Bet. 1998/99:UbU6

Utbildningsutskottets betänkande

1998/99:UBU06

Jämställdhetsfrågor inom utbildningsväsendet

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1998/99

UbU6

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande ett 40-tal

motionsyrkanden från hösten 1998, vilka tar upp

jämställdhetsfrågor inom utskottets olika

beredningsområden, från förskola och skola till

högre utbildning och forskning. Samtliga

motionsyrkanden avstyrks under hänvisning dels till

att jämställdhetsarbetet lyfts fram i lagar,

förordningar och läroplaner under senare år genom

skärpta skrivningar, dels till pågående utrednings-

och utvecklingsarbete.

Reservationer finns från m, v, kd, c, fp och mp.

Motionerna

Motioner från allmänna motionstiden 1998

1998/99:Ub227 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om regler för

jämställdhet.

1998/99:Ub246 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om åtgärder i skolan

för att öka jämställdheten.

1998/99:Ub266 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om jämställdhetsarbete

i förskolan.

1998/99:Ub269 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

3. att riksdagen begär att regeringen hos

Skolverket begär en granskning av läromedel ur ett

könsperspektiv,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att positiv

särbehandling skall användas i samband med antagning

till utbildningar som är starkt snedfördelade ur

könsperspektiv,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att positiv

särbehandling skall kunna tillämpas vid

tjänstetillsättningar inom utbildningssystemet.

1998/99:Ub435 av Carina Ohlsson och Monica Green (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

kvinnor och män i ingenjörsutbildningar.

1998/99:Ub447 av Erling Wälivaara m.fl. (kd) vari

yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att det bör utredas

vilka informella hinder som omöjliggör för män och

kvinnor att verka på lika villkor i högskolan,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att studenterna

skall omfattas av en jämställdhetslagstiftning som

skall stå inskriven i högskoleförordningen.

1998/99:Ub453 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas

23. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om regler

motsvarande jämställdhetslagen i

högskoleförordningen,

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om könsfördelning

i tjänsteförslagsnämnderna,

25. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om beaktande av

sökandetrycket vid dimensioneringen av

högskoleplatser,

26. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om ett initiativ

för att öka rekryteringen av män till

kvinnodominerade utbildningar.

1998/99:Ub454 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v) vari

yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att ge

Högskoleverket i uppgift att studera

studentinflytandet även ur ett

jämställdhetsperspektiv,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att JämO och

Högskoleverket bör få i uppgift att utvärdera hur

jämställdhetsplanerna på institutionsnivå ser ut och

utifrån detta utfärda tydligare direktiv över vad

som bör ingå i en sådan plan,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att

högskoleförordningen även bör reglera lärares

sexuella trakasserier gentemot studenter.

1998/99:Ub458 av Helena Höij och tredje vice talman

Rose-Marie Frebran (kd ) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att jämställdhetslagstiftning

bör införas i högskoleförordningen.

1998/99:Ub483 av Helena Höij m.fl. (kd) vari yrkas

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om kurslitteratur

på högskolan.

1998/99:Ub801 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari

yrkas

39. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om behovet av

tydliga direktiv till universitet och högskolor att

vidta åtgärder för att åstadkomma likvärdiga

studieförutsättningar för kvinnor och män,

40. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om utökad

giltighet för jämställdhetsplaner och

högskoleförordningens regler rörande sexuella

trakasserier,

41. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om behovet av

ändring i reglerna för meritvärdering vid

anställning som forskarassistent,

46. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om behovet av

åtgärder för att erbjuda likvärdiga villkor för

kvinnor och män i forskarutbildning vid universitet

och högskolor,

47. att riksdagen beslutar att avskaffa

begränsningen i meriteringstid för ansökan till

forskarutbildning i enlighet med vad i motionen

anförts,

51. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om åtgärder för

att öka jämställdheten mellan män och kvinnor i

forskarkarriären samt förslag om särskilt

tillsynsuppdrag i dessa frågor för Högskoleverket.

1998/99:Ub803 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

yrkas

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om genusperspektiv

vid tjänstetillsättningar.

1998/99:So466 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om insatser inom

skolan för kvinnofrid.

1998/99:A802 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om de krav som måste

ställas på ett modernt jämställdhetsarbete i skolan,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om undervisning i

enkönade grupper,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om jämställdhet inom

högre utbildning.

1998/99:A807 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att

lärarutbildningen fördjupas i frågor om jämställdhet

i syfte att hitta bra former för att undervisa på

ett jämställt sätt.

1998/99:A808 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om utvärdering av

skolornas jämställdhetsplaner,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om

jämställdhetsrevisioner inom forskarråden,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om könsperspektiv

vid fördelning av forskningsresurser inom vården,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om ett

utbildnings- och forskningscentrum för

motionsidrott.

1998/99:A810 av Maria Larsson m.fl. (kd) vari yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten

av att fler män anställs inom barnomsorg och skola,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om andelen kvinnor

vid högskoleutbildningar för data och elektronik,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om andelen män på

förskol- och grundskollärarlinjer,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om vikten av fler

kvinnliga läroboksförfattare,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om möjligheten att

etablera ett europeiskt kvinnouniversitet,

23. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om enkönad

samlevnadsundervisning.

1998/99:A811 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

yrkas

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om skolans viktiga

roll när det gäller att lägga grunden för ett

jämställt samhälle,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om vikten av att

de osynliga strukturer och hinder mot kvinnor som

finns inom den högre utbildningen klarläggs.

Motion väckt med anledning av proposition

1997/98:169 Gymnasieskola i utveckling -

kvalitet och likvärdighet

1998/99:Ub1 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att ett

jämställdhetsperspektiv skall genomsyra all

undervisning,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om åtgärder för

att minska snedrekryteringen till lärarutbildningen.

Utskottet

Inledning

I det följande behandlar utskottet ett 40-tal

motionsyrkanden från hösten 1998, vilka tar upp

jämställdhetsfrågor inom utskottets olika

beredningsområden, från förskola och skola till

högre utbildning och forskning. Enligt utskottets

bedömning råder det en bred politisk enighet om det

övergripande målet med jämställdhetspolitiken på

utbildningsområdet, nämligen att flickor och pojkar

respektive kvinnor och män skall ha lika rätt och

möjligheter. Det finns också en samsyn i fråga om

att det behövs aktiva insatser för att detta mål

skall nås.

Jämställdhet inom förskola och skola

Betydelsen av att jämställdhetsarbetet startar redan

i förskolan betonas i motion 1998/99:Ub266 från

Vänsterpartiet. Förskolan skall aktivt motverka

stereotypa könsroller, framhåller motionärerna. De

ser det som mycket viktigt att pojkar och flickor

får lika stor del av förskolans resurser i form av

uppmärksamhet och tid med personalen (yrk. 4

delvis).

U t s k o t t e t delar motionärernas åsikt om att

förskolan har en betydelsefull uppgift i arbetet med

att främja jämställdhet mellan könen. Denna uppgift

har lyfts fram och kommit till tydligt uttryck i den

nya och första läroplanen för förskolan (Lpfö 98)

som trädde i kraft den 1 augusti 1998.

I läroplanen sägs i avsnittet om förskolans

värdegrund följande: Vuxnas sätt att bemöta flickor

och pojkar liksom de krav och förväntningar som

ställs på dem bidrar till att forma flickors och

pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och

manligt. Förskolan skall motverka traditionella

könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar skall

i förskolan ha samma möjligheter att pröva och

utveckla förmågor och intressen utan begränsningar

utifrån stereotypa könsroller.

När det gäller det praktiska arbetet med att

omsätta dessa målformuleringar i vardaglig handling

vill utskottet nämna att regeringen i december 1995

gav Socialstyrelsen i uppdrag att utveckla

jämställdhetsarbetet i barnomsorgen. Inom ramen för

uppdraget har sex strategiska projekt i olika

kommuner genomförts. Med hänsyn till att

könsrollsmönster till stor del grundläggs tidigt har

fokus i huvudsak varit riktat mot förskolan.

Ansvaret för att slutföra uppdraget övertogs i

januari 1998 av Skolverket i samband med att

barnomsorgsfrågorna fördes över till verket.

Erfarenheter från projektet som benämns Jämställdhet

i förskolan har nyligen redovisats dels i en

artikelsamling Olika på lika villkor, dels genom en

videofilm Mönster i lek. Under första halvåret 1999

genomför Skolverket i samarbete med ett antal

kommuner en serie seminarier ute i landet för

fortbildningsansvariga och personal från förskolan i

syfte att sprida information om och diskutera

jämställdhets-pedagogik.

Utskottet förutsätter att kommunerna som huvudmän

lever upp till sitt ansvar för att förskolan ges

förutsättningar att uppfylla läroplanens mål. Därmed

avstyrker utskottet motion 1998/99:Ub266 yrkande 4 i

denna del.

Fler män som arbetar inom förskolan och skolan

efterfrågas i motionerna 1998/99:Ub266 (v) yrkande 4

(delvis) och 1998/99:A810 (kd) yrkande 10.

Utvecklingen mot mer jämställdhet i samhället i

stort är intimt förknippad med att det i framtiden

finns fler män inom förskolan, anförs det i den

förstnämnda motionen. I den senare motionen

framhålls att trenden med ett minskande antal män

inom förskolan, liksom inom skolan, måste brytas.

Varken i hem eller förskola bör barnen leva i en

isolerad kvinnovärld.

Markeringar om vikten av en jämn könsfördelning

bland skolans personal görs också i de motioner med

yrkanden om jämställdhetsarbetet i skolan som

utskottet behandlar i det följande.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå

motionsyrkandena.

