Bet. 1998/99:UbU4

Utbildningsutskottets betänkande

1998/99:UBU04

Resursfrågor för högskola och forskning

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1998/99

UbU4

Sammanfattning

I betänkandet behandlas drygt femtio motionsyrkanden

från den allmänna motionstiden hösten 1998 i vilka

begärs uttalanden av riksdagen om resurser för

forskning och grundläggande högskoleutbildning.

Samtliga yrkanden avslås.

På ett antal punkter har m, kd, c, fp och mp -

antingen var för sig eller i skilda konstellationer

- reserverat sig. Så framför t.ex. de fyra

borgerliga partierna m, kd, c, och fp i en gemensam

reservation krav på ökade forskningsresurser till de

tre nya universiteten.

Motionerna

1998/99:Ub217 av Inga Berggren och Inger René (m)

vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om vikten av

hushållsvetenskaplig forskning.

1998/99:Ub227 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om professurer i

didaktik.

1998/99:Ub409 av Marianne Andersson (c) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om högskoleplatser till

Stenebyskolan.

1998/99:Ub410 av Marianne Andersson och Åsa

Torstensson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om framtida fördelning

av utbildningsplatser och forskningsresurser till de

små västsvenska högskolorna.

1998/99:Ub411 av Per-Samuel Nisser och Jan-Evert

Rådhström (m) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av erforderliga resurser till

Högskolan i Karlstad inför ombildandet till

universitet.

1998/99:Ub413 av Catharina Elmsäter-Svärd och Barbro

Westerholm (m,fp) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att tilldela Tom Tits Experiment i

Södertälje 30 utbildningsplatser för

lärarutbildning, årskurserna 1-7

matematik/naturorientering 140 poäng, fr.o.m

höstterminen 1999, vilket på sikt blir 105 platser

och att detta omfördelas inom befintligt anslag för

lärarutbildning.

1998/99:Ub414 av Chatrine Pålsson (kd) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behov av

säkerställande av en utvidgning av

utbildningsplatserna vid psykologprogrammet.

1998/99:Ub415 av Göran Lindblad m.fl. (m) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om läkarutbildningen i

Göteborg.

1998/99:Ub418 av Jan Backman och Anna Åkerhielm (m)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

inriktningen av den fortsatta utbyggnaden av

högskoleutbildningen i nordvästra Skåne.

1998/99:Ub420 av Margareta Andersson och Gunnel

Wallin (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

inrättande av en professur i vårdvetenskap vid

Hälsohögskolan i Jönköping.

1998/99:Ub423 av Gunnar Axén och Stefan Hagfeldt (m)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

fakultetsanslag till Linköpings universitet.

1998/99:Ub424 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en successiv

utbyggnad av de nya universiteten,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om Högskolan i

Karlskrona/Ronneby,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om ett

rymduniversitet i Kiruna.

1998/99:Ub430 av Sofia Jonsson (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en strategi för att

bygga upp de fasta forskningsresurserna vid de nya

universiteten.

1998/99:Ub434 av Hans Stenberg m.fl. (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om det statliga

forskningsanslaget till Mitthögskolan.

1998/99:Ub437 av Lennart Hedquist m.fl. (m, kd, fp)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att tilldelningen av

nya universitetsplatser och forskningsresurser i

ökad utsträckning skall styras av de studerandes

förstahandsval,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om den nationella

betydelsen av att Uppsala förblir ett

internationellt attraktivt kunskapscentrum.

1998/99:Ub442 av Ewa Larsson m.fl. (mp) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att återkomma med

förslag till ekonomiskt stöd till skapandet av ett

Kvinnouniversitet.

1998/99:Ub443 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om prioritering av fler

platser i grundutbildningen vid Högskolan i

Jönköping.

1998/99:Ub444 av Lennart Klockare och Lars U

Granberg (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

en professur vid Luleå tekniska universitet.

1998/99:Ub447 av Erling Wälivaara m.fl. (kd) vari

yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att starta en

forskarskola.

1998/99:Ub451 av Dan Kihlström (kd) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om nödvändiga

resursförstärkningar till Karlstads universitet.

1998/99:Ub461 av Hans Stenberg m.fl. (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om prioriterade områden

och resurser för Mitthögskolans framtida utveckling.

1998/99:Ub463 av Ingvar Johnsson m.fl. (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om nya

utbildningsplatser till de mindre och medelstora

högskolorna i västra Sverige.

1998/99:Ub464 av Britt Bohlin m.fl. (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om nya

utbildningsplatser, fasta forskningsresurser och

framtida medel för etableringen av centrumbildning

för COOP.

1998/99:Ub465 av Märta Johansson m.fl. (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

läkarutbildningen i Göteborg.

1998/99:Ub468 av tredje vice talman Rose-Marie

Frebran m.fl. (kd, m, fp) vari yrkas att riksdagen

beslutar utöka antalet årsstudieplatser vid Örebro

Missionsskola inom ramen för de samlade

högskoleplatserna.

1998/99:Ub471 av Carin Lundberg m.fl. (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om läkarutbildningen

vid Umeå universitet.

1998/99:Ub474 av Kristina Zakrisson och Birgitta

Ahlqvist (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att inrätta en rymdhögskola i Kiruna.

1998/99:Ub475 av Margareta Israelsson m.fl. (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om den framtida

utvecklingen vid Mälardalens högskola.

1998/99:Ub476 av Mariann Ytterberg och Hans Karlsson

(s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

utökade uppdrag och utökat antal studieplatser till

de fyra fristående teologiska högskolorna.

1998/99:Ub480 av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

utvecklingen av Högskolan i Karlstad mot ett

fullvärdigt universitet.

1998/99:Ub481 av Elver Jonsson m.fl. (fp, m, v, kd,

c, mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om rättvisa statsbidrag

för de nya teologiska högskolorna i Sverige,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en förstärkt

platstilldelning till de teologiska högskolorna i

Stockholm, Uppsala och Örebro samt att dessa

inrangeras i de allmänna villkoren för

högskoleutbildning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att antalet

årsstudieplatser räknas upp så att en rimlig

tillväxt vid nya teologiska högskolor kan

tillgodoses.

1998/99:Ub483 av Helena Höij m.fl. (kd) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om rekrytering av

lärare och doktorander,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om lärarnas

vidareutbildning och pedagogiska kompetens,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om utbyggnadstakt

för högskolan,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om nya

årsstudieplatser till de icke statliga högskolorna i

allmänhet och de fria teologiska högskolorna i

synnerhet,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om små och

medelstora högskolor.

1998/99:Ub801 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari

yrkas

44. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om finansiering av

doktorandtjänster genom införande av

grundforskningsavdrag (GFA),

53. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om principer för

fördelning av forskningsresurser till universitet

och högskolor,

54. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om inrättande av

en utvecklingsfond för små och medelstora högskolor

för utveckling av forskning vid dessa lärosäten,

55. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om bristande

balans mellan grundforskning och sektorsforskning

(tillämpad forskning) med hänsyn till samhällets

behov av forskningsresurser,

56. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om tillsättande av

en utredning med uppdrag att föreslå lämpliga

administrativa former för hanteringen av ett

grundforskningsavdrag,

58. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om rationalisering

av sektorsforskningen,

59. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om ett utökat

uppdrag till FRN för samordning av forskningsrådens

stöd till tvärvetenskaplig forskning,

60. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om behovet av

kraftigt ökad forskning inom miljöskydd,

miljöbetingat hälsoskydd, miljövänlig produktion

samt miljövänligare varuhantering,

61. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om inrättande av

ett centrum för miljöteknik.

1998/99:Ub802 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om Högskolan i

Karlskrona/Ronneby,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ett rymduniversitet

i Kiruna.

