Bet. 1998/99:UbU3

Utbildningsutskottets betänkande

1998/99:UBU03

Gymnasieskolan

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1998/99

UbU3

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens

proposition Gymnasieskola i utveckling - kvalitet

och likvärdighet jämte drygt 100 motionsyrkanden.

Utskottet tillstyrker i huvudsak regeringens

förslag. Samtliga motionsyrkanden avstyrks.

Detta innebär bl.a. att en ny gemensam struktur

införs för gymnasieskolans nationella och

specialutformade program. Definitionen av begreppet

gymnasiepoäng ändras. Antalet gymnasiepoäng skall

inte längre vara ett mått på den faktiska

undervisningstiden för en kurs utan i stället utgöra

ett mått på kursens studieomfattning, dvs. den

beräknade arbetsinsatsen för eleven. Samtliga

nationella och specialutformade program skall

omfatta 2 500 gymnasiepoäng. För att säkra en

miniminivå på lärarledd undervisning införs i

skollagen en bestämmelse om garanterad

undervisningstid, 2 370 timmar för program med

yrkesämnen och 2 150 timmar för övriga program, dvs.

samma nivå som nu gäller. Den nuvarande uppdelningen

av program på grenar ersätts med att vissa

inriktningar kan anges för program. Ett nytt

nationellt program - teknikprogrammet - införs

hösten 2000. Samtidigt införs en ny

lärlingsutbildning som alternativ studieväg inom

program med yrkesämnen.

Enligt utskottet bör riksdagen i tre frågor göra

tillkännagivanden till regeringen. De gäller

etappindelning av kärnämnena, lärlingsutbildning och

gymnasieexamen.

Utskottet anser att möjligheten att etappindela

kärnämnena bör prövas. Därmed kan en ökad anpassning

av undervisningen ske till elevernas individuella

förutsättningar.

Utskottet anser i likhet med regeringen att en ny

lärlingsutbildning bör införas från hösten 2000.

Frågor med anknytning till utbildningens innehåll

och struktur bör dock beredas ytterligare. Utskottet

betonar vikten av att den nya lärlingsutbildningen

blir flexibel och att erfarenheterna från den

pågående försöksverksamheten tas till vara när

innehåll och struktur slutligen fastställs.

Utskottet ställer sig i princip bakom tanken på en

gymnasieexamen. Enligt utskottets uppfattning är

emellertid frågan om hur en examen på gymnasial nivå

skall utformas inte tillräckligt utredd. Regeringen

bör efter ytterligare beredning återkomma till

riksdagen med ett utvecklat förslag.

Samtliga oppositionspartier har var för sig eller i

olika konstellationer avgivit reservationer på de

olika delarna i betänkandet. Moderaterna anser bl.a.

att det i dag inte finns ett samlat underlag om

erfarenheterna av programstrukturen. De begär

översyn av gymnasieskolans program och struktur.

Vänsterpartiet betonar bl.a. vikten av att behovet

tillgodoses av sådan teknik-utbildning som krävs i

samband med omställningen av energisystemet.

Kristdemokraterna lämnar bl.a. synpunkter på

kvaliteten på det individuella programmet i sin

reservation. Centerpartiet anser bl.a. att det

behövs en översyn i syfte att minska antalet

kärnämnen i gymnasieskolan. Folkpartiet lämnar i sin

reservation bl.a. synpunkter på hur gymnasieexamen

bör utformas. Miljöpartiet anser bl.a. att kurser i

miljökunskap bör ingå på alla inriktningar i det nya

teknikprogrammet.

Moderaterna, Kristdemokraterna och Folkpartiet

anser beträffande etapp-indelning av kärnämnena att

ytterligare steg bör tas utöver utskottsmajoritetens

förslag. Kärnämnena, främst svenska, engelska och

matematik, bör kunna läsas med olika ambitionsnivå

och takt. Kravet på att alla elever skall studera

kurser i syfte att nå högskolebehörighet bör slopas.

De lämnar också synpunkter på hur

lärlingsutbildningen bör utformas.

Vänsterpartiet och Miljöpartiet begär i en gemensam

reservation att förslaget om gymnasieexamen avslås.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1997/98:169

Gymnasieskola i utveckling - kvalitet och

likvärdighet föreslagit

1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag

om ändring i skollagen (1985:1100),

2. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår

om en examen på gymnasial nivå (avsnitt 10).

Lagförslaget återfinns som bilaga 1 till detta

betänkande.

Motionerna

Motioner med anledning av propositionen

1997/98:Ub40 av Roland Larsson (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ett effektivare

utnyttjande av de nationella resurser som redan

finns för en till specifika yrkes- och

hantverksområden bättre anpassad gymnasieutbildning.

1997/98:Ub41 av Lena Klevenås (s) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär en översyn av

gymnasiebibliotekens resurser i syfte att stärka

deras möjligheter att fungera enligt de läroplaner

som riksdagen tidigare fastställt.

1997/98:Ub43 av Andreas Carlgren m.fl. (c) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en utredning för en

förändring av kärnämnesutbudet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om tilläggsdirektiv om

att stimulera entreprenörskap som egenskap i

lärandet till Lärarutbildningskommittén,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om åtgärder för att

stimulera samverkan mellan skolan och det omgivande

samhället,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om

lärlingsutbildningen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en ändring av

skollagen så att kommunernas ansvar för uppföljning

och utvärdering förtydligas,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en

utbildningsgaranti,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en utveckling av

betygssystemet,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om möjligheten att

genomgå särskild prövning,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om rätten att

underrätta föräldrar till myndiga elever om problem

i skolan.

1997/98:Ub44 av Gunnar Goude m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av ökad

individualisering av undervisningen samt ökad

anpassning av kärnämneskurser efter inriktning vid

olika program,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en utredning med

uppdrag att föreslå former för en avveckling av

betyg i gymnasieskolan,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om utformningen av ett

nytt teknikprogram,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om inriktningen av

ämnet Idrott och hälsa,

5. att riksdagen avslår regeringens förslag om

inrättande av en gymnasieexamen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om användningen av

nationella prov.

1997/98:Ub45 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om värdegrunden,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att etiska frågor

med anknytning till skolan bör få större plats inom

forskningen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om rätt att genomföra

gymnasiestudierna på lika villkor upp till 25 års

ålder,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att kärnämnen skall

kunna indelas i etapper och läsas med olika

ambitionsnivå och i olika takt,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om högskolebehörighet,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att syo-verksamheten

behöver förstärkas,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att på sikt avveckla

timplanen,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om lärarlösa lektioner,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om integration av

kärnämnen och karaktärsämnen,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

religionskunskap som kärnämne,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om möjligheten att

läsa valbara kurser i angränsande kommuner,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om det

individuella programmet,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om utformning av

lärlingsutbildningen,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om ett

företagsinriktat program,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om APU,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

nischutbildningar av riksintresse,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

utvecklingssamtal,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om möjligheten att

utveckla sin sociala kompetens,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om betyg,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om gymnasieexamen,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om elevinflytande,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om bättre

förutsättningar för lärarna,

23. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om fristående

gymnasieskolor,

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om elever med

särskilda behov.

1998/99:Ub1 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att ingen elev skall

börja gymnasiet utan betyget "godkänt" i svenska,

engelska eller matematik,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att inte alla elever

skall behöva nå högskolebehörighet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att alltid kunna

komplettera studierna så att högskolekompetens

uppnås,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att kärnämnena mer

skall kunna profileras utifrån gymnasieprogrammens

allmänna inriktning,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ökat utrymme för

individuella inriktningar och val,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om försöksverksamhet

med sommarkurser,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om tillsättandet av en

snabbutredning för införandet av en internationellt

jämförbar gymnasieexamen,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att avklarad

gymnasieexamen skall vara en förutsättning för högre

studier,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en modern

lärlingsutbildning med yrkesexamen,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om ytterligare

åtgärder mot ogiltig frånvaro, särskilt en översyn

om gällande regler för betygssättning,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om inrättandet av

en entreprenörsutbildning,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om ökade

utvecklings- och karriärmöjligheter för lärare,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om inrättandet av

fler lektorat,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att rektor

skall vara pedagogisk ledare,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om en sexgradig

betygsskala,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om vikten av

fristående gymnasieskolor,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om utökade

möjligheter för gymnasieelever att studera

utomlands,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att

gymnasieskolor i utsatta områden skall få extra

resurser.

1998/99:Ub2 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna att prov för konkurrens- och

behörighetskomplettering av betyg skall vara

avgiftsfria i enlighet med vad som anförts i

motionen,

2. att riksdagen beslutar att 5 kap. 4 d § första

stycket lag om ändring i skollagen 1985:1100 skall

ges följande lydelse: Elever på samtliga nationella

program har rätt till minst 2 370

undervisningstimmar om 60 minuter (garanterad

undervisningstid),

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att inom ramen för

ett nytt nationellt program - teknikprogrammet -

tillgodose behovet av sådan teknikutbildning som

krävs i samband med omställningen av energisystemet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om principiella

ståndpunkter om utveckling av kärnämnesutbudet,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om vikten av att

historia tas in bland kärnämnena,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om idrottsämnnets

ställning på det individuella programmet och att

samtliga elever skall erbjudas undervisning i Idrott

och hälsa,

7. att riksdagen begär att regeringen utformar

direktiv till den arbetsgrupp som skall utreda hur

samarbetet mellan skola och arbetsliv kan utvecklas

vidare i enlighet med vad som anförts i motionen

beträffande behovet av APU-platser med hög kvalitet

och övervägande av behov av skyldighetslagstiftning,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om skolans övergripande

ansvar för lärlingsutbildningen,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att avstyrka

förslaget om gymnasieexamen,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om framtagande av

diskussionsmaterial för att underlätta och ge

struktur åt diskussionen på gymnasieskolorna om

synen på kunskap och planering av undervisningen.

Motioner från allmänna motionstiden 1998

1998/99:Ub210 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag om

frivillig examen på gymnasial nivå i enlighet med

vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen avslår regeringens förslag till

ändring av skollagen gällande lärlingsutbildning i

enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att införa fritt

skolval i gymnasieskolan,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att införa en

obligatorisk gymnasieexamen,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om

alternativa kurser och mål i kärnämnena i enlighet

med vad som anförts i motionen,

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om

färre obligatoriska kärn-ämnen i enlighet med vad

som anförts i motionen,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att avskaffa

timplanen,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en översyn av

gymnasieskolans program och struktur,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om betygssystemet,

11. att riksdagen hos regeringen begär förslag om

återinförande av rätten att pröva betyg under

gymnasietiden i enlighet med vad som anförts i

motionen,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att en elev

skall vara godkänd i alla kurser för att erhålla

grundläggande behörighet till högskolan,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om behovet av fler

lektorer,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om samverkan

mellan skola och näringsliv,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om införandet av

en modern lärlingsutbildning,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om den

arbetsplatsförlagda utbildningen,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om vidgade

förutsättningar att lägga ut utbildning på

entreprenad.

1998/99:Ub211 av Ulla-Britt Hagström (kd) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om lärlingssystem som

alternativ till flera av de ordinarie

gymnasieprogrammen.

1998/99:Ub213 av Ola Sundell (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om antalet veckotimmar i

ämnet idrott och hälsa.

1998/99:Ub223 av Tuve Skånberg och Ingrid Näslund

(kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att

ändra namnet på Industriprogrammet till

Teknikerprogrammet.

1998/99:Ub234 av Holger Gustafsson m.fl. (kd, m, c,

fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om ett

heltäckande lärlingssystem.

1998/99:Ub235 av Jarl Lander (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om gymnasieutbildning av

bussförare.

1998/99:Ub237 av Yvonne Ångström (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att öka antalet

veckotimmar i ämnet Idrott och hälsa till minst tre

på samtliga stadier i den svenska skolan.

1998/99:Ub270 av Carina Adolfsson och Lars Wegendal

(s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

distansutbildning.

1998/99:Ub271 av Elver Jonsson (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att gymnasieskolans

kursplaner inte bara skall ha allmänt hållna mål

utan att de också skall kompletteras med ett konkret

innehåll,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att ett

stimulansbidrag motsvarande skillnaden mellan

lektorslön och lärarlön skall utgå till kommun som

inrättar lektorstjänster,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att Skolverket till

kommunernas tjänst skall lämna förslag till olika

modeller för klass- och grupporganisation i

gymnasieskolans kärnämnen.

1998/99:Ub273 av Kenneth Lantz (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att naturkunskapen

skall förbli ett obligatoriskt ämne i

gymnasieskolan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att införa

nationella kursprov i ämnena kemi och fysik.

1998/99:Ub801 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari

yrkas

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om utvärdering och

förslag till förbättringar vad gäller möjligheter

för elevens val av skola och program i

gymnasieskolan,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om tillsättande av

en utredning med uppdrag att föreslå lämpliga

alternativ till nuvarande kunskapskrav och

betygssystem för gymnasieskolan,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om vikten av att

fortsätta nedtoningen av timplanens betydelse och

stärka utvecklingen av målinriktade studier efter

individuellt anpassade studieplaner och stort

elevinflytande i gymnasieskolan,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att utveckla

den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) i

gymnasieskolan.

1998/99:Kr519 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om idrottens betydelse

i skolan.

1998/99:Kr520 av Lennart Kollmats m.fl. (fp) vari

yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om vikten av idrott i

skolan.

1998/99:A214 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om utbildningsgaranti.

Utskottet

Inledning

En parlamentarisk kommitté har haft i uppdrag att

följa utvecklingen i gymnasieskolan (dir. 1994:29,

1994:128). Kommittén har lämnat två delbetänkanden,

Den nya gymnasieskolan - hur går det? (SOU 1996:1)

och Den nya gymnasieskolan - steg för steg (SOU

1997:1). Slutbetänkandet Den nya gymnasieskolan -

problem och möjligheter (SOU 1997:107) överlämnades

i augusti 1997.

I skrivelsen Utvecklingsplan för förskola, skola

och vuxenutbildning - kvalitet och likvärdighet

(skr. 1996/97:112, bet. UbU13) redovisade regeringen

sin bedömning av gymnasieskolans fortsatta

utveckling. Inom Utbildningsdepartementet tillsattes

därefter en arbetsgrupp med uppgift att fördjupa och

konkretisera den inriktning som angavs i

utvecklingsplanen. Resultatet av arbetsgruppens

arbete finns i rapporten Gymnasieskola i ständig

utveckling (Ds 1997:78). Rapporten har

remissbehandlats tillsammans med slutbetänkandet

från den nyss nämnda kommittén.

En särskild arbetsgrupp inom

Utbildningsdepartementet har haft i uppdrag att

överväga hur innehållet i det individuella

programmet kan stärkas. Gruppens arbete redovisades

i april 1998 i rapporten PRIV - en ny väg mot ett

nationellt program (Ds 1998:27). Rapporten har

remissbehandlats t.o.m. den 15 oktober 1998.

Utskottet behandlar i detta betänkande

propositionen om gymnasieskola i utveckling -

kvalitet och likvärdighet (prop. 1997/98:169),

motioner som väckts med anledning av den samt vissa

motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 1998

som rör de frågor som tas upp i propositionen.

Propositionen överlämnades till riksdagen i slutet

av maj 1998.

Propositionen i korthet

En ny gemensam struktur föreslås för gymnasieskolans

nationella och specialutformade program.

Definitionen av begreppet gymnasiepoäng ändras.

Antalet gymnasiepoäng för en kurs skall inte längre

vara ett mått på den faktiska undervisningstiden för

en kurs utan i stället utgöra ett mått på kursens

studieomfattning, dvs. den beräknade arbetsinsatsen

för eleven. Samtliga nationella och specialutformade

program föreslås omfatta 2 500 gymna-siepoäng. Den

nuvarande uppdelningen av program på grenar föreslås

bli ersatt med att vissa inriktningar kan anges för

program. Ett nytt nationellt program -

teknikprogrammet - föreslås bli infört hösten år

2000. Samtidigt införs en ny lärlingsutbildning som

alternativ studieväg inom program med yrkesämnen.

Skollagen ändras så att det tydligt framgår att det

finns möjlighet att särskilt inrikta undervisningen

på ett individuellt program mot ett nationellt eller

specialutformat program. Ämnet Idrott och hälsa

föreslås få lika stor omfattning på alla nationella

och specialutformade program.

En gymnasieexamen föreslås bli införd för de elever

som påbörjar sin utbildning på ett nationellt eller

specialutformat program läsåret 2000/01.

Bestämmelserna om nationella prov ändras så att de

nationella kursproven blir obligatoriska inför

betygssättningen i kärnämneskurserna i

svenska/svenska som andraspråk, engelska och

matematik samt i den högsta karaktärsämneskursen i

engelska och matematik på respektive program.

Gymnasieskolans struktur - poäng, m.m.

Propositionen

En ny gemensam struktur för nationella och

specialutformade program införs. Definitionen av

begreppet gymnasiepoäng ändras så att antalet

gymnasiepoäng för en kurs skall utgöra ett mått på

kursens studieomfattning. Samtliga nationella och

specialutformade program i gymnasieskolan skall

omfatta 2 500 gymnasiepoäng. På ett nationellt eller

specialutformat program skall kärnämnena omfatta 750

gymnasiepoäng. Lokalt tillägg slås samman med ramen

för individuellt val. Det poängutrymme som därmed

uppstår skall användas för kurser som eleven själv

väljer. Specialarbetet tas bort.

Regeringen framhåller att höjningen av antalet

gymnasiepoäng till 2 500 inte innebär att kraven

höjs eller att antalet undervisningstimmar bör

ändras. För att säkra en miniminivå av lärarledd

undervisning bör enligt regeringen begreppet

garanterad undervisningstid finnas kvar på samma

nivå som nu gäller, dvs. 2 370 undervisningstimmar

om 60 minuter för program med yrkesämnen och 2 150

undervisningstimmar för övriga program. En ny

paragraf med denna innebörd införs i skollagen

(5 kap. 4 d §).

Begreppet gren utgår. Specialisering inom

nationella program skall i stället göras genom val

av inriktning. Inriktningarna kan vara nationellt

eller lokalt utformade. En behörig sökande, som

söker till ett nationellt program under åberopande

av att det inom det sökta programmet anordnas en

nationellt fastställd inriktning som inte erbjuds av

hemkommunen, skall jämställas med en behörig sökande

som är hemmahörande i den kommun som anordnar

utbildningen.

Undervisningen i gymnasieskolan skall kunna läggas

ut på längre tid än tre år och efter regeringens

medgivande även på kortare tid.

Omfattningen av gymnasieskolans och den gymnasiala

vuxenutbildningens kurser bör enligt regeringen vara

50, 100, 150 eller 200 gymnasiepoäng.

Motionerna

Enligt motion 1998/99:Ub210 (m) yrkande 9 saknas i

dag ett samlat underlag om erfarenheterna av

programstrukturen i gymnasieskolan. Antalet poäng

ökas till 2 500 poäng för alla program, men man har

inte förändrat kursplanerna och höjt "ribban".

Motionärerna begär en översyn av gymnasieskolans

program och struktur. I samband med en sådan översyn

bör bl.a. frågan om huruvida gymnasieskolans

omfattning och innehåll är tillräckliga för att möta

framtidens krav belysas.

Den garanterade undervisningstiden för eleverna

skall enligt motion 1998/99:Ub2 (v) yrkande 2 vara

lika för alla elever. Motionärerna föreslår att

riksdagen beslutar att 5 kap. 4 d § första stycket

skall ges följande lydelse: Elever på samtliga

nationella program skall ha rätt till minst 2 370

undervisningstimmar om 60 minuter (garanterad

undervisningstid).

Frågan om lärarlösa lektioner tas upp i motion

1997/98:Ub45 (kd) yrkande 8. Det är inte acceptabelt

att elever på egen hand skall lära sig nytt material

enbart genom att läsa sig till det utan bearbetning

eller uppföljning. Däremot finns det skäl att ge

eleverna tid och möjlighet att tillämpa sina

kunskaper i projekt och individuella arbeten som

till viss del kan ske utan lärarens närvaro, heter

det i motionen.

Enligt motion 1998/99:Ub210 (m) yrkande 8 ger

systemet med poäng bättre förutsättningar för att

förverkliga målstyrningen av skolan. Motionärerna

anser att det är logiskt att ta steget och avskaffa

den nationella timplanen i gymnasieskolan. I motion

1997/98:Ub45 (kd) yrkande 7 framhålls att timplanen

bör avskaffas på sikt för att ge ökade

förutsättningar för individualisering och en tydlig

målstyrning av gymnasieskolan. I motion

1998/99:Ub801 (mp) yrkande 21 understryks vikten av

att fortsätta nedtoningen av timplanens betydelse

och stärka utvecklingen av målinriktade studier

efter anpassade studieplaner och stort

elevinflytande i gymnasieskolan.

Frågor med anknytning till valfrihet i

gymnasieskolan tas upp i flera motioner. Enligt

motion 1998/99:Ub210 (m) yrkande 3 är det orimligt

att elevens bostadsadress är avgörande för

antagning. I avvaktan på att en nationell skolpeng

kan införas bör möjligheterna att välja

gymnasieskola garanteras. Vidare bör rätten att

välja specialutformade program också utanför

hemkommunen garanteras. I motion 1998/99:Ub801 (mp)

yrkande 19 begärs en utvärdering och förslag till

förbättringar vad gäller elevers möjligheter till

val av skola och program. Motionärerna framhåller

bl.a. att det är svårt att få ett väl fungerande

system för det fria valet av program och skola och

att samverkan mellan kommuner kan förbättras

avsevärt. Enligt motion 1997/98:Ub45 (kd) bör det

vara möjligt att läsa valbara kurser även i

närliggande kommuner i de fall kommunikationerna

tillåter det. Motionärerna pekar på att eleverna

härigenom kan erbjudas en högre utbildningskvalitet

och att det kan vara en möjlighet för små

gymnasieskolor som har mindre utbud av egna valbara

kurser (yrk.11). I motionen betonas också vikten av

att nischutbildningar av riksintresse, t.ex. inom

hantverk, kan finnas kvar. Dessa utbildningar är

ofta kostsamma för kommunen, vilket i perioder med

knappa resurser kan innebära att de måste läggas ned

(yrk.16). Även i motion 1997/98:Ub40 (c) framhålls

risken av att små gymnasiala nischutbildningar med

inriktning mot yrkes- och hantverkskompetens av

riksintresse försvinner, om inte något görs för att

stimulera ett bättre utnyttjande av dessa resurser.

Motionären pekar på att utbildning som omfattas av

riksintag ofta är okända för eleverna. Intresset i

kommunerna för att skicka elever på utbildning i

andra kommuner är svagt.