Av skäl som anförts i motionerna är det angeläget

att öka andelen män bland anställda i förskola och

skola. Situationen med en stark kvinnodominans i

lärarkåren, särskilt för de yngre barnen, är

emellertid sedan länge uppmärksammad. Något särskilt

uttalande från riksdagen i frågan behöver därför

inte göras.

Sålunda anmärks i direktiven för

Lärarutbildningskommittén att ett problem i dagens

lärarutbildningar och för morgondagens skola är den

låga andelen manliga studenter, endast 20 %.

Kommittén har därför givits i uppdrag att överväga

insatser för att åstadkomma en jämnare

könsfördelning i rekryteringen till

lärarutbildningarna (dir. 1997:54, tilläggsdir.

1998:47). Utredningsarbetet skall redovisas senast

den 3 maj 1999.

Regeringen anger i gällande regleringsbrev att

universitet och högskolor bör vidta ytterligare

åtgärder för att i förhållande till perioden

1993/94-1995/96 öka andelen män inom de

lärarutbildningar där män är under-representerade.

Här kan också nämnas Arbetsmarknadsverkets s.k.

brytverksamhet, dvs. stöd till projektverksamhet som

syftar till att bryta könsuppdelningen på

arbetsmarknaden. Under budgetåret 1999 utgör ´Fler

män till lärarutbildningen´ ett av sju huvudområden

för brytverksamheten. Genom försöksverksamhet med en

ettårig preparandutbildning skall unga arbetslösa

män rekryteras till grundskollärarutbildningen.

Krav på ökade insatser när det gäller

jämställdhetsarbetet i skolan ställs i flera

motioner.

Moderata samlingspartiet framhåller i motion

1998/99:A802 att ett modernt jämställdhetsarbete

måste grundas på kunskaper om skillnader, likheter

och olikheter mellan könen och könstillhörighetens

betydelse i skolan och bli en pedagogisk fråga

snarare än en moral- eller attitydfråga. För att

hitta och komma till rätta med de verkliga problemen

krävs det att man undersöker hur undervisningen går

till, hur skolan arbetar, när olika kunskaper och

ämnen introduceras i tiden och hur arbetsformerna i

skolan kan gynna eller missgynna endera könet (yrk.

2). Enligt Moderaterna visar sentida forskning att

flickor och pojkar har olika inlärningsfaser och

inlärningssätt. Dessa forskningsrön bör föranleda

att man utnyttjar den möjlighet som finns att

bedriva undervisning i enkönade grupper, där så är

lämpligt (yrk. 3).

I Kristdemokraternas motion 1998/99:Ub246 yrkande 7

understryks att flickors och pojkars olika sätt att

uttrycka sig, både verbalt och med kroppsspråk,

måste uppmärksammas mer, inte minst i

lärarutbildningen. Pojkar tar betydligt mer plats i

klassrumssituationen. Samtidigt missgynnas pojkarna

av att de har få manliga förebilder i skolan. Det är

viktigt, anser motionärerna, att det i

lärarutbildningen, i skolplaner och i

jämställdhetsprogram vid de enskilda skolorna

prioriteras och tydliggörs hur man aktivt kan arbeta

med jämställdhet utifrån kunskaper om flickors och

pojkars olika förutsättningar och villkor.

Folkpartiet betonar i motion 1998/99:A811 yrkande

15 att jämställdhet är både en kunskapsfråga och en

pedagogisk fråga. Arbetet med att förbättra

jämställdheten måste bli en integrerad del av

undervisningen i skolan. Kunskap på området måste

förmedlas till blivande lärare och lyftas fram i

lärarnas fortbildningsprogram. Redan i grundskolan

borde flickor tränas till att ta för sig och pojkar

till att våga visa sina mjukare sidor, menar

motionärerna. Enligt dem vore en lösning att

skolorna tog initiativ till att undervisa flickor

och pojkar var för sig i vissa delar av ämnen eller

kurser. Också i motion 1998/99:Ub1 som rör

gymnasieskolan uttrycker Folkpartiet åsikten att ett

jämställdhetsperspektiv skall genomsyra all

undervisning (yrk. 19). Pedagogik och metodik måste

anpassas så att både flickor och pojkar kan

intressera sig och aktivt ta del av undervisningen.

Miljöpartiet begär i motion 1998/99:A807 att

riksdagen uttalar sig för att lärarutbildningen

fördjupas i frågor om jämställdhet i syfte att hitta

bra former för att undervisa på ett jämställt sätt

(yrk. 11). Fortfarande är det pojkarna som

uppmärksammas mer än flickorna i klassrummen,

påpekar motionärerna.

U t s k o t t e t påminner om att riksdagen våren

1995 tog ställning till förslag i proposition och

motioner om jämställdhet mellan kvinnor och män inom

utbildningsområdet (prop. 1994/95:164, bet. UbU18,

rskr. 405). Utskottet betonade då att skolan har ett

ansvar för att aktivt och medvetet främja kvinnors

och mäns lika rätt och möjligheter och för att

motverka traditionella könsmönster. I 1 kap. 2 §

skollagen infördes, i enlighet med regeringens

förslag, en bestämmelse att den som verkar inom

skolan särskilt skall främja jämställdhet mellan

könen. Utskottet delade regeringens bedömning att

jämställdhet skall lyftas fram som en pedagogisk

fråga i skolans dagliga arbete.

Sedan den 1 november 1997 finns i instruktionen för

Skolverket en bestämmelse att verket inom sitt

verksamhetsområde skall aktivt och medvetet främja

flickors, kvinnors, pojkars och mäns lika rätt och

möjligheter.

I direktiven till Lärarutbildningskommittén har

regeringen markerat att de blivande lärarna behöver

kunskaper om skillnader mellan flickors och kvinnors

respektive pojkars och mäns inlärning. Vidare

behöver de tränas i att anlägga ett

jämställdhetsperspektiv på sina undervisningsämnen

(dir. 1997:54).

När det gäller arbetet inom skolan med jämställdhet

har utskottet uppmärksammat en rapport från

Skolverket som överlämnades till regeringen i

september 1998. Skolverket hade i regleringsbrev för

budgetåret 1998 fått i uppdrag att göra en

kartläggning av hur uppföljning och utvärdering av

skolans värdegrund sker i skolan. Områden som

särskilt skulle beaktas var skolans arbete med

demokrati, jämställdhet, kulturell mångfald samt

rasism. I rapporten redovisades bl.a. en

kartläggning på kommunal nivå av gällande

skolplaner. I fråga om jämställdhetsarbetet visade

det sig att mer än 40 % av de kommunala skolplanerna

saknade någon form av mål för verksamheten, och

mindre än 20 % av skolplanerna innehöll

utvärderingsbara mål. En intervjuundersökning som

Skolverket genomförde på ett urval skolor pekade på

en allmän tendens att lärare och rektorer satsar

mest resurser på arbetet mot mobbning, våld,

främlingsfientlighet och rasism.

Jämställdhetsfrågorna förefaller att ha kommit helt

i skymundan. Många lärare och rektorer ansåg att de

inte behövde arbeta särskilt med just

jämställdhetsfrågor, eftersom de upplevde att vi

lever i ett så gott som jämställt samhälle där

jämställdhet mellan könen är en självklarhet.

Det framkom också vid Skolverkets intervjuer med

lärare och rektorer att särundervisning av pojkar

och flickor eller enkönade samtalsgrupper

tillämpades i viss utsträckning och att man för det

mesta hade goda erfarenheter av detta. - I

sammanhanget vill utskottet peka på att det är

skolorna själva som beslutar om undervisningens

uppläggning, alltså om vissa undervisningsmoment av

pedagogiska eller andra skäl skall ges i särskilda

flick- och pojkgrupper.

Skolverket har i regleringsbrevet för budgetåret

1999 av regeringen ålagts att öka sin uppföljning

och utvärdering av hur jämställdhetsperspektivet

implementeras i undervisningen. Verket skall också

följa upp vilka åtgärder skolan vidtar, så att

undervisningen läggs upp på ett sådant sätt att både

flickors/kvinnors och pojkars/mäns villkor och

förutsättningar beaktas och att de får likvärdiga

möjligheter till utveckling och lärande.

Inom Utbildningsdepartementet har i februari

tillsatts en projektgrupp vars uppgift är att under

år 1999 utveckla arbetet med värdegrunden i skolan.

Värdegrunden formuleras i läroplanerna och anger de

grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på -

människolivets okränkbarhet, individens frihet och

integritet, alla människors lika värde, jämställdhet

mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga

och utsatta - och som skolan skall förmedla och

förankra hos eleverna. Projektgruppen skall bl.a.

genom olika informativa och målgruppsanpassade

insatser stödja och stimulera skolorna att

konkretisera värdegrunden i sin verksamhet. Syftet

är att få skrivningarna i läroplanerna att genomsyra

skolans verksamhet i sin helhet. Ett ungdomsråd med

elever från gymnasieskolans årskurs 1 knyts till

värdegrundsprojektet.

Utskottet vill framhäva skolans viktiga roll när

det gäller att lägga grunden för ett mer jämställt

samhälle. Synen på jämställdhet som både en

värdegrundsfråga och en pedagogisk fråga i skolan

har accentuerats under senare år. Arbetet med att

främja jämställdhet mellan könen har lyfts fram i

skollag och läroplaner. Utskottet understryker att

detta måste få genomslag i skolans undervisning och

verksamhet i övrigt.

Mot bakgrund av vad utskottet redovisat om pågående

och planerade insatser som rör jämställdhetsarbetet

i skolan avstyrker utskottet motionerna 1998/99:Ub1

yrkande 19, 1998/99:Ub246 yrkande 7, 1998/99:A802

yrkandena 2 och 3, 1998/99:A807 yrkande 11 och

1998/99:A811 yrkande 15.

