Bet. 1998/99:UbU7

Utbildningsutskottets betänkande

1998/99:UBU07

Högskolefrågor

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1998/99

UbU7

Sammanfattning

I betänkandet behandlas drygt 150 yrkanden i

motioner - till stor del parti- och kommittémotioner

- som väcktes under allmänna motionstiden 1998.

Samtliga yrkanden avstyrks av utskottet.

Yrkandena handlar om övergripande frågor om

högskolan, institutionell organisation, allmänna

forskningsfrågor, forskning och utbildning inom

vissa områden, lokalisering av viss utbildning

och/eller forskning, lärarna och pedagogiken i

högskolan, studieorganisatoriska frågor,

tillträdesfrågor, andra studentfrågor m.m.

Samtliga partier i utskottet utom

Socialdemokraterna har reservationer på olika

punkter, var för sig och i olika konstellationer.

Motionerna

1998/99:Ub242 av Yvonne Andersson m.fl. (kd) vari

yrkas

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om

att en vuxenlärarutbildning tillskapas.

1998/99:Ub257 av Ingvar Eriksson och Cristina

Husmark Pehrsson (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om utbildning av

logopeder.

1998/99:Ub265 av Agneta Brendt m.fl. (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att öka

möjligheterna för hörande elever att lära sig

teckenspråk.

1998/99:Ub274 av Inger Davidson m.fl. (kd, m, v, c,

fp, mp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om träning och

identifiering i lärarutbildningen.

1998/99:Ub275 av Inger Davidson (kd) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att högskolor och

universitet skall vara skyldiga att erbjuda

alternativ till djurförsök,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om studenters rätt att

slippa utföra djurförsök.

1998/99:Ub401 av Bertil Persson (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att utveckla högskolorna

på Södertörn och i Malmö till universitet.

1998/99:Ub402 av Kent Olsson och Elizabeth Nyström

(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

sjöbefälsutbildningen på Tjörn och Donsö.

1998/99:Ub403 av Bertil Persson (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om överföring av Malmös högre

utbildningar till Malmö högskola.

1998/99:Ub404 av Anna Åkerhielm (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om tillgänglighet för

funktionshindrade vid högre utbildning.

1998/99:Ub405 av Tom Heyman m.fl. (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att utreda möjligheten att

inrätta ett nytt "nätverksuniversitet" i

Västsverige.

1998/99:Ub406 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om forskning och

undervisning på akademisk nivå om homo- och

bisexuellas situation.

1998/99:Ub407 av Ulf Nilsson och Siw Persson (fp)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av ett

havsforskningscentrum i Skåne,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att förlägga

marinbiologisk forskning till Malmö högskola.

1998/99:Ub408 av Bertil Persson (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om industridoktorander,

adjungerade professorer etc.

1998/99:Ub416 av Maud Ekendahl och Liselotte Wågö

(m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om Naprapathögskolan,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

fortsatt statlig tillsyn över Naprapathögskolan

fr.o.m. den 1 juli 1999 och tills vidare i enlighet

med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

att Naprapathögskolans elever ges rätt till statliga

studiemedel i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1998/99:Ub419 av Peter Pedersen och Murad Artin (v)

vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att en

utredning tillsätts som belyser

utvecklingsmöjligheter och konsekvenser i ett brett

samhällsperspektiv vid skapandet av en

universitetsfilial med naturvetenskaplig-teknisk

inriktning i Karlskoga knuten till det blivande

universitetet i Örebro.

1998/99:Ub421 av Bengt Silfverstrand och Anders

Karlsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

inrättande av en nationell

riskforskningsorganisation vid Lunds tekniska

högskola/Lunds universitet.

1998/99:Ub424 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om kunskapsmiljöns

strategiska betydelse,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om betydelsen av

forskningens frihet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om statens ansvar för

grundforskningen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om betydelsen av fria

forskningsfinansiärer,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att de före detta

fristående forskningsstiftelserna måste återfå sin

tidigare roll och om statens användning av deras

medel,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om fördelningen av

resurser till högskolor och universitet,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att fler högskolor

bör ges möjlighet att övergå i privaträttslig form,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om en långsiktig

forskningspolitik.

1998/99:Ub425 av Johan Pehrson (fp) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär en skyndsam utredning

för att kartlägga utbudet och behovet av kurser på

halvfart eller annan deltid.

1998/99:Ub426 av Lennart Kollmats (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av att

förberedelser görs under 1999 för att så snart som

möjligt kunna etablera en utvecklingsenhet som har

till syfte att koncentrera resurserna och

kompetensen kring handikapputbildning och FoU,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att utveckla ett

magisterprogram som är multiprofessionellt och

flervetenskapligt,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att utveckla ett

grundutbildningsprogram i handikappvetenskap.

1998/99:Ub427 av Annika Nilsson och Kent Härstedt

(s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om den

sociala snedrekryteringen till högre utbildning.

1998/99:Ub428 av Marie Granlund och Leif Jakobsson

(s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

vikten av att ta till vara invandrargruppernas

kompetens.

1998/99:Ub429 av Anders Berglöv m.fl. (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om utveckling av

Mälardalens högskola.

1998/99:Ub432 av Kerstin Kristiansson m.fl. (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om förlängning av

arbetsterapeututbildningen.

1998/99:Ub433 av Susanne Eberstein m.fl. (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

civilingenjörsutbildning vid Mitthögskolan.

1998/99:Ub436 av Laila Bjurling (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om obligatorisk utbildning om

dyslexi i lärarutbildningen.

1998/99:Ub438 av Ewa Larsson (mp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att skapa ett juridiskt

utrymme för de enskilda utbildningsinstitutionerna

att tillämpa antagningssystem som syftar till att få

in fler studerande med utländsk bakgrund.

1998/99:Ub439 av Marianne Carlström m.fl. (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om behovet av

utbildning och forskning i hushållsvetenskap.

1998/99:Ub440 av Yvonne Andersson (kd) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en

vuxenlärarexamen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en lärarutbildning

vid Linköpings universitet.

1998/99:Ub441 av Camilla Dahlin-Andersson m.fl. (fp)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

behovet av att tillsätta en utredning som syftar

till att ta till vara utländsk kompetens.

1998/99:Ub445 av Birgitta Ahlqvist och Lars U

Granberg (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att inrätta kultur- och turismforskning i

Norrbotten.

1998/99:Ub446 av Bertil Persson (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om doktorandstipendier till

konstnärliga högskolor.

1998/99:Ub447 av Erling Wälivaara m.fl. (kd) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att lektorers och

professorers möjlighet att bedriva egen forskning

måste förbättras,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att

katederundervisningen måste minska till förmån för

ny pedagogik där studenten i ökad utsträckning får

vara medaktör,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om uppföljning av

satsningen på högskolans tredje uppgift,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en samlad

kartläggning av dagens forskarutbildning,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att Sveriges

deltagande i internationella forskningssamarbeten

inte får minska.

1998/99:Ub449 av Elisebeht Markström och Tone

Tingsgård (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett förtydligande i examensförordningen i

högskoleförordningen för vissa yrkesexamina.

1998/99:Ub452 av Eva Arvidsson och Cinnika Beiming

(s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

lärarutbildningen.

1998/99:Ub453 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ett klargörande av

skillnaden mellan högskolor med vetenskaps-områden

och universitet,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

en kvalificeringstrappa för prövning av

examensrättigheter i enlighet med vad i motionen

anförts,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

ett anslagssystem som bygger på förslaget om en

kvalificeringstrappa i enlighet med vad i motionen

anförts,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om rekrytering av

högskolelärare,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om doktorsprogram vid

högskolorna,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

sådan ändring av högskolelagen att pedagogisk

utbildning blir obligatorisk för lärare vid

högskolan i enlighet med vad i motionen anförts,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om högskoledidaktisk

forskning,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om undervisnings- och

examinationsformer,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om en obligatorisk

introduktionskurs,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om kontakterna

mellan högskolorna, näringslivet och andra

verksamheter i samhället,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om utvärdering av

varje högskolekurs,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om ett

ekvivaleringssystem,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om en utbildning

för akademiker med invandrarbakgrund,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om en samlad

forskningsbudget,

28. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

studeranderepresentationen i högskolans beslutande

och beredande organ,

29. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

kårobligatoriet,

30. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om högskolornas

praxis och dokumentation.

1998/99:Ub454 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att vid anställning

av lärare i högskolan det också skall vägas in den

sökandes undervisningsförmåga och erfarenhet och att

en pedagogisk sakkunnig skall medverka när

bedömningar görs av de sökandes pedagogiska meriter,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att kravet på att

alla kurser skall utvärderas införs i

högskoleförordningen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om vilka föreskrifter

som får utfärdas lokalt,

8. att riksdagen hos regeringen begär att den

utreder uppdragsutbildningen och de konsekvenser den

fått för grundutbildningen i enlighet med vad i

motionen anförts,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att det i

högskoleförordningen bör skrivas in att studenter

som avser att förlägga del av sina studier till

universitet utanför Sverige skall kunna få ett

bindande förhandsbesked om hur dessa kommer att

tillgodoräknas samt att lokala beslut om

tillgodoräknande måste kunna överklagas,

10. att riksdagen hos regeringen begär att den

återkommer med förslag om förstärkning av

högskolornas ansvar för rådgivning till studenterna

i enlighet med vad i motionen anförts,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om uppdrag till

Högskoleverket att analysera

fritidsledarutbildningen och utfärda riktlinjer för

hur de sökande till olika lärarutbildningar för de

lägre stadierna bör få tillgodoräkna sig denna

utbildning,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att ett bättre

planeringsunderlag för regeringens beställningar av

utbildningsplatser på lärarutbildningarna bör

utvecklas,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om basårets

bibehållande och utökade utrymme.

1998/99:Ub455 av Gunnar Goude m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning

av effekterna för svensk forskning av deltagandet i

EU:s forskningsprogram varvid särskilt skall

uppmärksammas de i motionen anförda frågorna,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av en mer

genomtänkt och demokratiskt baserad användning av de

medel som används för forskning inom EU-projekt.

1998/99:Ub456 av Gunnar Goude m.fl. (mp) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om förslag till

utredning av medelsanvändning och nya

beräkningsunderlag för budgetarbetet vad avser

anslag till universitet och högskolor.

1998/99:Ub459 av Mikael Oscarsson (kd) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om inrättandet av

utbildning i att starta och driva företag vid våra

universitet och högskolor.

1998/99:Ub467 av Ulla-Britt Hagström (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om utbildning av

arkitekter, byggherrar m.fl. i handikappkunskap,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om

handikapporganisationernas roll i

utbildningssatsningen.

1998/99:Ub469 av Anders G Högmark (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om sjöbefälsutbildningen på

Tjörn och Donsö.

1998/99:Ub470 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

behovet av att öka inslaget av reumatologi i all

hälso- och sjukvårdspersonals grundutbildning.

1998/99:Ub478 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

att riksdagen hos regeringen begär en översyn av de

forskarstuderandes totala arbetssituation och de

konsekvenser de av riksdagen beslutade

förändringarna fått under våren 1999, då det gäller

antagningen till forskarutbildningen.

1998/99:Ub482 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att det görs en

undersökning och utredning av hur

sjöbefälsutbildningen i Skärhamn skall kunna få

behålla sin status inför framtiden.

1998/99:Ub483 av Helena Höij m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om statens och

högskolans respektive roller,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om högskolans ledning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om värdet av varierande

utformning av likvärdiga utbildningar,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om oberoende

kvalitetsbedömning,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om högskolans samverkan

med samhället,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om antagningen till

högskolan,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om humanioras roll

i utbildningen,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om åtgärder mot

social snedrekrytering,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

internationalisering,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om livslångt

lärande,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om studenternas

rättssäkerhet.

1998/99:Ub484 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)

vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

sådan lagstiftning som innebär att

utbildningsansvariga åläggs att informera studenter

om deras rätt att av etiska skäl avstå från

djurförsök i enlighet med vad som anförts i

motionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

sådan lagstiftning som innebär att

utbildningsansvariga skall vara skyldiga att erbjuda

studenter alternativ till djurförsök i enlighet med

vad som anförts i motionen.

1998/99:Ub801 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari

yrkas

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om högskolornas

ledningsorganisation och behovet av ökat

studentinflytande,

25. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om inrättande av

högskollärarutbildning,

26. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om tillsättande av

en utredning som närmare skall granska universitets

och högskolors yrkesutbildningar med särskild

prövning av olika yrkesutbildningars naturliga

hemvist,

27. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om åtgärder för

att höja kvaliteten i lärarutbildningen,

34. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om fördelning av

grundutbildningsplatser på universitet och högskolor

och åtgärder för att underlätta möjligheterna att

välja kombinationer av kurser vid olika fakulteter

och högskolor,

35. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om behovet av en

genomgripande effektivisering av nuvarande sy-

stem för antagning till grundutbildning vid

universitet och högskolor,

36. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om kriterier för

fördelning av grundutbildningsplatser till

universitet och högskolor samt behovet av nya

schabloner för ersättning till ämnesområden,

37. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om behovet av en

utredning som skall lägga fram förslag om ordnad

utbildning vid universitet och högskolor av

ekotekniker, miljöekonomer och miljö- och

hälsoskyddsinspektörer samt införande av

miljökunskap som baskunskap vid alla studiegångar,

38. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om uppdrag till

Högskoleverket att sammanställa en bruksanvisning

för universitets- och högskoleutbildningar lämpad

för studenter vid studieval och för arbetsmarknaden

som vägledning vid planering av personalbehov,

42. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om behovet av en

översyn av regleringen av forskarutbildningen,

43. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om behovet av

särskilt anslag för finansiering av doktoranders

forskningsarbeten,

45. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att all

forskarutbildning skall innehålla

undervisningsmoment i biologi, ekologi och filosofi,

48. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om behovet av ökad

rörlighet och differentiering av forskar- och

lärartjänster vid universitet och högskolor,

49. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om behovet av

ytterligare en anställningsform utöver

forskarassistent för postgradual verksamhet vid

universitet och högskolor,

52. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om en ny

tjänsteorganisation med syfte att åstadkomma ökad

rörlighet och flexibilitet vid universitet och

högskolor,

57. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om behovet av en

utredning av den tvärvetenskapliga forskningens

situation med syftet att utarbeta förslag till

åtgärder för att underlätta samverkan över

ämnesgränserna,

62. att riksdagen beslutar att en utredning

tillsätts med uppdrag att föreslå former för

omställning av delar av FOA:s verksamhet mot civila

uppgifter vad gäller forskning och utveckling enligt

vad som anförts i motionen.

1998/99:Ub803 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om vikten av en

konsekvensanalys av den högre utbildningens

expansion,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en strategi för att

trygga lärarförsörjningen vid högskolor och

universitet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om inrättandet av ett

ackrediteringsinstitut,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att dela in

högskole- och universitetsåret i tre terminer,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om fler fristående

högskolor,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att högskolor och

universitet på vissa utbildningar skall få utforma

lokala antagningskriterier,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om avskaffandet av

kårobligatoriet,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att alla

studenter skall få ett skriftligt intyg om hur

utlandsstudierna översätts vid hemkomsten,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om vikten av att

fler studenter studerar utomlands,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om vikten av att

fler utländska studenter rekryteras till svenska

universitet och högskolor,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att högskolor

skall fråntas ansvaret för utbildningar på

gymnasienivå.

1998/99:Sk310 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

utbildningspolitiken,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om forsknings- och

teknologipolitiken.

1998/99:Sk648 av Dan Ericsson (kd) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om inrättandet av en

särskild Östersjöakademi i anslutning till

universitetet i Norrköping.

1998/99:Sk670 av Per Westerberg m.fl. (m) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ökad rörlighet för

kunskapsmassan inom universitet och

forskningsinstitutioner.

1998/99:Ju709 av Barbro Westerholm m.fl. (fp) vari

yrkas

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om ökade kunskaper

om homosexualitet,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om forskning om

homosexuellas situation.

1998/99:Sf608 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om kravet på

engelska vid vissa högre studier.

1998/99:Sf634 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om utländska examina

och kompletterande högre utbildning.

1998/99:So306 av Thomas Julin m.fl. (mp) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av ANT-

utbildning i yrkesutbildningar.

1998/99:So455 av Kenneth Johansson m.fl. (c) vari

yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om formerna för

högskoleprovet.

1998/99:So464 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) vari

yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av fler

logopeder och kompetensutveckling av berörda

personalgrupper när det gäller stamning.

1998/99:So465 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

yrkas

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att

arkitektstuderande och andra yrkesgrupper med ansvar

för utformningen av lokaler och samhällsplanering

skall ha utbildning i handikappades behov i fråga om

tillgänglighet i miljön m.m.

1998/99:Kr227 av Åke Carnerö och Tuve Skånberg (kd)

vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att

journalistutbildningen skall förstärkas med

utbildade språkvårdare.

1998/99:Kr519 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om idrottsforskningen.

1998/99:T213 av Per Westerberg (m) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om filial av Tekniska

högskolan kopplad till forskning vid Studsvik och

Askölaboratoriet.

1998/99:T708 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om satsning på

flygutbildning.

1998/99:T803 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om krav på

utbildning för bibliotekarier.

1998/99:T818 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

medialab i enlighet med vad som anförts i motionen.

1998/99:N228 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om vikten av fortsatt

svenskt deltagande i den internationella

fusionsforskningen.

1998/99:N330 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om utbildning och

kompetensutveckling samt behovet av inriktning på

företagande och entreprenörskap i utbildningen.

1998/99:A214 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en dörr till

utbildning,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om kompetenslyft inom

skola, vård och omsorg.

Utskottet

Inledning

I detta betänkande behandlar utskottet sådana

motioner från allmänna motionstiden år 1998 som rör

högskolan och som inte har samband med budgeten för

år 1999. Yrkanden om tillkännagivanden rörande

resurser behandlas dock i utskottets betänkande

1998/99:UbU4, yrkanden om distansutbildning i

betänkande 1998/99:UbU5 och yrkanden om jämställdhet

i betänkande 1998/99:UbU6. Flertalet yrkanden ingår

i parti- och kommittémotioner.

Utskottet tar först upp ett antal övergripande

frågor. Därefter behandlas i tur och ordning frågor

om institutionell organisation, allmänna

forskningsfrågor, forskning och utbildning inom

vissa områden, lokalisering av viss utbildning

och/eller forskning, lärarna och pedagogiken i

högskolan, studieorganisatoriska frågor,

tillträdesfrågor, studentfrågor i övrigt samt till

sist vissa övriga frågor.

1 Övergripande frågor

Moderata samlingspartiet framhåller i motion

1998/99:Sk310 att ett expansivt företagande måste

stödjas av ett utbildningsväsende och av en

forskning av absolut högsta klass. Sverige har

enligt motionärerna i dag problem i båda

hänseendena. I motionen presenterar de en

reformstrategi för utbildnings- och

forskningsområdet (yrk. 20 och 21).

Morgondagens företagande kommer att kräva mer av

kunskap hos medarbetarna, och kraven kommer att

förändras under arbetslivets gång. Reform- strategin

bör innehålla bl.a. följande element. Utbildningen

måste tillgodose mer varierande krav än hittills,

vilket bäst sker genom att utbildningsväsendet

öppnas också för andra än de offentliga

utbildningsinstitutionerna. Delar av

gymnasieutbildningen bör integreras i företagen.

Kraven på högsta möjliga kvalitet och insikten att

mer allmänutbildning inte nödvändigtvis är vad

Sverige just nu mest behöver leder till en annan

utbyggnadsstrategi än den Socialdemokraterna följer.

Universitet och högskolor bör utvecklas i olika

riktningar och få ökad självständighet. Teknisk

utbildning på skilda nivåer och kvalificerad

eftergymnasial utbildning i samarbete med företag

bör prioriteras framför en utbildningsexpansion för

dess egen skull. Livslångt lärande kan inte planeras

fram av staten, utan det gäller att i stället skapa

förutsättningar för andra att möta behoven. Ett

system med personliga utbildningskonton är en

attraktiv framtidsväg, som skulle kunna förenas med

ett system varigenom det offentliga stödet till

eftergymnasial utbildning överförs från

producenterna till studenterna.

Det behövs enligt motionärerna en ny

forskningspolitik som bidrar till vårt lands

växtkraft. Element i en sådan är ett starkt statligt

engagemang men också en nära samverkan med

företagen. Det måste ges utrymme för att odla de

unika begåvningarna. Barriärerna mellan den

akademiska forskningen och företagen måste brytas.

Man bör utnyttja erfarenheter från andra länder av

hur relationer mellan industri och akademi kan

arrangeras. Det kaliforniska CONNECT-programmet

lyfts fram som exempel. Den akademiska utbildningen,

oavsett inriktning, bör ges en entreprenöriell

inriktning. Kunskap måste kunna kommersialiseras, i

egen eller andras regi.

I Moderaternas motion 1998/99:Ub424 påpekas att

utbildnings- och forskningssystemen aldrig kan ses

isolerade från resten av samhället. Företagsklimat,

skatter, lönebildning, socialförsäkringar,

arbetsmarknadsregleringar och själva synen på

kunskap, lärande, ansvarstagande och individuell

utveckling är alla en del av kunskapsmiljön.

Tillkortakommanden i någon av dessa delar kan inte

kompenseras av aldrig så goda insatser i de andra,

framhåller motionärerna (yrk. 1). Fördelningen av

resurser till högskolor och universitet skall styras

av efterfrågan och kvalitet i stället för att

regeringen exakt fördelar ett antal studieplatser

(yrk. 6). En långsiktig forskningspolitik

förespråkas, som bygger på att forskningen står fri

från statsmakterna, att dess resurser stärks, att

dess finansiering blir mer mångfaldig, att

resurserna koncentreras, att det finns genomtänkta

kvalitetsmål som regelbundet följs upp, att

forskningens kvalitet sätts i fokus, att man satsar

på det nydanande och excellenta, att man inriktar

sig på internationellt samarbete, att

grundforskningen ges ökat svängrum samt att

kunnandet korsas mellan olika forsknings- och

samhällsfält (yrk. 11).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Riksdagen behandlade i stort sett likalydande

yrkanden vid föregående riksmöte och avslog dessa

(bet. 1997/98:UbU12 s. 7). Liksom då instämmer

utskottet i det som nu sägs i motion 1998/99:Ub424

yrkande 1, men anser inte att ett tillkännagivande i

enlighet med yrkandet skulle ge någon anvisning om

hur regeringen bör förändra sin verksamhet. När det

gäller kriterier för fördelningen av resurser till

grundläggande högskoleutbildning vill utskottet

hänvisa till sitt senaste budgetbetänkande om

utgiftsområde 16. Där förs ett resonemang om

möjligheterna att lägga kvalitet och studenternas

efterfrågan till grund för att bestämma anslagens

storlek ett visst budgetår (bet. 1998/99:UbU1 s.

44). Utskottet vill tillägga att riksdagen på

regeringens förslag har beslutat om anslagen till de

olika lärosätena. Regeringen har i sitt beslut om

utbildningsuppdrag till de olika lärosätena angett

mål för antalet helårsstudenter totalt inom

respektive lärosäte och för antalet helårsstudenter

inom de naturvetenskapliga och tekniska

utbildningsområdena där. Anslagsbeloppen har

beräknats så att det skall vara möjligt att nå dessa

mål. Om studenterna inte skulle efterfråga

utbildning vid något lärosäte i tillräcklig

utsträckning för att lärosätet skall kunna nå målen,

återspeglas detta i den ersättning som lärosätet i

efterhand får för faktiskt genomförd verksamhet.

Frågorna kring den långsiktiga forskningspolitiken

behandlas lämpligen i samband med regeringens

forskningspropositioner. En sådan kan enligt vad

utskottet erfarit väntas bli framlagd under nästa

riksmöte.

Samverkan mellan högskolan och det omgivande

samhället tas upp i fem motioner.

Moderata samlingspartiet hävdar i motion

1998/99:Sk670 att Sverige behöver ökat samarbete

mellan universitet och företag, översyn av rätten

till forskningsresultaten i syfte att öka

motivationen för kommersialisering, starkare

satsning på teknikparkerna vid universitet och

högskolor, snabbare digitalisering av Patent- och

registreringsverkets enorma kunskapsbas, bättre

användning av systemet med tekniska attachéer och

kvalificerad ungdomsutbildning, högskoleutbildning

och yrkesutbildning (yrk. 3).

Kristdemokraterna önskar enligt motionerna

1998/99:Ub447 och 1998/99: Ub483 en utvärdering av

hur högskolorna har förvaltat den s.k. tredje

uppgiften (yrk. 3 resp. yrk. 6).

Centerpartiet anser enligt motion 1998/99:Ub453 att

kontakterna mellan högskolorna, näringslivet och

andra verksamheter i samhället måste utvecklas.

Regeringen bör enligt motionärerna ta initiativ till

att stödja utvecklingen av s.k. arbetslivscentrer

(yrk. 12).

I motion 1998/99:Ub408 (m) sägs att kopplingen

mellan universitet och industri skulle kunna stärkas

bl.a. genom adjungerade professorer,

industridoktorander och kombinationstjänster för

forskare. Motionären önskar en utredning av hur

detta skall utformas.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Genom riksdagsbeslut hösten 1996 infördes i

högskolelagen (1992:1434) en tredje uppgift för

lärosätena, utöver uppgifterna att bedriva

utbildning samt forskning och utvecklingsarbete

(prop. 1996/97:1 utg.omr. 16, bet. UbU1, rskr. 100).

Den tredje uppgiften är att "samverka med det

omgivande samhället och informera om sin verksamhet"

(1 kap. 2 §, ändr. 1996:1392). Ändringen trädde i

kraft den 1 januari 1997. Regeringen har i

regleringsbreven för åren 1997 och 1998 föreskrivit

att lärosätena skall redovisa sina handlingsplaner

för den tredje uppgiften. I regleringsbrevet för år

1999 åläggs dem att senast den 1 april år 2000 till

Regeringskansliet redovisa vilka åtgärder som

vidtagits och vilka satsningar som gjorts med

anledning av handlingsprogrammet. Lärosätena skall

kommentera väsentliga avvikelser och ändringar och

uppdateringar av själva handlingsprogrammet. När tre

år har gått från införandet av tredje uppgiften

kommer det således att finnas ett underlag för att

bedöma om en närmare utvärdering är behövlig.