1998/99:Fi210 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om en strategi för

utveckling av forskningsresurserna vid de nya och

blivande universiteten och vid de mindre och

medelstora högskolorna.

1998/99:T818 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag med

syfte att göra Högskolan i Karlskrona/Ronneby till

ett IT-universitet i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1998/99:N327 av Kenneth Johansson (c) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att internationell

högskola för transport och kommunikation inrättas

vid Högskolan Dalarna.

1998/99:N338 av Camilla Dahlin-Andersson m.fl. (fp)

vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om högre utbildning.

Utskottet

I detta betänkande behandlas drygt femtio

motionsyrkanden vilka huvudsakligen avser önskemål

om resurser för forskning och grundläggande

högskoleutbildning. De väcktes under den allmänna

motionstiden hösten 1998 och har alla det gemensamt

att de begär riksdagsuttalanden i de väckta

frågorna; det föreslås alltså inte omedelbara beslut

av riksdagen att ändra de av regeringen i

budgetpropositionen för år 1999 framlagda förslagen

om anslag till forskning och högre utbildning.

Utskottet valde därför i höstas vid behandlingen av

budgetpropositionen att inte behandla dessa yrkanden

i anslutning till de budgetalternativ som då

förelåg.

Forskningsresurser m.m.

I några motioner tas frågan upp om resurser till de

nya universiteten. Bakgrunden är att regeringen

sommaren 1998 beslutade att högskolorna i Karlstad,

Växjö och Örebro skulle benämnas universitet.

Regeringens beslut grundades på riksdagens beslut

hösten 1996 om vilka kriterier som skall gälla för

att ett statligt lärosäte skall tilldelas rätten att

benämnas universitet (prop. 1996/97:1 utg.omr. 16,

bet. UbU1, rskr. 100).

Moderaterna anför i sin partimotion 1998/99:Ub424

att regeringen inte bör utnämna nya universitet utan

att samtidigt binda sig för en långsiktigt hållbar

finansiering, detta för att bibehålla

universitetsbegreppets trovärdighet och

kvalitetsstämpel. För universitetens del är det

angeläget att sträva efter en organisation för

forskning och utbildning som säkerställer en egen

profil och särställning (yrk. 7). Kristdemokraterna

finner det förvånande att regeringen inte följer upp

beslutet om nya universitet och tilldelar extra

resurser vad gäller forskningsanslagen till samtliga

nya universitet (mot. 1998/99:Ub483 yrk. 13).

Centerpartiet begär i motion 1998/99:Fi210 att en

strategi läggs fast såväl för utveckling av

forskningsresurserna vid de nya och blivande

universiteten och vid de mindre och medelstora

högskolorna som för säkrad kvalitet i undervisningen

(yrk. 17). I motion 1998/99:Ub430 (c) anförs som en

strategi för att bygga upp de fasta

forskningsresurserna vid de nya universiteten att

benämningen universitet, om den skall betyda något,

förutsätts få återverkningar i form av ökade

resurser för forskning och forskarutbildning (yrk.

2). Motionären, som främst har Örebro universitet i

åtanke, menar att en kraftig förstärkning av sådana

resurser är påkallad. I motion 1998/99:Ub801 (mp)

redovisas principer för fördelning av

forskningsresurser till universitet och högskolor,

vilka riksdagen bör uttala sig för (yrk. 53). I

samma motion föreslås att en utvecklingsfond skall

inrättas för små och medelstora högskolor för

utveckling av forskning vid lärosätena i fråga.

Fonden skall i första hand avse grundforskning och

handhas av Högskoleverket (yrk. 54).

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå

samtliga nu redovisade yrkanden. Som skäl härför

vill utskottet anföra följande.

I budgetpropositionen för år 1999 framhöll

regeringen att beslutet sommaren 1998 att

högskolorna i Karlstad, Växjö och Örebro skall

benämnas universitet, liksom det sannolika framtida

beslutet om Mitthögskolan, innebär ett åtagande av

regeringen för en framtida resurstillväxt som

stärker kvaliteten såväl på utbildning som forskning

(prop. 1998/99:1 utg.omr. 16 s. 105). Regeringen

framhöll vidare att det enligt dess uppfattning inte

var önskvärt att alla universitet utvecklas till

lärosäten som bedriver forskning och

forskarutbildning inom samtliga vetenskapsområden. I

stället bör de högskolor som blir universitet

profilera och specialisera sin utbildning och

forskning inom områden där de redan har verksamhet

av hög kvalitet och där verksamhet av hög kvalitet

kan utvecklas. Samhällets behov liksom

forskarsamhällets identifiering av fruktbärande nya

forskningsfält bör vara styrande. Utskottet delar

denna syn på frågan om nya universitet och vill i

sammanhanget erinra om att regeringens beslut i

ärenden som avser benämningen universitet på en

högskola föregås av att Högskoleverket prövar

huruvida högskolan i fråga nått den kvalitativa nivå

som erfordras.

Utskottet har tidigare under innevarande riksmöte

noterat att de tre nyblivna universiteten redan år

1998 fick en påtaglig ökning av sina anslagsposter

under anslaget Forskning och konstnärligt

utvecklingsarbete vid vissa högskolor. Jämfört med

budgetåret 1997 har anslagen till forskning och

forskarutbildning vid vart och ett av de aktuella

lärosätena ökat med 74 % (bet. 1998/99:UbU1 s. 47).

Utskottet utgår från att forskningen vid dessa nya

universitet kommer att utvecklas och förstärkas.

Utskottet vill inte ställa sig bakom förslaget att

inrätta en fond för utveckling av forskning vid små

och medelstora högskolor.

Beträffande kvalitetskrav vid forskarutbildning

instämde utskottet hösten 1997 i vad regeringen hade

anfört i proposition 1996/97:141 Högskolans ledning,

lärare och organisation, nämligen att lärosätena

själva har ett stort ansvar för att utveckla och

bibehålla lokala inriktningar och profiler som

förstärker mångfalden och bidrar till en gemensam

satsning på högre utbildning och forskning (bet.

1997/98:UbU3 s. 34).

I några motioner framförs önskemål om resurser för

forskning till vissa av motionärerna angivna

lärosäten. Med likalydande motiveringar begär

Moderaterna i motionerna 1998/99:Ub424 yrkande 9,

1998/99:Ub802 yrkande 6 och 1998/99:T818 yrkande 4

att Högskolan i Karlskrona/Ronneby skall ges

möjlighet att bli en komplett specialhögskola inom

informationsteknik och så småningom ett IT-

universitet. I motionerna 1998/99:Ub411 (m),

1998/99:

Ub451 (kd) och 1998/99:Ub480 (s) framförs önskemål

om satsning på Karlstads universitet. Motionärerna

hänvisar till föreliggande behov och till att den

gjorda uppräkningen av forskningsanslaget är alltför

knapphändig samt att lärosätet bör utvecklas till

ett fullvärdigt universitet. Resurser till

Mitthögskolan är föremål för yrkandena i motionerna

1998/99:Ub434 (s) och 1998/99:Ub461 (s). Enligt den

förra gäller det att fullfölja högskolans program

för anställning av professorer, enligt den senare

bör bl.a. satsningen på skogsforskning fortsätta

liksom satsningen på ett centrum för frågor om

inneklimat-hälsa. Linköpings universitet bör enligt

motion 1998/99:Ub423 (m) tillföras

forskningsresurser så att Campus Norrköping kan

utvecklas utan att det sker på bekostnad av andra

delar av universitetets verksamhet. I motion

1998/99:Ub475 (s), slutligen, begärs ett uttalande

av riksdagen om den framtida utvecklingen vid

Mälardalens högskola. Denna bör bli ett universitet,

varvid teknik är det vetenskapsområde som i första

hand bör komma i fråga.

