag och privatpersoner måste ha rätten att

kryptera all sin post, även den som går via

Internet. Sveriges riksdag och regering bör därför

omgående arbeta för att möjliggöra export eller på

annat sätt spridning av avancerade

krypteringsprogram utan donering av krypteringsnyck-

lar. För att inte försvåra teknikutbyte mellan

svenska och amerikanska företag bör dock under en

övergångstid donering av krypteringsnycklar kunna

ske hos svenska eller europeiska myndigheter.

I motion T809 av Johnny Gylling och Amanda Grönlund

(båda kd) framhålls att den personlig integriteten

är absolut. Det betyder att på samma sätt som

offentlig information skall vara offentlig skall

sekretessbelagd information vara säker mot obehörig

tillgång. Den rätt som finns i Sverige för alla att

kryptera information är därför självklar och bör

bibehållas.

I motion T808 av Sven Bergström m.fl. (c) framhålls

att, om utvecklingen mot allt fler oberoende

leverantörer av system med digitala signaturer

fortsätter, kommer det att vara svårt för såväl

säljare som konsumenter att använda dem.

Framtagningen av en standard bör i stället ske i

internationella standardiseringsorgan och i

samverkan mellan branschföretag. Som uppmärksammats

vid den konferens som EU:s ministrar höll sommaren

1998 kan emellertid användningen uppmuntras genom

att lagar anpassas så att digitala signaturer

accepteras på samma sätt som fysiska signaturer i

dag. Det är viktigt att svensk lagstiftning

förändras i denna riktning snarast (yrkande 4). Den

avvaktande attityd som kommer till uttryck i

regeringens skrivelse bedöms som

otillfredsställande.

Enligt motionen är det vidare avgörande för en ökad

användning av informationsteknik att användarna har

tilltro till den, att användare vågar skicka även

känslig information, såsom kontonummer eller hemliga

upplysningar, och att man kan lita på att avsändaren

är den som hon/han utger sig för att vara. Sveriges

inställning bör enligt motionärerna vara att handel

och kommunikationer skall främjas. En rimlig väg är

därför att fortsätta med den politik som ännu

gäller, dvs. att kryptering inom landet är fri

medan, för export av produkter som inte är

tillgängliga över disk, eller vars källkod

publicerats, restriktioner tillämpas (yrkande 5).

Andre vice talman Eva Zetterberg m.fl. (v) anger i

motion T802 att regeringens beslut i februari 1998

att svensk exportkontroll skall tillämpas när

svenska krypteringsprogram görs åtkomliga via

Internet innebär att export av avancerad kryptering

inte är tillåten. Skälet till detta beslut är främst

att regeringen inte vill äventyra relationerna med

USA som inte accepterar export av annat än

lättforcerad kryptering. Motionärerna anser det inte

acceptabelt att USA skall diktera villkoren för

internationella företag och förordar att export av

avancerad kryptering tillåts (yrkande 1).

I motionen framhålls vidare att de internationella

överenskommelser och konventioner som Sverige har

undertecknat om vapenexport måste följas. För

kryptering som har med krigsmateriel att göra skall

svensk exportkontroll tillämpas (yrkande 2).

2.4 Utskottets ställningstagande

2.4.1 Reformarbetets inriktning

Utskottet konstaterar att genom Internets starka

framväxt har elektronisk handel och andra former av

elektronisk affärskommunikation kommit att bli ett

av de viktigaste användningsområdena för

informationsteknik. Denna utveckling innebär stora

möjligheter för svenska konsumenter och för svenskt

näringsliv. Sverige är väl förberett för att

utnyttja de positiva effekter som utvecklingen

möjliggör, bl.a. genom att vara ett av världens

ledande och mest utvecklade länder när det gäller

såväl tillgången till som användningen av avancerad

informations- och kommunikationsteknik.

Utskottet anser att Sverige bör sträva efter att

bli ledande när det gäller elektronisk handel.

Kommunikationen över de elektroniska näten skapar

nya affärsmöjligheter, vilket verkar som en

drivkraft för att utveckla företagandet både i nya

och redan etablerade verksamheter och branscher.

Konsumenter kan genom elektronisk handel få ökade

möjligheter att skaffa sig information om varor och

tjänster och välja från ett större utbud. Den

offentliga sektorn kan vidare öka sin interna och

externa effektivitet genom ökad offentlig

upphandling på elektronisk väg och genom anpassning

av myndigheternas informationssystem till den

moderna tekniken.

Utskottet delar regeringens uppfattning att

initiativ och ställningstaganden för att främja

elektronisk handel bör ha tre grundläggande

utgångspunkter. För det första är elektronisk handel

global. Det är därför angeläget att i största

möjliga utsträckning nå överenskommelser på global

nivå vad avser regler och villkor för elektronisk

handel. För det andra är elektronisk handel i

huvudsak marknadsstyrd. För det tredje bör lagar och

regler utformas så att de underlättar utvecklingen

av den elektroniska handeln. Regelverken bör i

största möjliga utsträckning vara neutrala i

förhållande till den teknik som används.

Beträffande motion T818 (m) och takten i det

nödvändiga reformarbetet delar utskottet

motionärernas uppfattning om vikten av ett

målmedvetet lagstiftningsarbete. Som framhålls i

regeringens skrivelse ger dock expansionen av den

elektroniska handeln upphov till många överväganden

inom en rad olika områden och den berör ett stort

antal regelverk. Det finns därför behov av att ta

ett samlat grepp om samtliga områden som berörs.

Initiativ inom delområden kan leda till att de

positiva effekterna av den elektroniska handeln

uteblir eller i värsta fall medför hinder för

utvecklingen. Utskottet vill också erinra om att

enligt den nationella strategin för att bredda och

utveckla användningen av informationsteknik har

reformeringen av rättsområdet pekats ut som ett av

tre prioriterade områden. Det innebär att

författningsändringar skall vara genomförda senast

under år 2000 samtidigt som effektiva former skall

skapas för en kontinuerlig juridisk uppföljning av

den snabba utvecklingen på området.

Utskottet förutsätter mot bakgrund av det anförda

att reformarbetet kommer att bedrivas kraftfullt och

att ett regelsystem snarast kan skapas som utvecklar

och inte missgynnar elektronisk handel. Utskottet

avstyrker motion T818 (m) yrkande 12.

Utskottet övergår därefter till motion T809 (kd)

yrkande 9 om en översyn av aktuella regelverk för

elektronisk handel. Som framhålls i skrivelsen har

staten ett ansvar för att främja den elektroniska

handeln genom att anpassa regelverken samt sprida

information och i övrigt stimulera användningen av

informationstekniken i syfte att främja tillväxt i

näringslivet och samtidigt skydda enskilda

konsumenter. En kontinuerlig dialog om utvecklingen

av den elektroniska handeln med både näringsliv och

konsumentorganisationer är av dessa skäl en viktig

del i regeringens arbete.

Utskottet delar för sin del den uppfattning som

kommer till uttryck i motionen att tydliga och

neutrala skatteregler som inte innebär några extra

belastningar på elektronisk handel jämfört med

traditionell handel är en viktig förutsättning för

utvecklingen av den elektroniska handeln. Som

framhålls i regeringens skrivelse bör därför

elektronisk handel skattemässigt behandlas på samma

sätt som traditionell handel. Vidare krävs regler

som är tydliga och lätta att tillämpa för att de som

är skyldiga att betala en viss skatt på ett enkelt

sätt skall kunna göra detta.

Utskottet konstaterar därmed att syftet med Johnny

Gyllings och Amanda Grönlunds (båda kd) förslag i

motion T809 yrkande 9 om en översyn av regelverken

för elektronisk handel tillgodoses. Motionärernas

utgångspunkt att skapa ett regelverk som inte

missgynnar elektronisk handel överensstämmer också

med inriktningen av regeringens lagstiftningsarbete.

Utskottet avstyrker därmed motionsyrkandet.

2.4.2 Småföretagens utvecklingsmöjligheter

Utskottet delar den uppfattning som Sven Bergström

m.fl. (c) framför i motion T808 att den viktigaste

delen av den elektroniska handeln är och kommer att

vara den som sker företag emellan. Utvecklingen

innebär såväl stora möjligheter som risker för

främst småföretagen. Genom elektronisk handel vidgas

marknaden långt utanför nationsgränserna. Samtidigt

riskerar företag som inte är med i utvecklingen att

förlora marknadsandelar. Småföretagen har stor

betydelse för tillväxt och sysselsättning.

Beräkningar finns som visar att sju av tio nya

arbetstillfällen skapas av småföretag. Särskilt

stark är deras expansion i tjänstesektorn.

Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) har

mot denna bakgrund startat projektet IT @

småföretag. Projektets syfte är att bidra till att

öka kunskapen om och användningen av

informationsteknik i små företag och på så vis

stimulera den regionala utvecklingen. För att få en

helhetsbild av pågående insatser sammanställs inom

projektet erfarenheter av olika lokala och regionala

IT-projekt i landet. Syftet är dels att ge möjlighet

till överblick och samordning, dels att förmedla

erfarenheter och kompetenser mellan olika projekt

och aktörer. Vidare kartläggs företagens behov och

attityder. Under hösten 1998 har en

enkätundersökning av 3 500 svenska småföretag

genomförts för att klarlägga hur företagens

nuvarande situation, förväntningar på och attityder

till informationsteknik ser ut.

Vidare kan nämnas att IT-kommissionen genom

rapporterna IT och regional utveckling - 120 exempel

från Sveriges län (SOU 1998:19), Hur offensiv IT-

användning kan skapa tillväxt för mindre företag

(SOU 1998:54) och IT och regional utveckling (SOU

1998:79) har behandlat informationsteknikens

påverkan på den regionala utvecklingen. IT-

kommissionen har mot denna bakgrund bl.a.

rekommenderat regeringen att i regionalpoltiken

tydligt beakta att utvecklingen och användningen av

informationsteknik får en ökande betydelse för

regionernas välfärd. Kommissionen har vidare

rekommenderat regionala och lokala aktörer att

utarbeta regionala strategier för informationsteknik

och stimulera projekt som syftar till att öka IT-

användningen och utveckla tjänster.

Elektronisk handel har tidigare i många fall

betraktats som ett verktyg främst anpassat för stora

företag och organisationer och då i

rationaliseringssyfte för att sänka inköpskostnader

eller för att minska personalkostnader. Utskottet

vill understryka att den elektroniska handeln också

för med sig stora möjligheter till tillväxt för små

och medelstora företag. Steget från hemmamarknaden

till en expansion via en global marknad är numera

inom räckhåll för allt fler företag. Det är viktigt

att svenska företag kan ta till vara dessa

möjligheter.

Utskottet anser det angeläget att

informationsteknik och elektronisk handel utnyttjas

också som en drivkraft för regional utveckling.

Utskottet konstaterar samtidigt att förutsättningar

för landets regioner ser olika ut. I

storstadsregionerna finns marknadskrafter som i

många fall driver utvecklingen snabbt framåt. I

regioner med vikande befolkningsunderlag och svag

sysselsättning kan offentliga aktörer och då främst

kommuner, länsstyrelser och landsting tillsammans

med högskolor spela en aktiv roll för att påskynda

utvecklingen. Den mängd lokala och regionala IT-

projekt som pågår runt om i landet vittnar också om

att det hos såväl företag som offentliga organ finns

ett stort intresse för att ta till vara

informationstekniken som drivkraft för regional

utveckling.

Utskottet ser positivt på denna utveckling och

förutsätter att länsstyrelserna, som har till

uppgift att främja den regionala utvecklingen,

aktivt medverkar till att skapa ett positivt

utvecklingsklimat för småföretag genom användning av

informationsteknik och elektronisk handel. Med

hänvisning till det anförda avstyrker utskottet

motion T808 (c) yrkande 6. Syftet med

motionsyrkandet förutsätts dock komma att

tillgodoses.

2.4.3 Konsekvenser av elektronisk handel

Som framhålls i motion T808 (c) går staten redan i

dag miste om skatteintäkter, främst moms, genom

handeln på Internet. Även om förändringar i

skattebaserna inte är någonting nytt, har de senaste

decenniernas internationalisering av den svenska

ekonomin samt tillväxten av elektronisk handel

påskyndat denna utveckling.

