Bet. 1998/99:UbU11

Utbildningsutskottets betänkande

1998/99:UBU11

Skolfrågor

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1998/99

UbU11

Sammanfattning

I betänkandet behandlas 166 motionsyrkanden,

huvudsakligen från den allmänna motionstiden hösten

1998. Samtliga yrkanden avstyrks.

Yrkandena handlar om grundskolans omfattning, olika

organisatoriska frågor, utvärdering, tillsyn,

skolans värdegrund, mobbning, undervisning om

alkohol, narkotika och tobak och andra läroplans-

och kursplaneanknutna frågor,

modersmålsundervisning, sfi, betyg, fristående

skolor, personal, elevvård, arbetsmiljö,

kvalificerad yrkesutbildning m.m.

Samtliga partier i utskottet utom

Socialdemokraterna har reservationer på olika

punkter, var för sig och i olika konstellationer.

Motionerna

Motioner från allmänna motionstiden 1998

1998/99:Ub201 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)

vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär

förslag till sådan ändring i lagen om kommunernas

skyldighet att svara för vissa elevresor att

kilometerangivelsen tas bort i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1998/99:Ub202 av Göte Jonsson och Carl G Nilsson (m)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

undervisningen i skolan om de brott mot

mänskligheten som begåtts av de f.d. kommunistiska

staterna.

1998/99:Ub203 av Göte Jonsson och Carl G Nilsson (m)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

etisk fostran i skolan.

1998/99:Ub204 av Sten Andersson (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av allsidig

historieundervisning i de delar av landet som inte

alltid tillhört Sverige.

1998/99:Ub205 av Sten Tolgfors (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av

skolans möjligheter att stänga av elever som utgör

ett hot mot elever och lärare i enlighet med vad som

anförts i motionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om

sådan ändring av skollagen att en anmälningsplikt

för våld i skolan införs i enlighet med vad som

anförts i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av en

nationell handlingsplan mot mobbning och våld i

skolan.

1998/99:Ub206 av Yvonne Ruwaida (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om veganers rätt till

fullvärdig vegansk kost i skolan.

1998/99:Ub207 av Gunnel Wallin (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om regionalt anknuten

historieundervisning i skolorna.

1998/99:Ub209 av Ingvar Eriksson och Lars Björkman

(m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om utbildning i

naturkunskap,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

utbildningssatsningar som ligger i nivå med

motsvarande inom övriga EU,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att framsteg på

miljöområdet på ett bättre sätt skall klargöras i

utbildningen.

1998/99:Ub214 av Anita Sidén och Cecilia Magnusson

(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att

införa lärlingssystem i grundskolan.

1998/99:Ub215 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär att en

utredning tillsätts med uppdrag att utvärdera och

analysera svenskundervisningen för invandrare samt

lägga fram konkreta åtgärdsförslag.

1998/99:Ub217 av Inga Berggren och Inger René (m)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om vikten av hemkunskap

i grundskolan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om undervisning i kost

och hälsa i gymnasieskolan,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om utvärdering av

kostundervisningen.

1998/99:Ub218 av Göran Lindblad (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om "starta eget" som ämne

inom skolan.

1998/99:Ub219 av Elizabeth Nyström och Anne-Katrine

Dunker (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

utvecklingen av ledarskapet i skolan.

1998/99:Ub222 av Carina Hägg (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om konfessionella skolor.

1998/99:Ub224 av Kent Härstedt och Annika Nilsson

(s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

simkunnigheten bland Sveriges elever.

1998/99:Ub225 av Kent Härstedt och Annika Nilsson

(s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om ett

förtydligande i läroplanen av kraven på

simkunnighet.

1998/99:Ub227 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en utvärdering av

hur skolans resurser används,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om individuella

studieplaner,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en bred

överenskommelse om betygen,

4. att riksdagen beslutar om sådan ändring av

skollagen att de nationella proven blir

obligatoriska i årskurs fem,

5. att riksdagen beslutar om sådan ändring av

skollagen att utvecklingssamtalen från årskurs fem

skall resultera i en skriftlig sammanfattning,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om ansvaret för

skolan i en ny skollag,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om ett nytt

ledarskap i skolan,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om flexibel

skoltid,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om ett

lärarcertifikat,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

specialisttjänster i skolan,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om disciplinära

åtgärder,

23. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om praktisk

arbetslivsorientering,

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om en nollvision

för mobbning,

25. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att all

personal skall vara skyldig att rapportera förekomst

av mobbning till rektor,

26. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om utbildning för

föräldrar.

1998/99:Ub228 av Annika Nilsson och Morgan Johansson

(s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att

ge Skolverket i uppdrag att verka för att

elevdemokratiskt arbete särredovisas från annan

frånvaro på betygen.

1998/99:Ub232 av Elver Jonsson m.fl. (fp, s, m, v,

kd, c, mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om skolans ansvar för

ANT-undervisningen i grundskolan och gymnasiet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om riktade aktiviteter

för ANT-undervisningen i det kommande budgetarbetet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en prioritering för

att stärka ANT-informationen under en särskild

projektperiod,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att pilotprojekt

rörande fortbildning av yrkesverksamma lärare,

social- och fritidsarbetare anordnas i t.ex. det

nybildade Västra Götalands län.

1998/99:Ub233 av Monica Green (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om åtgärder för att öka

elevers välbefinnande.

1998/99:Ub236 av Yvonne Andersson (kd) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om Östergötland som

utbildningsregion.

1998/99:Ub238 av Margareta Sandgren (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om fristående skolor.

1998/99:Ub239 av Margareta Andersson och Birgitta

Carlsson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om översyn av

betygsregler,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om information i

kvalificerad yrkesutbildning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om permanentning och

utbyggnad av kvalificerad yrkesutbildning.

1998/99:Ub240 av Bertil Persson (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om rektorer som didaktiska

ledare.

1998/99:Ub241 av Yvonne Andersson m.fl. (kd) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om villkoren för

de fristående skolorna.

1998/99:Ub242 av Yvonne Andersson m.fl. (kd) vari

yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om vuxenutbildningen

och det livslånga lärandet.

1998/99:Ub244 av Christina Axelsson och Eva

Arvidsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att uppmärksamma ensamstående föräldrars

möjligheter att studera och erbjudas mer

individuellt anpassade kursplaner.

1998/99:Ub246 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om skolans värdegrund

samt om riktlinjer för hur måldokumenten angående

etisk fostran, som finns angivna i läroplanen, skall

få praktisk tillämpning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att skolan skall bli

mer flexibel till tid, innehåll och form,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om flexibel skolstart

och fortsatt nioårig skolplikt med möjlighet till

ett års förlängning,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om kunskap i praktiska

och estetiska ämnen,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om dokumentation

av utvecklingssamtalen,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om betygssystemets

utformning,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

föräldrainflytande och föräldraansvar,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om mentorer för

nyutexaminerade lärare,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om sanering och

ombyggnad av skolbyggnader och skolgårdar,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om ANT-

undervisningen,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om Skolverkets och

kommunernas tillsynsfunktion,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om behovet av

uppföljning och utvärdering av tidsutrymmet för

blockämnen, dels för estetiska och praktiska ämnen,

dels för hur formerna för elevinflytande och

jämställdhetsarbete utvecklas samt vilka resultat

arbetet mot mobbning och uttryck för

främlingsfientlighet har givit.

1998/99:Ub247 av Monica Green m.fl. (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att sätta barnens

bästa främst i alla beslut.

1998/99:Ub248 av Rune Berglund och Berit Andnor (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

behovet av uppföljning och utvärdering av

teckenspråksutbildning för föräldrar.

1998/99:Ub250 av Ann-Kristine Johansson och Marina

Pettersson (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett informations- och utbildningsprogram

för att förbättra människors möjligheter att agera

på rätt sätt vid olyckor, katastrofer och störningar

i viktiga infrastruktursystem.

1998/99:Ub251 av Lena Sandlin och Martin Nilsson (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att

överföra körkortsutbildning till gymnasieskolan.

1998/99:Ub252 av Gunnar Goude m.fl. (mp) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om fortsatt utveckling

av fristående skolor.

1998/99:Ub253 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att nollvision skall

vara målet i arbetet att motverka mobbning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att varje kommun bör

genomföra en fortbildning för all skolpersonal om

skolans värdegrund,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att varje skola bör

ha en plan för hur man kan omsätta skolans

värdegrund i praktiken,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om sociala färdigheter,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om den fysiska

skolmiljöns betydelse för bekämpningen av mobbning,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om personalsituationens

betydelse för bekämpningen av mobbning,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att det i varje

kommun skall finnas en barn- och ungdomsplan,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om skolledarens

skyldighet att anmäla brott till de sociala

myndigheterna och när så är påkallat till

polismyndigheten,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om medling,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om vikten av

organiserad tillsyn över elevernas aktiviteter inte

bara när undervisningen pågår utan även under

raster,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om rätten att

omplacera mobbande och kränkande elever,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om information om

våldets konsekvenser,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att reklam för

ett program med våldsinslag inte skall visas under

de tider på dygnet då barn kan förväntas vara uppe.

1998/99:Ub254 av Marianne Jönsson (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om möjligheten till ett nytt

slutbetyg från grundskolan.

1998/99:Ub258 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av insatser

för genomförande av läroplanernas grundläggande

principer,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om översyn av reglerna

för elevers tillrättaförande,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av tydligare

mål för skolans uppgifter vad avser elevers

utveckling av social kompetens.

1998/99:Ub259 av Jan Erik Ågren (kd) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om möjligheten för elever att

inom gymnasieskolan få genomgå teoridelen av

körkortsutbildningen.

1998/99:Ub262 av Håkan Juholt m.fl. (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att ge berörda

myndigheter i uppdrag att utarbeta metoder och

regelverk för en fungerande och konstruktiv

elevutvärdering av lärare.

1998/99:Ub267 av Runar Patriksson (fp) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att i Lpo 94

(läroplanen) ge de kommunala musik- och

kulturskolorna rätt att undervisa en elev 20 minuter

per vecka under annan lektionstid.

1998/99:Ub268 av Barbro Westerholm m.fl. (fp) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att höja läraryrkets

status,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om rätten för elever

att undervisas av behöriga lärare,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att avskaffa

den centralt utformade timplanen i grundskolan,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att ingen elev

skall kunna lämna grundskolan utan att ha uppnått

betyget "godkänd" i svenska, engelska och matematik,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om betyg från

årskurs sex,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om skriftligt

dokumenterade utvecklingssamtal,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om införandet av

en sexgradig betygsskala,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om vikten av fler

obligatoriska nationella prov,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om vikten av en

god arbetsmiljö för elever och lärare,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om vikten av

elevvårdsresurser,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om en nationell

handlingsplan för hur kampen mot ungas missbruk av

alkohol, narkotika och tobak skall intensifieras.

1998/99:Ub269 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av en

parlamentarisk utredning om en sammanhållen och

flexibel ungdomsskola,

2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning

med uppdraget att undersöka hur en betygsfri skola

skall kunna genomföras i enlighet med vad i motionen

anförts,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av att

Skolverket ges möjlighet till vitesföreläggande

gentemot de kommuner som inte uppfyller ställda

kvalitetskrav,

7. att riksdagen begär att regeringen återkommer

med förslag som stärker elevskyddsombudens

ställning,

8. att riksdagen begär att regeringen återkommer

med förslag om hur ett nationellt statistikregister

för elevernas olycksfallsskador kan inrättas i

enlighet med vad som i motionen anförts,

9. att riksdagen begär att regeringen återkommer

med förslag om vilken lägsta nivå för

elevvårdspersonal som kommunerna är skyldiga att

hålla samt om motsvarande ändring i skollagen,

11. att riksdagen beslutar att inga nya fristående

skolor tillåts etableras.

1998/99:Ub272 av Elver Jonsson (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att slutbetyg i

gymnasiet skall ges för den samlade kunskapen i ett

ämne,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att förberedelser

görs för en utveckling av nuvarande betygsskala till

en femgradig kursplanerelaterad skala.

1998/99:Ub274 av Inger Davidson m.fl. (kd, m, v, c,

fp, mp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ett fortsatt arbete

med att stoppa mobbningen och skapa respekt för

andra människors värde,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om vuxna i skolan,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att beakta de risker

som finns vid övergången mellan de olika stadierna i

skolan,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att elevvården,

skolhälsovården och studenthälsovården måste

utvecklas.

1998/99:Ub484 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)

vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om införande av ett

totalförbud för djurförsök på grundskole- och

gymnasienivå.

1998/99:Ub801 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari

yrkas

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om behovet av

åtgärder för att stärka modersmålsundervisningen i

grundskolan,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om åtgärder mot

mobbning vid svenska skolor,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

fritidsverksamhetens integrering i skola och

ungdomsverksamhet,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om behovet av

åtgärder för att komma till rätta med allvarliga

brister i tillsynen av skolan enligt gällande

lagstiftning,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om en breddning av

tillsynen av skolan till att omfatta större delar av

vad skollagen stipulerar, t.ex. vad gäller mobbning,

resurser för barn med specifika läs- och

skrivsvårigheter, elevdemokrati, otillbörlig

påverkan (indoktrinering) och skolhälsovård,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om fristående

skolors rätt till egen plats i kommunala skolplaner,

23. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att speciellt

uppmärksamma behov av stöd till gymnasieelever med

annat modersmål än svenska,

28. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om införande av

lärlingsutbildning vid svenska företag.

1998/99:K285 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om diskussioner om

pornografi i skolans sex- och

samlevnadsundervisning.

1998/99:Sk628 av Ewa Larsson m.fl. (mp) vari yrkas

2. att riksdagen begär att regeringen återkommer

med förslag till hur elever kan ges rätt till egna

läromedel.

1998/99:Ju901 av Sten Tolgfors (m) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att skolan bör

individanpassas genom möjligheten att fritt välja

skola, samt på högstadie- och gymnasienivå genom

rätten för varje elev att välja nivå på de

teoretiska ämnena,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

sådan ändring av skollagen att en anmälningsplikt

för våld i skolan införs i enlighet med vad som

anförts i motionen,

5. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av

skolans möjligheter att stänga av elever som utgör

ett hot mot elever och lärare, i enlighet med vad

som anförts i motionen.

1998/99:Ju903 av Gun Hellsvik m.fl. (m) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om skolans

informationsskyldighet.

1998/99:Ju904 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

informationssatsning gentemot föräldrar om

narkotikans symtom och verkningar,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om absolut plikt

för skolan att informera föräldrar om förändringar i

barns beteenden.

1998/99:Ju917 av Gun Hellsvik m.fl. (m) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om skolans skyldighet

att informera föräldrar.

1998/99:Sf608 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om minoriteters

rätt att bygga upp egna skolor,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om sfi-

undervisningen,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

modersmålscheck.

1998/99:Sf612 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om åtgärder mot

arbetsmarknadens etniska skiktning.

1998/99:Sf634 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ändrade villkor för

sfi-undervisningen,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i övrigt anförts om skolan som

murbräcka mot segregation.

1998/99:Sf635 av Yvonne Ruwaida (mp) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om åtgärder i skolan,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

svenskundervisning för alla,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om sfi-

undervisningen.

1998/99:So228 av Ulf Kristersson m.fl. (m) vari

yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om skolans ansvar.

1998/99:So306 av Thomas Julin m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av

utvärdering av ANT-undervisningen i grundskola och

gymnasium.

1998/99:So307 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, s, m,

v, kd, c, mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om skolans undervisning

och insatser mot rökning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om skolans roll i det

tobakspreventiva arbetet.

1998/99:So459 av Ingrid Näslund (kd) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ökade insatser för

att stärka det förebyggande arbetet i skolväsendet.

1998/99:So464 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) vari

yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att skärpa

barnomsorgslagen,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om förstärkt

skolhälsovård.

1998/99:Kr227 av Åke Carnerö och Tuve Skånberg (kd)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att kursplanen i

svenska skall innehålla målet att eleverna lär sig

använda ett vårdat språk i tal och skrift,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att kursplanen i

svenska på gymnasieskolan skall kompletteras med

uppnåendemålet att det är skolans ansvar att varje

elev kan uttrycka sig vårdat i tal och skrift.

1998/99:Kr275 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

6. att riksdagen i enlighet med vad i motionen

anförts ger regeringen i uppdrag att tillsätta en

parlamentarisk utredning med uppdrag att återkomma

med förslag till hur kulturskolan skall kunna tas in

i skollagen.

1998/99:Kr521 av Peter Pedersen m.fl. (v) vari yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om utvärdering och

lokalisering av idrottsgymnasier.

1998/99:T223 av Johnny Gylling m.fl. (kd) vari yrkas

48. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om hur

körkortsundervisningens teoretiska del skulle kunna

erbjudas eleverna inom gymnasieskolans ram.

1998/99:MJ218 av Jonas Ringqvist m.fl. (v) vari

yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att

hemkunskapsundervisningen skall ge eleverna kunskap

om vegetabilisk kosthållning.

1998/99:MJ781 av Gunnel Wallin m.fl. (c) vari yrkas

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om ämnet

hemkunskap,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

konsumentkunskap på gymnasiet.

1998/99:N229 av Kenneth Johansson (c) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om entreprenörskap.

1998/99:N329 av Gunnar Hökmark (m) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts under avsnittet En

mångfald av skolor och frihet att välja.

1998/99:N338 av Camilla Dahlin-Andersson m.fl. (fp)

vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om utbildning.

1998/99:A214 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om utbildningens

infrastruktur.

1998/99:A291 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

13. att riksdagen begär att regeringen tar fram

riktlinjer till skolorna för organisationers

möjligheter att bedriva informations- och

opinionsarbete på skolorna,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om behovet av att

utveckla sex- och samlevnadsundervisningen.

Motioner väckta med anledning av

proposition 1997/98:169 Gymnasieskola i

utveckling - kvalitet och likvärdighet.

1997/98:Ub42 av Elver Jonsson m.fl. (fp, s, m, c, v,

mp, kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att statsmakten på

ett mera kraftfullt sätt markerar skolans ansvar för

ANT-undervisning i grundskolan och gymnasiet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om undervisning om

alkohol, narkotika och andra beroendeskapande ämnen

i t.ex. kursen Idrott och hälsa för gymnasieskolan,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om samverkan med

externa instanser vad avser ANT inom gymnasieskolans

kurs Idrott och hälsa i avsikt att bredda en

relevant och saklig information om våra bruksgifter.

1998/99:Ub1 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

23. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om kraftfulla

åtgärder mot mobbning,

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att brott som

begås i gymnasieskolan i princip skall polisanmälas.

Utskottet

Utskottet behandlar i det följande sammanlagt 166

motionsyrkanden, huvudsakligen från den allmänna

motionstiden hösten 1998.

Utskottet tar först upp motionsyrkanden av mer

övergripande karaktär vilka bl.a. rör grundskolans

omfattning och olika organisatoriska frågor.

Därefter behandlas yrkanden om tillsyn, utvärdering

m.m. av skolans verksamhet. Sedan följer avsnitt med

motionsyrkanden som har anknytning till skolans

värdegrund och andra läroplans- och kursplanefrågor.

Frågor om modersmålsundervisning, sfi, betyg,

fristående skolor, personal, elevvård, arbetsmiljö

och kvalificerad yrkesutbildning behandlas i skilda

avsnitt. Sist följer ett antal övriga frågor.

Allmänna skolfrågor

Grundskolans omfattning m.m.

I Centerpartiets motion 1998/99:Ub227 (yrk. 10) tas

frågan upp om ansvaret för skolan och en ny skollag.

Grunden för en ny skollag bör enligt motionärerna

vara att varje elev har rätt att få godkända

kunskaper i grundskolan. Detta kräver en fortsatt

decentralisering av besluten till varje skolledning

och lärare, förenat med skärpta krav på utvärdering

och uppföljning. Ansvar, resurser och befogenheter

skall i största möjliga mån ligga hos

arbetslaget/den enskilde läraren.

U t s k o t t e t konstaterar att den nu gällande

ansvarsfördelningen mellan stat och kommun innebär

att staten anger målen för verksamheten, medan

frihet finns för skolhuvudmannen (kommunen) att

bestämma hur man når de nationella målen. Staten

formulerar mål, följer upp, utvärderar och har

tillsyn över verksamheten på nationell nivå.

Kommunen ansvarar för verksamhetens kvalitet,

organisation och resurser, bestämmer lokala mål samt

svarar för lokal uppföljning och utvärdering.

Ansvaret gäller också verksamhetens innehåll och

resultat i förhållande till de nationella målen.

Kommunen har såsom skolhuvudman en avgörande roll

när det gäller hur den nationella skolpolitiken

förverkligas på det lokala planet. Ansvaret för

genomförandet vilar på rektorer, lärare och skolans

övriga personal. Rektor har ett särskilt ansvar för

att förverkliga innehållet i läro- och kursplaner på

skolnivå.

Utskottet noterar att regeringen nyligen beslutat

tillkalla en parlamentarisk kommitté med uppdrag att

göra en översyn av skollagen (dir. 1999:15). Enligt

direktiven skall kommittén bl.a. utreda om och i så

fall hur ansvarsfördelningen mellan stat och kommun

behöver förtydligas. Kommittén skall också utreda

och föreslå hur målstyrningen samt det kommunala

ansvaret för kvalitet och likvärdighet kan

förtydligas och stärkas.

Utskottet har i olika sammanhang framhållit vikten

av att alla elever skall ges möjlighet att nå målen

för grundskolan. Utskottet delar härvidlag

motionärernas uppfattning. Det är också viktigt att

det finns möjlighet till varierande lösningar för de

elever som av olika skäl inte uppnår grundskolans

kunskapsmål i årskurs 9. Utskottet vill i

sammanhanget erinra om att riksdagen nyligen har

beslutat ( prop. 1997/98:169, bet. 1998/99:UbU3,

rskr. 160) om en utveckling av gymnasieskolans

individuella program

Riksdagen bör avslå motion 1998/99:Ub227 yrkande 10

med hänvisning till vad utskottet har redovisat.

I Centerpartiets motion 1998/99:Ub227 föreslås också

att grundskoleförordningen ändras (yrk. 2). Alla

elever i grundskolan bör ges en individuell stu-

dieplan. Detta bör genomföras samtidigt som den

centralt fastställda timplanen avskaffas. Den

individuella studieplanen bör upprättas tillsammans

med elev och föräldrar och gås igenom vid varje

utvecklingssamtal.

U t s k o t t e t, som avstyrker yrkandet, vill

framhålla vikten av att skolan - i enlighet med

gällande förordningar - arbetar på ett sådant sätt

att varje elevs resultat och skolsituation ständigt

följs.

Mot bakgrund av vad motionärerna anför om att

avskaffa den centralt fastställda timplanen hänvisar

utskottet till att förslag nyligen framlagts av en

arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet om

försöksverksamhet där arbetet i grundskolan skall få

organiseras utan en centralt fastställd timplan (Ds

1999:1). Förslaget har remissbehandlats och bereds

för närvarande i Regeringskansliet.

Enligt Folkpartiets motion 1998/99:Ub268 (yrk. 10)

bör den centralt utformade timplanen i grundskolan

på sikt avskaffas. Motionärerna betonar vikten av en

väl fungerande målstyrning. Timplanens avskaffande

hör därför ihop med att utförliga utvärderingar av

kunskapsresultaten genomförs.

U t s k o t t e t avstyrker yrkandet med

hänvisning till vad utskottet nyss redovisat om

pågående beredningsarbete i Regeringskansliet

rörande försöksverksamhet med att avskaffa

grundskolans timplan.

Frågor med anknytning till grundskolans omfattning

m.m. tas upp i flera motioner. I Centerpartiets

motion 1998/99:Ub227 (yrk. 12) framhålls att

skoltiden bör vara flexibel och medge att elevers

tid i grundskolan varierar. Förskoleklassen bör

föras till det obligatoriska skolväsendet.

Inriktningen bör vara en tioårig skolgång med start

vid sex års ålder. Kristdemokraterna anser i motion

1998/99:Ub246 att skolstarten bör vara individuellt

flexibel och ske successivt. De avvisar obligatorisk

skolstart för sexåringar och anser att det är

positivt att förskoleklassen är frivillig för

eleverna. Skolplikten bör vara nioårig med möjlighet

till ett års förlängning för elever som önskar det

och bedöms ha behov av det för att uppnå de uppsatta

målen (yrk. 4). Kristdemokraterna framhåller att det

är orimligt att utgå från att alla elever behöver

just nio år för att nå målen. Det är viktigt att

varje elev får utvecklas så mycket som möjligt i

förhållande till sin kapacitet. Undervisningen bör

därför individualiseras (yrk. 3). Enligt

Folkpartiets motion 1998/99:Ub268 (yrk. 11) skall

ingen elev kunna lämna grundskolan utan att ha

uppnått betyget Godkänd i svenska, engelska och

matematik. Elever kan i dag komplettera sina

kunskaper inom det individuella programmet för att

bli behöriga till ett nationellt program i

gymnasieskolan. Det innebär enligt motionärerna att

gymnasieskolan får ta över grundskolans problem.

U t s k o t t e t vill med anledning av yrkandena

anföra följande.

Riksdagen har under föregående riksmöte behandlat

frågor med anknytning till skolstartsålder och

omfattningen av grundskolan i samband med beslutet

att förskoleklassen skall vara en egen skolform inom

det offentliga skolväsendet (prop. 1997/98:6, bet.

UbU5, rskr. 107) och beslutet om en ny gemensam

läroplan för det obligatoriska skolväsendet,

förskoleklassen och fritidshemmet (prop. 1997/98:94,

bet. UbU18, rskr. 272). Den treåriga gymnasieskolan

vänder sig till alla ungdomar. Dessa beslut innebär

bl.a. att alla barn ges möjlighet att delta i en 13-

årig pedagogisk verksamhet. Genom en gemensam

läroplan kan de olika verksamheterna arbeta mot

samma mål, vilket enligt utskottets mening kommer

att bidra till att höja kvaliteten i de olika

verksamheterna. Utskottet anser att det i nuvarande

reglering av skolstartsålder finns en betydande

flexibilitet. Alla sexåringar har rätt att delta i

förskoleklassen. Det finns möjlighet att börja

skolan vid sex eller sju års ålder. Om det finns

särskilda skäl och ett barns vårdnadshavare begär

det kan skolplikten uppskjutas till det år barnet

fyller åtta år.

Utskottet vill åter betona att alla elever skall

ges förutsättningar att lyckas i skolan och att

skolhuvudmannen har ett tydligt ansvar för att alla

elever ges möjlighet att nå grundskolans mål.

Utskottet erinrar om att det finns bestämmelser i

skollagen (4 kap. 10 §) som gör det möjligt för

elever som har behov av längre tid i grundskolan att

fullfölja utbildningen efter det att skolplikten

upphört. Det finns också möjligheter att inom det

individuella programmet i gymnasieskolan läsa kurser

på grundskolenivå för att senare gå över till ett

nationellt eller specialutformat program. För

behörighet till nationella och specialutformade

program gäller fr.o.m. den 1 juli 1998 slutförd

sista årskurs i grundskolan och godkända betyg i

svenska alternativt svenska som andraspråk, engelska

och matematik. Avsikten med de nya

behörighetsbestämmelserna är att de elever som

börjar ett nationellt program skall ha de

basfärdigheter som är en förutsättning för att klara

studierna i gymnasieskolan. Inte minst mot bakgrund

av de nya behörighetsbestämmelserna är det viktigt

att det individuella programmet utvecklas

kvalitativt för att ge alla elever möjlighet att

fullfölja en fullständig gymnasieutbildning.

Riksdagen har nyligen beslutat om en ändring i 5

kap. 4 b § skollagen så att det tydligt framgår att

det är möjligt att särskilt inrikta undervisningen

inom ett individuellt program mot ett nationellt

eller specialutformat program (prop. 1997/98:169,

bet. 1998/99:UbU3, rskr. 160). Syftet är att

stimulera utvecklingen av det individuella

programmet och markera att programinriktade

alternativ bör erbjudas eleverna.

Med hänvisning till vad utskottet anfört avstyrks

motionerna 1998/99:

Ub227 yrkande 12, 1998/99:Ub246 yrkandena 3 och 4

och 1998/99:Ub268 yrkande 11.

Vissa organisatoriska frågor

Vänsterpartiet begär i motion 1998/99:Ub269 (yrk. 1)

en parlamentarisk utredning om en sammanhållen och

flexibel ungdomsskola. Motionärerna pekar på att vi

i realiteten numera har en tolvårig ungdomsskola.

Sexårsverksamheten är en egen skolform,

förskoleklassen, varför det offentliga skolväsendet

utökats med ett trettonde år. De anser att en

sammanhållen ungdomsskola som är mer anpassad till

ungdomars olika utvecklingsstadier bör utformas.

U t s k o t t e t behandlade och avstyrkte ett

motsvarande yrkande under det förra riksmötet (bet.

1997/98:UbU9 s. 35). Utskottet är inte heller nu

berett att tillmötesgå motionärernas begäran om en

utredning om en sammanhållen och flexibel

ungdomsskola. Utskottet avstyrker således yrkandet.

Utskottet vill dock peka på att ett

utvecklingsprojekt, som rör övergången mellan

grundskola och gymnasieskola, har pågått inom

Skolverket sedan år 1997. Skolverket har under år

1998 följt och givit stöd till kommunerna i deras

arbete med att vägleda och stödja eleverna inför

övergången till gymnasieskolan; bl.a. har kommunerna

fått ett särskilt ekonomiskt bidrag för utveckling

av verksamheten med studie- och yrkesorientering.

Utskottet har erfarit att Skolverket inom kort

kommer att ge ut ett särskilt referensmaterial om

utvecklingsprojektet.

I motion 1998/99:Kr275 (yrk. 6) föreslår

Vänsterpartiet att en parlamentarisk utredning

tillsätts med uppdrag att återkomma med förslag till

hur kulturskolan skall kunna tas in i skollagen och

därmed ingå i den ordinarie skolan. Motionärerna

anser att musikskolorna bör utvecklas till

kulturskolor. Kulturskolan bör liksom grundskolan på

sikt vara avgiftsfri. Enligt motion 1998/99:Ub267

(fp) är det av största vikt att musik- och

kulturskolorna får en given plats i utbildningen av

elever i grundskolan. Undervisning under ordinarie

lektionstid är enda möjligheten att ge alla elever

samma förutsättningar att få musikundervisning.