Utskottets bedömning

Utskottet vill beträffande gymnasieskolans struktur

m.m. anföra följande.

I och med riksdagens beslut med anledning av

propositionen Växa med kunskaper - om gymnasieskolan

och vuxenutbildningen (prop. 1990/91:85, bet. UbU16,

rskr. 356) fastställdes utformningen av den

nuvarande gymnasieskolan. I propositionen framhölls

att reformen skall ses som en grund för en fortsatt

utveckling av gymnasieskolan. Vikten av att skapa

lösningar som ger förutsättningar för en fortgående

utvecklingsprocess betonades. Beslutet våren 1991 om

en reformering av gymnasieskolan har sedermera

följts upp genom flera riksdagsbeslut, bl.a. hösten

1993 om en ny läroplan och ett nytt betygssystem.

Det moderna samhället kännetecknas av

internationalisering och av en förändringstakt inom

alla sektorer som aldrig har varit högre. Det finns

inga indikationer på att utvecklingstakten kommer

att minska. Tvärtom pekar alla tecken på att

framtiden kommer att innebära att individen får

uppleva allt tätare förändringar. En bred

kunskapsbas är det viktigaste verktyget för att man

skall kunna hantera en föränderlig verklighet. En

bristfällig utbildning riskerar att bli ett allt

större handikapp. Det gäller inte bara i arbetslivet

utan även i samhällslivet i övrigt.

Utskottet anser i likhet med regeringen att en

modern gymnasieskola skall vara uppbyggd efter

dagens behov och vara så konstruerad att den är

flexibel och framtidsinriktad. Eleverna skall

utifrån sina framtidsplaner och intressen kunna

välja inriktning och kurser. Det bör finnas

likvärdiga valmöjligheter inom de olika nationella

programmen. Det bör också vara möjligt för en elev

att byta studieinriktning i gymnasieskolan eller

senare i gymnasial vuxenutbildning. De nationella

programmens uppbyggnad bör vara lätta att

överblicka. Utskottet tillstyrker därför regeringens

förslag om införande av en gemensam struktur för

nationella och specialutformade program. Utskottet

tillstyrker likaså att definitionen av begreppet

gymnasiepoäng ändras så att antalet gymnasiepoäng

för en kurs i större utsträckning än nu anger

kursens studieomfattning och elevernas beräknade

arbetsinsats och inte är ett mått på det antal

lektioner som erbjuds eleverna. Samtliga nationella

och specialutformade program skall omfatta 2 500

gymnasiepoäng, varav 750 gymnasiepoäng avser

kärnämnen, 1 450 gymnasiepoäng karaktärsämnen och

300 gymnasiepoäng individuella val. Detta anges i en

poängplan i regeringens förslag till ny bilaga 2

till skollagen. Förslaget, som utskottet i princip

ställer sig bakom, innebär särskilt stora

förändringar för det naturvetenskapliga och det

samhällsvetenskapliga programmet. Det innebär bl.a.

en uppluckring av den fasta ämnesstrukturen vilket

ger eleverna större valmöjligheter. Dessa program

ger för närvarande, jämfört med andra program, minst

möjlighet till val av kurser. Utskottet vill i

sammanhanget betona vikten av att dessa program

utformas så att de ger behörighet till studier vid

högskolan i lika stor omfattning som i dag.

Utskottet delar regeringens uppfattning att

begreppet inriktning bör ersätta det nuvarande

begreppet gren. Regeringen gör den bedömningen att

antalet inriktningar kommer att bli något större än

nuvarande antal grenar. Utskottet har inte anledning

att göra någon annan bedömning.

Specialisering inom nationella program bör således

göras genom val av inriktning. Inriktningarna skall,

i likhet med vad som gäller i dag för grenarna, vara

nationellt eller lokalt fastställda. Utskottet anser

i likhet med regeringen att en elevs möjlighet att

komma in på en nationell inriktning bör jämställas

med vad som i dag gäller för nationell gren. Detta

innebär att en behörig sökande, som söker till ett

nationellt program under åberopande av att det inom

det sökta programmet finns en nationellt fastställd

inriktning som inte erbjuds av hemkommunen, skall

jämställas med en behörig sökande som är

hemmahörande i den kommun som anordnar utbildningen.

Dagens system med riksrekryterande lokala grenar

blir i stället riksrekryterande inriktningar.

Utskottet tillstyrker också regeringens förslag att

undervisningen i gymnasieskolan skall kunna läggas

ut på längre tid än tre år och efter regeringens

bemyndigande även på kortare tid.

Sammanfattningsvis anser utskottet beträffande

gymnasieskolans struktur m.m. att riksdagen bör

bifalla regeringens förslag i nu berörda delar och

godkänna vad utskottet har förordat. Utskottet

återkommer i det följande till de motsvarande

förslagen till lagbestämmelser.

När det gäller förslaget om en översyn av

gymnasieskolans program och struktur konstaterar

utskottet att en översyn av de nationella

styrdokumenten för närvarande pågår. Avsikten är

bl.a. att stärka programmålens betydelse i syfte att

tydliggöra varje nationellt programs inriktning och

profil. Skolverket har vidare i november 1998

redovisat ett uppdrag från regeringen om bl.a.

gemensam programstruktur för samtliga program.

Enligt vad utskottet erfarit avser regeringen att,

på grundval av riksdagens beslut med anledning av

den nu aktuella propositionen, ge Skolverket ett

förnyat uppdrag beträffande bl.a. nya programmål.

Utskottet förutsätter att det i samband därmed

tydligt framgår vilka krav regeringen ställer på

programmålens beskrivning av programmets ämnen och

deras omfattning. Det pågår, vill utskottet notera i

sammanhanget, inom Skolverket ett arbete med en

översyn av gymnasieskolans kursplaner. Utskottet

föreslår att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub210

yrkande 9.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att i en

ny paragraf i skollagen (5 kap. 4 d §) säkra en

minsta garanterad undervisningstid för eleverna,

2 370 undervisningstimmar för program med yrkesämnen

och 2 150 för övriga program, dvs. samma nivå som nu

gäller. Utskottet avstyrker därmed yrkande 2 i

motion 1998/99:Ub2 om att alla elever skall ha rätt

till 2 370 undervisningstimmar. Utskottet vill peka

på att en generell höjning av antalet garanterade

undervisningstimmar utöver vad som gäller i dag

medför ökade kostnader för kommunerna. Utskottet

vill dock betona att det som föreskrivs är en minsta

tid som skall erbjudas eleverna sammanlagt för

respektive program. Hur undervisningstiden fördelas

på ämnen och kurser ansvarar skolhuvudmannen för.

Elever behöver olika lång tid för att nå

utbildningsmålen i kurserna. Utskottet vill

understryka att alla elever bör ges möjlighet att

bli minst godkända i de kurser som ingår i

programmet.

Utskottet delar regeringens uppfattning och den

uppfattning som framförs i motion 1997/98:Ub45

beträffande lärarlösa lektioner. Regeringen menar

att undervisning är ett arbete som planeras av

lärare och elever tillsammans och som eleverna

genomför under lärares ledning (prop. s. 29).

Utskottet vill starkt betona att något som s.k.

lärarlösa lektioner inte kan betraktas som

undervisning. Utskottet noterar att regeringen avser

att se över gymnasieförordningen i syfte att

klargöra elevernas rätt till undervisning och

föreskriva krav på lärarledd undervisning. Utskottet

anser att yrkandet mot denna bakgrund är

tillgodosett och därför bör avslås.

När det gäller yrkandena om att på sikt avskaffa

timplanen noterar utskottet att regeringens förslag

i propositionen innebär att de nuvarande riktvärdena

för utbildningens omfattning i timmar om 60 minuter

för ämnen överges i och med införandet av en ny

definition av begreppet gymnasiepoäng och den mycket

generella poängplan, gemensam för de nationella och

specialutformade programmen, som föreslås.

Poängtalet för respektive ämne är således inte ett

riktvärde på antalet lektioner i ämnet. Det enda

som i formell mening läggs fast centralt i fråga om

lektioner är en garanterad totaltid på 2 150

respektive 2 370 undervisningstimmar. Skolorna

kommer att ha stor frihet att disponera tiden. Hur

många undervisningstimmar som bör läggas på en kurs

för att en viss grupp elever skall uppnå

kunskapsmålen måste bedömas utifrån lokala

förhållanden och förutsättningar. Inget hindrar dock

från att man lokalt utgår från den fördelning av

undervisningstimmar som gäller i dag samt de

erfarenheter som detta givit. Enligt utskottets

uppfattning är syftet med yrkandena i huvudsak

tillgodosett varför de bör avslås av riksdagen.

Utskottet avstyrker således motionerna 1997/98:Ub45

yrkande 7, 1998/99:Ub210 yrkande 8 och 1998/99:Ub801

yrkande 21.

Regeringen har inte förslagit några förändringar i

sak beträffande elevers möjligheter att välja

utbildning i gymnasieskolan. De ändringar som

föreslås i skollagen och vilkas motiv utskottet i

det föregående har ställt sig bakom är ändringar

huvudsakligen till följd av att begreppet gren på

program ersätts av inriktning. Såsom redan framgått

kommer en elev även fortsättningsvis att ha rätt

till utbildning i en annan kommun om en nationellt

fastställd inriktning inte erbjuds av den egna

kommunen. Det innebär också att det även

fortsättningsvis kommer att finnas riksrekryterande

utbildningar av olika slag, t.ex. inom små

hantverksområden av riksintresse. Regler om

riksrekryterande utbildningar finns i 2 kap.

gymnasieförordningen (SFS 1992:394) samt i bilaga 2

och 3 till förordningen. Vidare anges i Skolverkets

föreskrifter vilka idrottsutbildningar som är

riksrekryterande (SKOLFS 1995:63, ändr. SKOL-FS

1998:24). Utskottet kan konstatera att ett stort

antal utbildningar i dag är riksrekryterande och att

regeringen inte har redovisat några förslag till

förändringar härvidlag. I sammanhanget vill

utskottet även peka på att vissa kostsamma

riksrekryterande utbildningar har ett särskilt

statligt verksamhetsstöd ur anslaget A 11 Bidrag

till driften av viss verksamhet motsvarande

grundskola och gymnasieskola. Utskottet anser att

riksdagen med hänvisning till det anförda bör avslå

motionerna 1997/98:Ub40, 1997/98:Ub45 yrkandena 11

och 16, 1998/99:Ub210 yrkande 3 och 1998/99:Ub801

yrkande 19.

Programutbudet

Ett nytt nationellt program - teknikprogrammet, m.m.

Propositionen

Regeringen föreslår att ett nytt nationellt program

- teknikprogrammet - införs från hösten år 2000.

Programmet bör kunna ha flera och varierande

inriktningar. Regeringen anser att ett tekniskt

program bör kunna erbjuda inriktningar som

förbereder för såväl eftergymnasiala studier inom

främst det tekniska området som för olika

teknikinriktade arbetsuppgifter. Det tekniska

programmets struktur bör enligt regeringen ha samma

uppbyggnad som föreslås för övriga program. I

programmet bör 40-50 % av karaktärsämnesblocket

bestå av kurser i matematik, fysik, kemi och

tekniska ämnen som är gemensamma för alla som går på

programmet. Resterande del av karaktärs-ämnesblocket

bör utgöras av valbara tekniska inriktningar. Det

skall också finnas möjlighet att inom blocket läsa

de kurser i matematik, fysik m.m. som krävs för

särskild behörighet exempelvis till

civilingenjörsutbildningar.

Motionerna

I motion 1998/99:Ub2 (v) yrkande 3 anförs att

behovet av sådan teknikutbildning som krävs i

samband med omställningen av energisystemet bör

tillgodoses vid utformningen av ett nytt

teknikprogram. Hit hör sådan teknik som hör samman

med effektivare energianvändning och

energiproduktion från förnybara energikällor. Enligt

motion 1997/98:Ub44 (mp) yrkande 3 är det viktigt

att teknikprogrammet förutom de tekniska

specialiseringarna och de ordinarie kärnämnena

innehåller kurser i miljökunskap på alla

inriktningar.

Enligt motion 1998/99:Ub223 (kd) bör

industriprogrammets namn ändras till

teknikerprogrammet. Motionärerna pekar på att

antalet sökande till industriprogrammet är litet och

att det skulle vara värdefullt om själva

beteckningen på programmet blev mer rättvisande och

positiv.

I motionerna 1997/98:Ub45 (kd) yrkande 14 och

1998/99:Ub1 (fp) yrkande 12 föreslås ett

företagarprogram i gymnasieskolan. I det först

nämnda yrkandet framhålls att entreprenörskap och

företagaranda alltför sällan uppmuntras i

undervisningen. Ett företagsinriktat program bör

framför allt inriktas på samarbete med små och

medelstora företag inom samhällets alla sektorer. I

det andra yrkandet föreslås bl.a. att det i ett

sådant företagarprogram, förutom kärnämnen som

svenska, engelska och matematik, bör ingå ämnen som

redovisning, affärsjuridik, marknadsföring etc.

Enligt motion 1997/98:Ub43 (c) yrkande 2 bör

pedagogiken utvecklas för att stimulera

entreprenörskap i undervisningen. Detta bör bl.a.

leda till förändringar i lärarutbildningen.

Lärarutbildningskommittén bör därför få

tilläggsdirektiv om detta.

En ny bredare bussförarutbildning behövs i

gymnasieskolan enligt förslag i motion 1998/99:Ub235

(s). Utbildningen bör förutom den traditionella

fordons- och förarutbildningen också ge kunskaper om

entreprenörskap, företagsekonomiska principer och

begrepp som är relevanta för bussföretag.

Enligt motion 1998/99:Ub1 (fp) yrkande 5 bör alla

elever ges ökad möjlighet att själva sätta samman

kurser till ett eget personligt program. Utöver de

obligatoriska kärnämnena bör eleven få välja kurser

tämligen fritt.

Utskottets bedömning

Utskottet anser i likhet med regeringen att ett nytt

nationellt program - teknikprogrammet - bör införas

från hösten 2000. Utskottet föreslår att riksdagen

godkänner regeringens förslag till lag om ändring i

skollagen såvitt avser bilaga 1. En teknisk

utbildning på gymnasienivå bör förbereda för

fortsatt utbildning inom teknikområdet och/eller för

arbetslivet. Ett tekniskt program bör i större

utsträckning än nuvarande teknisk gren på

naturvetenskapsprogrammet kunna stimulera elevernas

intresse för teknik och teknisk utveckling. Ett

tekniskt program bör också kunna bidra till en

ökning av andelen elever inom området naturvetenskap

och teknik.

När det gäller utformningen av teknikprogrammet

anser utskottet i likhet med regeringen att

programmet bör kunna ha flera och varierande

inriktningar. Genom en sådan konstruktion ges

förutsättningar att tillgodose behovet av

framtidsinriktade utbildningar. Det är angeläget att

det inom programmet - förutom klassiskt tekniska

inriktningar, vilka i dag delvis täcks av program

som industriprogrammet, elprogrammet och

fordonsprogrammet - finns inriktningar mot nya

teknologiska områden t.ex. miljö och energi. Det

ankommer på regeringen att besluta om vilka

nationella inriktningar som skall finnas på

respektive program. Det bör finnas möjlighet till

ett lokalt inflytande och att genom en lokal

inriktning tillgodose lokala eller regionala behov.

Med hänvisning till vad utskottet anfört avstyrks

motionerna 1997/98:Ub44 yrkande 3 och 1998/99:Ub2

yrkande 3.

Utskottet, som således tillstyrker att ett

nationellt teknikprogram införs, avstyrker förslaget

i motion 1998/99:Ub223 om ändring av namnet på

industriprogrammet till teknikerprogrammet.

Utskottet vill med anledning av motion 1997/98:Ub43

yrkande 2 om entreprenörskap i undervisningen anföra

följande.

De snabba förändringarna i omvärlden ställer stora

krav på individernas förmåga till omställning,

förnyelse och utveckling. Förmåga att lösa problem,

initiativförmåga och förmåga att vara flexibel och

kreativ samt självtillit är viktiga egenskaper för

alla individer, inte bara för blivande företagare

och entreprenörer. Utskottet konstaterar att

samtliga läroplaner tar upp dessa aspekter. I den

nyligen fastställda läroplanen för förskolan (Lpfö

98) anges under avsnittet Förskolans uppdrag bl.a.

att de vuxna skall ge barnen stöd i att utveckla

tillit och självförtroende. Barnens nyfikenhet,

företagsamhet och intressen skall uppmuntras och

deras vilja och lust att lära skall stimuleras.

Detta följs sedan av liknande formuleringar i

läroplanerna för det obligatoriska skolväsendet,

förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94)

respektive för de frivilliga skolformerna (Lpf 94).

Läroplanerna slår också fast att skolan skall

samverka med arbetslivet och närsamhället i övrigt.

Utskottet vill betona skolans betydelse för att

lägga grunden till ett positivt förhållningssätt när

det gäller entreprenörskap och företagsamhet. Enligt

utskottets uppfattning är det primärt inte fråga om

att utbilda blivande företagare i skolan utan

snarare att stimulera initiativförmåga och

kreativitet hos eleverna. Detta bör t.ex. komma till

uttryck i skolans arbetssätt och arbetsformer.

Utskottet vill också peka på att

Lärarutbildningskommittén (dir. 1997:54, 1998:47)

inom kort kommer att lämna sina förslag. Med

hänvisning till vad utskottet har anfört avstyrks

motion 1997/98:Ub43 yrkande 2.

Utskottet avstyrker med hänvisning till det nyss

anförda även förslagen i motionerna 1997/98:Ub45

yrkande 14 och 1998/99:Ub1 yrkande 12 om införande

av ett företagarprogram i gymnasieskolan. Utskottet

vill därutöver tillägga att arbetslivs- och

företagarfrågor berörs i programmålen för flera

program och i flera kursplaner. Det anges t.ex. i

programmålen för hantverksprogrammet att eleverna

skall ha sådana grundläggande kunskaper i

företagsekonomi, marknadsföring och lagstiftning som

är relevanta för mindre företag. Det finns inom

gymnasieskolan redan nu också ett betydande utrymme

för flexibla lösningar på lokal nivå, vilket många

kommuner har utnyttjat, inte minst genom att anordna

olika former av företagarutbildning. Utskottet vill

också peka på att ett projekt - Entreprenörskap som

utbildningsmål - har startats på initiativ av

Nordiska ministerrådet för perioden 1997-2000.

Projektet skall genomföras inom ett nätverk mellan

grund- och gymnasieskolor.

Beträffande förslaget i motion 1998/99:Ub235 om

införande av en bredare bussförarutbildning i

gymnasieskolan vill utskottet erinra om att det för

bussförarutbildning krävs att eleven har fyllt 20 år

vilket hindrar en sådan utbildning i gymnasieskolan.

Däremot finns det en påbyggnadsutbildning i komvux:

Persontransporter med buss (SKOLFS 1995:30). Som

förkunskaps-krav till denna utbildning gäller,

förutom ålderskravet på fyllda 20 år, fullföljd

gymnasieutbildning på nationellt eller

specialutformat program innefattande kursen Tunga

fordon - grundkurs, eller motsvarande kunskaper,

samt innehav av körkortsbehörighet av minst klass B.

Kursen Tunga fordon ges inom fordonsprogrammet. I

programmålen till detta program anges bl.a. att

eleverna skall ha kunskaper om sådana

företagsekonomiska principer och begrepp som är

relevanta för företag i branschen. Utskottet

hänvisar även till vad som sagts i det föregående

beträffande bl.a. vikten av att skolan lägger

grunden till ett positivt förhållningssätt när det

gäller entreprenörskap och företagsamhet. Riksdagen

bör avslå motionen med hänvisning till vad utskottet

har anfört.

Beträffande yrkande 5 i motion 1998/99:Ub1 om att

alla elever bör ges ökad möjlighet att själva sätta

samman kurser till ett eget personligt program vill

utskottet erinra om de regler som gäller för

specialutformade program (skollagen 5 kap. 4 a och

13 §§ samt gymnasieförordningen 2 kap. 18 §). Ett

specialutformat program skall i fråga om

utbildningens nivå motsvara ett nationellt program.

Det kan utformas individuellt för en elev eller

gemensamt för en grupp elever. Programmet består av

kurser som kan förekomma på nationella program och

specialarbete. Alla specialutformade program skall

innehålla kärnämnena. Utskottet konstaterar att det

inom ramen för gällande regler finns möjligheter att

sätta samman ett eget personligt program. Utskottet

anser att yrkandet därmed är tillgodosett, varför

det bör avslås.

Det individuella programmet

Propositionen

Regeringen föreslår att 5 kap. 4 b § skollagen

ändras så att det tydligt framgår att det är möjligt

att särskilt inrikta undervisningen inom ett

individuellt program mot ett nationellt eller

specialutformat program. Syftet är att stimulera

utvecklingen av det individuella programmet och

markera att programinriktade alternativ bör erbjudas

eleverna.

Det individuella programmet bör enligt regeringen

utvecklas kvalitativt för att öka andelen elever som

går vidare till och fullföljer ett nationellt eller

specialutformat program. Kommunerna bör därför

erbjuda elever programinriktade, sökbara studievägar

inom ramen för det individuella programmet.

Motionerna

Enligt motion 1997/98:Ub45 (kd) yrkande 12 måste

kvaliteten på det individuella programmet bli

jämnare. För att minska antalet elever på programmet

krävs framför allt stora satsningar inom grundskolan

för att där höja utbildningskvaliteten. Elever i

grundskolan måste också få en bättre insyn i

gymnasieskolans organisation och programutbud.

Motionärerna anser att det krävs en utökad

syofunktion.

I motion 1998/99:Ub1 (fp) yrkande 1 tas frågan upp

om behörighet till gymnasieskolan. Motionärerna

anser att ingen elev skall få börja gymnasieskolan

utan betyget "godkänt" i svenska, engelska eller

matematik. Elevernas kunskapsbrister är mycket

omfattande när de lämnar grundskolan. Åtgärder i

syfte att ge alla grundskoleelever goda baskunskaper

måste komma tidigt i grundskolans årskurser.

Utskottets bedömning

Nästan alla elever (98 %) som slutade grundskolan

våren 1997 gick i gymnasieskolan (inklusive

individuellt program) hösten 1997. Om det

individuella programmet inte räknas med var

övergången något lägre (92 %). För behörighet till

nationella och specialutformade program gäller

fr.o.m. den 1 juli 1998 slutförd sista årskurs i

grundskolan och godkända betyg i svenska alternativt

svenska som andraspråk, engelska och matematik.