Regeringen anser att frågan är av central

betydelse. I skrivelsen konstateras att det svenska

skatteuttaget minskar om skattebaser rör sig från

Sverige, som på vissa områden har relativt höga

skatter, till länder med låga eller inga skatter

alls. Konkurrensförhållandena mellan olika företag

påverkas också av att skattesatserna varierar i

olika länder. Skatteuttaget kan även minska om

kontrollmöjligheter inte utnyttjas på ett

tillfredsställande sätt. Regeringen säger sig därför

följa frågan med uppmärksamhet. Eftersom den

elektroniska handeln är gränsöverskridande redovisar

regeringen det omfattande arbete som pågår i olika

internationella forum för att utveckla gemensamma

regelverk och en samsyn på elektronisk handel ur

beskattningssynpunkt.

Som utskottet tidigare angett har den elektroniska

handelns påverkan på den offentliga ekonomin

behandlats av IT-kommissionen. I rapporten Hur skall

man finansiera välfärden i det globaliserade IT-

samhället behandlas frågan om hur elektronisk

affärsverksamhet i öppna nätverk påverkar

möjligheter att ta ut olika skatter (SOU 1998:153).

Enligt utredningsbilagan Digitala varor, välfärdens

faror? bedöms den elektroniska handeln på sikt

innebära stora konsekvenser för samhällsekonomin.

Vidare anges att utformningen av det svenska

skattesystemet kan komma att utsättas för stora

påfrestningar som ett resultat av den elektroniska

handeln.

I sammanhanget kan vidare nämnas att IT-

kommissionen i rapporten IT och nationalstaten har

tecknat fyra framtidsscenarier och försökt belysa

hur utvecklingen av elektronisk handel påverkar

bl.a. beskattningen (SOU 1998:58). Enligt rapporten

är riskerna för kraftigt och snabbt vikande

skatteintäkter av allt att döma övervärderade.

Däremot kan internethandeln slå hårt mot lokala

affärer som skiv- och bokhandlare och spelbutiker

och därigenom göra det svårare att upprätthålla

nationella särregler på skatteområdet.

Informationsteknikens konsekvenser för

nationalstaten bedöms i stället ligga i första hand

på en annan nivå till följd av en IT-relaterad

strukturomvandling. Av IT-kommissionens arbetsplan

för verksamhetsåret 1999 framgår att kommissionen

kan komma att göra ytterligare studier inom det

ämnesområde som motionärerna behandlar.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det

är angeläget att närmare klarlägga den elektroniska

handelns påverkan på det svenska skattesystemet och

följderna för statens inkomster. Utskottet

förutsätter att regeringen vid nästa rapportering

till riksdagen redovisar sin bedömning av

konsekvenserna av elektronisk handel för företag och

offentlig sektor.

Med hänvisning till det anförda avstyrks motion

T808 (c) yrkande 7. Syftet med motionsyrkandet

förutsätts dock komma att tillgodoses.

2.4.4 Kryptering och digitala signaturer

Av regeringens skrivelse framgår att frågorna om

kryptering och digitala signaturer är komplicerade.

Det gäller bl.a. frågor om brottslighet,

exportkontroll och digitala signaturers status. Ett

omfattande arbete pågår mot denna bakgrund såväl i

Sverige som internationellt. Som framgår av

skrivelsen har Regeringskansliet utarbetat rapporten

Kryptopolitik - möjliga svenska handlingslinjer och

departementspromemorian Digitala signaturer - en

teknisk och juridisk översikt (Ds 1998:14). Enligt

skrivelsen förväntas ett samlat förslag till svensk

ståndpunkt om användning av kryptering föreläggas

riksdagen senare. En svensk ståndpunkt om digitala

signaturer kommer enligt skrivelsen successivt att

tas fram parallellt med att ett direktivförslag om

frågan under det närmaste året behandlas i EU:s

ministerråd.

Enligt utskottets mening är en grundläggande

förutsättning för elektronisk handel att företag,

organisationer, myndigheter och enskilda har

förtroende och tillit till denna handel. Som

framhålls i flera motioner har statsmakterna ett

ansvar att se till att det skapas förutsättningar

för säker kommunikation över allmänna nätverk som

Internet genom bl.a. möjlighet till kryptering och

användning av digitala signaturer.

Detta är också regeringens uppfattning. Enligt vad

utskottet erfarit är utgångspunkten för regeringens

arbete att export av avancerad kryptering bör

tillåtas med undantag för kryptering gällande

krigsmateriel. I sammanhanget kan också nämnas att

det finns en ökad internationell samsyn när det

gäller strävan att skapa säkra system för

kommunikation och lagring av information.

I avvaktan på att regeringens förutskickade

skrivelse redovisas avstyrker utskottet motionerna

T802 (v), T805 (m), T808 (c) yrkandena 4 och 5, T809

(kd) yrkande 4 och T818 (m) yrkande 10. Utskottet

förutsätter att syftet med samtliga motionsyrkanden

kommer att tillgodoses.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen

lägger regeringens skrivelse 1997/98:190 Elektronisk

handel till handlingarna.

3 IT-omställningen inför år 2000

3.1 Vad beror problemet på?

Problemet beror på att årtal i datorer och IT-system

tidigare av utrymmesskäl angetts med två siffror i

stället för med fyra, dvs. 99 i stället för 1999.

Datorn uppfattar talet 00 som ett lägre tal än 99,

alltså att år 2000 kommer före år 1999. Felet

innebär att beräkningar, sorteringar, jämförelser

etc. kan bli felaktiga. Funktionen hos

mikroprocessorer eller s.k. mikrochips som är

inbyggda i olika datastyrda system och som finns i

ett mycket stort antal kan vidare komma att påverkas

av övergången till år 2000. Ett ytterligare problem

är att år 2000 är ett skottår. Om programmeraren

inte har tagit hänsyn till detta blir följden att

problem även kan uppstå vid olika slags beräkningar

av dagar under året. Till bilden hör vidare att

problem kan uppstå redan i år eftersom årtalet 99 av

programmerare i vissa sammanhang använts till annat

än att ange årtal.

3.2 Regeringens skrivelse 1998/99:40

Lägesrapport om IT-omställningen i

samhället inför år 2000

Skrivelsen beskriver regeringens ansvar och

organisationen av arbetet med IT-omställningen inför

år 2000. Vidare redovisas hur arbetet med

datoromställningar fortskrider, och en första samlad

lägesrapportering presenteras.

Av skrivelsen framgår att regeringen anser att

frågan angående IT-omställningar inför år 2000 måste

ges högsta prioritet liksom att riksdagen skall

hållas informerad om utvecklingen. Det ökade

teknikberoendet i samhället har lett till ökad

sårbarhet och till att många samhällsviktiga

funktioner inbördes är beroende av varandra. Den

sammantagna risken för störningar i samhället är

därmed mycket större än risken inom varje

samhällsfunktion för sig.

Enligt regeringens bedömning har medvetenheten om

2000-frågan ökat väsentligt hos myndigheternas

ledningar under det senaste halvåret. Flertalet

myndigheter tar nu frågan på stort allvar och

arbetet med att säkra den egna verksamheten har

kommit en god bit på väg. Myndigheter med

sektorsansvar har i varierande grad och med delvis

olika metodik genomfört granskningar av sina

respektive sektorer.

Med det underlag som finns tillgängligt i dag kan

dock regeringen inte med säkerhet uttala sig om

risken för störningar i de för samhället viktigaste

sektorerna. Sektorsmyndigheternas arbete med att

granska och driva på det fortsatta arbetet, följa

upp testresultat samt skapa beredskap för eventuella

störningar bör därför enligt skrivelsen

högprioriteras under år 1999.

Vissa kommuner har inte kommit tillräckligt långt i

arbetet vilket regeringen bedömer som oroväckande

mot bakgrund av kommunernas viktiga uppgifter som

distributörer av el, värme och vatten, m.m.

Störningar inom kommunerna kan leda till

konsekvenser inte bara för deras invånare utan även

för samhället i stort.

Regeringen bedömer att medvetenheten om problemen

på många håll i samhället fortfarande är alltför låg

och måste höjas. Inte minst gäller detta små och

medelstora företag samt konsumenter. Saklig

information till såväl företagsledningar som

allmänheten måste spridas. Arbetstakten med IT-

omställningarna måste ökas väsentligt bland små och

medelstora företag för att undvika driftstopp och

kedjeeffekter.

Regeringen poängterar hur viktigt det är att alla -

myndigheter, kommuner, landsting, företag,

branschorganisationer och andra aktörer - tar sitt

ansvar och driver på omställningsarbetet.

Av skrivelsen framgår vidare att regeringen avser

att återkomma till riksdagen med ytterligare en

rapportering före halvårsskiftet 1999 samt, vid

behov, en sista rapportering under hösten 1999.

3.3 Motionsförslag

Per-Richard Molén m.fl. (m) konstaterar i motion T9

att ett avgörande problem för arbetet med IT-

omställningen i samhället är ledarbrist. Trots

upprepade initiativ från Moderata samlingspartiet i

syfte att få regeringen att tillsätta en 2000-

general med sakkunskap i frågan för att leda och

samordna arbetet med IT-omställningen saknas

fortfarande en övergripande organisation för hur

samhällsnyttiga funktioner skall säkras över

tusenårsskiftet.

Regeringens ovilja att tilldela nödvändiga resurser

för omställningen har inneburit att

tillfredsställande lösningar försenats.

Senfärdigheten bedöms kunna få allvarliga

konsekvenser. Detta bestyrks av regeringens

skrivelse som anger att kommunernas och landstingens

arbete med 2000-omställningen är alarmerande. Mot

denna bakgrund understryks betydelsen av att staten

inte helt överlämnar ansvaret till kommuner och

landsting. Det krävs i stället ett tydligt ledarskap

från regeringens sida för att de kommuner och

landsting som i dag inte har kommit tillräckligt

långt i sin omställning inför tusenårsskiftet skall

kunna slutföra arbetet i tid.

Vidare påtalas att problem kan komma att uppstå i

telekommunikationssystemen. Detta kan leda till

allvarliga konsekvenser för övriga samhälls-

funktioner. Post- och telestyrelsen bör därför ges i

uppdrag att snarast ta fram det underlag som krävs

för att göra en säker bedömning av riskerna för

störningar i telekommunikationerna.

Beträffande Statskontorets uppdrag att följa

myndigheternas arbete med IT-omställningen

konstateras att Statskontoret har att förlita sig på

information från myndigheterna. Detta är inte ägnat

att underlätta Statskontorets uppdrag att

kontrollera berörda myndigheter eller begära

information direkt från berörd part. Likaså kan det

leda till särskilda problem när det gäller frågor

som berör flera myndigheters ansvarsområdet. Detta

understryker enligt motionärerna behovet av en

central ledningsfunktion. Det bör vidare ankomma på

IT-kommissionen att objektivt värdera den

information som myndigheterna lämnat. IT-

kommissionen bör också få i uppdrag att kontrollera

och övervaka arbetet i kommuner och landsting.

Regeringen uppmanas mot denna bakgrund att

skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag till

och finansiering av de i motionen redovisade

förslagen.

Johnny Gylling m.fl. (kd) hänvisar i motion T11 till

att enligt Svenska Kommunförbundet är många kommuner

sent ute med 2000-omställningen. Fortfarande finns

det kommuner som inte alls har startat sitt arbete.

Detta bedöms som allvarligt då kommunerna ansvarar

för många viktiga samhällsangelägenheter. Som

exempel nämns de funktionshindrades behov av

tekniska hjälpmedel. En lämplig förebild att följa

är Tranås kommun som har startat ett nätverk för

kommunens företag i syfte att hitta gemensamma

lösningar på liknande systemproblem (yrkande 1).

Motionärerna framhåller vidare att de finansiella

systemen ännu inte till fullo är testade. Detta kan

leda till kraftiga störningar i betalningssystemen

med åtföljande samhällsproblem. Regeringen bör

därför genom Finansinspektionen kräva redovisningar

av de finansiella instituten i god tid före år 2000

(yrkande 2).

