Bet. 1998/99:UbU9

Utbildningsutskottets betänkande

1998/99:UBU09

Fristående förskoleklass

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1998/99

UbU9

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens

förslag till ändringar i skollagen som innebär att

utbildning i förskoleklass som anordnas av godkända

fristående skolor skall godkännas av Skolverket och

stå under tillsyn av verket. Kraven för godkännande

anpassas i huvudsak till vad som gäller för

fristående skolor. Också i fråga om bidrag till

fristående skola för förskoleklass föreslås en

reglering som stämmer överens med den som gäller för

fristående skolor, bl.a. att Skolverket beslutar om

rätt till bidrag.

När det gäller andra enskilda huvudmän än

fristående skolor, som vill anordna förskoleklass,

skall liksom hittills kommunen pröva frågan om

godkännande av utbildningen och ha tillsyn över

denna. Kommunen skall även fortsättningsvis bedöma

om kommunen kan lämna bidrag till sådan enskild

huvudman för utbildningen i förskoleklass.

Utskottets majoritet ställer sig till alla delar

bakom det som regeringen föreslår beträffande

fristående skolas förskoleklass och anser att

riksdagen skall anta lagförslagen. Likaså anser

utskottet att riksdagen skall godkänna regeringens

förslag att de svenska utlandsskolorna, efter

prövning av Skolverket, skall kunna få statsbidrag

för utbildning som motsvarar förskoleklassen.

I gemensamma reservationer vänder sig Moderata

samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet

och Folkpartiet mot förslaget att olika regler skall

gälla för samma typ av verksamhet. De vill ha samma

regler med Skolverket som beslutande myndighet och

tillsynsmyndighet för samtliga fristående

förskoleklasser, oavsett om dessa drivs av

fristående skolor eller i annan enskild regi.

Vänsterpartiet anser att endast fristående skola

skall få driva förskoleklass. I övrigt finns

reservationer på skilda punkter från m, v, kd, c och

fp.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1998/99:45 Fristående

förskoleklass föreslagit

1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag

om ändring i skollagen (1985:1100),

2. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår

om att statsbidrag får lämnas för utbildning som

motsvarar förskoleklassen vid en svensk

utlandsskola.

Lagförslaget återfinns som bilaga till detta

betänkande.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av

propositionen

1998/99:Ub4 av Lennart Gustavsson m.fl. (v) vari

yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

sådan ändring av skollagen att endast fristående

skola får rätt att bedriva fristående förskoleklass,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om avveckling av

fristående förskoleklasser som inte är knutna till

fristående skola,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om lika bestämmelser om

föreläggande eller återkallande av tillstånd för

fristående skola och fristående förskoleklass,

4. att riksdagen beslutar att de nya bestämmelserna

träder i kraft den 1 juli 2000,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om

övergångsbestämmelser,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av

uppföljning av ekonomiska konsekvenser.

1998/99:Ub5 av Sofia Jonsson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en samlad

lagstiftning för förskoleklassen och det

obligatoriska skolväsendet,

2. att riksdagen beslutar om sådan ändring av

skollagen att det för fristående grundskolor som

vill utöka verksamheten till att omfatta även

förskoleklass skall vara tillräckligt att anmäla

detta till Statens skolverk utan godkännande,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om

övergångsbestämmelser,

4. att riksdagen beslutar om sådan ändring av

skollagen att fristående förskoleklasser som bedrivs

i enskild regi skall godkännas av Statens skolverk,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om bidrag till

fristående förskoleklasser,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om barn med behov av

särskilt stöd.

1998/99:Ub6 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag om

ändring i skollagen i enlighet med vad som anförts i

motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om tillståndsgivning

och tillsyn,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om principer för

fördelning av bidrag,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om automatiskt

tillstånd att bedriva förskoleklass för godkända

friskolor,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om tydliga

verksamhetsavgränsningar,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om huvudprincipen att

alla elever skall ges lika goda förutsättningar att

fritt välja förskoleklass och skola.

1998/99:Ub7 av Yvonne Andersson m.fl. (kd) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om frivillighet och

valfrihet som principer för deltagande i

förskoleklass,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en enhetlig

bedömning för samtliga fristående förskoleklasser

vid tillståndsgivning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att samma regler för

samtliga fristående förskoleklasser också bör gälla

vid bidragsgivningen,

4. att riksdagen avslår regeringens förslag till

ändring i skollagen, vad gäller möjligheten för

Statens skolverk att återkalla bidrag i de fall

rätten till sådana bidrag innebär påtagliga negativa

följder för skolväsendet i kommunen,

5. att riksdagen avslår regeringens förslag till

ändring i skollagen vad gäller elever med omfattande

behov av särskilt stöd,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om bidrag från

elevernas hemkommuner till förskoleklasser i

anslutning till fristående skola som motsvarar

särskola,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om

övergångsbestämmelser för ändringarna i skollagen,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om utvärdering och

uppföljning av de ekonomiska konsekvenserna till

följd av ändringarna i skollagen,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om förskoleklass vid

utlandsskolorna.

1998/99:Ub8 av Barbro Westerholm m.fl. (fp) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att svensk

grundskola bör bli tioårig,

2. att riksdagen beslutar att en redan godkänd

fristående skola endast skall behöva anmäla till

Statens skolverk att den startar förskoleklass,

3. att riksdagen beslutar att kommunen skall vara

skyldig att lämna bidrag för samma antal undervisade

timmar inom förskoleklass i enskild regi som den

bedriver i egen regi,

4. att riksdagen beslutar att den fristående

skolans ansökan om att bli godkänd för att ha rätt

till bidrag skall vara Statens skolverk till handa

den 1 september kalenderåret innan

förskoleklassverksamheten startar,

5. att riksdagen beslutar att införa

övergångsregler för dem som vill starta

förskoleklass höstterminen 1999,

6. att riksdagen beslutar att kommunerna har

skyldighet - oavsett om detta skulle medföra

organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för

kommunerna - att lämna bidrag till fristående skolor

för alla elever med särskilda behov,

7. att riksdagen beslutar att Statens skolverk

skall stå för godkännande, tillsyn samt

bidragsbedömning av fristående förskoleklass.

Motion väckt under allmänna motionstiden

1998

1998/99:Ub268 av Barbro Westerholm m.fl. (fp) vari

yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att grundskolan

skall bli tioårig.

Utskottet

Inledning

Ansvaret inom Regeringskansliet för

förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen

överfördes den 1 juli 1996 från Socialdepartementet

till Utbildningsdepartementet. En rad åtgärder har

därefter vidtagits för att föra in dessa

verksamheter i utbildningssystemet. Efter förslag av

regeringen i propositionen Förskoleklass och andra

skollagsfrågor beslutade riksdagen hösten 1997 att

bestämmelserna i socialtjänstlagen (1980:620) om

verksamheterna skulle i huvudsak oförändrade flyttas

över till skollagen (1985:1100) och där inarbetas i

ett särskilt kapitel, nämligen 2 a kap.

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg (prop.

1997/98:6, bet. UbU5, rskr. 107). I ett nytt

skollagskapitel, 2 b kap., infördes bestämmelser om

förskoleklassen, en egen skolform bildad av den

tidigare s.k. sexårsverksamheten inom förskolan. De

nya bestämmelserna i skollagen trädde i kraft den 1

januari 1998. Från samma tidpunkt övertog Skolverket

tillsynsansvaret för förskoleverksamheten och

skolbarnsomsorgen från Socialstyrelsen och

länsstyrelserna.

Utbildningen i förskoleklassen skall stimulera

varje barns utveckling och lärande och ligga till

grund för fortsatt skolgång. Från och med den 1

augusti 1998 har Läroplanen för det obligatoriska

skolväsendet (Lpo 94) anpassats till att också

omfatta förskoleklassen och fritidshemmet (prop.

1997/98:94, bet. UbU18, rskr. 272).

Vid behandlingen hösten 1997 av den nämnda

propositionen Förskoleklass och andra skollagsfrågor

gav riksdagen som sin mening regeringen till känna i

fråga om förskoleklass i enskild regi, att

regeringen snarast borde återkomma till riksdagen

med förslag till bestämmelser om tillståndsgivning,

bidrag, tillsyn av verksamheten samt de

övergångsbestämmelser som kunde behövas etc.

Bestämmelserna borde utformas på ett sätt som liknar

reglerna för fristående skolor (bet. 1997/98:UbU5,

rskr. 107).

En arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet har

utarbetat en promemoria, Fristående förskoleklasser

- tillstånd, bidrag, tillsyn m.m. (dnr U97/4530/S

och U98/2622/S). Promemorian har remissbehandlats.

Rege-ringen har inhämtat Lagrådets yttrande över

promemorians förslag till ändring i skollagen.

Lagrådets synpunkter har beaktats i det lagförslag

avseende fristående förskoleklasser som nu lagts

fram för riksdagen.

Fristående förskoleklass - godkännande och

tillsyn m.m.

Regeringen anför i propositionen att ett syfte med

att inrätta förskoleklassen som egen skolform var

att stödja och stimulera en integrering av den

verksamhet som bedrivs för sexåringar och den som

bedrivs för yngre skolbarn. Förskoleklassen är en

del av skolan och omfattas av samma läroplan som det

obligatoriska skolväsendet (Lpo 94). Utbildningen i

förskoleklassen är det första steget när det gäller

att uppfylla läroplanens mål.

Enligt regeringen organiseras förskoleklassen i en

majoritet av landets kommuner i anslutning till

skolans lokaler. I många kommuner pågår även en

verksamhetsmässig integrering. En sådan integrering

är givetvis positiv också inom de fristående

skolorna, framhåller regeringen. Eftersom Statens

skolverk redan i dag enligt 9 kap. 1 § skollagen

prövar frågor om godkännande av fristående skolor,

bör Skolverket även pröva om en fristående skola

skall godkännas för att bedriva utbildning

motsvarande förskoleklassen. Om sådant godkännande

ges, skall utbildning som motsvarar förskoleklassen

stå under tillsyn av Skolverket. Skolorna skall

också vara skyldiga att delta i den uppföljning och

utvärdering som verket genomför. Även ärenden om

återkallande av godkännande skall prövas av

Skolverket, enligt regeringens förslag.

