Bet. 1998/99:UbU5

Utbildningsutskottets betänkande

1998/99:UBU05

Distansutbildning m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1998/99

UbU5

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet ett 20-tal

motionsyrkanden från allmänna motionstiden hösten

1998 som rör utbyggnaden av och resurstilldelningen

till distansutbildning inom högskolan samt lokala

lärcentra. Yrkandena avstyrks med hänvisning till

pågående beredning inom Regeringskansliet av frågor

om distansutbildning m.m. I betänkandet finns

reservationer från kd och c.

Motionerna

Motioner från allmänna motionstiden 1998

1998/99:Ub431 av Kenneth Johansson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om distansutbildning

för hela landet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om studiecentrum,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att NITUS och

Siljansutbildarna erbjuds möjlighet att erhålla egna

behovsstyrda resurser, förutsatt att man upphandlar

utbildningsplatser av högskolor och universitet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om resurser för drift

av kommunala studiecentrum.

1998/99:Ub450 av Gunilla Tjernberg (kd) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om nödvändig

resursförstärkning till decentraliserad utbildning i

Västerbotten.

1998/99:Ub453 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en distanshögskola,

10. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

ett nytt resurstilldelningssystem för

distansutbildning i enlighet med vad i motionen

anförts.

1998/99:Ub466 av Mats Lindberg m.fl. (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om merkostnader vid

decentraliserad utbildning.

1998/99:Ub472 av Tone Tingsgård (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om resursfördelning till

distansundervisning inom högskolan.

1998/99:Ub477 av Agneta Brendt m.fl. (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om distansutbildning på

högskolenivå.

1998/99:Ub483 av Helena Höij m.fl. (kd) vari yrkas

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

informationsteknik i undervisningen.

1998/99:T213 av Per Westerberg (m) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ökade möjligheter

till effektiv distansundervisning.

1998/99:T808 av Sven Bergström m.fl. (c) vari yrkas

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om stöd till

utveckling av läromedel för distansutbildning,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om stöd till en

utveckling av lokala lärcentrum.

1998/99:N335 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om utbildning och FoU,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om samverkan mellan

folkhögskola och högskola.

1998/99:N337 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas

12. att riksdagen hos regeringen begär förslag om

åtgärder för decentraliserad utbildning,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om lärcentrum på

landsbygden.

1998/99:A808 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om distansutbildning.

Utskottet

Inledning

I enlighet med regeringens förslag i propositionen

Regional tillväxt - för arbete och välfärd beslutade

riksdagen våren 1998 att en ny statlig myndighet,

nämligen ett utvecklingscentrum för

distansutbildning baserad på modern

informationsteknik och med en delegation som

styrelse, skall etableras i Härnösand.

Distansutbildning och decentraliserad utbildning

skall byggas ut med minst 1 500 högskoleplatser

senast fr.o.m. år 2000 inom främst stödområde 1

(prop. 1997/98:62, yttr. UbU6y, bet. AU11, rskr.

204).

Enligt riksdagsbeslutet skall den nya myndigheten

fördela högskoleplatser avsedda för

distansutbildning samt upphandla distansutbildning

inom högskolan.

Distansutbildningskommittén (DUKOM) lämnade i juni

1998 sitt slutbetänkande Flexibel utbildning på

distans (SOU 1998:84). I betänkandet föreslås bl.a.

att den nya myndighetens allmänna uppgift skall vara

att verka för ökad användning i hela landet av IT-

stödd distansutbildning som en viktig del i

framtidens flexibla utbildning. Samverkan bör äga

rum med Högskoleverket, Skolverket och

Folkbildningsrådet. Övriga förslag rör tekniken, den

tekniska användarkompetensen, distanspedagogiken,

distanspedagogerna, läromedlen,

handledningsresurserna, resurstilldelningen,

utbildningsadministrationen och studievägledningen.

Betänkandet har remissbehandlats under hösten 1998.

Beredning av ärendet pågår inom Regeringskansliet.

Regeringen beslutade i maj 1998 om direktiv till en

organisationskommitté för

distansutbildningsmyndighet i Härnösand (dir.