Utskottet har också noterat att kommittén Forskning

2000 framfört flera förslag som rör samverkan mellan

universitet och högskolor och samhället i övrigt,

bl.a. ett förslag om ändring av högskolelagens

bestämmelse om tredje uppgiften (Forskningspolitik,

SOU 1998:128). Remissbehandlingen av kommitténs

förslag har nyligen avslutats, och en proposition om

forskningens framtida organisation har aviserats

till längre fram i vår. Regeringens

ställningstagande till utredningens förslag bör inte

föregripas.

Utskottet anser mot bakgrund av vad som här har

sagts att riksdagen inte bör göra några

tillkännagivanden i enlighet med motionsyrkandena. I

sammanhanget har utskottet noterat att

utbildningsministern i en interpellationsdebatt den

26 januari har förklarat att han inte avser att

föreslå någon ändring av högskolelagens bestämmelse

om tredje uppgiften.

Moderata samlingspartiet och Folkpartiet förespråkar

i motionerna 1998/99: Ub424 (m) och 1998/99:Ub803

(fp) fler högskolor i privaträttslig form (yrk. 8

resp. 6).

Enligt Moderaterna är erfarenheterna av

privatiseringen av Chalmers tekniska högskola och

Högskolan i Jönköping goda. Kvalitetsskäl och

behovet av större utrymme för motvikter till en

allomfattande stat motiverar att fler statliga

högskolor bör få möjlighet att övergå till

fristående form.

I Folkpartiets motion framhålls behovet av fler

studieplatser, något som kan skapas genom att det

etableras fler fristående högskolor. Därigenom

skulle Sverige, enligt motionärerna, få en sundare

konkurrens inom utbildningssektorn.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Motsvarande förslag har behandlats och avslagits

vid de två senaste riksmötena (bet. 1996/97:UbU9 och

bet. 1997/98:UbU12). Liksom förra året vill

utskottet påminna om att privatiseringen av Chalmers

tekniska högskola och Högskolan i Jönköping var

förknippad med ett stort kapitaltillskott från de

avvecklade löntagarfonderna. Behovet av

kapitaltillskott vid ytterligare privatiseringar av

statliga högskolor berörs inte i någon av

motionerna. Möjligheterna att erbjuda fler

utbildningsplatser begränsas inte av antalet

lärosäten, utan främst av att statens ekonomiska

resurser är begränsade och av svårigheter att

rekrytera tillräckligt antal väl kvalificerade

lärare. Utbildningen vid de två privatiserade

högskolorna finansieras med statsbidrag och kostar

staten lika mycket som motsvarande utbildning vid

statliga högskolor.

Idéer om inrättande av ett oberoende

ackrediteringsinstitut inom den högre utbildningens

område förs fram av Kristdemokraterna i motion

1998/99: Ub483 (yrk. 4) och av Folkpartiet i motion

1998/99:Ub803 (yrk. 4). Båda partierna hänvisar till

erfarenheter från andra länder. Enligt

Kristdemokraterna skulle ett sådant institut ha till

uppgift att utifrån fastställda kriterier utvärdera

kvaliteten på universitet och högskolor och

tillhandahålla en "varudeklaration" för var och en

av dem, alternativt fastställa en lägsta kvalitet

som medger ackreditering. De menar att idén bör

utredas. Folkpartiet anser inte att Högskoleverkets

granskning av lärosätenas kvalitetsarbete är

tillräcklig. Det är en rättighet för studenterna i

Sverige att veta vilken kvalitet deras utbildning

håller i jämförelse med övriga lärosäten i landet,

skriver motionärerna.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå

yrkandena.

Ett liknande förslag behandlades av riksdagen vid

föregående riksmöte och avslogs då (bet.

1997/98:UbU12). I Högskoleverkets uppgifter ingår

bl.a. att följa upp och utvärdera utbildningen,

forskningen och det konstnärliga utvecklingsarbetet

inom högskolan och att sammanfatta och publicera

resultaten av sitt arbete med uppföljning,

utvärdering och tillsyn. Verket skall också stödja

och främja arbetet vid universitet och högskolor med

att förbättra verksamhetens kvalitet. Det senare

sker inte minst genom att verket regelbundet

granskar kvalitetsarbetet vid de olika lärosätena.

Resultatet av granskningarna publiceras i verkets

rapportserie. Under en treårsperiod har samtliga

statliga lärosäten samt stiftelsehögskolorna

Chalmers tekniska högskola och Högskolan i Jönköping

granskats på detta sätt. Nu planeras en andra omgång

av sådana granskningar. Högskoleverket genomför

också nationella utvärderingar av kvaliteten i

utbildningen på olika områden. Det sker bl.a. när

verket skall pröva ansökningar från statliga

högskolor om rätt att utfärda vissa examina eller

yttra sig till regeringen över motsvarande

ansökningar från enskilda utbildningsanordnare.

Genomförandet av verkets granskningar och

publiceringen av resultaten har enligt utskottets

uppfattning stort värde för att stimulera lärosätena

till fortlöpande ansträngningar att förbättra

kvaliteten i sin verksamhet. Ett av regeringens mål

för utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning - deklarerat senast i

budgetpropositionen (prop. 1998/99:1 utg.omr. 16 s.

18) - är att erbjuda utbildning av hög och likvärdig

kvalitet vid universitet och högskolor i hela landet

och därmed bidra till en regionalt balanserad

utveckling. Utskottet ställer sig bakom den

målsättningen. Ett ackrediteringssystem som syftar

till att rangordna lärosäten till ledning för

studenternas studieval skulle enligt utskottets

mening inte främja detta mål utan tvärtom motverka

det. Den kvalitetsgranskning som är nödvändig för

att garantera att verksamheten vid universitet och

högskolor håller en god kvalitet sker i dag genom

Högskoleverket. Utskottet ser inte någon vinst med

att bryta ut den uppgiften från verket.

Den centrala styrningen av högskolan tas upp av

Kristdemokraterna i motion 1998/99:Ub483 yrkande 1.

Motionärerna begär ett tillkännagivande av riksdagen

att det enda som skall fastställas på central nivå

när det gäller antagningen till högskolan är krav på

mångfald och jämställdhet. I övrigt är statens

viktigaste uppgift i sammanhanget att garantera

kvalitet och effektivitet i högskolesystemet som

helhet, avgiftsfrihet i utbildningen och att det

finns ett tillräckligt utbildningsutbud.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Motsvarande yrkande har avslagits av riksdagen vid

de två senaste riksmötena (bet. 1996/97:UbU9 och

1997/98:UbU12). Utskottet har inte funnit anledning

att ändra sitt ställningstagande utan hänvisar till

vad som anförts vid tidigare behandling.

Kristdemokraterna framför i motion 1998/99:Ub483

också på nytt förslag om att styrelseordförande i

högskolan skall utses av högskolans styrelse och

inte av regeringen (yrk. 2). Den gällande ordningen,

att regeringen utser styrelseordförande, leder

enligt motionärerna till att villkoren för

självständig forskning och högre utbildning i

Sverige äventyras.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Riksdagen tog ställning till denna fråga i

betänkandet med anledning av propositionen om

högskolans ledning, lärare och organisation (prop.

1996/97:141, bet. 1997/98:UbU3, rskr. 12). Det då

aktuella yrkandet från Kristdemokraterna avslogs.

Motionärerna har inte fört fram några nya argument

som skulle föranleda utskottet att ändra

uppfattning. Utskottet anser att den nuvarande

ordningen är tillfredsställande.

Den sociala snedrekryteringen till högskolan tas

upp i två motioner.

Kristdemokraterna begär i motion 1998/99:Ub483 ett

tillkännagivande om åtgärder mot denna

snedrekrytering, som enligt deras mening innebär en

minskad mångfald och dynamik i utbildningen och ett

stort resursslöseri. De pekar på att det är i

grundskolan som man effektivast kan öka

förutsättningarna för en större rekrytering till

högskolan av studenter från hem med svag

studietradition, men de anser att mycket kan göras

även inom högskolan. Man kan öka antalet

studieplatser, men det förutsätter att kvaliteten på

utbildningen bibehålls, annars gör man studenterna

en björntjänst. Det nuvarande studiestödet bidrar

också till den sociala snedrekryteringen (yrk. 16).

I motion 1998/99:Ub427 (s) begärs en utredning om

den sociala snedrekryteringen. Även dessa motionärer

påpekar att problemet inte kan lösas med åtgärder

enbart inom den högre utbildningen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Utskottet har samma uppfattning som motionärerna om

den sociala snedrekryteringens negativa betydelse

och om att förhållanden i skolsystemet spelar en

viktig roll i sammanhanget. Att studiestödssystemets

utformning har betydelse för den sociala

snedrekryteringen bestrids inte av någon. Av en

interpellationsdebatt med utbildningsministern den

26 januari i år framgår att detta är ett viktigt

motiv i regeringens överväganden om ett framtida

studie- stödssystem. När det gäller skolsystemets

betydelse för elevernas val av högskoleutbildning

har regeringen i den senaste budgetpropositionen

redovisat följande (prop. 1998/99:1 utg.omr. 16 s.

21). Alla nationella och specialutformade program i

gymnasieskolan ger numera grundläggande behörighet

till högskoleutbildning. Intresset för

högskolestudier bland elever från studieovana hem

tenderar enligt SCB att öka bland gymnasieelever.

Under de närmaste åren minskar ungdomskullarna

kraftigt, samtidigt som högskolan befinner sig under

stark - enligt Kristdemokraterna alltför snabb -

utbyggnad.

2 Institutionell organisation

Förslag om nya universitet förs fram i tre motioner.

Enligt motion 1998/99:Ub401 (m) bör Södertörns

högskola och Malmö högskola utvecklas till

universitet. Mälardalens högskola är enligt motion

1998/99:Ub429 (s) väl kvalificerad att bli

universitet. Möjligheterna att inrätta ett nytt

"nätverksuniversitet" i Västsverige bör enligt

motion 1998/99:Ub405 (m) utredas.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Riksdagen godkände hösten 1996 en ny ordning för

att göra högskolor till universitet (prop. 1996/97:1

utg.omr. 16, bet. UbU1, rskr. 100). Den innebär att

regeringen, efter en kvalitativ prövning genom

Högskoleverket, beslutar om en högskola som ansökt

därom skall ges benämningen universitet. Utskottet

har erfarit att Mälardalens högskola i december 1998

har gjort en sådan ansökan, som alltså nu är under

prövning i vederbörlig ordning. Regeringen framhöll

i den senaste budgetpropositionen att dess beslut

att tilldela högskolorna i Karlstad, Växjö och

Örebro benämningen universitet, liksom det framtida

beslutet om samma sak beträffande Mitthögskolan,

innebär ett åtagande av regeringen för en framtida

resurstillväxt vid dessa lärosäten som stärker

kvaliteten såväl av utbildning som forskning (prop.

1998/99:1 utg.omr. 16 s. 105). Frågan om omvandling

av ytterligare högskolor till universitet måste

betraktas också i ett budgetperspektiv. När det

gäller frågan om ett "nätverksuniversitet" i

Västsverige framgår det av motionen att ett sådant

koncept redan diskuterats och idémässigt utvecklats

i samarbete mellan lärosätena och näringslivet i

regionen. Utskottet ser ingen anledning för

riksdagen att ta initiativ i frågan.

Enligt motion 1998/99:Ub403 (m) bör alla

högskoleutbildningar i Malmö tillföras den

nystartade Malmö högskola.

U t s k o t t e t avstyrker motionen.

Lunds universitet har under lång tid bedrivit en

omfattande verksamhet i Malmö. Efter beslutet att

inrätta en ny högskola i Malmö har frågan om vilka

av universitetets verksamheter i Malmö som borde

tillföras den nya högskolan diskuterats inom en

organisationskommitté. Den kom bl.a. fram till att

de konstnärliga utbildningarna vid Lunds universitet

(Teaterhögskolan, Musikhögskolan och

Konsthögskolan), som bedriver sin verksamhet i

Malmö, skulle fortsätta att tillhöra Lunds

universitet. Regeringen, som delade

organisationskommitténs uppfattning, presenterade

sina förslag i budgetpropositionen för år 1998 och

fick riksdagens godkännande (prop. 1997/98:1

utg.omr. 16 s. 80 f., bet. UbU1, rskr. 108).

Utskottet ser ingen anledning att riksdagen nu

ändrar sitt ställningstagande.

En utredning om tillskapande av en

universitetsfilial i Karlskoga, knuten till det nya

Örebro universitet, begärs i motion 1998/99:Ub419

(v). Motionärerna påpekar att det i

Karlskoga-Degerfors-området finns en stor

naturvetenskaplig-teknisk kompetens, som skulle

kunna utnyttjas för att förstärka den sidan av det

nya universitetet, samtidigt som det skulle bidra

till en positiv utveckling i hela länet och

förhindra fortsatt utflyttning.

U t s k o t t e t avstyrker motionen.

Riksdagen har inte underlag för att bedöma om just

det som motionärerna förespråkar är det mest

adekvata sättet att förse Örebro universitet med

kompetens på de naturvetenskapliga och tekniska

områdena. Det är enligt utskottets mening ett ansvar

för styrelsen för Örebro universitet att på bästa

sätt utnyttja de resurser av olika slag som finns i

Örebro med omnejd.

3 Allmänna forskningsfrågor

Moderata samlingspartiet framför i motion

1998/99:Ub424 synpunkter på forskningens frihet

(yrk. 2). Mångfald och oberoende är enligt

motionärerna nödvändiga förutsättningar för

forskningens utveckling. I stället har regeringen

ökat den politiska styrningen av forskningen. Den

främsta kompetensen att prioritera och välja

forskningsområden finns i forskarvärlden, inte bland

politiker eller generaldirektörer, heter det i

motionen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Ett likadant yrkande behandlades vid föregående

riksmöte (bet. 1997/98: UbU12 s. 25). Utskottet

hänvisade då till stadgandet i 1 kap. 6 §

högskolelagen (1992:1434) och till de av riksdagen

godkända riktlinjerna för forskningspolitiken, bl.a.

att övergripande forskningspolitiska beslut skall

fattas av statsmakterna, medan organ med sakkunskap

inom berörda områden beslutar om närmare

medelsfördelning och verksamhet. Utredningen

Forskning 2000 har i oktober 1998 lagt fram förslag

om bl.a. avskaffande av de s.k. sektors- organ som

fördelar medel för forskning inom olika

samhällssektorer (Forskningspolitik, SOU 1998:128).

Som nämnts ovan har regeringen aviserat att en

proposition om forskningens organisation avses bli

framlagd under våren.

Statens ansvar för grundforskningen lyfts fram av

Moderata samlingspartiet i motion 1998/99:UbU424

(yrk. 3). Enligt motionärerna har regeringens

besparingar på forskningsrådens anslag lett till en

skadlig balansförskjutning mellan grundforskningen

och den strategiska forskningen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Även på denna punkt behandlades ett likadant

yrkande vid förra riksmötet, varvid utskottet

förklarade sig dela motionärernas uppfattning att

staten har ett särskilt ansvar för grundforskning

och inomvetenskapligt motiverad forskning (bet.

1997/98:UbU12). Den uppfattningen står utskottet

kvar vid. Frågan om hur forskningen skall

organiseras kommer som nyss nämnts att tas upp i en

aviserad proposition. Medelsfördelningen på ett

övergripande plan bestäms när riksdagen tar

ställning till regeringens budgetpropositioner.

I samma motion, 1998/99:Ub424, tar Moderata

samlingspartiet upp några frågor om fristående

forskningsfinansiärer. Kraftfulla sådana finansiärer

är vad Sverige behöver för att på sikt få den

höjning av forskningens kvalitet som krävs, anser

motionärerna (yrk. 4). De före detta fristående

forskningsstiftelserna måste återfå sin tidigare

roll och staten sluta att använda deras medel som

budgetregulator (yrk. 5). Korsrepresentationen som

regeringen har skapat mellan de statliga

forskningsråden och stiftelsernas styrelser

kritiseras.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Vid föregående riksmöte behandlades även två

motsvarande yrkanden (bet. 1997/98:UbU12). Utskottet

hänvisade då till det pågående arbetet i Forskning

2000. I utredningens betänkande, som nu föreligger,

tas bl.a. stiftelsernas relation till statsmakterna

upp. Riksdagen bör inte nu föregripa regeringens

förslag med anledning av utredningens betänkande.

Vänsterpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet

tar i var sin motion upp vissa frågor om

forskarutbildningen.

I motion 1998/99:Ub478 (v) begärs en översyn av de

forskarstuderandes totala arbetssituation och

konsekvenserna under våren 1999 av de av riksdagen

beslutade förändringarna då det gäller antagningen

till forskarutbildningen. Motionärerna vill att

utredningen skall omfatta frågor som rör

doktorandernas inflytande över den egna

arbetssituationen, relationen mellan handledare och

doktorand, forskningsmiljöer, möjligheten att

överklaga tillsättningsärenden, den postdoktorala

situationen och jämställdheten.

Enligt motion 1998/99:Ub447 (kd) behövs en samlad

kartläggning av dagens forskarutbildning. Frågor om

handledarrelationer och forskningsmiljöer, ökat

tvärvetenskapligt arbete, handledarskapets

meritvärde, formerna för kontakt med det

omkringliggande samhället, den postdoktorala

situationen och jämställdhetsarbetet m.m. måste

behandlas och vägas in, anser motionärerna (yrk. 5).

Även enligt motion 1998/99:Ub801 (mp) behövs det en

översyn av regleringen av forskarutbildningen (yrk.

42). Den reglering som beslutades förra året hotar

enligt motionärerna mångfalden och variationen och

missgynnar kvinnor. Miljöpartiet anser också att det

behövs ett särskilt anslag hos forskningsråden för

finansiering av doktoranders forskningsarbeten (yrk.

43). Vidare bör all forskarutbildning innehålla

undervisningsmoment i biologi, ekologi och filosofi

(yrk. 45).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

I budgetpropositionen för år 1998 redovisade

regeringen sin avsikt att vidta ett antal åtgärder

beträffande forskarutbildningen (prop. 1997/98:1

utg.omr.16, bet. UbU7, rskr. 109). Syftet var att

effektivisera forskarutbildningen vid samtliga

fakulteter. Ett motiv för detta var samhällets

växande behov av personer med vetenskaplig

kompetens, såväl inom utbildningsväsendet som i

näringslivet. Det ansågs också önskvärt att en

forskarutbildning kan avslutas inom rimlig tid,

eftersom de enskildas möjligheter att finna arbete

efter avlagd examen därmed ökar. Långt utdragna

eller avbrutna studier innebär också, anförde

regeringen, att samhällets resurser utnyttjas

ineffektivt. Villkoren för att en fakultetsnämnd

skall få anta doktorander skärptes genom preciserade

bestämmelser om att studiefinansiering för hela

forskarutbildningen skall vara säkrad. Möjligheten

att finansiera forskarutbildning med studiemedel -

utöver vad som ryms inom ramen för sammanlagt tolv

terminers studier på högskolenivå med studiemedel

eller efter att doktoranden haft doktorandtjänst

eller utbildningsbidrag - avskaffades. De sedan

tidigare gällande bestämmelserna om individuell

studieplan preciserades.

Regeringen har nyligen gett ett uppdrag till

Högskoleverket att, med utgångspunkt i

statsmakternas intentioner med den reformering av

forskarutbildningen som beslutades hösten 1997,

kartlägga, analysera och bedöma de lokalt utfärdade

reglerna för antagning till forskarutbildning samt

deras konsekvenser. Om granskningen motiverar det,

skall verket också lämna förslag till åtgärder.

Forskning 2000 har i sitt betänkande betonat att

ökad uppmärksamhet måste ägnas forskarutbildningens

innehåll och uppläggning samt doktorandernas

situation, bl.a. berättigade krav på handledning.

Utredningen har också framhållit angelägenheten av

att de förändringar som nyligen genomförts i fråga

om kraven för antagning till forskarutbildningen

följs upp och utvärderas. Förslagen från Forskning

2000 bereds för närvarande inom

Utbildningsdepartementet. När det gäller frågan om

de nya reglerna missgynnar kvinnor hänvisar

utskottet till att regeringen i regleringsbrevet för

1999 föreskrivit att det av årsredovisningen från

alla lärosäten med forskarutbildning skall framgå

vilka åtgärder som vidtagits i syfte att nå en

jämnare könsfördelning vid rekrytering till

forskarutbildning och vid anställning som doktorand

eller erhållande av utbildningsbidrag. Lärosätena

skall också redovisa vilka åtgärder som vidtagits

under forskarutbildningen som stöd för

underrepresenterat kön. Utskottet anser mot denna

bakgrund att det inte finns anledning för riksdagen

att göra något tillkännagivande med anledning av

motionerna 1998/99:Ub478, 1998/99:Ub447 yrkande 5

eller 1998/99:Ub801 yrkande 42.

Enligt utskottets uppfattning ingår det i

fakultetsnämndernas ansvar att se till att de som

antas till forskarutbildning också kan få medel för

sina forskningsarbeten, ur fakultetsanslaget eller

från externa finansiärer. Utskottet är inte berett

att förorda att forskningsråden får som en särskild

uppgift att fördela medel till doktoranders

forskningsarbeten vilka inte ingår i större projekt

som finansieras av råden. Utskottet anser inte

heller att riksdagen bör göra uttalanden om vilka

undervisningsmoment som bör ingå i

forskarutbildningen. Riksdagen bör således avslå

även yrkandena 43 och 45 i motion 1998/99:Ub801.

Centerpartiet framför i motion 1998/99:Ub453 förslag

om en kvalificeringstrappa för högskolor.

Motionärerna menar att det behövs ett klargörande av

skillnaden mellan högskolor med vetenskapsområden

och universitet (yrk. 1). Mindre och medelstora

högskolor skall efter prövning enligt klara

kriterier kunna tilldelas rätt att utfärda även

licentiat- och doktorsexamen, vilket då blir tredje

steget i kvalificeringstrappan, medan examensrätt

för magisterexamen utgör det andra (yrk. 2).

Prövningen skall bygga på en bedömning av respektive

högskolas möjlighet att uppfylla högskolelagens mål

för forskarutbildningen. En del i prövningen skall

vara att högskolan getts rätt att inrätta professur.

Vidare förespråkas för samtliga universitet och

högskolor en övergång till ett enhetligt anslag för

grundutbildning och forskning. Alla lärosäten skall

alltså ha möjligheter att bedriva även forskning.

Anslagssystemet skall kopplas till

kvalificeringstrappan: i första steget basanslag

till samtliga lärosäten, i andra steget

tilläggsanslag för forskning i respektive ämne eller

ämnen som lärosätet har fått magisterexamensrätt för

(yrk. 3).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

När identiska yrkanden behandlades och avslogs av

riksdagen hösten 1996 hade regeringen ännu inte lagt

fram sina förslag med anledning av slutbetänkandet

från Utredningen om uppföljning av 1993 års

universitets- och högskolereform (RUT 93), och

regeringen hade i budgetpropositionen aviserat ett

förslag under år 1997 om bl.a. principerna för

fördelning av forskningsresurser (prop. 1996/97:1

utg.omr. 16, bet. UbU1, rskr. 100). Det sistnämnda

förslaget kom i proposition 1996/97:141 Högskolans

ledning, lärare och organisation, som behandlades av

riksdagen i början av påföljande riksmöte (bet.

1997/98:UbU3, rskr. 12). Där föreslog regeringen att

resurser för forskning och forskarutbildning fr.o.m.

budgetåret 1999 skulle anvisas för fyra

vetenskapsområden, i stället för som tidigare för

ett större antal olika fakulteter. Riksdagen

godkände förslaget. Vidare föreslogs och godkändes

att mindre och medelstora högskolor efter prövning

av Högskoleverket skulle kunna tilldelas

vetenskapsområde. Efter förslag i

budgetpropositionen för år 1999 beslutade riksdagen

att det fr.o.m. den 1 april 1999 skall vara

regeringen som fattar beslut om att tilldela en

högskola vetenskapsområde. Det förutsattes att

Högskoleverket skulle pröva ansökningarna inför

regeringens beslut. Förändringen motiverades av att

det är regeringen som föreslår riksdagen vilka

resurser som skall tilldelas olika lärosäten. Det

ansågs rimligt att ha en sammanhängande

beslutsordning (prop. 1998/99:1 utg.omr. 16 s. 105

f., bet. UbU1, rskr. 98). Den enda högskola som när

budgeten fastställdes hade tilldelats ett

vetenskapsområde, nämligen Högskolan i

Karlskrona/Ronneby, fick i budgeten för år 1999 ett

särskilt anslag för forskning och forskarutbildning.

Utskottet är inte berett att förorda en automatisk

rätt att få tilläggsresurser för forskning och

forskarutbildning för de lärosäten som av

Högskoleverket tilldelas rätt att utdela

magisterexamen i ett eller flera ämnen.

Samtliga statliga högskolor som inte har särskilt

anslag för forskning och forskarutbildning tilldelas

resurser i anslagsposter under anslaget till

Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid

vissa högskolor (anslaget B 53 i budgeten för år

1999).

I dag gäller att en högskola som inte är

universitet får anordna forskarutbildning inom de

vetenskapsområden som finns vid den högskolan.

