Bet. 1998/99:UbU2

Utbildningsutskottets betänkande

1998/99:UBU02

Utgiftsområde 15 Studiestöd

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1998/99

UbU2

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens förslag till

anslag till olika former av studiestöd m.m. och 40

motionsyrkanden på området. Utskottet tillstyrker

regeringens förslag och avstyrker alla

motionsyrkandena.

Förslaget innebär att anslagen till studiemedel och

vuxenstudiestöd ökas i takt med att det blir fler

elever i Kunskapslyftet och kvalificerad

yrkesutbildning och fler studenter i

högskoleutbildning. Inga andra förändringar föreslås

i studiestödssystemet för år 1999.

Ett drygt tjugotal motionsyrkanden om principer för

ett nytt studiestödssystem avstyrks av utskottet med

hänvisning till att regeringen har aviserat en

proposition om ett nytt system för genomförande år

2000.

Moderaternas, Kristdemokraternas, Centerpartiets

och Folkpartiets företrädare redogör i särskilda

yttranden för sina budgetalternativ, som bygger på

andra utgiftsramar än dem som regeringen föreslagit.

Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet

begär i reservationer också tillkännagivanden till

regeringen om principerna för ett nytt

studiestödssystem.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1998/99:1

Budgetpropositionen för 1999, utgiftsområde 15

Studiestöd föreslagit

1. att riksdagen godkänner att under år 1999 lån

tas upp i Riksgäldskontoret för det samlade behovet

för studielån om 81,8 miljarder kronor (se avsnitt

2.4, anslag A 2 Studiemedel m.m.),

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att för

Talboks- och punktskriftsbiblioteket beställa sådan

produktion av studentlitteratur, som inklusive

tidigare gjorda åtaganden medför utgifter efter år

1999, om högst 1 000 000 kronor (avsnitt 2.4, anslag

A 5 Bidrag till studiesociala ändamål),

3. att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar

anslagen under utgiftsområde 15 Studiestöd enligt

sammanställning i bilaga 2 till detta betänkande.

Motionerna

1998/99:Ub701 av Christel Anderberg och Kent Olsson

(m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en

skyndsam utredning av studiemedels-systemet i

enlighet med vad som anförts i motionen.

1998/99:Ub702 av Lars Hjertén (m) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär ändringar i

tillämpningen av studiemedel i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1998/99:Ub703 av Cecilia Magnusson och Anita Sidén

(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

enhetliga regler för återbetalning av studielån.

1998/99:Ub704 av Carina Hägg (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att reglerna för

återbetalningsskyldighet av studiemedel för EU-

anställda i Sverige bör likställas med de regler som

gäller för bosatta i Sverige.

1998/99:Ub705 av Annika Nilsson och Kent Härstedt

(s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

behovet av att se över studiemedelssystemet.

1998/99:Ub706 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ett nytt

studiemedelssystem,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om fribeloppet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om studiemedel för

äldre studerande.

1998/99:Ub707 av Alf Eriksson (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att ta upp frågan om

avskrivning av studieskulder för sjukpensionärer i

samband med reformeringen av studiestödssystemet.

1998/99:Ub709 av Erling Wälivaara m.fl. (kd) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att ett nytt system

bör träda i kraft snarast möjligt,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om social

snedrekrytering,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om förändrade krav på

studieresultat,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om skärpt kontroll av

studieaktivitet,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om höjt fribelopp,

6. att riksdagen avslår regeringens förslag om

fortsatt N/T-anslag,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om barntillägg i

studiestödssystemet,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om morgondagens

studiestödssystem,

11. att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar

anslagen under utgiftsområde 15 Studiestöd med de

ändringar i förhållande till regeringens förslag som

framgår av i motionen redovisad uppställning.

1998/99:Ub710 av Tuve Skånberg och Ingrid Näslund

(kd) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär

förslag till ett nytt system med bonus för förtida

återbetalning av studiemedel.

1998/99:Ub712 av Birgitta Ahlqvist och Lennart

Klockare (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

möjligheterna till studiefinansiering genom att höja

den nuvarande åldersgränsen för studielån.

1998/99:Ub713 av Mikael Oscarsson och Amanda

Grönlund (kd) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av att se över fribeloppssystemet

så att arbetande studenter ej missgynnas.

1998/99:Ub714 av Märta Johansson m.fl. (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om reglerna för

det s.k. fribeloppet.

1998/99:Ub715 av Maud Björnemalm m.fl. (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om reformering av

studiestödet.

1998/99:Ub717 av Paavo Vallius (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om grundskoleutbildning för

vuxna finskspråkiga romanielever och om

studiefinansiering.

1998/99:Ub718 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde

15 Studiestöd anslag A 3 Vuxenstudiestöd m.m.,

anvisa 8 451 275 000 kr för 1999 i enlighet med vad

som anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde

15 Studiestöd anslag A 4 Bidrag till kostnader vid

viss gymnasieutbildning och vid viss

föräldrautbildning i teckenspråk, anvisa 66 718 000

kr för 1999 i enlighet med vad som anförts i

motionen,

3. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde

15 Studiestöd anslag A 5 Bidrag till vissa

studiesociala ändamål, anvisa 25 034 000 kr för 1999

i enlighet med vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde

15 Studiestöd anslag A 7 Särskilt vuxenstudiestöd

till studerande vid vissa naturvetenskapliga och

tekniska utbildningar, anvisa 314 197 000 kr för

1999 i enlighet med vad som anförts i motionen.

1998/99:Ub801 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari

yrkas

29. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten

av att den planerade förändringen av

studiemedelssystemet genomförs snarast,

30. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om behovet av

ändringar av fribeloppet vid inkomst i kombination

med studiemedel,

68. att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar

anslagen under utgiftsområde 15 Studiestöd med de

ändringar i förhållande till regeringens förslag som

framgår av i motionen redovisad uppställning (tabell

1),

69. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om beräknad

fördelning på anslag inom utgiftsområde 15

Studiestöd för budgetåren 2000 och 2001 (tabell 1).

1998/99:Ub803 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

yrkas

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om ett nytt

studiestödssystem,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om en höjning av

fribeloppsgränsen,

20. (delvis) att riksdagen för budgetåret 1999

anvisar anslagen under utgiftsområde 15 Studiestöd

och utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning med de ändringar i förhållande

till regeringens förslag som framgår av i motionen

redovisad uppställning.

1998/99:Fi210 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas

15. att riksdagen beslutar om fördelning av anslag

inom utgiftsområde 15 i enlighet med vad i motionen

anförts,

37. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

ett nytt studiefinansieringssystem i enlighet med

vad i motionen anförts.