En verksamhetsmässig integrering är svår att uppnå

utan ett nära och dagligt samarbete mellan

personalen i förskoleklassen och skolan, anmärker

regeringen. Mot den bakgrunden bör för andra

enskilda anordnare av utbildning motsvarande

förskoleklassen än fristående skolor även i

fortsättningen gälla, att den kommun där

verksamheten anordnas beslutar om godkännande och

utövar tillsyn över utbildningen.

Regeringen anser att som villkor för godkännande

bör krävas att utbildningen i fristående

förskoleklass stimulerar varje barns utveckling och

lärande samt att den kan ligga till grund för

fortsatt skolgång. Vidare bör utbildningen svara mot

de allmänna mål och den värdegrund som gäller för

skolan. Dessa krav bör gälla oavsett om det är

Skolverket eller en kommun som prövar frågan om

godkännande. Därutöver bör för förskoleklass i

anslutning till fristående skola gälla samma krav på

öppenhet vid antagning som gäller för den fristående

skolan. I likhet med vad som gäller för fristående

skolor bör regeringen också bemyndigas att meddela

ytterligare villkor i fråga om utbildningen och om

antagningen till och ledningen av sådan utbildning.

Om verksamheten som motsvarar förskoleklassen inte

längre uppfyller kraven för godkännande bör, enligt

regeringen, kommunen respektive Skolverket återkalla

godkännandet för utbildningen. Beslut i ärenden om

godkännande och återkallande av godkännande bör få

överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

Regeringen föreslår att riksdagen antar de

ändringar i skollagen som föranleds av förslagen om

godkännande och tillsyn m.m. av fristående

förskoleklass, nämligen ändringar såvitt avser 2 b

kap. 6-9 §§ skollagen.

I flera motioner kritiseras regeringens förslag i

denna del.

Moderata samlingspartiet begär i motion 1998/99:Ub6

att riksdagen avslår regeringens förslag till

ändring i skollagen såvitt avser godkännande av och

tillsyn över fristående förskoleklasser (yrk. 1

delvis). Moderaterna anser att alla fristående

alternativ skall behandlas likvärdigt. Att enbart

fristående skolor som vill bedriva utbildning som

motsvarar förskoleklassen skall bedömas av

Skolverket, medan övriga fristående intressenter som

önskar anordna liknande utbildning skall prövas av

kommunen är enligt deras mening feltänkt. De vill

att riksdagen uttalar sig för att Skolverket skall

ge tillstånd och utöva tillsyn i fråga om samtliga

fristående förskoleklasser, i likhet med vad som

gäller för fristående skolor (yrk. 2).

Också Kristdemokraterna i motion 1998/99:Ub7 vänder

sig mot att olika regler föreslås gälla för samma

typ av verksamhet. Tillståndsgivningen i fråga om

fristående förskoleklasser bör enligt dem utgå från

en enhetlig bedömning (yrk. 2). Det underlättar för

samtliga berörda om Skolverket ger tillstånd och

svarar för tillsyn även i det fall då en enskild

förskola är huvudman, menar motionärerna.

Riksdagen bör enligt Centerpartiet i motion

1998/99:Ub5 yrkande 4 besluta om en sådan ändring av

skollagen att fristående förskoleklasser som

anordnas i enskild regi skall godkännas av Statens

skolverk och inte av kommunen. Motionärerna betonar

att fristående förskoleklasser skall kunna verka på

samma villkor som kommunala, oavsett om

förskoleklasserna förs till skolan eller ej.

Enligt Folkpartiets motion 1998/99:Ub8 är det

svårbegripligt att Skolverket skall vara

tillsynsmyndighet för förskoleklass som drivs av

kommun eller fristående skola, medan kommunen skall

utöva tillsyn över fristående förskola som driver

förskoleklass. Motionärerna anser det vara

självklart att alla fristående förskoleklasser skall

godkännas och stå under tillsyn av Skolverket.

Riksdagen bör besluta om en sådan lagändring (yrk. 7

delvis).

Vänsterpartiet, däremot, menar i motion 1998/99:Ub4

att endast fristående skola skall få driva

fristående förskoleklass. Riksdagen bör hos

regeringen begära förslag till en ändring av

skollagen med denna innebörd (yrk.1). I motionen

uttrycks att det finns en risk att den

verksamhetsmässiga integrationen av förskoleklassen

och det obligatoriska skolväsendet uteblir om

enskilda fysiska och juridiska personer har

möjlighet att starta en fristående förskoleklass

utan att denna verksamhet bedrivs i nära anknytning

till en fristående skola. I konsekvens härmed anser

motionärerna att enskilda förskoleklasser som redan

har tillstånd men som inte drivs i anslutning till

en fristående skola bör avveckla sin verksamhet inom

en tidsperiod av t.ex. 3 år (yrk. 2).

U t s k o t t e t påminner, liksom regeringen, om

att ett syfte med att införa förskoleklassen som en

egen skolform inom det offentliga skolväsendet var

att skapa förutsättningar för en verksamhetsmässig

integrering av den s.k. sexårsverksamheten, skolan

och skolbarnsomsorgen och därigenom höja kvaliteten

i samtliga verksamheter. En utveckling mot

integrering av verksamheterna pågår redan nu i många

kommuner.

Ärenden om godkännande av fristående skolor som

motsvarar grundskolan och särskolan prövas i dag av

Skolverket, medan ärenden om tillstånd att anordna

förskoleklass prövas av den kommun där verksamheten

skall bedrivas. Utskottet ställer sig helt bakom

regeringens förslag att Skolverket i fortsättningen

skall ha hand om tillståndsgivningen för det fall

att den fristående skolan också vill anordna

förskoleklass. En harmonisering av reglerna

underlättar för fristående skolor att samordna

verksamhet som motsvarar förskoleklassen med skolans

övriga verksamhet. Den samlade verksamheten kommer

att stå under tillsyn av en och samma myndighet,

nämligen Skolverket.

För andra enskilda huvudmän än fristående skolor

som önskar bedriva verksamhet som motsvarar

förskoleklassen föreslås ingen ändring i

propositionen. Det innebär att det även i

fortsättningen är den kommun där verksamheten

bedrivs som ger godkännande och utövar tillsyn.

Enligt utskottets bedömning skulle det föra för

långt att nu föreskriva, som begärts i motioner, att

även exempelvis förskoleklasser vid enskilt drivna

förskolor skall godkännas av Skolverket och stå

under verkets tillsyn. Konsekvenserna av en sådan

ordning är inte tillräckligt utredda. Här är det

heller inte lika uttalat fråga om en integrering av

förskoleklassen och skolan, eftersom det inte är

samma huvudman för verksamheterna.

Regeringen har den 25 februari 1999 beslutat att

skollagen skall ses över av en parlamentariskt

sammansatt kommitté. Utskottet noterar att i

kommitténs uppdrag ingår att dels lämna förslag till

hur integrationen av förskoleklass, skola och

fritidshem skall regleras i skollagen, dels utreda

om och i så fall föreslå hur förskolan kan bilda en

egen skolform inom det offentliga skolväsendet för

barn och ungdom (dir. 1999:15). Kommittén skall

redovisa uppdraget senast den 1 maj 2001.

I avvaktan på resultatet av kommitténs arbete är

utskottet inte berett att tillstyrka en sådan

förändring av gällande bestämmelser som föreslås i

motion 1998/99:Ub4, nämligen att fristående

förskoleklass endast skall få anordnas i anslutning

till fristående skola.

Utskottet har inte något att erinra mot regeringens

förslag till lagregler i fråga om kraven för

godkännande och återkallande av godkännande att

driva förskoleklass.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att riksdagen med avslag på motionerna 1998/99:Ub4

yrkandena 1 och 2, 1998/99:Ub5 yrkande 4,

1998/99:Ub6 yrkandena 1 (delvis) och 2, 1998/99:Ub7

yrkande 2 samt 1998/99:Ub8 yrkande 7 (delvis) antar

regeringens förslag till lag om ändring i skollagen

(1985:1100), såvitt avser 2 b kap. 6-9 §§.

En rätt för godkänd fristående skola att starta

förskoleklass föreslås i tre motioner.

Moderata samlingspartiet vill i motion 1998/99:Ub6

att en generell bestämmelse skall införas om

automatisk rätt för godkänd fristående skola att

tillfoga förskoleklass till övrig verksamhet (yrk. 4

delvis). Läroplanen och den tillsyn som Skolverket

utövar över fristående skolor utgör en tillräcklig

garanti, framhåller Moderaterna.

Enligt centerpartimotion 1998/99:Ub5 yrkande 2 är

det rimligt att nöja sig med en enkel anmälan till

Skolverket från godkända fristående grundskolor att

de utvidgar verksamheten till att omfatta även

förskoleklass.

Riksdagen bör enligt motion 1998/99:Ub8 från

Folkpartiet besluta att en redan godkänd fristående

skola endast skall behöva anmäla till Skolverket att

den startar förskoleklass (yrk. 2).

U t s k o t t e t hänvisar till att enligt

gällande regler i skollagen måste en fristående

skola som godkänts för utbildning för vissa

årskurser och som vill utöka sin verksamhet med

ytterligare årskurser ansöka hos Skolverket om att

bli godkänd även för dessa (9 kap. 2 och 6 §§).

Förskoleklass är en egen skolform som till skillnad

från grundskolan är frivillig och som har ett eget

regelverk. Starka skäl talar, enligt utskottets

mening, för att fristående skola också vid

utvidgning av verksamheten med förskoleklass skall

vara skyldig att ansöka om godkännande hos

Skolverket.

Motionsyrkandena bör avslås av riksdagen.

Fristående förskoleklass - bidrag och

avgifter

När det gäller bidrag till en fristående skola som

godkänts för att bedriva utbildning som motsvarar

förskoleklassen föreslår regeringen i propositionen

en reglering som överensstämmer med den som gäller

för fristående skolor som motsvarar grundskolan

respektive särskolan. Den godkända fristående skolan

skall av Skolverket förklaras berättigad till

bidrag. Sådan förklaring skall dock inte lämnas om

etableringen av en ny fristående förskoleklass

medför påtagliga negativa följder för skolväsendet i

den kommun där skolan är belägen, eller om skolan

tar ut otillåtna avgifter. På samma grunder kan

verket återkalla rätten till bidrag. Skolverkets

beslut i dessa frågor får överklagas hos allmän

förvaltningsdomstol.

