Bet. 1998/99:UU1

Utrikesutskottets betänkande

1998/99:UU01

Utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och

internationell samverkan

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1998/99

UU1

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens

framställning i proposition 1998/99:1 avseende

anslagsbehov under utgiftsområde 5,

Utrikesförvaltning och internationell samverkan.

Regeringen föreslår att totalt

2 871 318 000 kr anvisas till anslag inom detta

utgiftsområde.

I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens

förslag till medelsramar för de olika anslagen.

Utskottet tar även ställning till

motioner som väckts i anslutning

till propositionen. Samtliga

motionsyrkanden besvaras eller

avstyrks. Till betänkandet är fogat

två reservationer och två särskilda

yttranden.

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen för budgetåret

1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 5

Utrikesförvaltning och internationell samverkan

enligt följande uppställning:

----------------------------------------------------------

Anslag Anslagstyp Anslagsbelopp

(tusental

kronor)

----------------------------------------------------------

A 1 Utrikesförvaltningen ramanslag 1 740 101

----------------------------------------------------------

A 2 Nordiskt samarbete ramanslag 1 480

----------------------------------------------------------

A 3 Ekonomiskt bistånd till ramanslag 5 486

svenska medborgare i

utlandet m.m.

----------------------------------------------------------

B 1 Bidrag till vissa obetecknat 491 608

internationella anslag

organisationer

----------------------------------------------------------

B 2 Nordiska ministerrådet obetecknat 290 043

anslag

----------------------------------------------------------

B 3 Organisationen för obetecknat 26 300

ekonomiskt samarbete och anslag

utveckling (OECD)

----------------------------------------------------------

B 4 Fredsfrämjande verksamhet ramanslag 146 333

----------------------------------------------------------

C 1 Svenska institutet ramanslag 51 826

----------------------------------------------------------

C 2 Övrig information om ramanslag 14 835

Sverige i utlandet

----------------------------------------------------------

D 1 Utredningar och andra ramanslag 1 409

insatser på det

utrikespolitiska området

----------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------

D 2 Information och studier om ramanslag 9 000

säkerhetspolitik och

fredsfrämjande utveckling

-------------------------------------------------------------

D 3 Bidrag till Stockholms obetecknat 20 755

internationella anslag

fredsforskningsinstitut

-------------------------------------------------------------

D 4 Forskning till stöd för ramanslag 11 080

nedrustning och

internationell säkerhet

-------------------------------------------------------------

D 5 Utrikespolitiska Institutet obetecknat 10 216

anslag

-------------------------------------------------------------

D 6 Forskningsverksamhet av ramanslag 5 891

särskild utrikes- och

säkerhetspolitisk betydelse

-------------------------------------------------------------

E 1 Inspektionen för strategiska ramanslag 16 027

produkter

-------------------------------------------------------------

E 2 Europainformation m.m. ramanslag 21 800

-------------------------------------------------------------

E 3 Föreningen Norden ramanslag 7 128

-------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------

Summa 2 871 318

-------------------------------------------------------------

Motionerna

1998/99:U206 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari

yrkas

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om NGO-

sekretariat och NGO-ambassadör,

1998/99:U301 av Karin Falkmer (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en

diplomatombudsman.

1998/99:U302 av Jan Erik Ågren m.fl. (kd) vari

yrkas

1. att riksdagen till Arena Norden för

budgetåret 1999 anvisar ett särskilt anslag om 1

600 000 kr i enlighet med vad som anförts i

motionen,

2. att riksdagen med följande ändringar i

förhållande till regeringens förslag anvisar

anslagen under utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning

och internationell samverkan enligt uppställning:

--------------------------------------------------

Anslag (tusental Regeringens

Anslagsförändring

kronor) förslag

--------------------------------------------------

E 2 21 800 -1 600

Europainformation

m.m.

--------------------------------------------------

E 3 Föreningen 7 128 +1 600

Norden

--------------------------------------------------

Summa för 2 871 318 0

utgiftsområdet

--------------------------------------------------

1998/99:U303 av Jan Erik Ågren m.fl. (kd, c, fp)

vari yrkas att Föreningen Norden i enlighet med

sin anslagsframställan beviljas ett särskilt

anslag, utöver det allmänna verksamhetsanslaget,

motsvarande 1,6 miljoner kronor för

informationsinsatserna på Arena Norden.

1998/99:U304 av Göran Lennmarker m.fl. (m) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om svensk

diplomatisk närvaro,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om en skyndsam

översyn av hur Sverige skall representeras

utomlands,

4. att riksdagen under anslag A 1

Utrikesförvaltningen anvisar

1 790 101 000 kr i enlighet med vad som anförts i

motionen,

6. att riksdagen beslutar avveckla anslag D 2

Information och studier om säkerhetspolitik och

fredsfrämjande utveckling i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1998/99:U703 av Elver Jonsson (fp) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om åtgärder för

att stimulera engagemanget inom såväl föreningen

Norden som andra organisationer verksamma på

folklig nivå samt att verksamheten vid Arena

Norden som en permanent resurs för den nordiska

informationen i Sverige bör säkras.

1998/99:U704 av Charlotta L Bjälkebring (v) vari

yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att

informationsverksamheten i Arena Nordens regi

borde permanenteras och stärkas samt att

medelsökningen till EU-information minskas med

1,6 miljoner och att dessa medel tillförs

informationsinsatser i Fören-ingen Nordens regi,

1998/99:U805 av Stig Eriksson m.fl. (v) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att det

arktiska samarbetet måste ges högre politisk

prioritet, vilket bör ske genom att regeringen

får uppdraget att varje år till riksdagen lämna

en rapport över det arktiska samarbetet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att

regeringen ges uppdraget att arbeta för att

parlamenten i alla de åtta ovannämnda länderna

får rätt att nominera en egen kandidat till den

samarbetskommitté som i dag har observatörsstatus

vid Arktiska rådets möten,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att

regeringen skall arbeta för att Arktiska rådets

samarbetskommitté får samma status som permanent

medlem vid mötena i Arktiska rådet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att

regeringen i större utsträckning bör lyfta fram

och intensifiera de arktiska frågorna i

internationella forum som FN, EU, OSSE,

Barentssamarbetet och Nordiska rådet.

Utskottet

Allmänt om utgiftsområdet

Propositionen (s. 7-17)

Utgiftsområdet Utrikesförvaltning och

internationell samverkan består av följande

verksamhetsområden:

- utrikesförvaltning,

- internationella organisationer,

- information om Sverige i utlandet,

- nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor

samt

- övriga utrikespolitiska frågor.

Regeringen anför att målet för utgiftsområdet är

att säkerställa Sveriges intressen i

förbindelserna med andra länder.

Vad gäller särskilda prioriteringar för år 1999

framhåller regeringen i propositionen att det är

nödvändigt att förbättra FN:s förmåga att

förhindra och tidigt ingripa i väpnade

konflikter. Nya typer av fredsfrämjande FN-

insatser måste utvecklas där politiska, militära,

humanitära, ekonomiska och sociala insatser

samverkar. Vidare konstaterar regeringen att det

närmare ett decennium efter det kalla krigets

slut ännu finns kärnvapen i högsta beredskap.

Regeringen verkar internationellt för att de

skall tas ur beredskapsläge som ett steg på vägen

mot kärnvapennedrustning. En annan prioriterad

uppgift är samarbetet inom EU, unionens

utvidgning och inre utveckling. Sveriges stöd

till Estland, Lettland, Litauen och Polen kommer

även fortsättningsvis att inriktas på att

underlätta deras förberedelser för medlemskap i

EU. När det gäller institutionella och andra

reformer i EU, fordras ett aktivt svenskt

engagemang syftande till snara uppgörelser.

Regeringen menar även att Sveriges ordförandeskap

i EU första halvåret år 2001 ställer skärpta krav

på utrikesförvaltningen under 1999.