U t s k o t t e t avstyrker yrkandena och hänvisar

till vad utskottet anfört i det föregående om

regeringens prövning av framställningar från

lärosätena själva om rätt att benämnas universitet

och till vad regeringen tidigare anfört om

regeringens åtaganden avseende den "nya"

universiteten.

När det gäller Linköpings universitet - och även de

övriga lärosätena - anser utskottet att riksdagen

bör avvakta regeringens på lärosätenas

framställningar baserade beredning av nästa

budgetproposition med eventuella förslag om

tillskott av forskningsresurser till de nu aktuella

universiteten och högskolorna. Utskottet är alltså

inte berett att med anledning av förevarande

yrkanden föreslå riksdagen att uttala sig för

särskild satsning på något av de i sammanhanget

aktuella lärosätena.

Det krävs ett rymduniversitet i Kiruna jämte

internationella allianser för att kunna gå vidare

med och utveckla spetskunnande inom rymdforskningens

domäner, menar Moderaterna i motionerna

1998/99:Ub424 (yrk. 10) och 1998/99:Ub802 (yrk. 7).

Motionärerna åberopar Sveriges långa tradition inom

rymdforskningen. Enligt motion 1998/99:Ub474 (s) bör

riksdagen uttala sig för att inrätta en rymdhögskola

i Kiruna. För detta finns det goda förutsättningar,

och motionärerna ger en beskrivning av dagens

forsknings- och utbildningsverksamhet i Kiruna på

rymdområdet.

U t s k o t t e t, som anser att riksdagen bör

avslå yrkandena, vill med anledning av motionerna

anföra följande.

De båda universiteten i Umeå och Luleå har sedan

flera år tillbaka utbildnings- och

forskningsverksamhet förlagd till Kiruna. Utskottet

noterar bl.a. att institutionen för rymdfysik vid

Umeå universitet är placerad i Kiruna och att

universitetets matematisk-naturvetenskapliga

fakultet har ett nära samarbete med Institutet för

rymdfysik i Kiruna, där flera professorer och andra

forskare tillhör fakulteten. Inom Miljö- och

rymdforskningsinstitutet i Kiruna finns Climate

Impacts Research Center, ett samarbetsprojekt mellan

Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholms

universitet, Lantbruksuniversitetet och Umeå

universitet. Viss grundutbildning vid Umeå

universitet är lokaliserad till Kiruna, såsom

rymdingenjörsprogrammet (120 poäng) och utbildningen

för teknologie kandidat- resp. magisterexamen med

rymdteknik som huvudämne. När det gäller Luleå

tekniska universitet är situationen likartad: en

viss del av den civilingenjörsutbildning som avser

rymdteknik sker i Kiruna och i samarbete med

Institutet för rymdfysik. Den treåriga

ingenjörsutbildningen i geografisk

informationsteknik bedrivs i sin helhet i Kiruna. I

sammanhanget kan nämnas att Luleå tekniska

universitet inom ramen för samarbete med de fyra

kommunerna i Lappland har förlagt lärarutbildning

till Kiruna.

Enligt utskottets uppfattning kan en utökad

verksamhet i Kiruna inom forskning och grundläggande

högskoleutbildning åstadkommas i första hand genom

en fortsatt samverkan mellan berörda organ i Kiruna

och de båda nordligaste universiteten. Härigenom bör

kvaliteten på verksamheten långsiktigt kunna

garanteras. Utskottet avstyrker sålunda bifall till

förslag om uttalande av riksdagen om ett nytt

självständigt lärosäte i Kiruna.

I motion 1998/99:Ub483 (kd) behandlas frågan om

rekrytering av lärare och doktorander. Med

hänvisning till att det enligt motionärerna saknas

långsiktighet i regeringens högskoleutbyggnad,

vilket har gjort det svårt att rekrytera och behålla

kompetenta lärare och till att det har blivit

svårare att rekrytera doktorander inom vissa områden

efterlyses i motionen regeringens syn på

rekryteringen till forskarstudier (yrk. 7).

Miljöpartiet återkommer i motion 1998/99:Ub801

yrkande 44 till förslaget att finansiera

doktorandtjänster genom att införa ett system med

grundforskningsavdrag innebärande att medel förs

över från sektorsforskningen till forskningsråden

och högskolornas fakultetsanslag (anslag till

vetenskapsområden för grundforskning och

forskarutbildning). De forskarstuderandes ekonomiska

situation skulle kraftigt förbättras utan att

ytterligare medel behöver tillskjutas i budgeten.

U t s k o t t e t avstyrker bifall till yrkandena.

Som skäl vill utskottet anföra följande.

Vid behandlingen hösten 1997 av förslaget i

budgetpropositionen för år 1998 till reformering av

forskarutbildningen uppehöll sig utskottet utförligt

vid vad regeringen förordat om principer för

uppställande av examensmål för forskarutbildningen

(bet. 1997/98:UbU7 s. 9). Utskottet och riksdagen

ställde sig bakom den föreslagna ordningen att ett

särskilt uppdrag avseende forskarutbildningen skulle

ges till varje lärosäte med rätt att utfärda

doktorsexamen (rskr. 109). De nya reglerna trädde i

kraft den 1 januari 1999. En tabellarisk översikt

över de preliminära examensmålen (inkl.

licentiatexamen) finns återgiven i utskottets

betänkande 1997/98:UbU7 s. 8. Dessa var baserade på

den bedömning som enligt regeringen då kunde göras

av lärosätenas samlade kapacitet inom

forskarutbildningen och av det förväntade nationella

behovet av forskarutbildade inom olika delar av

samhället. Utskottet delade regeringens uppfattning

att dessa kvantitativa mål för examinationen inom

forskarutbildningen kunde skapa incitament för

lärosätena och fakultetsnämnderna att effektivisera

utbildningen och öka examinationen. En uppföljning

förutsattes ske på både central och lokal nivå av

hur examensmålen uppfylls.

Utskottet finner också skäl att erinra om att

riksdagen vid behandlingen av budgetpropositionen

hösten 1997 på utskottets initiativ beslutade en

viss ändrad medelsanvändning inom anslagen till

universiteten. Avsättningarna inom respektive

fakultetsanslag till studiefinansiering i

forskarutbildningen ökades med sammanlagt 50

miljoner kronor i förhållande till vad regeringen

utgått från i budgetpropositionen (bet.

1997/98:UbU1, rskr. 108).

När det gäller förslaget att finansiera

doktorandtjänster genom att införa

grundforskningsavdrag erinrar utskottet om att ett

liknande förslag avstyrktes två gånger under

föregående riksmöte (bet. 1997/98:UbU1 s. 56,

1997/98:UbU7). Utskottet, som i det följande har

anledning att återkomma till frågan om

grundforskningsavdrag, vidhåller sin uppfattning att

riksdagen bör avslå förslaget.

Högskolelärarnas pedagogiska kompetens tas upp till

behandling i motion 1998/99:Ub483 (kd) yrkande 8,

vari begärs ett tillkännagivande till regeringen om

vad i motionen anförts om vikten av pedagogisk

förnyelse och skickliga lärare inom den högre

utbildningen. Sålunda bör pedagogiska meriter i

högre grad betonas vid anställning som professor,

menar motionärerna som efterlyser resurser och

konkreta förslag.