Läroplanen (Lpo 94) bör därför ändras i syfte att ge

dessa skolor rätt att undervisa en elev 20 minuter

per vecka "under annan lektionstid".

U t s k o t t e t har under förra riksmötet

behandlat och avstyrkt ett yrkande om en

parlamentarisk utredning i syfte att lagreglera

kulturskolan som skolform i skollagen. Riksdagen

avslog yrkandet. Utskottet har ingen annan

uppfattning nu. Enligt utskottets uppfattning fyller

dessa skolor en mycket viktig uppgift när det gäller

att stimulera och ta till vara talanger inom olika

konstformer. Det står dock klart att ett införande

av regler om musik- och kulturskolorna i skollagen,

och att dessa skolor på sikt skulle vara avgiftsfria

i enlighet med motionärernas uppfattning i motion

1998/99:Kr275 (yrk. 6), skulle innebära betydligt

ökade kostnader för kommunerna.

Utskottet noterar att sammanlagt 110 miljoner

kronor per år under budgetåren 1999-2001 kommer att

avsättas för det s.k. tiopunktsprogrammet för

skolan. Området kultur i skolan ingår som en del i

detta program. Utskottet noterar också att arbetet

med kultur i skolan enligt regleringsbrev till

Skolverket budgetåret 1999 skall stärkas och

vidareutvecklas på nationell nivå. Arbetet skall

bedrivas i nära samverkan med myndigheter,

institutioner och organisationer inom utbildnings-

och kulturområdet. Skolverket skall gemensamt med

Statens kulturråd samordna detta arbete. Initiativ

bör tas för att stimulera fortsatt utvecklingsarbete

som skall fokuseras på det lokala utvecklingsarbetet

i skolan, heter det i regleringsbrevet.

Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub267 och

1998/99:Kr275 yrkande 6.

I Miljöpartiets motion 1998/99:Ub801 (yrk. 13)

anförs att fritidsverksamheten bör integreras i

skola och ungdomsverksamhet. Skolbarnsomsorgen borde

knytas till kommunernas ungdomsverksamhet vid

fritidsgårdar och ungdomsgårdar. Motionärerna anser

att denna samordningsverksamhet borde uppmärksammas.

Frågan bör belysas och förslag till praktiska

lösningar lämnas för att underlätta för kommunerna

att utnyttja de fördelar som den utökade

fritidsverksamheten vid skolorna kan ge.

U t s k o t t e t har tidigare i samband med att

motsvarande yrkande behandlades under förra

riksmötet (bet. 1997/98:UbU11, s. 15) bl.a.

framhållit att det ankommer på kommunerna att

organisera och samordna sina verksamheter. Utskottet

har ingen annan uppfattning nu och anser att

riksdagen bör avslå yrkandet.

Centerpartiet tar i motion 1998/99:A214 (yrk. 7) upp

frågor med anknytning till utbildningens

infrastruktur. Motionärerna anser att regeringen bör

utreda hur samverkan mellan olika aktörer på

utbildningsområdet kan förbättras. De pekar på att

gymnasieskolan, den eftergymnasiala utbildningen och

arbetsmarknadsutbildningen har olika regelverk,

något som i sig försvårar samverkan. Möjligheten att

plocka olika delar från dessa utbildningar till

individuella utbildningspaket torde vara liten.

Behoven av ökad kompetens handlar inte endast om

endera gymnasiekompetens, yrkesutbildning eller

högskolekurser.

U t s k o t t e t delar motionärernas uppfattning

att behoven av ökad kompetens inte endast avser en

viss nivå eller ett visst område. Utskottet är dock

inte berett att ställa sig bakom motionärernas

begäran om en utredning om hur samverkan mellan

olika aktörer inom utbildningsområdet kan

förbättras. Utskottet påminner om att olika

utbildningar som regel vänder sig till olika

målgrupper. Därmed finns det t.ex. skilda

behörighetsvillkor för tillträde till respektive

utbildning. Utskottet anser att riksdagen bör avslå

yrkandet.

Utvärdering, tillsyn m.m.

Motionerna

Frågor med anknytning till tillsyn m.m. av skolan

tas upp i Kristdemokraternas motion 1998/99:Ub246

(yrk. 17) och i Miljöpartiets motion 1998/99:Ub801

(yrk. 14 och 15). Kristdemokraterna anser att

formerna för tillsyn, uppföljning och utvärdering

bör anges i den kommunala skolplanen. De pekar på

att kommunernas egen uppföljning har brister. De

framhåller också att det är positivt att systemet

med statliga skolinspektörer har införts och att

Skolverkets egen tillsynsverksamhet har ökat.

Miljöpartiet anser att tillsynen borde skärpas så

att Skolverket ser till att kommunerna får

information om vad som förväntas av dem och sedan

kontrollerar att kommunerna verkligen bedriver en

aktiv tillsyn enligt anvisningarna. Motionärerna

anser också att tillsynen av skolan borde breddas

till att omfatta större delar av vad skollagen

stipulerar, t.ex. mobbning, resurser för barn med

specifika läs- och skrivsvårigheter, elevdemokrati

och skolhälsovård.

Vänsterpartiet föreslår i motion 1998/99:Ub269

(yrk. 6) att Skolverket ges möjlighet att använda

vitesföreläggande mot de kommuner som inte uppfyller

de uppställda kvalitetskraven.

Centerpartiet begär i motion 1998/99:Ub227 (yrk. 1)

en utvärdering av hur skolans resurser används.

Motionärerna anser att det finns anledning att

studera hur kommunernas resurser för skolan används

och i vilken utsträckning de statliga

resurstillskotten har kommit skolan till del.

I Kristdemokraternas motion 1998/99:Ub246 (yrk. 18)

betonas behovet av uppföljning och utvärdering av

tidsutrymmet för blockämnen och för praktiska och

estetiska ämnen, av hur formerna för elevinflytande

och jämställdhetsarbete utvecklas samt vilka

resultat arbetet mot mobbning och uttryck för

främlingsfientlighet har givit.

I motion 1998/99:Ub262 (s) föreslås att metoder och

regelverk för en

fungerande och konstruktiv utvärdering av lärare

gjord av elever utarbetas. Motionärerna anser att

elever skall ha möjlighet att på ett konstruktivt

och konkret sätt kunna visa vad de tycker om sina

lärare och lärarnas undervisningsmetoder.

Behovet av uppföljning och utvärdering av

teckenspråksutbildning för föräldrar framhålls i

motion 1998/99:Ub248 (s). En kontinuerlig

uppföljning och utvärdering bör göras i syfte att se

hur utbildningens omfattning och utvecklingen av

olika pedagogiska metoder, organisationsformer och

läromedel överensstämmer med de mål som fastställts

för utbildningen.

Utskottets bedömning

Utskottet har under föregående riksmöte utförligt

behandlat frågor om utvärdering och tillsyn i sitt

betänkande 1997/98:UbU9 (s. 9-13). Utskottet

hänvisar till vad utskottet då redovisade om bl.a.

mål- och resultatstyrningen på skolområdet och

ansvarsfördelningen mellan de olika nivåerna inom

skolan. Utskottet pekade också på att flera begrepp

används för de insatser som i dag görs för att

analysera och bedöma verksamheten och dess resultat.

På skol-området talar man oftast om uppföljning,

utvärdering, tillsyn och granskning. De utformas

olika men innefattar alla en beskrivning och

bedömning av en företeelse eller bestämd del av

skolverksamheten. Utskottet redovisade vilka

åtgärder som vidtagits i syfte att stärka arbetet

med att bedöma, värdera och utveckla kvaliteten i

skolan, bl.a. att en förordning utfärdats om

kvalitetsredovisning inom skolväsendet (SFS

1997:702). I denna föreskrivs en skyldighet för

varje kommun och skola att skriftligen göra en

kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga

uppföljningen av skolplanen respektive arbetsplanen.

Skolverket har också tagit fram skrifterna Ansvaret

för skolan - en kommunal utmaning (Skolverket 1997)

och - som stöd för kommunernas egentillsyn -

Tillsynen av skolan (Allmänna råd 1998:1).

Utskottet kan konstatera att ytterligare åtgärder

har vidtagits. Skolverket har i januari 1999 gett ut

allmänna råd om kvalitetsredovisningen inom

skolväsendet och i februari 1999 en skrift om att

utvärdera skolan samt en skrift om att organisera

utvärdering. Utskottet vill också peka på att

regeringen i regleringsbrev för år 1999 har

föreskrivit att tillsynen skall stärkas. Som

tillsynsmyndighet skall Skolverket hävda elevens

rätt till en nationellt likvärdig utbildning.

Tillsynsarbetet skall utformas så att alla kommuner,

räknat fr.o.m. år 1998, inom loppet av en

sexårsperiod blir föremål för tillsyn. Denna skall

särskilt ta sikte på situationen för elever med

behov av särskilt stöd. Skolverket skall redovisa

sin tillsynsverksamhet för regeringen och därvid

uppge antal kommuner och huvudmän som varit föremål

för tillsyn, generella slutsatser av tillsynen och i

vilken utsträckning verkets kritik och övriga

insatser har lett till tillfredsställande åtgärder.

Som ett led i kvalitetssäkringsarbetet har på

nationell nivå Skolverket kompletterats med

nationella kvalitetsgranskningar genom statliga

utbildningsinspektörer. De nationella

kvalitetsgranskningarna startade hösten 1998 med ca

30 inspektörer. Tre granskningar har genomförts

under år 1998: rektors uppdrag i en decentraliserad

skola, undervisningen av elever med behov av

särskilt stöd och läs- och skrivprocessen som ett

led i undervisningen. Kvalitetssäkringsarbetet har

ytterligare förstärkts genom beslutet att knyta en

särskild nationell kvalitetsgranskningsnämnd till

Skolverket fr.o.m. den 1 juli 1999 (prop. 1998/99:1

utg.omr. 16, bet. UbU1, rskr. 98). Skolverket har

tillförts ytterligare medel för detta ändamål.

Regeringen har uppdragit åt Skolverket att under år

1999 genomföra en nationell kvalitetsgranskning av

skolans arbete med mobbning, sex- och

samlevnadsundervisningen samt undervisningen om

tobak, alkohol och andra droger.

Utskottet kan sammanfattningsvis konstatera att

flera åtgärder har vidtagits för att stärka

kvalitetsarbetet i skolan och föreslår att riksdagen

med hänvisning till vad utskottet anfört avslår

motionerna 1998/99:Ub246 yrkande 17 och

1998/99:Ub801 yrkandena 14 och 15.

När det gäller förslaget att Skolverket skall ges

möjlighet att använda vites-

föreläggande mot de kommuner som inte uppfyller

uppställda kvalitetskrav vill utskottet peka på att

en sanktionsmöjlighet finns reglerad i 15 kap. 15 §

skollagen. Om en kommun grovt eller under en längre

tid åsidosatt sina skyldigheter enligt skollagen

eller enligt andra föreskrifter som meddelats med

stöd av lagen får regeringen meddela de föreskrifter

för kommunen eller, på kommunens bekostnad, vidta de

åtgärder som behövs för att avhjälpa bristen. Har

staten haft kostnader för en åtgärd som vidtagits,

får denna kostnad kvittas mot belopp som staten

eljest skulle ha betalat ut till kommunen. Utskottet

noterar att Skolverket har haft i uppdrag att bedöma

ändamålsenligheten i det nuvarande åtgärdssystemet,

bl.a. möjligheten att vidta sanktioner, i sådana

fall kommuner och andra huvudmän inte lever upp till

sina skyldigheter och sitt ansvar. Skolverket

redovisade uppdraget i augusti 1998. Skolverket

anser att den viktigaste vägen för verket att

fullgöra sitt uppdrag - att verka för att de

statliga målen förverkligas - även i fortsättningen

skall vara att genom information påverka huvudmännen

för skolan och andra som av staten givits ett

särskilt ansvar samt att verka för ett

ändamålsenligt regelsystem. Skolverket förordar

därutöver att sanktionsformen vitesföreläggande

införs.

I uppdraget till den kommitté som skall göra en

översyn av skollagen (dir. 1999:15) ingår det att

utreda om statens sanktionsmöjligheter behöver

stärkas. Mot denna bakgrund och med hänvisning till

vad utskottet i övrigt har anfört föreslår utskottet

att motion 1998/99:Ub269 yrkande 6 avslås.

Beträffande förslaget i Centerpartiets motion

(1998/99:Ub227 yrk.1) om en utvärdering av hur

skolans resurser används vill utskottet peka på att

Skolverket enligt regleringsbrev för år 1999 har i

uppdrag att inom ramen för sina utvärderingsinsatser

årligen följa hur kvaliteten i skolan utvecklas mot

bakgrund av de höjda generella statsbidragen till

kommuner och landsting som riksdagen beslutat om.

Skolverket har i januari 1999 lämnat en första

rapport om hur det statliga resurstillskottet till

kommunerna påverkar skolans utveckling och kvalitet.

Enligt rapporten, som redovisar effekterna av enbart

det första årets ökade bidrag till kommunerna, har

skolsektorn ökat något i andel av kommunernas totala

kostnader och även kostnaderna per elev i

grundskolan och gymnasieskolan har ökat något mellan

1996 och 1997. På grund av ett ökat antal elever har

dock antalet lärare per elev minskat mellan de båda

åren. Skolverket pekar på att det inte går att

påvisa i vilken utsträckning det extra

resurstillskottet påverkat denna kostnadsökning.

Enligt Skolverkets enkätundersökning hade 70,5 % av

grundskolans rektorer och 49,6 % av gymnasieskolans

rektorer blivit berörda av det extra

resurstillskottet dels genom möjlighet att undvika

vissa besparingar, dels genom att kunna täcka

underskott, göra vissa satsningar i skolans

verksamhet och/eller se ett tillskott i skolans

budget. Skolverket framhåller att detta tyder på att

grundskolan i större utsträckning än gymnasieskolan

tagit del av det extra resurstillskottet. Skolverket

pekar också på att i de fall kommuner fattat

särskilda beslut angående det extra

resurstillskottet under år 1997, har elever med

behov av särskilt stöd varit ett prioriterat område.

Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda

att riksdagen avslår det aktuella yrkandet.

Utskottet vill beträffande Kristdemokraternas

yrkande om blockämnen, elev-inflytande m.m. anföra

följande.

Skolverket har genomfört ett stort antal

uppföljningar och utvärderingar inom skolan. Verket

har bl.a. genom tillståndsbeskrivningar,

attitydmätningar och ett stort antal rapporter gett

en bred bild av skolan för att möjliggöra en saklig

debatt om verksamheterna och deras kvalitet såväl

lokalt som nationellt. Skolverket har under år 1998

genomfört granskningar inom områden som verket har

bedömt vara väsentliga förutsättningar för att en

för alla barn och ungdomar likvärdig utbildning

skall kunna erbjudas: tillgång till utbildning, alla

elevers möjlighet att nå kunskapsmålen, elevers rätt

till stöd, att motverka och förhindra mobbning och

annan kränkande behandling, elevers och föräldrars

inflytande samt kommunernas styrning och

egenkontroll (Skolverkets årsredovisning för

budgetåret 1998).

Utskottet vill också hänvisa till vad utskottet

anfört i det föregående om bl.a. tillsyn och

kvalitetsgranskningar. Yrkande 18 i motion

1998/99:Ub246 bör avslås av riksdagen.

Utskottet är inte berett att ta initiativ till ett

på nationell nivå utarbetat regelverk för

utvärdering av enskilda lärare gjord av elever.

Utskottet avstyrker således motion 1998/99:Ub262.

Lärarna är den viktigaste resursen som ställs till

förfogande i skolan. Elevernas utvärdering av

skolarbetet bör därför också kunna omfatta lärarnas

arbetsinsatser. Formerna för detta bör dock utformas

lokalt, i samarbete mellan elever, lärare och

skolledning. Utskottet vill i sammanhanget peka på

att elevernas ansvar och inflytande betonas i

läroplanerna. En försöksverksamhet inom

gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen

med lokala styrelser med elevmajoritet inleddes den

1 juli 1997 och skall pågå under fyra år.

Försöksverksamheten kommer att utvärderas av

Skolverket.

När det slutligen gäller frågan om uppföljning och

utvärdering av teckenspråksutbildning för föräldrar

konstaterar utskottet att Skolverket enligt

regleringsbrev för budgetåret 1998 har i uppdrag att

följa och utvärdera denna utbildning. Delredovisning

av uppdraget skall göras årligen med början den 1

oktober 1999 och slutligt den 1 oktober 2004. Av

redovisningarna skall bl.a. framgå om förändringar

behöver göras av bestämmelserna för utbildningen.

Enligt utskottets uppfattning är syftet med motion

1998/99:Ub248 tillgodosett, varför den avstyrks.

Läroplans- och kursplanefrågor

Skolans värdegrund

Motionerna

Frågor med anknytning till skolans värdegrund tas

upp i flera motioner. I Moderaternas motion

1998/99:Ub258 framhålls att kunskaperna om

läroplanens grund och dess intentioner måste

förbättras. Samtidigt måste målen konkretiseras och

skolan ges användbara verktyg och riktlinjer för det

konkreta och vardagliga arbetet (yrk. 1).

Motionärerna betonar behovet av tydligare mål för

skolans uppgifter vad avser elevers utveckling av

social kompetens. Människors sociala förmåga - dit

hör ett trevligt uppförande och stil - är

betydelsefullt och en del av skolans undervisande

och uppfostrande uppgift, som måste ges tydligare

mål och högre prioritet, heter det i motionen (yrk.

3).

Även i Kristdemokraternas motioner 1998/99:Ub246

(yrk. 2) och 1998/99:Ub253 (yrk. 2-4) betonas

skolans viktiga roll när det gäller normöverföring

och identitetsbildning. I den först nämnda motionen

framhålls bl.a. att ett sätt att omsätta skolans

etiska grund i praktiken är att utveckla elevernas

sociala kompetens. Lärarna bör tillsammans med

föräldrarna komma överens om hur den etiska fostran

skall utformas. Enligt den senare motionen bör

skolan kontinuerligt genomföra fortbildning för all

skolpersonal om skolans värdegrund. Varje skola bör

ha en plan för hur man kan omsätta skolans

värdegrund i praktiken. Begrepp som samarbete,

omtänksamhet, hjälpsamhet, generositet och

gottgörelse skall var en naturlig del av

undervisningen.

Enligt motion 1998/99:Ub203 (m) måste skolan aktivt

gå in i uppgiften att sprida kunskap om de etiska

och moraliska värden som vårt samhälle vilar på.

Undervisningen inom dessa områden måste få högre

prioritet. Skolverket bör ges i uppdrag att

utvärdera hur läroplanen följs på detta område.

En översyn av bestämmelserna om disciplinära

åtgärder mot elever i skolan efterlyses i

Moderaternas motion 1998/99:Ub258 (yrk. 2).

Motionärerna framhåller att skolans ansvar att

tillsammans med hemmen fostra barn och ungdomar har

blivit allt svårare. Samtidigt har en del av de

verktyg som skolan har haft försvunnit eller blivit

kraftlösa. Det behövs därför en översyn av reglerna

för elevers tillrättaförande. I Centerpartiets

motion 1998/99:

Ub227 (yrk. 15) anförs att möjligheten att skärpa

lärares möjligheter att använda olika disciplinära

åtgärder bör övervägas. Samtal med föräldrar och

elev skall kunna följas av enskild undervisning,

kortare avstängning, omplacering och ytterst av

avstängning, som bör beslutas av "skolnämnden".

Utskottets bedömning

Enligt utskottets uppfattning är skolans värdegrund

tydligt formulerad både i skollagen och i

läroplanerna. Utskottet delar motionärernas

uppfattning om vikten av att värdegrunden omsätts i

praktisk tillämpning i skolorna och att en

utveckling av elevernas sociala kompetens är en

väsentlig del av värdegrunden.

Utbildningsdepartementet har nyligen tillsatt en

projektgrupp med uppgift att utveckla

värdegrundsarbetet i skolorna. Projektgruppen skall

under år 1999, med utgångspunkt i läroplanernas

formuleringar om värdegrunden, stödja det lokala

arbetet med att tillämpa värdegrunden i praktiken.

Ett övergripande syfte med projektet är enligt

direktiven att få värdegrundsfrågorna att utgöra

basen för arbetet i skolan utifrån en helhetssyn på

värdegrunden, dvs. att få skrivningarna i

läroplanerna att genomsyra skolans verksamhet i dess

helhet. Projektgruppen skall dokumentera sitt arbete

och senast den 25 februari år 2000 presentera sina

slutsatser och förslag. Ett ungdomsråd, bestående av

ungdomar från gymnasiets första skolår, skall knytas

till projektgruppen. Rådet skall fungera som

idégivare och referensgrupp till projektgruppen.

Utskottet vill även peka på att Skolverket har

anvisats medel för kompetensutveckling av rektorer

med betoning på värdegrundsfrågorna. Vidare kommer

Lärarutbildningskommittén inom kort att lämna sina

förslag till ny lärarutbildning. Utskottet utgår

från att kommunerna, såsom ansvariga för

genomförandet av det konkreta arbetet i skolorna,

ser till att såväl lärare som övrig skolpersonal får

kunskaper om värdegrunden och om hur den kan

omsättas i skolans vardagsarbete.

Det pågår också inom Skolverket ett omfattande

arbete med värdegrundsfrågorna. Bland annat

utarbetas ett referensmaterial som stöd för det

lokala arbetet, exempelvis mot mobbning. Vidare

skall Skolverket senast den 15 januari år 2000

presentera en fördjupad studie avseende

verksamhetsområdet värdegrunden.

Utskottet konstaterar sålunda att

värdegrundsfrågorna är ett prioriterat område för

regeringen och föreslår att riksdagen avslår

motionerna 1998/99:Ub203, 1998/99:Ub246 yrkande 2,

1998/99:Ub253 yrkandena 2-4 och 1998/99:Ub258

yrkandena 1 och 3 med hänvisning till vad utskottet

anfört.

Utskottet vill beträffande förslagen i motionerna

1998/99:Ub227 yrkande 15 och 1998/99:Ub258 yrkande 2

om en översyn av bestämmelserna om disci-

plinära åtgärder mot elever i skolan anföra

följande.

Skolans fostrande uppgift finns beskriven i

läroplanen (Lpo 94), där det sägs att skolan skall

vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för

barnens fostran och utveckling. Skolan har uppgiften

att till eleverna förmedla kunskap om de värden och

normer som gäller i samhället. Det är viktigt att

det i den kommunala skolplanen och i skolornas

arbetsplaner beskrivs hur arbetet med

värdegrundsfrågor skall försiggå i skolans

verksamhet.

Enligt skollagen skall rektor hålla sig förtrogen

med och svara för den dagliga ledningen av

utbildningen i skolan (2 kap. 2 §). Av förarbetena

till lagparagrafen framgår att ansvaret för

utbildningen omfattar inte endast ansvar för den

direkta undervisningen utan även för skolans

fostrande roll, också under sådana moment som raster

och skolmåltider (prop. 1990/91:18 s. 35). Enligt

utskottets uppfattning är det endast den enskilda

skolan som kan och skall finna former för att lösa

olika situationer i skolans vardagliga arbete.

Utskottet vill även peka på att det i

grundskoleförordningen (6 kap. 9 och 10 §§)

respektive gymnasieförordningen (6 kap. 27 och 28

§§) finns vissa regler om disciplinära åtgärder och

elevers tillrättaförande. Som utskottet har

redovisat i det föregående har regeringen beslutat

om en översyn av skollagen. Kommittén skall bl.a.

överväga förändringar för att harmonisera skollag,

läroplaner, andra förordningar och föreskrifter.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionerna

1998/99:Ub227 yrkande 15 och 1998/99:Ub258 yrkande

2.

Åtgärder mot mobbning

Motionerna

I flera motioner föreslås olika åtgärder mot

mobbning. Kristdemokraterna betonar i motion

1998/99:Ub253 att "nollvision" skall vara målet i

arbetet med att motverka mobbning. Det är en

rättighet för varje ung människa att slippa mobbning

(yrk. 1). Motionärerna pekar på att en ren och snygg

skolmiljö gör eleverna medvetna om sitt eget värde

och om andra människors värde, vilket är en viktig

del i bekämpningen av mobbning (yrk. 5). De

uppmärksammar också personalsituationens betydelse

för bekämpningen av mobbning. Skolans verksamhet

måste prioriteras och resurser läggas på att

förbättra personalsituationen (yrk. 6). I varje

kommun skall det finnas en barn- och ungdomsplan.

Varje skola och förskola bör vara skyldig att

utforma egna, tydliga planer för hur mobbning och

våld skall förebyggas och åtgärdas. Erfarenheterna

skall dokumenteras och utvärderas (yrk. 7). Det bör

finnas tydliga anvisningar i skollagen om

skolledares skyldighet att anmäla brott till de

sociala myndigheterna och när så är påkallat till

polismyndigheten (yrk. 8). Fler modeller för

kamratstöd bör utvecklas. De elever som vill skall

kunna få möjlighet till handledd medling (yrk. 9).

Motionärerna framhåller vikten av organiserad

tillsyn över elevernas aktiviteter inte bara när

undervisningen pågår utan även på raster (yrk. 10).

De betonar att det är mobbaren som, om inga andra

åtgärder lyckas, skall förflyttas från skolan (yrk.

11). Motionärerna anser att det behövs information

om våldets konsekvenser (yrk. 12). Reklam för ett

program med våldsinslag i TV bör inte få visas under

de tider på dygnet då barn kan förväntas vara uppe

(yrk. 13).

Centerpartiet framhåller i motion 1998/99:Ub227

att det inte kan acceptera lägre mål för mobbning än

en "nollvision". Motionärerna anser bl.a. att det

måste läggas stor vikt vid undervisning om sociala

relationer och mobbning i lärarutbildningen (yrk.

24). Det bör framgå av skollagen att all personal

skall vara skyldig att rapportera förekomst av

mobbning till rektor (yrk. 25). I Folkpartiets

motion 1998/99:Ub1 betonas att alla tendenser till

mobbning skall stoppas så tidigt som möjligt och att

all skolpersonal skall ansvara för att så sker.

Vidare skall föräldrarna engageras i detta arbete.

Ett åtgärdsprogram mot mobbning skall finnas vid

varje skola och följas upp varje år (yrk. 23).

Motionärerna pekar på att brott som begås i

gymnasieskolan i princip skall polisanmälas (yrk.

24). Miljöpartiet framhåller i motion 1998/99:Ub801

(yrk. 12) att ett fullständigt program för hantering

av mobbningsproblemet skall finnas vid varje skola.

Ansvaret för att detta finns och att programmet

följs upp skall ligga på rektor. Kommunen skall

genom utvärderingar övervaka att skolorna verkligen

följer lagen. Skolverket har det övergripande

tillsynsansvaret och skyldighet att ingripa när

lagens och läroplanens intentioner inte följs.

Enligt motion 1998/99:Ub274 (kd, m, v, c, fp, mp)

krävs ett fortsatt arbete med att stoppa mobbningen

och skapa respekt för andra människors värde (yrk.

3). Motionärerna betonar vikten av att vuxna finns i

barns och ungdomars närhet inte bara under

lektionstid. Även på raster och håltimmar skall

skolpersonal finnas där, se och utgöra en

trygghetsfaktor mot övergrepp (yrk. 4). Motionärerna

pekar också på att mycket kan göras för att minska

elevernas rädsla och oro vid övergången mellan de

olika stadierna i skolan, t.ex. bör all form av s.k.

nollning förbjudas (yrk. 5). I motion 1998/99:Ub205

(m) föreslås att en nationell handlingsplan mot

mobbning och våld i skolan utarbetas (yrk. 3). Samma

motionär begär i yrkande 1 i motionen och i motion

1998/99:Ju901 (m) yrkande 5 att en översyn görs av

skolans möjligheter att stänga av elever som utgör

ett hot mot elever och lärare. I yrkande 2 i motion

1998/99:Ub205 och i motion 1998/99:Ju901 (m)

yrkande 4 begär motionären förslag till sådan

ändring av skollagen att en anmälningsplikt för våld

i skolan införs.

Utskottets bedömning

Skollagen har genom riksdagens beslut hösten 1997

skärpts och förtydligats som stöd för det lokala

arbetet mot mobbning (prop. 1997/98:6, bet. UbU5,

rskr. 107). Från den 1 januari 1998 gäller att den

som verkar inom skolan är skyldig att aktivt

motverka alla former av kränkande behandling såsom

mobbning och rasistiska beteenden (1 kap. 2 §).

Utskottet ansåg vid behandlingen av lagförslaget att

även sexuella trakasserier måste betraktas som en

allvarlig form av kränkande behandling. På

utskottets förslag gjorde riksdagen ett

tillkännagivande till regeringen om att regeringen

borde överväga hur man på lämpligaste sätt skall

kunna markera att trakasserier på grund av kön eller

sexuell identitet inte får förekomma. I

regleringsbrev för budgetåret 1998 uppdrog

regeringen åt Skolverket att utarbeta kommentarer

och referensmaterial om hur man lokalt, i kommuner

och skolor, kan arbeta med värdegrundsfrågor, såsom

t.ex. mobbning eller trakasserier på grund av kön

eller sexuell identitet. Enligt vad utskottet

inhämtat kommer verket i maj 1999 att presentera ett

kommentarmaterial och under hösten 1999 ett

referensmaterial inom området.

I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet,

förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) har

rektors och lärares ansvar för att motverka mobbning

skärpts fr.o.m. läsåret 1998/99. Rektor har nu ett

särskilt ansvar för att upprätta, genomföra, följa

upp och utvärdera skolans handlingsprogram för att

förebygga och motverka alla former av kränkande

behandling. Regeringen har aviserat att en

motsvarande skärpning kommer att göras i läroplanen

för de frivilliga skolformerna (Lpf 94).

Som utskottet anfört i det föregående har skolan en

uppgift att till eleverna förmedla kunskap om vilka

regler som gäller i samhället. Utskottet finner det

naturligt att skolan därvid samarbetar med andra

samhällsorgan, bl.a. polisen, som kan informera om

följderna av våldsbrott. Utskottet vill också åter

framhålla rektors ansvar även för skolans fostrande

roll, även under raster och skolmåltider. Rektor har

således ansvar för att vuxna finns till hands för

att ge eleverna trygghet och hindra mobbning.

