Bet. 1998/99:UbU10

Utbildningsutskottets betänkande

1998/99:UBU10

Förskoleverksamhet

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1998/99

UbU10

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet närmare 50

motionsyrkanden från allmänna motionstiden hösten

1998 om förskoleverksamheten, dvs. förskola,

familjedaghem och kompletterande förskoleverksamhet

(öppen förskola). Yrkandena rör bl.a. rätten att

delta i förskoleverksamhet, valfrihet och

alternativa former av förskoleverksamhet, förskolans

läroplan och personalen i förskolan. Samtliga

motionsyrkanden avstyrks. Reservationer finns från

m, kd, c och fp.

Motionerna

1998/99:Ub220 av Jan Backman (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att förordningen

(1996:1206) om fristående skolor även skall gälla

förskolor.

1998/99:Ub226 av Sofia Jonsson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen, i enlighet med vad i motionen

anförts, hos regeringen begär förslag till ett

regelverk som möjliggör för enskilda förskolor och

familjedaghem som uppfyller läroplanens krav att

ansluta sig till densamma,

2. att riksdagen, i enlighet med vad i motionen

anförts, hos regeringen begär förslag till ett

regelverk för fristående förskolor i likhet med dem

som gäller för fristående skolor,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om etableringsfrihet

för alternativa barnomsorgsformer,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om särskilda riktlinjer

till förskollärare i läroplanen.

1998/99:Ub229 av Christina Axelsson och Ann-Marie

Fagerström (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att familjedaghemmen bör omfattas av

läroplanen för förskolan.

1998/99:Ub230 av Inger Segelström m.fl. (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om billigare

barnomsorg på sikt.

1998/99:Ub243 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om föräldrars och barns

rätt till valfrihet och mångfald när det gäller

barn- och fritidsomsorg,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en läroplan som

inbegriper förskola, familjedaghem och öppen

förskola,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en större betoning

av barns känslomässiga behov och lekbehov i

läroplanen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att värdegrunden i

läroplanen för förskolan, i likhet med läroplanen

för grundskolan, skall hänvisa till den kristna

traditionen i vårt land och den etik som bygger på

denna tradition,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att en ansats bör

göras för att säkra kompetensen hos all personal

inom barnomsorg och skola för att se och upptäcka -

att tolka - barns signaler när barn far illa,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att uppmärksamma

familjedaghemmens behov för att därmed säkra

valmöjligheter för föräldrar,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om betydelsen av öppen

förskoleverksamhet i kommunerna,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att det är

förskollärarna som har det pedagogiska ansvaret för

att läroplanens mål uppfylls i förskolan.

1998/99:Ub245 av Matz Hammarström m.fl. (mp, fp)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att

alla barn i Sverige skall ha rätt att delta i

förskoleverksamhet oberoende av om deras föräldrar

arbetar, är arbetslösa, studerar eller är hemma med

mindre syskon.

1998/99:Ub249 av Maria Larsson (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om kommunal

försöksverksamhet med kommunal ersättning för vård

av egna barn i åldern 1-5 år,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om lagstöd för

införande av möjlighet att ge kommunal ersättning

för vård av egna barn i åldern 1-5 år.

1998/99:Ub256 av Margareta Israelsson m.fl. (s, m,

v, kd, c, fp, mp) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av barnomsorg och skolbarnsomsorg

för romska barn.

1998/99:Ub260 av Lena Sandlin (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av att göra

barnomsorgen tillgänglig för alla - även för dem som

arbetar under kvällar och helger.

1998/99:Ub261 av Ingrid Burman och Maggi Mikaelsson

(v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att förskollärare på

sikt skall bli den enda personalkategorin i

förskolan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att de som är

anställda i förskolan men saknar

förskollärarutbildning skall kunna få vidareutbilda

sig till detta,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om förslag till

vidareutbildning av personal i förskolan med sikte

på att en enhetlig personalkategori skall arbeta i

förskolan,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att förskolechefens

ansvar och pedagogiska kompetens bör skrivas in i

läroplanen för förskolan 1-5 år (Lpfö).

1998/99:Ub264 av Margareta Israelsson m.fl. (s, m,

v, kd, c, fp, mp) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att alla barn som bor i Sverige skall ha

rätt till en plats i barnomsorgen, oavsett om

föräldrarna arbetar eller blivit arbetslösa.

1998/99:Ub266 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

ändring av socialtjänstlagen rörande alla barns rätt

till barnomsorg i enlighet med vad som anförts i

motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om erforderlig

pedagogisk kompetens i arbetslaget inom förskolan,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av psykolog-

och kuratorstöd inom förskolan.

1998/99:Ub268 av Barbro Westerholm m.fl. (fp) vari

yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att ansvariga för

den pedagogiska verksamheten inom förskolan skall

vara förskollärare,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om vikten av tydliga

mål för den pedagogiska verksamheten i förskolan,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om vikten av att

samtliga barn erbjuds en plats inom den pedagogiskt

inriktade förskolan,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att chefen inom

förskolan skall vara en pedagogiskt utbildad ledare,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om vikten av att

ständigt utvärdera samarbetet mellan föräldrar och

personal inom förskolan,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om vikten av att de

barnskötare som i dag arbetar inom förskolan ges

möjlighet till vidareutbildning till förskollärare.

1998/99:Ub276 av Inger Davidson m.fl. (kd, s, m, v,

c, fp, och mp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om barnomsorgslagens

allmänna råd,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om personal- och

arbetssituationen inom barnomsorgen.

1998/99:Ub801 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari

yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om införande av mål och

planer för den pedagogiska verksamheten i

barnomsorg, förskola och grundskola,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av en

komplettering av läroplanen för förskolan,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av tydligt

tillsynsansvar för Skolverket och kommunerna vad

avser verksamheter inom förskolan,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om åtgärder i

utbildning av förskollärare för ökade kunskaper i

metodik och organisation vid föräldraaktiva

förskolor.

1998/99:Sf214 av Ulf Kristersson m.fl. (m) vari

yrkas

3. att riksdagen beträffande stöd till barnomsorgen

som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts.

1998/99:Sf255 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om föräldrarnas

självklara rätt att välja omsorgsform för sina barn,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om kvaliteten inom den

kommunala barnomsorgen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om förskolan.

1998/99:Sf612 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om lagreglering av

modersmålsstödet i förskolan.

1998/99:Sf634 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om pedagogisk

förskola.

1998/99:So309 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari

yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om rätten att bli

kommunal dagbarnvårdare.

Utskottet

Utskottet behandlar i detta betänkande närmare 50

motionsyrkanden från allmänna motionstiden 1998 om

förskoleverksamheten, dvs. förskola, familjedaghem

och kompletterande förskoleverksamhet (öppen

förskola).

Som en bakgrund till behandlingen av dessa för

utskottet relativt nya frågor redovisas

inledningsvis och i korthet följande.

Den 1 juli 1996 överfördes ansvaret inom

Regeringskansliet för förskoleverksamheten och

skolbarnsomsorgen från Socialdepartementet till

Utbildningsdepartementet. Efter förslag av

regeringen beslutade riksdagen hösten 1997 att

bestämmelserna i socialtjänstlagen (1980:620) om

verksamheterna skulle så gott som oförändrade

flyttas över till skollagen (1985:1100) och där

inarbetas i ett särskilt kapitel, nämligen 2 a kap.

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg (prop.

1997/98:6, bet. UbU5, rskr. 107). I ett nytt

skollagskapitel, 2 b kap., infördes bestämmelser om

förskoleklassen, en egen skolform bildad av den

tidigare s.k. sexårsverksamheten inom förskolan. De

nya bestämmelserna i skollagen trädde i kraft den 1

januari 1998. Från samma tidpunkt övertog Skolverket

tillsynsansvaret för förskoleverksamheten och

skolbarnsomsorgen från Socialstyrelsen och

länsstyrelserna.