Beträffande energisektorn anges att ännu har inte

alla kommuner kontrollerat att elförsörjningen är

tryggad vid sekelskiftet år 2000. Detta är ytterst

allvarligt eftersom samhället är mycket sårbart om

inte eltillförseln fungerar. Regeringen uppmanas

därför redovisa vilka åtgärder man tänker vidta

(yrkande 3).

Enligt motionärerna kan heller inte störningar

uteslutas inom hälso- och sjukvården. Sjukvården

tillhör ett prioriterat område vars verksamhet måste

fungera med hög säkerhet. Regeringen bör därför

återkomma med en ny rapport i frågan (yrkande 4).

Motionärerna framhåller slutligen att varje

konsument skall kunna känna sig trygg vad gäller el

och vatten till sin bostad samt säker på att såväl

tele- som allmänna kommunikationer fungerar.

Produkter som datorer och hushållsmaskiner med

inbyggda chips måste även vara 2000-skyddade. I

regeringens skrivelse anges att leverantörerna

endast "bör" upplysa om eventuella risker. Enligt

motionärerna bör regeringen mot den angivna

bakgrunden överväga att återkomma till riksdagen i

avsikt att stärka konsumentlagstiftningen.

Inga Berggren m.fl. (m, s, v, kd, c, fp) framhåller

i motion T10 att dagens samhälle är beroende av en

väl fungerande elförsörjning med hög

leveranssäkerhet. Elavbrott kan därför leda till

omfattande störningar i viktiga samhälssystem och

förorsaka betydande materiella skador och ekonomiska

förluster hos elkunderna. Av regeringens skrivelse

framgår dock att ett betydande antal energiföretag

beräknas slutföra omställningsarbetet för år 2000

först under tredje och fjärde kvartalen 1999. De

uppfyller därmed inte regeringens krav på att alla

verksamhetskritiska system skall vara åtgärdade och

testade och klara att tas i drift senast den 1 juni

1999. Motionärerna anser det därför nödvändigt att

regeringen ställer större krav på arbetet inom

elförsörjningen och att regeringen snarast bör

tydliggöra för riksdagen hur den avser att agera i

frågan.

Stig Sandström m.fl. (v) påtalar i motion T8 att

problem och stora omprogrammeringsbehov kan uppstå

när det gäller personnumren vid 2000-skiftet.

Eftersom århundrade inte finns med i personnumret

befaras att det kan bli problem av samma typ som med

gamla dataprogram som bara har två tecken för årtal.

Enligt motionärerna är det därför nödvändigt att ett

nationellt och enhetligt personnummer införs i god

tid före 2000-skiftet för att undvika kaos och

identifikationsproblem på andra sida sekelskiftet.

Mikael Johansson m.fl. (mp) framhåller i motion T12

att regeringens redovisning av kostnaden för IT-

omställningen är knapphändig och osäker. Enligt

motionen är det inte osannolikt att den angivna

kostnaden på 1,1 miljarder kronor för att klara IT-

omställningen är otillräcklig. Miljöpartiet kräver

därför att regeringen snarast återkommer till

riksdagen med en reviderad beräkning av kostnaderna

inom det statliga området och samtidigt redovisar

konsekvenserna för statsbudgeten (yrkande 1).

Vidare anges att regeringens skrivelse påvisar

uppenbara problem när det gäller styrningen av IT-

omställningen. Miljöpartiet ifrågasätter därför om

regeringen verkligen lyckas garantera driftklara

2000-säkrade system inom drygt ett halvår som man

föresatt sig. Enligt motionen bör regeringen under

våren 1999 redovisa för riksdagen hur man avser att

agera om IT-omställningen under andra halvåret 1999

fortfarande uppvisar brister som gör att

samhällsviktiga funktioner inte kan garanteras

(yrkande 2).

Motionärerna bedömer vidare att riskerna för fel i

något drift- eller säkerhetspåverkande datasystem

för kärnkraftsreaktorerna är väsentligt större vid

omslaget till år 2000 än de är normalt. Därför bör

de svenska kärnkrafts-reaktorerna vara stoppade

under timmarna kring årsskiftet 1999/2000 (yrkande

3).

3.4 Yttrande från försvarsutskottet

Försvarsutskottet har i ett yttrande till

trafikutskottet den 21 januari 1999 behandlat IT-

omställningen i samhället inför år 2000. Yttrandet

avser dels två frågor i regeringens skrivelse som

försvarsutskottet vid ett flertal tillfällen

tidigare behandlat och som bedömts som särskilt

angelägna ur beredskapssynpunkt, nämligen

elförsörjning och telekommunikationer, dels

försvarsutskottets tidigare principiella uttalanden

i frågor rörande IT-omställningen inför år 2000. I

yttrandet behandlas vidare anknytande

motionsyrkanden.

Beträffande elförsörjning och telekommunikationer

delar försvarsutskottet regeringens uppfattning att

elsystemet är ett av de viktigaste

infrastruktursystemen och att det har stor betydelse

för alla andra samhällssektorer. Försvarsutskottet

framhåller att samhällets stora beroende av sårbara

tekniska system inom viktiga infrastrukturområden

gör att svåra störningar snabbt kan medföra

allvarliga konsekvenser för samhällets

funktionsförmåga.

Med anledning av regeringens redovisning om läget

inom de viktiga samhällsfunktionerna elförsörjning

och telekommunikationer bedömer försvarsutskottet

att det alltjämt finns anledning att med största

uppmärksamhet följa utvecklingen inom dessa områden.

Som försvarsutskottet ser det torde brister i

förmågan inom dessa funktioner ha en negativ effekt

på den fredstida beredskapen, vilket torde minska

samhällets robusthet mot störningar i samband med

övergången till år 2000.

Försvarsutskottet förutsätter att om brister i

förmågan inom delfunktionen Elförsörjning och

funktionen Telekommunikationer konstateras i samband

med 1999 års kontrollstation bör regeringen redovisa

de åtgärder som den avser att vidta för att avhjälpa

dessa brister.

Mot bakgrund av det anförda anser försvarsutskottet

att motionerna T10 (m, s, v, kd, c, fp) och T11 (kd)

yrkande 3 inte behöver bifallas av riksdagen.

Under rubriken IT inför år 2000 hänvisar

försvarsutskottet till att i samband med

budgetbehandlingarna hösten 1997 respektive hösten

1998 (bet. 1997/98:FöU1 s. 35-38, bet. 1998/99:FöU1

s. 14-15) behandlades utförligt frågan om

omställningen av datorsystem m.m. inför år 2000. Vid

den senaste behandlingen av frågan hösten 1998

noterade försvarsutskottet att frågan om IT-säkerhet

inför år 2000 noga följs av regeringen.

Försvarsutskottet bedömde dock att

sekelskiftesanpassningen av datasystem och andra

system som innehåller datorstyrd elektronik är en

ytterst angelägen fråga och därför fortsatt bör

prioriteras av statsmakterna och av ansvariga i

samhället i övrigt. Försvarsutskottet ansåg också

att en stor del av samhällets verksamhet kan komma

att påverkas negativt, om brister i systemen inte

hinner åtgärdas i tid. Försvarsutskottet förutsatte

att regeringen återkommer till riksdagen om

regeringen befarar att säkerheten i samhällsviktiga

datasystem inte kan upprätthållas vid övergången

till år 2000.

Försvarsutskottet konstaterar att regeringen, i

skrivelsen om beredskapen mot svåra påfrestningar på

samhället i fred (skr. 1998/99:33), anser att frågan

angående IT-omställningar inför år 2000 måste ges

högsta prioritet liksom att riksdagen måste

informeras om utvecklingen. Enligt

försvarsutskottets mening är det synnerligen viktigt

att prioritera och vidta åtgärder inom kritiska

system och skapa erforderlig beredskap inom viktiga

samhällsfunktioner. Försvarsutskottet räknar därför

med att regeringen återkommer till riksdagen med

förslag till åtgärder om allvarliga störningar i

viktiga samhällsfunktioner kan befaras i samband med

övergången till år 2000.

Mot denna bakgrund finner försvarsutskottet inte

anledning att nu föreslå riksdagen att bifalla

motionerna T9 (m), T11 (kd) yrkande 1 och T12 (mp)

yrkande 2.

3.5 Trafikutskottets ställningstagande

3.5.1 Högprioriterad fråga

Utskottet delar regeringens uppfattning att arbetet

med omställningar av IT-system inför år 2000 är

mycket viktigt och måste ges högsta prioritet.

Omställningsarbetet måste ske målmedvetet och

kraftfullt inom alla samhällssektorer. Det är därför

nödvändigt att myndigheter, kommuner, landsting,

företag och organisationer ägnar frågan största

möjliga uppmärksamhet. Trafikutskottet anser sålunda

i likhet med försvarsutskottet att sekelskiftes-

anpassningen av datasystem och andra system som

innehåller datorstyrd elektronik är en ytterst

angelägen fråga som bör prioriteras av statsmakterna

och av ansvariga i samhället i övrigt.

3.5.2 Lednings- och organisationsfrågor

Mot bakgrund av år 2000-frågans komplexitet och

omfattning är, som framhålls i motion T9 (m),

lednings- och organisationsfrågorna av stor

betydelse i arbetet med att genomföra ett effektivt

och framgångsrikt omställningsarbete. Utskottet

anser att den som är ansvarig för en viss verksamhet

i princip även bör vara ansvarig för att driva 2000-

omställningsarbetet. Det skapar tydlighet och klara

ansvarsgränser. Genom regeringens överordnade

uppföljnings- och samordningsarbete och de

fortlöpande redovisningarna till riksdagen ges

samtidigt förutsättningar för en samlad och

målmedveten nationell samsyn.

Staten har framför allt ett ansvar att se till att

den egna verksamheten fungerar så störningsfritt som

möjligt. Alla myndigheter har därför fått i uppgift

att åtgärda 2000-frågan inom sitt område.

Statskontoret skall följa myndigheternas arbete med

IT-omställningar och kvartalsvis rapportera till

regeringen. Genom tillsyns- och sektorsmyndigheterna

har staten ett övergripande ansvar för att

samhällsviktiga funktioner såsom totalförsvar,

räddningstjänst, hälso- och sjukvård,

telekommunikationer, transporter, finansiella

tjänster samt energi- och vattenförsörjning

fungerar. Energi- och värmeförsörjning,

telekommunikationer samt vattenförsörjning är

särskilt prioriterade områden.

Som framhålls i regeringens skrivelse omfattar dock

många funktioner såväl offentlig som privat

verksamhet vilket innebär att ansvaret för dessa

verksamheter delas mellan staten och ett stort antal

andra aktörer. Ansvaret för att verksamheterna i

företag, myndigheter och andra organisationer

fungerar ligger ytterst även i denna fråga på

verksamhetsledningarna.

Utskottet vill i sammanhanget även hänvisa till de

insatser som IT-kommissionen påbörjat för att skapa

uppmärksamhet kring 2000-frågan. Regeringen har

också tillkallat en särskild delegation - År 2000-

delegationen - som ett samverkansorgan mellan privat

och offentlig sektor för frågor rörande

omställningen (dir. 1998:10). Delegationen följer

och analyserar arbetet med anpassningen inför år

2000 och utvärderar löpande hur arbetet i de olika

samhällssektorerna fortlöper. En särskilt viktig

uppgift för delegationen är att informera och stödja

små och medelstora företag vilka tidigare har

identifierats som en riskgrupp. Delegationen sprider

också kunskap och information till berörda i

samhället samt lämnar analyser och iakttagelser

löpande till regeringen.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet

motion T9 (m).

3.5.3 Omställningsarbetet inom olika

samhällssektorer

Utskottet övergår därefter till det

omställningsarbete som pågår av IT-system inom olika

samhällssektorer inför år 2000. Som uppmärksammas i

flera motionsyrkanden finns det ett antal

samhällsområden där IT-omställningen inför år 2000

är av särskild betydelse.