1998/99:Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

yrkas

16. (delvis) att riksdagen för budgetåret 1999

anvisar anslagen under utgiftsområde 15 Studiestöd

och utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning med de ändringar i förhållande

till regeringens förslag som framgår av

uppställningen i bilaga till motionen,

1998/99:So373 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) vari

yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om fribeloppet för

studiemedel.

1998/99:N337 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om avskrivning av

studielån.

1998/99:A811 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

yrkas

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om återinförande

av barntillägg i svux och svuxa.

I bilaga 2 till detta betänkande finns en

sammanställning av såväl regeringens som

oppositionspartiernas budgetförslag för

utgiftsområdet.

Utskottet

Inledning

Riksdagen skall inom kort fastställa utgiftsramar

för de olika utgiftsområdena budgetåret 1999.

Finansutskottet har den 19 november 1998 tillstyrkt

regeringens förslag att utgiftsramen år 1999 för

utgiftsområde 15 Studiestöd skall omfatta

22 447 075 000 kr.

Utvecklingen de senaste åren på studiestödsområdet

har präglats av den stora satsningen på

Kunskapslyftet och kvalificerad yrkesutbildning och

på utbyggnad av högskolan, som alla har medfört

ytterligare kostnader för studiestöd. Regeringen

noterar i budgetpropositionen att det särskilda

utbildningsbidraget, som infördes den 1 juli 1997,

aktivt har bidragit till att rekrytera arbetslösa

till vuxenutbildning inom ramen för Kunskapslyftet.

I det nuvarande studielånesystemet finns det enligt

regeringen en risk för framtida avskrivningar. De

osäkra fordringarna beräknas enligt Centrala

studiestödsnämnden (CSN) till ca 2 miljarder kronor

utifrån nuvarande skuldstock. Regeringen upprepar

sin tidigare meddelade avsikt att återkomma avseende

ett nytt återbetalningssystem för studielånen,

grundat på Studiestödsutredningens förslag,

kombinerat med en prövning av bidragsandelens

storlek för genomförande år 2000.

Anslag m.m. inom utgiftsområde 15

budgetåret 1999

Regeringens förslag

I avvaktan på den aviserade propositionen om ett

reformerat studiestöds-system lägger regeringen inte

fram några förslag om förändringar inom studie-

stödsområdet för budgetåret 1999. Anslaget till

studiemedel är beräknat med hänsyn till den

beslutade utbyggnaden av grundläggande

högskoleutbildning och kvalificerad yrkesutbildning

och anslaget till vuxenstudiestöd med hänsyn till

den fortsatta utbyggnaden av Kunskapslyftet. I

anslaget till vuxenstudiestöd ingår också medel till

stipendier för elever under 20 år som genomför basår

med inriktning mot naturvetenskap och teknik inom

komvux.

Regeringens förslag till anslagsbelopp framgår av

bilaga 2.

Det samlade lånebehovet för studielån beräknas för

det kommande budgetåret till 81,8 miljarder kronor.

Regeringen begär riksdagens godkännande av att lån

tas upp i Riksgäldskontoret av denna omfattning.

Regeringen begär också bemyndigande att för Talboks-

och punktskriftsbiblioteket beställa sådan

produktion av studentlitteratur, som inklusive

tidigare gjorda åtaganden medför utgifter efter år

1999 om högst 1 miljon kronor.

Motionerna

Moderata samlingspartiet föreslår i motion

1998/99:Ub718 ett anslagsbelopp till vuxenstudiestöd

som är anpassat till partiets förslag beträffande

omfattningen av Kunskapslyftet (yrk. 1). Detta

senare förslag behandlas i utskottets betänkande

1998/99:UbU1. Moderaterna föreslår vidare en ökning

med 1 miljon kronor, jämfört med regeringens

förslag, av anslaget A 4 Bidrag till kostnader vid

viss gymnasieutbildning och vid viss

föräldrautbildning i teckenspråk (yrk. 2).

Moderaterna anser att teckenspråksutbildningen även

skall vara tillgänglig för andra närstående

släktingar till döva och hörselskadade barn än

föräldrar. Vidare föreslås i motionen en ökning av

anslaget A 5 Bidrag till vissa studiesociala ändamål

med 1,5 miljoner kronor, jämfört med regeringens

förslag, mot bakgrund av att antalet läshandikappade

högskolestuderande har ökat kraftigt de senaste åren

(yrk. 3). Slutligen vill Moderaterna successivt ta

bort rätten till särskilt förmånligt studiestöd för

vissa studenter i s.k. NT-utbildning, och beräknar

därför för år 1999 en minskning av anslaget A 7 med

225 miljoner kronor (yrk. 4).

Sammantaget innebär Moderaternas budgetförslag att

utgiftsramen för utgiftsområde 15 minskas med

1 462 103 000 kr, jämfört med regeringens förslag,

som finansutskottet nyligen har tillstyrkt.

Kristdemokraterna föreslår i motion 1998/99:Ub709

(yrk. 11) också ett lägre belopp på anslaget till

studiemedel, eftersom partiet anser att utbyggnaden

av grundläggande högskoleutbildning skall ske

långsammare än vad regeringen räknat med och vad

riksdagen har beslutat. De vill jämfört med

regeringens förslag minska anslaget till studiemedel

med 209 miljoner kronor. Vidare vill

Kristdemokraterna (yrk. 6) helt avskaffa anslaget A

7 Särskilt vuxenstudie-stöd till studerande vid

vissa naturvetenskapliga och tekniska utbildningar i

budgeten för år 1999.

Sammantaget innebär Kristdemokraternas förslag att

utgiftsramen för utgiftsområde 15 minskas med 748

197 000 kr, jämfört med regeringens förslag.

Kristdemokraterna anser att man bör införa en

striktare kontroll av studieaktivitet bland

studiemedelstagarna, och att en sådan skärpning år

1999 skulle kunna skapa ett utrymme på 200 miljoner

kronor som Kristdemokraterna vill använda för att

höja det s.k. fribeloppet inom studiemedelssystemet,

den gräns upp till vilken studenten kan ha inkomster

utan att det påverkar studiemedelsbeloppet (yrk. 4

och 5).

Centerpartiet lägger i motion 1998/99:Fi210 yrkande

15 fram ett budgetförslag för utgiftsområde 15 som

bygger på förslag i motion 1998/99:Ub706 (c) om ett

nytt studiemedelssystem. Detta nya system

kännetecknas av att totalbeloppet sänks från

nuvarande 175 % av ett basbelopp per år till 162 %,

samtidigt som bidragsdelen av totalbeloppet höjs

från nuvarande 27,8 % till 50 %. Enligt den

förstnämnda motionen skall det nya systemet införas

fr.o.m. höstterminen 1999. Centerpartiet föreslår

därför att anslaget till studiemedel år 1999 ökas

med 1 miljard kronor.

