Bet. 1998/99:UbU8

Utbildningsutskottets betänkande

1998/99:UBU08

Studiesociala frågor

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1998/99

UbU8

Sammanfattning

I betänkandet behandlas tolv motionsyrkanden från

allmänna motionstiden 1998 om olika studiesociala

frågor. De avser studiebidraget i studiehjälpen,

studiestödet till elever i gymnasiesärskolan,

timersättning vid sfi, möjligheten för anställda att

få särskilt utbildningsbidrag, samordning av

antagning och studiefinansiering inom

Kunskapslyftet, personskadeförsäkring för

studerande, behovet av en övergripande studiesocial

utredning samt finansiering av vidareutbildning

genom utbildningskonto.

Samtliga yrkanden avstyrks av utskottet.

Reservationer finns från kd, c och fp.

Motionerna

1998/99:Ub453 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om ett enhetligt

studerandebegrepp,

27. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om en studiesocial

utredning.

1998/99:Ub708 av Carina Adolfsson och Lars Wegendal

(s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

studiestödssystemet.

1998/99:Ub709 av Erling Wälivaara m.fl. (kd) vari

yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om timersättning för

sfi-undervisning,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om social trygghet

för studerande.

1998/99:Ub719 av Björn Kaaling m.fl. (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en bättre samordning

av antagning till utbildning och finansiering för

studerande inom kunskapslyftet.

1998/99:Ub720 av Agneta Ringman (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om inackorderingstillägg för

gymnasiesärskoleelever.

1998/99:Ub721 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v) vari

yrkas att riksdagen begär att regeringen tillsätter

en studiesocial utredning för att belysa

frågeställningar om studiestöd m.m.

1998/99:Ub801 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari

yrkas

32. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om tillsättande av

en utredning i syfte att få en helhetslösning på de

studiesociala frågorna,

33. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om en lagstadgad

skyldighet för lärosäten att svara för

personskadeförsäkring av studenterna vid lärosätet.

1998/99:Ub803 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

yrkas

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om inrättande av

ett utbildningskonto.

1998/99:A248 av Martin Nilsson (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om anställdas möjligheter att

studera inom ramen för kunskapslyftet.

Utskottet

I detta betänkande behandlas tolv motionsyrkanden

från allmänna motionstiden 1998. Yrkandena gäller

olika studiesociala frågor.

Elever i gymnasieskolan och

gymnasiesärskolan

Det förhållandet att studiebidraget inom

studiehjälpssystemet betalas ut endast nio månader

av året - inte tolv som barnbidraget - tas upp i

motion 1998/99:Ub708 (s). Motionärerna anser att

detta slår hårt mot familjerna eftersom ungdomarna

nu vanligen går tolv år i skolan och inte har

möjlighet att få feriearbete under gymnasieåren.

Dessa synpunkter bör beaktas i samband med den

kommande reformeringen av studiestödssystemet, heter

det i motionen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionen.

Den utredning som ligger till grund för den

pågående beredningen av ett förslag till nytt

studiestödssystem (Studiestödsutredningen) hade inte

i uppdrag att behandla studiehjälpen.

Fram till år 1987 utgick förmånerna i

studiehjälpssystemet endast under den tid som

studier faktiskt pågick, alltså inte under ferierna.

Som ett led i ett ökat ekonomiskt stöd till

barnfamiljerna utvidgades studiehjälpen den 1

januari 1987 så att förmånerna skulle utgå hela

året. Från och med läsåret 1993/94 reducerades det

till tio månader, och fr.o.m. läsåret 1995/96 till

nio månader. Dessa förändringar gjordes av

besparingsskäl. Av samma skäl minskades den 1

januari 1996 det månatliga beloppet för både

barnbidrag och studiebidrag. Från och med år 1998

höjdes dessa belopp på nytt. I den senaste

budgetpropositionen har regeringen aviserat

ytterligare höjningar av det månatliga beloppet för

båda slagen av bidrag dels år 2000, dels år 2001.