Regeringens förslag innebär en skyldighet för

hemkommunen att tilldela bidrag till en fristående

skola som motsvarar grundskolan och som förklarats

berättigad till stöd. Bidraget skall ges enligt

samma grunder som tillämpas för kommunens egen

förskoleklass. Kommunen skall dock inte vara skyldig

att lämna bidrag för den del av verksamheten som

överstiger 15 timmar i veckan eller 525 timmar om

året eller för elev som tas emot före höstterminen

det år då eleven fyller sex år. Har en elev ett

omfattande behov av särskilt stöd, skall kommunen

inte vara skyldig att lämna bidrag för det särskilda

stödet, om betydande organisatoriska eller

ekonomiska svårigheter skulle uppstå för kommunen.

Enligt regeringen skall utbildningen som den

fristående skolan får bidrag för vara avgiftsfri.

För verksamhet som överstiger 15 timmar i veckan

eller 525 timmar om året får dock skäliga avgifter

tas ut. Skäliga avgifter får även tas ut för barn

som tas emot före höstterminen det år då de fyller

sex år.

Förskoleklass i anslutning till fristående skola

som motsvarar särskolan skall enligt förslaget

tilldelas bidrag av elevernas hemkommuner. I likhet

med vad som gäller för fristående särskolor utgår

regeringen från att parterna kommer överens om

beloppet.

Regeringen understryker att den kommun där

verksamheten bedrivs skall ha rätt till insyn i

förskoleklassens verksamhet i de fristående skolor

som får kommunala bidrag. Fristående skolor som

driver förskoleklass med offentligt stöd skall också

delta i den uppföljning och utvärdering som kommunen

gör av sitt eget skolväsende.

När det gäller förskoleklass med annan enskild

anordnare än fristående skola beslutar kommunen

enligt gällande bestämmelser om bidrag skall utgå. I

sådana fall kan kommunen lämna bidrag, men har ingen

skyldighet att göra det. Regeringen anser att dessa

regler skall gälla även fortsättningsvis.

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens

förslag till ändrad lydelse av 2 b kap. 10, 12 och

13 §§ samt införande av fem nya paragrafer, 2 b

kap. 10 a-e §§, i skollagen.

Även de av regeringen föreslagna principerna för

bidrag till huvudmän för fristående förskoleklasser

bemöts med kritik i flera motioner, i

överensstämmelse med motionärernas inställning till

frågorna om godkännande och tillsyn.

Moderata samlingspartiet yrkar i motion 1998/99:Ub6

avslag på regeringens förslag till ändring i

skollagen i denna del (yrk. 1 delvis). Moderaterna

vill att riksdagen skall göra ett uttalande till

regeringen om att bidraget till alla fristående

alternativ skall bestämmas efter samma grunder som

kommunerna tillämpar i fråga om de egna

förskoleklasserna (yrk. 3). De delar inte

regeringens uppfattning att en fristående skola

skall kunna nekas bidrag för sin förskoleklass -

även om den formellt är godkänd av Skolverket - i

det fall etableringen, enligt berörd kommun, kan

anses medföra s.k. påtagliga negativa följder.

Kristdemokraterna framhåller i motion 1998/99:Ub7

yrkande 3 att samma regler för samtliga fristående

förskoleklasser också bör gälla vid

bidragsgivningen. Det är Skolverket som bör besluta

om rätt till bidrag för både fristående skolor och

andra enskilda huvudmän som anordnar förskoleklass.

Alla fristående förskoleklasser som blivit godkända

bör ha rätt till offentlig finansiering, enligt

Centerpartiets motion 1998/99:Ub5 yrkande 5. Det är

fel, hävdar motionärerna, att bedöma fristående

förskoleklassers verksamhet utifrån konsekvenserna

för kommunala förskoleklasser, eftersom det svenska

skolväsendet enligt skollagen omfattar även

fristående förskoleklasser.

Folkpartiet begär i motion 1998/99:Ub8 att

riksdagen beslutar att Statens skolverk skall bedöma

rätten till bidrag för fristående förskoleklass,

oavsett om denna drivs av en fristående skola eller

av annan enskild anordnare (yrk. 7 delvis).

U t s k o t t e t har i det föregående tillstyrkt

att riksdagen antar regeringens förslag till nya

regler för godkännande och tillsyn av fristående

förskoleklass som anordnas i anslutning till

fristående skola. I konsekvens härmed ställer sig

utskottet också bakom regeringens förslag till

bidragsregler som, när det gäller förskoleklass med

fristående skola som huvudman, har anpassats till

reglerna för fristående skolor i 9 kap. skollagen.

Utskottet är inte berett att föreslå att

motionärernas önskemål om lika behandling i

bidragshänseende av förskoleklasser i enskild regi

skall tillgodoses. En närmare analys krävs av bl.a.

de ekonomiska konsekvenserna av sådana förändringar.

Riksdagen bör med bifall till regeringens förslag i

denna del och med avslag på motionerna 1998/99:Ub5

yrkande 5, 1998/99:Ub6 yrkandena 1 (delvis) och 3,

1998/99:Ub7 yrkande 3 och 1998/99:Ub8 yrkande 7

(delvis) anta regeringens förslag till lag om

ändring i skollagen, såvitt avser 2 b kap. 10 §,

10 a § första och andra styckena, 10 b § första

stycket, 10 d § samt 12 och 13 §§.

En fristående skolas ansökan om att bli godkänd för

att ha rätt till bidrag för nystartad förskoleklass

bör enligt Folkpartiet i motion 1998/99:Ub8 yrkande

4 vara Skolverket till handa den 1 september

kalenderåret innan utbildningen startar, och inte

den 1 april som regeringen föreslår.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen med

avslag på motionsyrkandet antar regeringens förslag

till lydelse av 2 b kap. 10 a § tredje stycket

skollagen.

Den föreslagna bestämmelsen har anpassats till vad

som gäller i fråga om ansökningstid för bidrag till

nystartad fristående skola, nämligen ´före den 1

april kalenderåret innan skolan startar´ (9 kap.

6 §). Beslut om nämnda ansökningsdatum för de

fristående skolornas del togs av riksdagen våren

1995. Beslutet motiverades av kommunernas behov av

ytterligare planeringstid.

Frågan om bidrag till fristående skola som i sin

förskoleklass tar emot elever med omfattande behov

av särskilt stöd tas upp i fyra motioner.

Enligt Moderaternas motion 1998/99:Ub6 måste

huvudprincipen vara att alla elever skall ges lika

goda förutsättningar att fritt välja förskoleklass

och skola (yrk. 6). Den skrivning som regeringen

valt innebär risk för att elever i behov av särskilt

stöd per definition fråntas rätten att välja, vilket

inte är rimligt. Motionärerna förordar därför att

den föreslagna bestämmelsen om att kommunen i vissa

fall inte skall vara skyldig att lämna bidrag för

särskilt stöd till elever i fristående skolas

förskoleklass skall utgå ur lagtexten (yrk. 1

delvis).

Kristdemokraterna begär i motion 1998/99:Ub7

yrkande 5 att riksdagen avslår regeringens förslag

till ändring i skollagen vad gäller elever med

omfattande behov av särskilt stöd. De anser att

ersättning för särskilt stöd skall utgå oavsett om

eleven går i förskoleklass i anslutning till en

kommunal eller fristående skola eller i

förskoleklass i annan enskild regi.

I motion 1998/99:Ub5 understryker Centerpartiet att

friheten att välja skola skall vara till för alla.

Kommunerna bör därför åläggas att ge fristående

förskoleklasser ersättning för barn med behov av

särskilt stöd på samma vilkor som gäller för de

kommunala förskoleklasserna, om inte synnerliga skäl

föreligger häremot (yrk. 6).

Folkpartiet vill i motion 1998/99:Ub8 att riksdagen

beslutar att kommunerna skall ha skyldighet -

oavsett om detta skulle medföra organisatoriska

eller ekonomiska svårigheter för kommunerna - att

lämna bidrag till fristående skolor för alla elever

med särskilda behov (yrk. 6). Valfrihet är inte

mindre viktigt för dessa elever, betonar

motionärerna.

U t s k o t t e t har tidigare, när det gäller

motsvarande begränsning av kommunens skyldighet att

lämna bidrag till fristående grundskolor för elever

med ett omfattande behov av särskilt stöd, anfört

följande (bet. 1996/97:UbU4 s. 7).

Man kan inte bortse från att en skola - kommunal

eller fristående - kan ha mycket svårt att

tillhandahålla lokaler, tekniska hjälpmedel

och/eller specialpedagogiska insatser som en viss

funktionshindrad elev behöver. Kommunen har som

nämnts en oavvislig skyldighet att tillgodose

elevens behov, men det är inte orimligt att kommunen

i det läget har rätt att hänvisa eleven till den

skola som har de bästa möjligheterna att göra detta.

Om den möjligheten inte fanns, skulle rätten att

välja skola kunna medföra t.ex. att en kommun som

gjort stora investeringar i en av sina skolor för

att tillgodose en elev med ett visst funktionshinder

tvingas finansiera motsvarande åtgärder i en annan

kommunal skola eller en fristående skola, om

nämligen den funktionshindrade eleven önskar byta

skola eller om en annan elev, som har liknande behov

och som skulle ha kunnat utnyttja samma

investeringar, väljer en annan skola. Utskottet vill

understryka att de organisatoriska eller ekonomiska

svårigheterna skall vara betydande, om den

fristående skolan skall kunna neka att ta emot en

elev eller kommunen neka att betala den fristående

skolan för det särskilda stöd som eleven behöver.

Utskottet gör samma ställningstagande i frågan, när

det gäller bidrag till fristående skola för elever

med omfattande behov av särskilt stöd i

förskoleklass. Därmed anser utskottet att riksdagen

med avslag på här aktuella motionsyrkanden bör

bifalla regeringens förslag.

I motion 1998/99:Ub8 yrkande 3 går Folkpartiet emot

regeringens förslag om att antalet

bidragsberättigade timmar i förskoleklass i

anslutning till fristående skola skall fastställas

till 525 timmar. De menar att enskilda

utbildningsanordnare måste kunna bedriva

undervisning på likartade villkor som kommunen. Det

bör därför inte finnas något timtak angivet.

Riksdagen bör besluta att kommunen skall vara

skyldig att lämna bidrag för samma antal undervisade

timmar inom förskoleklass i enskild regi som den

egna undervisningen inom förskoleklassen omfattar.