Skillnaden mellan ett universitet och en högskola

som har tilldelats ett vetenskaps- område är att

universitetet har en oinskränkt rätt att anordna

forskarutbildning och utfärda licentiat- och

doktorsexamen, medan en högskola som tilldelats

vetenskapsområde har sådan rätt endast inom det

vetenskapsområde som den tilldelats. Till skillnad

från vad som gäller för magisterexamen är

examensrätten inte begränsad till vissa ämnen, utan

generell för hela vetenskapsområdet. Den prövning av

rätt att inrätta professurer, som nämns i motionen,

är numera avskaffad. I dess ställe har kommit

möjligheten att efter prövning av den vetenskapliga

miljön vid en högskola tilldela denna

vetenskapsområde.

Centerpartiet föreslår i motion 1998/99:Ub453 också

ett tillkännagivande till regeringen om att man bör

pröva en ordning med en samlad forskningsbudget

(yrk. 16). Det är enligt motionärerna svårt att

skaffa sig en uppfattning om exakt vad sektorsmedlen

för forskning används till.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Frågan om sektorsforskningen har en central plats i

förslaget från utredningen Forskning 2000.

Utredningen tar också upp frågan om regelbundna

forskningspolitiska propositioner. Innan regeringen

har lagt fram sina förslag med anledning av

utredningen bör riksdagen inte göra några

ställningstaganden på dessa punkter.

Sveriges deltagande i det internationella

forskningssamarbetet tas upp i tre motioner.

Moderata samlingspartiet framför i motion

1998/99:N228 att det är viktigt att Sverige fortsatt

deltar i den internationella fusionsforskningen

(yrk. 8).

Kristdemokraterna anser enligt motion 1998/99:Ub447

att Sveriges deltagande i storskaliga

internationella forskningssamarbeten är viktigt och

inte bör minska (yrk. 6).

Miljöpartiet vill att riksdagen skall begära en

utredning av effekterna för svensk forskning av

deltagandet i EU:s forskningsprogram (mot. 1998/99:

Ub455 yrk. 1). Risk finns enligt motionärerna att

andra utvecklingsmöjligheter har hämmats, att

tidigare forskningssamverkan med utomeuropeiska

länder har försvagats och att kvaliteten i den

inhemska forskningen har sänkts. De anser också att

det behövs en mer genomtänkt och demokratiskt

baserad användning av de medel som används för

forskning inom EU-projekt. Det är inte acceptabelt

att en stor del av resurserna för svensk forskning

disponeras som motprestation till EU-anslag, alltså

utanför den av riksdagen fastställda

forskningspolitiken (yrk. 2).

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå

yrkandena.

EU:s ministerråd antog den 22 december 1998 det

femte ramprogrammet för Europeiska

atomenergigemenskapens (Euratom) verksamhet inom

forsknings- och utbildningsområdet. Ramprogrammet

gäller perioden 1998-2002. En av programmets

nyckelaktiviteter är kontrollerad termonukleär

fusion. Sverige deltar således i det fortsatta

samarbetet på detta område.

Kristdemokraternas motionsyrkande skall ses mot

bakgrund av att regeringen i budgetpropositionen för

1998 föreslog en besparing inom verksamhetsområdet

Nationella och internationella forskningsresurser

som enligt propositionen bl.a. skulle avse

resurserna för medlemskap i internationella

forskningsorganisationer (prop. 1997/98:1 utg.omr.

16, bet. UbU1, rskr. 108). Besparingen kompenserades

dock för år 1998 genom tillfälliga medel, samtidigt

som berörda forskningsråd gavs ansvar för att bedöma

det vetenskapliga värdet av det internationella

engagemanget i relation till nationella satsningar.

Vid en interpellationsdebatt i riksdagen den 26

januari 1999 med utbildningsministern framkom

följande. Naturvetenskapliga forskningsrådet har

gjort bedömningen att den internationella samverkan

långsiktigt är mer värdefull än en oförändrad

satsning på vissa nationella åtaganden. Det är

enligt utbildningsministern inte aktuellt att lämna

någon av de naturvetenskapliga

forskningsorganisationerna. Regeringen avser att i

budgetpropositionen för år 2000 presentera sina

förslag till hur de beslutade besparingarna skall

tas ut på annat sätt. Frågan om

anslagskonstruktionen för internationellt

forskningssamarbete tänker regeringen återkomma till

i samband med ställningstagande till Forskning 2000.

Även frågan om inhemsk medfinansiering när svenska

forskare deltar i EU-projekt har tagits upp av

Forskning 2000. Riksdagen bör enligt utskottets

mening avvakta regeringens ställningstagande och

således avslå yrkande 2 i Miljöpartiets motion. När

det gäller yrkande 1 i motionen noterar utskottet

att Vetenskapsakademien på uppdrag från

Utbildningsdepartementet nyligen har redovisat en

utvärdering av kvaliteten i svenska

forskningsprojekt med EU-stöd.

Miljöpartiet begär i motion 1998/99:Ub801 en

utredning av den tvärvetenskapliga forskningens

situation (yrk. 57). Ingen motivering lämnas i

motionen.

U t s k o t t e t förslår att riksdagen avslår

yrkandet.

När motsvarande yrkande behandlades vid föregående

riksmöte hänvisade utskottet till direktiven till

Forskning 2000, som då nyligen hade tillsatts (bet.

1997/98:UbU1 s. 83).

4 Forskning och utbildning inom vissa

områden

Miljöpartiet påtalar i motion 1998/99:So306 vikten

av ANT-kunskap i utbildningen för vissa yrken, bl.a.

lärare, socionomer, läkare och sjuksköterskor (yrk.

6).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

I sakfrågan om vikten av att de nämnda

yrkeskategorierna har goda kunskaper på ANT-området

har utskottet ingen annan uppfattning än

motionärerna. Vid behandlingen av liknande yrkanden

vid föregående riksmöte hänvisade utskottet till den

ordning som gäller för fastställande av innehållet i

olika högskoleutbildningar (bet. 1997/98:UbU13 s. 5

f.). Den innebär att regeringen i förordning

fastställer en examensbeskrivning, och att

utbildningarnas närmare innehåll skall bestämmas

lokalt vid varje universitet och högskola. Den

ordningen gäller fortfarande. En parlamentarisk

utredning om lärarutbildningen väntas lägga fram

sitt betänkande i maj detta år. Slutligen kan nämnas

att regeringen nyligen har gett Skolverkets

utbildningsinspektörer i uppdrag att granska hur

ANT-undervisningen bedrivs i skolorna och vilken

effekt undervisningen har haft på elevernas

kunskaper om, bruk av och attityd till drogerna.

Förlängning av arbetsterapeututbildningen föreslås i

motion 1998/99:Ub432 (s). Motionärerna vill att

utbildningen skall förlängas från nuvarande 120 till

160 poäng för att bl.a. ge större utrymme för

kunskaper om äldres behov och för en långsam

inskolning i arbetslivet.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Riksdagen beslutade förra året att införa

legitimation för arbetsterapeutyrket (prop.

1997/98:109, bet. SoU22, rskr. 290). Till grund för

förslaget låg betänkandet från 1994 års

behörighetskommitté, där det inte föreslogs någon

förlängning av arbetsterapeututbildningen (SOU

1996:138).

Vänsterpartiet framhåller i motion 1998/99:T803

behovet av ständig kom-pletterande utbildning för

bibliotekarier, när biblioteken skall ge medborgarna

möjlighet att hämta information ur databaser och

använda sig av de nya nätverken (yrk. 16). Riksdagen

bör enligt motionärerna uppmärksamma regeringen på

detta behov.

U t s k o t t e t avstyrker yrkandet.

Liksom när motsvarande yrkande behandlades i

riksdagen förra året hänvisar utskottet till att

regeringen i den s.k. IT-propositionen våren 1996

(prop. 1995/96:125) utförligt behandlade

informationsteknikens betydelse för bibliotekens

verksamhet. Det tillkännagivande som begärs i

motionen är enligt utskottets mening inte behövligt.

Fritidsledarutbildningen som ges vid folkhögskolor

borde enligt Vänsterpartiets motion 1998/99:Ub454

kunna byggas på inom högskolan till en

lärarutbildning för de lägre stadierna. Detta skulle

kunna bidra till att öka andelen män i läraryrket.

Högskoleverket bör enligt motionärerna få i uppdrag

att utfärda riktlinjer för hur

fritidsledarutbildningen kan tillgodoräknas i olika

lärarutbildningar för de lägre stadierna (yrk. 14).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Lärarutbildningskommittén, som skall redovisa sina

förslag i maj detta år, har i uppdrag bl.a. att ange

mål och principer för styrning av lärarutbildningen

samt att lämna förslag om innehåll och omfattning av

de olika lärarutbildningarna, liksom om

organisatoriska frågor (dir. 1997:54). Riksdagen bör

inte föregripa utredningens förslag och regeringens

beredning av dessa.

Motion 1998/99:Ub439 (s) lyfter fram behovet av mer

utbildning och forskning i hushållsvetenskap. Skolan

måste fostra eleverna till medvetna konsumenter,

anser motionärerna och efterlyser utbildning av

hushållsekonomer och forskning i konsumentekonomi.

Medel för forskning och utbildning med sådan

inriktning bör kunna skapas genom omfördelning från

annan ekonomiforskning och utbildning, skriver

motionärerna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionens yrkande om tillkännagivande.

Liksom vid tidigare behandling av liknande yrkanden

(senast i bet. 1998/99:UbU4) hänvisar utskottet till

att det ankommer på respektive lärosäte att fördela

de resurser som statsmakterna tilldelat för

forskning och forskarutbildning mellan olika ämnen

och institutioner. Lärosätena har också själva

ansvar för att bestämma sitt utbildningsutbud inom

de mycket vida ramar som ges i regeringens

utbildningsuppdrag till varje lärosäte. Regeringen

har nyligen tillsatt en utredning om

konsumentpolitiken inför ett nytt sekel, med uppdrag

bl.a. att analysera och lämna förslag om hur

samhällets ansvar för konsumentutbildning och

forskning bör utformas och finansieras (dir.

1999:1).

Inslaget av reumatologi bör öka inom

grundutbildningen av hälso- och sjukvårdspersonal,

anser motionären i motion 1998/99:Ub470 (m). Det

gäller grundutbildningen för all vårdpersonal,

eftersom det råder brist på reumatologer och

primärvårdens betydelse har ökat för gruppen

reumatiskt sjuka.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå

motionen.

Enligt gällande styrsystem för högskoleutbildning

anger regeringen i förordning mål för olika

yrkesexamina, medan det är de lokala

högskolemyndigheternas ansvar att närmare utforma

utbildningen. I högskoleförordningen (1993:100)

bilaga 2 anges som ett av målen för läkarexamen att

studenten skall ha förvärvat kunskaper och

färdigheter som utgör grund för läkaryrket och för

att fullgöra den allmäntjänstgöring (AT) som krävs

för att få obegränsad behörighet som läkare. För

sjuksköterskeexamen är ett av målen att studenten

skall ha förvärvat sådana kunskaper och färdigheter

som fordras för att självständigt kunna arbeta som

sjuksköterska inom allmän hälso- och sjukvård.

Ett tillkännagivande om idrottsforskningen begärs av

Moderata samlingspartiet i motion 1998/99:Kr519

(yrk. 3). Forskningen på idrottsområdet bör enligt

motionärerna vara ett ansvar för utbildnings- och

forskarsamhället, medan det mer behovsanpassade

utvecklingsarbetet är en fråga för idrottens egna

organisationer. Det är naturligt att idrottsrörelsen

får ett inflytande över de organ som samordnar

idrottsforskningen i landet, heter det i motionen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Idrottsutredningens betänkande (SOU 1998:76), där

det finns ett kapitel om idrottsrelaterad forskning,

remissbehandlades under hösten och en proposition om

idrottspolitik är aviserad till maj 1999.

Regeringens ställningstagande bör inte föregripas.

Journalistutbildningen bör enligt motion

1998/99:Kr227 (kd) förstärkas med utbildade

språkvårdare (yrk. 5).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

begäran om tillkännagivande.

Motsvarande yrkande avslogs vid föregående riksmöte

med hänvisning till att detta inte är en

riksdagsfråga (bet. 1997/98:UbU13). Utskottet

noterar att Högskoleverket har fått regeringens

uppdrag att senast den 30 december 1999 redovisa en

utvärdering av journalistutbildningen inom

högskolan.

Folkpartiet tar i motion 1998/99:So464 upp behovet

av att öka logopedutbildningen och behovet av

kompetensutveckling av berörda personalgrupper när

det gäller stamning (yrk. 6). Motionärerna vill att

Socialstyrelsen och Skolverket skall ges i uppdrag

att utarbeta ett rikstäckande program för hur barn,

ungdomar och vuxna som stammar tidigt skall kunna få

hjälp för sina problem. Ökad utbildning av logopeder

föreslås också i motion 1998/99:

Ub257 (m) yrkande 2.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Mot bakgrund av bristen på logopeder uppmanade

regeringen i budgetpropositionen för år 1997 de

lärosäten som har examensrätt för logopedexamen att

omprioritera resurser till logopedutbildningen

(prop. 1996/97:1 utg.omr. 16 s. 64). Umeå

universitet, som hade konstaterat en särskilt

besvärande brist på logopeder i Norrland, startade

logopedutbildning våren 1997. En särskild utredare

tillsattes i juli 1998 för att kartlägga elevvårdens

och skolhälsovårdens verksamhet och funktion samt

överväga lämpliga åtgärder i syfte att höja

verksamhetens kvalitet och effektivitet. Uppdraget

skall vara slutfört senast den 15 december 1999

(dir. 1998:59).

Vänsterpartiet tar i motion 1998/99:Ub454 upp

rekryteringsunderlaget till lärarutbildning.

Regeringen framhöll i budgetpropositionen att

skolans långsiktiga behov motiverar att minst

hälften av antalet lärarexamina bör vara inom

områdena matematik, naturvetenskap och teknik, men

enligt motionärerna framgår det inte hur regeringen

tänker sig att rekryteringsunderlaget skall räcka

till när samtidigt flera andra högskoleutbildningar

som bygger på naturvetenskaplig gymnasieutbildning

skall expandera. Motionärerna anser att ett bättre

planeringsunderlag för regeringens beställningar av

utbildningsplatser i lärarutbildningar bör utvecklas

(yrk. 15).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Enligt utskottets mening bör riksdagen avvakta

resultatet av Lärarutbildningskommitténs arbete och

regeringens ställningstagande med anledning därav.

Kommitténs uppdrag innefattar frågor om

dimensionering och rekrytering (dir. 1997:54).

Skolverket och Högskoleverket fick i december 1998

regeringens uppdrag att bedriva ett nytt s.k. NOT-

projekt under fem år. Projektets syfte skall liksom

tidigare vara att öka intresset för naturvetenskap

och teknik, inte minst hos flickor. Utskottet vill

också påminna om att bas- året visat sig fungera väl

som en alternativ rekryteringsväg till sådan

högskoleutbildning som förutsätter naturvetenskaplig

gymnasieutbildning. Det är nu lärosätenas ansvar att

utforma sitt utbildningsutbud så att de så långt som

möjligt uppnår de uppställda examensmålen bl.a. för

lärarexamina.

Motion 1998/99:Ub274 (kd, m, v, c, fp, mp) tar upp

självmord bland barn och unga. Motionärerna anser

att lärarutbildningen bör innehålla inslag som kan

förebygga självmord bland eleverna, såsom träning i

att identifiera depressioner och självmordsbeteende

och att hantera konflikter (yrk. 2).

U t s k o t t e t avstyrker motionens yrkande om

tillkännagivande av riksdagen.

Liksom motionärerna anser utskottet att skolan har

ett stort ansvar när det gäller att skapa en trygg

och förstående miljö för barnen och ungdomarna. Det

sägs i läroplanen för det obligatoriska

skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo

94) att omsorg om den enskildes välbefinnande och

utveckling skall prägla verksamheten. Det är enligt

utskottets mening en självklarhet att läroplanen

skall bilda utgångspunkt för utformningen av

lärarutbildningen. Ansvaret för att bestämma

innehåll och uppläggning av utbildningen ligger på

respektive högskola.

En ökad utbildning av lärare i teckenspråk föreslås

i motion 1998/99:Ub265 (s). Motionärerna framhåller

att intresset bland hörande elever för att studera

teckenspråk i skolan är stort, men att antalet

teckenspråkslärare inte räcker till.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionen.

Regeringen gav i november 1998 Högskoleverket ett

uppdrag rörande studenter med funktionshinder. I

uppdraget ingår även att inventera universitets och

högskolors möjligheter och kompetens att ge

högskoleutbildning i teckenspråk. Uppdraget skall

redovisas i januari år 2000.

Miljöpartiet anser enligt motion 1998/99:Ub801 att

lärarutbildningen bör bedrivas i egna sammanhållna

enheter med stärkt anknytning till övningsskolor och

stärkta praktikinslag (yrk. 27). Lärarutbildningen

har i många fall drabbats hårt av att den tillfördes

universitet och högskolor, anser motionärerna.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå

yrkandet.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det

är viktigt att de studerande under lärarutbildningen

utvecklar en yrkesidentitet. Detsamma kan sägas om

flertalet utbildningar till yrkesexamina. Det finns

dock inte någon anledning att utgå från att det

endast kan ske om utbildningarna organiseras i

separata högskolor.

Utskottet tar nu upp övriga yrkanden om

lärarutbildningen.

Kristdemokraterna föreslår i motion 1998/99:Ub242

att riksdagen hos regeringen skall begära förslag om

en vuxenlärarutbildning (yrk. 3). Att vidareutbilda

lärare för ungdomsskolan till lärare för

vuxenutbildning blir oförsvarligt dyrt, menar

motionärerna. Samma förslag framförs i motion

1998/99:Ub440 (kd) (yrk. 1). I sistnämnda motion

föreslås också att folkhögskollärarprogrammet

bibehålls vid Linköpings universitet (yrk. 2).

Enligt motion 1998/99:Ub436 (s) bör utbildning om

dyslexi vara ett obligatoriskt ämne på

lärarhögskolorna.

I motion 1998/99:Ub452 (s) framförs ett antal

förslag för att säkra tillgången på utbildade

lärare. Ett nytt slags mentorskap bör inrättas.

Utbildningen måste anpassas till samhällets och

skolans verklighet. Rekryteringen av lärare måste

vidgas och breddas, samtidigt som kvaliteten säkras.

Särskilda rekryteringsinsatser måste göras utifrån

de förutsättningar som finns i olika delar av

landet.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena med hänvisning till

Lärarutbildningskommitténs kommande förslag.

Lärarutbildningskommittén har bl.a. i uppdrag att

analysera vilka krav som ställs på lärarutbildningen

för att tillgodose behovet av vuxenpedagogik.

Kommittén skall även överväga en särskild

vuxenpedagogisk examen (dir. 1997:54).

Motion 1998/99:Ub416 (m) gäller Naprapathögskolan.

Denna högskola bör enligt motionärerna knytas

närmare till forskningen. Vid en integration med den

statliga högskolan får det dock inte bli tal om att

"konfiskera" denna privata skola, som byggts upp med

enskilt kapital och där ägarna har satsat en stor

del av sitt arbetsföra liv, skriver motionärerna

(yrk. 1). De föreslår vidare att Naprapathögskolan

skall ställas under statlig tillsyn tills vidare

(yrk. 2), och att studier där skall berättiga till

studiemedel (yrk. 3).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionen.

Det är regeringens sak att besluta om en privat

anordnares utbildning skall ställas under statlig

tillsyn. Regeringen har - som framgår av motionen -

beslutat om fortsatt statlig tillsyn över

Naprapathögskolan t.o.m. utgången av år 2001. Som

utskottet anförde vid behandling av motsvarande

förslag förra året är det också regeringen som

enligt studiestödslagen avgör om en utbildning skall

berättiga till statligt studiestöd (bet.

1997/98:UbU13 s. 12). En utredning av Högskoleverket

om möjligheterna att inordna utbildningen av

naprapater i den statliga högskolan redovisades i

mars 1998 till regeringen (Kan kiropraktor- och

naprapatutbildningar inordnas i den statliga

högskolan? Högskoleverkets rapportserie 1998:12 R).

Regeringen har inte lagt fram något förslag i den

frågan.

Tre motioner tar upp frågan om sjöbefälsutbildningen

på Tjörn och Donsö.

De privata, av sjöfartsnäringen stödda

utbildningssatsningarna på dessa orter bör ges stöd,

anser motionärerna i motionerna 1998/99:Ub402 och

1998/99:Ub469 (båda m). De pekar särskilt på att

frågan om examensrätt och därmed behörighet för de

studerande måste lösas snabbt, annars hotar bristen

på sjöbefäl att bli ännu större. I motion

1998/99:Ub482 (fp) begärs en utredning om hur

sjöbefälsutbildningen i Skärhamn (belägen på Tjörn)

skall kunna få behålla sin status inför framtiden.

Motionären är kritisk mot den lösning av

examensfrågan som planerats i samarbete med Chalmers

tekniska högskola, och som innebär att de studerande

i Skärhamn får en längre studie- tid till examen än

vad de räknat med när de började där.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Utbildningsministern har i en interpellationsdebatt

i kammaren den 26 januari utförligt redogjort för

Utbildningsdepartementets hantering av frågan (prot.

1998/99:45). I korthet är situationen följande.

Sjöbefälsutbildning på Tjörn och Donsö har startats

i privat regi med stöd av sjöfartsnäringen. Den

privata anordnaren fick stöd från Kommittén för

kvalificerad yrkesutbildning för två

antagningsomgångar med inriktning mot de

behörighetsnivåer för sjöpersonal som kräver

styrmansexamen respektive maskinteknikerexamen.

Anordnaren gav dock deltagarna förväntan att de

skulle uppnå den högre behörighetsnivå som kräver

sjökaptensexamen respektive sjöingenjörsexamen.

Sjöfartsverket har inte ansett sig kunna

behörigförklara dem som utbildats hos den privata

anordnaren, om deltagarna inte fått respektive

examen. Det förutsätter antingen att de examineras

av en högskola, eller att anordnaren beviljats

examensrätt enligt lagen (1993:792, ändr. 1995:818)

om tillstånd att utfärda vissa examina. Anordnaren

av utbildningen har ansökt hos regeringen om

examensrätt, och Högskoleverket har prövat ansökan i

vederbörlig ordning och avstyrkt examensrätt,

varefter anordnaren har dragit tillbaka sin ansökan.

Utbildningsdepartementet har tagit initiativ till

överläggningar mellan anordnaren, de studerande,

Sjöfartsverket och Chalmers tekniska högskola för

att söka en lösning på den besvärliga situation som

de studerande har hamnat i genom att de ingivits

felaktiga förväntningar från början. Chalmers

tekniska högskola har examensrätt för de berörda

examina.

Liksom utbildningsministern anser utskottet att det

är viktigt att kvalitetskraven på olika examina på

högskolenivå upprätthålls. Det är också viktigt att

studerande inte vilseleds om vilken kompetens en

utbildning ger. Enligt utskottets mening finns det

ingen anledning till något tillkännagivande från

riksdagens sida i enlighet med motionerna.

Enligt motion 1998/99:T708 (fp) är det viktigt för

flygsäkerheten att liksom tidigare bedriva högt

kvalificerad utbildning vid Trafikflygarhögskolan

(yrk. 2). Närmare motivering för begäran om

tillkännagivande ges inte i motionen.

U t s k o t t e t avstyrker yrkandet.

Det är respektive universitets och högskolas

styrelses ansvar att se till att utbildningen

bedrivs med hög kvalitet. Utskottet noterar att

regeringen i september 1998 gav Skolverket i uppdrag

att i samråd med Högskoleverket och Luftfartsverket

göra en översyn av det statliga stödet till olika

flygutbildningar. Uppdraget har nyligen redovisats

och ärendet bereds nu i Utbildningsdepartementet.

Behovet av ett kompetenslyft inom vård och omsorg

tas upp av Centerpartiet i motion 1998/99:A214. En

satsning motsvarande den som AMS nu medverkar i för

att minska lärarbristen bör komma till stånd även

för vård- och omsorgsområdena, anser motionärerna

(yrk. 9).

U t s k o t t e t avstyrker yrkandet om

tillkännagivande.

Regeringen tillsatte i juni förra året en

kommission inom Regeringskansliet för att underlätta

rekryteringen av personal till vård- och

omsorgssektorn. Kommissionen leds av statsrådet Mona

Sahlin och består därutöver av flera statsråd samt

företrädare för Svenska Kommunförbundet,

Landstingsförbundet och berörda fackliga

organisationer. Utskottet utgår från att regeringen

kommer att redovisa för riksdagen vilka åtgärder den

avser att vidta på grundval av kommissionens

rapport. Även Svenska Kommunförbundets

äldreberedning har i sin slutrapport till förbundets

kongress i april tagit upp tanken på att

individualisera utbildningsvägarna till yrken inom

äldreomsorgen för att passa människor som har andra

närliggande yrkesutbildningar, t.ex.

barnskötarutbildning eller utländska utbildningar.

Kristdemokraterna tar i partimotionen 1998/99:N330

yrkande 21 upp behovet av utbildning i

entreprenörskap. Enligt motionärerna bör livslångt

lärande prägla både utbildningsväsendet och

arbetsplatserna. På universitets- och högskolenivå

är det viktigt med kurser och utbildningar inriktade

mot företagande och entreprenörskap. Det är också

viktigt att knyta kontakter mellan det lokala

näringslivet och utbildningsväsendet. I motion

1998/99:Ub459 (kd) sägs att attraktiva kurser i

företagande borde erbjudas studenter i anslutning

till att de slutför sin utbildning.

U t s k o t t e t avstyrker yrkandena.

Vikten av samverkan mellan högskolan och det

omgivande samhället har på senare tid lyfts fram

genom en ändring i 1 kap. 2 § högskolelagen

(1992:1434, ändr. 1996:1392). Ansvaret för

kursutbudet, inom vissa mycket vida ramar satta av

statsmakterna, är sedan åtskilliga år lagt på varje

universitets och högskolas styrelse. Likaså är

ansvaret för studieorganisationen numera helt de

lokala högskolemyndigheternas. Utskottet har noterat

att det i databasen ASKen, Högskoleverkets och

lärosätenas automatiska utbildningskatalog, finns

kurser under sökordet Entreprenör vid elva

lärosäten.