Sammantaget innebär Centerpartiets förslag att

utgiftsramen för utgiftsområde 15 ökas med 1 miljard

kronor, jämfört med regeringens förslag.

Folkpartiet föreslår i motionerna 1998/99:Ub803

yrkande 20 och 1998/99: Fi211 yrkande 16 att

anslaget till studiemedel skall ökas med 275

miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.

Folkpartiet har beräknat 125 miljoner kronor för

studenter som deltar i sommaruniversitet och 150

miljoner kronor för studenter i s.k. NT-utbildning

vilka hittills har fått särskilt vuxenstudiestöd

under anslaget A 7. Det senare anslaget vill

Folkpartiet, liksom Kristdemokraterna, avskaffa

fr.o.m. år 1999. Anslaget till vuxenstudiestöd

föreslår Folkpartiet skall minskas med 1 330 000 000

kr, vilket torde sammanhänga med att partiet räknar

med att antalet studerande i Kunskapslyftet i ett

fortvarighetstillstånd kan minskas med 25 %. Som

utskottet uppfattar resonemanget i motion

1998/99:Fi211 vill Folkpartiet också att 20 % av det

särskilda utbildningsbidraget till vuxna som läser

på gymnasienivå skall ha formen av studielån.

Förslagen om Kunskapslyftets omfattning och om

sommaruniversitet behandlas i utskottets betänkande

1998/99:UbU1.

Sammantaget innebär Folkpartiets förslag att

utgiftsramen för utgiftsområde 15 minskas med

1 594 197 000 kr.

Miljöpartiet föreslår i motion 1998/99:Ub801 yrkande

68 samma anslagsbelopp inom utgiftsområde 15 som

regeringen har föreslagit. De föreslår vidare i

samma motion (yrk. 69) anslagsbelopp för åren 2000

och 2001 som överensstämmer med de belopp som

regeringen beräknar i propositionen. Regeringen har

dock inte lagt fram något förslag till riksdagen i

den delen.

Utskottets bedömning

Utskottet anser att frågorna om fribeloppet och

skärpt kontroll av studieaktivitet bör behandlas i

samband med förslag om ett nytt studiestödssystem

och att riksdagen inte bör ta ställning i sak till

dessa i budgeten för år 1999. Yrkandena 4 och 5 i

motion 1998/99:Ub709 bör därför avslås.

De förslag om annan omfattning av Kunskapslyftet,

kvalificerad yrkesutbildning och grundläggande

högskoleutbildning och om sommaruniversitet, som

ligger till grund för de avvikande anslagsförslagen

från oppositionspartierna, kan utskottet inte ställa

sig bakom. Det särskilda vuxenstudiestödet för vissa

studenter i naturvetenskaplig och teknisk

högskoleutbildning har enligt utskottets uppfattning

haft stor betydelse för att rekrytera något äldre

personer med yrkeserfarenhet till sådana studier.

Satsningen är tidsbegränsad och bör enligt

utskottets mening fullföljas. Om den skulle avbrytas

nu, innebär det stor risk för att studenter som

börjat sina studier med förutsättningen att de får

detta slag av studiestöd kommer att lämna studierna.

Utskottet avstyrker också Folkpartiets förslag om

införande av en lånedel i det särskilda

utbildningsbidraget år 1999.

Utskottet är inte heller berett att ställa sig

bakom de övriga förslagen om andra anslagsbelopp än

dem som regeringen har föreslagit. Riksdagen bör

alltså med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1998/99:Ub709 yrkandena 6 och

11, 1998/99:Ub718 yrkandena 1-4, 1998/99:Ub801

yrkande 68, 1998/99:Ub803 yrkande 20 i denna del,

1998/99:Fi210 yrkande 15 och 1998/99:Fi211 yrkande

16 i denna del anvisa anslagen under utgiftsområde

15 Studiestöd enligt uppställning i bilaga 1.

Riksdagen bör enligt utskottets mening inte nu ta

ställning till anslagsbelopp inom utgiftsområde 15

för budgetåren 2000 och 2001. Utskottet föreslår

alltså att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub801

yrkande 69.

Utskottet föreslår också att riksdagen godkänner att

lån tas upp i Riksgäldskontoret för det samlade

behovet av studielån om 81,8 miljarder kronor och

att regeringen bemyndigas att för Talboks- och

punktskriftsbiblioteket beställa sådan produktion av

läromedel som, inklusive tidigare gjorda åtaganden,

medför utgifter efter år 1999 om högst 1 miljon

kronor. Enligt vad utskottet inhämtat motsvarar

beloppet vad Talboks- och punktskriftsbiblioteket

anmält sig behöva.

Ett reformerat studiestödssystem

En skyndsam utredning av studiemedelssystemet begärs

i motion 1998/99: Ub701 (m). Motionärerna menar att

det nuvarande systemet innebär ett oförmånligt

lånesystem och att arbete bestraffas. De anser att

fribeloppet bör avskaffas så att inkomsten inte

påverkar rätten till studielån. Vid den samlade

reformering av studiestödssystemet som är nödvändig

bör man enligt deras mening också överväga

skattereglerna för företagsstipendier samt införande

av någon form av förmånligt sparande för framtida

studier. Slutligen hävdar de att CSN måste läggas

ner snarast.

U t s k o t t e t anser att riksdagen nu bör

avvakta regeringens aviserade proposition om

studiestödet. Flera av de frågor som tas upp i

motionen har behandlats i Studiestödsutredningens

betänkande (SOU 1996:90), som kommer att ligga till

grund för regeringens förslag. Det finns inte

anledning att begära utredning av de ytterligare

frågor som motionärerna tar upp. Motionsyrkandet

avstyrks.

En ändring av nuvarande regler när det gäller

studiemedel vid kantorsutbildning begärs i motion

1998/99:Ub702 (m). Motionären påtalar att

kantorsutbildning vid folkhögskola betraktas som

gymnasial utbildning, medan kantorsutbildning vid

Lunds universitet (Musikhögskolan i Malmö) och vid

Ersta Sköndal högskola (f.d. Sköndalsinstitutet)

räknas som högskoleutbildning. Detta påverkar enligt

motionären rekryteringen till de olika

kantorsutbildningarna på ett orättvist sätt.

U t s k o t t e t noterar att det ankommer på

regeringen att bestämma vilka utbildningar som i

studiemedelshänseende skall räknas som gymnasiala

respektive som eftergymnasiala. Riksdagen bör inte

heller på denna punkt föregripa regeringens

aviserade studiestödsproposition. Motion 1998/99:

Ub702 bör därför avslås.

Motion 1998/99:Ub717 (s) tar upp

studiefinansieringen för vuxna finskspråkiga

romanielever vid deras grundskoleutbildning. Det är

viktigt att de vuxna romerna får möjlighet till

utbildning, när intresset för detta har vuxit inom

gruppen, skriver motionären. Enligt honom har denna

grupp av vuxenstuderande haft mycket låga inkomster.