Det gäller bl.a. elförsörjning och

telekommunikationer. Samhällets stora beroende av

tekniska system inom viktiga infrastrukturområden

gör att svåra störningar snabbt kan medföra

allvarliga konsekvenser för samhällets

funktionsförmåga. Utskottet anser att det finns all

anledning att med största uppmärksamhet följa

utvecklingen inom dessa områden. Trafikutskottet

förutsätter i likhet med försvarsutskottet att

regeringen i nästa skrivelse till riksdagen

redovisar vilka åtgärder den har vidtagit eller

kommer att vidta för att avhjälpa eventuella

brister.

Som framhålls i motion T11 (kd) yrkande 1 har

kommunerna en nyckelroll i omställningsarbetet.

Kommuner och landsting ansvarar som huvudmän för

flera samhällsviktiga funktioner. Utskottet vill

understryka att det i kommunernas och landstingens

roller som huvudmän ligger ett helhetsansvar för

anpassningsarbetet och 2000-säkringen inom

respektive samhällsfunktion. För omställningsarbetet

är det vidare viktigt som anges i motionen att man

försöker hitta gemensamma lösningar på problem och

att information härom sprids.

Beträffande de finansiella systemen som behandlas i

motion T11 (kd) yrkande 2 framgår av regeringens

skrivelse att först när anpassningsåtgärderna

testats kan man få kunskap om vilka svårigheter som

kan uppstå. Det är därför ytterst angeläget att

testverksamheten kommer i gång snarast. Finans-

inspektionens rapport i april 1999 bör därför, som

framhålls i regeringens skrivelse, innehålla en

analys av institutens testresultat. Vidare är det av

stor vikt att analyser av motpartsrisker (kunder,

leverantörer etc.) genomförs i större utsträckning

och att beredskapsplaner förbereds i de finansiella

instituten. Regeringen stödjer Finansinspektionens

ansträngning att följa upp detta i särskild ordning.

Alla styrelser och revisorer i finansiella institut

skall vara väl informerade om anpassningsbehovet.

Där detta inte skett bör information och analys

intensifieras. Utskottet förutsätter att regeringen

i enlighet med vad som anförs i den aktuella

motionen redovisar det fortsatta omställningsarbetet

inom de finansiella systemen i samband med nästa

avrapportering till riksdagen.

Utskottet delar uppfattningen i motion T11 (kd)

yrkande 4 om hälso- och sjukvårdens stora betydelse

i samhället och att patientsäkerheten inte får

äventyras. Det är därför ytterst angeläget att

viktiga system inom sektorn anpassas till skiftet

till år 2000. Av regeringens skrivelse framgår att

tempot i anpassningsarbetet behöver höjas hos vissa

sjukvårdshuvudmän för att skapa garantier att

nödvändiga anpassningar av system hinner genomföras.

Vidare anges att eftersom alla risker i hälso- och

sjukvården inte kan förutses är det viktigt att

sjukvårdshuvudmännen ser över sin

beredskapsorganisation och testar reservrutiner för

att på så sätt minska följderna av eventuella

störningar. Utskottet vill vidare hänvisa till att

Landstingsförbundet bedriver ett omfattande arbete

med sekelskiftesanpassningen. Syftet med

Landstingsförbundets arbete är att underlätta och

stödja landstingens arbete med att anpassa IT-stödet

till år 2000.

Med anledning av regeringens skrivelse och vad som

ovan anförts förutsätter utskottet att regeringen

vid nästa redovisning till riksdagen särskilt

behandlar hälso- och sjukvården och de frågor som

motionärerna har uppmärksammat.

Beträffande motion T11 (kd) yrkande 5 om

konsumenterna och IT-omställningen vill utskottet

hänvisa till att enligt regeringens skrivelse bedöms

det som särskilt angeläget att varje producent och

leverantör av t.ex. datorer eller finansiella

tjänster samt post- och telekommunikationer upplyser

brukare om hur produkter kommer att fungera och

tjänster tillhandahållas även efter skiftet. Därvid

bör information ges om hur man skall försöka

bemästra de svårigheter som kan uppstå.

Informationen kan också, påpekas det i skrivelsen,

avse vilka rättigheter konsumenterna har enligt

t.ex. konsumentköplagen om en dator fallerar eller

hur deras TV- och videoapparater eller

hushållsapparater kan påverkas av IT-omställningen.

Utskottet vill vidare hänvisa till att År 2000-

delegationen planerar en omfattande

informationskampanj till allmänheten. Kampanjen

kommer att omfatta mer specifika konsumentfrågor,

såsom vad som gäller när en konsument köpt en

kapitalvara som inte fungerar när skiftet till år

2000 sker. Konsumentverket som den huvudansvariga

myndigheten på konsumentområdet spelar vidare en

viktig roll i dessa sammanhang. Information kommer

att finnas på verkets hemsida. Myndigheten kommer

också i år att göra särskilda informationsinsatser

riktade till kommunernas konsumentvägledare. I

sammanhanget kan nämnas att År 2000-delegationen

avser att inrätta en informationstjänst (Helpdesk)

dit allmänhet, företag m.fl. kan vända sig med

frågor. Vidare planeras en särskild år 2000-dag i

TV.

Som ovan redovisats görs eller planeras omfattande

insatser av informationskaraktär för att försöka

upplysa brukare och konsumenter om de problem som

kan uppkomma. Utskottet vill för sin del understryka

betydelsen av att producenter och leverantörer tar

ansvar för att försöka bemästra de svårigheter som

kan uppstå.

Utskottet förutsätter att omställningsarbetet inför

millennieskiftet bedrivs så effektivt och kraftfullt

att skador och därmed förknippade anspråk på

försäkringssystemen i största möjliga utsträckning

undviks. Utskottet anser att det är angeläget att

klarhet skapas om vad som gäller i

försäkringssammanhang.

Enligt vad utskottet erfarit anser flertalet försäkringsbolag

att skador på produkter till följd av datumfel inte

är försäkringsbara. När det gäller

privatförsäkringar visar dock en jämförelse mellan

de fyra största bolagen, som täcker 80-85 % av

marknaden, att det finns stora skillnader. Vissa

företag ersätter inte fel på grund av datumfel medan

andra tillämpar en förhöjd självrisk eller klargör

att försäkringen gäller utan undantag. Samtliga

försäkringsbolag avser dock att ersätta indirekta

fel som uppstår på produkter till följd av datumfel,

t.ex. brandskador. I sammanhanget kan nämnas att om

inte försäkringen gäller så kan andra möjligheter

finnas för konsumenten att få skadan avhjälpt, t.ex.

genom garantiåtaganden enligt konsumentköplagen.

Beträffande företagsförsäkringar bedömer flertalet

i Sverige verksamma försäkringsbolag att anpassning

och kontroll av datorfunktioner är normalt

underhåll. Skador på utrustning som beror på

bristande underhåll är, liksom slitage, inte

försäkringsbara. I likhet med vad som gäller för

privatförsäkringar gäller att brandskada, inklusive

avbrott, ersätts om den orsakats av datumfel. Vissa

försäkringsbolag har också aviserat en möjlighet att

medge skydd om kunden kan visa att lämpliga

skadeförebyggande åtgärder är vidtagna.

Utskottet vill vidare erinra om att Konsumentverket

har inlett förhandlingar med försäkringsbranschen

som främst syftar till att säkerställa att

försäkringsbolagen tydligt informerar om eventuella

undantag för skador som har samband med IT-

omställningen. Konsumenternas Försäkringsbyrå, som

har till uppgift att bl.a. besvara privatpersoners

frågor, kartlägger för närvarande

försäkringsbolagens villkor för skador till följd av

datumfel när det gäller privatförsäkringar.

Konsumentverket följer även frågan genom att

kartlägga vilka problem som kan bli aktuella för

konsumenterna och vilket rättsligt skydd de har om

de skulle drabbas av skador som har samband med

övergången till år 2000. Vidare kan nämnas att

tillsynsmyndigheten för försäkringsföretagen,

Finansinspektionen, i sin rapport Den finansiella

sektorn och informationssystemen inför år 2000

angett att det för försäkringsindustrin är en viktig

del av anpassningsarbetet inför år 2000 att göra en

översyn av försäkringsvillkor och att tydliggöra för

kunderna försäkringarnas omfattning.

Utskottet anser det angeläget att ökad tydlighet

skapas om villkor för de eventuella krav på

ersättning för direkta eller indirekta skador som

kan bli en följd av övergången till år 2000.

Utskottet förutsätter därför att regeringen i nästa

avrapportering av omställningsarbetet till riksdagen

redovisar en beskrivning av de försäkringsmässiga

konsekvenserna av millennieskiftet.

Mot bakgrund av vad som ovan anförts om pågående

och planerade insatser samt med hänvisning till

regeringens aviserade rapportering av den fortsatta

IT-omställningen i samhället avstyrker utskottet

motionerna T10 (m, s, v, kd, c, fp) och T11 (kd).

Utskottet bedömer att syftet med motionsyrkandena

torde bli tillgodosett.

3.5.4 Kostnader, redovisning och avställning av

kärnkraftsreaktorer

Utskottet övergår därefter till motion T12 (mp) och

statens kostnader för IT-omställningen (yrkande 1).

I regeringens skrivelse uppskattas de totala

kostnaderna för omställningsarbetet till 1,1 miljard

kronor. Som regeringen framhåller grundas dock

beräkningen på ett ofullständigt underlag. Nästan

häften av de statliga myndigheterna har ännu inte

har gjort några fullständiga kostnadsuppskattningar.

Av skrivelsen framgår vidare att regeringen bedömer

att kostnaderna för omställningen kan finansieras av

myndigheterna inom deras befintliga anslagsramar.

Statskontoret har därefter i en lägesrapport från

januari 1999 uppskattat de totala kostnaderna för

omställningsarbetet inom staten till 1,3 miljarder

kronor. Även om uppgiften inte grundas på ett

fullständig redovisning från alla myndigheter bedöms

att samtliga myndigheter som har mer väsentliga

kostnader för IT-omställningen har inräknats.

Utskottet anser att det är svårt att uppskatta

kostnaderna för omställningsarbetet inom hela den

statliga sektorn. Med hänsyn till att kostnaderna

för samtliga myndigheter med mer omfattande IT-

verksamhet numera har beaktats bör dock den senast

angivna kostnadsuppgiften kunna bedömas som relativt

säker. Utskottet vill vidare betona att arbetet med

IT-omställningar inför skiftet till år 2000 inte

enbart är av negativ karaktär. IT-omställningarna

bidrar bl.a. till moderniseringar och investeringar

i nya program och produkter, vilket medför bättre

fungerande verksamhet och ökad säkerhet.

Omställningsarbetet leder också till att

verksamhetsledningarna får ökad kunskap om sina

produktionsresurser och om IT-frågor i allmänhet.

Det betyder att kostnaderna för IT-omställningen

även delvis kan betraktas som en investering för

framtiden.

När det gäller omställningskostnadernas

finansiering har utskottet inga invändningar mot

principen att kostnaderna bör inrymmas i

myndigheternas ordinarie anslagsramar. Utskottet

förutsätter att regeringen i den aviserade

återrapporteringen till riksdagen redovisar om

särskilda medelsbehov skulle uppstå till följd av

omställningsarbetet och anknytande

beredskapsåtgärder.

Beträffande motionärernas önskemål om att ta del av

en redovisning av hur regeringen avser att agera om

IT-omställningen uppvisar brister (yrkande 2)

konstaterar utskottet att detta önskemål

överensstämmer med regeringens avsikt. Enligt

skrivelsen avser sålunda regeringen att lämna en ny

redovisning till riksdagen före halvårsskiftet 1999

och vid behov en ytterligare redovisning före

årsskiftet 1999/2000.

Slutligen när det gäller säkerheten vid

kärnkraftsverken som behandlas i motion T12 (mp)

yrkande 3 framgår av regeringens skrivelse att

omställningen till år 2000 inte förväntas innebära

något hot. Vidare redovisas att åtgärder kommer att

vidtas för att minimera risken för driftstörningar.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet

motion T12 (mp).