Avsikten med de nya bestämmelserna är att de elever

som börjar ett nationellt program skall ha de

basfärdigheter som är en förutsättning för att klara

studierna i gymnasieskolan. Enligt vad utskottet har

inhämtat tyder preliminära siffror från hösten 1998

på att övergången till individuella program är ca 3

procentenheter högre än året innan. Cirka 91 % av

eleverna som lämnade grundskolan våren 1998 var

behöriga till gymnasieskolans nationella och

specialutformade program.

Huvudsyftet med det individuella programmet är att

förbereda eleverna för studier på ett nationellt

eller specialutformat program. Inte minst mot

bakgrund av de nya behörighetsbestämmelserna är det

viktigt att det individuella programmet utvecklas

kvalitativt för att ge bättre förutsättningar för

alla elever att gå vidare till och fullfölja ett

nationellt eller specialutformat program. Utskottet

delar regeringens uppfattning att en utveckling av

det individuella programmet är en av gymnasieskolans

verkliga utmaningar för att kunna nå målet att alla

ungdomar skall skaffa sig en gymnasieutbildning. Det

är viktigt att alla elever får möjlighet och

förutsättningar att fullfölja sina gymnasiestudier,

även om det tar längre tid för en del elever. Elever

som saknar behörighet eller har andra särskilda skäl

bör erbjudas sökbara, programinriktade studievägar

inom det individuella programmet. Detta är möjligt

redan med nuvarande bestämmelser i skollagen. Det

finns dock skäl att detta tydligare än i dag framgår

av bestämmelserna. Utskottet tillstyrker således

regeringens förslag till lag om ändring i skollagen

såvitt avser 5 kap. 4 b §.

Utskottet vill i likhet med vad som anförts i

motion 1997/98:Ub45 yrkande 12 betona vikten av

kvaliteten på det individuella programmet. Det är

angeläget att det sker en utveckling och en

förnyelse av programmet och att eleverna erbjuds

alternativ inom programmet som upplevs som

meningsfulla och framtidsinriktade. Genom att stärka

det individuella programmets koppling till de

nationella programmen bör en kvalitetshöjning kunna

åstadkommas. Utskottet anser det mycket angeläget

att öka andelen elever som går vidare till ett

nationellt eller specialutformat program. Genom

samhällsutvecklingen och förändringarna i

arbetslivet är det nödvändigt för individen att

skaffa sig en gymnasieutbildning, som ger bredd och

fördjupning, både för personlig utveckling och för

att kunna hävda sig i ett framtida samhälls- och

arbetsliv.

Utskottet vill samtidigt betona att det är

grundskolans uppgift framför allt att lägga grunden

för ett livslångt lärande och ett aktivt deltagande

i samhällslivet. Genom bl.a. det nya betygssystemet

och de nya behörighetsreglerna till gymnasieskolan

synliggörs skolans ansvar för att alla elever

verkligen ges möjligheter att nå målen i

grundskolan. Utskottet har tidigare vid flera

tillfällen framhållit kommunernas ansvar för att

sätta in åtgärder för de elever som har svårigheter.

Utskottet vill än en gång understryka vikten av att

så sker.

Utskottet noterar till sist att Skolverket enligt

regleringsbrev för budgetåret 1999 har fått nya

uppdrag inom det aktuella området. Skolverket skall

under en treårsperiod särskilt följa vilka

konsekvenser de nya behörighetsreglerna till

gymnasieskolan har fått, hur verksamheten i

grundskolan har påverkats, hur kommunerna har följt

upp elever som inte klarat behörighetsreglerna,

omfattningen vad gäller antalet elever med

ofullständigt slutbetyg samt vad eleverna erbjudits

för alternativa studier t.ex. inom ramen för det

individuella programmet. Uppdraget skall redovisas

den 15 augusti varje år. Skolverket skall också

följa elevströmmarna till och från samt inom

gymnasieskolan. Skolverket skall undersöka hur stor

andel av eleverna, fördelade på program, som

fullföljer sin utbildning på nationella respektive

specialutformade program inom tre, fyra och fem år.

Verket skall ägna uppmärksamhet åt i vilken

utsträckning elever som går vidare till ett

individuellt program klarar av att fullfölja studier

på ett nationellt eller specialutformat program.

Uppdraget skall redovisas senast den 15 augusti

1999.

Med hänvisning till vad utskottet har anfört

avstyrks motion 1997/98:Ub45 yrkande 12 om

kvaliteten på det individuella programmet.

Utskottet avstyrker även motion 1998/99:Ub1 yrkande

1 om behörighet till gymnasieskolan med samma

motivering.

Kärnämnena

Kärnämnesutbudet, m.m.

Propositionen

I den senaste utvecklingsplanen (skr. 1996/97:112)

konstaterade regeringen bl.a. att kärnämnena

religionskunskap, naturkunskap och estetisk

verksamhet har en ringa omfattning (30

gymnasiepoäng) i förhållande till mycket ambitiösa

kunskapsmål. Regeringen pekade på att korta kurser

innebär onödig splittring och små möjligheter för

eleverna att se helheter och samband. I rapporten

Gymnasieskola i ständig utveckling presenterades tre

alternativa förslag till förändringar i

kärnämnesutbudet. Remissbehandlingen av dessa

förslag visade en mycket splittrad opinion. Enligt

regeringens uppfattning bör frågan om de små

kärnämnenas innehåll och struktur beredas

ytterligare. Regeringen föreslår därför ingen

förändring av kärnämnesutbudet.

Motionerna

I flera motioner tas frågor upp med anknytning till

kärnämnesutbudet. Enligt motion 1998/99:Ub210 (m)

yrkande 7 bör antalet kärnämnen begränsas till

svenska, engelska, matematik, samhällskunskap samt

idrott och hälsa. De ämnen som inte längre är

obligatoriska skall ingå som karaktärsämnen i

nationella program, men omfattningen av dem skall

kunna variera i respektive program. I motion

1997/98:Ub43 (c) yrkande 1 begärs en utredning om en

förändring i kärnämnesutbudet. Syftet med en sådan

översyn bör enligt motionärerna vara att minska

antalet kärnämnen och att en starkare betoning görs

av de kunskaper som är nödvändiga för alla i

samhället. Kärnämnena skall även fortsättningsvis

vara obligatoriska i alla nationella program. Detta

innebär att alla som går ut ett nationellt program

även framgent bör ha allmän behörighet till

högskolestudier. Enligt motion 1998/99:Ub2 (v) bör

intentionerna i det fortsatta beredningsarbetet av

de små kärnämnenas struktur och innehåll vara att

underlätta och understödja samarbete mellan kärn-

ämnen och karaktärsämnen, att eleverna ges möjlighet

att bearbeta de existentiella frågorna, att utrymme

finns för skapande verksamheter och att arbetet i

skolan utgår från, tillvaratar och respekterar

elevernas egna erfarenheter och upplevelser (yrk.

4). Motionärerna anser att ämnet historia bör tas

med bland kärnämnena (yrk. 5). I motion 1997/98:Ub45

(kd) yrkande 10 betonas vikten av att

religionskunskap även fortsättningsvis är ett

kärnämne. Enligt motion 1998/99:Ub273 (kd) yrkande 1

är det viktigt att även fortsättningsvis slå vakt om

ämnet naturkunskap som bör förbli ett obligatoriskt

ämne i gymnasieskolan.

Förslag med anknytning till en etappindelning av

kärnämnena finns i flera motioner. I motion

1998/99:Ub210 (m) yrkande 6 föreslås att alternativa

kärnämneskurser införs där målen sätts lägre. De

skall inte ge behörighet till högre utbildning.

Elever som väljer alternativa kurser skall kunna

komplettera och läsa in högskolebehörighet senare.

Enligt motion 1998/99:Ub1 (fp) skall inte alla

elever i gymnasieskolan behöva nå högskolebehörighet

(yrk. 2). Motionärerna framhåller att det är viktigt

att elever som inte väljer utbildning som ger

högskolebehörighet alltid skall ha möjlighet att

senare komplettera sina studier till sådan

behörighet (yrk. 3). De mer omfattande kärnämnena

bör kunna delas in i etapper. Eleverna bör kunna

läsa kurser med olika ambitionsnivå och takt.

Kärnämnena bör profileras mer med utgångspunkt i

programmets allmänna inriktning (yrk. 4).

I motion 1997/98:Ub45 (kd) anförs att kärnämnena,

främst svenska, engelska och matematik, bör delas in

i etapper så att eleverna kan läsa kurserna med

olika ambitionsnivå och i olika takt (yrk. 4).

Motionärerna anser att kravet att alla program skall

leda till högskolebehörighet är orimligt. Alla

ungdomar som vill fortsätta med högskolestudier kan

inte beredas plats i högskolan. Alla elever

eftersträvar inte ens att gå vidare till högskola

(yrk. 5). Motionärerna förordar att kärnämnena i

ökad omfattning bör studeras integrerat med

karaktärsämnena. Det leder till ett helhetstänkande

som underlättar studierna och kan bidra till att öka

intresset för kärnämnena, heter det i motionen (yrk.

9). En ökad individualisering av undervisningen och

en ökad anpassning av kärnämneskurserna efter

inriktning av program föreslås i motion 1997/98:Ub44

(mp) yrkande 1. Motionärerna anser bl.a. att den

individuella studietiden skall kunna variera

betydligt friare på både enskilda kurser och hela

program. Enligt motion 1998/99:Ub271 (fp) yrkande 3

bör Skolverket ge förslag till kommunerna om olika

modeller för klass- och grupporganisation i

kärnämnena. Motionären anser att det är en utopi att

kräva att alla individer skall kunna uppfylla de

krav som ställs i kärnämnena.

Utskottets bedömning

Någon ändring av kärnämnesutbudet föreslås inte i

propositionen. Regeringen har redovisat sin avsikt

att ytterligare bereda frågan om de små kärnämnenas

- religionskunskap, naturkunskap och estetisk

verksamhet - innehåll och struktur. Det ankommer på

riksdagen att besluta om kärnämnen i gymnasieskolan.

Enligt utskottets uppfattning bör dock riksdagen

inte föregripa regeringens fortsatta beredning av

denna fråga genom uttalande om hur många och vilka

ämnen som fortsättningsvis skall ingå i

kärnämnesutbudet.

Utskottet vill dock med anledning av yrkandet att

ämnet historia bör tas med bland kärnämnena betona

vikten av att eleverna får kunskaper i historia.

Detta har också uttryckts i gällande läroplan (Lpf

94). Där anges bl.a. att undervisningen skall ge ett

historiskt perspektiv, som bl.a. låter eleverna

utveckla beredskapen inför framtiden, förståelsen

för kunskapers relativitet och förmågan till

dynamiskt tänkande. Det anges också i kursplanen för

kärnämnet samhällskunskap bl.a. att eleverna skall

kunna sätta in utvecklingen av det svenska samhället

i ett globalt perspektiv såväl i nutid som i

historisk belysning. Eleverna skall efter

genomgången kurs kunna lägga historiska perspektiv

på den ekonomiska, politiska och sociala

utvecklingen. Utskottet förutsätter att det

historiska perspektivet i ämnet inte försvagas i

samband med revidering av kursplanen i ämnet.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionerna

1997/98:Ub43 yrkande 1, 1998/98:Ub45 yrkande 10,

1998/99:Ub2 yrkandena 4 och 5, 1998/99:

Ub210 yrkande 7 och 1998/99:Ub273 yrkande 1.

När det gäller etappindelning m.m. av kärnämnena

vill utskottet anföra följande.

Gymnasiereformen har kritiserats framför allt för

de för alla nationella och specialutformade program

gemensamma kärnämnena. Utskottet vill dock påminna

om att tillkomsten av kärnämnena, gemensamma för

alla utbildningar i gymnasieskolan, innebar en

markant höjning av de utbildningspolitiska

ambitionerna och är ett av fundamenten i

gymnasiereformen. Denna ambitionshöjning gjordes för

att svara mot höga krav i arbets- och samhällsliv.

Utskottet anser att den gymnasiala utbildningen även

fortsättningsvis måste ha en hög ambitionsnivå. Det

är därför av största vikt att frågan löses om hur en

större andel av eleverna kan nå målen i kärnämnena

utan att kraven sänks. Den absolut största delen av

eleverna (ca 93 %) i gymnasieskolan når godkända

resultat i kärnämneskurserna. En stor andel av de

elever som fått betyget Icke godkänd i något av de

tre kärnämnena matematik, engelska och svenska

studerar på vissa program med yrkesämnen.

Det ställs mycket höga krav på lärarna för att de

skall kunna ge en undervisning i kärnämnena så att

alla elever når ett godkänt betyg. Utskottet anser

att det därtill nu krävs särskilda åtgärder för att

åstadkomma en positiv utveckling av arbetssätt och

undervisning i kärnämnena. En omarbetning av

kursplanerna bör ske så att respektive programs

karaktär får större genomslag i själva

undervisningen. Beskrivningen av kursmålen för

kärnämnena bör stödja samverkan med karaktärsämnena.

Utskottet anser vidare att möjligheten att

etappindela kärnämnena bör prövas. En etappindelning

av kärnämnena kan t.ex. medge att eleverna inte

behöver slutföra hela kärnämneskursen i början av

gymnasiestudierna. Studierna i kärnämnet skulle i

stället kunna bedrivas under hela gymnasietiden.

Därigenom skulle - som utskottet ser det - en större

möjlighet öppnas att knyta undervisningen i

kärnämnet närmare undervisningen i karaktärsämnena

under en längre tid. Det innebär också enligt

utskottets uppfattning att möjligheterna att

individualisera undervisningen blir större. Behovet

av förändringar gäller särskilt kursplanerna i

svenska, matematik och engelska.

Vad utskottet nu har anfört om att möjligheterna

bör prövas för en etapp-indelning av kärnämnena och

ökad anpassning av undervisningen till elevernas

individuella förutsättningar bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna. Utskottet föreslår

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub44 yrkande

1, 1997/98:Ub45 yrkandena 4, 5 och 9, 1998/99:Ub1

yrkandena 2, 3 och 4, 1998/99:Ub210 yrkande 6 och

1998/99:Ub271 yrkande 3.

Idrott och hälsa

Propositionen

Kärnämnet idrott och hälsa omfattar 100

gymnasiepoäng i regeringens förslag till gemensam

struktur för alla nationella program.

Motionerna

Frågan om idrottsämnets ställning på det

individuella programmet tas upp i motion 1998/99:Ub2

(v) yrkande 6. Motionärerna anser att det bör vara

obligatoriskt för alla gymnasieskolor att anordna

och erbjuda samtliga elever undervisning i ämnet

idrott och hälsa, dvs. även för de elever som går

det individuella programmet.

Vikten av ämnet idrott och hälsa betonas i flera

motioner. I motion 1997/98:Ub44 (mp) yrkande 4

framhålls att innehållet i ämnet skall inriktas mot

utvecklande av kroppens rytm och harmoni med

människan sedd som en helhet och inte som en

somatisk prestationsenhet. Enligt motion

1998/99:Kr519 (m) yrkande 2 måste ämnet idrott och

hälsa ges stort utrymme i skolan. Eleverna bör

stimuleras att använda utrymmet för eget val för

ämnet. Enligt motion 1998/99:Ub213 (m) är

nedskärningen av antalet veckotimmar för ämnet

idrott och hälsa i läroplanerna för grund- och

gymnasieskolan ett förslag som i perspektiv av

beprövad vetenskap och pedagogisk erfarenhet verkar

obegripligt. Enligt motion 1998/99:Kr520 (fp)

yrkande 9 krävs mer omfattande mål för ämnet och ett

utvidgat samarbete mellan skolan och

idrottsföreningarna. Det är viktigt att slå fast att

det inte handlar om prestationsidrott utan om idrott

och hälsa i ett brett perspektiv. I motion

1998/99:Ub237 (fp) föreslås en ökning av antalet

veckotimmar i ämnet idrott och hälsa till minst tre

gånger per vecka på alla stadier i skolan.

Utskottets bedömning

Utskottet vill beträffande ämnet idrott och hälsa på

det individuella programmet erinra om att ett

individuellt program skall utgå från den enskilde

elevens behov. Det finns inga regler om vilka ämnen

som skall ingå. Det individuella programmet syftar i

första hand till att stimulera eleven att senare gå

över till ett nationellt eller specialutformat

program. Det finns inget som hindrar att eleven i

sitt individuella program studerar olika

gymnasiekurser, inklusive ämnet idrott och hälsa.

Utskottet anser det viktigt att bibehålla det

individuella programmets speciella karaktär och

avstyrker förslaget i motion 1998/99:Ub2 yrkande 6.

Utskottet vill i likhet med vad som anförts i

propositionen och i flera motioner betona vikten av

undervisning i ämnet idrott och hälsa, inte minst ur

folkhälsosynpunkt. Ämnet har ett mycket brett

hälsoperspektiv. Det skall bl.a. ge eleverna

kunskaper om hur den egna kroppen fungerar, öka

medvetenheten om livsstilens betydelse för hälsa och

miljö samt ge eleverna förståelse för betydelsen av

regelbunden fysisk träning. Det innebär bl.a. att

eleverna genom undervisningen skall få fördjupade

kunskaper om kost, motion och ergonomi samt om

drogers skadliga inverkan. Utskottet vill i

sammanhanget peka på att rektor enligt läroplanen

har ett särskilt ansvar för att eleverna får

kunskaper om riskerna med alkohol, tobak, narkotika

och andra droger (ANT). Undervisning i dessa frågor

bör förutom i ämnet idrott och hälsa också kunna ges

i andra ämnen. Utskottet avser att i ett annat

betänkande (bet. 1998/99:UbU11) senare under våren

behandla motioner om ANT-undervisningen i skolan.

Det är självklart angeläget att det inom ämnet

idrott och hälsa finns stort utrymme för olika

former av fysisk aktivitet. Alla elever bör

regelbundet får tillfälle till fysisk aktivitet i

skolan, inte bara de som är mest

idrottsintresserade.

I dag är omfattningen av ämnet idrott och hälsa

olika på de nationella programmen. Utöver

kärnämneskursen Idrott och hälsa A på 80

gymnasiepoäng har naturvetenskapsprogrammets

naturvetenskapliga gren och

samhällsvetenskapsprogrammet ytterligare en kurs i

ämnet, Idrott och hälsa B, om 50 gymnasiepoäng.

Utskottet anser i likhet med regeringen att

omfattningen av kärnämnet idrott och hälsa bör vara

100 gymnasiepoäng (enligt den nya beräkningen) och

ha samma omfattning på alla nationella och

specialutformade program. Kursen, Idrott och hälsa

B, som i dag ingår som karaktärs-ämneskurs på vissa

studieinriktningar skall erbjudas alla elever som

ett individuellt val. Utskottet anser i likhet med

regeringen att denna kurs bör få en särställning som

innebär att kursen skall anordnas när det finns en

grupp elever som önskar läsa den. Utskottet vill

understryka vikten av att eleverna informeras om

denna möjlighet. I sammanhanget bör också erinras om

att riksdagen nyligen har beslutat om en utökning

av ämnet idrott och hälsa från 460 till 500 timmar i

grundskolan (prop. 1997/98:6, bet. UbU5, rskr. 107).

Med hänvisning till vad utskottet har anfört

avstyrks motionerna 1997/98:Ub44 yrkande 4,

1998/99:Ub213, 1998/99:Ub237, 1998/99:Kr519 yrkande

2 och 1998/99:Kr520 yrkande 9.

Lärlingsutbildning, m.m.

Samverkan skola - arbetsliv

Propositionen

Regeringen anser att gymnasieskolans utbildningar i

större utsträckning bör knytas till arbetslivet. Nya

samarbetsformer mellan skola och arbetsplatser

behöver utvecklas. Alla elever i gymnasieskolan bör

genom egna erfarenheter få insikt i arbetslivet.

Regeringen informerar om att en arbetsgrupp kommer

att tillsättas, i vilken arbetsmarknadens parter

skall ingå, med uppgift att belysa hur samarbetet

mellan skola och arbetsliv kan vidareutvecklas.

Motionerna

Vikten av samverkan mellan skolan och arbetslivet

m.m. betonas i motion 1997/98:Ub43 (c) yrkande 3.

Alla parter på lokal nivå, den politiska ledningen,

skolan, företagen, fackföreningarna, har ett

gemensamt ansvar för att samverkan mellan skola och

samhällsliv kan utvecklas. Motionärerna anser att

regeringen bör återkomma med förslag om hur denna

samverkan kan stimuleras. I motion 1998/99:Ub210 (m)

yrkande 14 framhålls särskilt behovet av ett nära

samarbete mellan skolan och näringslivet.

Motionärerna förordar ett system där

yrkesutbildningen är en kombination av skolförlagd

utbildning och utbildning på en eller flera

arbetsplatser.

När det gäller den arbetsplatsförlagda utbildningen

(APU) påpekas i motion 1998/99:Ub210 (m) yrkande 16

att incitamenten för företagen att anordna sådan

utbildning ofta är svaga. Motionärerna anser att det

är nödvändigt med en finansieringsmodell som gör det

attraktivt för arbetsplatserna att ta emot APU-

elever. Den modell som föreslogs i betänkandet Höj

ribban! (SOU 1994:101) borde prövas. Ett annat

problem är enligt motionärerna att APU:n ofta skall

ske på skolans villkor vad gäller både tid och

innehåll. I motion 1997/98:Ub45 (kd) yrkande 15

understryks att den föreslagna lärlingsutbildningen

inte får leda till att APU:n inskränks. Elevernas

utvärdering av APU är positiv och APU bör införas på

fler program. Enligt motion 1998/99:Ub801 (mp)

yrkande 22 bör i ett första skede insatserna från

Skolverket koncentreras på att få den redan

beslutade APU:n att fungera. Först därefter bör

möjligheterna utredas om en utökad APU som ett led i

en bättre yrkesförberedande utbildning. I motion

1998/99:Ub2 (v) yrkande 7 betonas att arbetslivet i

större utsträckning måste ta ansvar för APU. Om

svårigheterna att skaffa APU-platser inte löses inom

en snar framtid bör en skyldighetslagstiftning

övervägas. Detta bör enligt motionärerna ingå i

direktiven till den arbetsgrupp som skall tillsättas

för att utveckla samarbetet mellan skola och

arbetsliv.

Utskottets bedömning

Ett nära samarbete med arbetslivet är en

förutsättning för att gymnasieskolan skall kunna ge

en aktuell undervisning av tillräckligt hög kvalitet

och därmed öka ungdomarnas möjlighet till

anställning. Av Skolverkets uppföljning av

arbetsplatsförlagd utbildning (APU) framgår att

nästan alla elever som har haft APU är klart

positiva till APU och ser den som ett viktigt

komplement till den skolförlagda utbildningen.