Flera motionärer tar upp behovet av utbildning på

högskolenivå om funktionshinder. Arkitekter,

byggnadsingenjörer och andra som är yrkesmässigt

engagerade i utformningen och uppbyggnaden av den

yttre och inre miljön behöver enligt motion

1998/99:Ub467 (kd) under sin utbildning få

tillräcklig kunskap om handikapp och om vad som bör

göras för att bostäder och lokaler skall vara

tillgängliga (yrk. 1). Motionären påtalar att

undervisningen i handikappkunskap vid KTH:s

arkitekturskola under år 1998 var mindre omfattande

än den varit några år tidigare. Samma saker påtalas

av Folkpartiet i motion 1998/99:So465 yrkande 17. I

motion 1998/99:Ub426 (fp) framhåller motionären att

stora och delvis nya yrkesgrupper, utöver

vårdpersonal, i framtiden kommer att behöva

utbildning på högskolenivå om funktionshinder. Man

bör därför förbereda etablerandet av en

utvecklingsenhet, där resurserna och kompetensen för

utbildning och forsknings- och utvecklingsarbete om

handikapp koncentreras (yrk. 1). Ett

multiprofessionellt och flervetenskapligt

magisterprogram förordas (yrk. 2), liksom ett

grundutbildningsprogram i handikappvetenskap (yrk.

3). Enligt motionären finns goda förutsättningar för

detta vid Högskolan i Halmstad.

U t s k o t t e t avstyrker motionärernas yrkanden

om tillkännagivanden.

Om behovet av att alla, som i sitt arbete har att

göra med funktionshindrade personer, i sin

yrkesutbildning får kunskaper om funktionshinder har

utskottet samma uppfattning som motionärerna. I

fråga om arkitektutbildningen pågår på regeringens

uppdrag en utvärdering genom Högskoleverket.

Handikappombudsmannen har i en skrivelse till

Högskoleverket påtalat behovet av att

handikappkunskap blir ett obligatoriskt inslag i

denna utbildning. Verkets utredning skall redovisas

senast den 31 mars 1999. Statsmakternas styrning av

yrkesutbildningarna sker numera genom den

examensordning som utgör bilaga till

högskoleförordningen (1993:100). Inom den ramen är

det respektive lokala högskoleorgan som ansvarar för

utbildningens närmare innehåll och uppläggning.

Utskottet utgår från att såväl regeringen, vad

beträffar examensordningen, som de lokala

högskolemyndigheterna tar sitt ansvar för att

utbildningen av olika yrkesgrupper svarar mot

samhällets behov, såsom de kommer till uttryck bl.a.

genom handikappreformerna.

Motion 1998/99:Ub467 (kd) tar även upp

handikapporganisationernas roll i

utbildningssatsningen. Dessa organisationer bör

enligt motionären utforma checklistor på önskvärda

tillgänglighetskrav för olika grupper av

funktionshindrade (yrk. 2). För detta krävs

resurser, skriver motionären.

U t s k o t t e t avstyrker yrkandet om

tillkännagivande.

Såväl socialutskottet som bostadsutskottet gav

under förra riksmötet uttryck för uppfattningen att

en aktiv medverkan från handikapporganisationerna

torde vara en förutsättning för att de

tillgänglighetskrav som ställs verkligen blir

uppfyllda (bet. 1997/98:SoU6 och 1997/98:BoU5).

Bostadsutskottet påpekade också att de ändringar i

plan- och bygglagen (1987:10) som trädde i kraft den

1 januari 1996 gav klart uttryck för detta.

Handikapporganisationerna får statsbidrag för sin

verksamhet från anslag under utgiftsområde 9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg. Regeringen

har gett en särskild utredare i uppdrag att se över

vissa frågor om statsbidragen till

handikapporganisationerna (dir. 1998:57). Uppdraget

skall redovisas senast den 1 juli 1999.

Mer utbildning och forskning om homosexualitet

behövs enligt tre motioner. I motion 1998/99:Ju709

(fp) påpekas att de anställda i utbildningsväsendet

behöver bättre kunskaper på detta område (yrk. 11).

Vidare bör Forskningsrådsnämnden (FRN) få i uppdrag

att initiera forskning inom områdena homofobi,

homosexuellas livssituation och homosexuellas

historia (yrk. 14). Även motion 1998/99:Ub406 (mp)

handlar om behovet av ökad forskning inom just de

angivna områdena. I motion 1998/99:Ub449 (s) begärs

ett tillkännagivande till regeringen om att

examensordningen bör ändras när det gäller ett

flertal yrkesexamina inom undervisnings-, vård- och

omsorgsområdena samt teolog- och

juristutbildningarna. Det bör enligt motionärerna

förtydligas att kunskap om homo- och bisexuella

samlevnadsformer bör ingå i utbildningen för dessa

examina.

U t s k o t t e t avstyrker bifall till yrkandena

om tillkännagivanden.

När det gäller examensordningen och styrningen av

utbildningens innehåll hänvisar utskottet till vad

som ovan anförts om de lokala högskoleorganens

ansvar för utbildningens närmare innehåll och

uppläggning. Utskottet är inte berett att förorda

ett uttalande av riksdagen om ändringar i

examensordningen. Frågan i vilken utsträckning och i

så fall på vilket sätt statsmakterna skall styra

forskningens inriktning är föremål för beredning i

Regeringskansliet med anledning av betänkandet från

Forskning 2000, som nyligen har remissbehandlats.

Utskottet anser att riksdagen bör avvakta

regeringens förslag och därför avslå yrkande 14 i

motion 1998/99:Ju709.

Miljöpartiet framför i motion 1998/99:Ub801 än en

gång en begäran om utredning angående

yrkesutbildningarnas hemvist (yrk. 26). Det är

enligt motionärerna inte självklart att alla de

yrkesutbildningar, som i 1977 års högskolereform

tillfördes högskolan, gagnades av detta.

U t s k o t t e t avstyrker yrkandet med

hänvisning till vad utskottet anfört när samma

yrkande har avslagits under de tre närmast

föregående riksmötena (senast i bet. 1997/98:UbU13

s. 7).

5 Lokalisering av viss utbildning och/eller

forskning

Motion 1998/99:Ub407 (fp) tar upp behovet

havsforskning. Enligt motionärerna talar många

argument för att Skåne borde ha ett eget centrum för

marinbiologisk forskning (yrk. 1). De anser också

att marinbiologisk forskning bör förläggas till

Malmö högskola (yrk. 2).

U t s k o t t e t avstyrker yrkandena om

tillkännagivanden.

Styrelsen för Malmö högskola har ansvaret för att

bestämma hur verksamheten där skall profileras och

hur de anvisade resurserna skall användas. Utskottet

konstaterar att de tre centrum för marin forskning

som redan finns (vid Stockholms, Göteborgs och Umeå

universitet) enligt gällande instruktion har ansvar

för var sin del av hela den svenska kusten (UHÄ-FS

1989:25, ändr. UHÄ-FS 1992:14).

En nationell organisation för riskforskning bör

enligt motion 1998/99:Ub421 (s) inrättas vid Lunds

tekniska högskola inom Lunds universitet.

Riskforskning bedrivs i dag i betydande omfattning,

men den är alltför uppsplittrad på olika

ämnesområden. Vid Lunds tekniska högskola finns

större delen av den nödvändiga forskarkompetensen,

men det saknas resurser för att bygga upp en

organisation för systematisk samverkan och

integration, skriver motionärerna.

U t s k o t t e t avstyrker motionen.

Motsvarande förslag behandlades vid förra riksmötet

i försvarsutskottet och avslogs då av riksdagen

(bet. 1997/98:FöU1). Som försvarsutskottet då

meddelade, gav regeringen i juni 1997 ett uppdrag

till Räddningsverket att i samråd med Överstyrelsen

för civil beredskap och Boverket samt andra berörda

myndigheter utveckla ett ramprogram för forskning

och utveckling inom riskanalysområdet. Enligt vad

utskottet nu erfarit väntas Räddningsverket

rapportera uppdraget i den kommande årsredovisningen

för år 1998. Utskottet vill också påpeka att det

står Lunds universitet fritt att inom ramen för de

medel som universitetet disponerar organisera

verksamheten och skapa de inrättningar som

universitetet finner angelägna.

I motion 1998/99:Sk648 (kd) om Norrköping som

centrum i Östersjöregionen tar motionären upp

behovet av en Östersjöakademi i anslutning till

Linköpings universitet i Norrköping (yrk. 3).

Motionären framhåller att det inte kan ses som ett

isolerat intresse för universitetet. I stället

handlar det om ett nationellt intresse för att ge

skjuts åt ett kvalificerat utbildnings- och

utvecklingsarbete avseende Östersjöområdet, heter

det i motionen.

U t s k o t t e t anser att riksdagen liksom

tidigare år bör avslå yrkandet.

Motsvarande förslag behandlades senast vid förra

riksmötet och avslogs då (bet. 1997/98:UbU13 s. 16).

Utskottet hänvisar nu liksom då till den möjlighet

universiteten har att själva organisera sin

verksamhet och besluta om centrumbildningar.

Forsknings- och utbildningsverksamhet med inriktning

på Östersjöområdet bedrivs vid ett flertal olika

lärosäten i Sverige. Kurser som kategoriseras som

Östersjökunskap finns exempelvis vid Linköpings,

Umeå och Uppsala universitet samt Högskolan på

Gotland. Södertörns högskola har en särskild

Östersjöprofil. År 1994 bildades Stiftelsen för

forskning inom områden med anknytning till

Östersjöregionen och Östeuropa och fick i

stiftelsekapital ca 1,3 miljarder kronor, hämtade

från de avvecklade löntagarfonderna. Stiftelsen

stöder forskning, utbildning och infrastruktur vid

Södertörns högskola.

Motion 1998/99:T213 (m) om sysselsättning och

tillväxt i Södermanland innehåller förslag om att

använda Studsvik och Askölaboratoriet för utbildning

i anslutning till den kvalificerade forskning som

bedrivs där (yrk. 5). Motionären vill att en filial

till Kungl. Tekniska högskolan (KTH) skall skapas

vid Studsvik/Askölaboratoriet.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Askölaboratoriet, som är beläget i Trosa, ingår i

Stockholms marina forskningscentrum, som tillhör

matematisk-naturvetenskapliga fakulteten vid

Stockholms universitet. I Studsvik, beläget i

Nyköping, finns forskningsanläggningar bl.a. för

kärnteknisk forskning. Den s.k. R2-reaktorn i

Studsvik, en materialprovningsreaktor, används bl.a.

för bestrålning och provning av kraftreaktorbränsle

och för produktion av radioisotoper. Enligt vad

utskottet erfarit upplåts R2-reaktorn även till

universitet och tekniska högskolor för utbildning

och forskning. I vilken omfattning t.ex. KTH skall

använda sig av Studsvik måste högskolan själv

avgöra. Det finns enligt utskottets mening inte

anledning till något tillkännagivande till

regeringen i enlighet med motionsyrkandet.

Mitthögskolan bör enligt motion 1998/99:Ub433 (s) få

ge fullständig civilingenjörsutbildning. I dag

anordnar Mitthögskolan i samarbete med KTH de två

första åren av sådan utbildning i kemiteknik och

maskinteknik, men studenterna måste därefter flytta

till KTH för att slutföra utbildningen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionen.

Riksdagen avslog motsvarande yrkande vid förra

riksmötet (bet. 1997/98: UbU1 s. 44, rskr. 108).

Liksom då påminner utskottet nu om att det är

Högskoleverket som prövar ansökningar från statliga

lärosäten om rätt att utfärda olika examina.

Utskottet har vidare erfarit att någon ansökan från

Mitthögskolan om examensrätt för

civilingenjörsexamen hittills inte har inkommit till

Högskoleverket.

I motion 1998/99:Ub445 (s) begär motionärerna ett

tillkännagivande om att ett kultur- och

turismforskningscentrum med fördel kan inrättas i

Norrbotten.

U t s k o t t e t avstyrker motionen.

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet

(HSFR) fick efter forskningspropositionen år 1996 i

uppdrag av regeringen att utreda och föreslå

åtgärder för uppbyggnad och utveckling av

sektorsforskningen inom kulturområdet. I januari

1999 redovisade HSFR preliminära förslag till

framtida åtgärder. Riksdagen bör enligt utskottets

mening avvakta eventuella förslag från regeringen.

Utskottet erinrar också om att en proposition om

forskningens framtida organisation avses bli

framlagd under våren.

Moderata samlingspartiet yrkar i motion 1998/99:T818

att riksdagen av regeringen skall begära förslag om

ett s.k. Media Lab, ett utvecklings- och

forskningscentrum gällande multimedia (yrk. 5).

Media Lab vid MIT i Boston kan med fördel tjäna som

förebild, heter det i motionen.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå

yrkandet.

Med hänsyn till det mycket stora intresse som

informationstekniken (IT) tilldrar sig i samhället

och de stora resurser som satsas på IT inom

utbildningsområdet anser utskottet att det finns

goda utsikter att det kommer till stånd sådant

forsknings- och utvecklingsarbete som motionärerna

avser. Behov av ett särskilt laboratorium, beställt

av riksdagen, har enligt utskottets mening inte

påvisats.

6 Lärarna och pedagogiken i högskolan

Frågor om lärarförsörjningen i högskolan tas upp av

Centerpartiet och Folkpartiet. Enligt motion

1998/99:Ub453 (c) ökar behovet av högskolelärare

kraftigt de närmaste åren, och det är därför viktigt

med en samlad strategi för att få fler lärare (yrk.

4). Folkpartiet saknar, enligt motion 1998/99:Ub803,

en konsekvensanalys av den snabba utbyggnaden av

högskolans grundutbildning från kvalitativ synpunkt

(yrk. 1). Samma motionärer efterlyser en strategi

från regeringens sida för hur bristen på utbildade

lärare på högskole- och universitetsnivå skall lösas

(yrk. 2). En större rekrytering till

forskarutbildningen runt om i landet är en självklar

del i en sådan strategi, men det krävs också en

större internationell rekrytering av professorer,

universitetslärare och forskare, heter det i

motionen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

För grundutbildningen i högskolan behövs lärare med

vetenskaplig och pedagogisk skicklighet. Det är ett

grundläggande önskemål att lärarkåren till största

delen består av personer med forskarutbildning. I

budgetpropositionen för 1998 presenterade regeringen

ett antal förslag som syftade till en påtagligt ökad

examination av forskarutbildade (prop. 1997/98:1

utg.omr. 16). Ett sådant förslag var att det skulle

ställas upp examensmål för forskarutbildningen.

Vidare föreslogs ökade medel under anslagen till

forskning och forskarutbildning för att möjliggöra

fler anställningar som doktorand och vetenskaplig

kompetensutveckling för högskolans lärare. En

reformering av forskarutbildningen föreslogs också

som skulle göra denna utbildning effektivare.

Riksdagen beslutade enligt regeringens förslag men

gav som sin mening regeringen till känna att

lärosätena av anslagen till forskning och

forskarutbildning borde avsätta 50 miljoner kronor

mer än regeringen hade föreslagit till

studiefinansiering i forskarutbildningen.

När det gäller pedagogisk skicklighet återkommer

utskottet i det följande.

Utskottet utgår från att universitet och högskolor

själva vidtar de åtgärder de anser lämpliga och

effektiva för att dra till sig lärare från andra

länder.

Undervisnings- och examinationsformerna i högskolan

tas upp i två motioner. Kristdemokraterna anför i

motion 1998/99:Ub447 att katederundervisningen måste

minska till förmån för ny pedagogik där studenten i

ökad utsträckning får vara medaktör (yrk. 2). En

satsning på detta är kostsam och kan inte

åstadkommas genom omfördelning av befintliga anslag,

anser motionärerna. Centerpartiet vill enligt motion

1998/99:Ub453 att Högskoleverket skall få i uppdrag

att dokumentera det arbete som sker på olika håll

med att utveckla undervisnings- och

examinationsformerna (yrk. 8). Motionärerna anser

däremot inte att det är vare sig möjligt eller

önskvärt att nationellt föreskriva vilken form

undervisning och examination skall ha.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Utskottet delar Centerpartiets uppfattning när det

gäller nationella föreskrifter på detta område.

Högskoleverket har enligt sin instruktion i uppgift

att stödja och främja arbetet vid universitet och

högskolor med att förbättra verksamhetens kvalitet

(1995:945). Bl.a. skall detta ske genom att Rådet

för grundläggande högskoleutbildning skaffar och

sprider kunskaper om planerade, pågående och

avslutade utvecklingsinsatser av principiell och

nydanande karaktär i Sverige och i utlandet (9 §

instruktionen).

Centerpartiet och Miljöpartiet för i var sin motion

fram förslag om pedagogisk utbildning av högskolans

lärare.

Centerpartiet vill enligt motion 1998/99:Ub453 att

riksdagen skall begära förslag om en sådan ändring

av högskolelagen att pedagogisk utbildning blir

obligatorisk för lärarna i högskolan (yrk. 6).

Miljöpartiet anser enligt motion 1998/99:Ub801 att

det bör inrättas en högskollärarutbildning, förlagd

till högskolan och ledd av erfarna högskolelärare

(yrk. 25). I denna utbildning skall det ges goda

möjligheter till praktiska övningar i anknytning

till verkliga undervisningssituationer.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Föreskrifter om vilken utbildning som krävs för

olika anställningar som lärare i högskolan ges i dag

inte i högskolelagen utan i den av regeringen

fastställda högskoleförordningen (1993:100). I denna

finns inget krav på pedagogisk utbildning, däremot

krävs för alla anställningar som lärare pedagogisk

skicklighet. Betydelsen av pedagogisk skicklighet

har fått en tydligare markering i

högskoleförordningen genom de ändringar som trädde i

kraft den 1 januari 1999, bl.a. bestämmelsen att det

vid anställning av professor skall ägnas lika stor

omsorg åt prövningen av den pedagogiska

skickligheten som av den vetenskapliga. Motsvarande

gäller vid anställning av lektor.

Utbildningsutskottet lät förra året sitt kansli

undersöka universitetens och högskolornas

pedagogiska utbildning för sina lärare. Resultatet

publicerades i serien Utredningar från riksdagen

(1998/99:URD2). De flesta universitet och högskolor

anordnar någon pedagogisk utbildning för sina lärare

och i vissa fall även sina doktorander. Omfattningen

av utbildningen, liksom dess innehåll och

uppläggning, varierar kraftigt. Universiteten och

högskolorna visade sig inte ha något samlat grepp om

behovet av pedagogisk kompetensutveckling, trots att

samtliga lärosäten hade beslut av rektor eller

styrelse om att satsa på utveckling av lärarnas

pedagogiska kompetens.

Regeringen har i regleringsbrevet för universitet

och högskolor för år 1999 föreskrivit att dessa

skall intensifiera det pedagogiska

utvecklingsarbetet och aktivt arbeta med

undervisningens förnyelse inom såväl grundutbildning

som forskarutbildning. De skall utbilda alla

nyanställda lärare i undervisningsformer, metodiska

ansatser, examinations- och utvärderingsformer samt

i andra områden som är av betydelse för att

högskolans utbildning skall hålla hög pedagogisk

kvalitet. Varje lärosäte skall i årsredovisningen

ange omfattningen av utbildningen för nyanställda

lärare och andelen av samtliga sådana lärare som har

deltagit. Utskottet utgår från att regeringen kommer

att hålla riksdagen underrättad om effekterna av

dessa ökade krav på verksamhet och redovisning.

I anslutning till detta tar Centerpartiet i motion

1998/99:Ub453 upp den högskoledidaktiska forskningen

(yrk. 7). Den har varit eftersatt och bör framgent

stödjas, heter det i motionen.

U t s k o t t e t avstyrker yrkandet om

tillkännagivande.

Den forskning motionärerna pläderar för är

motiverad av behov inom en viss samhällssektor,

nämligen den högre utbildningen. Utskottet har ingen

annan uppfattning än motionärerna om det angelägna i

sådan forskning. Frågan om hur sektorsmotiverad

forskning skall komma in i forskningsplaneringen och

forskningsfinansieringen är föremål för diskussion i

utredningsbetänkandet Forskningspolitik (SOU

1998:128), som nyligen har remissbehandlats.

Regeringens beredning av ärendet bör inte

föregripas.

Vänsterpartiet och Centerpartiet tar i var sin

motion upp kursutvärderingar. Enligt motion

1998/99:Ub454 (v) bör ett krav på att kurser skall

utvärderas införas i högskoleförordningen (yrk. 2).

Centerpartiet anser enligt motion 1998/99:Ub453 att

lärosätena bör åläggas ett större ansvar för att

utvärdering av varje högskolekurs sker och kommer

till användning (yrk. 13). Den närmare utformningen

bör enligt motionärerna avgöras av högskola och

studenter vid varje lärosäte.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Efter ett tillkännagivande av riksdagen tillsatte

utbildningsministern i december 1997 en arbetsgrupp

för att följa upp och utvärdera studenternas

inflytande i högskolan på alla nivåer (bet.

1997/98:UbU3, rskr. 12). I arbetsgruppens rapport

Studentinflytande inom högskolan (Ds 1998:51)

diskuteras bl.a. kursutvärderingar som ett

instrument för studenternas inflytande, och det

föreslås en bestämmelse i högskoleförordningen.

Rapporten har nyligen remissbehandlats och ärendet

bereds nu i Utbildningsdepartementet.

Såväl i arbetsgruppens rapport som i åtskilliga av

rapporterna från Högskoleverkets granskningar av

kvalitetsarbetet vid olika lärosäten påtalas att

kursutvärderingar ofta genomförs utan att resultaten

läggs till grund för diskussion mellan studenter och

lärare. Utskottet utgår från att kursutvärderingar,

oavsett utformning, framdeles kommer att användas

som instrument för utveckling av utbildningen, bl.a.

när det gäller dess pedagogiska utformning.

Större rörlighet och flexibilitet i

lärartjänsteorganisationen behövs enligt

Miljöpartiets motion 1998/99:Ub801. Lärare och

forskare bör stimuleras att under vissa perioder

arbeta vid andra lärosäten, inom forskningsprojekt

utanför det egna lärosätet eller inom andra delar av

den offentliga sektorn eller i näringslivet.

Tjänsteorganisationen bör ses över med målet att få

en större rörlighet, adjunktstjänsterna bör bort och

tidsbegränsade anställningar bör införas (yrk. 48

och 52). Motionärerna anser också att det behövs

ytterligare en anställningsform, utöver den som

forskarassistent, för postgradual verksamhet vid

universitet och högskolor (yrk. 49). Den skall vara

tidsbegränsad till ett eller två år och arbetet

inriktas inom en betydligt vidare ram än vad som nu

gäller för anställning som forskarassistent.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Riksdagen ställde sig så sent som vid förra

riksmötet bakom regeringens uppfattning att de

regler som gäller på den övriga arbetsmarknaden när

det gäller tidsbegränsning av anställning i princip

bör kunna tillämpas även på lärare inom högskolan

(prop. 1996/97:141, bet. 1997/98:UbU3 s. 21, rskr.

12). Yrkanden motsvarande yrkandena 48 och 52 i den

nu aktuella motionen avslogs då. Förslag om en ny

typ av rekryteringsanställning efter doktorsexamen

har lagts fram av Forskning 2000. Utredningen

förordar en fyraårig förordnandeperiod för denna.

Utskottet anser att riksdagen bör avvakta

regeringens beredning av förslaget.

Vänsterpartiet anför i motion 1998/99:Ub454 att

grundutbildningens status behöver höjas. Därför bör

det vid anställning av lärare också vägas in den

sökandes undervisningsförmåga och

undervisningserfarenhet, och en pedagogisk sakkunnig

skall medverka vid bedömningen av sökandes

pedagogiska meriter (yrk. 1).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Som framgått i det föregående är pedagogisk

skicklighet ett behörighetsvillkor för anställning

som professor, lektor eller adjunkt inom högskolan.

Det är särskilt markerat i högskoleförordningen att

lika stor vikt skall läggas vid prövningen av den

pedagogiska skickligheten som av den vetenskapliga.

Motionsyrkandet är alltså i den delen redan

tillgodosett. Nuvarande regler i

högskoleförordningen om beredningen av ärenden om

anställning som professor eller lektor innebär att

fakultetsnämnden eller motsvarande organ skall

inhämta yttranden från minst två personer som är

särskilt förtrogna med anställningens ämnesområde

(s.k. sakkunniga). Varje sådan sakkunnig skall

redogöra för skickligheten hos de sökande som han

eller hon anser främst bör komma i fråga. Den

pedagogiska skickligheten blir alltså med nuvarande

regler bedömd av minst två sakkunniga i varje ärende

om anställning av professor eller lektor.

Fakultetsnämnden eller motsvarande organ skall i

sitt förslag till rektor om vem som främst bör komma

i fråga redovisa sin bedömning av varje föreslagen

sökandes skicklighet i förhållande till de

bedömningsgrunder som gäller för anställningen, och

som alltid innefattar sådan skicklighet som krävs

för behörighet. Enligt utskottets mening bör

riksdagen avvakta effekterna av denna ordning, som

gäller fr.o.m. den 1 januari 1999.

Kristdemokraterna anser att lektorernas och

professorernas möjlighet att bedriva forskning måste

förbättras inom åtskilliga ämnesområden (mot.

1998/99:Ub447 yrk. 1). Det är enligt motionärerna

sällan som studenterna kommer i kontakt med själva

forskningsprocessen och forskningsfronten.

Centerpartiet vill att Högskoleverket skall få i

uppdrag att utreda hur högskolorna skall kunna

stimuleras att genomföra doktorsprogram för sina

icke disputerade lärare, så att de utan att lämna

undervisningen kan genomföra sin egen

forskarutbildning (mot. 1998/99:Ub453 yrk. 5).