En läroplan för förskolan, den första i sitt slag,

trädde i kraft den 1 augusti 1998, efter riksdagens

godkännande våren 1998 (prop. 1997/98:93, bet.

UbU16, rskr. 270). Läroplanen (Lpfö 98) gäller för

de förskolor för vilka kommunen är huvudman. Den

skall även ligga till grund för bedömningen av

kvalitetskravet vid tillståndsprövningen av enskilda

förskolor och vara vägledande för familjedaghemmens

verksamhet. Förskolans läroplan är till sin struktur

uppbyggd på i huvudsak samma sätt som övriga

läroplaner på skolans område och har formen av en

förordning.

Rätten att delta i förskoleverksamhet

Enligt skollagen svarar varje kommun för att barn

som är bosatta i Sverige och som stadigvarande

vistas i kommunen erbjuds förskoleverksamhet (2 a

kap. 1 §). Förskoleverksamhet skall tillhandahållas

i den omfattning det behövs med hänsyn till

föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller

barnets eget behov (2 a kap. 6 §). Kommunerna har

rätt att ta ut skäliga avgifter för plats i förskola

och familjedaghem som kommunen anordnar (2 a kap. 10

§). Som nämnts inledningsvis återfanns motsvarande

bestämmelser tidigare, före den 1 januari 1998, i

socialtjänstlagen (1980:620).

I flera motioner framställs yrkanden om att alla

barn bör ha rätt att delta i förskoleverksamhet.

Vänsterpartiet betonar i motion 1998/99:Ub266 att

grunden till ett livslångt lärande läggs redan i

förskolan. Det är då självklart att förskolan måste

vara tillgänglig för alla. Mot den bakgrunden måste

gällande lagregler ändras så att alla barns rätt

till barnomsorg tydliggörs (yrk. 1). Förälders

arbetslöshet, deltidsarbete eller föräldraledighet

skall inte kunna begränsa denna rätt. Det är barnens

behov av pedagogisk verksamhet som måste styra, inte

föräldrarnas behov av barntillsyn.

I motion 1998/99:Sf634 påtalar Folkpartiet att

många av de barn som allra mest skulle behöva den

pedagogiska förskolan i dag är utestängda. Antingen

har barnen inte rätt till plats på grund av att inte

båda föräldrarna arbetar, eller också är avgifterna

så höga att föräldrarna inte har råd. Samtidigt

pågår försöksverksamhet med deltidsförskolor för

dessa barn med hjälp av olika projektpengar. Ett

erbjudande om pedagogisk deltidsförskola till alla

barn bör inordnas i den ordinarie kommunala

planeringen och budgeten, anser motionärerna (yrk.

10). Också i motion 1998/99:Ub268 (fp) yrkande 4

understryks vikten av att samtliga barn från tre års

ålder erbjuds en plats inom den pedagogiskt

inriktade förskolan. Alla barn bör få denna

möjlighet att utvecklas. På ett tidigt stadium kan

då även barn med särskilda behov uppmärksammas.

Likaså begärs i motionerna 1998/99:Ub264 (s, m, v,

kd, c, fp, mp) och 1998/99:Ub245 (mp, fp) att

riksdagen gör ett uttalande om att alla barn som bor

i Sverige skall ha rätt att delta i

förskoleverksamhet. Detta skall gälla oavsett om

föräldrarna arbetar eller har blivit arbetslösa

eller, som tilläggs i den senare motionen, studerar

eller är hemma med yngre syskon.

Barnomsorgen bör enligt motion 1998/99:Ub260 (s)

vara tillgänglig för alla, även för föräldrar som

arbetar under kvällar och helger.

Lägre avgifter i barnomsorgen efterfrågas i motion

1998/99:Ub230 (s). Motionärerna skriver att det

främsta argumentet för detta är alla barns rätt till

en bra start i det livslånga lärandet. Ett annat

skäl är möjligheten för kvinnor att arbeta heltid

utan att de därmed får ökade barnomsorgskostnader

som äter upp hela den nya förtjänsten.

U t s k o t t e t har tidigare vid flera

tillfällen behandlat frågor om rätten att delta i

förskoleverksamhet (bet. 1997/98:UbU5 och UbU16 samt

yttr. 1998/99:UbU2y). Utskottet har ansett det

oroande att denna rätt på senare tid urholkats genom

att kommunerna successivt har skärpt reglerna för

rätten till barnomsorg. Vid sin senaste behandling

hänvisade utskottet till att regeringen i

budgetpropositionen för år 1999 tagit upp frågan om

förskola för barn till arbetslösa föräldrar.

Regeringen fann det orimligt att arbetslöshet i

familjen i nära hälften av landets kommuner innebär

att barnet mister platsen i barnomsorgen (prop.

1998/99:1 utg.omr. 16 s. 41 f.). Vidare anförde

regeringen att det är viktigt att avgifterna inte

hindrar några barn från att delta i

förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen.

Regeringen återkommer nu i 1999 års ekonomiska

vårproposition (prop. 1998/99:100) - som avlämnats

till riksdagen den 14 april - och redovisar att

utrymme skapas för att fr.o.m. år 2001 stegvis

genomföra en allmän förskola och maxtaxa i

barnomsorgen. Från utgiftsområde 25 Allmänna bidrag

till kommuner överförs - enligt regeringens förslag

- 1 700 miljoner kronor till utgiftsområde 16

Utbildning och universitetsforskning år 2001 och

1 290 miljoner kronor år 2002 (prop. s. 184).

I samband med propositionen Utveckling och rättvisa

- en politik för storstaden på 2000-talet (prop.

1997/98:165) beräknades medel för treårsperioden 1

juli 1999-1 juli 2002 att fördelas till ett antal

kommuner för att bl.a. underlätta för dessa att

erbjuda förskola från tre års ålder till barn i

storstädernas utsatta bostadsområden. Regeringen

föreslår nu i den ekonomiska vårpropositionen att

medel avsätts även för andra halvåret 2002 för detta

ändamål (prop. s. 150).

När det gäller tider för öppethållande av

förskoleverksamhet anser utskottet att det givetvis

är önskvärt att verksamheten om möjligt även erbjuds

till barn vilkas föräldrar har obekväma arbetstider.

Det har dock ansetts leda för långt att uppställa

ett generellt krav på att verksamhet skall kunna

erbjudas även på andra tider än vad som kan anses

som normal arbetstid på dagtid under vardagar (prop.

1993/94:11 s. 33). Utskottet utgår från att

kommunerna löser denna fråga på lämpligt sätt.

Med hänvisning till vad utskottet anfört och

redovisat bör här behandlade motionsyrkanden avslås

av riksdagen.

De romska barnens behov av barnomsorg och

skolbarnsomsorg framhålls i motion 1998/99:Ub256 (s,

m, v, kd, c, fp, mp). Enligt motionen bör

Skolverkets uppdrag att undersöka hur

skolsituationen kan förbättras för romska elever

kompletteras med en undersökning av hur barnomsorgen

och skolbarnsomsorgen skall kunna göras mer

tillgänglig för dessa barn.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå

motionen med hänvisning till följande.

Skolverket fick i regleringsbrevet för år 1998 i

uppdrag av regeringen att undersöka hur

skolsituationen för romska elever kan förbättras

samt att följa och utvärdera kommunernas insatser

för dem. Verket har den 1 mars 1999 redovisat

uppdraget genom rapporten Romer och den svenska

skolan. I rapporten föreslår verket att särskilda

statliga utvecklingsmedel skall avsättas för att

stödja lokalt arbete kring romska elevers

skolsituation. Medlen skall enligt förslaget

fördelas av Skolverket i samarbete med bl.a. romska

organisationer till kommuner med en hög andel romska

elever. Enligt Skolverket är det lämpligt att de

synpunkter verket för fram i fråga om romernas

skolsituation behandlas och beaktas i arbetet med

den översyn av skollagen som nyligen beslutats.