Motion 1998/99:Ub720 (s) tar upp frågan om

inackorderingstillägg för elever i

gymnasiesärskolan. Dessa elever får förlängt

barnbidrag och omfattas inte av

studiehjälpssystemet. De kan därmed bl.a. inte få

inackorderingstillägg. Motionären påpekar att det

finns elever i gymnasiesärskolan som klarar av eget

boende på studieorten. Dessa elever har inte rätt

till bidrag enligt lagen om stöd och service till

vissa funktionshindrade. De borde enligt motionärens

mening behandlas som vanliga gymnasieelever som inte

har möjlighet att studera på hemorten. Denna fråga

bör enligt motionären tas i beaktande i samband med

den reformering av studiestödet som regeringen

annonserat.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionen.

Ett liknande förslag avslogs förra året av

riksdagen med hänvisning till det pågående arbetet i

Förtidspensionsutredningen (bet. 1997/98:UbU14 s.

10). Utredningens förslag kom senare än tidigare

aviserat. Utskottet anser även nu att riksdagen inte

bör föregripa regeringens beredning av ärendet, som

inte är avslutad.

Svenskundervisning för invandrare

Kristdemokraterna framför i motion 1998/99:Ub709

yrkande 8 på nytt invändningar mot att möjligheten

till timersättning vid sfi har tagits bort. Denna

möjlighet måste beaktas då den aviserade

studiestödspropositionen kommer, heter det i

motionen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Avskaffandet av timersättning vid sfi föreslogs i

budgetpropositionen för år 1998 och godtogs av

riksdagen (prop. 1997/98:1 utg.omr. 15, bet. UbU2,

rskr. 110). Den princip som regeringen då förordade,

nämligen att deltagare i sfi som inte omfattas av

flyktingmottagandet i princip bör erbjudas samma

studiestöd som övriga vuxenstuderande, är enligt

utskottets mening riktig. Kunskapslyftskommittén har

i betänkandet Vuxenutbildning och livslångt lärande

(SOU 1998:51) förklarat sig benägen att förorda att

sfi upphör som egen skolform och integreras i

grundläggande vuxenutbildning. Frågan bereds för

närvarande i Utbildningsdepartementet.

Kunskapslyftet

I motion 1998/99:A248 hävdar motionären att

begränsningen av anställdas möjligheter till studier

inom Kunskapslyftet bör avskaffas.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionen.

Enligt gällande bestämmelser skall minst 85 % av

anslaget till särskilt utbildningsbidrag användas

för sådana deltagare i Kunskapslyftet som är

arbetslösa och anmälda som arbetssökande. Högst 15 %

får alltså användas för sådana sökande som har

anställning, varvid det förutsätts att arbetsgivaren

förbundit sig att under studieledigheten anställa en

långtidsarbetslös person. Resurserna för särskilt

utbildningsbidrag är begränsade, och det är då

enligt utskottets mening riktigt att de som har

störst behov prioriteras. Även när det gäller urval

till kurser inom Kunskapslyftet, alltså antagningen

till utbildningen, är arbetslösa prioriterade

framför anställda. Utskottet är inte berett att

förorda en ändring av detta.

I motion 1998/99:Ub719 (s) begärs en bättre

samordning av antagning och studiefinansiering för

studerande inom Kunskapslyftet. Enligt motionärerna

finns det exempel på att personer har antagits till

utbildning inom Kunskapslyftet och tagit

tjänstledigt från sina anställningar varvid

långtidsarbetslösa anställts som vikarier, och att

de sedan fått besked från CSN att de inte fått

studiebidrag därför att pengarna är slut.

Motionärerna anser att besked till de studerande om

finansiering av studierna borde ges i samband med

beskedet om antagning till utbildningen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande.

Sådana situationer som de som motionärerna

beskriver är självfallet mycket olyckliga och bör så

långt det är möjligt undvikas. Att de kan uppkomma

har att göra med att studiestödet handhas av en

annan myndighet än den som ansvarar för utbildningen

och att det styrs av ett annat regelverk. Detta är

ett grunddrag i organisationen av

utbildningssystemet, som utskottet inte är berett

att ta avstånd från. Det är desto viktigare att

utbildningsmyndighet och studiestödsmyndighet

samverkar på ett så effektivt sätt som möjligt för

att förhindra att enskilda personer kommer i kläm

och kanske finner det nödvändigt att avstå från

utbildningen. Bland annat för att skapa utrymme för

att avgöra studiestödsfrågan innan utbildningen

påbörjas är ansökningstiden för särskilt

utbildningsbidrag satt till 6-10 veckor före

kursstart. Utredningen för översyn av Centrala

studiestödsnämnden, CSN, har i betänkandet CSN - En

myndighet i ständig förändring (SOU 1998:131) lagt

fram vissa förslag i syfte att möjliggöra en

snabbare behandling av ansökningar om särskilt

utbildningsbidrag. Utöver konkreta förslag om

förenkling av regelverket och av

ärendehandläggningen pekar utredningen på vikten av

förbättrad rådgivning och information till sökande.

