Bet. 1998/99:UU13

Utrikesutskottets betänkande

1998/99:UU13

Krigsmaterielexport

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1998/99

UU13

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens

skrivelse 1997/98:147 Redogörelse för den svenska

krigsmaterielexporten år 1997, vilken föreslås bli

lagd till handlingarna. Utskottet behandlar också de

motioner som har väckts med anledning av skrivelsen

samt ett antal motioner från den allmänna

motionstiden. Motionerna rör huvudsakligen

redovisningsfrågor, lagstiftningen rörande

krigsmaterielexport, arbetet syftande till en

europeisk uppförandekod för sådan export,

följdleveransbegreppets tolkning,

försvarsindustriellt samarbete samt svensk

krigsmaterielexport till enskilda stater och

områden.

Samtliga motionsyrkanden besvaras eller avstyrks.

Till betänkandet är fogade 4 reservationer och 1

särskilt yttrande.

Skrivelsen

Regeringen yrkar i skrivelse

1997/98:147 att riksdagen tar del

av redogörelsen för den svenska

krigsmaterielexporten år 1997.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av

regeringens skrivelse 1997/98:147

1997/98:U63 av Ingrid Näslund m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att ingen

krigsmaterielexport till Indonesien bör ske,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att Sverige i EU och

FN skall verka för ett internationellt vapen-embargo

mot Indien och Pakistan,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att Sverige skall

uppmana länder till vilka svensk vapenexport sker

att rapportera till FN:s vapenhandelsregister,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att Sverige skall

vara pådrivande för en förbättrad europeisk etisk

kod för vapenexport.

1997/98:U64 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att en

avvecklingsplan utarbetas för krigsmaterielexporten,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ett omedelbart stopp

av den svenska krigsmaterielexporten till

diktaturer, länder som innehar kärnvapen,

konfliktområden och till länder där det, enligt

Amnesty, förekommer omfattande och grova kränkningar

av mänskliga rättigheter,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att Sverige

omedelbart stoppar den svenska krigsmaterielexporten

till Indien och Pakistan,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att regeringens

redovisning bör innefatta en redogörelse för vilken

typ av materiel som sålts till vilka länder och

vilka företag som tillverkar den,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att besked bör ges

om vilka tillstånd till utlandsverksamhet som

lämnats till svenska företag,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en utredning som

skall se över sekretessen i samband med en utökad

redovisning av beviljade utförseltillstånd,

tillverkningsrätts- och samarbetsavtal,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en redogörelse även

för vilka ärenden av principiell betydelse som

överlämnats till regeringen,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att det bör vara

samma bestämmelser för följdleveranser som för andra

leveranser av krigsmateriel,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att hela

krigsmaterielsystem aldrig får betraktas som

följdleveranser,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att de regler

som gäller för Krigsmateriel för strid även skall

tillämpas för Övrig krigsmateriel,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att som

krigsmateriel i regelverkets mening också bör anses

all materiel som i dag av exportföretagen benämns

"försvarsmateriel",

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att när nya

omständigheter föreligger, som t.ex. att ett land

har råkat i väpnad konflikt eller inte längre

respekterar de mänskliga rättigheterna, måste all

krigsmaterielexport avbrytas,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att

slutanvändarintyg bör användas för all svensk export

av vapen, inklusive komponenter,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att

riktlinjerna för krigsmaterielexport bör

lagregleras,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att avvisa EU-

kommissionens förslag att export av samtillverkade

produkter skall få ske enligt de regler som gäller i

det land där produkten tillverkas eller saluförs,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om kompletterande

redovisning av tillverkningsrättsavtal och

samarbetsavtal.

1997/98:U65 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att inte göra någon

åtskillnad mellan nya leveranser av krigsmateriel

och följdleveranser,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om utredningen av

följdleveransbegreppet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ett

demokratikriterium för den svenska

krigsmaterielexporten,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att ett

kvinnoperspektiv på brott mot de mänskliga

rättigheterna bör också komma till uttryck i svensk

krigsmaterielexportpolitik,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att regeringen i EU-

sammanhang måste verka för att den uppförandekod som

antagits av EU-länderna inte stannar vid en

rekommendation utan blir restriktiv och bindande,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att samma riktlinjer

skall gälla för Övrig krigsmateriel som för

Krigsmateriel för strid,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att svenska regler

skall gälla vid samarbete mellan svenska företag och

företag i andra EU-länder när det gäller export av

krigsmateriel,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om stopp för

krigsmaterielexporten till Bangladesh,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om stopp för

krigsmaterielexporten till Brasilien,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om stopp för

krigsmaterielexporten till Chile,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om stopp för

krigsmaterielexporten till Indonesien,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om stopp för all

krigsmaterielexport till Indien och Pakistan, såväl

av nya leveranser som av följdleveranser,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om stopp för

krigsmaterielexporten till Thailand,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om stopp för

krigsmaterielexporten till Tunisien,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om stopp för

krigsmaterielexporten till Sydkorea,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om stopp för

krigsmaterielexporten till Venezuela.

Motioner väckta under allmänna motionstiden

1998/99

1998/99:U402 av Andre vice talman Eva Zetterberg

m.fl. (v, c, mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ett stopp för all

svensk vapenexport till Mexico,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att Sverige inom EU

skall verka för att all vapenexport till Mexico från

hela EU-området upphör.

1998/99:U406 av Lars Ohly m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en utredning av

utvecklings- och säkerhetspolitiska konsekvenser av

export av JAS-plan till länder i tredje världen,

speciellt Sydafrika, Brasilien, Chile och

Filippinerna,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att respektera det

föreslagna tvååriga moratoriet för försäljning av

högteknologiska vapen till Latinamerika,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att inte exportera

JAS 39 Gripen till länder där militären inte står

under full civil kontroll,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att inte exportera

Jas 39 Gripen till länder som Sverige samtidigt ger

bistånd till för demokratisering och

fattigdomsbekämpning,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att inte exportera

vapen till utvecklingsländer över huvud taget.

1998/99:U509 av Holger Gustafsson m.fl. (kd) vari

yrkas

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att Sverige bör

gå i täten för upprättandet av en uppförandekod för

europeisk vapenexport,

1998/99:U612 av andre vice talman Eva Zetterberg

m.fl. (v, kd, c, fp, mp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att Sverige i FN, EU

och andra internationella forum skall verka för att

all vapenexport till Afghanistan upphör,

1998/99:U618 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp, v, c,

fp) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om stopp för all

vapenexport till Indonesien.

1998/99:U704 av Charlotta L Bjälkebring (v) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om restriktiv

vapenexport,

1998/99:Fö501 av Ola Karlsson och Jeppe Johnsson (m)

vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om vikten av

harmonisering av regelverk för export.

1998/99:T802 av andre vice talman Eva Zetterberg

m.fl. (v) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att kryptering

gällande krigsmateriel skall undantas från

tillåtelse om export.

Utskottet

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

Bakgrund och sammanfattning av skrivelsen

Regeringen framhåller inledningsvis i skrivelsen att

det kalla krigets slut har resulterat i en ny

omvärld med kraftigt minskade väpnade styrkor och

därmed en reducerad internationell vapenhandel. Från

år 1990 fram till år 1995 minskade vapenhandeln med

omkring hälften. Efter år 1995 har man dock kunnat

konstatera en mindre uppgång.

För svensk del har sysselsättningen inom

försvarsindustrin reducerats kraftigt från knappt 23

000 anställda år 1990 till 14 250 år 1997. Sveriges

export av tyngre konventionella vapen under år 1997

uppgick enligt statistik från Stockholm

International Peace Research Institute (SIPRI) till

1,09 % av världshandeln - motsvarande en trettonde

plats i världens samlade legala export av dessa

produkter.

Genom ökad samverkan i olika former, främst inom

EU-gemenskapen, bör den svenska försvarsindustrin ha

goda möjligheter att anpassa sig till de nya

förutsättningar som föreligger, samtidigt som den

bevarar sin för en alliansfri politik nödvändiga

höga kompetens. Denna samverkan ökar behovet av mer

likartade regler för export.

I början av år 1998 lades ett brittisk-franskt

förslag fram med främsta syfte att harmonisera

exportreglerna inom EU och att sätta en hög gemensam

standard för medlemmarnas exportkontrollpolitik.

Alltfler länder börjar att avge liknande

redogörelser för krigsmaterielexporten som den

svenska, senast var det Nederländerna som

producerade en rapport som bygger på vad man kallar

den svenska modellen.

Krigsmaterielexporten 1997

Regeringen har varje år sedan 1985 lämnat riksdagen

en skrivelse med redogörelse för den svenska

krigsmaterielexporten. Utförseln av krigsmateriel

under år 1997 ökade med 0,5 % eller från 3 087

miljoner kronor år 1996 till 3 101 miljoner kronor

år 1997.

Den svenska utförseln av krigsmateriel motsvarade

0,49 % av den totala svenska varuexporten år 1997

jämfört med 0,54 % år 1996. Under år 1997 har

utförseltillstånd beviljats för försäljning av

krigsmateriel till ett värde av 5 061 miljoner

kronor, varav 2 481 miljoner kronor avser

Krigsmateriel för strid och 2 580 miljoner kronor

Övrig krigsmateriel. Flera av tillstånden avser

leveranser över flera år.

Lagen om krigsmateriel

Tillverkning och utförsel av krigsmateriel regleras

genom lagen (1992:1300) om krigsmateriel och

förordningen (1992:1303) om krigsmateriel. Båda

författningarna trädde i kraft den 1 januari 1993

och ersatte lagen (1983:1034) om kontroll över

tillverkningen av krigsmateriel, m.m. och lagen

(1988:558) om förbud mot utförsel av krigsmateriel,

m.m. med tillhörande förordningar. Den nuvarande

lagen bygger i allt väsentligt på den tidigare

lagstiftningen liksom på tidigare praxis.

Krigsmateriellagen föreskriver att krigsmateriel

inte får tillverkas utan tillstånd. Även all

försvarsindustriell utlandssamverkan förutsätter

tillstånd. Krigsmateriel indelas enligt lagen i två

kategorier. Vapen och stridsammunition återfinns

inom kategorin Krigsmateriel för strid, medan icke

förstörelsebringande materiel återfinns inom

kategorin Övrig krigsmateriel. Bestämmelser om

vilken materiel som innefattas i de två kategorierna

finns i krigsmaterielförordningen.

Regeringens riktlinjer för krigsmaterielexport

Regeringens riktlinjer uttrycker principer som

regeringen lagt fast i sin praxis och som är

vägledande vid prövningen i ärenden om tillstånd

till krigsmaterielexport enligt lagen och

förordningen om krigsmateriel. Ett övergripande

syfte med riktlinjerna är att ge en stabil och

generell grund för tillståndsprövningen. Enligt

riktlinjerna bör tillstånd till utförsel av

krigsmateriel, eller till annan samverkan med någon

i utlandet avseende krigsmateriel, medges endast om

sådan utförsel eller samverkan

- bedöms erforderlig för att tillgodose det svenska

försvarets behov av materiel eller kunnande eller i

övrigt är säkerhetspolitiskt önskvärd, samt

-

- inte står i strid med principerna och målen för

Sveriges utrikespolitik.