När det gäller barnomsorgen för de romska barnen

vill utskottet peka på att översynen av skollagen

också omfattar förskolan. Enligt direktiven skall

kommittén utreda hur struktur och bestämmelser kan

utformas för att spegla synen på förskolan som det

första steget i utbildningssystemet (dir. 1999:15).

Valfrihet och alternativa former av

förskoleverksamhet

Enligt gällande regler i 2 a kap. 2 § skollagen

bedrivs förskoleverksamhet i form av förskola,

familjedaghem och kompletterande förskoleverksamhet

(öppen förskola). Ett bolag, en förening, en

samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ

som yrkesmässigt vill driva en förskola skall ha

tillstånd till detta av den kommun där verksamheten

skall bedrivas (2 a kap. 13 §). Kommunen kan lämna

bidrag till enskild förskoleverksamhet. Sådant

bidrag bör lämnas med ett belopp per barn som inte

oskäligt avviker från kommunens kostnad per barn i

motsvarande verksamhet (2 a kap. 17 §).

I motion 1998/99:Sf255 från Kristdemokraterna

framställs yrkanden som syftar till att föräldrar

skall ha en självklar rätt att välja barnomsorgsform

för sina barn. Sålunda uttrycks i motionen att alla

former av barnomsorg måste ses som komplement till

föräldrarnas omsorg och utgå från vad föräldrarna

anser är bäst för barnen (yrk. 2). En mångfald av

driftformer och en reell valmöjlighet för

föräldrarna bidrar till att höja kvalitetstänkandet

inom hela barnomsorgssektorn, menar motionärerna

(yrk. 6). Såväl kommunala som privata

barnomsorgsalternativ skall bedrivas under

kvalitetskontroll.

Även i motion 1998/99:Ub243 (kd) betonas vikten av

föräldrars och barns rätt till valfrihet och

mångfald när det gäller barnomsorg. Alternativa

omsorgsformer måste finnas och erbjudas (yrk. 1).

Detta åstadkommer man genom att även

familjedaghemmens behov uppmärksammas, framhåller

motionärerna (yrk. 6). Det handlar om att skapa

bättre förutsättningar för familjedaghemmen genom

utbildning, fortbildning, arbetsvillkor,

organisation, handledning och opinionsbildning, men

framför allt genom att de värderas likvärdigt med

andra omsorgsformer.

Enligt motion 1998/99:Ub226 (c) yrkande 3 bör

skärpta krav ställas på kommunerna att inte bara

acceptera utan också uppmuntra etablering av

familjedaghem, öppna förskolor och andra alternativa

barnomsorgsformer. En sådan mångfald får inte hotas

av att en läroplan införts för förskolan.

Betydelsen av öppna förskolor lyfts fram i

motionerna 1998/99:Sf255 (yrk. 7) och 1998/99:Ub243

(yrk. 7) från Kristdemokraterna. Motionärerna

redovisar att många kommuner gör besparingar genom

att lägga ned öppna förskolor, vilket långsiktigt är

förödande. Alla barn som inte har annan barnomsorg

utanför hemmet bör ha tillgång till en öppen

förskola, en viktig social träffpunkt för barn,

föräldrar och dagbarnvårdare.

U t s k o t t e t avstyrker motionsyrkandena.

Utskottet noterar att Skolverket i en rapport till

regeringen den 30 oktober 1998, Skolverkets arbete

med barnomsorgen - Planer och prioriteringar,

redovisat att verket avser att under den närmaste

treårsperioden prioritera insatser i fråga om

familjedaghem och öppen förskola. Verket anser det

angeläget att följa upp och utvärdera verksamheten i

familjedaghem när det gäller t.ex. innehåll,

organisation och personalens kompetens. Det är också

viktigt med en uppföljning och utvärdering av

verksamheten med den öppna förskolan i vad avser

tillgång och efterfrågan, organisationsformer och

innehåll i verksamheten.

Regeringen har i december 1998 uppdragit åt

Skolverket att utfärda Allmänna råd för

familjedaghem, fritidshem, öppen förskola och öppen

fritidsverksamhet. Uppdraget skall vara avslutat

senast den 1 augusti 1999.

I en promemoria, bilagd regeringsbeslutet, anges

att allmänna råd för familjedaghem bör ha sin

utgångspunkt i läroplanen för förskolan, men vara

anpassade till de ofta mycket olika förutsättningar

som familjedaghemmet kan ge för barns fostran och

omsorg. Viktigt är att den värdegrund som förskolans

verksamhet vilar på också tydliggörs för

familjedaghemmens verksamhet. Att i nära samverkan

med föräldrarna kunna anpassa och utveckla

verksamheten är en särskild kvalitet i

familjedaghemmet. Råden bör ge riktlinjer för hur

verksamheten kan bidra till barns omvårdnad,

utveckling och lärande. Familjedaghemmets

samhälleliga uppdrag i förhållande till barn och

föräldrar bör anges, liksom riktlinjer för

dagbarnvårdarens dagliga arbete inom olika områden.

De allmänna råden bör formuleras så att de också kan

fungera vägledande för kommunen i frågor som rör

ledning, uppföljning, utvärdering och tillsyn av

verksamheten.

Angående den öppna förskolan sägs i

regeringsuppdraget till Skolverket bl.a. att den är

ett värdefullt komplement inom förskoleverksamheten.

Allmänna råd för öppen förskola bör utgå från att

verksamheten, utifrån en med övrig

förskoleverksamhet gemensam värdegrund, även

fortsättningsvis skall profileras och utvecklas

utifrån lokala behov.

I motion 1998/99:Sf214 (m) yrkande 3 begärs ett

riksdagsuttalande om att bestämmelser om barnomsorg

liknande dem som gällde före den 1 januari 1995

snarast skall återinföras. Det skulle innebära att

alternativa barnomsorgsformer får lagstadgad rätt

och lagstadgat skydd, framhåller motionärerna.

Dessutom skulle lagändringen garantera kommunal

ersättning till alternativ barnomsorg som uppfyller

definierade krav. Det kan gälla föräldrakooperativ,

ideellt driven barnomsorg eller privat sådan.

Lagregler som gör det möjligt att utge kommunal

erättning för vård av egna barn i åldern 1-5 år

efterfrågas i motion 1998/99:Ub249 (kd) yrkande 2.

Motionären vill också att en försöksverksamhet

inleds med sådan kommunal ersättning (yrk. 1).

Även i motion 1998/99:So309 (mp) yrkande 8 förordas

att en förälder skall kunna bli kommunal

dagbarnvårdare åt eget barn med en ersättning som är

likvärdig med den som en "traditionell"

dagbarnvårdare får.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå

yrkandena.

Riksdagen beslutade hösten 1994, efter förslag av

regeringen, att fr.o.m. den 1 januari 1995 upphäva

lagen (1994:553) om vårdnadsbidrag som trätt i kraft

den 1 juli 1994. Likaså upphävdes av riksdagen

tidigare antagna bestämmelser i 18 §

socialtjänstlagen om skyldighet för kommunerna att

ge bidrag till enskilda förskolor m.m., som skulle

ha trätt i kraft den 1 januari 1995. I stället

infördes nuvarande bestämmelser om att kommunerna

efter egen bedömning kan lämna bidrag till enskild

förskoleverksamhet (prop. 1994/95:61, bet. SoU8,

rskr. 105).

Utskottet behandlade under föregående riksmöte

liknande motionsyrkanden om återinförande av en

skyldighet för kommunerna att ge stöd till

alternativa barnomsorgsformer (bet. 1997/98:UbU5). I

betänkandet framhöll utskottet att enskild

barnomsorg kan berika barnomsorgen och bidra till en

positiv utveckling (s. 25). Utskottet fann

emellertid inte anledning att ändra reglerna om att

det är kommunen som avgör om bidrag kan lämnas till

enskild förskoleverksamhet (2 a kap. 17 §

skollagen). Som framgår av 1999 års ekonomiska

vårproposition avser regeringen att under

innevarande mandatperiod återkomma till frågan om ny

organisation av förskolan och om dess finansiering.