Det finns i dag olika former för samverkan mellan

skolan och arbetslivet. På det estetiska programmet,

naturvetenskapsprogrammet och

samhällsvetenskapsprogrammet finns möjlighet till

ämnesanknuten praktik men också till APU. Kommunen

beslutar om omfattningen av APU på dessa program. På

samtliga program med yrkesämnen skall APU uppgå till

minst 15 veckor. Inom det individuella programmet

förekommer det olika praktikinslag. Det pågår också

en försöksverksamhet med lärlingsutbildning i ett

antal kommuner. Därutöver finns sedan den 1 juli

1996 en försöksverksamhet med kvalificerad

yrkesutbildning där en tredjedel av utbildningen

sker som ett lärande i arbetslivet.

Utskottet vill i likhet med vad som anförts i

motion 1997/98:Ub43 yrkande 3 betona vikten av att

skolan samverkar med det omgivande samhället. En

sådan samverkan finns föreskriven i läroplanen (Lpf

94). Där anges bl.a. att gymnasieskolan nära skall

samverka med den obligatoriska skolan, med

arbetslivet, med universiteten och högskolorna och

med samhället i övrigt. Detta krävs för att eleverna

skall få en utbildning av hög kvalitet och få

underlag för val av kurser på den utbildning som

eleven genomgår, för vidare studier eller

yrkesverksamhet. Det är särskilt viktigt att skolan

samarbetar med arbetslivet om den yrkesförberedande

utbildningen.

I flera kommuner växer det fram olika typer av

samverkansformer. Utskottet ser positivt på detta

och anser i likhet med regeringen att

samarbetsformerna bör utvecklas och att

samarbetsorgan, t.ex. programråd, bör inrättas vid

alla skolor som anordnar program med yrkesämnen.

Programråden bör ha till uppgift att verka för att

kvalitetssäkra utbildningen. Utskottet vill

understryka att det behövs en ökad delaktighet och

medverkan från arbetslivets sida i planeringen och

genomförandet av gymnasieskolans utbildningar.

Regeringen har aviserat att en arbetsgrupp, i

vilken arbetsmarknadens parter kommer att ingå,

kommer att tillsättas i syfte att utveckla

samarbetet mellan skola och arbetsliv. Enligt vad

utskottet har erfarit kommer denna arbetsgrupp att

tillsättas inom kort. Gruppen skall bl.a. behandla

frågan om hur den arbetsplatsförlagda utbildningen

bör utvecklas.

Med hänvisning till vad utskottet har anfört

avstyrks motionerna 1997/98:Ub43 yrkande 3 och

1998/99:Ub210 yrkande 14.

Utskottet avstyrker även motionerna 1997/98:Ub45

yrkande 15, 1998/99:Ub2 yrkande 7, 1998/99:Ub210

yrkande 16 och 1998/99:Ub801 yrkande 22 om

arbetsplatsförlagd utbildning (APU). Utskottet

hänvisar till vad utskottet har anfört ovan.

Utskottet vill därutöver upprepa vad utskottet

tidigare har framhållit i fråga om finansiering av

den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU), senast

våren 1998 (bet. 1997/98:UbU10 s. 16). Utskottet

ansåg att det finns anledning att anta att det

främst är andra insatser än ekonomiska som främjar

en kvalitativt god utbildning som förläggs till

arbetslivet. Utskottet fäste stor vikt vid att en

särskild målbeskrivning för APU utarbetas. Enligt

vad regeringen nu upplyser om i propositionen har

Skolverket på regeringens uppdrag utarbetat förslag

till sådana mål. Enligt regeringens bedömning finns

i dessa mål sådant som till stor del även skulle

kunna komma att gälla för lärlingsutbildning.

Regeringen anser att erfarenheter från

försöksverksamheten med lärlingsutbildning bör

avvaktas innan mål för APU fastställs.

Utskottet vill än en gång betona vikten av att mål

för APU fastställs. Utskottet förutsätter att frågor

som rör bl.a. tillgång till APU-platser och platser

för lärlingsutbildning samt ersättningsfrågor kommer

att behandlas i den arbetsgrupp som kommer att

tillsättas inom kort.

En ny lärlingsutbildning

Propositionen

Regeringen föreslår att en ny modern

lärlingsutbildning införs i gymnasieskolan från

hösten år 2000 som en alternativ möjlighet inom

nationella program med yrkesämnen.

Lärlingsutbildningen skall uppnå samma program- och

kursplanemål som ordinarie utbildning i skolan med

APU. Den skall därmed ge grundläggande behörighet

för högskolestudier. Erfarenheterna från den

pågående försöksverksamheten med pilotprojekt skall

vägas in i den slutliga utformningen av

utbildningen. En regel införs i 5 kap. 3 § fjärde

stycket skollagen som visar att lärlingsutbildning

är en studiemöjlighet inom nationella och

specialutformade program. Regeringen ges ett

bemyndigande att meddela närmare föreskrifter om

lärlingsutbildningen.

Motionerna

I motion 1998/99:Ub210 (m) begärs avslag på

regeringens förslag till ändring av skollagen såvitt

avser lärlingsutbildning (yrk. 2). Motionärerna

anser att lärlingsutbildningen skall ligga under ett

eget program. Gymnasieskolan skall ha ansvaret för

utbildningen under de två första åren och

arbetslivet för de avslutande, i de flesta fall, två

åren. Arbetsplatsen bör ges ersättning motsvarande

kommunens kostnad för yrkesutbildning under ett år.

Lärlingen skall ges ersättning från arbetsplatsen

grundad på den insats som görs i produktionen.

Utbildningen skall avslutas med gesällprov eller

motsvarande (yrk. 15). Liknande tankegångar framförs

i motion 1998/99:Ub1 (fp) yrkande 9. Motionärerna

anser att en flexibel lärlingsutbildning, där skolan

och arbetslivet delar på ansvaret för utbildningen,

bör införas. Utbildningen bör förslagsvis vara

fyraårig, men den totala tiden kan variera. Ibland,

men inte alltid, kan de två första åren tillbringas

i skolan och de sista åren i arbetslivet.

Utbildningen bör avslutas med gesällprov. Kravet på

högskolebehörighet bör slopas. Arbetsplatsen bör få

ersättning motsvarande kommunens kostnad för

yrkesutbildning under ett år. Lärlingen bör få

ersättning från arbetsplatsen motsvarande den insats

som görs i produktionen.

Enligt motion 1997/98:Ub45 (kd) yrkande 13 bör

lärlingsutbildningen inledas från det första

gymnasieåret och inte först efter två år. Vidare

betonas att gymnasietiden skall kunna förlängas för

den elev som väljer en lärlingsinriktning inom ett

gymnasieprogram. I motion 1998/99:Ub211 (kd)

föreslås att en ny form av lärlingssystem införs som

alternativ till flera av gymnasieprogrammen. Elever

bör när de börjar gymnasiet få välja om de vill gå

det ordinarie programmet eller ett lärlingsprogram

som tar något längre tid i anspråk. I motion

1998/99:Ub234 (kd, m, c, fp) framhålls att

huvuddelen av en lärlingsutbildning bör äga rum i

företagen på företagens villkor. Lärling och företag

bör komma överens i ett utbildningsavtal.

Utbildningen bör utformas av branscherna i nära

samarbete med företagen. Lärlingen skall kunna

kombinera sin praktiska utbildning på företaget med

studier i de ämnen som efterfrågas inom

yrkesområdet. Utbildningen skall leda fram till

t.ex. gesällbrev.

I motion 1997/98:Ub43 (c) yrkande 4 betonas att

lärlingsutbildningen bör vara flexibel och kunna

inledas tidigare än när halva gymnasieutbildningen

är slutförd. Frågor om ersättning till elever och

företag bör kunna avgöras lokalt genom

överenskommelser mellan företag, elev och kommun. I

motion 1998/99:Ub2 (v) yrkande 8 understryks skolans

övergripande ansvar för lärlingsutbildningen.

Motionärerna pekar bl.a. på riskerna för att

lärlingsutbildningen slår sönder de nationella

programmen och att det läggs för stor och ensidig

vikt vid näringslivets kortsiktiga intresse av en

viss arbetskraft. Det är därför viktigt att skolan

har det övergripande ansvaret även för den

utbildningstid som är förlagd till arbetsplats,

t.ex. genom att tillsätta handledare.

Utskottets bedömning

Enligt regeringens bedömning i utvecklingsplanen

(skr. 1996/97:112, bet. UbU13) borde en ny typ av

lärlingsutbildning införas som en alternativ

studieväg inom nationella program med yrkesämnen.

Utskottet såg positivt på de av regeringen

skisserade förändringarna. En försöksverksamhet med

lärlingsutbildning pågår sedan läsåret 1997/98

enligt särskilda bestämmelser (SFS 1997:762).

Utskottet anser i likhet med regeringen att en ny

lärlingsutbildning bör införas från hösten 2000 i

gymnasieskolan som en alternativ studiemöjlighet

inom nationella och specialutformade program med

yrkesämnen. Utskottet anser emellertid också att ett

antal frågor rörande utbildningens innehåll och

struktur bör beredas ytterligare inom

Regeringskansliet inför starten. Utskottet vill

betona vikten av att den nya lärlingsutbildningen

blir flexibel och att erfarenheterna från

försöksverksamheten tas till vara när innehåll och

struktur slutligen fastställs. Det bör t.ex. noga

analyseras varför lärlingsutbildning inte har kommit

i gång i flera kommuner trots att regeringsbeslut

har funnits om deltagande i försöksverksamheten. Vad

utskottet anfört om lärlingsutbildning bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet föreslår att riksdagen dels antar

regeringens förslag till lag om ändring i skollagen

såvitt avser 5 kap. 3 § fjärde stycket och avslår

motionerna 1997/98:Ub43 yrkande 4, 1997/98:Ub45

yrkande 13, 1998/99:Ub1 yrkande 9, 1998/99:Ub2

yrkande 8, 1998/99:Ub210 yrkandena 2 och 15,

1998/99:

Ub211 samt 1998/99:Ub234, dels som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet har anfört.

Gymnasieexamen

Propositionen

Regeringen föreslår att en gymnasieexamen införs för

de elever som påbörjar sin utbildning på ett

nationellt eller specialutformat program i

gymnasieskolan läsåret 2000/01. Krav för

examensbevis skall vara fullständig studiegång, dels

med grundläggande behörighet för högskolestudier,

dels med minst betyget Godkänd i ämnena

svenska/svenska som andraspråk, engelska och

matematik samt i de viktigaste karaktärsämnena på

det studerade programmet. Därutöver krävs ett

godkänt examensarbete, som omfattar 100

gymnasiepoäng. För examensarbetet skall det finnas

nationella mål. Ett examensarbete skall bedömas av

handledare och extern bedömare i förening.

Gymnasieexamen skall även erbjudas i komvux som en

möjlighet med i stort sett samma krav för

examensbevis som i gymnasieskolan. Examensarbetet

skall fullgöras inom ramen för karaktärsämnen.

(Utskottet har under hand meddelats att vad som i

propositionen sägs på s. 56 om examensarbete inom

ramen för det individuella valet är felaktigt.)

Enligt regeringens bedömning bör gymnasieexamen

utgöra en särskild merit vid urval till högskolan.

Regeringen anser dock att denna fråga kräver

ytterligare beredning innan regeringen är beredd att

ta ställning.

Motionerna

I motion 1998/99:Ub2 (v) yrkande 9 avstyrks

förslaget om införande av gymnasieexamen.

Motionärerna anser att den föreslagna examen inte

har någon väsentlig uppgift att fylla. Något

ytterligare bevis i form av examen för att man har

uppnått högskolebehörighet behövs inte. De pekar

också på att en gymnasieexamen riskerar att få en

styrande effekt på sättet att arbeta genom att

ytterligare förstärka inslagen av konkurrens och

betygshets. De motsätter sig dock inte att ett

större avslutande specialarbete införs för samtliga

elever. Liknande tankegångar finns i motion

1997/98:Ub44 (mp) yrkande 5. Motionärerna anser att

förslaget är illa underbyggt och begär att riksdagen

avslår förslaget om en gymnasieexamen. Ett

"examensintyg" bör ges till alla elever som har

genomfört sina gymnasiestudier.

I motion 1998/99:Ub210 (m) begärs avslag på

regeringens förslag (yrk. 1). I stället bör en

obligatorisk gymnasieexamen införas för alla elever

som går ett nationellt eller specialutformat

program. Den skall ha två huvudinriktningar, en

studieförberedande och en yrkesförberedande.

Examinationen bör bestå av prövning i kärnämnena

svenska, engelska och matematik samt ett

karaktärsämne och minst ett frivilligt ämne.

Dessutom bör ingå ett skriftligt examensarbete i den

teoretiska inriktningen och ett gesällprov i den

yrkesförberedande inriktningen (yrk. 4).

Motionärerna anser vidare att en elev skall vara

godkänd i alla kurser för att erhålla grundläggande

behörighet till högskolan (yrk. 12).

En snabbutredning bör tillsättas i syfte att införa

en internationellt jämförbar gymnasieexamen enligt

motion 1998/99:Ub1 (fp) yrkande 7. Motionärerna

anser att det krävs mer än vad regeringen föreslår.

De betonar vikten av att den examen som nu införs

blir en verklig kvalitetsmätare på avklarad

utbildning. De anser vidare att en avlagd

gymnasieexamen skall vara en förutsättning för

högskolestudier (yrk. 8). I motion 1997/98:Ub45 (kd)

yrkande 20 efterlyses en uppstramning av de regler

som skall gälla för gymnasieexamen. Examensarbetet

skall redovisas skriftligt i sin helhet, vilket inte

utesluter att även muntlig redovisning förekommer.

Det skall vara utformat så att det tillgodoser

elevens speciella intresse och premierar förmågan

till problemlösning, analysförmåga och innovation.

Utskottets bedömning

Utskottet ställer sig i princip bakom tanken på en

gymnasieexamen. Enligt utskottets uppfattning är

frågan hur en examen på gymnasial nivå skall

utformas inte tillräckligt utredd. Ett ytterligare

utrednings- och utvecklingsarbete krävs för att en

ordning med examen skall kunna genomföras.

Regeringen bör alltså bereda frågan ytterligare och

återkomma till riksdagen med ett utvecklat förslag.

Utskottet anser i likhet med regeringen att det är

angeläget att eleven genomför ett större

självständigt arbete som ligger inom målet för det

aktuella programmet. Arbetet skall ge eleven

möjlighet att tillämpa och fördjupa teoretiska

och/eller praktiska kunskaper. Det regeringen har

redovisat om sitt förslag till examensarbete bör

därför genomföras med den ändringen att elevens

självständiga arbete i stället benämns projektarbete

i avvaktan på att regeringen återkommer i frågan.

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av

propositionen och med avslag på motionerna

1997/98:Ub44 yrkande 5, 1997/98:Ub45 yrkande 20,

1998/99:Ub1 yrkandena 7 och 8, 1998/99:Ub2 yrkande

9, 1998/99:Ub210 yrkandena 1, 4 och 12 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet har

anfört.

Utskottet har i det föregående behandlat regeringens

förslag beträffande gymnasieskolans struktur m.m.

och därvid tillstyrkt bifall till förslaget i sak.

Utskottet föreslår att riksdagen beträffande

lagbestämmelser om gymnasieskolans struktur m.m. nu

antar regeringens förslag till lag om ändring i

skollagen såvitt avser 5 kap. 3 § andra och tredje

styckena, 4 §, 4 a §, 4 c §, 5 §, 6 a §, 8 §, 16-18

§§ samt 24 §.

Vad utskottet har förordat beträffande

gymnasieexamen får konsekvenser beträffande

regeringens förslag till ändring av bilaga 2 till

skollagen. Utskottet har ovan förordat att ett

projektarbete skall införas inom ramen för

karaktärsämnena i stället för ett examensarbete.

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens

förslag till ny bilaga 2 med den ändringen att den

erhåller den i bilaga 2 till detta betänkande såsom

utskottets förslag betecknade lydelsen.

Utskottet har inget att erinra mot regeringens

förslag till lag om ändring i skollagen i övrigt.

Detta innebär bl.a. att 5 kap. 4 b § första och

andra styckena bör träda i kraft den 1 juli 1999.

Lagen i övrigt bör träda i kraft den 1 januari 2000

och tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1

juli 2000. Äldre bestämmelser tillämpas på

utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2000.

Prov och kvalitetssäkring

Propositionen

Regeringen anser att bestämmelserna om nationella

prov i gymnasieförordningen bör ändras, så att de

nationella kursproven blir obligatoriska inför

betygsättningen i kärnämneskurserna i

svenska/svenska som andraspråk, engelska och

matematik samt i den högsta karaktärsämneskursen i

engelska och matematik på respektive program. Enligt

regeringen bör Skolverket sträva efter att utveckla

systemet för obligatoriska prov så att det blir

möjligt att använda systemet även i

vuxenutbildningen.

Regeringen avser vidare att ge Skolverket ett nytt

uppdrag angående provbank med nationella prov för

kunskapsbedömning i andra ämnen och kurser än de

ovan nämnda för att stärka möjligheterna att

kvalitetssäkra såväl betyg som resultatredovisning.

Motionerna

I motion 1997/98:Ub44 (mp) yrkande 6 tas frågan upp

om användning av nationella prov. Motionärerna

betonar att ett enskilt mättillfälle med ett prov

inte får tillmätas någon större betydelse för

bedömningen av en enskild individ. Enligt motion

1998/99:Ub273 (kd) yrkande 2 bör nationella prov

införas i ämnena kemi och fysik.

Utskottets bedömning

Det krävs olika insatser för att säkra och utveckla

kvaliteten i utbildningen. Ett nationellt provsystem

kan bidra till detta och till att en likvärdig

utbildning upprätthålls över hela landet. Staten har

ett särskilt ansvar för att bl.a. underlätta arbetet

med kvalitetssäkring lokalt, t.ex. genom att

tillhandahålla prov i syfte att på likvärdiga

grunder kunna bedöma elevernas kunskaper. Skolverket

har sedan år 1994 ett uppdrag från regeringen att

tillhandahålla instrument för kunskapsbedömning i

grundskolan och i gymnasial utbildning. I uppdraget

anges tre syften för olika provmaterial: att ge stöd

för en över hela landet enhetlig betygsättning, att

ge stöd för att planera utbildningen genom analyser

av elevers starka och svaga sidor samt att ge

underlag för utvärdering av utbildningen. De

kursprov som enligt uppdraget skall erbjudas

kontinuerligt avser vissa för olika program

avslutande kurser i svenska, engelska och matematik.

Dessutom framhålls i uppdraget att det behövs

material/prov för kunskapsbedömning också i andra

ämnen och kurser, på sikt genom en s.k. provbank.

Denna avser ett utbud av prov och provuppgifter,

varifrån lärare kan få material utifrån sina egna

behov. De nationella kursproven i gymnasieskolan

erbjuds i dag skolorna. De är alltså inte

obligatoriska. I gymnasieförordningen anges att

lärarna bör använda dem som ett hjälpmedel för att

bedömningsgrunderna skall bli så enhetliga som

möjligt över landet.

Utskottet anser i likhet med regeringen att alla

lärare inför betygsättningen i kärnämneskurserna i

svenska/svenska som andraspråk, engelska och

matematik skall använda sig av de nationella proven,

dvs. proven skall vara obligatoriska. Obligatoriska

prov skall också användas i den avslutande karak-

tärsämneskursen på respektive program i engelska och

matematik. Elevernas kunskaper bör bedömas utifrån

bredast möjliga underlag. Utskottet delar

regeringens uppfattning att proven skall utformas så

att det tydligt framgår att det täcker endast vissa

kursmål och därmed endast utgör en del av underlaget

för betygsättning på kursen.

Sedan vårterminen 1996 erbjuder Skolverkets

provbank prov i franska, tyska och

naturvetenskapliga ämnen (vissa kurser i matematik

och fysik). Utskottet delar regeringens uppfattning

att utvecklingen av provbanken bör fortsätta.

Utskottet vill påminna om att regeringen har

beräknat att ytterligare 10 miljoner kronor per år

skall tillföras anslaget A 1 Statens skolverk under

perioden 1999-2001 för utveckling av nationella prov

(prop. 1998/99:1 utg.omr. 16, bet. UbU1, rskr. 98).

Med hänvisning till vad utskottet har anfört

avstyrker utskottet motionerna 1997/98:Ub44 yrkande

6 och 1998/99:Ub273 yrkande 2.

Betyg m.m.

Motionerna

I flera motioner tas frågor upp om betygssystemet i

gymnasieskolan.

I motionerna 1997/98:Ub44 (mp) yrkande 2 och

1998/99:Ub801 (mp) yrkande 20 begärs att en

utredning tillsätts med uppdrag att föreslå former

för en avveckling av betyg i gymnasieskolan.

Motionärerna anser att det är fullt tillräckligt med

ett intyg om att en kurs har fullgjorts med godkänt

resultat. I den sist nämnda motionen framhålls att

betygen bör ersättas med andra former av bedömningar

även vid antagning till eftergymnasiala

utbildningar. Om detta inte går måste

kunskapskraven och reglerna för betygsättning ses

över.

Förslag om en utökning av antalet betygssteg läggs

fram i följande motioner. I motion 1998/99:Ub210 (m)

yrkande 10 påpekas också att informationen om

betygskriterierna måste förbättras. Ett annat

problem är enligt motionärerna att nationella

betygskriterier saknas för betyget Mycket väl

godkänd (MVG). Enligt motion 1997/98:Ub45 (kd)

yrkande 19 måste antalet betygssteg öka för att

bl.a. stärka systemets legitimitet och öka elevernas

motivation. Betygsskalan skall vara sexgradig enligt

motion 1998/99:Ub1 (fp) yrkande 16. Med fler

betygssteg får eleverna både mer incitament för att

studera och också en mer rättvis bedömning av sina

kunskaper, anser motionärerna. De betonar vikten av

att klara regler utformas för vilka kriterier som

skall gälla vid betygsättningen. Enligt motion

1997/98:Ub43 (c) yrkande 8 behövs det en bred

politisk överenskommelse om en utveckling av

betygssystemet, t.ex. genom överläggningar i en

parlamentarisk utredning. Motionärerna anser att

betyg skall ges i fler steg än i dag.