-

Riktlinjerna understryker den vikt som vid den

utrikespolitiska bedömningen av varje utförselärende

skall fästas vid respekten för mänskliga rättigheter

i mottagarlandet. Det finns materiel med "dubbla

användarområden". För kategorin Krigsmateriel för

strid gäller i stort sett samma riktlinjer som

tidigare, dvs. att tillstånd till export inte bör

ges till en stat som befinner sig i väpnad konflikt

med annan stat, en stat som är invecklad i

internationell konflikt som kan befaras leda till

väpnad konflikt, en stat som har inre väpnade

oroligheter eller en stat där det förekommer

omfattande och grova kränkningar av mänskliga

rättigheter. För utförsel av Övrig krigsmateriel,

som i stor utsträckning omfattar produkter som före

år 1993 inte betraktades som krigsmateriel, gäller

att utförseltillstånd bör beviljas till länder som

inte befinner sig i väpnad konflikt med någon annan

stat, som inte har inre väpnade oroligheter eller

där det inte förekommer omfattande och grova

kränkningar av mänskliga rättigheter.

De skilda riktlinjerna för Krigsmateriel för strid

respektive Övrig krigsmateriel innebär att en större

länderkrets kan komma i fråga som mottagare av Övrig

krigsmateriel, dvs. icke förstörelsebringande

materiel, än för Krigsmateriel för strid. När det

gäller följdleveranser sägs bl.a. i riktlinjerna att

"tillstånd bör ges till utförsel av reservdelar till

tidigare, med vederbörligt tillstånd exporterad

krigsmateriel, om inte ovillkorligt hinder möter".

Utredning om reglerna för följdleveranser

Vid konstitutionsutskottets granskning 1995/96 av

ett regeringsärende om tillstånd till viss

krigsmaterielexport fann utskottet att utvecklingen

av praxis vad gäller följdleveranser behövde

undersökas närmare (bet. 1995/96:KU30 s. 90). En

sådan granskning genomfördes under 1996/97 års

riksmöte. Konstitutionsutskottet fann att "vad

utskottet anfört om problem som särskilt har samband

med följdleveransbegreppet ger enligt utskottets

mening regeringen anledning att överväga och

precisera det avsnitt i riktlinjerna som behandlar

följdleveranser" (bet. 1996/97:KU25 s. 39 f.).

Regeringen beslutade den 25 november 1997 om

direktiv för en sådan utredning (dir. 1997:130) och

har utsett en utredare. Denne skall redovisa sitt

uppdrag senast den 31 mars 1999.

Inspektionen för strategiska produkter (ISP)

Beslut i ärenden om tillstånd att föra ut

krigsmateriel ur landet fattas fr.o.m. den 1

februari 1996 av ISP. Myndigheten har dock

skyldighet att lämna över ärenden som har

principiell betydelse eller annars är av särskild

vikt till regeringens prövning.

ISP handlägger också frågor rörande

anbudsförfaranden, utlandssamverkan och företagens

rapporteringsskyldighet beträffande leveranser av

krigsmateriel.

Olovlig utförsel av reservdelar till krigsmateriel

Det har förekommit att innehavare av sådan

krigsmateriel som olovligen har förts ut ur Sverige

eller som har vidareexporterats i strid mot ett

lämnat tillstånd hos svenska leverantörer har

efterfrågat reservdelar till sådan krigsmateriel.

Laglig möjlighet att förhindra en sådan export finns

numera genom att riksdagen fattat beslut om ändring

i lagen (1992:1300) om krigsmateriel och

exportkontroll av vissa strategiska produkter (bet.

1997/98:UU19). I lagstiftningen om strategiska

produkter införs ett krav på exporttillstånd för

produkter som i det enskilda fallet är eller kan

vara avsedda att användas som delar eller som

komponenter till krigsmateriel som olovligen förts

ut ur landet eller som har vidareexporterats i strid

mot lämnat tillstånd. Tillståndskravet skall gälla,

om ISP har informerat exportören om att produkterna

är eller kan vara avsedda för ett sådant ändamål.

Lagen trädde i kraft den 1 juli 1998.

Exportkontrollrådet

Riksdagen beslutade år 1984, på grundval av

proposition 1984/85:82, om ökad insyn och samråd i

frågor som rör krigsmaterielexport, att en

rådgivande nämnd i krigsmaterielfrågor skulle

inrättas. Nämnden ombildades den 1 februari 1996

till Exportkontrollrådet i samband med tillkomsten

av ISP. Enligt 10 kap. 6 § regeringsformen skall

regeringen i utrikesärenden av större vikt om

möjligt överlägga med Utrikesnämnden före

avgörandet. Vissa utförselärenden som rör

krigsmateriel är av sådan art att överläggning med

nämnden är påkallad. Det har ansetts önskvärt att

prövningen av även andra enskilda utförselärenden av

principiell vikt ges en bredare förankring.

I Exportkontrollrådet är numera samtliga

riksdagspartier representerade. Rådet har 10

ledamöter. Exportkontrollrådet ges tillfälle att ta

ställning till alla principiellt viktiga ärenden.

Vidare ges ledamöterna fullständig insyn i

handläggningen av krigsmaterielexportärendena genom

att samtliga utförselbeslut för export fortlöpande

redovisas. Genom denna procedur säkerställs en

parlamentarisk insyn i ISP:s arbete.

Det teknisk-vetenskapliga rådet

För att bistå krigsmaterielinspektören med

beredningen av ärenden som rör klassificering av

krigsmateriel inrättades år 1984 ett särskilt

teknisk-vetenskapligt råd med företrädare för

institutioner med överblick över teknologins

tillämpning på civila respektive militära områden.

Under år 1997 höll rådet tre sammanträden.

Information om krigsmaterielexportpolitiken

ISP har nyligen gjort en revidering av KMI:s handbok

vilken främst är avsedd för dem som inom

försvarsindustrin och vid statliga myndigheter har

befattning med ärenden som rör tillverkning och

utförsel av krigsmateriel. Handboken redovisar

gällande lagstiftning, regelverk och

handläggningsordning för tillståndsärenden.

Texten till förra årets skrivelse jämte översättning

till engelska finns tillgäng-lig på Internet under

adressen:

"http://www.regeringen.se/info_rosenbad/departement/utrikes/vapenexport".

Internationella frågor

FN-registret och annan rapportering om

vapenöverföringar

Förenta nationernas generalförsamling antog i

december 1991 en resolution som anmodar

medlemsländerna att till ett register över

konventionella vapen redovisa såväl sin import som

sin export av tyngre konventionella vapen.

Sverige verkar på olika sätt för ökad rapportering

till FN-registret och för större öppenhet om

transfereringar av krigsmateriel. Dessa

ansträngningar ingår som ett led i Sveriges strävan

att öka den allmänna öppenheten på detta område och

därmed förtroendet länderna emellan. Som ett led i

denna strävan har sedan 1990 regeringens redogörelse

till riksdagen över krigsmaterielexporten

överlämnats till FN i engelsk översättning. Sedan

hösten 1996 finns uppgifter lämnade till FN-

registret tillgängliga på Internet under adressen:

"http://www.un.org/depts/dpa/cda/register/register.htm".

Wassenaar-arrangemanget och andra

exportkontrollarrangemang

Wassenaar-arrangemanget (WA) har till huvuduppgift

att hindra spridning av både krigsmateriel och varor

med dubbla användningsområden, som kan ha militärt

destabiliserande verkan och hota internationell och

regional fred och säkerhet. För närvarande har WA 33

medlemmar. I likhet med andra internationella

exportkontrollarrangemang, där Sverige deltar,

fattar inte WA några formellt bindande beslut. WA är

ett politiskt åtagande, där de deltagande länderna

behåller inflytandet över exportkontrollen. Avsikten

med arrangemanget är att genom informationsutbyte

(exportstatistik och anmälan att exporttillstånd ej

lämnats) och diskussion om känsliga regioner

utveckla en samsyn i fråga om utvecklingstendenser

och risker i handeln med krigsmateriel. Sverige

deltar även i övriga existerande

exportkontrollarrangemang som reglerar utförsel av

varor med dubbla användningsområden. Dessa är

Nuclear Suppliers´ Group (NSG), den s.k.

Australiengruppen (AG) och Missilteknologikontroll

arrangemanget (MTCR). Syftet med arrangemangen är

att förhindra, eller åtminstone försvåra, spridning

av massförstörelsevapen och dess bärare, dvs.

kärnvapen (NSG), biologiska och kemiska vapen (AG)

samt missiler (MTCR).

Samarbetet inom EU på exportkontrollområdet

Samarbetet inom EU på exportkontrollområdet bedrivs

på krigsmaterielområdet inom ramen för en ad hoc

arbetsgrupp om omstrukturering av försvarsindustrin

(Polarm) och en arbetsgrupp inom ramen för den

gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP)

som kallas COARM.

EU-kommissionen har sedan lång tid verkat för att

åtgärder skall vidtas inom EU med syfte att

underlätta en omstrukturering av den europeiska

försvarsindustrin.

EU har en förordning (EG) nr 3381/94 om kontroll av

strategiska produkter som tillämpas sedan den 1 juli

1995. Förordningen syftar till fri rörlighet för

strategiska produkter (med vissa begränsade

undantag) inom EU samt exportkontroll gentemot

tredje land. Utvecklingen inom

exportkontrollarrangemangen beaktas genom

kontinuerliga ändringar och uppdateringar av

varulistorna till förordningen.

Tillämpningen av förordningen om exportkontroll för

varor med dubbla användningsområden är föremål för

regelbundna diskussioner i en särskild

samordningsgrupp för detta ändamål. Även

exportkontrollen av varor med dubbla

användningsområden är föremål för informationsutbyte

inom ramen för GUSP.

Försvarsindustrin och internationellt samarbete på

krigsmaterielområdet

För Sverige är det inte ekonomiskt eller tekniskt

möjligt, och inte heller önskvärt, att försöka skapa

ett nationellt oberoende inom

försvarsmaterielområdet. Sverige bör söka skapa ett

ömsesidigt internationellt beroende, för att

därigenom ta till vara de fördelar och minimera de

risker som är förknippade med det internationella

beroendet. Med USA har Sverige ett väl utvecklat

samarbete och därmed betydande försvarsindustriella

intressen att slå vakt om. Likaså finns en stor och

växande potential i det europeiska samarbetet.

Ett intensifierat internationellt samarbete kräver

bl.a. att svensk industri och svenska myndigheter

kan bidra med kvalificerade tekniska kunskaper eller

produkter. Av särskild betydelse är också att

myndighetsstöd lämnas av sådan art och omfattning

att samarbetet underlättas. För att de svenska

företagens exportpotential skall kunna utnyttjas är

det av vikt att svenska myndigheter på ett aktivt

och strukturerat sätt stöttar försvarsindustrins

exportansträngningar av större materielprojekt,

under förutsättning att exportansträngningarna står

i överensstämmelse med riktlinjerna för

krigsmaterielexport.

Utvecklingen av internationell handel med

krigsmateriel

Enligt uppgifter från SIPRI svarade Sverige för 1,09

% av världsexporten av s.k. tyngre konventionella

vapen (flygplan, krigsfartyg, artilleri,

pansarfordon, missiler samt målsöknings- och

radarsystem) år 1997 jämfört med 1,40 % år 1996.

Sverige kom därmed på trettonde plats bland världens

exportländer under år 1997 jämfört med en nionde

plats år 1996. Störste exportör under år 1997 var

USA med 43,09 %, närmast följt av Ryssland med 13,78

% och Frankrike med 13,29 %.

För femårsperioden 1993-1997 svarade Saudiarabien

för den största importen, motsvarande i genomsnitt

8,69 % av världsimporten närmast följt av Taiwan med

7,28 % och Turkiet med 6,19 %. Sverige svarade för

0,49 % av importen år 1997 mot 0,20 % år 1996.

Sverige intog därmed en 33:e plats i

importstatistiken år 1997 jämfört med en 51:a plats

år 1996.