De nuvarande vuxenstudiestöden, där bidragen grundar

sig på tidigare inkomst, är därför otillräckliga och

de flesta måste finansiera sina grundskolestudier

med studielån. I den kommande reformeringen av

studiestöden som regeringen annonserat är det

viktigt att denna fråga beaktas, anser motionären.

U t s k o t t e t utgår från att regeringen liksom

Studiestödsutredningen överväger behovet av att

studiestödsbeloppen är tillräckliga och att

skuldsättningen begränsas särskilt för dem som

behöver studera på grundskolenivå vid vuxen ålder.

Motionärens yrkande om ett tillkännagivande till

regeringen avstyrks.

I ett stort antal motioner förs det fram synpunkter

på principerna för ett nytt studiestödssystem.

Kristdemokraterna framhåller i motion 1998/99:Ub709

att det nya system som kommer måste uppmuntra nya

grupper att börja studera och därmed motverka social

snedrekrytering (yrk. 2). Vidare anser de att

Studiestödsutredningen kom fram till en bra

avvägning av kraven på studieresultat (yrk. 3).

Barntillägg bör som en självklar åtgärd ingå i det

nya systemet (yrk. 7). Ytterligare krav på det nya

systemet är att det skall vara förutsebart för att

skapa personligt ansvar för egna skulder,

bidragsdelen bör vara hälften av totalbeloppet, det

bör finnas incitament för att stimulera till

snabbare återbetalning än den föreskrivna och goda

möjligheter att studera utomlands, fribeloppsgränsen

bör avskaffas och stödet bör vara likvärdigt för

alla som studerar på samma nivå i

utbildningssystemet (yrk. 9). Motionärerna anser

också att man kan diskutera att ta bort rätten till

avskrivning av studieskuld vid 65 års ålder.

Incitament till snabbare återbetalning föreslås även

i motion 1998/99:Ub710 (kd).

Centerpartiet begär i motion 1998/99:Fi210 (yrk.

37) förslag till ett nytt studiefinansieringssystem

och tar i motion 1998/99:Ub706 (yrk. 1) upp de

principer som partiet anser bör ligga till grund för

en studiemedelsreform. Skuldbördan efter studietiden

måste lättas, och systemet skall var enkelt och

lättöverskådligt och konstruerat så att

subventionerna i det blir tydliga. Som framgått

tidigare i detta betänkande vill Centerpartiet att

totalbeloppet sänks till 162 % av ett basbelopp per

år och att bidragsdelen ökas till 50 % av

totalbeloppet. Alla skall kunna få studiemedel i

åtta terminer utan annan prövning än studieresultat.

Studieresultatsprövningen bör skärpas något. För

studier längre än åtta terminer bör det göras en

generös prövning upp till tio terminer och en något

mer restriktiv prövning upp till tolv terminer. För

studier mer än tolv terminer skall det krävas

särskilda skäl. Både bidrag och lån skall liksom

hittills administreras av CSN. Studieskulden skall

betalas tillbaka genom ett modifierat

annuitetslånesystem, normalt inom en period av 20-25

år. Avskrivning vid dödsfall bör finnas kvar.

Fribeloppsgränsen bör enligt Centerpartiet höjas

till två basbelopp för att på sikt försvinna (yrk.

2). Det skall vara möjligt att få studiemedel även

för äldre personer, med en successiv avtrappning av

det antal terminer som man kan beviljas studiemedel

för efter 45 års ålder (yrk. 3). I motion

1998/99:N337 yrkande 11 förordar Centerpartiet att

man prövar att inom ramen för de regionala

tillväxtavtalen medge en ordning där studieskulden

kan skrivas av under exempelvis en tioårsperiod för

den som flyttar till regionalpolitiskt prioriterade

områden.

Folkpartiet framför i motion 1998/99:Ub803 (yrk.

15) sin vision om ett studiestödssystem med 50 %

bidrag och 50 % lån vid eftergymnasiala studier. En

del av studielånet skall skrivas av allteftersom

låntagaren uppnår examen på ny nivå. Varje student

skall vid ansökningstillfället få grundlig

information från CSN om villkoren för återbetalning.

Studenten skall också ha möjlighet att vid ansökan

själv ange önskat lånebelopp upp till maximal nivå.

Folkpartiet vill också (yrk. 16) att

fribeloppsgränsen höjs, för att på sikt försvinna. I

motion 1998/99:A811 (yrk. 17) hävdar Folkpartiet att

barntillägg bör återinföras i svux- och

svuxasystemen, i väntan på ett mer heltäckande

förslag som stärker de ekonomiska villkoren för

barnföräldrar.

Miljöpartiet anser (motion 1998/99:Ub801 yrk. 30)

att begränsningen av fribeloppet är en skevhet i

studiemedelssystemet. Även om det i dagsläget inte

går att helt ta bort begränsningen, bör fribeloppet

höjas snarast möjligt.

Höjning av fribeloppet till två basbelopp föreslås

också i motion 1998/99:So373 (mp) yrkande 5. Översyn

av fribeloppsreglerna föreslås i motionerna

1998/99:Ub713 (kd) och 1998/99:Ub714 (s). I motion

1998/99: Ub705 (s) påtalas att nuvarande regler

missgynnar dem som börjar studera vid mitten av en

termin, ett problem som motionärerna anser bör

lösas.

Den övre åldersgränsen för studiemedel tas upp i

motion 1998/99:Ub712 (s), där motionärerna pläderar

för att den skall höjas.

I motion 1998/99:Ub715 (s) framhåller motionärerna

att personer som är arbetssökande och börjar studier

inom ramen för Kunskapslyftet ställs utanför

möjlighet att få socialbidrag som komplement till

särskilt utbildningsbidrag, med motiveringen att

Kunskapslyftet inte är en arbetsmarknadspolitisk

åtgärd. En följd av detta är enligt motionärerna att

de människor som bäst behöver reguljär utbildning

ställs utanför. Studiestödet bör reformeras så att

det ökar möjligheterna för denna grupp att studera

inom Kunskapslyftets ram, anser motionärerna.

Två motioner tar upp skillnader i villkoren för

återbetalning av studielån mellan olika kategorier.

I motion 1998/99:Ub703 (m) hävdas att det är

otillständigt att ha skilda villkor för

återbetalning för personer som bor i Sverige å ena

sidan och personer bosatta utomlands å den andra.

Enligt motion 1998/99:Ub704 (s) slipper EU-anställda

som bor i Sverige avbetala på sina studielån,

eftersom de inte beskattas i Sverige och inte heller

är bosatta i utlandet. Det rör sig enligt motionären

om ett hundratal personer. Reglerna bör enligt

hennes mening likställa dessa med andra som bor i

Sverige.