Rätten att betygskomplettera under gymnasietiden

bör återinföras enligt motionerna 1998/99:Ub210 (m)

yrkande 11 och 1997/98:Ub43 (c) yrkande 9. I den

först nämnda motionen framhålls att nuvarande system

leder till att eleverna tränas i att bete sig

taktiskt eller att de tappar studiemotivationen. Det

är slöseri med tid och resurser att eleverna nu

tvingas komplettera i komvux. Enligt den senare

motionen kan det av praktiska skäl övervägas om

möjligheten till konkurrenskomplettering bör

begränsas under terminstid.

Prov för konkurrens- och behörighetskomplettering

av betyg bör vara avgiftsfria enligt motion

1998/99:Ub2 (v) yrkande 1. Motionärerna betonar att

alla skall ha samma möjligheter till sådan

betygskomplettering som är av betydelse för deras

möjligheter att studera vid högskola eller att

konkurrera på arbetsmarknaden. Ingen skall behöva

avstå av ekonomiska skäl.

Utskottets bedömning

Efter beslut av riksdagen infördes ett mål- och

kunskapsrelaterat betygssy-stem i gymnasial

utbildning den 1 juli 1994 (prop. 1992/93:250, bet.

1993/94:UbU2, rskr. 1993/94:93). Utskottet har

tidigare, senast i betänkande 1997/98:UbU10 (s. 20),

behandlat motionsyrkanden om betygssystemet i

gymnasieskolan.

Utskottet är liksom tidigare inte berett att

förorda tillsättandet av en utredning om en

avveckling av betyg i gymnasieskolan. Det finns

enligt utskottets mening behov av ett nationellt

betygssystem för att ge eleverna bevis på uppnådda

kunskaper efter genomgången utbildning. Betygen

spelar också en roll som urvalsinstrument till högre

utbildning. Utskottet är inte heller berett att

förorda att antalet betygssteg utökas. Utskottet

delar uppfattningen att det är ett problem att

nationella kriterier saknas för betyget Mycket väl

godkänd (MVG). Enligt regleringsbrev för budgetåret

1999 skall Skolverket utarbeta betygskriterier för

betyget MVG för grundskola, gymnasieskola och

gymnasial vuxenutbildning. Uppdraget skall redovisas

i sin helhet under första halvåret 2000. Skolverket

kommer under tiden att skicka ut förslag till

kriterier i form av arbetsmaterial som lärarna får

möjlighet att prova och diskutera. Frågan om

betygskriterierna för MVG kommer enligt vad

utskottet har erfarit att lösas i ett sammanhang och

i samband med revidering av kursplanerna. Skolverket

har för betygsättningen i grundskolan gett ut

Allmänna råd, vilka kommer att gälla fram till dess

de nya betygskriterierna fastställs år 2000.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna

1997/98:Ub43 yrkande 8, 1997/98.Ub44 yrkande 2,

1997/98:Ub45 yrkande 19, 1998/99:Ub1 yrkande 16,

1998/99:Ub210 yrkande 10 och 1998/99:Ub801 yrkande

20.

Utskottet har tidigare vid flera tillfällen

behandlat och avstyrkt motionsyrkanden om

betygskomplettering under gymnasietiden (senast bet.

1997/98:

UbU10 s. 20). Utskottet hänvisar till de skäl -

bl.a. pedagogiska problem med en obegränsad rätt

till konkurrenskomplettering - som anfördes i

samband med att möjligheten avskaffades att

komplettera under gymnasietiden (prop. 1994/95:174,

bet. UbU19). Motionerna 1997/98:Ub43 yrkande 9 och

1998/99:Ub210 yrkande 11 avstyrks.

Utskottet vill beträffande avgiftsfria prov för

konkurrens- och behörighetskomplettering anföra

följande. Enligt förordning om avgifter för prövning

inom det offentliga skolväsendet (1991:1124) får

huvudmannen ta ut avgift för särskilt anordnad

prövning. Denna får uppgå till högst 500 kr. Avgift

får dock inte tas ut av bl.a. elev i gymnasieskolan

eller elev inom den kommunala vuxenutbildningen

eller vid statens skola för vuxna som har fått

betyget Icke godkänd på den kurs prövningen gäller.

Utskottet är inte berett att förorda att avgifterna

slopas helt. Huvudmännen har kostnader för att

anordna prövningar. Det är därför rimligt att de ges

möjlighet att ta ut avgifter för vissa prövningar.

Utskottet avstyrker yrkande 1 i motion 1998/99:Ub2.

Elevinflytande m.m.

Propositionen

Regeringen redovisar sin bedömning beträffande

elevernas ansvar, rättigheter och skyldigheter

(prop. s. 66 f.) och anför bl.a. att bestämmelserna

om rätt till stödundervisning för elever som

engagerar sig i skolans demokratiska arbete bör

förtydligas. Vidare bör obligatoriska

utvecklingssamtal införas i gymnasieskolan.

Motionerna

I motion 1997/98:Ub45 (kd) yrkande 17 betonas vikten

av utvecklingssamtal. I synnerhet är det angeläget

att elever med särskilda behov uppmärksammas och får

tillfälle att diskutera sin utveckling. Motionärerna

anser att föräldrarna bör delta i

utvecklingssamtalen.

Enligt motion 1997/98:Ub43 (c) yrkande 10 bör

regeringen överväga om en rätt att underrätta

föräldrar till myndiga elever om problem i skolan

skall skrivas in i skollagen. Motionärerna anser att

det är bekymmersamt att föräldrarna har

försörjningsansvaret för gymnasieelever till 20 års

ålder men inte en självklar rätt till information om

elevernas uppförande i skolan.

Regeringen bör överväga om gällande regler för

betygsättning bör ändras så att det blir möjligt att

ange ogiltig frånvaro på termins- och kursbetyg,

heter det i motion 1998/99:Ub1 (fp) yrkande 10.

I motion 1998/99:Ub2 (v) yrkande 10 betonas att det

återstår mycket att göra när det gäller elevernas

inflytande, särskilt den egna undervisningssitua-

tionen. Motionärerna anser att ett

diskussionsmaterial bör tas fram för att underlätta

och ge struktur åt diskussionen i gymnasieskolorna

om synen på kunskap och planering av undervisningen.

Enligt motion 1997/98:

Ub45 (kd) yrkande 21 måste eleverna på ett bättre

sätt än i dag ges möjlighet till inflytande över den

egna studieutvecklingen och planeringen. Det är

viktigt att de även ges ett reellt formellt

inflytande. Eleverna skall dock enligt motionärerna

inte kunna utgöra majoritet i gymnasieskolans

styrelse.

Utskottets bedömning

Utskottet delar regeringens bedömning att det är

angeläget att obligatoriska utvecklingssamtal införs

i gymnasieskolan efter liknande modell som finns i

grundskolan. Det är viktigt att eleverna och deras

föräldrar tidigt får veta hur det går i studierna. I

gymnasieskolan finns både myndiga och omyndiga

elever. Det bör inte vara något hinder för skolan

att informera myndiga elever i gymnasieskolan om

vikten av och möjligheten för deras föräldrar att

delta i utvecklingssamtalen. Detta bör kunna göras

utan att respekten för den myndige elevens

integritet åsidosätts. Utskottet vill också i likhet

med vad som anförts i motion 1998/99:Ub45 yrkande 17

framhålla att det är särskilt angeläget att elever

med särskilda behov uppmärksammas och får tillfälle

att diskutera sin utveckling i dessa samtal. Enligt

utskottets uppfattning är syftet med yrkandet i

huvudsak tillgodosett med vad utskottet har anfört,

varför det bör avslås.

Utskottet avstyrker även motion 1997/98:Ub43

yrkande 10 om rätt att underrätta föräldrar till

myndiga elever om problem i skolan. Regeringen har

nyligen beslutat att skollagen skall ses över av en

parlamentarisk kommitté (dir. 1999:15). En av de

frågor som därvid skall utredas är behovet av en

skyldighet för skolan att i vissa fall informera

föräldrar till en myndig elev om elevens frånvaro.

Utskottet är inte heller berett att tillstyrka

förslaget i yrkande 10 i motion 1998/99:Ub1

beträffande möjlighet att ange ogiltig frånvaro på

termins- och kursbetyg och vill som skäl härför

anföra följande.

Även om gymnasieskolan är en frivillig skolform

innebär det inte att elever kan komma och gå som de

vill. Av gymnasieförordningen 6 kap. 25 och 26 §§

framgår att eleverna är skyldiga att anmäla hinder

att delta i undervisningen, t.ex. sjukdom. Rektor

har rätt att bevilja ledighet för enskilda

angelägenheter eller befrielse i mindre omfattning

från vissa undervisningspass eller från annat

skolarbete. Av detta följer att det finns tillåten

och otillåten frånvaro från skolarbetet i

gymnasieskolan. Utskottet vill också framhålla att

betyg skall sättas utifrån elevernas prestationer.

För att eleverna skall nå målen i läroplanen och i

kursplanerna krävs att de deltar i undervisningen.

Det är också en förutsättning för att läraren skall

kunna göra en riktig och rättvis bedömning av

elevernas kunskaper. Utskottet vill starkt betona

vikten av att skolk aktivt motarbetas i skolorna.

Mot bakgrund av gällande regler och med hänvisning

till gymnasieelevernas egna ansvar för genomförande

av sina studier är utskottet inte berett att

ytterligare reglera plikten att närvara vid

undervisningen. Utskottet vill också hänvisa till

vad utskottet nyss redovisat om att kommittén som

skall se över skollagen även skall utreda behovet av

en skyldighet för skolor att i vissa fall informera

föräldrar till en myndig elev om elevens frånvaro.

Vikten av elevernas ansvar och inflytande betonas i

läroplanen. Utskottet delar regeringens uppfattning

att det finns en stark koppling mellan ansvar och

inflytande. Försöksverksamheten med lokala styrelser

med elevmajoritet, som inleddes den 1 juli 1997 och

skall pågå under fyra år, är enligt utskottets

mening viktig. Den markerar att eleverna är

kompetenta att ta ett större ansvar. Utskottet är

inte berett att föreslå några ändringar i den

pågående försöksverksamheten. Denna kommer att

utvärderas av Skolverket. Elevinflytande är inte

enbart en rättvise- och demokratifråga utan också en

fråga om utbildningskvalitet. Elevinflytandet är en

del av skolans värdegrund. Ett värdegrundsprojekt

har nyligen startats inom Utbildningsdepartementet.

Utskottet vill också peka på att Skolverket inom

ramen för sitt stora utvecklingsprojekt har valt att

som ett av sju områden lyfta fram elevernas

inflytande och arbete i skolan. Projektet ELEVSAM -

elevinflytande, arbetssätt och arbetsformer i skolan

- har nyligen tagit fram ett referensmaterial "Jag

vill ha inflytande överallt". Materialet vänder sig

i första hand till rektorer och lärare och har

skickats ut till samtliga skolor. Det finns flera

projekt inom Skolverket som på olika sätt belyser

frågor om elevers inflytande i skolan, bl.a. det

s.k. ELIAS- projektet.

Med hänvisning till vad utskottet har anfört

avstyrks motionerna 1997/98:Ub45 yrkande 21 och

1998/99:Ub2 yrkande 10.

Utskottet anser i likhet med regeringen att rätten

till stödundervisning bör förtydligas för elever som

engagerar sig i skolans demokratiska arbete.

Distansutbildning

Propositionen

Enligt regeringens bedömning bör en

försöksverksamhet inledas i syfte att pröva och

utveckla distansutbildning inom gymnasieskolan. Den

bör följas och utvärderas av Skolverket.

Motionen

I motion 1998/99:Ub270 (s) framhålls att det i dag

bedrivs distansutbildning med goda resultat i flera

kommuner. Motionärerna anser att en utvärdering bör

ske skyndsamt av de distansutbildningar som bedrivs

i dag och har bedrivits under de senaste fem åren.

Regelverket för att starta och bedriva

distansutbildning bör ses över.

Utskottets bedömning

I likhet med regeringen ser utskottet det som

värdefullt att en försöksverksamhet inleds i syfte

att pröva och utveckla distansutbildningen på det

gymnasiala området. Försöksverksamheten bör följas

och utvärderas av Skolverket. Genom

distansutbildning kan eleverna ges möjlighet att

kombinera studier i hemkommunens gymnasieskola med

studier i vissa kurser på en annan gymnasieort. Det

kan innebära betydligt ökade valmöjligheter för

elever i små kommuner med en liten omfattning på

gymnasieutbildningen. En utvidgning av

distansundervisningen skapar också helt nya

möjligheter att ge svenska elever bosatta i utlandet

en gymnasieutbildning. Utskottet utgår från att det

kommer att finnas ett intresse från kommuner som i

dag bedriver distansutbildning att delta i den

aviserade försöksverksamheten i syfte att utveckla

denna utbildning. Som framgår av vad utskottet har

redovisat kommer försöksverksamheten att följas och

utvärderas av Skolverket. Det finns självfallet

inget som hindrar att en kommun som i dag bedriver

någon form av distansutbildning delger Skolverket de

erfarenheter som kommunen hittills har från sådan

verksamhet. Utskottet är inte berett att ta

initiativ till någon särskild utvärdering av de

distansutbildningar som i dag finns inom området.

Det bör ankomma på regeringen att bedöma behovet av

detta. Utskottet avstyrker motion 1998/99:Ub270.

Lärare och skolledare

Motionerna

Behovet av fler forskarutbildade lärare/lektorer i

skolan betonas i motionerna 1998/99:Ub210 (m)

yrkande 13, 1998/99:Ub1 (fp) yrkande 14 och

1998/99:Ub271 (fp) yrkande 2. I den först nämnda

motionen framhålls att det bl.a. finns anledning att

analysera på vilket sätt ämneskunniga lärare med

forskarutbildning kan ges förutsättningar att

utveckla och tillvarata sitt kunnande inom

gymnasieskolan. Motionärerna ser allvarligt på den

långsiktiga trend som visar att gymnasieskolan i dag

i det närmaste saknar lektorer. Enligt den andra

motionen bör i ett första steg antalet lektorat

fördubblas. Motionärerna anser att lärares möjlighet

att ta ledigt för att delta i forskningsprojekt

eller forskarutbildning måste förbättras. I den sist

nämnda motionen föreslås att ett stimulansbidrag

motsvarande skillnaden mellan lektorslön och

lärarlön skall utgå till kommuner som inrättar

lektorstjänster. Även om ett sådant bidrag är något

extraordinärt, finns det i dag skäl att vidta

särskilda åtgärder, heter det i motionen.

I motion 1998/99:Ub1 (fp) yrkande 13 förordas ökade

utvecklings- och karriärmöjligheter för lärare.

Enligt motionärerna skulle införandet av en

lärarlegitimation bidra till en statushöjning av

läraryrket. De anser att kommunerna bör ta fram

särskilda planer för hur läraryrkets status kan

höjas. En sådan utvecklingsplan skall syfta till att

förbättra utvecklings- och karriärmöjligheterna för

lärarna, t.ex. genom högre lärarlöner, mer

fortbildning och vidareutbildning och inrättande av

s.k. karriärtjänster. Lärarna måste ges bättre

förutsättningar för sitt arbete, heter det i motion

1997/98:Ub45 (kd) yrkande 22. Det är rimligt att mer

erfarna lärare får fungera som mentorer eller

handledare åt nyanställda lärare. Det är vidare

angeläget att lärare med äldre utbildning erbjuds

kompetenshöjande utbildning.

I motion 1998/99:Ub1 (fp) yrkande 15 betonas att

rektor skall vara pedagogisk ledare - inte kamrer.

Motionärerna hänvisar bl.a. till att många

skolledare vittnar om en mycket pressad

arbetssituation. Lön och villkor för tjänsterna bör

ses över.

Utskottets bedömning

Utskottet har vid flera tillfällen behandlat frågor

om forskarutbildade lärare/lektorer i skolan och om

karriärmöjligheter för lärare (senast i bet.

1997/98:UbU9 s. 27). Utskottet betonar än en gång

att det är angeläget att få fler forskarutbildade

lärare i skolan och att det skapas

karriärmöjligheter för lärare. Lärarna är skolans

viktigaste resurs. Läraryrket bör därför vara

attraktivt och rymma utvecklingsmöjligheter.

Kommunerna är huvudmän för grundskolan och

gymnasieskolan och därmed ansvariga för inrättandet

av lärartjänster. Skolan är emellertid både ett

statligt och ett kommunalt åtagande. Stat och kommun

bör därför utifrån sina skilda roller stimulera

skolans utveckling.

Karriärtjänster för lärare, lärares möjligheter

till forskarutbildning, lektors-tjänster,

kompetensutveckling, handledning och mentorskap är

några områden som är viktiga för läraryrkets

utveckling. I augusti 1998 tog

Utbildningsdepartementet initiativ till att

diskutera dessa frågor med representanter för

lärarna, skolledarna, arbetsgivarna, Skolverket och

ett antal högskolor. En särskild avsiktsförklaring

för att stimulera läraryrkets utveckling och

rekrytering antogs gemensamt av

Utbildningsdepartementet, Svenska Kommunförbundet,

Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och

Skolledarna. En särskild arbetsgrupp inrättades med

representanter för parterna för att ta fram konkreta

förslag till handlingsvägar för de olika delarna i

avsiktsförklaringen. Resultatet av arbetsgruppens

arbete väntas inom kort. Utskottet anser att

arbetsgruppens förslag liksom den fortsatta

beredningen inom Utbildningsdepartementet bör

avvaktas. Utskottet vill i sammanhanget även peka på

att Lärarutbildningskommittén (dir. 1997:54,

1998:47) kommer att lämna sina förslag om

lärarutbildning och utbildning av skolledare i maj

1999.

Med hänvisning till vad utskottet har anfört

avstyrks yrkandena om forskarutbildade

lärare/lektorer (1998/99:Ub1 yrk. 14, 1998/99:Ub210

yrk.13 och 1998/99:Ub271 yrk. 2) och yrkandena om

karriärmöjligheter m.m. för lärare (1997/98:Ub45

yrk. 22 och 1998/99:Ub1 yrk. 13).

Utskottet vill i likhet med vad som anförts i

motion 1998/99:Ub1 yrkande 15 betona vikten av

rektor som pedagogisk ledare. Rektors roll när det

gäller förverkligandet av en nationellt likvärdig

och kvalitativt högtstående skola markeras inte

minst i läroplanerna. Det åligger sålunda rektor att

svara för den pedagogiska ledningen av verksamheten.

Rektor har det övergripande ansvaret för att

verksamheten som helhet utvecklas mot de mål som

staten och skolans huvudman ställer upp. Rektor har

också ansvar för att skolans verksamhet följs upp

och utvärderas och därigenom ett särskilt ansvar för

kvalitetsutvecklingen i skolan. Skolan är både ett

statligt och ett kommunalt ansvar och i det

sammanhanget är rektor den viktigaste länken mellan

det nationella och det kommunala uppdraget och den

praktiska verksamheten i skolan.

Skolverket har nyligen redovisat ett

granskningsuppdrag från regeringen angående

kvaliteten i skolan med avseende på tre områden.

Granskningarna har genomförts under hösten 1998 av

tre grupper av utbildningsinspektörer. Ett av

områdena avser rektors uppdrag i en decentraliserad

skola. Enligt rapporten ges rektor inte tillräckligt

goda förutsättningar för att genomföra uppdraget som

rektor i en mål- och resultatstyrd skola och att

leda det pedagogiska arbetet.

Utbildningsinspektörerna anser bl.a. att det krävs

tydligare ansvarsvägar, uttalade krav och

förväntningar samt uppföljning av resultaten. En

översyn av de nationella bestämmelserna föreslås i

inspektörernas rapport, liksom en bred satsning på

kompetensutveckling avseende ledarskapet i skolan.

Ärendet bereds för närvarande i

Utbildningsdepartementet.

Utskottet erinrar om att den parlamentariskt

tillsatta Lärarutbildningskommittén har i uppdrag

att lämna förslag även avseende skolledarutbildning.

Som utskottet tidigare har nämnt skall kommittén

lämna sina förslag i maj 1999.

Med hänvisning till vad utskottet har anfört bör

riksdagen avslå motion 1998/99:Ub1 yrkande 15.

Övrigt

I motionerna 1997/98:Ub43 (c) yrkande 7 och

1998/99:A214 (c) yrkande 1 föreslås att en

utbildningsgaranti införs. Motionärerna anser att

det, för den som har påbörjat gymnasieutbildning

före 20 års ålder, bör föreligga en garanterad

rättighet att fullfölja utbildningen upp till 25 års

ålder. Detta skulle öka möjligheterna för flera att

få en godkänd gymnasieutbildning och samtidigt kunna

genomföra den i egen takt. Ett liknande förslag

finns i motion 1997/98:Ub45 (kd) yrkande 3.

U t s k o t t e t behandlade motsvarande yrkanden

vid förra riksmötet (bet. 1997/98:UbU10 s. 10). Då

påpekade utskottet att enligt bestämmelserna i

skollagen (5 kap. 1 §) är utbildning i

gymnasieskolan avsedd att påbörjas av ungdomar efter

avslutad grundskoleutbildning eller motsvarande fram

t.o.m. det första kalenderhalvåret det år de fyller

20 år. I skollagens bestämmelser anges ingen formell

gräns för när studierna skall vara avslutade.

Utskottet hänvisade till arbetet i

Kunskapslyftskommittén, som enligt sina direktiv

bl.a. skall pröva möjligheten att påtagligt öka

flexibiliteten i utbildningssy-stemet genom att

föreslå ett arbetssätt som ger möjlighet till

successiv intagning, mera individualiserad

utbildning, avbrott för arbete m.m. (dir. 1995:67

och 1996:71). Kommitténs arbete skall vara slutfört

i sin helhet senast den 1 mars år 2000.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionerna

1997/98:Ub43 yrkande 7, 1997/98:Ub45 yrkande 3 och

1998/99:A214 yrkande 1.

Kommunernas ansvar för uppföljning och utvärdering

bör enligt motion 1997/98:Ub43 (c) yrkande 6

förtydligas. En bestämmelse bör införas i skollagen

om att kommunerna kontinuerligt skall följa och

utvärdera det egna skolväsendets verksamhet och

resultat och att det av skolplanen skall framgå hur

detta skall ske. Detta bör enligt motionärerna

beaktas när skollagen ses över.

U t s k o t t e t vill peka på att det genom

förordningen (1997:702) om kvalitetsredovisning inom

skolväsendet, som trädde i kraft den 1 november

1997, har införts en skyldighet för varje kommun och

skola att årligen göra en skriftlig

kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga

uppföljningen och utvärderingen av skolplanen

respektive arbetsplanen. En kvalitetsredovisning

skall innehålla en bedömning av dels i vilken mån

målen för utbildningen uppnåtts, dels vilka åtgärder

som behöver vidtas om målen inte har uppnåtts.