U t s k o t t e t har ingen annan uppfattning än

motionärerna i frågan, men anser att syftet med

motionen är tillgodosett dels genom gällande

bestämmelser - vilka utskottet i korthet skall

relatera nedan - dels genom att frågan nyligen har

ägnats skärpt uppmärksamhet av utskottet med

anledning av att behovet av pedagogisk utbildning av

lärarna inom universitet och högskolor under de

senaste riksmötena tagits upp i flera parti- och

kommittémotioner. De särskilda medel som tidigare

under 90-talet avsattes för pedagogisk utveckling av

högskolans lärare hade upphört efter utgången av

läsåret 1995/96 och det rådde ovisshet om i vilken

omfattning sådan verksamhet pågick inom

universiteten/högskolorna. Ett enigt utskott uppdrog

i maj 1998 åt sitt kansli att i uppföljningssyfte

granska universitetens/högskolornas utbildning och

fortbildning i pedagogik för sina lärare. Under

hösten 1998 presenterades resultatet av

undersökningen för utskottet (Pedagogisk utbildning

för högskolans lärare. Utredningar från riksdagen,

1998/99:URD2). Det som framkom av undersökningen var

i vissa avseenden nedslående. Högskolorna hade inget

samlat grepp om behovet av pedagogisk

kompetensutveckling, trots att samtliga lärosäten

hade beslut av ledningen (styrelsen och/eller

rektor) att satsa på utveckling av lärarnas

pedagogiska kompetens. Det var dock möjligt att

konstatera att ambitionsnivån på flera håll var

stigande, men att det förelåg hinder för att

förverkliga ambitionerna. Det fanns t.ex. inte

utrymme att frigöra tid för att lärarna skulle kunna

delta i kompetensutveckling mot bakgrund av den

pågående expansionen av högskolans grundutbildning.

Ersättningen till lärosätena för helårsstudenter och

helårsprestationer hade sänkts av besparingsskäl.

Utskottet, som låtit distribuera rapporten till

alla berörda myndigheter, kan nu konstatera att

regeringen inför år 1999 i berört hänseende avsevärt

har skärpt skrivningarna i regleringsbrevets avsnitt

om högskolornas verksamhetsmål och återrapportering.

Regeringen föreskriver sålunda att högskolorna skall

intensifiera det pedagogiska utvecklingsarbetet och

aktivt arbeta med undervisningens förnyelse inom

såväl grundutbildning som forskarutbildning.

Högskolorna skall utbilda alla nyanställda lärare i

undervisningsformer, metodiska ansatser,

examinations- och utvärderingsformer samt i andra

områden som är av betydelse för att högskolans

utbildning skall hålla hög pedagogisk kvalitet.

Vidare skall högskolorna regelmässigt erbjuda

lärarna fortbildning och vidareutbildning i nämnda

områden. I dessa utbildningar skall bl.a. betydelsen

av att kvinnliga och manliga studenter finner sig

lika väl till rätta med t.ex. seminariekultur och

handledning uppmärksammas. Med nyanställd avses i

det här sammanhanget dels de som erhållit

tillsvidareanställning, dels de som erhållit

tidsbegränsad anställning överstigande ett år.

Regeringen föreskriver vidare att det av

årsredovisningen skall framgå vilken omfattning

utbildningen för nyanställda lärare har haft samt

hur stor andel av samtliga nyanställda lärare som

har deltagit. Vidare skall högskolorna redovisa

andelen lärare som har deltagit i pedagogisk

vidareutbildning samt inriktning och omfattning av

densamma.

Beträffande frågan om den pedagogiska meriteringen

vill utskottet peka på att det numera föreskrivs i

högskolelagen (1992:1434, ändr. 1997:797) att såväl

professor som lektor skall ha pedagogisk

skicklighet. För båda dessa lärarkategorier har det

förts in i högskoleförordningen (SFS 1993:100, ändr.

SFS 1998:1003) bestämmelser att vid anställning

lika stor omsorg skall ägnas prövningen av den

pedagogiska skickligheten som prövningen av den

vetenskapliga skickligheten och andra

behörighetsgrundande förhållanden (4 kap. 5 och 7

§§).

Miljöpartiet återkommer i motion 1998/99:Ub801 till

frågan om balans mellan grundforskning och

sektorsforskning. Den nuvarande situationen gör det

nödvändigt att vidta kraftiga åtgärder för att

återställa balansen, och motionärerna hänvisar till

sitt tidigare framförda förslag om en ordning som

innebär att medel överförs från den tillämpade

forskningen till grundforskningen genom ett

grundforskningsavdrag (yrk. 55). En utredning bör

tillsättas med uppdrag att föreslå lämpliga

administrativa former för hanteringen av ett sådant

avdrag (yrk. 56). Vidare bör en omprövning ske av

sektorsforskningens behov av resurser, så att

kommande fördelning verkligen återspeglar samhällets

behov och forskningens kvalitet (yrk. 58). Slutligen

förordas i motionen ett utökat uppdrag till

Forskningsrådsnämnden (FRN) att ansvara för

samordning av universitetsforskning och forskning

inom olika sektorsorgan och näringslivet (yrk. 59).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen skall

avslå yrkandena. Kommittén för översyn av den

svenska forskningspolitiken (Forskning 2000)

överlämnade i slutet av förra året sitt betänkande

Forskningspolitik (SOU 1998:128). Remissbehandlingen

av utredningens förslag har just avslutats. Den

fortsatta beredningen inom Regeringskansliet av

ärendet beräknas - enligt en till riksdagen

överlämnad propositionsförteckning avseende

återstoden av innevarande riksmöte - bl.a. utmynna i

en proposition under våren om forskningens framtida

organisation. Utskottet har erfarit att regeringen

under våren 2000 avser att förelägga riksdagen en

utförligare forskningspolitisk proposition.

Enligt utskottets uppfattning är den i motionen

aktualiserade frågan om grundforskningens betydelse

så viktig att riksdagen bör kunna utgå från att den

blir föremål för övergripande forskningspolitiska

överväganden och förslag i nästa forskningspolitiska

proposition.

Ett konkret förslag om ökad miljöforskning framförs

i motion 1998/99:

Ub801 (mp). Med hänvisning till behovet av kraftigt

ökad forskning inom miljöskydd, miljöbetingat

hälsoskydd, miljövänlig produktion och

miljövänligare varuhantering föreslår motionärerna

att regeringen skall tillsätta en arbetsgrupp för

planering av ett miljötekniskt institut som i sin

konstruktion påminner om det nyligen inrättade

tekniska forskningsinstitutet i Göteborg (yrk. 60

och 61).

U t s k o t t e t avstyrkte för ett år sedan ett

likartat motionsyrkande med hänvisning till pågående

utredningsarbete inom Miljövårdsberedningen samt

till ett uppdrag till FRN att tillsammans med

Naturvårdsverket utveckla och konkretisera det

svenska programmet för forskning till stöd för en

hållbar utveckling (bet. 1997/98:UbU13). FRN

redovisade sitt uppdrag i november 1998.

Redovisningen omfattar ett huvudbetänkande,

Forskning för hållbar utveckling - en nationell

strategi (FRN rapport 1998:21) samt ett

underlagsmaterial bestående av nio bilagor.

Dessförinnan hade Miljövårdsberedningen överlämnat

till regeringen två rapporter om kunskapscentrum för

ekologiskt hållbar utveckling: Kunskapscentrum för

ekologiskt hållbar utveckling

(Miljövårdsberedningens rapport 1998:2) och

Bildandet av Centrum för kunskap om ekologisk

hållbarhet (Miljövårdsberedningens rapport 1998:3).

Den nya myndigheten, Centrum för kunskap om

ekologisk hållbarhet, inrättades den 1 februari

efter beslut i december 1998 av regeringen om

förordning med instruktion för myndigheten (SFS

1998:1835).

Enligt utskottets uppfattning är syftet med

motionsyrkandet tillgodosett, varför utskottet

avstyrker bifall till detsamma.