När det gäller problem med s.k. nollning vid

övergång mellan olika skolstadier utgår utskottet

från att skolledningen har uppmärksamheten riktad på

att eventuella välkomstfester äger rum i positiv

anda och under ordnade former. Även möjligheten till

handledd medling mellan mobbande och mobbade elever

är enligt utskottets mening något som den enskilda

skolan och rektor får besluta om, i samband med

utarbetandet av rutiner för arbetet mot mobbning.

Utskottet hänvisar också till vad utskottet anfört

ovan om disci-plinära åtgärder och skolornas ansvar

för att hantera och lösa olika situationer i skolans

vardagliga arbete.

Beträffande personalsituationen på skolorna vill

utskottet peka på att det med rådande

ansvarsfördelning inom skolområdet ankommer på

kommunen att besluta om personal vid de olika

skolenheterna. Utskottet erinrar i sammanhanget om

att riksdagen har beslutat om ett betydande

resurstillskott till kommunerna under åren

1997-2001, avsett bl.a. för skolsektorn. Även den

fysiska skolmiljön är ett kommunalt ansvar.

När det gäller frågan om att reklam för vissa

program i TV inte skall visas på de tider på dygnet

då barn kan förväntas vara uppe hänvisar utskottet

till vad kulturutskottet har anfört i sitt

betänkande 1998/99:KrU3 (s. 13) om

underhållningsvåldets inverkan på barn och ungdom.

Kulturutskottet framhåller att det är angeläget att

få klarhet i vilka effekter underhållningsvåldet i

medierna har på tittarna och pekar på att svensk och

internationell forskning inom området följs av

Våldsskildringsrådet bl.a. genom konferenser. Genom

sin skriftserie sprider rådet olika former av

information, studier och forskningsresultat och

bidrar på så sätt till samhällsdebatten om

medievåldet. Nordiskt informationscenter för medie-

och kommunikationsforskning (Nordicom) vid Göteborgs

universitet fick år 1996 ett uppdrag, initierat av

Unesco, att etablera ett internationellt

informationscentrum rörande barn och medievåld.

Detta center har i sin årsbok ambitionen att

redovisa det samlade vetandet om barn och medievåld

i världen.

Utskottet är inte berett att i skollagen särskilt

lagreglera anmälningsplikt för våld i skolan.

Utskottet har tidigare behandlat denna fråga bl.a. i

betänkande 1997/98:UbU5 (s. 30). Utskottet betonade

då att de lagar som gäller i samhället i övrigt

gäller även i skolan. Därav följer att våldsbrott

som sker i skolan skall polisanmälas. Utskottet

vidhåller sin uppfattning att någon särskild

markering i skollagen av denna plikt inte behövs och

inte heller bör göras.

Utskottet hänvisar också till vad utskottet anfört

i det föregående, bl.a. att en nationell

kvalitetsgranskning skall genomföras under 1999 av

skolans arbete mot mobbning. Utskottet kan

sammanfattningsvis konstatera att de grundläggande

styrdokumenten i form av skollag och läroplaner

förtydligats och att det inte kan råda något tvivel

om att riksdag och regering mycket tydligt betonat

vikten av arbetet med mobbningsfrågorna. Nu är det

på den lokala nivån, i kommuner och skolor, som det

konkreta arbetet med dessa frågor måste föras

vidare. Det är mycket viktigt att den diskussion som

har kommit i gång ute i skolorna nu får utvecklas

vidare. Det är i det praktiska arbetet i skolorna

som utvecklingen måste ske. Utskottet anser således

att det är lokalt, på respektive skola som rektor,

övrig skolpersonal, elever och föräldrar i samverkan

bäst kan finna och utarbeta för dem lämpliga rutiner

och former för arbetet mot mobbning.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet

motionerna 1998/99:

Ub1 yrkandena 23 och 24, 1998/99:Ub205 yrkandena

1-3, 1998/99:Ub227 yrkandena 24 och 25,

1998/99:Ub253 yrkandena 1 och 5-13, 1998/99:Ub274

yrkandena 3-5, 1998/99:Ub801 yrkande 12 och

1998/99:Ju901 yrkandena 4 och 5.

Undervisning om alkohol, narkotika och tobak (ANT)

Motionerna

Frågor med anknytning till undervisning om alkohol,

narkotika, tobak och andra droger (ANT) tas upp i

ett stort antal motioner.

I Moderaternas motion 1998/99:Ju904 betonas vikten

av att föräldrar har kunskaper om narkotikans symtom

och verkningar. Regeringen bör enligt motionärerna

ta initiativ till informationsinsatser riktade till

föräldrarna (yrk. 10). De pekar på att förändringar

i unga människors personlighet kan vara ett tecken

på begynnande narkotikamissbruk. Det bör därför vara

en absolut skyldighet för skolan att informera om

förändringar i barns beteenden (yrk. 11).

Motsvarande förslag finns i motionerna 1998/99:Ju903

(m) yrkande 3 och 1998/99:Ju917 (m) yrkande 5.

Enligt motion 1998/99:So228 (m) yrkande 4 är det

centralt att undervisning om alkoholens

skadeverkningar återfinns i skolans läroplan mycket

tidigt.

Kristdemokraterna framhåller i motion 1998/99:Ub246

(yrk. 16) att utvecklingen när det gäller ANT-

undervisningen inte har blivit den önskade.

Motionärerna anser att det är särskilt olyckligt med

tanke på att alkoholkonsumtionen, rökningen och

narkotikamissbruket har ökat bland ungdomar. I

motion 1998/99:So459 (kd) yrkande 5 begärs ökade

insatser för att stärka det förebyggande arbetet i

skolorna. Skolan måste ta sitt ansvar för utbildning

om livsstil, hälsa och droger. Skolan måste också få

resurser för att kunna anlita t.ex. de

ungdomsorganisationer som har utvecklat mycket bra

undervisningsprogram i form av teater och film.

Folkpartiet anser i motion 1998/99:Ub268 att

informationen om ANT-frågor måste göras mer

effektiv. Det behövs en nationell handlingsplan för

hur kampen mot ungas missbruk av alkohol, narkotika

och tobak skall intensifieras (yrk. 19). I motion

1998/99:So307 (fp, s, m, v, kd, c, mp) pekas på att

omfattningen av undervisningen om ANT-frågor

varierar i landet. Motionärerna anser att det bör

vara en prioriterad uppgift för Skolverket att

arbeta för hög kvalitet i ANT-undervisningen i

skolan och för rökfria skolgårdar (yrk. 1). Skolan

som förebild är oerhört viktig i det

tobakspreventiva arbetet. Motionärerna pekar på att

det förekommer problem med att hålla skolgårdarna

rökfria (yrk. 3).

Enligt motion 1997/98:Ub42 (fp, s, m, c, v, mp, kd)

bör statsmakterna på ett mer kraftfullt sätt markera

skolans ansvar för ANT-undervisningen i grundskolan

och gymnasiet (yrk. 1). Motionärerna anser att varje

gymnasieskola borde upprätta årsplaner för hur ANT-

undervisningen skall belysas i undervisningen (yrk.

2). I avsikt att bredda en relevant och saklig

information inom ANT-undervisningen bör skolan

samverka med externa instanser. Informativa

insatser kan samordnas med lokala och regionala

utbud från såväl folkrörelser som andra som är

kunniga och verksamma på området (yrk. 3). Även i

motion 1998/99:Ub232 (fp, s, m, v, kd, c, mp)

framhålls skolans ansvar för ANT-undervisningen.

Enligt motionärerna är tendensen i vissa skolor att

de avlövas på kompetens i hur man bearbetar frågan

om elevers alkoholkonsumtion (yrk. 1). Motionärerna

anser att medel borde kunna avsättas inom ramen för

befintliga anslag för en förstärkning av ANT-

informationen (yrk. 3). Utbildningsdepartementet bör

starta projekt som stimulerar skolstyrelserna att

finna vägar för nya metoder när det gäller ANT-

informationen. Motionärerna pekar på att det är

viktigt att folkrörelserna engageras (yrk. 2). Det

borde också startas fortbildning av yrkesverksamma

lärare, social- och fritidsarbetare i t.ex.

nybildade Västra Götalands län. Motionärerna anser

att ett sådant pilotprojekt i ett första skede kan

ske inom ett begränsat geografiskt område. Resurser

till projektet borde kunna skapas inom ramen för

befintliga anslag (yrk. 4).

Enligt motion 1998/99:So306 (mp) yrkande 1 bör

Skolverket få i uppdrag att utvärdera ANT-

undervisningen avseende omfattning och inriktning.

Utskottets bedömning

Utskottet behandlade under förra riksmötet

motionsyrkanden med i huvudsak likartat innehåll som

de nu aktuella i betänkandena 1997/98:UbU9 (s. 24)

och 1997/98:UbU18 (s. 25). Utskottet hänvisar till

vad utskottet då anförde. Utskottet pekade bl.a. på

att rektor enligt läroplanen för det obligatoriska

skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo

94) har ett övergripande ansvar för att

ämnesövergripande kunskapsområden integreras i

undervisningen i olika ämnen. Ett av dessa

övergripande kunskapsområden avser riskerna med

alkohol, narkotika, tobak och andra droger. Det

anges som mål i läroplanen att eleven skall ha

"grundläggande kunskaper om förutsättningarna för en

god hälsa samt ha förståelse för den egna

livsstilens betydelse för hälsan och miljön". I

läroplanen för det frivilliga skolformerna (Lpf 94)

finns bl.a. angivet att det är skolans ansvar att

varje elev som har slutfört ett nationellt eller

specialutformat program har "kunskaper om

förutsättningarna för en god hälsa." ANT-frågor

behandlas också som kunskapsområden i flera ämnen.

Utskottet hänvisade också till att Skolverket

samarbetar med olika organisationer och myndigheter

i hälsofrågor. En antologi har utarbetats om

hälsoarbetet i skolan och ett arbete pågår inom

Skolverket med att ta fram ett referensmaterial om

ANT-frågor. Även Folkhälsoinstitutet har gett ut

material som underlag för insatser i syfte att

förebygga användandet av olika droger. Det finns

också, pekade utskottet på, ett omfattande material

utgivet av olika organisationer, t.ex. Ungdomens

Nykterhetsförbund.

Utbildningsutskottet beslutade i maj 1998 att

uppdra åt sitt kansli att genom inhämtande av

uppgifter från myndigheter och organisationer söka

sammanställa och redovisa erfarenheterna av hur ANT-

undervisningen bedrivs i skolan. Det gjordes mot

bakgrund av att det vid varje riksmöte väcks

motionsyrkanden i riksdagen om ANT-undervisningen

och att det bl.a. framhålls att undervisningen om

ANT-frågor under senare år blivit sämre samt att

kvaliteten på den varierar mycket mellan olika

skolor. Resultatet av undersökningen presenterades i

början av november 1998 i skriftserien Utredningar

från riksdagen (1998/99:URD2). I rapporten dras

slutsatsen att skolan själv inte kan ta hela

ansvaret för drogfrågor. En kombination av insatser

är nödvändig där samverkan med både föräldrar och

samhället i övrigt har stor betydelse. Elever

efterfrågar ofta mer undervisning om droger och vill

ha stort utrymme för diskussioner och

erfarenhetsutbyte.

Regeringen har, som utskottet tidigare har nämnt,

uppdragit åt Skolverket att under år 1999 genomföra

en kvalitetsgranskning av undervisningen om tobak,

alkohol och andra droger. Granskningen skall

dessutom innehålla en värdering av hur

drogundervisningen på skolorna har förändrats och

utvecklats över tiden och vilken effekt detta har

haft på elevernas bruk av och attityder till tobak,

alkohol och andra droger samt kunskaper om riskerna

med droger. Granskningen skall redovisas senast den

15 januari år 2000.

Utskottet vill understryka att skolan har en mycket

betydelsefull roll när det gäller information om

alkohol, tobak, narkotika och andra droger. Det är

mycket positivt att regeringen uppdragit åt

Skolverket att genomföra en kvalitetsgranskning av

ANT-undervisningen. Utskottet avstyrker med

hänvisning till det anförda motionerna 1997/98:Ub42

yrkandena 1-3, 1998/99:

Ub232 yrkandena 1-4, 1998/99:Ub246 yrkande 16,

1998/99:Ub268 yrkande 19, 1998/99:Ju903 yrkande 3,

1998/99:Ju904 yrkandena 10 och 11, 1998/99:

Ju917 yrkande 5, 1998/99:So228 yrkande 4,

1998/99:So306 yrkande 1, 1998/99:So307 yrkandena 1

och 3 och 1998/99:So459 yrkande 5.

Sex- och samlevnadsundervisning

Motionerna

Vänsterpartiet framhåller i motion 1998/99:A291

(yrk. 16) behovet av en utveckling av sex- och

samlevnadsundervisningen. Enligt motionärerna talar

man i undervisningen ofta enbart om heterosexuella

relationer och känslor och bortförklarar

homosexualitet med "att det finns också" eller i

värsta fall att det går över när man blir äldre.

Detta är ett stort problem som bör behandlas i

lärarutbildningen och läroplaner, heter det i

motionen. Enligt Vänsterpartiets motion 1998/99:K285

(yrk. 4) måste ungdomar få en möjlighet att

diskutera pornografi på ett kritiskt sätt.

Diskussioner om pornografi borde därför vara ett

stående inslag i skolans undervisning om sex och

samlevnad.

Utskottets bedömning

Utskottet erinrar än en gång om att mål- och

resultatstyrningen av skolan innebär att ansvaret

för att de nationella målen nås vilar på den lokala

nivån. Genom läroplanen för det obligatoriska

skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo

94) har rektor ett särskilt ansvar för att eleverna

får kunskap om sex och samlevnad. Sex- och

samlevnadsfrågor är ett kunskapsområde som rör flera

olika ämnen. I kursplanen för ämnet biologi i

grundskolan anges bl.a. att eleverna skall få

möjlighet att, utifrån perspektivet att ta ansvar

för sig själva och andra, diskutera frågor om

kärlek, sexualitet och samlevnad. Frågor om

homosexualitet skall få en saklig belysning i

undervisningen. För att stödja undervisningen inom

kunskapsområdet sex och samlevnad har Skolverket

gett ut ett referensmaterial - "Kärlek känns!

förstår du". I referensmaterialet behandlas en rad

olika frågor inom området som ger förutsättningar

för en brett upplagd samlevnadsundervisning, bl.a.

finns ett särskilt avsnitt om homosexualitet.

Utskottet påminner om att det i läroplaner och

kursplaner inte anges hur undervisningen skall

organiseras och läggas upp eller hur skolans

arbetsformer skall gestaltas, t.ex. hur och i vilken

form diskussioner om pornografi och undervisning om

homosexualitet skall tas upp i skolans

samlevnadsundervisning. Det är i verksamheten ute i

skolorna som skolledare, lärare och elever gemensamt

har ansvar för hur arbetet i skolorna konkret skall

bedrivas.

Skolverket har fått regeringens uppdrag att under

år 1999 genomföra en nationell kvalitetsgranskning

av sex- och samlevnadsundervisningen i skolan.

Vidare ingår sex- och samlevnadsundervisningen som

en viktig del i det arbete med att utveckla

värdegrunden som kommer att bedrivas av en särskild

projektgrupp i Utbildningsdepartementet. Till detta

projekt skall knytas ett särskilt ungdomsråd

bestående av elever från gymnasieskolans årskurs 1.

Rådet skall fungera som analysgrupp och ge ett

elevperspektiv på värdegrunden. Den sakfråga som

rådet först skall arbeta med gäller sex och

samlevnad som en del av värdegrunden och som en del

av skolans arbetsmiljö och arbetsklimat.

Utskottet understryker vikten av en bra

undervisning inom området för sex och samlevnad. Det

är enligt utskottets uppfattning särskilt viktigt

att ungdomar får möjlighet att ge sin syn på hur

denna undervisning bör bedrivas Med hänvisning till

vad utskottet har anfört avstyrks motionerna

1998/99:A291 yrkande 16 och 1998/99:K285 yrkande 4.

Svenska, historia och naturkunskap m.m.

Motionerna

Enligt motion 1998/99:Kr227 (kd) är det en stor

brist att vikten av ett vårdat språk inte anges i

kursplanen för ämnet svenska i grundskolan.

Kursplanen bör kompletteras med målet att eleverna

skall lära sig att använda ett vårdat språk i tal

och skrift (yrk. 1). Eleverna i gymnasieskolan skall

enligt kursplanen för ämnet "kunna uttrycka sig i

tal och skrift så väl att elevens språk fungerar i

samhälls-, yrkes- och vardagslivet och för fortsatta

studier". Detta "mål att uppnå" bör kompletteras så

att det framgår att eleven skall kunna uttrycka sig

vårdat i tal och skrift (yrk. 2).

I motion 1998/99:Ub202 (m) framhålls att den

information om nazismens vidrigheter som genomförts

på bred front har varit positiv. Motionärerna anser

att det finns anledning att ge undervisning i skolan

även om de brott mot mänskligheten som begåtts av de

f.d. kommunistiska staterna.

I motion 1998/99:Ub204 (m) betonas vikten av

allsidig historieundervisning i de delar av landet

som inte alltid tillhört Sverige. Det är viktigt att

man i skånska skolor får undervisning om händelser i

svensk historia som inträffade före år 1658. Lokal

historia bör få en mer framträdande behandling i

undervisningen. Liknande tankegångar återfinns i

motion 1998/99:Ub207 (c). Motionären anser att

regeringen bör uppdra åt Skolverket att se över

kursplanen i ämnet historia i syfte att stärka den

lokala historiens roll.

Enligt motion 1998/99:Ub209 (m) måste utbildning i

elementär naturkunskap förbättras i grundskolan och

gymnasieskolan (yrk. 1). Det är angeläget att den

svenska skolan på liknande sätt som nu sker inom EU

söker integrera miljökunskap i utbildningen. För

detta krävs bl.a. fortbildning av lärare och

utveckling av läromedel (yrk. 2). Motionärerna pekar

på att det fortfarande brister inom skolan vad

gäller aktuell information om vilka framsteg som

gjorts på miljöområdet. Framsteg på miljöområdet bör

på ett bättre sätt klargöras i utbildningen (yrk.

3).

Utskottets bedömning

Utskottet har ingen annan uppfattning än

motionärerna när det gäller vikten av att alla

elever lär sig att använda ett vårdat språk i tal

och skrift inom ramen för undervisningen i ämnet

svenska. Det är dock inte en uppgift som rör enbart

svenskämnet. För att nå framgång krävs ett nära och

förtroendefullt samarbete mellan vuxna och unga i

skolan och beredskap hos de vuxna att reagera på

dåligt språkbruk. Utskottet påminner om att en

översyn av samtliga kursplaner har inletts. Inom en

femårsperiod räknat fr.o.m. år 1998 skall Skolverket

se över samtliga nationellt fastställda kursplaner.

Det ankommer på regeringen och i vissa fall

Skolverket att fastställa kursplaner.

Utskottet avstyrker motion 1998/99:Kr227 yrkandena

1 och 2. Något uttalande från riksdagen med

anledning av motionsyrkandena är enligt utskottets

mening inte påkallat.

Beträffande förslaget om undervisning i skolan om de

brott mot mänskligheten som begåtts av de f.d.

kommunistiska staterna vill utskottet hänvisa till

att regeringen den 11 mars 1999 har gett Skolverket

i uppdrag att stödja och stimulera undervisningen i

nutidshistoria. Skolverket skall också kartlägga och

granska hur undervisningen bedrivs. Uppdraget skall

redovisas senast den 1 augusti år 2000. Senast den 1

maj 1999 skall Skolverket redovisa hur man kommer

att arbeta med uppdraget. I uppdraget framhålls att

elevernas kunskaper bör fördjupas när det gäller vår

moderna historia, inbegripet kampen för demokrati

och mänskliga rättigheter samt brott mot de

mänskliga rättigheterna som begåtts av totalitära

regimer. Utskottet avstyrker mot denna bakgrund

förslaget i motion 1998/99:Ub202.

Utskottet avstyrker motionerna 1998/99:Ub204 och

1998/99:Ub207 om allsidig historieundervisning i de

delar av landet som inte alltid har tillhört

Sverige. Utskottet har tidigare behandlat och

avstyrkt motsvarande motions-yrkanden, senast i

betänkande 1997/98:UbU11 (s. 6). Utskottet har

konstaterat att det i kursplanen för ämnet historia

finns utsagt att eleverna skall känna till

hembygdens historia och kultur. Även de nu aktuella

motionerna bör enligt utskottets uppfattning avslås

med samma motivering. Utskottet anser det således

inte påkallat med något uttalande av riksdagen i

frågan. Som utskottet har redovisat ovan ankommer

det på regeringen och Skolverket att bestämma om

kursplaner. En översyn av kursplanerna pågår för

närvarande.

Utskottet avstyrker även motion 1998/99:Ub209

yrkandena 1-3 om utbildning i naturkunskap m.m.

Motsvarande motionsledes framförda förslag har

tidigare behandlats och avstyrkts av utskottet,

senast i betänkande 1997/98:

UbU9 (s. 22). Utskottet hänvisade bl.a. till att

miljöperspektivet är ett av de övergripande

perspektiv som skall anläggas i skolans alla ämnen

och att det återfinns i bl.a. kursplanerna för

naturorienterande ämnen i grundskolan. Riksdagen

avslog yrkandena.

Hemkunskap, kostkunskap, konsumentkunskap m.m.

Motionerna

Vikten av ämnet hemkunskap i grundskolan betonas i

motionerna 1998/99:Ub217 (m) yrkande 1 och

1998/99:MJ781 (c) yrkande 12. Motionärerna

framhåller bl.a. att ämnet har det lägsta antalet

timmar, 118 timmar, bland de s.k. praktisk-

estetiska ämnena. Beslutet år 1998 om ett ökat antal

timmar för idrott och hälsa samt slöjd minskar

balansen och likvärdigheten mellan de praktisk-

estetiska ämnena. Ämnet hemkunskap får inte

ytterligare marginaliseras.

Hemkunskapsundervisningen bör ge eleverna kunskaper

om vegetabilisk kosthållning enligt motion

1998/99:MJ218 (v) yrkande 4. Allt fler väljer att

äta vegetariskt, särskilt ungdomar. Motionärerna

framhåller att skolan har ett ansvar för att öka

kunskapen om att laga vegetarisk mat och vad som

krävs för att få en fullvärdig vegetarisk kost.

I motion 1998/99:Ub217 pekas på att undervisning i

kostkunskap i gymnasieskolan skall ingå i ämnet

idrott och hälsa. Ämnesinnehållet utgörs till stor

andel av idrottsaspekter på maten. Undervisningen

sköts av idrottslärare. Den tid som eleverna får

inom ämnesområdet mat och hälsa är försumbar (yrk.

2). Motionärerna anser att kostundervisningen vad

gäller omfattning och innehåll bör utvärderas av

Skolverket (yrk. 3).

I motion 1998/99:MJ781 (c) yrkande 13 påpekas att

eleverna i gymnasieskolan ges möjlighet att

individuellt välja vissa ämnen. Motionärerna anser

att ämnet konsumentkunskap bör införas som ett av

dessa individuella val.

I Kristdemokraternas motion 1998/99:Ub246 (yrk. 9)

framhålls att de praktiska och estetiska ämnena som

hemkunskap, slöjd, bild och idrott och hälsa är en

viktig del av helheten i skolan. För att göra det

möjligt att utöka antalet timmar i dessa ämnen måste

det totala antalet timmar i timplanen ses över.

Risken är annars stor att andra ämnen hamnar i

strykklass. De enskilda skolornas möjlighet att

fritt förfoga över ett antal timmar för lokal

profilering liksom utrymmet för elevernas fria val

är också viktigt att slå vakt om.

Utskottets bedömning

Enligt utskottets uppfattning är

hemkunskapsundervisningen i grundskolan viktig.

Utskottet har framhållit detta tidigare, senast i

samband med behandlingen av proposition 1997/98:6

Förskoleklass och andra skollagsfrågor (bet.

1997/98:UbU5 s. 41). Regeringen föreslog och

riksdagen beslutade en utökning av antalet timmar i

grundskolan i ämnena idrott och hälsa respektive

slöjd till 500 respektive 330 timmar. Utskottet

pekade på att ämnet hemkunskap skall ge både

praktiska och teoretiska kunskaper. Utskottet

framhöll också att kunskaper om sambanden mellan

livsstil, mat, hälsa och miljö har stor betydelse

för folkhälsan och folkhushållet och att

undervisningen i hemkunskap skall ge dessa

kunskaper. Utskottet påminde om att ämnet hemkunskap

vid läroplansreformen inte fick någon timreduktion,

vilket däremot drabbade ämnena idrott och hälsa samt

slöjd. Utskottet framhöll också att det är målen i

kursplanen för respektive ämne som skall vara

styrande för undervisningen och inte enbart antalet

timmar enligt timplanen. Utskottet avstyrkte och

riksdagen avslog de då föreliggande

motionsyrkandena. Utskottet har ingen annan

uppfattning nu men vill i sammanhanget tillägga att

ett förslag om en försöksverksamhet, där arbetet i

grundskolan skall få organiseras utan en centralt

fastställd timplan, för närvarande bereds inom

Regeringskansliet.

När det gäller yrkandet om att kunskap om

vegetabilisk kosthållning skall ingå i

hemkunskapsundervisningen vill utskottet peka på att

det i kursplanen bl.a. anges som mål att sträva mot

att eleven "kan välja livsmedel, planera, tillaga

och servera måltider och därvid ta hänsyn till

näringsinnehåll, kvalitet, smak och pris". Utskottet

anser det viktigt att en bred undervisning,

inklusive undervisning om vegetabilisk kosthållning,

ges inom ämnet. Hur undervisningen konkret utformas

är en fråga som avgörs på den lokala nivån, i första

hand av lärare och elever.

Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda

motionerna 1998/99:Ub217 yrkande 1, 1998/99:MJ218

yrkande 4 och 1998/99:MJ781 yrkande 12.

Beträffande kostundervisningen i gymnasieskolan vill

utskottet erinra om att alla elever genom

hemkunskapsundervisningen i grundskolan skall ges

kost-undervisning. Därutöver finns i kursplanen för

kärnämnet idrott och hälsa i gymnasieskolan angivet

att ämnet skall ha ett brett hälsoperspektiv.

Eleverna skall få en ökad kunskap om hur den egna

kroppen fungerar och hur man genom goda matvanor,

regelbunden fysisk aktivitet och friluftsliv kan

förbättra sitt fysiska och psykiska välbefinnande.

Utskottet vill än en gång peka på att en revidering

av kursplanerna för närvarande pågår inom

Skolverket. Utskottet anser det inte påkallat med

ett uttalande av riksdagen om en utvärdering av

kostundervisningen. Det ingår i Skolverkets

arbetsuppgifter att följa upp och utvärdera skolans

verksamhet. Som utskottet har redovisat i det

föregående har regeringen vad gäller den nationella

kvalitetsgranskningen för år 1999 prioriterat

områdena skolans arbete med mobbning, sex- och

samlevnadsundervisningen och undervisningen om

tobak, alkohol och andra droger. Utskottet avstyrker

motion 1998/99:Ub217 yrkandena 2 och 3 med

hänvisning till vad utskottet anfört.

När det gäller utbildning i konsumentkunskap i

gymnasieskolan erinrar utskottet om att alla elever

ges kunskaper inom området genom undervisningen i

grundskolan. Konsument- och ekonomifrågor behandlas

i huvudsak i kursplanerna för ämnena hemkunskap och

samhällskunskap. I gymnasieskolan finns möjligheter

att lokalt anordna kurser med olika innehåll och

profileringar som eleverna har möjlighet att välja.

Utskottet är inte berett att ta initiativ till att

ämnet införs som en nationell kurs i gymnasieskolan.

Utskottet avstyrker motion 1998/99:MJ781 yrkande 13.

Utskottet delar den uppfattning som framförs i

motion 1998/99:Ub246 (yrk. 9) att de praktiska och

estetiska ämnena är en viktig del av helheten i

skolan. Dessa ämnen är betydelsefulla för att

utveckla olika delar av elevernas personlighet och

intressen. Undervisningen i hemkunskap, slöjd, bild

och idrott och hälsa bidrar till elevernas allsidiga

utveckling. Som utskottet har redovisat ovan har

timtalen i ämnena slöjd och idrott och hälsa nyligen

utökats i grundskolan. Utskottet är inte berett att

tillstyrka förslaget om en översyn av det totala

antalet timmar i grundskolan i syfte att göra det

möjligt att utöka antalet timmar i dessa ämnen.

Utskottet vill i sammanhanget än en gång peka på att

ett förslag om en försöksverksamhet, där arbetet i

grundskolan skall få organiseras utan en centralt

fastställd timplan, för närvarande bereds inom

Regeringskansliet. Utskottet avstyrker yrkandet.

Idrott och hälsa, m.m.

Motionerna

I motionerna 1998/99:Ub224 (s) och 1998/99:Ub225 (s)

tas frågan upp om simkunnigheten hos eleverna i

Sverige. Motionärerna pekar bl.a. på att det i

kursplanen för ämnet idrott och hälsa sägs att

eleverna i slutet av årskurs 5 skall kunna simma och

hantera nödsituationer. Det har dock inte

definierats vad detta praktiskt innebär. Eleverna

måste veta exakt vad denna utbildning har som mål

och detta bör tydligt uttryckas i kursplanen.

Motionärerna betonar att simkunnighet är en

baskunskap i säkerhet som varje barn i Sverige har

rätt att få. Skolan måste ha i uppgift att ta reda

på simkunnighetsnivån på den egna skolan, och där

det finns behov måste resurser för undervisning

sättas in.

I motion 1998/99:Ub250 (s) markeras vikten av

utbildning om olyckor, katastrofer och störningar i

infrastruktursystem. Eftersom det inte är klart

uttalat i läroplanen att eleverna skall få

utbildning inom dessa områden är det svårt att ta

tid från den ordinarie verksamheten till detta.

Motionärerna framhåller att det är viktigt att

skolan bereds möjlighet att tillsammans med olika

aktörer genomföra utbildning inom områdena

säkerhetsmedvetande, första hjälpen samt hjärt- och

lungräddning, vattensäkerhet, farliga varor,

överlevnad och krisstöd. All personal inom skolan

bör ges kunskaper inom områdena i sin utbildning och

i fortbildning.