3.5.5 Personnummer

Utskottet konstaterar i likhet med vad som framhålls

i motion T8 (v) att systemet med personnummer har

stor betydelse för en rad samhällssystem. Det är

därför nödvändigt att personnummerhanteringen

fungerar effektivt och störningsfritt.

Sedan den 1 januari 1998 gäller enligt

folkbokföringslagen (1991:481) att för varje

folkbokförd person skall ett personnummer

fastställas som identitetsbeteckning. Personnumret

innehåller födelsetid, födelsenummer och

kontrollsiffra. Födelsetiden anges med sex siffror,

två för året, två för månaden och två för dagen i nu

nämnd ordning. Födelsenumret består av tre siffror

och är udda för män och jämnt för kvinnor. Mellan

födelsetiden och födelsenumret sätts ett bindestreck

som byts mot ett plustecken det år en person fyller

100 år. Om det inte är obehövligt skall födelsetiden

i personnumret lagras med åtta siffror i register

som förs med hjälp av automatisk databehandling -

fyra för året, två för månaden och två för dagen.

Utskottet konstaterar därmed att för personnummer i

samhällsviktiga system baserade på IT-teknik skall

århundraden anges med fyra siffror. Syftet med

motion T8 (v) synes därmed vara tillgodosett.

Motionsyrkandet avstyrks.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen

lägger regeringens skrivelse 1998/99:40 Lägesrapport

om IT-omställningen i samhället inför år 2000 till

handlingarna.

Hemställan

Utskottet hemställer

Informationssamhället inför 2000-talet

1. beträffande övergripande utgångspunkter

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:T803 yrkandena 1,

6, 7 och 11, 1998/99:T808 yrkande 2, 1998/99:T813 yrkande 1,

1998/99:T818 yrkandena 1, 13 och 14 och 1998/99:K282 yrkande

3,

res. 1 (m)

res. 2 (v)

res. 3 (c)

2. beträffande bredbandsutbyggnad m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:T2, 1998/99:T214

yrkande 17, 1998/99:T227 yrkande 5, 1998/99:T231 yrkande 9,

1998/99:T801 yrkande 2, 1998/99:T808 yrkande 1, 1998/99:T811,

1998/99:T813 yrkande 2, 1998/99:T814, 1998/99:T818 yrkande 2,

1998/99:K231 yrkandena 7 och 9, 1998/99:K282 yrkande 6,

1998/99:N237 yrkande 5 och 1998/99:N335 yrkande 6,

res. 4 (m, kd, fp)

res. 5 (v)

res. 6 (c)

3. beträffande prissättning

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:T201 yrkande 1,

1998/99: T223 yrkande 7, 1998/99:T231 yrkande 10, 1998/99:T801

yrkande 1, 1998/99:T807, 1998/99:T812, 1998/99:N275 yrkande 8

och 1998/99: N337 yrkande 4,

res. 7 (kd, c)

4. beträffande domännamn

att riksdagen avslår motion 1998/99:T818 yrkande 11,

res. 8 (m)

5. beträffande utbildningsinsatser

att riksdagen avslår motion 1998/99:T1 yrkande 1,

6. beträffande äldre och funktionshindrade

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:T809 yrkande 5 och

1998/99: K231 yrkande 8,

7. beträffande virtuella företag

att riksdagen avslår motion 1997/98:T808 yrkande 3,

8. beträffande konsumentfrågor

att riksdagen avslår motion 1998/99:T1 yrkande 3,

9. beträffande kartläggning och redovisning

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:T1 yrkande 2 och

1998/99: T809 yrkande 8,

10. beträffande hälsorisker med elektromagnetisk

strålning från mobiltelefoner

att riksdagen avslår motion 1998/99:T810,

11. beträffande regeringens skrivelse 1998/99:2

Informationssamhället inför 2000-talet

att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1998/99:2 till

handlingarna,

Elektronisk handel

12. beträffande reformarbetets inriktning

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:T809 yrkande 9 och

1998/99:T818 yrkande 12,

res. 9 (m)

13. beträffande småföretagens utvecklingsmöjligheter

att riksdagen avslår motion 1998/99:T808 yrkande 6,

14. beträffande konsekvenser av elektronisk handel

att riksdagen avslår motion 1998/99:T808 yrkande 7,

15. beträffande kryptering och digitala signaturer

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:T802, 1998/99:T805,

1998/99:T808 yrkandena 4 och 5, 1998/99:T809 yrkande 4 och

1998/99:T818 yrkande 10,

16. beträffande regeringens skrivelse 1997/98:190

Elektronisk handel

att riksdagen lägger regeringens skrivelse

1997/98:190 till handlingarna,

IT-omställningen i samhället inför år 2000

17. beträffande 2000-arbetets ledning och organisation

att riksdagen avslår motion 1998/99:T9,

res. 10 (m)

18. beträffande omställningsarbetet inom olika

samhällssektorer

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:T10 och

1998/99:T11,

19. beträffande kostnader, redovisning och avställning av

kärnkraftsreaktorer

att riksdagen avslår motion 1998/99:T12,

res. 11 (mp)

20. beträffande personnummer

att riksdagen avslår motion 1998/99:T8,

21. beträffande regeringens skrivelse 1998/99:40

Lägesrapport om IT-omställningen i samhället inför år 2000

att riksdagen lägger regeringens skrivelse

1998/99:40 till handlingarna.

Stockholm den 2 mars 1999

På trafikutskottets vägnar

Monica Öhman

I beslutet har deltagit: Monica

Öhman (s), Sven Bergström (c), Per-

Richard Molén (m), Jarl Lander (s),

Hans Stenberg (s), Karin Svensson

Smith (v), Johnny Gylling (kd), Tom

Heyman (m), Krister Örnfjäder (s),

Lars Björkman (m), Monica Green

(s), Tuve Skånberg (kd), Birgitta

Wistrand (m), Mikael Johansson

(mp), Kenth Skårvik (fp), Claes-

Göran Brandin (s) och Sture

Arnesson (v).

Reservationer

1. Övergripande utgångspunkter (mom. 1)

Per-Richard Molén (m), Tom Heyman (m), Lars Björkman

(m) och Birgitta Wistrand (m) anför:

Vi anser att som mål för IT-politiken bör gälla att

Sverige senast år 2010 skall vara en av den globala

utvecklingens främsta nationer när det gäller varje

del av utnyttjandet av IT. I stället för att inrikta

politiken på regleringar, likformighet och stora

nationella enhetsprogram måste politiken göra det

lättare för människor och företag att utvecklas i

det samhälle som nu successivt ersätter

industrisamhället.

Det betyder att statens verksamhet snabbt bör

anpassas till IT-samhället. Alla statliga

myndigheter, verk och företag bör ha en strategi för

användningen av IT som en viktig del i sitt

informationsuppdrag till medborgarna och företagen.

Det finns däremot ingen anledning för det offentliga

att driva kommersiella webbplatser och därmed

konkurrera med privata aktörer. Regeringen bör

därför skyndsamt återkomma till riksdagen med för-

slag till samlade riktlinjer för webbaserad

information och användningen av Internet för

kommunikation med medborgarna.

Vi anser även att det är oklart vem som i

regeringen har ansvar för IT-frågan. Sverige har de

senaste åren tappat farten i introduktionen av

informationstekniken på olika samhällsområden.

Det är framför allt tre uppgifter som nu bör sättas

i förgrunden, nämligen att skolan ges tillgång till

informationsteknikens alla möjligheter, att den

offentliga förvaltningen görs effektivare och

öppnare samt att sekelskiftesövergången ombesörjs på

ett kompetent och ansvarsfullt sätt. Kan inte

regeringen leda IT-kommissionen så att dessa

centrala uppgifter sköts på ett tillfredsställande

sätt bör IT-kommissionen ersättas av ett organ med

ett entydigt mandat och med nödvändiga resurser för

att kunna skapa inspiration och ledning för Sveriges

användning av informationstekniken.

Vi vill även erinra om att Telias infrastruktur har

byggts upp med avgifter som erlagts av telekunderna.

Den monopolställning som Telia har genom att förfoga

över detta nät utgör en effektiv spärr för

konkurrerande företag att erbjuda liknande tjänster.

Vi förordar därför att andra operatörer ges ökade

möjligheter att i konkurrens utnyttja nätet.

I övriga delar av detta avsnitt delar vi

majoritetens uppfattning.

Vi anser att utskottets hemställan under 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande övergripande utgångspunkter

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:T818

yrkandena 1, 13 och 14, 1998/99:T813 yrkande 1 och

1998/99:K282 yrkande 3 samt med avslag på motionerna

1998/99:T803 yrkandena 1, 6, 7 och 11 samt 1998/99:T808

yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan

anförts,

2. Övergripande utgångspunkter (mom. 1)

Karin Svensson Smith (v) och Sture Arnesson (v)

anför:

Vi anser att det stora problemet inom IT-området är

de skillnader som finns i tillgång och användning av

IT mellan människor från olika socialgrupper, mellan

män och kvinnor, mellan människor i olika åldrar,

mellan funktionshindrade och icke funktionshindrade,

mellan hög- och lågutbildade och mellan storstadsbor

och glesbygdsbor. Att utjämna klyftor mellan olika

samhällsgrupper bör därför vara ett av de

prioriterade områdena inom IT-politiken.

Vi anser vidare att den nationella IT-strategin bör

tillföras målet att främja och påskynda utvecklingen

av det ekologiskt uthålliga samhället. IT öppnar

möjligheter vad gäller hushållningen av varor.

Pappersåtgången kan minskas drastiskt. Elektronisk

dokumenthantering, ökad användning av elektronisk

post, elektroniska konferenser och annan

informationsteknik kan ge lägre miljöbelastning än

om motsvarande funktioner hanteras med äldre teknik.

Även behovet av lokaler minskar eftersom lager,

arkivrum, kontorsytor, etc. kan göras mindre. Ökat

hemarbete leder till ett ökat utnyttjande av

befintliga byggnader. Framför allt kan utökad IT-

användning ge en väsentlig minskning av

transportbehovet, vilket ger stora miljövinster

eftersom transportsektorn är den sektor som ger

störst negativ påverkan på miljön. Ur miljösynpunkt

är detta välkommet eftersom energiåtgång och

materialåtgång per capita minskar.

Staten har i allmänhet stått för finansieringen av

en stor del av den utbildning och forskning som

utgör företagens intellektuella kapital. Eftersom

det sällan är privatekonomiskt lönsamt att satsa på

sådan utbildning och forskning som i första hand

kommer till kollektiv nytta är det nödvändigt att

stat och kommuner tar på sig detta ansvar. Men det

är också ett samhälleligt slöseri - och en orättvisa

gentemot skattebetalarna - att delar av detta

kapital utan vidare kan monopoliseras av ett

privatägt företag och dess aktieägare. Staten borde

därför bli bättre på att själv söka patent och ta in

royalties på de nya idéer och produkter som tas fram

i den skattefinansierade forskningen. Men självklart

skall staten också se till att de kunskaper som tas

fram med skattemedel kommer hela samhället - både

företag och enskilda - till godo.

Staten kan bara i en mycket begränsad omfattning

styra den trafik som går på de elektroniska vägarna.

Men man borde kunna använda sitt ägande i sina olika

IT-företag till att skapa ett slags motsvarighet

till Statens banverk på IT-området. Det måste vara

en politisk uppgift att se till att tillgängligheten

till de olika näten inte förbehålls en

informationsteknisk elit utan att alla kan använda

den nya tekniken till rimliga kostnader. Principen

bör vara politiskt ansvar och samhällsägande för

maximal tillgänglighet och stor frihet för den

enskilde att använda denna samhälleliga teknik.

Staten bör således aktivera sitt ägande i sina IT-

relaterade företag - och inte sälja ut de

strategiska tillgångarna. Mot denna bakgrund bör en

utredning tillsättas om att inrätta en motsvarighet

till Banverket på IT-området, Statens databanverk.

I övriga delar av detta avsnitt delar vi

majoritetens uppfattning.