Detta kräver enligt utredningen att CSN förstärker

sina insatser för att utbilda/informera andra

aktörer inom utbildningssystemet såsom skolor och

arbetsförmedlingar. Därmed skulle man bl.a. kunna

minska förekomsten av ofullständiga ansökningar om

studiestöd, som är en av de vanligaste orsakerna

till att besked från CSN dröjer. Utredningens

betänkande bereds för närvarande inom

Utbildningsdepartementet. Utskottet vill för sin del

kraftigt understryka vikten av att den enskilda

utbildningssökanden får korrekt information. Ingen

skall behöva börja sina studier utan att känna till

villkoren eller med felaktiga föreställningar om

dem. Detta är även viktigt för att

utbildningsplatser inte skall stå outnyttjade på

grund av att antagna studerande avbryter studierna

när de i efterskott får negativt besked t.ex. om

studiestöd.

Högre utbildning

Miljöpartiet föreslår i motion 1998/99:Ub801 att

riksdagen skall begära förslag om en lagstadgad

skyldighet för lärosätena att svara för

personskadeförsäkring för studenterna (yrk. 33).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet med hänvisning till att regeringen i

budgetpropositionen meddelade sin avsikt att

återkomma till riksdagen i frågan om

arbetsskadeskydd för studenter (prop. 1998/99:1

utg.omr. 16 s. 101).

Studiesocial utredning m.m.

Fyra partier framför förslag om en studiesocial

utredning.

En sådan skulle enligt Vänsterpartiets motion

1998/99:Ub721 belysa studenternas och de

forskarstuderandes totala studiesociala situation,

bl.a. hur studiestödssystemet och

socialförsäkringssystemet kan samordnas, reglerna

för arbetslöshetskassan, sjukpenninggrundande

inkomst, studenternas position i det nya

pensionssystemet, bostadssituationen,

arbetsskadeförsäkringen och studenthälsovården.

Flertalet av dessa frågor nämns även av

Kristdemokraterna, som i motion 1998/99:Ub709 begär

en översyn av den studiesociala problematiken (yrk.

10). De påtalar den bristande samordningen mellan

olika departement. Centerpartiet vill enligt motion

1998/99:Ub453 att en studiesocial utredning

tillsätts skyndsamt och får ordentlig

studentrepresentation. Den skall syfta till en

helhetssyn på studenternas sociala situation (yrk.

27). I samma motion begär Centern en utredning för

att få ett enhetligt studerandebegrepp i lagar och

förordningar som rör studenter (yrk. 21). Vem som är

student definieras i dag olika i fråga om hyra,

studiemedel, socialbidrag, bostadsbidrag och

föräldrapenning, vilket motionärerna anser

otillfredsställande. Miljöpartiet vill också ha en

utredning i syfte att få en helhetslösning på de

studiesociala frågorna. Saken gäller studenternas

tillgång till det sociala försäkringssystemet i dess

helhet, anser motionärerna (mot. 1998/99: Ub801 yrk.

32).

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå

yrkandena.

De problem som lyfts fram i motionerna har

uppmärksammats av flera utredningar, såsom

Studiestödsutredningen, Arbetsskadeutredningen 1997,

Utbildningsdepartementets arbetsgrupp om

studentinflytande inom högskolan och Utredningen för

översyn av Centrala studiestödsnämnden (CSN).

Förslagen från alla dessa är för närvarande föremål

för beredning inom Regeringskansliet. Regeringen har

aviserat ett förslag under år 1999 till ett nytt

studiestödssystem, grundat bl.a. på förslagen från

Studiestödsutredningen i betänkandet Sammanhållet

studiestöd (SOU 1996:90). Riksdagen godkände redan

1994 att pensionsrätt för studier med studiemedel

skall kunna tillgodoräknas inom ramen för det

reformerade ålderspensionssystemet (prop.