Läroplanen för förskolan - tillämplighet

och utformning

Läroplanen för förskolan, som trädde i kraft den 1

augusti 1998, gäller som inledningsvis nämnts för

kommunala förskolor. Den skall även ligga till grund

för bedömningen av kvalitetskravet vid

tillståndsprövningen av enskilda förskolor och vara

vägledande för familjedaghemmens verksamhet. Till

sin struktur är förskolans läroplan uppbyggd på i

huvudsak samma sätt som övriga läroplaner. Den anger

således förskolans värdegrund och uppdrag samt mål

och riktlinjer för verksamheten. Riktlinjerna i

läroplanen vänder sig till alla som arbetar i

förskolan samt till arbetslaget.

Frågan om läroplanens tillämplighet på annan

förskoleverksamhet än kommunal förskola tas upp i

tre motioner.

Enligt motion 1998/99:Ub243 (kd) yrkande 2 bör

regeringen formulera övergripande mål inklusive en

gemensam värdegrund i en läroplan som gäller för

alla barnomsorgsformer, dvs. förskola, familjedaghem

och öppen förskola. Den gemensamma läroplanen bör

kompletteras med riktlinjer för respektive

verksamhetsform.

I motion 1998/99:Ub226 (c) yrkande 1 föreslås att

riksdagen hos regeringen begär förslag till regler

som gör det möjligt för enskilda förskolor och

familjedaghem som uppfyller läroplanens krav att

ansluta sig till denna. Motionärerna menar att

kompetensen i verksamheten bör vara avgörande för

tillämpningen av läroplanen, inte vilken form man

valt för verksamheten.

Även i motion 1998/99:Ub229 (s) förs fram åsikten

att familjedaghemmen bör omfattas av läroplanen för

förskolan. Motionärerna hävdar att merparten av

dagbarnvårdarna numera arbetar med reglerad

arbetstid, och att de arbetar i grupper. De flesta

kommuner har också förskoleprogram vilka omfattar

såväl förskolan som familjedaghemmen och vilka

utvärderas. Kommunerna ställer i allmänhet krav på

att dagbarnvårdare skall vara utbildade barnskötare

eller förskollärare.

U t s k o t t e t vill framhålla att det inte

finns något hinder för att andra

förskoleverksamheter än den kommunala förskolan

tillämpar läroplanen eller delar av denna utifrån de

förutsättningar som respektive verksamhet ger.

När det särskilt gäller familjedaghemmen har

utskottet i det föregående redovisat att regeringen

givit Skolverket i uppdrag att utfärda allmänna råd

för bl.a. familjedaghem. I uppdraget anges att råden

bör ha sin utgångspunkt i läroplanen och att

läroplanens värdegrund skall tydliggöras också för

familjedaghem.

Motionsyrkandena avstyrks med det anförda.

Vikten av tydliga mål för den pedagogiska

verksamheten i förskolan betonas i motion

1998/99:Ub268 (fp) yrkande 3. Det bör finnas två

typer av mål, anser motionärerna. Ett mål som anger

inriktningen på förskolans pedagogiska verksamhet

och samtidigt uttrycker en önskad

kvalitetsutveckling (mål att sträva mot). Det andra

målet skall utgå från det enskilda barnets

förutsättningar och med hänsyn till detta uttrycka

vad barnet skall ha uppnått när barnet lämnar

förskolan (mål att uppnå).

U t s k o t t e t avstyrkte våren 1998 ett

motsvarande motionsyrkande om införande i läroplanen

av "mål att uppnå". Utskottet anförde då att

avsikten med mål att uppnå, när det gäller skolan,

är att målen skall kunna utvärderas och utgöra

grunden för en resultatbedömning. I förskolan är det

inte det enskilda barnets resultat som skall

utvärderas och inga betyg eller omdömen skall

utfärdas. Utskottet instämde därför med regeringen i

bedömningen att läroplanen för förskolan endast

skall innehålla en typ av mål, nämligen mål att

sträva mot för det enskilda barnets utveckling och

lärande (bet. 1997/98:UbU16 s. 9). Utskottet finner

inte skäl att ändra sitt tidigare ställningstagande.

Riksdagen bör alltså avslå motionsyrkandet.

Enligt Miljöpartiet i motion 1998/99:Ub801 saknar

läroplanen en rad viktiga inslag vad gäller t.ex.

inskolning, observationer, utvecklingssamtal med

föräldrar, etc. med fokusering på barns utveckling

(yrk. 3). Regeringen bör omgående påbörja arbetet

med en utvärdering av läroplanen i syfte att

utveckla denna till ett mer adekvat och fylligt

dokument.

U t s k o t t e t avstyrker motionsyrkandet.

Läroplanen skall tydliggöra förskolans uppdrag. Men

det är kommunerna som har ansvar för organisation

och arbetsformer. Enligt utskottets mening är det

självklart att varje barn i förskolan skall bemötas

utifrån sina egna förutsättningar och på sin egen

nivå. Utskottet understryker att föräldrasamarbetet

är grundläggande för förskolans verksamhet. I

läroplanen anges att personalen i arbetslaget

fortlöpande skall föra samtal med barnens föräldrar

om barnets trivsel, utveckling och lärande både i

och utanför förskolan samt genomföra

utvecklingssamtal. Personalen skall också ansvara

för att varje barn tillsammans med sina föräldrar

får en god introduktion i förskolan.

Det är viktigt, enligt motion 1998/99:Ub243 (kd),

att inte förskolans inriktning mot utbildning sker

på bekostnad av lek och omsorg. Motionärerna vill ha

en större betoning i läroplanen av barns

känslomässiga behov och lekbehov (yrk. 3). De menar

att social kompetens, språklig förmåga och

kreativitet stimuleras av ostrukturerad lek.

U t s k o t t e t anser att de skrivningar som

finns i läroplanen väl tillgodoser motionärernas

önskemål. Följande kan citeras ur läroplanen under

rubriken Förskolans uppdrag.

Leken är viktig för barns utveckling och lärande.

Ett medvetet bruk av leken för att främja varje

barns utveckling och lärande skall prägla

verksamheten i förskolan. I lekens och det

lustfyllda lärandets olika former stimuleras

fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till

symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och

lösa problem. Barnet kan i den skapande och

gestaltande leken få möjligheter att uttrycka och

bearbeta upplevelser, känslor och erfarenheter.

Riksdagen bör avslå motionsyrkandet med denna

hänvisning.

I motion 1998/99:Ub243 (kd) begär motionärerna också

att värdegrunden i läroplanen för förskolan, i

likhet med läroplanen för grundskolan, skall hänvisa

till den kristna traditionen i vårt land och den

etik som bygger på denna tradition (yrk. 4).

U t s k o t t e t konstaterade i sitt betänkande

om läroplanen för förskolan - med anledning av ett

motsvarande motionsyrkande - att Barnomsorg och

skolakommittén i sina formuleringar av värdegrunden

i förskolans läroplan inte tog upp någon hänvisning

till den etik som förvaltats av kristen tradition

(SOU 1997:157). Detta hade inte mött några

invändningar under remissbehandlingen av kommitténs

förslag. Utskottet ansåg inte att riksdagen borde

göra något uttalande i frågan utan avstyrkte

motionsyrkandet (bet. 1997/98:

UbU16 s. 9). Även det nu aktuella yrkandet bör

avslås av riksdagen.

Personalen i förskolan

Enligt motion 1998/99:Ub266 från Vänsterpartiet

måste det finnas erforderlig pedagogisk kompetens i

arbetslaget inom förskolan (yrk. 2). Motionärerna

pekar på att fortbildning behövs för att skapa och

behålla hög kvalitet i förskoleverksamheten. Av

särskild betydelse är möjligheten till

vidareutbildning för barnskötarna. På sikt ser

motionärerna det som naturligt att det skapas en

pedagogisk grundutbildning på högskolenivå,

omfattande 120 poäng, för all pedagogisk personal

inom förskolan. Dessutom bör det finnas möjlighet

för förskolepersonalen till fördjupade studier och

forskning.

