Bet. 1998/99:UbU1

Utbildningsutskottets betänkande

1998/99:UBU01

Utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1998/99

UbU1

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens förslag till

anslag inom utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning för budgetåret 1999. I samband

därmed behandlas 92 motionsyrkanden. Utskottet

behandlar också regeringens skrivelse 1997/98:176

Lärandets verktyg - nationellt program för IT i

skolan.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

anslagsbelopp på alla punkter.

Förslagen innebär att arbetet med att utveckla

kvalitetssäkringsarbetet i skolan fortsätter.

Skolverket tillförs ytterligare medel för inrättande

av en till verket knuten nationell inspektionsnämnd

och medel för utveckling av nationella prov. Under

ett nytt anslag, Förstärkning av utbildning i

storstadsregionerna, anslås medel fr.o.m. den 1 juli

1999 för särskilda insatser för barn och ungdom samt

vuxna inom utbildningsområdet. Sammanlagt anvisas

för detta ändamål 220 miljoner kronor per helår

under en treårsperiod. Antalet platser inom

Kunskapslyftet samt försöksverksamheten med

kvalificerad yrkesutbildning utökas.

Likaså under ett nytt anslag, Program för IT i

skolan, anvisas medel om 340 miljoner kronor för det

första året i en treårig satsning på

informationsteknik i skolan, såsom den beskrivits i

regeringens ovan nämnda skrivelse Lärandets verktyg.

Ett flertal motioner om innehållet i satsningen,

vilka i huvudsak ligger i linje med regeringens

intentioner på IT-området, avstyrks av utskottet.

Den grundläggande högskoleutbildningen byggs ut år

1999 enligt tidigare beslut, med tyngdpunkt på

naturvetenskaplig och teknisk utbildning. Besparing

med 1,52 % görs på anslagen till grundläggande

utbildning och till forskning och forskarutbildning.

Det särskilda anslaget för stöd till studenter med

funktionshinder utökas med 5 miljoner kronor. De

blivande universiteten i Karlstad, Växjö och Örebro

samt Högskolan i Karlskrona/Ronneby får egna anslag

till forskning och forskarutbildning. Även

Mitthögskolan och Malmö högskola får egna anslag

till forskning. Ca 100 miljoner kronor av

kostnaderna för Sunet år 1999 kommer att få

finansieras med avgifter från lärosätena. För att

möta en tidigare aviserad besparing inom

Utbildningsdepartementets område 1999 tas 530

miljoner kronor från tidigare reservationer och

anslagssparande i anspråk.

Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna,

Centerpartiet och Folkpartiet står fast vid sina

egna förslag till utgiftsram, som avviker från den

ram finansutskottet har tillstyrkt. De redovisar

sina budgetalternativ i särskilda yttranden.

Moderaterna vill slå samman Skolverket och Statens

institut för handikappfrågor i skolan och inrätta

ett fristående institut för uppföljning och

utvärdering. De föreslår mer pengar till

skolutveckling och forskning inom skolväsendet,

läromedel för elever med handikapp samt svensk

undervisning i utlandet. Den kvalificerade

yrkesutbildningen bör öka mer än regeringen

föreslagit och antalet platser inom Kunskapslyftet

minska och en besparing göras på anslaget med 876

miljoner kronor. De föreslår också att ytterligare

medel tillförs IT-satsningen i skolan samt att

anslaget till utbildningssatsningen i

storstadsregionerna utgår. Moderaterna vill avskaffa

anslaget B 52 Särskilda utgifter inom universitet

och högskolor och inrätta ett nytt anslag, Medel att

fördela för grundutbildning och internationell

utveckling m.m., som skall användas för att

lärosäten som har fler sökande än studieplatser

skall kunna få utökade resurser. Det skall också

användas för omfördelning från lärosäten som inte

får tillräckligt många sökande i relation till

antalet platser. Även för forskning och

forskarutbildning föreslås ett nytt anslag, Medel

att fördela för forskning och forskarutbildning,

samtidigt som anslaget till Malmö högskola och

anslaget till Forskning och konstnärligt

utvecklingsarbete vid vissa högskolor minskas.

Moderaterna föreslår större anslag till forskning

och forskarutbildning vid de blivande universiteten

i Karlstad, Växjö och Örebro, till Högskolan i

Karlskrona/Ronneby och till Sunet. De vill öka

anslagen till de fyra ämnesvetenskapliga

forskningsråden. Medlen för dyrbar vetenskaplig

utrustning bör enligt dem räknas upp. Moderaterna

anser också att det tidigare anslaget för Europeisk

forskningssamverkan skall återinföras och anslår

medel under ett nytt anslag. Ett minskat anslag

föreslås till Utvecklingsarbete inom

Utbildningsdepartementets område m.m.

Kristdemokraterna föreslår också ytterligare medel

till svensk undervisning i utlandet samt en

besparing på Kunskapslyftet om 80 miljoner kronor.

De vill ha en långsammare utbyggnad av den

grundläggande högskoleutbildningen och vill anvisa

mer pengar än regeringen till doktorandtjänster och

kompetenshöjning av lärarna. Vidare vill de öka

anslaget till Centrala studie-stödsnämnden i stället

för en höjd expeditionsavgift.

Centerpartiet anser att ett fristående

kvalitetsinstitut bör inrättas och minskar anslaget

till Skolverket avseende inrättande av

inspektionsnämnd. Särskilda resurser avsätts för

utveckling av läromedel för elever med läs- och

skrivsvårigheter. Utvecklingsanslaget bör minska och

anslaget till forskning inom skolväsendet öka för

forskning om läs- och skrivsvårigheter och

inrättande av professurer i didaktik. De blivande

universiteten i Karlstad, Växjö och Örebro samt

Mitthögskolan och Högskolan i Karlskrona/Ronneby

föreslås få högre anslag medan anslaget B 52

minskas.

Folkpartiet föreslår en ökning av anslaget till

svensk undervisning i utlandet och en besparing på

Kunskapslyftet om 1 125 miljoner kronor. Ytterligare

resurser föreslås till kvalitetssäkring av

grundläggande högskoleutbildning, till ytterligare

doktorandtjänster och till sommaruniversitet.

Centrala studiestödsnämnden tillförs medel i

kompensation för en slopad höjning av

expeditionsavgiften. Folkpartiet föreslår också att

Forskningsrådsnämndens anslag ökas med ett belopp

som svarar mot tidigare neddragning av anslagen till

forskningsråden och som nämnden skall fördela mellan

råden.

Reservationer på olika punkter finns från

Moderaterna, Vänsterpartiet, Kristdemokraterna,

Centerpartiet och Folkpartiet.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1998/99:1

Budgetpropositionen för 1999, utgiftsområde 16

Utbildning och universitetsforskning föreslagit

1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag

om ändring i skollagen (1985:1100),

2. att riksdagen antar regeringens förslag till lag

om ändring i högskolelagen (1992:1434),

3. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar

om naturvetenskapliga och tekniska utbildningar

(avsnitt 5.3.2),

4. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar

om lärarutbildningar (avsnitt 5.3.4),

5. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar

om konstnärliga utbildningar (avsnitt 5.3.5),

6. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar

om studenter med funktionshinder i högskolan

(avsnitt 5.4.4),

7. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar

om satsningar på forskning och forskarutbildning vid

universitet och högskolor (avsnitt 5.6.5),

8. att riksdagen godkänner de belopp för ersättning

för helårsstudenter och helårsprestationer som

regeringen förordar för de olika utbildningsområdena

för budgetåret 1999 (avsnitt 5.7.2),

9. att riksdagen medger att högst 530 000 000

kronor förs till anslag B 55 Ersättningar för

klinisk utbildning och forskning från reservationer

och anslagssparande enligt vad regeringen anför

(avsnitt 5.8, anslag B 55),

10. att riksdagen bemyndigar regeringen att under

år 1999 låta staten ta på sig ekonomiska

förpliktelser i samband med stöd till forskning som

finansieras under verksamhetsområdet Nationella och

internationella forskningsresurser som innebär

åtaganden i enlighet med vad som regeringen förordar

under avsnittet 7.4,

11. att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar

anslagen under utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning enligt sammanställning i

bilaga 4 till detta betänkande.

Lagförslagen återfinns som bilaga 1 respektive 2

till detta betänkande.

Skrivelsen

Regeringen har i skrivelse 1997/98:176 Lärandets

verktyg - nationellt program för IT i skolan berett

riksdagen tillfälle att ta del av vad som står i

skrivelsen.

Motionerna

Motioner väckta under allmänna motionstiden

1998

1998/99:Ub210 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att införa ett

fristående nationellt kvalitetsinstitut,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

informationstekniken i gymnasieskolan.

1998/99:Ub227 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om de nationella

skolinspektörerna,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om ett nationellt

kvalitetsinstitut.

1998/99:Ub242 av Yvonne Andersson m.fl. (kd) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en något långsammare

utbyggnad av vuxenutbildningen för att säkerställa

kvaliteten på undervisningen.

1998/99:Ub246 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om

resurstilldelningssystemet i grundskolan,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om elevvårdande

personal,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om utbildning och

fortbildning av lärare i informationsteknik.

1998/99:Ub268 av Barbro Westerholm m.fl. (fp) vari

yrkas

20. att riksdagen beslutar att anslå ytterligare 20

miljoner kronor, anslaget A 11, utgiftsområde 16,

till svenska skolor i utlandet.

1998/99:Ub410 av Marianne Andersson och Åsa

Torstensson (c) vari yrkas

2. att riksdagen beslutar att anvisa 1 miljon

kronor till ett utvecklingscentrum för COOP-

utbildningen vid Högskolan i Trollhättan/Uddevalla

genom en överföring från anslaget A 1 Statens

skolverk till anslaget B 41.

1998/99:Ub412 av Yvonne Ångström och Åke Sandström

(fp, c) vari yrkas att riksdagen bemyndigar

regeringen att använda medel från anslag B 52,

Särskilda utgifter inom universitet och högskolor,

till de universitet och högskolor som har extra

kostnader för decentraliserad utbildning.

1998/99:Ub417 av Marianne Andersson (c) vari yrkas

att riksdagen beslutar att till utgiftsområde 16

anslag B 33 Högskolan i Borås anvisa 7 000 000 kr

mer än vad regeringen föreslagit.

1998/99:Ub422 av Anders Sjölund (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av en

översyn av anslagstilldelning till klinisk

utbildning och forskning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om Umeå universitets

anslag för klinisk utbildning och forskning.

1998/99:Ub430 av Sofia Jonsson (c) vari yrkas

1. att riksdagen till B 24 Örebro universitet:

Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1999

anvisar 25 000 000 kr mer än vad regeringen

föreslagit eller således 78 136 000 kr.

1998/99:Ub447 av Erling Wälivaara m.fl. (kd) vari

yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att tillföra

ytterligare 50 miljoner kronor till

doktorandtjänster huvudsakligen inom humaniora,

utöver de 100 miljoner kronor som regeringen anslår,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att öka anslaget

till kompetenshöjning av lärare på högskolan med 50

miljoner kronor utöver vad regeringen anslår.

1998/99:Ub448 av Yvonne Ångström (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ersättning för klinisk

utbildning och forskning.

1998/99:Ub454 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v) vari

yrkas

11. att riksdagen hos regeringen begär att den

återkommer med förslag angående direktiv till

utredning av systemet för studiestöd till

funktionshindrade,

12. att riksdagen beslutar att i enlighet med vad i

motionen anförts omfördela 300 miljoner kronor av de

1 490 miljoner kronor som anslagits till nationellt

program för IT i skolan till lärarutbildningen,

13. att riksdagen beslutar att i enlighet med vad i

motionen anförts omfördela 40 miljoner kronor av de

1 490 miljoner kronor som anslagits till nationellt

program för IT till forskning och utvecklingsarbete

inom området informationsteknik i skolan.

1998/99:Ub457 av Inger Davidson (kd) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om rätten till tolkhjälp i

samband med högre utbildning.

1998/99:Ub460 av Viviann Gerdin (c) vari yrkas att

riksdagen till Karlstads universitet, B 20, för

budgetåret 1999 anvisar ytterligare 25 000 000 kr

eller således 77 913 000 kr.

1998/99:Ub462 av Arne Kjörnsberg m.fl. (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om rätt för

Högskolan i Borås att tillgodoräkna sig ersättning

till designutbildning enligt den s.k.

designprislappen.

1998/99:Ub473 av Birgitta Carlsson m.fl. (c, m, kd)

vari yrkas att riksdagen i enlighet med vad i

motionen anförts beslutar att forskningsresurserna

vid Högskolan i Skövde, jämfört med 1998, under 1999

ökar med tio miljoner kronor och under 2000 och 2001

med ytterligare fem miljoner kronor per år.

1998/99:Ub479 av Eva Flyborg m.fl. (fp, m, kd) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om mediepris-lapp

för helårsstudent och helårsprestation för 18

platser vid filmprogrammet vid Högskolan för

fotografi och film.

1998/99:Ub483 av Helena Höij m.fl. (kd) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att inte ändra i

högskolelagen vad avser tilldelning av vetenskaps-

områden.

1998/99:Ub711 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om de svenska

utlandsskolorna,

2. att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar

anslagen under utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning med de ändringar i förhållande

till regeringens förslag som framgår av i motionen

redovisad uppställning.

1998/99:Ub801 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari

yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att

samverkansprojektet Dyslexi skall genomföras enligt

de riktlinjer som angivits i motionen och med de

uppdrag till FRN och FOA som anges i motionen,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om åtgärder för

att komma till rätta med allvarliga problem med den

nya gymnasieskolan,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om åtgärder för

att underlätta fortbildning av lärare och skolledare

i gymnasieskolan,

31. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att CSN skall

ha full kostnadstäckning via statsbudgeten och att

beslutet om höjda expeditionsavgifter skall

upphävas,

50. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om vilken instans

som skall ha beslutsrätt vad gäller tilldelning till

högskola av vetenskapsområden,

66. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om speciellt

ansvar för information om nya rön inom vissa

vetenskapsgrenar,

67. att riksdagen hos regeringen begär att Statens

naturvetenskapliga forskningsråd får i uppdrag att

informera allmänheten om den genetiska forskningen i

enlighet med vad som anförts i motionen,

70. att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar

anslagen under utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning med de ändringar i förhållande

till regeringens förslag som framgår av i motionen

redovisad uppställning (tabell 2 i motionen),

71. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om beräknad

fördelning på anslag inom utgiftsområde 16

Utbildning och universitetsforskning för budgetåren

2000 och 2001 (tabell 2 i motionen).

1998/99:Ub802 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om satsningen på

informationstekniken i skolan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om genomförande av en

nationell skolpeng,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om den eftergymnasiala

kvalificerade yrkesutbildningen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om principerna gällande

fördelning av resurser till studieplatser,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om de nya

universiteten,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om satsningar på

forskning och forskarutbildning vid universitet och

högskolor,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om högpresterande

datorsystem,

10. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde

16 Utbildning och universitetsforskning anslag A 2

Utveckling av skolväsende och barnomsorg, anvisa 305

736 000 kr för 1999 i enlighet med vad som anförts i

motionen,

11. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde

16 Utbildning och universitetsforskning anslag A 3

Forskning inom skolväsendet, anvisa 16 040 000 kr

för 1999 i enlighet med vad som anförts i motionen,

12. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde

16 Utbildning och universitetsforskning anslag A 4

Program för IT i skolan, anvisa 800 000 000 kr för

1999 i enlighet med vad som anförts i motionen,

13. att riksdagen beslutar att utgiftsområde 16

Utbildning och universitetsforskning anslag A 5

Förstärkning av utbildning i storstadsregionerna,

skall utgå i enlighet med vad som anförts i

motionen,

14. att riksdagen beslutar att utgiftsområde 16

Utbildning och universitetsforskning anslag A 6

Statens institut för handikappfrågor i skolan, skall

utgå i enlighet med vad som anförts i motionen,

15. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde

16 Utbildning och universitetsforskning anslag A 7

Skolutveckling och produktion av läromedel för

elever med handikapp, anvisa 22 361 000 kr för 1999

i enlighet med vad som anförts i motionen,

16. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde

16 Utbildning och universitetsforskning anslag A 12

Bidrag till svensk undervisning i utlandet, anvisa

86 346 000 kr för 1999 i enlighet med vad som

anförts i motionen,

17. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde

16 Utbildning och universitetsforskning anslag A 15

Särskilda utbildningsinsatser för vuxna, anvisa 3

632 566 000 kr för 1999 i enlighet med vad som

anförts i motionen,

18. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde

16 Utbildning och universitetsforskning under nytt

anslag A 17 Nationellt kvalitetsinstitut, anvisa 200

000 000 kr för 1999 i enlighet med vad som anförts i

motionen,

19. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde

16 Utbildning och universitetsforskning anslag B 20

Karlstads universitet: Forskning och

forskarutbildning, anvisa 77 913 000 kr för 1999 i

enlighet med vad som anförts i motionen,

20. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde

16 Utbildning och universitetsforskning anslag B 22

Växjö universitet: Forskning och forskarutbildning,

anvisa 63 025 000 kr för 1999 i enlighet med vad som

anförts i motionen,

21. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde

16 Utbildning och universitetsforskning anslag B 24

Örebro universitet: Forskning och forskarutbildning,

anvisa 63 136 000 kr för 1999 i enlighet med vad som

anförts i motionen,

22. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde

16 Utbildning och universitetsforskning anslag B 28

Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Forskning och

forskarutbildning, anvisa 31 381 000 kr för 1999 i

enlighet med vad som anförts i motionen,

23. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde

16 Utbildning och universitetsforskning anslag B 30

Malmö högskola: Forskning, och forskarutbildning,

anvisa 30 000 000 kr för 1999 i enlighet med vad som

anförts i motionen,

24. att riksdagen beslutar att utgiftsområde 16

Utbildning och universitetsforskning anslag B 52

Särskilda utgifter inom universitet och högskolor,

skall utgå i enlighet med vad som anförts i

motionen,

25. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde

16 Utbildning och universitetsforskning anslag B 53

Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid

vissa högskolor, anvisa 148 838 000 kr för 1999 i

enlighet med vad som anförts i motionen,

26. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde

16 Utbildning och universitetsforskning anslag B 54

SUNET, anvisa 54 995 000 kr för 1999 i enlighet med

vad som anförts i motionen,

27. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde

16 Utbildning och universitetsforskning under nytt

anslag B 56 Medel att fördela för forskning och

forskarutbildning, anvisa 275 799 000 kr för 1999 i

enlighet med vad som anförts i motionen,

28. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde

16 Utbildning och universitetsforskning under nytt

anslag B 57 Medel att fördela för grundutbildning

och internationell utveckling m.m., anvisa 151 165

000 kr för 1999 i enlighet med vad som anförts i

motionen,

29. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde

16 Utbildning och universitetsforskning anslag D 3

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet:

Forskning, anvisa 231 546 000 kr för 1999 i enlighet

med vad som anförts i motionen,

30. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde

16 Utbildning och universitetsforskning anslag D 5

Medicinska forskningsrådet: Forskning, anvisa 361

658 000 kr för 1999 i enlighet med vad som anförts i

motionen,

31. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde

16 Utbildning och universitetsforskning anslag D 7

Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning,

anvisa 747 029 000 kr för 1999 i enlighet med vad

som anförts i motionen,

32. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde

16 Utbildning och universitetsforskning anslag D 9

Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning,

anvisa 266 402 000 kr för 1999 i enlighet med vad

som anförts i motionen,

33. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde

16 Utbildning och universitetsforskning anslag D 18

Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning, anvisa 74

130 000 kr för 1999 i enlighet med vad som anförts i

motionen,

34. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde

16 Utbildning och universitetsforskning under nytt

anslag D 19 Europeisk forskningssamverkan, anvisa

295 000 000 kr för 1999 i enlighet med vad som

anförts i motionen,

35. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde

16 Utbildning och universitetsforskning anslag E 2

Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets

område m.m., anvisa 14 959 000 kr för 1999 i

enlighet med vad som anförts i motionen.

1998/99:Ub803 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om inrättandet av fler

doktorandtjänster,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om mer resurser till

forskningråden,

20. att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar

anslagen under utgiftsområde 15 Studiestöd och

utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning med de ändringar i förhållande

till regeringens förslag som framgår av i motionen

redovisad uppställning (delvis).

1998/99:K231 av Helena Bargholtz m.fl. (fp) vari

yrkas

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om IT-utbildning

för lärare i samhällsorienterande ämnen samt

skolbibliotekarier,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att alla elever

bör ges tillgång till dator,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om integrerad IT i

undervisningen.

1998/99:K282 av Sten Tolgfors (m) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om

informationsteknikanvändningen i skolan.

1998/99:Fi210 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas

16. att riksdagen beslutar om fördelning av anslag

inom utgiftsområde 16 i enlighet med vad i motionen

anförts.

1998/99:Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

yrkas

16. att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar

anslagen under utgiftsområde 15 Studiestöd och

utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning enligt uppställningen i bilaga

2 i motionen (delvis).

1998/99:So376 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) vari

yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om handikappanpassning

av högskolor och universitet.

1998/99:So455 av Kenneth Johansson m.fl. (c) vari

yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om tillgänglighet till

högre utbildning.

1998/99:So465 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

yrkas

23. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om stöd till

funktionshindrade elever och studenter.

1998/99:T808 av Sven Bergström m.fl. (c) vari yrkas

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om forskning kring

datorn som verktyg i skolan.

1998/99:T809 av Johnny Gylling och Amanda Grönlund

(kd) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en

"Internetskrivhörna" på varje skola, samt en egen e-

postadress till varje elev.

1998/99:T818 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om utbildningens

betydelse för IT-samhället.

Motion väckt med anledning av skrivelse

1997/98:176

1998/99:Ub3 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att fler datorer i

skolan aldrig kan motivera att färre lärare

anställs,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att avsätta medel

för forskning och utvecklingsarbete inom området

informationsteknik i skolan,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att avsätta IT-medel

för lärarutbildningen.

Motioner väckta med anledning av

proposition 1997/98:169

(Propositionen jämte övriga motioner som väckts med

anledning av den avses bli behandlade i bet.

1998/99:UbU3.)

1997/98:Ub43 av Andreas Carlgren m.fl. (c) vari

yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ett nationellt

kvalitetsinstitut.

1998/99:Ub1 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om tillgång till

dator och egen e-postadress för alla elever,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att inrätta ett

fristående kvalitetsinstitut.

Utskottet

Inledning

Riksdagen skall inom kort fastställa utgiftsramar

för de olika utgiftsområdena budgetåret 1999.

Finansutskottet har den 19 november 1998 tillstyrkt

regeringens förslag att utgiftsramen för

utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning skall omfatta 29 030 747 000

kr (bet. 1998/99:FiU1).

Utskottet behandlar i det följande regeringens

förslag till budget år 1999 för utgiftsområde 16 och

motionsyrkanden som berör detta. I regeringens

förslag ingår en satsning på ett nationellt program

för informationsteknik (IT) i skolan. Detta program

presenterades för riksdagen i skrivelse 1997/98:176,

som lämnades till riksdagen i juni 1998. Denna

skrivelse och budgetförslaget beträffande IT-

satsningen behandlas i det första avsnittet.

Därefter tar utskottet i tur och ordning upp de fem

verksamhetsområden som budgetförslaget omfattar

(avsnitten 2-6). Sist sammanfattas utskottets

ställningstagande till budgeten för hela

utgiftsområdet (avsnitt 7).

Motionsyrkanden som inte innefattar förslag till

anslagsbelopp eller anslagsvillkor för år 1999

kommer att behandlas i senare betänkanden från

utskottet.

1 Informationsteknik (IT) i skolan

Utskottet behandlar under detta avsnitt dels

regeringens skrivelse 1997/98:

176 Lärandets verktyg - nationellt program för IT i

skolan, dels anslaget A 4 Program för IT i skolan.

Skrivelsen från regeringen lämnades till riksdagen

i juni 1998, strax före riksdagens sommaruppehåll. I

1998 års ekonomiska vårproposition hade beräknats

1 490 miljoner kronor under tre år för en satsning

på informationsteknik (IT) i skolan (prop.

1997/98:150, yttr. UbU10y, bet. FiU20, rskr. 318).

Innehållet i denna satsning presenteras i

skrivelsen, där regeringen redogör för sitt

initiativ till ett nationellt program för IT i

skolan.

I budgetpropositionen har ett nytt anslag -

anslaget A 4 - förts upp på statsbudgeten för

verksamheten med det nationella programmet.

Lärandets verktyg - nationellt program för IT i

skolan

Skrivelsen

Enligt regeringen är det nationella programmet för

IT i skolan inriktat på att förstärka lärares och

elevers möjligheter att använda IT som ett

pedagogiskt verktyg. Programmet omfattar

förskoleklassen, grundskolan, särskolan,

specialskolan, sameskolan och gymnasieskolan. Under

åren 1999-2001 skall, som nämnts, 1 490 miljoner

kronor satsas på IT i skolan för bl.a.

- kompetensutveckling av lärare

-

- datorer som arbetsverktyg till lärare som

uppnår IT-certifikat

-

- Internet till skolor

-

- e-postadresser till samtliga elever och

lärare

-

- utveckling av IT-stöd till elever med

funktionshinder samt

-

- utveckling av det svenska och det

europeiska Skoldatanätet.

-

En särskild delegation har tillsatts av regeringen

för tiden från den 1 juni 1998 t.o.m. utgången av år

2001 för att planera och genomföra det nationella

programmet för IT i skolan. I Delegationen för IT i

skolan ingår företrädare för Utbildnings- och

Kommunikationsdepartementen samt för IT-

kommissionen, Skolverket, Stiftelsen för Kunskaps-

och Kompetensutveckling och Svenska Kommunförbundet.

Till delegationen har knutits ett kansli som svarar

för det operativa arbetet.

I det följande återges i sammandrag regeringens

redovisning i skrivelsen av programmets olika delar.

För att IT skall bidra till en utveckling av

undervisningen måste lärarna få goda förutsättningar

att utnyttja den nya tekniken, betonar regeringen i

skrivelsen. All verklig förändring av skolan måste

ske genom lärarna, som är och förblir nyckelpersoner

för lärandet. Lärare och skolledare kommer därför

att erbjudas en IT-utbildning som främst syftar till

att ge dem kunskaper i hur IT kan användas som ett

pedagogiskt verktyg. En utbildningsplan skall

fastställas av Delegationen för IT i skolan.

Utbildningen skall enligt skrivelsen vara uppdelad

i två huvuddelar. En del syftar till att ge lärarna

kunskaper om verktyget datorn i sig. Den andra

delen, som är utbildningens fokus, handlar om hur

datorn kan användas som ett pedagogiskt verktyg i

den dagliga verksamheten i skolan för att eleverna

skall nå olika former av kunskap.

Under treårsperioden 1999-2001 beräknas minst

60 000 lärare kunna ta del av denna

kompetensutveckling. Omfattningen av utbildningen

bör motsvara 2-4 veckors heltidsstudier. I

skrivelsen uttrycks att det är lämpligt att flera

lärare från en skola, t.ex. ett arbetslag, samtidigt

deltar i utbildningen så att de tillsammans kan

skaffa sig inspiration och kunskaper för att införa

förändrade arbetssätt på sin skola. De som efter

utbildningen uppfyller målen i utbildningsplanen får

ett IT-certifikat för lärare. De får därmed

disponera en multimediadator i hemmet för

yrkesmässigt bruk. Datorerna erbjuds skolhuvudmännen

som blir formella ägare.

Regeringen vill ge förutsättningar att ansluta

varje skola till Internet för att nätet skall kunna

användas direkt i undervisningen. Målet är att alla

skolor skall kunna få en snabb anslutning och att

Internet i princip skall kunna nås i varje klassrum.

Det är dock inte fråga om att staten skall överta

kostnaderna för Internetanslutning av skolor från

skolhuvudmännen. Statliga medel skall under en

begränsad period tillskjutas för att påskynda en

övergång till anslutningar med högre kapacitet.

Detta kan ske på olika sätt - genom utbyggnad av

lokala nät i skolan eller anslutning av skolan till

Internet, direkt eller via ett kommunalt nät. Beslut

om medel bör bli en fråga för Delegationen för IT i

skolan, anges det i skrivelsen. Bidrag betalas ut

till skolhuvudmännen.

Alla elever, lärare och skolledare i skolan skall

erbjudas möjligheter till en personlig e-postadress

och en egen brevlåda. Enligt regeringens bedömning

krävs särskilda insatser för att motverka att

tillgången till e-post varierar beroende på lokala

förhållanden. Det påpekas i skrivelsen att värdet av

tjänster för kommunikation ökar starkt ju fler som

har tillgång till dessa. Genom satsningen kan hela

skolsektorn få tillgång till e-post och därmed

bokstavligen en identitet på Internet.

För elever med funktionshinder har tillgången till

datorer och IT inneburit att de fått ett läs- och

skrivverktyg som de kan hantera självständigt. De

har också via Internet och e-post fått en

kunskapskälla och förutsättningar för kommunikation

som ger dem helt nya möjligheter till delaktighet

och jämlikhet. Regeringen anger att särskilda medel

skall avsättas för att stödja och påskynda

utvecklingen av bl.a. IT-baserade läromedel, s.k.

läromedia, för elever med funktionshinder.

Regeringen anmäler i skrivelsen att Delegationen

för IT i skolan även kommer att få i uppdrag att

avsätta särskilda medel för att på bästa sätt stödja

och påskynda utvecklingen av såväl det svenska som

det europeiska skoldatanätet.

Det svenska skoldatanätet drivs av Skolverket.

Syftet med nätet är ytterst att utveckla IT-

användningen i undervisningen. Regeringen framhåller

att Skoldatanätet är en webbplats som ger goda

förutsättningar för de svenska skolorna att hämta

information, publicera eget material och kommunicera

med skolor inom och utom landet. Under det fortsatta

arbetet med nätet kommer stor vikt att läggas vid

informationsinsatser och spridning av bra exempel på

hur den nya tekniken kan utnyttjas.

Det europeiska skoldatanätet (EUN), som tillkommit

på svenskt initiativ, är ett nätverk av nationella

och andra skoldatanätverk. Det bygger på tre s.k.

pelare: att underlätta samarbete mellan skolor i

Europa, att erbjuda ett utbud av pedagogiskt

innehåll eller undervisningstjänster samt att

erbjuda möjligheter till lärarutveckling. Nätverket

omfattar för närvarande EU:s 15 medlemsstater samt

Island, Norge och Schweiz. Enligt regeringen kommer

staterna inom Central- och Östeuropa att beredas

tillträde inom kort. Även Japan, USA och Kanada har

visat intresse för att samarbeta med det europeiska

skoldatanätet. Utvecklingen av EUN innebär att det

svenska skoldatanä-tet behöver anpassas för att

fungera ihop med de andra skoldatanäten som är

anslutna till det europeiska skoldatanätet, anför

regeringen.