U t s k o t t e t avstyrker yrkandena.

Det är de lokala högskolemyndigheternas ansvar att

fördela arbetsuppgifterna inom forskning,

konstnärligt utvecklingsarbete, utbildning och

administrativt arbete mellan lärarna. Hur stora

resurser ett lärosäte disponerar för forskning är

beroende dels av riksdagens beslut om anslag till

lärosätet för forskning och i förekommande fall

forskarutbildning, dels av vilka resurser som

forskare vid lärosätet i konkurrens med andra lyckas

få sig tilldelade av forskningsråd och andra

forskningsfinansiärer. En ändrad ordning för hur

samhället skall avdela resurser för forskning och

fördela dessa mellan forskningsutförarna övervägs

för närvarande i regeringens beredning av förslagen

från Forskning 2000.

7 Studieorganisatoriska frågor

Kristdemokraterna pläderar i motion 1998/99:Ub483

för värdet av varierande utformning av likvärdiga

utbildningar (yrk. 3). De anser att det är en

fördel om utbildningarnas utformning varierar mellan

olika orter och i olika delar av landet och vill att

varje högskola skall få ökade möjligheter att finna

sin nisch och sin profil.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå

yrkandet.

Ett betydande utrymme för variation finns i den nu

gällande ordningen. De särskilda

behörighetsvillkoren för sådana utbildningar som

vänder sig till nybörjare och leder till

yrkesexamina är bestämda på nationell nivå av

Högskoleverket. Inom den mycket vida ram som ges i

examensordningen (bilaga till högskoleförordningen

1993:100) bestämmer varje lärosäte självt om det

närmare innehållet i och utformningen av sina

utbildningar. I examensordningen anges för varje

examen endast poängtalet och vilka mål som studenten

skall ha uppnått för att nå examen. Hur det skall gå

till är däremot en lokal fråga. För de lärarexamina

som är avsedda för arbete inom det offentliga

skolväsendet anges i examensordningen också vilken

omfattning den praktisk-pedagogiska delen av

utbildningen minst skall ha. Lärarutbildningen

befinner sig just nu under utredning (dir. 1997:54).

Tre motioner tar upp vikten av deltids-, distans-

och sommarkurser. Kristdemokraterna anser (mot.

1998/99:Ub483 yrk. 19) att sådana utbildningsformer

som ger möjlighet till studier i flera olika, fritt

valda skeden av livet bör främjas. Folkpartiet

föreslår i motion 1998/99:Ub803 ett tillkännagivande

om att högskole- och universitetsåret skulle kunna

delas in i tre terminer och även omfatta

sommarmånaderna (yrk. 5). Ett sådant system skulle

enligt motionärerna ge större möjligheter att

förkorta utbildningstiden och underlätta

studieuppehåll. I motion 1998/99:Ub425 (fp) begärs

en kartläggning av utbudet av kurser på halvfart

eller annan deltid. Sådana kurser är enligt

motionären viktiga för att bryta den sociala

snedrekryteringen och för att ge studenterna mer

flexibilitet i valet av kurser.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå

yrkandena.

Om värdet av kurser i former som gör dem

tillgängliga för personer som inte kan bedriva

heltidsstudier på en högskoleort har utskottet samma

uppfattning som motionärerna. Livslångt lärande är

enligt utskottets mening något som bör främjas med

alla till buds stående medel. Att erbjuda utbildning

i sådana former ingår också sedan länge i

utbildningsuppdragen till universitet och högskolor.

I regleringsbrevet för budgetåret 1999 föreskriver

regeringen för alla lärosäten att de skall förbättra

förutsättningarna för individers fortbildning och

vidareutbildning genom att öka tillgängligheten till

utbildningsutbudet i vissa avseenden. Lärosätena

skall i årsredovisningen både lämna uppgifter om

antal studenter i olika studieformer - såsom kurser

på andra tider än dagtid vardagar,

uppdragsutbildning och distansutbildning - och

kommentera graden av tillgänglighet samt

uppmärksamma förändringar i förhållande till

föregående år.

Det finns numera inga nationella bestämmelser om

läsår och terminer i högskolan. Utskottet är inte

berett att förorda återinförande av sådana.

Lärosätena är inte förhindrade att erbjuda reguljära

kurser under sommaren, men har att planera hela sin

verksamhet inom ramen för de medel som anvisats.

Miljöpartiet för i motion 1998/99:Ub801 på nytt fram

förslag om tillkännagivande angående åtgärder för

att underlätta studier över fakultetsgränserna (yrk.

34). Kurserna bör enligt motionärerna utformas så

att det blir lättare än nu att kombinera ämnen från

olika håll. Det behövs ökad samordning mellan

lärosätena i kursplaneringen och bättre information

till studenterna, anser motionärerna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Motsvarande yrkande avslogs vid förra riksmötet,

varvid utskottet hänvisade till att inga centrala

bestämmelser hindrar sådana kombinationer (bet.

1997/98:UbU12 s. 15). Så är fortfarande fallet. Det

är således lärosätena själva som ansvarar för

utbudet av kurser, eventuell samordning med andra

lärosäten, information till studenterna om värdet av

fakultetsöverskridande kombinationer, osv. På

Internet kan studenten numera leta i ASKen,

universitetens och högskolornas gemensamma

informationssystem för studieinformation, och få

uppgifter om kurser och utbildningar i hela landet.

Centerpartiet framför i motion 1998/99:Ub453 förslag

om införande av en obligatorisk introduktionskurs

(yrk. 11). Motionärerna menar att alla studenter

behöver kunskaper om vetenskapsteori och idé- och

lärdomshistoria, och att det behövs tidig träning i

kritiskt tänkande och vetenskapligt

förhållningssätt.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Liknande yrkanden har avslagits av riksdagen flera

gånger under senare år, senast för två år sedan

(bet. 1996/97:UbU9). Det har varit en grundläggande

princip för det styrsystem som infördes år 1993, att

lärosätena själva skall ha ansvaret för att

organisera sin verksamhet så att utbildningsmålen i

högskolelagen - t.ex. om förmåga till självständig

och kritisk bedömning och förmåga att självständigt

lösa problem - nås.

Utskottet har noterat att en arbetsgrupp inom

Utbildningsdepartementet i rapporten

Studentinflytande (Ds 1998:51) har föreslagit

införande av en månads obligatorisk

introduktionskurs gemensam för alla studenter

oavsett fakultet. Remissbehandlingen av rapporten

har nyligen avslutats.

Miljökunskap bör ingå i alla utbildningar, och en

utredning bör tillsättas för att lägga fram förslag

om ordnad utbildning vid universitet och högskolor

av ekotekniker, miljöekonomer och miljö- och

hälsoskyddsinspektörer, anser Miljöpartiet enligt

motion 1998/99:Ub801 (yrk. 37).

U t s k o t t e t avstyrker yrkandet om

tillkännagivande.

Motsvarande yrkande har behandlats och avslagits av

riksdagen flera gånger på senare år, senast vid

förra riksmötet (bet. 1997/98:UbU13 s. 13). Liksom

tidigare utgår utskottet från att utbildningar som

kombinerar kunskaper i ekologi med kunskaper i t.ex.

ekonomi eller teknik kommer att efterfrågas alltmer

både av studenter och avnämare, och att lärosätena

kommer att anstränga sig att svara mot denna

efterfrågan. Friheten för lärosätena att skapa

utbildningsprogram, liksom friheten för studenter

att kombinera kurser, är total. Antalet kurser

redovisade i den nyss nämnda ASKen under sökord som

ekologi, miljö- och hälsoskydd, miljöekonomi,

miljörätt och miljövård är mycket stort.

Fem motioner tar upp frågan om åtgärder för att ta

till vara invandrade akademikers kompetens.

Kristdemokraterna anser enligt motion 1998/99:Ub483

att invandrare med akademisk eller annan

kvalificerad utbildning efter ankomsten till Sverige

skall få sin utbildning jämförd med motsvarande

svensk och erbjudas delta i kompletterande

utbildning och i speciella kurser i svensk

yrkesterminologi (yrk. 17). EU:s insatser på

utbildningsområdet bör enligt Kristdemokraterna

främja rörlighet och utbyte men inte syfta till

harmonisering av utbildningssystemen. Sverige bör

också främja utbytesprogram med länder utanför

Europa, hävdar motionärerna.

Centerpartiet för i motion 1998/99:Ub453 fram

liknande förslag om en utbildning för akademiker med

invandrarbakgrund (yrk. 15). Det gör även

Folkpartiet i motion 1998/99:Sf634, där motionärerna

också påtalar att möjligheterna att få utländska

examina och yrkesutbildningar översatta och

värderade måste förbättras (yrk. 2). Enligt

motionärerna krävs i många fall orimligt lång

kompletterande utbildning. I motion 1998/99:Ub428

(s) sägs också att utländska akademiker bör få det

lättare att överföra examina från sina hemländer,

t.ex. genom att erbjudas riktade

kompletteringskurser. I motion 1998/99:Ub441 (fp)

föreslås en utredning. Motionärerna påpekar att det

inom EU pågår arbete med att finna lösningar som

underlättar rörligheten för människor inom unionen,

men att det för Sveriges del är värdefullt att även

människor från länder utanför EU kan använda sina

yrkeserfarenheter och utbildningar här.

Enligt motion 1998/99:Ub438 (mp) bör den svenska

journalistkåren förses med fler invandrade

journalister. Därför bör det enligt motionären

skapas juridiskt utrymme för lärosätena att tillämpa

antagningssystem som syftar till att få in fler

studenter med utländsk bakgrund.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Ett system för värdering och erkännande av utländsk

högskoleutbildning finns sedan många år, numera hos

Högskoleverket. Ekvivaleringsverksamheten har under

tidigare år varit hårt ansträngd, vilket ledde till

långa väntetider för de sökande. Numera är den

genomsnittliga behandlingstiden för en fullständig

ansökan nere i två månader, enligt vad utskottet

inhämtat från Högskoleverket. Utskottet har noterat

att en särskild utredare nyligen har lagt fram ett

principförslag om en organisation för validering av

utländsk yrkeskompetens på gymnasial nivå

(Validering av utländsk yrkeskompetens, SOU

1998:165).

Universitet och högskolor skall vid behov erbjuda

särskild teoretisk och praktisk utbildning för

arbetssökande personer med utländsk

högskoleutbildning (s.k. aspirantutbildning).

Försöksverksamheten med aspirantutbildning

budgetåren 1995/96 och 1996/97 har utvärderats av

Högskoleverket. Av rapporten Särskilda

utbildningssatsningar - vad blev det av dem?

(Högskoleverkets rapportserie 1998:4R) framgår att

det har varit svårigheter med rekryteringen av

studenter, att aspirantutbildningen i jämförelse med

andra arbetsmarknadsutbildningar visar generellt

rätt goda resultat, men att verksamheten varit

arbetskrävande för lärosätena och att hälften av

dessa hade beslutat sig för att inte fortsätta med

aspirantutbildning i denna form. Uppdraget att vid

behov anordna aspirantutbildning har likväl getts

även i regleringsbrevet för budgetåret 1999. Där

sägs också att högskolorna vid behov skall anordna

stödundervisning i svenska för studenter med

utländsk bakgrund.

Vilken komplettering som en invandrad akademiker

kan behöva för att kunna utöva ett reglerat yrke i

Sverige skall i princip avgöras av den myndighet som

ansvarar för yrkesområdet i fråga. När det gäller

yrken inom hälso- och sjukvården görs detta av

Socialstyrelsen, som disponerar särskilda medel för

sådan prövning. I dessa yrken är också andelen

invandrare jämförelsevis stor. Utskottet har erfarit

att Utbildningsdepartementet nyligen har sänt ut på

remiss ett förslag om ändring av systemet för

prövning av utländska lärarutbildningar. För

lärarutbildningarna har denna uppgift hittills legat

på Högskoleverket. Det bör framhållas att antalet

yrken som är reglerade är ganska litet i Sverige.

För andra yrken är det arbetsgivaren som avgör om en

sökande - med svensk eller utländsk utbildning -

till en viss anställning har den kompetens som

arbetsgivaren anser behövlig.

De grundläggande bestämmelserna om urval till

grundläggande högskoleutbildning finns i 7 kap.

högskoleförordningen (1993:100). Där anges bl.a.

vilka urvalsgrunder som får användas. Bakgrund från

ett annat land ingår inte bland dessa. Det finns

också en möjlighet för Högskoleverket att, om det

finns särskilda skäl, medge att en högskola vid

urval till en viss utbildning får tillämpa annan

urvalsgrund. Ett sådant medgivande skall avse ett

eller flera bestämda antagningstillfällen (7 kap. 16

a §, som trädde i kraft den 1 januari 1999).

Utskottet har erfarit att denna undantagsmöjlighet

hittills inte har utnyttjats.

Vänsterpartiet, Centerpartiet och Folkpartiet

framför också förslag om åtgärder för att främja

svenskars högskolestudier utomlands.

Vänsterpartiet föreslår i motion 1998/99:Ub454 ett

tillkännagivande till regeringen att studenter som

avser att förlägga en del av sina studier utanför

Sverige skall kunna få ett bindande förhandsbesked

om hur dessa kommer att tillgodoräknas, och att

lokala beslut om tillgodoräknande måste kunna

överklagas (yrk. 9). Kravet på skriftligt

förhandsbesked framförs även i folkpartimotionen

1998/99:Ub803 (yrk. 10).

Även Centerpartiet tar i motion 1998/99:Ub453 upp

problemen med meritvärdering i Sverige, t.ex. vid

antagning till utbildning eller vid ansökan om

studiemedel, av högre studier utomlands. Regeringen

har ett ansvar att, främst inom EU, föra fram frågan

om ett fungerande ekvivaleringssystem, anser

motionärerna (yrk. 14).

I Folkpartiets motion 1998/99:Ub803 begärs ett

tillkännagivande om vikten av att fler studenter

läser utomlands (yrk. 11). Motionärernas mål är att

varje student som tar examen vid ett svenskt

lärosäte skall ha förlagt minst en termin av

studierna utomlands.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Om värdet av att svenska högskolestudenter

förlägger en studieperiod utomlands råder ingen

oenighet. Både bejakandet av Sveriges deltagande i

Erasmusprogrammet, innan EES-avtalet ännu hade

slutits, och införandet år 1989 av kraftigt utökade

möjligheter att få studiemedel för

högskoleutbildning utomlands är uttryck för detta

(jfr prop. 1990/91:172, bet. UbU5, rskr. 354 resp.

prop. 1987/88:116, bet. SfU26, rskr. 328). Både

sociala och samhällsekonomiska skäl gör det enligt

utskottets mening orealistiskt att förvänta att

varje student som tar examen i den svenska högskolan

skall ha studerat utomlands under minst en termin.

Frågan om förhandsbesked om tillgodoräknande, innan

en student påbörjar en studieperiod utomlands, har

tagits upp i Högskoleverkets utredning om

tillämpningen av högskoleförordningens bestämmelser

om tillgodoräknande av kurs m.m. (Tillgodoräknande

av kurs, Högskoleverkets rapportserie 1998:32R).

Ärendet bereds för närvarande i

Utbildningsdepartementet.

Beslut om tillgodoräknande kan överklagas hos

Överklagandenämnden för högskolan. Det begärda

tillkännagivandet om detta är således överflödigt.

EU-kommissionen gav år 1996 ut en grönbok om hinder

för internationell rörlighet inom utbildning och

forskning. Bland de hinder som nämns är problem med

tillgodoräknande. Grönboken har behandlats i många

instanser. Enligt vad utskottet erfarit planerar

kommissionen att lägga fram förslag till

rekommendationer att beslutas av ministerrådet under

andra halvåret 1999.

För att underlätta rekrytering av utländska

studenter till svenska högskolor bör man enligt

Folkpartiet i motion 1998/99:Ub803 ge kurser på

andra språk än svenska och använda textböcker på

andra språk än svenska och engelska (yrk. 12).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande.

Det är enligt utskottets mening inte en fråga för

riksdagen hur undervisningen vid universitet och

högskolor skall bedrivas eller vilket studiematerial

som skall användas. I Högskoleverkets senast

publicerade Årsrapport för universitet och högskolor

(som avser år 1997) sägs att alltfler kurser och

program ges på engelska.

Användningen av djurförsök i högskoleutbildningen

tas upp i Kristdemokraternas motion 1998/99:Ub275

och i motion 1998/99:Ub484 (m). Enligt den

kristdemokratiska motionen bör det skrivas in i lag

eller annan lämplig författning att universitet och

högskolor skall vara skyldiga att erbjuda alternativ

till djurförsök (yrk. 2). Ingen student skall heller

tvingas utföra djurförsök mot sin vilja (yrk. 3). I

den andra motionen begärs lagförslag som innebär att

utbildningsansvariga åläggs att informera studenter

om deras rätt att av etiska skäl avstå från

djurförsök (yrk. 1) och lagförslag som innebär att

utbildningsansvariga skall vara skyldiga att erbjuda

studenter alternativ till djurförsök (yrk. 2).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

När riksdagen förra året avslog motsvarande

motionsyrkanden pågick utredning om begränsning av

försöksdjursanvändningen (bet. 1997/98:UbU12 s. 19).

Utredningen har sedermera redovisats i betänkandet

Djurförsök (SOU 1998:75). Utredaren skriver följande

(s. 186 f.):

Den största användningen av djur i undervisning

sker emellertid på högskolenivå och annan högre

utbildning. Denna användning förekommer i en mängd

olika sammanhang och är komplex. Vid bedömningen av

om sådan användning av djur i utbildningssyfte skall

anses försvarbar är det många faktorer som måste

vägas in. Prövning måste göras från fall till fall

och är lämpligen även fortsättningsvis en uppgift

för de djurförsöksetiska nämnderna. Även på denna

utbildningsnivå finns det alternativa metoder till

djurförsök. Det är angeläget att dessa kommer till

användning när så är möjligt. Det arbete som CFN

(=Centrala försöksdjursnämnden, utskottets anm.) har

inlett i fråga om att lämna råd till prövningen av

försök som gäller användning av djur i undervisning

är mycket lovvärt. De nya tjänstemän som enligt

utredningens förslag skall verka i de

djurförsöksetiska nämnderna kan spela en stor roll i

det fortsatta arbetet med att upprätta riktlinjer

för en sådan användning.

Betänkandet har remissbehandlats. Ärendet bereds nu

i Jordbruksdepartementet.

Utskottet vill också än en gång - liksom vid

behandling av motsvarande yrkanden för två år sedan

(bet. 1996/97:UbU9) - instämma i den dåvarande

utbildningsministerns uttalande i ett frågesvar i

kammaren, att det självklart inte bör åligga

studenterna utan de utbildningsansvariga att

presentera lämpliga alternativ till djurförsök. Det

är också självklart viktigt att studenterna blir

upplysta om sin rätt att ansöka om befrielse från

obligatoriska utbildningsmoment, och att lärosätets

beslut i sådana frågor kan överklagas. Det

sistnämnda är fastslaget i 13 kap.

högskoleförordningen (1993:100).

Basåret spelar enligt Vänsterpartiets motion

1998/99:Ub454 en viktig roll för att möjliggöra

tillräcklig rekrytering till lärarutbildning med

naturvetenskaplig inriktning. Det bör om möjligt få

utökat utrymme och bör därför, om så behövs,

finansieras med öronmärkta pengar (yrk. 16).

Folkpartiet framför i motion 1998/99:Ub803 än en

gång sin uppfattning att basår - som ju ligger på

gymnasienivå - inte bör anordnas vid högskolor och

universitet (yrk. 14).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

båda yrkandena.

Teknisk-naturvetenskapligt basår infördes i stor

skala läsåret 1992/93 efter framgångsrika lokala

initiativ, bl.a. vid den dåvarande Högskolan i

Luleå. Syftet var att öka rekryteringen till

högskolestudier i naturvetenskapliga och tekniska

ämnen, inte minst av kvinnor. Fram t.o.m. läsåret

1995/96 utgjorde basåret ett särskilt åtagande för

angivna lärosäten, och finansierades då med

särskilda medel vid sidan av det s.k. takbeloppet.

Numera ingår det i det generella

utbildningsuppdraget till alla lärosäten (utom

Karolinska institutet och de konstnärliga

högskolorna i Stockholm samt Idrottshögskolan i

Stockholm) att anordna basår, och verksamheten

finansieras inom ramen för takbeloppet för

respektive lärosäte. Basår kan också anordnas inom

den kommunala vuxenutbildningen. Det har visat sig

att basåret haft stor betydelse för att öka

rekryteringen till naturvetenskaplig och teknisk

högskoleutbildning. Lärosätena har i

utbildningsuppdragen för perioden 1997-1999 ålagts

att öka antalet helårsstudenter inom sådan

utbildning. Minimital för antalet sådana studenter

har angetts för år 1999. Utskottet utgår från att

lärosätena använder basåret som ett medel för att

kunna uppfylla sitt utbildningsuppdrag. Om basåret

enbart skulle anordnas inom komvux, såsom

Folkpartiet föreslår, skulle enligt utskottets

bedömning utsikterna att uppnå den önskvärda volymen

av studenter inom naturvetenskaplig och teknisk

högskoleutbildning försämras.

8 Tillträdesfrågor

Kristdemokraterna, Folkpartiet och Miljöpartiet

föreslår olika tillkännagivanden till regeringen om

antagningssystemet till högskolan.

Enligt Kristdemokraterna varken kan eller bör

behörighetskrav vara identiska vid olika lärosäten.

Statens uppgift skall endast vara att garantera

jämlikhet och kvalitet. Urvals- och

antagningssystemet får inte vara alltför låst, utan

bör ge utrymme för sökande att kvalificera sig även

på andra sätt än genom betyg och högskoleprov.

Antagningsperioden bör vara nationellt samordnad, så

att presumtiva studenter kan söka olika utbildningar

och högskolor parallellt (mot. 1998/99:Ub483 yrk.

9).

Folkpartiet vill att lärosätena skall få

förtroendet att själva utveckla lokala

antagningskriterier inom vissa ramar (mot.

1998/99:Ub803 yrk. 7).

Enligt Miljöpartiet måste rutinerna för antagning

bli betydligt effektivare. Högskoleverket bör få i

uppdrag att i samverkan med berörda myndigheter

utforma ett förslag till nya antagningsrutiner (mot.

1998/99:Ub801 yrk. 35).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Nuvarande reglering av tillträde till högskolan

tillkom efter förslag i proposition 1995/96:184

(bet. UbU11, rskr. 264). De förändringar som då

beslutades var föranledda bl.a. av erfarenheterna

från den ordning som hade gällt sedan 1993. Enligt

den sistnämnda beslutade varje lärosäte för sig både

om särskilda behörighetsvillkor och om vilken eller

vilka urvalsgrunder som skulle användas för

lärosätets olika utbildningar. Det ledde till stora

svårigheter för studenterna att överblicka sina

möjligheter att komma in på en utbildning, och till

att utbildning mot samma mål - i form av samma

yrkesexamen - inte bedrevs på lika villkor vid

olika lärosäten.

Den ordning som numera gäller innebär att de

särskilda behörighetsvillkoren för utbildning till

samma yrkesexamen är lika vid alla lärosäten. För

andra utbildningar som vänder sig till nybörjare

bestämmer respektive lärosäte vilken av de av

Högskoleverket definierade standardbehörigheterna

som skall gälla. Det finns sammanlagt över 30 olika

sådana. Lärosätet bestämmer själv, inom vissa i

högskoleförordningen angivna ramar, om hur många som

skall antas på grundval av betyg och hur många som

skall antas på grundval av högskoleprov jämte

eventuell arbetslivserfarenhet. Utskottet anser att

detta system på ett lämpligt sätt tillgodoser

studenternas behov av rättssäkerhet och överblick.

När det gäller rutinerna för antagning är problemen

som diskuteras i Miljöpartiets motion väl kända.

Regeringen uppdrog redan i december 1995 åt Verket

för högskoleservice att utveckla ett system för

antagning som har som övergripande mål att

effektivisera platsutnyttjandet och förbättra

informationen till sökande och olika beslutsfattare.

Arbetet med uppdraget pågår fortfarande. Enligt vad

utskottet inhämtat från Verket för högskoleservice

räknar man nu med att ett nytt s.k. clearingsystem

skall kunna tas i bruk vid antagningen till

höstterminen år 2000.

Kravet på kunskaper i engelska tillämpas alltför

rigoröst, vilket utestänger många invandrare från

högre utbildning här, hävdas det i Centerpartiets

motion 1998/99:Sf608. Motionärerna begär en översyn

för att klarlägga om det är möjligt att minska

kravet på engelska i vissa fall (yrk. 16).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Kraven för grundläggande behörighet för tillträde

till grundläggande högskoleutbildning anges i 7 kap.

högskoleförordningen (1993:100). De beskrivs där i

termer av svensk gymnasieutbildning eller

motsvarande gymnasial vuxenutbildning. Grundläggande

behörighet har också den som har en svensk eller

utländsk utbildning som motsvarar de nyss nämnda (7

kap. 4 § första stycket 3). Högskoleverket har

meddelat närmare föreskrifter om kraven när det

gäller utländsk utbildning. I föreskrifterna anges

bl.a. att den sökande skall ha kunskaper i engelska

som motsvarar ett fullföljt nationellt program i

gymnasieskolan (HSVFS 1996:22). Den som i sin

utländska gymnasieutbildning inte har läst engelska

i sådan omfattning saknar alltså grundläggande

behörighet.

Den 1 januari 1999 trädde en ändring av

högskoleförordningens 7 kap. 3 § i kraft

(1998:1272). Den innebär att undantag från

behörighetsvillkor skall göras för sökande som genom

svensk eller utländsk utbildning, praktisk

erfarenhet eller på grund av någon annan

omständighet har förutsättningar att tillgodogöra

sig den sökta utbildningen utan att uppfylla

behörighetsvillkoren. Beslut att inte medge sådant

undantag kan överklagas. Utskottet anser att

motionsyrkandets syfte därmed är tillgodosett.