Enligt Centerpartiet i motion 1998/99:Ub227 bör

eleverna i skolan omfattas av motsvarande regler för

jämställdhet som gäller för anställda på

arbetsmarknaden. Motionärerna vill att riksdagen gör

ett tillkännagivande om att regeringen bör

tillgodose detta genom en ändring av förordningar

eller genom lagförslag till riksdagen (yrk. 22).

U t s k o t t e t avstyrker motionsyrkandet.

Jämställdhetslagen (1991:433) är en arbetsrättslig

lagstiftning som gäller mellan arbetsgivare och

arbetstagare. På skolans område finns föreskrifter

om jämställdhet i skolans styrdokument, såsom

skollag och läroplaner.

Utvärderingen av skolornas jämställdhetsplaner tas

upp i centerpartimotion 1998/99:A808 (yrk. 7). Där

uttalas att skolan i den årliga utvärderingen av

jämställdhetsplanen bör göra såväl kvantitativa som

kvalitativa analyser av jämställdheten i

undervisningen, urvalet av stoff och elevernas egna

arbeten.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå

motionsyrkandet.

I förordningen (1997:702) om kvalitetsredovisning

inom skolväsendet föreskrivs en skyldighet för varje

kommun och skola att årligen upprätta skriftliga

kvalitetsredovisningar som ett led i den

kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av

skolplanen respektive arbetsplanen. En

kvalitetsredovisning skall innehålla en bedömning av

dels i vilken mån målen för utbildningen uppnåtts,

dels vilka åtgärder som behövs om målen inte har

uppnåtts. I detta kvalitetsarbete kommer uppföljning

och utvärdering av arbetet med värdegrundsfrågor in

som en naturlig del. Samtidigt med att förordningen

trädde i kraft den 1 november 1997 ändrades

instruktionen för Skolverket så att verket nu också

skall utveckla, kontrollera och stödja

kvalitetssäkringsarbete i skolväsendet. Enligt

uppgift från Skolverket kommer bl.a. den i det

föregående relaterade kartläggningen av behandlingen

av jämställdhetsfrågor i skolplanerna att utgöra

underlag för verkets fortsatta arbete med skolornas

kvalitetsredovisningar.

I motion 1998/99:So466 från Vänsterpartiet

efterfrågas insatser inom skolan för kvinnofrid

(yrk. 11). Motionärerna anser att det borde vara en

huvuduppgift för skolan och förskolan att genom

diskussioner om värderingar och människosyn motverka

kvinnoförakt och våld. Varje högstadium och

gymnasieskola bör ha en handlingsplan mot sexuella

trakasserier och trakasserier på grund av kön.

Synpunkter på samlevnadsundervisningen förs fram i

motion 1998/99:

A810 (kd) yrkande 23. Enligt ett i motionen

relaterat forskningsprojekt vill de unga männen ofta

lära mer om känslor och hur man skall fungera i

relationer. En bra metod kan vara att ha

samlevnadsundervisningen i grupper med enbart

flickor respektive pojkar, menar motionärerna.

U t s k o t t e t påminner om att skollagen

(1985:1100) genom riksdagens beslut hösten 1997 har

skärpts och förtydligats som stöd för det lokala

arbetet mot mobbning (prop 1997/98:6, bet. UbU5,

rskr. 107). Från den 1 januari 1998 gäller enligt 1

kap. 2 § skollagen att den som verkar inom skolan är

skyldig att aktivt motverka alla former av kränkande

behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden.

Utskottet ansåg att sexuella trakasserier likaså

måste betraktas som en allvarlig form av kränkande

behandling. På utskottets förslag gjorde riksdagen

ett tillkännagivande till regeringen om att

regeringen borde överväga hur man på lämpligaste

sätt skall kunna markera att trakasserier på grund

av kön eller sexuell identitet inte får förekomma.

Med anledning av riksdagens uttalande uppdrog

regeringen i regleringsbrevet för budgetåret 1998 åt

Skolverket att utarbeta kommentarer och

referensmaterial om hur man lokalt, i kommuner och

skolor, kan arbeta med värdegrundsfrågor, såsom

t.ex. mobbning och trakasserier på grund av kön

eller sexuell identitet. Enligt vad utskottet

inhämtat kommer verket att presentera begärda

kommentarer under våren 1999, medan

referensmaterialet planeras bli färdigt under hösten

1999.

I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet,

förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) har

rektors och lärares ansvar för att motverka mobbning

skärpts fr.o.m. läsåret 1998/99. Rektor har nu ett

särskilt ansvar för att upprätta, genomföra, följa

upp och utvärdera skolans handlingsprogram för att

förebygga och motverka alla former av kränkande

behandling. Regeringen har aviserat att en

motsvarande skärpning kommer att göras i läroplanen

för de frivilliga skolformerna (Lpf 94).

Skolverket har i januari 1999 fått regeringens

uppdrag att genomföra en nationell

kvalitetsgranskning i skolan inom tre områden:

mobbning, sex- och samlevnadsundervisning samt

undervisning om alkohol, tobak och andra droger.

Bland annat anges i regeringsuppdraget att det finns

oroande signaler om sexuella trakasserier och

könsmobbning i form av sexistiskt språkbruk. En

granskning skall göras av hur sex- och

samlevnadsundervisningen bedrivs i förhållande till

de mål som finns inom området, inte minst utifrån

ett jämställdhetsperspektiv. Skolverket skall

redovisa resultatet av granskningen vad gäller

mobbning och sex- och samlevnadsundervisningen

senast den 15 november 1999.

Utskottet har också inhämtat att det särskilda

ungdomsrådet som knyts till värdegrundsprojektet

inom Utbildningsdepartementet får som första uppgift

att diskutera hur sex- och samlevnadsundervisningen

i gymnasieskolan kan förbättras, som en del av

arbetet med värdegrunden och som en del av skolans

arbetsmiljö.

Utskottet - som instämmer med motionärerna om

vikten av diskussioner om värderingar och

människosyn i skolans sex- och

samlevnadsundervisning - anser mot bakgrund av vad

som här redovisats att riksdagen bör avslå

motionerna 1998/99:So466 yrkande 11 och 1998/99:A810

yrkande 23.

Rekrytering av kvinnor och män till högre

utbildningar

Centerpartiet påtalar i motion 1998/99:Ub453 yrkande

25 att sökandetrycket är mindre till de

högskoleutbildningar som män i första hand

efterfrågar (tekniska och naturvetenskapliga) än

till de utbildningar som kvinnor efterfrågar (lärar-

och humaniorautbildningar). Vid dimensionering av

utbildningsplatser bör högskolorna beakta relationen

mellan platsantal och hur många sökande en

utbildning har för att undvika att en

diskriminerande effekt uppstår, menar motionärerna.

De vill att riksdagen gör ett uttalande om att

regeringen, om det behövs, tar in bestämmelser om

detta i högskoleförordningen.

U t s k o t t e t är inte berett att förorda att

riksdagen uttalar sig i fråga om resursfördelningen

till högre utbildning på det sätt som begärs i

motionen, då en sådan fördelning enligt utskottet

skulle försvåra arbetet för en jämnare

könsfördelning inom vissa högskoleutbildningar.

Motionsyrkandet avstyrks.

Ett tillkännagivande till regeringen om att positiv

särbehandling bör användas vid antagning till

utbildningar där det är en stark könsmässig

snedfördelning bland studenterna, begärs i

Vänsterpartiets motion 1998/99:Ub269 yrkande 4.

Kvinnor och män skall ha reella möjligheter att göra

val som inte är typiska för deras kön, betonar

motionärerna.

U t s k o t t e t avstyrker motionsyrkandet med

hänvisning till bestämmelserna i

högskoleförordningen (1993:100) om tillträde till

grundläggande högskoleutbildning. Där sägs att vid i

övrigt likvärdiga meriter får urval också göras med

hänsyn till kön i syfte att förbättra rekryteringen

av studenter från det underrepresenterade könet (7

kap. 10 §).

I flera motioner framställs yrkanden som syftar till

en jämnare könsfördelning inom vissa

högskoleutbildningar.

Enligt motion 1998/99:A810 (kd) måste andelen

kvinnor öka på högskoleutbildningar inom områdena

data och elektronik och andelen män öka på förskol-

och grundskollärarutbildningar (yrk. 16 och 17).

Ett initiativ av regeringen till att öka

rekryteringen av män till kvinnodominerade

utbildningar efterfrågas i Centerns partimotion

1998/99:Ub453 (yrk. 26). Motionärerna åsyftar

särskilt vård- och undervisningsutbildningarna.

Åtgärder för att minska snedrekryteringen till

lärarutbildningen är mycket angelägna. Det framhålls

i motion 1998/99:Ub1 från Folkpartiet (yrk. 20).

Andelen män inom läraryrket och på

lärarutbildningarna är mycket låg. Män måste i

större utsträckning förmås att söka sig till

läraryrket.

U t s k o t t e t vill fästa uppmärksamheten på

att regeringen i regleringsbrev för budgetåret 1999,

liksom tidigare år under innevarande treårsperiod,

uppmanar universitet och högskolor att vidta

ytterligare åtgärder för att i förhållande till

perioden 1993/94-1995/96 öka andelen kvinnor inom de

naturvetenskapliga och de tekniska utbildningar där

kvinnor är underrepresenterade och öka andelen män

inom de lärarutbildningar och de vård- och

farmaciutbildningar där män är underrepresenterade.

När det särskilt gäller lärarutbildningar vill

utskottet påminna om att Lärarutbildningskommittén,

som utskottet nämnt i det föregående, enligt sina

direktiv skall överväga insatser för att åstadkomma

en jämnare könsfördelning i rekryteringen till

lärarutbildningen (dir. 1997:54).