I tre motioner framförs önskemål om uttalande av

riksdagen om professurer i skilda ämnen. Enligt

motion 1998/99:Ub227 (c) yrkande 16 är det viktigt

att stärka didaktikämnet genom att ordinarie

professurer inrättas i ämnet vid landets

lärarhögskolor genom tillskott av specialdestinerade

resurser. I motion 1998/99:Ub420 (c) begärs att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att medel bör anvisas till

den landstingskommunala Hälsohögskolan i Jönköping

så att denna i samarbete med stiftelsehögskolan i

Jönköping kan inrätta en professur i

omvårdnadskunskap. I motion 1998/99:Ub444 (s) anförs

att det bästa sättet att få fart på och garantera en

långsiktig verksamhet med god malmgeologisk

forskning är att skapa en professur i malmgeologi på

heltid i Luleå.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen skall

avslå motionsyrkandena. Sedan flera år har en

statlig högskola rätt att självständigt anställa

lärare som professorer. Denna rätt gäller från den 1

januari 1999 även för de mindre och medelstora

högskolorna. Dock får inte kommuner och landsting

anställa lärare som professorer

(högskoleförordningen, SFS 1993:100, 11 kap. 5 §)

för sin högskoleutbildning.

Önskemål om en forskarskola framförs i motion

1998/99:Ub447 (kd). Ett lämpligt lärosäte bör få i

uppdrag att starta en nationell tvärvetenskaplig

forskarskola som vänder sig till doktorander med

didaktisk inriktning inom det egna ämnes- eller

yrkesområdet (yrk. 10).

U t s k o t t e t har inget att erinra mot tanken

bakom yrkandet, men anser att förverkligandet av en

forskarskola i huvudsaklig överensstämmelse med

motionens syfte bör kunna ske utan att riksdagen med

anledning av motionen begär att regeringen skall

föranstalta om någon särskild åtgärd. Det bör i

första hand ankomma på lärosätena själva att ta

erforderliga initiativ till förnyelse av sin

verksamhet, t.ex. i form av en forskarskola.

Riksdagen bör med hänvisning härtill avslå yrkandet.

I motion 1998/99:Ub217 (m) framhålls vikten av

hushållsvetenskaplig forskning. Grundutbildningen

vid befintliga tre hushållsvetenskapliga

institutioner är i stort behov av

forskningsanknytning, heter det i motionen.

U t s k o t t e t avstyrker yrkandet. Liksom

tidigare, när utskottet föreslagit avslag på

likartade yrkanden, vill utskottet erinra om att det

ankommer på respektive lärosäte att fördela de

resurser som statsmakterna har tilldelat för

forskning och forskarutbildning mellan olika ämnen

och institutioner (senast i bet. 1995/96:UbU4).

Dimensionering m.m. av grundläggande

högskoleutbildning

Kristdemokraterna föreslår i motion 1998/99:Ub483

yrkande 10 en lugnare utbyggnadstakt för högskolan.

Man menar att den enligt motionärerna alltför snabba

expansionen skapar en rad problem när det gäller

lärarrekrytering, studentbostäder och s.k.

kringresurser.

U t s k o t t e t avstyrkte i höstas vid sitt

ställningstagande till Kristdemokraternas

budgetalternativ ett yrkande med samma innebörd och

vidhöll att riksdagen inte borde frångå sina

tidigare beslut om utbyggnad av den grundläggande

högskoleutbildningen (bet. 1998/99:UbU1 s. 50).

Utskottet har inte ändrat uppfattning, varför ett

uttalande av riksdagen i enlighet med förevarande

yrkande avstyrks.

Med i det närmaste identiska motiveringar begärs i

motionerna 1998/99:Ub415 (m) och 1998/99:Ub465 (s)

ett tillkännagivande till regeringen om vad i

motionerna anförts om läkarutbildningen i Göteborg.

Motionärerna åberopar att antalet tillgängliga

utbildningsplatser i Västsverige är mindre än i

övriga regioner och att det råder en tilltagande

brist på läkare i landet. I Göteborg finns det god

tillgång på kliniska utbildningsplatser, sägs det i

motionen. - Läkarutbildningen i Umeå behandlas

utförligt i motion 1998/99:Ub471 (s). Det har enligt

motionen blivit svårare att rekrytera läkare i

Norrland, varför det föreligger ett behov av utökad

läkarutbildning där. En förutsättning för en sådan

utökning är att Umeå universitet och landstingen i

norr erhåller full ersättning för själva

utbildningen och för upplåtelsen av sjukhus och

vårdcentraler. Den s.k. ALF-ersättningen är orättvis

jämförd med motsvarande ersättning till andra

landsting.

U t s k o t t e t behandlade så sent som i höstas

frågan om ersättningen för klinisk utbildning och

forskning enligt avtalen mellan staten och

huvudmännen (ALF-avtalet) och framhöll liksom

tidigare att det nuvarande avtalet är

otillfredsställande. Utskottet konstaterar nu att

regeringen den 22 december 1998 sade upp avtalen om

samarbete om läkarutbildning och forskning m.m. med

Malmö och Göteborgs kommuner samt med landstingen i

Uppsala län, Östergötlands län, Skåne län, Västra

Götalands län och Västerbottens län.

När det gäller den långsiktiga tillgången på läkare

framgår det av utbildningsministerns och

socialministerns svar på interpellationer i kammaren

den 26 januari att regeringen följer utvecklingen

mycket noga (prot. 1998/99:45). Socialstyrelsen har

fått i uppdrag av regeringen att utforma ett

centralt planeringsstöd för att underlätta

landstingens planering av den framtida tillgången på

läkare med olika specialiteter. Avsikten är att

detta planeringsstöd också skall ligga till grund

för beslut om dimensionering av den grundläggande

läkarutbildningen. Utbildningsministern räknar med

att i samband med budgetarbetet i höst återkomma

till riksdagen med en redovisning av situationen och

eventuellt lägga fram förslag.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att

något uttalande av riksdagen med anledning av

motionerna inte nu behövs, varför de avstyrks.

I motionerna 1998/99:Ub468 (kd), 1998/99:Ub476 (s),

1998/99:Ub481 (fp) och 1998/99:Ub483 (kd) yrkande 12

begärs uttalande av riksdagen om ökat antal platser

vid de fristående teologiska högskolorna i

Stockholm, Uppsala och Örebro. Motionärerna åberopar

en rad omständigheter som skäl härför, såsom en allt

större studerandetillströmning, ekonomisk orättvisa

mellan etablerade äldre lärosäten och de nya

teologiska högskolorna, avsaknad av "lokalpeng" samt

hög kvalitet på utbildningen.

U t s k o t t e t vill först erinra om att

föreliggande rätt till statsbidrag för ett visst

antal helårsstudenter och helårsprestationer vid de

aktuella teologiska högskolorna regleras genom ett

avtal mellan staten och skolorna som - genom att

ingen av parterna sade upp det inför halvårsskiftet

förra året - har förlängts med fem år fr.o.m. den 1

juli 1998.

När det gäller ökningen av antalet permanenta

platser i riket under perioden 1997-2000 konstaterar

utskottet att det vid fördelningen av sådana platser

år 2000 har undantagits resurser motsvarande 325

heltidsstuderande (jfr tabell prop. 1998/99:1

utg.omr. 16 s. 85). Utskottet har inget att erinra

mot att en del av dessa resurser utnyttjas för en

förstärkning av de teologiska högskolorna och utgår

från att regeringen överväger detta vid beredningen

av nästa budgetproposition. Utskottet anser inte att

det behövs någon särskild åtgärd från riksdagens

sida i frågan, varför motionerna avstyrks. I

sammanhanget vill utskottet erinra om att regeringen

helt nyligen beslutat att lämna statsbidrag till

Teologiska Högskolan i Stockholm för att bedriva

utbildning i demokratifrågor och mänskliga

rättigheter under perioden 1 januari-30 juni 1999.