Ur global synvinkel har den svenska

krigsmaterielexporten under senare år svarat för en

andel mellan 0,5 och knappt 3,0 % av världshandeln

beroende på vilken statistik som används. Under

samma period hade USA den största utförseln med en

genomsnittlig andel på 51,72 % närmast följt av

Ryssland med 12,97, Tyskland med 7,31,

Storbritannien med 6,12, Frankrike med 5,42, Kina

med 3,67 och Nederländerna med 1,84 %. Enligt SIPRI

minskade världshandeln med tyngre konventionella

vapen med 0,9 % i fasta priser mellan åren 1995 och

1996.

Svensk krigsmaterielexport år 1997

Beviljade utförseltillstånd

Sedan den 1 februari 1996 fattas beslut i

utförselärenden i första hand av ISP, utom i de

ärenden som bedöms vara av principiell betydelse

eller annars av särskild vikt, vilka skall

överlämnas till regeringen för avgörande.

Antalet inkomna utförselärenden har under de

senaste åren legat kring 2 000. Den övervägande

delen av dessa tillstånd har gällt utförsel av andra

anledningar än försäljning, såsom utförsel före

eller efter reparation, för demonstration eller för

prov.

Av tabell 1 nedan framgår det sammanlagda värdet av

beviljade utförseltillstånd beräknat i löpande och

fasta priser.

Tabell 1. Beviljade utförseltillstånd för

försäljning under åren 1990-1997 i löpande priser

---------------------------------------------------------

|År |Värde i

|

Förändring i %

|

| |

|

jämfört med

|

| |löpande priser

|

föregående år

|

| |

|

|

| |mkr

|

|

-----------------------------------------

| 1990 |

| |

| 2 869 - |

| 60,4 |

-----------------------------------------

|1991 2 487 - |

| 13,3 |

-----------------------------------------

|1992 2 992 + |

| 20,3 |

-----------------------------------------

| |

-----------------------------------------

| Totalt KS1 ÖK2 TotaltKS ÖK |

-----------------------------------------

|1993 6 106 1 4 |

| 942 164 |

-----------------------------------------

|1994 4 268 1 2 - + -|

| 991 277 30,1 2,5 55,3

|

-----------------------------------------

|1995 6 543 2 4 + + +|

| 011 532 53,3 1,0 99,0

|

-----------------------------------------

|1996 2 859 2 - - -|

| 662 197 56,3 67,1 51,5

|

-----------------------------------------

|1997 5 061 2 2 + +274,8 +|

| 481 580 77,0 17,4

|

-----------------------------------------

1 KS - Krigsmateriel för strid.

2 ÖK - Övrig krigsmateriel.

Faktiska leveranser

Tabell 2 visar värdet av svensk

krigsmaterielexport under den

senaste tioårsperioden i löpande

priser. Av tabellen framgår även

krigsmaterielens andel av

Sveriges totala varuexport.

Under år 1997 utfördes

Krigsmateriel för strid till ett

värde av 939 miljoner kronor och

Övrig krigsmateriel för 2 162

miljoner kronor, dvs.

tillsammans 3 101 miljoner

kronor. Jämfört med år 1996

ökade exporten av krigsmateriel

under år 1997 med 0,5 %. För

Krigsmateriel för strid uppgick

motsvarande tal till -17,3 % och

för Övrig krigsmateriel till

+10,8 %.

Tabell 2. Värdet av svensk

krigsmaterielexport under åren

1988-1997 i löpande priser

-----------------------------------------------------------

|År Sveriges Krigsmaterielexport |

| |

| totala |

----------------------------------------------------------

| varuexportlöpande andel förändring |

| av |

----------------------------------------------------------

| (löp.priser)priser varuexp i |

----------------------------------------------------------

| mkr mkr % % |

-----------------------------------------------------------

| Totalt KS ÖK |

-----------------------------------------------------------

|1988304 782 6 155 2,02 +39,0 |

-----------------------------------------------------------

|1989332 580 6 005 1,81 - |

| 2,4 |

-----------------------------------------------------------

|1990339 850 3 327 0,98 - |

| 44,6 |

-----------------------------------------------------------

|1991332 779 2 705 0,81 - |

| 18,7 |

-----------------------------------------------------------

|1992326 031 2 753 0,84 + |

| 1,8 |

----------------------------------------------------------

| Totalt KS |

| ÖK |

-----------------------------------------------------------

|1993388 290 2 1 1 647 0,74 |

| 863 216 |

------------------------------------------------------------

|1994471 602 3 1 1 834 0,68 + +10,8 +11,4

|

| 181 347 4,0 |

------------------------------------------------------------

|1995567 836 3 1 2 165 0,58 +11,1 - +18,0

|

| 313 148 14,8 |

------------------------------------------------------------

|1996569 1671 3 1 1 951 0,54 - - - |

| 087 136 6,8 1,0 9,9 |

------------------------------------------------------------

|1997631 4132 3 939 2 162 0,49 + - +10,8

|

| 101 0,5 17,3 |

------------------------------------------------------------

| |

------------------------------------------------------------

1 Uppgiften om Sveriges totala

varuexport år 1996 har i årets

sammanställning korrigerats jämfört

med motsvarande uppgift i

regeringens skrivelse 1996/97:138 om

krigsmaterielexporten år 1996.

Korrigeringen innebär ingen ändring

av uppgiften om

krigsmaterielexportens beräknade

andel härav.

2 Preliminär uppgift för

varuexporten år 1997.

Krigsmaterielexporten motsvarade

år 1996 0,54 % av Sveriges

totala varuexport. Det

sammanlagda värdet av beviljade

utförseltillstånd under ett år

kan skilja sig avsevärt från

värdet av faktiska leveranser

under samma år. Detta beror på

att givna utförseltillstånd ofta

avser utförsel som sträcker sig

över flera kalenderår, liksom på

att tillstånd i några fall inte

utnyttjas helt. Den kraftiga

ökningen av beviljade

utförseltillstånd under år 1997

återspeglas inte alls i den

faktiska utförseln detta år. Det

är omöjligt att förutsäga hur

ökningen kommer att avspeglas i

faktisk utförsel kommande år,

bl.a. eftersom den låga nivån på

beviljade utförseltillstånd år

1996 kommer att ha en dämpande

effekt.

Tabell 3. Värdet av svensk

krigsmaterielexport i miljoner

kronor 1996-1997 fördelat på

krigsmaterielförteckningens

huvudområden

----------------------------------------------------------

| 1996 1997|

----------------------------------------------------------

|Krigsmateriel för strid |

| |

| |

----------------------------------------------------------

|KS1 Finkalibriga eldrörsvapen 0 0|

----------------------------------------------------------

|KS2 Kanoner, pansarvärnsvapen 111 155|

----------------------------------------------------------

|KS3 Ammunition 147 138|

----------------------------------------------------------

|KS4 Robotar, raketer, torpeder, 501 184|

| bomber |

----------------------------------------------------------

|KS5 Eldledningsutrustning 146 307|

----------------------------------------------------------

|KS6 ABC-stridsmedel 1 0|

----------------------------------------------------------

|KS7 Krut och sprängämnen 109 106|

----------------------------------------------------------

|KS8 Krigsfartyg 28 33|

----------------------------------------------------------

|KS9 Stridsflygplan 0 0|

----------------------------------------------------------

|KS10 Stridsfordon 94 16|

----------------------------------------------------------

|KS11 Riktade energivapen 0 0|

| |

| |

----------------------------------------------------------

| SUMMA KS 1 136 939|

| |

| |

----------------------------------------------------------

|Övrig krigsmateriel |

| |

| |

----------------------------------------------------------

|ÖK21 Finkalibriga eldrörsvapen, 1 6|

| delar m.m. |

----------------------------------------------------------

|ÖK22 Kanoner, pansarvärnsvapen, 47 44|

| delar m.m. |

----------------------------------------------------------

|ÖK23 Övningsammunition m.m. 299 277|

----------------------------------------------------------

|ÖK24 Övningsraketer, 95 144|

| röjningsutrustning m.m. |

----------------------------------------------------------

|ÖK25 Spanings- och 311 280|

| mätutrustningar m.m. |

----------------------------------------------------------

|ÖK26 Skyddsmateriel m.m. 12 12|

----------------------------------------------------------

|ÖK27 Krut- och 0 0|

| sprängämneskomponenter |

----------------------------------------------------------

|ÖK28 Fartyg för bevakning m.m. 213 112|

----------------------------------------------------------

|ÖK29 Flygplan utformade för 144 369|

| militärt bruk m.m. |

----------------------------------------------------------

|ÖK30 Fordon utformade för 218 204|

| militärt bruk m.m. |

----------------------------------------------------------

|ÖK31 Riktade energivapen 0 0|

----------------------------------------------------------

|ÖK32 Fortifikationer 0 0|

----------------------------------------------------------

|ÖK33 Elektronisk utrustning för 186 130|

| militärt bruk |

----------------------------------------------------------

|ÖK34 Fotografisk och 0 0|

| elektrooptisk utrustning |

----------------------------------------------------------

|ÖK35 Övningsmateriel 323 506|

----------------------------------------------------------

|ÖK36 Tillverkningsutrustning 101 72|

----------------------------------------------------------

|ÖK37 Programvara 1 6|

----------------------------------------------------------

| |

----------------------------------------------------------

| SUMMA ÖK 1 951 2 162|

----------------------------------------------------------

Geografisk fördelning

Den regionala fördelningen av

exporten (tabell 4) uppvisar det

normala mönstret, som är att den

överväldigande delen av svensk

krigsmaterielexport går till Norden,

övriga Västeuropa, Nordamerika,

Australien och Japan. Under år 1997

gick drygt 75 % av den totala

utförseln till dessa destinationer.

Nordens och övriga Västeuropas

andelar av den svenska

krigsmaterielexporten uppvisade

sammantagna en något ökande tendens

år 1997. Medan denna andel uppgick

till 36 % år 1995, hade den ökat

till 44 % år 1996 och 48 % år 1997.

Samtidigt hade Asiens andel minskat

från 36 % år 1995 till 20 % år 1996

men ökat till 28 % år 1997.

Nordamerikas andel gick ned från 22

% år 1995 till 20 % år 1996 och

fortsatte minska till 17 % år 1997.

Regeringen framhåller att några mer

långtgående slutsatser om

utvecklingstendenserna knappast kan

dras av dessa förändringar.

Tabell 4. Krigsmaterielexportens

fördelning på regioner i procent av

värdet under åren 1995-1997

-----------------------------------------------------

| 1995 1996 1997 |

| |

| |

-----------------------------------------------------

| Tot KS ÖK Tot KS ÖK Tot KS ÖK|

-----------------------------------------------------

|Norden 15 14 15 19 21 18 17 31 11|

-----------------------------------------------------

|Övriga |

-----------------------------------------------------

|Västeuropa 21 16 24 25 23 25 31 18 36|

-----------------------------------------------------

|Central- |

|och |

-----------------------------------------------------

|Östeuropa 0 1 1 0 1 0 0 1 0|

-----------------------------------------------------

|Nordamerika22 7 30 20 11 24 17 16 17|

-----------------------------------------------------

|Latinamerika1 2 0 9 15 5 4 8 3|

-----------------------------------------------------

|Australien |

|och |

-----------------------------------------------------

|Nya 4 5 4 7 4 8 2 1 2|

|Zeeland |

-----------------------------------------------------

|Asien 36 55 26 20 24 18 28 24 30|

-----------------------------------------------------

|Afrika 0 1 0 0 0 0 0 1 0|

-----------------------------------------------------

I det följande redovisas

krigsmaterielexporten fördelad på

mottagarländer. I tabell 5 har medtagits

alla länder till vilka utförseln av

krigsmateriel har överstigit 1 miljon

kronor under något av åren 1995 - 1997.