Utskottets bedömning

I kursplanen för ämnet idrott och hälsa i

grundskolan anges att eleverna i slutet av det femte

skolåret bl.a. skall kunna simma och hantera

nödsituationer vid vatten. Utskottet delar

motionärernas uppfattning att simkunnighet är en

baskunskap i säkerhet som varje barn i Sverige har

rätt att få. Det framgår också mycket tydligt av den

nationellt fastställda kursplanen att skolan har

ansvar för att eleverna i grundskolan skall få denna

kunskap. Som utskottet har anfört i det föregående

är det den lokala nivån, kommuner och skolor, som

har ansvar för att de nationella målen i läroplaner

och kursplaner nås. Det är också på den lokala nivån

som den närmare konkretiseringen av de nationella

målen skall göras. Huvudmannen (kommunen) har ett

självklart ansvar för att detta sker och ett ansvar

för resurstilldelningen till skolorna. Kommunen och

skolorna har också ansvar för den kommunala

uppföljningen och utvärderingen av skolornas

resultat. Utskottet vill också peka på att ämnet

idrott och hälsa nyligen fått ökat utrymme i

timplanen för grundskolan. Med hänvisning till det

anförda avstyrker utskottet motionerna 1998/99:

Ub224 och 1998/99:Ub225.

Utskottet avstyrker motion 1998/99:Ub250 om

utbildning om olyckor, katastrofer m.m.

Utskottet behandlade under förra riksmötet ett i

huvudsak likartat mo-tionsyrkande (bet.

1998/99:UbU11 s. 5). Utskottet avstyrkte yrkandet

och ansåg att de skrivningar som finns i kursplanen

i ämnet samhällskunskap ger utrymme för att i

undervisningen ge eleverna insikt om sårbarheten i

det moderna samhället. Utskottet pekade också på att

ännu tydligare skrivningar om dessa samhällsproblem

har tagits in i de nya gemensamma avsnitten till

grundskolans kursplaner i samhällsorienterande ämnen

som Skolverket utarbetat på regeringens uppdrag och

som regeringen fastställde i februari 1998. Under

rubriken Lokala och globala miljö- och

överlevnadsfrågor sägs bl.a. att "kunskaper om

samspelet natur-teknik-människa-samhälle ger

möjlighet till en insikts- och ansvarsfull syn på

människans nyttjande av naturresurser och teknik

samt hur människors liv och livsmiljö förändras

genom teknik".

Utskottet noterar att regeringen nyligen uppdragit

åt Skolverket att i samråd med Statens räddningsverk

dokumentera och sammanställa skolans insatser i

samband med branden i Göteborg den 30 oktober 1998.

Skolverket skall, utifrån sammanställningen, lägga

fram rekommendationer om hur skolan i framtiden kan

organisera sina insatser vid katastrofhjälp.

Skolverket skall även granska hur effektiva skolans

nuvarande satsningar är för ökad kunskap och insikt

om brandförsvar hos elever och personal. Uppdraget

skall redovisas senast den 1 mars 2000.

I sammanhanget bör också nämnas Skolverkets uppdrag

att se över samtliga nationellt fastställda

kursplaner inom en femårsperiod fr.o.m. år 1998.

Körkortsutbildning

Motionerna

I motionerna 1998/99:Ub259 (kd) och 1998/99:T223

(kd) yrkande 48 föreslås att det skall vara möjligt

för elever att inom gymnasieskolans ram genomgå

teoridelen av körkortsutbildningen. I den först

nämnda motionen anförs att trafikkunskap är något

som alla behöver tillägna sig eller bli undervisade

om i vårt moderna samhälle. Även för de elever för

vilka "uppkörningen" inte är aktuell bör de

teoretiska kunskaperna vara betydelsefulla, heter

det i motionen. Enligt motion 1998/99:Ub251 (s) bör

körkortsutbildningen överföras till gymnasieskolan.

Motionärerna framhåller att körkortsutbildning i dag

i stor utsträckning är en privatekonomisk fråga.

Alla elever i gymnasieskolan bör erbjudas teoretiska

och praktiska kunskaper, tillräckliga för att klara

körkortsprov och uppkörning. Kostnaderna torde

enligt motionärerna kunna finansieras inom ramen för

de statliga bidragen till kommunerna.

Utskottets bedömning

Utskottet har tidigare vid flera tillfällen

behandlat motionsyrkanden om körkortsutbildning,

senast i betänkande 1997/98:UbU10 (s. 10). Utskottet

avstyrkte och riksdagen avslog de då föreliggande

motionsyrkandena.

Utbildning av yrkesförare sker inom

fordonsprogrammets transporttekniska gren i

gymnasieskolan. Utskottet är inte berett att föreslå

att ytterligare en utbildningsuppgift förs till

gymnasieskolan. Detta skulle i sådant fall kräva att

kommunerna måste tillföras ytterligare medel eller

att något annat ämnesområde tas bort från

gymnasieskolan.

Utskottet avstyrker med det anförda motionerna

1998/99:Ub251, 1998/99:Ub259 och 1998/99:T223

yrkande 48.

Utbildning om entreprenörskap, m.m.

Motionerna

I motion 1998/99:N229 (c) yrkande 4 föreslås att

utbildning i entreprenörskap anordnas i skolan.

Motionären pekar på att barn och ungdomar i Kanada

redan i motsvarigheten till vår grundskola får

studera den kooperativa formen. Denna möjlighet att

utveckla samarbete och samverkan borde prövas även i

den svenska skolan. Kooperativ skulle kunna startas

både i grundskolan och gymnasieskolan. Enligt motion

1998/99:Ub218 (m) borde ett fritt valt ämne, "Starta

eget", införas redan i grundskolan. En fördjupad

kurs skulle därefter kunna erbjudas i

gymnasieskolan. Syftet med en sådan utbildning

skulle vara att stimulera nyföretagarandan samt ge

möjlighet till kunskap och förståelse i hur man

startar och driver ett företag.

I motion 1998/99:Ub214 (m) föreslås att ett

lärlingssystem införs i grundskolan. Motionärerna

anser att arbetsplatsförlagd utbildning i form av

lärlingssystem bör finnas redan i grundskolans sista

årskurser. Skoltrötta elever skulle kunna ges bättre

förutsättningar om ett sådant system infördes.

Utskottets bedömning

När det gäller utbildning i entreprenörskap vill

utskottet hänvisa till vad utskottet har anfört i

denna fråga i samband med behandlingen av

proposition Gymnasieskola i utveckling - kvalitet

och likvärdighet (prop. 1997/98:169, bet.

1998/99:UbU3). Utskottet pekade på att förmåga att

lösa problem, initiativförmåga och förmåga att vara

flexibel och kreativ samt att äga självtillit är

viktiga egenskaper för alla individer, inte bara för

blivande företagare och entreprenörer. Utskottet

kunde konstatera att samtliga läroplaner, från

läroplanen för förskolan till läroplanen för de

frivilliga skolformerna, tar upp dessa aspekter.

Utskottet betonade skolans betydelse för att lägga

grunden till ett positivt förhållningssätt när det

gäller entreprenörskap och företagsamhet.

Utskottet anser nu, liksom tidigare, att det

primärt inte är fråga om att utbilda blivande

företagare i skolan utan snarare att stimulera

initiativförmåga och kreativitet hos eleverna.

Utskottet vill också än en gång peka på de

möjligheter som finns både i grundskolan och i

gymnasieskolan att lokalt fastställa kurser. Detta

har många kommuner utnyttjat, inte minst i form av

olika företagarutbildningar i gymnasieskolan, bl.a.

i samarbete med Ung Företagsamhet. Utskottet

avstyrker med hänvisning till det anförda motionerna

1998/99:Ub218 och 1998/99:N229 yrkande 4.

Utskottet är inte berett att tillstyrka motion

1998/99:Ub214 om införande av lärlingssystem i

grundskolan. Utskottet erinrar om att det enligt

bestämmelserna i grundskoleförordningen (5 kap. 10

§) finns möjlighet att besluta om anpassad

studiegång för en elev som inte kan få utbildning

som i rimlig grad är anpassad efter elevens

situation och förutsättningar. Därvid får avvikelser

göras från timplanen. Styrelsen för skolan ansvarar

för att en elev med anpassad studiegång får en

utbildning som så långt det är möjligt är likvärdig

med övrig utbildning i skolan. I de högre

årskurserna får utbildningen delvis förläggas till

en arbetsplats utanför skolan. Eleven skall därvid

ha en handledare samt stöd från skolans personal.

Praktisk arbetslivsorientering

Motionen

I Centerpartiets motion 1998/99:Ub227 (yrk. 23)

framhålls att skolan har en viktig uppgift i att

motverka könsbundna utbildnings- och yrkesval. Den

praktiska arbetslivsorienteringen fyller en

värdefull funktion genom att elever kan komma i

kontakt med arbetslivet. Motionärerna anser att

arbetslivs-

orienteringen åter bör garanteras en minsta tid i

skolan.

Utskottets bedömning

Skolverket har i februari 1998 redovisat ett

regeringsuppdrag att analysera konsekvenserna av att

den nationella regleringen av den praktiska

arbetslivsorienteringen (prao) i grundskolan har

avskaffats. I rapporten konstateras att man vid

ungefär hälften av landets grundskolor har dragit

ned omfattningen av prao, men att storleken på

neddragningen varierar tämligen kraftigt - mellan 20

och 75 %. Dessutom har prao i de flesta fall ersatts

av verksamhet som närmast är teoretisk till sin

karaktär, t.ex. arbetslivsorientering i anslutning

till den prao som trots allt genomförs, olika

projekt som genomförs på skolan med inriktning på

bl.a. miljövård eller företagande, yrkesorientering

via studiebesök, fadderverksamhet och kontakter

mellan elever och fackförbund eller

arbetsgivarorganisationer, söka jobb-kurser,

anlagstest inför framtida yrkesval etc. Skolverket

framhåller att det är angeläget att följa den

fortsatta utvecklingen eftersom det föreligger

indikationer på att prao kan komma att förändras

ytterligare, både till omfattning, inriktning och

innehåll, samtidigt som den konstaterade variationen

riskerar att bli bestående.

Utskottet utgår från att regeringen kommer att

behandla denna fråga i den utvecklingsplan för

skolväsendet som regeringen avser att lämna till

riksdagen senare i vår. Med hänvisning till vad

utskottet har anfört avstyrks motion 1998/99:Ub227

(yrk. 23).

Undervisning för barn och ungdomar med

invandrarbakgrund

Motionerna

Centerpartiet för i motion 1998/99:Sf608 på nytt

fram förslaget om s.k. modersmålscheck (yrk. 15).

Större flexibilitet i modersmålsundervisningen är

enligt motionärerna eftersträvansvärd, liksom större

valfrihet. Modersmålschecken skall kunna lösas in

hos godkänd utbildningsanordnare, som kan vara

skolan eller t.ex. ett studieförbund eller en

invandrarorganisation. Vissa kvalitetskrav bör

ställas för att en annan utbildningsanordnare än

skolan skall ha rätt att lösa in checken, anser

motionärerna.

Folkpartiet föreslår ett tillkännagivande till

regeringen angående skolan som en murbräcka mot

segregation (mot. 1998/99:Sf634 yrk. 12). De som

behöver skolan mest skall också ha den bästa skolan,

heter det i motionen. Där nämns en rad förslag som

Folkpartiet har fört fram för att skapa en bra skola

för alla barn och ungdomar, bl.a. tioårig grundskola

med start vid sex års ålder och att ingen skall få

lämna grundskolan utan att kunna läsa, skriva och

räkna. Grund- och gymnasieskolor i utsatta

bostadsområden bör enligt motionärerna profileras

och/eller genomgå en särskild kvalitetssatsning så

att de blir s.k. magnetskolor. Frihet att välja

skola skall vara en rättighet för alla. De enskilda

alternativen behöver enligt motionärerna bli

betydligt fler. Modersmål bör göras till

tillvalsämne i skolan och invandrarorganisationerna

engageras som ett komplement i denna undervisning.

Att arbeta som lärare i skolor i utsatta områden bör

betraktas som en karriärväg. Det är rimligt att de

som väljer den belönas med högre löner, skriver

motionärerna.

I motion 1998/99:Sf635 (mp) tar motionären upp

skolans roll när det gäller att skapa ett

mångkulturellt samhälle med tolerans och trygga

människor (yrk. 6). Åtgärder som behövs enligt

motionen är att bereda plats i skolan för temadagar

och besök utifrån, att tilldela skolan ökade

resurser och att höja modersmålslärarnas status

genom att deras tjänster görs om till vanliga

språklärartjänster.

Miljöpartiet föreslår i motion 1998/99:Ub801 ett

tillkännagivande till regeringen om förstärkning av

modersmålsundervisningen i grundskolan (yrk. 11).

Motionärerna menar att en viktig förutsättning för

att minoritetsgruppers rätt till undervisning i sitt

modersmål skall kunna skyddas är tillgången på goda

språklärare. Modersmålslärarna skall ha god

utbildning och erbjudas utbildning även i andra

ämnen. De och deras undervisning skall inte

särbehandlas utan inordnas i skolans vanliga arbete.

Schemaläggningen skall ske på samma sätt och med

samma smidighet som för övriga ämnen i skolan,

vilket ställer stora krav på skolledarnas

samordningsförmåga, framhåller motionärerna.

Miljöpartiet föreslår också att man speciellt skall

uppmärksamma behovet av stöd till gymnasieelever med

annat modersmål än svenska (mot. 1998/99:Ub801 yrk.

23). Det är viktigt att den grupp gymnasieelever som

ännu inte tillägnat sig svenska språket så väl att

de kan följa undervisningen i alla ämnen får stöd i

de ämnen där så behövs. Modersmålsundervisning bör

också ägnas uppmärksamhet som ett av flera ämnen som

man kan välja inom ramen för individuellt val, heter

det i motionen.

Utskottets bedömning

Utskottet avstyrker motion 1998/99:Sf608 yrkande 15

om modersmålscheck. En vanlig anledning till att

elever inte får modersmålsundervisning som de är

berättigade till är att kommunen inte har ett

tillräckligt antal elever som önskar undervisning i

språket. Dessa svårigheter skulle snarare öka än

minska med den utökade valfrihet mellan anordnare av

modersmålsundervisning som motionärerna vill uppnå

med sitt förslag om modersmålscheck. Utskottet anser

också att det ligger ett värde i att

modersmålsundervisningen integreras med den övriga

verksamheten i skolan och ses som en del av skolans

språkprogram.

De olika förslag som förts fram i motionsyrkandet om

skolan som en murbräcka mot segregation har

behandlats av utskottet i skilda betänkanden under

senare år.

Kommunerna har numera ansvaret för att organisera

sitt skolväsen, tilldela det resurser och bestämma

om anställningar och anställningsvillkor, t.ex.

löner. Huruvida och på vilket sätt som skolorna

skall profilera sig är också en fråga för respektive

kommun. Schemaläggning och uppläggning av

undervisningen är en fråga för de professionella i

respektive skola.

Inom ramen för regeringens storstadssatsning har

det inom utgiftsområde 16 införts ett nytt anslag,

Förstärkning av utbildning i storstadsregionerna,

till vilket det skall anvisas 220 miljoner kronor

per helår fr.o.m. den 1 juli 1999 och tre år framåt.

Därav avser 50 miljoner kronor särskilda insatser

för språkutveckling i skolan och 20 miljoner kronor

särskilda utbildningsinsatser för lågutbildade och

arbetslösa vuxna samt invandrare och sfi-studerande.

Ett tillkännagivande enligt motion 1998/99:Sf634

yrkande 12 är enligt utskottets mening inte befogat.

Yrkandet avstyrks därför.

De förslag som förs fram i motion 1998/99:Sf635

yrkande 6 om åtgärder i skolan för att främja ett

mångkulturellt samhälle faller också inom det område

där kommunerna har ansvaret. Utskottet avstyrker

yrkandet om tillkännagivande till regeringen.

När det gäller förstärkning av

modersmålsundervisningen i grundskolan har utskottet

ingen annan uppfattning än motionärerna om värdet av

de åtgärder som nämns i motionen. Vikten av att

modersmålsundervisningen kan genomföras som annan

språkundervisning påtalades av regeringen i

proposition 1996/97:110 Vissa skolfrågor.

Lärarutbildningskommittén har i uppdrag bl.a. att

analysera behovet av och lämna förslag till de

förändringar i lärarutbildningen för

modersmålslärare (tidigare kallade hemspråkslärare)

som bedöms påkallade (dir. 1997:54). Kommittén

kommer enligt vad utskottet erfarit att avsluta sitt

arbete i juni detta år. Utskottet anser inte att

riksdagen nu bör göra några ställningstaganden

angående lärarutbildningen, eftersom utredning om

denna pågår. Utredningsförslaget och regeringens

beredning av ärendet bör avvaktas. Organisation och

schemaläggning av modersmålsundervisningen är lokala

frågor. Yrkande 11 i motion 1998/99:Ub801 avstyrks.

Gymnasieelever med annat modersmål än svenska skall

enligt gällande bestämmelser i gymnasieförordningen

(1992:394, ändr. 1997:605) få studiehandledning på

sitt modersmål, om de behöver det. Modersmål kan

vidare läsas inom ramen för individuellt val i

gymnasieskolans nationella program. Yrkande 23 i

motion 1998/99:Ub801 är alltså tillgodosett och bör

därför avslås.

Utbildning m.m. för vuxna invandrare

Motionerna

Vänsterpartiet tar i motion 1998/99:Sf612 upp frågan

om åtgärder mot arbetsmarknadens etniska skiktning

(yrk. 4). Enligt motionärerna bör man utreda

förutsättningarna bl.a. för kvalificerad

alfabetiseringsundervisning för vuxna, varvad teori

och praktik inom svenskundervisningen för invandrare

(sfi), mentorskapsprogram inom olika branscher

speciellt för utbildade icke-europeiska ungdomar,

m.m.

Alla personer i Sverige som inte behärskar en

fullgod svenska bör enligt motion 1998/99:Sf635 (mp)

ha rätt till svenskundervisning för invandrare (yrk.

16).

Utformningen av sfi-undervisningen tas upp av

Centerpartiet i motion 1998/99:Sf608. Undervisningen

bör enligt motionärerna nivågrupperas efter

deltagarnas studiebakgrund och intresse,

arbetsplatspraktik och studier bör varvas,

undervisningen bör pågå hela dagen och krav ställas

på motprestationer (yrk. 14). Förslaget om

kombination av sfi-studier och arbete tas även upp

av Folkpartiet i motion 1998/99:Sf634, där

motionärerna också framhåller att näringslivet skall

kunna blandas in mer i språkundervisningen (yrk. 1).

Översyn av kursplanen för sfi och anpassning av

undervisningen till varje individ begärs i motion

1998/99:Sf635 (mp). Motionären förordar att man

använder invandrare och invandrarorganisationer i

den uppsökande verksamheten, men vänder sig mot att

använda tvång i denna (yrk. 18).

Vänsterpartiet föreslår i motion 1998/99:Ub215 att

regeringen skall tillsätta en utredning om sfi-

undervisningen. Utredningen skall utvärdera och

analysera denna undervisning och lägga fram konkreta

åtgärdsförslag. Resultatet av den hittillsvarande

verksamheten i stora, heterogena grupper är enligt

motionärerna nedslående.

Utskottets bedömning

Sfi är en skolform inom det offentliga skolväsendet

för vuxna. Den regleras i 13 kap. skollagen

(1985:1100), där det av 6 § framgår att den som är

bosatt i kommunen och saknar sådana grundläggande

kunskaper i svenska som sfi syftar till att ge har

rätt att delta i sfi.

Det finns en särskild förordning om

svenskundervisning för invandrare (1994:895). Där

sägs i 9 § att styrelsen för utbildningen i

samarbete med arbetsförmedlingen skall verka för att

undervisningen så snart som möjligt kombineras med

sådan arbetsplatsorientering eller sådant

förvärvsarbete som ger deltagaren möjlighet att

träna sig i att tala svenska. I den nyligen

framlagda vårpropositionen har regeringen meddelat

sin avsikt att förtydliga att arbetsplatsförlagd

praktik bör ingår i undervisningen i sfi (prop.

1998/99:100 s. 150) .

För sfi finns en kursplan, fastställd av regeringen

år 1994 och publicerad i Statens skolverks

författningssamling (SKOLFS 1994:28). I kursplanen

påpekas att det till sfi kommer invandrare med

mycket olika utbildningsbakgrund och att man vid

utformningen av utbildningen skall ta hänsyn till de

sinsemellan mycket olika målgrupperna. Sfi bör för

analfabeter kombineras med läs- och skrivinlärning i

grundläggande vuxenutbildning, heter det i

kursplanen.

Skolverket publicerade i maj 1997 en utvärdering av

sfi (Vem älskar sfi? Skolverkets rapport nr 131). På

regeringens uppdrag har Skolverket också särskilt

övervägt om kursplanen för sfi behöver ses över.

Verkets redovisning av detta uppdrag bereds för

närvarande i Utbildningsdepartementet.

Flyktingar och andra skyddsbehövande kan av

kommunen beviljas introduktionsersättning (i stället

för socialbidrag) under villkor att de följer en

introduktionsplan som upprättats av kommunen i

samråd med den berörda utlänningen. Om han eller hon

inte följer introduktionsplanen kan utbetalningen av

introduktionsersättningen stoppas (SFS 1992:1068).

Motionerna 1998/99:Sf635 yrkande 16 om rätt till

svenskundervisning för invandrare och 1998/99:Sf608

yrkande 14, 1998/99:Sf634 yrkande 1 och

1998/99:Sf635 yrkande 18 om utformningen av sfi-

undervisningen är enligt utskottets mening

tillgodosedda genom det som utskottet här har

redovisat. Yrkandena bör därför avslås av riksdagen.

Även yrkandet i motion 1998/99:Ub215 om utredning om

sfi-undervisningen bör enligt utskottets mening

avslås med hänvisning till pågående beredning.

Utskottet anser att riksdagen också bör avslå motion

1998/99:Sf612 yrkande 4 om åtgärder mot

arbetsmarknadens etniska skiktning. När det gäller

alfabetiseringsundervisning vill utskottet framhålla

att sådan ingår i den grundläggande vuxenutbildning

som kommunerna har ansvar för att ge alla invånare,

som saknar sådana kunskaper som normalt uppnås i

grundskolan. Frågan om det inbördes förhållandet

mellan sfi och grundläggande vuxenutbildning tillhör

det som tagits upp i Skolverkets ovan nämnda

rapport. Även Kunskapslyftskommittén har lämnat

förslag på denna punkt. Förslagen bereds nu inom

Utbildningsdepartementet.

Betyg m.m.

Motionerna

I motion 1998/99:Ub269 föreslår Vänsterpartiet att

riksdagen hos regeringen skall begära en utredning

om betygsfri skola (yrk. 2). Betygen är ett

orättvist och samhällsbevarande system för

urskiljning som inte hör hemma i dagens skola, heter

det i motionen. Urval till gymnasieskolan skall i

framtiden inte behövas, och vid antagning till

universitet och högskolor blir det allt vanligare

med s.k. alternativa urvalskriterier. Motionärerna

anser också att betygen på ett skadligt sätt styr

undervisningen, både i fråga om dess uppläggning och

vad eleverna lär sig. De menar att betygen står i

vägen för skolans möjligheter att uppnå de mål som

regering och riksdag har satt upp för dess

verksamhet.

Kristdemokraterna för i motion 1998/99:Ub246 på nytt

fram förslag om ändrad utformning av betygssystemet

i grundskolan (yrk. 11 delvis). De anser att betyg

skall ges i en målrelaterad sexgradig skala senast

fr.o.m. årskurs sju. Dessutom vill de att skriftlig

information om elevens kunskaper och utveckling i

förhållande till de angivna kravnivåerna i

läroplanen skall ges fr.o.m. årskurs fem. Även

Folkpartiet vill enligt motion 1998/99:Ub268 ha

betyg i en sexgradig skala (yrk. 14). Enligt denna

motion skall betyg ges fr.o.m. årskurs sex (yrk.

12). Centerpartiet för i motion 1998/99:Ub227 fram

förslaget att regeringen skall ta initiativ till en

bred överenskommelse om betygen (yrk. 3).

Utgångspunkterna skall enligt motionärerna vara att

betyg skall ges tidigare än i dag och i fler steg,

samt att de skall vara målrelaterade och att det

skall finnas tydliga kriterier för alla betygssteg.

Samma tre partier för också fram förslag om de

nationella proven i grundskolan. Kristdemokraterna

och Centerpartiet anser att dessa prov för årskurs

fem skall vara obligatoriska (mot. 1998/99:Ub246

yrk. 11 delvis och 1998/99:Ub227 yrk. 4).

Centerpartiet föreslår att riksdagen på denna punkt

skall besluta om en lagändring. Folkpartiet föreslår

ett tillkännagivande om att obligatoriska nationella

prov skall genomföras regelbundet (mot.

1998/99:Ub268 yrk. 15).

Utvecklingssamtalen i grundskolan tas också upp av

Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet. De

vill alla att utvecklingssamtalen skall dokumenteras

skriftligt (mot. 1998/99:Ub246 yrk. 10,

1998/99:Ub227 yrk. 5 resp. 1998/99:Ub268 yrk. 13).

Enligt Kristdemokraterna är detta en förutsättning

för att uppföljningen av utvecklingssamtalen skall

fungera bra. Centerpartiet föreslår en sådan ändring

av skollagen att utvecklingssamtalen fr.o.m. årskurs

fem skall resultera i en skriftlig sammanfattning.

I motion 1998/99:Ub254 (s) tar motionären upp frågan

om möjligheten att få nytt slutbetyg från

grundskolan. Elever som inom ramen för ett

individuellt program i gymnasieskolan läser

grundskoleämnen som de inte varit godkända i

tidigare bör enligt motionärens mening kunna få ut

ett nytt slutbetyg från grundskolan, när de uppnått

godkänt resultat. Därmed skulle de också kunna

tillgodoräkna sig detta vid ny ansökan till ett

nationellt eller specialutformat program i

gymnasieskolan.

Betygssystemet i gymnasieskolan tas upp i motion

1998/99:Ub272 (fp), där motionären föreslår att

slutbetyg i gymnasieskolan skall ges för den samlade

kunskapen i ett ämne i stället för att betyg ges för

varje kurs för sig som nu (yrk. 1).

Kunskapsutveckling är något kumulativt, heter det i

motionen. Det är ett systemfel att en elev som fått

betyget Godkänd i den första kursen i ett ämne men

nått betyget Väl godkänd på nästa kurs och Mycket

väl godkänd på den högsta kursen i ämnet får samma

urvalspoäng vid ansökan till högskolan som en elev

som nått betyget Väl godkänd i alla tre kurserna.

Förberedelser bör enligt motionären också göras för

att utveckla nuvarande betygsskala till en femgradig

kursplanerelaterad skala (yrk. 2). Eleverna kräver

helt naturligt fler steg för sitt slutbetyg, skriver

motionären.

I motion 1998/99:Ub228 (s) påtalar motionärerna att

många skolor redovisar elevens frånvaro på betyget

och därvid endast anger antalet timmar. Om eleven så

önskar, bör det enligt motionärernas mening framgå

av betyget om frånvaron härrör från att eleven

deltagit i elevdemokratiskt arbete. Sådant

engagemang är en stor merit. Skolverket bör verka

för att elevdemokratiskt arbete redovisas separat

från annan frånvaro, anser motionärerna.

Utskottets bedömning

Betygssystemet i grundskolan fick sin nuvarande

utformning genom riksdagens beslut under 1994/95 års

riksmöte (prop. 1994/95:85, bet. UbU6, rskr. 136).

Reglerna för betyg anges i 7 kap.

grundskoleförordningen (1994:1194, ändr. 1995:207).

Där sägs bl.a. följande.

2 § Läraren skall fortlöpande informera eleven och

elevens vårdnadshavare om elevens skolgång. Minst en

gång varje termin skall läraren, eleven och elevens

vårdnadshavare samtala om hur elevens

kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan

stödjas (utvecklingssamtal).

På begäran av en elevs vårdnadshavare skall läraren

som ett komplement till utvecklingssamtalet lämna

skriftlig information om elevens skolgång. Sådan

information får dock inte ha karaktären av betyg.

Utvecklingssamtal skall i vissa fall resultera i

ett sådant åtgärdsprogram som avses i 5 kap. 1 §.

Eleverna skall ges betyg i slutet av varje termin

fr.o.m. årskurs åtta. Betygsgraderna är Godkänd, Väl

godkänd och Mycket väl godkänd. Om en elev inte har

nått upp till de mål som bestämts för ämnet eller

ämnesblocket, får han eller hon inget betyg i det. I

stället skall ett skriftligt omdöme ges om elevens

kunskapsutveckling i ämnet eller ämnesblocket, om

eleven själv eller elevens vårdnadshavare begär

det.

Betygssystemet i gymnasieskolan regleras i 7 kap.

gymnasieförordningen (1992:394). Det fick sin

nuvarande utformning i huvudsak genom riksdagens

beslut med anledning av proposition 1992/93:250 om

ny läroplan m.m. för det frivilliga skolväsendet

(bet. 1993/94:UbU2, rskr. 93). Betyg sätts på varje

kurs. Betygsgraderna är Icke godkänd, Godkänd, Väl

godkänd och Mycket väl godkänd.

Utskottet anser att riksdagen bör avslå motion

1998/99:Ub269 yrkande 2 om utredning om en betygsfri

skola.

Motsvarande yrkande har behandlats av riksdagen två

gånger under förra mandatperioden och avslagits

(bet. 1994/95:UbU6 och 1996/97:UbU8). Utskottet

konstaterade då bl.a. att varje betygssystem,

oavsett utformning, påverkar arbetet i skolan och

att det perfekta betygssystemet sannolikt inte

finns. Det finns ändå, menade utskottet, behov av

ett nationellt betygssystem för att ge eleverna

intyg på uppnådda kunskaper. Betygen spelar också en

viss roll som instrument för urval till utbildning

på nästa nivå. Utskottet anser inte heller nu att

riksdagen bör ta initiativ till ett ytterligare

omfattande utredande om betygen.

Riksdagen bör enligt utskottets mening också avslå

motionerna 1998/99: Ub227 yrkande 3, 1998/99:Ub246

yrkande 11 i denna del och 1998/99: Ub268 yrkandena

12 och 14 om betygssystemet i grundskolan.