I motion 1998/99:Ub707 (s) begär motionären att

frågan om avskrivning av studieskulder för

sjukpensionärer skall tas upp i samband med

reformeringen av studiestödssystemet.

U t s k o t t e t anser inte att riksdagen bör

göra några tillkännagivanden till regeringen i

enlighet med motionerna. Många av de synpunkter som

förs fram i motionerna är beaktansvärda, och

utskottet utgår från att de också finns med i

regeringens beredning av den kommande

studiestödspropositionen. Vid utformningen av ett

nytt system måste många olika behov vägas mot

varandra, och det är inte lämpligt att ta ställning

till enstaka delar utan kännedom om helheten.

Regeringens kommande förslag bör därför avvaktas,

innan riksdagen tar ställning i de frågor som

motionärerna har aktualiserat. Utskottet föreslår

att motionsyrkandena avslås.

Tidpunkten för införande av ett nytt

studiestödssystem tas upp av Kristdemokraterna i

motion 1998/99:Ub709 (yrk. 1) och av Miljöpartiet i

motion 1998/99:Ub801 (yrk. 29). Motionärerna anser

det nödvändigt att den planerade förändringen av

studiemedelssystemet genomförs snarast.

U t s k o t t e t erinrar om att regeringen har

aviserat en proposition om ett nytt system som skall

träda i kraft år 2000. Det finns inget behov av ett

tillkännagivande enligt motionsyrkandena, som därför

bör avslås.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande det s.k. fribeloppet och

skärpt kontroll av studieaktivitet budgetåret

1999

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub709 yrkandena 4 och 5,

res. 1 (kd) - delvis

2. beträffande anslag under utgiftsområde

15 Studiestöd budgetåret 1999

att riksdagen, med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1998/99:Ub709 yrkandena 6

och 11, 1998/99:Ub718 yrkandena 1-4,

1998/99:Ub801 yrkande 68, 1998/99:Ub803 yrkande

20 i denna del, 1998/99:Fi210 yrkande 15 och

1998/99:Fi211 yrkande 16 i denna del, anvisar

anslagen under utgiftsområde 15 Studiestöd

enligt uppställning i bilaga 1,

3. beträffande anslagsfördelning inom

utgiftsområde 15 Studiestöd budgetåren 2000 och

2001

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub801 yrkande 69,

4. beträffande lån i Riksgäldskontoret

att riksdagen godkänner att under år 1999 lån tas upp i

Riksgäldskontoret för det samlade behovet för

studielån om 81,8 miljarder kronor,

5. beträffande visst bemyndigande

att riksdagen bemyndigar regeringen att för Talboks- och

punktskriftsbiblioteket beställa sådan

produktion av studentlitteratur, som inklusive

tidigare gjorda åtaganden medför utgifter efter

år 1999, om högst 1 000 000 kronor,

6. beträffande skyndsam utredning av vissa

studiefinansieringsfrågor

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub701,

res. 2 (m) - delvis

7. beträffande studiemedel för

kantorsutbildning

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub702,

res. 3 (m)

8. beträffande studiefinansiering för

vuxna finskspråkiga romani-

elever

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub717,

9. beträffande principerna för ett nytt

studiestödssystem

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub703,

1998/99:Ub704, 1998/99:Ub705, 1998/99:Ub706

yrkandena 1-3, 1998/99:Ub707, 1998/99:Ub709

yrkandena 2, 3, 7 och 9, 1998/99:Ub710, 1998/99:

Ub712, 1998/99:Ub713, 1998/99:Ub714,

1998/99:Ub715, 1998/99: Ub801 yrkande 30,

1998/99:Ub803 yrkandena 15 och 16, 1998/99:

Fi210 yrkande 37, 1998/99:So373 yrkande 5,

1998/99:N337 yrkande 11 och 1998/99:A811 yrkande

17,

res. 2 (m) - delvis

res. 1 (kd) - delvis

res. 4 (c)

res. 5 (fp)

10. beträffande tidpunkt för införande av

ett nytt studiestödssystem

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub709 yrkande 1 och

1998/99:Ub801 yrkande 29.

res. 1 (kd) - delvis

Stockholm den 24 november 1998

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Britt-

Marie Danestig (v), Beatrice Ask (m)1, Eva Johansson

(s), Lars Hjertén (m)1, Majléne Westerlund Panke

(s), Tomas Högström (m)1, Torgny Danielsson (s),

Tomas Eneroth (s),

Lennart Gustavsson (v), Erling Wälivaara (kd)1, Per

Bill (m)1, Gunnar Goude (mp), Sofia Jonsson (c)1,

Barbro Westerholm (fp)1, Agneta Lundberg (s) och

Gunilla Tjernberg (kd)1.

1 Har ej deltagit i beslutet under moment 2.

Reservationer

1. Det s.k. fribeloppet och skärpt kontroll

av studieaktivitet budgetåret 1999, m.m.

(mom. 1, 9 och 10)

Erling Wälivaara och Gunilla Tjernberg (båda kd)

anför:

Vi anser att man redan 1999 bör höja

fribeloppsgränsen i en utsträckning som ökar

belastningen på studiemedelsanslaget med 200

miljoner kronor. Samtidigt bör man skärpa kontrollen

av studieaktivitet, vilket medför en besparing av

lika stor omfattning. Det är inte acceptabelt att

t.ex. studenter i sommaruniversitet kan lyfta

studiemedel utan några som helst prestationskrav.

Vad vi här har anfört bör riksdagen med bifall till

motion 1998/99: Ub709 yrkandena 4 och 5 som sin

mening ge regeringen till känna.

En av principerna för ett nytt studiestödssystem

bör enligt vår mening vara att systemet skall bidra

till att motverka social snedrekrytering genom att

uppmuntra nya grupper att börja studera. Systemet

måste vara förutsebart för att skapa personligt

ansvar för egna skulder. Bidragsdelen bör utgöra

hälften av totalbeloppet och fribeloppsgränsen bör

avskaffas. Studiestödsutredningen kom fram till en

bra avvägning av kraven på studieresultat. Det bör

finnas goda möjligheter till studier utomlands.

Stödet bör vara likvärdigt för alla som studerar på

samma nivå. Man bör skapa incitament för att

stimulera till snabbare återbetalning. Barntillägg

bör självklart ingå i systemet. Riksdagen bör alltså

bifalla motionerna 1998/99:Ub709 yrkandena 2, 3, 7

och 9, 1998/99:Ub710 och 1998/99:Ub713.