Regeringens skrivelse innehåller, utöver det ovan

kort återgivna nationella programmet för IT i

skolan, också ett avsnitt om etiska frågor i samband

med skolornas användning av Internet. En översikt

lämnas över hur IT hittills har använts i skolan.

Där finns bl.a. uppgifter om antalet datorer och

tillgången till Internet i olika skolformer.

Inställningen till IT bland lärare och elever samt

forskningsresultat och erfarenheter av IT-projekt i

skolan refereras också, liksom arbetet med att

utveckla IT-baserade läromedel, s.k. läromedia. Ett

kapitel ägnas åt internationella exempel på arbete

med IT i skolan. När det gäller innehållet i dessa

avsnitt hänvisar utskottet till skrivelsen.

Motionerna

Med anledning av skrivelsen har väckts en motion.

Frågor som rör IT i skolundervisningen har dock

tagits upp i ett flertal motioner som avlämnats

under den allmänna motionstiden.

Moderata samlingspartiet betonar i sina motioner

1998/99:Ub210 yrkande 18, 1998/99:Ub802 yrkande 1

och 1998/99:T818 yrkande 3 att informationstekniken

måste införas och komma till användning i alla

skolor och på alla nivåer. Moderaterna anser att det

behövs en större satsning än regeringens för att

göra det möjligt att med hjälp av IT förnya,

modernisera och utveckla skolan. De pekar på att den

nya tekniken ger utomordentligt goda förutsättningar

för individualisering av undervisningen och för att

kompensera såväl funktionshinder som

inlärningshandikapp. Att integrera datoranvändningen

i alla ämnen är den viktigaste pedagogiska

förnyelseuppgiften under kommande år, hävdar de. Ett

antal utbildningsprojekt som syftar till att höja

lärarnas IT-kompetens måste därför startas.

Lärarutbildningarna måste moderniseras. Samtidigt

måste infrastrukturen på det informationstekniska

området byggas ut till bredbandsnät som möjliggör

höghastighetsöverföring över Internet av en stor

mängd information inom en kort tidrymd. Vidare måste

samarbetsavtal med de internationellt ledande

skolorna och universiteten avseende

distansutbildning initieras.

Liknande synpunkter förs fram i motion 1998/99:K282

(m) yrkande 5. Motionären anser bl.a. att varje elev

bör ha tillgång till e-post och att skolornas

datorer bör vara kopplade i nätverk. Därtill

framhålls i motionen att det bör finnas en dator på

högst var femte elev senast om 2-3 år och att alla

lärare måste få minst tre dagars IT-utbildning de

kommande åren.

Enligt Vänsterpartiets motion 1998/99:Ub3 yrkande 1

är det viktigt att det finns en balans mellan teknik

och pedagogik och att det finns mål även i

pedagogiska termer för kommunernas satsningar på IT

i skolan. Motionärerna vill markera sin bestämda

uppfattning att datorer aldrig kan ersätta den

personliga kontakten mellan elever och lärare. De

begär att riksdagen gör ett uttalande till

regeringen om att fler datorer i skolan aldrig kan

motivera att färre lärare anställs.

Vänsterpartiet vill också i motionerna 1998/99:Ub3

yrkande 3 och 1998/99:Ub454 yrkande 12 att IT-medel

skall avsättas under treårsperioden till datorstöd i

lärarutbildningen. Det är viktigt, menar de, att

lärarstuderande under utbildningstiden får disponera

en dator som ett nödvändigt arbetsredskap.

I samma motioner 1998/99:Ub3 yrkande 2 och

1998/99:Ub454 yrkande 13 från Vänsterpartiet

föreslås även att en del av IT-medlen avsätts till

forskning och utvecklingsarbete inom området

informationsteknik i skolan. Motionärerna pekar på

att man egentligen inte vet i vilken grad IT

omskapar villkoren för undervisning och inlärning

och på vilket sätt elev- och lärarrollen förändras.

Forskningsinsatser kring datorn som arbetsverktyg i

skolan efterfrågas också i motion 1998/99:T808 (c)

yrkande 12. Kunskapen om hur datorer påverkar

undervisning och arbetssätt behöver öka, framhåller

motionärerna.

Yrkanden som särskilt tar sikte på utbildning och

fortbildning av lärare i informationsteknik har

framställts i två motioner. I motion 1998/99:Ub246

yrkande 8 från Kristdemokraterna konstateras att de

skärpta krav som fr.o.m. år 1998 ställs på blivande

lärare när det gäller förmåga att behärska IT är

nödvändiga men senkomna. Motionärerna begär att en

plan för rullande fortbildning av redan examinerade

lärare snarast skall utarbetas av Högskoleverket i

samverkan med lärosätena. - I motion 1998/99:K231

(fp) yrkande 12 anförs att det finns en risk för att

lärare, som själva saknar kunskaper i användandet av

IT som instrument för källsökning, inte förmår

handleda elever i hur IT skall användas i modernt

utredningsarbete. Riksdagen bör uttala sig för att

samtliga lärare i samhällsorienterande ämnen samt

skolbibliotekarier ges möjligheter att fortbilda sig

i praktisk IT-användning.

Betydelsen av att varje elev har en egen e-

postadress lyfts fram i motions-yrkanden. Enligt

motion 1998/99:T809 (kd) yrkande 6 bör som

minimistandard gälla att varje elev har en egen e-

postadress och att det finns tillgång till en

"Internetskrivhörna" som kan användas för gränslös

kommunikation. - Folkpartiet anmärker i motion

1998/99:Ub1 yrkande 11, som avser gymnasieskolan,

att somliga elever har tillgång till datorer och IT

i hemmet, medan andra inte har samma möjligheter.

Det kan få till följd att eleverna delas in i ett A-

och ett B-lag. Alla elever borde därför i skolan få

tillgång till dator och en egen e-postadress. Detta

understryks också i motion 1998/99:K231 (fp) yrkande

13. Motionärerna anför att det bör vara naturligt

för en elev som gör hemuppgifter att via dator

ställa frågor till lärarna eller för en lärare att

ge kompletterande uppgifter till eleverna.

Informationstekniken måste integreras i

undervisningen (yrkande 14).

Utskottets bedömning

Utskottet anser att den treåriga satsningen på

informationsteknik (IT) i skolan, som den beskrivs i

regeringens skrivelse, är angelägen.

Skolans uppgift är att ge alla elever en likvärdig

utbildning. Däri ligger även en kompensatorisk

uppgift för skolan, nämligen att ge alla elever

kunskaper oavsett bakgrund, kön eller bostadsort.

Detta är inte minst viktigt när det gäller elevernas

rätt att få kunskaper om och förtrogenhet med att

använda IT som förberedelse för kommande arbetsliv

och delaktighet i samhälls-livet.

Utskottet konstaterar att det inte finns några

motstridiga uppfattningar i skrivelsen och

motionerna i fråga om betydelsen av att lärare

behärskar IT för att tekniken skall kunna användas

som ett pedagogiskt verktyg för lärande. Sedan den 1

januari 1998 ingår också i målen för lärarexamina

att studenter för att få examen skall ha förmåga att

använda datorer och andra informationstekniska

hjälpmedel för egen inlärning och kunskap om hur

dessa hjälpmedel kan användas i undervisningen i

skolan (bilaga 3 till högskoleförordningen

1993:100). I direktiven till

Lärarutbildningskommittén sägs att

informationstekniken innebär att nya former för

lärande utvecklas (dir. 1997:54). Kommittén skall

därför överväga behovet av ytterligare insatser i

lärarutbildningarna. Kommitténs uppdrag skall

redovisas senast den 3 maj 1999.

Den särskilda utbildningen av lärare inom det

nationella programmet för IT i skolan skall syfta

till att ge lärarna grundläggande kunskaper om IT

som ett pedagogiskt och professionellt verktyg.

Utskottet vill erinra om att kommunerna har ansvaret

för fortbildning av lärare. Den särskilda

utbildningssatsningen med statliga medel tar inte

över detta fortbildningsansvar, men den kan

komplettera och förstärka kommunala insatser.

Enligt utskottets mening är det viktigt att IT-

tekniken underordnas pedagogiken i skolans

undervisning. Utskottet hänvisar till att regeringen

i skrivelsen framhåller att en undervisning där

eleverna själva söker kunskap inte ersätter lärarens

roll att ge grundläggande kunskaper. Det finns inte

någon automatik i att en satsning på IT i skolan på

något enkelt vis ger eleven förmåga till kritiskt

förhållningssätt. Det är genom en målmedveten

undervisning som eleverna utvecklar denna förmåga

(skr. s. 11). Utskottet instämmer i denna

uppfattning.

När det gäller satsningen på utbyggnad av

infrastrukturen är det i vid mening tillgängligheten

till Internet i kommunens skolor som skall utvecklas

och öka, oavsett från vilken nivå den enskilda

kommunen startar. Enligt vad utskottet inhämtat från

Delegationen för IT i skolan är avsikten att det

statliga stödet skall vara så flexibelt och

generellt utformat att det låter sig förenas med

olika val av IT-strategier, så att kommunerna kan

dra full nytta av tidigare gjorda satsningar.

Såväl i regeringens skrivelse som i en del av

motionerna uttrycks angelägenheten av att elever och

lärare får egen e-postadress samt tillgång till

datorer för att utnyttja denna form av

kommunikation. Utskottet vill, i likhet med

regeringen, understryka att värdet av e-posttjänsten

ökar ju fler som har tillgång till densamma.

Utskottet ser det som viktigt att IT kan bidra till

en ökad internationalisering av utbildningen. Genom

Internet ges nya möjligheter till kontakt och

erfarenhetsutbyte med elever i andra länder.

Utskottet vill särskilt peka på de möjligheter till

internationella kontakter som skapas genom

utvecklingen av det europeiska skoldatanätet, EUN.

I skrivelsen relateras en översikt över forskning

om IT i skolan som gjorts på uppdrag av Skolverket

och som publicerats i år (skr. s. 35). Resultatet

från studien visar att den samlade kunskapen om IT:s

effekter på skola och undervisning fortfarande är

liten. Skolverket har även initierat en utvärdering

av IT-användningen i skolväsendet som genomförs av

pedagogiska institutionen vid Uppsala universitet i

samarbete med Linköpings universitet. Arbetet

inleddes under hösten 1995 och kommer att

slutrapporteras under år 1999.

Därtill har utskottet inhämtat att Stiftelsen för

Kunskaps- och Kompetensutveckling, KK-stiftelsen,

har tagit fram ett förslag till utformning av ett

sammanhållet forskningsprogram om lärande och IT.

Programmet syftar till att i nationell samverkan

främja forskning om IT i skola/utbildning och att

långsiktigt främja tillgången på kvalificerade

forskare inom området. Stiftelsen beslutade i juni

1998 om finansiering av de delar inom

programförslaget som omfattar forskarutbildning,

totalt 55 miljoner kronor. Stiftelsen avser att i

början av år 1999 besluta om resurser för

forskningsprojekt, ytterligare forskarutbildning

m.m.

Det kan också nämnas att regeringens IT-kommission

i skrivelse till regeringen (Kommunikationsdep.) i

mars 1998 föreslagit att frågan om ett

kunskapssökande arbetssätt i skolan skall bli

föremål för vetenskaplig forskning. Det är enligt

dem speciellt viktigt att jämföra IT-stödd

undervisning med mera traditionella

utbildningsformer.

Sammanfattningsvis finner utskottet att nu

behandlade motionsyrkanden ligger i linje med

intentionerna i skrivelsen och till stor del kommer

att tillgodoses när regeringens planerade program

för IT i skolan genomförs. Enligt utskottets mening

bör riksdagen därför avslå motionsyrkandena.

Regeringens skrivelse bör läggas till handlingarna.

Anslaget A 4 Program för IT i skolan

I budgetpropositionen hänvisar regeringen till att

medel om totalt 1 490 miljoner kronor under tre år

för en satsning på informationsteknik i skolan har

beräknats i 1998 års ekonomiska vårproposition

(prop. 1997/98:150, yttr. UbU10y, bet. FiU20, rskr.

318). Medlen skall användas i kommuner m.m. för att

stimulera IT-utvecklingen i skolan, såsom beskrivits

i regeringens ovan återgivna skrivelse om ett

nationellt program för IT i skolan.

Regeringen föreslår att riksdagen för budgetåret

1999 anvisar 340 miljoner kronor för verksamheten

under ett nytt särskilt ramanslag A 4 Program för IT

i skolan. Enligt regeringens beräkningar kommer

resterande medel att fördelas med 500 miljoner

kronor år 2000 och 650 miljoner kronor år 2001.

Från anslaget skall även betalas kostnaderna för

arbetet inom Delegationen för IT i skolan.

Moderata samlingspartiet föreslår i sin

budgetmotion 1998/99:Ub802 en betydligt kraftigare

IT-satsning på skolan än den regeringen gör. De

anser att riksdagen under det nya anslaget bör

anvisa 800 miljoner kronor för budgetåret 1999

(yrkande 12). För de återstående två åren i

treårssatsningen på IT i skolan beräknar

motionärerna 1 325 miljoner kronor år 2000 och 1 298

miljoner kronor år 2001 eller totalt ca 3,5

miljarder kronor.

U t s k o t t e t påminner om att riksdagen inte

hade något att erinra mot regeringens beräkning av

IT-medlen i den ekonomiska vårpropositionen.

Utskottet anser att riksdagen för budgetåret 1999

bör anvisa ett anslagsbelopp på 340 miljoner kronor,

i enlighet med regeringens förslag, och avslå

motionsyrkandet.

2 Barnomsorg, skola och vuxenutbildning

Inledning

Verksamhetsområdet omfattar anslag till skolmyndigheter,

utveckling och forskning inom området, särskilda

stödinsatser för elever med handikapp, de statliga

skolorna (sameskolorna, specialskolorna och statens

skolor för vuxna) samt Svenska EU-programkontoret

för utbildning och kompetensutveckling. Vidare finns

anslag för viss verksamhet inom det kommunala

skolväsendet, driften av kompletterande skolor m.m.

och till svensk undervisning i utlandet. I

verksamhetsområdet ingår också den särskilda

vuxenutbildningssatsningen - Kunskapslyftet - och

försöksverksamheten med kvalificerad

yrkesutbildning.

Det är kommunerna, och i vissa fall landstingen,

som har verksamhetsansvaret för förskoleverksamhet

och skolbarnsomsorg (barnomsorg), förskoleklass,

grundskola, gymnasieskola, särskola, kommunal

vuxenutbildning, särvux och svenskundervisning för

invandrare (sfi). Det generella statsbidraget till

kommunerna (utg.omr. 25. Allmänna bidrag till

kommunerna) bidrar till en del till kostnaderna för

verksamheten. Resterande del täcks till övervägande

del av kommunalskattemedel.

Utskottet ger först i detta avsnitt en redovisning

av resultat inom verksamhetsområdet grundad på

regeringens redovisning och bedömning av resultaten

i propositionen. Därefter behandlas vissa frågor om

kvalitet och likvärdighet, bl.a. förslag om

inrättande av en nationell inspektionsnämnd,

förslag till storstadssatsning på

utbildningsområdet, den särskilda

vuxenutbildningssatsningen och dansundervisningen i

grundskolan. Regeringens skrivelse 1997/98:176

Lärandets verktyg - nationellt program för IT i

skolan samt anslag till Program för IT i skolan har

behandlats i det föregående. Sedan behandlas anslag

inom verksamhetsområdet. Sist behandlas vissa

resursfrå-gor.

Resultatinformation

Målet för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

(barnomsorg) är att genom pedagogisk gruppverksamhet

stimulera barns utveckling och lärande samt bidra

till goda uppväxtvillkor. Barn i behov av särskilt

stöd skall ges den omsorg de behöver. Den 1 augusti

1998 infördes en läroplan för förskolan (Lpfö 98).

Full behovstäckning har i stort sett uppnåtts inom

barnomsorgen. Ca 85 % av de förvärvsarbetande och

studerande föräldrarnas barn har plats inom

barnomsorgen. Fortfarande står dock många barn med

arbetslösa föräldrar utanför barnomsorgen, även om

antalet kommuner där barn till arbetslösa får

behålla sin plats i barnomsorgen har ökat något

under år 1998. Vid slutet av år 1997 var 72 % av

alla barn i åldern 1-5 år inskrivna i någon form av

förskoleverksamhet, vilket var en ökning med 2 %

jämfört med året innan. Regeringen upplyser om att

så gott som samtliga kommuner nu uppfyller kraven på

behovstäckning, vilket innebär att de kan erbjuda

plats i barnomsorgen inom 3-4 månader för barn till

föräldrar som arbetar eller studerar. Antalet barn

var år 1997 ca 363 000 i förskola och ca 96 000 i

familjedaghem. Av barnen i åldrarna 7-9 år var 58 %

inskrivna i fritidshem eller familjedaghem.

I samtliga verksamhetsformer har gruppstorlekarna

ökat och personaltätheten minskat under 1990-talet.

Samtidigt har utbildningsnivån bland de anställda

successivt höjts. År 1997 hade 59 % av personalen i

förskolor och fritidshem förskollärar- eller

fritidspedagogutbildning. Endast 2 % saknade formell

utbildning för arbete med barn. År 1990 uppgick

dessa andelar till 50 % respektive 7,5 %.

Preliminära siffror från Skolverket visar att den

totala kostnaden per inskrivet barn inklusive 6-

åringar för år 1997 minskade med 7 % i fasta priser

jämfört med år 1996, vilket i första hand beror på

lägre lokalkostnader.

Praktiskt taget samtliga 6-åringar var år 1997

inskrivna i förskola eller skola. Den

sexårsverksamhet som bedrivits inom ramen för

förskolan är sedan den 1 januari 1998 en egen

frivillig skolform, förskoleklassen. Läroplanen för

det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) har

anpassats för att, fr.o.m. den 1 augusti 1998, även

omfatta förskoleklassen och fritidshemmet.

Målet för skolan är att alla barn och ungdomar

oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala

och ekonomiska förhållanden skall ha lika tillgång

till likvärdig utbildning av hög kvalitet. Alla barn

skall ges förutsättningar att nå målen i skollagen,

läroplanerna och kursplanerna.

Av de elever som lämnade grundskolan våren 1997 har

94 % ett fullständigt slutbetyg. Det är ett i

princip oförändrat resultat jämfört med året innan.

Elevantalet i grundskolan ökade med 2,2 % till ca

950 000 mellan år 1996 och år 1997. Preliminära

uppgifter från Skolverket visar att den totala

kostnaden för grundskolan ökade med 2,2 % till 49,6

miljarder kronor mellan 1996 och 1997, mätt i fasta

priser. Undervisningskostnaden per elev bedöms vara

oförändrad.

Regeringen framhåller att grundskolans resultat är

goda även internationellt sett. Det finns dock

problem i matematik och i vissa naturorienterande

ämnen och för elever i behov av särskilt stöd.

Resultaten i matematik har förbättrats väsentligt

sedan 1980-talet. Enligt den världsomspännande

undersökningen TIMSS (Third International

Mathematics and Science Study) redovisade de svenska

13-åriga eleverna år 1997 ett bra resultat i

matematik jämfört med de övriga 20 deltagande

länderna.

Av de elever som lämnat grundskolan gick 98 %

direkt vidare till studier i gymnasieskolan. Andelen

elever som kom in på sitt förstahandsval har de

senaste tre åren varit ca 85 %. Av de elever som

påbörjade gymnasieskolan på nationella program eller

2- och 3-åriga linjer läsåret 1993/94 fullföljde

80 % sin utbildning inom fyra år. Regeringens

bedömning är att gymnasieskolans resultat på sikt

kommer att förbättras, bl.a. när kraven på godkända

betyg i matematik, svenska och engelska från

grundskolan slår igenom. Drygt 40 % av eleverna

studerar på det naturvetenskapliga eller det

samhällsvetenskapliga programmet. Andelen flickor på

det naturvetenskapliga programmet uppgick läsåret

1997/98 till närmare 41 %, vilket är en liten ökning

jämfört med året innan. Andelen elever på

specialutformade program ökade, medan andelen elever

på omvårdnadsprogrammet och industriprogrammet

fortsatte att sjunka läsåret 1997/98. Andelen elever

som studerar på ett individuellt program har varit

relativt konstant under de senaste åren, ca 5 % av

det totala antalet elever i gymnasieskolan.

TIMSS-undersökningen visar att Sverige när det

gäller resultaten för gymnasieelevers kunskaper kom

mycket högt i matematik och högst i naturvetenskap.

Kostnaden per elev i gymnasieskolan bedöms enligt

preliminära uppgifter från Skolverket vara i stort

sett oförändrad år 1997 jämfört med året innan.

Av 73 600 elever med slutbetyg från nationellt

eller specialutformat program från gymnasieskolan

våren 1997 uppnådde 60 700 elever (83 %)

grundläggande behörighet till högre utbildning. Av

de elever som uppnådde grundläggande behörighet

började 17 % i högskolan på hösten. Andelen är

oförändrad vid jämförelse med direktövergången för

elever med avgångsbetyg från våren 1996.

Elevantalet i den obligatoriska särskolan har sedan

läsåret 1992/93 ökat med ca 30 % och i

gymnasiesärskolan med nära 20 %. I en rapport från

Skolverket 1996/97 anges en av orsakerna till

ökningen vara att lätt utvecklingsstörda elever i

och med de nya styrdokumenten inte har möjlighet att

nå grundskolans mål. Hösten 1997 hade föräldrar till

430 elever valt att, med stöd av den

försöksverksamhet med utökat föräldrainflytande som

pågår t.o.m. läsåret 1999/2000, låta sina barn gå i

grundskola i stället för i särskola.

Målen för den kommunala vuxenutbildningen, som

inbegriper grundläggande vuxenutbildning, gymnasial

vuxenutbildning, påbyggnadsutbildningar och den

särskilda satsningen på Kunskapslyftet, är att ge

vuxna möjligheter att få ny kunskap och komplettera

tidigare utbildning i takt med samhällets utveckling

och arbetslivets krav.

Enligt Skolverkets uppföljning för hösten 1997

uppgick det totala antalet personer i den kommunala

vuxenutbildningen, inbegripet Kunskapslyftet, till

233 670. Första halvåret 1998 genomfördes totalt 141

700 årsstudieplatser inom den gymnasiala

vuxenutbildningen, varav 105 000 platser inom

Kunskapslyftet. Andelen utbildningar med

yrkesinriktningar har ökat till 39 %. Andelen kurser

i allmänna ämnen uppgick till 57 % och

orienteringskurser till 4 %. Av deltagarna hösten

1997 var i genomsnitt 67 % kvinnor. Regeringen

informerar om att en fristående utvärdering, som

genomförts av Göteborgs universitet på uppdrag av

Kunskapslyftskommittén och som redovisats i juli

1998, visar att 80 % av deltagarna är

tillfredsställda med sina studier och att 87 % var

motiverade att delta i utbildningen. Vad gäller de

kvantitativa målen för Kunskapslyftet konstaterar

regeringen att kommunerna lyckats väl med att uppnå

uppsatta volymkrav.

Särvux hade enligt Skolverkets uppföljningar för

hösten 1997 totalt 3 997 studerande. Antalet

studerande har ökat med drygt 1 300 personer sedan

läsåret 1992/93. Regeringen bedömer att denna ökning

troligen kan förklaras av att särvux blivit mer känt

i och med övergången till kommunalt huvudmannaskap

och att den på många håll har integrerats i den

kommunala vuxenutbildningen. Av de studerande

läsåret 1997/98 läste 48 % på grundsärskolenivå, 37

% på träningsskolenivå och 15 % på

gymnasiesärskolenivå.

Antalet studerande i svenskundervisning för

invandrare (sfi) kulminerade läsåret 1994/95. Detta

läsår deltog 61 017 studerande i sfi. Därefter har

antalet studerande minskat med 33 %. Läsåret 1996/97

var antalet studerande 41 134. Av de studerande som

var nybörjare 1994/95 hade 44 % läsåret 1996/97

uppnått sfi-nivån.

Regeringen informerar också utförligt om Sveriges

deltagande på skolområdet i internationellt

samarbete bl.a. inom EU, OECD, Europarådet, Unesco

och Nordiska ministerrådet. Sverige deltar bl.a. i

EU:s program inom utbildningsområdet - Sokrates och

Leonardo. Sverige deltar också aktivt bl.a. i OECD:s

arbete på utbildningsområdet bl.a. med att utveckla

indikatorer inom utbildningsområdet, det s.k. INES-

projektet.

När det gäller jämställdhet i skolan redovisar

regeringen bl.a. att antalet kvinnor bland lärare

och skolledare fortsätter att vara den stora gruppen

och att den ökar. I grundskolan och gymnasieskolan

har mellan läsåren 1993/94 och 1997/98 antalet

manliga lärare minskat med sammanlagt 3 500 medan

antalet kvinnliga lärare har ökat med 800. När det

gäller skolledare minskar antalet män i både

grundskolan och gymnasieskolan.

Kvalitet och likvärdighet

I utvecklingsplanen för förskola, skola och

vuxenutbildning (skr. 1996/97:

112, bet. UbU13) redogjorde regeringen för sin

grundläggande syn på utbildningsväsendet och angav

prioriteringar för den kommande tvåårsperioden.

Arbetet med att utveckla utbildningens kvalitet och

likvärdighet prioriterades. I 1998 års ekonomiska

vårproposition (prop. 1997/98:150) presenterades ett

program i tio punkter i syfte att stärka skolans

kvalitet och trygga en nationellt likvärdig skola.

För genomförande av programmet beräknades 110

miljoner kronor årligen under perioden 1999-2001.

Regeringen framhåller i föreliggande proposition att

satsningen på att höja kvaliteten och trygga

likvärdigheten fortsätter. Regeringen betonar att

grunden för kvalitetshöjning i skolan måste läggas i

det lokala utvecklingsarbetet. Varje skola måste

vara öppen för ständig utveckling så att

intentionerna i skolreformerna kan förverkligas.

Skolverket skall bl.a. utveckla, kontrollera och

stödja kvalitetssäkringsarbetet inom skolväsendet.

Som ett led i kvalitetssäkringsarbetet på nationell

nivå har Skolverkets kontrollerande uppgifter

kompletterats med nationella kvalitetsgranskningar

genom statliga utbildningsinspektörer knutna till

myndigheten. Den nationella kvalitetsgranskningen av

skolan har startat under hösten 1998 med ca 30

utbildningsinspektörer.

Regeringen har för avsikt att ytterligare utveckla

kvalitetssäkringsarbetet genom att inrätta och till

Skolverket knyta en nationell inspektionsnämnd i

vilken utbildningsinspektörerna skall ingå.

Inspektionsnämnden skall granska skolan på direkt

uppdrag av regeringen. Inspektörerna skall lämna

offentliga rapporter över sin granskning av enskilda

skolor och kommuner. Enligt regeringen bör

inspektionsnämnden inrättas den 1 juli 1999.

Regeringen har beräknat 13 miljoner kronor under

anslaget A 1 Statens skolverk för verksamheten under

år 1999.

För att stärka möjligheterna att kvalitetssäkra

såväl betyg som resultatredovisning kommer

Skolverket att få ett nytt uppdrag att utveckla och

bygga upp en provbank för kunskapsbedömning i flera

ämnen och kurser både för grundskola och

gymnasieskola. Provbanken skall också vara ett stöd

för lärares arbete med att värdera det egna arbetet

och elevernas resultat. Regeringen har beräknat 10

miljoner kronor per år under perioden 1999-2001 för

Skolverkets arbete med utveckling av nationella prov

(anslaget A 1).

I Moderata samlingspartiets motion 1998/99:Ub210

yrkande 5 föreslås införandet av ett fristående

nationellt kvalitetsinstitut med uppgift att granska

och utvärdera alla grund- och gymnasieskolors

uppnådda resultat och kvalitet. Uppgifterna att

svara för uppföljning och utvärdering lyfts i

huvudsak bort från Skolverket. Moderaterna har

vidare i motion 1998/99:Ub802 yrkandena 14 och 18

under ett nytt anslag beräknat sammanlagt 200

miljoner kronor för införande av ett nationellt

kvalitetsinstitut år 1999. Kvarvarande verksamhet

inom Skolverket föreslås samtidigt sammanföras med

verksamheten inom Statens institut för

handikappfrågor i skolan (SIH) och anslaget till

sistnämnda verksamhet utgår. Enligt Centerpartiets

motioner 1998/99:

Ub227 yrkande 18 och 1997/98:Ub43 yrkande 5 bör ett

nationellt kvalitetsinstitut inrättas med uppgift

att bl.a. jämföra kommuner och skolor. Institutet

bör vara fristående och inte ha myndighetsuppgifter.

Vidare anser Centerpartiet i motion 1998/99:Ub227

yrkande 17 att beslutet att inrätta

skolinspektörerna är ett steg i fel riktning och att

det bör återkallas. Anslaget A 1 Statens skolverk

har minskats med 13 miljoner kronor i Centerpartiets

budgetalternativ (motion 1998/99:Fi210 yrkande 16 i

denna del). Även i Folkpartiets motion 1998/99:Ub1

yrkande 17 begärs att ett från Skolverket fristående

kvalitetsinstitut inrättas. Det skall arbeta med

stöd och råd, nationella jämförelser och utvärdering

samt utbildning i kvalitetsfrågor.

U t s k o t t e t anser att det är av mycket stor

vikt att de nationellt fastlagda målen i skollag,

läroplaner och kursplaner följs upp och att

resultaten granskas. Det decentraliserade och

målstyrda system som gäller inom skol-området har

många fördelar. Det förutsätter dock att en kontroll

av resultaten görs på alla nivåer i skolan. Utan en

sådan kontroll kan kvalitet och likvärdighet inte

garanteras i längden. Utskottet vill betona att

frågor om kvalitetssäkring av skolan är ett

gemensamt ansvar för staten och kommunerna.