U t s k o t t e t hänvisar till att enligt

skollagen är kommunen skyldig att anvisa plats i

förskoleklass. Utbildningen i förskoleklass skall

omfatta minst 525 timmar om året och skall inom

detta timtak vara avgiftsfri (2 b kap. 2 och 5 §§).

Det kommunala bidraget till fristående skolor som

motsvarar grundskolan har anpassats till denna

bestämmelse om kommunens avgiftsfria undervisning i

egen förskoleklass. Det finns emellertid inget som

hindrar att kommunen lämnar bidrag för fler timmar.

Riksdagen bör med bifall till regeringens förslag

avslå motionsyrkandet.

U t s k o t t e t har i det föregående ställt sig

bakom regeringens förslag i frågor om

bidragsberättigade timmar och bidrag för elever med

omfattande behov av särskilt stöd i fristående

skolas förskoleklass och avstyrkt motions-yrkanden i

motsvarande delar. Riksdagen bör alltså enligt

utskottets mening anta regeringens förslag till

lagbestämmelser i dessa frågor, nämligen 2 b kap. 10

b § andra stycket skollagen.

Verksamhetsidén med förskoleklassens verksamhet och

fritidsverksamheten totalintegrerade över hela

skoldagen är olycklig, anmärker Moderata

samlingspartiet i motion 1998/99:Ub6 yrkande 5. En

tydlig avgränsning mellan förskoleklassens

undervisningstid och fritidsverksamheten är

väsentlig för att både stärka betydelsen av den

skolförberedande verksamheten och samtidigt ge

möjligheter till alternativa omsorgsformer. Av detta

skäl är det angeläget att utforma

tillståndsgivningen så att det ställs krav på

huvudmannen att skilja på dessa två uppgifter.

U t s k o t t e t ser positivt på den utveckling

mot integrering av verksamheterna med förskoleklass,

grundskola och skolbarnsomsorg som nu pågår i

kommunerna. Att åstadkomma en sådan integrering var

ett av motiven för att införa förskoleklassen, den

tidigare s.k. sexårsverksamheten, som en egen

skolform inom det offentliga skolväsendet (prop.

1997/98:6, bet. UbU5, rskr. 107).

I sammanhanget finner utskottet det vara av

intresse att nämna att Skolverket är i färd med att

i samtliga kommuner granska de avgifter som tas ut

för barn i förskoleklass med heldagsomsorg. Denna

studie som skall avse förhållandena i mars 1999

ingår som en del i verkets kartläggning av

avgifterna i förskolor och fritidshem. Bakgrunden

till granskningen är att Skolverket under våren 1998

fick signaler från föräldrar som kan tyda på att

vissa kommuner tar ut sådana avgifter för sexåringar

i förskoleklass med heldagsomsorg att man i

praktiken också avgiftsbelägger förskoleklassens

verksamhet. Som utskottet nyss nämnt skall

förskoleklassens verksamhet vara avgiftsfri upp till

525 timmar per år (2 b kap. 5 § skollagen).

Med hänvisning till att en granskning har påbörjats

som rör den av motionärerna efterfrågade

avgränsningen av verksamheterna i heldagsomsorgen

anser utskottet att det inte behövs något uttalande

i frågan från riksdagen. Motionsyrkandet avstyrks.

Kristdemokraterna kommenterar i motion 1998/99:Ub7

yrkande 6 regeringens förslag till lagtext i fråga

om bidrag från elevernas hemkommuner för

förskoleklass i anslutning till fristående skola som

motsvarar särskolan. I likhet med vad som gäller för

fristående särskolor utgår regeringen från att

parterna kommer överens om beloppet. Motionärerna

understryker att det är viktigt att bidragen till

särskolorna garanteras. Stor vikt bör läggas vid det

enskilda barnets behov.

U t s k o t t e t anser att riksdagen med avslag

på motionsyrkandet bör anta regeringens förslag till

lydelse av 2 b kap. 10 c § skollagen.

Också bestämmelsen om bidrag för förskoleklass till

fristående särskola har anpassats till motsvarande

bestämmelse för fristående särskolor (9 kap. 6 a §

skollagen). När det särskilt gäller det enskilda

barnets behov i särskolans förskoleklass har

regeringen uttryckligen i propositionen

Förskoleklass och andra skollagsfrågor angett att

det är viktigt att det finns utrymme för flexibla

lösningar, där hänsyn tas till barnets individuella

förutsättningar och specifika behov (prop. 1997/98:6

s. 45 f.). Utskottet utgår från att kommunerna tar

sitt ansvar i detta avseende.

I samma motion, 1998/99:Ub7, vänder sig

Kristdemokraterna mot att rätten till bidrag för

fristående skolas förskoleklass skall kunna

återkallas av Skolverket i det fall denna rätt

innebär påtagliga negativa följder för skolväsendet

i kommunen (yrk. 4). I propositionen markeras att

detta främst kommer att vara aktuellt om elevantalet

ökar markant. Motionärerna kan inte tolka detta på

annat sätt än att om en fristående förskoleklass

visat sig vara för populär, eller riskerar att bli

det, förlorar den rätten till bidrag. Att

tillkomsten av en ny förskoleklass kan innebära att

en redan befintlig förskoleklass tvingas lägga ned,

får inte användas som argument för att inskränka

valfriheten. Riksdagen bör avslå lagförslaget i

denna del.

U t s k o t t e t noterar återigen att den

föreslagna bestämmelsen om återkallande av rätt till

bidrag stämmer överens med vad som gäller för

fristående skolor (9 kap. 12 § skollagen). Vid

införandet av bestämmelsen för fristående skolor

anförde utskottet att en fristående skola som växer

kraftigt, utöver vad som förutsågs när bidragsrätten

beviljades, kan komma att göra det omöjligt för

kommunerna att fullgöra sina skyldigheter gentemot

eleverna. Utskottet ansåg därför att en möjlighet

att återkalla bidragsrätt var nödvändig (bet.

1996/97:UbU4 s. 14). Kommunerna är skyldiga att

anvisa plats i förskoleklassen fr.o.m. höstterminen

det år då barnet fyller sex år till dess att barnet

skall börja fullgöra sin skolplikt (2 b kap. 2 §).

Enligt utskottets bedömning bör en bestämmelse om

återkallande av bidragsrätt finnas också för

fristående skolas förskoleklass. Utskottet

tillstyrker alltså regeringens förslag. Riksdagen

bör med avslag på motionsyrkandet anta 2 b kap. 10 e

§ skollagen.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser,

m.m.

Ändringarna i skollagen skall enligt propositionen

träda i kraft den 1 juli 1999.

Regeringen föreslår att sådana fristående skolor,

och även övriga enskilda utbildningsanordnare, som

före lagens ikraftträdande har fått tillstånd att

bedriva verksamhet som motsvarar förskoleklassen

skall anses godkända enligt de nya bestämmelserna.

De fristående skolor som fått ett sådant tillstånd

skall också anses ha förklarats berättigade till

bidrag i enlighet med de nya bestämmelserna.

De föreslagna övergångsbestämmelserna innebär att

såväl fristående skolor som andra enskilda

utbildningsanordnare som vill påbörja utbildningen

läsåret 1999/2000 kan göra det om de fått tillstånd

enligt nu gällande regler före den 1 juli 1999. I

fråga om fristående skolor som vill påbörja

utbildningen läsåret 2000/01 krävs enligt regeringen

- med hänsyn till att skolan skall ha ansökt om

godkännande före den 1 april året innan verksamheten

startar - en övergångsbestämmelse av innebörd att

ansökningstiden för det läsåret senareläggs till

´före den 1 september 1999´.

I motion 1998/99:Ub4 yrkande 4 från Vänsterpartiet

begärs att riksdagen beslutar att de nya

bestämmelserna skall träda i kraft den 1 juli 2000.

U t s k o t t e t ställer sig bakom regeringens

förslag om ikraftträdande den 1 juli 1999.

Motionsyrkandet avstyrks.

Förslaget i propositionen till övergångsbestämmelser

har föranlett flera motionsyrkanden.

Moderata samlingspartiet påpekar i motion

1998/99:Ub6 att förslaget innebär att de fristående

skolor som ännu inte driver men vill starta

förskoleklasser inte kan komma i gång därmed förrän

tidigast hösten 2000. Med Moderaternas förslag om

automatisk rätt för godkänd fristående skola att

också anordna förskoleklass kan verksamheten börja

redan fr.o.m. läsåret 1999/2000. Regeringens förslag

till övergångsbestämmelser i motsvarande del bör

avslås (yrk. 1 och 4, båda delvis).

Enligt Centerpartiet i motion 1998/99:Ub5 yrkande 3

bör ett förenklat förfarande, där godkända

fristående skolor endast behöver anmäla att de

startar förskoleklass, kombineras med

övergångsbestämmelser för innevarande år att en

anmälan skall göras till Skolverket senast den 1

juli.

Också Kristdemokraterna i motion 1998/99:Ub7 anser

att det är olyckligt att verksamhetsstarten fördröjs

med ett år för de fristående skolor som planerat för

utbildning i förskoleklass till hösten. Motionärerna

menar att om sista dag för ansökan ändras till den 1

juni, kan verksamheten få ett godkännande för start

fr.o.m. höstterminen 1999 (yrk. 7).

I motion 1998/99:Ub8 yrkande 5 begär Folkpartiet

att riksdagen beslutar att införa övergångsregler

för fristående skola som vill starta förskoleklass

höstterminen 1999.

Enligt Vänsterpartiets motion 1998/99:Ub4 bör

kommunens yttrande inhämtas innan fristående skola

som redan driver förskoleklass förklaras godkänd av

Skolverket och berättigad till bidrag (yrk. 5).

U t s k o t t e t erinrar om att enligt det

utredningsförslag som ligger till grund för

propositionen skulle ändringarna i skollagen träda i

kraft den 1 mars 1999 och tillämpas på utbildning

som äger rum efter den 1 juli 1999. Godkänd

fristående skola föreslogs kunna ansöka om tillstånd

hos Skolverket före den 1 april 1999 för att anordna

förskoleklass fr.o.m. läsåret 1999/2000.