1993/94:250, bet. SfU24, rskr. 439). Frågan om den

närmare utformningen av sådan pensionsrätt bör dock

enligt regeringen behandlas i samband med

beredningen av reformeringen av studiestödssystemet

(prop. 1997/98:151, bet. SfU13, rskr. 315). Även i

fråga om arbetsskadeförsäkring har regeringen, som

nyss nämnts, aviserat ett förslag till riksdagen.

När det gäller studenters rätt till

arbetslöshetsersättning under sommarferier, som

nämns i Vänsterpartiets motion, har riksdagen

nyligen godkänt arbetsmarknadsutskottets betänkande

1998/99:AU7, där utskottet hänvisade till att denna

fråga kommer att övervägas i en arbetsgrupp som

tillsatts av regeringen för att utreda en framtida

arbetslöshetsförsäkring. Ett förslag från regeringen

om socialförsäkringens personkrets har nyligen

behandlats av Lagrådet. Där tas bl.a.

socialförsäkringens giltighet vid utlandsvistelse

för studier upp.

Även om alltså riksdagen kan vänta förslag från

regeringen i fråga om flertalet av de problem som

tas upp i motionerna kan man dock enligt utskottets

mening inte räkna med att problemen kan lösas en

gång för alla. Samtliga de delar av välfärdssystemet

som är berörda befinner sig i mer eller mindre

ständig förändring.

Utskottet anser det inte självklart att kategorin

studerande bör avgränsas på exakt samma sätt i alla

de sammanhang som nämns i Centerpartiets motion.

Regeringen har i anslutning till arbetet med

regionala tillväxtavtal erbjudit länen att lämna

förslag till regeländringar. Syftet med dessa skall

vara att genom ökad flexibilitet uppmuntra nya och

effektivare sätt att använda befintliga statliga

resurser. Bland de hittills inkomna förslagen finns

sådana som rör samordningen mellan

studiestödssystemet och reglerna för

arbetslöshetsersättning, arbetsmarknadsutbildning

och socialbidrag. Inom Näringsdepartementet har det

bildats ett s.k. tvärsekretariat som studerar de

inkomna förslagen. I detta ingår bl.a. en tjänsteman

från Utbildningsdepartementet. Samtidigt med

vårpropositionen har regeringen lämnat en skrivelse

till riksdagen i vilken regeringen redovisar hur den

ser på regeländringsförslagen, av vilka en del inte

torde kunna behandlas som frågor för tillväxtavtal

för en viss region, utan snarare är nationella

frågor (skr. 1998/99:96).

Folkpartiet för i motion 1998/99:Ub803 på nytt fram

tanken på ett helt nytt system för att finansiera

vidareutbildning, nämligen ett utbildningskonto

(yrk. 13). Det skulle innebära att det nuvarande

avdragsgilla pensionssparandet breddas till ett

"pensions- och utvecklingssparande" där det blir

möjligt att upp till en viss gräns ta ut pengar före

pensioneringen för att finansiera utbildning. Den

som har tagit ut ett pensionsår i förväg skulle ha

möjlighet att återvinna pensionsrätten genom

ytterligare sparande.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Riksdagen behandlade ett liknande förslag

från Folkpartiet vid förra riksmötet. Det

avslogs då med hänvisning till

Kunskapslyftskommitténs uppdrag och till de

samtal som regeringen hade initierat med

parterna på arbetsmarknaden om hur

livslångt lärande skall kunna förverkligas

(bet. 1997/98:UbU14 s. 8). I den nyligen

framlagda ekonomiska vårpropositionen har

regeringen lagt fram förslag om hur

kompetensutvecklingen i arbetslivet skall

stärkas (prop. 1998/99:100 s. 148). Det

skall ske genom finansiering från

Europeiska socialfondens nya mål 3, svenska

statliga satsningar på 400 miljoner kronor

år 2000 och 1 miljard kronor år 2001

respektive 2002. Stimulansen förutsätter en

medfinansiering från arbetsgivarna inom

ramen för trepartssamverkan. Riksdagens

behandling av regeringens förslag bör

avvaktas.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande studiebidraget