Förberedelserna måste intensifieras vad gäller

personalplanering, kompetensutveckling och analys

av sakfrågor.

Regeringen framhåller även att det nya treåriga

samarbetsprogrammet med länderna i Central- och

Östeuropa är av särskild betydelse i arbetet med

att bidra till framväxten av en alleuropeisk

säkerhets- och samarbetsordning. Detta gäller

även relationerna med Ryssland och den

säkerhetspolitiska dialogen med Finland.

Regeringen framhåller även att ett viktigt led i

denna politik, som avspeglar regeringens höga

prioritering av en fortsatt utveckling av

samarbetet inom Östersjöområdet, kommer att vara

att medverka till att slutsatserna från toppmötet

mellan länderna i Östersjöstaternas råd och

handelsministermötet 1998 omsätts i praktiska

åtgärder.

Genomförandet av den av regeringen presenterade

skrivelsen om en förnyad Afrikapolitik (skr.

1997/98:122, bet. 1997/98:UU14, rskr.

1997/98:245) kommer att resa krav på

utrikesförvaltningen. En bred satsning kommer att

göras 1999 med syfte att utveckla förbindelserna

med södra Afrika.

A Utrikesförvaltningen

Propositionen (s. 19-22)

Verksamhetsområdet omfattar anslagen

Utrikesförvaltningen (Utrikesdepartementet och

utrikesrepresentationen), Nordiskt samarbete samt

Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i

utlandet.

Vad gäller anlaget A 1 Utrikesförvaltningen

menar regeringen att den höga ambitionsnivån

ställer krav på en väl fungerande förvaltning som

är anpassad till de uppgifter för

utrikespolitiken som en fortsatt

internationalisering, det växande ömsesidiga

beroendet mellan departementets traditionella

politik-områden samt EU-medlemskapet medför. En

viss omstrukturering av utrikesrepresentationen i

Afrika kommer att genomföras och en ny

utlandsmyndighet kommer att upprättas i Kampala

under 1999. Regeringens förslag till anslag för

1999 uppgår till 1 740 101 000 kr.

Från anslaget A 2 Nordiskt samarbete betalas

kostnader för Sveriges deltagande i samarbetet

inom ramen för Nordiska ministerrådet och

Nordiska samarbetskommittén m.fl. samarbetsorgan

samt för deltagande i vissa andra former av

nordiskt samarbete. Regeringen beräknar anslaget

för nästa budgetår till 1 480 000 kr.

Motionerna

Motionärerna bakom kommittémotion U805 (v) vill

fästa uppmärksamheten på det arktiska samarbetet.

I motionen framhålls att utvecklingen av detta

samarbete uppmärksammades genom att Nordiska

rådet redan i augusti 1993 anordnade den första

konferensen för parlamentariker i den arktiska

regionen. År 1996 bildade de fem nordiska

länderna, Ryssland, USA och Kanada det Arktiska

rådet, regeringarnas samarbetsorgan. Rådet har

bl.a. ansvar för övervakning av en rad

miljöforskningsprogram i det arktiska området.

Vid Arktiska rådets möten skall förutom de

beslutande regeringsföreträdarna även

representanter för olika

urbefolkningsorganisationer närvara som

permanenta medlemmar. Företrädare för icke-

arktiska stater, globala och regionala

organisationer samt frivilligorganisationer kan

genom en samarbetskommitté delta som observatörer

vid Arktiska rådets möten.

Motionärerna menar att samarbetet om Arktis är

viktigt, inte bara för de befolkningsgrupper som

bor i området, utan även för de internationella

relationerna, fred och säkerhet i hela världen

och för möjligheterna att skapa en ekologiskt

hållbar utveckling på hela jordklotet. De anför

också att resten av världens länder har ett

ansvar för den miljöförstöring som förekommer i

Arktis genom sina industriella processer och det

nedfall av organiska miljögifter, försurande

ämnen och tungmetaller detta för med sig samt

genom dumping av radioaktivt avfall. Den

miljöpåverkan detta medfört har redan förändrat

livsförutsättningarna för regionens bofasta

befolkning.

Motionärerna anför i yrkande 1 att det arktiska

samarbetet måste ges en högre politisk prioritet

och att detta bör ske genom att regeringen får i

uppdrag att varje år till riksdagen lämna en

rapport över det arktiska samarbetet.

I yrkande 2 begärs ett riksdagens

tillkännagivande om att regeringen ges i uppdrag

att verka för att parlamenten i de åtta

medlemsländerna får rätt att nominera en egen

kandidat till samarbetskommittén.

I yrkande 3 anförs att regeringen i Arktiska

rådet skall verka för att samarbetskommittén får

status som permanent medlem vid rådets möten,

dvs. samma status som företrädare för

urbefolkningarna.

Motionärerna menar i yrkande 4 att regeringen i

större utsträckning bör lyfta fram de arktiska

frågorna i internationella forum som FN, EU,

OSSE, Barentssamarbetet och i Nordiska rådet.

Kristdemokraterna menar i partimotion U206 (kd)

yrkande 11 att det nätverk mellan UD och

nationella samt internationella enskilda

organisationer som har byggts upp över åren

delvis har förstörts genom att regeringen upplöst

NGO-sekretariatet. Kristdemokraterna menar att

det är önskvärt att samarbetet mellan UD och

enskilda organisationer åter får en så fast form

som möjligt och att det sker bäst och snabbast

genom att återupprätta NGO-sekretariatet och en

NGO-ambassadör.

I kommittémotion U304 (m) anförs att

globaliseringen ställer allt större krav på en

modern och flexibel utrikesförvaltning och att

Utrikesdepartementet i en tid av snabb

internationalisering är i behov av ständig

förnyelse och tillräckliga resurser.

Motionärerna konstaterar att UD:s centrala

förvaltning nyligen har omorganiserats och menar

att det nu är nödvändigt att se över

fältorganisationen. De pekar på behovet av

diplomatisk närvaro i Minsk, de utomeuropeiska

industriländerna och i Nya Zeeland. De menar även

att framväxten av dynamiska ekonomier i främst

Asien och Latinamerika och snart Afrika ställer

högre krav på kontaktytor och kompetens. Vidare

framhålls att EU-medlemskapet och den framväxande

utrikes- och säkerhetspolitiken skärper kraven på

analys och kompetens samtidigt som det kan ge

vissa möjligheter till lättnader på andra

områden. Om detta begärs ett riksdagens

tillkännagivande i motionens yrkande 1.

I yrkande 2 begärs en översyn av hur Sverige

skall representeras utomlands. Det berör dels

utrikesrepresentationens omfattning, dels

fördelningen mellan verksamheten utomlands och i

Sverige. Motionärerna pekar bl.a. på möjligheten

till samverkan mellan de nordiska länderna och

mellan EU:s medlemsländer.

I yrkande 4 förslår motionärerna att riksdagen

anvisar 1 790 101 000 kr under anslaget A 1

Utrikesförvaltningen, dvs. 50 000 000 kr mer än

regeringens förslag.

I motion U301 (m) anförs att det är av största

vikt för den svenska utrikesförvaltningens

anseende att alltid den mest skickade och erfarna

personen blir den som representerar Sverige

gentemot andra stater och internationella

organisationer. Detta sker inte alltid menar

motionärerna och föreslår inrättandet av en

diskrimineringsombudsman för anställda i

utrikesförvaltningen.

Utskottets överväganden

Motion U805 (v) behandlar frågor kring det

arktiska samarbetet. I yrkande 1 anförs att

samarbetet bör ges en högre politisk prioritet

samt att riksdagen bör erhålla en årlig skrivelse

om samarbetet.

Som motionärerna framhåller bildades det

Arktiska rådet 1996 av regeringarna i de fem

nordiska länderna, Ryssland, USA och Kanada. Vid

dess möten deltar även representanter för

urbefolkningarna.