I sitt remissvar över promemorian anförde

Skolverket att det var orimligt att verket, med

nuvarande beslutsgång, skulle hinna handlägga och

fatta beslut om tillstånd för fristående skolor att

anordna förskoleklasser före starten av läsåret

1999/2000. Skolverket föreslog att de ansökningar om

tillstånd att anordna förskoleklass som inkommer

till Skolverket från fristående skolor som för

närvarande inte bedriver sådan utbildning skall avse

tillstånd först fr.o.m. läsåret 2000/01. På så sätt

får kommunerna möjlighet att yttra sig över

ansökningarna.

En fristående skola som före ikraftträdandet av

ändringarna i skollagen får kommunens tillstånd att

anordna förskoleklass i enlighet med nuvarande

bestämmelser kan dock starta utbildningen hösten

1999.

Riksdagen bör enligt utskottet med avslag på

motionsyrkandena anta regeringens förslag till

övergångsbestämmelser med anledning av ändringarna i

skollagen.

U t s k o t t e t föreslår vidare att riksdagen

antar lagförslaget i övrigt, i den mån det inte har

behandlats i det föregående.

Ekonomiska konsekvenser

I enlighet med den s.k. finansieringsprincipen skall

kommuner och landsting inte åläggas nya

arbetsuppgifter eller skyldigheter, utan att de

samtidigt ges möjligheter att finansiera dessa på

annat sätt än med höjda skatter. Regeringen bedömer

i propositionen att förslaget till skollagsändringar

inte medför förändrade kostnader för kommunerna.

Förslaget innebär, enligt regeringens mening, ett

oförändrat kommunalt åtagande genom att rätten till

utbildning om 525 timmar i förskoleklass redan i dag

utnyttjas av i stort sett landets samtliga

sexåringar, med undantag för dem som valt att börja

i skolan vid sex års ålder.

I motion 1998/99:Ub4 yrkande 6 uttrycker

Vänsterpartiet farhågor att förslaget faktiskt

kommer att innebära ökade kommunala kostnader, såsom

t.ex. kostnader för lokaler. Motionärerna menar att

Skolverket bör ges i uppdrag att göra en uppföljning

av de ekonomiska konsekvenserna av

skollagsändringarna.

Liknande synpunkter förs fram av Kristdemokraterna

i motion 1998/99:Ub7 yrkande 8. De förutsätter att

det kommer att göras en ordentlig utvärdering och

uppföljning av de ekonomiska konsekvenserna till

följd av ändringarna i skollagen. Om beslutet bygger

på en felaktig beräkningsgrund bör frågan behandlas

på nytt, anför motionärerna.

U t s k o t t e t finner inte anledning att

ifrågasätta den bedömning som regeringen gjort.

Samtidigt utgår utskottet från att de ekonomiska

konsekvenserna av nu behandlade förslag kommer att

följas upp. Något uttalande av riksdagen i denna

fråga behövs inte. Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Förskoleklass vid svensk utlandsskola

Statsbidrag för svensk undervisning i utlandet

lämnas enligt förordningen (1994:519) om statsbidrag

till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar.

Som villkor för statsbidrag gäller bl.a. att

utbildningen skall anordnas enligt grundskolans och

gymnasieskolans läroplaner, kursplaner och

timplaner.

I propositionen redovisas att det finns ett 30-tal

svenska utlandsskolor i Europa, Asien, Afrika och

Sydamerika. I de flesta skolorna har barn i

sexårsåldern skrivits in i årskurs 1 och dessa

elever ingår således i bidragsunderlaget för

statsbidraget till utlandsskolan. Vid övriga skolor

anordnas separat verksamhet för sexåringar. Nästan

alla skolor bedriver också förskoleverksamhet för

yngre barn. För denna verksamhet liksom för den

separata sexårsverksamheten utgår inte något

statsbidrag. Kostnaderna täcks via avgifter.

Regeringen föreslår i propositionen att riksdagen

godkänner att statsbidrag får lämnas för utbildning

som motsvarar förskoleklassen vid en svensk

utlandsskola fr.o.m. läsåret 2000/01 efter prövning

av Statens skolverk. Regeringen framhåller att

utlandsskolorna följer den svenska läroplanen för

det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94). Läroplanen

omfattar sedan den 1 augusti 1998 även

förskoleklassen. Det bör därför vara möjligt också

för utlandsskolorna att anordna förskoleklasser med

statsbidrag.

En utlandsskola, som vill bli berättigad till

bidrag för utbildning motsvarande förskoleklassen

fr.o.m. läsåret 2000/01, skall enligt regeringen

ansöka härom hos Skolverket före den 1 september

1999. Vid sin bedömning bör verket tillämpa samma

kriterier som för prövning av en utlandsskola, anför

regeringen. Förskoleklassen skall också omfattas av

den uppföljning och utvärdering som verket genomför

av utlandsskolorna. Skolverkets beslut om

statsbidrag för inrättande av förskoleklass bör få

överklagas hos regeringen.

I motion 1998/99:Ub7 yrkande 9 från

Kristdemokraterna förordas, också när det gäller

utlandsskolorna, att slutdatum för ansökan om bidrag

sätts till den 1 juni 1999 för de skolor som

planerat för förskoleklass fr.o.m. höstterminen

1999.

U t s k o t t e t instämmer med regeringen att

utlandsskolorna, som följer den svenska läroplanen

för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen

och fritidshemmet (Lpo 94), skall ha rätt till

statsbidrag även för utbildning som motsvarar

förskoleklassen. När det gäller ansökningstid för

statsbidrag till utlandsskola för förskoleklass,

finner utskottet det inte rimligt att Skolverket

skall åläggas att behandla ansökan som kommer in

senast den 1 juni 1999 i sådan tid att utbildningen

i förskoleklassen kan starta redan fr.o.m.

höstterminen 1999.

Riksdagen bör med avslag på motionsyrkandet

godkänna vad regeringen föreslår om att statsbidrag

får lämnas för utbildning som motsvarar

förskoleklassen vid en svensk utlandsskola.

Övriga frågor

Frågor om skolstart och tioårig grundskola

aktualiseras i fyra motioner.

Enligt Kristdemokraterna i motion 1998/99:Ub7

yrkande 1 bör frivillighet och valfrihet gälla som

principer för deltagande i förskoleklass.

Motionärerna motsätter sig bestämt en obligatorisk

skolstart för alla sexåringar. Varje förälder skall

kunna välja verksamhetsform för sitt barn. Detta val

gäller såväl kommunal som fristående förskola,

familjedaghem och förskoleklass. För att ge en reell

möjlighet till individuella val måste rättvisa

regler skapas.

Folkpartiet pläderar i motionerna 1998/99:Ub8

yrkande 1 och 1998/99:

Ub268 yrkande 9 för en tioårig grundskola, där

förskoleklassen utgör det första året. De hävdar att

i en tioårig grundskola blir undervisningen mera

flexibel och skolan kan möta eleven på hans eller

hennes nivå. Den utökade tiden bör användas till att

ytterligare befästa de baskunskaper som skolan i dag

inte lyckas ge många elever, framhåller

motionärerna.

I centerpartimotion 1998/99:Ub5 yrkande 1 begärs

ett riksdagsuttalande om att regeringen bör

återkomma med förslag till en samlad lagstiftning

för förskoleklassen och det obligatoriska

skolväsendet. Förslaget bör inriktas mot en närmare

integrering och på sikt sammanläggning av

skolformerna.

U t s k o t t e t vill fästa uppmärksamheten på

att en omfattande skollagsöversyn kommer att göras

av den nyligen beslutade kommittén för översyn av

skollagen m.m. Enligt direktiven för kommittén skall

denna föreslå hur skollagen kan moderniseras genom

att förenklas och förtydligas samt bättre anpassas

till ett målstyrt skolväsende och till den

ansvarsfördelning som råder mellan stat och kommun

(dir. 1999:15). Kommittén skall vidare överväga hur

skollagen bör utformas för att tydliggöra det

kommunala ansvaret för utbildningens kvalitet och

likvärdighet. Bland annat skall kommittén lämna

förslag till hur integrationen av förskoleklass,

skola och fritidshem skall regleras i skollagen.

Kommittén skall redovisa uppdraget senast den 1 maj

2001.

Med hänvisning till det arbete som nu inleds i den

parlamentariskt sammansatta kommittén, anser

utskottet att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.

En ändring av reglerna om återkallande av

godkännande för fristående skola föreslås av

Vänsterpartiet i motion 1998/99:Ub4 yrkande 3.

Motionärerna har uppmärksammat den skillnad som

kommer att råda mellan reglerna för fristående

förskoleklass och fristående skola när det gäller

återkallande av godkännande. De anser att det är

rimligt att de bestämmelser som gäller för

förskoleklassen också gäller för skolan.

U t s k o t t e t konstaterar att enligt nuvarande

och föreslagna regler för förskoleklassen i 2 b kap.

12 och 13 §§ skollagen skall ett beslut om

återkallande av godkännande gälla med omedelbar

verkan samt böter kunna utdömas för den som utan

godkännande bedriver utbildning som motsvarar

förskoleklassen. Motsvarande bestämmelser finns inte

för fristående skolor. I fråga om dem gäller att

skolverksamheten upphör först när beslutet om

återkallande av godkännande vinner laga kraft (jfr 9

kap. 12 och 17 §§ skollagen). Det finns i dag inte

heller något stöd i lag för att bötfälla den som

bedriver skolverksamhet utan tillstånd.

De återgivna reglerna för förskoleklassen, som

också gäller i motsvarande mån för

förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, är så gott

som oförändrade överförda till skollagen från

socialtjänstlagen. Med hänsyn till att barnomsorgen

har hand om små barn har strängare regler ansetts

vara motiverade.