Vi anser att utskottets hemställan under 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande övergripande utgångspunkter

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:T803 yrkandena 1,

6, 7 och 11 samt med avslag på motionerna 1998/99:T808 yrkande

2, 1998/99:T818 yrkandena 1, 13 och 14, 1998/99:T813 yrkande 1

och 1998/99:K282 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till

känna vad ovan anförts,

3. Övergripande utgångspunkter (mom. 1)

Sven Bergström (c) anför:

Jag anser att informationstekniken kan bidra såväl

till en positiv utveckling inom alla samhällsområden

samtidigt som den riskerar att leda till att nya

klyftor skapas. Vilken effekt som blir dominerande

beror till stor del på den strategi som riksdagen

formulerar. Ett fundamentalt krav är att klara och

tydliga spelregler utformas för marknadens aktörer.

Grunden för reglerna bör vara att främja konkurrens

och jämförbarhet mellan olika operatörer för att

sätta konsumentens behov och intressen främst. För

att främja konkurrensen bör därför en översyn göras

av telelagen så att Post- och telestyrelsen får

effektiva sanktionsinstrument i det fall deras

synpunkter på hur konkurrensen hanteras inte

efterlevs.

I övriga delar av detta avsnitt delar vi

majoritetens uppfattning.

Jag anser att utskottets hemställan under 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande övergripande utgångspunkter

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:T808 yrkande 2

och med avslag på motionerna 1998/99:T803 yrkandena 1, 6, 7

och 11, 1998/99:T813 yrkande 1, 1998/99:T818 yrkandena 1, 13

och 14 och 1998/99:K282 yrkande 3 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts,

4. Bredbandsutbyggnad m.m. (mom. 2)

Per-Richard Molén (m), Johnny Gylling (kd), Tom

Heyman (m), Lars Björkman (m), Tuve Skånberg (kd),

Birgitta Wistrand (m) och Kenth Skårvik (fp) anför:

Vi anser att staten bör ha som huvuduppgift att

garantera informationsteknikens infrastruktur och se

till att möjligheter till snabb kommunikation finns

i hela landet. Det innebär att bredbandsuppkoppling

skall vara möjlig för företag och hushåll i hela

Sverige till en rimlig kostnad. Infrastrukturut-

byggnaden bör i första hand ske på marknadens

villkor. Staten har ett särskilt ansvar att driva

utvecklingen snabbare på tre områden. Det handlar om

skolan, vården och glesbygden. För att kunna

utveckla bruket av informationstekniken bör landets

samtliga grund- och gymnasieskolor vara uppkopplade

med bredbandsförbindelser så att videokonferenser

möjliggörs senast år 2000. För glesbygd, särskilt i

Norrland, kan det bli nödvändigt att lämna särskilt

stöd för uppkoppling. Stödet skall i så fall vara

begränsat till nödvändig infrastruktur och den

tekniska lösning som väljs skall bestämmas lokalt.

Aktörerna på marknaden bör kunna bygga huvuddelen

av näten på kommersiella grunder. Staten har därmed

endast ett ansvar i de fall där ingen utbyggnad

annars skulle komma till stånd. Staten bör dock

varken bygga, äga eller driva bredbandsnäten utan i

stället handla upp bredbandskommunikation av privata

aktörer. Tekniken för att ge alla landets skolor,

hushåll och företag tillgång till

bredbandskommunikation kan komma att variera.

Befolkningsunderlag och avstånd kommer att styra

vilka tekniska lösningar - radio, satellit,

optokabel, elnät eller mobiltelefoninät - som väljs.

Vidare bör prövas möjligheten att stimulera och

påskynda en utbyggnad genom att införa möjlighet för

hushållen att få göra ROT-avdrag för att dra in

bredbandsförbindelse i hemmen.

Vi anser att utskottets hemställan under 2 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande bredbandsutbyggnad m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:T813 yrkande

2, 1998/99:T818 yrkande 2 och 1998/99:K282 yrkande 6 och med

avslag på motionerna 1998/99:T2, 1998/99:T214 yrkande 17,

1998/99:T227 yrkande 5, 1998/99:T231 yrkande 9, 1998/99:T801

yrkande 2, 1998/99:T808 yrkande 1, 1998/99:T811, 1998/99:T814,

1998/99: K231 yrkandena 7 och 9, 1998/99:N237 yrkande 5 och

1998/99: N335 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till

känna vad ovan anförts,

5. Bredbandsutbyggnad m.m. (mom. 2)

Karin Svensson Smith (v) och Sture Arnesson (v)

anför:

Vi anser att hela befolkningen bör få tillgång till

IT. Staten bör därför ge Telia i uppdrag att utreda

vad ett fibernät till alla företag i landet skulle

kosta. Telia bör samtidigt ges i uppdrag att utreda

kostnaden för ett fibernät till alla hushåll i

landet. För att förnya strukturen och påskynda

fiberutbyggnaden till hushållen bör möjlighet

införas till s.k. ROT-avdrag.

Vi anser vidare att det behövs en förbättrad

samordning mellan IT-projekt som finansieras

offentligt respektive marknadsmässigt.

Vi anser att utskottets hemställan under 2 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande bredbandsutbyggnad m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:N335 yrkande 6

och med avslag på motionerna 1998/99:T2, 1998/99:T214 yrkande

17, 1998/99:T227 yrkande 5, 1998/99:T231 yrkande 9,

1998/99:T801 yrkande 2, 1998/99:T808 yrkande 1, 1998/99:T811,

1998/99:T813 yrkande 2, 1998/99:T814, 1998/99:T818 yrkande 2,

1998/99:K231 yrkandena 7 och 9, 1998/99:K282 yrkande 6 och

1998/99:N237 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till

känna vad ovan anförts,

6. Bredbandsutbyggnad m.m. (mom. 2)

Sven Bergström (c) anför:

Jag anser att informationstekniken skall komma alla

till del, oavsett kön, ålder, social och ekonomisk

bakgrund eller var man bor i landet. En strategi för

detta innebär bl.a. satsningar på att bygga ut

infrastrukturen i hela landet. Genom

bredbandskommunikation i alla delar av landet ökar

möjligheten för företag att etablera sig utanför de

tätbefolkade områdena runt storstäderna. En

förutsättning för att detta skall ske är att

kommunikationen sker med samma prestanda och på lika

ekonomiska villkor i hela landet.

Traditionellt har staten tagit ansvar för landets

infrastruktur och de stora satsningar som gjorts.

Centerpartiet menar att staten inte helt kan

frånhända sig ansvaret för utbyggnad av en digital

infrastruktur. Ett statligt ansvarstagande innebär

också en garanti för allas tillgång till

infrastrukturen på lika villkor.

Den snabbaste tillgängliga tekniken i dag är

fiberoptiska förbindelser. Centerpartiet menar att

mycket talar för att en snabb utbyggnad av fiber

till hemmen skulle kunna bidra till ett tekniskt

språng som leder till utveckling och förbättrad

konkurrenskraft i hela landet. En tänkt utbyggnad av

fiber till hemmen skulle innebära att staten tog ett

ansvar för att bygga den finmaskiga digitala

infrastrukturen - de elektroniska grusvägarna - till

varje hem och arbetsplats. Marknadens aktörer bör

därefter få konkurrera om trafiken på förbindelser

mellan knutpunkter dit hushållen ansluts - de

digitala motorvägarna. Jag förordar mot denna

bakgrund att regeringen låter utreda hur en

utbyggnad av ett finmaskigt fibernät kan ske och

till vilken kostnad.

Jag anser att utskottets hemställan under 2 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande bredbandsutbyggnad m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:T214 yrkande

17 och 1998/99:T808 yrkande 1 och med avslag på motionerna

1998/99:T2, 1998/99:T227 yrkande 5, 1998/99:T231 yrkande 9,

1998/99:T801 yrkande 2, 1998/99:T811, 1998/99:T813 yrkande 2,

1998/99:T814, 1998/99:T818 yrkande 2, 1998/99:K231 yrkandena

7 och 9, 1998/99: K282 yrkande 6, 1998/99:N237 yrkande 5 och

1998/99:N335 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till

känna vad ovan anförts,

7. Prissättning (mom. 3)

Sven Bergström (c), Johnny Gylling (kd) och Tuve

Skånberg (kd) anför:

Vi anser att en snabb utbyggnad av den elektroniska

infrastrukturen måste prioriteras. De är en viktig

förutsättning för att skapa fler arbetstillfällen

över hela landet. Snabba IT-förbindelser ger

möjligheter för distansarbete och småföretagare att

bo och arbeta även på landsbygd och i glesbygd. I

avvaktan på ett nationellt nät av fiberoptiska

förbindelser kommer dock andra tekniker att behövas

som ISDN eller liknande. Fortfarande är det dock ca

15 % av Telias kunder som inte erbjuds ISDN till

rimlig kostnad. Exempelvis kan en ISDN-anslutning 35

km från Visby kosta 40 000 kr vilket kan jämföras

med ett anslutningspris på under 2 000 kr i

Stockholm. I extremfall kan priset på en ISDN-

installation uppgå till 60 000 kr.

Vi bedömer att dessa prisskillnader är orimliga.

ISDN eller motsvarande bör göras tillgängligt för

alla på lika villkor, dvs. anslutningsavgiften bör

vara densamma över hela landet. Vidare bör en

likvärdig prissättning på tele- och

kommunikationstjänster finnas i hela landet.

Vi anser att utskottets hemställan under 3 bort ha

följande lydelse:

3. beträffande prissättning

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:T201 yrkande

1, 1998/99:T223 yrkande 7, 1998/99:T801 yrkande 1,

1998/99:T807, 1998/99:T812, 1998/99:N275 yrkande 8 och

1998/99:N337 yrkande 4 samt med anledning av motion

1998/99:T231 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till

känna vad ovan anförts,

8. Domännamn (mom. 4)

Per-Richard Molén (m), Tom Heyman (m), Lars Björkman

(m) och Birgitta Wistrand (m) anför:

Vi anser att den nuvarande organisationen för

domännamnshanteringen i Sverige är väl anpassad till

marknadens krav och fungerar väl. Statskontoret har

också i en utredning år 1997 om Internet angett att

regelverket för hanteringen av domännamn för

toppdomänen .se är tillfyllest. Statskontoret

bedömde vidare att organisationen för

domännamnshanteringen har förutsättningar att

fungera bra. I sammanhanget kan tillfogas att varken

NIC-SE eller dess ägare II-stiftelsen är

vinstdrivande och att det inte finns några privata

ägarintressen. Eventuellt överskott som inte

fonderas avses användas för forskning och

utveckling av Internet i Sverige.

Vi anser mot denna bakgrund att det inte behövs

någon ytterligare reglering av den svenska domänen

.se. Risken är uppenbar att en omfattande reglering

skulle innebära att utvecklingen stannar av. Det

betyder att det nu pågående utredningsarbetet om

domännamnshanteringen bör avbrytas. Vi vill vidare

framhålla att det är mycket angeläget att Sverige

internationellt arbetar för att utvecklingen av

Internet sker på användarnas villkor och att

eventuell lagstiftning och myndighetskontroll

begränsas. Vår bedömning är att det skulle vara

förödande för .se-domänen om vi avviker från

internationell praxis.

Vi anser att utskottets hemställan under 4 bort ha

följande lydelse:

4. beträffande domännamn

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:T818 yrkande 11

som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

9. Reformarbetets inriktning (mom. 12)

Per-Richard Molén (m), Tom Heyman (m), Lars Björkman

(m) och Birgitta Wistrand (m) anför:

Vi anser att den elektroniska handeln kan bidra till

många välfärdsvinster samt i flera fall även till

miljövinster. Det är därför av vikt att

förutsättningar skapas för en effektiv elektronisk

handel. Regeringens "vänta-och-se-attityd" till

elektronisk handel riskerar dock att medföra att

vissa handelssituationer kommer att omfattas av ett

juridiskt vakuum där ingen vet vad som gäller. Det

innebär att lagstiftaren frånhänder sig möjligheten

att på ett tidigt stadium skapa tydliga

förutsättningar för handeln och därmed också

riskerar att utvecklingen avstannar på grund av det

osäkra läget.