Utskottet håller med motionärerna om att detta

samarbete är viktigt. Sveriges geografiska

belägenhet gör det särskilt centralt att vi kan

delta i ett internationellt samarbete kring

miljö, resursanvändning och situationen för

ursprungsbefolkningar i området runt Norra

Ishavet.

Det första mötet på ministernivå inom det

Arktiska rådet genomfördes hösten 1998, med

deltagande bl.a. från Sverige. Ministrarna antog

en deklaration som anger färdriktning och

målsättning för ett antal gemensamma aktiviteter,

särskilt på miljöområdet. Man fattade även beslut

om att inleda en rad projekt.

Utskottet konstaterar att Sverige har deltagit

aktivt i det Arktiska rådets arbete sedan dess

bildande 1996. Det under 1998 avhållna mötet på

ministernivå inom rådet utgör i sig en

manifestation av den politiska vikt som

regeringarna i staterna runt den norra polen

fäster vid detta samarbete. Utskottet välkomnar

detta.

Det konkreta samarbetet är emellertid ännu i ett

begynnande skede. Frågor kring finansiering och

struktur för samarbetet återstår att lösa och

beslutade projekt behöver genomföras.

Utskottet anser att det skulle vara av värde att

regeringen i någon form till riksdagen redovisar

det samarbete som pågår och som kommer att

initieras. Utskottet ser emellertid inte på detta

stadium att det föreligger behov av en årlig

skrivelse. Utskottet anser att regeringen bör

avgöra i vilka former samarbetets utformning och

framtida utveckling på lämpligaste sätt skall

komma till riksdagens kännedom.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att

motion U805 (v) yrkande 1 är besvarad.

I yrkande 2 begär motionärerna att parlamenten i

medlemsländerna får rätt att nominera en kandidat

till den ständiga parlamentarikerkommittén.

Utskottet noterar den centrala funktion som de

parlamentariska konferenserna har i anslutning

till rådets verksamhet. Enligt vad utskottet

erfarit har tre sådana konferenser ägt rum.

Utskottet lägger stor vikt vid att

parlamentariker från medlemsländerna har insyn i

arbetet inom Arktiska rådet.

Utskottet har inhämtat att genom ett beslut som

fattats under första halvåret 1998 har det

fastställts att varje medlemslands parlament

skall representeras i den ständiga

parlamentarikerkommittén av en person som

nomineras av det egna parlamentet.

Därmed är motionärernas syfte redan uppfyllt, och

utskottet anser att motion U805 (v) yrkande 2 är

besvarad.

Motionärerna menar i yrkande 3 att den ständiga

parlamentarikerkommittén bör få samma status som

företrädare för urbefolkningarna vid möten i

Arktiska rådet.

Utskottet kan konstatera att den ständiga

parlamentarikerkommittén har ställning som

observatör medan representanter för urbefolkning

och befolkningsminoriteter har ställning som

medlemmar i rådet. Utskottet noterar att ett av

syftena med samarbetet är att lyfta fram och

tillvarata urbefolkningarnas intressen. Detta

anser utskottet vara av mycket stor vikt för

samarbetets legitimitet och för att de människor

som bebor de nordliga områdena på de tre

kontinenterna är delaktiga i samarbetet.

Vidare förutsätter utskottet att det

parlamentariska inflytandet på samarbetet blir

tillgodosett genom den ständiga

parlamentarikerkommittén och möjligheten för

varje medlemslands parlament att nominera en

medlem till denna samt att den ständiga

parlamentarikerkommittén får tillfälle att genom

sin observatör i rådet få inblick i relevanta

frågor.

Med vad som ovan anförts avstyrker utskottet

motion U805 (v) yrkande 3.

Vad gäller önskemålet i yrkande 4 att stärka det

arktiska samarbetet genom internationell

samverkan med andra internationella

organisationer kan det konstateras att ett sådant

initiativ redan tagits i EU:s ministerråd. Det

finländska initiativet om en nordlig dimension

inom EU, vilket erhållit svenskt stöd, är också

ett uttryck för detta. Detta hindrar inte att de

arktiska frågorna kan tas upp även i andra

sammanhang, inte minst vad gäller internationellt

miljösamarbete.

Därmed betraktar utskottet motion U805 (v)

yrkande 4 som besvarad.

Kristdemokraterna föreslår i motion U206 (kd)

yrkande 11 att sekretariatet för enskilda

organisationer återupprättas inom UD samt att en

ambassadörs-tjänst för dessa frågor inrättas.

Utrikesutskottet behandlade ett yrkande med

detta innehåll i betänkande 1997/98:UU1 och

anförde därvid bl.a. att det i samband med den

omorganisation som har genomförts inom UD

beslutades att ansvaret för kontakterna, avseende

den operativa delen av de enskilda

organisationernas biståndsverksamhet, skall ligga

inom respektive geografisk enhet. Den fördel man

ser med denna organisationsform är att de

enskilda organisationerna i sin dialog med UD får

tala med de personer och enheter som har

särskilda kunskaper med avseende på respektive

region och samarbetsland. Detta ligger också i

linje med att ansvaret för det offentliga

biståndet till samarbetsländerna efter

departementets omorganisation ligger på de

geografiska enheterna.

Utskottet anförde emellertid att det icke desto

mindre finns behov för en kontaktyta inom

departementet för organisationer som inte

tidigare har bedrivit biståndsverksamhet och för

de enskilda organisationenas/folkrörelsernas

dialog med regeringen i övergripande frågor kring

stödet till enskilda organisationers

biståndsverksamhet. Utskottet konstaterade att

Utrikesdepartementet därför har inrättat en

tjänst inom enheten för internationellt

utvecklingssamarbete med uppgift att vara central

kontaktpunkt inom departementet för enskilda

organisationer samt för att bevaka vad som händer

i andra givarländer och i multilaterala

sammanhang när det gäller de enskilda

organisationernas biståndsverksamhet.

Utskottet vill vidare uppmärksamma den

verksamhet som bedrivs inom ramen för

folkrörelserådet för utvecklingssamarbete. Enligt

vad utskottet erfarit sammankallas rådet vid två

tillfällen per år för en dialog mellan de

enskilda organisationerna och regeringen kring

enskilda organisationers biståndsverksamhet samt

även övergripande frågor inom

utvecklingssamarbetet.

Utskottet anser att frågan om att eventuellt

återinrätta en tjänst som NGO-ambassadör bör

behandlas av UD inom ramen för departementets

resurser i relation till andra angelägna behov

och prioriteringar av UD:s verksamhetsområde.

Med vad som anförts anser utskottet motion U206

(kd) yrkande 11 besvarad.

I motion U304 (m) yrkande 1 föreslår motionärerna

att en utlandsmyndighet öppnas i Minsk samt att

ambassaden i Wellington åter öppnas.

Utskottet kan inledningsvis konstatera att

Utrikesdepartementet under en följd av år varit

ålagd sparbeting. Så föreslås även gälla för 1999

under vilket år sparbetinget föreslås till 75

miljoner kronor. En utgångspunkt för alla

förändringar i Utrikesdepartementets verksamhet

måste därför vara en avvägning mellan oförändrat

höga utrikespolitiska ambitioner och begränsade

finansiella resurser. Detta blir tydligt vad

gäller Sveriges representation i utlandet. Ett

övervägande om att öppna en ny svensk

utlandsmyndighet måste, givet de finansiella

förutsättningar som råder, vägas mot andra

viktiga och prioriterade önskemål och behov inom

utrikesförvaltningen.

Vad gäller Vitryssland sker bevakningen genom

sidoackreditering från Moskva. I betänkande

1997/98:UU1 noterade utskottet att beslut om

upprättande av ett svenskt honorärkonsulat

fattats av Utrikesdepartementet men att vitryska

myndigheter inte gett tillstånd till detta med

hänvisning till att intern vitrysk lagstiftning

saknas. Enligt vad utskottet inhämtat har inte

frågan avancerat på den vitryska sidan under det

gångna året.