Det finns enligt utskottets mening ingen anledning

för riksdagen att ta initiativ till en

tidigareläggning av betygsgivningen. Utskottet

instämmer i att elev och föräldrar (vårdnadshavare)

tidigare än i årskurs åtta behöver få reda på hur

det går för eleven i skolan. Den viktigaste garantin

för detta är de obligatoriska utvecklingssamtalen,

som skall äga rum varje termin under hela skoltiden.

Utskottet är inte heller berett att tillstyrka en

begäran om att betyg i grundskolan skall ges i fler

steg än nu.

Nationella ämnesprov i svenska, engelska och

matematik skall enligt grundskoleförordningen

användas i slutet av årskurs 9 för att bedöma

elevernas kunskapsutveckling och som stöd för

betygsättningen. Ämnesprov i samma ämnen kan också

användas i slutet av årskurs 5 för att bedöma

elevernas kunskapsutveckling. Skolverket fastställer

ämnesproven. Det är inte obligatoriskt för skolorna

att använda de nationella proven för årskurs 5.

Kursplanerna för grundskolan anger vilka kunskaper

och färdigheter som eleverna skall ha nått vid

slutet av sitt femte skolår. Det är otvetydigt ett

ansvar för skolan att utvärdera varje elevs

kunskapsutveckling mot läroplanens och kursplanernas

mål. Skolverket skall tillhandahålla nationella prov

för årskurs 5 till stöd för denna utvärdering.

Däremot behövs proven inte för betygsättning,

eftersom betyg inte förekommer förrän på ett senare

stadium.

Yrkanden om att göra proven för årskurs 5

obligatoriska behandlades även vid förra riksmötet

och avslogs av riksdagen (bet. 1997/98:UbU11).

Utskottet anser inte att det finns anledning för

riksdagen att nu göra en annan bedömning. Riksdagen

bör således avslå motionerna 1998/99:Ub227 yrkande

4, 1998/99:Ub246 yrkande 11 i denna del och

1998/99:Ub268 yrkande 15.

Liksom vid förra riksmötet avstyrker utskottet även

motionsyrkandena om obligatorisk skriftlig

dokumentation av utvecklingssamtalen i grundskolan.

Den skyldighet som läraren har att på begäran av

elevens vårdnadshavare lämna skriftlig information

om elevens skolgång räcker enligt utskottets

uppfattning. Riksdagen bör alltså avslå motionerna

1998/99:Ub227 yrkande 5, 1998/99:Ub246 yrkande 10

och 1998/99:Ub268 yrkande 13.

Utskottet avstyrker också motion 1998/99:Ub254 om

nytt slutbetyg från grundskolan för elev som inom

ett individuellt program i gymnasieskolan har läst

in grundskolebetyg i ett eller flera ämnen. Enligt

vad utskottet erfarit förbereds inom

Utbildningsdepartementet sådana ändringar av

grundskoleförordningen att motionens syfte blir

tillgodosett.

De ändringar av betygssystemet i gymnasieskolan som

föreslås i motion 1998/99:Ub272 är utskottet inte

berett att ställa sig bakom. Gymnasieskolan är i dag

uppbyggd av kurser. För varje kurs finns en kursplan

samt betygs- kriterier. I högskolelagen (1992:1434)

är det överlämnat till regeringen att föreskriva om

urval till grundläggande högskoleutbildning. Hur

betygen från gymnasieskolan meritvärderas vid

antagning till högskolan regleras i den av

regeringen utfärdade högskoleförordningen

(1993:100). Riksdagen har nyligen avslagit yrkanden

om utökning av antalet betygssteg (bet. 1998/99:

UbU3). Utskottet föreslår att riksdagen också avslår

motion 1998/99:Ub272.

Frånvaro från undervisning behöver enligt gällande

bestämmelser inte redovisas i betyg eller slutbetyg

från gymnasieskolan. Riksdagen bör därför inte göra

något tillkännagivande i enlighet med motion

1998/99:Ub228, som alltså bör avslås.

I proposition 1997/98:169 Gymnasieskola i

utveckling, som nyligen behandlats i riksdagen (bet.

1998/99:UbU3, rskr. 160), skrev regeringen att den

rätt till stödundervisning som regleras i

gymnasieförordningen 8 kap. 1 § bör förtydligas för

elever som engagerar sig i skolans demokratiska

arbete. Utskottet uttalade i det sammanhanget att

elevinflytandet är en del av skolans värdegrund. Det

är därför viktigt att elever som engagerar sig i

elevinflytandets utövande får det stöd från sin

skola som de enligt gymnasieförordningen har rätt

till. Självfallet bör skolorna utforma

betygsdokumenten på ett sätt som stimulerar

elevernas lust att engagera sig.

Fristående skolor, valfrihet m.m.

Motionerna

Vänsterpartiet vill enligt motion 1998/99:Ub269 att

inga nya fristående skolor skall tillåtas etableras

(yrk. 11). Kraven på offentlig finansiering av

godkända privatskolor försvårar en rationell

planering av det kommunala skolväsendet och

undergräver kvalitén i de kommunala skolorna,

skriver motionärerna. En demokratisk, sammanhållen

och likvärdig skola för alla kräver att skolsystemet

kontrolleras demokratiskt av hela samhället.

Villkoren för de fristående skolorna tas upp av

Kristdemokraterna i motion 1998/99:Ub241. De är

kritiska mot de förändringar i villkoren som

genomfördes under den förra mandatperioden. I

motionen räknas upp ett antal punkter som

Kristdemokraterna anser skall garanteras i

regelverket för de fristående skolorna, bl.a.

följande.

Alla skall, oberoende av föräldrarnas ekonomiska

standard, eget handikapp eller andra särskilda

behov, kunna välja en fristående skola.

Undervisningen skall väsentligen (kurs. här) svara

mot läroplanens allmänna mål och värdegrund. Skolan

skall garanteras en lägsta grundnivå för ersättning

och därutöver kompenseras för särskilda åtaganden.

Skolan skall erbjuda skolhälsovård och

modersmålsundervisning för invandrare, men behöver

inte nödvändigtvis själv tillhandahålla tjänsterna.

Undervisningen skall vara avgiftsfri, men skolan

skall ha möjlighet att ta ut avgifter för skäliga

merkostnader utifrån sin profil, t.ex. inköp av

instrument i en skola med musikprofil. Skolan skall

ingå i kommunens skolplan.

Miljöpartiet skriver i motion 1998/99:Ub801 att det

är naturligt att kommunen upplåter utrymme för de

fristående skolorna att beskriva sin pedagogiska

verksamhet i den kommunala skolplanen. Motionärerna

begär ett tillkännagivande till regeringen om detta

(yrk. 16).

I motion 1998/99:Ub252 framför Miljöpartiet ett

antal förslag till åtgärder för att följa upp den

friskolereform som beslutades år 1996 och stimulera

de positiva utvecklingsidéer som finns bland de

fristående skolorna. Man bör enligt motionärerna

inrätta en utvecklingsfond för fristående skolor

samt en separat sådan fond för de kommunala

skolorna. En utredning bör tillsättas om hur

glesbygdsskolornas framtid skall garanteras. Vidare

bör det tillsättas en arbetsgrupp för att utarbeta

förslag till hur behoven av lärarutbildning för

fristående skolor skall tillgodoses. Hur de

fristående skolorna skall kunna delta i

internationellt utbyte på samma villkor som andra

skolor bör utredas. Minoriteter som vill driva

konfessionella skolor bör få stöd av regeringen för

att själva utreda och ta fram förslag om detta.

Skolverket bör få i uppdrag att inventera fristående

skolor när det gäller verksamhet som är lämplig för

barn med speciella behov. Likaså bör Skolverket få i

uppdrag att se över och föreslå förbättringar när

det gäller reglerna för finansiering av fristående

gymnasieskolor med elever från olika kommuner och

program. Lämpliga rutiner för att underlätta

långivning i samband med startande av nya fristående

skolor bör tas fram.

Rätten att välja skola tas upp i tre motioner.

Enligt motion 1998/99:N329 (m) bör ett system med

nationell skolpeng införas, där familjen garanteras

rätten att välja skola oavsett vilken kommun de

råkar bo i (yrk. 4). I motion 1998/99:Ju901 (m) sägs

att varje insats mot ungdomsbrott måste grundas i en

förbättrad familje- och skolpolitik. Skolan bör

enligt motionären individanpassas genom möjligheten

att fritt välja skola och - på högstadie- och

gymnasienivå - genom rätten för varje elev att välja

nivå på de teoretiska ämnena (yrk. 3). Enligt motion

1998/99:N338 (fp) bör kommunernas möjlighet att

begränsa tillkomsten av fria gymnasieskolor

avskaffas, skolpengen bevaras och rätten att välja

en annan skola än den av kommunen anvisade vara

grundregeln. Systemet med att ge vissa utbildningar

status som riksrekryterande bör också ses över så

att den enskildes möjlighet att välja utbildning

oavsett bostadsort ökas (yrk. 4).

Centerpartiet pläderar i motion 1998/99:Sf608 för

minoriteters rätt att bygga upp egna skolor och

därmed verka för att den egna kulturen och det egna

språket lever vidare och blomstrar (yrk. 13).

Två motioner tar upp behovet av uppföljning av

fristående skolor när det gäller värdegrunden.

Enligt motion 1998/99:Ub222 (s) är det viktigt att

se över om konfessionella fristående skolor lever

upp till läroplanens skrivningar om värdegrunden.

Samma sak tas upp i motion 1998/99:Ub238 (s), där

motionären dessutom vill att en uppföljning av de

fristående skolorna skall gå in på om dessa skolor

innebär påtagliga negativa konsekvenser för det

övriga skolväsendet.

Utskottets bedömning

Vid sidan av de skolformer som anordnas av det

allmänna finns det fristående skolor, anordnade av

enskilda fysiska eller juridiska personer. De

fristående skolornas villkor regleras i 9 kap.

skollagen (1985:1100).

Huvuddragen i de nu gällande reglerna beslutades av

riksdagen hösten 1996 och innebär följande (prop.

1995/96:200, bet. 1996/97:UbU4, rskr. 14).

Skolplikt kan fullgöras i en fristående skola som

motsvarar grundskolan, om den är godkänd av

Skolverket. För godkännande krävs att skolans

utbildning ger kunskaper och färdigheter som till

art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och

färdigheter som grundskolan skall förmedla, samt att

skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och

den värdegrund som gäller för utbildning inom det

offentliga skolväsendet. Skolan skall vara öppen för

alla barn, med undantag för sådana barn vilkas

mottagande skulle medföra att betydande

organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår

för skolan. Skolverket skall vidare förklara en

godkänd fristående skola berättigad till bidrag från

elevernas hemkommuner, såvida inte skolans

verksamhet skulle innebära påtagliga negativa

följder för skolväsendet i den kommun där skolan är

belägen. Hemkommunens bidrag skall bestämmas med

hänsyn till skolans åtagande och elevens behov efter

samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning

av resurser till sina egna grundskolor. Om en elev

har ett omfattande behov av särskilt stöd, är

kommunen inte skyldig att lämna bidrag till den

fristående skolan för det särskilda stödet, om

betydande organisatoriska eller ekonomiska

svårigheter uppstår för kommunen.

En konsekvens av dessa regler är att en fristående

skola som har elever från olika hemkommuner kan få

olika stort bidrag från dessa, beroende dels på

elevernas olika behov, dels på hemkommunernas olika

grunder för fördelningen av resurser till sina egna

skolor.

Fristående grundskolor får inte ta ut avgifter för

utbildningen och deras elever skall utan kostnad ha

tillgång till böcker, skrivmateriel etc. på samma

sätt som i kommunala grundskolor.

Fristående skolor på gymnasienivå skall också av

Skolverket förklaras berättigade till bidrag från

elevernas hemkommuner, såvida inte en skolas

verksamhet skulle innebära påtagliga negativa

följder för skolväsendet i den kommun där skolan är

belägen eller i närliggande kommuner. Det förutsätts

att skolans utbildning ger kunskaper och färdigheter

som till art och nivå väsentligen svarar mot dem som

gymnasieskolan skall förmedla på nationella och

specialutformade program, att skolan även i övrigt

svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som

gäller för utbildning inom det offentliga

skolväsendet samt att skolan står öppen för alla

ungdomar, med motsvarande inskränkning som gäller

för fristående grundskolor i fråga om omfattande

behov av särskilt stöd. Om inte den fristående

gymnasieskolan kommit överens om annat med elevernas

hemkommuner, skall dessa betala det belopp som

regeringen beslutat. En fristående gymnasieskola som

får bidrag från elevernas hemkommuner får ta ut

elevavgifter endast om de är skäliga med hänsyn till

de särskilda kostnader som skolan har för

utbildningen och kostnaderna kan anses rimliga för

verksamheten.

Utskottet avstyrker yrkande 11 i motion

1998/99:Ub269 om att inga nya fristående skolor

skall tillåtas etableras. Om en fristående skolas

verksamhet har påtagliga negativa följder för

kommunens (kommunernas) skolväsende, eller om den

inte uppfyller de krav som ställs, skall Skolverket

inte förklara skolan berättigad till bidrag från

elevernas hemkommuner. Det är viktigt att notera,

att det är Skolverket som avgör denna fråga.

Kommunerna skall endast yttra sig.

Riksdagen bör också avslå motionerna 1998/99:Ub241

och 1998/99:Ub801 (yrk. 16) om villkoren för de

fristående skolorna.

De förändringar som begärs i Kristdemokraternas

motion har tidigare behandlats av riksdagen i

samband med beslutet om de nuvarande reglerna och

även vid förra riksmötet (bet. 1996/97:UbU4 och

1997/98:UbU9). Utskottet har inte ändrat uppfattning

på dessa punkter. Enligt den nuvarande lydelsen i

skollagen skall fristående skolor, för att godkännas

resp. få rätt till ersättning från elevernas

hemkommuner, svara mot skolans värdegrund enligt

läroplanen. Detta gäller utan inskränkning. När det

gäller att kunna välja en fristående skola oavsett

eget handikapp eller annat behov av särskilt stöd

förde utskottet ett utförligt resonemang hösten

1996. Det går ut på att kommunen har en oavvislig

skyldighet att tillgodose en elevs behov av särskilt

stöd. I första hand skall det särskilda stödet ges i

den skola som eleven väljer. Det kan dock finnas

situationer då elevens val av skola skulle åsamka

kommunen betydligt större kostnader än om eleven

fick gå i en annan skola, där det särskilda stödet

kan ges. I det läget är det inte orimligt att

kommunen har rätt att hänvisa eleven till den skola

som har de bästa möjligheterna att tillgodose

behovet. Regeringen har tillkallat en kommitté för

uppföljning av resursfördelningen till fristående

grundskolor (dir. 1997:55). Kommittén skall särskilt

belysa effekterna för elever i behov av särskilt

stöd. Uppdraget skall slutredovisas senast den 1

oktober 1999. Det framgår av proposition 1995/96:200

Fristående skolor m.m. att skyldigheten för

fristående skolor att erbjuda skolhälsovård och

modersmålsundervisning inte innebär att skolan själv

måste tillhandahålla tjänsterna.

Även förslaget i Miljöpartiets motion om plats i

kommunernas skolplaner har behandlats av riksdagen

vid flera tillfällen. Liksom förra året hänvisar

utskottet till att de krav som skollagen ställer på

den kommunala skolplanen inte innefattar att där

skall ges någon beskrivning av den enskilda skolans

verksamhet eller pedagogiska profil. Skolplanen

skall ange hur kommunen vill gestalta och utveckla

sitt skolväsende och vilka åtgärder kommunen avser

att vidta för att uppnå de nationella målen för

skolan.

Det tillkännagivande som Miljöpartiet begär i motion

1998/99:Ub252 angående åtgärder för fortsatt

utveckling av fristående skolor är mycket

långtgående. Utskottet föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Utskottet anser att riksdagen också bör avslå

motionerna 1998/99:Ju901 yrkande 3, 1998/99:N329

yrkande 4 och 1998/99:N338 yrkande 4 om rätt att

välja skola. Riksdagen har vid flera tillfällen

avslagit yrkanden om nationell skolpeng. Kommunerna

har, som framgått ovan, inte möjlighet att begränsa

tillkomsten av fristående gymnasieskolor, eftersom

avgörandet ligger hos Skolverket. När det gäller

grundskoleutbildning är i dag grundregeln att

föräldrarna skall få välja vilken kommunal skola i

hemkommunen som barnet skall gå i. De kan också

välja en fristående skola. Inte heller på gymna-

sienivå finns någon inskränkning i rätten att välja

en fristående skola. Däremot är en kommun inte

skyldig att betala interkommunal ersättning för en

elev som vill genomgå en gymnasieutbildning i en

annan kommun, om hemkommunen kan erbjuda samma

program eller nationellt fastställda inriktning och

eleven inte på grund av sina personliga förhållanden

har särskilda skäl att få gå i den andra kommunen.

När det gäller val, i hemkommunens utbud, mellan

olika skolor som har samma program finns det inga

nationella bestämmelser. Utskottet är inte berett

att förorda att sådana införs.

Minoriteter har i dag rätt att bygga upp egna

skolor, inom de ramar som gäller för godkännande av

fristående grundskolor och för rätt till bidrag från

elevernas hemkommuner när det gäller fristående

gymnasieskolor. Utskottet anser därför att riksdagen

bör avslå motion 1998/99:Sf608 yrkande 13.

Enligt utskottets mening behövs det inget

tillkännagivande om uppföljning av fristående skolor

när det gäller värdegrund m.m. Riksdagen bör alltså

avslå motionerna 1998/99:Ub222 och 1998/99:Ub238.

Godkända fristående grundskolor och fristående

gymnasieskolor som är berättigade till bidrag från

elevernas hemkommuner står under tillsyn av

Skolverket och skall delta i den uppföljning och

utvärdering som verket genomför. Om skolan inte

längre uppfyller kraven för godkännande - i vilka ju

ingår att skolan svarar mot den värdegrund som

gäller för det offentliga skolväsendet - skall

godkännandet respektive rätten till bidrag

återkallas. Regeringen skrev i proposition

1995/96:200 (s. 57) att Skolverket i sin tillsyn av

fristående skolor särskilt bör ge akt på om skolan

bedriver sin verksamhet i enlighet med skollagens

och läroplanernas värdegrund och allmänna mål.

Utskottet har samma uppfattning.

Enligt vad utskottet inhämtat planerar Skolverket

att inom kort inleda ett internt projekt för att

utveckla verktyg som skall göra verket bättre på att

bedöma fristående skolor just när det gäller

värdegrunden, i samband med verkets prövning av

ansökningar samt vid tillsyn.

Skolans personal

Motionerna

Ledarskapet i skolan tas upp i tre motioner.

Centerpartiet anser enligt motion 1998/99:Ub227 att

skolledarna bör ges en starkare roll i skolans

utvecklingsarbete. Det är önskvärt att kommunerna

skriver kontrakt med rektorerna där såväl

kunskapsmål som resurser och rektorns befogenheter

regleras. Motionärerna anser att regeringen bör ta

initiativ till överläggningar med kommunerna om ett

nytt ledarskap (yrk. 11). I motion 1998/99:Ub219 (m)

säger motionärerna att det redan i dag finns

ekonomiskt utrymme för att inleda ett

förändringsarbete på bredd i samtliga skolor. Fokus

skall enligt deras uppfattning ligga på att skapa

intresse för lärande. Ansvarsfördelningen mellan

huvudmän, skola och lärare m.fl. måste klarläggas

för alla. Den pedagogiska forskningen måste ett

antal år framöver koncentreras för att stödja denna

utveckling, hävdar motionärerna. Enligt motion

1998/99:Ub240 (m) skall rektorerna vara didaktiska

ledare. Därför behövs det lagstiftning om pedagogisk

kompetens hos skolledarna, anser motionären.

Kristdemokraterna skriver i motion 1998/99:Ub246 att

ett mentorsystem bör utvecklas där nyexaminerade

lärare får tillgång till en erfaren mentor under

sitt första år (yrk. 13).

Centerpartiet hävdar i motion 1998/99:Ub227 att det

bör införas ett lärarcertifikat byggt på bl.a.

kollegialt uppsatta etiska regler. Detta skulle

skapa ett tryck på kommunerna att anställa

certifierade lärare. Frågan om det behövs

ytterligare någon formell reglering bör enligt

motionärerna övervägas ytterligare (yrk. 13).

Folkpartiet vill enligt motion 1998/99:Ub268 höja

läraryrkets status (yrk. 1). Skolans huvudmän måste

ge lärarna möjlighet till fortbildning och ökade

karriärmöjligheter, anser motionärerna. För att

främja vidareutbildning och specialisering i

lärarkåren menar Centerpartiet, enligt motion

1998/99: Ub227, att specialisttjänster borde

inrättas i skolan t.ex. för att undervisa barn med

läs- och skrivsvårigheter, för att utveckla det

pedagogiska arbetet eller för att ge annan

undervisning (yrk. 14).

Enligt Folkpartiet i motion 1998/99:Ub268 bör

riksdagen göra ett tillkännagivande till regeringen

om elevernas rätt att undervisas av behöriga lärare

(yrk. 8).

Utskottets bedömning

Regeringen har beslutat tillkalla en parlamentariskt

sammansatt kommitté för att göra en översyn av

skollagstiftningen. Kommittén skall föreslå hur

skollagen kan anpassas bättre till ett målstyrt

skolväsende och till den ansvarsfördelning som råder

mellan stat och kommun. Vidare skall kommittén

överväga hur skollagen bör utformas för att

tydliggöra det kommunala ansvaret för utbildningens

kvalitet och likvärdighet. Uppdraget skall redovisas

senast den 1 maj 2001 (dir. 1999:15).

Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionerna

1998/99:Ub219, 1998/99:Ub227 yrkande 11 och

1998/99:Ub240 om ledarskapet i skolan.

Enligt utskottets mening är de begärda

tillkännagivandena inte behövliga. I 2 kap. 2 §

skollagen (1985:1100) föreskrivs att som rektor får

bara den anställas som genom utbildning och

erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt.

Regeringen har uppmärksammat ledarskapet på flera

sätt de senaste åren. Lärarutbildningskommittén fick

förra året i uppdrag att utforma förslag till en

skolledarutbildning som skall ge de kunskaper som

krävs för ett ledarskap i enlighet med målen för det

offentliga skolväsendet (dir. 1998:47). Enligt vad

utskottet erfarit kommer slutbetänkande från

kommittén att läggas fram i juni detta år.

Skolverkets nationella kvalitetsgranskningar år 1998

hade som ett av sina tre granskningsområden

rektorsuppdraget i en decentraliserad skola.

Inspektörernas rapport heter Nationella

kvalitetsgranskningar 1998 (Skolverkets rapport nr

160).

Förslag om mentorer för nyexaminerade lärare

behandlades även vid förra riksmötet och avslogs med

hänvisning till att det ankommer på kommunerna att

på lämpligt sätt organisera lärarnas arbete (bet.

1997/98:UbU9). Utskottet vidhåller denna uppfattning

och avstyrker motion 1998/99:Ub246 yrkande 13.

Likaså avstyrker utskottet motion 1998/99:Ub227

yrkande 13 om lärarcertifikat. Denna fråga har

behandlats vid de två senaste riksmötena (bet.

1996/97:UbU8 och 1997/98:UbU9). Liksom tidigare

hänvisar utskottet till att resultatet av

Lärarutbildningskommitténs arbete bör avvaktas.

Förslagen om fortbildning och karriärmöjligheter för

lärare bör avslås med hänvisning till kommunernas

ansvar. Kommunerna är enligt skollagen (2 kap. 7 §)

skyldiga att se till att fortbildning anordnas för

den personal som har hand om utbildningen och

vinnlägga sig om att planera den. Utskottet

avstyrker således motionerna 1998/99:Ub227 yrkande

14 och 1998/99: Ub268 yrkande 1.

I skollagen finns också en bestämmelse om att

kommunerna är skyldiga att för undervisningen

använda lärare, förskollärare och fritidspedagoger

som har en utbildning avsedd för den undervisning de

skall bedriva (2 kap. 3 §). Med hänvisning till

detta bör riksdagen avslå motion 1998/99:Ub268

yrkande 8 om rätt att undervisas av behöriga lärare.

Elevvård

Termen elevvård har använts länge inom skolan, men

förekommer inte i skollagen eller i de nuvarande

läroplanerna. De personalkategorier som brukar

räknas till elevvårdspersonal i speciell mening är

skolpsykolog, skolkurator, skolsköterska och

skolläkare. I 14 kap. skollagen (1985:1100)

föreskrivs att det skall finnas skolhälsovård för

eleverna i det offentliga skolväsendet för barn och

ungdom, och att det för skolhälsovården skall finnas

skolläkare och skolsköterska.

Regeringen tillsatte förra året en särskild

utredare med uppdrag att kartlägga elevvårdens och

skolhälsovårdens verksamhet och funktion - bl.a.

definiera begreppet elevvård - samt överväga

lämpliga åtgärder i syfte att höja verksamhetens

kvalitet och effektivitet (dir. 1998:59).

Utredningsuppdraget skall redovisas senast den 15

december 1999.

Motionerna

Vikten av tillräckliga elevvårdsresurser tas upp i

motioner från Vänsterpartiet och Folkpartiet samt i

en sexpartimotion.

Vänsterpartiet vill enligt motion 1998/99:Ub269 att

det i skollagen skall tydliggöras att eleverna skall

ha tillgång till elevvårdspersonal som skolpsykolog,

kurator och skolsköterska. Regeringen bör enligt

motionärerna återkomma med förslag om vilken lägsta

nivå för elevvårdspersonal som kommunerna är

skyldiga att hålla (yrk. 9).

Folkpartiet - som anser att det är bra att

utredningen tillsatts - föreslår i motion

1998/99:So464 ett tillkännagivande till regeringen

om att man redan nu måste göra nödvändiga

förstärkningar av skolhälsovården (yrk. 8). Vikten

av elevvårdsresurser framhålls även i Folkpartiets

motion 1998/99:Ub268 (yrk. 18).

Motion 1998/99:Ub274 (kd, m, v, c, fp, mp) handlar

om självmord bland barn och unga. Motionärerna

framhåller att det är viktigt att barn och unga som

befinner sig i kris uppmärksammas och får adekvat

hjälp. Elevvården, skolhälsovården och

studenthälsovården måste utvecklas, heter det i

motionen (yrk. 6).

Utskottets bedömning

Skolan skall vara en god miljö för utveckling och

lärande. Den skall sträva efter att vara en levande

social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust

att lära. Personlig trygghet och självkänsla

grundläggs i hemmet, men även skolan har en viktig

roll därvidlag. Detta, som sägs i den gällande

läroplanen för det obligatoriska skolväsendet,

förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94), är

grundläggande för överväganden om elevvården inom

hela det offentliga skolväsendet för barn och

ungdom. Utskottet har samma syn som motionärerna på

betydelsen av en god elevvård med framför allt

förebyggande funktion.

Eftersom det nu pågår utredning om elevvården,

inklusive skolhälsovården, bör riksdagen enligt

utskottets mening inte göra några uttalanden i

enlighet med motionerna utan avvakta resultatet av

utredningen och regeringens beredning av frågan.

Utskottet föreslår alltså att riksdagen avslår

motionerna 1998/99:Ub268 yrkande 18, 1998/99:Ub269

yrkande 9, 1998/99: Ub274 yrkande 6 samt

1998/99:So464 yrkande 8.

Skolans arbetsmiljö

Motionerna

I motion 1998/99:Ub269 tar Vänsterpartiet upp

elevskyddsombudens ställning. Eleverna skall enligt

motionärerna ha rätt att utse egna skyddsombud med

samma rättigheter och skyldigheter som skyddsombud

inom andra yrkesgrupper (yrk. 7).

Vänsterpartiet begär i samma motion också förslag om

hur ett nationellt statistikregister över elevskador

kan inrättas (yrk. 8). Ett sådant register bör

enligt motionärerna utformas så att det kan användas

både på nationell och lokal nivå och ger möjlighet

till uppföljning, utvärdering och förebyggande

insatser.

Arbetsmiljön i skolan mer generellt tas upp i tre

motioner.

Kristdemokraterna föreslår i motion 1998/99:Ub246

ett tillkännagivande om sanering och ombyggnad av

skolbyggnader och skolgårdar (yrk. 14). På många

håll behöver skolbyggnader restaureras och hela

skolmiljön förbättras avsevärt, bl.a. med hänsyn

till allergiproblem hos eleverna, anser

motionärerna.

Folkpartiet föreslår i motion 1998/99:Ub268 också

ett tillkännagivande om vikten av en god arbetsmiljö

för elever och lärare (yrk. 17). Även i denna motion

nämns allergier på grund av osund miljö, men också

buller, våld och mobbning samt olyckor på

skolgårdar.

I motion 1998/99:Ub233 (s) skriver motionären att

skolan mer borde utnyttja möjligheter att skapa en

så stressfri och avslappnad miljö som möjligt. Ett

sätt kan då vara att eleverna får lära sig

avslappningsövningar och att ge massage, anser

motionären. Det är också viktigt att skolan betonar

undervisning i goda mat- och motionsvanor.

Utskottets bedömning

Bestämmelser om elevskyddsombud och deras ställning

finns i 6 kap. arbetsmiljölagen (1977:1160, ändr.

1990:233). När dessa bestämmelser kom till gjorde

riksdagen på förslag av utbildningsutskottet ett

tillkännagivande till den dåvarande regeringen om

elevskyddsombudens ställning. Utskottet, som hade

erfarit att en översyn av arbetsrättslagstiftningen

skulle komma att göras, utgick från att det vid

denna översyn skulle skapas förutsättningar för att

ge elevskyddsombuden förslagsrätt i

skyddskommittéerna (prop. 1989/90:61, bet. UbU28,

rskr. 240). Den regering som tillträdde efter valet

1991 tillsatte 1992 års arbetsrättskommitté (A

1991:05) och överlämnade riksdagens tillkännagivande

till denna. Genom beslut i oktober 1994 av den då

nya regeringen upphörde denna kommitté utan att ha

lagt fram något slutbetänkande.

Som nämnts beslutade regeringen nyligen om direktiv

till en parlamentarisk kommitté för översyn av

skollagen (dir. 1999:15). I uppdraget ingår bl.a.

att göra en översyn, och vid behov föreslå

förändringar, av andra regler (än de som finns i

skollagen) för att stärka barns, ungdomars och

vuxnas säkerhet, skydd och trygghet i barnomsorgs-

och skolverksamheten, särskilt avseende arbetsmiljö-

samt hälso- och sjukvårdslagstiftningen.