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna

1998/99:Ub1 yrkande 20, 1998/99:Ub453 yrkande 26

samt 1998/99:A810 yrkandena 16 och 17.

Det påpekas i motion 1998/99:Ub435 (s) att det är

viktigt att locka fler kvinnor till

ingenjörsutbildningarna, dels för att täcka

rekryteringsbehovet för arbetsmarknaden, dels för

att bryta den könssegregerade arbetsmarknaden.

Motionärerna anser bl.a. att satsningen på den s.k.

NT-utbildningen borde fortsätta, eftersom

erfarenheterna och resultaten av denna

utbildningssatsning huvudsakligen är positiva.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå

motionsyrkandet.

Riksdagen beslutade våren 1995 på regeringens

förslag att ge 9 000 studerande i åldrarna mellan 28

och 48 år möjlighet att läsa en naturvetenskaplig

eller teknisk högskoleutbildning med en förmånligare

studiefinansiering än normalt i form av särskilt

vuxenstudiestöd, s.k. NT-utbildning (prop.

1994/95:139, bet. UbU15, rskr. 353). Motiven för

denna satsning var att öka antalet personer i

samhället med en naturvetenskaplig eller teknisk

utbildning och att öppna en möjlighet för

yrkesverksamma att byta bana eller för arbetslösa

att förbättra sina chanser på arbetsmarknaden.

Antagning till NT-utbildningarna har gjorts till

höstterminerna 1995, 1996, 1997 och 1998 samt till

vårterminen 1998. Den sista antagningen ägde således

rum hösten 1998. Högskoleverket som haft regeringens

uppdrag att följa satsningen på NT-utbildningen har

i en rapport (1998:4 R) redovisat att sammantaget

tycks satsningen väl ha uppnått sina syften.

Enligt utskottets bedömning måste möjligheterna att

åstadkomma en fortsatt satsning på NT-utbildningen

med särskilt vuxenstudiestöd övervägas i

budgetsammanhang.

Studenterna och jämställdhetslagstiftningen

Studenterna vid universitet och högskolor bör

omfattas av en jämställdhetslagstiftning.

Bestämmelser motsvarande dem som finns i

jämställdhetslagen bör skrivas in i

högskoleförordningen. Det begärs i motionerna

1998/99:Ub447 (kd) yrkande 8, 1998/99:Ub458 (kd) och

1998/99:Ub453 (c) yrkande 23. Enligt motion

1998/99:Ub801 (mp) yrkande 40 (delvis) bör

jämställdhetslagens intentioner följas fullt ut även

vad gäller studenter. Så bör jämställdhetsplaner för

anställda även omfatta studenterna t.ex. vid en

institution.

U t s k o t t e t vill först hänvisa till att

arbetsmarknadsutskottet under senare år haft att

behandla motioner om en utvidgning av

jämställdhetslagens (1991:433) tillämpningsområde

till att omfatta också studenter, senast i

betänkande 1998/99:AU6. Motionerna har avstyrkts av

arbetsmarknadsutskottet som erinrat om att

jämställdhetslagen har en arbetsrättslig karaktär

och att utskottet ansett att det bör förbli så.

Lagen reglerar förhållanden som rör arbetsplatsen

och förhållandet mellan arbetsgivare och anställda

och i vissa fall arbetssökande.

Föreskrifter om jämställdhetsarbetet vid

högskolorna som även omfattar studenterna finns i 1

kap. 5 § första stycket högskolelagen (1992:1434).

Denna bestämmelse har skärpts genom riksdagens

beslut hösten 1997 för att markera vikten av ett

aktivt jämställdhetsarbete inom alla delar av

högskolan (prop. 1996/97:141, bet. 1997/98:UbU3,

rskr. 1997/98:12). Från den 1 januari 1999 har

lagrummet följande lydelse: I högskolornas

verksamhet skall jämställdhet mellan kvinnor och män

alltid iakttas och främjas (kurs. här). Ett

motsvarande tillägg har gjorts i bestämmelsen om

jämställdhet i högskoleförordningen (1 kap. 8 §).

Högskoleverket har enligt sin instruktion som

särskild uppgift att främja jämställdhet mellan

kvinnor och män. Som ett led i detta arbete har

Högskoleverkets jämställdhetsråd inrättats vid

verket hösten 1998 efter beslut av styrelsen. Rådet

har en formell ställning inom Högskoleverket och

dess uppdrag inbegriper att vara idégivare samt

referens- och förslagsgrupp åt verket. Av rådets sex

ledamöter är två studentrepresentanter.

Utskottet förutsätter att de åtgärder som har

vidtagits för att intensifiera jämställdhetsarbetet

inom högskolan kommer att bidra till en positiv

utveckling också när det gäller studenterna. Därmed

avstyrker utskottet nu behandlade motionsyrkanden.

Jämställdhetsombudsmannen (JämO) och Högskoleverket

bör enligt motion 1998/99:Ub454 (v) yrkande 6 få i

uppgift att utvärdera hur jämställdhetsplanerna på

institutionsnivå ser ut och utifrån detta utfärda

tydligare direktiv över vad som bör ingå i en sådan

plan. Motionärerna anger att högskolorna upprättar

centrala jämställdhetsplaner vart tredje år, medan

ettårsplaner görs på institutionsnivå. De hävdar att

systemet ofta leder till att det inte blir några

ettårsplaner alls eller att de är dåliga.

U t s k o t t e t har inhämtat att Högskoleverket

på eget initiativ tagit in och för närvarande

granskar högskolornas jämställdhetsplaner på central

nivå. Enligt jämställdhetslagen måste alla högskolor

ha jämställdhetsplaner. De skall upprättas för ett

år i taget och innehålla både en kartläggning och

planerade åtgärder utifrån kartläggningen.

Högskoleverket frågar sig nu hur långt högskolorna

kommit i detta arbete och om det finns några goda

exempel för andra att få inspiration från.

Granskningen görs inom ramen för verkets uppgift att

främja jämställdhetsarbetet inom sitt

verksamhetsområde. Utskottet har från Högskoleverket

erfarit att det är relativt vanligt att det i

jämställdhetsplaner anges att planen också omfattar

studenter.

JämO skall enligt jämställdhetslagen utöva tillsyn

över och följa upp huruvida arbetsgivare efterlever

lagens krav på aktiva åtgärder och upprättande av

jämställdhetsplan.

Utskottet ser det som väsentligt att högskolan

uppfyller kraven i lagstiftningen på

jämställdhetsplaner och att dessa planer

kontinuerligt följs upp. Mot bakgrund av det arbete

som nu pågår bör dock motionsyrkandet avslås av

riksdagen.

I två motioner behandlas högskoleförordningens

regler mot sexuella trakasserier. Dessa bör enligt

Vänsterpartiet i motion 1998/99:Ub454 även avse

lärares sexuella trakasserier gentemot studenter

(yrk. 7). Det påpekas i motionen att en särskilt

utsatt grupp är kvinnliga doktorander som står i ett

speciellt beroendeförhållande till sina handledare.

Studenterna bör ha ett juridiskt skydd mot alla

slags sexuella trakasserier, menar motionärerna.

Liknande synpunkter förs fram av Miljöpartiet i

motion 1998/99:Ub801, nämligen att reglerna mot

sexuella trakasserier bör gälla även lärare i

förhållande till studenter (yrk. 40 delvis).

U t s k o t t e t, som anser att riksdagen bör

avslå yrkandena, vill anföra följande med anledning

av motionerna.

Högskolorna har från den 1 september 1998 fått ett

utvidgat ansvar för att motverka sexuella

trakasserier, genom en ändring av 1 kap. 9 §

högskoleförordningen (1993:100). Enligt den nya

lydelsen av paragrafen är högskolorna skyldiga att

vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att

någon student utsätts för sådant ovälkommet

uppträdande av sexuell natur eller annat ovälkommet

uppträdande grundat på kön som kränker en students

integritet i högskolestudierna (sexuella

trakasserier). I paragrafen har också intagits en

hänvisning till 6 § jämställdhetslagen om

arbetsgivares skyldighet att vidta åtgärder för att

förebygga och förhindra att någon arbetstagare

utsätts för sexuella trakasserier.

Vidare har en bestämmelse om att disciplinära

åtgärder får vidtas mot student som utsätter annan

student eller en arbetstagare vid högskolan för

sexuella trakasserier införts i högskoleförordningen

(10 kap. 1 §).

Enligt bakgrundsmaterial till de nya

bestämmelserna, en promemoria utarbetad inom

Utbildningsdepartementet den 9 mars 1998, kan en

lärare som utsätter en student för sexuella

trakasserier bli föremål för arbetsrättsliga

åtgärder - såsom uppsägning, om den är sakligt

grundad - enligt lagen (1982:80) om

anställningsskydd. I promemorian understryks att en

lärare måste - på grund av den auktoritetsställning

läraren innehar och den beroendeställning som

studenten kan befinna sig i - vara mycket noggrann

med att hans eller hennes handlande mot studenter

inte kan misstolkas. En lärare som utsätter en

student för sexuella trakasserier gör sig skyldig

till en mycket allvarlig förseelse som inte kan

accepteras inom högskoleväsendet. Det är då

emellertid fråga om situationer som skall bedömas

enligt det arbetsrättsliga regelverket.

Riksdagen bör enligt motion 1998/99:Ub454 från

Vänsterpartiet hos regeringen begära att

Högskoleverket får i uppgift att studera

studentinflytandet ur ett jämställdhetsperspektiv

(yrk. 3). Motionärerna hänvisar till att det

framkommer i studier att kvinnliga studenter

genomgående är mer missnöjda med sitt inflytande än

manliga studenter.