Utskottet gör bedömningen att den politiska

utvecklingen i Vitryssland är oroväckande och

delar motionärernas uppfattning att situationen i

landet vad gäller mänskliga rättigheter och

demokrati är besvärande. Liksom regeringen anser

utskottet att detta utgör grund för en mer aktiv

svensk närvaro i Minsk. Även om behovet finns kan

utskottet konstatera att vitryska myndigheter

hindrar detta. Det gäller inte bara upprättandet

av ett svenskt honorärkonsulat. Utskottet vill i

sammanhanget erinra om att samtliga västländer

tagit hem sina ambassadörer från Minsk med

anledning av att de vitryska myndigheterna sagt

upp hyresavtalen för dessa ambassaders lokaler.

Utskottet anser därmed att motion U304 (m)

yrkande 1 (delvis) är besvarad i denna del.

Vad avser Wellington fann utskottet i sina

betänkanden 1996/97:UU1 och 1997/98:UU1, om man

beaktar de sparkrav som åvilar

Utrikesdepartementet, att arrangemanget med

sidoackreditering från Canberra, Australien är

rimligt. Enligt utskottets bedömning har inte

något nytt framkommit som föranleder en

omprövning av detta ställningstagande.

Utskottet avstyrker därmed motion U304 (m)

yrkande 1(delvis) i berörd del.

I yrkande 2 i samma motion begärs en översyn av

hur Sverige skall representeras utomlands.

Utskottet vill inledningsvis framhålla att UD

sedan 1996 genomfört en ny organisation i

Stockholm, efter en omfattande utredning, samt

att detta även medfört vissa förändringar i

relationerna med utlandsmyndigheterna. Särskilt

värt att notera är den omfattande reformeringen

av verksamhetsplaneringen som genomförts och som

underlättar ett effektivt och rationellt

utnyttjande av befintliga resurser. Utskottet kan

konstatera att alla de aspekter som motionärerna

pekar på redan har uppmärksammats av UD och dessa

kan bedömas och avvägas inom ramen för den nya

formen verksamhetsplanering som genomförts inom

departementet.

Utskottet noterar även att ett likartat yrkande

behandlades av utskottet i betänkande

1997/98:UU1. Utskottet anförde därvid i huvudsak

följande:

Som regeringen framhöll i propositionen 1997/98

var syftet med omorganisationen av

utrikesförvaltningen att stärka den operativa

verksamheten och genomföra rationaliseringar.

Inför omorganisationen genomfördes en utredning

som tog sin utgångspunkt i de förändringsbehov

som följer av den ökade internationaliseringen.

Motionärernas syfte i denna del torde därmed vara

tillgodosett.

Omorganisationen har medfört att de gamla

avdelningarna för politik, handel och bistånd har

ersatts med geografiska och funktionella enheter.

På de geografiska enheterna sker en integrerad

beredning av olika frågor rörande regioner och

länder vari inkluderas utrikes-, handels- och

biståndspolitiska aspekter. Även den

administrativa verksamheten inom UD har varit

föremål för en omfattande översyn, och en ny

organisation har trätt i kraft under 1997. Syftet

har varit att rationalisera och effektivisera det

administrativa arbetet inom departementet. Den

målsättningen har också uppnåtts, vilket medför

att resurser har kunnat flyttas över till den

operativa verksamheten.

En följd av omorganisationen är att

förutsättningar skapats för en förbättrad

verksamhetsplanering inom utrikesförvaltningen.

Ett huvudsyfte med denna planering är att

åstadkomma en väl avvägd struktur som medför att

de prioriteringar som fastställts av den

politiska ledningen kan genomföras. Inom ramen

för verksamhetsplaneringen behandlas även de

frågor som motionärerna pekar på som angelägna:

kostnadsdelningen med andra statliga

förvaltningar och myndigheter, fördelningen av

verksamheten hemma och på fältet, förbättrad

kommunikationsteknik samt samverkan med nordiska

länder och med andra medlemsländer inom EU.

Utformningen av verksamhetsplaneringen och den

höga ambitionsnivå som präglar denna skapar

enligt utskottets uppfattning grunden för en

kontinuerlig översyn av verksamheten inom

utrikesförvaltningen i syfte att bibehålla en hög

ambitionsnivå kopplad till effektivitet i

resursanvändningen.

Utskottet instämmer vidare i motionärernas

bedömning att förbättrad kommunikationsteknik,

och det alltmer omfattande öppna flödet av

information genom nya och gamla kanaler, kan

möjliggöra att bevakningen av

händelseutvecklingen i andra länder i framtiden

kan genomföras även på andra sätt än de

traditionella inom utrikesförvaltningen. Det

medför dock inte - vilket motionärerna också

konstaterar - ett minskat behov för diplomatisk

närvaro i olika länder. Det medför enligt

utskottets uppfattning i stället ett behov för

rapportering med delvis annan inriktning. Det

ökade informationsflödet ställer krav på ökade

insatser för att ge fördjupad

bakgrundsinformation och för att sammanfatta

komplexa händelseförlopp. Det medför även att

större resurser kan läggas ned på analys- och

strategifrågor i den utrikespolitiska bevakningen

inklusive EU-bevakningen.

Utskottet anser att de bedömningar som

redovisats ovan fortfarande är giltiga och ser

ingen anledning att nu ändra sitt

ställningstagande i frågan om en översyn om hur

Sverige skall representeras utomlands. Utskottet

har även vid föredragning av expeditionschefen i

Utrikesdepartementet inhämtat att frågan om

utrikesförvaltningens utformning och omfattning

är föremål för en löpande analys i departementet

för att verksamheten skall kunna anpassas till de

nya krav som uppkommer.

Med vad som ovan anförts avstyrker utskottet

motion U304 (m) yrkande 2.

Utskottet noterar att motionären som står bakom

motion U301 (m) anför att personer som innehaft

politiska ämbeten ibland får tjänster inom den

svenska utrikesförvaltningen. För att inte

karriärdiplomater skall diskrimineras i relation

till förutvarande politiker vid

tjänstetillsättningar föreslår motionären att

inrättandet av en diskrimineringsombudsman för

anställda i utrikesförvaltningen prövas.

Utskottet vill med anledning av detta yrkande

anföra att utnämning av personer som tidigare

innehaft politiska ämbeten i sig inte står i

strid med kravet på att det skall vara den bäst

skickade och erfarna personen som representerar

Sverige gentemot andra stater och internationella

organisationer. Till detta kommer även

bedömningar kring lämplighet för tjänsten och

möjligheterna för personen i fråga att tillvarata

svenska intressen på stationeringsorten och i

stationeringslandet.

Utskottet menar vidare att det är regeringens

sak att bedöma huruvida en enskild person

uppfyller dessa krav eller ej, eftersom det är

regeringens ansvar och prerogativ att utse chefer

för statliga verk och myndigheter i Sverige samt

myndighetschefer för ambassader och konsulat i

utlandet. Utskottet ser ingen anledning till att

riksdagen uttalar sig vare sig principiellt eller

vad gäller utnämningar specifikt inom UD. Den

kontroll som riksdagen genom

granskningsförfarandet i konstitutionsutskottet

utövar gentemot regeringen anser utskottet vara

tillfyllest.

Utskottet avstyrker därmed motion U301 (m).

I yrkande 4 i motion U304 (m) föreslår

motionärerna att riksdagen anvisar

1 790 101 000 kr under anslaget A 1

Utrikesförvaltningen.

Utskottet finner regeringens förslag vad gäller

anslaget Utrikesförvaltningen m.m. väl avvägda

och tillstyrker propositionens belopp under

verksamhetsområde A.

Därmed avstyrker utskottet motion U304 (m)

yrkande 4.