Genom förordningen (1997:702) om

kvalitetsredovisning inom skolväsendet, som trädde i

kraft den 1 november 1997, har införts en skyldighet

för varje kommun och skola att årligen göra en

skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den

kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av

skolplanen respektive arbetsplanen. En

kvalitetsredovisning skall innehålla en bedömning av

dels i vilken mån målen för utbildningen uppnåtts,

dels vilka åtgärder som behöver vidtas om målen inte

har uppnåtts. Skolverkets instruktion ändrades

samtidigt så att verket nu också skall utveckla,

kontrollera och stödja kvalitetsarbetet i

skolväsendet. Utskottet noterar att Skolverket inom

kort kommer att ge ut allmänna råd för kommuners och

skolors kvalitetsredovisningar. Det är också viktigt

med den förstärkning som har gjorts på nationell

nivå av Skolverkets kontrollerande uppgifter genom

att verket har kompletterats med nationella

kvalitetsgranskningar genom statliga

utbildningsinspektörer knutna till myndigheten.

Ubildningsinspektörerna har fått tre uppdrag för år

1998: rektorsfunktionen, elever med behov av

särskilt stöd samt läs- och skrivprocessen.

Skolverket har också enligt regleringsbrev för 1998

i uppdrag att utveckla indikatorer som belyser

kvalitetsutvecklingen inom såväl barnomsorg som det

obligatoriska skolväsendet och de frivilliga

skolformerna.

Enligt utskottets uppfattning fyller den nationella

kvalitetsgranskningen en viktig uppgift. Utskottet

anser att konstruktionen med en nämnd knuten till

den ansvariga sektorsmyndigheten är att föredra

framför i motionsyrkandena föreslagna fristående

kvalitetsinstitut. Utskottet anser i likhet med

regeringen att inspektionsnämnden bör bli ett

komplement till Skolverkets reguljära verksamhet.

Detta kommer att bidra till att viktiga

synergieffekter uppnås för den totala verksamheten.

Utskottet vill också peka på att utskottet tidigare

vid ett flertal tillfällen behandlat och avstyrkt

motionsyrkanden med i huvudsak samma innehåll som de

nu aktuella, bl.a. i samband med budgetproposition

för år 1998 (prop. 1997/98:1, utg.omr. 16, bet. UbU1

s. 61).

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet

motionerna 1997/98:Ub43 yrkande 5, 1998/99:Ub1

yrkande 17, 1998/99:Ub210 yrkande 5 och

1998/99:Ub227 yrkande 18 om ett fristående

kvalitetsinstitut. Utskottet avstyrker med samma

motivering även motionerna 1998/99:Ub227 yrkande 17,

1998/99:Ub802 yrkandena 14 och 18 samt 1998/99:Fi210

yrkande 16 i denna del. Utskottet anser att de av

regeringen beräknade medlen - ytterligare 13

miljoner kronor för år 1999 - till inspektionsnämnd

och utbildningsinspektörer bör anvisas av riksdagen.

Utskottet vill i detta sammanhang framhålla att det

nya betygssystemet tydliggör skolans resultat på ett

helt annat sätt än tidigare. Det är ett instrument

bland flera för bättre kontroll av utbildningens

kvalitet och likvärdighet. Utskottet är positivt

till att regeringen avser att ge Skolverket ett nytt

uppdrag att utveckla och bygga upp en provbank i

fler ämnen och kurser både för grundskolan och

gymnasieskolan. Utskottet tillstyrker därför

regeringens förslag att 10 miljoner kronor tillförs

Skolverkets anslag för utveckling av nationella

prov.

Utskottet återkommer närmare till beräkningen av

anslaget A 1 Skolverket (s. 28).

Utskottet vill i sammanhanget även peka på att det

generella statsbidraget till kommuner och landsting

har utökats för att bidra till en höjd kvalitet i

bl.a. skolan. Regeringen har framhållit att det är

viktigt att kommunerna inom skolverksamheten

särskilt prioriterar insatser för elever med behov

av särskilt stöd. Skolverket har i uppdrag att följa

hur de ökade resurserna påverkar skolans utveckling

och kvalitet (regleringsbrev för år 1998).

Storstadssatsningen inom utbildningsområdet

Enligt proposition Utveckling och rättvisa - en

politik för storstaden på 2000-talet (prop.

1997/98:165, bet. 1998/99:AU2) bör medel bl.a.

fördelas till särskilda insatser för barn och ungdom

samt vuxna inom utbildningsområdet. Regeringen

föreslår i budgetpropositionen att för ändamålet

sammanlagt 220 miljoner kronor per helår anvisas

under en treårsperiod med början den 1 juli 1999

under ett nytt ramanslag benämnt A 5 Förstärkning av

utbildning i storstadsregionerna. För budgetåret

1999 har sålunda beräknats 110 miljoner kronor.

Medlen skall i huvudsak fördelas i de lokala

utvecklingsavtal som avses bli tecknade med

storstadskommunerna. Regeringen avser att tillsätta

en storstadsdelegation som skall få till uppgift att

utveckla och samordna den nationella

storstadspolitiken. Delegationen skall också bereda

regeringens beslut om godkännande av

utvecklingsavtal och fördelning av medel samt följa

upp utvecklingsavtalen.

Regeringen föreslår att 150 miljoner kronor per

helår skall fördelas till ett antal kommuner för att

underlätta för dessa att erbjuda förskola från tre

års ålder till barn i storstädernas utsatta

bostadsområden. Syftet är att förbättra barns

integrationsmöjligheter i samhället. Regeringen

anser att förskola bör erbjudas minst tre timmar om

dagen för att barn i dessa områden skall få tillgång

till förskolans pedagogiska verksamhet och stöd i

sin språkutveckling.

Regeringen föreslår vidare att 50 miljoner kronor

per helår anvisas för särskilda insatser för

språkutveckling i skolan i utsatta storstadsområden.

Bidraget skall stimulera skolor i invandrartäta

områden att hitta nya vägar att bidra till elevernas

språkutveckling.

Regeringen har beslutat att rikta särskilda

utbildningsinsatser för lågutbildade och arbetslösa

vuxna samt för invandrare och sfi-studerande främst

i storstadsregionerna. Under anslaget Förstärkning

av utbildning i storstadsregionerna föreslås 20

miljoner kronor per helår för att ge möjlighet till

praktik kombinerad med svenskundervisning för vuxna

invandrare.

Regeringen informerar även om att den avser att

tillsätta en arbetsgrupp med representanter från

berörda storstadskommuner i syfte att öka andelen

invandrare i vuxenutbildningen och i Kunskapslyftet.

Arbetsgruppen skall ges i uppdrag att bl.a. utarbeta

förslag till motivationsskapande insatser och i

samarbete med kommuner bedriva samarbetsprojekt och

stimulera erfarenhetsutbyte.

I Moderata samlingspartiets motion 1998/99:Ub802

yrkande 13 yrkas att anslaget A 5 Förstärkning av

utbildning i storstadsregionerna skall utgå.

Motionärerna anser att de specifika krav som bl.a.

ställs i vissa storstadsområden för att tillförsäkra

alla elever en god grundutbildning kan motivera

specifika insatser. Problemen skall dock inte lösas

genom tillfälliga statsbidrag och projekt.

U t s k o t t e t vill i likhet med regeringen

peka på att den sociala miljön och den pedagogiska

stimulans som barn möter under barndomsåren påverkar

deras förutsättningar för utveckling och lärande.

Barn i socialt utsatta områden står många gånger

utanför den reguljära barnomsorgen. Utskottet anser

att det är angeläget att inte minst barn i dessa

områden får tillgång till förskolans pedagogiska

verksamhet och får stöd i sin språkutveckling.

Kunskaper i det svenska språket är av stor betydelse

för barns möjligheter att kommunicera och delta i

gemenskap med andra. Utskottet delar regeringens

uppfattning att det i förskolorna i de utsatta

områdena bör läggas stor vikt vid en medveten

satsning på det svenska språket.

Enligt utskottets uppfattning är det också viktigt

med särskilda insatser för språkutveckling i skolan

i utsatta storstadsområden. En av skolans viktigaste

uppgifter är att skapa goda möjligheter för

elevernas språkutveckling. Det svenska språket är

nyckeln till samhället, till arbetsliv och vidare

utbildning. I de utsatta storstadsområdena med få

elever med svenska som modersmål, skapas en

språkmiljö i och utanför skolan som försvårar

språkinlärningen genom att det ges för få naturliga

tillfällen att använda det svenska språket.

Utskottet är därför positivt till det föreslagna

bidraget som syftar till att stimulera skolor i

dessa områden att hitta nya vägar för att bidra till

invandrarelevers språkutveckling.

Vidare anser utskottet i likhet med regeringen att

det är viktigt att vuxna invandrare som har en

yrkesutbildning från sitt hemland ges en möjlighet

att praktisera inom sitt yrkesområde i kombination

med svenskundervisning.

Sammanfattningsvis anser utskottet att det är

mycket angeläget att en särskild utbildningssatsning

för barn, ungdom och vuxna görs i storstädernas

utsatta områden i enlighet med regeringens förslag.

Utskottet tillstyrker således regeringen förslag

under anslaget A 5 Förstärkning av utbildning i

storstadsregionerna och avstyrker motion

1998/99:Ub802 yrkande 13.

Den särskilda vuxenutbildningssatsningen

Den femåriga satsningen på vuxenutbildningen,

Kunskapslyftet, inleddes den 1 juli 1997. Avsikten

är att man under genomförandeperioden i praktiskt

utvecklingsarbete och i konkret tillämpning skall

pröva former och få erfarenheter som kan ligga till

grund för en successiv reformering av

vuxenutbildningen. Målgruppen är i första hand

arbetslösa vuxna som helt eller delvis saknar

treårig gymnasial utbildning. I den särskilda

vuxenutbildningssatsningen ingår även resurser för

den kvalificerade yrkesutbildningen. Tillsammans med

de medel - motsvarande 10 000 platser - som avsätts

direkt till folkhögskolorna och fördelas via

Folkbildningsrådet (utg.omr. 17) omfattade

satsningen ursprungligen 100 000 platser. I samband

med 1997 års ekonomiska vårproposition beslutade

riksdagen om en utökning av antalet platser i

Kunskapslyftet med 10 000 redan hösten 1997 (prop.

1996/97:150, yttr. UbU5y, bet. FiU20, rskr. 284).

Vidare beslöts att ett begränsat antal kommuner

skall få bidrag för en utökning av vuxenutbildningen

på grundskolenivå. Regeringen aviserade i

vårpropositionen 1997 även en utökning med

ytterligare 10 000 platser höstterminerna 1998, 1999

och 2000.

Kunskapslyftskommittén (dir. 1996:71) skall följa

utformningen av den särskilda

vuxenutbildningssatsningen och har också ansvar för

att fristående nationella utvärderingar genomförs.

Kommittén skall göra en årlig avrapportering för att

möjliggöra en successiv reformering av

vuxenutbildningen. Den 1 april 1998 överlämnades

betänkandet Vuxenutbildning och livslångt lärande,

situationen inför och under första året med

Kunskapslyftet (SOU 1998:51) till regeringen.

Regeringen informerar om att den under våren 1999 i

utvecklingsplanen avser att presentera riktlinjer

för den fortsatta reformeringen av

vuxenutbildningen. Skolverket övertog fr.o.m. den 1

juli 1998 ansvaret för att leda och följa arbetet

med Kunskapslyftet på uppdrag från regeringen.

Skolverket svarar bl.a. för fördelningen av

statsbidrag till kommunerna.

För år 1999 beräknas medel motsvarande 106 550

årsstudieplatser i vuxenutbildning (genomsnitt av

antalet platser för våren respektive hösten) varav

ca 5 000 platser avser stöd till grundläggande

vuxenutbildning.

Försöksverksamheten med kvalificerad

yrkesutbildning (KY) har pågått sedan den 1 juli

1996. Försöksverksamheten leds av kommittén för

kvalificerad yrkesutbildning. Målet för verksamheten

är att pröva nya eftergymnasiala utbildningar, nya

pedagogiska former och nya anordnare. Utbildningen

skall förena praktisk inriktning med fördjupade

teoretiska kunskaper. Antalet platser i

försöksverksamheten är 8 800 hösten 1998. I enlighet

med vad som angavs i 1998 års ekonomiska

vårproposition (prop. 1997/98:150) har regeringen

beräknat medel för en utökning av antalet platser

till 12 000 våren 1999. Försöksverksamheten förlängs

t. o. m. år 2001, vilket också aviserades i

vårpropositionen. Regeringens utgångspunkt är att

försöksverksamheten därefter skall övergå i reguljär

verksamhet. Regeringen informerar om att den avser

att återkomma till riksdagen i denna fråga senast

under våren 2000.

Sammantaget har regeringen i enlighet med den i

1998 års ekonomiska vårproposition redovisade

fördelningen av platser beräknat anslaget A 15

Särskilda utbildningsinsatser för vuxna till 4 508

566 000 kr för år 1999.

I Moderata samlingspartiets motion 1998/99:Ub802

yrkande 3 föreslås att antalet platser i den

eftergymnasiala kvalificerade yrkesutbildningen ökas

till 17 200. Motionärerna framhåller bl.a. att

kvalificerad yrkesutbildning och lärlingsplatser

kommer att utgöra en allt viktigare del i

strävandena att skapa goda förutsättningar för fler

nya jobb. I yrkande 17 i motionen föreslås en

besparing på 876 miljoner kronor på anslaget för

särskilda utbildningsinsatser för vuxna. Enligt

Kristdemokraternas motion 1998/99:Ub242 yrkande 1 är

utbyggnaden av vuxenutbildningen alltför omfattande

mot bakgrund av risken för bristande kvalitet; det

finns bl.a. en uttalad brist på vuxenpedagogiskt

utbildade lärare. Utbyggnaden bör därför begränsas

till 7 500 nya platser per år i stället för 10 000

platser. I motion 1998/99:Ub711 (kd) yrkande 2 i

denna del föreslås en besparing på 80 miljoner

kronor på anslaget, vilket motsvarar en minskning av

antalet platser i vuxenutbildning med 2 500 i

förhållande till regeringens förslag. Enligt

Folkpartiets motion 1998/99:Fi211 yrkande 16

(delvis) bör en minskning göras av anslaget med

1 125 miljoner kronor. Miljöpartiet föreslår i

motion 1998/99:Ub801 yrkande 70 (delvis) en

besparing om 60 miljoner kronor på anslaget.

U t s k o t t e t har tidigare vid flera

tillfällen, senast i samband med behandlingen av

budgeten för innevarande år (prop. 1997/98:1

utg.omr. 16, bet. UbU1 s. 29), framhållit vikten av

att åtgärder vidtas i syfte att höja de

lågutbildades kompetensnivå så att den motsvarar

arbetsmarknadens krav och möjliggör fortsatt

lärande. Utskottet har också betonat att satsningen

på vuxenutbildning för dem som saknar fullständig

gymnasial utbildning är utomordentligt viktig för

att förhindra att de som har låg utbildning

varaktigt slås ut från arbetslivet i samband med

omstruktureringar inom näringslivet och den

offentliga verksamheten. Utskottet noterar att

Kunskapslyftet har mötts av ett mycket stort

intresse både hos målgrupperna för satsningen, dvs.

vuxna som helt eller delvis saknar treårig

gymnasieutbildning, och i kommunerna. Samtliga

kommuner anordnar nu utbildning inom Kunskapslyftet.

Enligt regeringen har ett stort antal kommuner under

det första verksamhetsåret mer än väl uppnått de

volymmål som satts upp. Kommunerna väntar en

fortsatt stor tillströmning under hösten 1998 och

för år 1999. Kommunernas ansökningar om statligt

stöd under 1999 tyder på att ambitionerna i

kommunerna fortsätter att vara höga, heter det i

propositionen.

Riksdagen hade inte något att erinra mot vad

regeringen anförde i 1997 års ekonomiska

vårproposition om utbyggnaden av den särskilda

vuxenutbildningssatsningen (prop. 1996/97:150, bet.

FiU20, rskr. 284).

Utskottet är positivt till att antalet platser inom

den kvalificerade eftergymnasiala yrkesutbildningen

ökas till 12 000 fr.o.m. våren 1999. Av regeringens

redovisning i propositionen framgår bl.a. att

betydligt fler ansökningar har inkommit än vad

kommittén för kvalificerad yrkesutbildning har haft

medel att fördela. Det är relativt få personer som

hittills har slutfört utbildningen. Enligt kommittén

har drygt 700 personer avslutat utbildningen t.o.m.

våren 1998. Av vad som var känt vid

utbildningstidens utgång hade ca 75 % av dessa löfte

om anställning inom tre månader. Kommittén har

träffat avtal om utvärdering av försöksverksamheten

och en rapport skall lämnas under hösten 1999.

Kommittén skall avge sitt slutbetänkande före

utgången av år 1999.

Utskottet ansluter sig till regeringens förslag

till omfattning av den särskilda

vuxenutbildningssatsningen inbegripet platser för

försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning

och anser därmed att motionerna 1998/99:Ub242

yrkande 1, 1998/99:Ub711 yrkande 2 (delvis),

1998/99:

Ub801 yrkande 70 (delvis), 1998/99:Ub802 yrkandena 3

och 17 samt 1998/99:Fi211 yrkande 16 (delvis) bör

avslås. Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det

begärda anslagsbeloppet.

Förberedande dansundervisning i grundskolan

Försöksverksamhet med förberedande dansundervisning

i grundskolan bedrivs sedan år 1981. Verksamheten

pågår i Stockholm, Göteborg och Malmö i årskurserna

4-9. Den förberedande dansundervisningen sker

samordnad med vanlig grundskoleundervisning efter en

jämkad timplan. Skolverket har på regeringens

uppdrag utvärderat försöksverksamheten.

Utvärderingen visar bl.a. att avstegen från

grundskolans timplan är så stora att eleverna inte

får betyg i vissa ämnen. Antalet ämnen där eleverna

saknar betyg varierar mellan två och fyra beroende

på var utbildningen anordnas. I samtliga tre skolor

saknar eleverna betyg i ämnet idrott och hälsa och i

övrigt kan betyg saknas i bild, slöjd och teknik.

Regeringen föreslår att försöksverksamheten med

förberedande dansundervisning övergår i permanent

verksamhet fr.o.m. den 1 juli 1999. En permanentning

av verksamheten kräver vissa ändringar i skollagen

(1985:1100). Det gäller dels frågan om avvikelser

från timplanen, dels frågan om interkommunal

ersättning. Regeringen eller den myndighet som

regeringen bestämmer ges ett bemyndigande att för

särskilda utbildningar meddela föreskrifter om

avvikelser från timplanen (ändring i 4 kap. 3 a §).

Vidare föreslås att en ändring görs i 4 kap. 8 § i

fråga om rätt till interkommunal ersättning. De

kommuner som anordnar dansundervisning skall inte

vara skyldiga att sörja för kostnadsfri skolskjuts

för eleverna (ändring i 4 kap. 7 §).

För urval bland behöriga sökande till

gymnasieskolan gäller fr.o.m. den 1 januari 1998 att

meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de

16 bästa betygen i elevens slutbetyg. De nya

urvalsreglerna har inneburit att danseleverna inte

har kunnat konkurrera med sina betyg vid intagningen

till gymnasieskolan hösten 1998. De har varit

hänvisade till intagning via den fria kvoten, vilket

anses missgynna danseleverna. Av utvärderingen

framgår att nästan hälften av eleverna söker andra

utbildningar än yrkesdansarutbildningen. Regeringen

pekar på att utvärderingen har visat att den stora

jämkning som eleverna har haft i försöksverksamheten

behövs för att upprätthålla utbildningens kvalitet.

Regeringen informerar om att den har för avsikt att

införa en bestämmelse som innebär att också elever

som deltagit i den förberedande dansutbildningen i

grundskolan skall kunna tas in på betygsurval.

Vidare anser regeringen att betyg alltid skall

sättas i ämnet idrott och hälsa. Regeringen upplyser

också om att den i samband med permanentningen av

verksamheten avser att ta bort den möjlighet för

skolorna som finns inom försöksverksamheten att

avråda en elev från att delta i fortsatt

dansundervisning.

U t s k o t t e t konstaterar att

försöksverksamheten med den förberedande

dansundervisningen i grundskolan har pågått sedan

lång tid tillbaka och att den har utvärderats av

Skolverket. Utskottet anser i likhet med regeringen

att försöksverksamheten nu bör permanentas.

Utskottet, som endast behandlar regeringens förslag

till riksdagsbeslut dvs. de förslag till ändringar i

skollagen som krävs för att den förberedande

dansundervisningen i grundskolan skall kunna

permanentas, föreslår att riksdagen antar

regeringens förslag till lag om ändring i skollagen.

Det ankommer på regeringen att i förordning besluta

i övriga frågor i samband med permanentningen av

verksamheten, t.ex. om betyg.

Anslag

A 1 Statens skolverk

Statens skolverk är statlig sektorsföreträdare på

skolområdet. Skolverkets uppdrag är att genom

uppföljning, utvärdering, kvalitetssäkringsarbete,

särskilda utvecklingsinsatser, tillsyn samt

nyttjande av forskningsresultat aktivt verka för att

de mål och de riktlinjer förverkligas för förskola,

skola och vuxenutbildning, som riksdagen och

regeringen har fastställt.

Regeringen ägnar frågor om redovisning och

bedömning av resultat ett stor utrymme i

propositionen, vilket utskottet anser vara positivt.

Av denna redovisning framgår bl.a. att Skolverket

under året har intensifierat verksamheten med att

påskynda den lokala utvecklingen mot ett mål- och

resultatstyrt system, att arbetet med att säkra

utbildningens kvalitet och likvärdighet är

prioriterat, att tillsynsverksamheten har ökat och

att ett omfattande utvecklingsarbete bedrivs.

Skolverket har också redovisat sin strategi för att

nå ut till skolväsendets personal med relevanta

forskningsresultat. Ett särskilt policyprogram har

tagits fram: Kunskapsnyttjande och

forskningsanvändning - Strategier för Skolverkets

roll i kunskapsöverföringen mellan forskningen och

skolan.

Regeringen har beräknat anslaget till Statens

skolverk till 270 481 000 kr. I detta belopp ingår

bl.a. medel för inrättande av inspektionsnämnd och

utbildningsinspektörer (13 miljoner kronor) och

utveckling av nationella prov (10 miljoner kronor).

Regeringen har också beräknat 6 miljoner kronor för

Skolverkets övertagande av det administrativa

ansvaret för Kunskapslyftet. Regeringen anser att

Skolverket även för budgetåret 1999 bör få disponera

högst 8 miljoner kronor från detta anslag för att

stödja forskning under anslaget A 3 Forskning inom

skolområdet.

Utskottet har ovan under avsnittet Kvalitet och

likvärdighet behandlat förslagen om inspektionsnämnd

och utveckling av nationella prov jämte

motionsyrkanden och därvid tillstyrkt regeringens

förslag.

Utskottet har inget att erinra mot

medelsberäkningen och anser att det av regeringen

begärda beloppet, 270 481 000 kr, bör anvisas till

Statens skolverk. Utskottet är därmed inte berett

att tillstyrka förslagen om en överföring av medel

från detta anslag till Högskolan i Borås i motion

1998/99:Ub417 (c) respektive till Högskolan i

Trollhättan/Uddevalla i motion 1998/99:

Ub410 (c) yrkande 2.

A 2 Utveckling av skolväsende och barnomsorg

Syftet med verksamheterna under anslaget är att

utveckla de nationella mål- och styrdokumenten och

att ge stöd och stimulans till utveckling av

skolväsendet och barnomsorgen.

Regeringen framhåller att Skolverket bedriver ett

nödvändigt och viktigt arbete med medel från detta

anslag. Bland annat pågår ett arbete med en total

översyn av mål- och styrdokumenten. Ett omfattande

referens- och kommentarmaterial och

kunskapsöversikter utarbetas. En stor del av

anslaget omfattar stöd till kompetensutveckling av

skolans personal och skolutveckling. Från anslaget

bekostas också den statliga rektorsutbildningen.

Medlen används också till övergripande projekt såsom

IT, jämställdhet och miljö. Enligt regeringen bör

Skolverket bedriva verksamheterna under anslaget med

i huvudsak samma inriktning som hittills. Ökad

tyngdpunkt bör dock ges på utvecklingsinsatser som

ett led i den successiva reformeringen av

vuxenutbildningen.

Lärarhögskolan i Stockholm kommer att få i uppdrag

att i samverkan med Svenska Kommunförbundet utveckla

IT-baserade läromedel för svenska som andraspråk och

för sfi. För detta ändamål har 1,5 miljoner kronor

beräknats.

Regeringen föreslår vidare att anslaget tillförs

medel för det i det föregående (s. 21) nämnda

tiopunktsprogrammet avseende kostnader för kontakter

med arbetslivet, satsningar på naturvetenskap,

teknik och miljö, kostnader i samband med införandet

av gymnasieexamen samt satsning för att främja

kulturen i skolan. Regeringen har beräknat

sammanlagt 87 miljoner kronor för dessa insatser. En

del av medlen avses stå till regeringens förfogande

för senare beslut om fördelning.

Regeringen har också föreslagit en överföring av

vissa medel samt anslagssparandet från det tidigare

anslaget Genomförande av skolreformer. Regeringen

har beräknat anslaget till sammanlagt 297 736 000

kr.

Moderata samlingspartiet föreslår i motion

1998/99:Ub802 yrkande 10 att anslaget tillförs

ytterligare 8 miljoner kronor för bl.a. fortbildning

av lärare och försöksverksamhet med IT i

gymnasieskolan. Enligt Centerpartiets motion

1998/99:Fi210 yrkande 16 (delvis) bör 10 miljoner

kronor av de medel som föreslås stå till regeringens

förfogande avsättas för utveckling av läromedel för

elever med läs- och skrivsvårigheter. Från anslaget

överförs vidare 7 miljoner kronor till anslaget A 3

Forskning inom skolväsendet. Miljöpartiet föreslår i

motion 1998/99:Ub801 yrkande 10 att ett särskilt

dyslexiprojekt genomförs. Motionärerna anser att en

samverkan mellan Försvarets forskningsanstalt (FOA),

Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH),

Skolverket, vissa universitetsforskare och de aktiva

intresseorganisationena inom området skulle ge

förutsättningar för att nå väsentliga framsteg i

dyslexifrågan. Forskningsrådsnämnden (FRN) bör få

uppdraget att samordna och administrativt leda

verksamheten. Sammanlagt föreslås 20 miljoner kronor

till projektet. 10 miljoner kronor föreslås under

detta anslag och 10 miljoner kronor under anslaget A

7 Skolutveckling och produktion av läromedel för

elever med handikapp. I yrkandena 17 och 18 i

motionen föreslås åtgärder för att komma till rätta

med allvarliga problem i den nya gymnasieskolan.

Motionärerna pekar på att många gymnasieskolor har

lyckats väl med sina uppgifter men att det på många

håll föreligger allvarliga brister som kräver

omedelbara åtgärder. De ser två problemområden,

undervisning i kärnämnen på yrkesförberedande

program och den tunga studiebördan för elever på

teoretiska program. Det arbetas för högtryck i

skolorna för att komma till rätta med problemen. För

att underlätta detta arbete föreslås en ökning av

anslaget med 10 miljoner kronor för fortbildning i

organisatoriska och metodiska frågor i den nya

gymnasieskolan.

U t s k o t t e t vill när det gäller yrkandet om

försöksverksamhet med IT i gymnasieskolan hänvisa

till vad utskottet anförde vid behandlingen av ett i

huvudsak likartat yrkande i samband med

budgetpropositionen för år 1998. Utskottet betonade

bl.a. att informationstekniken ger nya

förutsättningar för skolarbetet vad gäller såväl

innehåll i undervisningen som arbetsformer och

pedagogik. Utskottet var emellertid inte berett att

tillstyrka yrkandet om en särskild

försöksverksamhet. Utskottet har samma uppfattning

nu men vill också hänvisa till vad utskottet har

anfört om IT i skolan under avsnitt 1 ovan.

Utskottet avstyrker motion 1998/99:Ub802 yrkande 10

i denna del.

Utskottet behandlade även frågor om ökade medel för

fortbildningsinsatser för lärare för ett år sedan

(bet. 1997/98:UbU1 s. 63). Utskottet erinrade bl.a.

om att det i första hand är kommunernas ansvar att

se till att lärare och skolledare får fortbildning.

Utskottet pekade också på att Skolverket har ett

ansvar att stödja utvecklingsarbete och

kompetensutveckling bl.a. med medel från detta

anslag. Utskottet var emellertid inte berett att

tillstyrka ytterligare medel under anslaget.

Utskottet har samma uppfattning nu och avstyrker

därmed motionerna 1998/99:Ub801 yrkandena 17 och 18

och 1998/99:

Ub802 yrkande 10 i denna del.

Även förslaget om ett särskilt dyslexiprojekt har

behandlats och avstyrkts av utskottet tidigare,

senast för ett år sedan (bet. 1997/98:UbU1 s. 33).

Utskottet behandlade också frågor om läs- och

skrivsvårigheter/dyslexi utförligt i samband med

regeringens förslag om läroplan för det

obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och

fritidshemmet, m.m. (prop. 1997/98:94, bet. UbU18 s.

15-19). Utskottet hänvisar till vad utskottet då

anförde. Bland annat har en ändring nu gjorts i 5

kap. 1 § grundskoleförordningen som innebär att

rektor åläggs ett tydligt ansvar för att ett

åtgärdsprogram upprättas för elever med behov av

särskilda stödåtgärder. Utskottet vill också peka på

att utredningen om funktionshindrade elever i skolan

har lämnat sitt slutbetänkande FUNKIS -

funktionshindrade elever i skolan (SOU 1998:66).

Utredningens förslag rör bl.a. den statliga

läromedelsproduktionen. Betänkandet bereds f.n. i

Regeringskansliet. Med hänvisning till det anförda

avstyrker utskottet motionerna 1998/99:Ub801 yrkande

10 och 1998/99:Fi210 yrkande 16 (delvis).

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och

föreslår att det begärda beloppet, 297 736 000 kr,

anvisas under anslaget A 2 Utveckling av skolväsende

och barnomsorg. Utskottet avstyrker därmed även

motion 1998/99:Fi210 yrkande 16 (delvis) såvitt

avser frågan om överföring av medel till anslaget A

3 Forskning inom skolväsendet.

A 3 Forskning inom skolväsendet

Skolverkets forskningsprogram skall på vetenskaplig

grund öka kunskapen om det svenska skolväsendets

förutsättningar och resultat samt nyttiggörandet av

denna kunskap. Skolverkets anslag för forskning var

föremål för en kraftig besparing inför budgetåret

1997.

Regeringen informerar bl.a. om att Skolverket har

utarbetat ett särskilt policyprogram för att nå ut

till skolväsendets personal med relevanta

forskningsresultat.