Vi förordar i stället att ett målmedvetet

reformeringsarbete påbörjas omedelbart och att

resultatet av detta arbete anpassas till en fortsatt

utveckling av den elektroniska handeln. Vi vill

vidare påtala att lagen (1998:506) om

punktskattekontroll av transporter m.m. av

alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter

utgör en allvarlig inskränkning i det personliga

integritetsskyddet som på intet sätt kan motiveras

med eventuella risker för skatteundandragande.

Regeringen bör därför föreslå förändringar av denna

lag.

Vi anser att utskottets hemställan under 12 bort ha

följande lydelse:

12. beträffande reformarbetets inriktning

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:T818 yrkande 12

och med anledning av motion 1998/99:T809 yrkande 9 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

10. 2000-arbetets ledning och organisation

(mom. 17)

Per-Richard Molén (m), Tom Heyman (m), Lars Björkman

(m) och Birgitta Wistrand (m) anför:

Vi bedömer att osäkerheten om riskerna och

konsekvenserna av 2000-problematiken fortfarande är

alldeles för stor. Säkerhetsfrågor och beredskap för

infrastruktur inom kritiska områden som

elförsörjning och telekommunikationer måste ges

högsta prioritet. Tidsfristen är nu mycket kort och

tillgången till IT-kompetens, framför allt vad

gäller de äldre systemen, är begränsad. Det gäller

att koncentrera all tillgänglig kompetens och kraft

på säkerhetsarbetet för att begränsa

säkerhetsrisker, minska sårbarheten och bygga upp

reservsystem.

Den uppföljning av IT-omställningen inför år 2000

som initierats av regeringen är helt otillräcklig

och måste kompletteras med en kraftfull IT-

kommission som ges resurser och uppdrag att svara

för samordning och ledning. Regeringen bör därför

göra en kraftfull satsning på säkerhetsarbete och

säkerhetstänkande vilken dessutom kommer att utgöra

en viktig framtidsinvestering.

Vi anser att utskottets hemställan under 17 bort ha

följande lydelse:

17. beträffande 2000-arbetets ledning och organisation

att riksdagen med bifall till motion

1998/99:T9 som sin mening ger regeringen

till känna vad ovan anförts,

11. Kostnader, redovisning och avställning

av kärnkraftsreaktorer (mom. 19)

Mikael Johansson (mp) anför:

Jag anser att regeringens redovisning av kostnaden

för IT-omställningen är både knapphändig och osäker.

Fortfarande saknas fullständiga uppgifter om

kostnaderna för omställningsarbetet för en rad

samhällsområden. Vidare gäller att

beredskapsåtgärder som kan bli nödvändiga i många

fall inte har kostnadsberäknats. De uppgifter som

hittills har redovisats har heller inte

kompletterats med någon konsekvensbeskrivning som

belyser hur den slutliga finansieringen skall lösas

eller vilka andra projekt som måste senareläggas.

Miljöpartiet kräver därför att regeringen snarast

återkommer till riksdagen med en redovisning av

beräknade kostnader inom det statliga området och

konsekvenser för statsbudgeten.

Jag konstaterar vidare att det i regeringens

skrivelse redovisas uppenbara problem när det gäller

styrningen av IT-omställningen. Statskontorets

lägesredovisning från januari 1999 bekräftar att

arbetet går långsammare än planerat. Flertalet

myndigheter är försenade i sitt arbete med

provningen av år 2000-säkringen. Statskontoret

bedömer också att risken för ytterligare förseningar

är betydande. Det är därför högst osannolikt att

regeringen verkligen lyckas uppnå driftsklara 2000-

säkrade system inom drygt ett halvår som man

föresatt sig. Frågan blir då vad regeringen har för

beredskap om man skulle stöta på ytterligare

problem. Regeringen bör därför under våren 1999

redovisa för riksdagen hur man avser att agera om

IT-omställningen under andra halvåret 1999

fortfarande uppvisar brister som gör att säkerheten

inom samhällsviktiga funktioner inte kan garanteras.

Miljöpartiet de gröna anser vidare att riskerna för

fel i något drift- eller säkerhetspåverkande

datasystem i kärnkraftsreaktorerna är väsentligt

större vid omslaget till årtalet 2000 än de är

normalt. Därför bör de svenska kärnkraftsreaktorerna

stängas under timmarna kring årsskiftet 1999/2000.

Jag anser att utskottets hemställan under 19 bort ha

följande lydelse:

19. beträffande kostnader, redovisning och avställning av

kärnkraftsreaktorer

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:T12 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

Försvarsutskottets yttrande

1998/99:FöU2y

Lägesrapport om IT-omställningen i

samhället inför år 2000

Till trafikutskottet

Försvarsutskottet vill härmed yttra sig över

skrivelse 1998/99:40 Lägesrapport om IT-

omställningen i samhället inför år 2000 jämte vissa

motioner som väckts med anledning av skrivelsen.

Regeringen

I skrivelsen redovisas av regeringen vidtagna och

planerade åtgärder beträffande IT-omställningen

inför år 2000. Till grund för regeringens bedömning

i skrivelsen ligger de redovisningar som

myndigheterna lämnat till regeringen den 1 okotober

1998. Redovisningar skall också lämnas den 1 mars

1999 och den 1 oktober 1999.

Regeringens slutsatser och bedömning av aktuellt

läge är att det ökade teknikberoendet i samhället

totalt sett har lett till ökad sårbaret. Ett

ytterligare problem är att många samhällsviktiga

funktioner inbördes är beroende av varandra. Den

sammantagna risken för störningar i samhället är

mycket större än den risk som varje samhällsfunktion

för sig upplever.

Enligt regeringen har medvetenheten om år 2000-

frågan ökat väsentligt hos myndigheternas ledning

under det senaste halvåret. De flesta myndigheter

tar nu frågan på stort allvar och arbetet med att

säkra den egna verksamheten har kommit en god bit på

väg.

Med det underlag som finns tillgängligt i dag kan

regeringen inte med säkerhet uttala sig om risken

för störningar i de för samhället viktigaste

sektorerna. Sektorsmyndigheternas arbete med att

granska och driva på det fortsatta arbetet, följa

upp testresultat samt skapa beredskap för eventuella

störningar måste därför högprioriteras under år

1999.

Vissa kommuner har inte kommit tillräckligt långt i

arbetet, vilket regeringen bedömer som oroväckande

mot bakgrund av kommunernas viktiga uppgifter som

distributörer av el, värme och vatten, m.m.

Störningar inom kommunerna kan leda till

konsekvenser inte bara för deras invånare utan även

för samhället i stort.

Regeringen bedömer också bl.a. att medvetenheten på

många håll i samhället fortfarande är alltför låg

och måste höjas. Inte minst gäller detta små och

medelstora företag samt konsumenter. Takten på

arbetet med IT-omställningarna måste ökas väsentligt

bland små och medelstora företag för att undvika

driftstopp och kedjeeffekter. Regeringen kan inte

nog poängtera hur viktigt det är att alla -

myndigheter, kommuner, landsting, företag,

branschorganisationer och andra aktörer - tar sitt

ansvar och driver på omställningsarbetet.

Motionerna

Försvarsutskottet behandlar följande yrkanden i de

motioner som väckts med anledning av skrivelsen.

I motion 1998/99:T9 av Per-Richard Molén m.fl. (m)

pekar motionärerna bl.a. på den brist på

handlingskraft som präglar arbetet med IT-

omställningen inför år 2000 ute i kommuner och

landsting. Motionärerna understryker därför vikten

av att staten inte helt överlämnar ansvaret till

kommuner och landsting. Det är ytterst viktigt att

en centralt placerad person kan leda och samordna

hela det civila samhällets anpassning och tillse att

kommunikationen mellan samhällets olika delar

fungerar.

I motion 1998/99:T10 av Inga Berggren m.fl. (m, s,

v, kd, c, fp) säger motionärerna att särskilt

beträffande elförsörjningen är det nödvändigt att

man ligger väl framme tidsmässigt, eftersom alla

samhällssektorer och alla företag är beroende av en

fungerande elförsörjning. Motionärerna framhåller

också att eftersom energisektorn ännu inte synes

uppfylla regeringens önskade tidsplan för 2000-

arbetet är det nödvändigt att regeringen ställer

större krav på elsidans 2000-arbete än vad som

ställs på andra samhällssektorer. Regeringen bör

snarast tydliggöra för riksdagen hur den avser att

agera i frågan.

I motion 1998/99:T11 av Johnny Gylling m.fl. (kd)

pekar motionärerna på kommunernas sena start med IT-

omställningen inför år 2000. Detta är allvarligt då

kommunerna ansvarar för många viktiga

samhällsangelägenheter (yrkande 1). Det pekas i

motionen också på samhällets sårbarhet om inte

eltillförseln fungerar (yrkande 3).

I motion 1998/99:T12 av Mikael Johansson m.fl. (mp)

framhålls att i en situation där otillräckliga

omställningsåtgärder för samhällsviktiga funktioner

identifierats, men där staten förhåller sig passiv,

inte kan accepteras. Motionärerna vill därför under

våren 1999 ta del av en redovisning av hur

regeringen avser att agera om IT-omställningen inför

år 2000 under andra halvåret 1999 fortfarande

uppvisar brister som gör att samhällsviktiga

funktioner inte kan garanteras och därmed hotas vid

årsskiftet till år 2000 (yrkande 2).

Försvarsutskottet

Försvarsutskottet avser inte att yttra sig över

skrivelsens samtliga avsnitt, även om dessa i många

delar berör försvarsutskottets beredningsområde.

Yttrandet till trafikutskottet kommer att ta upp

dels två frågor i skrivelsen som försvarsutskottet

vid ett flertal tillfällen tidigare behandlat och

som försvarsutskottet bedömt som särskilt angelägna

ur beredskapssynpunkt, nämligen elförsörjning och

telekommunikationer, dels försvarsutskottets

tidigare principiella uttalanden i frågor rörande

IT-omställningen inför år 2000.

I yttrandet behandlar försvarsutskottet endast de

motioner som rör ovan angivna avseenden.

Elförsörjning och telekommunikationer

Försvarsutskottet delar regeringens uppfattning att

elsystemet är ett av de viktigaste

infrastruktursystemen som har en stor betydelse för

alla andra samhällssektorer. Samhällsutvecklingen

har under en lång tid karaktäriserats av ett allmänt

tilltagande teknikberoende, särskilt av väl

fungerande telekommunikationer och datorsystem.

Enligt skrivelsen har detta beroende förstärkts

under de senaste decennierna och medfört ett allt

större elberoende i samhällsviktiga funktioner och

verksamheter. Försvarsutskottet vill i sammanhanget

framhålla att samhällets stora beroende av sårbara

tekniska sy-stem inom viktiga infrastrukturområden

gör att svåra störningar snabbt kan medföra

allvarliga konsekvenser för samhällets

funktionsförmåga.

Försvarsutskottet har vid sin senaste behandling av

förmågan inom delfunktionen Elförsörjning och

funktionen Telekommunikationer hösten 1998 (prop.

1998/99:1 utg.omr. 6, bet. FöU1 s. 72) konstaterat

att det alltjämt från totalförsvarssynpunkt

föreligger avgörande brister inom dessa områden.

Utskottet såg då mot bakgrund av sina upprepade

uttalanden i fråga om den vitala betydelsen av

uthållighet inom bl.a. infrastrukturområdena

elförsörjning och telekommunikationer med stor oro

på att dessa funktioner alltjämt uppvisade avgörande

brister i förmågan. Utskottet förutsatte att

regeringen noga följer utvecklingen vad avser

förmågan inom delfunktionen Elförsörjning och

funktionen Telekommunikationer och återkommer till

riksdagen med en utförlig redovisning av frågan i

samband med 1999 års kontrollstation.

Med anledning av vad regeringen nu redovisar i

skrivelsen om läget inom de viktiga

samhällsfunktionerna elförsörjning och

telekommunikationer bedömer utskottet att det

alltjämt finns all anledning att med största

uppmärksamhet följa utvecklingen inom dessa områden.