Liknande yrkanden framställs i motion 1998/99:Ub261

(v), nämligen att förskollärare på sikt skall bli

den enda personalkategorin i förskolan (yrk. 1), att

anställda i förskolan utan förskollärarutbildning

skall kunna få vidareutbilda sig till förskollärare

(yrk. 2) samt att regeringen bör återkomma med

förslag till vidareutbildning av personal i

förskolan i syfte att få en enhetlig

personalkategori (yrk. 3).

Också i motion 1998/99:Ub268 (fp) yrkande 7 pekas

på vikten av att de barnskötare som i dag arbetar

inom förskolan ges möjlighet till vidareutbildning

till förskollärare. Målet måste vara att all

personal med pedagogiskt ansvar inom förskolan skall

vara högskoleutbildad.

U t s k o t t e t har ingen annan uppfattning än

motionärerna om vikten av fortbildning och

vidareutbildning för förskolans personal. I

sammanhanget påminner utskottet om att

Lärarutbildningskommittén har i uppdrag att lämna

förslag till förnyelse av alla lärarutbildningar med

utgångspunkt i de förändringar som har skett inom

förskola, skola, vuxenutbildning, högskola och

samhället i övrigt (dir. 1997:54). Kommittén skall

inom kort slutredovisa sitt uppdrag. Riksdagen bör

mot bakgrund härav avslå motionsyrkandena.

Förskollärarna skall ha det pedagogiska ansvaret för

att läroplanens mål uppfylls i förskolan. Det hävdas

i motion 1998/99:Ub243 (kd) yrkande 8. Att

riktlinjerna i läroplanen vänder sig till

arbetslaget ger intrycket av att ansvaret är

utspritt på hela arbetslaget. Detta skapar

otydlighet i organisationen, anser motionärerna.

Särskilda riktlinjer till förskollärare i

läroplanen efterfrågas även i motion 1998/99:Ub226

(c) yrkande 4. Motionärerna framhåller att

personalens kvalifikationer är avgörande för den

pedagogiska verksamheten. Det bör därför finnas krav

på att det i förskolan finns förskollärare, något

som bör återspeglas i läroplanen.

Likaså krävs i motionerna 1998/99:Ub268 (fp)

yrkande 2 och 1998/99:Ub801 (mp) yrkande 4 i denna

del att det skrivs in i läroplanen att

förskollärarna är ansvariga för den pedagogiska

verksamheten inom förskolan.

U t s k o t t e t avstyrker motionsyrkandena.

Utskottet hänvisar till sitt ställningstagande i

samband med behandlingen av läroplanen då det gällde

liknande motionsyrkanden om förskollärarnas

pedagogiska ansvar och särskilda riktlinjer som

vänder sig till förskolläraren (bet. 1997/98:UbU16

s. 10). Utskottet skrev bl.a. följande.

Att förskolan nu får en läroplan är ett uttryck för

de krav som ställs på att den pedagogiska

verksamheten skall ha hög kvalitet. - - - Kommunerna

har ansvar för att kvaliteten i förskolan utvecklas.

Utskottet vill betona att det ankommer på dem att

organisera verksamheten och anskaffa den kompetens

som behövs för att målen i läroplanen för förskolan

skall kunna nås. I likhet med regeringen utgår

utskottet från att kommunerna satsar på en

välutbildad personal för att garantera hög

professionalitet. Som regeringen anmärker är

arbetslaget i dag det vanligaste sättet att

organisera arbetet i förskolan. Det är därför enligt

utskottets mening naturligt att riktlinjerna i

läroplanen vänder sig till arbetslaget.

Förskolechefens ansvar behandlas i tre motioner.

Enligt motion 1998/99:

Ub261 (v) bör bestämmelser om ansvar för

förskolechefen och krav på chefens pedagogiska

kompetens skrivas in i läroplanen (yrk. 4). I motion

1998/99:Ub268 (fp) markeras vikten av att chefen

inom förskolan är en pedagogiskt utbildad ledare

(yrk. 5). Det åligger chefen att ansvara för att

förskolans verksamhet följs upp och utvärderas i

förhållande till de mål förskolan har, anför

motionärerna. Liknande sypunkter framförs i motion

1998/99:Ub801 (mp), nämligen att det i skollagen,

med närmare beskrivning i läroplanen, bör tas in att

varje förskola skall ha en ansvarig föreståndare

(yrk. 4 delvis).

U t s k o t t e t anser att motionsyrkandena bör

avslås av riksdagen.

Som utskottet anförde i sitt betänkande om

läroplanen för förskolan är ledningen av förskolan

en fråga för kommunala beslut och har inte centralt

reglerats. Utskottet är inte berett att föreslå att

bestämmelser om ansvar för en förskolechef införs i

läroplanen.

I motion 1998/99:Ub276 (kd, s, m, v, c, fp, mp)

yrkande 2 efterlyser motionärerna närmare

föreskrifter i allmänna råd i fråga om vem som har

ansvaret för säkerheten inom förskolan och vilka

krav som kan ställas.

Enligt samma motion yrkande 3 har antalet olyckor

ökat inom barnomsorgen. Personal har sagts upp på

grund av det ekonomiska läget, vilket lett till

större barngrupper och sämre vuxenkontroll.

Personal- och arbetssituationen måste förbättras så

att inte barnens bästa äventyras, betonar

motionärerna. - I motion 1998/99:Ub243 (kd) pekas på

behovet av att säkra kompetensen hos all personal

inom barnomsorg och skola för att se och kunna tolka

barns signaler när barn far illa (yrk. 5).

U t s k o t t e t erinrar om att det i 2 a kap. 3

§ skollagen föreskrivs att det inom

förskoleverksamheten skall finnas personal med sådan

utbildning eller erfarenhet att barnens behov av

omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan

tillgodoses. Barngrupperna skall ha en lämplig

sammansättning och storlek. Lokalerna skall vara

ändamålsenliga.

Vidare vill utskottet fästa uppmärksamheten på att

frågan om säkerheten särskilt tagits upp i

direktiven till den nyligen beslutade kommittén för

översyn av skollagen, m.m. (dir. 1999:15). I

kommitténs uppdrag ingår att göra en översyn, och

vid behov föreslå förändringar, av andra regler för

att stärka barns, ungdomars och vuxnas säkerhet,

skydd och trygghet i barnomsorgs- och

skolverksamheten, särskilt i vad avser arbetsmiljö-

samt hälso- och sjukvårdslagstiftningen.

Med det anförda avstyrker utskottet

motionsyrkandena.

Behovet av psykolog- och kuratorstöd inom förskolan

lyfts fram i motion 1998/99:Ub266 (v) yrkande 3. Det

är enligt motionärerna ytterst betydelsefullt att

personalen får handledning, särskilt i arbetet med

barn med särskilda behov. Likaså kan föräldrar och

barn behöva stöd.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå

motionsyrkandet.

I samband med behandlingen under föregående

riksmöte av förslaget till läroplan för förskolan

avstyrkte utskottet liknande motionsyrkanden (bet.

1997/98:UbU16 s. 18). Utskottet anmärkte då att -

sedan bestämmelser om förskoleverksamhet och

skolbarnsomsorg införts i skollagen och när

förskolan avsågs få en egen läroplan - en helhetssyn

på utveckling och lärande skall prägla

verksamheterna inom förskola och skola. Utskottet

förutsatte att detta för med sig en ökad samverkan

kring resurser, t.ex. när det gäller tillgång till

olika specialkompetenser. Dock är det kommunen som

arbetsgivare som har ansvar för hur arbetet inom

förskoleverksamheten organiseras och som skall se

till att det finns den kompetens bland personalen

som krävs för att målen med verksamheten skall nås.