Med hänvisning till det nyligen givna

utredningsuppdraget anser utskottet att riksdagen

bör avslå motion 1998/99:Ub269 yrkande 7.

När det gäller nationellt statistikregister över

elevskador vill utskottet anföra följande.

Inom ett forskningsprojekt som har bedrivits

gemensamt av forskare vid Arbetslivsinstitutet,

Folkhälsoinstitutet och Karolinska institutet har

det gjorts en kartläggning av skaderisker och

elevskador i samtliga kommunala grund- och

gymnasieskolor i ett riksrepresentativt urval av

kommuner. På basis av kartläggningen har det inom

projektet utformats en blankett som skolorna kan

använda för att systematiskt registrera elevskador

som bas för ett förebyggande arbete.

I uppgifterna för Barnombudsmannen (BO) ingår att

ta initiativ till samordning och utveckling av

samhällets förebyggande insatser inom området barns

och ungas säkerhet. Regeringen har tillsatt en

utredare som bl.a. skall utvärdera och bedöma BO:s

hittillsvarande arbete och lämna förslag till hur BO

kan stärkas och effektiviseras. Utredaren skall

också kartlägga likheter och olikheter mellan BO:s

verksamhet och den verksamhet som bedrivs av andra

statliga myndigheter och om det finns några

oklarheter i fördelningen av arbetsuppgifter mellan

BO och andra ombudsmän. Uppdraget skall redovisas

senast den 30 april 1999.

Mot bakgrund av vad som nu redovisats är utskottet

inte berett att ställa sig bakom begäran i motion

1998/99:Ub269 yrkande 8 om ett nationellt statistik-

register över elevskador. Yrkandet bör alltså avslås

av riksdagen.

Riksdagen bör enligt utskottets mening även avslå

motionsyrkandena om arbetsmiljön i skolan.

Folkhälsoinstitutet har byggt upp nätverket

Hälsofrämjande skola som erbjuder stöd i arbetet

bl.a. med skolans arbetsmiljö. Stiftelsen Skolans

Uterum bedriver en verksamhet som omfattar

informationsspridning, produktion av nyhetsbrev,

skapandet av nätverk, konferensarrangemang,

projektsamarbeten, rådgivning och konsulttjänster.

Under perioden 1996-1998 stöddes verksamheten med

projektmedel från Utbildningsdepartementet. För

närvarande samarbetar stiftelsen med Movium, en

organisation med anknytning till Sveriges

lantbruksuniversitet och som har stöd från

Stiftelsen för kunskap och kompetensutveckling. I

satsningen kring Innemiljöåret 1999 skall Boverket

på regeringens uppdrag, tillsammans med

Folkhälsoinstitutet och andra berörda myndigheter

och organisationer samt bygg- och fastighetssektorn,

inkludera aktiviteter med inriktning mot

inomhusmiljöer där barn och ungdomar vistas.

Uppdraget skall redovisas till Socialdepartementet

senast den 31 januari år 2000.

Frågor om mobbning tas upp i ett tidigare avsnitt i

detta betänkande.

Det ingår i skolpersonalens, och särskilt rektors,

professionella ansvar att utforma skolans verksamhet

så att eleverna får en lugn miljö där. Riksdagen bör

inte ange i detalj på vilket sätt detta skall ske.

Med hänvisning till det nu sagda föreslår utskottet

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub233,

1998/99:Ub246 yrkande 14 och 1998/99:Ub268 yrkande

17.

Kvalificerad yrkesutbildning

År 1996 inleddes på regeringens förslag en

försöksverksamhet med kvalificerad yrkesutbildning

på eftergymnasial nivå (prop. 1995/96:145, bet.

UbU8, rskr. 224). Utbildningen skall förena en

praktisk inriktning med fördjupade teoretiska

kunskaper. En tredjedel av utbildningstiden skall

utgöras av lärande i arbete på en arbetsplats.

Försöksverksamheten leds av en kommitté, som bl.a.

fördelar statsbidrag till verksamheten. Utbildningen

kan anordnas av kommuner, landsting eller enskilda

utbildningsanordnare. Hos den ansvariga

utbildningsanordnaren skall det finnas en

ledningsgrupp för utbildningen.

Enligt vad som hittills beslutats skall

försöksverksamheten pågå t.o.m. år 2001, för att

därefter övergå i reguljär verksamhet. Kommittén har

i uppdrag att före utgången av år 1999 lämna

underlag för ställningstaganden till hur

utbildningen kan inordnas i utbildningssystemet

(dir. 1996:41). Regeringen anmälde i den senaste

budgetpropositionen sin avsikt att återkomma till

riksdagen i denna fråga senast under våren 2000.

Motionen

I motion 1998/99:Ub239 (c) begärs en översyn av

betygsreglerna för försöksverksamheten (yrk. 1).

Enligt motionärerna undrar eleverna i denna

utbildning hur deras betygspoäng värderas om de

senare skall studera på angränsande utbildningar

inom högskolan. Den kvalificerade yrkesutbildningen

är inte tillräckligt känd bland företagen, vilket

gör att de som genomgått utbildningen kan gå miste

om jobb. Informationen måste därför förbättras (yrk.

2). Motionärerna anser vidare att den kvalificerade

yrkesutbildningen bör permanentas och byggas ut,

eftersom efterfrågan på personal med denna

utbildning kan väntas öka (yrk. 3).

Utskottets bedömning

Enligt utskottets mening bör riksdagen avslå

samtliga yrkanden i motionen.

När det gäller betygsreglerna är det föreskrivet i

19 § förordningen om försöksverksamheten (1996:372)

att det i utbildningsplanen för varje sådan

utbildning skall anges om den högskola som är

representerad i ledningsgruppen bedömer att ett

eller flera moment som ingår i utbildningen får

tillgodoräknas vid denna högskola. I 6 kap.

högskoleförordningen (1993:100) finns föreskrifter

om att en student har rätt att tillgodoräkna sig

utbildning som genomgåtts utanför högskolan, om de

kunskaper och färdigheter som studenten åberopar är

av en sådan beskaffenhet och har en sådan omfattning

att de i huvudsak svarar mot den högskoleutbildning

för vilken de är avsedda att tillgodoräknas. En

högskolas beslut i ett sådant ärende kan överklagas.

Ett av de utmärkande dragen för den kvalificerade

yrkesutbildningen är att det i den alltid ingår

lärande i arbete på en arbetsplats. I

ledningsgruppen för en utbildning inom

försöksverksamheten skall alltid ingå företrädare

för de delar av arbetslivet som berörs av

utbildningen. Dessa förhållanden bör enligt

utskottets mening kunna underlätta för studenter som

genomgått utbildningen att få kontakt med tänkbara

arbetsgivare och få utbildningen uppskattad av

dessa.

När det gäller permanentning och utbyggnad av den

kvalificerade yrkesutbildningen bör riksdagen

avvakta förslagen från kommittén och regeringens

beredning av ärendet.

Övrigt

Motion 1998/99:Ub247 (s) handlar om att sätta

barnens bästa främst i alla beslut. Motionärerna

pekar på ett stort antal frågor - behovet av en god

och väl utbyggd barnomsorg, barns rätt att behålla

plats i barnomsorgen även om någon av föräldrarna

blir arbetslös, vikten av att alla elever ges

möjlighet att nå kunskapsmålen för den obligatoriska

skolan, förbättrad undervisning i miljö,

naturvetenskap och teknik, möjlighet för alla barn,

inte minst flickor, att tidigt under sin skoltid

lära sig hantera informationstekniken, att

mobbningen måste bort, avgiftsfri skolmat både i

grundskolan och gymnasieskolan samt bekämpning av

arbetslösheten så att familjerna slipper oro för

ekonomin.

U t s k o t t e t behandlade en motsvarande motion

vid förra riksmötet (bet. 1997/98:UbU9). De många

olika frågor som tas upp i motionen har behandlats

av riksdagen i skilda sammanhang. Flera av dem

behandlas också i detta betänkande och i betänkande

1998/99:UbU10.

Sverige har genom att ratificera FN:s konvention om

barnets rättigheter förpliktat sig att alltid beakta

barnets bästa i beslutsfattandet. I proposition

1997/98:182 har regeringen redovisat en strategi för

hur barnkonventionen skall förverkligas i Sverige,

och riksdagen har godkänt denna (yttr. 1998/99:

UbU2y, bet. 1998/99:SoU6, rskr. 171).

Barnombudsmannen har en central roll vid

genomförandet av barnkonventionen. Som tidigare

nämnts har regeringen tillsatt en särskild utredare

för att pröva om Barnombudsmannen som myndighet

behöver stärkas när det gäller resurser och

befogenheter.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionen.

Försöksverksamheten med lokala styrelser med

föräldramajoritet i grundskolan tas upp av

Kristdemokraterna i motion 1998/99:Ub246 (yrk. 12).

Det skall under försöksverksamheten vara möjligt att

välja in företrädare för lokala myndigheter och

organisationer samt lokalt näringsliv i dessa

styrelser, anser motionärerna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet, eftersom det är tillgodosett genom

bestämmelserna i förordningen om försöksverksamheten

(1996:605). Där sägs i 4 § att det i sådana lokala

styrelser skall ingå företrädare för elevernas

vårdnadshavare och för de anställda vid skolan samt

rektor, att företrädare för eleverna får ingå och

att den kommunala nämnd som inrättat styrelsen får

besluta att även andra skall ingå som ledamöter.

Centerpartiet tar i motion 1998/99:Ub227 upp ett

exempel från England, där man har erbjudit föräldrar

till barn med läs- och skrivsvårigheter utbildning,

mot att föräldrarna åtar sig att ge barnen medvetet

stöd i deras läsutveckling. Möjligheterna att

stimulera en liknande verksamhet vid svenska skolor

bör övervägas, anser motionärerna (yrk. 26).

U t s k o t t e t anser liksom motionärerna att

skolan bör uppmuntra föräldrarna att stödja sina

barn i deras lärprocess. Hur det skall gå till bör

dock inte avgöras av riksdagen utan av skolorna

själva. Utskottet föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande.

I motion 1998/99:A291 om ungdomars situation för

Vänsterpartiet fram begäran om riktlinjer till

skolorna för organisationers möjligheter att bedriva

informations- och opinionsarbete i skolorna (yrk.

13). Många skolor vägrar släppa in de politiska

ungdomsförbunden för att informera om sin

verksamhet. Motionärerna anser att det ungdomar

behöver är praktisk handling och verkliga

möjligheter att påverka sin egen vardag och

livssituation, inte fler föreläsningar i demokrati.

U t s k o t t e t är överens med motionärerna om

det viktiga i att ungdomarna i skolan får tillfälle

att bekanta sig med politiska organisationer, gärna

just de politiska ungdomsförbunden.

Det sägs i läroplanerna att skolans verksamhet

skall utformas i överensstämmelse med grundläggande

demokratiska värderingar. Skolan skall vara öppen

för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs

fram. Undervisningen skall bedrivas i demokratiska

arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt

delta i samhällslivet. I läroplanen för de

frivilliga skolformerna (Lpf 94) sägs att skolan

inte själv kan förmedla alla de kunskaper som

eleverna kommer att behöva, utan måste ta till vara

de kunskaper och erfarenheter som finns i det

omgivande samhället. Den insikten återspeglas också

i riktlinjerna för det värdegrundsprojekt som

regeringen nyligen har startat.

Enligt utskottets mening har de politiska

ungdomsförbunden viktiga bidrag att ge i skolans

undervisning, bl.a. i samhällsorienterande ämnen.

Ett brett föreningsliv på skolorna med bl.a.

ungdomarnas egna politiska föreningar spelar en

viktig roll för de ungas demokratiska fostran.

Statsmakterna styr numera inte skolverksamheten

genom detaljerade regler utan genom mål som anges i

skollag, läroplaner, kursplaner och programmål. Det

är rektorerna, lärarna och den övriga skolpersonalen

som ansvarar för hur målen skall förverkligas och

hur verksamheten skall utformas och organiseras.

Lärarna skall tillsammans med eleverna utforma

undervisningsmål. Utskottet anser mot denna bakgrund

att riksdagen bör avslå begäran i motion

1998/99:A291 om riktlinjer (yrk. 13).

Utvärdering och lokalisering av idrottsgymnasier tas

upp i motion 1998/99: Kr521 (v). Motionärerna anser

att idrottsgymnasier bör byggas upp allteftersom

intresset ökar i samverkan med berörda kommuner och

specialförbund, och att det är önskvärt att en

utvärdering görs inom två till tre år av

Riksidrottsförbundets resursfördelning till olika

idrottsgymnasier (yrk. 10).

U t s k o t t e t noterar att regeringen i

december 1997 uppdrog åt Riksidrottsförbundet att

efter samråd med Skolverket redovisa erfarenheterna

vid de riksrekryterande idrottsgymnasierna.

Uppdraget skall rapporteras senast den 3 november

1999. Med hänvisning till detta föreslår utskottet

att riksdagen avslår yrkandet.

I motion 1998/99:Sk628 (mp) begärs att regeringen

skall återkomma med förslag till hur elever kan ges

rätt till egna läromedel (yrk. 2). Motionärerna

reagerar mot att så stora summor läggs ned på

lokaler och informationsteknik, men så lite på

läromedel som eleverna får behålla.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Utbildningen både i grundskolan och gymnasieskolan

skall vara avgiftsfri för eleverna, och dessa skall

utan kostnad ha tillgång till böcker, skrivmateriel,

verktyg och andra hjälpmedel som behövs för en

tidsenlig utbildning (4 kap. 4 § resp. 5 kap. 21 §

skollagen). Enligt grundskoleförordningen

(1994:1194, ändr. 1997:599) skall eleverna som gåva

få behålla sådana läromedel och andra väsentliga

hjälpmedel som de behöver av pedagogiska skäl eller

kan komma att behöva som underlag för fortsatta

studier, eller som de i övrigt kan ha särskild nytta

av att kunna gå tillbaka till (2 kap. 25 §). Därvid

avses sådana läromedel som täcker väsentliga delar

av ett ämne eller en ämnesgrupp och som är ägnade

att ge fasthet och sammanhang i studierna. Någon

motsvarande bestämmelse finns inte i

gymnasieförordningen. Det är huvudmannen för skolan,

dvs. normalt kommunen, som ansvarar för att eleverna

har tillgång till läromedel och får behålla sådana

enligt vad som föreskrivits.

Utskottet är inte berett att föreslå någon ändring

av kommunernas åligganden i fråga om läromedel.

Kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor

bör enligt motion 1998/99:Ub201 (m) förändras. I dag

gäller kommunernas ansvar sådana resor för elever

som är berättigade till studiehjälp (dvs.

huvudsakligen elever i gymnasieskolan), om färdvägen

är minst sex kilometer. Enligt motionären bör

kommunerna ges frihet att efter de lokala

förhållandena bestämma vilka riktvärden som skall

gälla, på samma sätt som de redan har när det gäller

skolskjuts för elever i grundskolan.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionen.

Samma förslag har avslagits av riksdagen vid de två

senaste riksmötena (bet. 1996/97:UbU7 och

1997/98:UbU10). Den lag som motionären avser när det

gäller gymnasieelever är lagen om kommunernas

skyldighet att svara för vissa elevresor

(1991:1110). Där stadgas att hemkommunen är skyldig

att svara för kostnaderna för elevs resa till skolan

om färdvägen är minst sex kilometer. För elever i

grundskolan skall hemkommunen svara för kostnadsfri

skolskjuts om sådan behövs med hänsyn till

färdvägens längd, trafikförhållandena,

funktionshinder hos en elev eller någon annan

särskild omständighet (4 kap. 7 § skollagen).

Inga bestämmelser hindrar en kommun från att stå

för gymnasieelevers kostnader för resor till skolan

även om färdvägen är kortare än sex kilometer.

Utrymme finns alltså redan för kommunen att ta

hänsyn till exempelvis trafikförhållandena eller

andra särskilda omständigheter. Utskottet är inte

berett att förorda att det öppnas en möjlighet för

kommunerna att vägra stå för reskostnaderna för

elever som har längre färdväg än sex kilometer.

Ett tillkännagivande om rätt för veganer att få

fullvärdig vegansk kost i skolan begärs i motion

1998/99:Ub206 (mp) yrkande 1. Enligt motionären

särbehandlas elever som är veganer negativt i många

gymnasieskolor, där man inte serverar vegankost.

Dessa elever blir då hänvisade till sallad och

knäckebröd, som inte tillgodoser deras näringsbehov.

Som motiv anger skolorna ofta kostnadsskäl.

U t s k o t t e t konstaterar att kommunerna inte

har någon lagreglerad skyldighet att tillhandahålla

skolmåltider i gymnasieskolan. Alla kommuner gör

dock detta, de flesta också utan att eleverna

behöver betala för måltiderna. Hittills har

regeringen stannat för att inte föreslå någon

lagreglering av detta, men anmält sin avsikt att

noggrant följa utvecklingen på området (prop.

1997/98:6 s. 78).

Regeringen har funnit anledning att stimulera

kommunerna att tillhandahålla näringsriktiga

skolmåltider och har i det syftet givit i uppdrag åt

Livsmedelsverket att i samråd med Skolverket,

Folkhälsoinstitutet, Fiskeriverket och Svenska

Kommunförbundet i projektform främja

förutsättningarna för mer näringsriktiga och

lustfyllda skolmåltider. Projektet skall redovisas

senast den 1 oktober 2000. Enligt vad utskottet

inhämtat uppmärksammas skolmåltider för veganer och

vegetarianer inom ramen för projektet.

Med hänvisning till vad som nu anförts föreslår

utskottet att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub206

yrkande 1.

I motion 1998/99:Ub484 (m) begär motionären att det

skall införas totalförbud för djurförsök på

grundskole- och gymnasienivå (yrk. 4). Alternativa

metoder som datorsimulering och konstgjorda djur

uppfyller väl kraven på realistiska förhållanden för

dessa elever, heter det i motionen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande.

I betänkandet Djurförsök (SOU 1998:75) föreslår

1997 års utredning om alternativa metoder till

djurförsök och försöksdjursanvändningens omfattning

i framtiden m.m. att det inte skall vara tillåtet

att använda djur i undervisningen på grundskole- och

gymnasieskolenivå. Riksdagen bör avvakta regeringens

beredning av utredningens förslag, som ännu inte är

avslutad.

I motion 1998/99:Ub236 (kd) om Östergötland som

utbildningsregion beskrivs ett försök som

motionären menar bör initieras under ledning av ett

regionalt politiskt organ kallat ÖSTSAM. Försöket

skall gå ut på att samordna utbildning som i olika

regi erbjuds inom en region och därmed göra fältet

mindre svåröverskådligt för den vanliga medborgaren.

Ett särskilt försök skall gälla elever i gymnasial

utbildning, vilka har svag social förankring. För

dem skall studier kombineras med gruppboende och

träning av social kompetens.

U t s k o t t e t anser att de försök som

motionären önskar kan och bör komma till stånd genom

frivillig samverkan mellan berörda kommuner och

andra intressenter, t.ex. inom ramen för ÖSTSAM.

Riksdagen bör avslå yrkandet om tillkännagivande

till regeringen.

Folkpartiet föreslår i motion 1998/99:So464 (yrk. 2)

ett tillkännagivande om utvidgad rätt till plats i

skolbarnsomsorgen. Motionärerna oroar sig över

tendensen till minskade möjligheter att få plats i

fritidshem. De anser att den s.k.

barnomsorgsgarantin (numera i 2 a kap. skollagen)

bör skärpas. I dag har kommunerna ansvar för att

erbjuda skolbarnsomsorg för barn upp till tolv års

ålder. Målet bör enligt motionärerna vara att alla

barn skall erbjudas skolbarnsomsorg under hela

grundskoletiden.

U t s k o t t e t avstyrker yrkandet med

hänvisning till att regeringen nyligen har beslutat

om en översyn av skollagstiftningen.

Miljöpartiet pekar i motion 1998/99:Ub801 på behovet

av lärlingsutbildning även på eftergymnasial nivå

vid svenska företag (yrk. 28). Erfarenheterna från

försöken med kvalificerad yrkesutbildning bör kunna

vara till stor hjälp när det gäller att finna

lämpliga organisationsformer, anser motionärerna.

Det är enligt dem också viktigt att arbetsmarknadens

parter stimuleras att aktivt delta och också ta

initiativ till utveckling av olika

lärlingsutbildningar.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande. Resultatet av

försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning

och regeringens förslag om hur den verksamheten

skall permanentas bör inväntas, innan riksdagen gör

några ytterligare ställningstaganden i den fråga som

motionärerna tagit upp.

I motion 1998/99:Ub242 tar Kristdemokraterna upp

vuxenutbildningen och det livslånga lärandet (yrk.

2). De menar att medborgaren när som helst i livet

skall få möjlighet att göra en omstart och tillägna

sig de kunskaper som han eller hon av olika

anledningar inte erövrat tidigare. Att tvinga

människor till studier - något som enligt

motionärerna i praktiken kan förekomma inom

Kunskapslyftet - är inte försvarbart. Utbildningen

skall vara av hög kvalitet med de studerandes behov

i fokus.

Enligt motion 1998/99:Ub244 (s) bör komvux

uppmärksamma ensamstående föräldrars möjligheter att

studera och erbjuda dem mer individuellt anpassade

kursplaner som alternativ till den reguljära

utbildningen. Motionärerna framhåller ABF-skolorna

som ett efterföljansvärt exempel.

U t s k o t t e t gör följande bedömning.

Den femåriga satsning som pågår och som kallas

Kunskapslyftet syftar till förnyelse av

vuxenutbildningens organisation, innehåll,

arbetsformer och aktörer. Kommunerna får via

Skolverket statsbidrag för verksamheten och kan

välja vilken eller vilka anordnare som skall

genomföra utbildningen. Det kan vara såväl kommunala

skolor som folkhögskolor, studieförbund eller

enskilda utbildningsanordnare. Folkhögskolor kan

även få statsbidrag via Folkbildningsrådet för

utbildning inom Kunskapslyftet. Styrande för

verksamheten skall vara den enskilda individens

önskemål, utbildningsbehov och förutsättningar.

Utskottet vill än en gång understryka vikten av

detta.

Den parlamentariskt sammansatta

Kunskapslyftskommittén har i uppdrag att följa

verksamheten inom Kunskapslyftet. Därigenom skall

kommittén skaffa sig erfarenheter som kan ligga till

grund för slutsatser och förslag om den reformering

av vuxenutbildningen som skall avlösa den särskilda

femåriga satsningen. I en nyligen överlämnad rapport

till regeringen framhåller kommittén det engagemang

med vilket utbildningsanordnarna nu prövar nya vägar

att möjliggöra utbildning via flexibla studier i

olika former (Vuxenutbildning för alla? Andra året

med Kunskapslyftet, SOU 1999:39 s. 166).

Kunskapslyftskommitténs uppdrag skall vara slutfört

senast den 1 mars 2000 (dir. 1995:67 och 1996:71).

Mot bakgrund av vad utskottet nu har redovisat bör

riksdagen avslå motionerna 1998/99:Ub242 yrkande 2

och 1998/99:Ub244.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ansvaret för skolan och en

ny skollag

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub227 yrkande 10,

res. 1 (c) - delvis

2. beträffande individuella studieplaner

för elever i grundskolan

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub227 yrkande 2,

res. 1 (c) - delvis

3. beträffande avskaffande av timplanen i

grundskolan

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub268 yrkande 10,

res. 2 (fp) - delvis

4. beträffande grundskolans omfattning

m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub227 yrkande 12,

1998/99:Ub246 yrkandena 3 och 4 och

1998/99:Ub268 yrkande 11,

res. 3 (kd) - delvis

res. 1 (c) - delvis

res. 2 (fp) - delvis

5. beträffande utredning om en

sammanhållen och flexibel ungdomsskola

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub269 yrkande 1,

res. 4 (v) - delvis

6. beträffande utredning om kulturskolan

m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub267 och

1998/99:Kr275 yrkande 6,

res. 5 (v, mp) - delvis

7. beträffande fritidsverksamhetens

integrering i skola och ungdomsverksamhet

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub801 yrkande 13,

8. beträffande utbildningens

infrastruktur

att riksdagen avslår motion 1998/99:A214 yrkande 7,

res. 1 (c) - delvis

9. beträffande tillsyn m.m. av skolan

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub246 yrkande 17 och

1998/99:Ub801 yrkandena 14 och 15,

res. 3 (kd) - delvis

10. beträffande vitesföreläggande gentemot

kommuner

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub269 yrkande 6,

res. 4 (v) - delvis

11. beträffande utvärdering av hur skolans

resurser används

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub227 yrkande 1,

res. 1 (c) - delvis

12. beträffande blockämnen, elevinflytande

m.m.

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub246

yrkande 18,

res. 3 (kd) - delvis

13. beträffande utvärdering av lärare

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub262,

14. beträffande uppföljning och

utvärdering av teckenspråksutbildning för

föräldrar

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub248,

15. beträffande skolans värdegrund

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub203, 1998/99:Ub246

yrkande 2, 1998/99:Ub253 yrkandena 2-4 och

1998/99:Ub258 yrkandena 1 och 3,

res. 6 (m) - delvis

res. 3 (kd) - delvis

16. beträffande disciplinära åtgärder mot

elever

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub227 yrkande 15 och

1998/99:Ub258 yrkande 2,

res. 6 (m) - delvis

res. 1 (c) - delvis

17. beträffande åtgärder mot mobbning

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub1 yrkandena 23 och

24, 1998/99:Ub205 yrkandena 1-3, 1998/99:Ub227

yrkandena 24 och 25, 1998/99:Ub253 yrkandena 1

och 5-13, 1998/99:Ub274 yrkandena

3-5, 1998/99:Ub801 yrkande 12 och 1998/99:Ju901

yrkandena 4 och 5,

res. 3 (kd) - delvis

res. 1 (c) - delvis

res. 2 (fp) - delvis

res. 7 (mp) - delvis

18. beträffande undervisning om alkohol,

narkotika och tobak i skolan m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub42 yrkandena

1-3,

1998/99:Ub232 yrkandena 1-4,

1998/99:Ub246

yrkande 16, 1998/99:

Ub268 yrkande 19, 1998/99:Ju903 yrkande 3,

1998/99:Ju904 yrkandena 10 och 11, 1998/99:Ju917

yrkande 5, 1998/99:So228 yrkande 4,

1998/99:So306 yrkande 1, 1998/99:So307 yrkandena

1 och 3 och 1998/99:So459 yrkande 5,

res. 6 (m) - delvis

res. 3 (kd) - delvis

res. 2 (fp) - delvis

19. beträffande undervisning i sex och

samlevnad

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:A291 yrkande 16 och

1998/99:K285 yrkande 4,

20. beträffande ämnet svenska

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr227 yrkandena 1 och 2,

res. 3 (kd) - delvis

21. beträffande undervisning om de brott

mot mänskligheten som begåtts av de f.d.

kommunistiska staterna

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub202,

res. 6 (m) - delvis

22. beträffande allsidig

historieundervisning

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub204 och

1998/99:Ub207,

23. beträffande utbildning i naturkunskap

m.m.

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub209 yrkandena 1-3,

24. beträffande ämnet hemkunskap i

grundskolan

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub217 yrkande 1,

1998/99:

MJ218 yrkande 4 och 1998/99:MJ781 yrkande 12,

25. beträffande undervisning i kostkunskap

i gymnasieskolan

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub217 yrkandena 2 och 3,

26. beträffande undervisning i

konsumentkunskap i gymnasieskolan

att riksdagen avslår motion 1998/99:MJ781 yrkande 13,

27. beträffande praktiska och estetiska

ämnen

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub246 yrkande 9,

res. 3 (kd) - delvis

28. beträffande ämnet idrott och hälsa

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub224 och

1998/99:Ub225,

29. beträffande utbildning om olyckor,

katastrofer m.m.