1998:44) som fick i uppdrag att planera och

förbereda verksamheten vid den nya myndigheten.

Kommittén lämnade sina förslag till instruktion,

organisation och verksamhetsmål i slutet av januari

1999. Myndigheten skall vara inrättad senast den 1

juli 1999.

Enligt uppgift från Utbildningsdepartementet väntas

regeringen inom kort besluta om instruktion för den

nya myndigheten, Distansutbildningscentrum, i

Härnösand samt lämna organisationskommittén

bemyndigande att redan nu planera för centrumets

fördelning av högskoleplatser för distansutbildning.

Mot denna bakgrund behandlar utskottet i det

följande fristående motioner från den allmänna

motionstiden hösten 1998 om utbyggnaden av och

resurs-tilldelningen till distansutbildning inom

högskolan samt om lokala lärcentra.

Utbyggnaden av distansutbildning m.m.

Vänsterpartiet framhåller i motion 1998/99:N335

yrkande 7 att det är angeläget med en utbyggnad av

distansutbildningen och den decentraliserade

utbildningen i väntan på att

resurstilldelningssystemet för grundläggande

högskoleutbildning modifieras i syfte att öka

högskolornas utbud av distansutbildning. Antalet

distansutbildningsplatser är alltför snålt

tilltaget. Motionärerna pekar vidare på att det

också krävs en satsning på mindre och medelstora

högskolor för att utbildningssatsningar i glesbygd

skall ge utdelning.

Enligt Centerpartiet i motion 1998/99:A808 yrkande

9 bör distansutbildningens andel av det totala

studieutbudet inom högskolan öka kraftigt.

Motionärerna lyfter särskilt fram möjligheterna för

kvinnor till högskoleutbildning via studier på

distans. Också i motion 1998/99:Ub431 (c) yrkande 1

talas det om vikten av att distansutbildningen

snabbt byggs ut och görs tillgänglig i hela landet.

Motionären menar att avsatta resurser, 1 500

högskoleplatser, är tilltagna i underkant och att

även andra områden i Sverige än stödområde 1 är

synnerligen beroende av att få ta del av

högskoleutbildning via distansutbildning.

I motion 1998/99:T213 (m) yrkande 4 påtalas bl.a.

den låga utbildningsnivån i Sörmland i förhållande

till riksgenomsnittet. Enligt motionären kan

ytterligare satsningar på distansundervisning med

hjälp av IT och s.k. interaktiva skärmar ge

betydande utbildningseffekter för småbarnsföräldrar

och småföretagare med små möjligheter att vistas på

universitet eller högskola någon längre tid.

U t s k o t t e t har inhämtat från

Utbildningsdepartementet att 500 platser av de redan

beslutade 1 500 högskoleplatserna skall fördelas av

den nya myndigheten till distansutbildning.

Regeringen beslutar om fördelning av återstående

1 000 platser till decentraliserad utbildning på

orter som inte har någon högskola. Inom

Regeringskansliet pågår planering av hur dessa

platser för decentraliserad högskoleutbildning

volymmässigt och geografiskt skall placeras.

I den regionalpolitiska propositionen (prop.

1997/98:62) anmäldes att regeringen avser att

återkomma till omfattningen av den fortsatta

utbyggnaden av distansutbildningen inom högskolornas

utbildningsutbud liksom dess inriktning i samband

med behandlingen av förslag från DUKOM. Ärendet är

under beredning inom Regeringskansliet.

Utskottet noterar att DUKOM framhåller tre

målgrupper som särskilt viktiga att prioritera under

uppbyggnaden av distansutbildning, nämligen personer

med funktionshinder, glesbygdsboende och personer

som är i behov av kompetensutveckling i yrket, såsom

småföretagare (SOU 1998:84 s. 177).

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet

motionsyrkandena.

I Centerpartiets motion 1998/99:Ub453 yrkande 9

föreslås att den redan beslutade

distansutbildningsmyndigheten i Härnösand

vidareutvecklas och får status som egen högskola, en

distanshögskola, med ett bredare mandat och fler

högskoleplatser.