Utskottet hänvisar till att den nyligen beslutade

kommittén för översyn av skollagen m.m. har i

uppdrag att se över terminologi och struktur i

skollag, läroplaner och skolformsförordningar, så

att dessa bättre harmonierar med varandra och

speglar helheten i skolväsendet (dir. 1999:15). I

avvaktan på resultatet av kommitténs arbete är

utskottet inte berett att föreslå en sådan

anpassning av olika skollagsregler som motionärerna

vill ha. Därmed avstyrker utskottet motion

1998/99:Ub4 yrkande 3.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande regler för godkännande av

och tillsyn över fristående förskoleklasser

att riksdagen med avslag på motionerna 1998/99:Ub4 yrkandena

1 och 2, 1998/99:Ub5 yrkande 4, 1998/99:Ub6

yrkandena 1 (delvis) och 2, 1998/99:Ub7 yrkande

2 samt 1998/99:Ub8 yrkande 7 (delvis) antar

regeringens förslag till lag om ändring i

skollagen (1985:1100), såvitt avser 2 b kap. 6-9

§§,

res. 1 (m, kd, c, fp) -

delvis

res. 2 (v) - delvis

2. beträffande rätt för godkänd fristående

skola att starta förskoleklass

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub5 yrkande 2,

1998/99:Ub6 yrkande 4 (delvis) och 1998/99:Ub8

yrkande 2,

res. 1(m, kd, c, fp) -

delvis

3. beträffande bidrag till huvudmän för

fristående förskoleklasser, m.m.

att riksdagen med avslag på motionerna 1998/99:Ub5 yrkande

5, 1998/99:Ub6 yrkandena 1 (delvis) och 3,

1998/99:Ub7 yrkande 3 samt 1998/99:Ub8 yrkande 7

(delvis) antar regeringens förslag till lag om

ändring i skollagen, såvitt avser 2 b kap. 10 §,

10 a § första och andra styckena, 10 b § första

stycket, 10 d § samt 12 och 13 §§,

res. 1 (m, kd, c, fp) -

delvis

4. beträffande ansökningstid för bidrag

till fristående skola för nystartad

förskoleklass

att riksdagen med avslag på motion 1998/99:Ub8 yrkande 4

antar regeringens förslag till lag om ändring i

skollagen, såvitt avser 2 b kap. 10 a § tredje

stycket,

res. 3 (fp) - delvis

5. beträffande bidrag till fristående

skola för elever med omfattande behov av

särskilt stöd i förskoleklass

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i denna

del och med avslag på motionerna 1998/99:Ub5

yrkande 6, 1998/99:Ub6 yrkandena 1 och 6,

1998/99:Ub7 yrkande 5 och 1998/99:Ub8 yrkande 6,

samtliga i denna del, godkänner vad utskottet

anfört,

res. 1 (m, kd, c, fp) -

delvis

6. beträffande bidragsberättigade timmar i

fristående skolas förskoleklass

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i denna

del och med avslag på motion 1998/99:Ub8 yrkande

3 (delvis) godkänner vad utskottet anfört,

res. 3 (fp) - delvis

7. beträffande lagbestämmelser om

bidragsberättigade timmar och bidrag för elever

med omfattande behov av särskilt stöd i

fristående skolas förskoleklass

att riksdagen med avslag på motionerna 1998/99:Ub5 yrkande

6, 1998/99:Ub6 yrkandena 1 och 6, 1998/99:Ub7

yrkande 5 och 1998/99:Ub8 yrkandena 3 och 6,

samtliga i denna del, antar regeringens förslag

till lag om ändring i skollagen, såvitt avser 2

b kap. 10 b § andra stycket,

res. 4 (m, kd, c) -

(villk. mom. 5)

res. 3 (fp) - delvis

(villk. mom. 5 och 6)

8. beträffande tydlig avgränsning mellan

förskoleklassens verksamhet och

fritidsverksamheten

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub6 yrkande 5,

res. 5 (m) - delvis

9. beträffande bidrag för förskoleklass

till fristående skola som motsvarar särskolan

att riksdagen med avslag på motion 1998/99:Ub7 yrkande 6

antar regeringens förslag till lag om ändring i

skollagen, såvitt avser 2 b kap. 10 c §,

res. 6 (kd, fp) - delvis

10. beträffande återkallelse av rätt till

bidrag för fristående skolas förskoleklass

att riksdagen med avslag på motion 1998/99:Ub7 yrkande 4

antar regeringens förslag till lag om ändring i

skollagen, såvitt avser 2 b kap. 10 e §,

res. 6 (kd, fp) - delvis

11. beträffande ikraftträdande

att riksdagen med avslag på motion 1998/99:Ub4 yrkande 4

antar regeringens förslag till lag om ändring i

skollagen, såvitt avser punkt 1 i

övergångsbestämmelserna,

12. beträffande övergångsbestämmelser i

övrigt

att riksdagen med avslag på motionerna 1998/99:Ub4 yrkande

5, 1998/99:Ub5 yrkande 3, 1998/99:Ub6 yrkandena

1 och 4 (båda delvis), 1998/99:Ub7 yrkande 7 och

1998/99:Ub8 yrkande 5 antar regeringens förslag

till lag om ändring i skollagen, såvitt avser

punkterna 2 och 3 i övergångsbestämmelserna,

res. 5 (m) - delvis

res. 7 (c) - delvis

res. 3 (fp) - delvis

13. beträffande lagförslaget i övrigt

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring

i skollagen, i den mån det inte har behandlats

under föregående moment,

14. beträffande uppföljning av ekonomiska

konsekvenser

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub4 yrkande 6 och

1998/99:Ub7 yrkande 8,

res. 2 (v)- delvis

res. 8 (kd) - delvis

15. beträffande förskoleklass vid svensk

utlandsskola

att riksdagen med avslag på motion 1998/99:Ub7 yrkande 9

godkänner vad regeringen föreslår om att

statsbidrag får lämnas för utbildning som

motsvarar förskoleklassen vid en svensk

utlandsskola,

16. beträffande skolstart och tioårig

grundskola

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub5 yrkande 1,

1998/99:Ub7 yrkande 1, 1998/99:Ub8 yrkande 1 och

1998/99:Ub268 yrkande 9,

res. 8 (kd) - delvis

res. 7 (c) - delvis

res. 3 (fp) - delvis

17. beträffande återkallande av

godkännande för en fristående skola

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub4 yrkande 3.

res. 2 (v) - delvis

Stockholm den 22 april 1999

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit: Jan

Björkman (s), Britt-Marie Danestig

(v), Eva Johansson (s), Yvonne

Andersson (kd), Lars Hjertén (m),

Tomas Högström (m), Torgny

Danielsson (s), Lennart Gustavsson

(v), Erling Wälivaara (kd), Gunnar

Goude (mp), Sofia Jonsson (c),

Nalin Pekgul (s), Anders Sjölund

(m), Catharina Elmsäter-Svärd (m),

Agneta Lundberg (s), Ulf Nilsson

(fp) och RosMarie Jönsson Neckö

(s).

Reservationer

1. Regler för godkännande av och tillsyn

över fristående förskoleklasser, m.m. (mom.

1, 2, 3 och 5) - m, kd, c, fp

Yvonne Andersson (kd), Lars Hjertén (m), Tomas

Högström (m), Erling Wälivaara (kd), Sofia Jonsson

(c), Anders Sjölund (m), Catharina Elmsäter-Svärd

(m) och Ulf Nilsson (fp) anför:

Vi vänder oss mot att olika regler för godkännande

och tillsyn föreslås gälla för samma typ av

verksamhet. Att enbart fristående skolor som vill

bedriva utbildning som motsvarar förskoleklassen

skall bedömas av Skolverket, medan övriga fristående

intressenter som önskar anordna liknande utbildning

skall prövas av kommunen är enligt vår mening

feltänkt. Fristående förskoleklasser skall kunna

verka på samma villkor som kommunala, oavsett om

förskoleklasserna förs till skolan eller ej.

Regeringen bör enligt vår mening skyndsamt återkomma

till riksdagen med förslag till lagregler som

tillgodoser vår uppfattning att samtliga fristående

förskoleklasser, oavsett om de drivs av fristående

skolor eller i annan enskild regi, skall godkännas

och stå under tillsyn av Skolverket. I avvaktan

härpå bör riksdagen anta det föreliggande

lagförslaget såvitt avser 2 b kap. 6-9 §§ skollagen.

Enligt vår mening bör det införas en automatisk

rätt för godkänd fristående skola att starta

förskoleklass efter en enkel anmälan till

Skolverket. Läroplanen och den tillsyn som

Skolverket utövar över fristående skolor måste anses

utgöra en tillräcklig garanti för verksamheten.

Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag

till sådana lagregler. Detta bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

I överensstämmelse med vår inställning till frågor

om godkännande och tillsyn av fristående

förskoleklass anser vi att principerna för bidrag

till huvudmän för fristående förskoleklasser bör

vara att samma regler skall gälla för samtliga

fristående förskoleklasser. Det är Skolverket som

bör besluta om rätt till bidrag för både fristående

skolor och andra enskilda huvudmän som anordnar

förskoleklass. Bidraget till alla fristående

alternativ skall bestämmas efter samma grunder som

kommunerna tillämpar i fråga om de egna

förskoleklasserna. Också när det gäller

bestämmelserna om bidrag till huvudmän för

fristående förskoleklasser bör regeringen snarast

återkomma till riksdagen med förslag till enhetliga

lagregler i enlighet med vad som anförts i våra

motionsyrkanden. I avvaktan på ett nytt lagförslag

bör riksdagen anta regeringens förslag till ändring

i skollagen, såvitt avser 2 b kap. 10 §, 10 a §

första och andra styckena, 10 b § första stycket, 10

d § samt 12 och 13 §§.

Alla elever skall enligt vår mening ges lika goda

förutsättningar att fritt välja förskoleklass och

skola. Den föreslagna bestämmelsen att kommunen i

vissa fall inte skall vara skyldig att lämna bidrag

för elever med omfattande behov av särskilt stöd i

fristående skolas förskoleklass bör därför utgå ur

lagtexten. Kommunerna bör ge fristående

förskoleklasser ersättning för barn med behov av

särskilt stöd på samma villkor som gäller för de

kommunala förskoleklasserna. Valfrihet är inte

mindre viktigt för dessa elever. Riksdagen bör

bifalla våra motionsyrkanden i ärendet och avslå

regeringens förslag i denna del.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under momenten 1, 2, 3 och 5 bort hemställa

1. beträffande regler för godkännande av

och tillsyn över fristående förskoleklasser

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub6 yrkande

2 och 1998/99:Ub7 yrkande 2, med anledning av

motionerna 1998/99:Ub5 yrkande 4, 1998/99:Ub6

yrkande 1 (delvis) och 1998/99:Ub8 yrkande 7

(delvis) samt med avslag på motion 1998/99:Ub4

yrkandena 1 och 2 dels antar regeringens förslag

till lag om ändring i skollagen (1985:1100),

såvitt avser 2 b kap. 6-9 §§, dels som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts om ett nytt lagförslag,

2. beträffande rätt för godkänd fristående

skola att starta förskoleklass

att riksdagen med bifall till motion

1998/99:Ub6 yrkande 4 (delvis) samt med

anledning av motionerna 1998/99:Ub5 yrkande 2

och 1998/99:Ub8 yrkande 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

3. beträffande bidrag till huvudmän för

fristående förskoleklasser, m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub5 yrkande

5, 1998/99:Ub6 yrkande 3 och 1998/99:Ub7 yrkande

3 samt med anledning av motionerna 1998/99:Ub6

yrkande 1 (delvis) och 1998/99:Ub8 yrkande 7

(delvis) dels antar regeringens förslag till lag

om ändring i skollagen, såvitt avser 2 b kap. 10

§, 10 a § första och andra styckena, 10 b §

första stycket, 10 d § samt 12 och 13 §§, dels

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts om ett nytt lagförslag,

5. beträffande bidrag till fristående

skola för elever med omfattande behov av

särskilt stöd i förskoleklass

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub5 yrkande

6, 1998/99:Ub6 yrkandena 1 och 6, 1998/99:Ub7

yrkande 5 och 1998/99:Ub8 yrkande 6, samtliga i

denna del, samt med avslag på regeringens

förslag i denna del godkänner vad som ovan

anförts,

2. Regler för godkännande av och tillsyn

över fristående förskoleklasser, m.m. (mom.