Skolverket har i uppdrag att redovisa en plan för

inriktningen av sin framtida forskningsverksamhet

samt samarbete med övriga forskningsorgan. I

avvaktan på denna redovisning är regeringen inte

beredd att föreslå utökade resurser. Regeringen

anser dock att Skolverket - om verket bedömer det

erforderligt - skall få använda högst 8 miljoner

kronor från anslaget A 1 Statens skolverk för att

fortsätta påbörjad forskningsverksamhet. Regeringen

föreslår att 8 040 000 kr anvisas under anslaget

Forskning inom skolområdet.

I Moderata samlingspartiets motion 1998/99:Ub802

yrkande 11 föreslås en ökning av anslaget med 8

miljoner kronor. Enligt Centerpartiets budgetmotion

1998/99:Fi210 yrkande 16 (delvis) bör anslaget ökas

med 20 miljoner kronor. Motionärerna anser att

forskningen kring läs- och skrivsvårigheter bör

förstärkas genom ett av Skolverket initierat

projekt. För detta ändamål beräknas 10 miljoner

kronor. Vidare bör 10 miljoner kronor användas för

att förstärka den didaktiska forskningen. Skolverket

bör ges i uppdrag att tillsammans med

lärarhögskolorna inrätta professurer i didaktik.

U t s k o t t e t ansluter sig till regeringens

bedömning och anser att Skolverkets redovisning av

en plan för verkets framtida forskningsverksamhet

bör avvaktas innan ytterligare medel anvisas under

anslaget. Utskottet tillstyrker regeringens förslag

till anslagsbelopp, 8 040 000 kr, och avstyrker

motionerna 1998/99:Ub802 yrkande 11 och

1998/99:Fi210 yrkande 16 i denna del.

A 4 Program för IT i skolan

Regeringens skrivelse 1997/98:176 Lärandets verktyg

- nationellt program för IT i skolan samt anslaget

Program för IT i skolan behandlas av utskottet i det

föregående under avsnitt 1.

A 5 Förstärkning av utbildning i storstadsregionerna

Utskottet har ovan under avsnittet

Storstadssatsningen inom utbildningsområdet

behandlat och tillstyrkt regeringens förslag under

anslaget Förstärkning av utbildning i

storstadsregionerna. Med hänvisning härtill

tillstyrker utskottet även regeringens förslag till

anslagsbelopp, 110 000 000 kr, för budgetåret 1999.

A 6 Statens institut för handikappfrågor i skolan

Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH)

skall ge specialpedagogisk rådgivning och stöd till

kommunerna och sådana fristående skolor som står

under statlig tillsyn. SIH skall också utveckla,

framställa och distribuera läromedel för synskadade,

rörelsehindrade, hörselskadade/döva och

utvecklingsstörda elever. SIH skall genom sina

insatser verka för att minimera de svårigheter som

kan uppstå för elever med funktionshinder.

Av regeringens resultatinformation framgår bl.a.

att en utveckling har skett mot en ökad flexibilitet

i användningen av konsulentresurserna och att

konsulenterna intensifierat sina insatser vad gäller

att verka för att individuella åtgärdsprogram

upprättas. SIH har också gjort en analys av i vilken

utsträckning läromedelsframställningen svarar mot

respektive målgrupps behov. SIH har därvid

konstaterat att de gravt synskadade eleverna i allt

väsentligt får de grundläggande läromedlen utgivna i

punktskrift eller som talböcker, men att det

alltjämt föreligger vissa brister i behovstäckningen

för övriga grupper.

Utredningen om funktionshindrade elever i skolan

har lämnat sitt slutbetänkande FUNKIS -

funktionshindrade elever i skolan (SOU 1998:66) till

regeringen. Utredningens förslag rör bl.a. SIH:s

verksamhet. Betänkandet har nyligen remissbehandlats

och bereds för närvarande i Regeringskansliet. I

avvaktan på detta anser regeringen att de mål som

lagts fast för SIH bör gälla även under år 1999.

Regeringen har beräknat anslaget till 119 351 000

kr.

U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag

till anslagsbelopp. Som utskottet har redovisat

under avsnittet Kvalitet och likvärdighet föreslås i

moderaternas motion 1998/99:Ub802 yrkande 14 bl.a.

en sammanslagning av Skolverket och SIH och att

anslaget till SIH skall utgå. Utskottet hänvisar

till sina överväganden i det föregående.

A 7 Skolutveckling och produktion av läromedel för

elever med handikapp

Ur anslaget bekostas dels bidrag enligt förordningen

(1991:978) om statsbidrag till produktion av vissa

läromedel, dels kostnader för utveckling och

produktion av, samt information om läromedel för

elever med funktionshinder. Från anslaget bekostas

även olika utvecklingsinsatser för elever med

funktionshinder. Målet är att framställa läromedel

och hjälpmedel i nödvändigt antal och av god

kvalitet för att tillgodose målgruppens behov.

Av regeringens resultatinformation framgår bl.a.

att det nu föreligger ett trendbrott i

utvecklingsarbetet genom att antalet tryckta

läromedel minskar till förmån för datorbaserade

läromedel och digitala läroböcker.

Förslagen från utredningen om funktionshindrade

elever i skolan i betänkandet FUNKIS -

funktionshindrade elever i skolan (SOU 1998:66) rör

bl.a. den statliga läromedelsproduktionen.

Betänkandet remissbehandlas t.o.m. den 2 november.

Regeringen avvaktar beredningen av ärendet och

föreslår en oförändrad nivå på anslaget i

förhållande till år 1998. Regeringen har beräknat

anslaget till 21 361 000 kr.

I moderaternas motion 1998/99:Ub802 yrkande 15

föreslås en ökning av anslaget med 1 miljon kronor

mot bakgrund av att det är ett prioriterat område.

U t s k o t t e t anser i likhet med motionärerna

att utveckling och produktion av läromedel för

elever med handikapp är en angelägen verksamhet.

Utskottet delar emellertid regeringens uppfattning

att anslaget bör vara oförändrat nästa budgetår.

Utskottet tillstyrker således regeringens förslag

till anslagsbelopp och avstyrker yrkandet.

A 8 Specialskolor och resurscenter

Utbildningen i specialskolan har som mål att ge barn

och ungdomar med synskada, dövhet, hörselskada eller

talskada en till varje elevs förutsättningar

anpassad utbildning som så långt det är möjligt

motsvarar den utbildning som ges i grundskolan.

Resurscentren skall genom utredning och träning

främja den allsidiga utvecklingen hos elever i det

offentliga skolväsendet för barn och ungdom samt

informera och kompetensutveckla föräldrar, lärare

och övrig personal.

Den tidigare nämnda FUNKIS-utredningen har

redovisat förslag rörande specialskolorna och

Tomtebodaskolans resurscenters framtida

huvudmannaskap, finansiering, målgrupp och

inriktning. I avvaktan på den slutliga beredningen

av utredningens förslag anser regeringen att

nuvarande mål för verksamheten tills vidare bör

ligga fast. Det totala elevantalet beräknas öka med

ca 30 elever under läsåret 1998/99. Regeringen

bedömer att kostnaden för den beräknade elevökningen

ryms inom nuvarande kostnadsram med hänsyn till det

anlagssparande som finns vid specialskolorna.

Regeringen har beräknat anslaget till 432 580 000

kr.

U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag

till anslagsbelopp.

A 9 Särskilda insatser på skolområdet

Under anslaget beräknas medel för bidrag enligt

förordningen (1991:931) om statsbidrag till

särskilda insatser på skolområdet till kommuner för

samordnade utbildningsinsatser avseende särskild

undervisning på sjukhus m.m. och samordnade

regionala utbildningsinsatser för elever med

funktionshinder. Medel beräknas också för bidrag

till vissa riksrekryterande utbildningar för elever

med funktionshinder.

Även detta anslag berörs av förslagen i FUNKIS-

utredningens slutbetänkande. Regeringen informerar

om att en särskild utredare har fått i uppdrag att

se över systemet med den nuvarande

sjukhusundervisningen. Elevantalet vid

riksgymnasierna för svårt rörelsehindrade elever

beräknas öka något, medan det beräknas vara i stort

sett på oförändrad nivå vid riksgymnasierna för döva

och hörselskadade elever.

Regeringen har beräknat anslaget för år 1999 till

271 351 000 kr.

U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag

till anslagsbelopp.

A 10 Sameskolstyrelsen

Sameskolstyrelsen är en styrelse för sameskolorna,

integrerad samisk undervisning och samisk förskole-

och fritidsverksamhet. Utbildningen vid sameskolorna

och den integrerade samiska undervisningen har som

mål att bevara och utveckla det samiska språket och

den samiska kulturen genom att ge samiska barn en

utbildning med samisk inriktning. Sameskolstyrelsen

har som särskild uppgift att utveckla, framställa

och distribuera läromedel för samisk undervisning.

Sameskolstyrelsen får även efter avtal med en

kommun fullgöra kommunens uppgifter inom förskole-

och fritidshemsverksamheten för samiska barn. Från

anslaget utbetalas också bidrag till Samernas

folkhögskola.

Av regeringens resultatinformation framgår bl.a.

att 161 elever gick i sameskolan (6 skolor) under

läsåret 1997/98. Den integrerade verksamheten

omfattade 134 elever. Regeringen pekar på vissa

brister i Sameskolstyrelsens resultatredovisning.

Vidare är uppföljningen och utvärderingen av

verksamheten inte tillfredsställande. Regeringen

anser att Sameskolstyrelsens uppföljning och

utvärdering av sin verksamhet liksom

kvalitetssäkringen av undervisningen och

redovisningen till regeringen måste förbättras

betydligt.

Regeringen har beräknat anslaget till 34 408 000

kr.

U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag

till anslagsbelopp.

A 11 Bidrag till viss verksamhet motsvarande

grundskola och gymnasieskola

Under anslaget beräknas bidrag till bl.a. vissa

riksrekryterande utbildningar, kostnader för

Sveriges anslutning till examensorganisationen

International Baccalaureate Organisation i Genève

och IB-utbildningar, riksinternatskolor,

internationella grund- och gymnasieskolor, kostnader

för utlandssvenska elevers skolgång i Sverige och

ersättning för kostnader för nordiska elever.

Regeringen informerar bl.a. om att utlandssvenska

elevers intresse för studier vid någon av

riksinternatskolorna håller sig på en oförändrad

nivå medan intresset hittills har varit litet för

den nyinrättade möjligheten för utlandssvenska

elever till skolgång i Sverige vid andra skolor än

riksinternatskolor. Skolverket har i uppdrag att

följa utvecklingen och utvärdera systemet.

Slutrapport skall lämnas den 30 april 2001.

Regeringen har beräknat anslaget till 122 531 000

kr för år 1999.

U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag

till anslagsbelopp.

A 12 Bidrag till svensk undervisning i utlandet

Från anslaget utbetalas bidrag enligt förordningen

(1994:519) om statsbidrag till utbildning av

utlandssvenska barn och ungdomar. Bestämmelserna

innebär i korthet att statsbidrag lämnas till

huvudmannen för en svensk utlandsskola,

distansundervisning, kompletterande svensk

undervisning och undervisning vid utländsk skola

(internationell skola). Från anslaget bekostas även

löneförmåner m.m. för nationellt anställda lärare

m.fl. vid Europaskolorna. Bidrag lämnas även till

Riksföreningen Sverigekontakt.

Av regeringens resultatinformation framgår bl.a.

att antalet elever i reguljär utbildning var 1 248

läsåret 1997/98. Antalet elever som deltog i

distans-undervisning med handledning var 93 och i

kompletterande svensk undervisning 3 555. Antalet

elever i svenska sektioner vid internationella

skolor var 212. Vidare var det totala antalet

svenska elever vid Europaskolorna 277.

Regeringen bedömer att antalet elever vid

Europaskolorna kommer att öka även nästa år och har

därför beräknat en ökning av medlen med 2 669 000

kr.

Den 1 juli 1998 infördes ändringar i

statsbidragssystemet, som innebar lägre

ersättningsbelopp till huvudmännen för

utlandsundervisningen (prop. 1997/98:1 utg.omr. 16,

bet. UbU1, rskr. 108). Regeringen informerar om att

den via Skolverkets redovisningar kommer att följa

kostnadsutvecklingen för undervisningen utomlands.

Regeringen har beräknat anslaget till 72 346 000 kr

för år 1999.

I flera motioner föreslås att anslaget tillförs

ytterligare medel. Enligt Moderata samlingspartiets

motion 1998/99:Ub802 yrkande 16 bör ytterligare 14

miljoner kronor anslås. Motionärerna framhåller att

de svenska skolorna i utlandet underlättar svenskars

möjligheter att tjänstgöra utomlands och att

skolorna fungerar som betydelsefulla marknadsförare

av Sverige. I Kristdemokraternas motion

1998/99:Ub711 yrkande 1 anförs att de berörda

skolorna drabbas hårt av den beslutade besparingen

och därför bör 10 miljoner kronor anvisas utöver

regeringens förslag. I Folkpartiets motion

1998/99:Ub268 yrkande 20 föreslås att ytterligare

20 miljoner kronor anvisas. Motionärerna pekar på

att det är viktigt att det finns tillgång till

svenska skolor i utlandet. Svenska barn som bor

utomlands bör ses som en framtida tillgång för

Sverige.

U t s k o t t e t hänvisar till vad utskottet

anförde i samband med behandlingen av de ändrade

reglerna för ersättningsbelopp till huvudmännen för

utlandsskolorna (bet. 1997/98:UbU1 s. 69). Utskottet

delade regeringens uppfattning att anslaget till

svensk undervisning i utlandet inte kan undantas

från besparingar, trots att de svenska skolorna och

den kompletterande svenskundervisningen är viktiga

för de svenskar som bor utomlands. Utskottet vill i

det här sammanhanget peka på att regeringen har för

avsikt att följa kostnadsutvecklingen för

undervisningen i utlandet.

Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionerna

1998/99:Ub268 yrkande 20, 1998/99:Ub711 yrkande 1

och 1998/99:Ub802 yrkande 16 och bifalla regeringens

förslag till anslagsbelopp.

A 13 Statens skolor för vuxna

Målet för Statens skolor för vuxna (SSV) i

Norrköping och Härnösand är att öka tillgängligheten

av vuxenutbildning genom att erbjuda och utveckla i

form av distansutbildning undervisningsverksamhet

som motsvarar kommunal vuxenutbildning. Anslaget

tillförs inkomster för uppdragsutbildning, avgifter

för studiematerial och andra hjälpmedel samt

ansökningsavgifter och prövningsavgifter.

Av regeringens resultatinformation framgår bl.a.

att skolorna tillförts särskilda medel inom ramen

för Kunskapslyftet för utvecklingsarbete avseende

läromedel och pedagogik. Skolorna har under år 1997

genomfört utbildning för totalt 23 229 kursdeltagare

inom den anslagsfinansierade verksamheten, vilket är

en ökning med 19 % jämfört med året innan.

Regeringen pekar på att Distansutbildningskommittén

(DUKOM) i sitt slutbetänkande (SOU 1998:84) har

föreslagit att SSV-skolorna organisatoriskt inordnas

i det utvecklingscentrum för distansutbildning som

föreslogs i propositionen Regional tillväxt - för

arbete och välfärd (prop. 1997/98:62). Regeringen

avser att under år 1999 återkomma i frågan om SSV:s

framtida utformning och roll inom

distansutbildningen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen anslår det

begärda anslagsbeloppet, 39 343 000 kr, för år 1999.

A 14 Bidrag till viss verksamhet inom

vuxenutbildningen

Från anslaget bekostas statsbidrag till

kompletterande skolor enligt förordningen

(1996:1206) om fristående skolor, vissa andra

skolor, bl.a. Katrineholms Tekniska skola, och viss

kursverksamhet. Medel utgår enligt särskilda beslut

från regeringen också till försöksverksamhet och

utvecklingsarbete inom vuxenutbildningsområdet.

I enlighet med vad som redovisats i propositionen

Utveckling och rättvisa - en politik för storstaden

på 2000-talet (prop. 1997/98:165) avsätts för år

1999 5 miljoner kronor för utvecklingsinsatser i

syfte att stimulera rekryteringen av lågutbildade

vuxna i storstäderna till Kunskapslyftet. Regeringen

informerar om att den avser att tillsätta en

arbetsgrupp med representanter från berörda kommuner

för att bedriva utvecklingsarbetet. Regeringen har i

september 1998 beslutat om en särskild satsning för

att utveckla vuxenpedagogiken. Av anslagssparandet

avsätts sammanlagt 10 miljoner kronor under åren

1998 och 1999 för detta ändamål.

En särskild utredare har haft i uppdrag (dir.

1997:42) att se över det statliga stödet till

kompletterande skolor. Betänkandet Fristående skolor

med statlig tillsyn inom olika områden (SOU 1998:11)

har remissbehandlats. Ärendet bereds för närvarande

i Regeringskansliet. Regeringen föreslår mot denna

bakgrund ett oförändrat belopp för dessa skolor.

Regeringen föreslår att 3,2 miljoner kronor förs

över till detta anslag från utgiftsområde 1,

anslaget C 1 Regeringskansliet m.m.

U t s k o t t e t föreslår att det begärda

anslagsbeloppet, 142 483 000 kr, anvisas för år

1999.

A 15 Särskilda utbildningsinsatser för vuxna

Utskottet har i det föregående behandlat den

särskilda vuxenutbildningssatsningen. Utskottet

föreslår att riksdagen med avslag på

motionsyrkandena anvisar det av regeringen begärda

anslagsbeloppet, 4 508 566 000 kr.

A 16 Svenska EU-programkontoret för utbildning och

kompetensutveckling

Svenska EU-programkontoret administrerar EU:s

utbildningsprogram, vissa program inom Europeiska

socialfonden och andra internationella program i

Sverige. Programkontorets verksamhet startade den 1

juli 1995.

Av regeringens resultatinformation framgår bl.a.

att programkontorets verksamhetsområde har utökats

och att ansökningsvolymen i utbildningsprogrammen

har ökat i omfattning under år 1997 samtidigt som de

nya program som skall träda i kraft från år 2000 är

under utveckling. Programkontoret fick under år 1997

regeringens uppdrag att bistå vissa stater inom

Östersjöområdet, särskilt de baltiska staterna, i

deras förberedelser för att få delta i EU-samarbete

på utbildningsområdet.

Regeringen föreslår mot bakgrund av de nya uppdrag

som tillkommit och volymökningen i

utbildningsprogrammen en medelsförstärkning om 2,5

miljoner kronor för år 1999. Regeringen har beräknat

anslaget till 11 915 000 kr.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen anvisar

det begärda anslagsbeloppet.

Vissa övriga resursfrågor

I Moderata samlingspartiets motion 1998/99:Ub802

yrkande 2 föreslås att en nationell skolpeng införs

och för detta ändamål har motionärerna beräknat 50

miljarder kronor för åren 2000 och 2001. De anser

att en nationell skolpeng säkrar resurser till

skolan och elevers valfrihet samt bidrar till att ge

alla skolor ökad självständighet. De framhåller att

en mer generaliserad fördelning av skolresurserna

inte utesluter att hänsyn tas till särskilda behov.

U t s k o t t e t har tidigare vid ett flertal

tillfällen, senast vid behandlingen av

budgetpropositionen för år 1998 (bet. 1997/98:UbU1

s. 35), avstyrkt motionsyrkanden om en nationell

skolpeng. Utskottet har ingen annan uppfattning nu.

En schablonberäknad nationell skolpeng ger inte de

grundläggande förutsättningarna för att kraven på en

likvärdig skola av hög kvalitet för alla elever

skall kunna uppfyllas. Utskottet har tidigare

betonat att resurser till skolans verksamhet skall

fördelas med utgångspunkt i behov som enskilda

elever, olika grupper av elever och skolor faktiskt

har. Det är därför inte rimligt att återinföra en

central resursfördelning.

Utskottet har också uppmärksammat att det finns

oroande signaler om att elever med behov av särskilt

stöd inte får den undervisning de har rätt till.

Utskottet vill betona att skolans verksamhet måste

vara utformad så att den genom stöd och stimulans

ger varje elev möjlighet att nå målen. Eftersom

olika individer har olika förutsättningar och behov,

måste undervisningen anpassas efter dessa. Utskottet

vill även i detta sammanhang peka på att kommuner

och landsting får ett utökat statsbidrag under

perioden 1997- 2000 för att åstadkomma höjd kvalitet

i skola, vård och omsorg. Regeringen har framhållit

att det är särskilt viktigt att kommunerna inom

skolverksamheten prioriterar insatser för elever med

behov av särskilt stöd. Utskottet vill kraftigt

understryka det angelägna i att så sker. Utskottet

noterar att Skolverket enligt regleringsbrev för år

1998 inom ramen för sina utvärderingsinsatser skall

följa hur det resurstillskott som kommunerna

tilldelas under åren 1997-2000 påverkar skolans

utveckling och kvalitet.

Utskottet anser att motion 1998/99:Ub802 yrkande 2

med hänvisning till det anförda bör avslås av

riksdagen.

Kristdemokraterna föreslår i motion 1998/99:Ub246

yrkandena 1 och 6 ett nytt resurstilldelningssystem

för grundskolan. De föreslår ett system som ger alla

skolor en tillräcklig basresurs per elev, lika stor

för alla elever, och en tilläggsresurs som varierar

med de enskilda elevernas behov av hjälp och stöd.

Bidrag till lokalkostnader och andra kringkostnader

bör anpassas efter den enskilda skolans faktiska

kostnader (yrkande 1). Motionärerna framhåller

vidare att det är nödvändigt att elevvården inte

utarmas på resurser. I tilläggsresursen för elever

med behov av särskilt stöd bör även ingå resurser

för elevvården (yrkande 6).

U t s k o t t e t har tidigare flera gånger

behandlat och avstyrkt motsvarande förslag, senast i

samband med behandlingen av budgetpropositionen för

år 1998 (bet. 1997/98:UbU1 s. 35). Utskottet fann

att motionärerna gav uttryck för en misstro mot

kommunernas förmåga att fullgöra sina åligganden på

skolområdet, vilket utskottet inte ville instämma i.

Trots det mycket kärva ekonomiska läge som många

kommuner befinner sig i borde riksdagen hävda deras

ansvar för att skolans verksamhet bedrivs i enlighet

med de bestämmelser som riksdagen har beslutat och

att skolans undervisning når de mål som

statsmakterna har fastställt. Utskottet var inte

berett att föreslå några förändringar i den gällande

ansvarsfördelningen mellan stat och kommun när det

gäller skolans resurser, t.ex. genom att införa

centrala föreskrifter för fördelningen av resurser.

Det bör även framgent vara kommunerna själva som

beslutar hur resurser skall tilldelas respektive

skola i kommunen. Utskottet hänvisade också till att

kommunsektorn under de kommande åren kommer att få

höjda generella statsbidrag, avsedda bl.a. för

skolan. Utskottet vill även peka på vad utskottet

har redovisat ovan om Skolverkets uppdrag att följa

hur det resurstillskott som kommunerna tilldelas

under åren

1997-2000 påverkar skolans utveckling och kvalitet.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet

motion 1998/99:Ub246 yrkandena 1 och 6.

3 Universitet och högskolor

Resultatredovisning

I budgetbesluten hösten 1996 och hösten 1997

godkände riksdagen vad regeringen i respektive

budgetproposition hade förordat om omfattningen av

och principerna för utbyggnad av den grundläggande

högskoleutbildningen 1997-1999 respektive 1998-2000

(prop. 1996/97:1 utg.omr. 16, bet. UbU1, rskr. 100

och prop. 1997/98:1 utg.omr. 16, bet. UbU1, rskr.

108). Sammantaget innebär de beslut som fattades att

högskolan skulle tillföras resurser för ytterligare

63 000 permanenta helårsplatser under perioden.

Utbyggnadens tyngdpunkt skulle ligga på

naturvetenskaplig och teknisk utbildning. Enligt

beslutet hösten 1996 skulle utbyggnaden år 1997 och

1999 huvudsakligen ske vid de mindre och medelstora

högskolorna.

Regeringen redovisar i årets budgetproposition hur

det gått budgetåret 1997. Sammantaget har lärosätena

registrerat ca 21 400 fler helårsstudenter än vad

regeringen mot bakgrund av riksdagens beslut har

krävt i utbildningsuppdrag till de olika lärosätena.

Antalet helårsstudenter i naturvetenskaplig och

teknisk utbildning i hela landet översteg

utbildningsuppdragens minimital med 7 %.

Av redovisningarna i propositionen framgår också

att antalet helårsprestationer vid universitet och

högskolor under 1997 betydligt överträffade det

antal som lärosätena kunde få ersättning för enligt

de s.k. takbeloppen inom respektive anslag. Denna

"överproduktion" motsvarar knappt 685 miljoner

kronor. Utskottet noterar att Riksrevisionsverket

(RRV) i sin årliga rapport till regeringen 1998 har

påpekat att en majoritet av universiteten och

högskolorna under 1997 visat ett negativt resultat

(årets kapitalförändring). Lärosätenas kostnader har

alltså varit större än intäkterna för det året. RRV

anser att ett antal universitet och högskolor

fortfarande visar brister i rutinerna för

budgetering och uppföljning av verksamheten och

därmed inte har tillfredsställande kontroll över

intäkter och kostnader. Detta medför enligt RRV risk

att underskott eller befarade underskott inte

upptäcks i tid för att ledningen skall hinna vidta

åtgärder.

När det gäller kvaliteten i verksamheten påpekar

regeringen (prop. s. 79) att det ytterst ankommer på

varje enskild högskola att säkra och utveckla denna.

Statsmakternas uppgift är att understödja och

kontrollera att kvaliteten inom olika områden av

utbildning och forskning underhålls. Högskoleverkets

utvärderingar och tillsynsansvar är ett led i denna

uppgift. Regeringen anser det viktigt att

Högskoleverket utvecklar goda metoder för att bedöma

kvaliteten.

Intresset för högre utbildning har ökat. Mellan

hösten 1994 och hösten 1997 ökade antalet nya

sökande (dvs. sökande som inte tidigare varit

högskolestuderande) från under 100 000 till 123 500.

Bland gymnasieungdomar är intresset för högre

utbildning större än någonsin. En jämförelse mellan

åren 1993 och 1997 visar att andelen av befolkningen

som sökt till högskolan har ökat i alla

åldersgrupper. För åldersgruppen upp till 20 år har

denna andel ökat från 36 % till 51 %. Att döma av

studieintresset bör det enligt regeringens mening

vara möjligt att nå målet att minst 50 % av dagens

20-åringar skall ha studerat i högskolan när de

fyllt 35 år.

Regeringen konstaterar att det under femårsperioden

1993-1998 har skett ett trendbrott vad gäller

rekryteringen till naturvetenskapliga och tekniska

utbildningar inom såväl gymnasieskolan som

högskolan. En viktig rekryteringsväg till sådan

högskoleutbildning har varit det s.k. basåret.

Basåret har också visat sig ha en viktig roll i

rekryteringen av kvinnor till teknisk och

naturvetenskaplig högskoleutbildning.

I utbildningsuppdragen till lärosätena för perioden

1997-1999 ingår mål för antalet examina av vissa

slag. Ännu kan utfallet bara avläsas för det första

året i perioden, men enligt regeringen kan man

konstatera att en kraftig ökning av examinationen

krävs för att högskolorna skall nå målen för antalet

grundskollärarexamina med inriktning på årskurserna

4-9, för antalet gymnasielärarexamina och för

antalet apotekarexamina.

För perioden 1997-1999 har statsmakterna för första

gången satt upp mål för antalet examina i

forskarutbildningen inom olika vetenskapsområden.

Resultaten av verksamheten år 1997 visar enligt

regeringen att en kraftig ökning av antalet

forskarexamina inom det naturvetenskapliga området

krävs för att målet skall nås för denna

treårsperiod. Av dem som avlade doktorsexamen eller

licentiatexamen år 1997 är var tredje kvinna.

Beslutsinstans för tilldelning av vetenskapsområde

Regeringen föreslår att 2 kap. 5 § högskolelagen

(1992:1434) ändras så att det blir regeringen och

inte Högskoleverket som skall besluta i ärenden där

en högskola som inte är universitet ansöker om att

tilldelas vetenskapsområde. Högskoleverket har i

skrivelse till regeringen påtalat problemet med att

verket fattar beslut om vetenskapsområden men inte

beslutar om resurserna för forskarutbildning vid en

högskola. Med den föreslagna ändringen skapas en

beslutsordning där inrättande av en verksamhet och

beslut om resurser till denna blir sammanhängande.

Kristdemokraterna avstyrker i motion 1998/99:Ub483

den föreslagna ändringen (yrk. 5). De anser att

Högskoleverkets kvalitetsprövning är av stor vikt,

att verkets roll bör utvecklas och att regeringens

förslag är ett steg i fel riktning. Miljöpartiet

vill enligt motion 1998/99:Ub801 att regeringen

skall besluta i dessa ärenden i samverkan med

Högskoleverket, och att en ansökan skall avslås om

regeringen och Högskoleverket inte når enighet (yrk.

50). Motionärerna hänvisar till vikten av garantier

för att kvalitetsbedömningen sker på ett kompetent

sätt.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen antar

regeringens förslag till lagändring och avslår

motionsyrkandena.

Att en högskola som inte är universitet efter

prövning skall kunna tilldelas ett eller flera

vetenskapsområden, och därmed rätt att anordna

forskarutbildning inom detta eller dessa områden,

beslutades av riksdagen hösten 1997 efter förslag i

proposition 1996/97:141 (bet. 1997/98:UbU3, rskr.

1997/98: 12). Regeringens förslag var då att

Högskoleverket skulle besluta i dessa frågor, vilket

riksdagen godtog. Varken i propositionen eller i de

motioner som väcktes med anledning av den togs

frågan upp om det är lämpligt att beslut om

vetenskapsområde fattas av en annan instans än den

som beslutar om resurserna. När det gäller de nu

väckta motionerna, där vikten av Högskoleverkets

prövning framhålls, vill utskottet liksom regeringen

(prop. s. 14) peka på att det följer av 7 kap. 2 §

regeringsformen att regeringen vid sin beredning av

sådana ärenden har att hämta in upplysningar och

yttranden från berörda myndigheter. En formlig

skyldighet för regeringen att avslå ansökningar som

Högskoleverket avstyrkt är enligt utskottets mening

otänkbar.

Studenter med funktionshinder

Antalet studenter i högskolan som har

funktionshinder har enligt vad som redovisas i

propositionen stigit i fyra år i rad, från närmare

500 läsåret 1993/94 till drygt 1 100 budgetåret

1997. För stöd till studenter med funktionshinder är

universitet och högskolor skyldiga att i mån av

behov avsätta 0,15 % av sina anslag till

grundläggande högskoleutbildning samt av ersättning

som de får från landsting för vårdutbildning. För

kostnader som överstiger dessa belopp kan lärosätena

ansöka om täckning ur särskilda medel som disponeras

av Stockholms universitet. Budgetåret 1997 räckte

dessa centralt disponerade medel till att täcka 63 %

av de kostnader vid lärosätena som översteg den

obligatoriska avsättningen.