U t s k o t t e t ställer sig inte bakom

motionärernas förslag utan avstyrker yrkandet.

Utskottet vill framhålla att distansutbildning är

ett ansvar för universitet och högskolor. Samma

utbildningsanordnare för både närutbildning och

distansutbildning garanterar en högre kvalitet i

distansundervisningen. Uppgiften för

Distansutbildningscentrum blir att fördela

högskoleplatser avsedda för distansutbildning samt

att upphandla distansutbildning inom högskolan.

Resurstilldelning till distansutbildning

m.m.

Riksdagen bör enligt motion 1998/99:Ub453 från

Centerpartiet hos regeringen begära förslag till ett

nytt resurstilldelningssystem för distansutbildning,

som tar hänsyn till att distansutbildningar

generellt har en lägre genomströmning än kurser

förlagda till lärosäten (yrk. 10). Motionärerna

pekar på att detta innebär en ekonomisk påfrestning

för utbildningsanordnaren utöver den merkostnad som

tillkommer för utveckling av läromedel och

kursplanering. Också i Centerns partimotion

1998/99:N337 yrkande 12 förs fram förslaget att

resurstilldelningssystemet skall förändras för att

öka högskolans utbud av distansutbildning. Vidare

framförs i motionen att högskolan bör ges ett

särskilt uppdrag att anordna utlokaliserad

utbildning i utsatta kommuner. Sådan utbildning bör

finansieras i särskild ordning eller med öronmärkta

resurser inom resurstilldelningssystemet.

I motion 1998/99:Ub477 (s) betonas att högskolorna

behöver någon form av incitament som gör att de

finner det angeläget att satsa på distansutbildning.

Motionärerna anser också att det i större

utsträckning än hittills bör vara möjligt att

genomföra försök med högskoleutbildningar som

baseras på specifika behov i olika regioner i

landet.

Enligt motionerna 1998/99:Ub450 (kd) och

1998/99:Ub466 (s) bör regeringen, utifrån de

särskilda villkor och förutsättningar som råder i

Norrland, ta ett särskilt ansvar för att de

regionala och lokala aktörerna, främst länsstyrelser

och kommuner, ges ekonomiska förutsättningar att

täcka merkostnader för decentraliserad utbildning.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå

motionsyrkandena.

Regeringen aviserade i den regionalpolitiska

propositionen (prop. 1997/98:62) att det i samband

med behandlingen av förslag från DUKOM kunde bli

aktuellt att ta ställning till om modifieringar

behövs i resurstilldelningssystemet för

grundläggande högskoleutbildning med hänsyn till

målet att främja distansutbildning.

DUKOM avråder från att nu göra ändringar i

högskolans resurstilldelningssystem för att

åstadkomma anpassningar till distansutbildningens

behov och särskilda förutsättningar. Det skulle

enligt kommittén kunna leda till svåröverskådliga

komplikationer. Eventuella förändringar bör anstå

till dess en samlad utvärdering gjorts av

resurstilldelningssystemet. I stället föreslår

kommittén att särskilda resurser avsätts för en

utbyggnad av distansutbildning inom högskolan (SOU

1998:84 s. 168).

Ärendet bereds inom Regeringskansliet.

Resurser för distansutbildning bör tilldelas lokala

lärcentra (eller studiecentra). Detta förordas i

motion 1998/99:Ub431 (c). Motionären menar att det

är synnerligen viktigt att ge lokala centra

möjligheter att styra och påverka utbudet av högre

utbildning efter det lokala utbildningsbehovet (yrk.

2). Motionären vill att riksdagen särskilt skall

uttala sig för att NITUS (Nätverksgruppen för IT-

baserad utbildning via lokala studiecentra) och det

kommunala bolaget Siljansutbildarna erhåller egna

behovsstyrda resurser för upphandling av

högskoleplatser (yrk. 3).

Enligt motion 1998/99:Ub472 (s) förefaller det som

om kursutbudet inom distansutbildningen i någon mån

styrs mer av vilka resurser respektive högskola är

beredd att släppa till än av efterfrågan. Motionären

anser att åtminstone en del av resurserna för

distansutbildning borde tilldelas lokala

studiecentra, så att dessa helt enkelt kan köpa

eller delfinansiera den undervisning som skall ges.