U t s k o t t e t noterar att en arbetsgrupp inom

Utbildningsdepartementet i rapporten

Studentinflytande inom högskolan (Ds 1998:51) berört

denna fråga. Arbetsgruppen skriver att man i sitt

arbete har kunnat konstatera skillnader mellan

kvinnliga och manliga studenter när det gäller

inflytandefrågor. Gruppen rekommenderar att vidare

studier görs av studentinflytandet ur ett

jämställdhetsperspektiv. Sådana studier borde vara

en viktig uppgift för såväl studenternas

organisationer som för Högskoleverket, anser

arbetsgruppen.

Rapporten har remissbehandlats. Högskoleverket

hänvisar i sitt remissvar (1999-01-11) bl.a. till

att Högskoleverkets jämställdhetsråd nyligen

inrättats vid verket med uppgift att vara idégivare

samt referens- och förslagsgrupp. I rådet ingår

studentrepresentanter. Verket framhåller att det är

ett viktigt arbete som påbörjats och som ligger väl

i linje med utredningens rekommendation. - Ärendet

om studentinflytande inom högskolan bereds för

närvarande inom Utbildningsdepartementet.

Med det anförda avstyrker utskottet

motionsyrkandet.

Likvärdiga villkor för kvinnor och män inom

högre utbildning och forskning

Miljöpartiet begär i motion 1998/99:Ub801 yrkande 39

ett tillkännagivande till regeringen om behovet av

tydliga direktiv till universitet och högskolor att

vidta åtgärder för att åstadkomma likvärdiga

studieförutsättningar för kvinnor och män. Enligt

motionen används ofta det mindre forskningsarbete

som utförs på C- och D-nivå i grundutbildningen som

merit vid antagningen till forskarutbildningen.

Motionärerna hävdar att män i större utsträckning än

kvinnor väljer uppsatsämnen i nära anslutning till

handledarens forskningsprojekt. Därmed får kvinnor

en något svårare arbetsuppgift och blir eventuellt

inte lika välkomna i forskarutbildningen som de

manliga studerande som redan arbetar i handledarens

projekt. Institutionerna bör uppmärksammas på detta

problem och vidta åtgärder så att kvinnliga

studerande inte drabbas av skillnader i

förutsättningar att gå vidare till

forskarutbildning, anser motionärerna.

U t s k o t t e t vill fästa uppmärksamheten på

att regeringen i gällande regleringsbrev föreskrivit

att högskolorna skall intensifiera det pedagogiska

utvecklingsarbetet och aktivt arbeta med

undervisningens förnyelse inom såväl grundutbildning

som forskarutbildning. Högskolorna skall utbilda

alla nyanställda lärare i undervisningsformer,

metodiska ansatser, examinations- och

utvärderingsformer samt i andra områden som är av

betydelse för att högskolans utbildning skall hålla

hög pedagogisk kvalitet. Vidare skall högskolorna

regelmässigt erbjuda lärarna fortbildning och

vidareutbildning i nämnda områden. Enligt en ny i

regleringsbrevet för 1999 tillfogad föreskrift skall

i dessa utbildningar bl.a. betydelsen av att

kvinnliga och manliga studenter finner sig lika väl

till rätta med t.ex. seminariekultur och handledning

uppmärksammas.

Utskottet noterar att problemen med en manlig

seminariekultur som kan missgynna kvinnor tas upp i

rapporten Studentinflytande inom högskolan (Ds

1998:51) som en anledning till att kvinnliga

studenter anser sig ha svårare att föra fram

synpunkter och få inflytande (s. 185 f.). Som

utskottet nämnt i det föregående bereds ärendet om

studentinflytande för närvarande inom

Utbildningsdepartementet. Motionsyrkandet avstyrks

därmed.

I motion 1998/99:Ub801 pekar Miljöpartiet också på

behovet av åtgärder för att erbjuda likvärdiga

villkor för kvinnor och män i forskarutbildning vid

universitet och högskolor (yrk. 46). De anser att

universitet och högskolor bör få tydliga direktiv om

åtgärder för att förbättra rutinerna för

handledningen i forskarutbildningen med särskild

uppmärksamhet riktad på kvinnliga studerandes

speciella situation.

U t s k o t t e t hänvisar även i denna fråga till

gällande regleringsbrev. Enligt detta skall av

högskolornas årsredovisningar framgå andelen kvinnor

respektive män inom forskarutbildningen och i olika

slag av anställningar. Högskolorna skall redovisa

vilka åtgärder som vidtagits som syftar till en jämn

könsfördelning inom samtliga vetenskapsområden eller

motsvarande vid rekrytering till forskarutbildning,

vid anställning som doktorand eller erhållande av

utbildningsbidrag samt vid rekrytering av lärare och

forskare. Här har regeringen inför budgetåret 1999

tillagt kravet att av årsredovisningarna likaså

skall framgå vilka åtgärder som vidtagits under

forskarutbildningen som stöd för underrepresenterat

kön.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandet med hänvisning till det anförda.

Miljöpartiet vill i motion 1998/99:Ub801 yrkandena

41 och 47 att begränsningen i meriteringstid för

anställning som forskarassistent skall avskaffas.

Motionärerna menar att många kvinnor är näst intill

chanslösa att gå vidare till ett arbete som

självständig forskare vid ett svenskt universitet,

dvs. om kvinnan vill ha familj och barn före 30 års

ålder, eftersom meriter endast skall räknas från de

fem första åren efter doktorsexamen.

Meriteringskraven bör ändras så att en fördröjning

genom barnafödande inte lägger onödiga hinder i

vägen vid konkurrens om tjänster i forskarkarriären.

I motionen påtalas att gällande regler också innebär

att en nybliven doktor som för en tid vill skaffa

sig erfarenheter från verksamhet utanför högskolan

hamnar i ett klart sämre läge i forskarkarriären.

U t s k o t t e t har förståelse för de synpunkter

som motionärerna för fram och anser att de är

viktiga. Utskottet vill dock i ärendet redovisa

följande.

Enligt nuvarande regler i 4 kap. 10 § första

stycket högskoleförordningen (1993:100) krävs för

behörighet att anställas som forskarassistent avlagd

doktorsexamen. Vidare sägs att i första hand (kurs.

här) bör den komma i fråga som har avlagt examen

högst fem år före ansökningstidens utgång.

I tidigare gällande högskoleförordning (1977:263)

fanns en undantagsbestämmelse från femårsgränsen av

följande lydelse: Rektorsämbetet får dock medge att

sökande som har avlagt doktorsexamen mer än fem år

före ansökningstidens utgång skall anses behörig, om

sökanden under tiden efter examen antingen har varit

ledig och därvid enligt lagen om allmän försäkring

varit berättigad till föräldrapenning eller på grund

av långvarig sjukdom har varit oförmögen att söka

tjänst eller om andra särskilda skäl föreligger.

Kommittén för översyn av den svenska

forskningspolitiken (Forskning 2000) påpekar i sitt

betänkande Forskningspolitik (SOU 1998:128) att det

fortfarande saknas en bra form för första

anställning av lärare vid universitet och högskolor,

som skulle kunna ge nyblivna doktorer möjlighet att

både fortsätta med forskning och medverka i

undervisningen. Forskning 2000 förordar därför att

det införs en tidsbegränsad anställning för nyblivna

doktorer som förslagsvis biträdande lektor. I denna

anställning bör, som ett viktigt bidrag till

rörligheten inom högskolesystemet, kunna ingå

möjligheter till arbete vid mer än ett lärosäte.

Utskottet anser att frågan om meriteringstid för

anställning som forskarassistent bör prövas med en

bredare ansats, där förutom jämställdhetsaspekter

också andra faktorer kan vägas in. Beredningen av

förslaget från Forskning 2000 om biträdande lektorer

bör avvaktas.

Utskottet föreslår alltså att riksdagen avslår

motion 1998/99:Ub801 yrkandena 41 och 47.

Enligt miljöpartimotionen 1998/99:Ub801 yrkande 51

bör Högskoleverket få i uppdrag att aktivt verka för

att universitet och högskolor vidtar åtgärder i

syfte att nå likvärdiga förutsättningar för kvinnor

och män i forskarutbildningen. Högskoleverket bör

också få ett tydligt tillsynsuppdrag vad gäller

forskarutbildningen som helhet.

U t s k o t t e t avstyrker motionsyrkandet med

hänvisning till följande.

Högskoleverket har enligt sin instruktion både ett

allmänt uppdrag att ha tillsyn över verksamheten

inom sitt ansvarsområde och en uppgift att främja

jämställdhet mellan kvinnor och män.

Regeringen har nyligen, den 4 mars, givit

Högskoleverket i uppdrag att göra en uppföljning av

universitetens och högskolornas lokala bestämmelser

om forskarutbildning. Verket skall kartlägga,

analysera och bedöma de lokalt utformade reglerna

för antagning till forskarutbildning samt

konsekvenserna av dem. Uppdraget skall redovisas

till regeringen senast den 1 juni 1999.

Centerpartiet begär i motion 1998/99:A808 ett

riksdagsuttalande om att jämställdhetsrevisioner bör

införas vid forskningsråden i syfte att uppnå ökad

jämställdhet inom forskningen (yrk. 8).

U t s k o t t e t har under de närmast föregående

två riksmötena avstyrkt motsvarande motionsyrkanden

och då hänvisat till att redan vidtagna åtgärder,

bl.a. krav på återrapportering rörande

jämställdhetsarbetet, säkerställer att statsmakterna

kommer att få analyser ur jämställdhetssynpunkt av

hur forskningsråden tilldelar medel. Det har också

angivits i regleringsbrev för budgetåret 1999 att

forskningsråden skall redovisa hur arbetet med

jämställdhet utvecklas vid granskning och bedömning

av ansökningar och vid fördelning av

forskningsmedel. Ett särskilt uttalande från

riksdagen om jämställdhetsrevisioner behövs därför

inte. Motionsyrkandet avstyrks.