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub708,

res. 1 (kd) - delvis

2. beträffande inackorderingstillägg för

elever i gymnasiesärskolan

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub720,

res. 1 (kd) - delvis

3. beträffande timersättning vid sfi

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub709 yrkande 8,

res. 1 (kd) - delvis

4. beträffande anställdas möjligheter till

studier inom Kunskapslyftet

att riksdagen avslår motion 1998/99:A248,

5. beträffande samordning av antagning och

studiefinansiering för studerande inom

Kunskapslyftet

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub719,

6. beträffande personskadeförsäkring för

studenter

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub801 yrkande 33,

7. beträffande studiesocial utredning

m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub453 yrkandena 21

och 27, 1998/99:Ub709 yrkande 10, 1998/99:Ub721

och 1998/99:Ub801 yrkande 32,

res. 1 (kd) - delvis

res. 2 (c)

8. beträffande utbildningskonto

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub803 yrkande 13.

res. 3 (fp)

Stockholm den 15 april 1999

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Britt-

Marie Danestig (v), Beatrice Ask (m), Eva Johansson

(s), Yvonne Andersson (kd), Lars Hjertén (m),

Majléne Westerlund Panke (s), Tomas Högström (m),

Torgny Danielsson (s), Erling Wälivaara (kd), Gunnar

Goude (mp), Sofia Jonsson (c), Anders Sjölund (m),

Nils-Erik Söderqvist (s), Kalle Larsson (v), Ulf

Nilsson (fp) och RosMarie Jönsson Neckö (s).

Reservationer

1. Studiebidraget, m.m. (mom. 1, 2, 3 och

7) - kd

Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara (kd)

anför:

Vi delar uppfattningen att regeringen bör överväga

möjligheterna att åter låta studiebidraget i

studiehjälpen utbetalas under årets alla månader

liksom barnbidraget gör. Det månatliga beloppet för

studiebidraget följer barnbidraget, och fyller för

ungdomarnas familjer samma funktion. Eftersom man

numera inte kan räkna med att gymnasieungdomar

finner betalt feriearbete, finns det inte anledning

att begränsa utbetalningen av studiebidrag till

läsårstid. Det är angeläget att denna aspekt

beaktas i samband med reformeringen av studiestödet.

Vad vi här har anfört bör riksdagen med bifall till

motion 1998/99:Ub708 som sin mening ge regeringen

till känna.

De elever som går i gymnasiesärskolan på annan ort

än hemorten och som kan klara ett eget boende bör få

möjlighet till inackorderingstillägg på samma sätt

som elever i gymnasieskolan. Detta anser vi att

riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub720 som

sin mening bör ge regeringen till känna.

När rätten till timersättning vid sfi togs bort var

argumentet att dessa studerande skall kunna erbjudas

samma studiestöd som andra vuxenstuderande.

Argumentet verkar rimligt men har inte bärkraft, när

man ser till villkoren för att invandrare skall

beviljas studiestöd. För sfi kan man få studiestöd

endast om dessa studier kombineras med andra

vuxenstudier, vilket inte alla invandrare som deltar

i sfi kan göra just därför att de inte har

tillräckliga kunskaper i svenska. Möjligheten till

timersättning vid sfi måste därför beaktas när den

aviserade studiestödspropositionen kommer. Detta bör

riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub709

yrkande 8 som sin mening ge regeringen till känna.

Vi delar Studiestödsutredningens uppfattning att

studiemedlen skall vara ett renodlat studiesocialt

stöd som förutsätter att studenter som har särskilda

behov till följd av exempelvis handikapp eller

försörjningsbörda får ersättning från andra

generella förmånssystem. Däremot är vi inte

övertygade om att så alltid är fallet i dag.

Pensionssystemet, föräldraförsäkringen,

sjukförsäkringen och arbetsskadeförsäkringen är

system där studier inte kvalificerar för trygghet.