B Internationella organisationer

Propositionen (s. 23-31)

Inom verksamhetsområdet finansieras Sveriges

bidrag till Förenta nationerna, Europarådet,

Organisationen för säkerhet och samarbete i

Europa (OSSE), den gemensamma utrikes- och

säkerhetspolitiken inom EU (GUSP), Nordiska

ministerrådet och Organisationen för ekonomiskt

samarbete och utveckling (OECD) samt

fredsfrämjande verksamhet.

Från anslaget B 1 betalas bl.a. obligatoriska

kostnader för Sveriges andel till FN:s reguljära

budget och FN:s fredsbevarande insatser.

Regeringen framhåller i propositionen att

Sverige arbetar för att förbättra

betalningsdisciplinen till FN, för rättvisare

bidragsskalor, samt en mer kostnadseffektiv och

modern förvaltning av organisationen. Sverige

stöder aktivt en övergång till en mål- och

resultatstyrd budgetprocess.

Regeringen konstaterar att medlemsstaterna under

1997 och 1998 har fattat beslut om reformåtgärder

som inneburit bl.a. inrättandet av en post som

biträdande generalsekreterare och sammanslagning

av vissa avdelningar. Regeringen anför att

reformarbetet inom FN måste fortsätta och även

omfatta övriga organisationer inom FN-systemet.

Från anslaget B 1 betalas även Sveriges bidrag

till Europarådets reguljära budget samt

obligatoriska debiteringar till pensionsbudgeten,

den extraordinära budgeten för den nyuppförda

byggnaden för MR-institutionerna, flera s.k.

partsavtal samt Europarådets ungdomsfond.

Regeringen framhåller att verksamheten i

Europarådet under året väl motsvarat de svenska

prioriteringarna och anför att det är av särskild

vikt att Europarådet tillförsäkras tillräckliga

resurser för att genomföra handlingsplanen från

toppmötet i december 1997.

Vidare betalas från anslaget B 1 obligatoriska

kostnader för Sveriges andel av OSSE:s

integrerade budget, gemensamt beslutade särskilda

budgetar, OSSE:s kommunikationssystem, OSSE:s

skiljedomstol i Genève samt vissa andra av

organisationen debiterade gemensamma kostnader.

Regeringen framhåller Sveriges aktiva roll i

OSSE:s arbete som genom sitt breda

säkerhetsbegrepp, sin alleuropeiska medlemskrets

och sin transatlantiska karaktär är en av

pusselbitarna i den framväxande nya europeiska

säkerhetsordningen.

Från anslaget betalas även obligatoriska

kostnader för Sveriges deltagande i det

mellanstatliga samarbetet inom EU:s gemensamma

utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP).

Genomförandet sker genom beslut om gemensamma

åtgärder och ståndpunkter.

När Amsterdamfördraget träder i kraft 1999

införs ett nytt GUSP-instrument, s.k. gemensamma

strategier. Regeringen menar att genomförandet av

Amsterdamfördraget sannolikt ökar behovet för

krishantering inom ramen för EU-insatser.

Regeringen framhåller att finansieringen av för

Sverige prioriterade insatser måste säkerställas

även fortsättningsvis i syfte att möjliggöra ett

aktivt svenskt engagemang inom GUSP-samarbetet.

Anslaget har hittills använts i enlighet med

fastställda mål för att täcka kostnaderna för

insatser i de fall där enhälligt beslut av EU:s

medlemsstater fattats om nationell finansiering

av det gemensamma åtagandet inom EU.

Enligt regeringens förslag skall 491 608 000 kr

avsättas för anslaget B 1.

Från anslaget B 2 Nordiska ministerrådet bekostas

Sveriges andel av rådets budget. Regeringen

framhåller i propositionen att Sverige aktivt har

verkat för att utveckla det nordiska samarbetet

på tre huvudområden, inom-nordiskt samarbete,

Norden-EU/EES samt Norden-närområdet, i synnerhet

ett utvidgat Östersjösamarbete.

Regeringen förslår att 290 043 000 kr avsätts för

anslaget B 2 under 1999.

Vad gäller anslaget B 3 OECD anför regeringen att

svenska departement och myndigheter gör

bedömningen att de får en mycket god utdelning av

OECD-samarbetet.

Anslaget för 1999 bör enligt regeringen uppgå

till 26 300 000 kr.

Anslaget B 4 omfattar den fredsfrämjande

verksamheten. Över anslaget finansieras svensk

medverkan i internationella fredsfrämjande

insatser samt studier, seminarier och annan

verksamhet inom området. I propositionen

framhåller regeringen att efterfrågan på svensk

medverkan i internationella insatser styrs till

tid och omfång av faktorer som till största delen

ligger utanför regeringens kontroll.

Anslagsförbrukningen är någorlunda förutsägbar

vad gäller insatser där Sverige redan medverkar

medan den är svårförutsebar när det gäller nya

insatser.

Regeringen gör bedömningen att omfattningen av

det svenska deltagandet i internationella

insatser sannolikt blir oförändrad eller något

större år 1999. Regeringen tillägger att arbetet

med den fredsfrämjande verksamheten i högre grad

kommer att inriktas på konfliktförebyggande

åtgärder, bl.a. genom det handlingsprogram för

konfliktförebyggande verksamhet som är under

utarbetande.

Anslaget för år 1999 föreslås bli 146 300 000 kr.

Slutligen framhåller regeringen i propositionen

att finansiering av svensk medverkan i

internationella fredsfrämjande insatser även sker

genom utnyttjande av anslag inom utgiftsområde 6,

Totalförsvar, samt utgiftsområde 7,

Internationellt bistånd.

Utskottets överväganden

Regeringen framhåller i propositionen att

prioriteringarna för 1999 är fortsatt reformering

av FN, utveckling av konfliktförebyggande

verksamhet och skapandet av en all-europeisk

säkerhets- och samarbetsordning. Utskottet ser

positivt på dessa prioriteringar.

Utskottet kan konstatera att Sverige har ett

långvarigt engagemang inom FN och att Sverige

drivit ett aktivt stöd till FN för dess arbete

till förmån för ökad säkerhet och utveckling.

Utskottet kan även se tillbaka på en tid när

Sverige har varit medlem av säkerhetsrådet och

därvid konstatera att regeringen agerat aktivt

inom en rad centrala områden, bl.a. fortsatt

reformering av FN och en utveckling vad gäller

konfliktförebyggande åtgärder, konflikthantering

och fredsfrämjande insatser.

När det gäller interna reformer inom FN vill

utskottet understryka betydelsen av att Sverige

aktivt arbetar vidare för att förbättra

betalningsdisciplinen, för rättvisare

bidragsskalor och för en mer kostnadseffektiv och

modern förvaltning av organisationen.

Utskottet välkomnar inrättandet av en ny post

som biträdande generalsekreterare och att denna

post, liksom Högkommissarien för de mänskliga

rättigheterna tillsatts med kvinnor. Utskottet

vill framhålla att dessa utnämningar avsevärt

förbättrar kvinnorepresentationen på höga poster

inom FN-systemet. Detta har utskottet tidigare

framhållit som viktigt.

Vidare vill utskottet i denna del särskilt

notera den allt större säkerhetspolitiska

betydelse som OSSE har erhållit. OSSE, med sitt

breda säkerhetsbegrepp, sin stora europeiska

medlemskrets och transatlantiska karaktär utgör

en av hörnstenarna i byggandet av en all-

europeisk säkerhets- och samarbetsordning.

Utrikesutskottet vill också särskilt

uppmärksamma Europarådet som nästa år firar sitt

50-årsjubileum. Med sin breda medlemskrets, som

för närvarande omfattar 40 länder, har

Europarådet en viktig uppgift att fylla när det

gäller byggandet av ett nytt och bättre

integrerat Europa. Särskilt betydelsefullt är

organisationens arbete i de nya medlemsstaterna i

Central- och Östeuropa för att stärka demokratin

samt värna respekten för de mänskliga

rättigheterna och rättsstatens principer.