Under år 1997 omfattade svenska

tillverkares krigsmaterielexport

leveranser till 49 länder. Till 16 av

dessa understeg exportvärdet 1 miljon

kronor. Exporten till EU uppgick till 1

299,2 miljoner kronor år 1997 jämfört med

964,5 miljoner kronor år 1996,

motsvarande en ökning med 34,7 %. Räknat

som andel av den sammanlagda exporten

ökade denna för EU:s del från 31,2 % år

1996 till 41,9 % år 1997. Största

enskilda mottagarland av svensk

krigsmateriel var under år 1997 Tyskland

med 504,8 miljoner kronor följt av

Amerikas Förenta Stater med 474,1

miljoner kronor, Danmark med 319,9

miljoner kronor, Japan med 283,4 miljoner

kronor, Storbritannien med 194,6 miljoner

kronor, Singapore med 165,7 miljoner

kronor och Norge med 161,0 miljoner

kronor. Krigsmaterielexport understigande

50 000 kronor betecknas i tabell 5 med

0,0 miljoner kronor.

Tabell 5. Exporten av krigsmateriel i

miljoner kronor år 1995-1997 fördelad på

länder

-----------------------------------------------------------------

| 1995 1996 1997 |

-----------------------------------------------------------------

| KS ÖK Summa KS ÖK Summa KS ÖK Summa|

-----------------------------------------------------------------

|Amerikas 56,2 461,9 518,1 108,1 454,1 562,3 125,5 348,6 474,1|

|Förenta |

|Stater |

-----------------------------------------------------------------

|Australien 58,8 80,6 139,4 47,6 164,1 211,6 2,9 50,5 53,4|

-----------------------------------------------------------------

|Bahrain - - - 2,1 2,1 - 0,0 0,0|

-----------------------------------------------------------------

|Bangladesh 1,7 1,7 3,5 0,0 3,5 16,5 2,7 19,2|

-----------------------------------------------------------------

|Belgien 0,0 5,8 5,8 0,7 12,4 13,1 1,0 9,6 10,6|

-----------------------------------------------------------------

|Brasilien 21,9 8,8 30,6 81,7 101,8 183,5 17,4 46,8 64,2|

-----------------------------------------------------------------

|Canada 22,0 189,9 211,9 18,9 21,3 40,3 23,1 20,9 44,1|

-----------------------------------------------------------------

|Chile 0,0 0,0 - 0,0 0,0 16,0 - 16,0|

-----------------------------------------------------------------

|Danmark 54,9 51,8 106,7 100,8 85,5 186,3 221,1 98,8 319,9|

-----------------------------------------------------------------

|Finland 1,8 120,1 122,0 1,3 54,7 56,0 14,5 41,3 55,8|

-----------------------------------------------------------------

|Frankrike 0,3 21,3 21,6 0,6 12,3 12,9 2,1 34,4 36,6|

-----------------------------------------------------------------

|Förenade 0,1 0,1 - 1,1 1,1 - 16,3 16,3|

|Arabemiraten |

-----------------------------------------------------------------

|Förenta 5,2 5,2 - 7,6 7,6 - - |

|nationerna |

-----------------------------------------------------------------

|Indien 117,3 117,3 - 147,7 147,7 3,9 76,0 79,9|

-----------------------------------------------------------------

|Indonesien - - 59,9 4,6 64,5 8,0 3,2 11,2|

-----------------------------------------------------------------

|Irland 2,5 0,1 2,6 0,3 2,5 2,8 2,4 10,0 12,4|

-----------------------------------------------------------------

|Italien 0,8 2,5 3,3 0,9 7,5 8,4 2,4 3,7 6,1|

-----------------------------------------------------------------

|Japan 27,8 27,8 0,2 14,0 14,2 0,4 283,0 283,4|

-----------------------------------------------------------------

|Kina 2,4 2,4 - - - - - |

-----------------------------------------------------------------

|Republiken 7,9 7,9 - 12,9 12,9 - 6,6 6,6|

|Korea |

-----------------------------------------------------------------

|Litauen - - 5,8 0,8 6,6 12,1 1,3 13,4|

-----------------------------------------------------------------

|Malaysia 16,4 70,2 86,6 29,7 31,2 60,9 - 78,2 78,2|

-----------------------------------------------------------------

|Nederländerna28,4 8,6 37,0 24,5 7,6 32,1 0,0 2,6 2,6|

-----------------------------------------------------------------

|Norge 98,4 157,2 255,6 134,9 219,0 353,9 56,7 104,3 161,0|

-----------------------------------------------------------------

|Nya 0,3 1,7 2,0 2,8 1,1 3,9 3,8 0,3 4,2|

|Zeeland |

-----------------------------------------------------------------

|Oman - - - 0,3 0,3 104,0 1,4 105,4|

-----------------------------------------------------------------

|Pakistan 35,9 - 35,9 177,0 12,8 189,7 21,8 37,9 59,7|

-----------------------------------------------------------------

|Polen 7,0 1,2 8,1 1,9 - 1,9 0,1 0,4 0,5|

-----------------------------------------------------------------

|Portugal 0,1 0,1 1,2 0,1 1,3 0,1 0,3 0,4|

-----------------------------------------------------------------

|Schweiz 4,1 14,9 19,0 4,9 29,9 34,8 5,3 24,1 29,4|

-----------------------------------------------------------------

| 1995 1996 1997 |

| |

| KS ÖK Summa KS ÖK Summa KS ÖK Summa|

| |

|Singapore 582,0 92,7 674,8 2,8 85,5 88,3 46,3 119,4 165,7|

| |

| |

-----------------------------------------------------------------

|Spanien 0,4 2,5 2,9 1,7 6,8 8,5 0,1 2,1 2,2|

-----------------------------------------------------------------

|Storbritannien0,7291,4292,1 2,9 65,6 68,5 1,2 193,4 194,6|

-----------------------------------------------------------------

|Thailand 1,9 238,0 239,9 2,4 34,7 37,0 24,2 21,3 45,4|

-----------------------------------------------------------------

|Tunisien 9,3 4,4 13,7 - 2,5 2,5 10,1 1,7 11,8|

-----------------------------------------------------------------

|Tyskland 59,6 124,4 184,0 46,8 292,0 338,8 39,1 465,7 504,8|

-----------------------------------------------------------------

|Venezuela - 0,0 0,0 89,4 - 89,4 42,2 15,1 57,3|

-----------------------------------------------------------------

|Österrike 85,0 49,9 134,8 182,1 53,8 235,8 114,2 35,4 149,6|

-----------------------------------------------------------------

|Övriga - 2,73 2,7 0,84 1,35 2,1 0,26 1,47 1,6|

|länder |

-----------------------------------------------------------------

| |

-----------------------------------------------------------------

|SUMMA 1 148 2 165 3 1 1 3 939 2 3 101|

| 313 136 951 087 162 |

-----------------------------------------------------------------

3 Andorra, Argentina, Estland, Grekland,

Hongkong, Israel, Mauritius, Namibia, Tjeckien,

Ungern och Zimbabwe.

4 Andorra, Botswana, Island och Tjeckien.

5 Andorra, Argentina, Filippinerna, Island,

Luxemburg, Mauritius, Namibia, Sydafrika,

Tjeckien, Ungern och Zimbabwe.

6 Estland, Island och Sydafrika.

7 Andorra, Argentina, Brunei, Estland, Island,

Kuwait, Mauritius, Nya Kaledonien, Peru,

Ryssland, Sydafrika, Tjeckien och Ungern.

Upplåtelse av tillverkningsrätt, samarbete

m.m.

Under år 1997 har fem tillstånd lämnats för

upplåtelse av tillverkningsrätt utom riket.

Tillstånden har avsett länderna Brasilien,

Grekland, Japan, Malaysia och Polen. Under

året har vidare ett tillstånd lämnats

avseende förlängning av tidigare upplåtelse

av tillverkningsrätt. Detta tillstånd har

avsett Spanien.

Elva samarbetsavtal har granskats och

godkänts avseende gemensam utveckling eller

produktion med följande länder, nämligen

Amerikas Förenta Stater (två tillstånd),

Frankrike, Malaysia (tre tillstånd),

Tyskland (tre tillstånd), Singapore och

Storbritannien.

För år 1997 gäller att 14 företag

redovisat sammanlagt 165 gällande licens-

och samarbetsavtal i 20 länder. Av dessa

hade 13 företag 84 licensavtal i 18 länder

och 8 företag 81 samarbetsavtal i 17

länder.

De exporterande företagen, utländskt ägande

och de krigsmaterielproducerande företagens

sysselsättning m.m.

Omkring 200 företag har tillstånd att

tillverka krigsmateriel, varav ca 40

exporterade sådan materiel under år 1997.

Åtta företag exporterade för mellan 10 och

50 miljoner kronor. Tillsammans svarade 29

företag för nästan 100 % av den svenska

krigsmaterielexporten under år 1997. För år

1997 gäller att sju företag redovisat

ägande i 26 utländska rättssubjekt i 15

länder.

Fjorton av de största

krigsmaterielproducerande företagen i

Sverige tillhör intresseorganisationen

Försvarsindustriföreningen (FIF), vilken

grundades år 1986. Medlemsföretagen svarar

för den allt övervägande delen av utförseln

av försvarsmateriel. FIF definierar

utförsel av försvarsmateriel som

medlemsföretagens fakturerade leveranser

till utlandet av "krigsmateriel jämte

civila produkter till militära kunder",

dvs. en definition som är vidare än

definitionen av krigsmateriel.

Sammanfattning av motionerna

Kristdemokraterna anser i kommittémotion

1997/98:U63 att kriterierna för export av

krigsmateriel är tillfredsställande men att

tolkningen av kriterierna i vissa fall kan

ifrågasättas, framför allt beträffande

bedömningen om huruvida ett land

respekterar de mänskliga rättigheterna. I

yrkande 1 förespråkas ett stopp för all

export av krigsmateriel till Indonesien,

med hänvisning till den bristande respekten

för de mänskliga rättigheterna som

Indonesien uppvisar. I yrkande 2 krävs ett

tillkännagivande om att Sverige i EU och FN

skall verka för ett internationellt

vapenembargo mot Indien och Pakistan.

FN:s register för handel med

konventionella vapen bildar enligt

motionärerna en viktig utgångspunkt för

öppenhet och insyn i den internationella

handeln med krigsmateriel.

Kristdemokraterna vill i yrkande 3 att

Sverige skall uppmana länder till vilka

svensk vapenexport sker att rapportera till

FN:s vapenhandelsregister och att Sverige

skall vara pådrivande för en förbättrad

europeisk etisk kod för vapenexport

(yrkande 4).

Miljöpartiet framhåller i motion

1997/98:U64 att partiet tidigare föreslagit

en avvecklingsplan för svensk

krigsmaterielexport och att det

säkerhetspolitiska läget under senare år

förändrats så mycket att partiet nu

återigen föreslår en sådan avvecklingsplan

(yrkande 1). I motionens yrkande 2 krävs

ett omedelbart stopp av den svenska

krigsmaterielexporten till diktaturer,

länder som innehar kärnvapen,

konfliktområden och till länder där det

förekommer grova kränkningar av mänskliga

rättigheter. Motionärerna kräver ett

omedelbart stopp av krigsmaterielexporten

till Indien och Pakistan (yrkande 3). När

nya omständigheter föreligger, som att ett

land råkat in i en ny väpnad konflikt eller

inte längre respekterar de mänskliga

rättigheterna, måste all

krigsmaterielexport avbrytas (yrkande 12).