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub250,

30. beträffande körkortsutbildning

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub251, 1998/99:Ub259

och 1998/99:T223 yrkande 48,

31. beträffande utbildning om

entreprenörskap

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub218 och

1998/99:N229 yrkande 4,

32. beträffande lärlingssystem i

grundskolan

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub214,

33. beträffande praktisk

arbetslivsorientering

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub227 yrkande 23,

res. 1 (c) - delvis

34. beträffande modersmålscheck

att riksdagen avslår motion 1998/99:Sf608 yrkande 15,

res. 8 (m, c ) - delvis

35. beträffande skolan som murbräcka mot

segregation

att riksdagen avslår motion 1998/99:Sf634 yrkande 12,

res. 2 (fp) - delvis

36. beträffande åtgärder inom skolan för

att främja ett mångkulturellt samhälle

att riksdagen avslår motion 1998/99:Sf635 yrkande 6,

37. beträffande förstärkning av

modersmålsundervisningen i grundskolan

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub801 yrkande 11,

res. 5 (v, mp) - delvis

38. beträffande gymnasieelever med annat

modersmål än svenska

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub801 yrkande 23,

39. beträffande rätten till

svenskundervisning för invandrare

att riksdagen avslår motion 1998/99:Sf635 yrkande 16,

40. beträffande utformningen av sfi-

undervisningen

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sf608 yrkande 14,

1998/99: Sf634 yrkande 1 och 1998/99:Sf635

yrkande 18,

res. 1 (c) - delvis

res. 2 (fp) - delvis

41. beträffande utredning om sfi-

undervisningen

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub215,

res. 5 (v, mp) - delvis

42. beträffande åtgärder mot

arbetsmarknadens etniska skiktning

att riksdagen avslår motion 1998/99:Sf612 yrkande 4,

43. beträffande utredning om betygsfri

skola

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub269 yrkande 2,

res. 5 (v, mp) - delvis

44. beträffande betygssystemet i

grundskolan

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub227 yrkande 3,

1998/99: Ub246 yrkande 11 i denna del samt

1998/99:Ub268 yrkandena 12 och 14,

res. 9 (m, kd, c, fp) -

delvis

45. beträffande nationella prov i

grundskolan

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub227 yrkande 4,

1998/99: Ub246 yrkande 11 i denna del samt

1998/99:Ub268 yrkande 15,

res. 9 (m, kd, c, fp) -

delvis

46. beträffande utvecklingssamtal i

grundskolan

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub227 yrkande 5,

1998/99: Ub246 yrkande 10 och 1998/99:Ub268

yrkande 13,

res. 9 (m, kd, c, fp) -

delvis

47. beträffande nytt slutbetyg från

grundskolan

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub254,

48. beträffande betygssystemet i

gymnasieskolan

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub272 yrkandena 1 och 2,

49. beträffande frånvaro från undervisning

för elevdemokratiskt arbete

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub228,

50. beträffande tillstånd att etablera nya

fristående skolor

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub269 yrkande 11,

res. 4 (v) - delvis

51. beträffande villkoren för de

fristående skolorna

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub241 och

1998/99:Ub801 yrkande 16,

res. 3 (kd) - delvis

52. beträffande åtgärder för fortsatt

utveckling av fristående skolor

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub252,

res. 7 (mp) - delvis

53. beträffande rätt att välja skola

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ju901 yrkande 3,

1998/99: N329 yrkande 4 och 1998/99:N338 yrkande

4,

res. 6 (m) - delvis

54. beträffande minoriteters rätt att bygga

upp egna skolor

att riksdagen avslår motion 1998/99:Sf608 yrkande 13,

res. 1 (c) - delvis

55. beträffande uppföljning av fristående

skolor när det gäller värdegrund m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub222 och

1998/99:Ub238,

56. beträffande ledarskapet i skolan

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub219, 1998/99:Ub227

yrkande 11 och 1998/99:Ub240,

res. 1 (c) - delvis

57. beträffande mentorer för nyexaminerade

lärare

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub246 yrkande 13,

res. 3 (kd) - delvis

58. beträffande lärarcertifikat

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub227 yrkande 13,

res. 8 (m, c) - delvis

59. beträffande fortbildning och

karriärmöjligheter för lärare

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub227 yrkande 14 och

1998/99:Ub268 yrkande 1,

res. 10 (m, c, fp)

60. beträffande rätt att undervisas av

behöriga lärare

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub268 yrkande 8,

res. 2 (fp) - delvis

61. beträffande elevvårdsresurser

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub268 yrkande 18,

1998/99: Ub269 yrkande 9, 1998/99:Ub274 yrkande

6 och 1998/99:So464 yrkande 8,

res. 5 (v, mp) - delvis

res. 3 (kd) - delvis

res. 2 (fp) - delvis

62. beträffande elevskyddsombudens

ställning

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub269 yrkande 7,

res. 4 (v) - delvis

63. beträffande nationellt

statistikregister över elevskador

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub269 yrkande 8,

res. 5 (v, mp) - delvis

64. beträffande arbetsmiljön i skolan

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub233, 1998/99:Ub246

yrkande 14 och 1998/99:Ub268 yrkande 17,

res. 3 (kd) - delvis

res. 2 (fp) - delvis

65. beträffande kvalificerad

yrkesutbildning

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub239,

66. beträffande barnens bästa

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub247,

67. beträffande lokala styrelser med

föräldramajoritet

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub246 yrkande 12,

res. 3 (kd) - delvis

68. beträffande utbildning för föräldrar

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub227 yrkande 26,

res. 11 (c, mp)

69. beträffande organisationers

möjligheter att bedriva informations- och

opinionsarbete i skolorna

att riksdagen avslår motion 1998/99:A291 yrkande 13,

res. 4 (v) - delvis

70. beträffande idrottsgymnasier

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr521 yrkande 10,

71. beträffande elevernas rätt till egna

läromedel

att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk628 yrkande 2,

72. beträffande kommunernas skyldighet att

svara för vissa elevresor

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub201,

73. beträffande vegankost i skolan

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub206 yrkande 1,

74. beträffande totalförbud för djurförsök

i skolundervisningen

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub484 yrkande 4,

75. beträffande Östergötland som

utbildningsregion

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub236,

res. 3 (kd) - delvis

76. beträffande plats i

skolbarnsomsorgen

att riksdagen avslår motion 1998/99:So464 yrkande 2,

res. 2 (fp) - delvis

77. beträffande eftergymnasial

lärlingsutbildning

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub801 yrkande 28,

78. beträffande vuxenutbildningens

anpassning till livslångt lärande

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub242 yrkande 2 och

1998/99:Ub244.

Stockholm den 27 april 1999

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Beatrice

Ask (m), Eva Johansson (s), Inger Lundberg (s),

Yvonne Andersson (kd), Lars Hjertén (m), Tomas

Högström (m), Erling Wälivaara (kd), Gunnar Goude

(mp), Sofia Jonsson (c), Anders Sjölund (m), Nils-

Erik Söderqvist (s), Kalle Larsson (v), Agneta

Lundberg (s), Camilla Sköld (v), Ulf Nilsson (fp)

och RosMarie Jönsson Neckö (s).

Reservationer

1. Ansvaret för skolan och en ny skollag,

m.m. (mom. 1, 2, 4, 8, 11, 16, 17, 33, 40,

54 och 56) - c

Sofia Jonsson (c) anför:

Centerpartiet välkomnar att regeringen beslutat om

en översyn av skollagen. Jag vill betona att

ansvaret för skolan måste markeras i en ny skollag.

Grunden för en ny skollag bör vara att varje elev

har rätt att få godkända kunskaper i grundskolan.

Detta kräver en fortsatt decentralisering av

besluten till varje skolledning och lärare, förenat

med skärpta krav på utvärdering och uppföljning.

Skolan måste ges större frihet att uppnå målen, men

också avkrävas större ansvar. Ansvar, resurser och

befogenheter skall i största möjliga mån ligga hos

arbetslaget/den enskilde läraren. Riksdagen bör med

bifall till motion 1998/99:Ub227 yrkande 10 som sin

mening ge regeringen till känna vad jag här har

anfört.

Alla elever i grundskolan bör i likhet med vad som

gäller för gymnasieskolan ges en individuell

studieplan. Grundskoleförordningen bör således

ändras på denna punkt. Denna ändring bör genomföras

samtidigt som den centralt fastställda timplanen

avskaffas. Den individuella studieplanen bör

upprättas tillsammans med elev och föräldrar samt

gås igenom vid varje utvecklingssamtal. Jag anser

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub227

yrkande 2 som sin mening bör ge regeringen till

känna vad jag nu har anfört.

När det gäller grundskolans omfattning m.m. vill

jag betona att skoltiden bör vara flexibel och medge

att elever kan gå olika länge i grundskolan. Genom

att föra förskoleklassen till det obligatoriska

skolväsendet bör enligt min mening riktvärdet vara

en tioårig skolgång med start vid sex års ålder. Vad

jag har anfört bör riksdagen med bifall till motion

1998/99:Ub227 yrkande 12 som sin mening ge

regeringen till känna.

Beträffande utbildningens infrastruktur vill jag

peka på att gymnasieskolan, den eftergymnasiala

utbildningen och arbetsmarknadsutbildningen har

olika regelverk som i sig försvårar samverkan.

Möjligheten att plocka olika delar från dessa

utbildningar till individuella utbildningspaket

torde vara liten. Behoven av ökad kompetens handlar

inte endast om endera gymnasiekompetens,

yrkesutbildning eller högskolekurser. Regeringen bör

utreda hur samverkan mellan olika aktörer kan

förbättras. Detta bör riksdagen med bifall till

motion 1998/99:A214 yrkande 7 som sin mening ge

regeringen till känna.

Jag anser att det finns anledning att utvärdera hur

skolans resurser används och i vilken utsträckning

de statliga tillskotten som riksdagen har beslutat

kommit skolan till del. Riksdagen bör med bifall

till vår motion 1998/99:Ub227 yrkande 1 som sin

mening ge regeringen till känna vad jag här har

anfört.

Det finns enligt min uppfattning skäl att överväga

en skärpning av lärarnas möjligheter att använda

olika disciplinära åtgärder mot elever. Det

viktigaste instrumentet för tillrättaförande skall

vara samtal med föräldrar och elev, men det bör

kompletteras med ytterligare möjligheter. Samtal med

föräldrar kan följas av samtal med rektor, formell

kommunikation med föräldrarna, enskild undervisning,

kortare avstängning, omplacering och ytterst

avstängning som bör beslutas av skolnämnden.

Riksdagen bör med bifall till motion 1998/99:Ub227

yrkande 15 som sin mening ge regeringen till känna

vad jag här har anfört.

Centerpartiet anser att det är mycket angeläget att

åtgärder vidtas mot mobbning i skolan. Enligt vår

uppfattning bör en "nollvision" för våld och

mobbning i skolan sättas upp. Vi kan inte acceptera

ett lägre mål för våra barn. För att klara en

"nollvision" bör det av skollagen framgå att lärare

och övrig personal som upptäcker mobbning skall ha

en skyldighet att rapportera till rektor. Riksdagen

bör därför med bifall till motion 1998/99:Ub227

yrkandena 24 och 25 som sin mening ge regeringen

till känna vad jag här har anfört.

När det gäller praktisk arbetslivsorientering

(prao) i grundskolan vill jag betona att skolan har

en mycket viktig uppgift i att motverka könsbundna

utbildnings- och yrkesval. Den praktiska

arbetslivsorienteringen fyller en värdefull funktion

genom att elever kan komma i kontakt med

arbetslivet. Centerpartiet anser att praon åter bör

garanteras en minsta tid i skolan. Riksdagen bör

bifalla vår motion 1998/99:Ub227 yrkande 23 och som

sin mening ge regeringen detta till känna.

Kunskaper i svenska språket är en förutsättning för

att invandrare skall kunna etablera sig i det

svenska samhället. Kraven i sfi-undervisningen måste

därför vara fordrande och det måste finnas tydliga

tidsgränser. Undervisningen bör anpassas till

deltagarnas olika behov och förkunskaper genom

nivågruppering efter studiebakgrund och intresse.

Arbetsplatspraktik och studier bör varvas och

barnomsorg och undervisning i möjligaste mån

samlokaliseras. Undervisning och praktik bör pågå

under hela dagen och det bör ställas krav på

motprestationer. Vad jag här har anfört om

utformningen av sfi-undervisningen bör riksdagen med

bifall till motion 1998/99:Sf608 yrkande 14 som sin

mening ge regeringen till känna.

Centerpartiet har tagit avstånd från central

planering och likriktning inom barnomsorg och skola.

Vi vill att både förskoleverksamhet och skola skall

präglas av valfrihet och mångfald. Det är särskilt

viktigt att minoritetsgrupper ges rätt att bygga upp

egna skolor så att de därigenom tillsammans kan

verka för att den egna kulturen och det egna språket

lever vidare och blomstrar. Det bör riksdagen med

bifall till motion 1998/99:Sf608 yrkande 13 som sin

mening ge regeringen till känna.

Besluten över resurserna i skolan bör

decentraliseras i större utsträckning än vad som

hittills har skett. Rektor skall leda skolans

pedagogiska utveckling och bör själv ha befogenhet

att besluta om viktiga stödfunktioner som frigör tid

för utövandet av det pedagogiska ledarskapet. Det är

önskvärt att kommunerna skriver kontrakt med

rektorerna, där man reglerar såväl kunskapsmål som

vilka resurser rektorn förfogar över och rektorns

befogenheter i övrigt. Rektorer som inte når upp

till de överenskomna målen bör bytas ut. Regeringen

bör ta initiativ till överläggningar med kommunerna

för ett nytt ledarskap i skolan. Vad jag här har

anfört bör riksdagen med bifall till motion

1998/99:Ub227 yrkande 11 som sin mening ge

regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet

under momenten 1, 2, 4, 8, 11, 16, 17, 33, 40, 54

och 56 bort hemställa

1. beträffande ansvaret för skolan och en

ny skollag

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub227 yrkande

10 som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

2. beträffande individuella studieplaner

för elever i grundskolan

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub227 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

4. beträffande grundskolans omfattning

m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub227 yrkande

12 och med avslag på motionerna 1998/99:Ub246

yrkandena 3 och 4 och 1998/99:Ub268 yrkande 11

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

8. beträffande utbildningens

infrastruktur

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:A214 yrkande 7

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

11. beträffande utvärdering av hur skolans

resurser används

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub227 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

16. beträffande disciplinära åtgärder mot

elever

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub227 yrkande

15 och med anledning av motion 1998/99:Ub258

yrkande 2 som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts,

17. beträffande åtgärder mot mobbning

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub227 yrkandena

24 och 25 och med anledning av motionerna

1998/99:Ub1 yrkandena 23 och 24, 1998/99:Ub205

yrkandena 1-3, 1998/99:Ub253 yrkandena 1 och

5-13, 1998/99:Ub274 yrkandena 3-5, 1998/99:Ub801

yrkande 12 och 1998/99:Ju901 yrkandena 4 och 5

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

33. beträffande praktisk

arbetslivsorientering

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub227 yrkande

23 som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

40. beträffande utformningen av sfi-

undervisningen

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sf608 yrkande

14 och med anledning av motion 1998/99:Sf634

yrkande 1 samt med avslag på motion

1998/99:Sf635 yrkande 18 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

54. beträffande minoriteters rätt att

bygga upp egna skolor

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sf608 yrkande

13 som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

56. beträffande ledarskapet i skolan

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub227 yrkande

11 och med avslag på motionerna 1998/99:Ub219

och 1998/99:Ub240 som sin mening ger regeringen

till känna vad som ovan anförts,

2. Avskaffande av timplanen i grundskolan,

m.m. (mom. 3, 4, 17, 18, 35, 40, 60, 61, 64

och 76) - fp

Ulf Nilsson (fp) anför:

Enligt Folkpartiets uppfattning bör den centralt

utformade timplanen i grundskolan på sikt avskaffas.

För att det skall vara möjligt är det viktigt med en

väl fungerande målstyrning av skolan. Timplanens

avskaffande hör därför ihop med att utförliga

utvärderingar av kunskapsresultaten genomförs. Jag

vill betona att det är resultatet en elev uppnår och

inte antalet timmar som läggs på varje ämne i skolan

som är det viktiga. Riksdagen bör med bifall till

motion 1998/99:Ub268 yrkande 10 som sin mening ge

regeringen till känna vad jag här har anfört.

När det gäller grundskolans omfattning vill jag

betona vikten av att ingen elev skall kunna lämna

grundskolan utan att ha uppnått betyget "godkänd" i

svenska, engelska och matematik. Elever kan i dag

inom det individuella programmet i gymnasieskolan

komplettera sina kunskaper för att bli behöriga till

ett nationellt program. Det innebär enligt min

mening att gymnasieskolan får ta över grundskolans

problem. Riksdagen bör med bifall till motion

1998/99:Ub268 yrkande 11 som sin mening ge

regeringen till känna vad jag här har anfört.

Det är mycket angeläget att kraftfulla åtgärder

vidtas mot mobbning i skolan. Alla tendenser till

mobbning skall stoppas så tidigt som möjligt och all

skolpersonal skall ansvara för att så sker.

Föräldrar skall engageras. Ett åtgärdsprogram mot

mobbning skall finnas vid varje skola och följas upp

varje år. Brott som begås i skolan, t.ex.

misshandel, stöld, vandalism eller langning, skall i

princip polisanmälas. Riksdagen bör bifalla motion

1998/99: Ub1 yrkandena 23 och 24 och som sin mening

ge regeringen till känna vad jag här har anfört.

Folkpartiet anser det oerhört viktigt att kampen

mot alkohol, narkotika och tobak intensifieras.

Informationen måste göras mer effektiv.

Undersökningar visar att både rök- och

alkoholdebuten rör sig allt längre ned i åldrarna.

Dessutom tycks den negativa attityden till narkotika

ha luckrats upp hos en del ungdomar. Folkpartiet

efterlyser därför en nationell handlingsplan för hur

kampen mot ungas missbruk av alkohol, narkotika och

tobak skall intensifieras. Jag anser att det måste

vara en prioriterad uppgift för Skolverket att

arbeta för en hög kvalitet i ANT-undervisningen och

för rökfria skolgårdar. Jag vill betona att skolan

är oerhört viktig i det tobakspreventiva arbetet.

Varje skola bör upprätta en plan för hur ANT-frågor

skall belysas i undervisningen. Jag vill också

framhålla att skolans insatser bör kunna samordnas

med lokala och regionala utbud från såväl

folkrörelser som andra på området kunniga och

verksamma. Jag vill peka på möjligheten att starta

projekt i syfte att finna vägar för nya metoder

rörande ANT-undervisningen. Det är likaså viktigt

att fortbildning inom området anordnas för lärare,

socialarbetare och arbetare inom fritidssektorn.

Riksdagen bör med bifall till motionerna

1997/98:Ub42 yrkandena 1-3, 1998/99:Ub232 yrkandena

1-4, 1998/99: Ub268 yrkande 19 och 1998/99:So307

yrkandena 1 och 3 som sin mening ge regeringen till

känna vad jag här har anfört.

Jag anser att regeringen bör ta till vara de idéer

som förs fram i motion 1998/99:Sf634 för att göra

skolan till en murbräcka mot segregation. Det

handlar om mer fristående enheter som tillåts

profilera sig, särskilda kvalitetssatsningar i

utsatta bostadsområden, fritt val av skola i det

kommunala skolväsendet, uppmuntran till friskolor,

satsningar på svenska språket, stärkt ställning för

modersmålsundervisning och annan språkundervisning i

skolan och höjd status för lärarna i utsatta

områden. Skolverket bör uppmärksamma de många idéer

och verksamheter som genomförs av olika eldsjälar

runt om i landet och sprida de goda exemplen till

andra. Vad jag här har anfört bör riksdagen med

bifall till motion 1998/99:Sf634 yrkande 12 som sin

mening ge regeringen till känna.

Utformningen av sfi-undervisningen är viktig. Denna

undervisning bör ha en tydlig inriktning på

arbetslivet. Studierna bör kunna bedrivas på

praktikplatser eller i annan naturlig miljö och

näringslivet bör vara mera inblandat i

undervisningen. Reglerna för sfi-undervisning

behöver anpassas till detta. Vad jag här har anfört

bör riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sf634

yrkande 1 och med anledning av motion 1998/99:Sf608

yrkande 14 som sin mening ge regeringen till känna.

Det bör vara en rättighet för elever att utbildas

av behöriga lärare. Detta bör riksdagen med bifall

till motion 1998/99:Ub268 yrkande 8 som sin mening

ge regeringen till känna.

Mycket tyder på att ett växande antal barn och

ungdomar drabbas av mobbning, ätstörningar, astma

och allergier och självmordstankar. För att möta

dessa problem spelar skolans elevvård en viktig

roll. I verkligheten har elevvårdsresurserna minskat

samtidigt som behoven blivit större. Riksdagen bör

därför med bifall till motion 1998/99:Ub268 yrkande

18 och med anledning av motionerna 1998/99:Ub269

yrkande 9, 1998/99:Ub274 yrkande 6 och 1998/99:So464

yrkande 8 som sin mening ge regeringen till känna

vad jag här har anfört.

Stora brister har påvisats i skolan både när det

gäller den fysiska och den psykosociala

arbetsmiljön. För Folkpartiet är det självklart att

även elever och lärare har rätt till en arbetsplats

som uppfyller kraven på en acceptabel arbetsmiljö.

Vad jag här har anfört bör riksdagen med bifall till

motion 1998/99:Ub268 yrkande 17 och med anledning av

motion 1998/99:Ub246 yrkande 14 som sin mening ge

regeringen till känna.

Fritidsverksamheten för skolbarn är viktig. Jag

anser att den s.k. barnomsorgsgarantin bör skärpas.

Målet bör vara att alla barn skall erbjudas plats i

skolbarnsomsorgen under hela grundskoletiden. Detta

bör riksdagen med bifall till motion 1998/99:So464

yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet

under momenten 3, 4, 17, 18, 35, 40, 60, 61, 64 och

76 bort hemställa

3. beträffande avskaffande av timplanen i

grundskolan

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub268 yrkande

10 som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

4. beträffande grundskolans omfattning m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub268 yrkande

11 och med avslag på motionerna 1998/99:Ub227

yrkande 12 och 1998/99: Ub246 yrkandena 3 och 4

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

17. beträffande åtgärder mot mobbning

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub1 yrkandena

23 och 24 och med anledning av motionerna

1998/99:Ub205 yrkandena 1-3, 1998/99:Ub227

yrkandena 24 och 25, 1998/99:Ub253 yrkandena 1

och 5-13, 1998/99:Ub274 yrkandena 3-5,

1998/99:Ub801 yrkande 12 och 1998/99:Ju901

yrkandena 4 och 5 som sin mening ger regeringen

till känna vad som ovan anförts,

18. beträffande undervisning om alkohol,

narkotika och tobak i skolan m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub42

yrkandena 1-3, 1998/99:Ub232 yrkandena 1-4,

1998/99:Ub268 yrkande 19 och 1998/99:So307

yrkandena 1 och 3 och med anledning av

motionerna 1998/99:Ub246 yrkande 16,

1998/99:Ju903 yrkande 3, 1998/99:Ju904 yrkandena

10 och 11, 1998/99:Ju917 yrkande 5,

1998/99:So228 yrkande 4, 1998/99:So306 yrkande 1

och 1998/99:So459 yrkande 5 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

35. beträffande skolan som murbräcka mot

segregation

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sf634 yrkande

12 som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

40. beträffande utformningen av sfi-

undervisningen

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sf634 yrkande

1, med anledning av motion 1998/99:Sf608 yrkande

14 och med avslag på motion 1998/99:Sf635

yrkande 18 som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts,

60. beträffande rätt att undervisas av

behöriga lärare

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub268 yrkande 8

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

61. beträffande elevvårdsresurser

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub268 yrkande

18 och med anledning av motionerna 1998/99:Ub269

yrkande 9, 1998/99: Ub274 yrkande 6 och

1998/99:So464 yrkande 8 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

64. beträffande arbetsmiljön i skolan

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub268 yrkande

17, med anledning av motion 1998/99:Ub246

yrkande 14 och med avslag på motion

1998/99:Ub233 som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts,

76. beträffande plats i

skolbarnsomsorgen

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:So464 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

3. Grundskolans omfattning, m.m. (mom. 4,

9, 12, 15, 17, 18, 20, 27, 51, 57, 61, 64,

67 och 75) - kd

Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara (kd)

anför:

När det gäller grundskolans omfattning vill vi

framhålla vikten av att skolstarten skall vara

individuellt flexibel och kunna ske successivt. Vi

avvisar obligatorisk skolstart för sexåringar. Det

är positivt att förskoleklassen är frivillig för

eleverna och att det finns möjlighet att skjuta upp

skolstarten till det år barnet fyller åtta år. Det

skall också finnas möjlighet att förlänga skolgången

för de elever som önskar det och bedöms ha behov av

det för att uppnå de uppsatta målen. Enligt vår

uppfattning är det orimligt att utgå från att alla

elever behöver just nio år för att nå målen.

Målsättningen är att alla elever som går ut

grundskolan skall klara inträdeskraven till

gymnasieskolan. Vi anser att det är viktigt att

varje elev får utvecklas så mycket som möjligt i

förhållande till sin kapacitet. Undervisningen bör

därför individualiseras. Riksdagen bör bifalla

motion 1998/99:Ub246 yrkandena 3 och 4 och som sin

mening ge regeringen till känna vad vi här har

anfört.

Vi anser att formerna för tillsyn, uppföljning och

utvärdering av skolan bör anges i den kommunala

skolplanen. Det är viktigt att

utvärderingsresultaten verkligen leder till de

förändringar som de visar behov av. Kommunernas egen

uppföljning av sin verksamhet har enligt Skolverket

stora brister. Vi vill också i sammanhanget

framhålla att vi ser positivt på att Skolverkets

egen tillsynsverksamhet har ökat och att systemet

med statliga skolinspektörer har införts. Riksdagen

bör bifalla motion 1998/99:Ub246 yrkande 17.

Enligt vår uppfattning är viktiga områden för

uppföljning och utvärdering tidsutrymmet för

blockämnen och praktiska och estetiska ämnen, hur

formerna för elevinflytande och jämställdhetsarbete

utvecklas samt vilka resultat arbetet mot mobbning

och uttryck för främlingsfientlighet har givit. Vi

vill peka på att vissa ämnen, t.ex. naturkunskap och

religionskunskap, lätt hamnar i strykklass när tiden

mellan de olika ämnena skall fördelas. Orsakerna

till detta bör utredas och åtgärder i form av t.ex.

fortbildning sättas in om det anses nödvändigt.

Timutfallet för de praktiska och estetiska ämnena är

ett annat angeläget område som behöver följas upp.

Det finns enligt vår mening en risk för att skolan

blir alltför teoretisk för många elever. Riksdagen

bör med bifall till vår motion 1998/99:Ub246 yrkande

18 som sin mening ge regeringen till känna vad vi

här har anfört.

Vi vill betona att varje skola bör ha en plan för

hur man skall omsätta skolans värdegrund i

praktiken. Skolan har en viktig uppgift när det

gäller normöverföring och identitetsbildning och att

utveckla elevernas sociala kompetens. Begrepp som

samarbete, omtänksamhet, hjälpsamhet, generositet

och gottgörelse skall vara en naturlig del av

undervisningen. Skolan bör tillsammans med

föräldrarna komma överens om hur den etiska fostran

skall utformas. Det är viktigt att varje kommun

kontinuerligt genomför fortbildning för skolans

personal kring det avsnitt i läroplanen som

behandlar skolans värdegrund. Det utvecklingsarbete

som bedrivs av Skolverket om värdegrunden bör följas

noga och utvärderas. Vi förutsätter att

Lärarutbildningskommittén lämnar förslag som ger

blivande lärare goda möjligheter att arbeta aktivt

med värdegrundsfrågorna. Vad vi här har anfört bör

riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub246

yrkande 2 och 1998/99:Ub253 yrkandena 2-4 som sin

mening ge regeringen till känna.

Det är mycket angeläget att åtgärder vidtas mot

mobbning i skolan. Enligt vår uppfattning skall en

"nollvision" vara målet i detta arbete. Att slippa

mobbning är en rättighet för varje ung människa. Vi

anser att den fysiska skolmiljön har betydelse för

bekämpningen av mobbning. En ren och snygg skolmiljö

gör eleverna medvetna om sitt eget värde och om

andra människors värde vilket är en viktig del i

bekämpningen av mobbning. Även personalsituationen i

skolorna är av betydelse. Antalet lärare,

skolvärdinnor, skolsköterskor, skolpsykologer och

annan skolpersonal har minskat. Skolans verksamhet

måste prioriteras och resurser läggas på att

förbättra personalsituationen. Varje förskola och

skola skall utforma egna, tydliga planer för hur

mobbning och våld skall förebyggas och åtgärdas.

Erfarenheterna skall dokumenteras och utvärderas.

Fler modeller för kamratstöd bör utvecklas. De

elever som vill skall kunna få möjlighet till

handledd medling. Vi vill betona vikten av

organiserad tillsyn över elevernas aktiviteter inte

bara när undervisning pågår utan även under raster.

Mycket kan göras för att minska elevernas rädsla och

oro vid övergång mellan de olika stadierna i skolan,

t.ex. bör all form av s.k. nollning förbjudas.

Enligt vår uppfattning är det mobbaren som, om inga

andra åtgärder lyckas, skall förflyttas från skolan.

Det bör i skollagen finnas tydliga anvisningar om

skolledares skyldighet att anmäla brott till de

sociala myndigheterna och när så är påkallat till

polismyndigheten. Vi vill också peka på att barn har

svårt att skilja på verklighet och fantasi. Skolan

bör därför informera om våldets konsekvenser. Vi

anser att reklam för program i TV med våldsinslag

inte skall visas under de tider på dygnet då barn

förväntas vara uppe. Riksdagen bör med bifall till

motionerna 1998/99:Ub253 yrkandena 1 och 5-13 och

1998/99:Ub274 yrkandena 3-5 som sin mening ge

regeringen till känna vad vi här har anfört.

Utvecklingen när det gäller undervisningen om

alkohol, narkotika och tobak har inte blivit den

önskade. Det är särskilt olyckligt med tanke på att

både alkoholkonsumtionen, rökningen och

narkotikamissbruket ökar bland ungdomarna.

Grundskolan, som når alla ungdomar, har ett särskilt

ansvar för att informera om drogers skadeverkningar

och visa på positiva alternativ. Vi anser att skolan

måste ta sitt ansvar för utbildning om livsstil,

hälsa och droger. Skolan måste få resurser att

anlita t.ex. de ungdomsorganisationer som har

utvecklat bra undervisningsprogram i form av teater

och film. Det behövs således enligt vår uppfattning

ökade insatser för att stärka det förebyggande

arbetet inom detta område i skolväsendet. Vad vi nu

har anfört bör riksdagen med bifall till motionerna

1998/99:Ub246 yrkande 16 och 1998/99:So459 yrkande 5

som sin mening ge regeringen till känna.

Vi vill betona vikten av en god undervisning i

ämnet svenska. Det är mycket viktigt att alla elever

lär sig använda ett vårdat språk i tal och skrift.

Kursplanerna i ämnet svenska för både grundskolan

och gymnasieskolan bör förtydligas på denna punkt.

Riksdagen bör bifalla motion 1998/99:Kr227 yrkandena

1 och 2 och som sin mening ge regeringen till känna

vad vi har anfört.

Praktiska och estetiska ämnen som hemkunskap,

slöjd, bild och idrott och hälsa är en viktig del av

helheten i skolan. Praktisk och teoretisk förmåga

måste värderas lika. För att göra det möjligt att

öka antalet timmar i de nämnda ämnena måste det

totala antalet timmar i timplanen ses över. Risken

är annars stor att andra ämnen hamnar i strykklass.

Det är också viktigt att slå vakt om de enskilda

skolornas möjlighet att fritt förfoga över ett visst

antal timmar för lokal profilering liksom utrymmet

för elevernas fria val. Detta bör riksdagen med

bifall till motion 1998/99:Ub246 yrkande 9 som sin

mening ge regeringen till känna.

Vi anser att villkoren för de fristående skolorna

bör förbättras. De regler som den nuvarande

regeringen har infört för dessa skolor måste

förändras. I regelverket bör följande punkter

garanteras:

· Alla skall, oberoende av föräldrarnas ekonomiska

standard, eget handikapp eller andra särskilda

behov, kunna välja en fristående skola.

·

· Skolan skall vara godkänd av Skolverket samt stå

under tillsyn av och delta i verkets uppföljning

och utvärdering.