Att regeringen har skjutit på tidpunkten för

införande av ett nytt studie-stödssystem är

beklagligt. Den sedan länge aviserade propositionen

är en absolut nödvändighet för att Sverige på sikt

skall kunna utnyttja den fulla potentialen som finns

bland de presumtiva studenterna. Vi anser därför att

riksdagen bör bifalla motionerna 1998/99:Ub709

yrkande 1 och 1998/99: Ub801 yrkande 29.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under momenten 1, 9 och 10 bort hemställa

1. beträffande det s.k. fribeloppet och

skärpt kontroll av studieaktivitet budgetåret

1999

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub709 yrkandena

4 och 5 som sin mening ger regeringen till känna

vad som ovan anförts,

9. beträffande principerna för ett nytt

studiestödssystem

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub709

yrkandena 2, 3, 7 och 9, 1998/99:Ub710 och

1998/99:Ub713, med anledning av motionerna

1998/99:Ub705, 1998/99:Ub706 yrkandena 1 och 2,

1998/99:Ub714, 1998/99:Ub801 yrkande 30,

1998/99:Ub803 yrkandena 15 och 16, 1998/99:Fi210

yrkande 37, 1998/99:So373 yrkande 5 och

1998/99:A811 yrkande 17 samt med avslag på

motionerna 1998/99:Ub703, 1998/99:Ub704,

1998/99:Ub706 yrkande 3, 1998/99: Ub707,

1998/99:Ub712, 1998/99:Ub715 och 1998/99:N337

yrkande 11 som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts,

10. beträffande tidpunkt för införande av

ett nytt studiestödssystem

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub709

yrkande 1 och 1998/99:Ub801 yrkande 29 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts.

2. Skyndsam utredning av vissa

studiefinansieringsfrågor, m.m. (mom. 6 och

9)

Beatrice Ask, Lars Hjertén, Tomas Högström och Per

Bill (alla m) anför:

Vi delar den uppfattning som framförs i motion

1998/99:Ub701 att det behövs en skyndsam utredning

av vissa studiefinansieringsfrågor. Man bör se över

skattereglerna för studerande och för

företagsstipendier och överväga former för ett

förmånligt sparande för framtida studier.

Beträffande den administrativa hanteringen av

studiemedel samt ekonomisk rådgivning till

studerande hänvisar vi till tidigare partimotion.

Vad vi nu har anfört bör riksdagen med bifall till

motion 1998/99:Ub701 som sin mening ge regeringen

till känna.

Vi har vid förra riksmötet i motioner utförligt

redovisat de principer som vi anser bör läggas till

grund för ett nytt studiestödssystem. En fråga som

vi då inte tog upp, men som vi anser är viktig, har

aktualiserats i motion 1998/99:Ub703, nämligen

återbetalningssystemet för dem som är bosatta

utomlands. Nu när gränser öppnas allt vidare är det

otillständigt att ha olika system för återbetalning

av studielån, beroende på om man är bosatt i Sverige

eller utomlands. Detta bör riksdagen med bifall till

motion 1998/99: Ub703 som sin mening ge regeringen

till känna. I övrigt bör riksdagen enligt vår mening

inte nu göra några tillkännagivanden, utan avvakta

regeringens aviserade proposition om ett nytt

studiestödssystem.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under momenten 6 och 9 bort hemställa

6. beträffande skyndsam utredning av vissa

studiefinansieringsfrågor

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub701 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts,

9. beträffande principerna för ett nytt

studiestödssystem

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub703 och med

avslag på motionerna 1998/99:Ub704,

1998/99:Ub705, 1998/99:Ub706 yrkandena 1-3,

1998/99:Ub707, 1998/99:Ub709 yrkandena 2, 3, 7

och 9, 1998/99:Ub710, 1998/99:Ub712,

1998/99:Ub713, 1998/99:Ub714, 1998/99:Ub715,

1998/99:Ub801 yrkande 30, 1998/99:Ub803

yrkandena 15 och 16, 1998/99:Fi210 yrkande 37,

1998/99:So373 yrkande 5, 1998/99:N337 yrkande 11

och 1998/99:A811 yrkande 17 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

3. Studiemedel för kantorsutbildning (mom.

7)

Lars Hjertén (m) anför:

För den som genomgår kantorsutbildning är villkoren

för studiemedel olika, beroende på om utbildningen

anordnas vid en folkhögskola eller vid Lunds

universitet (Musikhögskolan i Malmö) eller Ersta

Sköndal högskola. Vid de två senare anses

kantorsutbildningen som högskoleutbildning, medan

sådan utbildning vid folkhögskola räknas som

gymnasial. Studenter som redan maximalt har

utnyttjat studiemedel för gymnasiala studier väljer

därför hellre kantorsutbildningen i Malmö eller

Sköndal. Eftersom utbildningen sker efter samma

kursplaner och har samma nivå och längd hos de olika

anordnarna, är det orättvist att den behandlas olika

i studiestödshänseende. Riksdagen bör med bifall

till motion 1998/99:Ub702 som sin mening ge

regeringen till känna att detta bör ändras.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet

under moment 7 bort hemställa

7. beträffande studiemedel för

kantorsutbildning

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub702 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts,

4. Principerna för ett nytt

studiestödssystem (mom. 9)

Sofia Jonsson (c) anför:

Jag anser att följande principer bör ligga till

grund för ett nytt studiestödssystem.

Skuldbördan efter studietiden måste lättas.

Studiemedelssystemet skall vara enkelt och

lättöverskådligt och så konstruerat att

subventionerna i systemet blir tydliga.

Totalbeloppet kan sänkas från nuvarande 175,5 % av

basbeloppet per år till 162 %. Därmed skapas utrymme

för att öka bidragsdelen till 50 % av totalbeloppet.

Prövningen av rätt till studiemedel bör göras något

mer restriktiv än i dag dels när det gäller antalet

terminer som studiemedel kan beviljas, dels när det

gäller kraven på studieresultat. De principer som

CSN har föreslagit på dessa båda punkter är rimliga.

Lånen bör också i framtiden administreras av CSN.

Studieskulden bör betalas tillbaka genom ett

modifierat annuitetslånesystem, där

återbetalningstakten är lägre inledningsvis för att

sedan accelerera. Återbetalningsperiodens längd och

utformningen av annuitetslånet bör göras upp genom

överenskommelser mellan låntagaren och CSN. Det bör

finnas en övre gräns i relation till inkomsten för

återbetalningarna. De regler som finns i dag för

avskrivning vid t.ex. dödsfall bör finnas kvar.

Fribeloppet bör höjas till två basbelopp, och man

bör kunna jämka mellan höst- och vårtermin då man

studerar båda terminerna. Reduceringstakten vid

inkomst över fribeloppet bör även i fortsättningen

vara 50 %, fördelat lika på bidrags- och

lånedelarna. För dem som påbörjar studier senare i

livet bör, inte minst av jämställdhetsskäl,

möjligheterna att få studiemedel bli bättre.