I motionens yrkande 4 krävs att regeringens

redovisning av krigsmaterielexporten bör

innefatta vilken typ av materiel som sålts

till vilka länder och vilka företag som

tillverkar denna materiel samt vilka

tillstånd till utlandssamverkan som lämnats

till svenska företag (yrkande 5).

Motionärerna kräver en kompletterande

redovisning av tillverkningsrättsavtal och

samarbetsavtal (yrkande 16) och att

regeringen bör tillsätta en utredning som

skall se över sekretessen i samband med en

utökad redovisning av beviljade

utförseltillstånd, tillverkningsrätts- och

samarbetsavtal (yrkande 6). I motionens

yrkande 7 begärs att regeringen till

riksdagen överlämnar en redogörelse för

vilka ärenden av principiell betydelse som

överlämnats till regeringen.

Motionärerna anser att det enda rimliga

sättet att komma bort från de möjligheter

till godtycklig tillämpning som begreppet

följdleveranser inrymmer, är att reglerna

för följdleveranser skall vara samma som

för andra leveranser av krigsmateriel

(yrkande 8) och att hela

krigsmaterielsystem aldrig får betraktas

som följdleveranser (yrkande 9). I

motionens yrkande 10 anförs att när det

gäller att åsamka mänskligt lidande skall

inte skilda regler gälla utan de regler som

gäller för Krigsmateriel för strid skall

även tillämpas för Övrig krigsmateriel och

i yrkande 11 att som krigsmateriel i

regelverkets mening också bör anses vara

all materiel som i dag av exportföretagen

benämns försvarsmateriel. Vidare krävs i

yrkande 13 att slutanvändarintyg bör

användas för all svensk export av vapen,

inklusive komponenter, och att riktlinjerna

för krigsmaterielexport bör lagregleras

(yrkande 14).

I motionens yrkande 15 vill Miljöpartiet

att regeringen avvisar EU-kommissionens

förslag att export av samtillverkade

produkter skall få ske enligt de regler som

gäller i det land där produkten tillverkas

eller saluförs.

Vänsterpartiet understryker i motion

1997/98:U65 att även om krigsmaterielexport

förekommer så är grundtanken i den svenska

lagstiftningen ett generellt förbud.

Motionärerna menar att man måste vara

mycket restriktiv med att göra undantag vad

gäller krigsmaterielexport och anser att

den praxis som utvecklats i den tänjbara

tolkningen av begreppet följdleveranser är

mycket olycklig. Motionärerna menar att

samma bestämmelser bör gälla för

följdleveranser som för andra leveranser av

krigsmateriel (yrkande 1) och att en

utredning av följdleveransbegreppet bör

tillsättas (yrkande 2).

I yrkande 3 vill Vänsterpartiet att ett

demokratikriterium införs vad gäller

restriktioner för den svenska

krigsmaterielexporten och vidare att ett

kvinnoperspektiv på brott mot mänskliga

rättigheter också bör komma till uttryck i

den svenska krigsmaterielexporten (yrkande

4). Motionärerna anser i yrkande 5 att

regeringen i EU-sammanhang måste verka för

att den uppförandekod som antagits av EU-

länderna blir restriktiv och bindande. I

yrkande 6 menar motionärerna att

föreskrifterna för krigsmaterielexport bör

skärpas så att även Övrig krigsmateriel

omfattas av de regler som gäller för

Krigsmateriel för strid. Båda dessa

kategorier av materiel kan orsaka mänskligt

lidande, varför samma regler bör gälla

generellt. Motionärerna anser vidare att

svenska regler bör gälla vid samarbete

mellan svenska företag och företag i andra

EU-länder när det gäller export av

krigsmateriel (yrkande 7).

I yrkandena 8-11 och 13-16 vill partiet

att all export till Bangladesh, Brasilien,

Chile, Indonesien, Thailand, Tunisien,

Sydkorea och Venezuela stoppas. I yrkande

12 vill motionärerna att all

krigsmaterielexport - nya leveranser såväl

som följdleveranser - till Indien och

Pakistan stoppas.

I flerpartimotion U402 (v, mp, c) framhålls

att det i Mexico pågår väpnade konflikter

och att brotten mot de mänskliga

rättigheterna är omfattande. Motionärerna

anser i yrkande 1 att all svensk

vapenexport till Mexico bör stoppas och att

Sverige inom EU skall verka för att all

vapenexport till Mexico från hela EU-

området upphör (yrkande 2).

I motion U406 (v) anför motionärerna att

förutsättningarna för internationell

nedrustning och en minskning av

militärutgifterna i världen kraftigt

förbättrats. Samtidigt har alltfler länder

möjlighet att köpa omfattande och

sofistikerade vapensystem. Ett exempel

representeras av exportkampanjerna av JAS

39 Gripen till ett antal länder i tredje

världen. Innan beslut om köp och

försäljning tas anser motionärerna att det

är angeläget att föra en bred och offentlig

diskussion om dessa exportansträngningar

och att en utredning om de utvecklings- och

säkerhetspolitiska konsekvenserna av export

av JAS 39 Gripen till tredje världen

genomförs (yrkande 1). I yrkande 2

förespråkas att Sverige ansluter sig till

det förslag om ett tvåårigt moratorium för

försäljning av högteknologiska vapen till

Latinamerika som föreslagits av bl.a.

Nobelpristagaren Oscar Arias.

I yrkande 3 anser motionärerna att export

av JAS 39 Gripen inte bör få ske till

länder där militären inte står under full

civil kontroll och att Sverige inte bör

exportera JAS 39 Gripen till länder som

samtidigt får svenskt bistånd för

demokratisering och fattigdomsbekämpning

(yrkande 4). Avslutningsvis anser

motionärerna, i yrkande 5, att ingen export

av krigsmateriel över huvud taget bör ske

till utvecklingsländer.

Kristdemokraterna anser i motion U509 (kd)

yrkande 13 att Sverige bör gå i täten för

upprättandet av en uppförandekod vad gäller

krigsmateriel-försäljning. De regler som

antagits av EU är inte bindande och har

därför kritiserats bl a från

fredsorganisationer.

I flerpartimotionen U612 (v, kd, c, fp, mp)

behandlas de allvarliga kränkningarna av de

mänskliga rättigheterna som sker i

Afghanistan. Motionärerna anser att många

regeringar bär ett tungt ansvar som

vapenexportörer till de stridande parterna.

I yrkande 2 krävs att Sverige i FN, EU och

andra internationella forum skall verka för

att all vapenexport till Afghanistan

upphör.

I flerpartimotion U618 (mp, fp, v, c)

behandlas Indonesiens ockupation av

Östtimor. I motionens yrkande 7 krävs ett

stopp för all svensk export av

krigsmateriel till Indonesien, med

hänvisning till den bristande respekt för

mänskliga rättigheter som uppvisas av

regering och myndigheter i landet.

Vänsterpartiets kommittémotion U704 (v)

uppehåller sig huvudsakligen vid

förutsättningarna för ett närmare nordiskt

säkerhetspolitiskt samarbete. I yrkande 1

anförs att en samordnad restriktiv

krigsmaterielexport skulle vara en snabb

och effektiv åtgärd i fredsbefrämjande

syfte, med verkningar även utanför Norden.

Motion Fö501 (m) behandlar frågan om att

det kommer att finnas ett stort behov av

samarbete och omstruktureringar av

försvarsindustrin i hela Europa. Exporten

kommer med minskande svenska beställningar

att vara helt avgörande för möjligheten att

upprätthålla kompetensen inom försvarsindu-

strin. Detta kräver samsyn mellan länderna

vad gäller tillåtna exportområden. I

yrkande 3 framhålls vikten av en

harmonisering av regelverket för

krigsmaterielexporten.

I kommittémotion T802 (v) uppehåller sig

motionärerna vid frågan om att regeringen i

februari 1998 beslutade att svensk

exportkontroll skall tillämpas när svenska

krypteringsprogram görs åtkomliga via

Internet. USA accepterar enbart export av

lättforcerade krypteringsprogram. Detta

innebär att export av avancerade

krypteringsprogram, ett område inom vilket

svensk industri har kommit mycket långt,

inte är tillåten. Vänsterpartiet anser att

export av avancerade krypteringsprogram

skall tillåtas (yrkande 2), däremot anser

motionärerna, enligt motionstexten, att

krypteringsprogram gällande krigsmateriel

skall undantas från tillåtelse om export.

Utskottets överväganden

Redovisningsfrågor

Ett flertal motionsyrkanden behandlar

formerna för och omfattningen av

regeringens redogörelse för den svenska

krigsmaterielexporten.

I motion 1997/98:U64 (mp) yrkande 7

efterlyses en redogörelse för vilka ärenden

av principiell betydelse som överlämnats

till regeringens avgörande. I samma motion

yrkande 4 önskas en redogörelse för vilken

typ av materiel som sålts till vilka länder

och vilka företag som tillverkar den, och i

yrkande 5 vill motionärerna att regeringen

redovisar exporttillstånden land för land.

Miljöpartiet vill också att en utredning

tillsätts för att se över sekretessen i

samband med en utökad redovisning av

beviljade utförseltillstånd,

tillverkningsrätts- och samarbetsavtal

(yrkande 6) samt att kommande redogörelser

skall ge en fullständig bild av avtal om

tillverkningsrätt, liksom internationella

samarbetsavtal (yrkande 16).

Utskottet har i tidigare betänkanden haft

tillfälle att ta ställning till yrkanden

rörande en utvidgad redovisningsskyldighet,

senast i betänkande 1997/98: UU3. Vid det

tillfället konstaterade utskottet att

regeringens årliga redogörelse uppfyller

rimliga krav på konkretion och ger en god

samlad bild av den svenska

krigsmaterielexporten. Utskottet uttryckte

som sin uppfattning att regeringen bör

efterkomma önskemål om att ta med alla

uppgifter som det inte finns skäl att

hemlighålla. Sekretess för

affärshemligheter, liksom

utrikessekretessen, framhölls av utskottet

som begränsande faktorer i detta

sammanhang.

Mot denna bakgrund välkomnade utskottet

regeringens uttryckliga ambition att

utvidga redovisningen till en uppdelning

land för land med utgångspunkt i olika

typer av materiel. Denna ambition är

vällovlig, och torde om den kan

förverkligas bidra till en tydligare och

mera välinformerad debatt kring dessa

frågor. Med detta måste utskottet dock

konstatera att både praktiska och rättsliga

problem kan vara förenade med en ökad

öppenhet.

Sekretessfrågorna är avgörande även vad

gäller en utökad redovisning av beviljade

utförseltillstånd, tillverkningsrätts- och

samarbetsavtal. Utskottet utgick i nämnda

betänkande från att regeringen vid

bedömningen av dessa frågor agerar för att

åstadkomma största möjliga öppenhet inom

ramen för de rättsliga möjligheter som

sekretesslagstiftningen ger.

Utskottet har inhämtat att regeringen i

sin årliga redogörelse till riksdagen om

krigsmaterielexporten försöker att vara så

öppen som möjligt. Med hänsyn till gällande

sekretessbestämmelser är det dock inte

möjligt att redovisa enskilda leveranser

eller enskilda tillstånd. Däremot redovisas

samtliga lämnade utförseltillstånd för

export till Exportkontrollrådets (EKR)

ledamöter med angivande av bl.a. dessa

uppgifter. Redogörelsen till riksdagen

finns från och med hösten 1996 tillgänglig

på Internet.