U t s k o t t e t behandlade våren 1998

motsvarande motionsyrkanden om resursöverföringar

från lärosäten till kommuner eller lokala lärcentra

för att genomföra distansutbildning. Utskottet

förordade i yttrande till arbetsmarknadsutskottet

att yrkandena skulle avstyrkas, vilket också blev

arbetsmarknadsutskottets beslut (yttr.

1997/98:UbU6y, bet. 1997/98:AU11). Riksdagen följde

utskotten. Utskottet finner inte skäl att ändra sin

tidigare uppfattning. Även de nu aktuella yrkandena

bör alltså avslås av riksdagen.

Ett särskilt statligt stöd till utveckling av

läromedel för distansutbildning begärs i motion

1998/99:T808 (c) yrkande 13. Stödet motiveras av att

utvecklingen av sådana läromedel ofta innebär stora

ekonomiska ansträngningar för arrangören.

U t s k o t t e t avstyrker motionsyrkandet.

Den nya myndigheten, Distansutbildningscentrum,

skall enligt den regionalpolitiska propositionen och

kommittéförslagen stödja den tekniska och

pedagogiska utvecklingen av distansutbildning. Bland

annat skall centrumet på en kvalificerad webbplats

tillhandahålla pedagogiska verktyg m.m. för

distansutbildarnas bruk och efter deras behov.

Utveckling av lokala lärcentra m.m.

Vänsterpartiet anser i motion 1998/99:N335 yrkande 8

att former för samverkan mellan folkhögskola och

högskola bör utvecklas så att resurser för

distansutbildning på högskolenivå kan utnyttjas

bättre. Motionärerna hänvisar till att de tidigare

lagt fram förslag om öppna folkliga universitet där

folkhögskolorna har en plats som regionala

studiecentra. De förespråkar även samverkanskurser

på folkhögskolor som ger högskolepoäng.

U t s k o t t e t konstaterar att DUKOM:s och

organisationskommitténs förslag bygger på att

Distansutbildningscentrum i samverkan med

folkbildningen och högskolan skall verka för ökad

användning av distansutbildning i hela landet.

När det särskilt gäller samverkanskurser som ger

högskolepoäng har utskottet våren 1998 i yttrande

till kulturutskottet över motionsyrkanden i frågan

ansett att yrkandena borde avstyrkas (yttr.

1997/98:UbU8y). Utskottet understryker behovet av

ett ökat erfarenhetsutbyte mellan folkhögskolor och

studieförbund samt universitet och högskolor. Enligt

vad utskottet erfarit från Utbildningsdepartementet

har avsikten emellertid aldrig varit att annan

utbildningsanordnare än högskolan, såsom

folkhögskolan, skall kunna ge högskolepoäng enligt

högskoleförordningen.

Motionsyrkandet avstyrks med det anförda.

I Centerpartiets motioner 1998/99:N337 (yrk. 13) och

1998/99:T808 (yrk. 14) efterfrågas stöd till

utveckling av lokala lärcentra. Motionärerna ser

varje skola på landsbygden som ett möjligt

lärcentrum, där teknisk utrustning och möjligheter

till kommunikation kan utnyttjas av det omgivande

samhället för utbildning på distans. Regeringen bör

ta initiativ till ett sådant utvecklingsstöd.

Enligt motion 1998/99:Ub431 (c) yrkande 4 bör

statliga resurser reserveras för driften av lokala

kommunala studiecentra så att deras fortsatta

existens säkras. Det är enligt motionären en

demokratifråga att alla Sveriges medborgare erbjuds

studier på lika villkor.

U t s k o t t e t anser att det är angeläget med

en fortsatt uppbyggnad av lärcentra runt om i

landet. Dessa centra spelar en viktig roll genom att

erbjuda distansstuderande handledning och avancerad

teknik. Enligt utredningsförslaget från DUKOM bör

lärcentra även i fortsättningen vara en kommunal

angelägenhet och finansieras av kommunerna (SOU

1998:84). Den nya myndigheten avses emellertid,

enligt uppgift, kunna ge stöd till utveckling av

lärcentra genom projektmedel eller genom att bidra

med egen kompetens.