1, 14 och 17) - v

Britt-Marie Danestig (v) och Lennart Gustavsson (v)

anför:

Enligt vår uppfattning finns det en risk att den

eftersträvade verksamhetsmässiga integrationen av

förskoleklassen och skolan uteblir, om enskilda

fysiska och juridiska personer har möjlighet att

starta en fristående förskoleklass utan att denna

verksamhet bedrivs i nära anslutning till en

fristående skola. Vi menar att endast fristående

skola skall kunna få godkännande att driva

förskoleklass. I konsekvens härmed anser vi att

enskilda förskoleklasser med annan huvudman än

fristående skola, som redan har tillstånd, bör

avveckla verksamheten inom en tidsperiod på

exempelvis tre år. Riksdagen bör med bifall till

motion 1998/99:Ub4 (yrk.1 och 2) hos regeringen

begära förslag till en ändring av skollagen med

denna innebörd.

Som anförs i motion 1998/99:Ub4 bör Skolverket få i

uppdrag att göra en uppföljning av de ekonomiska

konsekvenserna av de nu föreslagna ändringarna i

skollagen. Det finns, anser vi, en risk för att

förslagen faktiskt kommer att innebära ökade

kommunala kostnader, såsom t.ex. kostnader för

lokaler. Vad vi nu anfört bör riksdagen med bifall

till vårt motionsyrkande som sin mening ge

regeringen till känna.

Vi har uppmärksammat att det kommer att finnas en

skillnad mellan bestämmelserna för fristående

förskoleklass och fristående skola, när det gäller

återkallande av godkännande att bedriva utbildning.

Enligt nu aktuella lagregler för förskoleklass skall

ett beslut om återkallande av godkännande gälla med

omedelbar verkan samt böter kunna utdömas för den

som utan godkännande bedriver utbildning som

motsvarar förskoleklassen. Motsvarande regler finns

inte för fristående skolor. Vi anser att det är

rimligt att de bestämmelser som gäller för

förskoleklassen också gäller för skolan. Detta bör

riksdagen med bifall till vårt motionsyrkande härom

som sin mening ge regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under momenten 1, 14 och 17 bort hemställa

1. beträffande regler för godkännande av

och tillsyn över fristående förskoleklasser

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub4 yrkandena 1

och 2 samt med avslag på motionerna 1998/99:Ub5

yrkande 4, 1998/99:Ub6 yrkandena 1 (delvis) och

2, 1998/99:Ub7 yrkande 2 och 1998/99:Ub8 yrkande

7 (delvis) dels antar regeringens förslag till

lag om ändring i skollagen (1985:1100), såvitt

avser 2 b kap. 6-9 §§, dels som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts om

ett nytt lagförslag,

14. beträffande uppföljning av ekonomiska

konsekvenser

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub4 yrkande 6

och med avslag på motion 1998/99:Ub7 yrkande 8

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

17. beträffande återkallande av godkännande

för en fristående skola

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub4 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts.

3. Ansökningstid för bidrag till fristående

skola för nystartad förskoleklass, m.m.

(mom. 4, 6, 7, 12 och 16) - fp

Ulf Nilsson (fp) anför:

Jag anser att en fristående skolas ansökan om att

bli godkänd för att ha rätt till bidrag för

nystartad förskoleklass skall vara Skolverket till

handa före den 1 september kalenderåret innan

utbildningen startar, och inte före den 1 april som

regeringen föreslår. Riksdagen bör med bifall till

motionsyrkandet i frågan anta bestämmelsen i 2 b

kap. 10 a § tredje stycket skollagen med den

ändringen att tidpunkten skall vara "den 1

september".

Enligt min mening bör det inte fastställas något

timtak när det gäller bidragsberättigade timmar i

förskoleklass i anslutning till fristående skola.

Kommunen skall vara skyldig att lämna bidrag för

samma antal undervisade timmar i förskoleklass i

enskild regi som den egna undervisningen inom

förskoleklassen omfattar. Riksdagen bör alltså

bifalla motion 1998/99:Ub8 yrkande 3.

Med hänvisning till vad jag nyss anfört om

bidragsberättigade timmar i fristående skolas

förskoleklass och till mitt ställningstagande i

reservation 1 (mom. 5) i fråga om bidrag för elever

med omfattande behov av särskilt stöd, föreslår jag

beträffande lagbestämmelserna, att riksdagen avslår

regeringens förslag till ändring i skollagen, såvitt

avser 2 b kap. 10 b § andra stycket.

Det bör vara möjligt för en fristående skola som

ligger långt framme i planeringen att starta

förskoleklass redan höstterminen 1999. Regeringen

bör snarast möjligt föranstalta om åtgärder i detta

syfte. Vad jag nu anfört med anledning av

regeringens förslag till övergångsbestämmelser bör

riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub8 yrkande

5 som sin mening ge regeringen till känna.

Förskoleklassen bör enligt min mening utgöra det

första året i en tioårig grundskola. Den utökade

tiden bör användas till att ytterligare befästa de

baskunskaper som skolan skall ge eleverna. I en

tioårig grundskola blir undervisningen mera flexibel

och skolan kan möta eleven på hans eller hennes

nivå. Jag vill att riksdagen, med bifall till

Folkpartiets motionsyrkanden i ärendet, gör ett

uttalande till regeringen av denna innebörd.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet

under momenten 4, 6, 7, 12 och 16 bort hemställa

4. beträffande ansökningstid för bidrag

till fristående skola för nystartad

förskoleklass

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub8 yrkande 4

och med anledning av regeringens förslag i denna

del antar 2 b kap. 10 a § tredje stycket

skollagen med den ändringen att den i stycket

angivna tidpunkten skall vara den 1 september,

6. beträffande bidragsberättigade timmar i

fristående skolas förskoleklass

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub8 yrkande 3

(delvis) och med avslag på regeringens förslag i

denna del godkänner vad som ovan anförts,

7. beträffande lagbestämmelser om

bidragsberättigade timmar och bidrag för elever

med omfattande behov av särskilt stöd i

fristående skolas förskoleklass

att riksdagen - vid bifall till reservation 1 under

moment 5

och till denna reservation under moment 6 -

med

bifall till motionerna 1998/99:Ub5 yrkande 6,

1998/99:Ub6 yrkandena 1 och 6, 1998/99:

Ub7 yrkande 5 och 1998/99:Ub8 yrkandena 3 och 6,

samtliga i denna del, avslår regeringens förslag

till lag om ändring i skollagen, såvitt avser 2

b kap. 10 b § andra stycket,

12. beträffande övergångsbestämmelser i

övrigt

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub8 yrkande 5,

med anledning av motionerna 1998/99:Ub5 yrkande

3, 1998/99:Ub6 yrkandena 1 och 4 (båda delvis)

och 1998/99:Ub7 yrkande 7 samt med avslag på

motion 1998/99:Ub4 yrkande 5 dels antar

regeringens förslag till lag om ändring i

skollagen, såvitt avser punkt 2 i

övergångsbestämmelserna, dels med avslag på

regeringens förslag såvitt avser punkt 3 i

övergångsbestämmelserna som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

16. beträffande skolstart och tioårig

grundskola

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub8 yrkande

1 och 1998/99:Ub268 yrkande 9 samt med avslag på

motionerna 1998/99:

Ub5 yrkande 1 och 1998/99:Ub7 yrkande 1 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts,

4. Lagbestämmelser om bidragsberättigade

timmar och bidrag för elever med omfattande

behov av särskilt stöd i fristående skolas

förskoleklass (mom. 7) - m, kd, c

Yvonne Andersson (kd), Lars Hjertén (m), Tomas

Högström (m), Erling Wälivaara (kd), Sofia Jonsson

(c), Anders Sjölund (m) och Catharina Elmsäter-Svärd

(m) anför:

Med hänvisning till vårt ställningstagande i

reservation 1 under moment 5 i fråga om bidrag till

fristående skola för elever med omfattande behov av

särskilt stöd i förskoleklass, föreslår vi

beträffande lagbestämmelserna att riksdagen antar

regeringens förslag till 2 b kap. 10 b § andra

stycket skollagen med den ändringen att andra

meningen utgår ur lagtexten. Vi anser att

huvudregeln skall vara att alla elever oavsett behov

av stöd skall ha lika rätt att välja skola.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under moment 7 bort hemställa

7. beträffande lagbestämmelser om

bidragsberättigade timmar och bidrag för elever

med omfattande behov av särskilt stöd i

fristående skolas förskoleklass

att riksdagen - vid bifall till reservation 1

under moment 5 - med bifall till motionerna

1998/99:Ub5 yrkande 6, 1998/99:Ub6 yrkandena 1 och

6, 1998/99:Ub7 yrkande 5 och 1998/99:Ub8 yrkande 6,

samtliga i denna del, med anledning av regeringens

förslag i denna del samt med avslag på motion

1998/99:Ub8 yrkande 3 (delvis) antar följande

lydelse av 2 b kap. 10 b § andra stycket skollagen:

Kommunen är dock inte skyldig att lämna bidrag för

den del av verksamheten som överstiger 15 timmar i

veckan eller 525 timmar om året eller för elev som

tas emot före höstterminen det år eleven fyller sex

år.