Högskolans tillgänglighet för funktionshindrade tas

upp i två motioner. Centerpartiet vill enligt motion

1998/99:So455 att formerna för högskoleprovet skall

ses över, så att eventuella hinder för

funktionshindrade övervinns (yrk. 9). Enligt motion

1998/99:Ub404 (m) möter en funktionshindrad person

som vill påbörja högskolestudier alltför många

hinder. Högskolan använder sig främst av

individuella stödinsatser, som planeras först när

den funktionshindrade anmäler sig och som ofta inte

kommit i funktion när utbildningen börjar.

Motionären anser att det måste finnas en

grundtillgänglighet i högskolan. Det kräver enligt

motionären bättre beställarkompetens hos

upphandlande myndigheter samt att lärosätena styr

resurser till handikappanpassande åtgärder i den

fysiska och studiesociala miljön.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

När det gäller högskoleprovet har Högskoleverket i

januari detta år redovisat till regeringen sina

erfarenheter av en treårig försöksverksamhet med

högskoleprovet, anpassat dels för synskadade, dels

för dyslektiker. Verkets slutsats är att

verksamheten när det gäller synskadade bör fortsätta

i den form den haft under försöksverksamheten, medan

högskoleprovet för dyslektiker bör anpassas på ett

annat sätt än det som prövats. Försöksverksamheten

för dyslektiker har inneburit användning av

multimediateknik, vilket inte har visat sig var till

hjälp. I stället avser Högskoleverket att försöksvis

tillåta dyslektiker en längre tid för genomförande

av det ordinarie högskoleprovet.

Statens institut för särskilt utbildningsstöd

(SISUS) har gjort en kartläggning av den fysiska

tillgängligheten för funktionshindrade studenter vid

universitet och högskolor. Den visade stora brister

i grundtillgängligheten, bl.a. för rörelsehindrade.

Regeringen gav i november 1998, bl.a. mot bakgrund

av SISUS kartläggning, ett utredningsuppdrag till

Högskoleverket rörande studenter med

funktionshinder. Verket skall bl.a. kartlägga vilka

åtgärder universitet och högskolor vidtar för att

undanröja de hinder som finns för studenter med

funktionshinder att delta i utbildningen, och vilka

åtgärder lärosätena vidtar för att stimulera

funktionshindrade att söka sig till högre

utbildning. Uppdraget skall redovisas senast den 14

januari 2000. I avvaktan på utredningen bör

riksdagen inte göra något tillkännagivande i

enlighet med motion 1998/99:Ub404.

9 Studentfrågor

Studenternas rättssäkerhet tas upp av tre partier.

Vänsterpartiet anser enligt motion 1998/99:Ub454

att det i högskoleförordningen uttryckligen bör

anges vilka föreskrifter som får utfärdas lokalt

(yrk. 4).

Kristdemokraterna anser att rättssäkerheten behöver

stärkas på flera områden, t.ex. när det gäller

antagningsfrågor, examinationsfrågor, rätten att

tentera och förekomsten av olika avgifter inom

högskolan (mot. 1998/99:Ub483 yrk. 20). Den översyn

som motionärerna önskar bör även gälla det

försäkringsskydd som framför allt studenter inom

vårdutbildningar och pedagogiska utbildningar

behöver.

Centerpartiet föreslår i motion 1998/99:Ub453 ett

tillkännagivande om att högskolorna bör vara

skyldiga att dokumentera sin praxis och att

skriftligt motivera alla beslut (yrk. 30).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Frågan om försäkringsskydd bereds för närvarande i

Regeringskansliet och ett förslag kommer enligt vad

som aviserades i budgetpropositionen att läggas fram

under år 1999. Rapporten Studentinflytande inom

högskolan (Ds 1998:51) behandlar

rättssäkerhetsfrågorna utförligt och tar upp flera

av de områden som nämns av motionärerna.

Remissbehandlingen av rapporten har nyligen

avslutats och ärendet bereds inom Regeringskansliet.

Centerpartiet och Miljöpartiet föreslår

tillkännagivanden om studenternas representation i

högskolans organ.

Enligt centermotionen bör andelen studenter i

högskolestyrelse och fakultetsnämnd vara minst en

tredjedel och på lägre beslutsnivåer minst hälften,

ordföranden oräknad. Det är angeläget att

studenterna också bereds tillträde till beredande

organ (mot. 1998/99:Ub453 yrk. 28).

Även i Miljöpartiets motion 1998/99:Ub801 förordas

att en tredjedel av platserna i högskolestyrelserna

skall tillfalla studenterna. Representanter för

lärare och annan personal respektive

allmänrepresentanter bör utgöra var sin tredjedel.

Det behövs också ordentlig studentrepresentation i

beredande organ (yrk. 24).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

När riksdagen vid förra riksmötet behandlade

regeringens proposition om högskolans ledning,

lärare och organisation gjordes ett tillkännagivande

om att det borde göras en översyn av

studentinflytandet på alla nivåer inom högskolan

(prop. 1996/97:141, bet. 1997/98:UbU3, rskr. 12).

Översynen har därefter genomförts och

remissbehandlingen av rapporten har som nyss nämnts

nyligen avslutats. Utskottet anser att riksdagen bör

avvakta regeringens beredning av ärendet.

Avskaffande av kårobligatoriet föreslås av

Centerpartiet i motion 1998/99:Ub453 (yrk. 29) och

av Folkpartiet i motion 1998/99:Ub803 (yrk. 8).

Enligt båda motionerna är kårobligatoriet

principiellt felaktigt, samtidigt som det inte

behövs för att bevara studentinflytandet.

Utbildningsbevakningen och det studiesociala arbete

som studenterna i dag sköter måste tryggas, heter

det i centermotionen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Riksdagen behandlade motsvarande förslag vid förra

riksmötet (bet. 1997/98:UbU12 s. 23). Utskottet

hänvisade då till vad som anfördes när riksdagen i

december 1994 beslutade att kårobligatoriet skulle

bibehållas. Huvudskälet var att vid en avvägning

mellan de principiella skälen för att avveckla

obligatoriet och de praktiska fördelarna med att

bibehålla det, väger de sistnämnda tyngst. Utskottet

har fortfarande samma uppfattning.

Högskolans ansvar för rådgivning till studenterna

bör enligt Vänsterpartiet förstärkas (mot.

1998/99:Ub454 yrk. 10). Med en effektiv sådan

rådgivning kan studenterna lättare och snabbare

finna den utbildning som passar dem bäst, heter det

i motionen. Enligt Centerpartiet behövs en "dörr in

i utbildningen" för att underlätta för vuxna att

länka ihop olika utbildningar. De karriärcentrum som

finns vid flera college i USA kan tjäna som modell

(mot. 1998/99:A214 yrk. 8). Miljöpartiet yrkar än en

gång på att riksdagen skall begära att

Högskoleverket får i uppdrag att sammanställa en

bruksanvisning för universitets- och

högskoleutbildningar, lämpad för studenter vid

studieval och för arbetsmarknaden som vägledning vid

planering av personalbehov (mot. 1998/99:Ub801 yrk.

38).

U t s k o t t e t avstyrker yrkandena om

tillkännagivanden.

Liksom vid föregående riksmöte hänvisar utskottet

till föreskriften i högskoleförordningen (1993:100,

ändr. 1998:1003) om att studenterna skall ges

tillgång till studievägledning och yrkesorientering

och att högskolan skall sörja för att erforderlig

information om högskolan finns tillgänglig för den

som avser att börja grundläggande högskoleutbildning

(6 kap. 3 §). Högskoleverket, som har till uppgift

bl.a. att svara för information om verksamheten och

det samlade utbudet av utbildning vid universitet

och högskolor, ger ut information i olika former

riktad till olika målgrupper. Utskottet anser inte

att det finns anledning för riksdagen att göra något

tillkännagivande i enlighet med Miljöpartiets här

aktuella yrkande.

Konsekvenserna för den grundläggande

högskoleutbildningen av uppdragsutbildningen vid

universitet och högskolor bör enligt Vänsterpartiet

utredas (mot. 1998/99:Ub454 yrk. 8). Motionärerna

befarar dels att uppdragsutbildning kan vara ett

sätt att skapa genvägar in i högskolan, dels att

uppdragsutbildningen negativt påverkar kvaliteten i

grundutbildningen genom att det kan uppstå

konkurrens om lärarkrafterna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet, som enligt utskottets bedömning är

tillgodosett.

Regeringen gav i augusti 1998 i uppdrag till

Högskoleverket att utreda och analysera

konsekvenserna och tillämpningen av förordningen om

uppdragsutbildning vid universitet och högskolor.

Uppdraget skall redovisas senast den 1 juli 1999.

10 Övriga frågor

Kristdemokraterna begär i motion 1998/99:Ub483 ett

tillkännagivande om humanioras roll i utbildningen

(yrk. 14). Motionärerna finner det rimligt att

teknik och naturvetenskap ges ökat utrymme inom

högskolan, men de anser att det för ett mänskligare

samhälle också behövs djupare kunskaper om andliga,

kulturella, sociala och etiska värden. Ämnen inom

humaniora är i stor utsträckning kulturbärande och

ger studenten tillfälle till självreflektion och

kritiskt tänkande - det vi i vid mening kallar

bildning, heter det i motionen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Motsvarande yrkande behandlades vid förra riksmötet

och avslogs då. Utskottet erinrade då, liksom vid

behandlingen av liknande yrkanden två år tidigare,

om den ordning som gäller för fastställandet av

innehållet i högskoleutbildningen (bet.

1997/98:UbU13 s. 5). Den innebär att riksdagen och

regeringen har överlämnat åt de lokala

högskolemyndigheterna att göra detta, inom de mycket

vida ramar som satts genom högskolelagen och

examens- ordningen.

I motion 1998/99:Ub446 (m) föreslås ett

tillkännagivande om doktorandstipendier vid

konstnärliga högskolor. Studenterna vid konstnärliga

högskolor bör snarast få möjligheter till

doktorandstudier, anser motionären.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionen.

Riksdagen avslog ett motsvarande yrkande vid förra

riksmötet under hänvisning till att ingen av de

konstnärliga högskolorna har rätt att utfärda

doktorsexamen (bet. 1997/98:UbU7, rskr. 109).

Stipendier får numera inte utdelas av statliga

medel.

Motionärens yrkande aktualiserar frågan om

doktorsexamen skall kunna avläggas i konstnärliga

ämnen. I högskolelagen anges om mål för

forskarutbildningen att denna skall, utöver vad som

gäller för grundläggande utbildning, ge de kunskaper

och färdigheter som behövs för att självständigt

bedriva forskning. Doktorsexamen avser alltså inte

förmåga att bedriva konstnärligt utvecklingsarbete.

Statsmakterna bestämmer numera inte i vilka ämnen

doktorsexamen kan avläggas, utan endast för vilka

vetenskapsområden som olika lärosäten tilldelas

anslag. Det finns inget särskilt vetenskapsområde

för konstnärliga ämnen. Det är det berörda

lärosätets ansvar att besluta om ämnen för

doktorsexamen. Göteborgs, Stockholms och Umeå

universitet, som anordnar grundläggande konstnärlig

utbildning, har vetenskapsområden. De självständiga

konstnärliga högskolorna i Stockholm har däremot

inte tilldelats vetenskapsområden.

Miljöpartiet tar i två motioner upp frågor om

schablonerna för ersättning inom olika

utbildningsområden. Enligt motion 1998/99:Ub801 har

många ämnen ändrat karaktär, och det är därför

motiverat att göra en översyn av de s.k.

prislapparna (yrk. 36). I motion 1998/99:Ub456

föreslås en utredning av hur lärosätena använder de

medel de tilldelas. Motionärerna anser att avre-

gleringen av grundutbildningens finansiering var ett

steg i rätt riktning, men att det är av stort

intresse att följa vilken effekt den haft på

utbildningars kvalitet, omfattning och likvärdighet

vid landets olika lärosäten. Det är också viktigt

att veta på vilket sätt beräkningsgrunderna för

beslut om anslagens storlek är relaterade till hur

pengarna sedan i verkligheten används.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Liksom vid behandlingen av motsvarande yrkande vid

förra riksmötet vill utskottet framhålla att det

resurstilldelningssystem som gäller sedan år 1993

inte är avsett att styra lärosätenas interna

resursfördelning (bet. 1997/98: UbU12 s. 12 f.).

Likvärdigheten i utbildningen mellan olika lärosäten

värnas i stället dels genom examensordningen, dels

genom nationella utvärderingar.

En utredning med uppdrag att föreslå former för

omställning av delar av Försvarets

forskningsanstalts (FOA:s) verksamhet föreslås i

Miljöpartiets motion 1998/99:Ub801 (yrk. 62). Enligt

motionärerna är försvaret den organisation som vid

sidan av universiteten har den största vetenskapliga

kompetensen. De anser att FOA:s forskningsverksamhet

bör behållas och utvecklas, samtidigt som

verksamheten inriktas så att den gagnar det civila

samhället.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Motsvarande yrkande behandlades vid förra riksmötet

av försvarsutskottet och avslogs av riksdagen (bet.

1997/98:FöU1). Försvarsutskottet ansåg att FOA skall

bedriva forskning och utredningsverksamhet som stöd

för totalförsvaret och för nedrustning och

internationell säkerhet. Utbildningsutskottet har

inte funnit anledning till något annat

ställningstagande. Det kan tilläggas att FOA:s

verksamhet till helt övervägande del finansieras

genom uppdrag från Försvarsmakten, alltså inte genom

anslag direkt till FOA.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande reformstrategi för

utbildnings- och forskningsområdet

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub424 yrkandena 1, 6

och 11 samt 1998/99:Sk310 yrkandena 20 och 21,

res. 1 (m) - delvis

2. beträffande samverkan mellan högskolan

och det omgivande samhället

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub408, 1998/99:Ub447

yrkande 3, 1998/99:Ub453 yrkande 12,

1998/99:Ub483 yrkande 6 och 1998/99:Sk670

yrkande 3,

res. 1 (m) - delvis

res. 2 (kd) - delvis

res. 3 (c) - delvis

3. beträffande högskolor i privaträttslig

form

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub424 yrkande 8 och

1998/99:Ub803 yrkande 6,

res. 4 (m, fp) - delvis

4. beträffande ett oberoende

ackrediteringsinstitut

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub483 yrkande 4 och

1998/99:Ub803 yrkande 4,

res. 4 (m, fp) - delvis

res. 2 (kd) - delvis

5. beträffande den centrala styrningen av

högskolan

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub483 yrkande 1,

res. 2 (kd) - delvis

6. beträffande styrelseordförande i

högskolan

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub483 yrkande 2,

res. 2 (kd) - delvis

7. beträffande social snedrekrytering

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub427 och

1998/99:Ub483 yrkande 16,

res. 2 (kd) - delvis

8. beträffande nya universitet

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub401, 1998/99:Ub405

och 1998/99:Ub429,

9. beträffande högskoleutbildningarna i

Malmö

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub403,

10. beträffande universitetsfilial i

Karlskoga

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub419,

res. 5 (v) - delvis

11. beträffande forskningens frihet

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub424 yrkande 2,

res. 1 (m) - delvis

12. beträffande statens ansvar för

grundforskningen

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub424 yrkande 3,

res. 1 (m) - delvis

13. beträffande fristående

forskningsfinansiärer

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub424 yrkandena 4 och 5,

res. 1 (m) - delvis

14. beträffande forskarutbildningen

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub447 yrkande 5,

1998/99: Ub478 samt 1998/99:Ub801 yrkandena 42,

43 och 45,

res. 6 (m, kd, c, fp) -

delvis

15. beträffande kvalificeringstrappa

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub453 yrkandena 1-3,

res. 3 (c) - delvis

16. beträffande samlad forskningsbudget

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub453 yrkande 16,

res. 3 (c) - delvis

17. beträffande Sveriges deltagande i

internationellt forskningssamarbete

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub447 yrkande 6,

1998/99: Ub455 yrkandena 1 och 2 samt

1998/99:N228 yrkande 8,

res. 7 (mp) - delvis

18. beträffande den tvärvetenskapliga

forskningens situation

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub801 yrkande 57,

19. beträffande ANT-kunskap i utbildningen

för vissa yrken

att riksdagen avslår motion 1998/99:So306 yrkande 6,

res. 8 (fp, mp) - delvis

20. beträffande

arbetsterapeututbildningen

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub432,

21. beträffande kompletterande utbildning

för bibliotekarier

att riksdagen avslår motion 1998/99:T803 yrkande 16,

22. beträffande fritidsledarutbildningen

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub454 yrkande 14,

res. 5 (v) - delvis

23. beträffande hushållsvetenskap

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub439,

24. beträffande reumatologi inom

grundutbildningen av hälso- och

sjukvårdspersonal

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub470,

25. beträffande idrottsforskningen

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr519 yrkande 3,

res. 1 (m) - delvis

26. beträffande journalistutbildningen

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr227 yrkande 5,

27. beträffande logopedutbildningen

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub257 yrkande 2 och

1998/99:So464 yrkande 6,

res. 8 (fp, mp) - delvis

28. beträffande rekryteringsunderlaget

till lärarutbildning

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub454 yrkande 15,

res. 9 (v, mp) - delvis

29. beträffande självmordsförebyggande

inslag i lärarutbildningen

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub274 yrkande 2,

res. 2 (kd) - delvis

30. beträffande utbildning av

teckenspråkslärare

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub265,

31. beträffande sammanhållna enheter för

lärarutbildning

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub801 yrkande 27,

res. 7 (mp) - delvis

32. beträffande lärarutbildningen i

övrigt

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub242 yrkande 3,

1998/99: Ub436, 1998/99:Ub440 yrkandena 1 och 2

samt 1998/99:Ub452,

33. beträffande Naprapathögskolan

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub416 yrkandena 1-3,

34. beträffande sjöbefälsutbildningen på

Tjörn och Donsö

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub402, 1998/99:Ub469

och 1998/99:Ub482,

35. beträffande Trafikflygarhögskolan

att riksdagen avslår motion 1998/99:T708 yrkande 2,

36. beträffande kompetenslyft inom vård

och omsorg

att riksdagen avslår motion 1998/99:A214 yrkande 9,

37. beträffande utbildning i

entreprenörskap

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub459 och

1998/99:N330 yrkande 21,

res. 10 (m, kd, c)

38. beträffande utbildning på högskolenivå

om funktionshinder

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub426 yrkandena 1-3,

1998/99:Ub467 yrkande 1 och 1998/99:So465

yrkande 17,

res. 11 (m, kd, fp) -

delvis

39. beträffande

handikapporganisationerna

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub467 yrkande 2,

40. beträffande utbildning och forskning om

homosexualitet

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub406, 1998/99:Ub449

och 1998/99:Ju709 yrkandena 11 och 14,

res. 12 (v, fp, mp)

41. beträffande utredning om

yrkesutbildningars hemvist

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub801 yrkande 26,

42. beträffande havsforskning

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub407 yrkandena 1 och 2,

43. beträffande riskforskning

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub421,

44. beträffande Östersjöakademi

att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk648 yrkande 3,

res. 2 (kd) - delvis

45. beträffande forskningen vid Studsvik

och Askölaboratoriet

att riksdagen avslår motion 1998/99:T213 yrkande 5,

46. beträffande civilingenjörsutbildning

vid Mitthögskolan

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub433,

47. beträffande kultur- och

turismforskning

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub445,

48. beträffande Media Lab

att riksdagen avslår motion 1998/99:T818 yrkande 5,

res. 1 (m) - delvis

49. beträffande lärarförsörjningen i

högskolan

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub453 yrkande 4 och

1998/99:Ub803 yrkandena 1 och 2,

res. 3 (c) - delvis

res. 13 (fp) - delvis

50. beträffande undervisnings- och

examinationsformerna i högskolan

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub447 yrkande 2 och

1998/99:Ub453 yrkande 8,

res. 2 (kd) - delvis

res. 3 (c) - delvis

51. beträffande pedagogisk utbildning för

högskolans lärare

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub453 yrkande 6 och

1998/99:Ub801 yrkande 25,

res. 3 (c) - delvis

res. 7 (mp) - delvis

52. beträffande högskoledidaktisk

forskning

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub453 yrkande 7,

res. 3 (c) - delvis

53. beträffande kursutvärderingar

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub453 yrkande 13 och

1998/99:Ub454 yrkande 2,

res. 5 (v) - delvis

res. 3 (c) - delvis

54. beträffande rörlighet och flexibilitet i

lärartjänsteorganisationen

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub801 yrkandena 48, 49

och 52,

res. 9 (v, mp) - delvis

55. beträffande bedömning av pedagogiska

meriter vid anställning av lärare

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub454 yrkande 1,

res. 5 (v) - delvis

56. beträffande lärarnas möjlighet att

bedriva forskning

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub447 yrkande 1 och

1998/99:Ub453 yrkande 5,

res. 2 (kd) - delvis

res. 3 (c) - delvis

57. beträffande varierande utformning av

likvärdiga utbildningar

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub483 yrkande 3,

res. 2 (kd) - delvis

58. beträffande deltids-, distans- och

sommarkurser

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub425, 1998/99:Ub483

yrkande 19 och 1998/99:Ub803 yrkande 5,

res. 13 (fp) - delvis

59. beträffande åtgärder för att

underlätta studier över fakultetsgränserna

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub801 yrkande 34,

60. beträffande obligatorisk

introduktionskurs

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub453 yrkande 11,

res. 3 (c) - delvis

61. beträffande miljökunskap i

högskoleutbildningar

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub801 yrkande 37,

62. beträffande åtgärder för att ta till

vara invandrade akademikers kompetens

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub428,

1998/99:Ub438, 1998/99:Ub441, 1998/99:Ub453

yrkande 15, 1998/99:Ub483 yrkande 17 och

1998/99: Sf634 yrkande 2,

res. 2 (kd) - delvis

res. 3 (c) - delvis

res. 13 (fp) - delvis

63. beträffande åtgärder för att främja

svenskars högskolestudier utomlands

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub453 yrkande 14,

1998/99:Ub454 yrkande 9 och 1998/99:Ub803

yrkandena 10 och 11,

res. 5 (v) - delvis

res. 3 (c) - delvis

res. 13 (fp) - delvis

64. beträffande åtgärder för att rekrytera

fler utländska studenter till svenska

högskolor

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub803 yrkande 12,

res. 13 (fp) - delvis

65. beträffande djurförsök

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub275 yrkandena 2

och 3 och 1998/99:Ub484 yrkandena 1 och 2,

66. beträffande basåret

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub454 yrkande 16 och

1998/99:Ub803 yrkande 14,

res. 5 (v) - delvis

res. 13 (fp) - delvis

67. beträffande antagningssystemet till

högskolan

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub483 yrkande 9,

1998/99: Ub801 yrkande 35 och 1998/99:Ub803

yrkande 7,

res. 13 (fp) - delvis

68. beträffande kravet på kunskaper i

engelska för tillträde till högre utbildning

att riksdagen avslår motion 1998/99:Sf608 yrkande 16,

69. beträffande högskolans tillgänglighet

för funktionshindrade

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub404 och

1998/99:So455 yrkande 9,

res. 11 (m, kd, fp) -

delvis

70. beträffande studenternas

rättssäkerhet

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub453 yrkande 30,

1998/99: Ub454 yrkande 4 och 1998/99:Ub483

yrkande 20,

res. 5 (v) - delvis

res. 2 (kd) - delvis

res. 3 (c) - delvis

71. beträffande studenternas

representation i högskolans organ

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub453 yrkande 28 och

1998/99:Ub801 yrkande 24,

res. 3 (c) - delvis

res. 7 (mp) - delvis

72. beträffande kårobligatoriet

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub453 yrkande 29 och

1998/99:Ub803 yrkande 8,

res. 6 (m, kd, c, fp) - delvis

73. beträffande rådgivning till studenter

m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub454 yrkande 10,

1998/99:Ub801 yrkande 38 och 1998/99:A214

yrkande 8,

res. 5 (v) - delvis

res. 3 (c) - delvis

74. beträffande uppdragsutbildning

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub454 yrkande 8,

75. beträffande humanioras roll i

utbildningen

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub483 yrkande 14,

res. 2 (kd) - delvis

76. beträffande doktorandstipendier vid

konstnärliga högskolor

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub446,

77. beträffande schablonerna för

ersättning inom olika utbildningsområden

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub456 och

1998/99:Ub801 yrkande 36,

res. 7 (mp) - delvis

78. beträffande FOA:s verksamhet

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub801 yrkande 62.

res. 9 (v, mp) - delvis

Stockholm den 11 mars 1999

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Beatrice

Ask (m), Eva Johansson (s), Inger Lundberg (s),

Yvonne Andersson (kd), Lars Hjertén (m), Majléne

Westerlund Panke (s), Torgny Danielsson (s), Tomas

Eneroth (s), Lennart Gustavsson (v), Erling

Wälivaara (kd), Per Bill (m), Gunnar Goude (mp),

Sofia Jonsson (c), Anders Sjölund (m), Kalle Larsson

(v) och Ulf Nilsson (fp).

Reservationer

1. Reformstrategi för utbildnings- och

forskningsområdet, m.m. (mom. 1, 2, 11, 12,

13, 25 och 48)

Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Per Bill (m) och

Anders Sjölund (m) anför:

Vi anser att riksdagen bör ställa sig bakom den

reformstrategi för utbildnings- och

forskningsområdet som beskrivs i motionerna

1998/99:Sk310 yrkandena 20 och 21 samt 1998/99:Ub424

yrkandena 1, 6 och 11 och som i sina huvuddrag

refereras i utskottets yttrande. Den viktigaste och

grundläggande drivkraften för utbyggnaden av den

högre utbildningen skall vara konkurrens om

studenterna mellan universitet och högskolor. Det är

fullt möjligt att styra de tillkommande resurserna

mot de lärosäten där sökandetrycket de närmast

föregående åren varit störst, i stället för att

utifrån politiska förtecken dela ut platser till

högskolor som är mindre efterfrågade av studenterna.