Samarbetet mellan föräldrar och personal inom

förskolan tas upp i två motioner. Enligt motion

1998/99:Ub268 (fp) yrkande 6 måste samarbetet

ständigt utvärderas. Personalen måste ha utbildning

och kunskap för att kunna tolka och förmedla viktig

information kring barnet som både familjen och

personalen behöver för ett gott samarbete.

Det påpekas i motion 1998/99:Ub801 (mp) yrkande 6

att i förskollärarutbildningen särskilt bör

uppmärksammas den speciella situation som ett nära

samarbete med föräldrar innebär. De lärarstuderande

bör få ökade kunskaper i metodik och organisation

vid föräldraaktiva skolor.

U t s k o t t e t hänvisar till att samarbetet

mellan förskola och hem är ett av de områden inom

vilka riktlinjer för arbetet preciseras i

läroplanen. Bland annat skall personalen i

arbetslaget ge föräldrarna möjligheter att utöva

inflytande över hur målen konkretiseras i den

pedagogiska planeringen, beakta föräldrarnas

synpunkter när det gäller planering och genomförande

av verksamheten samt se till att föräldrarna blir

delaktiga i utvärderingen av verksamheten.

Lärarutbildningarna är som nämnts i det föregående

under utredning i Lärarutbildningskommittén, som

inom kort kommer att slutredovisa sitt uppdrag.

Med det anförda avstyrks motionsyrkandena.

Övriga frågor

I motionerna 1998/99:Ub220 (m) och 1998/99:Ub226 (c)

yrkande 2 begärs regler för fristående förskolor som

motsvarar dem för fristående skolor.

U t s k o t t e t påminner om att kommittén för

översyn av skollagen m.m. enligt sina direktiv skall

utreda om förskolan kan bilda en egen skolform inom

det offentliga skolväsendet för barn och ungdom

(dir. 1999:15). Kommittén skall redovisa uppdraget

senast den 1 maj 2001.

I avvaktan på resultatet av kommitténs arbete är

utskottet inte berett att tillgodose motionärernas

önskemål. Motionsyrkandena bör avslås av riksdagen.

Miljöpartiet anser i motion 1998/99:Ub801 yrkande 5

att reglerna för tillsynen av förskolans verksamhet

är otydliga. Regler bör tas fram där ansvaret för

den löpande tillsynen läggs på kommunen med ett

överordnat ansvar för tillsynsverksamheten hos

Skolverket.

U t s k o t t e t avstyrker motionsyrkandet.

I Skolverkets rapport om planer och prioriteringar

i verkets arbete med barnomsorgen (1998-10-30), som

utskottet redovisat i det föregående, framhöll

verket att det är viktigt att följa hur kommunerna

arbetar med uppföljning och utvärdering av

verksamheterna inom barnomsorgen. Skolverkets egen

tillsyn av barnomsorgen hade dittills begränsats

till enskilda ärenden. Några breda

kommungranskningar hade ännu inte gjorts, beroende

dels på att de nya läroplanerna började gälla först

under andra halvåret 1998, dels på att Skolverket

beslutat att se över sin tillsynsverksamhet. Enligt

vad utskottet inhämtat är avsikten den att förskolan

skall omfattas också av Skolverkets

kvalitetsgranskning.

Riksdagen bör enligt Vänsterpartiet i motion

1998/99:Sf612 yrkande 6 uttala sig för att

modersmålsstödet i förskolan regleras i lag. I

likhet med vad som gäller för grundskolan bör det

finnas bestämmelser om rätt för barn med annat

modersmål än svenska till träning och undervisning i

modersmålet.

U t s k o t t e t konstaterar att det i läroplanen

för förskolan (Lpfö 98) föreskrivs att förskolan

skall bidra till att barn med annat modersmål än

svenska får möjlighet att både utveckla det svenska

språket och sitt modersmål. För undervisningen i

modersmål i grundskolan finns kursplan och i

grundskoleförordningen finns föreskrifter om vilka

elever som är berättigade till sådan undervisning.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om

modersmålets betydelse som grund för språk- och

identitetsutveckling och att elever med flerspråkig

bakgrund bör erbjudas undervisning i modersmål från

förskolan till och med gymnasieskolan. Enligt

direktiven till kommittén för översyn av skollagen

m.m. skall kommittén föreslå de förändringar som

behövs för att åstadkomma en enhetlig och tydlig

terminologi och struktur i skollag, läroplaner och

skolformsförordningar, så att dessa bättre

harmonierar med varandra och speglar helheten i

skolväsendet (dir. 1999:15).

Motionsyrkandet bör avslås av riksdagen med

hänvisning till det utredningsarbete som nu

påbörjas.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande rätt för alla barn att

delta i förskoleverksamhet

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub230,

1998/99:Ub245, 1998/99:Ub260, 1998/99:Ub264,

1998/99:Ub266 yrkande 1, 1998/99:

Ub268 yrkande 4 och 1998/99:Sf634 yrkande 10,

res. 1 (fp) - delvis

2. beträffande behovet av barnomsorg för

romska barn

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub256,

3. beträffande valfrihet och alternativa

former av förskoleverksamhet

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub226

yrkande 3, 1998/99:

Ub243 yrkandena 1 och 6 samt 1998/99:Sf255

yrkandena 2 och 6,

res. 2 (m, kd)

res. 3 (c) - delvis

4. beträffande tillgång till öppen

förskola

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub243 yrkande 7 och

1998/99:Sf255 yrkande 7,

res. 4 (kd) - delvis

5. beträffande skyldighet för kommun att

utge ersättning till privat barnomsorg m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub249 yrkandena 1

och 2, 1998/99:Sf214 yrkande 3 och 1998/99:So309

yrkande 8,

res. 5 (m)

res. 4 (kd) - delvis

6. beträffande läroplanens tillämplighet

på annan förskoleverksamhet än kommunal

förskola

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub226 yrkande 1,

1998/99:

Ub229 och 1998/99:Ub243 yrkande 2,

res. 3 (c) - delvis

7. beträffande tydliga mål för den

pedagogiska verksamheten i förskolan

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub268 yrkande 3,

res. 1 (fp) - delvis

8. beträffande utvecklingssamtal, m.m.

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub801 yrkande 3,

9. beträffande betoning i läroplanen av

barns känslomässiga behov och lekbehov

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub243 yrkande 3,

res. 4 (kd) - delvis

10. beträffande värdegrunden i läroplanen

för förskolan

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub243 yrkande 4,

11. beträffande pedagogisk kompetens inom

förskolan

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub261 yrkandena

1-3,

1998/99:Ub266 yrkande 2 och

1998/99:Ub268

yrkande 7,

res. 1 (fp) - delvis

12. beträffande förskollärarnas

pedagogiska ansvar

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub226 yrkande 4,

1998/99:

Ub243 yrkande 8, 1998/99:Ub268 yrkande 2 och

1998/99:Ub801

yrkande 4 i denna del,

res .6 (m, kd, c, fp) -

delvis

13. beträffande inskrivning i läroplanen

av förskolechefens ansvar

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub261 yrkande 4,

1998/99:

Ub268 yrkande 5 och 1998/99:Ub801 yrkande 4 i

denna del,

res. 1 (fp) - delvis

14. beträffande ansvaret för säkerheten

inom förskolan

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub276 yrkande 2,

res. 7 (m, kd, fp)

15. beträffande personal- och

arbetssituationen inom barnomsorgen, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub243 yrkande 5 och

1998/99:Ub276 yrkande 3,

res.4 (kd) - delvis

16. beträffande behovet av psykolog- och

kuratorstöd inom förskolan

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub266 yrkande 3,

17. beträffande samarbetet mellan

föräldrar och personal

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub268 yrkande 6 och

1998/99:Ub801 yrkande 6,

res. 1 (fp) - delvis

18. beträffande regler för fristående

förskolor som motsvarar dem för fristående

skolor

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub220 och

1998/99:Ub226 yrkande 2,

res. 6 (m, kd, c, fp) -

delvis

19. beträffande tillsynen av förskolans

verksamhet

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub801 yrkande 5,

20. beträffande lagreglering av

modersmålsstödet i förskolan

att riksdagen avslår motion 1998/99:Sf612 yrkande 6.