Högskolan erhöll medel för motsvarande utbildning

under åren 1997 och 1998.

I sju motioner anförs synpunkter på hur platserna

för den grundläggande högskoleutbildningen har

fördelats eller borde fördelas mellan högskolorna.

Enligt motionerna 1998/99:Ub410 (c) yrkande 1 och

1998/99:Ub463 (s) har antalet platser som tilldelats

de mindre och medelstora högskolorna i västra

Sverige inte räckt till för att tillgodose ett ökat

intresse för högskoleutbildning i regionen. - Med

hänvisning till att Högskolan i Trollhättan har

utvecklat sitt profilområde, COOP (cooperative

education), begärs i motion 1998/99:Ub464 (s) att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om nya utbildningsplatser,

fasta forskningsresurser och framtida medel för

etablering av centrumbildning för COOP. - Ett

uttalande av riksdagen om den nationella betydelsen

av att Uppsala förblir ett internationellt

attraktivt kunskapscentrum begärs i motion

1998/99:Ub437 (m, kd, fp) yrkande 2. Motionens båda

yrkanden har sin bakgrund i vad motionärerna

uppfattar som en njugg inställning från

statsmakternas sida till Uppsala universitet.

Tilldelningen av nya platser och forskningsresurser

bör i ökad utsträckning styras av de studerandes

förstahandsval (yrk. 1). - För utvecklingen inte

bara i regionen kring Stockholm utan även i det

övriga Sverige är det nödvändigt med kraftig

utbyggnad av högskoleutbildningen i Storstockholm,

hävdas det i motion 1998/99:N338 (fp) yrkande 5. -

Ett uttalande av riksdagen om inriktningen av den

fortsatta utbyggnaden av högskoleutbildningen i

nordvästra Skåne begärs i motion 1998/99:Ub418 (m).

Regionen i fråga, med Helsingborg som huvudort, är

enligt motionärerna det område i Sverige som är

sämst tillgodosett när det gäller tillgång på

högskoleutbildning. - Fler platser i

grundutbildningen vid Högskolan i Jönköping bör

prioriteras, framförs som önskemål i motion

1998/99:Ub443 (s). Motionärerna anför som skäl ett

starkt sökandetryck, ett litet antal platser i

förhållande till folkmängden i regionen samt att

regionens låga utbildningsnivå pekar på en

underdimensionering av högskolan.

U t s k o t t e t avstyrker samtliga yrkanden och

vill som skäl härför anföra följande.

Utskottet tillstyrkte så sent som i höstas

regeringens förslag till anslag för universiteten

och högskolorna på alla punkter och hade inget att

erinra mot den då redovisade fördelningen av

högskoleplatser mellan lärosätena. När det gäller

fördelningen av platser framdeles utgår utskottet

från att regeringen tar del av de synpunkter som

motionärerna framfört i de nu redovisade motionerna.

Liksom tidigare vill utskottet i det här

sammanhanget erinra om att fördelningen av platser

bestäms genom en avvägning av flera faktorer, såsom

studenternas efterfrågan, näringslivets behov i

olika delar av landet samt de olika lärosätenas

möjligheter att anordna utbildning och ta emot

studerande (jfr bet. 1997/98:UbU1 s. 41).

Utan motivering begärs i motion 1998/99:N327 (c)

yrkande 8 ett uttalande av riksdagen om en

internationell högskola för transport och

kommunikation vid Högskolan Dalarna.

U t s k o t t e t anser inte att riksdagen skall

göra det begärda uttalandet. Riksdagen bör dels

kunna utgå från att regeringen i det reguljära

budgetarbetet prövar förslag liknande det nu

aktuella, dels kunna förutsätta att den nu

ifrågavarande högskolan inom ramen för tillgängliga

resurser skapar den profil man önskar ha.

I motion 1998/99:Ub414 (kd) yrkas att riksdagen som

sin mening skall ge regeringen till känna vad i

motionen anförts om en utökning av

utbildningsplatserna vid psykologprogrammet.

Motionären menar att en sådan behövs bl.a. mot

bakgrund av förväntade pensionsavgångar. Motionären

uttrycker också oro över att frånvaron av särskilda

utbildningsuppdrag för psykologprogrammet skapar

osäkerhet när det gäller styrningen av resurser till

utbildningen.

U t s k o t t e t avstyrker motionen.

Psykologer utbildas vid universiteten i Uppsala,

Stockholm, Lund, Göteborg, Linköping och Umeå. Som

framgår av motionen är psykologutbildningen mycket

eftersökt.

Utskottet har erfarit att det inom

Regeringskansliet förbereds ett uppdrag till

Högskoleverket att göra en närmare analys av vilka

högskoleutbildningar som bör öka i omfattning

respektive vilka utbildningar som bör dras ned.

Analysen skall göras utifrån prognoser samt

statistik framtagen av Statistiska centralbyrån. Mot

bakgrund av det arbete som pågår inom

Regeringskansliet med att ta fram underlag för

eventuella beslut om särskilda utbildningsuppdrag

bör motionen inte föranleda någon särskild åtgärd

från riksdagens sida.

Tom Tits Experiment i Södertälje bör tilldelas

platser för lärarutbildning föreslås det i motion

1998/99:Ub413 (m, fp). Platserna bör avse utbildning

för årskurserna 1-7 i matematik/naturorientering.

Motionärerna hänvisar till de goda erfarenheter som

har gjorts av det hittillsvarande samarbetet,

varigenom Lärarhögskolan i Stockholm (LHS) placerar

studerande vid Tom Tit.

U t s k o t t e t har inhämtat följande om det

ifrågavarande samarbetet.

Till Tom Tits Experiment har LHS förlagt en variant

av grundskollärarutbildningen (för årskurserna 1-7)

med inriktning mot matematik och naturvetenskapliga

ämnen och med konstnärlig inriktning. Ansvaret för

varianten ligger på institutionen för matematik och

naturvetenskap på LHS, medan ansvaret för

genomförandet ligger på Tom Tits Experiment.

Utbildningen skall följa fastställd utbildningsplan

för grundskollärarutbildningen och likaså

fastställda kursplaner. Dessa har tagits fram i

samarbete mellan LHS och Tom Tits Experiment och

fastställts på institutionen för matematik och

naturvetenskap alternativt på berörda institutioner

vid Stockholms universitet. Det som i strukturen

skiljer sig från den reguljära utbildningen inne i

Stockholm är att ämnena bild och teknik fått ett

större utrymme i Södertäljevarianten.

Utskottet anser att samarbetet mellan LHS och Tom

Tits Experiment är ett utomordentligt initiativ,

inte minst mot bakgrund av strävandena att öka

intresset hos lärare och elever för de

naturorienterande och tekniska ämnena. Tyvärr,

framgår det av det inhämtade materialet, är

intresset för den aktuella utbildningsvarianten

lågt. Den av högskolan beslutade dimensioneringen är

inte fylld.

Mot bakgrund av att det ankommer på

högskolemyndigheterna själva - i det här fallet LHS

- att besluta om hur de skall lägga upp sin

utbildningsverksamhet och besluta i frågor om

lokalisering bör motionen avslås av riksdagen.

För Stenebyskolans i Dals Långed räkning bör det

avsättas 72 högskoleplatser för år 2000, föreslås

det i motion 1998/99:Ub409 (c). Motionären pekar på

att skolan ansökt om rätt att utfärda högskoleexamen

och erhållit goda vitsord vid Högskoleverkets

prövning våren 1997, även om verket ansåg att det

ännu är "en bit kvar" fram till att bli en

konstnärlig högskola.