Utskottet avstyrker därmed motion

1997/98:U64 (mp) yrkandena 4-7 och 16.

Vänsterpartiet vill i motion 1997/98:U65

yrkande 3 dels att ett demokratikriterium

för svensk krigsmaterielexport införs, dels

att ett kvinnoperspektiv på brott mot de

mänskliga rättigheterna bör komma till

uttryck också vad gäller svensk

krigsmaterielexport (yrkande 4).

Utskottet konstaterar att huvudregeln vad

gäller riktlinjerna för svensk

krigsmaterielexport är att en

helhetsbedömning skall göras som omfattar

alla relevanta faktorer. Utskottet utgår

från att ISP och Exportkontrollrådet i sin

samlade bedömning väger in både demokrati-

och genderperspektiven i tillämpliga delar.

Utskottet anser frågan om huruvida ett

demokratikriterium och ett genderkriterium

bör införas vad avser riktlinjerna för

krigsmateri-elexport bör behandlas vid en

framtida översyn av regelverket för svensk

krigsmaterielexport.

Utskottet avstyrker därmed motion

1997/98:U65 (v) yrkandena 3 och 4.

Lagstiftning och regelverk

Miljöpartiet framför i motion 1997/98:U64

ett flertal yrkanden med bäring på det

gällande regelverket. Enligt yrkande 1 vill

man se att en avvecklingsplan utarbetas för

krigsmaterielexporten.

Utskottet har i tidigare betänkanden

uppehållit sig vid orsakerna till och

nödvändigheten av en svensk

krigsmaterielexport. Utskottet har vid ett

flertal tillfällen haft anledning att ta

ställning till yrkanden med innebörden att

den svenska krigsmaterielexporten skall

avvecklas och har konsekvent avstyrkt

dessa. Senast skedde detta i betänkande

1997/98:UU3. Dessa utskottets tidigare

ställningstaganden äger fortfarande

giltighet.

Utskottet avstyrker därmed motion

1997/98:U64 (mp) yrkande 1.

I samma motion, 1997/98:U64 yrkande 8 anser

Miljöpartiet att samma regler skall gälla

för följdleveranser som för annan materiel.

I motionen anförs också att exporten av

hela krigsmaterielsystem aldrig får

betraktas som följdleveranser (yrkande 9).

Även Vänsterpartiet anför i motion

1997/98:U65 (v) yrkande 1 att ingen

åtskillnad bör göras mellan nya leveranser

av krigsmateriel och följdleveranser samt

att en utredning av följdleveransbegreppet

bör tillsättas (yrkande 2).

Konstitutionsutskottet har vid sin

granskning av följdleveransbegreppet (bet.

1996/97:KU25) funnit att det i vissa

hänseenden funnits en oklarhet om

begreppets innebörd. Konstitutionsutskottet

menade att regeringen hade anledning att

överväga och precisera det avsnitt i

riktlinjerna som behandlar följdleveranser.

Granskningen föranledde i övrigt inget

uttalande från konstitutionsutskottet.

Utskottet har erfarit att regeringen för

närvarande arbetar med en genomgång av den

s.k. krigsmateriellistan dels till följd av

den tekniska utvecklingen, dels som ett led

i en anpassning föranledd av Sveriges

deltagande i det s.k. Wassenaar-

arrangemanget.

När en allmän översyn av det svenska

regelverket för krigsmaterielexport blir

aktuell blir det naturligt att ta till vara

de erfarenheter som hittills vunnits med

den nuvarande lagstiftningen. I avvaktan på

en sådan allmän översyn har regeringen

givit direktiv till en enmansutredning om

en precisering av följdleveransbegreppet.

Miljöpartiet anser i motion 1997/98:U64

yrkande 10 att de regler som gäller för

Krigsmateriel för strid även skall

tillämpas på Övrig krigsmateriel och att

s.k. försvarsmateriel bör anses vara

"krigsmateriel" i riktlinjernas mening

(yrkande 11). Även Vänsterpartiet anser i

motion 1997/98:U65 (v) yrkande 6 att samma

riktlinjer skall gälla för Övrig

krigsmateriel som för Krigsmateriel för

strid.

Vad gäller en översyn av de regler som styr

svensk krigsmaterielexport delar utskottet

många av motionärernas synpunkter i så

måtto att erfarenheter av tillämpningen

fortlöpande bör tas till vara och bli

styrande för den framtida hanteringen av

dessa frågor. Utskottet förutsätter att ISP

och regeringen i det praktiska arbetet tar

till vara de erfarenheter som man vinner

genom att tillämpa det gällande

regelverket. Utskottet vill framhålla att

de gällande reglerna fortfarande är

tämligen nya, även om de i stor

utsträckning bygger på tidigare praxis. Den

nya krigsmateriellagen (1993) innebär att

krigsmaterielbegreppet breddats till att

omfatta nya materielkategorier. Utskottet

konstaterar att uppdelningen av

krigsmateriel i Krigsmateriel för strid

(KS) och Övrig krigsmateriel (ÖK) gjorts

medvetet för att olika hårda krav skall

kunna tillämpas. Utskottet har i tidigare

betänkande understrukit att en utvärdering

och översyn av såväl lagstiftningen som

riktlinjernas tillämpning bör göras vid

lämpligt tillfälle.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna

1997/98:U64 (mp) yrkandena 8-11 samt

1997/98:U65 (v) yrkandena 1 och 6 och anser

motion 1997/98:U65 (v) yrkande 2 besvarad.

Miljöpartiet anser också i motion

1997/98:U64 yrkande 14 att riktlinjerna för

krigsmaterielexporten bör lagregleras och

att slutanvändarintyg bör krävas för all

svensk export, även avseende komponenter

(yrkande 13).

Utskottet konstaterar också att det svenska

regelverket är så utformat att

slutanvändarintyg inhämtas vid export av

allt slags krigsmateriel, även komponenter.

Intygets innehåll anpassas till den

aktuella typen av export. Frågan om

intygens utformning vid export av

komponenter granskades av KU 1996 (bet.

1995/96:KU30).

Med det anförda avstyrker utskottet

motionerna 1997/98:U64 (mp) yrkandena 13

och 14.

Internationellt samarbete

Kristdemokraterna framhåller i motion

1997/98:U63 yrkande 3 att Sverige bör

arbeta för att de länder till vilka svensk

export sker rapporterar sina köp till FN:s

vapenhandelsregister.

En översyn av FN:s vapenhandelsregister

avslutades i augusti 1998 och en rapport

har lämnats till FN:s generalsekreterare.

Sammanlagt beräknas drygt 90 % av handeln

med berörda vapen rapporteras. Utskottet

noterar att regeringen aktivt verkar för en

ökad rapportering till

vapenhandelsregistret. Att endast medge

export av svensk krigsmateriel till stater

som lämnar fullständig rapportering till

FN:s vapenhandelsregister skulle i

praktiken innebära ett nytt leveransvillkor

och en ändring av nuvarande regelverk.

Avgörande bör vara hur presumtiva

mottagarländer uppfyller riktlinjernas

materiella regler, inte huruvida de iakttar

en rapporteringsskyldighet av detta slag.

Utskottet vill inte utesluta att

rapporteringen till FN-registret vägs in

vid en samlad bedömning, men kan inte se

att den bör ges status av ett avgörande

kriterium för tillåtligheten av svensk

export generellt.

Utskottet avstyrker därmed motion

1997/98:U63 (kd) yrkande 3.

Miljöpartiet anser i motion 1997/98:U64

yrkande 15 att Sverige bör avvisa EU-

kommissionens förslag att export av

samtillverkade produkter skall få ske

enligt de regler som gäller i det land där

produkten tillverkas eller saluförs, och i

motion Fö501 (m) yrkande 3 framhålls vikten

av en harmonisering av regelverket för

krigsmaterielexporten.

Artikel 223 i Romfördraget möjliggör för

EU:s medlemsländer att undanta tillverkning

och handel med krigsmateriel från unionens

regelverk för att skydda egna väsentliga

säkerhetsintressen. Detta innebär att det

på detta område inte finns någon

gemenskapskompetens. Reglerna rörande

krigsmaterielexport varierar sålunda från

land till land, både till form och

innehåll.

Inom EU diskuteras krigsmaterielfrågorna i

flera sammanhang. Utskottet har noterat

regeringens ambition att genom

intensifierade diskussioner i olika forum

försöka främja en ökad samsyn i

exportkontrollfrågor inom Europa med

utgångspunkt från det restriktiva synsätt

som ligger till grund för de svenska regler

som styr hanteringen av

krigsmaterielfrågorna.

Sverige är representerat inom olika

arbetsgrupper, bl.a. inom

rådsarbetsgrupperna COARM och POLARM. Inom

den förra har arbetet inriktats på att

konkretisera uttolkningen och tillämpningen

av åtta gemensamt identifierade kriterier

avseende krigsmaterielexport. Där sker

också ett visst informationsutbyte rörande

enskilda mottagarländer. Utskottet har

erfarit att regeringen i detta sammanhang

verkar för en större öppenhet, framför allt

vad gäller informationsutbytet med de andra

EU-medlemmarna. Inom EU:s arbetsgrupp

POLARM diskuteras möjligheterna att

förenkla intern EU-handel med

krigsmateriel. I det sammanhanget

diskuteras industri-, export- och

upphandlingspolitik.

Utskottet har i tidigare betänkanden

välkomnat regeringens redovisade ambition

att aktivt verka för en mer restriktiv syn

inom EU på krigsmateriel-exporten. Vad

gäller en eventuell harmonisering av

exportreglerna har utskottet i betänkande

1997/98:UU3 slagit fast att för Sveriges

vidkommande måste vår restriktiva

exportpolitik tas som utgångspunkt för en

sådan harmonisering. Detta utskottets

ställningstagande äger fortfarande

giltighet.

Sverige arbetar sedan lång tid tillbaka

internationellt för en ökad restriktivitet

och för en större öppenhet vad gäller dessa

frågor. Utskottet delar regeringens

principiella synsätt, som detta kommer till

uttryck i skrivelsen.

Med det anförda anser utskottet motionerna

1997/98:U64 (mp) yrkande 15 och Fö501 (m)

yrkande 3 besvarade.

Kristdemokraterna anser i motion

1997/98:U63 yrkande 4 att Sverige skall

vara pådrivande för en förbättrad etisk kod

för vapenexport och i motion U509 (kd)

yrkande 13 att Sverige bör gå i täten för

upprättandet av en uppförandekod vad gäller

europeisk krigsmaterielförsäljning.

Vänsterpartiet anser i motion 1997/98:U65

(v) yrkande 5 att regeringen i EU-

sammanhang måste verka för att den

uppförandekod som antagits av EU-länderna

blir restriktiv och bindande.

Frågan om en europeisk uppförandekod för

krigsmaterielexporten skall, enligt

utskottets uppfattning, ses som uttryck för

en gemensam europeisk strävan att nå samsyn

kring övergripande etiska normer för denna

verksamhet. Utskottet konstaterar att

Sverige aktivt medverkat till att en

europeisk uppförandekod antagits och

ställer sig positivt till en

vidareutveckling av denna kod. Denna

diskussion har förts inom ramen för arbetet

i rådsarbetsgruppen COARM. En tanke är att

söka åstadkomma ett utökat samarbete mellan

EU-ländernas tull- och polismyndigheter och

på sikt hjälpa länderna i tredje världen

att bygga upp sin kompetens på detta

område. Enligt utskottets uppfattning

innebär Sveriges aktiva agerande på detta

område att motionärernas önskemål i allt

väsentligt är uppfyllda.