Stockholm den 22 april 1999

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Britt-

Marie Danestig (v), Eva Johansson (s), Yvonne

Andersson (kd), Lars Hjertén (m), Tomas Högström

(m), Torgny Danielsson (s), Lennart Gustavsson (v),

Erling Wälivaara (kd), Gunnar Goude (mp), Sofia

Jonsson (c), Nalin Pekgul (s), Anders Sjölund (m),

Catharina Elmsäter-Svärd (m), Agneta Lundberg (s),

Ulf Nilsson (fp) och RosMarie Jönsson Neckö (s).

Reservationer

1. Rätt för alla barn att delta i

förskoleverksamhet, m.m. (mom. 1, 7, 11, 13

och 17) - fp

Ulf Nilsson (fp) anför:

Jag anser att alla barn från tre års ålder skall

erbjudas en plats i den pedagogiskt inriktade

förskolan, i enlighet med yrkandena i motionerna

1998/99:Ub268 och 1998/99:Sf634. Att delta i en

pedagogisk verksamhet redan från tidig ålder ger

barnen stora möjligheter till individuell

utveckling. På ett tidigt stadium kan barn med

särskilda behov uppmärksammas, t.ex. barn med läs-

och skrivsvårigheter. I dag pågår försöksverksamhet

med deltidsförskolor för barn i utsatta områden med

hjälp av olika projektmedel. Enligt min mening bör

erbjudande om förskoleplats ingå i den ordinarie

kommunala planeringen och budgeten. Detta bör

riksdagen med bifall till nämnda motionsyrkanden som

sin mening ge regeringen till känna.

Med en liberal kunskapssyn är det nödvändigt att en

förskola med höga ambitioner också har ett ansvar

för att vissa resultat uppnås under förskoletiden.

Tydliga mål bör därför finnas för den pedagogiska

verksamheten i förskolan. Utöver "mål att sträva

mot" bör det finnas mål som utgår från det enskilda

barnets förutsättningar och med hänsyn därtill

uttrycker vad barnet skall ha uppnått när det lämnar

förskolan (mål att uppnå). Det saknas i dag, vilket

visar vilken dålig tilltro regeringen har till små

barns möjligheter till lärande och till deras

högskoleutbildade lärares kompetens. Riksdagen bör

bifalla motion 1998/99:Ub268 yrkande 3.

Målet måste vara att all personal med pedagogiskt

ansvar inom förskolan skall vara högskoleutbildad.

Det är därför viktigt, anser jag, att de barnskötare

som i dag arbetar inom förskolan ges möjlighet till

vidareutbildning till förskollärare. Utskottet borde

ha tillstyrkt yrkande 7 i motion 1998/99:

Ub268.

Förskolechefen ansvarar för att förskolans

verksamhet följs upp och utvärderas i förhållande

till de mål förskolan har. Jag vill betona vikten av

att chefen för förskolan är en pedagogiskt utbildad

ledare och ställer mig bakom yrkandet om detta i

motion 1998/99:Ub268.

Föräldrarna har det yttersta ansvaret för sina

barns fostran och utveckling. Förskolans arbete med

barnen skall därför ske i nära samarbete med

föräldrarna. Personalen måste ha utbildning och

kunskap för att kunna tolka och förmedla viktig

information kring barnet som både familjen och

personalen behöver för ett gott samarbete. Jag vill

framhålla som centralt i detta sammanhang att

samarbetet mellan föräldrar och personal ständigt

utvärderas. Jag stöder yrkande 6 i motion

1998/99:Ub268.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet

under momenten 1, 7, 11, 13 och 17 bort hemställa

1. beträffande rätt för alla barn att

delta i förskoleverksamhet

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub268

yrkande 4 och 1998/99:Sf634 yrkande 10, med

anledning av motionerna 1998/99:Ub245,

1998/99:Ub264 och 1998/99:Ub266 yrkande 1 samt

med avslag på motionerna 1998/99:Ub230 och

1998/99:Ub260 som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts,

7. beträffande tydliga mål för den

pedagogiska verksamheten i förskolan

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub268 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

11. beträffande pedagogisk kompetens inom

förskolan

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub268 yrkande

7, med anledning av motionerna 1998/99:Ub261

yrkande 2 och 1998/99:Ub266 yrkande 2 samt med

avslag på motion 1998/99:Ub261 yrkandena 1 och 3

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

13. beträffande inskrivning i läroplanen

av förskolechefens ansvar

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub268 yrkande 5

samt med anledning av motionerna 1998/99:Ub261

yrkande 4 och 1998/99:Ub801 yrkande 4 i denna

del som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

17. beträffande samarbetet mellan

föräldrar och personal

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub268 yrkande 6

och med anledning av motion 1998/99:Ub801

yrkande 6 som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts,

2. Valfrihet och alternativa former av

förskoleverksamhet (mom. 3) - m, kd

Yvonne Andersson (kd), Lars Hjertén (m), Tomas

Högström (m), Erling Wälivaara (kd), Anders Sjölund

(m) och Catharina Elmsäter-Svärd (m) anför:

Alla former av förskoleverksamhet måste enligt vår

mening ses som komplement till föräldrarnas omsorg

och utgå från vad föräldrarna anser är bäst för

barnen. Vikten av föräldrars och barns rätt till

valfrihet och mångfald när det gäller barnomsorgen

kan inte nog betonas. Alternativa former av

förskoleverksamhet måste finnas och erbjudas. En

mångfald av driftformer och reella valmöjligheter

bidrar också till att höja kvalitetstänkandet inom

barnomsorgssektorn. Såväl kommunala som privata

barnomsorgsalternativ skall bedrivas under

kvalitetskontroll. Det handlar även om att skapa

bättre förutsättningar för familjedaghemmen, framför

allt genom att de värderas likvärdigt med annan

förskoleverksamhet. Detta bör riksdagen med bifall

till motionerna 1998/99:Ub243 (yrk. 1 och 6) och

1998/99:Sf255 (yrk. 2 och 6) som sin mening ge

regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under moment 3 bort hemställa

3. beträffande valfrihet och alternativa

former av förskoleverksamhet

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub243

yrkandena 1 och 6 och 1998/99:Sf255 yrkandena 2

och 6 samt med anledning av motion 1998/99:Ub226

yrkande 3 som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts,

3. Valfrihet och alternativa former av

förskoleverksamhet, m.m. (mom. 3 och 6) - c

Sofia Jonsson (c) anför:

Skärpta krav bör enligt min mening ställas på

kommunerna att inte bara acceptera utan också

uppmuntra alternativa förskoleverksamheter. En

återinförd etableringsfrihet för familjedaghem,

öppna förskolor och andra alternativa

barnomsorgsformer är en viktig valfrihetsreform. Jag

vill understryka att mångfalden inte får hotas av

det förhållandet att en läroplan införts för

förskolan. Detta bör riksdagen med bifall till

motion 1998/99:Ub226 yrkande 3 som sin mening ge

regeringen till känna.