Europarådets domstol för de mänskliga

rättigheterna i Strasbourg har nyligen

omorganiserats för att bättre kunna möta den nya

situationen. Även ministerkommitténs och

parlamentariska församlingens arbete har

inriktats mot att övervaka samtliga

medlemsstaters förpliktelser. Mot bakgrund av att

Sverige tillhör kretsen av grundarländer noterar

utskottet med tillfredsställelse att regeringen

nu tillsatt en kommitté med uppgift att förbereda

den svenska delen av Europarådets 50-årsjubileum.

Utskottet finner regeringens förslag vad gäller

anslaget Internationella organisationer väl

avvägda och tillstyrker propositiones belopp

under verksamhetsområde B.

C Information om Sverige i utlandet

Propositionen (s. 33-36)

Verksamhetsområdet Information om Sverige i

utlandet omfattar anslaget till Svenska

institutet för informations-, kultur- och

erfarenhetsutbyte med utlandet samt anslaget till

de svenska utlandsmyndigheterna för informations-

och kulturutbytesverksamhet och allmänna

främjandeinsatser.

Regeringen framhåller i propositionen att

verksamheten syftar till att skapa en positiv

bild av Sverige och förtroende för Sverige som

internationell samarbetspartner. Därmed främjas

svenska intressen vilket bidrar till tillväxt och

sysselsättning. De svenska utlandsmyndigheterna

utgör regeringens främsta instrument för att

genomföra detta mål i enskilda länder.

När det gäller regeringens avsikter för 1999

skall, vad avser anslaget C 1 Svenska institutet,

insatser i Västeuropa prioriteras och vad gäller

anslaget

C 2 Övrig information om Sverige i utlandet skall

insatser i Västeuropa, Nordamerika och vissa

länder i Asien prioriteras.

Regeringen framhåller att millennieskiftet och

Sveriges ordförandeskap i EU första halvåret 2001

är informationstillfällen att uppmärksamma redan

under år 1999 och att kulturens centrala roll i

presentationen av Sverige därvid bör framhävas.

Regeringen gör bedömningen att insatserna inom

verksamhetsområdet har bidragit till att

säkerställa Sveriges intressen i förbindelserna

med andra länder och till att göra

utrikespolitiken till ett bättre instrument i

näringspolitiken.

Regeringen föreslår att anslaget C 1 Svenska

institutet för budgetåret 1999 skall uppgå till

51 826 000 kr och att anslaget C 2 Övrig

information om Sverige i utlandet skall uppgå

till 14 835 000 kr.

Utskottets överväganden

Utskottet kan liksom regeringen i propositionen

konstatera att det svenska ordförandeskapet inom

EU första halvåret år 2001 ställer särskilda krav

på informationsinsatser, både i Sverige och i

utlandet.

Utskottet finner regeringens förslag vad gäller

anslaget Information i utlandet väl avvägda och

tillstyrker propositionens belopp under

verksamhetsområde C.

D Nedrustnings- och säkerhetspolitiska

frågor m.m.

Propositionen (s. 37-42)

Regeringen framhåller i propositionen att

målsättningarna för verksamhetsområdet är att:

främja information och forskning om nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor

tillförsäkra Utrikesdepartementet teknisk och vetenskaplig sakkunskap vid förha

Regeringen anför att målsättningarna för

verksamhetsområdet har uppfyllts väl under

budgetåret 1997 och första halvåret 1998.

Syftet med anslaget D 1 Utredningar och andra

insatser på det utrikespolitiska området är att

ge stöd till verksamhet som främjar svensk

utrikespolitik, framför allt vad gäller

nedrustnings- och säkerhetspolitik.

Genom en tilläggsbudget har 500 000 kr överförts

från anslaget D 1 till anslaget D 4 Forskning

till stöd för nedrustning och internationell

säkerhet under 1998 för att möta ökade kostnader

för tillhandahållande av svensk expertis till

FN:s särskilda kommission för eliminering av

massförstörelsevapen i Irak (UNSCOM).

Ändamålet med anslaget D 2 Information och

studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande

utveckling är att genom stöd till organisationer

och stiftelser främja studier och information om

nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor.

Anslaget D 3 utgör bidrag till verksamheten vid

Stockholms internationella

fredsforskningsinstitut, SIPRI.

Syftet med anslaget D 4 är att tillföra

Utrikesdepartementet teknisk och vetenskaplig

sakkunskap från Försvarets forskningsanstalt

(FOA) vid förhandlingar om nedrustning,

rustningsbegränsning, internationell säkerhet

samt vid internationellt samarbete för att

motverka spridning av massförstörelsevapen.

Anslaget D 5 Utrikespolitiska Institutet syftar

till att främja intresset för internationella

frågor samt att öka kunskapen om detta ämne genom

forskning och information till allmänheten.

Motionen

I kommittémotion U304 (m) yrkande 6 anförs med

anledning av anslaget D 2 Information och studier

om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling

att det inte är rimligt att enskilda

organisationer skall särbehandlas vad avser

verksamhet av denna typ. Motionärerna menar att

det lätt kan skapa ett beroende av statsmakten

vilket inte är önskvärt och anför att detta

specialdestinerade anslag bör avvecklas.

Utskottets överväganden

Till grund för regeringens beslut om stöd till

enskilda organisationer som är verksamma med

frågor rörande säkerhetspolitik och

fredsfrämjande ligger förordningen (1993:983) om

statligt stöd för information och studier om

säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling.

Utskottet menar att bidrag till verksamhet av

detta slag ligger väl i linje med Sveriges

allmänna utrikespolitiska överväganden, där

säkerhetspolitiska frågor har kommit att få en

allt större betydelse.

Utskottet vill vidare framhålla att anslaget

fyller en viktig funktion för att bidra till

ökade kunskaper samt att stimulera intresse och

engagemang för frågor som rör global och

europeisk säkerhet och fredsfrämjande utveckling.

Stödet till organisationer och stiftelser för

detta ändamål har därför en viktig funktion.

Enligt vad som framgår av regeringens

redovisning i propositionen utgick under

budgetåret 1997 stöd till 13 organisationer

omfattande 102 olika projekt. För budgetåret 1998

har beslut fattats om stöd till 15 organisationer

och 79 projekt. Utskottets uppfattning är att

verksamheten inom området har en god

spridningseffekt och att anslaget bör bibehållas.

Utskottet avstyrker därmed motion U304 (m)

yrkande 6.

Utskottet finner regeringens förslag vad gäller

anslaget Nedrustnings- och säkerhetspolitiska

frågor väl avvägda och tillstyrker propositionens

förslag under verksamhetsområde D.

E Övriga utrikespolitiska frågor

Propositionen (s. 43-47)

I verksamhetsområdet ingår anslagen E 1 för

Inspektionen för strategiska produkter (ISP), E 2

Europainformation m.m. samt, fr.o.m. budgetåret

1999 anslaget E 3 föreningen Norden.

ISP skall sköta tillsyn och annan kontroll

enligt lagen (1992:1300) om krigsmateriel och

lagen (1998:397) om strategiska produkter.

Inspektionen skall även vara svensk myndighet

enligt Sveriges åtaganden inom ramen för icke-

spridning av kemiska vapen. Inspektionen har till

sitt förfogande dels det parlamentariska

sammansatta exportkontrollrådet (EKR), dels det

teknisk-vetenskapliga rådet (TVR). Kostnaderna

för verksamheten täcks av avgifter som redovisas

mot särskild inkomsttitel på statsbudgeten.

Avgiften tas ut av företag vars produkter

omfattas av kontrollen över krigsmateriel och

varor med dubbla användningsområden.