Med det anförda anser utskottet motionerna

1997/98:U63 (kd) yrkande 4, 1997/98:U65 (v)

yrkande 5 och U509 (kd) yrkande 13

besvarade.

Vänsterpartiet vill i motion 1997/98:U65

yrkande 7 att svenska regler skall vara

tillämpliga vid samarbete mellan svenska

företag och företag i andra EU-länder när

det gäller export av krigsmateriel.

Av vad utskottet ovan anfört framgår att

EU:s medlemmar i enlighet med artikel 223 i

Romfördraget fortsatt äger besluta om det

materiella innehållet i alla regler rörande

krigsmaterielexport. Någon

gemenskapskompetens finns inte på detta

område. För Sveriges del gäller att all

utlandssamverkan på krigsmaterielområdet

skall stå i överensstämmelse med de

generella riktlinjerna för

krigsmaterielexport. Då ett samarbetsavtal

med utländsk part förutsätter export från

samarbetslandet till tredje land bör enligt

gällande riktlinjer frågan om sådan export

bedömas enligt svenska regler i de fall då

den slutliga produkten kan sägas ha

övervägande svensk identitet. Utskottet

finner den nuvarande ordningen

ändamålsenlig och ser inte skäl att

förespråka en ändring av gällande regler.

Som ovan anförts finner utskottet att

regeringen i kontakter med andra stater på

ett tillfredsställande sätt ger uttryck för

svenska synpunkter utifrån den

restriktivitet som präglar Sveriges politik

rörande krigsmateriel.

Med det anförda anser utskottet motion

1997/98:U65 (v) yrkande 7 besvarad.

Vänsterpartiets motion T802 yrkande 2 rör

exporten av avancerade krypteringsprogam.

Sverige tillämpar kontroll över utförsel av

strategiskt känsliga produkter, dvs. sådana

produkter som normalt har civil användning

men som också kan utnyttjas i

förstörelsebringande syfte. Dessa produkter

benämns produkter eller varor med dubbla

användningsområden. Kryptoteknik är en

sådan produkt.

Exportkontrollen av strategiska produkter

är av en annan karaktär än exportkontrollen

av krigsmateriel. För krigsmateriel gäller

ett generellt förbud mot utförsel utan

ISP:s eller regeringens tillstånd. För

strategiska produkter gäller däremot att

export skall tillåtas om inte särskilda

skäl talar emot.

Alla kryptoprodukter är inte föremål för

exportkontroll. Den tekniska utvecklingen

under senare år och tillgången till

Internet har inneburit att användningen av

kryptografi i civila sammanhang har ökat.

Teknik, som förr endast användes inom

försvarsmakten och av staten, är i dag

allmänt spridd och kan laddas ned från

Internet. Utskottet har inhämtat att

regeringens inställning är att främja

export av svenska varor och svensk teknik,

även av avancerade kryptoprodukter, i

synnerhet om den är allmänt tillgänglig.

När det gäller den mest avancerade

tekniken är det emellertid viktigt att

utförseln sker med exporttillstånd efter

det att ansökningen prövats av ISP. Sverige

måste respektera sina internationella

åtaganden och medverka till att förhindra

att olämpliga stater terrorister och den

organiserade brottsligheten får tillgång

till avancerad kryptoteknik. Dessa

åtaganden medför att det föreligger en

skyldighet för företagen att söka tillstånd

för export av sådan teknik. Detta innebär

dock inte att export är förbjuden, annat än

till ett mycket litet antal mottagare.

Vilka strategiska varor som skall

kontrolleras och vilka som kan säljas och

exporteras fritt utan restriktioner,

framgår av de produktlistor som bestäms av

de 33 deltagande staterna i Wassenaar-

arrangemanget (WA), bland dem USA, Ryssland

och EU-länderna. De produktlistor som tas

fram och fortlöpande ses över inom WA antas

enhälligt av medlemsstaterna och införlivas

i EU-rätten.

Den gällande ordningen överensstämmer

således med vad som får uppfattas vara

motionärernas syfte. Med det anförda anser

utskottet motion T802 (v) yrkande 2

besvarad.

Krigsmaterielexport till enskilda stater

och områden och export av speciella

produkter

Flera motioner innefattar yrkanden av

innebörd att all svensk krigsmateriel-

export, i förekommande fall även avseende

följdleveranser till vissa namngivna

länder, skall avbrytas med hänvisning till

den bristande respekten för de mänskliga

rättigheterna i dessa länder. Utskottet gör

med anledning av dessa motionsyrkanden

följande bedömning.

Det gällande regelsystemet avseende

utlandssamverkan på krigsmateriel-området

syftar till att så långt möjligt uppnå

politiskt samförstånd i dessa, många gånger

svåra, avvägningsfrågor. Alla principiellt

viktiga ärenden föreläggs

Exportkontrollrådet och kan också bli

föremål för diskussion i Utrikesnämnden.

Enligt gällande lag och riktlinjer är det i

sista hand regeringen som har att ta

ställning till frågor rörande tillstånd för

export av krigsmateriel. Regeringen har

också det politiska ansvaret för

tillämpningen av riktlinjerna.

För prövning av ansökningar om

utförseltillstånd tillämpas det restriktiva

svenska regelverket på området. Den senaste

lagen om krigsmateriel trädde i kraft den 1

januari 1993 (1992:1300 och senaste omtryck

i SFS 1997:689 med nu gällande lagtext

efter organisationsförändringar) efter

beslut av riksdagen hösten 1992 och bildar,

tillsammans med de riktlinjer som finns på

området, ramen för regelverket. Varje

ansökan prövas individuellt. En uttalad

preferens för tillstånd finns för

leveranser till övriga Norden och andra

neutrala länder i Europa. Någon formell

uppdelning i tillåtna eller förbjudna

länder finns inte. Förbud mot utförsel

gäller däremot när ovillkorliga hinder, i

första hand i form av FN-sanktioner eller

EU-embargon, föreligger. Utskottet menar

att en internationellt samordnad

restriktivitet vad gäller vapen-export är

en effektiv fredsfrämjande åtgärd och

konstaterar att regeringen sedan lång tid

arbetar inom EU och andra internationella

forum för att åstadkomma en ökad

restriktivitet vad gäller

krigsmaterielexport.

Mottagarländernas respekt för de mänskliga

rättigheterna är ett viktigt rekvisit vid

bedömningen av tillståndsgivningen av

svensk krigsmaterielexport.

Utförseltillstånd för nya leveranser av

krigsmateriel bör enligt riktlinjerna inte

lämnas avseende stater där omfattande och

grova kränkningar av mänskliga rättigheter

förekommer. Utskottet har tidigare uttalat,

senast i betänkande 1997/98:UU3, att

regeringen vid en utvärdering och översyn

av krigsmateriellagstiftningen och

riktlinjerna samt tillämpningen av desamma

bör fästa särskilt stor vikt vid MR-

frågorna. Utskottet vidhåller denna

uppfattning. I fallet Indonesien intar

regeringen en restriktiv hållning och

endast vissa följdleveranser förekommer.

Konstitutionsutskottet har dessutom vid

upprepade tillfällen prövat fall som har

bäring på svensk krigsmaterielexport till

Indonesien.

Konstitutionsutskottet anmodade i sitt

granskningsbetänkande 1996/97: KU25

regeringen att överväga och precisera de

avsnitt i riktlinjerna för

krigsmaterielexport som behandlar

följdleveranser. Enligt

konstitutionsutskottets uppfattning är

riktlinjernas innebörd oklar, bl.a. vad

gäller hänsynen till mänskliga rättigheter

i samband med följdleveranser. Regeringen

har nu, som ovan nämnts, inlett ett arbete

som syftar till en utredning av dessa

frågeställningar. Utskottet välkomnar

detta. Utredningen skall lägga fram sitt

betänkande senast den 31 mars 1999.

Utskottet har i tidigare betänkanden

ansett att riksdagen inte bör fatta beslut

i förvaltningsangelägenheter som enligt

författning ankommer på regeringen,

domstolar eller andra myndigheter.

Utskottet har, i betänkande 1997/98:UU3,

kommit till slutsatsen att riksdagen inte

bör göra något särskilt tillkännagivande

beträffande ett vapenembargo gentemot

enskilda länder. Denna utskottets bedömning

kvarstår. Utskottet vill i detta sammanhang

framhålla vikten av utskottets årligen

återkommande betänkanden med landspecifika

bedömningar rörande respekten för de

mänskliga rättigheterna. Utskottet utgår

från att regeringen vid sina

ställningstaganden rörande

utförseltillstånd och annan

tillståndspliktig utlandssamverkan noga

beaktar vad utskottet därvid anför.

Utskottet har inhämtat att regeringen intar

in restriktiv hållning vad gäller

krigsmaterielexport till Indonesien.

Konstitutionsutskottet har senast 1997

prövat svensk krigsmateriel-export till

Indonesien utan att finna skäl till kritik

av regeringens ställningstagande.

Med det anförda anser utskottet motionerna

1997/98:U63 (kd) yrkandena 1 och 2,

1997/98:U64 (mp) yrkandena 2, 3 och 12,

1997/98:U65 (v) yrkandena 8-16, U402 (v, c,

mp) yrkandena 1 och 2, U406 (v) yrkandena

1, 2 och 5, U612 (v, kd, c, fp, mp) yrkande

2, U618 (mp, v, c, fp) yrkande 7 samt U704

(v) yrkande 1 besvarade.

Vänsterpartiet anser i motion U406 yrkande

3 att Sverige inte bör exportera JAS 39

Gripen till länder där militären inte står

under full civil kontroll och i yrkande 4

att Sverige inte bör exportera JAS 39

Gripen till länder som Sverige samtidigt

ger bistånd till för demokratisering och

fattigdomsbekämpning.

Utskottet menar att varje land har rätt

till ett försvar och att ett

ställningstagande till en eventuell

förfrågan om köp av svensk krigsmateriel

måste baseras på de i riksdagen

överenskomna riktlinjerna av svensk export

av sådan materiel efter prövning av varje

enskilt fall.

Det är utskottets bedömning att i de länder som i dag

kommer i fråga för export av JAS 39 Gripen

har respektive lands civila och

demokratiskt valda regering kontroll över

landets militär. Även om Sverige ger

bistånd till länder för demokratisering och

fattigdomsbekämpning står detta inte i

motsatsställning till Sveriges vilja att

exportera försvarsmateriel som JAS 39

Gripen. De två länder som för närvarande

får svenskt bistånd och samtidigt är

föremål för exportansträngningar vad gäller

JAS 39 Gripen är Sydafrika och Chile. I

Sydafrika har landets försvarsutgifter

minskats från 59 % av landets BNP år 1989

till 1,4 % år 1998. I Chile motsvarar

militärutgifter 1,6 % av landets BNP,

vilket är en lägre nivå än samtliga

västeuropeiska länder, med undantag för

Luxemburg och Spanien. Vad gäller ett

eventuellt intresse från Indonesien för JAS

39 Gripen så har försvarsministern i

interpellationsdebatt i september 1997

konstaterat att några uppgifter om ett

indonesiskt intresse för JAS 39 Gripen,

utom det som lär ha förekommit i indonesisk

press, inte är kända och att oavsett hur

det ligger till är regeringens hållning att

nya exportåtaganden av krigsmateriel inte

är aktuella med avseende på Indonesien.