Anställningar av kvinnor och män inom

högskolan

I flera motioner behandlas frågor om värdering av

kvinnors och mäns meriter vid anställningar inom

högskolan.

Enligt Moderata samlingspartiets motion

1998/99:A802 yrkande 4 visar undersökningar inom den

akademiska världen att det finns fall där kvinnor

blir direkt missgynnade av kriterierna för

avancemang. Förklaringen skulle enligt forskarna

ligga i de dolda strukturerna i det akademiska

systemet. Det är både formella och informella

meriter som värderas vid rekryteringen till högre

tjänster. Och då väljer män män. Motionärerna anser

att kompetensen skall avgöra vem som tilldelas en

akademisk tjänst. Är den kvinnliga och den manliga

kandidaten lika meriterade bör tjänsten tillfalla

det underrepresenterade könet.

I Kristdemokraternas motion 1998/99:Ub447 yrkande 7

anförs att det bör utredas vilka informella hinder

som omöjliggör för män och kvinnor att verka på lika

villkor i högskolan. Det är viktigt att ange mål för

hur kvinnorepresentation skall uppnås på alla

nivåer.

Folkpartiet pekar i motionerna 1998/99:Ub803

yrkande 19 och 1998/99:A811 yrkande 16 på vikten av

att de osynliga strukturer och hinder mot kvinnor

som finns inom den högre utbildningen klarläggs. En

genomgång med genusperspektiv bör göras av de

senaste årens professorstillsättningar där såväl

kvinnor som män varit placerade bland de tre främsta

kandidaterna.

Enligt motion 1998/99:Ub269 yrkande 5 från

Vänsterpartiet bör positiv särbehandling kunna

tillämpas vid tjänstetillsättningar inom

utbildningssy-stemet. Kvinnor och män skall ha

reella möjligheter att göra val som inte är typiska

för deras kön, framhåller motionärerna.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå

motionsyrkandena av följande skäl.

Enligt regleringsbrev för budgetåret 1999 skall

högskolorna, utom de konstnärliga högskolorna i

Stockholm, i årsredovisningen redovisa de mål de

satt upp för perioden 1997-1999 avseende

könsfördelningen bland de lärare som anställts under

perioden inom var och en av lärarkategorierna utom

professorskategorin (s.k. rekryteringsmål). Vidare

skall högskolorna redovisa utfallet sammantaget

under perioden inom de olika lärarkategorierna och

ge kommentarer till väsentliga avvikelser från

målen.

I 4 kap. 16 § högskoleförordningen föreskrivs att

om en högskola har beslutat att positiv

särbehandling får tillämpas vid en viss anställning

eller ett visst slag av anställning som ett led i

strävandena att främja jämställdhet i arbetet gäller

följande. Vid anställningen får en person av

underrepresenterat kön med tillräckliga

kvalifikationer utses framför en person av motsatt

kön som annars skulle ha utsetts. Positiv

särbehandling får dock inte tillämpas om skillnaden

mellan personernas kvalifikationer är så stor att

tillämpningen skulle stå i strid med kravet på

saklighet vid anställningen.

Utskottet ställer sig inte bakom yrkandena om att

det utreds eller klarläggs vilka osynliga strukturer

som kan utgöra hinder mot kvinnors avancemang inom

högskolan. Som utskottet relaterat i det föregående

pågår aktiva insatser, bl.a. från Högskoleverkets

sida, för att främja jämställdhetsarbetet vid

universitet och högskolor.

Krav på en jämn könsfördelning i

tjänsteförslagsnämnderna förs fram av Centerpartiet

i motion 1998/99:Ub453 (yrk. 24). Motionärerna anser

att det bör övervägas att införa kvotering vid

tillsättningen av dessa nämnder.

U t s k o t t e t avstyrker motionsyrkandet.

Föreskrifterna i högskoleförordningen om särskilda

tjänsteförslagsnämnder har upphävts enligt vad som

förutskickades i propositionen om högskolans

ledning, lärare och organisation (prop.

1996/97:141). Enligt nya bestämmelser i 3 och 4 kap.

högskoleförordningen (1993:100, ändrad och omtryckt

1998:1003) som trädde i kraft den 1 januari 1999

åvilar ansvaret för att utarbeta och avge förslag i

ärenden om anställning av professorer, lektorer och

forskarassistenter fakultetsnämnder eller

motsvarande organ. Vid val av ledamöter till

fakultetsnämnd skall, om det inte finns synnerliga

skäl, de föreslagna personerna till minst en

tredjedel utgöras av kvinnor och till minst en

tredjedel av män (3 kap. 11 §).

Övriga frågor

Ett riksdagsuttalande om att det vid fördelning av

forskningsresurser inom vården måste beaktas att

forskningen sker ur ett könsperspektiv begärs i

centerpartimotion 1998/99:A808 (yrk. 10).

Motionärerna påtalar att mannen fortfarande är norm

för den svenska sjukvården och att de flesta

normalvärden är fastställda på värnpliktiga män.

U t s k o t t e t påminner om att det i

statsbudgeten för 1997 gjordes flera satsningar på

genusforskning. Sålunda anvisades medel för ett

nationellt sekretariat för genusforskning vid

Göteborgs universitet, ett nytt tvärvetenskapligt

tema med inriktning mot genusforskning vid

Linköpings universitet och 18 tjänster med

inriktning mot genusforskning vid några lärosäten.

Enligt förordningen om ett sekretariat för

genusforskning (1997:61) skall detta nationella

sekretariat med ett rikstäckande perspektiv främja

genusforskning i vid bemärkelse och verka för att

betydelsen av genusperspektiv uppmärksammas i all

forskning. Detta skall ske genom utredningsarbete,

opinionsbildning och informationsspridning.

Vidare har en samverkansgrupp bildats med

representanter för forskningsråden inom

Utbildningsdepartementets verksamhetsområde och för

Forskningsrådsnämnden, Rymdstyrelsen, Skogs- och

jordbrukets forskningsråd och Socialvetenskapliga

forskningsrådet (förordningen 1996:1579).

Samverkansgruppen skall främja och samordna

myndigheternas forskningsstödjande verksamhet när

det gäller bl.a. ett ökat medvetande om

genusperspektiv i forskningen.

Ett utvecklingsprogram, Genderprogram för social

välfärd, pågår sedan hösten 1997 inom

Socialdepartementet. Programmet innebär att varje

myndighet inom departementets område har till

uppgift att analysera förslag och verksamhet utifrån

båda könens utgångspunkter. Enligt programmet har

kvinnor och män rätt att få adekvat bemötande, vård

eller behandling utifrån de egna förutsättningarna

och behoven. Programarbetet skall bedrivas etappvis

och den första etappen skall vara avslutad den 30

juni 1999.

Enligt utskottets mening behövs det inte något

riksdagsuttalande med anledning av motion

1998/99:A808 yrkande 10. Yrkandet avstyrks.

I motion 1998/99:A808 (yrk. 13) föreslår

Centerpartiet att ett utbildnings- och

forskningscentrum för motionsidrott inrättas.

Samhällets stöd till idrott och fritidsaktiviteter

är inte jämställt, menar motionärerna, eftersom

pojkars och mäns traditionella fritidsintressen får

betydligt mer av resurser än vad kvinnors får. Många

kvinnor drabbas redan i unga år av olika

belastningsskador som skulle kunna förebyggas genom

aktiv motionsidrott. Det föreslagna centrumet skulle

kunna bidra till att ge kvinnors motionsidrott ökad

legitimitet, förbättra folkhälsan och på sikt minska

samhällets vårdkostnader.

U t s k o t t e t är inte berett att tillstyrka

yrkandet om ett centrum för motionsidrott utan

föreslår att riksdagen avslår detsamma.

Utskottet noterar att en proposition skall lämnas

till riksdagen senare i vår om idrottspolitiken.

Enligt vad utskottet inhämtat kommer regeringen i

propositionen att tydligt markera vikten av att

idrottsrörelsen verkar för att kvinnor och män ges

lika villkor för sin idrottsverksamhet. Regeringen

kommer vidare att lägga fram förslag om att

Riksidrottsförbundet skall utveckla sin

resultatredovisning, så att det klart framgår hur

statens bidrag kommer idrottande kvinnor och män

till godo.

Vänsterpartiet vill i motion 1998/99:Ub269 att

Skolverket skall få i uppdrag att genomföra en

granskning av läromedel ur ett könsperspektiv (yrk.

3). Motionärerna anmärker att vi i skolan

huvudsakligen lär oss männens syn på samhället och

historien och att vi i svenskundervisningen läser om

manliga författare och deras verk.

U t s k o t t e t avstyrker motionsyrkandet.

Utskottet hänvisar därvid till vad som anförts i

frågan i betänkandet Vi är alla olika (Ds 1994:98)

av arbetsgruppen Kvinnligt och Manligt i skolan.

Arbetsgruppen skriver att det är skolans ansvar att

själv påverka, ställa krav på och fråga efter

läromedel som utgår ifrån könsskillnader och

olikheter i flickors och pojkars utveckling,

intressen, behov och erfarenheter så att förlegade

och könsstereotypa läromedel uppdateras eller tas ur

produktion (s. 16).