U t s k o t t e t föreslår riksdagen att avslå

motionen. Liksom tidigare när det gäller

Stenebyskolan vill utskottet erinra om att det

ankommer på respektive universitet och högskola att

avgöra frågan om förläggning av högskoleutbildning,

i förevarande fall Göteborgs universitet (jfr bet.

1994/95:UbU10). Som det påpekas i motionen gäller

som planeringsförutsättning för konstnärliga

utbildningar inför budgetåret 2000 att delar av

Stenebyskolans verksamhet inom formgivning och

design integreras med Göteborgs universitet.

Utbildningen vid Stenebyskolan finansieras och

bedrivs för närvarande som s.k. kompletterande

skola.

Regeringen bör enligt motion 1998/99:Ub442 (mp)

återkomma till riksdagen med förslag till ekonomiskt

stöd för att skapa ett kvinnouniversitet. En miljon

kronor bör anvisas till den ideella verksamhet som i

dag pågår vid "det första kvinnouniversitetet i

landet" i Västernorrland.

U t s k o t t e t avstyrker bifall till motionen.

I sitt yttrande till arbetsmarknadsutskottet våren

1998 med anledning av propositionen om regional

tillväxt pekade utskottet bl.a. på att

Kvinnouniversitetet med stöd från Länsstyrelsen och

Länsarbetsnämnden i Västernorrlands län genomfört

två EU-projekt för att stärka arbetslösa kvinnor

(yttr. 1997/98:UbU6y). En utvärdering av projektet

pågick då och skulle redovisas i maj 1998 till

länsstyrelsen. Enligt vad utskottet har erfarit

pågår utvärderingen fortfarande. Som villkor för de

anvisade medlen gällde att en utvärdering skulle

ske.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande resurser för forskning vid

de nya universiteten

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub424 yrkande 7,

1998/99:

Ub430 yrkande 2, 1998/99:Ub483 yrkande 13,

1998/99:Ub801 yrkandena 53 och 54 samt

1998/99:Fi210 yrkande 17,

res. 1 (m, kd, c, fp)

res. 2 (mp) - delvis

2. beträffande resurser för forskning till

vissa närmare angivna lärosäten

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub411,

1998/99:Ub423, 1998/99:Ub424 yrkande 9,

1998/99:Ub434, 1998/99:Ub451, 1998/99:

Ub461, 1998/99:Ub475, 1998/99:Ub480,

1998/99:Ub802 yrkande 6 och 1998/99:T818 yrkande

4,

res. 3 (m) - delvis

3. beträffande rymduniversitet m.m. i

Kiruna

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub424 yrkande 10,

1998/99:

Ub474 och 1998/99:Ub802 yrkande 7,

res. 3 (m) - delvis

4. beträffande rekrytering av doktorander,

m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub483 yrkande 7 och

1998/99:Ub801 yrkande 44,

5. beträffande högskolelärarnas

pedagogiska kompetens

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub483 yrkande 8,

6. beträffande resurser till

grundforskning, m.m.

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub801 yrkanden 55, 56,

58 och 59,

res. 2 (mp) - delvis

7. beträffande miljöforskning

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub801 yrkandena 60 och

61,

res. 2 (mp) - delvis

8. beträffande professurer

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub227 yrkande 16,

1998/99:

Ub420 och 1998/99:Ub444,

res. 4 (c) - delvis

9. beträffande forskarskola

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub447 yrkande 10,

10. beträffande hushållsvetenskaplig

forskning

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub217 yrkande 4,

11. beträffande utbyggnadstakten för

högskolan

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub483 yrkande 10,

res. 5 (kd)

12. beträffande läkarutbildningen i

Göteborg och Umeå

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub415, 1998/99:Ub465

och 1998/99:Ub471,

13. beträffande de fristående teologiska

högskolorna

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub468,

1998/99:Ub476, 1998/99:Ub481 och 1998/99:Ub483

yrkande 12,

14. beträffande fördelningen av

högskoleplatser

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub410 yrkande 1,

1998/99:Ub418, 1998/99:Ub437, 1998/99:Ub443,

1998/99:Ub463, 1998/99:Ub464 och 1998/99:N338

yrkande 5,

res. 6 (m, kd, fp)

15. beträffande internationell

transporthögskola

att riksdagen avslår motion 1998/99:N327 yrkande 8,

res. 4 (c) - delvis

16. beträffande psykologutbildning

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub414,

17. beträffande Tom Tits Experiment i

Södertälje

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub413,

18. beträffande Stenebyskolan

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub409,

19. beträffande kvinnouniversitet

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub442.

Stockholm den 18 februari 1999

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Britt-

Marie Danestig (v), Beatrice Ask (m), Eva Johansson

(s), Inger Lundberg (s), Yvonne Andersson (kd), Lars

Hjertén (m), Majléne Westerlund Panke (s), Tomas

Högström (m), Torgny Danielsson (s), Tomas Eneroth

(s), Lennart Gustavsson (v), Erling Wälivaara (kd),

Per Bill (m), Gunnar Goude (mp), Sofia Jonsson (c)

och Barbro Westerholm (fp).

Reservationer

1. Resurser för forskning vid de nya

universiteten (mom.1)

Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Lars

Hjertén (m), Tomas Högström (m), Erling Wälivaara

(kd), Per Bill (m), Sofia Jonsson (c) och Barbro

Westerholm (fp) anför:

Regeringen bör ge riksdagen möjlighet att ta

ställning till en strategi för utveckling av

forskningsresurserna vid de nya universiteten och de

mindre och medelstora högskolorna och alltså

förelägga riksdagen förslag i frågan. Om

universitetsbegreppets trovärdighet och

kvalitetsstämpel skall bibehållas, bör lärosäten

inte ges rätt att benämnas universitet utan att

statsmakterna samtidigt binder sig för en

långsiktigt hållbar finansiering av

forskningsverksamheten. Det gäller för de nya

universiteten att få materiella möjligheter att

skapa sig en sådan organisation för forskning och

utbildning att en egen profil säkerställs. Vi finner

det förvånande att regeringen inte har följt upp

sitt beslut om nya universitet genom att föreslå

sådana extra satsningar på forskningsanslagen. Vad

vi här har anfört om ökade forskningsresurser och

förslag om långsiktig strategi bör riksdagen med

bifall till motionerna 1998/99:Ub424 yrkande 7,

1998/99:Ub430 yrkande 2, 1998/99:Ub483 yrkande 13

och 1998/99:Fi210 yrkande 17 som sin mening ge

regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under moment 1 bort hemställa

1. beträffande resurser för forskning vid de

nya universiteten

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub424 yrkande

7, 1998/99:Ub430 yrkande 2, 1998/99:Ub483

yrkande 13 och 1997/99:Fi210 yrkande 17 samt med

avslag på motion 1998/99:Ub801 yrkandena 53 och

54 som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

2. Resurser för forskning vid de nya

universiteten, m.m. (mom. 1, 6 och 7)

Gunnar Goude (mp) anför:

Jag instämmer i vad som föreslås av Miljöpartiet i

motion 1998/99:Ub801 yrkande 54 beträffande en

utvecklingsfond för små och medelstora högskolor i

syfte att utveckla forskningen vid dessa lärosäten.

En sådan fond skulle kunna bidra till att skapa nya

resurser för forskning. Dessa bör i första hand avse

grundforskning. Fonden bör handhas av

Högskoleverket. Regeringen bör återkomma med ett

närmare förslag.