Med hänvisning härtill föreslår utskottet att

motionsyrkandena avslås av riksdagen.

I motion 1998/99:Ub483 (kd) yrkande 18 framhålls att

det krävs en interaktion mellan lärare och student

för att skapa en akademisk miljö.

Distansundervisning är enligt motionärerna ett bra

alternativ till andra utbildningsformer förutsatt

att det finns kompetenta handledare som följer

studierna och som fungerar som länk mellan lärare

och studenter.

U t s k o t t e t avstyrker motionsyrkandet.

Utskottet noterar att organisationskommittén för

Distansutbildningscentrum i sitt förslag till

regeringen anger att kompetenta lärare och

handledare är en förutsättning för att

distansutbildningen skall få en god utveckling.

Kommittén anser därför att en viktig uppgift för den

nya myndigheten bör vara att stimulera

kompetensutveckling. Utskottet vill lyfta fram att

ett lärcentrum kan fungera som en betydelsefull länk

mellan de distansstuderande och

utbildningsanordnarna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande utbyggnaden av

distansutbildning m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub431 yrkande 1,

1998/99:T213 yrkande 4, 1998/99:N335 yrkande 7

och 1998/99:A808 yrkande 9,

res. 1 (c) - delvis

2. beträffande en distanshögskola

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub453 yrkande 9,

res. 1 (c) - delvis

3. beträffande resurstilldelningssystem

för distansutbildning m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub450, 1998/99:Ub453

yrkande 10, 1998/99:Ub466, 1998/99:Ub477 och

1998/99:N337 yrkande 12,

res. 1 (c) - delvis

4. beträffande resurser till lokala

lärcentra för distansutbildning

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub431 yrkandena 2

och 3 samt 1998/99:Ub472,

5. beträffande stöd till utveckling av

läromedel för distansutbildning

att riksdagen avslår motion 1998/99:T808 yrkande 13,

res. 1 (c) - delvis

6. beträffande samverkan mellan

folkhögskola och högskola

att riksdagen avslår motion 1998/99:N335 yrkande 8,

7. beträffande stöd till utveckling av

lokala lärcentra

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub431 yrkande 4,

1998/99:T808 yrkande 14 och 1998/99:N337 yrkande

13,

res. 1 (c) - delvis

8. beträffande handledare i

distansundervisning

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub483 yrkande 18.

res. 2 (kd)

Stockholm den 11 mars 1999

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Beatrice

Ask (m), Eva Johansson (s), Inger Lundberg (s),

Yvonne Andersson (kd), Lars Hjertén (m), Majléne

Westerlund Panke (s), Torgny Danielsson (s), Tomas

Eneroth (s), Lennart Gustavsson (v), Erling

Wälivaara (kd), Per Bill (m), Gunnar Goude (mp),

Sofia Jonsson (c), Anders Sjölund (m), Kalle Larsson

(v) och Ulf Nilsson (fp).

Reservationer

1. Utbyggnaden av distansutbildning m.m.

(mom. 1, 2, 3, 5 och 7)

Sofia Jonsson (c) anför:

Distansutbildningens andel av det totala

studieutbudet inom högskolan bör enligt min mening

öka kraftigt. Som påpekas i motion 1998/99:A808

yrkande 9 väljer många kvinnor att studera på

distans om den möjligheten ges. Riksdagen bör

bifalla motionsyrkandet.

Jag anser att den redan beslutade

distansutbildningsmyndigheten i Härnösand bör

vidareutvecklas och få status som egen högskola, en

distanshögskola, med ett bredare mandat och fler

högskoleplatser. Utskottet borde ha tillstyrkt

motion 1998/99:Ub453 yrkande 9.

Ett nytt resurstilldelningssystem för

distansutbildning behöver införas som tar hänsyn

till att distansutbildningar generellt har en lägre

genomströmning än kurser förlagda till lärosäten.