5. Tydlig avgränsning mellan

förskoleklassens verksamhet och

fritidsverksamheten, m.m. (mom. 8 och 12) -

m

Lars Hjertén (m), Tomas Högström (m), Anders Sjölund

(m) och Catharina Elmsäter-Svärd (m) anför:

Vi anser att verksamhetsidén med förskoleklassens

verksamhet och fritidsverksamheten totalintegrerade

över hela skoldagen är olycklig. Men genom att

förskoleklassernas undervisningstid nu tydliggörs i

propositionen, skapas förutsättningar för att stärka

betydelsen av skolförberedande verksamhet och

samtidigt ge möjligheter till alternativa skolformer

och barnomsorgsalternativ. Det är enligt vår mening

angeläget att även utforma tillståndsgivningen så

att krav ställs på huvudmannen att skilja på dessa

två uppgifter, bl.a. för att uppföljning och

utvärdering av förskoleklassernas verksamhet skall

vara möjlig. Detta bör riksdagen med bifall till

vårt motionsyrkande i ärendet som sin mening ge

regeringen till känna.

Regeringens förslag till övergångsbestämmelser

innebär att de fristående skolor, som ännu inte

driver men vill starta förskoleklasser, inte kan

göra detta förrän tidigast hösten 2000. Med vårt

förslag om automatisk rätt för godkänd fristående

skola att också anordna förskoleklass kan

verksamheten börja redan fr.o.m. läsåret 1999/2000.

Regeringens förslag till övergångsbestämmelser i

motsvarande del bör avslås. Riksdagen bör bifalla

vår motion 1998/99:Ub6 yrkandena 1 och 4, båda i

denna del.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under momenten 8 och 12 bort hemställa

8. beträffande tydlig avgränsning mellan

förskoleklassens verksamhet och

fritidsverksamheten

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub6 yrkande 5

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

12. beträffande övergångsbestämmelser i

övrigt

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub6

yrkandena 1 och 4 (båda delvis), med anledning av

motionerna 1998/99:Ub5 yrkande 3, 1998/99:Ub7

yrkande 7 och 1998/99:Ub8 yrkande 5 samt med avslag

på motion 1998/99:Ub4 yrkande 5 dels antar

regeringens förslag till lag om ändring i skollagen,

såvitt avser punkt 2 i övergångsbestämmelserna, dels

med avslag på regeringens förslag i motsvarande del

beslutar att punkt 3 i övergångsbestämmelserna skall

ha följande lydelse:

3. För en fristående skola som vid lagens

ikraftträdande inte bedriver verksamhet motsvarande

förskoleklassen och som vill ha bidrag enligt 2 b

kap. 10 a § från och med läsåret 1999/2000 gäller

att en godkänd fristående skola skall anses ha

automatiskt tillstånd att bedriva utbildning som

motsvarar förskoleklassen.

6. Bidrag för förskoleklass till fristående

skola som motsvarar särskolan, m.m. (mom. 9

och 10) - kd, fp

Yvonne Andersson (kd), Erling Wälivaara (kd) och Ulf

Nilsson (fp) anför:

När det gäller bidrag från elevernas hemkommuner för

förskoleklass i anslutning till fristående skola som

motsvarar särskolan utgår regeringen i propositionen

från att parterna kommer överens om beloppet. Vi

vill understryka att det är viktigt att bidragen

till särskolorna garanteras. Stor vikt bör läggas

vid det enskilda barnets behov. Riksdagen bör anta

lagbestämmelsen, men med bifall till vårt

motionsyrkande i frågan som sin mening ge regeringen

till känna vad vi här anfört.

Vi vänder oss mot att rätten till bidrag för

fristående skolas förskoleklass skall kunna

återkallas av Skolverket i det fall denna rätt

innebär påtagliga negativa följder för skolväsendet

i kommunen. Vi kan inte tolka detta på annat sätt än

att om en fristående förskoleklass visat sig vara

för populär, eller riskerar att bli det, förlorar

den rätten till bidrag. Tillkomsten av en ny

förskoleklass får inte användas som argument för att

inskränka valfriheten, även om detta innebär att en

redan befintlig förskoleklass tvingas lägga ned.

Riksdagen bör med bifall till motion 1998/99:Ub7

yrkande 4 avslå regeringens förslag till 2 b kap. 10

e § skollagen.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under momenten 9 och 10 bort hemställa

9. beträffande bidrag för förskoleklass

till fristående skola som motsvarar särskolan

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub7 yrkande 6

dels antar regeringens förslag till lag om

ändring i skollagen, såvitt avser 2 b kap. 10 c

§, dels som sin mening ger regeringen till känna

vad som ovan anförts,

10. beträffande återkallelse av rätt till

bidrag för fristående skolas förskoleklass

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub7 yrkande 4

avslår regeringens förslag till lag om ändring i

skollagen, såvitt avser 2 b kap. 10 e §,

7. Övergångsbestämmelser i övrigt, m.m.

(mom. 12 och 16) - c

Sofia Jonsson (c) anför:

Jag anser med anledning av regeringens förslag till

övergångsbestämmelser, att ett förenklat förfarande,

där godkända fristående skolor endast behöver anmäla

att de startar förskoleklass, bör kombineras med

särskilda åtgärder för innevarande år. Dessa bör

syfta till att en fristående skola som vill börja

verksamhet med utbildning i förskoleklass hösten

1999 endast skall behöva anmäla detta till

Skolverket. Detta bör riksdagen med bifall till

yrkande 3 i motion 1998/99:Ub5 som sin mening ge

regeringen till känna.

I enlighet med vad som anförs i motion 1998/99:Ub5

yrkande 1 bör regeringen återkomma till riksdagen

med förslag till en samlad lagstiftning för

förskoleklassen och det obligatoriska skolväsendet.

Förslaget bör inriktas mot en integrering och på

sikt sammanläggning av de båda skolformerna.

Riksdagen bör bifalla det nämnda motionsyrkandet.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet

under momenten 12 och 16 bort hemställa

12. beträffande övergångsbestämmelser i

övrigt

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub5 yrkande 3,

med anledning av motionerna 1998/99:Ub6

yrkandena 1 och 4 (båda delvis), 1998/99:Ub7

yrkande 7 och 1998/99:Ub8 yrkande 5 samt med

avslag på motion 1998/99:Ub4 yrkande 5 dels

antar regeringens förslag till lag om ändring i

skollagen, såvitt avser punkt 2 i

övergångsbestämmelserna, dels med avslag på

regeringens förslag såvitt avser punkt 3 i

övergångsbestämmelserna som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

16. beträffande skolstart och tioårig

grundskola

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub5 yrkande 1

samt med avslag på motionerna 1998/99:Ub7

yrkande 1, 1998/99:Ub8 yrkande 1 och

1998/99:Ub268 yrkande 9 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

8. Uppföljning av ekonomiska konsekvenser,

m.m. (mom. 14 och 16) - kd

Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara (kd)

anför:

Vi anser att Skolverket bör få i uppdrag att göra en

uppföljning av de ekonomiska konsekvenserna av de nu

föreslagna ändringarna i skollagen. Det finns, menar

vi, en risk för att förslagen faktiskt kommer att

innebära att de fristående skolorna inte får

nödvändiga anslag, såsom anslag till kostnader för

lokaler. Om beslutet bygger på en felaktig

beräkningsgrund bör frågan behandlas på nytt. Vad vi

nu anfört bör riksdagen med bifall till motion

1998/99:Ub7 yrkande 8 som sin mening ge regeringen

till känna.

Enligt vår mening bör frivillighet och valfrihet

gälla som principer för deltagande i förskoleklass.

Vi motsätter oss bestämt en obligatorisk skolstart

för alla sexåringar. Varje förälder skall kunna

välja verksamhetsform för sitt barn. Valet kan

gälla såväl kommunal som fristående förskola,

familjedaghem och förskoleklass. Vi betonar att

rättvisa regler måste skapas för att ge föräldrar en

reell möjlighet till individuella val. Detta bör

riksdagen med bifall till vår motion i ärendet som

sin mening ge regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet

under moment 14 och 16 bort hemställa

14. beträffande uppföljning av ekonomiska

konsekvenser

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub7 yrkande 8

och med avslag på motion 1998/99:Ub4 yrkande 6

som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

16. beträffande skolstart och tioårig

grundskola

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub7 yrkande 1

samt med avslag på motionerna 1998/99:Ub5

yrkande 1, 1998/99:Ub8 yrkande 1 och

1998/99:Ub268 yrkande 9 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

-----------------------------------

-----------------------------------

Särskilda yttranden

1. Regler för godkännande av och tillsyn

över fristående förskoleklasser (mom. 1) -

v

Britt-Marie Danestig (v) och Lennart Gustavsson (v)

anför:

Vid utskottets behandling av regeringens förslag

till regler för godkännande av och tillsyn över

fristående förskoleklasser (mom. 1) har vi inte

vunnit stöd för vårt eget förslag (res. 2 i motsv.

del). Vi stöder nu i andra hand - jämte

Socialdemokraterna och Miljöpartiet - regeringens

förslag. För det fall att vår reservation under

moment 1 faller i kammaren, avser Vänsterpartiet att

i andra hand stödja vad Socialdemokraterna och

Miljöpartiet i betänkandet har förordat om regler

för godkännande av och tillsyn över fristående

förskoleklasser.

2. Övergångsbestämmelser i övrigt, m.m.

(mom. 12 och 15) - kd

Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara (kd)

anför:

Vi anser att det är olyckligt att de fristående

skolor som planerat för start av förskoleklass till

hösten inte kan börja sin verksamhet på grund av att

övergångsbestämmelserna i regeringens förslag

ändrats i förhållande till utredningens förslag. Om

sista datum för ansökan om godkännande hos

Skolverket hade satts till den 1 juni skulle den

planerade verksamheten ha kunnat bedrivas fr.o.m.

höstterminen 1999.

Även när det gäller de svenska utlandsskolorna hade

den 1 juni enligt vår uppfattning varit ett rimligt

slutdatum för ansökan hos Skolverket om rätt till

statsbidrag för förskoleklass redan fr.o.m. läsåret

1999/2000.

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om ändring i skollagen

(1985:1100)