Vad gäller Europainformationen framhåller

regeringen i propositionen att

informationsverksamheten under 1997 och första

halvåret 1998 varit starkt inriktad på att

informera den breda allmänheten om EU:s

medlemsländers regeringskonferens och resultatet

av denna, Amsterdamfördraget. Fördraget godkändes

av riksdagen den 29 april 1998.

Regeringen har under 1998 infört nya möjligheter

för ideella organisationer och stiftelser att

söka projektbidrag för informations- och

kunskapshöjande insatser om EU.

Regeringen föreslår att anslaget E 2 tillförs 14

000 000 kr för år 1999. Regeringen vill kunna

bedriva en aktiv informationsverksamhet till den

svenska allmänheten. Den skall bestå bl.a. av

seminarier, hearingar, materialproduktion i olika

former, en mer omfattande distribution samt

marknadsföring. De nya medlen skall även användas

till projektbidrag för ideella organisationer och

stiftelser för informations- och kunskapshöjande

insatser om EU.

Över anslaget E 3 utbetalas medel till

föreningen Nordens verksamhet. Anslaget till

föreningen Norden överförs fr.o.m. budgetåret

1999 från utgiftsområde 17 Kultur, medier,

trossamfund och fritid till utgiftsområde 5.

Regeringen framhåller att bakgrunden till denna

ändring är att ett nära samarbete med

frivilligorganisationer, där Föreningen Norden

intar en särställning, är ett viktigt inslag i

det nordiska samarbetet.

Motionerna

Ett flertal motioner, kommittémotion U704 (v)

yrkande 10, kommittémotion U302 (kd) yrkandena 1

och 2, U703 (fp) yrkande 6 samt flerpartimotion

U303 (kd, fp, c), tar upp den verksamhet som

bedrivs av Föreningen Norden och

informationsverksamheten inom Arena Norden.

Motionärerna framhåller bl.a. att det i

Stockholm har saknats en utåtriktad nordisk

informationsverksamhet i och med att Nordiska

rådets sekretariat flyttade från Stockholm till

Köpenhamn. Därför tog Föreningen Norden initiativ

till ett Nordens informationscentrum, Arena

Norden, som inledde sin verksamhet i slutet av

1995.

Motionärerna menar att det är av största vikt

att förutsättningar skapas för att Arena Norden

skall kunna fortsätta sin verksamhet. Efter att

under budgetåret 1998 genom särskilt beslut ha

erhållit ett stöd om 1 000 000 kr innehåller

budgetpropositionen för 1999 ej något anslag för

denna verksamhet. Motionärerna finner detta

förvånande eftersom Arena Norden övertagit större

delen av de informationsuppgifter som tidigare

handhades av svenska delegationens kansli och

även av presidiesekretariatet när det var

lokaliserat till Stockholm.

I motionerna U704 (v) yrkande 10, U302 (kd)

yrkande 2 samt flerpartimotion U303 (kd, fp, c)

anförs det att föreningen Norden bör beviljas ett

särskilt anslag för att kunna fortsätta att driva

Arena Norden, utöver det allmänna

verksamhetsanslaget E 3 föreningen Norden,

motsvarande 1 600 000 kr. Finansieringen bör ske

inom ramen för utgiftsområde 5 genom att anslaget

E 2 Europainformation sänks med motsvarande

belopp.

Utskottets överväganden

I motionerna U703 (fp) yrkande 6, U704 (v)

yrkande 10, U302 (kd) yrkandena 1 och 2 samt U303

(kd, fp, c) tar motionärerna upp Arena Nordens

verksamhet.

Utskottet kan inledningsvis konstatera att Arena

Norden ursprungligen är ett initiativ som tagits

av föreningen Norden. Utskottet noterar att de

behov som verksamheten avses tillgodose är

angelägna vilket bl.a. resulterat i att Arena

Norden 1998 erhöll särskilda medel för sin

verksamhet.

Utskottet behandlade yrkanden om stöd till Arena

Nordens verksamhet i sitt betänkande 1997/98:UU18

om det nordiska samarbetet (skr. 1997/98:73,

redog. 1997/98:NR1, rskr. 1997/98:246 och

1997/98:247) och framhöll att utskottet i

yttrande till finansutskottet 1997/98:UU3y

tillstyrkt regeringens förslag att genom

engångsomfördelningar anslå 1 miljon kronor till

Arena Norden.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att

det är värdefullt att det i Sverige finns ett

forum för information om Norden och nordiskt

samarbete. Utskottet menar att det är viktigt att

finna en långsiktigt hållbar lösning för den

nordiska informationsverksamheten och att denna

utformas i dialog mellan ansvarig företrädare för

regeringen och föreningen Norden.

Utskottet har inhämtat att en sådan dialog pågår

samt att regeringen verkar för att en

informationsverksamhet upprättas i Sverige på

grundval av nordisk samfinansiering. Frågan har

bl.a. behandlats i Nordiska samarbetskommittén

inom Nordiska ministerrådet.

Utskottet utgår från att regeringen möjliggör

fortsatt verksamhet, i avvaktan på beslut i

Nordiska ministerrådet under 1999.

Med vad som ovan anförts avstyrker utskottet

motionerna U704 (v) yrkande 10, U302 (kd)

yrkandena 1 och 2 och U303 (kd, fp, c) samt anser

att motion U703 (fp) yrkande 6 är besvarad.

Utskottet finner regeringens förslag vad

gäller anslaget Övriga utrikespolitiska

frågor väl avvägda och tillstyrker

propositionens förslag under

verksamhetsområde E.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande det arktiska samarbetet

att riksdagen förklarar motion 1998/99:U805 yrkande 1 besvarad med vad

utskottet anfört,

2. beträffande den ständiga parlamentarikerkommittén

att riksdagen förklarar motion 1998/99:U805 yrkande 2 besvarad med vad

utskottet anfört,

3. beträffande den ständiga parlamentarikerkommitténs status

att riksdagen avslår motion 1998/99:U805 yrkande 3,

4. beträffande samverkan mellan Arktiska rådet

och andra internationella organisationer

att riksdagen förklarar motion 1998/99:U805 yrkande 4 besvarad med vad

utskottet anfört,

5. beträffande dialogen mellan Utrikesdepartementet och enskilda

organisationer samt folkrörelser

att riksdagen förklarar motion 1998/99:U206 yrkande 11 besvarad med vad

utskottet anfört,

6. beträffande Sveriges representation i Minsk

att riksdagen förklarar motion 1998/99:U304 yrkande 1 (delvis) besvarad

med vad utskottet anfört,

7. beträffande Sveriges representation i Wellington

att riksdagen avslår motion 1998/99:U304 yrkande 1 (delvis),

res. 1 (m, fp)

8. beträffande en översyn av Sveriges representation utomlands

att riksdagen avslår motion 1998/99:U304 yrkande 2,

res. 2 (m)

9. beträffande en diplomatombudsman

att riksdagen avslår motion 1998/99:U301,

10. beträffande anslagen under utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och

internationell samverkan

att riksdagen med bifall till propositionens yrkande 1 (prop. 1998/99:1

utgiftsområde 5 avsnitt 1) och med avslag på motionerna 1998/99:U302

yrkandena 1 och 2, 1998/99:U303, 1998/99:U304 yrkandena 4 och 6 samt 1998/

99:U704 yrkande 10 för budgetåret 1999 under utgiftsområde 5

Utrikesförvaltning och internationell samverkan anvisar anslag enligt

kolumnen Utskottets förslag i tabell 2 i den bilaga som är fogad till detta

betänkande och med de anslagsbenämningar och anslagstyper som framgår av

tabellen,

11. beträffande informationsverksamheten inom Arena Norden

att riksdagen förklarar motion 1998/99:U703 yrkande 6 besvarad

med vad utskottet anfört.