Regeringen begär riksdagens godkännande av att ett

tillskott av resurser om 5 miljoner kronor anvisas

för stöd till funktionshindrade studenter. Utskottet

återkommer till anslagsbeloppet längre fram i detta

avsnitt.

Med anledning av att antalet studenter med

funktionshinder kan förväntas öka i samband med den

kraftiga utbyggnaden av högskolan avser regeringen

att tillsätta en utredning för att bl.a. se över

systemet med stöd till studenter med

funktionshinder.

Vänsterpartiet, som stöder förslaget om en

utredning, vill enligt motion 1998/99:Ub454 att

direktiven till denna skall utformas så att

uppdraget blir att granska funktionshindrades totala

studiesituation (yrk. 11). Folkpartiet framhåller i

motion 1998/99:So465 att utredningen bör komma i

gång utan dröjsmål och att det i utredningsuppdraget

bör ingå att göra en kartläggning av

otillfredsställda stödbehov (yrk. 23). Motionärerna

pekar också på vikten av att ansvariga för

lokalutformningen vid universitet och högskolor har

tillräckliga kunskaper om olika funktionshinder för

att kunna anpassa lokalernas utformning till

funktionshindrade studenters behov. Även

Kristdemokraterna pekar i motion 1998/99:So376 på

lokalernas betydelse, men även på kringservice och

tillgång till tolktjänst (yrk. 5). Rätten till

tolkhjälp i samband med högskoleutbildning tas också

upp i motion 1998/99:Ub457 (kd). Centerpartiet anser

enligt motion 1998/99:So455 det angeläget att en

central instans inrättas, som får till uppgift att

bevaka, följa upp och utvärdera de

funktionshindrades högskolesituation (yrk. 8).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena om tillkännagivanden i denna fråga.

Den handikappolitiska reform som trädde i kraft den

1 januari 1994 präglas av ett synsätt som innebär

att personer med funktionshinder skall ha samma rätt

som andra till valfrihet, integritet och delaktighet

i samhällslivet. Att högskolan skall vara

tillgänglig för alla är en viktig princip. En

särskild utredare arbetar sedan ett drygt år

tillbaka med att kartlägga och analysera frågan om

bemötandet av personer med funktionshinder (dir.

1997:24). I hans uppdrag ingår att se över hur

kraven på bl.a. valfrihet, inflytande och

information till funktionshindrade personer

respekteras inom olika områden. Slutbetänkande från

utredningen väntas i februari nästa år. Utskottet

har erfarit att regeringen, mot bakgrund bl.a. av

vissa publicerade resultat från utredningen, nyligen

har gett Högskoleverket i uppdrag att inventera

situationen vid universitet och högskolor för

studenter med funktionshinder och analysera de

framtida behoven av stöd till sådana studenter.

Verket skall bl.a. granska hur universitet och

högskolor lever upp till FN:s standardregler om

delaktighet och jämlikhet för funktionshindrade inom

samhällets alla områden. Uppdraget skall redovisas

till regeringen i januari år 2000. Innan utredningen

om bemötandet har slutförts och Högskoleverket har

genomfört det nyss givna uppdraget är det enligt

utskottets mening inte befogat att riksdagen tar

ställning till behovet av en permanent central

instans.

Ersättningar för klinisk utbildning och forskning

Inom utgiftsområde 16 finns ett särskilt anslag till

ersättningar för klinisk utbildning och forskning.

Från anslaget utgår ersättning till vissa landsting

och kommuner (sjukvårds- respektive

tandvårdshuvudmän) för att statlig utbildning och

forskning inom de medicinska och odontologiska

områdena får tillgång till respektive huvudmans

sjukvårds- och tandvårdsorganisation. Utskottet

återkommer till anslagsbeloppet längre fram i detta

avsnitt.

Ersättningen regleras i avtal mellan staten och

huvudmännen. Enligt regeringen (prop. s. 90) är

avtalen, som slöts år 1989 respektive 1992, numera i

väsentliga avseenden obsoleta därigenom att

styrsystemet för grundläggande högskoleutbildning

kraftigt har förändrats. Riksdagen har de senaste

åren upprepade gånger i motioner gjorts uppmärksam

på att de gällande avtalen missgynnar vissa

lärosäten, bl.a. Umeå universitet. I ett betänkande

våren 1997 skrev utbildningsutskottet, i samband med

att utskottet avstyrkte motioner i frågan, att

utskottet utgick från att regeringen i kontakterna

med Landstingsförbundet eftersträvar en lösning som

både ger större rättvisa mellan lärosätena än

nuvarande avtal gör och tillgodoser lärosätenas

behov av att kunna styra användningen av medlen

(bet. 1996/97:UbU9 s. 20). Avtalen gäller tills

vidare med en uppsägningstid på fem år. Som

meddelades redan i förra årets budgetproposition har

en särskild utredare tillsatts för att biträda

Utbildningsdepartementet med att genomföra en

översyn och omförhandling av avtalen (prop.

1997/98:1 utg.omr. 16 avsnitt 5.2.2.2). För

närvarande förs överläggningar med

Landstingsförbundet (prop. s. 90).

I motion 1998/99:Ub422 (m) påtalar motionären att

bristerna i avtalet för det medicinska området (ALF-

avtalet) är uppenbara men likväl kvarstår, trots

utskottets nyss återgivna uttalande. Det behövs en

översyn av anslags-tilldelningen till klinisk

utbildning och forskning (yrk. 1). För att kunna

säkerställa en hög kvalitet på läkarutbildning,

forskning och forskarutbildning i Umeå, något som är

av avgörande betydelse för den framtida

försörjningen med läkare i Norrlandslänen, krävs en

relevant medelstilldelning som likställer Umeå

universitet med andra svenska lärosäten med

motsvarande uppgift, anser motionären (yrk. 2).

Samma problem tas upp i motion 1998/99:Ub448 (fp),

där motionären skriver att riksdagen med kraft bör

verka för att det anslag för klinisk utbildning och

forskning som respektive lärosäte tilldelas skall

baseras på det studerandeantal i läkarutbildningen

och det statliga anslag för forskning och

forskarutbildning som respektive lärosäte har.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionerna och vill i sammanhanget anföra följande.

I sak har utskottet samma uppfattning som

motionärerna om att det nuvarande ALF-avtalet är

otillfredsställande. Det senare har många orsaker.

En är att antalet platser i läkarutbildningen numera

inte bestäms av statsmakterna, vilket var fallet när

avtalet slöts, utan av respektive lärosäte. Det är

självfallet angeläget att regeringen så snart som

möjligt finner en lösning. Eftersom det är fråga om

ett avtal mellan flera parter och det nuvarande

avtalet dessutom har så lång uppsägningstid som fem

år kan dock varken riksdagen eller regeringen med

omedelbar verkan få till stånd en bättre ordning.

Utskottet utgår från att regeringen med kraft driver

på en förändring av de nuvarande avtalsvillkoren. De

problem som motionärerna påtalar är väl kända och

tillkännagivanden till regeringen enligt

motionsyrkandena därmed överflödiga.

Ersättning för helårsstudenter och

helårsprestationer

Regeringen begär riksdagens godkännande av de i

propositionen (s. 112) föreslagna beloppen för

ersättning för helårsstudenter och

helårsprestationer inom de olika

utbildningsområdena. De belopp som gäller för

budgetåret 1998 har räknats upp med pris- och

löneomräkning 2,12 % och därefter reducerats med

besparing 1,52 %. Ersättningsbeloppens storlek, de

s.k. pris- lapparna, skiljer sig kraftigt mellan

olika utbildningsområden.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen godkänner

de föreslagna ersättningsbeloppen.

Inom vilka utbildningsområden ett visst lärosäte får

tillgodoräkna sig ersättning för helårsstudenter och

helårsprestationer - dvs. vilka prislappar som får

tillämpas - anges av regeringen i regleringsbrev. I

motion 1998/99:Ub479 (fp, m, kd) begärs att

Göteborgs universitet skall få tillämpa prislappen

för utbildningsområdet media för 18 helårsstudenter

inom det nystartade filmprogrammet vid

universitetet. Göteborgs universitet har hittills

inte fått rätt att tillämpa prislappen för

utbildningsområdet media. Enligt motion

1998/99:Ub462 (s) bör Högskolan i Borås få tillämpa

prislappen för utbildningsområdet design för fler än

23 helårsstudenter inom designutbildningen vid

högskolan. Det totala antalet helårsstudenter i

denna utbildning är 60, skriver motionärerna.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå

yrkandena.

Anslagsbeloppen till de olika lärosätena är

beräknade utifrån vissa antaganden om

utbildningsvolymen vid respektive lärosäte inom

olika utbildningsområden. Regeringens beslut att en

viss prislapp får tillämpas vid ett lärosäte innebär

emellertid numera att lärosätet kan avräkna

helårsstudenter och helårsprestationer enligt denna

prislapp utan annan begränsning än den som ligger i

det takbelopp som åsatts lärosätet. Fram t.o.m.

budgetåret 1995/96 (18 månader) fanns en sådan

begränsning, men den togs bort i och med budgetåret

1997. När det gäller Högskolan i Borås framgår det

av propositionen att denna högskola budgetåret 1997

haft avsevärt fler helårsstudenter och

helårsprestationer än vad högskolan kunnat få

ersättning för inom takbeloppet. Det är alltså

takbeloppet, och därmed anslagsbeloppet för

grundläggande utbildning, som är problemet för

designutbildningen vid Högskolan i Borås. Utskottet

är inte berett att föreslå ett högre anslagsbelopp

än det som regeringen har föreslagit för år 1999.

När det gäller filmutbildningen vid Göteborgs

universitet noterar utskottet att universitetet har

valt att starta denna och inledningsvis avsätta

särskilda resurser till den, fastän universitetet

inte har haft rätt att tillämpa prislappen för

utbildningsområdet media. Media har de högsta

ersättningsbeloppen av alla utbildningsområden.

Genom att regeringen bestämmer vilka

utbildningsområdens prislappar som får tillämpas vid

olika lärosäten kan statsmakterna i någon mån

påverka utbildningsutbudets fördelning över landet,

utan att lärosätena fråntas möjligheten att göra

sina egna prioriteringar. Utskottet anser att det

bör vara regeringen som gör en samlad bedömning av i

vilka fall prislapparna för olika utbildningsområden

bör få tillämpas av fler lärosäten än hittills. Det

är därför inte lämpligt att riksdagen med anledning

av yrkanden i motioner som gäller ett enstaka

lärosäte gör uttalanden om utbildningsområden just

vid detta lärosäte.

Anslag till universitet och högskolor budgetåret

1999

De anslagsbelopp som regeringen föreslår för

grundläggande utbildning vid de olika lärosätena

bygger på de tidigare besluten om omfattning och

inriktning av utbyggnaden av grundläggande

högskoleutbildning budgetåret 1999.

Moderata samlingspartiet framför i motion

1998/99:Ub802 invändningar när det gäller

principerna för fördelning av resurser till

grundläggande högskoleutbildning (yrk. 4). Liksom

tidigare anser moderaterna att

resursfördelningssystemet skall bygga på principerna

om högskolans faktiska prestationer,

kvalitetskriterier och studenternas val. Den

viktigaste och grundläggande drivkraften för

utbyggnad av den högre utbildningen skall vara

högskolornas konkurrens om studenterna. Det bör

införas en ny princip innebärande att lärosäten som

inte får tillräckligt många sökande i förhållande

till antalet platser skall överföra ej utnyttjade

medel till ett nytt anslag, i motionen kallat B 57

Medel att fördela för grundutbildning och

internationell utveckling m.m. Genom detta anslag

skall lärosäten som har fler sökande än

studieplatser kunna erhålla utökade resurser, heter

det i motionen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Frågan om att bygga in en kvalitetspremie i

resursfördelningssystemet har behandlats i riksdagen

upprepade gånger, senast våren 1998 (bet. 1997/98:

UbU12 s. 11 f.). Utskottet är fortfarande av den

uppfattningen att det program för systematisk

granskning av lärosätenas kvalitetsarbete som

Högskoleverket genomför stimulerar lärosätenas

arbete med kvalitetsutveckling. Resultaten av de

granskningar som genomförts efter att den förra

budgetpropositionen lades fram redovisas nu under

respektive lärosätes anslag. Genom att

Högskoleverkets bedömningar publiceras i tryckta

rapporter och även bekantgörs på detta sätt i

budgetpropositionen förstärks incitamentet till

lärosätena att ytterligare utveckla sitt

kvalitetsarbete. Utredningen om uppföljning av 1993

års universitets- och högskolereform (RUT -93)

noterade i sitt slutbetänkande Reform och förändring

att resurstilldelningssystemet egentligen är

ofullständigt, eftersom det från början bedömdes

behöva en kvalitetskomponent som emellertid inte

infördes, men att kvalitetspremien inte förefaller

saknas av någon (SOU 1996:21 s. 61).

De nuvarande reglerna för resursfördelning

innefattar att lärosätena i efterskott får avräkna

helårsstudenter och helårsprestationer enligt de

s.k. prislapparna. Om antalet helårsstudenter och

helårsprestationer vid ett lärosäte under ett

budgetår är mindre än vad det anvisade takbeloppet

medger ersättning för, får outnyttjat takbelopp tas

med till följande år i form av anslagssparande. Dock

får högst 10 % av takbeloppet sparas till nästa

budgetår. Även helårsprestationer som man inte kan

få ersättning för inom takbeloppet ett visst år får

föras över till följande budgetår. Dessa möjligheter

att överföra både över- och underprestationer

byggdes in i resursfördelningssystemet redan när

detta infördes efter förslag från den dåvarande

regeringen våren 1993 (prop. 1992/93:169, bet.

UbU14, rskr. 363). Genom denna ordning får

lärosätena rimligt utrymme att göra egna

prioriteringar och rimlig överblick över vilka

resurser de disponerar. En ordning som skulle

innebära att anslag dras in under ett redan påbörjat

budgetår (t.ex. på grund av svag

studenttillströmning till en viss utbjuden

utbildning) är enligt utskottets uppfattning inte

förenlig med det självständiga ansvar som

universitet och högskolor numera har för sin

verksamhet. Den situationen att ett lärosäte över en

period av flera år inte har haft så många studenter

och redovisat så många prestationer att takbeloppen

utnyttjats, har hittills inte inträffat. Tvärtom har

- som framgått av inledningen till detta avsnitt -

de allra flesta lärosäten presterat väsentligt mer

än vad de fått ersättning för inom ramen för

anslagen.

När det gäller naturvetenskapliga och tekniska

utbildningar förordar regeringen att tyngdpunkten i

utbyggnaden av högskolan budgetåren 1999 och 2000

skall ligga inom dessa områden, att Göteborgs

universitet skall anvisas 1,5 miljoner kronor för

ett nationellt resurscentrum i matematik och att

Lunds universitet för år 1999 skall anvisas 5

miljoner kronor för att vidmakthålla

trafikflygarutbildning i Ljungbyhed.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör godkänna

vad regeringen förordat.

Utskottet noterar beträffande

trafikflygarutbildning i Ljungbyhed att regeringen

som en planeringsförutsättning räknar med att Lunds

universitet för år 2000 engångsvis skall erhålla 5

miljoner kronor för denna utbildning. Statens

skolverk har fått ett uppdrag att i samråd med

Högskoleverket och Luftfartsverket göra en översyn

av det statliga stödet till olika flygutbildningar.

Uppdraget skall redovisas till regeringen i februari

1999.

Regeringen har låtit Högskoleverket följa

verksamheten med s.k. NT-utbildning med särskilt

vuxenstudiestöd. Högskoleverkets bedömning är att

erfarenheterna och resultaten av satsningen i

huvudsak är positiva. Regeringen delar denna

bedömning. Enligt propositionen har efter den sista

antagningen hösten 1998 samtliga 9 000 platser i NT-

utbildning med särskilt vuxenstudiestöd utnyttjats.

Utskottet har emellertid under hand erfarit att det,

sedan terminen kommit i gång och registreringarna

kunnat sammanställas, visat sig att en mindre del av

platserna inte heller i denna sista omgång har

kunnat fyllas.

Regeringen förordar vidare att det för lärarutbildningarnas

forskningsanknytning skall anvisas 26,1 miljoner

kronor och för lärarutbildares kompetensutveckling

5,2 miljoner kronor år 1999. Dessa belopp motsvarar

vad som i förra årets budgetproposition angavs som

planeringsförutsättningar för år 1999.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen godkänner

vad regeringen förordat.

Utskottet noterar att regeringen bedömer att de

tidigare beslutade examensmålen för

grundskollärarutbildning med inriktning på

årskurserna 4-9 och gymnasielärarutbildning för

perioderna 2000-2002 och 2003-2005 skall ligga fast.

För att examensmålen skall kunna nås måste

högskolorna enligt regeringens bedömning öka

rekryteringen av redan ämnesutbildade till de

praktisk-pedagogiska utbildningarna. Vidare

motiverar skolans långsiktiga behov att minst

hälften av det totala antalet examinerade

grundskollärare och gymnasielärare bör ha inriktning

på områdena matematik, naturvetenskap och teknik.

För grundskollärarexamen med inriktning på

årskurserna 1-7 bör det ske en fortsatt minskning

under de kommande perioderna. I fråga om barn- och

ungdomspedagogisk examen är behovet fortsatt svårt

att bedöma, och regeringen avser att återkomma i

denna fråga.

När det gäller konstnärliga utbildningar förordar

regeringen att det även år 1999 anvisas 4 miljoner

kronor till samarbetsprojekt mellan

designutbildningar, tekniska utbildningar och

näringslivet. Projekten skall genomföras så att

erfarenheterna långsiktigt tas till vara i

högskolans verksamhet. De skall slutligt redovisas

efter budgetåret 1999. Vidare förordar regeringen

att Kungl. Musikhögskolan i Stockholm anvisas

4 208 000 kr för integrering av kammarmusikalisk

utbildning som hittills bedrivits vid Stiftelsen

Edsbergs Musikinstitut. Anslaget till stiftelsen

reduceras med motsvarande belopp. Slutligen förordar

regeringen att de sju konstnärliga högskolorna i

Stockholm sammanlagt tillförs 875 000 kr för

förstärkning av resurserna med anledning av att

regeringen fastslagit nivåerna för styrelsearvoden

och bl.a. bestämt att arvode skall utgå även till

studenternas representanter i styrelserna.

U t s k o t t e t tillstyrker att riksdagen

godkänner vad regeringen förordat.

Regeringen meddelar i propositionen att

Högskoleverket i november 1997 och i mars 1998 fått

i uppdrag att se över arkitekt- och

designutbildningarna och bl.a. komma med förslag om

förändringar t.ex. vad gäller utbildningarnas

innehåll, omfattning och organisation. I uppdraget

ingår också att kartlägga forskning och konstnärligt

utvecklingsarbete inom dessa områden. Uppdraget

skall redovisas till regeringen i februari 1999. När

det gäller de konstnärliga högskolorna i Stockholm

(utom Kungl. Konsthögskolan) skall en arbetsgrupp

inom Regeringskansliet analysera kostnader för ett

eventuellt campus för konst förlagt till

Konstfacksområdet. En särskild utredare har fått i

uppdrag att undersöka förutsättningarna för en

verksamhetsmässig integrering mellan de berörda

konstnärliga högskolorna. Regeringen avser att

återkomma i frågan under år 1999.

Som nämnts i det föregående förordar regeringen ett

tillskott av resurser för stöd till studenter med

funktionshinder på 5 miljoner kronor år 1999. Därmed

skulle de medel som disponeras centralt för detta

ändamål uppgå till 14 589 000 kr. Medlen anvisas

under anslaget till Stockholms universitet:

Grundutbildning; Stockholms universitet har som ett

särskilt uppdrag att fördela dessa medel.

U t s k o t t e t tillstyrker att riksdagen

godkänner vad regeringen förordat.

I regeringens budgetförslag ingår vissa satsningar

på forskning och forskarutbildning vid universitet

och högskolor. Under anslaget till forskning och

forskarutbildning vid Uppsala universitet har

regeringen beräknat ytterligare medel för

Gustavianum samt medel för ett centrum för forskning

och utbildning om Förintelsen och andra folkmord.

Lunds universitet föreslås få ytterligare medel till

verksamheten vid Skissernas museum och till ökade

hyreskostnader för nya och ombyggda lokaler för

Biomedicinskt centrum. Umeå universitet föreslås få

medel för hyreskostnader för ett kemiskt-biologiskt

centrum och för forskning vid Centrum för molekylär

medicin samt för verksamheten vid Demografiska

databasen. Linköpings universitet föreslås få medel

för ett teknik- och naturvetenskapscentrum kallat

Himmel och hav. Kungl. Tekniska högskolan föreslås

få medel för hyreskostnader för ett nytt bibliotek.

Luleå tekniska universitet föreslås få ytterligare

medel för uppbyggnad av forskning och

forskarutbildning inom det humanistisk-

samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet. Flertalet

av dessa satsningar var i förra årets

budgetproposition angivna som

planeringsförutsättningar för budgetåret 1999.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen godkänner

vad regeringen har förordat.

Planerna på ett centrum vid Uppsala universitet för

utbildning och forskning om Förintelsen och andra

folkmord presenterades för riksdagen i proposition

1997/98:117 (bet. UbU17, rskr. 271). Inga

resurstillskott beräknas nu för Stockholms

universitet och Kungl. Tekniska högskolan budgetåret

1999 för det planerade Fysikcentrum, vilket i förra

årets budgetproposition angavs som

planeringsförutsättning för år 1999. Sådana

tillskott anges nu i stället som

planeringsförutsättning för budgetåret 2000.

Anslagen till forskning och forskarutbildning vid

universiteten, inklusive Karolinska institutet och

Kungl. Tekniska högskolan, föreslås nu bli anvisade

per vetenskapsområde, inte som tidigare per

fakultet. Detsamma gäller de blivande nya

universiteten i Karlstad, Växjö och Örebro samt

Högskolan i Karlskrona/Ronneby. Detta överensstämmer

med vad riksdagen förra året beslutade med anledning

av proposition 1996/97:141 (bet. 1997/98:UbU3, rskr.

1997/98:12).

Även Mitthögskolan och Malmö högskola, som hittills

varken har tilldelats vetenskapsområde eller fått

ställning som universitet, föreslås få särskilda

anslag för forskning. Till de övriga mindre och

medelstora högskolorna samt Idrottshögskolan i

Stockholm och Lärarhögskolan i Stockholm föreslås

liksom tidigare medel för forskning under anslaget B

53 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid

vissa högskolor.

Moderata samlingspartiet kritiserar i motion

1998/99:Ub802 regeringens handläggning beträffande

de nya universiteten (yrk. 5). Enligt motionärerna

har Sverige, genom regeringens beslut att mot

Högskoleverkets förslag ge även Högskolan i Växjö

och Högskolan i Örebro ställning som universitet,

fått tre nya universitet som av regeringen inte ges

rimliga förutsättningar att leva upp till

förväntningarna. Moderaterna vill genomföra en

stegvis ökning av anslagen till forskning och

forskarutbildning i Växjö och Örebro med 10, 15

respektive 25 miljoner kronor vardera per år under

den kommande treårsperioden, medan Karlstads

universitet ges en anslagsram år 1999 som är 25

miljoner kronor större än vad regeringen föreslagit

och som de två följande åren ökar med ytterligare 25

miljoner kronor per år.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motion 1998/99:Ub802 yrkande 5. Regeringen markerar

i propositionen (s. 105) att dess beslut att göra

högskolorna i Karlstad, Växjö och Örebro till

universitet innebär ett åtagande av regeringen för

en framtida resurstillväxt som stärker kvaliteten

såväl av utbildning som forskning. Utskottet noterar

också att de tre blivande universiteten redan år

1998 fick en påtaglig ökning av sina anslagsposter

under anslaget Forskning och konstnärligt

utvecklingsarbete vid vissa högskolor. I regeringens

förslag till budget för år 1999 får nu Karlstads

universitet ytterligare 10 miljoner kronor till

forskning och forskarutbildning. Jämfört med

budgetåret 1997 har därmed anslagen till forskning

och forskarutbildning vid vart och ett av de tre

blivande universiteten ökat med drygt 74 %. Även

Mitthögskolan har fått en ökning av samma

storleksordning. Regeringen har ännu inte tagit

ställning till Mitthögskolans ansökan om ställning

som universitet fr.o.m. år 2000.

Anslagsbeloppen inom verksamhetsområdet Universitet

och högskolor har av regeringen som tidigare nämnts

beräknats med hänsyn till beslutad utbyggnad och

dess fördelning mellan lärosäten samt i enlighet med

vad regeringen har förordat om naturvetenskapliga

och tekniska utbildningar, lärarutbildningar,

konstnärliga utbildningar, stöd till

funktionshindrade studenter och satsningar på

forskning och forskarutbildning. Beloppen har pris-

och löneomräknats med 2,12 % och räknats ner med

besparing 1,52 %. Regeringens förslag till

anslagsbelopp framgår av bilaga 4 till detta

betänkande.

Under anslaget B 51 Enskilda och kommunala

högskoleutbildningar m.m. föreslås ett belopp som är

väsentligt lägre än de beräknade utgifterna. Det

gäller anslagsposten Momsmerkostnader för Chalmers

tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i

Jönköping. Regeringen anmäler sin avsikt att

återkomma om finansieringen av momsmerkostnaderna

för budgetåret 1999.

Även under anslaget B 54 Sunet har regeringen

föreslagit ett anslagsbelopp som är betydligt lägre

än de kostnader som regeringen beräknar för år 1999.

Enligt regeringen måste universiteten och

högskolorna själva genom avgifter finansiera

merparten av kostnaderna för Sunet under de närmaste

åren. För år 1999 kan den avgiftsfinansierade delen

beräknas till ca 100 miljoner kronor. Den

avgiftsfinansierade kostnaden för Sunet skall enligt

regeringen fördelas mellan lärosätena i proportion

till högskolesektorns totala intäkter. I praktiken

innebär detta enligt utskottets uppfattning att

resurserna till övrig verksamhet vid universitet och

högskolor krymper mer än vad som följer av

besparingen på 1,52 %. Att kostnader för Sunets

uppgradering kunde komma att behöva finansieras med

avgifter från lärosätena aviserades i proposition

1996/97:1 utg.omr. 16 avsnitt 5.14.

I proposition 1995/96:22 om vissa åtgärder för att

halvera arbetslösheten till år 2000 aviserades en

besparing inom Utbildningsdepartementets område år

1999 med 1 miljard kronor. Av beräkningstekniska

skäl har den kommande besparingen år 1999 i

budgetpropositionerna för åren 1997 och 1998 förts

upp under anslaget till Ersättningar för klinisk

utbildning och forskning. Sedan en del av

besparingen efter förslag i den senaste

vårpropositionen överflyttats till utgiftsområde 15

kvarstår år 1999 en besparing på 530 miljoner kronor

för vilken regeringen inte har funnit utrymme inom

utgiftsramen för utgiftsområde 16. Det nu föreslagna

anslagsbeloppet under B 55 Ersättningar för klinisk

utbildning och forskning är därför 530 miljoner

kronor lägre än de beräknade utgifterna, vilka

följer av de tidigare nämnda avtalen mellan staten

och vissa sjukvårds- och tandvårdshuvudmän.

Regeringens förslag är att underskottet år 1999

skall täckas genom att reservationer och

anslagssparande från budgetåren 1995/96 (arton

månader) och 1997 på vissa anslag får föras till

anslaget B 55.

Fyra oppositionspartier för i motioner fram andra

budgetförslag än regeringen för verksamhetsområdet

Universitet och högskolor. Deras avvikelser från

regeringens förslag framgår av bilaga 4 till detta

betänkande.

Moderaternas budgetalternativ i motion

1998/99:Ub802 (yrk. 8, 19-28) innebär att anslagen

till forskning och forskarutbildning vid de blivande

nya universiteten i Karlstad, Växjö och Örebro ökas

utöver regeringens förslag med respektive 25, 10 och

10 miljoner kronor. Även för Högskolan i

Karlskrona/Ronneby, som moderaterna vill bygga upp

till ett IT-universitet, föreslås i motionen 10

miljoner kronor utöver regeringens förslag till

anslaget för forskning och forskarutbildning.

Moderaterna anser att resurserna till forskning vid

Malmö högskola bör byggas upp successivt, och de

föreslår för år 1999 knappt 21 miljoner kronor

mindre än regeringen föreslagit. Vidare föreslås att

anslaget B 52 Särskilda utgifter inom universitet

och högskolor m.m. avskaffas. Ett nytt anslag B 57

Medel att fördela för grundutbildning och

internationell utveckling m.m. föreslås bli uppfört

med drygt 151 miljoner kronor år 1999. Detta skall

kunna användas för att ge lärosäten som har fler

sökande än studieplatser utökade resurser. På

motsvarande sätt föreslås ett nytt anslag B 56 Medel

att fördela för forskning och forskarutbildning bli

uppfört med knappt 276 miljoner kronor år 1999. Det

avses bli använt för att ge ökade resurser till

forskning och forskarutbildning vid de universitet

och högskolor som regeringen vill tilldela

obetydliga ökningar och som håller hög kvalitet,

uppnår goda resultat och drar till sig många

sökande. Moderaterna föreslår att anslaget B 53

Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid

vissa högskolor minskas med 50 miljoner kronor

jämfört med regeringens förslag. Vidare vill de öka

anslaget B 54 Sunet med 20 miljoner kronor utöver

regeringens förslag. Moderaterna anser att det är

viktigt att Sunet verkar för att Internetkompetensen

höjs i Sverige och att Sunet stöder och fördjupar

det alltmer nödvändiga samarbetet mellan de

kommersiella Internetleverantörerna.

Kristdemokraterna välkomnar i motion 1998/99:Ub711

högskolesatsningen, men de anser att den bör ske i

långsammare takt (yrk. 2). Av en annan motion

(1998/99:Ub483), som utskottet kommer att behandla

senare, framgår att kristdemokraterna vill att

utbyggnaden år 1999 skall omfatta 7 500 nya platser.

De vill tillföra 50 miljoner kronor utöver

regeringens förslag för fler doktorandtjänster,

huvudsakligen inom humaniora, och 50 miljoner kronor

utöver regeringens förslag till kompetenshöjning av

lärarna inom högskolan. De sistnämnda förslagen

framförs även i motion 1998/99:Ub447 (yrk. 4 och 9).