Riksdagen bör i enlighet med yrkande 1 i motion

1998/99:Ub226 hos regeringen begära förslag till

regler som gör det möjligt för enskilda förskolor

och familjedaghem som uppfyller läroplanens krav att

ansluta sig till denna. Jag anser att kompetensen i

verksamheten bör vara avgörande för tillämpligheten

av läroplanen, inte vilken form man valt för

verksamheten.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet

under momenten 3 och 6 bort hemställa

3. beträffande valfrihet och alternativa

former av förskoleverksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub226 yrkande 3

samt med anledning av motionerna 1998/99:Ub243

yrkandena 1 och 6 och 1998/99:Sf255 yrkandena 2

och 6 som sin mening ger regeringen till känna

vad som ovan anförts,

6. beträffande läroplanens tillämplighet

på annan förskoleverksamhet än kommunal

förskola

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub226 yrkande 1

samt med anledning av motionerna 1998/99:Ub229

och 1998/99:Ub243 yrkande 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

4. Tillgång till öppen förskola, m.m. (mom.

4, 5, 9 och 15) - kd

Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara (kd)

anför:

Många kommuner gör besparingar genom att lägga ned

öppna förskolor, vilket enligt vår mening

långsiktigt är förödande. Alla barn som inte har

annan barnomsorg utanför hemmet bör ha tillgång till

en öppen förskola. Denna är en viktig social

träffpunkt för barn, föräldrar och dagbarnvårdare

samt bedriver en stödjande verksamhet för de

familjer som har svaga sociala nätverk. Vi vill

lyfta fram betydelsen av öppna förskolor och ställer

oss därmed bakom motionerna 1998/99:Ub243 (yrk. 7)

och 1998/99:Sf255 (yrk. 7).

Vi anser att bestämmelser om barnomsorg liknande

dem som gällde före den 1 januari 1995 snarast skall

återinföras. Det skulle bl.a. innebära en skyldighet

för kommunerna att utge ersättning till alternativ

barnomsorg som uppfyller definierade krav. Det kan

gälla föräldrakooperativ, ideellt driven barnomsorg

eller privat sådan. Vi anser också att lagregler bör

införas som gör det möjligt att utge kommunal

ersättning för vård av egna barn i åldern 1-5 år. En

försöksverksamhet bör redan nu inledas med sådan

kommunal ersättning. Riksdagen bör med bifall till

motion 1998/99:Ub249 yrkandena 1 och 2 samt med

anledning av motionerna 1998/99:Sf214 yrkande 3 och

1998/99:So309 yrkande 8 som sin mening ge regeringen

till känna vad vi här anfört.

Läroplanen får inte innebära att verksamheten i

förskolan inriktas mot utbildning på bekostnad av

lek- och omsorgsdelen. Vi menar att det i läroplanen

bör göras en kraftigare betoning av barns

känslomässiga behov och lekbehov. Social kompetens,

språklig förmåga och kreativitet stimuleras av

ostrukturerad lek. I omsorgssituationer måste hänsyn

tas till barnens känslomässiga behov. Detta bör

riksdagen med bifall till motionsyrkandet som sin

mening ge regeringen till känna.

Enligt vad vi inhämtat har antalet olyckor ökat

inom barnomsorgen. Personal har sagts upp på grund

av det ekonomiska läget, vilket lett till större

barngrupper och sämre vuxenkontroll. Vi vill

understryka att personal- och arbetssituationen inom

barnomsorgen måste förbättras så att inte barnens

bästa äventyras. Vi vill också peka på behovet av en

ansats för att säkra kompetensen hos all personal

inom barnomsorg och skola när det gäller att se och

upptäcka - att tolka - barns signaler när barn far

illa. Riksdagen bör med bifall till våra

motionsyrkanden göra ett uttalande till regeringen i

enlighet med vad vi nu anfört.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under momenten 4, 5, 9 och 15 bort hemställa

4. beträffande tillgång till öppen

förskola

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub243

yrkande 7 och 1998/99:Sf255 yrkande 7 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts,

5. beträffande skyldighet för kommun att

utge ersättning till privat barnomsorg m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub249 yrkandena

1 och 2 samt med anledning av motionerna

1998/99:Sf214 yrkande 3 och 1998/99:So309

yrkande 8 som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts,

9. beträffande betoning i läroplanen av

barns känslomässiga behov och lekbehov

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub243 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

15. beträffande personal- och

arbetssituationen inom barnomsorgen, m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub243

yrkande 5 och 1998/99:Ub276 yrkande 3 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts,

5. Skyldighet för kommun att utge

ersättning till privat barnomsorg m.m.

(mom. 5) - m

Lars Hjertén (m), Tomas Högström (m), Anders Sjölund

(m) och Catharina Elmsäter-Svärd (m) anför:

Vi anser att bestämmelser om barnomsorg liknande dem

som gällde före den 1 januari 1995 snarast skall

återinföras. Det skulle bl.a. innebära en skyldighet

för kommunerna att utge ersättning till alternativ

barnomsorg som uppfyller definierade krav. Det kan

gälla föräldrakooperativ, ideellt driven barnomsorg

eller privat sådan. Detta bör riksdagen med bifall

till motion 1998/99:Sf214 yrkande 3 samt med avslag

på motionerna 1998/99:Ub249 yrkandena 1 och 2 och

1998/99:So309 yrkande 8 som sin mening ge regeringen

till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under moment 5 bort hemställa

5. beträffande skyldighet för kommun att

utge ersättning till privat barnomsorg m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sf214 yrkande 3

samt med avslag på motionerna 1998/99:Ub249

yrkandena 1 och 2 och 1998/99:So309 yrkande 8

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

6. Förskollärarnas pedagogiska ansvar, m.m.

(mom. 12 och 18) - m, kd, c, fp

Yvonne Andersson (kd), Lars Hjertén (m), Tomas

Högström (m), Erling Wälivaara (kd), Anders Sjölund

(m) och Catharina Elmsäter-Svärd (m), Sofia Jonsson

(c) och Ulf Nilsson (fp) anför:

Personalens kvalifikationer är avgörande för den

pedagogiska verksamhetens kvalitet. Det bör därför

finnas krav på att det i förskolan finns

förskollärare, något som bör återspeglas i

läroplanen. Genom särskilda riktlinjer som vänder

sig till förskollärarna bör alltså i läroplanen

skrivas in att förskollärarna har det pedagogiska

ansvaret. Vi vill att riksdagen gör ett uttalande

till regeringen om detta i enlighet med vad som

anförts i motionerna 1998/99:

Ub226 och 1998/99:Ub268.

Liknande regler som för fristående skolor bör gälla

också för fristående förskolor. Vi anser att

regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag

till lagregler på området och en redovisning av

eventuella ändringar som kan erfordras i

förordningstext. Riksdagen bör göra ett uttalande

till regeringen om detta i enlighet med här aktuella

motionsyrkanden.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under momenten 12 och 18 bort hemställa

12. beträffande förskollärarnas

pedagogiska ansvar

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub226

yrkande 4, 1998/99:Ub243 yrkande 8 och

1998/99:Ub268 yrkande 2 samt med anledning av

motion 1998/99:Ub801 yrkande 4 i denna del som

sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

18. beträffande regler för fristående

förskolor som motsvarar dem för fristående

skolor

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub220 och

1998/99:

Ub226 yrkande 2 som sin mening ger regeringen

till känna vad som ovan anförts,

7. Ansvaret för säkerheten inom förskolan

(mom. 14) - m, kd, fp

Yvonne Andersson (kd), Lars Hjertén (m), Tomas

Högström (m), Erling Wälivaara (kd), Anders Sjölund

(m), Catharina Elmsäter-Svärd (m) och Ulf Nilsson

(fp) anför:

Vi understryker vikten av att barn i

förskoleverksamheten skall kunna garanteras en säker

miljö. I dag saknas föreskrifter om vem som har

ansvaret för säkerheten och vilka krav som kan

ställas. Detta borde kunna konkretiseras i allmänna

råd. Riksdagen bör med bifall till motionsyrkandet

hos regeringen begära att åtgärder snarast vidtas i

detta avseende.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under moment 14 bort hemställa

14. beträffande ansvaret för säkerheten

inom förskolan

att riksdagen med bifall till motion

1998/99:Ub276 yrkande 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,