Tydliga kvalitetskriterier bör också användas som

redskap vid fördelningen.

Samverkan mellan högskolan och det omgivande

samhället behöver ökas. Därför bör

teknikbrostiftelserna - som startades av den förra

borgerliga regeringen - utvecklas och gemensamma

projekt och större personalutbyte komma till stånd

mellan universitetsforskningen och näringslivet.

Rätten till forskningsresultaten bör ses över i

syfte att öka motivationen för kommersialisering och

därmed nya jobb och nya produkter. Vi anser också

att det behöver utredas hur man kan skapa

kombinationstjänster för forskare, där halva tiden

är grundforskning vid universitet och den andra

tillämpad forskning på företag. Vad vi här har

anfört bör riksdagen med bifall till motionerna

1998/99:Ub408 och 1998/99:Sk670 yrkande 3 som sin

mening ge regeringen till känna.

Den politiska styrning som regeringen utövar

äventyrar forskningens frihet. Den pluralism

gällande forskningens finansiering som höll på att

växa fram begränsas bl.a. genom ökad politisering av

stiftelsestyrelser och forskningsråd. Universitetens

frihet under eget ansvar har begränsats genom att de

forskningsmedel som går direkt till dem har minskat.

Staten måste enligt vår mening skapa tydliga

långsiktiga spelregler som ser till att de som har

kompetens att prioritera och välja forskningsområden

får ett avgörande inflytande över den processen. Vad

vi här har anfört bör riksdagen med bifall till

motion 1998/99:Ub424 yrkande 2 som sin mening ge

regeringen till känna.

En allt större del av forskningsmedlen går till

s.k. strategisk forskning. Det är enligt vår mening

en viktig uppgift för staten att säkra medel till

fri grundforskning, eftersom det är den som utgör

grunden för god kvalitet och utvecklingsmöjligheter

för all övrig forskning. Detta bör riksdagen med

bifall till motion 1998/99:Ub424 yrkande 3 som sin

mening ge regeringen till känna.

Kraftfulla fristående forskningsfinansiärer är vad

Sverige behöver för att på sikt kunna få den höjning

av forskningens kvalitet som krävs. Vi anser det

helt felaktigt att staten använder

forskningsstiftelserna som budgetregulator.

Korsrepresentationen mellan stiftelsestyrelserna och

de statliga forskningsråden har skapat uppenbara

jävssituationer. Stiftelserna måste återfå sin

tidigare fristående roll. Vad vi här har anfört bör

riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub424

yrkandena 4 och 5 som sin mening ge regeringen till

känna.

Med tanke på idrottens bredd och samhälleliga

betydelse bör idrottsforskningen i hög grad vara ett

ansvar för forskarsamhället, medan det mer

behovsanpassade utvecklingsarbetet är en fråga för

idrottens egna organisationer. Detta bör riksdagen

med bifall till motion 1998/99:Kr519 yrkande 3 som

sin mening ge regeringen till känna.

Vi anser att Sverige senast år 2010 skall vara en

av den globala utvecklingens främsta nationer när

det gäller varje del av utnyttjandet av

informationsteknologin. Ett led i att åstadkomma

detta är att skapa ett utvecklings- och

forskningslaboratorium gällande multimedia - ett

Media Lab. Regeringen bör komma med förslag om ett

sådant. Vad vi här har anfört bör riksdagen med

bifall till motion 1998/99:T818 yrkande 5 som sin

mening ge regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under momenten 1, 2, 11, 12, 13, 25 och 48 bort

hemställa

1. beträffande reformstrategi för

utbildnings- och forskningsområdet

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub424

yrkandena 1, 6 och 11 samt 1998/99:Sk310

yrkandena 20 och 21 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

2. beträffande samverkan mellan högskolan

och det omgivande samhället

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub408 och

1998/99: Sk670 yrkande 3 och med avslag på

motionerna 1998/99:Ub447 yrkande 3,

1998/99:Ub453 yrkande 12 och 1998/99:Ub483

yrkande 6 som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts,

11. beträffande forskningens frihet

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub424 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

12. beträffande statens ansvar för

grundforskningen

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub424 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

13. beträffande fristående

forskningsfinansiärer

att riksdagen med bifall till motion

1998/99:Ub424 yrkandena 4 och 5 som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

25. beträffande idrottsforskningen

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr519 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

48. beträffande Media Lab

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:T818 yrkande 5

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

2. Samverkan mellan högskolan och det

omgivande samhället, m.m. (mom. 2, 4, 5, 6,

7, 29, 44, 50, 56, 57, 62, 70 och 75)

Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara (kd)

anför:

Samverkan mellan högskolan och det omgivande

samhället är mycket viktig för en positiv

välståndsutveckling. Vi tror att den kan utvecklas

ytterligare. Satsningen på högskolans s.k. tredje

uppgift bör följas upp genom att regeringen ger

Högskoleverket i uppdrag att mer specifikt utvärdera

hur högskolorna förvaltat denna och vad den har

betytt för högskolan i allmänhet och för

grundutbildningens kvalitet i synnerhet. Detta anser

vi att riksdagen med bifall till motionerna

1998/99:Ub447 yrkande 3 och 1998/99:Ub483 yrkande 6

bör ge regeringen som sin mening till känna.

Det finns enligt vår mening anledning att närmare

utreda de i två motioner framförda idéerna om ett

oberoende ackrediteringsinstitut. Vi anser att det

finns skäl att överväga om ett sådant institut bör

vara fristående från Högskoleverket. Vilka kriterier

som skall gälla vid ackrediteringen kan naturligtvis

diskuteras. Vad vi här har anfört bör riksdagen med

bifall till motion 1998/99:Ub483 yrkande 4 och med

anledning av motion 1998/99:Ub803 yrkande 4 som sin

mening ge regeringen till känna.

Den centrala styrningen av högskolan har enligt vår

mening gått för långt. När det gäller antagning är

krav på mångfald och jämställdhet det enda som skall

fastställas på central nivå. I övrigt är statens

viktigaste uppgift i sammanhanget att garantera

kvalitet och effektivitet i högskolesystemet som

helhet, avgiftsfrihet i utbildningen och att det

finns ett tillräckligt utbildningsutbud. Detta anser

vi att riksdagen med bifall till motion 1998/99:

Ub483 yrkande 1 bör ge regeringen som sin mening

till känna.

Ett annat exempel på alltför långtgående

centralstyrning är att styrelseordförande i

högskolan utses av regeringen. Vi vill se

självförvaltande högskolor där företrädare för

forskare, lärare och studenter har ett avgörande

inflytande och ansvar. Högskolan skall själv utse

ordförande i sin styrelse. Vad vi här har anfört bör

riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub483

yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.

Tyvärr visar undersökningar att den sociala

snedrekryteringen till högskolan har ökat på senare

år. Det är i grundskolan som man effektivast kan

stärka förutsättningarna för en ökad rekrytering av

studenter från hem med svag studietradition, men

mycket kan göras även inom högskolan. Att öka

antalet högskoleplatser anses vara ett sätt att

motverka snedrekryteringen, men det förutsätter att

kvaliteten på utbildningen bibehålls - annars gör

man studenterna en björntjänst. Ett förslag till

nytt studiestödssystem måste läggas fram snarast,

eftersom det nuvarande studiestödet i stor

utsträckning bidrar till den sociala

snedrekryteringen. Vad vi här har anfört bör

riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub483

yrkande 16 som sin mening ge regeringen till känna.

Under uppväxt och skolgång behöver barn och

ungdomar lära sig att möta kriser och konflikter. De

behöver av lärare och annan skolpersonal få hjälp

att lära sig bemästra tendenser till depression,

missbruk, våld och självmordsbenägenhet. Träning i

identifiering och hantering av konflikter, kriser,

depressioner och självmordsproblem bör därför i

självmordsförebyggande syfte ingå i

lärarutbildningen. Detta bör riksdagen med bifall

till motion 1998/99:Ub274 yrkande 2 som sin mening

ge regeringen till känna.

En Östersjöakademi i anslutning till Linköpings

universitet i Norrköping är enligt vår mening ett

nationellt intresse, inte ett intresse enbart för

Linköpings universitet. Det handlar om att ge skjuts

åt ett kvalificerat utbildnings- och

utvecklingsarbete avseende Östersjöområdet. Detta

bör riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sk648

yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna.

Det är alltför sällan som studenten under sin

grundutbildning kommer i kontakt med sitt ämnes

forskningsfront. För att ändra på detta behöver un-

dervisningsformerna förnyas. Katederundervisningen

måste minska för att ersättas med förnyad pedagogik,

där studenten i ökad utsträckning själv får vara

medaktör. En sådan satsning är dock kostsam och kan

inte åstadkommas genom omfördelningar av befintliga

anslag. Vad vi här har anfört bör riksdagen med

bifall till motion 1998/99:Ub447 yrkande 2 som sin

mening ge regeringen till känna.

När det gäller lärarnas möjligheter att bedriva

forskning måste de förbättras för professorerna och

lektorerna inom åtskilliga ämnesområden. Även detta

är en satsning som är kostsam och inte kan

åstadkommas genom omfördelningar av befintliga

anslag. Detta bör riksdagen med bifall till motion

1998/99:Ub447 yrkande 1 som sin mening ge regeringen

till känna.

Vi hade önskat att regeringen hade vågat tillåta

skillnader mellan likvärdiga utbildningar. Enligt

vårt synsätt är det en fördel att utbildningarnas

utformning varierar mellan olika orter och olika

delar av landet. En större mångfald skulle öka den

presumtiva studentens chanser att hitta en

utbildning som, med hänsyn till bakgrund, ambitioner

och förväntningar, passar just honom eller henne.

Vad vi här har anfört bör riksdagen med bifall till

motion 1998/99:Ub483 yrkande 3 som sin mening ge

regeringen till känna.

Det behövs ytterligare åtgärder för att ta till

vara invandrade akademikers kompetens. Invandrare

med akademisk eller annan kvalificerad utbildning

bör efter ankomsten till Sverige få sin utbildning

jämförd med motsvarande svensk och erbjudas delta i

kompletterande utbildning och i speciella kurser i

svensk yrkesterminologi. EU:s insatser på

utbildningsområdet bör främja rörlighet och utbyte

men inte syfta till harmonisering av

utbildningssystemen. Utbytesprogram med länder

utanför Europa bör också främjas. Vad vi här har

anfört bör riksdagen med bifall till motion

1998/99:Ub483 yrkande 17 som sin mening ge

regeringen till känna.

Riksdagen bör enligt vår mening med bifall till

motion 1998/99:Ub483 yrkande 20 begära en översyn av

studenternas rättssäkerhet. Ju större den lokala

friheten är, desto viktigare är det att studenterna

har möjlighet att få sin sak prövad. Översynen bör

även gälla det försäkringsskydd som framför allt

studenter på vårdutbildningar och pedagogiska

utbildningar behöver.

Att ökat utrymme som nu bereds naturvetenskaplig

och teknisk utbildning är fullt motiverat, men det

är viktigt att inte bortse från humanioras roll i

utbildningen. För att skapa ett mänskligare samhälle

krävs djupare kunskaper också om andliga,

kulturella, sociala och etiska värden. Detta anser

vi att riksdagen med bifall till motion

1998/99:Ub483 yrkande 14 bör ge regeringen som sin

mening till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under momenten 2, 4, 5, 6, 7, 29, 44, 50, 56, 57,

62, 70 och 75 bort hemställa

2. beträffande samverkan mellan högskolan

och det omgivande samhället

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub447

yrkande 3 och 1998/99:Ub483 yrkande 6 och med

avslag på motionerna 1998/99:Ub408,

1998/99:Ub453 yrkande 12 och 1998/99:Sk670

yrkande 3 som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts,

4. beträffande ett oberoende

ackrediteringsinstitut

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub483 yrkande

44 och med anledning av motion 1998/99:Ub803

yrkande 4 som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts,

5. beträffande den centrala styrningen av

högskolan

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub483 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

6. beträffande styrelseordförande i

högskolan

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub483 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

7. beträffande social snedrekrytering

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub483 yrkande

16 och med avslag på motion 1998/99:Ub427 som

sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

29. beträffande självmordsförebyggande

inslag i lärarutbildningen

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub274 yrkande

2 som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

44. beträffande Östersjöakademi

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sk648 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

50. beträffande undervisnings- och

examinationsformerna i högskolan

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub447 yrkande 2

och med avslag på motion 1998/99:Ub453 yrkande 8

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

56. beträffande lärarnas möjlighet att

bedriva forskning

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub447 yrkande 1

och med avslag på motion 1998/99:Ub453 yrkande 5

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

57. beträffande varierande utformning av

likvärdiga utbildningar

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub483 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

62. beträffande åtgärder för att ta till

vara invandrade akademikers kompetens

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub483 yrkande

17, med anledning av motionerna 1998/99:Ub428,

1998/99:Ub441, 1998/99: Ub453 yrkande 15 och

1998/99:Sf634 yrkande 2 samt med avslag på

motion 1998/99:Ub438 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

70. beträffande studenternas

rättssäkerhet

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub483 yrkande

20 och med avslag på motionerna 1998/99:Ub453

yrkande 30 och 1998/99: Ub454 yrkande 4 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts,

75. beträffande humanioras roll i

utbildningen

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub483 yrkande

14 som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

3. Samverkan mellan högskolan och det

omgivande samhället, m.m. (mom. 2, 15, 16,

49, 50, 51, 52, 53, 56, 60, 62, 63, 70, 71

och 73)

Sofia Jonsson (c) anför:

Upprättandet av s.k. arbetslivscentrer, som skett

vid några svenska universitet, är enligt min mening

ett steg i rätt riktning när det gäller att utveckla

samverkan mellan högskolan och det omgivande

samhället. Regeringen bör ta initiativ till att

stödja utvecklingen av sådana centrer. Vad jag här

har anfört bör riksdagen med bifall till motion

1998/99:Ub453 yrkande 12 som sin mening ge

regeringen till känna.

Det råder för närvarande viss oklarhet om vad som

egentligen utgör skillnaden mellan högskolor med

vetenskapsområden och universitet. Vi i

Centerpartiet anser att man bör utveckla en

kvalificeringstrappa och klara kriterier för att

mindre och medelstora högskolor också skall kunna

utdela examina inom forskarutbildningen och få

anslag till forskning och forskarutbildning i takt

med att deras examensrättigheter utvidgas, på det

sätt som beskrivs i motion 1998/99:Ub453. Riksdagen

bör med bifall till nämnda motion, yrkandena 1-3,

som sin mening ge regeringen till känna vad jag här

har anfört.

Den huvudsakliga avsikten med sektorsmedlen till

forskning är att finansiera sådan tillämpad

forskning som anses angelägen ur samhällets

synpunkt. För att det skall bli möjligt att skaffa

sig en uppfattning om exakt vad sektorsmedlen

används till bör enligt min mening en ordning

prövas, där all offentlig forskningsfinansiering

redovisas i en samlad forskningsbudget. Detta bör

riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub453

yrkande 16 som sin mening ge regeringen till känna.

När det gäller lärarförsörjningen i högskolan bör

regeringen återkomma med ett strategiförslag.

Behovet av högskolelärare kommer att öka kraftigt de

närmaste åren, och rekryteringen måste därför ökas.

Vad jag här har anfört bör riksdagen med bifall till

motion 1998/99:Ub453 yrkande 4 som sin mening ge

regeringen till känna.

Det är varken möjligt eller önskvärt att nationellt

föreskriva vilken form undervisning och examination

skall ha. Det är däremot möjligt att dokumentera det

utvecklingsarbete som sker och därigenom bidra till

att kunskaper och erfarenheter sprids till alla

högskolor i Sverige. Högskoleverket bör ges ett

uppdrag med denna innebörd. Riksdagen bör med bifall

till motion 1998/99: Ub453 yrkande 8 som sin mening

ge regeringen till känna vad jag här har anfört.

När alltfler studenter med olika bakgrund söker sig

till högskolan ökar också kraven på högskolan att

anpassa undervisningen så att alla studenter kan

tillgodogöra sig den. En pedagogisk utbildning för

högskolelärare bör ges andra former än den vanliga

lärarutbildningen, t.ex. som deltidskurser under

något eller några år. Riksdagen bör hos regeringen

begära förslag till sådan ändring av högskolelagen

att pedagogisk utbildning blir obligatorisk för

lärare vid högskolan. Vad jag här har anfört bör

riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub453

yrkande 6 som sin mening ge regeringen till känna.

Frågan om högskoledidaktisk forskning har nära

samband med pedagogisk utbildning för högskolans

lärare. Denna forskning har länge varit eftersatt

och bör framgent stödjas. Detta bör riksdagen med

bifall till motion 1998/99: Ub453 yrkande 7 som sin

mening ge regeringen till känna.

I en verksamhet baserad på ett vetenskapligt

förhållningssätt måste det vara en självklarhet att

lärare och studenter tillsammans studerar och

kritiskt granskar det man gör. Högskolan bör åläggas

ett större ansvar för att utvärdering av varje kurs

sker och kommer till användning. Närmare utformning

bör avgöras av högskola och studenter vid varje

lärosäte. Detta bör riksdagen med bifall till motion

1998/99:Ub453 yrkande 13 som sin mening ge

regeringen till känna.

När det gäller lärarnas möjligheter att bedriva

forskning anser jag det angeläget att högskolorna

stimuleras att genomföra doktorsprogram för sina

icke disputerade lärare, så att dessa kan förena

sitt undervisande med egen forskarutbildning.

Högskoleverket bör ges i uppdrag att utreda hur

detta kan ske. Vad jag här har anfört bör riksdagen

med bifall till motion 1998/99: Ub453 yrkande 5 som

sin mening ge regeringen till känna.

En obligatorisk vetenskaplig introduktionskurs till

högre utbildning bör enligt min mening införas. Den

skall ge alla studenter kunskaper om vetenskapsteori

och idé- och lärdomshistoria samt träning i kritiskt

tänkande och vetenskapligt förhållningssätt, men den

bör också kunna innehålla moment kring högskolans

funktion och högskolestudier i allmänhet. Vad jag

här har anfört bör riksdagen med bifall till motion

1998/99:Ub453 yrkande 11 som sin mening ge

regeringen till känna.

Staten bör vidta åtgärder för att ta till vara

invandrade akademikers kompetens. Det är inte

tillräckligt att de kan få sin utbildning värderad

och översatt efter motsvarande svensk eller

internationell standard. De bör också erbjudas att

komplettera sin utbildning eller justera upp denna

för att vara likvärdig med den utbildning som

nyexaminerade har. Vidare bör det inom denna

utbildning ges en kvalificerad språkundervisning i

svenska och fackspråk. Riksdagen bör med bifall till

motion 1998/99:Ub453 yrkande 15 som sin mening ge

regeringen till känna vad jag här har anfört.

För svenska studenter som läser utomlands är det

viktigt med ett fungerande ekvivaleringssystem. Det

behövs gemensamma internationella initiativ för att

åstadkomma detta, och jag anser att regeringen har

ett ansvar att, främst inom EU, föra fram frågan.

För att garantera studenternas rättssäkerhet bör

enligt min mening högskolorna vara skyldiga att

dokumentera sin praxis och också motivera alla

beslut skriftligt. Det bör ankomma på regeringen att

göra de förändringar i högskoleförordningen som kan

behövas för att garantera detta. Vad jag nu har

anfört bör riksdagen med bifall till motion

1998/99:Ub453 yrkande 30 som sin mening ge

regeringen till känna.

Grunden för ett optimalt studentinflytande är ett

gott formellt inflytande genom studentrepresentation

i högskolans organ. Andelen studenter i

högskolestyrelse och fakultetsnämnd bör uppgå till

minst en tredjedel och representationen på lägre

beslutsnivåer bör vara minst 50 % av antalet

ledamöter utöver ordföranden. För att på allvar

möjliggöra för studenterna att bli med- aktörer är

det angeläget att studenterna även bereds tillträde

till beredande organ. Vad jag här anfört bör

riksdagen med bifall till motion 1998/99: Ub453

yrkande 28 som sin mening ge regeringen till känna.

I USA finns vid flera college "karriärcentrer" för

rådgivning till studenter. Denna modell kan tjäna

som förebild för att möjliggöra en "dörr in" i

utbildningssystemet för vuxna. Genom denna funktion

skall det vara möjligt att få vägledning och hjälp

med att länka ihop olika utbildningar till ett

individuellt anpassat utbildningspaket. Detta bör

riksdagen med bifall till motion 1998/99:A214

yrkande 8 som sin mening ge regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet

under momenten 2, 15, 16, 49, 50, 51, 52, 53, 56,

60, 62, 63, 70, 71 och 73 bort hemställa

2. beträffande samverkan mellan högskolan

och det omgivande samhället

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub453 yrkande

12 och med avslag på motionerna 1998/99:Ub408,

1998/99:Ub447 yrkande 3, 1998/99:Ub483 yrkande 6

och 1998/99:Sk670 yrkande 3 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

15. beträffande kvalificeringstrappa

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub453 yrkandena

1-3 som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

16. beträffande samlad forskningsbudget

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub453 yrkande

16 som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

49. beträffande lärarförsörjningen i

högskolan

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub453 yrkande

4, med anledning av motion 1998/99:Ub803 yrkande

2 och med avslag på motion 1998/99:Ub803 yrkande

1 som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

50. beträffande undervisnings- och

examinationsformerna i högskolan

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub453 yrkande 8

och med avslag på motion 1998/99:Ub447 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

51. beträffande pedagogisk utbildning för

högskolans lärare

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub453 yrkande 6

och med avslag på motion 1998/99:Ub801 yrkande

25 som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

52. beträffande högskoledidaktisk

forskning

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub453 yrkande 7

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

53. beträffande kursutvärderingar

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub453 yrkande

13 och med anledning av motion 1998/99:Ub454

yrkande 2 som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts,

56. beträffande lärarnas möjlighet att

bedriva forskning

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub453 yrkande 5

och med avslag på motion 1998/99:Ub447 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

60. beträffande obligatorisk

introduktionskurs

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub453 yrkande

11 som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

62. beträffande åtgärder för att ta till

vara invandrade akademikers kompetens

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub453 yrkande

15, med anledning av motionerna 1998/99:Ub428,

1998/99:Ub483 yrkande 17 och 1998/99:Sf634

yrkande 2 samt med avslag på motionerna

1998/99:Ub438 och 1998/99:Ub441 som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

63. beträffande åtgärder för att främja

svenskars högskolestudier utomlands

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub453 yrkande

14 och med avslag på motionerna 1998/99:Ub454

yrkande 9 och 1998/99: Ub803 yrkandena 10 och 11

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

70. beträffande studenternas

rättssäkerhet

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub453 yrkande

30 och med avslag på motionerna 1998/99:Ub454

yrkande 4 och 1998/99: Ub483 yrkande 20 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts,

71. beträffande studenternas

representation i högskolans organ

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub453 yrkande

28 och med anledning av motion 1998/99:Ub801

yrkande 24 som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts,

73. beträffande rådgivning till studenter

m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:A214 yrkande 8

och med avslag på motionerna 1998/99:Ub454

yrkande 10 och 1998/99:Ub801 yrkande 38 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts,

4. Högskolor i privaträttslig form, m.m.

(mom. 3 och 4)

Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Per Bill (m),

Anders Sjölund (m) och Ulf Nilsson (fp) anför:

Det behövs konkurrens och mångfald inom den högre

utbildningen och forskningen. Den reformering som

skedde under den förra borgerliga regeringen innebar

att universitet och högskolor gavs en mer

självständig ställning och att två statliga

högskolor gavs privaträttslig form genom att

Chalmers tekniska högskola och Högskolan i Jönköping

gjordes om till stiftelser. Erfarenheterna från

dessa stiftelsehögskolor är goda. Vi anser därför

att fler högskolor bör ges möjlighet att övergå i

fristående form. Att etablera fler fristående

högskolor är också ett sätt att skapa fler

studieplatser. Vad vi här har anfört bör riksdagen

med bifall till motionerna 1998/99:Ub424 yrkande 8

och 1998/99:Ub803 yrkande 6 som sin mening ge

regeringen till känna.

Det finns enligt vår mening anledning att närmare

utreda de i två motioner framförda idéerna om ett

oberoende ackrediteringsinstitut. Vi anser det

viktigt att ackrediteringsinstitutet är fristående

från Högskoleverket, eftersom vi tror att den bästa

utvärderingen görs av oberoende utvärderare som inte

har ansvar för utbildningen. Vilka kriterier som

skall gälla vid ackrediteringen kan naturligtvis

diskuteras. Vad vi här har anfört bör riksdagen med

bifall till motion 1998/99:Ub803 yrkande 4 och med

anledning av motion 1998/99:

Ub483 yrkande 4 som sin mening ge regeringen till

känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under momenten 3 och 4 bort hemställa

3. beträffande högskolor i privaträttslig

form

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub424

yrkande 8 och 1998/99:Ub803 yrkande 6 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts,

4. beträffande ett oberoende

ackrediteringsinstitut

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub803 yrkande 4

och med anledning av motion 1998/99:Ub483

yrkande 4 som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts,

5. Universitetsfilial i Karlskoga, m.m.

(mom. 10, 22, 53, 55, 63, 66, 70 och 73)

Lennart Gustavsson (v) och Kalle Larsson (v) anför:

Ett sätt att stärka den naturvetenskaplig-tekniska

kompetensen vid det nya Örebro universitet skulle

kunna vara att bättre utnyttja den kompetens på

detta område som finns i Karlskoga med omnejd. Denna

trakt riskerar att dräneras på sådan kompetens, om

inte alternativa verksamheter till den

försvarsrelaterade produktionen kommer till stånd.