Fler kvinnliga läroboksförfattare behövs, betonas

det i motion 1998/99:

A810 (kd) yrkande 18. Motionärerna anmärker att

jämställdhetsdebatten hittills ytterst marginellt

berört skolans och de olika

utbildningsinstitutionernas läromedel. Samtidigt som

det finns en insikt om att män och kvinnor talar

olika språk är litteraturlistorna starkt

mansdominerade. Liknande synpunkter framförs i

motion 1998/99:Ub483 (kd) yrkande 15 om

kurslitteratur på högskolan, nämligen att tillgång

till kurslitteratur av såväl kvinnliga som manliga

författare kan bredda debatten för studenterna.

Ansträngningar måste göras för att litteratur av

kvinnliga författare görs känd och tas med i

litteraturförteckningarna.

U t s k o t t e t avstyrkte våren 1998 ett

liknande motionsyrkande om fler kvinnliga

läroboksförfattare (bet. 1997/98:UbU15). Utskottet

anser nu liksom då att riksdagen inte skall göra

något uttalande om vem som skall skriva läroböcker

eller vilka läroböcker som skall ges ut eller

användas. Motionsyrkandena bör alltså avslås av

riksdagen.

Enligt motion 1998/99:A810 (kd) yrkande 19 bör en

viktig del i det svenska samarbetet inom Europeiska

unionen (EU) vara att driva arbetet med

jämställdhetsfrågor. Motionärerna anser att det bör

undersökas om det finns möjlighet att etablera ett

europeiskt kvinnouniversitet.

Enligt vad u t s k o t t e t inhämtat från

Utbildningsdepartementet bedriver Sverige inom EU

ett aktivt arbete på jämställdhetsområdet och verkar

för att jämställdhetsfrågor skall lyftas fram i EU:s

fördrag. Inom utbildningsområdet är det framför allt

genom samarbetet mellan svenska universitet och

högskolor och motsvarande lärosäten i andra EU-

länder som Sverige kan påverka att

jämställdhetsarbetet utvecklas. Utskottet behandlade

under föregående riksmöte ett motsvarande

motionsförslag om ett europeiskt kvinno-universitet.

Utskottet fann då inte skäl att förorda ett svenskt

initiativ i enlighet med motionärernas önskemål

(bet. 1997/98:UbU15). Utskottet har samma

inställning nu och avstyrker yrkandet.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande jämställdhetsarbetet i

förskolan

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub266 yrkande 4 i denna

del,

2. beträffande fler män inom förskolan och

skolan

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub266 yrkande 4 i

denna del och 1998/99:A810 yrkande 10,

3. beträffande jämställdhetsarbetet i

skolan

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub1 yrkande 19,

1998/99:

Ub246 yrkande 7, 1998/99:A802 yrkandena 2 och 3,

1998/99:A807 yrkande 11 och 1998/99:A811 yrkande

15,

res. 1 (kd) - delvis

4. beträffande regler för jämställdhet som

gäller elever

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub227 yrkande 22,

res. 2 (c) - delvis

5. beträffande utvärdering av skolornas

jämställdhetsplaner

att riksdagen avslår motion 1998/99:A808 yrkande 7,

res. 2 (c) - delvis

6. beträffande undervisning i sex och

samlevnad, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:So466 yrkande 11 och

1998/99:A810 yrkande 23,

res. 1 (kd) - delvis

7. beträffande dimensionering av

utbildningsplatser i högskolan

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub453 yrkande 25,

res. 2 (c) - delvis

8. beträffande positiv särbehandling vid

antagning till högskoleutbildning

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub269 yrkande 4,

9. beträffande jämnare könsfördelning inom

vissa högskoleutbildningar

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub1 yrkande 20,

1998/99:

Ub453 yrkande 26 samt 1998/99:A810 yrkandena 16

och 17,

res. 2 (c) - delvis

10. beträffande ingenjörsutbildningar

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub435,

11. beträffande jämställdhetslagstiftning

för studenter

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub447 yrkande 8,

1998/99:Ub453 yrkande 23, 1998/99:Ub458 och

1998/99:Ub801 yrkande 40 i denna del,

res. 3 (kd, c, mp)

12. beträffande utvärdering av

jämställdhetsplaner inom högskolan

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub454 yrkande 6,

res. 4 (v, mp)

13. beträffande regler mot sexuella

trakasserier

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub454 yrkande 7 och

1998/99:Ub801 yrkande 40 i denna del,

14. beträffande studentinflytandet ur ett

jämställdhetsperspektiv

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub454 yrkande 3,

15. beträffande likvärdiga

studieförutsättningar för kvinnor och män

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub801 yrkande 39,

16. beträffande likvärdiga villkor för

kvinnor och män i forskarutbildning

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub801 yrkande 46,

17. beträffande begränsningen i

meriteringstid för anställning som

forskarassistent

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub801 yrkandena 41 och

47,

18. beträffande uppdrag till

Högskoleverket i fråga om forskarutbildningen

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub801 yrkande 51,

19. beträffande jämställdhetsrevisioner

vid forskningsråden

att riksdagen avslår motion 1998/99:A808 yrkande 8,

res. 5 (c, fp) - delvis

20. beträffande anställningar av kvinnor

och män inom högskolan

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub269 yrkande 5,

1998/99:Ub447 yrkande 7, 1998/99:Ub803 yrkande

19, 1998/99:A802 yrkande 4 och 1998/99:A811

yrkande 16,

res. 6 (m)

res. 1 (kd) - delvis

res. 5 (c, fp) - delvis

21. beträffande könsfördelning i

tjänsteförslagsnämnder

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub453 yrkande 24,

22. beträffande ett könsperspektiv vid

fördelning av forskningsresurser inom vården

att riksdagen avslår motion 1998/99:A808 yrkande 10,

res. 2 (c) - delvis

23. beträffande ett utbildnings- och

forskningscentrum för motions-idrott

att riksdagen avslår motion 1998/99:A808 yrkande 13,

res. 2 (c) - delvis

24. beträffande granskning av läromedel ur

ett könsperspektiv

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub269 yrkande 3,

res. 7 (v)

25. beträffande fler kvinnliga

läroboksförfattare

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub483 yrkande 15 och

1998/99:A810 yrkande 18,

res. 1 (kd) - delvis

26. beträffande ett europeiskt

kvinnouniversitet

att riksdagen avslår motion 1998/99:A810 yrkande 19.

Stockholm den 11 mars 1999

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Beatrice

Ask (m), Eva Johansson (s), Inger Lundberg (s),

Yvonne Andersson (kd), Lars Hjertén (m), Majléne

Westerlund Panke (s), Torgny Danielsson (s), Tomas

Eneroth (s), Lennart Gustavsson (v), Erling

Wälivaara (kd), Per Bill (m), Gunnar Goude (mp),

Sofia Jonsson (c), Anders Sjölund (m), Kalle Larsson

(v) och Ulf Nilsson (fp).

Reservationer

1. Jämställdhetsarbetet i skolan, m.m.

(mom. 3, 6, 20 och 25)

Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara (kd)

anför:

En medvetenhet skall skapas om flickors och pojkars

olika sätt att uttrycka sig och hur de bemöts i

klassrummen. Detta skall lyftas fram i skolplaner

och jämställdhetsprogram vid skolorna. Riksdagen bör

med bifall till motion 1998/99:Ub246 yrkande 7 som

sin mening ge regeringen till känna vad vi här

anfört om jämställdhetsarbetet i skolan.

Enligt vår mening bör samlevnadsundervisningen i

skolan med fördel kunna ges i grupper med enbart

flickor eller pojkar för att underlätta samtal om

känslor, sexualitet och hur man skall fungera i

relationer. I forskningsprojekt har visats att

särskilt unga män ofta har behov av att och vill

lära sig mer i samlevnadsfrågor. Vi anser att

riksdagen bör bifalla yrkandet i motion

1998/99:A810.

När det gäller anställningar av kvinnor och män

inom högskolan är det viktigt att det finns mål för

hur kvinnorepresentation skall uppnås på olika

nivåer. Vi vill att det utreds vilka informella

hinder som fortfarande omöjliggör för kvinnor och

män att verka på lika villkor vid universitet och

högskolor. Riksdagen bör göra ett uttalande i

enlighet med detta yrkande i vår motion

1998/99:Ub447.

Vi ställer oss bakom yrkandena i motionerna

1998/99:Ub483 och 1998/99:A810 om fler kvinnliga

läroboksförfattare. Samtidigt som det finns en

insikt om att män och kvinnor talar olika språk är

litteraturlistorna vid olika

utbildningsinstitutioner starkt mansdominerade.

Tillgång till kurslitteratur av författare av båda

könen kan bredda debatten för studenterna.

Ansträngningar måste göras för att litteratur av

kvinnliga författare görs känd och tas med i

litteraturförteckningarna. Detta bör riksdagen med

bifall till yrkandena som sin mening ge regeringen

till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under momenten 3, 6, 20 och 25 bort hemställa

3. beträffande jämställdhetsarbetet i

skolan

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub246 yrkande 7

samt med anledning av motionerna 1998/99:Ub1

yrkande 19, 1998/99:A802 yrkandena 2 och 3,

1998/99:A807 yrkande 11 och 1998/99:A811 yrkande

15 som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

6. beträffande undervisning i sex och

samlevnad, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:A810 yrkande 23

och med avslag på motion 1998/99:So466 yrkande

11 som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

20. beträffande anställningar av kvinnor

och män inom högskolan

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub447 yrkande 7

samt med avslag på motionerna 1998/99:Ub269

yrkande 5, 1998/99:Ub803 yrkande 19,

1998/99:A802 yrkande 4 och 1998/99:A811 yrkande

16 som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

25. beträffande fler kvinnliga

läroboksförfattare

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub483

yrkande 15 och 1998/99:A810 yrkande 18 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts,

2. Regler för jämställdhet som gäller

elever, m.m. (mom. 4, 5, 7, 9, 22 och 23)

Sofia Jonsson (c) anför:

Enligt min mening bör elever i skolan omfattas av

motsvarande regler för jämställdhet som gäller för

anställda på arbetsmarknaden. Regeringen bör

tillgodose detta genom ändringar i

skolformsförordningarna eller genom att återkomma

till riksdagen med lagförslag på området. Jag anser

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub227

yrkande 22 bör göra ett uttalande till regeringen

med denna innebörd.