Skolverket har nyligen utfärdat allmänna råd för

kommuners och skolors kvalitetsredovisningar. Vidare

har regeringen, som utskottet tidigare har nämnt,

utfärdat direktiv till en kommitté med uppdrag att

se över skollagen. I uppdraget ingår bl.a. att

tydliggöra det kommunala ansvaret för utbildningens

kvalitet och likvärdighet. Enligt utskottets

uppfattning är syftet med yrkandet därmed

tillgodosett varför det avstyrks.

Enligt motion 1998/99:Ub1 (fp) yrkande 6 bör

gymnasieelever ges möjlighet att läsa även under

sommaren. En försöksverksamhet med sommarkurser bör

inledas.

U t s k o t t e t avstyrker yrkandet. Utskottet

har erfarit att det förekommer att kommuner erbjuder

elever möjlighet att i vissa fall läsa kurser även

under sommaren, t.ex. elever som har behov av extra

undervisning. Utskottet vill också peka på att

Kommittén för gymnasieskolans utveckling i sitt

slutbetänkande Den nya gymnasieskolan - problem och

möjligheter (SOU 1997:107) framfört uppfattningen

att det bör ske en betydande minskning av de

bestämmelser i gymnasieförordningen som reglerar

läsåret (3 kap.). Om detta sker skulle

arbetsplatsförlagd utbildning (APU) och

eftertraktade kurser som anordnas av andra kommuner

än hemkommunen kunna ges utanför den gängse

terminstiden, t.ex. på sommaren.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om den nyligen

beslutade skollagsöversynen.

Frågor med anknytning till läroplanens avsnitt om

värdegrunden tas upp i motion 1997/98:Ub45 (kd)

yrkande 1. Det praktiska förverkligandet av

läroplanens avsnitt om skolans värdegrund måste

betonas på alla nivåer, i de lokala skolplanerna och

i kursplanerna samt i lärarfortbildning och

nationella utvärderings- och utvecklingsplaner.

Enligt yrkande 2 i motionen måste etiska frågor med

anknytning till skolan få större plats inom

forskningen.

U t s k o t t e t erinrar om att rektors och

lärares ansvar för att motverka mobbning har

förstärkts i läroplanen för det obligatoriska

skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo

94). Den gemensamma läroplanen gäller fr.o.m.

läsåret 1998/99. Rektor har nu ett särskilt ansvar

för att upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera

skolans handlingsprogram för att motverka alla

former av kränkande behandling. Enligt vad utskottet

erfarit kommer en liknande skärpning att göras i

läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94).

Utskottet noterar att Utbildningsdepartementet

nyligen har tillsatt en projektgrupp med uppgift att

utveckla värdegrundsarbetet i skolorna. Gruppens

uppgift avses bl.a. vara att inventera vilken samlad

kunskap som i dag finns inom området och att hitta

former för att lyfta fram och sprida goda exempel.

Ett ungdomsråd, bestående av ungdomar från

gymnasiets första skolår, skall knytas till

departementet. Rådet skall fungera som idégivare och

referensgrupp till projektgruppen. Utskottet vill

även peka på att Skolverket har anvisats särskilda

medel (10 miljoner kronor) för kompetensutveckling

av rektorer med betoning på värdegrundsfrågorna. Det

pågår också ett arbete inom Skolverket med att

utarbeta ett referensmaterial som stöd för det

lokala arbetet med värdegrundsfrågor, exempelvis

mobbning. Utskottet noterar att regeringen i

regleringsbrev för budgetåret 1999 begärt att

Skolverket senast den 15 januari 2000 skall

presentera en fördjupad studie avseende

verksamhetsområdet värdegrunden.

Utskottet kan konstatera att värdegrundsfrågorna är

ett prioriterat område för regeringen och föreslår

att riksdagen avslår yrkandena med hänvisning till

vad utskottet har redovisat.

I motion 1997/98:Ub45 (kd) yrkande 18 framhålls att

gymnasieskolan även har till uppgift att ge eleverna

möjlighet att utveckla sin sociala kompetens. Att

kunna uppföra sig, samarbeta, acceptera och följa

beslut och regler samt att respektera och visa

hänsyn till andra hör till de egenskaper som är

utmärkande för social kompetens, heter det i

motionen.

U t s k o t t e t har ingen annan uppfattning än

motionärerna beträffande vikten av att eleverna ges

möjlighet att utveckla sin sociala kompetens i

gymnasieskolan. Utskottet hänvisar till vad

utskottet just har anfört om värdegrunden och

föreslår att yrkandet avslås av riksdagen.

Enligt motion 1998/99:Ub271 (fp) yrkande 1 skall

gymnasieskolans kursplaner inte bara ha allmänt

hållna mål utan de skall också kompletteras med ett

konkret innehåll. Även om det är riktigt att

kunskapstillväxten är snabb, så gäller detta dock

inte kunskapsmassan i de främmande språken,

matematik svenska språket m.fl. skolämnen på

grundläggande nivå. Motionärerna pekar på att

kunskapsmängden visserligen ökar i vissa ämnen, men

att det alltid finns kvar ett stort behov av

baskunskaper.

U t s k o t t e t avstyrker yrkandet. Enligt

utskottets uppfattning skall kursplanerna innehålla

mycket tydliga mål men vara öppna för möjligheter

att lokalt lägga upp undervisningen. Kursplanerna

bör inte i detalj ange innehållet i undervisningen

eller vilka metoder läraren skall använda sig av för

att eleverna skall nå målen för kursen.

Elever med behov av särskilt stöd skall enligt

motion 1997/98:Ub45 (kd) yrkande 24 framför allt ges

tillräcklig tid. Tillräckliga resurser skall

avsättas för behoven hos funktionshindrade elever.

Alla lärare skall få grundläggande kunskaper i

specialpedagogik. Skolan skall också ha tillgång

till lärare med fördjupad specialpedagogisk

utbildning.

U t s k o t t e t delar motionärernas uppfattning

när det gäller att tillräckliga resurser måste

avsättas för elever med behov av särskilt stöd.

Utskottet vill peka på att en proposition med

anledning av betänkandet FUNKIS - funktionshindrade

elever i skolan (SOU 1998:66) för närvarande bereds

i Utbildningsdepartementet. Utredningen har bl.a.

framhållit att det är kommunernas ansvar att

tillhandahålla det stöd som elever med

funktionshinder har behov av. För detta behöver

skolans personal kunskap om funktionshinder och vad

det för med sig i skolsituationen. Kommittén

föreslår bl.a. en bred satsning på

kompetensutveckling. Regeringen har aviserat att

propositionen kommer att lämnas till riksdagen i maj

1999.

Som utskottet har redovisat i det föregående har

Skolverket nyligen redovisat ett granskningsuppdrag

från regeringen avseende tre områden av skolans

verksamhet: rektorsuppdraget, undervisningen för

elever i behov av särskilt stöd samt läs- och

skrivprocesserna i undervisningen. Ärendet bereds

för närvarande i Utbildningsdepartementet.

Det är enligt utskottet viktigt att lärarna har

specialpedagogisk kompetens och att skolan har

tillgång till lärare med fördjupad sådan kompetens.

Utskottet erinrar om att Lärarutbildningskommittén

(dir. 1997:54) har i uppdrag att bl.a. analysera

behovet av specialpedagogisk kompetens hos lärarna.

Utredningen skall särskilt uppmärksamma

dimensioneringen av den framtida specialpedagogiska

utbildningen. Som utskottet har redovisat i det

föregående kommer kommittén att lämna sina förslag i

maj 1999.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet

motion 1997/98:Ub45 yrkande 24.

I motion 1998/99:Ub1 (fp) yrkande 21 pekas på

behovet av utökade möjligheter för gymnasieelever

att studera utomlands. Med förbättrade möjligheter

till elevutbyten, satsningar på informationsteknik i

skolan, utökade möjligheter för elever att läsa

språk och avlägga en internationellt gångbar

studentexamen vill motionärerna ge alla elever en

bättre möjlighet att möta ett internationaliserat

samhälle. Skolan har ett ansvar för att möta den nya

mer internationaliserade tidens skiftande behov.

U t s k o t t e t vill peka på att det i dag finns

möjligheter för elever att genom olika

utbytesprogram, t.ex. Sokrates och Leonardo, studera

utomlands. Det finns också vissa möjligheter till

stipendier. Därutöver finns numera stora möjligheter

att via IT skapa kontaktvägar mellan skolor och

mellan elever i olika länder. Utskottet föreslår att

riksdagen avslår yrkandet.

Enligt motion 1997/98:Ub45 (kd) yrkande 6 behöver

syoverksamheten förstärkas. Motionärerna pekar på

att det är svårt för en gymnasieelev att bilda sig

en uppfattning om var jobben kommer att finnas i

framtiden och vilka högskoleutbildningar som är bäst

lämpade.

U t s k o t t e t delar motionärernas uppfattning

att syoverksamheten i gymnasieskolan är mycket

viktig. Rektor har enligt läroplanen ett särskilt

ansvar för att den studie- och yrkesorienterande

verksamheten organiseras så att eleverna får

vägledning inför de olika val som skolan erbjuder

och inför val av fortsatt utbildning och yrke. Det

ankommer på kommunen såsom huvudman för skolan att

besluta om erforderliga resurser för verksamheten.

Utskottet avstyrker yrkandet.

Förslag om vidgade möjligheter för kommuner att

lägga ut utbildning på entreprenad begärs i motion

1998/99:Ub210 (m) yrkande 17. Lagen om

entreprenadförhållanden inom skolan bör förtydligas,

anser motionärerna. I framtiden bör det vara möjligt

för kommunerna att uppdra åt andra

utbildningsanordnare att bedriva undervisning inom

alla ämnen.

U t s k o t t e t påminner om att enligt gällande

regler i lagen (1993:802) om entreprenadförhållanden

inom skolan får kommuner och landsting sluta avtal

med en enskild fysisk eller juridisk person om att

denne skall bedriva viss undervisning inom

gymnasieskolan. Avtalet får avse undervisning inom

ämnesblocken estetiska ämnen, ekonomiska ämnen,

tekniska ämnen och yrkesämnen. För undervisning inom

andra områden än de nu nämnda får regeringen dock

enligt lagen medge entreprenaddrift, om det finns

särskilda skäl i det enskilda fallet.

Utskottet har tidigare vid flera tillfällen

behandlat och avstyrkt liknande motionsyrkanden,

senast våren 1998 (bet. 1997/98:UbU9 s. 36).

Utskottet anser nu, liksom tidigare, att det inte

finns skäl att ändra gällande föreskrifter om

undervisning på entreprenad inom skolområdet.

Yrkandet bör således avslås av riksdagen.

Enligt motion 1997/98:Ub45 (kd) yrkande 23 är

bidragssystemet till fristående gymnasieskolor

fortfarande krångligt. Det naturliga vore att samma

ersättning utgick till de fristående skolorna som

till de offentliga skolorna, heter det i motionen. I

motion 1998/99:Ub1 (fp) yrkande 18 framhålls att

valfriheten och mångfalden vad gäller

gymnasieutbildningar borde förbättras. Motionärerna

betonar vikten av fristående gymnasieskolor. De

pekar på att intresset för gymnasieutbildningar i

fristående skolor är mycket stort. Dessa skolor är

inte sällan bättre på att förverkliga idéer om

pedagogisk förnyelse.

U t s k o t t e t avstyrker yrkandena.

Nu gällande regler för offentligt bidrag till

fristående gymnasieskolor i 9 kap. skollagen antogs

av riksdagen hösten 1996 och trädde i kraft den 1

januari 1997 (prop. 1995/96:200, bet. 1996/97:UbU4,

rskr. 14). Bland annat infördes regeln att ansökan

om bidrag skall lämnas direkt till Skolverket som

också skall avgöra om en fristående gymnasieskola

skall förklaras berättigad till bidrag. Dock skall

verket innan dess ha inhämtat yttrande från berörda

kommuner. Skolverket får inte meddela beslut om rätt

till bidrag i fråga om utbildning som skulle

innebära påtagliga negativa följder för skolväsendet

i den kommun där gymnasieskolan är belägen eller i

närliggande kommuner.

Enligt bestämmelserna skall kommunen och den

fristående skolan i första hand komma överens om

ersättningen. Om detta inte går skall ersättning

utgå enligt bilaga till förordningen om fristående

skolor (SFS 1996:1206). Beloppen har fr.o.m. läsåret

1998/99 omräknats så att ersättning numera ingår för

sådan mervärdesskatt som skolan saknar avdragsrätt

för.

Utskottet noterar att antalet fristående

gymnasieskolor under femårsperioden 1992-1997 har

ökat från 59 till 82. Under läsåret 1998/99 har

ytterligare 10 skolor startat, varför det i dag

finns 92 fristående gymnasieskolor.

Gymnasieskolor i utsatta områden bör få extra

resurser för att förhindra utslagning av resurssvaga

elever föreslås det i motion 1998/99:Ub1 (fp)

yrkande 22. Motionärerna anser att fler

spjutspetsskolor/magnetskolor, dvs. skolor med en

attraktiv profil som drar till sig elever från olika

stadsdelar, bör startas.

U t s k o t t e t vill peka på att särskilda

resurser har anvisats fr.o.m. den 1 juli 1999 för

insatser på utbildningsområdet i storstadsregionerna

(prop. 1998/99:1 utg.omr. 16, bet. UbU1 s. 23).

Under en treårsperiod avsätts sammanlagt 220

miljoner kronor per år för särskilda insatser för

barn, ungdom samt vuxna, bl.a. 50 miljoner kronor

för språkutveckling i skolan i utsatta

storstadsområden. Bidraget skall stimulera skolor i

invandrartäta områden att hitta nya vägar för

elevernas språkutveckling. Medlen har i budgeten för

år 1999 avsatts under ett nytt anslag, A 5

Förstärkning av utbildning i storstadsregionerna.

Utskottet vill i sammanhanget också peka på att

Skolverket i en rapport hösten 1996, Att välja skola

- effekter av valmöjligheter i grundskolan (rapport

nr 109), har redovisat en utvärdering med betoning

på den eventuellt segregerande effekt valfriheten

kan ha. I rapporten har Skolverket bl.a. som ett

positivt resultat av utvärderingen lyft fram att

engagemang och genomtänkta satsningar kan bryta en

negativ skolutveckling, vilket har skett i vissa

kommunala skolor, i rapporten kallade

trendbrytarskolor. Dessa har, ofta genom målmedvetna

profileringar, lockat nya elever till skolorna.

Utskottet vill slutligen framhålla att det är

kommunerna själva som beslutar om fördelning av

resurser till de olika skolorna i kommunen. Staten

kan dock besluta om särskilda riktade medel,

exempelvis det nämnda anslaget för förstärkning av

utbildning i storstadsregionerna. Utskottet anser

att riksdagen bör avslå yrkandet.

Enligt motion 1997/98:Ub41 (s) behövs det en översyn

av gymnasiebibliotekens resurser i syfte att stärka

deras möjligheter att fungera enligt de fastställda

läroplanerna. Gymnasiebibliotekens kvalitet i fråga

om lokaler, material, utrustning och personal är

avgörande för kvaliteten i undervisningen.

Motionären anser att det är uppenbart att

gymnasiebiblioteken har alldeles för lite resurser.

U t s k o t t e t vill framhålla att det enligt

bibliotekslagen (1996:1596) skall finnas lämpligt

fördelade skolbibliotek inom grundskolan och

gymnasieskolan för att stimulera skolelevernas

intresse för läsning och litteratur samt för att

tillgodose deras behov av material för utbildningen.

Kommunerna svarar för folk- och

skolbiblioteksverksamheten liksom för skolans

verksamhet och bestämmer därmed även mål och

ambitionsnivå för skolbibliotekens verksamhet. I

läroplanerna har det slagits fast att rektor har

ansvaret för utformningen av skolans arbetsmiljö så

att eleverna får tillgång till handledning,

läromedel av god kvalitet och annat stöd för att

kunna söka och utveckla kunskaper, bl.a. bibliotek,

datorer och andra tekniska hjälpmedel.

Enligt vad utskottet har erfarit kommer Kulturrådet

inom kort att lämna en rapport om skolbiblioteken.

Utskottet vill slutligen peka på att särskilda

medel har avsatts för budgetåret 1999 för ett

program i tio punkter i syfte att stärka skolans

kvalitet och trygga en likvärdig skola (prop.

1998/99:1 utg.omr. 16, bet. UbU1). Sammanlagt kommer

110 miljoner kronor att anslås årligen under

perioden 1999-2001. Dessa medel avser en rad olika

åtgärder, bl.a. en satsning på kultur i skolan.

Enligt vad utskottet har erfarit kommer

Utbildningsdepartementet i samarbete med

Kulturdepartementet att tillsätta en arbetsgrupp för

området kultur i skolan.

Utskottet föreslår att riksdagen med hänvisning

till vad utskottet har anfört avslår motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande gymnasieskolans struktur

m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i denna

del godkänner vad utskottet har förordat,

2. beträffande översyn av gymnasieskolans

program och struktur

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub210 yrkande 9,

res. 1 (m) - delvis

3. beträffande garanterad undervisningstid

för eleverna

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring

i skollagen såvitt avser 5 kap. 4 d § och avslår

motion 1998/99:Ub2 yrkande 2,

4. beträffande lärarlösa lektioner

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub45 yrkande 8,

res. 2 (kd) - delvis

5. beträffande avskaffande av timplanen

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub45 yrkande 7,

1998/99:Ub210 yrkande 8 och 1998/99:Ub801 yrkande 21,

res. 3 (m, kd, c, fp)

res. 4 (mp) - delvis

6. beträffande valfrihet i

gymnasieskolan

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub40, 1997/98:Ub45

yrkandena 11 och 16, 1998/99:Ub210 yrkande 3 och

1998/99:Ub801 yrkande 19,

res. 5 (m, kd, fp) -

delvis

7. beträffande införande av ett

teknikprogram

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring

i skollagen såvitt avser bilaga 1,

8. beträffande utformningen av ett nytt

teknikprogram

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub44 yrkande 3 och

1998/99:

Ub2 yrkande 3,

res. 6 (v) - delvis

res. 4 (mp) - delvis

9. beträffande ändring av namnet på

industriprogrammet

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub223,

10. beträffande entreprenörskap i

undervisningen

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub43 yrkande 2,

res. 7 (c) - delvis

11. beträffande företagarprogram

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub45 yrkande 14 och

1998/99:Ub1 yrkande 12,

res. 8 (kd, fp)

12. beträffande utbildning av bussförare

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub235,

13. beträffande ett eget personligt

program

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub1 yrkande 5,

14. beträffande programinriktat

individuellt program

att riksdagen antar regeringens förslag till ändring i

skollagen såvitt avser 5 kap. 4 b §,

15. beträffande kvaliteten på det

individuella programmet

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub45 yrkande 12,

res. 2 (kd) - delvis

16. beträffande behörighet till

gymnasieskolan

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub1 yrkande 1,

res. 9 (fp) - delvis

17. beträffande kärnämnesutbudet

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub43 yrkande 1,

1997/98:Ub45 yrkande 10, 1998/99:Ub2 yrkandena 4

och 5, 1998/99:

Ub210 yrkande 7 och 1998/99:Ub273 yrkande 1,

res. 1 (m) - delvis

res. 6 (v) - delvis

res. 2 (kd) - delvis

res. 7 (c) - delvis

18. beträffande etappindelning m.m. av

kärnämnen

att riksdagen med avslag på motionerna 1997/98:Ub44 yrkande

1, 1997/98:Ub45 yrkandena 4, 5 och 9,

1998/99:Ub1 yrkandena 2-4, 1998/99:Ub210 yrkande

6 och 1998/99:Ub271 yrkande 3 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

res. 5 (m, kd, fp) - delvis

19. beträffande ämnet idrott och hälsa på

det individuella programmet

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub2 yrkande 6,

res. 6 (v) - delvis

20. beträffande vikten av ämnet idrott och

hälsa

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub44 yrkande 4,

1998/99:

Ub213, 1998/99:Ub237, 1998/99:Kr519 yrkande 2

och 1998/99:

Kr520 yrkande 9,

21. beträffande samverkan mellan skolan

och arbetslivet m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub43 yrkande 3 och

1998/99:

Ub210 yrkande 14,

res. 10 (m, c, fp)

22. beträffande arbetsplatsförlagd

utbildning

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub45 yrkande 15,

1998/99:

Ub2 yrkande 7, 1998/99:Ub210 yrkande 16 och

1998/99:Ub801 yrkande 22,

res. 1 (m) - delvis

res. 6 (v) - delvis

res. 2 (kd) - delvis

23. beträffande en ny lärlingsutbildning

att riksdagen dels antar regeringens förslag till lag om

ändring i skollagen såvitt avser 5 kap. 3 §

fjärde stycket och avslår motionerna

1997/98:Ub43 yrkande 4, 1997/98:Ub45 yrkande 13,

1998/99:Ub1 yrkande 9, 1998/99:Ub2 yrkande 8,

1998/99:Ub210 yrkandena 2 och 15, 1998/99:Ub211

samt 1998/99:Ub234, dels som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet har anfört,

res. 5 (m, kd, fp) - delvis

24. beträffande gymnasieexamen

att riksdagen med anledning av propositionen och med avslag

på motionerna 1997/98:Ub44 yrkande 5,

1997/98:Ub45 yrkande 20, 1998/99:Ub1 yrkandena 7

och 8, 1998/99:Ub2 yrkande 9, 1998/99:

Ub210 yrkandena 1, 4 och 12 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

res. 11 (v, mp) - delvis

res. 9 (fp) - delvis

25. beträffande lagbestämmelser om

gymnasieskolans struktur m.m.