Det finns i grunden en bristande samordning mellan

olika departement som handlägger frågor som rör

studenternas sociala situation. Därför anser vi att

en studiesocial utredning snarast bör tillsättas för

att se över den studiesociala problematiken. Detta

bör riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub709

yrkande 10 som sin mening ge regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under momenten 1, 2, 3 och 7 bort hemställa

1. beträffande studiebidraget

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub708 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts,

2. beträffande inackorderingstillägg för

elever i gymnasiesärskolan

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub720 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts,

3. beträffande timersättning vid sfi

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub709 yrkande 8

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

7. beträffande studiesocial utredning

m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub709 yrkande

10 och med anledning av motionerna 1998/99:Ub453

yrkande 27, 1998/99: Ub721 och 1998/99:Ub801

yrkande 32 samt med avslag på motion

1998/99:Ub453 yrkande 21 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

2. Studiesocial utredning m.m. (mom. 7) - c

Sofia Jonsson (c) anför:

Många enskilda frågor som berör studenterna har

behandlats av riksdagen under senare år, såsom

bostäder, familjepolitik och arbetsmarknadspolitik.

Något initiativ till helhetssyn på studenternas

sociala situation har däremot inte tagits. Den

sammantagna effekten av besluten har för många

studenter blivit alltför stor. Det behövs också ett

enhetligt studerandebegrepp i lagar och förordningar

som rör studenter, något som saknas i dag. Jag anser

att regeringen skyndsamt bör tillkalla en

studiesocial utredning för att få ett underlag till

de framtida studiesociala ställningstaganden som

måste göras i riksdagen. I utredningen bör

studenterna vara väl representerade. Vad jag här har

anfört bör riksdagen med bifall till motion

1998/99:Ub453 yrkandena 21 och 27 som sin mening ge

regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet

under moment 7 bort hemställa

7. beträffande studiesocial utredning

m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub453 yrkandena

21 och 27 samt med anledning av motionerna

1998/99:Ub709 yrkande 10, 1998/99:Ub721 och

1998/99:Ub801 yrkande 32 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

3. Utbildningskonto (mom. 8) - fp

Ulf Nilsson (fp) anför:

Jag anser att ett helt nytt system behövs för att

människor skall kunna finansiera bl.a.

vidareutbildning. Det nuvarande avdragsgilla

pensionssparandet bör breddas till ett "pensions-

och utvecklingssparande" där det blir möjligt att

upp till en viss gräns ta ut pengar före

pensioneringen för att möjliggöra bl.a. utbildning.

Det avdragsgilla beloppet bör höjas till 1,5

basbelopp per år. Personer i åldrarna 30-55 år bör

få möjlighet att låna förslagsvis 60 % av en årslön

av det allmänna pensionssystemet för att använda

till exempelvis kompetensutveckling. Den som på

detta sätt tagit ut ett pensionsår i förväg skall

kunna återvinna detta genom ytterligare sparande.

Vad jag här anfört om utbildningskonto bör riksdagen

med bifall till motion 1998/99:Ub803 yrkande 13 som

sin mening ge regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet

under moment 8 bort hemställa

8. beträffande utbildningskonto

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub803 yrkande

13 som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts.

Särskilda yttranden

Studiesocial utredning (mom. 7) - v

Britt-Marie Danestig (v) och Kalle Larsson (v)

anför:

När vi skrev vår motion var det inte känt vid vilken

tidpunkt ett nytt studie- stödssystem skulle träda i

kraft. Regeringen har nu i vårpropositionen

deklarerat att detta skall ske år 2001. Det framgår

av utskottets yttrande att många av de problem som

vi har nämnt i samband med vårt yrkande om en

studiesocial utredning har tagits upp i olika

sammanhang de senaste åren. Vi utgår från att

regeringen kommer att ta hänsyn till vad som har

kommit fram på dessa punkter, när förslaget till

nytt studiestödssystem utformas. Det finns enligt

vår mening en risk att en lösning av problemen

skulle försenas ytterligare, om riksdagen nu skulle

begära en ny utredning om studenternas totala

studiesociala situation.

Av dessa skäl har vi avstått från att reservera oss

till förmån för vårt motionsyrkande.

Utbildningskonto (mom. 8) - m

Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas Högström

(m) och Anders Sjölund (m) anför:

Enligt vår uppfattning bör finansieringen av

vidareutbildning i högre grad än i dag bygga på att

den yrkesverksamma individen själv kan ta ett större

ekonomiskt ansvar för att tillgodose sina behov av

ny kompetens. Vi vill se ett system med

kompetenskonton där arbetstagare, företag och stat

tillsammans bygger upp en tillgång som kan användas

t.ex. för vidareutbildning. I anslutning till en

kommande proposition vill vi återkomma i frågan.