Det kristdemokratiska budgetalternativet innebär att

anslagen B 1-B 54 minskas med sammanlagt 317

miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.

Centerpartiets budgetalternativ enligt motion

1998/99:Fi210 (yrk. 16) innebär för forskning och

forskarutbildning 25 miljoner kronor mer än

regeringen föreslagit till vartdera Karlstads, Växjö

och Örebro universitet och till Mitthögskolan och 10

miljoner kronor mer än regeringen föreslagit till

Högskolan i Karlskrona/Ronneby. Under anslaget B 52

Särskilda utgifter inom universitet och högskolor

föreslår Centerpartiet 10 miljoner kronor mindre än

regeringen föreslagit. Även i motionerna

1998/99:Ub430 (c) yrkande 1 och 1998/99:Ub460 (c)

föreslås 25 miljoner kronor mer till forskning och

forskarutbildning vid Örebro respektive Karlstads

universitet.

Folkpartiets budgetförslag i motionerna

1998/99:Fi211 (yrk. 16) och 1998/99:Ub803 (yrk. 20)

innebär utöver regeringens förslag 210 miljoner

kronor till kvalitetssäkring av grundutbildningen,

100 miljoner kronor till fler doktorandtjänster och

95 miljoner kronor till sommaruniversitet. Av

praktiska skäl för Folkpartiet upp summan av dessa

ökningar, 405 miljoner kronor, under anslaget B 52

Särskilda utgifter inom universitet och högskolor.

Folkpartiet påpekar (mot. 1998/99:Ub803 yrk. 3) att

utan disputerade lärare kan lärosätena inte erbjuda

den vetenskapliga kvalitet som studenterna har rätt

till.

Ytterligare 7 miljoner kronor till Högskolan i

Borås föreslås i motion 1998/99:Ub417 (c), där

motionären skriver att anslaget i propositionen har

dragits ner med ett liknande belopp. Hon föreslår

att ökningen skall finansieras genom motsvarande

minskning av anslaget A 1 Statens skolverk. - I

motion 1998/99:Ub473 (c, m, kd) föreslås en ökning

av forskningsresurserna år 1999 till Högskolan i

Skövde med 10 miljoner kronor jämfört med budgetåret

1998. Motionärerna framhåller att Högskoleverket i

sina magisterexamensprövningar har givit Högskolan i

Skövde goda vitsord. - En överföring av 1 miljon

kronor från anslaget A 1 Statens skolverk till

anslaget B 41 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla:

Grundutbildning föreslås i motion 1998/99: Ub410 (c)

för etablering av ett utvecklingscentrum för COOP-

utbildningen, som är ett profilområde för denna

högskola (yrk. 2). - I motion 1998/99: Ub412 (fp, c)

föreslås ett bemyndigande för regeringen att använda

medel från anslaget B 52 Särskilda utgifter inom

universitet och högskolor till de högskolor som har

extra kostnader för decentraliserad utbildning.

Decentralisering av kurser från Umeå till

Skellefteå, Lycksele och Örnsköldsvik medför

exempelvis en kostnadsökning för Umeå universitet på

cirka 10 miljoner kronor, meddelar motionärerna.

U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag

till anslagsbelopp inom verksamhetsområdet

Universitet och högskolor och avstyrker samtliga nu

redovisade motionsyrkanden i berörda delar.

Riksdagen fattade redan för två år sedan beslut om

en utbyggnad av den grundläggande

högskoleutbildningen år 1999 med 15 000

helårsplatser. Kristdemokraternas budgetförslag

innebär att de vill frångå detta. Såväl Moderaternas

som Centerpartiets förslag förutsätter en högre

utgiftsram för utgiftsområde 16 än den som

regeringen föreslagit och som finansutskottet

nyligen har tillstyrkt. Folkpartiets förslag är inte

möjligt att förverkliga inom den av regeringen

föreslagna utgiftsramen annat än genom en minskning

av Kunskapslyftet, något som utskottet i föregående

avsnitt har avstyrkt. När det gäller Högskolan i

Borås vill utskottet påpeka att takbeloppet till

denna högskola i propositionen föreslås ökat i en

omfattning som motsvarar den beslutade ökningen av

permanenta helårsplatser där år 1999. Att det totala

anslagsbeloppet inte föreslås ökat i motsvarande

omfattning beror på en minskning av det särskilda

åtagandet år 1999 när det gäller s.k. NT-platser.

Motion 1998/99:Ub473 förutsätter en högre utgiftsram

eller att något annat anslag inom utgiftsramen

sänks, vilket utskottet inte kan ställa sig bakom.

Det anslagsbelopp som regeringen har föreslagit för

anslaget A 1 Statens skolverk har utskottet i det

föregående tillstyrkt och därmed avstyrkt motionerna

1998/99:Ub410 yrkande 2 och 1998/99:Ub417. Varje

lärosäte bestämmer själv om sitt utbildningsutbud

och om undervisningsformer och förläggning i tid och

rum. Då det nuvarande resurstilldelningssystemet

beslutades år 1993 utgick utskottet från att

högskolestyrelserna i det nya systemet skulle komma

att vara beredda att ta minst lika stort ansvar som

dittills för kompetensförsörjningen i landet och i

sin respektive region (bet. 1992/93:UbU14 s. 36).

Riksdagen bör enligt utskottets mening inte göra

något tillkännagivande i enlighet med motion

1998/99:Ub412.

U t s k o t t e t anser också att riksdagen i

enlighet med regeringens förslag bör medge att högst

530 000 000 kr förs till anslaget B 55 Ersättningar

för klinisk utbildning och forskning från

reservationer och anslagssparande.

Utskottet noterar i detta sammanhang att frågan om

besparingen på 530 miljoner kronor inte har fått

någon lösning inför år 2000.

4 Högskolemyndigheter

Högskoleverket

Högskoleverket är central myndighet för frågor som

rör universitet och högskolor med offentlig huvudman

samt enskilda anordnare av utbildning på

högskolenivå vilka har tillstånd att utfärda

examina.

Under myndighetsanslaget redovisar regeringen

Högskoleverkets uppgifter och det arbete som utförts

av verket inom de olika verksamhetsgrenarna

nationella kvalitetsbedömningar, beskrivning och

analys, tillsyn, stöd och utvecklingsinsatser för

universitet och högskolor, rekrytering till högre

utbildning samt internationell rörlighet.

Regeringen anför att Högskoleverket, som inrättades

den 1 juli 1995, successivt har fått ett större

ansvarsområde. Arbetet med att utvärdera och säkra

högskoleutbildningarnas kvalitet har tillsammans med

tillsynsuppgiften varit de centrala uppgifterna.

Verket har också på regeringens uppdrag fullföljt

ett flertal utredningar.

För budgetåret 1999 föreslår regeringen att till

Högskoleverket anvisas 129 113 000 kr.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen anvisar

det begärda anslagsbeloppet.

Verket för högskoleservice

Verket för högskoleservice (VHS) skall på uppdrag av

universitet och högskolor biträda vid antagningen av

studenter, med juridisk rådgivning och service, med

rådgivning och service i fråga om administrativ

utveckling och ADB samt vid upphandling av i första

hand utrustning. Verksamheten vid myndigheten

finansieras med avgifter, med undantag för

systemutveckling och systemunderhåll av

datorbaserade system som finansieras med

anslagsmedel.

Regeringen redovisar att den produktivitetsökning

som har åstadkommits bl.a. genom VHS:s

utvecklingsprojekt "nytt antagningssystem" medför

att verket kan sänka kostnaden per sökande med 5 %

för år 1999.

VHS beräknas erhålla 53 800 000 kr i

avgiftsintäkter bugetåret 1999. I propositionen

föreslås ett anslag till VHS på 10 177 000 kr.

U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag

till medel under anslaget.

Centrala studiestödsnämnden

Centrala studiestödsnämnden (CSN) är

förvaltningsmyndighet för studiesociala frågor.

Nämnden skall på ett rationellt och ekonomiskt

ansvarsfullt sätt svara för beviljning av studiestöd

och administration av återbetalning av studielån,

effektivisera hanteringen av ärenden med iakttagande

av kraven på likformighet och rättssäkerhet samt

kraftfullt verka för att information om studiestöden

når alla berörda grupper i samhället.

Enligt regeringen visar CSN:s årsredovisning för år

1997 att myndigheten har haft vissa svårigheter att

uppfylla de för myndigheten fastställda målen.

Regeringens satsning på utbyggnad inom högskolan och

vuxenutbildning inom Kunskapslyftet medförde en

kraftigt ökad belastning på CSN till följd av ett

stort antal ansökningar om studiestöd respektive

särskilt utbildningsbidrag. För innevarande budgetår

1998 har CSN fått ökade resurser och har därmed

kunnat förbättra sin service till de studerande och

låntagarna. Sammantaget har anvisats 314 miljoner

kronor, efter ett tillskott på 60 miljoner kronor

våren 1998. I tilläggsbudget för år 1998 föreslås en

ytterligare anslagsökning om 22,5 miljoner kronor,

vilket tillstyrkts av utbildnings- och

finansutskotten (prop. 1998/99:1, volym 1, yttr.

UbU1y, bet. FiU11).

Regeringen föreslår att riksdagen till CSN för

budgetåret 1999 anvisar 313 566 000 kr.

Det anges i propositionen att avsikten är att

återbetalningsverksamhetens administrationskostnader

skall täckas av intäkter från avgifter. För att

uppnå de ekonomiska målen för verksamheten höjs

expeditionsavgiften från den

1 januari 1999, vilket ger en resursförstärkning på

20 miljoner kronor.

Regeringen aviserar att en översyn av myndighetens

resurser kan bli aktuell efter det att den av

regeringen tillsatta utredaren för översyn av CSN:s

organisation och resursbehov har redovisat sina

slutsatser. Utredaren har den 17 november överlämnat

sitt slutbetänkande CSN - en myndighet i ständig

förändring (SOU 1998:131).

Såväl Kristdemokraterna som Folkpartiet motsätter

sig en höjning av expeditionsavgiften. De har i sina

respektive budgetförslag, nämligen motionerna

1998/99:Ub711 (kd) yrkande 2 i denna del och

1998/99:Ub803 (fp) yrkande 20 i denna del, ökat

anslaget till CSN med 20 miljoner kronor.

Miljöpartiet anser i motion 1998/99:Ub801 yrkande 31

att CSN skall ha full kostnadstäckning via

statsbudgeten och att beslutet om höjd

expeditionsavgift skall upphävas. Miljöpartiet vill

tillföra CSN 50 miljoner kronor i budgeten för år

2000.

U t s k o t t e t påminner om att riksdagen

ställde sig bakom de beräkningar av medel som

gjordes i 1998 års ekonomiska vårproposition, då

höjningen av expeditionsavgiften för år 1999

aktualiserades (prop. 1997/98:150, yttr. UbU10y,

bet. FiU20, rskr. 318). Regeringen har sedermera

utfärdat förordning (1998:656) om ändring i

studiestödsförordningen med en höjning av

expeditionsavgiften från 72 kr till 100 kr (8 kap. 1

§). Bestämmelsen träder i kraft den 1 januari 1999.

Utskottet har inte något att erinra mot

medelsberäkningen under anslaget. Riksdagen bör med

avslag på motionsyrkandena anvisa det av regeringen

begärda anslagsbeloppet, 313 566 000 kr, för

budgetåret 1999.

5 Nationella och internationella

forskningsresurser

Verksamhetsområdet omfattar anslag till nationell

och internationell forskning avseende medel för

bl.a. forskningsråd, vissa forskningsinstitut,

nationella forskningsbibliotek och europeiskt

forskningssamarbete.

Vissa tidigare beslutade besparingar inom

verksamhetsområdet

Riksdagen beslutade hösten 1996, efter förslag från

regeringen i budgetpropositionen för år 1997, om en

neddragning av forskningsrådens och

Forskningsrådsnämndens anslag samt anslaget till

rymdforskning med i genomsnitt ca 14 % eller totalt

231,7 miljoner kronor (prop. 1996/97:1, bet. UbU1,

rskr. 100). Besparingarna motiverades av det

statsfinansiella läget och av de stora resurser för

forskning som tillförts forskningsstiftelserna. Det

bedömdes att huvuddelen av besparingarna skulle

kunna kompenseras genom medel från stiftelserna.

Riksdagen har därefter, efter förslag från

regeringen i budgetpropositionen för år 1998,

beslutat om besparingar på resurserna för

medlemskapen i internationella

forskningsorganisationer och för dyrbar vetenskaplig

utrustning samt på forskningsrådens anslag till ett

sammanlagt belopp om ca 150 miljoner kronor (prop.

1997/98:1, bet. UbU1, rskr. 108). Ansvaret för att

göra avvägningen mellan internationella och

nationella forskningsresurser lades över på

respektive forskningsråd. Det innebar att det

särskilda anslaget till europeisk

forskningssamverkan, under vilket Sveriges

deltagande i internationella

forskningsorganisationer i huvudsak hade

finansierats, avskaffades. Resurserna för

medlemskapen i de internationella organisationerna

fördes över till de olika forskningsrådens anslag,

men minskades därvid med sammanlagt 77 miljoner

kronor. Medlen för dyrbar vetenskaplig utrustning

och högpresterande datorsystem minskades med 68

miljoner kronor. Av detta senare belopp utgjordes 25

miljoner kronor av en ren besparing, medan 43

miljoner kronor inbesparades genom en omläggning

till lånefinansiering och ett uppskjutande av

kostnader. Forskningsrådens anslag minskades med

sammanlagt 5 miljoner kronor. Detta bedömdes som

möjligt eftersom forskarutbytet med utlandet hade

fått betydligt bättre förutsättningar genom

tillkomsten av nya forskningsfinansiärer, bl.a.

Stiftelsen för internationalisering av högre

utbildning och forskning, STINT.

Regeringen redovisar nu att besparingen på de

internationella forskningsresurserna (ca 45 miljoner

kronor på Naturvetenskapliga forskningsrådets

forskningsanslag och ca 17 miljoner kronor på

anslaget för rymdforskning) under budgetåret 1998

har kompenserats, och likaså under budgetåret 1999

kommer att kompenseras, genom att ansvarig myndighet

givits dispositionsrätt till anslagssparande från

det tidigare anslaget D 18 Europeisk

forskningssamverkan. I fråga om dyrbar vetenskaplig

utrustning innebär omläggningen av

finansieringssystemet en temporär besparing. Dessa

åtgärder sammantagna har enligt regeringen gjort det

möjligt att senarelägga effekterna av besparingarna

till år 2000.

När det gäller hur besparingarna senare skall

fördelas avser regeringen att återkomma till

riksdagen. Vid fördelningen kommer bl.a. förslagen

från utredningen Forskning 2000 (SOU 1998:128) att

beaktas. Regeringen beräknar vidare att år 2001

återföra 21 miljoner kronor till anslaget för dyrbar

vetenskaplig utrustning. Återföringen finansieras

inom utgiftsområdets ram.

Besparingarna inom forskningsrådens verksamhet

under budgetåret 1998 har enligt regeringen i

huvudsak kunnat kompenseras genom en förbättrad

samverkan mellan råd och forskningsstiftelser.

Forskningssystemet har tillförts ytterligare

resurser genom forskningsstiftelsernas verksamhet.

Resultatredovisning

För budgetåret 1997 infördes vissa nya

verksamhetsmål för forskningsråden,

Forskningsrådsnämnden (FRN) och Rymdstyrelsen.

Myndigheterna skall t.ex. ägna ökad uppmärksamhet åt

forskningens samhällsrelevans samt stödja forskning

som är strategisk för såväl forskningens utveckling

som samhällets behov. Myndigheterna skall även

stödja tvärvetenskaplig forskning, både över ämnes-

och sektorsgränser. Myndigheterna skall sedan

tidigare prioritera förnyelsen inom forskningen,

rikta särskild uppmärksamhet mot den internationella

anknytningen, öka antalet internationella

utvärderingar av svensk forskning, förstärka

informationen om forskning och forskningsresultat

samt verka för jämställdhet vid granskning av

ansökningar om och fördelning av forskningsmedel.

Regeringen lämnar i budgetpropositionen en

sammanfattande redogörelse för forskningsrådens,

FRN:s och Rymdstyrelsens redovisningar utifrån

verksamhetsmålen för budgetåret 1997. Redogörelsen

åtföljs av vissa slutsatser. Enligt regeringens

bedömning visar utvärderingar och

publiceringsstatistik att den svenska forskningen

ligger vid forskningsfronten inom många

ämnesområden. Svensk forskning har generellt god

kvalitet, men uppvisar vissa brister i vetenskaplig

förnyelse. För att stärka den nyskapande forskningen

och underlätta etableringen av nya

forskningsinriktningar är det angeläget att

forskningsråden ökar andelen bidrag som yngre

forskare självständigt ansvarar för. Det finns

enligt regeringen fortfarande brister när det gäller

jämställdhet i forskningen. Utifrån myndigheternas

redovisningar kan regeringen konstatera att den

svenska forskningen överlag är starkt internationell

till sin karaktär och kvalitetsbedömningen sker i

internationell belysning. Genom deltagandet i

internationella forskningsorganisationer ges svenska

forskare dessutom möjlighet att delta i forskning

som är alltför komplex eller kostsam för ett enskilt

land. Det finns enligt regeringen fortfarande behov

av att vidareutveckla insatserna för

forskningsinformation mot bredare målgrupper, t.ex.

inom delar av det tekniska området.

I avsnittet om resultatinformation finns även

uppgifter om nationella forskningsbibliotek, Rådet

för forsknings- och utvecklingssamarbete mellan

Sverige och EU (EU/FoU-rådet), Institutet för

Rymdfysik (IRF) och Polarforskningssekretariatet.

Enligt regeringens bedömning behöver

forskningsbibliotekens resurser ytterligare

förstärkas, utöver den satsning på

biblioteksdatabassystemet LIBRIS som tidigare

gjorts. Denna fråga bereds för närvarande inom

Utbildningsdepartementet. Måluppfyllelsen för

EU/FoU-rådet har varit god då rådets verksamhet,

särskilt inom informations-, rådgivnings- och

samordningsområdena, har bidragit till att förbättra

förutsättningarna för ett starkt svenskt deltagande

i EU:s ramprogram för FoU. En internationell

utvärdering av svensk plasma- och rymdfysik som

genomförts under våren 1997 gav en mycket positiv

bild av IRF:s forskningsverksamhet. Regeringen anser

slutligen att Polarforskningssekretariatets

verksamhet fungerat väl då forskningsplanering och

logistik givit svenska forskare möjlighet att på ett

kostnadseffektivt sätt bedriva forskning i

polartrakterna.

Anslag till nationella och internationella

forskningsresurser

Propositionen

En sammanställning av regeringens förslag till anslagsbelopp

för budgetåret 1999 under de olika anslagen inom

verksamhetsområdet finns i bilaga 4, anslagen D 1-D

18.

Vid anslagsberäkningen har medel från

Forskningsrådsnämndens och forskningsrådens anslag

förts över till anslaget D 16 Rådet för forsknings-

och utvecklingssamarbete mellan Sverige och EU,

EU/FoU-rådet, med anledning av ändrad finansiering

av forskningsmyndigheternas kontor i Bryssel.

Regeringens prognoser för utgiftsutvecklingen under

anslaget D 17 Särskilda utgifter för

forskningsändamål budgetåret 1999 har föranlett en

minskning av anslaget med 40 miljoner kronor.

Motsvarande medel avses bli återförda budgetåret

2000. Planerade insatser inom FoU-området kommer

nästa år att finansieras genom utnyttjande av

anslagssparandet under anslaget som innevarande

budgetår beräknas uppgå till ca 153 miljoner kronor.

Beträffande övriga anslag inom verksamhetsområdet

har regeringen inte funnit anledning att föreslå

några förändringar.

Forskningsråden och Forskningsrådsnämnden bör

enligt regeringen ges fortsatt möjlighet att åta sig

mer långsiktigt projektstöd. Regeringen begär därför

bemyndigande att under år 1999 låta staten ta på sig

ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till

forskning som finansieras under verksamhetsområdet

Nationella och internationella forskningsresurser.

Vilka belopp som det begärda bemyndigandet skall

omfatta anges i propositionen (avsnitt 7.4).

Motionerna

Moderata samlingspartiet anslår i sin alternativa budget som

redovisas i motion 1998/99:Ub802 sammanlagt 405

miljoner kronor mer än regeringen inom

verksamhetsområdet. De vill öka anslaget till vart

och ett av de fyra ämnesvetenskapliga

forskningsråden med 25 miljoner kronor, en

uppräkning med 100 miljoner kronor jämfört med

regeringens förslag (yrk. 29-32). Medlen för dyrbar

vetenskaplig utrustning bör enligt deras mening ökas

med 10 miljoner kronor för att rädda användningen av

de högpresterande datorsystemen, de s.k.

superdatorerna (yrk. 9 och 33). De anser också att

det tidigare anslaget för Europeisk

forskningssamverkan skall återinföras och anslår

under ett nytt anslag D 19 ett belopp på 295

miljoner kronor (yrk. 34). De pekar på att det finns

många skäl för internationell samverkan inom

forskningens område. Bland annat kräver fortsatta

framsteg, inte minst inom naturvetenskap och teknik,

sådana investeringar att de är omöjliga för ett

enskilt land att klara.

Folkpartiet anmärker i motion 1998/99:Ub803 yrkande

9 att den neddragning som gjordes under förra

mandatperioden på forskningsrådens anslag är

oacceptabel. I sitt budgetalternativ tillför de

Forskningsrådsnämnden ytterligare 230 miljoner

kronor för fördelning till de olika forskningsråden

(yrk. 20 i denna del).

Miljöpartiet föreslår i sin budgetmotion

1998/99:Ub801 yrkande 70 i denna del att

Forskningsrådsnämnden tilldelas ökade resurser under

anslagen D 1 (8 miljoner kronor) och D 2 (2 miljoner

kronor) för att nämnden skall samordna och leda ett

antal i motionen förordade projekt som gäller

dyslexi, sensorer, samspelet människa-maskin samt

riskanalys. De anser vidare att forskningsråden bör

få i uppdrag att inventera vilka forskningsrön som

kan förväntas ha stora samhällskonsekvenser och att

ta ett speciellt ansvar för information om nya rön

inom sådana verksamhetsgrenar (yrk. 66). Som ett

pilotprojekt bör Naturvetenskapliga forskningsrådet

(NFR) få till uppgift att informera allmänheten om

den gentekniska forskningen. För detta ändamål

tillskjuts extra medel om 20 miljoner kronor till

NFR (yrk. 67).

En sammanställning av de nämnda partiernas

budgetalternativ återfinns i bilaga 4.

Utskottets bedömning

U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag till

anslagsbelopp inom verksamhetsområdet nationella och

internationella forskningsresurser och avstyrker

motionsyrkandena om ökningar av anslag.

När det gäller resurser för medlemskap i

internationella forskningsorganisationer samt för

dyrbar vetenskaplig utrustning hänvisar utskottet

till vad regeringen anfört om sin avsikt att

återkomma till riksdagen i fråga om fördelningen av

besparingarna inom verksamhetsområdet.

Det bör ankomma på berörda forskningsfinansierande

organ, exempelvis Forskningsrådsnämnden, att ta

ställning till olika projektförslag. Utskottet är

inte berett att föreslå att riksdagen beslutar om en

särskild medelsanvisning för vissa projekt. I fråga

om information om genteknik vill utskottet fästa

uppmärksamheten på att regeringen har tillsatt en

parlamentarisk kommitté som skall utreda den moderna

bioteknikens möjligheter och risker (dir. 1997:120).

En viktig fråga är hur behovet av kunskap och

diskussion om etiska aspekter av biotekniken bättre

skall kunna tillgodoses i framtiden. Uppdraget skall

redovisas till regeringen senast den 1 juni 2000.

Utskottet erinrar om att Forskningsrådsnämnden och

samtliga forskningsråd har ansvar för att samverka

med det omgivande samhället och att informera om

forskningens resultat. Utskottet avstyrker därmed

också motion 1998/99:Ub801 yrkande 66.

Utskottet föreslår att riksdagen ger regeringen det

begärda bemyndigandet som gör det möjligt för

forskningsråden och Forskningsrådsnämnden att även

fortsättningsvis åta sig mer långsiktigt

projektstöd. Utskottet har informerats om att det

pågår en dialog mellan Utbildningsdepartementet och

berörda myndigheter i syfte att uppnå en ökad

överensstämmelse mellan beräknade utestående

förpliktelser och begärda bemyndiganden.

6 Gemensamma ändamål

Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m.

Svenska unescorådet har till uppgift att för

Sveriges del vara ett sådant nationellt

samarbetsorgan som - enligt stadgan för Förenta

nationernas organisation för utbildning, vetenskap

och kultur (Unesco) - skall samordna de viktigaste

nationella organen inom Unescos område med

organisationens verksamhet. Rådet skall främja

Unescos verksamhet i Sverige och stödja svenska

insatser inom ramen för organisationens program.

Anslaget (E 1), som disponeras av Svenska

unescorådet, används till största delen för

medlemsavgiften till Unesco. En mindre del avser

medlemsavgifter till fonden för konventionen om

världens natur- och kulturarv, Unesco:s

internationella kulturfond och det internationella

centret för konservering i Rom (ICCROM). Från

anslaget betalas även de administrativa kostnaderna

för Svenska unescorådet.

Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget E

1 för budgetåret 1999 anvisar ett anslag på

37 162 000 kr.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör anvisa

det begärda anslagsbeloppet.

Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets

område m.m.

De utgifter som belastar rubricerade anslag (E 2)

avser utvecklingen av system som skall leda till

effektiviseringar och kostnadsminskningar i

myndigheternas verksamheter eller av system som ger

ökad tillgång till information nationellt och

internationellt. Från anslaget finansieras också

viss övergripande statistik. Anslaget kan även tas i

anspråk för vissa andra myndighetsövergripande

verksamheter av tillfällig art. Under anslaget finns

särskilda medel avsatta för

barnomsorgsundersökningar.

I en till utskottet den 16 november 1998 inkommen

skrivelse från Utbildningsdepartementet korrigeras

vissa uppgifter i propositionstexten under anslaget.

Rätteligen skall enligt departementet anges att en

jämförelse mellan budget och utfall år 1997 visar

ett anslagssparande om 15,7 miljoner kronor. Vidare

skall anges att anslagsbelastningen för innevarande

budgetår är beräknad till 13,7 miljoner kronor.

Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget E

2 för budgetåret 1999 anvisar ett anslag på

19 959 000 kr. För innevarande budgetår har

anslagits 22,5 miljoner kronor. Till följd av

anslagssparandet räknar regeringen med att anslaget

tillfälligt kan minskas med ca 3 miljoner kronor

nästa budgetår.

Moderata samlingspartiet anser i sin budgetmotion

1998/99:Ub802 att en besparing om 5 miljoner kronor

är möjlig inom anslaget E 2. De vill därför att

riksdagen anvisar 14 959 000 kr (yrk. 35).

U t s k o t t e t, som inte har något att invända

mot regeringens medelsberäkning, anser att riksdagen

bör avslå motionsyrkandet och följa regeringens

förslag.

7 Anslag inom utgiftsområde 16 Utbildning

och universitetsforskning

En sammanställning av regeringens och

oppositionspartiernas budgetförslag för

utgiftsområde 16 finns i bilaga 4 till detta

betänkande.

Utskottet har i de föregående avsnitten redovisat

sin bedömning av regeringens och motionärernas

förslag till anslag år 1999 inom de olika

verksamhetsområdena inom utgiftsområde 16 Utbildning

och universitetsforskning och därvid tagit ställning

till samtliga berörda yrkanden.

Med hänvisning till vad som där anförts föreslår

utskottet att riksdagen med bifall till regeringens

förslag för budgetåret 1999 anvisar anslagen under

utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning enligt uppställningen i bilaga

3.

Miljöpartiet föreslår i motion 1998/99:Ub801 (yrk.

71) att riksdagen skall ge regeringen till känna vad

i motionen anförts om anslagsbelopp inom detta

utgiftsområde budgetåren 2000 och 2001. De belopp

som motionärerna förordar uppgår sammanlagt till 50

miljoner kronor mer än de belopp som regeringen i

propositionen anger som beräknade för de nämnda

budgetåren.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet. Motionärernas förslag förutsätter högre

utgiftsramar än de som regeringen preliminärt har

beräknat för de båda budgetåren 2000 och 2001.