Stockholm den 26 november 1998

På utrikesutskottets vägnar

Viola Furubjelke

I beslutet har deltagit: Viola Furubjelke (s), Göran Lennmarker (m), Sören

Lekberg (s), Berndt Ekholm (s), Lars Ohly (v), Ingrid Näslund (kd), Bertil

Persson (m), Urban Ahlin (s), Liselotte Wågö (m), Carina Hägg (s), Agneta

Brendt (s), Murad Artin (v), Jan Erik Ågren (kd), Sten Tolgfors (m),

Marianne Samuelsson (mp), Marianne Andersson (c) och Karl-Göran Biörsmark (

fp).

Reservationer

1. Sveriges representation i Wellington (mom. 7)

Göran Lennmarker, Bertil Persson, Liselotte Wågö och Sten Tolgfors (alla m)

och Karl-Göran Biörsmark (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Vad avser"

och slutar med "i berörd del" bort ha följande lydelse:

När det gäller Nya Zeeland konstaterar utskottet att det är ett dynamiskt

industriland. Landet har även en för Sverige särskilt intressant

samhällsutveckling. Utskottet finner att arrangemanget med

sidoackreditering från Canberra, Australien, ej är tillfredsställande.

Utskottet anser därför att den svenska ambassaden i Wellington åter bör

öppnas.

Detta bör ges regeringen till känna.

Utskottet tillstyrker därmed motion U304 (m) yrkande 1 (delvis).

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande Sveriges representation i Wellington

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:U304 yrkande 1 (delvis

) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. En översyn av Sveriges representation utomlands (mom. 8)

Göran Lennmarker, Bertil Persson, Liselotte Wågö och Sten Tolgfors (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Utskottet

vill" och på s. 11 slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:

Utskottet kan konstatera att globaliseringen ställer allt större krav på

en modern och flexibel utrikesförvaltning. Relationerna till omvärlden blir

viktigare för var dag som går. Detta gäller såväl det traditionella

utrikespolitiska området som det handelspolitiska området och

biståndssamarbetet. I en tid av snabb internationalisering bör därför

enligt utskottets uppfattning den svenska utrikesförvaltningens

övergripande struktur ses över.

Utskottet menar att en utgångspunkt bör vara att se över de långsiktiga

ekonomiska ramar som är rimliga för utrikesrepresentationen och

Utrikesdepartementet i Sverige. En analys bör också göras av de kostnader

för utrikesförvaltningen som bör belasta andra delar av svensk förvaltning

och svenskt samhällsliv i övrigt.

Vidare anser utskottet att förutom frågan om utrikesrepresentationens

omfattning och arbetsuppgifter bör också fördelningen mellan verksamheten

utomlands och i Sverige övervägas. Förbättrad kommunikationsteknik kan

möjliggöra administrativa och andra lösningar för framtiden som kan ge

utrymme för förbättrad svensk diplomatisk närvaro. De möjligheter som

samverkan inom Norden och inom EU ger bör också belysas.

Detta bör ges regeringen till känna.

Därmed tillstyrker utskottet motion U304 (m) yrkande 2.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande en översyn av Sveriges representation utomlands

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:U304 yrkande 2 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. Anslagen under utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell

samverkan (mom. 10)

Göran Lennmarker, Bertil Persson, Liselotte Wågö och Sten Tolgfors (alla m)

anför:

Den 19 november 1998 beslutade en majoritet i finansutskottet bestående av

socialdemokrater samt vänster- och miljöpartister att fastställa ekonomiska

ramar för de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och en beräkning

av statens inkomster avseende 1999.

Moderata samlingspartiet har i parti- och kommittémotioner förordat en

annan inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

När en majoritet nu genom beslutet i finansutskottet den 19 november om

ramar för de olika utgiftsområdena valt en annan inriktning av politiken,

deltar vi inte i det nu aktuella beslutet om anslagsfördelning inom

utgiftsområde 5. För budgetåret 1999 förordar vi de förslag till

anslagsfördelning som framgår av Moderata samlingspartiets parti- och

kommittémotioner.

2. Anslaget D 2 Information och studier om säkerhetspolitik och

fredsfrämjande utveckling (mom. 10, motion U304

yrkande 6)

Göran Lennmarker, Bertil Persson, Liselotte Wågö och Sten Tolgfors (alla m)

anför:

Moderata samlingspartiet anser att fria och frivilliga organisationer bör

få stöd enligt generella principer och inte styras av specialdestinerade

anslag. Vi menar att en särbehandling av vissa organisationer, med

utgångspunkt i deras verksamhetsinriktning, skapar ett icke önskvärt

beroende av statsmakten och att anslaget därmed bör utmönstras.

Tabell 1: Regeringens och partiernas anslagsförslag gällande utgiftsområde

5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan

1 000-tal kronor

Anslag Anslags-typ Regeringens förslag m v kd

A 1 Utrikesförvaltningen (ram) 1 740 101 +50 000

A 2 Nordiskt samarbete (ram) 1 480

A 3 Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m. (

ram) 5 486

B 1 Bidrag till vissa internationella organisationer (obet) 491

608

B 2 Nordiska ministerrådet (obet) 290 043

B 3 Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) (

obet) 26 300

B 4 Fredsfrämjande verksamhet (ram) 146 333 -146 3331

C 1 Svenska Institutet (ram) 51 826

C 2 Övrig information om Sverige i utlandet (ram) 14 835

D 1 Utredningar och andra insatser på det

utrikespolitiska området (ram) 1 409

D 2 Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande

utveckling (ram) 9 000 -9 0002

D 3 Bidrag till Stockholms internationella

fredsforskningsinstitut (SIPRI) (obet) 20 755

D 4 Forskning till stöd för nedrustning och internationell säkerhet (

ram) 11 080

D 5 Utrikespolitiska Institutet (obet) 10 216

D 6 Forskningsverksamhet av särskild

utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse (ram) 5 891

E 1 Inspektionen för strategiska produkter (ram) 16 027

E 2 Europainformation m.m. (ram) 21 800 -1 600 -1 600

E 3 Föreningen Norden (ram) 7 128 +1 600 +1 600

Summa för utgiftsområdet 2 871 318 -105 333

±0 ±0

1I motionen yrkas att medlen förs över till utgiftsområde 7.

Yrkandet behandlas av finansutskottet.

2Anslaget föreslås avvecklas.

Tabell 2: Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 5

Utrikesförvaltning och internationell samverkan

1 000-tal kronor

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till

anslagsfördelning. Företrädare för Moderata samlingspartiet har avgivit ett

särskilt yttrande angående utgiftsområde 5.

Verksamhetsområde

Anslag Utskottets förslag

A Utrikesförvaltningen m.m.

A 1 Utrikesförvaltningen (ram) 1 740 101

A 2 Nordiskt samarbete (ram) 1 480

A 3 Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m. (ram)

5 486

B Internationella organisationer

B 1 Bidrag till vissa internationella organisationer (obet.) 491

608

B 2 Nordiska ministerrådet (obet.) 290 043

B 3 Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) (obet

.) 26 300

B 4 Fredsfrämjande verksamhet (ram) 146 333

C Information om Sverige i utlandet

C 1 Svenska Institutet (ram) 51 826

C 2 Övrig information om Sverige i utlandet (ram) 14 835

D Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m.m.

D 1 Utredningar och andra insatser på det utrikespolitiska området (ram

) 1 409

D 2 Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande

utveckling (ram) 9 000

D 3 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (

SIPRI) (obet.) 20 755

D 4 Forskning till stöd för nedrustning och internationell säkerhet (

ram) 11 080

D 5 Utrikespolitiska Institutet (obet.) 10 216

D 6 Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk

betydelse (ram) 5 891

E Övriga utrikespolitiska frågor

E 1 Inspektionen för strategiska produkter (ram) 16 027

E 2 Europainformation m.m. (ram) 21 800

E 3 Föreningen Norden (ram) 7 128

Summa för utgiftsområdet 2 871 318