När det gäller den stora frågan om den bristande

balansen mellan grundforskning och sektorsforskning

återkommer jag till hur resurser till grundforskning

skulle kunna frigöras genom ett

grundforskningsavdrag enligt den modell som

Miljöpartiet sedan länge har pläderat för. Det är

nödvändigt att vidta kraftiga åtgärder för att

återställa balansen. Medel måste i någon form

överföras från sektorsforskningen till

forskningsråden och högskolornas anslag till

vetenskapsområden för grundforskning och

forskarutbildning. Detta är så angeläget att jag

anser att riksdagen med bifall till motion

1998/99:Ub801 yrkande 55 bör som sin mening ge

regeringen till känna vad jag här har anfört.

Ökad miljöforskning är en nödvändighet. Riksdagen

bör uttala sig för en kraftigt ökad forskning inom

miljöskydd, miljöbetingat hälsoskydd, miljövänlig

produktion samt miljövänligare varuhantering i

enlighet med yrkandena 60 och 61 i motion

1998/99:Ub801.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet

under momenten 1, 6 och 7 bort hemställa

1. beträffande resurser för forskning vid

de nya universiteten, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub801 yrkande

54 och med avslag på motionerna 1998/99:Ub424

yrkande 7, 1998/99:Ub430 yrkande 2,

1998/99:Ub483 yrkande 13, 1998/99:Ub801 yrkande

53 och 1998/99:Fi210 yrkande 17 som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

6. beträffande resurser till

grundforskning, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub801 yrkande

55 och med avslag på motion 1998/99:Ub801

yrkanden 56, 58 och 59 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

7. beträffande miljöforskning

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub801 yrkandena

60 och 61 som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts,

3. Resurser för forskning till vissa

närmare angivna lärosäten (mom. 2 och 3)

Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas Högström

(m) och Per Bill (m) anför:

Beträffande utbyggnad av forskningen vid de i

förevarande motioner angivna lärosätena anser vi i

enlighet med vad som förordas i motionerna

1998/99:Ub424 yrkande 9, 1998/99:Ub802 yrkande 6 och

1998/99:T818 yrkande 4 att Högskolan i

Karlskrona/Ronneby bör ges möjlighet att bli en

komplett specialhögskola inom IT och så småningom

ett IT-universitet. Utbyggnaden bör ske gradvis och

under samverkan med den omkringliggande befintliga

forsknings- och företagsmiljön. Detta bör riksdagen

med bifall till de nämnda yrkandena som sin mening

ge regeringen till känna. Vidare bör riksdagen med

anledning av motion 1998/99:Ub411 uttala sig för en

kraftig satsning på forskning och forskarutbildning

vid Universitetet i Karlstad.

Vi instämmer också i vad som i motionerna

1998/99:Ub424 och 1998/99:Ub802 förordas om ett

rymduniversitet i Kiruna (yrk.10 resp. yrk.7). För

att kunna gå vidare med och utveckla spetskunnande

inom rymdforskningen krävs en strategi som vilar på

två principiella förutsättningar: för det första mer

av internationella allianser inom rymdforskningen

och för det andra mer av nationella insatser, där

den avgörande byggstenen är just ett rymduniversitet

i Kiruna.

Mot bakgrund av det anförda avser vi att utskottet

under momenten 2 och 3 bort hemställa

2. beträffande resurser för forskning till

vissa närmare angivna lärosäten

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub424

yrkande 9, 1998/99:Ub802 yrkande 6 och

1998/99:T818 yrkande 4, med anledning av motion

1998/99:Ub411 och med avslag på motionerna

1998/99:Ub423, 1998/99:Ub434, 1998/99:Ub451,

1998/99:Ub461, 1998/99:Ub475 och 1998/99:Ub480

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

3. beträffande rymduniversitet m.m. i

Kiruna

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub424

yrkande 10 och 1998/99:Ub802 yrkande 7 samt med

anledning av motion 1998/99:Ub474 som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

4. Professurer m.m. (mom. 8 och15)

Sofia Jonsson (c) anför:

Jag anser att förslaget i motion 1998/99:Ub227

yrkande 16 om professurer i didaktik bör bifallas av

riksdagen. Ämnet didaktik skulle stärkas av att

ordinarie lärare som professorer i ämnet tillsattes

vid landets lärarhögskolor. För ändamålet bör

specialdestinerade resurser anvisas.

En fortsatt utbyggnad av högskoleverksamheten i

Dalarna är mycket angelägen. Jag föreslår i likhet

med vad Centerpartiet gör i sin partimotion

1998/99:Fi210 att en internationell

transporthögskola inrättas vid Högskolan Dalarna.

Detta bör riksdagen med bifall till yrkande 8 i

motion 1998/99:N327 som sin mening ge regeringen

till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet

under momenten 8 och 15 bort hemställa

8. beträffande professurer

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub227 yrkande 16

och med avslag på motionerna 1998/99:Ub420 och

1998/99:Ub444 som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts,

15. beträffande internationell

transporthögskola

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:N327 yrkande 8

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

5. Utbyggnadstakten för högskolan (mom. 11)

Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara (kd)

anför:

Vi vidhåller vår uppfattning - som vi framförde i

höstas vid behandlingen av budgetpropositionen - att

högskolan tillåtits expandera alltför hastigt på

bekostnad av kvalitet vad gäller pedagogisk

kompetens och rekrytering av lärare och doktorander.

Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till

känna vad i motion 1998/99:Ub483 yrkande 10 har

anförts om en lugnare utbyggnadstakt för högskolan.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under moment 11 bort hemställa

11. beträffande utbyggnadstakten för högskolan

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub483 yrkande 10

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

6. Fördelningen av högskoleplatser (mom.

14)

Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Lars

Hjertén (m), Tomas Högström (m), Erling Wälivaara

(kd), Per Bill (m) och Barbro Westerholm (fp) anför:

Såsom anförs i motion 1998/99:Ub437 yrkande 1 är det

i märkligt liten utsträckning som studenternas fria

val och efterfrågan tillåts styra den viktiga

samhällssatsning som utgörs av fördelningen av nya

högskoleplatser. Detta bör riksdagen reagera mot och

i enlighet med det anförda yrkandet som sin mening

ge regeringen till känna att tilldelningen av nya

universitetsplatser och forskningsresurser i ökad

utrsträckning skall styras av de studerandes

förstahandsval.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under moment 14 bort hemställa

14. beträffande fördelningen av

högskoleplatser

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub437 yrkande 1

och med avslag på motionerna 1998/99:Ub410

yrkande 1, 1998/99:Ub418, 1998/99:Ub437 yrkande

2, 1998/99:Ub443, 1998/99:Ub463, 1998/99:Ub464

och 1998/99:N338 yrkande 5 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

Särskilt yttrande

De fristående teologiska högskolorna (mom.

13)

Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Lars

Hjertén (m), Tomas Högström (m), Erling Wälivaara

(kd), Per Bill (m) och Barbro Westerholm (fp)

Vi konstaterar med tillfredsställelse vad utskottet

nu säger om möjligheten att tilldela de fristående

teologiska högskolorna i Stockholm, Uppsala och

Örebro en del av de platser som undantagits vid

fördelningen av högskoleplatser år 2000. Vi vill

uppfatta detta som en tydlig markering för

regeringen. Därför avstår vi från att reservera oss,

men vi vill med detta särskilda yttrande ännu mer

poängtera att vi nu förutsätter att regeringen i

nästkommande budgetproposition ger ifrågavarande

högskolor ytterligare platser. Som skäl för en sådan

åtgärd hänvisar vi till de utförliga motiveringar

som ges i motionerna och som beskriver dessa skolors

viktiga och framgångsrika verksamhet och den

kvalitet som utbildningarna där håller.