Studiemedel måste därför kunna beviljas också efter

45 års ålder, med en successiv avtrappning av det

antal terminer som man kan beviljas studiemedel för

efter denna ålder. För att få fler att bosätta sig i

regionalpolitiskt prioriterade områden bör det

prövas att inom ramen för de regionala

tillväxtavtalen medge en ordning där studieskulden

kan skrivas av under exempelvis en tioårsperiod för

dem som flyttar till sådan områden.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet

under moment 9 bort hemställa

9. beträffande principerna för ett nytt

studiestödssystem

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub706

yrkandena 1-3, 1998/99:Fi210 yrkande 37 och

1998/99:N337 yrkande 11, med anledning av

motionerna 1998/99:Ub705, 1998/99:Ub709

yrkandena 2, 3 och 9, 1998/99:Ub712,

1998/99:Ub713, 1998/99:Ub714, 1998/99: Ub801

yrkande 30, 1998/99:Ub803 yrkandena 15 och 16

och 1998/99: So373 yrkande 5 samt med avslag på

motionerna 1998/99:Ub703, 1998/99:Ub704,

1998/99:Ub707, 1998/99:Ub709 yrkande 7, 1998/99:

Ub710, 1998/99:Ub715 och 1998/99A811 yrkande 17

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

5. Principerna för ett nytt

studiestödssystem (mom. 9)

Barbro Westerholm (fp) anför:

När det gäller principerna för ett nytt

studiestödssystem är Folkpartiets målsättning 50 %

bidrag och 50 % lån vid eftergymnasiala studier. En

del av studielånet bör avskrivas vid varje uppnådd

examensgrad, så att incitament skapas för studenter

att gå vidare till ytterligare examensgrader. Varje

student skall vid ansökningstillfället få grundlig

information från CSN om villkoren för återbetalning

av studielånen och få möjlighet att själv ange

önskat lånebelopp upp till maximal nivå.

Fribeloppsgränserna bör på sikt försvinna, men till

att börja med bör man höja gränsen för vad en

student får tjäna innan bidragsdelen skärs ner.

Borttagandet för några år sedan av barntillägget i

svux och svuxa ledde till att arbetslösa och/eller

ensamförsörjande kvinnor med barn inte kunde

fortsätta att studera. Skall livslångt lärande vara

annat än en retorisk fras bör regeringen lägga fram

förslag som stärker de ekonomiska villkoren för

barnföräldrar. Barntillägget i svux och svuxa bör

återinföras i väntan på ett mer heltäckande förslag.

Vad jag här har anfört bör riksdagen med bifall till

motionerna 1998/99:Ub803 yrkandena 15 och 16 och

1998/99: A811 yrkande 17 som sin mening ge

regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet

under moment 9 bort hemställa

9. beträffande principerna för ett nytt

studiestödssystem

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub803

yrkandena 15 och 16 och 1998/99:A811 yrkande 17,

med anledning av motionerna 1998/99:Ub705,

1998/99:Ub706 yrkandena 1 och 2, 1998/99:Ub709

yrkandena 7 och 9, 1998/99:Ub713, 1998/99:Ub714,

1998/99:Ub801 yrkande 30, 1998/99:Fi210 yrkande

37 och 1998/99:So373 yrkande 5 samt med avslag

på motionerna 1998/99:Ub703, 1998/99:Ub704,

1998/99:Ub706 yrkande 3, 1998/99:Ub707,

1998/99:Ub709 yrkandena 2 och 3, 1998/99:Ub710,

1998/99:Ub712, 1998/99:Ub715 och 1998/99:N337

yrkande 11 som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts,

Särskilda yttranden

1. Anslag under utgiftsområde 15 Studiestöd

budgetåret 1999 (mom. 2)

Beatrice Ask, Lars Hjertén, Tomas Högström och Per

Bill (alla m) anför:

Moderata samlingspartiet har i motion 1998/99:Fi208

föreslagit en annan utgiftsram för utgiftsområde 15

än den som finansutskottet nyligen har föreslagit

riksdagen att fastställa och som överensstämmer med

regeringens förslag i budgetpropositionen. Med

anledning av detta har vi valt att inte reservera

oss här, men vi vill redovisa vår inställning till

utgiftsområdets budget för 1999.

Vi anser att riksdagen bör anvisa 1,2 miljarder

kronor mindre än regeringen har föreslagit under

anslaget A 3 Vuxenstudiestöd. Detta är en konse-

kvens av vårt förslag under utgiftsområde 16 att

minska volymen inom Kunskapslyftet. Målgruppen för

teckenspråksutbildning för föräldrar bör vidgas till

att även omfatta andra närstående till det döva

eller hörselskadade barnet, och anslaget A 4 Bidrag

till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid

viss föräldrautbildning i teckenspråk tillförs

därför i vårt budgetalternativ 1 miljon kronor mer

än regeringen har föreslagit. Vidare anser vi att

anslaget A 5 Bidrag till vissa studiesociala ändamål

bör utökas med 1,5 miljoner kronor eftersom antalet

läshandikappade studenter i högskolan har ökat

kraftigt. I vårt budgetförslag ingår också en

utfasning av antalet studenter i NT-utbildning med

särskilda studiefinansieringsförmåner, vilket för

budgetåret 1999 innebär en minskning av anslaget A 7

med 225 miljoner kronor.

2. Anslag under utgiftsområde 15 Studiestöd

budgetåret 1999 (mom. 2)

Erling Wälivaara och Gunilla Tjernberg (båda kd)

anför:

Kristdemokraterna har i motion 1998/99:Fi209

föreslagit en annan utgiftsram för utgiftsområde 15

än den som finansutskottet nyligen har föreslagit

riksdagen att fastställa och som överensstämmer med

regeringens förslag i budgetpropositionen. Med

anledning av detta har vi valt att inte reservera

oss här, men vi vill redovisa vår inställning till

utgiftsområdets budget för 1999.

Vi anser - som framgår av det kommande betänkandet

om utgiftsområde 16 (1998/99:UbU1) - att utbyggnaden

både av Kunskapslyftet och av den grundläggande

högskoleutbildningen går för snabbt. Vi vill se en

långsammare utbyggnad som för högskolans del

sträcker sig längre fram i tiden. Därför anser vi

att anslaget A 2 Studiemedel år 1999 kan minskas med

209 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.

Vi anser vidare att det särskilda vuxenstudiestödet

till vissa studenter i NT-utbildning är orättvist.

Hela anslaget A 7 på drygt 539 miljoner kronor bör

därför avskaffas.