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring

i skollagen (1985:1100) såvitt avser 5 kap. 3 §

andra och tredje styckena, 4 §, 4 a §, 4 c §, 5

§, 6 a §, 8 §, 16-18 §§ samt 24 §,

26. beträffande lagförslaget såvitt avser

bilaga 2

att riksdagen antar regeringens förslag till ny bilaga 2 med

den ändringen att bilagan erhåller den i bilaga

2 till detta betänkande såsom utskottets förslag

betecknade lydelsen,

27. beträffande förslaget till lag om

ändring i skollagen i övrigt

att riksdagen antar regeringens förslag i den mån det inte

har behandlats under föregående moment,

28. beträffande nationella prov

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub44 yrkande 6 och

1998/99:

Ub273 yrkande 2,

29. beträffande betygssystemet i

gymnasieskolan

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub43 yrkande 8,

1997/98:

Ub44 yrkande 2, 1997/98:Ub45 yrkande 19,

1998/99:Ub1 yrkande 16, 1998/99:Ub210 yrkande 10

och 1998/99:Ub801 yrkande 20,

res. 12 (m, kd) - delvis

res. 11 (v, mp) - delvis

res. 7 (c) - delvis

res. 9 (fp) - delvis

30. beträffande betygskomplettering under

gymnasietiden

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub43 yrkande 9 och

1998/99:

Ub210 yrkande 11,

res. 5 (m, kd, fp) -

delvis

res. 7 (c) - delvis

31. beträffande avgiftsfria prov

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub2 yrkande 1,

32. beträffande utvecklingssamtal

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub45 yrkande 17,

res. 2 (kd) - delvis

33. beträffande rätt att underrätta

föräldrar till myndiga elever

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub43 yrkande 10,

res. 13 (m, c)

34. beträffande ogiltig frånvaro

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub1 yrkande 10,

res. 14 (m, fp) - delvis

35. beträffande elevinflytande

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub45 yrkande 21 och

1998/99:Ub2 yrkande 10,

res. 6 (v) - delvis

res. 2 (kd) - delvis

36. beträffande distansutbildning

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub270,

37. beträffande forskarutbildade

lärare/lektorer

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub1 yrkande 14,

1998/99:

Ub210 yrkande 13 och 1998/99:Ub271 yrkande 2,

res. 14 (m, fp) - delvis

38. beträffande karriärmöjligheter m.m.

för lärare

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub45 yrkande 22 och

1998/99:Ub1 yrkande 13,

res. 2 (kd) - delvis

res. 9 (fp) - delvis

39. beträffande rektor som pedagogisk

ledare

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub1 yrkande 15,

res. 9 (fp) - delvis

40. beträffande rätt att genomföra

gymnasieutbildning t.o.m. 25 års ålder

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub43 yrkande 7,

1997/98:

Ub45 yrkande 3 och 1998/99:A214 yrkande 1,

res. 15 (kd, c)

41. beträffande kommunernas uppföljning

och utvärdering

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub43 yrkande 6,

42. beträffande försöksverksamhet med

sommarkurser

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub1 yrkande 6,

res. 9 (fp) - delvis

43. beträffande värdegrunden i läroplanen

m.m.

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub45 yrkandena 1 och 2,

res. 2 (kd) - delvis

44. beträffande social kompetens

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub45 yrkande 18,

res. 12 (m, kd) - delvis

45. beträffande gymnasieskolans

kursplaner

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub271 yrkande 1,

46. beträffande elever med behov av

särskilt stöd

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub45 yrkande 24,

res. 2 (kd) - delvis

47. beträffande utökade möjligheter för

gymnasieelever att studera utomlands

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub1 yrkande 21,

res. 9 (fp) - delvis

48. beträffande syoverksamheten

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub45 yrkande 6,

res. 2 (kd) - delvis

49. beträffande utbildning på entreprenad

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub210 yrkande 17,

res. 1 (m) - delvis

50. beträffande fristående

gymnasieskolor

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub45 yrkande 23 och

1998/99:Ub1 yrkande 18,

res. 5 (m, kd, fp) -

delvis

51. beträffande extra resurser till

gymnasieskolor i utsatta områden

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub1 yrkande 22,

res. 9 (fp) - delvis

52. beträffande gymnasiebibliotekens

resurser

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub41.

Stockholm den 4 mars 1999

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Britt-

Marie Danestig (v), Beatrice Ask (m), Eva Johansson

(s), Yvonne Andersson (kd), Lars Hjertén (m),

Majléne Westerlund Panke (s), Tomas Högström (m),

Torgny Danielsson (s), Tomas Eneroth (s), Erling

Wälivaara (kd), Per Bill (m), Gunnar Goude (mp),

Sofia Jonsson (c), Kalle Larsson (v), Agneta

Lundberg (s) och Ulf Nilsson (fp).

Reservationer

1. Översyn av gymnasieskolans program och

struktur, m.m. (mom. 2, 17, 22 och 49)

Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas Högström

(m) och Per Bill (m) anför:

Det finns inte i dag ett samlat underlag om

erfarenheterna av programstrukturen. Enligt vår

uppfattning bör en översyn av gymnasieskolans

program och struktur göras. En fråga som bör belysas

och utvärderas i samband med en sådan översyn är om

gymnasieskolans omfattning och innehåll är

tillräcklig för att möta framtidens krav på en

utbildning av hög kvalitet. Visserligen innebär

regeringens förslag att antalet poäng höjs till 2

500 för alla program, men man har inte ändrat

kursplanerna och höjt "ribban". Den garanterade

undervisningstiden är fortfarande 2 150 timmar på de

teoretiska programmen och 2 370 timmar på de

yrkesförberedande programmen. Vad vi nu anfört om en

översyn bör riksdagen med bifall till motion

1998/99:Ub210 yrkande 9 som sin mening ge regeringen

till känna.

När det gäller kärnämnesutbudet i gymnasieskolan

anser vi att åtta gemensamma och obligatoriska ämnen

för alla elever är alltför omfattande. Vi förordar

att antalet kärnämnen begränsas till svenska,

engelska, matematik, samhällskunskap samt idrott och

hälsa. De ämnen som inte längre är obligatoriska

skall ingå som karaktärsämnen i nationella program,

men omfattningen av dem i respektive program skall

kunna variera.

Vi kan konstatera att rapporter visar att många

skolor inte kan få ut sina elever på

arbetsplatsförlagd utbildning (APU) i den omfattning

som anges i gymnasieförordningen (minst 15 veckor på

program med yrkesämnen). En orsak är enligt vår

uppfattning att incitamenten för företagen att

anordna arbetsplatsförlagd utbildning är svaga. Ett

annat problem är att APU:n ofta skall ske på skolans

villkor vad gäller både tid och innehåll. Det är

nödvändigt att skärpa kraven på skolorna när det

gäller samarbetet med arbetslivet. Vi anser också

att det är nödvändigt att det införs en

finansieringsmodell som gör det attraktivt för

arbetsplatser att ta emot APU-elever. Den modell som

föreslogs i betänkandet Höj ribban! (SOU 1994:101)

borde prövas.

Vi vill vidga kommunernas möjligheter att lägga ut

utbildning på entreprenad. Lagen om

entreprenadförhållanden i skolan bör förtydligas så

att det i framtiden blir möjligt för kommunerna att

uppdra åt andra utbildningsanordnare att bedriva

undervisning inom alla ämnen. Att företag på detta

sätt får en aktiv roll i skolan ger möjlighet till

god undervisning liksom till nya idéer och

förhållningssätt i frågor om organisation och

fördelning av resurser. Ett intressant område är

användandet av informationsteknik i skolan, där IT-

företagen kan bidra med mycket kunskap. Riksdagen

bör bifalla motion 1998/99:Ub210 yrkande 17.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under momenten 2, 17, 22 och 49 bort hemställa

2. beträffande översyn av gymnasieskolans

program och struktur

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub210 yrkande 9

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

17. beträffande kärnämnesutbudet

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub210 yrkande 7

och med avslag på motionerna 1997/98:Ub43

yrkande 1, 1997/98:Ub45 yrkande 10, 1998/99:Ub2

yrkandena 4 och 5 samt 1998/99:Ub273 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

22. beträffande arbetsplatsförlagd

utbildning

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub210 yrkande

16 och med avslag på motionerna 1997/98:Ub45

yrkande 15, 1998/99:Ub2 yrkande 7 och

1998/99:Ub801 yrkande 22 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

49. beträffande utbildning på

entreprenad

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub210 yrkande

17 som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

2. Lärarlösa lektioner, m.m. (mom. 4, 15,

17, 22, 32, 35, 38, 43, 46 och 48)

Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara (kd)

anför:

Vi vill när det gäller lärarlösa lektioner betona

att det inte är acceptabelt att elever på egen hand

under skoltid skall lära sig nytt material enbart

genom att läsa sig till det utan bearbetning eller

uppföljning. Däremot finns det skäl att ge eleverna

tid och möjlighet att tillämpa sina kunskaper i

projekt och individuella arbeten som till viss del

kan ske utan lärarens närvaro. Vad vi nu har anfört

bör regeringen beakta i samband med ändring i

gymnasieförordningen. Riksdagen bör bifalla motion

1997/98:Ub45 yrkande 8.

Enligt vår uppfattning måste kvaliteten på det

individuella programmet bli jämnare. För att minska

programmets storlek krävs framför allt stora

satsningar inom grundskolan för att där höja

utbildningskvaliteten. Elever i grundskolan måste få

en bättre insyn i gymnasieskolans organisation och

programutbud. Det krävs en utökad syoverksamhet, men

det är också viktigt att grundskoleeleverna ges

möjlighet att besöka gymnasieskolan och på andra

sätt informeras om vad som väntar dem.

Regeringen har inte föreslagit någon förändring av

kärnämnesutbudet. Vi kristdemokrater finner det

glädjande att någon inskränkning inte föreslagits

beträffande ämnet religionskunskap. Vi hävdar att

denna ståndpunkt skall gälla även vid en framtida

översyn av kärnämnena.

När det gäller den arbetsplatsförlagda utbildningen

(APU) vill vi understryka att införandet av en ny

lärlingsutbildning inte får leda till att den

arbetsplatsförlagda utbildningen inskränks på

program med yrkesämnen. Elevernas utvärdering av APU

har varit och är positiv och vi anser att APU bör

införas på flera program.

Enligt vår uppfattning är utvecklingssamtalen

mycket viktiga både för att ge eleverna det stöd de

behöver och för att ge dem inflytande över

studiernas utformning. I synnerhet är det angeläget

att elever med behov av särskilt stöd uppmärksammas

och får tillfälle att diskutera sin utveckling.

Föräldrarna bör delta i utvecklingssamtalen.

Vi vill framhålla att det allra viktigaste

elevinflytandet är det som skall ske i samband med

utvecklingssamtalen och vid val av program och

kurser. Eleverna måste på ett bättre sätt än i dag

ges möjlighet till inflytande över den egna

studieutvecklingen och planeringen. Det är

naturligtvis även viktigt att eleverna ges ett

reellt formellt inflytande, men vi anser inte att

eleverna skall kunna utgöra en majoritet i

gymnasieskolans styrelse. Det är inte rimligt att

kräva av elever att de skall ha ett helhetsgrepp

över utbildningen då de själva är mitt uppe i den.

Beträffande karriärmöjligheter m.m. för lärare vill

vi betona att lärarna måste stimuleras och

uppmuntras att stanna kvar inom gymnasieskolan.

Bristande arbetsro, hög arbetsbelastning och dålig

kompensation gör att många lärare söker sig till

andra yrken. Nyutbildade lärare saknar stöd och

hjälp att finna sig till rätta under den första

tiden. Det vore rimligt att mer erfarna lärare får

fungera som mentorer eller handledare åt nyanställda

lärare. Det är vidare angeläget att lärare med äldre

utbildning erbjuds kompetenshöjande utbildning.

Vi kristdemokrater anser att en god skolanda, byggd

på en tydlig etik som ger gemenskap och vikänsla är

den bästa grunden för motivation och en god miljö

för lärande. Det praktiska förverkligandet av

läroplanens avsnitt om skolans värdegrund måste

betonas på alla nivåer, i de lokala skolplanerna, i

kursplanerna, i lärarfortbildning och i nationella

utvärderings- och utvecklingsplaner. Etiska frågor

med anknytning till skolan måste också få mycket

större plats inom forskningen.

Enligt vår uppfattning skall elever med behov av

särskilt stöd framför allt ges tillräcklig tid.

Erforderliga resurser bör avsättas för behoven hos

funktionshindrade elever. Vi vill betona att alla

lärare bör få grundläggande kunskaper i

specialpedagogik. Skolan skall också ha tillgång

till lärare med fördjupad specialpedagogisk

utbildning.

Det är svårt för en gymnasieelev att bilda sig en

uppfattning om var jobben kommer att finnas i

framtiden och vilka högskoleutbildningar som är bäst

lämpade för honom eller henne. Vi anser därför att

det är angeläget att syo-verksamheten förstärks.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under momenten 4, 15, 17, 22, 32, 35, 38, 43, 46 och

48 bort hemställa

4. beträffande lärarlösa lektioner

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub45 yrkande 8

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

15. beträffande kvaliteten på det

individuella programmet

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub45 yrkande 12

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

17. beträffande kärnämnesutbudet

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub45 yrkande 10

och med avslag på motionerna 1997/98:Ub43

yrkande 1, 1998/99:Ub2 yrkandena 4 och 5,

1998/99:Ub210 yrkande 7 och 1998/99:Ub273

yrkande 1 som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts,

22. beträffande arbetsplatsförlagd

utbildning

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub45 yrkande 15

och med avslag på motionerna 1998/99:Ub2 yrkande

7, 1998/99:Ub210 yrkande 16 och 1998/99:Ub801

yrkande 22 som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts,

32. beträffande utvecklingssamtal

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub45 yrkande 17

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

35. beträffande elevinflytande

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub45 yrkande 21

och med avslag på motion 1998/99:Ub2 yrkande 10

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

38. beträffande karriärmöjligheter m.m. för

lärare

att riksdagen med bifall till motion

1997/98:Ub45 yrkande 22 och med avslag på motion

1998/99:Ub1 yrkande 13 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

43. beträffande värdegrunden i läroplanen

m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub45 yrkandena

1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna

vad som ovan anförts,

46. beträffande elever med behov av

särskilt stöd

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub45 yrkande 24

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

48. beträffande syoverksamheten

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub45 yrkande 6

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

3. Avskaffande av timplanen (mom. 5)

Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Lars

Hjertén (m), Tomas Högström (m), Erling Wälivaara

(kd), Per Bill (m), Sofia Jonsson (c) och Ulf

Nilsson (fp) anför:

Vi välkomnar den ökade flexibilitet som nu införs

beträffande gymnasieskolans timplan. Elever skall

kunna genomföra sin gymnasieutbildning på kortare

eller längre tid än tre år. Vidare införs en ny

definition av begreppet gymnasiepoäng och en för

alla nationella program gemensam poängplan. Sy-

stemet med gymnasiepoäng ger bättre förutsättningar

att förverkliga målstyrningen av skolan. Vi anser

emellertid att även den poängplan som nu föreslås i

propositionen på sikt bör avskaffas.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under moment 5 bort hemställa

5. beträffande avskaffande av timplanen

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub45

yrkande 7, 1998/99:Ub210 yrkande 8 och med

anledning av motion 1998/99:Ub801 yrkande 21 som

sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

4. Avskaffande av timplanen, m.m. (mom. 5

och 8)

Gunnar Goude (mp) anför:

Miljöpartiet anser att det är angeläget att

fortsätta nedtoningen av timplanens betydelse och

stärka utvecklingen av målinriktade studier efter

individuellt anpassade studieplaner. Ett ökat

elevinflytande och nya undervisningsformer med

individualiserad undervisning är viktiga inslag i

gymnasieskolans utveckling. Studierna skall vara

målstyrda och det antal timmar en elev behöver för

en viss kurs skall anpassas efter den enskilde

elevens behov.

När det gäller utformningen av ett nytt

teknikprogram vill jag betona vikten av att detta

program, förutom de tekniska specialiseringarna och

de ordinarie kärnämnena innehåller kurser i

miljökunskap på alla inriktningar. Det är mycket

viktigt att den nya generationen ingenjörer, som

skall delta i utformningen av ett ekologiskt

långsiktigt samhälle, också är väl förtrogen med de

viktigaste miljöfrågorna, förstår villkoren för liv

på jorden och människans plats i det ekologiska

systemet.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet

under momenten 5 och 8 bort hemställa

5. beträffande avskaffande av timplanen

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub801 yrkande

21 och med anledning av motionerna 1997/98:Ub45

yrkande 7 och 1998/99:

Ub210 yrkande 8 som sin mening ger regeringen

till känna vad som ovan anförts,

8. beträffande utformningen av ett nytt

teknikprogram

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub44 yrkande 3

och med avslag på motion 1998/99:Ub2 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

5. Valfrihet i gymnasieskolan, m.m. (mom.

6, 18, 23, 30 och 50)

Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Lars

Hjertén (m), Tomas Högström (m), Erling Wälivaara

(kd), Per Bill (m) och Ulf Nilsson (fp) anför:

Enligt vår uppfattning måste valfriheten i

gymnasieskolan öka. Det är orimligt med en ordning

som medför att tur eller elevens bostadsadress är

avgörande för antagning till gymnasieskolan. En

mångfald av skolor med olika inriktningar och

huvudmän ökar valfriheten och bidrar till den

pedagogiska utvecklingen. Rätten att välja gymnasium

skall garanteras. Därutöver bör reglerna för

specialutformade program och rätten att välja sådana

också utanför hemkommunen vidgas.

Vi ställer oss i och för sig positiva till

utskottets förslag om ett tillkännagivande till

regeringen om att möjligheterna bör prövas att

etappindela kärn-ämnena. Vi anser emellertid att

ytterligare ett steg bör tas. Det skall tydligt

framgå att kärnämnena, främst svenska, engelska och

matematik, skall kunna läsas med olika ambitionsnivå

och takt. Vi anser också att kravet på att alla

program skall leda till högskolebehörighet är

orimligt. Vi vill dock poängtera att elever som

väljer att läsa kurser som inte leder till

högskolebehörighet skall ha möjlighet att senare

komplettera sina studier.

Vi delar inte utskottets uppfattning beträffande

hur en ny lärlingsutbildning bör utformas. Enligt

vår uppfattning bör en modern flexibel

lärlingsutbildning, där skolan och arbetslivet delar

på ansvaret för utbildningen, införas. Utbildningen

bör förslagsvis vara fyraårig. Skolan och

arbetslivet bör ansvara för halva tiden var av den

totala utbildningstiden. Arbetsplatsen bör få

ersättning motsvarande kommunens kostnad för

yrkesutbildning under ett år. Lärlingen skall ges

ersättning från arbetsplatsen motsvarande den insats

som lärlingen gör i produktionen. Utbildningen skall

avslutas med ett gesällprov eller liknande. Det bör

inte heller vara ett krav att utbildningen skall

leda till högskolebehörighet för alla elever. Vi

anser att regeringen bör återkomma till riksdagen

med ett nytt förslag till lärlingsutbildning med den

struktur och det innehåll som vi nu har redovisat.

Riksdagen bör således dels avslå regeringens förslag

till lag om ändring i skollagen såvitt avser 5 kap.

3 § fjärde stycket, dels med bifall till motionerna

1998/99:Ub1 yrkande 9 och 1998/99:Ub210 yrkandena 2

och 15 och med anledning av motionerna 1997/98:Ub45

yrkande 13, 1998/99:Ub211 och 1998/99:Ub234 samt med

avslag på motionerna 1997/98:Ub43 yrkande 4 och

1998/99:Ub2 yrkande 8 som sin mening ger regeringen

till känna vad som ovan anförts.

Enligt vår uppfattning bör rätten att

betygskomplettera under gymnasietiden återinföras

för elever som har fått betyget Godkänd. Nuvarande

system leder till att eleverna tränas i att bete sig

taktiskt eller att de förlorar studiemotivationen.

Vi vill betona att det är slöseri med tid och

resurser att eleverna nu tvingas komplettera sina

betyg i komvux.

När det gäller fristående gymnasieskolor vill vi

framhålla att intresset för sådana skolor är mycket

stort. Särskilt intressant är att flera skolor

lyckats locka många sökande till utbildningar som i

den kommunala skolan är mindre eftertraktade. Dessa

skolor är inte sällan bättre på att förverkliga

idéer om pedagogisk förnyelse. Industrigymnasierna

är exempel på detta. Enligt vår uppfattning borde

satsningar göras så att valfriheten och mångfalden i

utbildningen förbättrades. Vi vill också peka på att

bidragsystemet fortfarande är krångligt och borde

ses över. Det naturliga vore att samma ersättning

utgick till de fristående skolorna som till de

offentliga.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under momenten 6, 18, 23, 30 och 50 bort hemställa

6. beträffande valfrihet i

gymnasieskolan

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub45

yrkandena 11 och 16 och 1998/99:Ub210 yrkande 3

och med anledning av motion 1997/98:Ub40 samt

med avslag på motion 1998/99:Ub801 yrkande 19

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

18. beträffande etappindelning m.m. av

kärnämnen

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub45

yrkandena 4, 5 och 9, 1998/99:Ub1 yrkandena 2, 3

och 4, 1998/99:Ub210 yrkande 6 och med avslag på

motionerna 1997/98:Ub44 yrkande 1 och

1998/99:Ub271 yrkande 3 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

23. beträffande en ny lärlingsutbildning

att riksdagen dels avslår regeringens förslag till lag om

ändring i skollagen såvitt avser 5 kap. 3 §

fjärde stycket, dels med bifall till motionerna

1998/99:Ub1 yrkande 9 och 1998/99:Ub210

yrkandena 2 och 15 och med anledning av

motionerna 1997/98:Ub45 yrkande 13,

1998/99:Ub211 och 1998/99:Ub234 samt med avslag

på motionerna 1997/98:Ub43 yrkande 4 och

1998/99:Ub2 yrkande 8 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

30. beträffande betygskomplettering under

gymnasietiden

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub210 yrkande

11 och med anledning av motion 1997/98:Ub43

yrkande 9 som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts,

50. beträffande fristående

gymnasieskolor

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub45

yrkande 23 och 1998/99:Ub1 yrkande 18 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts,

6. Utformningen av ett nytt teknikprogram

(mom. 8, 17, 19, 22 och 35)

Britt-Marie Danestig (v) och Kalle Larsson (v)

anför:

När det gäller utformningen av det nya

teknikprogrammet vill vi betona vikten av att

behovet tillgodoses av sådan teknikutbildning som

krävs i samband med omställningen av energisystemet.

Hit hör all sådan teknik som hör samman med

effektivare energianvändning och energiproduktion

från förnybara energikällor. Det kommer framöver att

behövas ett stort antal kompetenta tekniker

utbildade inom dessa områden. Riksdagen bör bifalla

motion 1998/99:Ub2 yrkande 3.

Regeringen föreslår ingen förändring av

kärnämnesutbudet. Frågan om de små kärnämnenas

innehåll och struktur skall beredas ytterligare.