Finansutskottet har nyligen föreslagit riksdagen att

godkänna de sistnämnda som riktlinje för regeringens

budgetarbete och att avslå Miljöpartiets ramförslag

(bet. 1998/99:FiU1). Regeringen har inte lagt fram

något förslag till anslagsbelopp inom de preliminärt

beräknade utgiftsramarna. Riksdagen bör avvakta

regeringens förslag och således inte göra något

tillkännagivande i enlighet med motionsyrkandet.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande informationsteknik i

skolan

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub1 yrkande 11,

1998/99:Ub3 yrkandena 1, 2 och 3, 1998/99:Ub210

yrkande 18, 1998/99:Ub246 yrkande 8,

1998/99:Ub454 yrkandena 12 och 13, 1998/99:Ub802

yrkande 1, 1998/99:K231 yrkandena 12, 13 och 14,

1998/99:K282 yrkande 5, 1998/99:T808 yrkande 12,

1998/99:T809 yrkande 6 och 1998/99:T818 yrkande

3 samt lägger skrivelse 1997/98:

176 till handlingarna,

res. 1 (m) - delvis

res. 2 (v)

res. 3 (kd) - delvis

res. 4 (c) - delvis

res. 5 (fp) - delvis

2. beträffande ett fristående

kvalitetsinstitut

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub43 yrkande 5,

1998/99:

Ub1 yrkande 17, 1998/99:Ub210 yrkande 5 och

1998/99:Ub227 yrkande 18,

res. 1 (m) - delvis

res. 4 (c) - delvis

res. 5 (fp) - delvis

3. beträffande förberedande

dansundervisning i grundskolan

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring

i skollagen (1985:1100),

4. beträffande införandet av en nationell

skolpeng

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub802 yrkande 2,

res. 1(m) - delvis

5. beträffande resurstilldelningssystemet

i grundskolan

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub246 yrkandena 1 och 6,

res. 3 (kd) - delvis

6. beträffande beslutsinstans för

tilldelning av vetenskapsområde

att riksdagen med avslag på motionerna 1998/99:Ub483 yrkande

5 och 1998/99:Ub801 yrkande 50 antar regeringens

förslag till lag om ändring i högskolelagen

(1992:1434),

res. 3 (kd) - delvis

7. beträffande förhållandena för

funktionshindrade studenter i högskolan

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub454 yrkande 11,

1998/99: Ub457, 1998/99:So376 yrkande 5,

1998/99:So455 yrkande 8 och 1998/99:So465

yrkande 23,

res. 6 (kd, fp)

res. 4 (c) - delvis

8. beträffande avtal om ersättningar för

klinisk utbildning och forskning

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub422 och

1998/99:Ub448,

res. 7 (m, fp)

9. beträffande tillämpningen av vissa

prislappar

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub462 och

1998/99:Ub479,

10. beträffande principerna för fördelning

av resurser till grundläggande

högskoleutbildning

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub802 yrkande 4,

res. 1 (m) - delvis

11. beträffande de nya universiteten

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub802 yrkande 5,

res. 1 (m) - delvis

12. beträffande information om nya rön

inom vissa vetenskapsgrenar

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub801 yrkande 66,

13. beträffande anslagen under

utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning för budgetåret 1999,

m.m.

att riksdagen

a) godkänner vad regeringen förordat om

naturvetenskapliga och tekniska utbildningar

(yrk. 3),

b) godkänner vad regeringen förordat om

lärarutbildningar (yrk. 4),

c) godkänner vad regeringen förordat om

konstnärliga utbildningar (yrk. 5),

d) godkänner vad regeringen förordat om

tillskott av resurser för stöd till studenter

med funktionshinder (yrk. 6),

e) godkänner vad regeringen förordat om

satsningar på forskning och forskarutbildning

(yrk. 7),

f) godkänner de belopp som regeringen förordat för ersättning

för helårsstudenter och helårsprestationer inom

de olika utbildningsområdena för budgetåret 1999

(yrk. 8),

g) medger att högst 530 000 000 kr förs till

anslaget B 55 Ersättningar för klinisk

utbildning och forskning från reservationer och

anslagssparande enligt vad regeringen anför

(avsnitt 5.8) (yrk. 9),

h) bemyndigar regeringen att under år 1999 låta

staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i

samband med stöd till forskning som finansieras

under verksamhetsområdet Nationella och

internationella forskningsresurser som innebär

åtaganden i enlighet med vad som regeringen

förordar under avsnittet 7.4 (yrk. 10),

i) med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1998/99:Ub227 yrkande 17,

1998/99:Ub242 yrkande 1, 1998/99:

Ub268 yrkande 20, 1998/99:Ub410 yrkande 2,

1998/99:Ub412, 1998/99:Ub417, 1998/99:Ub430

yrkande 1, 1998/99:Ub447 yrkandena 4 och 9,

1998/99:Ub460, 1998/99:Ub473, 1998/99:Ub711

yrkandena 1 och 2, 1998/99:Ub801 yrkandena 10,

17, 18, 31, 67 och 70, 1998/99:Ub802 yrkandena

3, 8-35, 1998/99:Ub803 yrkandena 3, 9 och 20 i

denna del, 1998/99:Fi210 yrkande 16 och

1998/99:Fi211 yrkande 16 i denna del för

budgetåret 1999 anvisar anslagen under

utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning enligt uppställningen i

bilaga 3 (yrk. 11),

14. beträffande anslagsfördelning inom

utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning för budgetåren 2000 och

2001

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub801 yrkande 71.

Stockholm den 1 december 1998

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Britt-

Marie Danestig (v), Beatrice Ask (m)1, Eva Johansson

(s), Inger Lundberg (s), Yvonne Andersson (kd)1,

Lars Hjertén (m)1, Majléne Westerlund Panke (s),

Tomas Högström (m)1, Torgny Danielsson (s), Tomas

Eneroth (s), Lennart Gustavsson (v), Erling

Wälivaara (kd)1, Per Bill (m)1, Gunnar Goude (mp),

Sofia Jonsson (c)1 och Barbro Westerholm (fp)1.

1 Har ej deltagit i beslutet under moment 13.

Reservationer

1. Informationsteknik i skolan, m.m. (mom.

1, 2, 4, 10 och 11)

Beatrice Ask, Lars Hjertén, Tomas Högström och Per

Bill (alla m) anför:

Den nya informationstekniken måste införas och komma

till användning i alla skolor och på alla nivåer. Vi

vill göra en större satsning än den regeringen gör

för att med hjälp av IT förnya, modernisera och

utveckla skolans arbetsformer. Att integrera

datoranvändningen i alla ämnen är enligt vår mening

den viktigaste pedagogiska förnyelseuppgiften under

kommande år. Vår IT-satsning består av en utbyggnad

av den informationstekniska infrastrukturen,

utbildningsprojekt för att höja lärarnas IT-

kompetens samt satsningar på distansutbildning. Alla

landets skolor bör senast vid utgången av år 2000

vara anknutna till Internet med bredbandsnät. I

lärarutbildningen måste tydliggöras att IT är det

viktigaste nya pedagogiska instrumentet i skolan. Vi

vill också initiera samarbetsavtal med

internationellt ledande skolor och universitet

avseende distansutbildning. Vad vi nu anfört bör

riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub210

yrkande 18, 1998/99:Ub802 yrkande 1 och 1998/99:T818

yrkande 3 och med anledning av motion 1998/99:K282

yrkande 5 som sin mening ge regeringen till känna.

Vi anser att den nationella uppföljningen och

utvärderingen är viktig, men otillräcklig i sin

nuvarande form. Kvalitetsfrågorna måste få en mer

framskjuten plats i den svenska skolan. Enligt vår

uppfattning bör ett fristående kvalitetsinstitut med

uppgift att granska och utvärdera alla grund- och

gymnasieskolor inrättas snarast. Samtidigt bör

uppgifterna att svara för uppföljning och

utvärdering lyftas bort från Skolverket. Riksdagen

bör med bifall till motion 1998/99:Ub210 yrkande 5

och med anledning av motionerna 1997/98:Ub43 yrkande

5, 1998/99:Ub1 yrkande 17 och 1998/99:Ub227 yrkande

18 som sin mening ge regeringen till känna vad vi

här har anfört.

Vi anser att en nationell skolpeng bör införas. Vi

har i vårt budgetalternativ beräknat 50 miljarder

kronor för detta ändamål fr.o.m. år 2000. En

nationell skolpeng säkrar resurser till skolan och

bidrar till att ge alla skolor en ökad

självständighet. En nationell skolpeng är också ett

medel för att garantera valfrihet för eleverna. Vi

vill betona att en mer generaliserad fördelning av

skolresurserna inte utesluter att hänsyn tas till

särskilda behov. Regeringen bör snarast återkomma

till riksdagen med förslag om införande av en

nationell skolpeng. Riksdagen bör med bifall till

motion 1998/99:Ub802 yrkande 2 som sin mening ge

regeringen till känna vad vi här har anfört.

Resursfördelningssystemet till den grundläggande

utbildningen skall enligt vår mening bygga på

principerna om högskolans faktiska prestationer,

kvalitetskriterier och studentens val. Utbyggnaden

av högskolan skall alltså inte göras utifrån

politiska förtecken. Den viktigaste och

grundläggande drivkraften för utbyggnaden av den

högre utbildningen skall vara högskolornas

konkurrens om studenterna. Vi anser därför att en ny

princip skall införas beträffande anslagssparande

inom ramen för högskolor och universitet. Lärosäten

som inte får tillräckligt många sökande i relation

till antalet platser skall vara skyldiga att

överföra ej utnyttjade medel till ett nytt anslag,

som skall användas för att lärosäten som har fler

sökande än studieplatser skall kunna få utökade

resurser. Riksdagen bör med bifall till motion

1998/99: Ub802 yrkande 4 som sin mening ge

regeringen till känna vad vi här har anfört.

Sverige har genom regeringens beslut fått tre nya

universitet, som av regeringen inte ges rimliga

förutsättningar att leva upp till förväntningarna.

Vi kan inte frigöra oss från tanken att det i första

hand var en taktisk grund för detta beslut. Sådant

undergräver förtroendet för universitetsbegreppet

och för kvalitetsbegreppet inom det

utbildningspolitiska området. Dessa lärosäten

behöver en successiv resursförstärkning för

forskning och forskarutbildning för att kunna

uppfylla kraven på universitet. Vad vi här har

anfört bör riksdagen med bifall till motion

1998/99:Ub802 yrkande 5 som sin mening ge regeringen

till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under momenten 1, 2, 4, 10 och 11 bort hemställa

1. beträffande informationsteknik i

skolan

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub210

yrkande 18, 1998/99:Ub802 yrkande 1 och

1998/99:T818 yrkande 3, med anledning av motion

1998/99:K282 yrkande 5 samt med avslag på

motionerna 1998/99:Ub1 yrkande 11, 1998/99:Ub3

yrkandena 1, 2 och 3, 1998/99:Ub246 yrkande 8,

1998/99:Ub454 yrkandena 12 och 13, 1998/99:K231

yrkandena 12, 13 och 14, 1998/99:T808 yrkande 12

och 1998/99:T809 yrkande 6 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts samt

lägger skrivelse 1997/98:176 till handlingarna,

2. beträffande ett fristående

kvalitetsinstitut

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub210 yrkande 5

och med anledning av motionerna 1997/98:Ub43

yrkande 5, 1998/99:Ub1 yrkande 17 och

1998/99:Ub227 yrkande 18 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

4. beträffande införandet av en nationell

skolpeng

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub802 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

10. beträffande principerna för fördelning

av resurser till grundläggande

högskoleutbildning

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub802 yrkande 4

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

11. beträffande de nya universiteten

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub802 yrkande 5

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

2. Informationsteknik i skolan (mom. 1)

Britt-Marie Danestig och Lennart Gustavsson (båda v)

anför:

En utvärdering som gjorts om användningen av IT i

skolan visar att de utvecklingsprocesser som har

kommit i gång än så länge har en teknisk slagsida.

Vi menar att det är viktigt att det finns mål även i

pedagogiska termer för kommunernas satsningar på den

nya tekniken. Det är vår bestämda uppfattning att

datorer i skolundervisningen inte får medföra att

färre lärare anställs. Datorer kan aldrig ersätta

den personliga kontakten mellan lärare och elever. I

dag vet man väldigt lite om i vilken grad IT

omskapar villkoren för undervisning och inlärning.

Vi vill att det inom det nationella programmet för

IT i skolan avsätts medel dels för forskning och

utvecklingsarbete inom området, dels för datorstöd

åt lärarstuderande. Det är viktigt att de blivande

lärarna redan under utbildningstiden blir förtrogna

med datorn som pedagogiskt verktyg. Vad vi nu har

anfört bör riksdagen med bifall till motion

1998/99:Ub3 och med anledning av motion

1998/99:Ub454 yrkandena 12 och 13 som sin mening ge

regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under moment 1 bort hemställa

1. beträffande informationsteknik i skolan

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub3 yrkandena

1, 2 och 3, med anledning av motionerna

1998/99:Ub454 yrkandena 12 och 13 och

1998/99:T808 yrkande 12 samt med avslag på

motionerna 1998/99:Ub1 yrkande 11, 1998/99:Ub210

yrkande 18, 1998/99:Ub246 yrkande 8,

1998/99:Ub802 yrkande 1, 1998/99:K231 yrkandena

12, 13 och 14, 1998/99:K282 yrkande 5,

1998/99:T809 yrkande 6 och 1998/99:T818 yrkande

3 som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts samt lägger skrivelse

1997/98:176 till handlingarna,

3. Informationsteknik i skolan, m.m. (mom.

1, 5 och 6)

Yvonne Andersson och Erling Wälivaara (båda kd)

anför:

Användningen av informationsteknik i skolan kommer

på sikt att leda till en genomgripande förändring av

undervisningsformerna. De skärpta krav som fr.o.m.

år 1998 ställs på blivande lärare när det gäller

förmåga att behärska IT är därför nödvändiga, men

senkomna. Användningen av IT i undervisningen ger

nya möjligheter för eleverna att söka kunskaper och

kontakter med omvärlden. IT ger möjlighet till mer

individualiserad och effektiv undervisning för t.ex.

invandrarelever med språkträning, elever med läs-

och skrivsvårigheter, extraträning i matematik m.m.,

vilket öppnar nya möjligheter för lärarprofessionen.

Vi vill att en plan för rullande fortbildning av

redan examinerade lärare snarast utarbetas av

Högskoleverket i samverkan med lärosätena. Vi vill

också lyfta fram att som minimistandard i skolan bör

gälla att varje elev har en egen e-postadress och

att det finns tillgång till en "Internetskrivhörna"

där elever och lärare får chans att prova på

gränslös kommunikation. Detta bör riksdagen med

bifall till motionerna 1998/99:

Ub246 yrkande 8 och 1998/99:T809 yrkande 6 som sin

mening ge regeringen till känna.

Enligt vår uppfattning bör

resurstilldelningssystemet i grundskolan vara

konstruerat så att det ger alla skolor en

tillräcklig basresurs per elev. Denna resurs bör

vara lika stor för alla elever. Därutöver bör det

finnas en tilläggsresurs som varierar med de

enskilda elevernas behov av hjälp och stöd. Bidrag

till lokalkostnader och andra kringkostnader bör

anpassas efter den enskilda skolans faktiska

kostnader. Vi anser också att det är nödvändigt att

elevvården inte utarmas utan får tillräckliga

resurser. Medel för elevvården bör inräknas i den

föreslagna tilläggsresursen. Riksdagen bör med

bifall till motion 1998/99:Ub246 yrkandena 1 och 6

som sin mening ge regeringen till känna vad vi här

har anfört.

Vi kristdemokrater motsätter oss regeringens

förslag att regeringen, och inte som hittills

Högskoleverket, skall besluta i frågor om att

tilldela en högskola som inte är universitet ett

eller flera vetenskapsområden. Detta är ett steg i

fel riktning och försvagar kvalitetskontrollen.

Högskoleverket bör utveckla sin roll som kontrollant

av kvaliteten inom högskolan. Högskoleverkets

bedömning att en högskola har förutsättningar för

att bedriva forskning och forskarutbildning inom ett

vetenskapsområde behöver inte automatiskt leda till

att högskolan tilldelas resurser för detta.

Riksdagen bör alltså med anledning av motionerna

1998/99:Ub483 yrkande 5 och 1998/99:Ub801 yrkande 50

avslå regeringens förslag till lag om ändring i

högskolelagen.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under momenten 1, 5 och 6 bort hemställa

1. beträffande informationsteknik i skolan

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub246 yrkande

8 och 1998/99:T809 yrkande 6, med anledning av

motionerna 1998/99:Ub1 yrkande 11 och

1998/99:K231 yrkande 13 samt med avslag på

motionerna 1998/99:Ub3 yrkandena 1, 2 och 3,

1998/99:Ub210 yrkande 18, 1998/99:Ub454

yrkandena 12 och 13, 1998/99:Ub802 yrkande 1,

1998/99:K231 yrkandena 12 och 14, 1998/99:K282

yrkande 5, 1998/99:T808 yrkande 12 och

1998/99:T818 yrkande 3 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts samt

lägger skrivelse 1997/98:176 till handlingarna,

5. beträffande resurstilldelningssystemet

i grundskolan

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub246 yrkandena

1 och 6 som sin mening ger regeringen till känna

vad som ovan anförts,

6. beträffande beslutsinstans för

tilldelning av vetenskapsområde

att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:Ub483

yrkande 5 och 1998/99:Ub801 yrkande 50 avslår

regeringens förslag till lag om ändring i

högskolelagen (1992:1434),

4. Informationsteknik i skolan, m.m. (mom.

1, 2 och 7)

Sofia Jonsson (c) anför:

Kunskapen om hur IT-användning påverkar undervisning

och arbetssätt i skolan behöver öka. Därför måste

det göras särskilda satsningar på forskning kring

datorn som verktyg för lärande. Detta bör riksdagen

med bifall till motion 1998/99:T808 yrkande 12 som

sin mening ge regeringen till känna.

Enligt min mening bör ett fristående

kvalitetsinstitut inrättas med uppgift att jämföra

data kommun för kommun och skola för skola. Det bör

också ha till uppgift att utveckla och förfina

metoder för utvärdering och stödja kommunerna i

deras eget arbete bl.a. genom att erbjuda expertis

på området. Institutet bör vara fristående och inte

ha myndighetsuppgifter, som även fortsättningsvis

bör åligga Skolverket. Huvudmannaskapet för

institutet bör övervägas, t.ex. om det skall omfatta

lärar-, elev- och föräldraorganisationerna och

arbetsgivarna i Svenska Kommunförbundet. Jag anser

att regeringen närmare bör utreda frågan och ta

initiativ till inrättandet av ett sådant institut.

Riksdagen bör med bifall till motionerna

1997/98:Ub43 yrkande 5 och 1998/99:Ub227 yrkande 18

och med anledning av motionerna 1998/99:Ub1 yrkande

17 och 1998/99:Ub210 yrkande 5 som sin mening ge

regeringen till känna vad som här anförts.

Den pågående utredningen om bemötandet av

funktionshindrade och det aviserade uppdraget till

Högskoleverket är mycket viktiga. Det står enligt

min mening redan nu klart att en central instans bör

inrättas, som får till uppgift att bevaka, följa upp

och utvärdera de funktionshindrade studenternas

situation i högskolan. Den bör också ge råd och stöd

och driva handikappfrågorna utifrån den enskildes

perspektiv och behov. Vad jag här har anfört bör

riksdagen med bifall till motion 1998/99:So455

yrkande 8 som sin mening ge regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet

under momenten 1, 2 och 7 bort hemställa

1. beträffande informationsteknik i

skolan

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:T808 yrkande

12, med anledning av motion 1998/99:Ub3 yrkande

2 samt med avslag på motionerna 1998/99:Ub1

yrkande 11, 1998/99:Ub3 yrkandena 1 och 3,

1998/99:Ub210 yrkande 18, 1998/99:Ub246 yrkande

8, 1998/99:

Ub454 yrkandena 12 och 13, 1998/99:Ub802 yrkande

1, 1998/99:

K231 yrkandena 12, 13 och 14, 1998/99:K282

yrkande 5, 1998/99:

T809 yrkande 6 och 1998/99:T818 yrkande 3 som

sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts samt lägger skrivelse 1997/98:176

till handlingarna,

2. beträffande ett fristående

kvalitetsinstitut

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub43

yrkande 5 och 1998/99:Ub227 yrkande 18 och med

anledning av motionerna 1998/99:Ub1 yrkande 17

och 1998/99:Ub210 yrkande 5 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

7. beträffande förhållandena för

funktionshindrade studenter i högskolan

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:So455 yrkande 8

och med anledning av motionerna 1998/99:Ub454

yrkande 11, 1998/99:Ub457, 1998/99:So376 yrkande

5 och 1998/99:So465 yrkande 23 som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

5. Informationsteknik i skolan, m.m. (mom.

1 och 2)

Barbro Westerholm (fp) anför:

Jag vill understryka betydelsen av att alla

gymnasieelever i skolan får tillgång till dator och

egen e-postadress så att de får kunskap om och vana

att använda informationstekniken. Det finns annars

en stor risk för att eleverna delas in i ett A- och

ett B-lag beroende på om de har tillgång till IT i

hemmet eller inte. Användningen av IT måste

integreras i undervisningen. Det bör t.ex. vara

naturligt för en elev som gör hemuppgifter att via

dator ställa frågor till lärarna och för en lärare

att ge kompletterande uppgifter till eleverna. En

integrering av IT i undervisningen ställer också

krav på att lärarna själva kan använda tekniken som

instrument för källsökning. Samtliga lärare i

samhällsorienterande ämnen, men också

skolbibliotekarier, bör därför ges möjligheter att

fortbilda sig i praktisk IT-användning. Riksdagen

bör enligt min mening bifalla motionerna 1998/99:Ub1

yrkande 11 och 1998/99:K231 yrkandena 12, 13 och 14.

Skolan behöver en kvalitetsinstans som enbart

arbetar med kvalitetsfrågor. Alla elever skall ha

rätt att få veta vilken kvalitet deras utbildning

har i ett nationellt perspektiv. Enligt Folkpartiets

uppfattning bör ett från Skolverket fristående

kvalitetsinstitut inrättas. Det skall arbeta med

stöd och råd, nationella jämförelser och

utvärderingar och med utbildning i kvalitetsfrågor.

Institutet skulle kunna bestå av företrädare för

universitet och högskolor, kommuner, ideella

organisationer och näringslivet. Ett fristående

kvalitetsinstitut bör även kunna kritisera brister i

den förda regeringspolitiken vilket en

kvalitetsinstans som Skolverket inte har rätt till.

Riksdagen bör med bifall till motion 1998/99:Ub1

yrkande 17 och med anledning av motionerna 1997/98:

Ub43 yrkande 5, 1998/99:Ub210 yrkande 5 och

1998/99:Ub227 yrkande 18 som sin mening ge

regeringen till känna vad som här har anförts.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet

under momenten 1 och 2 bort hemställa

1. beträffande informationsteknik i

skolan

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub1 yrkande

11 och 1998/99:K231 yrkandena 12, 13 och 14, med

anledning av motion 1998/99:T809 yrkande 6 samt

med avslag på motionerna 1998/99:Ub3 yrkandena

1, 2 och 3, 1998/99:Ub210 yrkande 18,

1998/99:Ub246 yrkande 8, 1998/99:Ub454 yrkandena

12 och 13, 1998/99:Ub802 yrkande 1, 1998/99:K282

yrkande 5, 1998/99:T808 yrkande 12 och

1998/99:T818 yrkande 3 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts samt

lägger skrivelse 1997/98:176 till handlingarna,

2. beträffande ett fristående

kvalitetsinstitut

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub1 yrkande 17

och med anledning av motionerna 1997/98:Ub43

yrkande 5, 1998/99:Ub210 yrkande 5 och

1998/99:Ub227 yrkande 18 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

6. Förhållandena för funktionshindrade

studenter i högskolan (mom. 7)

Yvonne Andersson (kd), Erling Wälivaara (kd) och

Barbro Westerholm (fp) anför:

Den pågående utredningen om bemötandet av

funktionshindrade och det nyligen givna uppdraget

till Högskoleverket är mycket viktiga. Vi anser att

den utredning som Högskoleverket skall genomföra bör

avse att granska dessa studenters totala

studiesituation. Såväl lokalernas utformning som

kringservice och tillgång till tolkhjälp måste

uppmärksammas. Utredningen bör kartlägga

otillfredsställda stödbehov och överväga hur de som

är ansvariga för lokalutformningen vid universitet

och högskolor skall få tillräckliga kunskaper om

olika funktionshinder. Vad vi här har anfört bör

riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:Ub454

yrkande 11, 1998/99:Ub457, 1998/99:So376 yrkande 5

och 1998/99:So465 yrkande 23 som sin mening ge

regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under moment 7 bort hemställa

7. beträffande förhållandena för

funktionshindrade studenter i högskolan

att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:Ub454

yrkande 11, 1998/99:Ub457, 1998/99:So376 yrkande

5 och 1998/99:So465 yrkande 23 och med avslag på

motion 1998/99:So455 yrkande 8 som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

7. Avtal om ersättningar för klinisk

utbildning och forskning (mom. 8)

Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas Högström

(m), Per Bill (m) och Barbro Westerholm (fp) anför:

Vi anser att regeringen med det snaraste måste se

till att de nuvarande orättvisorna i fördelningen av

ersättningen för klinisk utbildning och forskning

undanröjs. För den framtida läkarförsörjningen i

Norrlandslänen är det av avgörande betydelse att en

hög kvalitet på läkarutbildning, forskning och

forskarutbildning i Umeå kan säkerställas även

framgent. För detta krävs en relevant

medelstilldelning som likställer Umeå universitet

med andra svenska lärosäten med motsvarande uppgift.

Vad vi här har anfört bör riksdagen med bifall till

motionerna 1998/99:Ub422 och 1998/99:Ub448 som sin

mening ge regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under moment 8 bort hemställa

8. beträffande avtal om ersättningar för

klinisk utbildning och forskning

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub422 och

1998/99: Ub448 som sin mening ger regeringen

till känna vad som ovan anförts,

Särskilda yttranden

1. Anslagen under utgiftsområde 16

Utbildning och universitetsforskning för

budgetåret 1999 (mom. 13)

Beatrice Ask, Lars Hjertén, Tomas Högström och Per

Bill (alla m) anför:

Moderata samlingspartiet har i motioner föreslagit

en alternativ budget för år 1999. Den framgår av

reservation 16 i finansutskottets betänkande

1998/99:FiU1. För utgiftsområde 16 föreslår vi där

en utgiftsram på 29 110 833 000 kr. Eftersom detta

avviker från det som finansutskottet har tillstyrkt,

har vi valt att inte reservera oss här men vill

redovisa vår inställning till utgiftsområdets budget

för 1999.

När det gäller verksamhetsområdet Barnomsorg, skola

och vuxenutbildning vill vi framhålla följande.

Kvalitetsfrågorna måste få en mer framskjuten plats

i den svenska skolan. Vi föreslår inrättande av ett

fristående nationellt kvalitetsinstitut för

uppföljning och utvärdering och en sammanslagning av

Skolverket och Statens institut för handikappfrågor

i skolan (SIH). Uppgifterna att svara för

uppföljning och utvärdering lyfts i huvudsak från

Skolverket till det nya kvalitetsinstitutet som i

vårt budgetalternativ tilldelas 200 miljoner kronor.

Anslaget till SIH utgår. I reservation 1 har vi

närmare utvecklat vår syn på ett fristående

kvalitetsinstitut.

Vi föreslår att anslaget A 2 Utveckling av

skolväsende och barnomsorg ökas med 8 miljoner

kronor. Medlen är bl.a. avsedda för

fortbildningsinsatser för lärare och

försöksverksamhet med IT i gymnasieskolan. Anslaget

A 3 Forskning inom skolväsendet tillförs också 8

miljoner kronor.

Moderata samlingspartiet har konsekvent drivit

frågor som rör den nya informationsteknikens

betydelse för utveckling, förnyelse och

modernisering. Den nya informationstekniken måste

införas och komma till användning i alla skolor och

på alla nivåer. Alla skolor skall vara anslutna till

Internet och kunna använda informationstekniken inom

undervisningen. I vårt budgetalternativ anslår vi

sammanlagt ca 3,5 miljarder kronor under den

kommande treårsperioden. För budgetåret 1999

föreslår vi 800 miljoner kronor under anslaget A 4

Program för IT i skolan, dvs. en ökning av anslaget

med 460 miljoner kronor.

Vi föreslår att det nya anslaget A 5 Förstärkning

av utbildning i storstadsregionerna utgår. De

specifika krav som bl.a. ställs i vissa

storstadsområden för att tillförsäkra alla elever en

god grundutbildning kan motivera specifika insatser.

Problemen skall dock inte lösas genom tillfälliga

statsbidrag och särskilda projekt. Vi anser att

utveckling och produktion av läromedel för elever

med handikapp är ett prioriterat område och föreslår

en ökning av anslaget A 7 med 1 miljon kronor. Vi

föreslår vidare att anslaget A 12 Bidrag till svensk

undervisning i utlandet ökas med 14 miljoner kronor.

De svenska skolorna i utlandet underlättar svenskars

möjligheter att tjänstgöra utomlands och de fungerar

också som betydelsefulla marknadsförare av Sverige.

När det gäller anslaget till Särskilda

utbildningsinsatser för vuxna anser vi att

regeringen överbetonar behovet av vuxenutbildning

och underskattar behovet av kvalificerad

eftergymnasial yrkesutbildning (KY). Vi anser att

antalet platser i KY-utbildningen bör utökas till 17

200. Vi föreslår vidare en besparing på sammanlagt

876 miljoner kronor på anslaget A 15. Antalet

platser i vuxenutbildningen bör minskas i den

omfattning som motsvarar vårt besparingsförslag och

vårt förslag till utökning av KY-utbildningen.

Som framgår av reservation 1 anser vi att

utbyggnaden av universitet och högskolor - både av

grundutbildning och av forskning och

forskarutbildning - skall ske i en takt som

motsvarar intresset bland de sökande och inte som i

dag utifrån politiska förtecken. Ett nytt anslag, B

57, bör inrättas från vilket lärosäten som har fler

sökande än studieplatser i grundutbildningen skall

kunna få utökade resurser. Vi anser att anslaget B

52 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor

skall avskaffas. Till det nya anslaget B 57 vill vi

anvisa 151 165 000 kr, vilket motsvarar de av

regeringen föreslagna anslagsposterna 1-6 under

B 52. Också för forskning och forskarutbildning vill

vi införa ett nytt anslag, B 56 Medel att fördela

för forskning och forskarutbildning. Till det vill

vi anslå 275 799 000 kr, i vilken summa ingår de av

regeringen föreslagna anslagsposterna 7, 8 och 9

under B 52. De blivande universiteten i Karlstad,

Växjö och Örebro bör få en ökning av sina anslag

till forskning och forskarutbildning, med 25, 10

respektive 10 miljoner kronor utöver regeringens

förslag för år 1999 och en ytterligare ökning

stegvis de två därpå följande åren. Högskolan i

Karlskrona/Ronneby bör ges möjlighet att bli en

komplett specialhögskola inom informationsteknik och

så småningom ett IT-universitet. Vi föreslår därför

10 miljoner kronor utöver regeringens förslag till

denna högskolas anslag till forskning och

forskarutbildning. Regeringens nya forskningsanslag

till Malmö högskola är för stort och bör minskas med

20 915 000 kr. Anslaget B 53 Forskning och

konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor

kan minskas med 50 miljoner kronor. Till Sunet vill

vi anvisa 20 miljoner kronor mer än regeringen

föreslagit. Som ett nationellt kunskaps- och

kompetenscentrum av yppersta slag skall Sunet verka

för att Internetkompetensen höjs i Sverige och

stödja och fördjupa det alltmer nödvändiga

samarbetet mellan de kommersiella

Internetleverantörerna.

I vår alternativa budget anslår vi sammanlagt 405

miljoner kronor mer än regeringen inom

verksamhetsområdet Nationella och internationella

forskningsresurser för förstärkning av

forskningsråden, internationellt forskningssamarbete

samt medel för dyrbar vetenskaplig utrustning. Vi

ökar anslagen till Humanistisk-samhällsvetenskapliga

forskningsrådet, Medicinska forskningsrådet,

Naturvetenskapliga forskningsrådet och

Teknikvetenskapliga forskningsrådet med 25 miljoner

kronor till vartdera rådet, en uppräkning med 100

miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Vi

anser att det förutvarande anslaget för Europeisk

forskningssamverkan skall återinföras och anslår

under ett nytt anslag på statsbudgeten, D 19, ett

belopp på 295 miljoner kronor. Enligt vår mening

finns det många skäl för internationell samverkan.