Vi anser därför att en utredning bör tillsättas för

att i ett brett samhällsperspektiv belysa

utvecklingsmöjligheter och konsekvenser av att skapa

en universitetsfilial med natuvetenskaplig-teknisk

inriktning i Karlskoga, knuten till Örebro

universitet. Detta bör riksdagen med bifall till

motion 1998/99:Ub419 som sin mening ge regeringen

till känna.

Som en insats för att öka andelen män som väljer

att bli lärare på de lägre stadierna bör man enligt

vår mening underlätta för dem som genomgått

fritidsledarutbildning vid folkhögskola att

vidareutbilda sig till grundskollärare för de lägre

årskurserna. En påbyggnadsutbildning bör utvecklas

och erbjudas dem inom högskolan. Högskoleverket bör

få i uppdrag att analysera fritidsledarutbildningen

och utfärda riktlinjer för hur denna utbildning bör

få tillgodoräknas i olika lärarutbildningar för de

lägre stadierna. Vad vi här har anfört bör riksdagen

med bifall till motion 1998/99:Ub454 yrkande 14 som

sin mening ge regeringen till känna.

Vi anser att kursutvärderingar skall ske löpande

och i dialog mellan studenter och lärare. Kravet på

att alla kurser - även kurserna för

forskarstuderande - skall utvärderas bör införas i

högskoleförordningen. Detta bör riksdagen med bifall

till motion 1998/99:Ub454 yrkande 2 som sin mening

ge regeringen till känna.

Det måste vara meriterande för en

universitetslärare att ägna sig åt undervisning. Det

skall därför vid anställning av lärare ske en

bedömning av de sökandes pedagogiska meriter. Vid

den bedömningen bör enligt vår mening en pedagogisk

sakkunnig medverka. Detta bör riksdagen med

anledning av motion 1998/99:Ub454 yrkande 1 som sin

mening ge regeringen till känna.

För att främja att svenska studenter förlägger en

del av sina högskolestudier utomlands bör det

införas en rätt för studenten att få ett bindande

förhandsbesked om hur studierna utomlands kommer att

tillgodoräknas i Sverige. Detta bör riksdagen med

anledning av motion 1998/99:Ub454 yrkande 14 som sin

mening ge regeringen till känna.

Vi anser det viktigt att det naturvetenskaplig-

tekniska basåret bibehålls och om möjligt får

utökat utrymme. Om så behövs bör det finansieras med

öronmärkta pengar. Detta bör riksdagen med bifall

till motion 1998/99: Ub454 yrkande 16 som sin mening

ge regeringen till känna.

Det råder i dag en bristfällig rättssäkerhet för

studenter. Högskolorna bedriver i många frågor

myndighetsutövning i förhållande till studenterna

och stöder sig därvid på lokalt utfärdade

föreskrifter. Dessa är inte alltid sammanställda och

kungjorda, och det anges vanligen inte med vilket

bemyndigande de har utfärdats. Vi anser att det

måste vara tydligt vilka föreskrifter som får

utfärdas lokalt. Det bör uttryckligen anges i

högskoleförordningen. Vad vi här har anfört bör

riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub454

yrkande 4 som sin mening ge regeringen till känna.

Högskolornas ansvar för rådgivning till studenterna

behöver enligt vår mening förstärkas. Detta bör

riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub454

yrkande 10 som sin mening ge regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under momenten 10, 22, 53, 55, 63, 66, 70 och 73

bort hemställa

10. beträffande universitetsfilial i

Karlskoga

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub419 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts,

22. beträffande fritidsledarutbildningen

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub454 yrkande

14 som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

53. beträffande kursutvärderingar

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub454 yrkande 2

och med anledning av motion 1998/99:Ub453

yrkande 13 som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts,

55. beträffande bedömning av pedagogiska

meriter vid anställning av lärare

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:Ub454 yrkande

1 som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

63. beträffande åtgärder för att främja

svenskars högskolestudier utomlands

att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:Ub453

yrkande 14, 1998/99:Ub454 yrkande 9 och

1998/99:Ub803 yrkande 10 och med avslag på

motion 1998/99:Ub803 yrkande 11 som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

66. beträffande basåret

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub454 yrkande

16 och med avslag på motion 1998/99:Ub803

yrkande 14 som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts,

70. beträffande studenternas

rättssäkerhet

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub454 yrkande 4

och med avslag på motionerna 1998/99:Ub453

yrkande 30 och 1998/99: Ub483 yrkande 20 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts,

73. beträffande rådgivning till studenter

m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub454 yrkande

10 och med avslag på motionerna 1998/99:Ub801

yrkande 38 och 1998/99: A214 yrkande 8 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts,

6. Forskarutbildningen, m.m. (mom. 14 och

72)

Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Lars

Hjertén (m), Erling Wälivaara (kd), Per Bill (m),

Sofia Jonsson (c), Anders Sjölund (m) och Ulf

Nilsson (fp) anför:

Den reform av forskarutbildningen som genomförts

efter beslutet 1997 bygger på idén att

effektiviteten och genomströmningen kraftigt kommer

att stimuleras genom att antalet deltidsdoktorander

minskas och endast de som kan garanteras försörjning

antas. Vi tvivlar på att detta verkligen leder till

det ökade antal forskarutbildade som krävs. Det

behöver göras en samlad kartläggning av dagens

forskarutbildning. Det uppdrag som regeringen nu har

gett Högskoleverket är otillräckligt. Frågor som

handlar om att öka det tvärvetenskapliga arbetet,

handledarskapets meritvärde, att hitta former för en

bättre kontakt med det omkringliggande samhället,

den postdoktorala situationen, jämställdhetsarbetet

m.m. måste behandlas och vägas in. Reformens

inverkan på rekryteringen till forskarutbildning i

teologiska, humanistiska och samhällsvetenskapliga

ämnen och därmed på underlaget för att anordna

kurser och regelbundna seminarier i dessa ämnen

behöver också undersökas. Vad vi här har anfört bör

riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub447

yrkande 5 och med anledning av motionerna

1998/99:Ub478 och 1998/99:Ub801 yrkande 42 som sin

mening ge regeringen till känna.

Principen om föreningsfrihet är en av de

grundläggande fri- och rättigheterna som garanteras

i regeringsformen. Vi anser, liksom tidigare, att

det är fel att studenter tvingas tillhöra studentkår

(motsvarande) för att få studera. Kårobligatoriet

bör alltså avskaffas. Studentinflytandet måste

bevaras, liksom den utbildningsbevakning och det

studiesociala arbete som studenterna står för, men

det kan enligt vår mening ske utan obligatoriet. Vad

vi här har anfört bör riksdagen med bifall till

motionerna 1998/99:Ub453 yrkande 29 och

1998/99:Ub803 yrkande 8 som sin mening ge regeringen

till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under momenten 14 och 72 bort hemställa

14. beträffande forskarutbildningen

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub447 yrkande 5

och med anledning av motionerna 1998/99:Ub478

och 1998/99:Ub801 yrkande 42 samt med avslag på

motion 1998/99:Ub801 yrkandena 43 och 45 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts,

72. beträffande kårobligatoriet

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub453

yrkande 29 och 1998/99:Ub803 yrkande 8 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts,

7. Sveriges deltagande i internationellt

forskningssamarbete, m.m. (mom. 17, 31, 51,

71 och 77)

Gunnar Goude (mp) anför:

Jag anser det inte acceptabelt att Sveriges

deltagande i internationellt forskningssamarbete har

tagit sig sådana former att det är EU som styr

inriktningen av betydande delar av svensk forskning.

Det bör vara riksdagen och inte EU som lägger fast

de forskningspolitiska riktlinjerna för fördelningen

av medel till svensk forskning. Regeringen bör lägga

fram förslag om hur hanteringen av medel för svensk

forskning i EU-projekt skall kunna inordnas i

riksdagens normala hantering av forskningspolitiken.

Vad jag här har anfört bör riksdagen med bifall till

motion 1998/99:Ub455 yrkande 2 som sin mening ge

regeringen till känna.

Lärarutbildningen är enligt min mening ett bra

exempel på en yrkesutbildning som i många fall har

drabbats hårt av att den fördes till universitet och

högskolor och därmed ofta blev splittrad på en mängd

olika institutioner. Jag anser att lärarutbildningen

bör bedrivas i sammanhållna enheter, där

praktikinslagen och anknytningen till övningsskolor

stärks. Lärarhögskolor i egen regi kan och bör också

bedriva skolforskning med egna

forskningsinstitutioner, professurer och egen

forskarutbildning. Vad jag här har anfört bör

riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub801

yrkande 27 som sin mening ge regeringen till känna.

Det är nu dags att även högskolans lärare får en

professionalitet inom undervisningsområdet. Det bör

enligt min mening inrättas en pedagogisk utbildning

för högskolans lärare, en högskollärarutbildning.

Den skall vara förlagd till högskolan, ske i nära

anknytning till verkliga undervisningssituationer

och ge goda möjligheter till praktiska övningar. Vad

jag här har anfört bör riksdagen med bifall till

motion 1998/99:Ub801 yrkande 25 som sin mening ge

regeringen till känna.

I högskolornas ledningsorganisation bör

studenternas representation förstärkas. En tredjedel

av styrelseplatserna bör besättas av vardera gruppen

studenter, lärare och annan personal samt

allmänrepresentanter. Det behövs också ordentlig

representation av studenter inom hela

organisationen, såväl i beslutande som i beredande

organ. Jag förutsätter att regeringen redan under

våren återkommer till riksdagen med förslag om

lämpliga former för student- inflytande. Vad jag här

har anfört bör riksdagen med bifall till motion

1998/99:Ub801 yrkande 24 som sin mening ge

regeringen till känna.

Schablonerna för ersättning inom olika

utbildningsområden behöver moderniseras. Många ämnen

i grundutbildningen har ändrat karaktär, t.ex. på

grund av förskjutningar i ämnets laborativa karaktär

eller förändringar i den utåtriktade förankringen

och metodförändringar på grund av förändringar i

studentgrupperna. Högskoleverket bör få i uppdrag

att utarbeta nya beräkningsunderlag samt också att

granska hur medelstilldelningen till olika ämnen

överensstämmer med intentionerna i budgeten samt i

vilken utsträckning olika lärosäten skiljer sig i

prioriteringen av utbildningskostnader. Granskningen

bör kunna ge underlag för realistiska förslag vad

gäller ersättningsschablonerna för olika

ämnesgrupper. Vad jag här har anfört bör riksdagen

med bifall till motionerna 1998/99:Ub455 och

1998/99:Ub801 yrkande 36 som sin mening ge

regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet

under momenten 17, 31, 51, 71 och 77 bort hemställa

17. beträffande Sveriges deltagande i

internationellt forskningssamarbete

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub455 yrkande

2, med anledning av motion 1998/99:Ub455 yrkande

1 och med avslag på motionerna 1998/99:Ub447

yrkande 6 och 1998/99:N228 yrkande 8 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts,

31. beträffande sammanhållna enheter för

lärarutbildning

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub801 yrkande

27 som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

51. beträffande pedagogisk utbildning för

högskolans lärare

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub801 yrkande

25 och med avslag på motion 1998/99:Ub453

yrkande 6 som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts,

71. beträffande studenternas

representation i högskolans organ

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub801 yrkande

24 och med anledning av motion 1998/99:Ub453

yrkande 28 som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts,

77. beträffande schablonerna för

ersättning inom olika utbildningsområden

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub456 och

1998/99: Ub801 yrkande 36 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

8. ANT-kunskap i utbildningen för vissa

yrken, m.m.

(mom. 19 och 27)

Gunnar Goude (mp) och Ulf Nilsson (fp) anför:

Det är av största vikt att de grupper som har ansvar

för att arbeta med ANT-information får kunskap och

metoder redan som en del av sin yrkesutbildning. Det

gäller självfallet bl.a. alla lärare och all annan

personal inom skola och barnomsorg. Det är också

nödvändigt att alkohol- och narkotikafrågor ges ett

större utrymme än vad som sker i dag inom socionom-,

läkar- och sjuksköterskeutbildningarna. Vad vi här

har anfört bör riksdagen med bifall till motion

1998/99:So306 yrkande 6 som sin mening ge regeringen

till känna.

Stamning är ett funktionshinder i kommunikationen

med andra människor. Uppskattningsvis drabbas mellan

fyra och fem procent av befolkningen av detta

funktionshinder under någon period av livet. Hos

logopederna finns en stor samlad kunskap om hur

stamning kan förebyggas och om miljöns påverkan på

hur barnets yttre och inre utvecklas. Det finns en

brist på logopeder vid barnavårdscentralerna. Därför

måste utbildningskapaciteten för logopeder ökas och

husläkarna och personalen på barnavårdscentralerna

måste få kompetensutveckling om stamningens orsaker

och behandlingsmöjligheter. Vad vi här har anfört

bör riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:

Ub257 yrkande 2 och 1998/99:So464 yrkande 6 som sin

mening ge regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under momenten 19 och 27 bort hemställa

19. beträffande ANT-kunskap i utbildningen

för vissa yrken

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:So306 yrkande 6

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

27. beträffande logopedutbildningen

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub257

yrkande 2 och 1998/99:So464 yrkande 6 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts,

9. Rekryteringsunderlaget till

lärarutbildning, m.m.

(mom. 28, 54 och 78)

Lennart Gustavsson (v), Gunnar Goude (mp) och Kalle

Larsson (v) anför:

Vi anser att rekryteringsunderlaget till

lärarutbildningarna inger oro för framtiden och att

föreskrifterna om examensmål m.m. i regleringsbrevet

inte utgör en tillräcklig garanti för att en

besvärande lärarbrist inte kommer att uppstå. Ett

bättre planeringsunderlag för regeringens

beställningar av utbildningsplatser på

lärarutbildningarna bör utvecklas. Detta bör

riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub454

yrkande 15 som sin mening ge regeringen till känna.

Vi anser att lärartjänsteorganisationen bör ses

över med syfte att åstadkomma rörlighet och

flexibilitet vid universitet och högskolor. Det

saknas lämpliga alternativ till

forskarassistenttjänst för dem som efter

doktorsexamen önskar fortsätta med vetenskaplig

verksamhet under en kortare tid. Ytterligare en

tidsbegränsad, postdoktoral tjänst bör därför

införas. För den skall gälla ett- eller

tvåårsförordnande med inriktning av arbetet inom en

betydligt vidare ram än vad som gäller för nuvarande

forskarassistenttjänst. Vad vi här har anfört bör

riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub801

yrkande 49 som sin mening ge regeringen till känna.

Vi anser att det är ett vitalt intresse att FOA:s

forskningsverksamhet ställs om och inriktas så att

det gagnar det civila samhället. Det är viktigt

också för att försvaret skall kunna upprätthålla en

kompetens som inte annars skulle vara möjlig under

fredstid. Man kan inte lägga forskningskompetens i

malpåse. Regeringen bör tillsätta en utredning med

direktiv att utarbeta förslag till en omställning av

försvarsforskningen med inriktning mot civil

verksamhet. Vad vi här har anfört bör riksdagen med

bifall till motion 1998/99:Ub801 yrkande 62 som sin

mening ge regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under momenten 28, 54 och 78 bort hemställa

28. beträffande rekryteringsunderlaget

till lärarutbildningarna

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub454 yrkande

15 som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

54. beträffande rörlighet och flexibilitet i

lärartjänsteorganisationen

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub801 yrkande

49 och med avslag på motion 1998/99:Ub801

yrkandena 48 och 52 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

78. beträffande FOA:s verksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub801 yrkande

62 som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts.

10. Utbildning i entreprenörskap (mom. 37)

Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Lars

Hjertén (m), Erling Wälivaara (kd), Per Bill (m),

Sofia Jonsson (c) och Anders Sjölund (m) anför:

Vad Sverige behöver i dag är krafttag så att det

privata näringslivet åter kan spira. Livslångt

lärande bör prägla såväl utbildningsväsendet som

arbetsplatserna. Skolan skall spela en viktig roll

för att ge eleverna förståelse för företagandets

roll och betydelse i samhället. Utbildning på

högskolenivå i entreprenörskap är likaså viktig. I

anslutning till att en student är färdig med sin

utbildning borde attraktiva kurser i företagande

erbjudas i samarbete mellan lärosätet och det lokala

näringslivet. Vad vi här har anfört bör riksdagen

med bifall till motionerna 1998/99:Ub459 och

1998/99:N330 yrkande 21 som sin mening ge regeringen

till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under moment 37 bort hemställa

37. beträffande utbildning i

entreprenörskap

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub459 och

1998/99: N330 yrkande 21 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

11. Utbildning på högskolenivå om

funktionshinder, m.m. (mom. 38 och 69)

Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Lars

Hjertén (m), Erling Wälivaara (kd), Per Bill (m),

Anders Sjölund (m) och Ulf Nilsson (fp) anför:

Vi anser det helt nödvändigt att arkitekter,

byggnadsingenjörer och andra som är yrkesmässigt

engagerade i utformningen och uppbyggnaden av den

yttre och inre miljön under sin utbildning får

tillräckliga kunskaper om funktionshinder och om vad

som kan göras för att bostäder och lokaler skall

vara tillgängliga. Regeringen bör på lämpligt sätt

tillse att så blir fallet. Vi ställer oss också

bakom förslaget i motion 1998/99:Ub426 yrkande 1 om

att förbereda inrättandet av en utvecklingsenhet som

skall ha till syfte att koncentrera resurserna och

kompetensen när det gäller att ge utbildning om

handikapp till de stora personalgrupper som under

2000-talet kommer att behöva sådan för att

handikappreformerna skall förverkligas. Riksdagen

bör med bifall till motionerna 1998/99:Ub426 yrkande

1, 1998/99:Ub467 yrkande 1 och 1998/99:So465 yrkande

17 som sin mening ge regeringen till känna vad vi

här har anfört.

Alltför få studenter med funktionshinder studerar

vidare efter gymnasiet, vilket beror på att

högskolans tillgänglighet för funktionshindrade är

helt otillfredsställande. Det räcker inte med

individuella anpassningsåtgärder som planeras först

när den funktionshindrade studenten blivit antagen

till utbildningen och som därför ofta inte hinner

bli klara i tid. För att uppnå att fler

funktionshindrade skall kunna studera vidare krävs

en större medvetenhet om behoven och vilka åtgärder

som är nödvändiga för att uppnå en

grundtillgänglighet. Universitet och högskolor måste

ta sitt ansvar för alla studenter, vilket betyder

att resurser måste styras till handikappanpassande

åtgärder i den fysiska och studiesociala miljön. Vad

vi här har anfört bör riksdagen med bifall till

motion 1998/99:Ub404 som sin mening ge regeringen

till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under momenten 38 och 69 bort hemställa

38. beträffande utbildning på högskolenivå

om funktionshinder

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub426

yrkande 1, 1998/99:Ub467 yrkande 1 och

1998/99:So465 yrkande 17 och med avslag på

motion 1998/99:Ub426 yrkandena 2 och 3 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts,

69. beträffande högskolans tillgänglighet

för funktionshindrade

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub404 och med

avslag på motion 1998/99:So455 yrkande 9 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts,

12. Utbildning och forskning om

homosexualitet (mom. 40)

Lennart Gustavsson (v), Gunnar Goude (mp), Kalle

Larsson (v) och Ulf Nilsson (fp) anför:

Vi anser att flera yrkesgrupper behöver bättre

kunskaper om homosexualitet. Det gäller anställda

inom utbildningsväsendet, men också läkare,

jurister, poliser, psykologer, socionomer, teologer

och vårdpersonal. Kunskaper om homo- och bisexuella

samlevnadsformer bör ingå i yrkesexamina för dessa

grupper. Skolverket och Högskoleverket kan agera för

att få till stånd en höjning av homokompetensen

bland de anställda inom utbildningsväsendet.

Forskningen på området behöver också ökas.

Forskningsrådsnämnden bör få i uppdrag att initiera

forskning inom områdena homofobi, homosexuellas

livssituation och homosexuellas historia.

Självfallet skall dessa projekt liksom all annan

forskning bedömas med forskningsorganens vanliga

kvalitets- och relevanskriterier. Vad vi här har

anfört bör riksdagen med bifall till motionerna

1998/99:Ub406, 1998/99:Ub449 och 1998/99:Ju709

yrkandena 11 och 14 som sin mening ge regeringen

till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under moment 40 bort hemställa

40. beträffande utbildning och forskning

om homosexualitet

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub406,

1998/99: Ub449 och 1998/99:Ju709 yrkandena 11

och 14 som sin mening ger regeringen till känna

vad som ovan anförts,

13. Lärarförsörjningen i högskolan, m.m.

(mom. 49, 58, 62, 63, 64, 66 och 67)

Ulf Nilsson (fp) anför:

Antalet studenter ökar i aldrig tidigare skådad

takt. Utan disputerade lärare kan inte svenska

högskolor och universitet erbjuda den vetenskapliga

kvalitet på undervisningen som studenterna har rätt

till. Regeringens kortsiktighet när det gäller

högskolans utbyggnad är extra tydlig på den här

punkten. Det behövs en konsekvensanalys av den högre

utbildningens expansion och en strategi för att

trygga lärarförsörjningen i högskolan. Vad jag här

har anfört bör riksdagen med bifall till motion

1998/99:Ub803 yrkandena 1 och 2 som sin mening ge

regeringen till känna.

När det gäller deltids-, distans- och sommarkurser

anser jag att utbildningsåret skall kunna delas upp

i tre terminer och innefatta sommarmånaderna. En

sådan uppdelning ger större möjlighet för

studenterna att förkorta utbildningstiden. Vad jag

här har anfört bör riksdagen med bifall till motion

1998/99:Ub803 yrkande 5 som sin mening ge regeringen

till känna.

För att på ett bra sätt ta till vara invandrade

akademikers kompetens måste möjligheterna att få

utländska examina och yrkesutbildningar översatta

och värderade förbättras ytterligare. Detsamma

gäller möjligheten att komplettera det som saknas

för svenska förhållanden på ett adekvat sätt. I dag

krävs i många fall orimligt lång kompletterande

utbildning i stället för att man utnyttjar de

kunskaper som redan finns. Vad jag här anfört bör

riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sf634

yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.

Fler svenska studenter bör uppmuntras att studera

utomlands. Det bör ske bl.a. genom att alla

studenter får ett skriftligt intyg om hur

utlandsstudierna kommer att räknas vid hemkomsten.

Målet skall vara att varje student som tar examen

från en svensk högskola skall ha förlagt minst en

termin av studierna utomlands. Vad jag här har

anfört bör riksdagen med bifall till motion

1998/99:Ub803 yrkandena 10 och 11 som sin mening ge

regeringen till känna.

Fler utländska studenter bör också motiveras att

söka sig till svenska högskolor. Därför borde fler

kurser ges på andra språk än svenska och textböcker

på andra språk än svenska och engelska användas.

Detta bör riksdagen med bifall till motion

1998/99:Ub803 yrkande 12 som sin mening ge

regeringen till känna.

Jag anser att högskolans resurser skall fokuseras

på högre utbildning, inte på att ge utbildning på

gymnasienivå. Basåret bör alltså inte anordnas i

högskolan utan inom komvux. Detta bör riksdagen med

bifall till motion 1998/99:Ub803 yrkande 14 som sin

mening ge regeringen till känna.

Det nu gällande antagningssystemet till högskolan

innebär att universitets och högskolors möjligheter

att själva utforma antagningskrav för vissa

utbildningar kraftigt har begränsats. Jag anser att

lärosätena bör få förtroendet att, inom vissa ramar

som t.ex. krav på högskolebehörighet, själva

utveckla lokala antagningskriterier som skall vara

tydliga för studenterna. Detta bör riksdagen med

bifall till motion 1998/99:Ub803 yrkande 7 som sin

mening ge regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet

under momenten 49, 58, 62, 63, 64, 66 och 67 bort

hemställa

49. beträffande lärarförsörjningen i

högskolan

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub803 yrkandena

1 och 2 och med anledning av motion

1998/99:Ub453 yrkande 4 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

58. beträffande deltids-, distans- och

sommarkurser

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub803 yrkande 5

och med avslag på motionerna 1998/99:Ub425 och

1998/99:Ub483 yrkande 19 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

62. beträffande åtgärder för att ta till

vara invandrade akademikers kompetens

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sf634 yrkande 2

och med anledning av motionerna 1998/99:Ub428,

1998/99:Ub441, 1998/99: Ub453 yrkande 15 och

1998/99:Ub483 yrkande 17 samt med avslag på

motion 1998/99:Ub438 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

63. beträffande åtgärder för att främja

svenskars högskolestudier utomlands

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub803 yrkandena

10 och 11 och med anledning av motionerna

1998/99:Ub453 yrkande 14 och 1998/99:Ub454

yrkande 9 som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts,

64. beträffande åtgärder för att rekrytera

fler utländska studenter till svenska

högskolor

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub803 yrkande

12 som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

66. beträffande basåret

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub803 yrkande

14 och med avslag på motion 1998/99:Ub454

yrkande 16 som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts,

67. beträffande antagningssystemet till

högskolan

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub803 yrkande 9

och med avslag på motionerna 1998/99:Ub483

yrkande 7 och 1998/99:Ub801 yrkande 35 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts,

Särskilt yttrande

Naprapathögskolan (mom. 33)

Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Per Bill (m) och

Anders Sjölund (m) anför:

Även om frågorna skall avgöras av regeringen, vill

vi deklarera vår uppfattning att Naprapathögskolan

bör ställas under statlig tillsyn tills vidare och

utbildningen där berättiga till studiemedel.

Innehållsförteckning

Elanders Gotab, Stockholm 1999