Som utskottet ser det torde brister i förmågan inom

dessa funktioner ha en negativ effekt på den

fredstida beredskapen, vilket torde minska

samhällets robusthet mot störningar i samhället i

samband med övergången till år 2000.

Försvarsutskottet anser att om brister i förmågan

inom delfunktionen Elförsörjning och funktionen

Telekommunikationer alltjämt kan komma att

konstateras i samband med 1999 års kontrollstation

förutsätter utskottet att regeringen också redovisar

de åtgärder som den avser att vidta för att avhjälpa

dessa brister.

Mot bakgrund av vad utskottet nu anfört anser

utskottet att motionerna T10 (m, s, v, kd, c, fp)

och T11 (kd) yrkande 3 inte behöver bifallas av

riksdagen.

IT inför år 2000

I samband med budgetbehandlingarna hösten 1997

respektive hösten 1998 (bet. 1997/98:FöU1 s. 35-38,

bet. 1998/99:FöU1 s. 14-15) har utskottet utförligt

behandlat frågan om omställningen av datorsystem

m.m. inför år 2000. Utskottet har kunnat konstatera

att regeringen vidtagit ett antal åtgärder på

området i syfte att förhindra allvarliga

samhällsstörningar i samband med övergången till år

2000.

Vid utskottets senaste behandling av frågan hösten

1998 noterade utskottet att frågan om IT-säkerhet

inför år 2000 noga följs upp av regeringen.

Utskottet bedömde dock att sekelskiftesanpassningen

av datasystem och andra system som innehåller

datorstyrd elektronik är en ytterst angelägen fråga

och därför fortsatt bör prioriteras av statsmakterna

och av ansvariga i samhället i övrigt. Utskottet

bedömde också att en stor del av samhällets

verksamhet kan komma att påverkas negativt, om

brister i systemen inte hunnit åtgärdas i tid.

Utskottet förutsatte att regeringen återkommer till

riksdagen om regeringen befarar att säkerheten i

samhällsviktiga datasystem inte kan upprätthållas

vid övergången till år 2000.

Försvarsutskottet vill i sammanhanget uppmärksamma

att regeringen i skrivelse (skr. 1998/99:33)

Beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i

fred bl.a. tar upp frågor om elförsörjning,

telekommunikationer och IT-säkerhet.

Försvarsutskottet, som för närvarande bereder denna

skrivelse, har således anledning att återkomma till

dessa frågor ur ett totalförsvarsperspektiv.

Försvarsutskottet kan dock redan nu glädjande

konstatera att regeringen, i skrivelsen om

beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i

fred, anser att frågan angående IT-omställningar

inför år 2000 är av högsta prioritet liksom att

riksdagen hålls informerad om utvecklingen. Enligt

utskottets mening är det synnerligen viktigt att

prioritera och vidta åtgärder inom kritiska system

och skapa erforderlig beredskap inom viktiga

samhällsfunktioner. Utskottet kan sålunda räkna med

att regeringen återkommer till riksdagen med

förslag till åtgärder om allvarliga störningar i

viktiga samhällsfunktioner kan befaras i samband med

övergången till år 2000.

Mot bakgrund av vad utskottet anfört finner

utskottet inte anledning att nu föreslå riksdagen

att bifalla motionerna T9 (m), T11 (kd) yrkande 1

och T12 (mp) yrkande 2.

Stockholm den 21 januari 1999

På försvarsutskottets vägnar

Henrik Landerholm

I beslutet har deltagit: Henrik Landerholm

(m), Tone Tingsgård (s), Christer Skoog

(s), Karin Wegestål (s), Åke Carnerö (kd),

Olle Lindström (m), Ola Rask (s), Håkan

Juholt (s), Berit Jóhannesson (v),

Margareta Viklund (kd), Anna Lilliehöök

(m), Lars Ångström (mp), Erik Arthur

Egervärn (c), Björn Leivik (m), Berndt

Sköldestig (s) och Rossana Valeria (v).

Avvikande mening

Henrik Landerholm, Olle Lindström, Anna Lilliehöök

och Björn Leivik (alla m) anser:

Moderata samlingspartiet gör bedömningen att

osäkerheten om riskerna och konsekvenserna av 2000-

problematiken förblir alldeles för stor.

Säkerhetsfrågor och beredskap för infrastruktur inom

kritiska områden som elförsörjning och

telekommunikationer måste ges högsta prioritet.

Tidsfristen är nu mycket kort och tillgänglig IT-

kompetens, framför allt vad gäller de äldre

systemen, är mycket knapp. Det gäller att fokusera

all tillgänglig kompetens och kraft på

säkerhetsarbetet för att begränsa säkerhetsrisker,

minska sårbarhet och bygga upp reservsystem.

Den uppföljning av IT-omställningen inför år 2000

som initierats av regeringen är helt otillräcklig

och måste kompletteras med en kraftfull IT-

kommission som ges resurser och uppdrag att svara

för samordning och ledning. Regeringen bör göra en

kraftfull satsning på säkerhetsarbete och

säkerhetstänkande som dessutom kommer att utgöra

viktig framtidsinvestering. Vi anser att motionerna

T9 och T10 bör bifallas och att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad som anförts

ovan.

Förklaring av vissa

informationstekniska begrepp

-------------------------------------

AccessnätDet nät av teleledningar i

huvudsak av koppartråd som

går från telefonstationerna

ut till de enskilda

abonnenterna.

-------------------------------------

ADSL Assymetric Digital

Subscriber Line är den mest

kända av xDSL-tekniken för

att höja

överföringskapaciteten på

befintliga kopparledningar

("uppskrämda

koppartrådar"). En variant

av denna teknik är ADSL-

light som ger en något

lägre hastighet.

-------------------------------------

Analog Ständigt föränderliga

signaler som inte kan visa

exakt information i ett

visst ögonblick t.ex.

klocka med visare,

elektrisk signal som

representerar mänskligt

tal. Motsatsen till

digital.

-------------------------------------

Asynkron Inte samtidig. Möjligheten

att göra flera processer

efter varandra utan att

processerna behöver avbryta

varandra.

-------------------------------------

ATM Asynchronous Transfer Model

är en mycket snabb

bredbandsteknik som skapar

förutsättningar för

"elektroniska motorvägar"

-------------------------------------

AXE Datorstyrda digitala

telefonväxlar (stationer).

-------------------------------------

BandbreddSkillnaden mellan den

högsta och lägsta

frekvensen för

nätverkssignaler inom ett

frekvensband. Ju högre

bandbredd, desto högre

frekvenser kan släppas

igenom. Bandbredden mäts i

hertz (Hz). Termen används

för att beskriva

genomströmningen av bitar i

ett nätverk (bitar per se-

kund). Enkelt uttryckt

används bandbredd synonymt

med kapacitet, dvs.

uttrycker hur mycket

information som kan sändas

genom en viss förbindelse.

Bandbredden brukar indelas

i "smalband" (mindre än

64kbit/s), "wideband"

(mellan 64 kbit/s) och

"bredband" (över 2Mbit/s).

-------------------------------------

Bit Förkortning av engelska

binary digit. Bit är den

minsta del en dator

använder och representerar

endera siffrorna 0 eller 1

i ett binärt talsystem.

Bithastighet uttrycker den

hastighet som används för

informationsöverföring.

Uttrycks i bitar per

sekund, bps eller bit/s.

Åtta bitar är en byte.

-------------------------------------

Bredband Bredband ger möjlighet till

en interaktiv,

dubbelriktad, kommunikation

med överföring av stora

datamängder i hög

hastighet. Bredband brukar

definieras som möjligheten

att överföra åtminstone två

megabit (miljon tecken) per

sekund (Mbps).

-------------------------------------

Byte En grupp av bitar, vanligen

åtta stycken.

-------------------------------------

Digital Av engelskan digit=siffra.

Ett exakt värde som kan

representeras med ett tal

t.ex. på/av, 1/0. Motsatsen

till analog.

-------------------------------------

Digital Elektronisk underskrift.

signatur Används för att säkerställa

att en elektroniskt

överförd informationsmängd

inte har förändrats, för

att säkerställa vem

informationens avsändare är

samt förhindra att

avsändaren senare förnekar

meddelandet.

-------------------------------------

Domäner Ett sätt att namnge och

gruppera datorer som är

anslutna till Internet och

datorpostadresser på

Internet. t.ex.

riksdagen.se där

"riksdagen" är samlingsnamn

för alla datorer i

riksdagen och "se" står för

Sverige.

-------------------------------------

Informationssamhället

Informationssamhället

brukar karakteriseras som

ett samhälle med bl.a. en

hög kunskapsproduktion, ett

ökat beroende av

information, ny

informationsteknik i form

av dator- och teleteknik

och framväxten av en

särskild informationssektor

i ekonomin bredvid

jordbruks-, industri- och

tjänstesektorn.

-------------------------------------

InformationsteknikTeknik för

insamlande,

lagring och bearbetning

samt kommunikation av data

i olika former.

-------------------------------------

InteraktivIndividuell och

dubbelriktad kommunikation.

-------------------------------------

Internet Sammanslutning av olika

datornätverk, som använder

ett protokoll benämnt

TCP/IP, som sträcker sig

runt hela jorden. För att

ansluta sig till Internet

behövs dator, modem och en

anslutning till nätet via

någon operatör.

-------------------------------------

ISDN Integrated Services Digital

Network är ett digitalt

flertjänstnät för digital

trafik där tal, text, bild

och data kan överföras över

en och samma ledning.

-------------------------------------

KrypteringEtt begrepp för att göra

meddelanden oläsbara för

utomstående, dvs. för

personer som inte har

tillgång till de kodnycklar

som används för att

kryptera meddelandet.

-------------------------------------

LMDS Local Multipoint

Distribution Service, ny

generation radionät för

snabb interaktiv

Internettrafik (20-30

Mbit/s) Benämns även WBA

(Wireless Broadband

Access).

-------------------------------------

Modem MOdulator/DEModulator.

Översätter mellan digitala

och analoga signaler.

-------------------------------------

Optisk Tunn böjbar ledning av glas

fiber eller plast genom vilken en

stråle från en lysdiod

eller laserdiod passerar

som kan förmedla digital

information, kallas även

för fiberkabel.

-------------------------------------

SamtrafikFysisk och logisk

sammankoppling och utbyte

av trafik mellan opera-

törer.

-------------------------------------

SAR SAR (Specific Absorption

Rate) anges i watt per

kilogram vävnad och mäter

den del av den

radiofrekventa energin som

tas upp i kroppen.

-------------------------------------

"Svart Ren nätkapacitet utan

fiber" systemutrustning.

-------------------------------------

UMTS Universal Mobile

Telecommunications System,

Förutom de taltjänster som

används i dagens

mobiltelefoni avses UMTS,

genom att utnyttja

bredbandig CDMA-teknik, att

stödja dataöverföring i

mycket höga hastigheter.

Detta bedöms möjliggöra

mobilt användande av

Internettjänster av

multimediekaraktär.

-------------------------------------

Word WWW, funktionen på

Wide Web Internet som medger att man

kan hämta sammanlänkande

information i form av text,

bild och ljud och användare

på Internet som använder

ett hypertextbaserat system

(HTTP) för överföring av

text, bild och ljud.

-------------------------------------

Webbsida En närvaro på Internet i

form av ett antal webbsidor

samlade under en hemsida.

-------------------------------------

xDSL En familj av olika

likartade tekniker för

bredbandsöverföring på

befintliga kopparledningar,

där DSL står för Digital

Subscriber Line.

Karakteristiskt för

teknikerna är att de

fungerar över högst ett par

kilometer ledning och att

överföringskapaciteten blir

högre ju kortare ledningen

är. Exempel på varianter

av denna teknik är HDSL

(High data rate Digital

Subscriber Line), DSL

(Digital Subscriber Line),

SDSL (Single line Digital

Subscriber Line), ADSL

(Assymetric Digital Sub-

scriber Line), CDSL

(Consumer Digital

Subscriber Line) och VDSL

(Very high-bitrate Digital

Subscriber Line).

-------------------------------------

-------------------------------------