Den lägre genomströmningen innebär en ekonomisk

påfrestning för utbildningsanordnaren utöver den

merkostnad som tillkommer för utveckling av

läromedel och kursplanering. Regeringen bör

återkomma med förslag till hur ett sådant nytt

system kan utformas. Vidare bör högskolorna ges ett

särskilt uppdrag att anordna utlokaliserad

utbildning i utsatta kommuner, vilket bör

finansieras med öronmärkta resurser. Vad jag nu

anfört bör riksdagen med bifall till motionerna

1998/99:Ub453 (yrk. 10) och 1998/99:N337 (yrk. 12)

som sin mening ge regeringen till känna.

Enligt min mening bör ett särskilt statligt stöd

utgå till utveckling av läromedel för

distansutbildning som förordas i motion 1998/99:T808

yrkande 13. Motionsyrkandet bör bifallas.

När det gäller lokala lärcentra anser jag att mer

behöver göras för att stimulera och utveckla sådana

centra på landsbygden med möjlighet till

distansutbildning. Detta bör riksdagen med bifall

till yrkandena i motionerna 1998/99:N337 och

1998/99:T808 som sin mening ge regeringen till

känna.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet

under momenten 1, 2, 3, 5 och 7 bort hemställa

1. beträffande utbyggnaden av

distansutbildning m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:A808 yrkande 9,

med anledning av motionerna 1998/99:Ub431

yrkande 1 och 1998/99:N335 yrkande 7 samt med

avslag på motion 1998/99:T213 yrkande 4 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts,

2. beträffande en distanshögskola

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub453 yrkande 9

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

3. beträffande resurstilldelningssystem

för distansutbildning m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub453

yrkande 10 och 1998/99:N337 yrkande 12 samt med

avslag på motionerna 1998/99:Ub450,

1998/99:Ub466 och 1998/99:Ub477 som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

5. beträffande stöd till utveckling av

läromedel för distansutbildning

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:T808 yrkande 13

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

7. beträffande stöd till utveckling av

lokala lärcentra

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:T808

yrkande 14 och 1998/99:N337 yrkande 13 samt med

avslag på motion 1998/99:Ub431 yrkande 4 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts,

2. Handledare i distansundervisning (mom.

8)

Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara (kd)

anför:

Distansutbildning är enligt vår mening ett bra

alternativ till andra utbildningsformer förutsatt

att det finns kompetenta handledare i

distansundervisning som följer studierna och som

fungerar som länk mellan lärare och studenter. Detta

bör riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub483

yrkande 18 som sin mening ge regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under moment 8 bort hemställa

8. beträffande handledare i

distansundervisning

att riksdagen med bifall till motion

1998/99:Ub483 yrkande 18 som sin

mening ger regeringen till känna

vad som ovan anförts.

Särskilda yttranden

1. Utbyggnaden av distansutbildning m.m.

(mom. 1)

Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Per Bill (m) och

Anders Sjölund (m) anför:

Det är viktigt med en utbyggnad av

distansutbildningen. Denna bör dock enligt

vår mening vara en angelägenhet för

samtliga universitet och högskolor. Vi

motsatte oss vid riksdagsbehandlingen av

den regionalpolitiska propositionen våren

1998 att en särskild

distansutbildningsmyndighet skulle

inrättas. Vi anser riksdagsbeslutet vara

felaktigt.

2. Utbyggnaden av distansutbildning m.m.

(mom. 1)

Lennart Gustavsson (v) och Kalle Larsson (v) anför:

Vi är medvetna om att en ökning av

distansutbildningen utöver vad som nu gäller medför

merkostnader. Vi avstår mot denna bakgrund från att

reservera oss men vill i detta särskilda yttrande

redovisa vår uppfattning.

Vi anser att det är angeläget med en utbyggnad av

distansutbildningen och den decentraliserade

utbildningen. Antalet distansutbildningsplatser är

enligt vår mening alltför snålt tilltaget.

Distansutbildning måste utökas och utvecklas på alla

nivåer. Vi vill framhålla de mindre och medelstora

högskolornas betydelse för att satsningar på

distansutbildning i glesbygd skall ge utdelning.