Skolans jämställdhetsprogram bör inte enbart handla

om skolans legala åtaganden. Det bör också främja

och förmedla en positiv jämställd miljö. Som

framförts i motion 1998/99:A808 yrkande 7 bör skolan

i den årliga utvärderingen av jämställdhetsplanen

göra såväl kvantitativa som kvalitativa analyser av

jämställdheten i undervisningen, urvalet av stoff

och elevernas egna arbeten. Detta bör riksdagen med

bifall till motionsyrkandet som sin mening ge

regeringen till känna.

Jag delar uppfattningen i motion 1998/99:Ub453

yrkande 25 att högskolans utbildningsutbud är bättre

anpassat till männens efterfrågan än till

kvinnornas. Det får till följd att jämförelsevis

fler män än kvinnor antas till högskoleutbildning.

Sökandetrycket till olika högskoleutbildningar från

kvinnor respektive män måste beaktas vid

dimensionering av utbildningsplatser i högskolan för

att undvika att en diskriminerande effekt uppstår.

Motionsyrkandet bör bifallas.

Regeringen bör ta initiativ till att öka

rekryteringen av män till kvinnodominerade

högskoleutbildningar, såsom vård- och

undervisningsutbildningarna. Jag efterlyser

motsvarande satsningar som gjorts när det gäller att

öka andelen kvinnor inom tekniska och

naturvetenskapliga utbildningar för att åstadkomma

en jämnare könsfördelning. Utskottet borde ha

tillstyrkt motion 1998/99:Ub453 yrkande 26.

Mannen är fortfarande norm för den svenska

sjukvården och de flesta normalvärden är fastställda

på värnpliktiga män. Som understrukits i motion

1998/99:A808 yrkande 10 måste fördelningen av

forskningsresurser inom vården ske ur ett

könsperspektiv. Riksdagen bör bifalla

motionsyrkandet.

Samhällets stöd till idrott och fritidsaktiviteter

är inte jämställt, eftersom mäns traditionella

fritidsintressen får betydligt mer av resurser och

uppmuntran än vad kvinnors får. Många kvinnor

drabbas redan i unga år av olika belastningsskador

som skulle kunna förebyggas genom aktiv

motionsidrott. Ett utbildnings- och

forskningscentrum för motionsidrott bör inrättas.

Det skulle kunna bidra till att ge kvinnors

motionsidrott ökad legitimitet, förbättra folkhälsan

och på sikt minska samhällets vårdkostnader. Detta

bör riksdagen med bifall till motionsyrkandet härom

som sin mening ge regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet

under momenten 4, 5, 7, 9, 22 och 23 bort hemställa

4. beträffande regler för jämställdhet som

gäller elever

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub227 yrkande

22 som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

5. beträffande utvärdering av skolornas

jämställdhetsplaner

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:A808 yrkande 7

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

7. beträffande dimensionering av

utbildningsplatser i högskolan

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub453 yrkande

25 som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

9. beträffande jämnare könsfördelning inom

vissa högskoleutbildningar

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub453 yrkande

26, med anledning av motionerna 1998/99:Ub1

yrkande 20 och 1998/99:A810 yrkande 17 samt med

avslag på motion 1998/99:A810 yrkande 16 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts,

22. beträffande ett könsperspektiv vid

fördelning av forskningsresurser inom vården

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:A808 yrkande 10

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

23. beträffande ett utbildnings- och

forskningscentrum för motions-idrott

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:A808 yrkande 13

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

3. Jämställdhetslagstiftning för studenter

(mom. 11)

Yvonne Andersson (kd), Erling Wälivaara (kd), Gunnar

Goude (mp) och Sofia Jonsson (c) anför:

Jämställdhetsplaner behöver i dag inte omfatta

studenterna eftersom jämställdhetslagen, som har

arbetsrättslig karaktär, inte gäller för dem. Detta

anser vi vara en stor brist. Enligt vår mening är

det rimligt att med jämställdhetslagen som förebild

införa motsvarande bestämmelser i

högskoleförordningen. Detta bör riksdagen med bifall

till våra motioner i ärendet som sin mening ge

regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under moment 11 bort hemställa

11. beträffande jämställdhetslagstiftning

för studenter

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub447

yrkande 8, 1998/99:Ub453 yrkande 23,

1998/99:Ub458 och 1998/99:Ub801 yrkande 40 i

denna del som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts,

4. Utvärdering av jämställdhetsplaner inom

högskolan

(mom. 12)

Lennart Gustavsson (v), Gunnar Goude (mp) och Kalle

Larsson (v) anför:

Vi anser att Jämställdhetsombudsmannen och

Högskoleverket bör få i uppgift att genomföra en

utvärdering av jämställdhetsplaner inom högskolan,

också på institutionsnivå. Utifrån denna utvärdering

bör högskolan ges tydliga direktiv för vad som bör

ingå i planen. Enligt vår mening bör exempelvis de

rekryteringsmål som införts för könsfördelningen på

olika tjänster vara tydligt formulerade i

universitetens och högskolornas jämställdhetsplaner.

Riksdagen bör bifalla motion 1998/99:Ub454 yrkande

6.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under moment 12 bort hemställa

12. beträffande utvärdering av

jämställdhetsplaner inom högskolan

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub454 yrkande 6

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

5. Jämställdhetsrevisioner vid

forskningsråden, m.m. (mom. 19 och 20)

Sofia Jonsson (c) och Ulf Nilsson (fp) anför:

Under de senaste åren har forskningsrådens

fördelning av forskningsanslag till kvinnor

debatterats. Diskriminering måste motarbetas med

kraft. Vi anser att jämställdhetsrevisioner bör bli

obligatoriska vid forskningsråden. Riksdagen bör

bifalla motionsyrkandet om detta.

För att den bristande jämställdheten när det gäller

anställningar av kvinnor och män inom högskolan

skall kunna åtgärdas, måste en analys göras av de

osynliga strukturer i det akademiska systemet som

lägger hinder i vägen för kvinnorna. Regeringen har

tyvärr ett alltför kvantitativt sätt att se på

jämställdheten. Rekryteringsmål och könsfördelning

är mätinstrument. Vi anser att detta inte är

tillräckligt. En genomgång med genusperspektiv bör

göras av de senaste årens professorstillsättningar

där såväl kvinnor som män varit placerade bland de

tre främsta kandidaterna. Detta bör riksdagen med

bifall till yrkandena i motionerna 1998/99:Ub803 och

1998/99:A811 som sin mening ge regeringen till

känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under momenten 19 och 20 bort hemställa

19. beträffande jämställdhetsrevisioner

vid forskningsråden

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:A808 yrkande 8

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

20. beträffande anställningar av kvinnor

och män inom högskolan

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub803

yrkande 19 och 1998/99:A811 yrkande 16 samt med

avslag på motionerna 1998/99:Ub269 yrkande 5,

1998/99:Ub447 yrkande 7 och 1998/99:A802 yrkande

4 som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

6. Anställningar av kvinnor och män inom

högskolan

(mom. 20)

Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Per Bill (m) och

Anders Sjölund (m) anför:

Vår utgångspunkt när det gäller anställningar av

kvinnor och män inom högskolan är att kompetensen

skall avgöra vem som tilldelas en akademisk tjänst.

Undersökningar inom den akademiska världen visar

dock att det finns fall där kvinnor blir direkt

missgynnade av kriterierna för avancemang.

Förklaringen skulle enligt forskarna ligga i de

dolda strukturerna i det akademiska systemet. Vi

betonar att de kvalificerade bedömningar som skall

göras vid anställningar skall bortse från vilket kön

den sökande har. Dold diskriminering får heller inte

förekomma. För det fall att den kvinnliga och den

manliga kandidaten är lika meriterade bör tjänsten

enligt vår mening tillfalla det underrepresenterade

könet. Riksdagen bör bifalla motion 1998/99:A802

yrkande 4.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under moment 20 bort hemställa

20. beträffande anställningar av kvinnor

och män inom högskolan

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:A802 yrkande 4

samt med avslag på motionerna 1998/99:Ub269

yrkande 5, 1998/99:Ub447 yrkande 7,

1998/99:Ub803 yrkande 19 och 1998/99:A811

yrkande 16 som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts,

7. Granskning av läromedel ur ett

könsperspektiv (mom. 24)

Lennart Gustavsson (v) och Kalle Larsson (v) anför:

Vi hävdar att skolan fostrar eleverna till roller

som passar genussystemet, vilket bygger på

principerna om könens isärhållande och mannen som

norm. I skolan lär sig eleverna i huvudsak männens

syn på samhället och historien, och i undervisningen

i svenska läser de om manliga författare och deras

verk. Det är viktigt att de läromedel som används i

skolan granskas kritiskt. Vi vill att Skolverket, i

enlighet med vårt förslag i motion 1998/99:Ub269,

skall få i uppdrag att genomföra en granskning av

läromedel ur ett könsperspektiv. Detta bör riksdagen

med bifall till motionsyrkandet som sin mening ge

regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under moment 24 bort hemställa

24. beträffande granskning av läromedel ur

ett könsperspektiv

att riksdagen med bifall till motion

1998/99:Ub269 yrkande 3 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,