·

· Undervisningen skall väsentligen svara mot

läroplanens allmänna mål och värdegrund.

·

· Skolan skall kunna arbeta utifrån klara och

tydliga spelregler, som är långsiktigt hållbara.

·

· Skolan skall garanteras en lägsta grundnivå för

ersättning och därutöver kompenseras för

särskilda åtaganden.

·

· Skolan skall arbeta under villkor som är

likvärdiga med dem som gäller för övriga skolor i

kommunen.

·

· Skolan skall erbjuda skolhälsovård och

modersmålsundervisning, men behöver inte

nödvändigtvis själv tillhandahålla tjänsterna.

·

· Undervisningen skall vara avgiftsfri, men skolan

skall ha möjlighet att ta ut avgifter för skäliga

merkostnader utifrån sin profil, t.ex. inköp av

instrument i en skola med musikprofil.

·

· Skolan skall ingå i kommunens skolplan.

·

Vad vi här har anfört bör riksdagen med bifall till

motion 1998/99:Ub241 och med anledning av motion

1998/99:Ub801 yrkande 16 som sin mening ge

regeringen till känna.

Enligt vår mening bör ett mentorsystem utvecklas

där nyexaminerade lärare får tillgång till en

erfaren mentor under sitt första tjänstgöringsår som

lärare. Detta bör riksdagen med bifall till motion

1998/99:Ub246 yrkande 13 som sin mening ge

regeringen till känna.

Skolornas elevvårdsresurser har på vissa håll

skurits ned av ekonomiska skäl. Det är viktigt att

barn och unga som befinner sig i kris uppmärksammas

och får adekvat hjälp. Skolsköterskor och

skolpsykologer har i det sammanhanget stor

betydelse. Elevvården, skolhälsovården och

studenthälsovården måste enligt vår mening

utvecklas. Vad vi här har anfört bör riksdagen med

bifall till motion 1998/99:Ub274 yrkande 6 och med

anledning av motionerna 1998/99:Ub268 yrkande 18 och

1998/99:So464 yrkande 8 som sin mening ge regeringen

till känna.

Den fysiska arbetsmiljön i skolan lämnar på många

håll fortfarande mycket övrigt att önska.

Kommunerna måste ge högsta prioritet åt

allergisanering av lokaler där barn och ungdomar

vistas och utforma städrutinerna så att även

allergikänsliga barn kan vistas där utan att deras

besvär förvärras. De idéer som kommit fram inom

projektet Skolans uterum måste ges bred spridning.

Vad vi här har anfört bör riksdagen med anledning av

motionerna 1998/99:Ub246 yrkande 14 och

1998/99:Ub268 yrkande 17 som sin mening ge

regeringen till känna.

I de lokala styrelserna med föräldramajoritet i

grundskolan bör det vara möjligt att välja in

företrädare för lokala myndigheter och

organisationer samt lokalt näringsliv. Därigenom kan

man ytterligare förstärka skolans ställning som en

del av det omgivande samhället. Vad vi här har

anfört bör riksdagen med bifall till motion

1998/99:Ub246 yrkande 12 som sin mening ge

regeringen till känna.

Östergötland är en mycket mångfasetterad och

expansiv utbildningsregion. Vi anser att det försök

med samordning av utbildningar som förespråkas i

motion 1998/99:Ub236 bör komma till stånd där.

ÖSTSAM kan lämpligen ansvara för ett sådant projekt.

Ett särskilt försök bör genomföras för elever på

gymnasial utbildning vilka har svag social

förankring. För dem skall studier kombineras med

gruppboende och träning av social kompetens. Vad vi

här har anfört bör riksdagen med bifall till motion

1998/99:Ub236 som sin mening ge regeringen till

känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under momenten 4, 9, 12, 15, 17, 18, 20, 27, 51, 57,

61, 64, 67 och 75 bort hemställa

4. beträffande grundskolans omfattning

m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub246 yrkandena

3 och 4 och med avslag på motionerna

1998/99:Ub227 yrkande 12 och 1998/99:Ub268

yrkande 11 som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts,

9. beträffande tillsyn m.m. av skolan

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub246 yrkande

17 och med avslag på motion 1998/99:Ub801

yrkandena 14 och 15 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

12. beträffande blockämnen, elevinflytande

m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub246 yrkande

18 som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

15. beträffande skolans värdegrund

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub246

yrkande 2 och 1998/99:Ub253 yrkandena 2-4 och

med avslag på motionerna 1998/99:Ub203 och

1998/99:Ub258 yrkandena 1 och 3 som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

17. beträffande åtgärder mot mobbning

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub253

yrkandena 1 och 5-13 och 1998/99:Ub274 yrkandena

3-5 och med anledning av motionerna 1998/99:Ub1

yrkandena 23 och 24, 1998/99:Ub205 yrkandena

1-3, 1998/99:Ub227 yrkandena 24 och 25,

1998/99:Ub801 yrkande 12 och 1998/99:Ju901

yrkandena 4 och 5 som sin mening ger regeringen

till känna vad som ovan anförts,

18. beträffande undervisning om alkohol,

narkotika och tobak i skolan m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub246

yrkande 16 och 1998/99:So459 yrkande 5 och med

anledning av motionerna 1997/98:Ub42 yrkandena

1-3, 1998/99:Ub232 yrkandena 1-4, 1998/99:Ub268

yrkande 19, 1998/99:Ju903 yrkande 3,

1998/99:Ju904 yrkandena 10 och 11, 1998/99:Ju917

yrkande 5, 1998/99:So228 yrkande 4,

1998/99:So306 yrkande 1 och 1998/99:So307

yrkandena 1 och 3 som sin mening ger regeringen

till känna vad som ovan anförts,

20. beträffande ämnet svenska

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr227 yrkandena

1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna

vad som ovan anförts,

27. beträffande praktiska och estetiska

ämnen

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub246 yrkande 9

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

51. beträffande villkoren för de

fristående skolorna

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub241 och med

anledning av motion 1998/99:Ub801 yrkande 16 som

sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

57. beträffande mentorer för nyexaminerade

lärare

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub246 yrkande

13 som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

61. beträffande elevvårdsresurser

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub274 yrkande

6, med anledning av motionerna 1998/99:Ub268

yrkande 18 och 1998/99: So464 yrkande 8 samt med

avslag på motion 1998/99:Ub269 yrkande 9 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts,

64. beträffande arbetsmiljön i skolan

att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:Ub246

yrkande 14 och 1998/99:Ub268 yrkande 17 och med

avslag på motion 1998/99:Ub233 som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

67. beträffande lokala styrelser med

föräldramajoritet

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub246 yrkande

12 som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

75. beträffande Östergötland som

utbildningsregion

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub236 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts,

4. Utredning om en sammanhållen och

flexibel ungdomsskola, m.m. (mom. 5, 10,

50, 62 och 69) - v

Kalle Larsson (v) och Camilla Sköld (v) anför:

Vänsterpartiet anser att en parlamentarisk utredning

om en sammanhållen och flexibel ungdomsskola bör

tillsättas. I realiteten har vi numera en tolvårig

ungdomsskola. Sexårsverksamheten är en egen

skolform, förskoleklass, varför det offentliga

skolväsendet har utökats med ett trettonde år.

Enligt vår uppfattning bör en sammanhållen

ungdomsskola som är mer anpassad till ungdomars

olika utvecklingsstadier utformas. Vi menar t.ex.

att mer av konkret och praktiskt skolarbete skulle

kunna ske under den period som ungdomarna är mest

mogna för sådant arbete och de mer teoretiska

studierna skulle kunna skjutas upp tills ungdomarna

har nått mognadsnivån för sådana studier. Vi vill

betona att all utbildning skall vara

arbetslivsförberedande, de allmänna

utbildningsvägarna såväl som de yrkesförberedande,

och att alla utbildningsvägar skall ha allmänna

ämnen och ge grundläggande behörighet till

högskolestudier. Detta bör riksdagen med bifall till

motion 1998/99: Ub269 yrkande 1 som sin mening ge

regeringen till känna.

Enligt vår uppfattning bör Skolverket ges möjlighet

att vitesförelägga de kommuner som inte uppfyller de

uppställda kvalitetskraven. Vi vill i sammanhanget

framhålla att vi välkomnar den nationella

kvalitetsnämnden och de ökade resurserna till

Skolverket avseende utbildningsinspektörerna.

Riksdagen bör med bifall till motion 1998/99:Ub269

yrkande 6 som sin mening ge regeringen till känna

vad vi här har anfört.

Vänsterpartiet vill ha en demokratisk, sammanhållen

och likvärdig skola för alla. Det kräver att

skolsystemet kontrolleras demokratiskt av hela

samhället. Skolsystemet skall vara konfessionellt

neutralt, öppet för alla och garantera god kvalitet

på undervisning och arbetsmiljö för alla. Mot

bakgrund av detta föreslår vi att inga fler privata

- fristående - skolor tillåts etableras. Vad vi här

har anfört bör riksdagen med bifall till motion

1998/99:Ub269 yrkande 11 som sin mening ge

regeringen till känna.

Som framgår av vad utskottet anfört har riksdagens

tillkännagivande våren 1990 om förslagsrätt för

elevskyddsombuden i skyddskommittéerna inte lett

till någon förändring av arbetsmiljölagen. Vi anser

att elevernas skyddsombud bör ha samma rättigheter

som skyddsombud inom andra yrkesgrupper. Således

föreslår vi att riksdagen med bifall till motion

1998/99:Ub269 yrkande 7 skall begära att regeringen

återkommer med förslag som stärker

elevskyddsombudens ställning.

Vi anser att det - inom ramen för regeringens

värdegrundsprojekt eller på annat sätt - bör göras

klart att politiska ungdomsorganisationers

informations- och opinionsarbete i skolorna är

legitimt och bör utnyttjas av skolan, inte

motarbetas. Detta bör riksdagen med anledning av

motion 1998/99:A291 yrkande 13 som sin mening ge

regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under momenten 5, 10, 50, 62 och 69 bort hemställa

5. beträffande utredning om en

sammanhållen och flexibel ungdomsskola

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub269 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

10. beträffande vitesföreläggande gentemot

kommuner

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub269 yrkande 6

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

50. beträffande tillstånd att etablera nya

fristående skolor

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub269 yrkande

11 som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

62. beträffande elevskyddsombudens

ställning

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub269 yrkande 7

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

69. beträffande organisationers

möjligheter att bedriva informations- och

opinionsarbete i skolorna

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:A291 yrkande

13 som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

5. Utredning om kulturskolan, m.m. (mom. 6,

37, 41, 43, 61 och 63) - v, mp

Gunnar Goude (mp), Kalle Larsson (v) och Camilla

Sköld (v) anför:

Enligt vår uppfattning bör en parlamentarisk

utredning tillsättas med uppdrag att lämna förslag

till hur regler om kulturskolan skall kunna tas in i

skollagen och därmed ingå i den ordinarie skolan. Vi

konstaterar att musikskolan fått vidkännas stora

nedskärningar och att kommunerna sett sig nödsakade

att undan för undan höja avgifterna. Vi vill se en

utveckling av musikskolorna till kulturskolor.

Kulturskolan bör på sikt liksom grundskolan vara

avgiftsfri för eleverna. Detta bör riksdagen med

anledning av motion 1998/99:Kr275 yrkande 6 som sin

mening ge regeringen till känna.

Vi anser att det behövs ytterligare åtgärder för

att en förstärkning av modersmålsundervisningen i

grundskolan skall komma till stånd. Lärarna i

modersmål skall ha god lärarutbildning och erbjudas

möjlighet till lärarutbildning i flera ämnen. De som

nu är verksamma som modersmålslärare utan att ha

lärarutbildning skall erbjudas kvalificerad

fortbildning. Skolledningen måste ges ansvar för att

organisation och schemaläggning av undervisningen i

modersmål sker på samma sätt och med samma smidighet

som för övriga ämnen i skolan. Det fordras också

medvetna insatser från skolledningen för att de

elever som har svenska som modersmål skall rätt

förstå och kunna värdesätta att det i skolan ges

undervisning i andra modersmål. Vad vi här har

anfört bör riksdagen med bifall till motion

1998/99:Ub801 yrkande 11 som sin mening ge

regeringen till känna.

En viktig anledning till att invandrare är den

grupp som har det svårast på arbetsmarknaden är

bristfälliga kunskaper i svenska. Trots vad som

anges i gällande förordning och kursplan för sfi är

resultatet av undervisningen nedslående. Vi anser

därför att en utredning bör tillsättas om sfi-

undervisningen. Detta bör riksdagen med bifall till

motion 1998/99:Ub215 som sin mening ge regeringen

till känna.

Vi förespråkar en betygsfri skola. Betygen är ett

orättvist och samhällsbevarande system för

urskiljning, som inte hör hemma i dagens skola. De

styr i hög grad uppläggningen av undervisningen och

vad som lärs ut. Elever som får dåliga betyg får låg

studiemotivation. Samarbete mellan elever och

frimodigt samspel mellan elever och lärare motverkas

av betygen. För urval till efterföljande

utbildningsnivå finns andra metoder, som fungerar

bättre. Vi anser att riksdagen med bifall till

motion 1998/99:Ub269 yrkande 2 bör begära en

utredning med uppdraget att undersöka hur en

betygsfri skola skall kunna genomföras.

En bra och fungerande skolhälsovård är en viktig

faktor för att förbättra den psykosociala

arbetsmiljön. Eleverna bör enligt vår mening ha

tillgång till skolpsykolog, kurator och

skolsköterska. Vi anser att det i skollagen bör

anges en lägsta nivå för elevvårdspersonal som

kommunerna är skyldiga att hålla. Vad vi här har

anfört om elevvårdsresurser bör riksdagen med bifall

till motion 1998/99:Ub269 yrkande 9 och med

anledning av motionerna 1998/99:Ub268 yrkande 18,

1998/99:Ub274 yrkande 6 och 1998/99:So464 yrkande 8

som sin mening ge regeringen till känna.

Det bör skapas ett nationellt statistikregister

över elevskador. Ett sådant system kan utformas så

att det kan användas både på nationell och lokal

nivå och ger möjlighet till uppföljning, utvärdering

och förebyggande insatser. Vad vi här har anfört bör

riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub269

yrkande 8 som sin mening ge regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under momenten 6, 37, 41, 43, 61 och 63 bort

hemställa

6. beträffande utredning om kulturskolan

m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:Kr275 yrkande

6 och med avslag på motion 1998/99:Ub267 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts,

37. beträffande förstärkning av

modersmålsundervisningen i grundskolan

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub801 yrkande

11 som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

41. beträffande utredning om sfi-

undervisningen

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub215 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts,

43. beträffande utredning om betygsfri

skola

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub269 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

61. beträffande elevvårdsresurser

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub269 yrkande 9

och med anledning av motionerna 1998/99:Ub268

yrkande 18, 1998/99:Ub274 yrkande 6 och

1998/99:So464 yrkande 8 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

63. beträffande nationellt

statistikregister över elevskador

att riksdagen med bifall till motion

1998/99:Ub269 yrkande 8 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

6. Skolans värdegrund, m.m. (mom. 15, 16,

18, 21 och 53) - m

Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas Högström

(m) och Anders Sjölund (m) anför:

Enligt vår uppfattning måste kunskaperna om

läroplanens avsnitt om skolans värdegrund

förbättras. Samtidigt måste målen konkretiseras och

skolan ges användbara verktyg och riktlinjer för det

konkreta och vardagliga arbetet. Det är ett svek mot

eleverna att inte ta itu med de ordningsproblem som

finns i många skolor. Ordningsproblemen är av olika

slag, men genomgående tycks det som om skolans vuxna

och många föräldrar inte kan eller orkar ta sitt

vuxenansvar. Vi måste få stopp på den negativa

utvecklingen i grundskolans senare årskurser och i

gymnasiet. Det är inte bara med kunskaper de unga

skall konkurrera internationellt. Människors sociala

förmåga - dit hör ett trevligt uppförande och stil -

är betydelsefull och en del av skolans undervisande

och fostrande uppgift, som måste ges tydligare mål

och högre prioritet. Det bör ankomma på regeringen

att vidta de åtgärder som krävs, bl.a. förtydligande

av läroplanens skrivningar om värdegrunden. Detta

bör riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub258

yrkandena 1 och 3 som sin mening ge regeringen till

känna.

Skolans ansvar att tillsammans med hemmen fostra

barn och ungdomar har blivit allt tyngre. Samtidigt

har en del av de verktyg som skolan har haft

försvunnit eller blivit kraftlösare. Vi anser att

det behövs en översyn av bestämmelserna om

disciplinära åtgärder mot elever. Riksdagen bör med

bifall till motion 1998/99:Ub258 yrkande 2 som sin

mening ge regeringen till känna vad vi här har

anfört.

När det gäller undervisningen om alkohol, narkotika

och tobak vill vi betona vikten av bl.a.

undervisning om alkoholens skadeverkningar. Det är

angeläget att denna undervisning påbörjas tidigt i

grundskolans årskurser. Det är också viktigt att

föräldrar har kunskaper om narkotikans symtom och

verkningar. Regeringen bör ta initiativ till

informationsinsatser riktade till föräldrarna. Det

bör också vara en absolut plikt för skolan att

informera föräldrar om förändringar i barns

beteende. Förändringar i unga människors

personlighet kan vara ett tecken på begynnande

narkotikamissbruk. Vad vi nu anfört bör riksdagen

med bifall till motionerna 1998/99:Ju903 yrkande 3,

1998/99:Ju904 yrkandena 10 och 11, 1998/99:Ju917

yrkande 5 och 1998/99:So228 yrkande 4 som sin mening

ge regeringen till känna.

Den information om nazismens vidrigheter som

genomförts på bred front har varit positiv. Enligt

vår uppfattning finns det anledning att även ge

undervisning i skolan om de brott mot mänskligheten

som begåtts av de f.d. kommunistiska staterna. Detta

bör riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub202

som sin mening ge regeringen till känna.

FN:s allmänna deklaration om de mänskliga

rättigheterna slår fast att "rätten att välja den

undervisning som skall ges åt barnen tillkommer i

första hand deras föräldrar". Med rätten att välja

skola återfår familjen sin möjlighet att ta större

del i ansvaret för barnens utbildning och fostran.

Ett fritt skolval driver på utvecklingen mot att

varje skola anstränger sig för att vara så bra som

möjligt för eleverna - oavsett om det är en kommunal

skola eller en friskola. Vi anser att familjernas

rätt att välja skola oavsett i vilken kommun de

råkar bo skall garanteras genom att man inför en

nationell skolpeng.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under moment 15, 16, 18, 21 och 53 bort hemställa

15. beträffande skolans värdegrund

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub258 yrkandena

1 och 3 och med avslag på motionerna

1998/99:Ub203, 1998/99:Ub246 yrkande 2 och

1998/99:Ub253 yrkandena 2-4 och som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

16. beträffande disciplinära åtgärder mot

elever

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub258 yrkande 2

och med anledning av motion 19998/99:Ub227

yrkande 15 som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts,

18. beträffande undervisning om alkohol,

narkotika och tobak i skolan m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ju903

yrkande 3, 1998/99:Ju904 yrkandena 10 och 11,

1998/99:Ju917 yrkande 5 och 1998/99:So228

yrkande 4 och med anledning av motionerna

1997/98:Ub42 yrkandena 1-3, 1998/99:Ub232

yrkandena 1-4, 1998/99:Ub246 yrkande 16,

1998/99:Ub268 yrkande 19, 1998/99: So306 yrkande

1, 1998/99:So307 yrkandena 1 och 3 och 1998/99:

So459 yrkande 5 som sin mening ger regeringen

till känna vad som ovan anförts,

21. beträffande undervisning om de brott

mot mänskligheten som begåtts av de f.d.

kommunistiska staterna

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub202 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts,

53. beträffande rätt att välja skola

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:N329 yrkande 4

och med anledning av motionerna 1998/99:Ju901

yrkande 3 och 1998/99:N338 yrkande 4 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts,

7. Åtgärder mot mobbning, m.m. (mom. 17 och

52) - mp

Gunnar Goude (mp) anför:

Det är mycket angeläget att åtgärder vidtas mot

mobbning i skolorna. Miljöpartiet har tidigare krävt

lagstiftning i frågan. Nu finns ansvaret för

åtgärder mot mobbning inskrivet i skollagen. Frågor

kring mobbning skall ingå som en del av skolans

viktiga uppgift att ge eleverna en demokratisk

grundsyn, som bygger på respekt och förståelse för

medmänniskor, tolerans och solidaritet. Ett

fullständigt program för hantering av

mobbningsproblemet skall finnas vid varje skola.

Ansvaret för att detta finns och att programmet

följs upp skall ligga på skolans rektor. Kommunen

skall genom utvärderingar övervaka att skolorna

verkligen följer lagen. Skolverket har det

övergripande tillsynsansvaret och skyldighet att

ingripa när lagens och läroplanernas intentioner

inte följs. Ett program mot mobbning måste innehålla

klara regler för hur man aktivt skall kontrollera om

mobbning förekommer, regler för hur mobbning

förebyggs och regler för hur mobboffer och mobbare

skall behandlas. Jag vill betona att mobbning är en

för alla på skolan, inklusive föräldrar, gemensam

angelägenhet. Riksdagen bör med bifall till vår

motion 1998/99:Ub801 yrkande 12 som sin mening ge

regeringen till känna vad jag här har anfört.

Den gröna ideologin representerar ett alternativ

där stort utrymme krävs både för det privata

initiativet och det gemensamma ansvaret inom områden

som skola och vård. Uppgörelsen mellan Miljöpartiet

och Socialdemokraterna 1996 om en friskolereform

uppfyller i allt väsentligt Miljöpartiets krav. Det

gäller nu att följa upp reformen och stimulera de

positiva utvecklingsidéer som finns bland

friskolorna.

Jag anser att riksdagen bör ställa sig bakom

förslagen i motion 1998/99:Ub252 om en

utvecklingsfond för fristående skolor, utredning av

glesbygdsskolornas framtid, utredning om

lärarutbildning för fristående skolor, utredning om

formerna för friskolornas deltagande i

internationellt utbyte och deras tillgång till

centralt organiserad service för sådant utbyte,

inventering av friskolor med avseende på verksamhet

lämplig för barn med speciella behov av stöd och

översyn av reglerna för finansiering av gymnasier

med elever från olika kommuner och program.

Regeringen bör avsätta resurser för att

organisationerna bakom etniska eller konfessionella

skolor själva skall kunna ta fram utredningar och

förslag, och regeringen bör aktivt verka för att

resultatet av deras verksamheter beaktas. Lämpliga

rutiner för att underlätta långivning i samband med

startande av nya fristående skolor bör också tas

fram. Vad jag här har anfört bör riksdagen med

bifall till motion 1998/99:Ub252 som sin mening ge

regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet

under momenten 17 och 52 bort hemställa

17. beträffande åtgärder mot mobbning

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub801 yrkande

12 och med anledning av motionerna 1998/99:Ub1

yrkandena 23 och 24, 1998/99:Ub205 yrkandena

1-3, 1998/99:Ub227 yrkandena 24 och 25,

1998/99:Ub253 yrkandena 1 och 5-13,

1998/99:Ub274 yrkandena 3-5 och 1998/99:Ju901

yrkandena 4 och 5 som sin mening ger regeringen

till känna vad som ovan anförts,

52. beträffande åtgärder för fortsatt

utveckling av fristående skolor

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub252 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts,

8. Modersmålscheck, m.m. (mom. 34 och 58) -

m och c

Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas Högström

(m), Sofia Jonsson (c) och Anders Sjölund (m) anför:

Vi anser att ett system med modersmålscheck skulle

vara ett bra sätt att få ökad flexibilitet och

större valfrihet i modersmålsundervisningen.

Undervisningen kan också starta tidigare än vid

skolstarten. För mindre språk där det inte går att

uppfylla kravet på fem elever innebär detta ökad

möjlighet att få undervisning i modersmål. Vad vi nu

har anfört bör riksdagen med bifall till motion

1998/99:Sf608 yrkande 15 som sin mening ge

regeringen till känna.

Ett lärarcertifikat bör införas i samverkan med

lärarnas egna organisationer. Det bör bygga på

kollegialt uppsatta regler, som t.ex. de etiska

regler som lärarorganisationerna för närvarande

arbetar med. Införandet av ett lärarcertifikat

skulle skapa ett tryck på kommunerna att anställa

certifierade lärare, vilket vi anser värdefullt.

Frågan om det behövs ytterligare någon formell

reglering bör övervägas ytterligare. Vad vi nu har

anfört bör riksdagen med bifall till motion

1998/99:Ub227 yrkande 13 som sin mening ge

regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under momenten 34 och 58 bort hemställa

34. beträffande modersmålscheck

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sf608 yrkande

15 som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

58. beträffande lärarcertifikat

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub227 yrkande

13 som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

9. Betygssystemet i grundskolan, m.m. (mom.

44, 45 och 46) - m, kd, c, fp

Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Lars

Hjertén (m), Tomas Högström (m), Erling Wälivaara

(kd), Sofia Jonsson (c), Anders Sjölund (m) och Ulf

Nilsson (fp) anför:

Skolan bör ge elever och föräldrar tydlig

information om vad eleverna kan. I dag får eleverna

betyg första gången på höstterminen i årskurs åtta.

Vi anser att betyg bör ges ett eller ett par år

tidigare än så. Skalan bör liksom nu vara

målrelaterad men ha fler steg än den nuvarande, för

att betygssystemet skall kunna medverka till att

motivera eleverna att försöka uppnå nästa steg. Det

skall finnas tydliga betygskriterier för varje steg

i betygsskalan. Vad vi här har anfört om

betygssystemet i grundskolan bör riksdagen med

anledning av motionerna 1998/99:Ub227 yrkande 3,

1998/99:Ub246 yrkande 11 i denna del samt

1998/99:Ub268 yrkandena 12 och14 som sin mening ge

regeringen till känna.

Nationella prov bör ges regelbundet i grundskolan.

Sådana prov bör åter blir obligatoriska i årskurs

fem, såsom de var innan den socialdemokratiska

regeringen hösten 1994 rev upp det betygssystem som

tidigare beslutats. Vad vi här har anfört bör

riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub246

yrkande 11 i denna del och med anledning av

motionerna 1998/99:Ub227 yrkande 4 och 1998/99:Ub268

yrkande 15 som sin mening ge regeringen till känna.

Utvecklingssamtalen i grundskolan är oerhört

viktiga för elever, föräldrar och lärare. Vi anser

att de bör dokumenteras skriftligt. Det är en

förutsättning för att uppföljningen skall fungera

bra. Vad vi här har anfört bör riksdagen med bifall

till motionerna 1998/99:Ub246 yrkande 10 och

1998/99:Ub268 yrkande 13 och med anledning av motion

1998/99:Ub227 yrkande 5 som sin mening ge regeringen

till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under momenten 44, 45 och 46 bort hemställa

44. beträffande betygssystemet i grundskolan

att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:Ub227

yrkande 3, 1998/99: Ub246 yrkande 11 i denna del

samt 1998/99:Ub268 yrkandena 12 och 14 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts,

45. beträffande nationella prov i

grundskolan

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub246 yrkande

11 i denna del och med anledning av motionerna

1998/99:Ub227 yrkande 4 och 1998/99:Ub268

yrkande 15 som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts,

46. beträffande utvecklingssamtal i

grundskolan

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub246

yrkande 10 och 1998/99: Ub268 yrkande 13 och med

anledning av motion 1998/99:Ub227 yrkande 5 som

sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

10. Fortbildning och karriärmöjligheter för

lärare (mom. 59) - m, c, fp

Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas Högström

(m), Sofia Jonsson (c), Anders Sjölund (m) och Ulf

Nilsson (fp) anför:

Lärarna är skolans viktigaste resurs. Läraryrkets

status måste stärkas. För att åstadkomma detta är

det viktigt att skolans huvudmän ger möjlighet till

fortbildning och ökade karriärmöjligheter för

lärare, t.ex. genom att man inrättar

specialisttjänster för lärare med erfarenhet och

vidareutbildning.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under moment 59 bort hemställa

59. beträffande fortbildning och

karriärmöjligheter för lärare

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub227

yrkande 14 och 1998/99:Ub268 yrkande 1 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts,

11. Utbildning för föräldrar (mom. 68) - c,

mp

Gunnar Goude (mp) och Sofia Jonsson (c) anför:

Det är viktigt att varje förälder känner sig

delaktig i sitt barns skola och att föräldrarna

följer upp och stöder sina barn i lärprocessen. I

England har man bl.a. erbjudit föräldrar till barn

med läs- och skrivsvårigheter utbildning, mot att

föräldrarna åtar sig att ge sina barn medvetet stöd

i deras läsutveckling. Vi anser att möjligheterna

att stimulera en liknande verksamhet vid svenska

skolor bör övervägas.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under moment 68 bort hemställa

68. beträffande utbildning för föräldrar

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub227 yrkande

26 som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

Särskilda yttranden

1. Utvärdering av lärare (mom. 13) - m, fp

Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas Högström

(m), Anders Sjölund (m) och Ulf Nilsson (fp) anför:

Vi motsätter oss inte lokalt utformad utvärdering

som även inbegriper synpunkter på lärares arbete. Vi

är dock tveksamma till generellt positiva uttalanden

om utvärdering av lärare gjord av elever. Risken är

uppenbar att sådana uttalanden ytterligare

undergräver läraryrkets ställning.

2. Körkortsutbildning (mom. 30) - m

Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas Högström

(m) och Anders Sjölund (m) anför:

Körkortsutbildning skall inte vara ett åliggande för

gymnasieskolan. Vi delar härvidlag utskottets

uppfattning. Vi vill dock framhålla att det nu är

mycket dyrt för ungdomar att skaffa sig körkort.

Körkortsutbildning är numera momsbelagd, vilket

innebär en betydande fördyring av utbildningen.

3. Körkortsutbildning (mom. 30) - kd

Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara (kd)

anför:

Vi vill framhålla att det är mycket dyrt för

ungdomar att skaffa sig körkort. Vi utgår från att

kommunerna utnyttjar de möjligheter som finns att

anordna lokala kurser och erbjuder eleverna att,

inom ramen för det individuella valet, läsa

teoridelen av körkortsutbildningen.