Intentionerna i översynen bör bl.a. vara att

underlätta och understödja samarbete mellan

kärnämnen och karaktärsämnen, att eleverna ges

möjlighet att bearbeta de existentiella frågorna,

att utrymme finns för skapande verksamheter och att

arbetet i skolan utgår från, tillvaratar och

respekterar elevernas egna erfarenheter och

upplevelser. Enligt vår uppfattning bör ämnet

historia vara ett obligatoriskt ämne och således

ingå bland kärnämnena. Detta bör beaktas i den

fortsatta beredningen av kärnämnena. Riksdagen bör

således med bifall till motion 1998/99:Ub2 yrkandena

4 och 5 som sin mening ge regeringen till känna vad

vi nu har anfört.

Vi anser att det bör vara obligatoriskt för

gymnasieskolorna att anordna och erbjuda samtliga

elever undervisning i ämnet idrott och hälsa, dvs.

även för de elever som går ett individuellt program.

Ungdomar som går på detta program har givetvis lika

stort behov av fysisk träning och kunskaper i

hälsofrågor som övriga elever. Detta bör riksdagen

med bifall till motion 1998/99:Ub2 yrkande 6 som sin

mening ge regeringen till känna.

Enligt vår uppfattning måste arbetslivet i större

utsträckning än i dag ta ansvar för den

arbetsplatsförlagda utbildningen (APU). Om

svårigheterna att skaffa APU-platser inte löses inom

en snar framtid bör en skyldighetslagstiftning

övervägas. Detta bör ingå i direktiven till den

arbetsgrupp som skall utreda hur samarbetet mellan

skola och arbetsliv kan utvecklas vidare.

När det gäller frågan om elevinflytande i skolan -

särskilt över den egna undervisningssituationen -

kan vi konstatera att det fortfarande återstår

mycket att göra. Ett diskussionsmaterial bör tas

fram för att underlätta och ge struktur åt

diskussionen om synen på kunskap och planering av

undervisningen i gymnasieskolorna. Detta bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under momenten 8, 17, 19, 22 och 35 bort hemställa

8. beträffande utformningen av ett nytt

teknikprogram

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub2 yrkande 3

och med avslag på motion 1997/98:Ub44 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

17. beträffande kärnämnesutbudet

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub2 yrkandena 4

och 5 och med avslag på motionerna 1997/98:Ub43

yrkande 1, 1997/98:Ub45 yrkande 10,

1998/99:Ub210 yrkande 7 och 1998/99:

Ub273 yrkande 1 som sin mening ger regeringen

till känna vad som ovan anförts,

19. beträffande ämnet idrott och hälsa på

det individuella programmet

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub2 yrkande 6

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

22. beträffande arbetsplatsförlagd

utbildning

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub2 yrkande 7

och med avslag på motionerna 1997/98:Ub45

yrkande 15, 1998/99:Ub210 yrkande 16 och

1998/99:Ub801 yrkande 22 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

35. beträffande elevinflytande

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub2 yrkande 10

och med avslag på motion 1997/98:Ub45 yrkande 21

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

7. Entreprenörskap i undervisningen, m.m.

(mom. 10, 17, 29 och 30)

Sofia Jonsson (c) anför:

Skolan måste präglas av ett positivt

förhållningssätt till entreprenörskap. Nytänkande

och kreativitet - egenskaper som behövs i många

sammanhang - måste stimuleras i undervisningen.

Entreprenörskap kan inte läras ut som ett särskilt

ämne utan bör prägla alla skolans ämnen och hela

verksamheten i skolan. Det är därför viktigt att

åtgärder vidtas för att utveckla pedagogiken. Detta

bör leda till förändringar av lärarutbildningen.

Enligt Centerpartiets uppfattning bör

Lärarutbildningskommittén få uppdraget att utreda

denna fråga. Regeringen bör besluta om

tilläggsdirektiv till kommittén. Detta bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna.

Det behövs en översyn av kärnämnesutbudet i

gymnasieskolan. En sådan översyn bör syfta till att

minska antalet kärnämnen. En starkare betoning av de

kunskaper som är nödvändiga för alla i samhället bör

göras. Såväl antalet kärnämnen som innehållet i dem

bör prövas. Enligt Centerpartiets uppfattning skall

kärnämnena även fortsättningsvis vara obligatoriska

i alla program. Alla som fullgör ett nationellt

program bör även framgent ha grundläggande

behörighet för högskolestudier.

Det behövs en bred politisk överenskommelse om en

utveckling av betygssystemet, t.ex. genom

överläggningar i en parlamentarisk utredning. Jag

vill betona att ett av syftena med en sådan

överenskommelse bör vara att betyg bör ges i fler

steg än i dag.

Enligt Centerpartiets uppfattning bör möjligheten

att betygskomplettera under gymnasietiden

återinföras. Eftersom det nya betygssystemet är

målrelaterat och betygen skall återspegla elevens

kunskaper och inte dennes prestation i förhållande

till en grupp elever är det enligt vår uppfattning

naturligt att det finns en möjlighet att under tiden

i gymnasieskolan genomgå särskild prövning för att

höja ett betyg. Av praktiska skäl kan det övervägas

om möjligheten till konkurrenskomplettering bör

begränsas under terminstid.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet

under momenten 10, 17, 29 och 30 bort hemställa

10. beträffande entreprenörskap i

undervisningen

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub43 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

17. beträffande kärnämnesutbudet

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub43 yrkande 1

och med avslag på motionerna 1997/98:Ub45

yrkande 10, 1998/99:Ub2 yrkandena 4 och 5,

1998/99:Ub210 yrkande 7 och 1998/99:Ub273

yrkande 1 som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts,

29. beträffande betygssystemet i

gymnasieskolan

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub43 yrkande 8

och med anledning av motionerna 1997/98:Ub45

yrkande 19, 1998/99:Ub1 yrkande 16 och

1998/99:Ub210 yrkande 10 samt med avslag på

motionerna 1997/98:Ub44 yrkande 2 och

1998/99:Ub801 yrkande 20 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

30. beträffande betygskomplettering under

gymnasietiden

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub43

yrkande 9 och med anledning av motion

1998/99:Ub210 yrkande 11 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

8. Företagarprogram (mom. 11)

Yvonne Andersson (kd), Erling Wälivaara (kd) och Ulf

Nilsson (fp) anför:

Enligt vår uppfattning bör ett företagarprogram

inrättas i gymnasieskolan. I detta program bör det

förutom kärnämnen som svenska, engelska och

matematik, ingå redovisning, affärsjuridik och

marknadsföring etc. Programmet bör framför allt

inriktas på samarbete med små och medelstora företag

inom samhällets alla sektorer.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under moment 11 bort hemställa

11. beträffande företagarprogram

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub45

yrkande 14 och 1998/99:Ub1 yrkande 12 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts,

9. Behörighet till gymnasieskolan, m.m.

(mom. 16, 24, 29, 38, 39, 42, 47 och 51)

Ulf Nilsson (fp) anför:

När det gäller behörighet för studier i

gymnasieskolan vill jag framhålla följande.

Rapporter visar att elevernas kunskapsbrister är

mycket stora när de lämnar grundskolan. Åtgärder i

syfte att ge samtliga elever i grundskolan fullgoda

baskunskaper - att läsa, skriva och räkna - måste

komma tidigt i grundskolans årskurser. Ingen elev

skall kunna börja gymnasiet utan betyget Godkänd i

svenska, engelska och matematik. Det är enligt min

uppfattning ingen fullgod lösning att eleverna kan

tas in på ett individuellt program för att där läsa

in grundskolekurser.

Folkpartiet har länge arbetat för att Sverige skall

införa en gymnasieexamen. Jag är därför i och för

sig positiv till att utskottet nu i princip anser

att en sådan examen skall införas. Jag delar också

utskottets uppfattning att frågan om hur en examen

på gymnasial nivå skall utformas inte är

tillräckligt utredd. Inför regeringens fortsatta

arbete i frågan vill jag betona vikten av att en

gymnasieexamen verkligen blir en kvalitetsmätare på

avklarad utbildning. I arbetet bör ingå att utreda

vilka moment en gymnasieexamen, som håller

internationella mått, skall innehålla. Jag anser

också att en gymnasieexamen inte bara skall ge

förtur till högskoleutbildning. En avklarad examen

bör vara en förutsättning för att studera vid

högskolor och universitet. Riksdagen bör därför med

anledning av propositionen och med bifall till

motion 1998/99:

Ub1 yrkandena 7 och 8 och med avslag på motionerna

1997/98:Ub44 yrkande 5, 1997/98:Ub45 yrkande 20,

1998/99:Ub2 yrkande 9 samt 1998/99:

Ub210 yrkandena 1, 4 och 12 som sin mening ge

regeringen till känna vad som här anförts.

Betygssystemet i gymnasieskolan bör ändras.

Folkpartiet anser att betygsskalan skall vara

sexgradig. Med fler betygssteg får eleverna både mer

incitament att studera och också en mer rättvis

bedömning av sina kunskaper. Skolverket måste

utforma klara regler för vilka kriterier som skall

gälla vid betygsättningen.

Det behövs ökade utvecklings- och

karriärmöjligheter för lärare. Folkpartiet anser att

införande av en lärarlegitimation skulle bidra till

en statushöjning av läraryrket. Kommunerna bör ta

fram särskilda planer för hur läraryrkets status kan

höjas. En sådan utvecklingsplan skall syfta till att

förbättra utvecklings- och karriärmöjligheterna för

lärarna t.ex. genom högre lärarlöner, mer

fortbildning och vidareutbildning för lärarna och

inrättandet av s.k. karriärtjänster. Det ankommer på

regeringen att vidta åtgärder i enlighet med yrkande

13 i motion 1998/99:Ub1.

Många skolledare vittnar om en mycket pressad

arbetssituation. Det är nödvändigt att ändra på

detta. Genom att tidsbegränsa tjänsterna och ge

rektorerna betydligt högre lön kan tjänsterna bättre

svara mot skolans förändringar och nya krav.

Folkpartiet anser att lön och villkor för

rektorstjänsterna bör ses över. Rektor skall vara

pedagogisk ledare - inte kamrer. Regeringen bör

föranstalta om åtgärder i enlighet med vad jag här

anfört.

En försöksverksamhet med sommarkurser bör startas.

Det är viktigt att skolan utgår från varje individs

egna förutsättningar. Som ett led i en mer flexibel

gymnasieskola bör enligt vår uppfattning

gymnasieelever ges möjlighet att läsa kurser även på

sommaren.

Folkpartiet anser också att möjligheterna för

gymnasieelever att studera utomlands bör utökas.

Skolan har ett ansvar för att möta den nya mer

internationaliserade tidens skiftande behov. Med

förbättrade möjligheter till elevutbyten, satsningar

på informationsteknik i skolan, ökade möjligheter

för elever att läsa språk och skaffa sig en

internationellt gångbar studentexamen vill vi ge

alla elever en bättre möjlighet att möta ett

internationaliserat samhälle.

Gymnasieskolor i utsatta områden bör få extra

resurser för att hindra utslagningen av resurssvaga

elever. Fler spjutspetsskolor ("magnetskolor") dvs.

skolor med en attraktiv profil, som drar till sig

elever från olika stadsdelar bör startas. Tensta

gymnasium är ett exempel på en lyckad "magnetskola".

Dessa skolor sätter prägel på hela stadsdelen. En

bra och populär skola är positiv också för

omgivningen.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet

under momenten 16, 24, 29, 38, 39, 42, 47 och 51

bort hemställa

16. beträffande behörighet till

gymnasieskolan

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub1 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

24. beträffande gymnasieexamen

att riksdagen med anledning av propositionen och med bifall

till motion 1998/99:Ub1 yrkandena 7 och 8 och

med avslag på motionerna 1997/98:Ub44 yrkande 5,

1997/98:Ub45 yrkande 20, 1998/99:Ub2 yrkande 9

samt 1998/99:Ub210 yrkandena 1, 4 och 12 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts,

29. beträffande betygssystemet i

gymnasieskolan

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub1 yrkande 16

och med anledning av motionerna 1997/98:Ub43

yrkande 8, 1997/98:Ub45 yrkande 19 och

1998/99:Ub210 yrkande 10 samt med avslag på

motionerna 1997/98:Ub44 yrkande 2 och

1998/99:Ub801 yrkande 20 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

38. beträffande karriärmöjligheter m.m.

för lärare

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub1 yrkande 13

och med avslag på motion 1997/98:Ub45 yrkande 22

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

39. beträffande rektor som pedagogisk

ledare

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub1 yrkande 15

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

42. beträffande försöksverksamhet med

sommarkurser

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub1 yrkande 6

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

47. beträffande utökade möjligheter för

gymnasieelever att studera utomlands

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub1 yrkande 21

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

51. beträffande extra resurser till

gymnasieskolor i utsatta områden

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub1 yrkande 22

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

10. Samverkan mellan skolan och arbetslivet

m.m. (mom. 21)

Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas Högström

(m), Per Bill (m), Sofia Jonsson (c) och Ulf Nilsson

(fp) anför:

Vi vill betona att alla parter på lokal nivå, den

politiska ledningen, skolan, företagen,

fackföreningarna har ett gemensamt ansvar för att

samverkan mellan skolan och samhällslivet utvecklas.

Vi vill särskilt framhålla vikten av ett nära

samarbete mellan skolan och arbetslivet. Regeringen

bör återkomma med förslag till hur denna samverkan

kan stimuleras.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under moment 21 bort hemställa

21. beträffande samverkan mellan skolan

och arbetslivet m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub43

yrkande 3 och 1998/99:Ub210 yrkande 14 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts,

11. Gymnasieexamen, m.m. (mom. 24 och 29)

Britt-Marie Danestig (v), Gunnar Goude (mp) och

Kalle Larsson (v) anför:

Enligt vår uppfattning bör riksdagen avslå

regeringens förslag om gymnasieexamen. Vi menar att

något ytterligare bevis, i form av examen, för att

man har uppnått målet med högskolebehörighet inte

behövs. Införande av en ordning med gymnasieexamen

riskerar att få en styrande effekt på sättet att

arbeta genom att inslagen av konkurrens och

betygshets ytterligare förstärks. För att ge svenska

gymnasiestudier en betydelse internationellt bör ett

"examensintyg" ges alla elever som har fullföljt

sina gymnasiestudier.

Vi anser att en utredning bör tillsättas med

uppgift att föreslå former för en avveckling av

betygssystemet i gymnasieskolan. Betygsättning är

behäftad med en rad olika slumpfel och systematiska

fel. Det viktigaste argumentet mot betyg är dock att

de är ett dåligt pedagogiskt verktyg. Att studera

för att få bättre betyg är att studera med fel

motivation. Resultatet blir dåligt jämfört med det

som en individ som läser av intresse för ämnet

presterar. Betygen bör tas bort och ersättas med

andra former för bedömning även när det gäller

antagning till eftergymnasiala utbildningar.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under momenten 24 och 29 bort hemställa

24. beträffande gymnasieexamen

att riksdagen dels avslår regeringens förslag och bifaller

motionerna 1997/98:Ub44 yrkande 5 och

1998/99:Ub2 yrkande 9 samt avslår motionerna

1997/98:Ub45 yrkande 20, 1998/99:Ub1 yrkandena 7

och 8, 1998/99:Ub210 yrkandena 1, 4 och 12, dels

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

29. beträffande betygssystemet i

gymnasieskolan

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub44

yrkande 2 och 1998/99:Ub801 yrkande 20 och med

avslag på motionerna 1997/98:Ub43 yrkande 8,

1997/98:Ub45 yrkande 19, 1998/99:Ub1 yrkande 16

och 1998/99:Ub210 yrkande 10 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

12. Betygssystemet i gymnasieskolan, m.m.

(mom. 29 och 44)

Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Lars

Hjertén (m), Tomas Högström (m), Erling Wälivaara

(kd) och Per Bill (m) anför:

Vi anser att betygssystemet i gymnasieskolan måste

ändras. Antalet betygssteg måste öka för att stärka

systemets legitimitet och effektivitet samt även för

att öka elevernas motivation. Informationen om

betygskriterierna måste dessutom förbättras. Det är

också ett stort problem att betygskriterier för

betyget Mycket väl godkänd fortfarande saknas.

Vi vill också poängtera vikten av att eleverna i

gymnasieskolan ges möjlighet att utveckla sin

sociala kompetens. Detta är en mycket viktig uppgift

för skolan. Att kunna uppföra sig, samarbeta,

acceptera och följa beslut och regler samt att

respektera och visa hänsyn till andra hör till de

egenskaper som är utmärkande för social kompetens.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under momenten 29 och 44 bort hemställa

29. beträffande betygssystemet i

gymnasieskolan

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub45

yrkande 19 och 1998/99:Ub210 yrkande 10 och med

anledning av motionerna 1997/98:Ub43 yrkande 8

och 1998/99:Ub1 yrkande 16 samt med avslag på

motionerna 1997/98:Ub44 yrkande 2 och

1998/99:Ub801 yrkande 20 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

44. beträffande social kompetens

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub45 yrkande 18

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

13. Rätt att underrätta föräldrar till

myndiga elever (mom. 33)

Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas Högström

(m), Per Bill (m) och Sofia Jonsson (c) anför:

Det är mycket bekymmersamt att föräldrarna, som har

försörjningsansvaret för gymnasieelever t.o.m. 20

års ålder, inte har en självklar rätt till

information om elevernas uppförande i skolan.

Regeringen bör överväga om rätten att underrätta

föräldrar till myndiga elever om problem i skolan

bör skrivas in i skollagen.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under moment 33 bort hemställa

33. beträffande rätt att underrätta

föräldrar till myndiga elever

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub43 yrkande 10

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

14. Ogiltig frånvaro, m.m. (mom. 34 och 37)

Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas Högström

(m), Per Bill (m) och Ulf Nilsson (fp) anför:

Det är mycket angeläget att åtgärder vidtas mot

ogiltig frånvaro i gymnasieskolan. Vi anser att

regeringen bör överväga om gällande regler för

betygsättning bör ändras så att det blir möjligt att

ange ogiltig frånvaro på de betyg som ges vid

terminsslut eller när en kurs är avslutad.

Vi ser mycket allvarlig på att antalet

forskarutbildade lärare/lektorer i gymnasieskolan

har minskat drastiskt. Denna utveckling är inte

acceptabel. Det finns anledning att analysera på

vilket sätt ämneskunniga lärare med

forskarutbildning kan ges förutsättningar att

utveckla och tillvarata sitt kunnande inom

gymnasieskolan. Enligt vår uppfattning bör således

fler tjänster som lektor tillsättas. Regeringen bör

föranstalta om åtgärder härför. Vi anser vidare att

lärares möjlighet att ta ledigt för att delta i

forskningsprojekt eller forskarutbildning måste

förbättras.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under momenten 34 och 37 bort hemställa

34. beträffande ogiltig frånvaro

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub1 yrkande 10

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

37. beträffande forskarutbildade

lärare/lektorer

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub1 yrkande

14 och 1998/99:Ub210 yrkande 13 och med avslag

på motion 1998/99:Ub271 yrkande 2 som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

15. Rätt att genomföra gymnasieutbildning

t.o.m. 25 års ålder (mom. 40)

Yvonne Andersson (kd), Erling Wälivaara (kd) och

Sofia Jonsson (c) anför:

Enligt vår uppfattning bör det vara en garanterad

rättighet att genomföra gymnasieutbildning t.o.m. 25

års ålder. Detta skulle innebära att möjligheterna

ökar för flera att få en godkänd gymnasieutbildning

och samtidigt kunna genomföra den i egen takt. Det

bör enligt vår mening vara möjligt att avbryta

studierna under en tid och sedan återuppta dem på

samma villkor så länge man fullföljer dem senast vid

25 års ålder.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under moment 40 bort hemställa

40. beträffande rätt att genomföra

gymnasieutbildning t.o.m. 25 års ålder

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub43

yrkande 7, 1997/98:Ub45 yrkande 3 och

1998/99:A214 yrkande 1 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

Särskilda yttranden

1. Garanterad undervisningstid för

eleverna, m.m. (mom. 3 och 31)

Britt-Marie Danestig (v) och Kalle Larsson (v)

anför:

Vi är medvetna om att en ökning av den garanterade

undervisningstiden för eleverna utöver vad som

gäller i dag medför kostnader för kommunerna. Vi

avstår mot denna bakgrund från att reservera oss men

vill i detta särskilda yttrande redovisa vår

grundläggande uppfattning.

Rätten till en minsta garanterad undervisningstid

bör vara lika för alla elever. Det bör vara elevens

behov som avgör vilken undervisningstid som minst

skall erbjudas och inte vilket program eleven går

på. Vi vill peka på att studietakten på det

naturvetenskapliga programmet i dag upplevs som

alltför hög av många elever. Enligt vår uppfattning

borde elever på samtliga nationella program ha rätt

till minst 2 370 undervisningstimmar om 60 minuter

(garanterad undervisningstid).

Enligt vår grundläggande uppfattning bör prov för

konkurrens- och behörighetskomplettering vara

avgiftsfria. Alla skall ha samma möjligheter till

sådan betygskomplettering som är av betydelse för

möjligheter att studera vid högskola eller att

konkurrera på arbetsmarknaden. Ingen skall behöva

avstå av ekonomiska skäl. Eftersom kommunerna har

kostnader för att anordna prov och ett slopande av

möjligheten att ta ut avgift skulle medföra ökade

kostnader för dem avstår vi från att reservera oss.

2. Gymnasieexamen (mom. 24)

Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas Högström

(m) och Per Bill (m) anför:

Vi vill erinra om att moderaterna förordar införande

av en obligatorisk gymnasieexamen och att vi i vår

motion 1998/99:Ub210 preciserat vår uppfattning om

syfte och innehåll i en sådan examen. Vi anser

emellertid att det är bra att regeringen skall

återkomma med ett utvecklat förslag avseende

gymnasieexamen.

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om ändring i skollagen

(1985:1100)

Utskottets lagförslag (jämfört med

regeringens förslag)

Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)

Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen

(1985:1100) att bilaga 2 skall ha följande lydelse.

Föreslagen lydelse

Poängplan för nationella och specialutformade

program i gymnasie-

skolan

Ämne gymnasiepoäng

Ämnen som i nedan angiven omfattning

ingår i alla nationella och specialutformade

program, (Kärnämnen)

Svenska/Svenska

som andraspråk 200

Engelska 100

Matematik 100

Idrott och hälsa 100

Samhällskunskap 100

Religionskunskap 50

Naturkunskap 50

Estetisk verksamhet 50

Ämnen genom vilka programmet 1 450

får sin karaktär inklusive projekt-

arbete om 100 gymnasiepoäng

Individuella val 300

Summa gymnasiepoäng 2 500