3. Anslag under utgiftsområde 15 Studiestöd

budgetåret 1999 (mom. 2)

Sofia Jonsson (c) anför:

Centerpartiet har i motion 1998/99:Fi210 föreslagit

en annan utgiftsram för utgiftsområde 15 än den som

finansutskottet nyligen har föreslagit riksdagen att

fastställa och som överensstämmer med regeringens

förslag i budgetpropositionen. Med anledning av

detta har vi valt att inte reservera oss här, men vi

vill redovisa vår inställning till utgiftsområdets

budget för 1999.

Vi vill ha en studiemedelsreform redan höstterminen

1999. Den skall bygga på att totalbeloppet minskas

till 162 % av basbeloppet per år och att

bidragsdelen ökas till 50 % av totalbeloppet.

Anslaget A 2 Studiemedel bör därför ökas med 1

miljard kronor jämfört med regeringens förslag.

4. Anslag under utgiftsområde 15 Studiestöd

budgetåret 1999 (mom. 2)

Barbro Westerholm (fp) anför:

Folkpartiet har i motion 1998/99:Fi211 föreslagit en

annan utgiftsram för utgiftsområde 15 än den som

finansutskottet nyligen har föreslagit riksdagen att

fastställa och som överensstämmer med regeringens

förslag i budgetpropositionen. Med anledning av

detta har vi valt att inte reservera oss här, men vi

vill redovisa vår inställning till utgiftsområdets

budget för 1999.

Vi föreslår under utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning att medel skall anslås för

sommaruniversitet. För studiemedel under sådana

studier vill vi öka anslaget A 2 Studiemedel inom

utgiftsområde 15 med 125 miljoner kronor. Liksom

tidigare anser vi att det särskilda

vuxenstudiestödet för vissa studenter i NT-

utbildning skall avskaffas, vilket innebär att

anslaget A 7 tas bort men att ytterligare 150

miljoner kronor bör anslås under anslaget A 2.

Kunskapslyftet har i början påverkats av ett uppdämt

behov, men i fortvarighet kan volymen bedömas ligga

25 % lägre. Vuxna som studerar på gymnasienivå bör

liksom andra grupper finansiera en del av sina

kostnader med lån, på så sätt att 20 % av beloppet

för särskilt utbildningsbidrag skall ha formen av

studielån. Dessa förändringar medför att vi anser

att anslaget A 3 Vuxenstudiestöd kan minskas med

drygt 1,3 miljarder kronor.

5. Studiemedel för kantorsutbildning (mom.

7)

Beatrice Ask, Tomas Högström och Per Bill (alla m)

anför:

Vi har erfarit att även CSN finner nuvarande ordning

vad avser studiemedel för studeranden vid berörda

kantorsutbildningar diskutabel. Det finns ingen

anledning att invänta en eventuell omläggning av

hela studiemedelssystemet för att rätta till

eventuella problem. Vi utgår från att regeringen

hanterar frågan skyndsamt.

6. Principerna för ett nytt

studiestödssystem (mom. 9)

Beatrice Ask, Lars Hjertén, Tomas Högström och Per

Bill (alla m) anför:

Eftersom regeringen tidigare har aviserat en

proposition om studiestödet under innevarande

riksmöte har vi avstått från att nu lägga fram

motioner om de grundläggande principerna för ett

nytt studiestödssystem. Vi vill dock påminna om vår

partimotion under föregående riksmöte 1997/98:Ub805,

där vi påtalade följande.

För yngre studenter på traditionell akademisk nivå

behövs ett överblickbart studielånesystem som

uppmuntrar till låg skuldsättning, snabb avbetalning

och effektiva studier. Systemet skall vara så

tydligt att studenten kan överblicka de ekonomiska

konsekvenserna och därmed se till att lån till

utbildningsinvesteringar är en rimlig affär som

lönar sig på lång sikt. I stället för att terminsvis

kvittera ut maximala studielån på en blankett bör

studenten erhålla privat ekonomisk rådgivning, som

hjälper henne eller honom att väga önskad kortsiktig

ekonomisk standard mot behovet av lån och

möjligheter till arbetsinkomster. Fribeloppet bör

höjas och begränsningen möjligen avskaffas helt.

Grundprincipen att alla lån alltid skall betalas

tillbaka skall upprätthållas, med två centrala

undantag, nämligen vid dödsfall och när låntagarens

liv av olika skäl inte leder till betalningsförmåga.

Rätten till avskrivning vid 65 års ålder skall

avskaffas.

Förslag till beslut om anslag inom

utgiftsområde 15 Studiestöd

1 000-tal kronor

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens

förslag till anslagsfördelning.

--------------------------------------------------------------------

Verksamhetsområde Utskottets

--------------------------------------------------------------------

Anslag

förslag

--------------------------------------------------------------------

------------------------------------

A Studiestöd

--------------------------------------------------------------------

1 Studiehjälp m.m. (ram) 2 104 730

--------------------------------------------------------------------

2 Studiemedel m.m. (ram) 9 956 780

--------------------------------------------------------------------

3 Vuxenstudiestöd m.m. (ram) 9 690 878

--------------------------------------------------------------------

4 Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och 65 718

vid viss föräldrautbildning i teckenspråk (ram)

--------------------------------------------------------------------

5 Bidrag till vissa studiesociala ändamål (ram) 23 534

--------------------------------------------------------------------

6 Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa 66 238

lärarutbildningar (ram)

--------------------------------------------------------------------

7 Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa 539 197

naturvetenskapliga och tekniska utbildningar (ram)

--------------------------------------------------------------------

--------------------------------------------------------------------

Summa för utgiftsområdet 22 447

075

--------------------------------------------------------------------

Förslag till anslag inom utgiftsområde 15 Studiestöd

1000-tal kronor

-------------------------------------------------------------------------------

Anslag (ram) Regeringens Oppositionspartiern

förslag

-------------------------------------------------------------------------------

m kd c fp

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

A 1 Studiehjälp m.m. 2 104 730

-------------------------------------------------------------------------------

A 2 Studiemedel m.m. 9 956 780 -209 +

000 000 000

-------------------------------------------------------------------------------

A 3 Vuxenstudiestöd m.m. 9 690 878 -1 239

603 000

-------------------------------------------------------------------------------

A 4 Bidrag till kostnader vid viss 65 718 +1 000

gymnasieutbildning och vid viss

föräldrautbildning i teckenspråk

-------------------------------------------------------------------------------

A 5 Bidrag till vissa studiesociala 23 534 +1 500

ändamål

-------------------------------------------------------------------------------

A 6 Särskilt vuxenstudiestöd till 66 238

studerande vid vissa

lärarutbildningar

-------------------------------------------------------------------------------

A 7 Särskilt vuxenstudiestöd till 539 197 -225 000 -539

studerande vid vissa 197

naturvetenskapliga och tekniska

utbildningar

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

Summa

för 22 447 075 -1 462 -748 +

utgiftsområdet 103 197

-------------------------------------------------------------------------------