Fortsatta framsteg, inte minst inom naturvetenskap

och teknik, kräver sådana investeringar att de är

omöjliga för ett enskilt land att klara. På flera

områden krävs dessutom internationell lagstiftning

och standardisering, varför svenska initiativ i det

avseendet förutsätter deltagande i den

internationella forskningsmiljön. Anslaget Medel för

dyrbar vetenskaplig utrustning bör tillföras 10

miljoner kronor för att rädda användningen av de

högpresterande datorsystemen, s.k. superdatorer.

Beträffande området Gemensamma ändamål anser vi att

en besparing om 5 miljoner kronor är möjlig inom

anslaget E 2 Utvecklingsarbete inom

Utbildningsdepartementets område m.m. Vi föreslår

därför ett med detta belopp minskat anslag.

2. Anslagen under utgiftsområde 16

Utbildning och universitetsforskning för

budgetåret 1999 (mom. 13)

Yvonne Andersson och Erling Wälivaara (båda kd)

anför:

Kristdemokraterna har i motioner föreslagit en

alternativ budget för år 1999. Den framgår av

reservation 17 i finansutskottets betänkande

1998/99:

FiU1. För utgiftsområde 16 föreslår vi där en

utgiftsram på 28 663 747 000 kr. Eftersom detta

avviker från det som finansutskottet har tillstyrkt,

har vi valt att inte reservera oss här men vill

redovisa vår inställning till utgiftsområdets budget

för 1999.

När det gäller verksamhetsområdet Barnomsorg, skola

och vuxenutbildning föreslår vi att anslaget A 12

Bidrag till svensk undervisning i utlandet tillförs

ytterligare 10 miljoner kronor utöver regeringens

förslag. Vi anser att den av riksdagen beslutade

(prop. 1997/98:1 utg.omr. 16, bet. UbU1)

besparingen på 20 miljoner kronor drabbar

undervisningen vid de svenska utlandsskolorna hårt.

Vi kristdemokrater välkomnar satsningen på

vuxenutbildning och Kunskapslyftet som innebär att

motiverade människor får nya möjligheter till

kunskaper. Vi anser dock att den utbyggnadstakt som

regeringen förespråkar är alltför snabb, bl.a. finns

det en uttalad lärarbrist särskilt vad gäller

vuxenpedagogiskt utbildade lärare. Vi anser att

utbyggnadstakten bör vara 7 500 platser i stället

för regeringens förslag om 10 000 platser. Vi har

därför i vårt budgetalternativ minskat anslaget A 15

Särskilda utbildningsinsatser för vuxna med 80

miljoner kronor vilket motsvarar en minskning av

antalet platser med 2 500.

Vi välkomnar högskolesatsningen som regeringen gör,

men vill varna för att en alltför hög takt i

utbyggnaden innebär risk för att kvaliteten i

utbildningen blir lidande. Därför vill vi utöka

antalet platser i en något lugnare takt än den

regeringen föreslår. År 1999 bör det tillkomma 7 500

nya platser, och utbyggnaden bör fortsätta med lika

stort antal nya platser de två följande åren, alltså

även år 2000 och 2001. Därtill bör komma en särskild

satsning med 5 000 platser i storstäderna år 2000.

Samtliga dessa platser skall vara permanenta. Den

lugnare utbyggnadstakten ger också utrymme för att

förstärka forskarutbildningen med 50 miljoner

kronor, vilket bidrar till att öka antalet

disputerade lärare. Dessutom avsätter vi 50 miljoner

kronor till kompetensutveckling i pedagogik för

högskolans lärare. Konsekvensen av våra förslag är

att anslagen till universitet och högskolor minskas

med 317 miljoner kronor. Anslagsförändringarna som

vi föreslår bör fördelas mellan anslagen B 1-B 54.

Inom området Högskolemyndigheter vill vi öka

anslaget till Centrala

studiestödsnämnden med 20 miljoner kronor, eftersom

vi motsätter oss beslutet om höjd expeditionsavgift.

Tillskottet avser att kompensera det inkomstbortfall

som uppstår om avgiften inte höjs.

3. Anslagen under utgiftsområde 16

Utbildning och universitetsforskning för

budgetåret 1999 (mom. 13)

Sofia Jonsson (c) anför:

Centerpartiet har i motioner föreslagit en

alternativ budget för år 1999. Den framgår av

reservation 18 i finansutskottets betänkande

1998/99:FiU1. För utgiftsområde 16 föreslår vi där

en utgiftsram på 30 030 747 000 kr. Eftersom detta

avviker från det som finansutskottet har tillstyrkt,

har vi valt att inte reservera oss här men vill

redovisa vår inställning till utgiftsområdets budget

för 1999.

När det gäller anslagen under verksamhetsområdet

Barnomsorg, skola och vuxenutbildning har vi i vårt

budgetalternativ föreslagit en minskning av anslaget

A 1 Statens skolverk med 13 miljoner kronor eftersom

vi anser att beslutet att inrätta särskilda

utbildningsinspektörstjänster var ett steg i fel

riktning och att det bör återkallas. Ett fristående

kvalitetsinstitut bör inrättas. Vi har i reservation

4 närmare utvecklat vår syn på ett sådant institut.

Enligt vår uppfattning bör 10 miljoner kronor av

anslaget A 2 Utveckling av skolväsende och

barnomsorg avsättas för utveckling av läromedel för

elever med läs- och skrivsvårigheter. Vidare bör en

överföring på 7 miljoner kronor göras från detta

anslag till anslaget A 8 Forskning inom

skolväsendet. Sistnämnda anslag bör ökas med

sammanlagt 20 miljoner kronor. Forskningen om läs-

och skrivsvårigheter bör förstärkas genom ett

särskilt av Skolverket initierat projekt. För detta

ändamål har vi beräknat 10 miljoner kronor. Vidare

bör 10 miljoner kronor användas för att förstärka

den didaktiska forskningen. Skolverket bör ges i

uppdrag att tillsammans med lärarhögskolorna inrätta

professurer i didaktik. Medlen bör senare överföras

till de lärarhögskolor vid vilka professurerna

inrättas.

Regeringens förslag till anslag till universitet

och högskolor innebär att satsningar på de högskolor

som skall bli universitet uteblir. Detta är en ren

oförskämdhet. En förutsättning för de nya

universitetens framgång är att de får fortsätta att

expandera. Vårt budgetförslag innebär att Karlstads

universitet, Växjö universitet och Örebro

universitet utöver regeringens förslag för 1999

tillförs 25 miljoner kronor vardera under anslagen

till forskning och forskarutbildning och att

Mitthögskolan också tillförs ytterligare 25 miljoner

kronor för forskning. Även Högskolan i

Karlskrona/Ronneby, som har tilldelats

vetenskapsområdet Teknik, bör tillföras ytterligare

10 miljoner kronor för forskning och

forskarutbildning. Anslaget B 52 kan samtidigt

minskas med 10 miljoner kronor.

4. Anslagen under utgiftsområde 16

Utbildning och universitetsforskning för

budgetåret 1999 (mom. 13)

Barbro Westerholm (fp) anför:

Folkpartiet har i motioner föreslagit en alternativ

budget för år 1999. Den framgår av reservation 19 i

finansutskottets betänkande 1998/99:FiU1. För

utgiftsområde 16 föreslår vi där en utgiftsram på

28 471 miljoner kronor. Eftersom detta avviker från

det som finansutskottet har tillstyrkt, har vi valt

att inte reservera oss här men vill redovisa vår

inställning till utgiftsområdets budget för 1999.

När det gäller anslagen under verksamhetsområdet

Barnomsorg, skola och vuxenutbildning vill vi

framhålla följande.

Det är viktigt att det finns tillgång till svenska

skolor utomlands. Svenska barn som bor utomlands bör

ses som en framtida resurs för Sverige. I vårt

budgetalternativ tillför vi därför anslaget A 12

Bidrag till svensk undervisning i utlandet 20

miljoner kronor. Verksamheten inom Kunskapslyftet

har hittills påverkats av ett uppdämt behov, men

enligt vår mening kan volymen i ett

fortvarighetstillstånd bedömas ligga ca 25 % under

den nuvarande nivån. Vi föreslår en minskning av

anslaget A 15 Särskilda utbildningsinsatser för

vuxna med 1 125 miljoner kronor.

Vi anser det avgörande att undervisningen och

forskningen vid universitet och högskolor håller god

kvalitet. Utan disputerade lärare kan inte våra

lärosäten erbjuda den vetenskapliga kvalitet på

undervisningen som studenterna har rätt till.

Anslagen till universitet och högskolor bör enligt

vår mening utökas med 210 miljoner kronor för

kvalitetssäkring av undervisningen. Vidare bör det

tillföras 100 miljoner kronor att fördelas till

universitet och högskolor för anställning av

doktorander. Vi vill dessutom anslå 95 miljoner

kronor för att lärosätena skall kunna bedriva

sommarkurser. Av praktiska skäl föreslår vi att

dessa ökningar, sammanlagt 405 miljoner kronor, görs

på anslaget B 52.

Inom området Högskolemyndigheter anslår vi

ytterligare 20 miljoner kronor till Centrala

studiestödsnämnden. Vi motsätter oss en höjning av

expeditionsavgiften vid CSN och kompenserar för

intäktsbortfallet med en ökning av anslaget.

Neddragningen under förra mandatperioden på

forskningsrådens anslag anser vi vara oacceptabel.

Inom verksamhetsområdet Nationella och

internationella forskningsresurser tillför vi därför

Forskningsrådsnämnden 230 miljoner kronor som

nämnden får fördela bland de olika forskningsråden.

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om ändring i skollagen

(1985:1100)

Förslag till lag om ändring i högskolelagen

(1992:1434)

Förslag till beslut om anslag inom

utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning

1 000-tal kronor

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens

förslag

till anslagsfördelning.

------------------------------------------------------------

Verksamhetsområde Utskottets

------------------------------------------------------------

Anslag förslag

------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------

A Barnomsorg, skola och vuxenutbildning

------------------------------------------------------------

1 Statens skolverk (ram) 270 481

------------------------------------------------------------

2 Utveckling av skolväsende och barnomsorg 297 736

(ram)

------------------------------------------------------------

3 Forskning inom skolväsendet (ram) 8 040

------------------------------------------------------------

4 Program för IT i skolan (ram) 340 000

------------------------------------------------------------

5 Förstärkning av utbildning i 110 000

storstadsregionerna (ram)

------------------------------------------------------------

6 Statens institut för handikappfrågor i 119 351

skolan (ram)

------------------------------------------------------------

7 Skolutveckling och produktion av läromedel 21 361

för elever med handikapp (ram)

------------------------------------------------------------

8 Specialskolor och resurscenter (ram) 432 580

------------------------------------------------------------

9 Särskilda insatser på skolområdet (ram) 271 351

------------------------------------------------------------

10 Sameskolstyrelsen (ram) 34 408

------------------------------------------------------------

------------------------------------------------------------

11 Bidrag till viss verksamhet motsvarande 122 531

grundskola och gymnasieskola (ram)

------------------------------------------------------------

12 Bidrag till svensk undervisning i utlandet 72 346

(ram)

------------------------------------------------------------

13 Statens skolor för vuxna (ram) 39 343

------------------------------------------------------------

14 Bidrag till viss verksamhet inom 142 483

vuxenutbildning (ram)

------------------------------------------------------------

15 Särskilda utbildningsinsatser för vuxna 4 508 566

(ram)

------------------------------------------------------------

16 Svenska EU-programkontoret för utbildning 11 915

och kompetensutveckling (ram)

------------------------------------------------------------

------------------------------------

B Universitet och högskolor m.m.

------------------------------------------------------------

1 Uppsala universitet: Grundutbildning (ram) 767 778

------------------------------------------------------------

2 Uppsala universitet: Forskning och 971 152

forskarutbildning (ram)

------------------------------------------------------------

3 Lunds universitet: Grundutbildning (ram) 1 021 779

------------------------------------------------------------

4 Lunds universitet: Forskning och 977 719

forskarutbildning (ram)

------------------------------------------------------------

5 Göteborgs universitet: Grundutbildning 934 914

(ram)

------------------------------------------------------------

6 Göteborgs universitet: Forskning och 795 590

forskarutbildning (ram)

------------------------------------------------------------

7 Stockholms universitet: Grundutbildning 664 487

(ram)

------------------------------------------------------------

8 Stockholms universitet: Forskning och 787 066

forskarutbildning (ram)

------------------------------------------------------------

9 Umeå universitet: Grundutbildning (ram) 696 244

------------------------------------------------------------

10 Umeå universitet: Forskning och 551 157

forskarutbildning (ram)

------------------------------------------------------------

------------------------------------------------------------

11 Linköpings universitet: Grundutbildning 673 278

(ram)

------------------------------------------------------------

12 Linköpings universitet: Forskning och 359 011

forskarutbildning (ram)

------------------------------------------------------------

13 Karolinska institutet: Grundutbildning 284 051

(ram)

------------------------------------------------------------

14 Karolinska institutet: Forskning och 612 081

forskarutbildning (ram)

------------------------------------------------------------

15 Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning 692 578

(ram)

------------------------------------------------------------

16 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och 524 621

forskarutbildning (ram)

------------------------------------------------------------

17 Luleå tekniska universitet: Grundutbildning 365 143

(ram)

------------------------------------------------------------

18 Luleå tekniska universitet: Forskning och 182 953

forskarutbildning (ram)

------------------------------------------------------------

19 Karlstads universitet: Grundutbildning 287 585

(ram)

------------------------------------------------------------

20 Karlstads universitet: Forskning och 52 913

forskarutbildning (ram)

------------------------------------------------------------

21 Växjö universitet: Grundutbildning (ram) 239 841

------------------------------------------------------------

22 Växjö universitet: Forskning och 53 025

forskarutbildning (ram)

------------------------------------------------------------

23 Örebro universitet: Grundutbildning (ram) 292 056

------------------------------------------------------------

24 Örebro universitet: Forskning och 53 136

forskarutbildning (ram)

------------------------------------------------------------

25 Mitthögskolan: Grundutbildning (ram) 408 299

------------------------------------------------------------

26 Mitthögskolan: Forskning (ram) 52 628

------------------------------------------------------------

27 Högskolan i Karlskrona/Ronneby: 136 079

Grundutbildning (ram)

------------------------------------------------------------

28 Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Forskning 21 381

och forskarutbildning (ram)

------------------------------------------------------------

29 Malmö högskola: Grundutbildning (ram) 374 126

------------------------------------------------------------

30 Malmö högskola: Forskning (ram) 50 915

------------------------------------------------------------

31 Danshögskolan: Grundutbildning (ram) 22 730

------------------------------------------------------------

32 Dramatiska institutet: Grundutbildning 54 675

(ram)

------------------------------------------------------------

33 Högskolan i Borås: Grundutbildning (ram) 167 702

------------------------------------------------------------

34 Högskolan Dalarna: Grundutbildning (ram) 201 985

------------------------------------------------------------

35 Högskolan på Gotland: Grundutbildning (ram) 57 697

------------------------------------------------------------

36 Högskolan i Gävle: Grundutbildning (ram) 197 973

------------------------------------------------------------

37 Högskolan i Halmstad: Grundutbildning (ram) 137 379

------------------------------------------------------------

38 Högskolan i Kalmar: Grundutbildning (ram) 218 695

------------------------------------------------------------

39 Högskolan Kristianstad: Grundutbildning 155 421

(ram)

------------------------------------------------------------

------------------------------------------------------------

40 Högskolan i Skövde: Grundutbildning (ram) 138 131

------------------------------------------------------------

41 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla: 115 526

Grundutbildning (ram)

------------------------------------------------------------

42 Idrottshögskolan i Stockholm: 34 884

Grundutbildning (ram)

------------------------------------------------------------

43 Konstfack: Grundutbildning (ram) 98 599

------------------------------------------------------------

44 Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning 46 461

(ram)

------------------------------------------------------------

45 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: 87 506

Grundutbildning (ram)

------------------------------------------------------------

46 Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning 284 727

(ram)

------------------------------------------------------------

47 Mälardalens högskola: Grundutbildning (ram) 295 865

------------------------------------------------------------

48 Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning 13 728

(ram)

------------------------------------------------------------

49 Södertörns högskola: Grundutbildning (ram) 148 737

------------------------------------------------------------

50 Teaterhögskolan i Stockholm: 22 332

Grundutbildning (ram)

------------------------------------------------------------

51 Enskilda och kommunala högskoleutbildningar 1 488 850

m.m. (ram)

------------------------------------------------------------

52 Särskilda utgifter inom universitet och 336 612

högskolor m.m. (ram)

------------------------------------------------------------

53 Forskning och konstnärligt 198 838

utvecklingsarbete vid vissa högskolor (ram)

------------------------------------------------------------

54 Sunet (ram) 34 995

------------------------------------------------------------

55 Ersättningar för klinisk utbildning och 1 056 161

forskning (ram)

------------------------------------------------------------

------------------------------------

C Högskolemyndigheter

------------------------------------------------------------

1 Högskoleverket (ram) 129 113

------------------------------------------------------------

2 Verket för högskoleservice (ram) 10 177

------------------------------------------------------------

3 Centrala studiestödsnämnden (ram) 313 566

------------------------------------------------------------

----------------------------------------

D Nationella och internationella

forskningsresurser

------------------------------------------------------------

1 Forskningsrådsnämnden: Forskning och 90 585

forskningsinformation (ram)

------------------------------------------------------------

2 Forskningsrådsnämnden: Förvaltning (ram) 22 200

------------------------------------------------------------

3 Humanistisk-samhällsvetenskapliga 206 546

forskningsrådet:

Forskning (ram)

------------------------------------------------------------

4 Humanistisk-samhällsvetenskapliga 10 777

forskningsrådet:

Förvaltning (ram)

------------------------------------------------------------

5 Medicinska forskningsrådet: Forskning (ram) 336 658

------------------------------------------------------------

6 Medicinska forskningsrådet: Förvaltning 10 336

(ram)

------------------------------------------------------------

7 Naturvetenskapliga forskningsrådet: 722 029

Forskning (ram)

------------------------------------------------------------

8 Naturvetenskapliga forskningsrådet: 20 656

Förvaltning (ram)

------------------------------------------------------------

9 Teknikvetenskapliga forskningsrådet: 241 402

Forskning (ram)

------------------------------------------------------------

10 Teknikvetenskapliga forskningsrådet: 8 415

Förvaltning (ram)

------------------------------------------------------------

11 Rymdforskning (ram) 121 446

------------------------------------------------------------

12 Kungl. biblioteket (ram) 196 145

------------------------------------------------------------

13 Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek 8 360

(ram)

------------------------------------------------------------

14 Institutet för rymdfysik (ram) 38 056

------------------------------------------------------------

15 Polarforskningssekretariatet (ram) 22 670

------------------------------------------------------------

16 Rådet för forsknings- och 11 556

utvecklingssamarbete mellan Sverige och EU

(ram)

------------------------------------------------------------

17 Särskilda utgifter för forskningsändamål 86 516

(ram)

------------------------------------------------------------

18 Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning 64 130

(ram)

------------------------------------------------------------

------------------------------------

E Gemensamma ändamål

------------------------------------------------------------

1 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco 37 162

m.m. (ram)

------------------------------------------------------------

2 Utvecklingsarbete inom 19 959

Utbildningsdepartementets område m.m. (ram)

------------------------------------------------------------

------------------------------------------------------------

Summa för utgiftsområdet 29 030 747

------------------------------------------------------------

------------------------------------------------------------

Förslag till anslag inom utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning

1000-tal kronor

-------------------------------------------------------------------------------

Anslag (ram) Regeringens Oppositionsp

förslag

-------------------------------------------------------------------------------

m kd c fp mp

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

A Barnomsorg och vuxenutbildning

-------------------------------------------------------------------------------

A 1 Statens skolverk 270 481

-------------------------------------------------------------------------------

A 2 Utveckling av skolväsende och barnomsorg 297 736 +8 000

000

-------------------------------------------------------------------------------

A 3 Forskning inom skolväsendet 8 040 +8 000

-------------------------------------------------------------------------------

A 4 Program för IT i skolan 340 000 +460 000

-------------------------------------------------------------------------------

A 5 Förstärkning av utbildning i 110 000 -110 000

storstadsregionerna

-------------------------------------------------------------------------------

A 6 Statens institut för handikappfrågor i 119 351 -119 351

skolan

-------------------------------------------------------------------------------

A 7 Skolutveckling och produktion av läromedel 21 361 +1 000

för elever med handikapp

-------------------------------------------------------------------------------

A 8 Specialskolor och resurscenter 432 580

-------------------------------------------------------------------------------

A 9 Särskilda insatser på skolområdet 271 351

-------------------------------------------------------------------------------

A Sameskolstyrelsen 34 408

10

-------------------------------------------------------------------------------

A Bidrag till viss verksamhet motsvarande 122 531

11 grundskola och gymnasieskola

-------------------------------------------------------------------------------

A Bidrag till svensk undervisning i utlandet 72 346 +14 000 +10 000

12

-------------------------------------------------------------------------------

A Statens skolor för vuxna 39 343

13

-------------------------------------------------------------------------------

A Bidrag till viss verksamhet inom 142 483

14 vuxenutbildning

-------------------------------------------------------------------------------

A Särskilda utbildningsinsatser för vuxna 4 508 566 -876 000 -80 000

15

-------------------------------------------------------------------------------

A Svenska EU-programkontoret för utbildning 11 915

16 och kompetensutveckling

-------------------------------------------------------------------------------

A Nationellt kvalitetsinstitut (nytt anslag) +200 000

17

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

B Universitet och högskolor

-------------------------------------------------------------------------------

B 1 Uppsala universitet: Grundutbildning 767 778

-------------------------------------------------------------------------------

B 2 Uppsala universitet: Forskning och 971 152

forskarutbildning

-------------------------------------------------------------------------------

B 3 Lunds universitet: Grundutbildning 1 021 779

-------------------------------------------------------------------------------

B 4 Lunds universitet: Forskning och 977 719

forskarutbildning

-------------------------------------------------------------------------------

B 5 Göteborgs universitet: Grundutbildning 934 914

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

B 6 Göteborgs universitet: Forskning och 795 590

forskarutbildning

-------------------------------------------------------------------------------

B 7 Stockholms universitet: Grundutbildning 664 487

-------------------------------------------------------------------------------

B 8 Stockholms universitet: Forskning och 787 066

forskarutbildning

-------------------------------------------------------------------------------

B 9 Umeå universitet: Grundutbildning 696 244

-------------------------------------------------------------------------------

B Umeå universitet: Forskning och 551 157

10 forskarutbildning

-------------------------------------------------------------------------------

B Linköpings universitet: Grundutbildning 673 278

11

-------------------------------------------------------------------------------

B Linköpings universitet: Forskning och 359 011

12 forskarutbildning

-------------------------------------------------------------------------------

B Karolinska institutet: Grundutbildning 284 051

13

-------------------------------------------------------------------------------

B Karolinska institutet: Forskning och 612 081

14 forskarutbildning

-------------------------------------------------------------------------------

B Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning 692 578

15

-------------------------------------------------------------------------------

B Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och 524 621

16 forskarutbildning

-------------------------------------------------------------------------------

B Luleå tekniska universitet: 365 143

17 Grundutbildning

-------------------------------------------------------------------------------

B Luleå tekniska universitet: Forskning och 182 953

18 forskarutbildning

-------------------------------------------------------------------------------

B Karlstads universitet: Grundutbildning 287 585

19

-------------------------------------------------------------------------------

B Karlstads universitet: Forskning och 52 913 +25 000

20 forskarutbildning

-------------------------------------------------------------------------------

B Växjö universitet: Grundutbildning 239 841

21

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

B Växjö universitet: Forskning och 53 025 +10 000

22 forskarutbildning

-------------------------------------------------------------------------------

B Örebro universitet: Grundutbildning 292 056

23

-------------------------------------------------------------------------------

B Örebro universitet: Forskning och 53 136 +10 000

24 forskarutbildning

-------------------------------------------------------------------------------

B Mitthögskolan: Grundutbildning 408 299

25

-------------------------------------------------------------------------------

B Mitthögskolan: Forskning 52 628

26

-------------------------------------------------------------------------------

B Högskolan i Karlskrona/Ronneby: 136 079

27 Grundutbildning

-------------------------------------------------------------------------------

B Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Forskning 21 381 +10 000

28 och forskarutbildning

-------------------------------------------------------------------------------

B Malmö högskola: Grundutbildning 374 126

29

-------------------------------------------------------------------------------

B Malmö högskola: Forskning 50 915 -20 915

30

-------------------------------------------------------------------------------

B Danshögskolan: Grundutbildning 22 730

31

-------------------------------------------------------------------------------

B Dramatiska institutet: Grundutbildning 54 675

32

-------------------------------------------------------------------------------

B Högskolan i Borås: Grundutbildning 167 702

33

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

B Högskolan Dalarna: Grundutbildning 201 985

34

-------------------------------------------------------------------------------

B Högskolan på Gotland: Grundutbildning 57 697

35

-------------------------------------------------------------------------------

B Högskolan i Gävle: Grundutbildning 197 973

36

-------------------------------------------------------------------------------

B Högskolan i Halmstad: Grundutbildning 137 379

37

-------------------------------------------------------------------------------

B Högskolan i Kalmar: Grundutbildning 218 695

38

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

B Högskolan Kristianstad: Grundutbildning 155 421

39

-------------------------------------------------------------------------------

B Högskolan i Skövde: Grundutbildning 138 131

40

-------------------------------------------------------------------------------

B Högskolan i Trollhättan/Uddevalla: 115 526

41 Grundutbildning

-------------------------------------------------------------------------------

B Idrottshögskolan i Stockholm: 34 884

42 Grundutbildning

-------------------------------------------------------------------------------

B Konstfack: Grundutbildning 98 599

43

-------------------------------------------------------------------------------

B Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning 46 461

44

-------------------------------------------------------------------------------

B Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: 87 506

45 Grundutbildning

-------------------------------------------------------------------------------

B Lärarhögskolan i Stockholm: 284 727

46 Grundutbildning

-------------------------------------------------------------------------------

B Mälardalens högskola: Grundutbildning 295 865

47

-------------------------------------------------------------------------------

B Operahögskolan i Stockholm: 13 728

48 Grundutbildning

-------------------------------------------------------------------------------

B Södertörns högskola: Grundutbildning 148 737

49

-------------------------------------------------------------------------------

B Teaterhögskolan i Stockholm: 22 332

50 Grundutbildning

-------------------------------------------------------------------------------

B Enskilda och kommunala 1 488 850

51 högskoleutbildningar m.m.

-------------------------------------------------------------------------------

B Särskilda utgifter inom universitet och 336 612 -336 612

52 högskolor m.m.

-------------------------------------------------------------------------------

B Forskning och konstnärligt 198 838 -50 000

53 utvecklingsarbete vid vissa

högskolor

-------------------------------------------------------------------------------

B Sunet 34 995 +20 000

54

-------------------------------------------------------------------------------

B Ersättningar för klinisk utbildning och 1 056 161

55 forskning

-------------------------------------------------------------------------------

B Medel att fördela för forskning och +275 799

56 forskarutbildning (nytt anslag)

-------------------------------------------------------------------------------

B Medel att fördela för grundutbildning och +151 165

57 internationell utveckling m.m.

(nytt anslag)

-------------------------------------------------------------------------------

B Besparingar på anslag till universitet och -317

58 högskolor m.m. (B 1-B 54) (nytt 000

anslag)

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

C Högskolemyndigheter

-------------------------------------------------------------------------------

C 1 Högskoleverket 129 113

-------------------------------------------------------------------------------

C 2 Verket för högskoleservice 10 177

-------------------------------------------------------------------------------

C 3 Centrala studiestödsnämnden 313 566 +20 000

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

D Nationella och internationella

forskningsresurser

-------------------------------------------------------------------------------

D 1 Forskningsrådsnämnden: Forskning och 90 585

forskningsinformation

-------------------------------------------------------------------------------

D 2 Forskningsrådsnämnden: Förvaltning 22 200

000

-------------------------------------------------------------------------------

D 3 Humanistisk-samhällsvetenskapliga 206 546 +25 000

forskningsrådet: Forskning

-------------------------------------------------------------------------------

D 4 Humanistisk-samhällsvetenskapliga 10 777

forskningsrådet: Förvaltning

-------------------------------------------------------------------------------

D 5 Medicinska forskningsrådet: Forskning 336 658 +25 000

-------------------------------------------------------------------------------

D 6 Medicinska forskningsrådet: Förvaltning 10 336

-------------------------------------------------------------------------------

D 7 Naturvetenskapliga forskningsrådet: 722 029 +25 000

Forskning

-------------------------------------------------------------------------------

D 8 Naturvetenskapliga forskningsrådet: 20 656

Förvaltning

-------------------------------------------------------------------------------

D 9 Teknikvetenskapliga forskningsrådet: 241 402 +25 000

Forskning

-------------------------------------------------------------------------------

D Teknikvetenskapliga forskningsrådet: 8 415

10 Förvaltning

-------------------------------------------------------------------------------

D Rymdforskning 121 446

11

-------------------------------------------------------------------------------

D Kungl. biblioteket 196 145

12

-------------------------------------------------------------------------------

D Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek 8 360

13

-------------------------------------------------------------------------------

D Institutet för rymdfysik 38 056

14

-------------------------------------------------------------------------------

D Polarforskningssekretariatet 22 670

15

-------------------------------------------------------------------------------

D Rådet för forsknings- och 11 556

16 utvecklingssamarbete mellan Sverige och EU

-------------------------------------------------------------------------------

D Särskilda utgifter för forskningsändamål 86 516

17

-------------------------------------------------------------------------------

D Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning 64 130 +10 000

18

-------------------------------------------------------------------------------

D Europeisk forskningssamverkan (nytt +295 000

19 anslag)

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

E Gemensamma ändamål

-------------------------------------------------------------------------------

E 1 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco 37 162

m.m.

-------------------------------------------------------------------------------

E 2 Utvecklingsarbete inom 19 959 -5 000

Utbildningsdepartementets område m.m.

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

Summa 29 030 747 +80 086 -367

för 000

utgiftsområdet

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

Anm. Fp:s här angivna ram är 110 miljoner kronor större än motsvarande belopp

betänkandet 1998/99:FiU1. Enligt motion 1998/99:Sf634 yrkande 11 bör anslaget A