En huvudlinje i de svenska riktlinjerna är

att en helhetsbedömning skall göras vilken

omfattar alla relevanta faktorer. Resurser

för social och ekonomisk utveckling är

alltid centrala dimensioner i alla

samhällen, men varje land måste självt

avgöra hur resursfördelningen mellan olika

behov i landet skall hanteras.

Därmed avstyrks motion U406 (v) yrkandena 3

och 4.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande regeringens

skrivelse

att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1997/98:147

Redogörelse för den svenska

krigsmaterielexporten år 1997 till

handlingarna,

2. beträffande redovisnings- och

sekretessfrågor

att riksdagen avslår motion 1997/98:U64 yrkandena

4-7

och 16,

3. beträffande ett

demokratikriterium och kvinnoperspektiv

i MR-frågor

att riksdagen avslår motion 1997/98:U65 yrkandena 3

och 4,

res. 1 (v, mp)

4. beträffande en avvecklingsplan

för krigsmaterielexporten

att riksdagen avslår motion 1997/98:U64 yrkande 1,

5. beträffande regler för

krigsmaterielexport och

följdleveranser

att riksdagen med avslag på motionerna 1997/98:U64

yrkandena 8-11 samt 1997/98:U65

yrkandena 1 och 6 förklarar motion

1997/98:U65 yrkande 2 besvarad med vad

utskottet anfört,

res. 2 (v, mp)

6. beträffande lagreglering och

slutanvändarintyg

att riksdagen avslår motion 1997/98:U64 yrkandena 13

och 14,

7. beträffande rapportering till

FN:s vapenhandelsregister

att riksdagen avslår motion 1997/98:U63 yrkande 3,

8. beträffande en harmonisering

av regelverket för

krigsmaterielexport

att riksdagen förklarar motionerna 1997/98:U64 yrkande

15 och 1998/99:Fö501 yrkande 3

besvarade med vad utskottet anfört,

9. beträffande en europeisk

uppförandekod

att riksdagen förklarar motionerna 1997/98:U63 yrkande

4, 1997/98:U65 yrkande 5 och

1998/99:U509 yrkande 13 besvarade med

vad utskottet anfört,

10. beträffande tillämpningen av

svenska regler vid

krigsmaterielexport

att riksdagen förklarar motion 1997/98:U65 yrkande 7

besvarad med vad utskottet anfört,

11. beträffande export av

avancerade krypteringsprogram

att riksdagen förklarar motion 1998/99:T802 yrkande 2

besvarad med vad utskottet anfört,

12. beträffande

krigsmaterielexport m.m. till

enskilda stater och områden

att riksdagen förklarar motionerna 1997/98:U63

yrkandena 1 och 2, 1997/98:U64

yrkandena 2, 3 och 12, 1997/98:U65

yrkandena 8-16, 1998/99:U402 yrkandena

1 och 2, 1998/99:U406 yrkandena 1, 2

och 5, 1998/99:U612 yrkande 2,

1998/99:U618 yrkande 7 samt

1998/99:U704 yrkande 1 besvarade med

vad utskottet anfört,

res. 3 (v, kd, c, fp, mp)

13. beträffande export av JAS 39

Gripen

att riksdagen avslår motion 1998/99:U406 yrkandena 3

och 4.

res. 4 (v, mp)

Stockholm den 25 mars 1999

På utrikesutskottets vägnar

Viola Furubjelke

I beslutet har deltagit: Viola Furubjelke

(s), Sören Lekberg (s), Berndt Ekholm (s),

Bertil Persson (m), Liselotte Wågö (m),

Carina Hägg (s), Agneta Brendt (s), Murad

Artin (v), Jan Erik Ågren (kd), Sten

Tolgfors (m), Marianne Samuelsson (mp),

Marianne Andersson (c), Marianne Jönsson

(s), Karin Enström (m), Fanny Rizell (kd),

Eva Zetterberg (v) och Elver Jonsson (fp).

Reservationer

1. Ett demokratikriterium och

kvinnoperspektiv i MR-frågor (mom. 3)

Murad Artin, Eva Zetterberg (båda v) och

Marianne Samuelsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som

på s. 21 börjar med "Utskottet anser

frågan" och på s. 21 slutar med "yrkandena

3 och 4." bort ha följande lydelse:

Svensk krigsmaterielexport är enligt lag

förbjuden. Att den ändå förekommer beror på

att undantag kan medges. Grundtanken i den

svenska lagstiftningen är dock det

generella förbudet. Förekomsten av ett

generellt förbud innebär rimligen att man

skall vara starkt restriktiv när det gäller

undantagen. Regelverket för den svenska

krigsmaterielexporten har lett till en

praxis som hotar att sluta i principlöshet,

och resultatet blir lidanden för dem som

utsätts för den exporterade

krigsmaterielens verkningar.

Restriktioner i de svenska riktlinjerna

för krigsmaterielexport omfattar endast

brott mot de mänskliga rättigheterna,

konfliktsituationer där freden hotas och

krig. Ett utmärkande drag i svensk

utrikespolitik som blivit alltmer

framträdande under senare år är att Sverige

understött kampen för demokrati och en

demokratisk utveckling i olika delar av

världen. I konsekvens med en sådan politik

borde Sverige inte tillåta

krigsmaterielexport till diktaturer.

Flera av de länder till vilka Sverige

exporterar krigsmateriel finns med på den

lista över länder där brotten mot de

mänskliga rättigheterna betraktas som

"grova och omfattande". Det också väl känt

att kvinnor i flera av dessa länder lever

under ytterligt svåra förhållanden. MR-

brott mot kvinnor räknas inte alltid som

riktigt lika grova som andra brott mot de

mänskliga rättigheterna. Ett

kvinnoperspektiv på brott mot mänskliga

rättigheter bör därför komma till uttryck

när det gäller svensk krigsmaterielexport.

En översyn av regelverket för den svenska

krigsmaterielexporten bör snarast

genomföras med fokus på demokrati-, MR- och

genderfrågorna i de länder till vilka

Sverige exporterar krigsmateriel.

Utskottet tillstyrker med det anförda

motion 1997/98:U65 yrkandena 3 och 4.

dels att utskottets hemställan under 3 bort

ha följande lydelse:

3. beträffande ett demokratikriterium

och kvinnoperspektiv i MR-frågor

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:U65

yrkandena 3 och 4 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört,

2. Regler för krigsmaterielexport och

följdleveranser (mom. 5)

Murad Artin, Eva Zetterberg (båda v) och

Marianne Samuelsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som

på s. 22 börjar med "Utskottet konstaterar

att" och på s. 22 slutar med "yrkande 2

besvarad." bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att man trots

existensen av ett regelverk för olika

kategorier av krigsmateriel, varje år har

kunnat konstatera att svensk krigsmateriel

hamnat i länder dit den rimligen inte borde

ha kommit. Så har det även varit under 1997

vilket framgår av regeringens skrivelse

1997/98:147. Utskottet anser att den

uppdelning som görs i regelverket mellan

Krigsmateriel för strid och Övrig

krigsmateriel är både olämplig och

vilseledande. Den är vilseledande

såtillvida att den ger intryck av att Övrig

krigsmateriel inte är farlig eller hotfull.

Därigenom skapar den felaktiga

föreställningar om den svenska

krigsmaterielexporten. Eftersom denna

uppdelning inte har något att göra med de

effekter materielen har när det gäller att

åstadkomma mänskligt lidande så skall inte

skilda regler gälla.

I den översyn som utskottet efterlyst bör

utgångspunkten vara att de regler som

gäller för Krigsmateriel för strid skall

även tillämpas för Övrig krigsmateriel.

Därvid bör också inkluderas frågan om att

jämställa följdleveranser med nya

leveranser. Det är angeläget att denna

översyn genomförs så snart som möjligt.

Utskottet tillstyrker med det anförda

motionerna 1997/98:U65 yrkandena 1 och 6

samt 1997/98:U64 yrkandena 8-11 samt anser

motion 1997/98:U65 yrkande 2 besvarad.

dels att utskottets hemställan under 5 bort

ha följande lydelse:

5. beträffande regler för

krigsmaterielexport och följdleveranser

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:U65

yrkandena 1 och 6 samt 1997/98:U64

yrkandena 8-11 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört och förklarar motion 1997/98:U65

yrkande 2 besvarad med vad utskottet

anfört,

3. Krigsmaterielexport m.m. till

enskilda stater och områden (mom. 12)

Murad Artin, Eva Zetterberg (båda v), Jan

Erik Ågren, Fanny Rizell (båda kd),

Marianne Samuelsson (mp), Marianne

Andersson (c) och Elver Jonsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som

på s. 27 börjar med "Utskottet har

inhämtat" och på s. 27 slutar med "yrkande

1 besvarade." bort ha följande lydelse:

Vad gäller Indonesien har utskottet under

en lång följd av år behandlat den bristande

respekten för de mänskliga rättigheterna i

landet, i synnerhet vad avser Östra Timor

och dess rätt till självbestämmande (senast

i betänkandena 1994/95:UU24, 1996/97:UU12

och 1997/98:UU3). Utskottet har därvid

tagit del av upprepade rapporter från FN:s

kommission för de mänskliga rättigheterna,

från FN:s särskilde rapportör, från Human

Rights Watch/Asia och State Departments

årsbok för 1996. Utskottet tvingas

konstatera att förhållandena i Indonesien,

i Östra Timor och för religiösa minoriteter

i landet inte förbättrats under de senaste

åren. Av regeringens skrivelse om

krigsmaterielexporten för 1997 framgår att

en betydande export av krigsmateriel till

Indonesien ägt rum under året. Utskottet

finner mot bakgrund av sina tidigare

konstateranden rörande utvecklingen av de

mänskliga rättigheterna i Indonesien, i

synnerhet vad avser Östra Timor och

respekten för de religiösa minoriteternas

säkerhet, att all form av svensk

krigsmaterielexport till Indonesien står i

strid med de riktlinjer för svensk

krigsmaterielexport som riksdagen ställt

sig bakom. Detta bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

Utskottet tillstyrker med det anförda

motionerna 1997/98:U63 (kd) yrkande 1,

1997/98:U65 (v) yrkande 11 samt U618 (mp,

v, c, fp) yrkande 7. Utskottet anser

motionerna 1997/98:U63 (kd) yrkande 2,

1997/98:U64 (mp) yrkandena 2, 3 och 12,

1997/98:U65 (v) yrkandena 8-10 och 12-16,

U402 (v, c, mp) yrkandena 1 och 2, U406 (v)

yrkandena 1, 2 och 5, U612 (v, kd, c, fp,

mp) yrkande 2 samt U704 (v) yrkande 1

besvarade med vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 12

bort ha följande lydelse:

12. beträffande krigsmaterielexport

m.m. till enskilda stater och områden

att riksdagen med anledning av motionerna

1997/98:U63 yrkande 1, 1997/98:U65

yrkande 11 och 1998/99:U618 yrkande 7

som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört samt

förklarar motionerna 1997/98:U63

yrkande 2, 1997/98:U64 yrkandena 2, 3

och 12, 1997/98:U65 yrkandena 8-10

och 12-16, 1998/99:U402 yrkandena 1

och 2, 1998/99:U406 yrkandena 1, 2

och 5, 1998/99:U612 yrkande 2 samt

1998/99:U704 yrkande 1 besvarade med

vad utskottet anfört.

4. Export av JAS 39 Gripen (mom. 13)

Murad Artin, Eva Zetterberg (båda v) och

Marianne Samuelsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som

på s. 27 börjar med "Det är utskottets" och

på s. 27 slutar med "yrkandena 3 och 4."

bort ha följande lydelse:

I och med det kalla krigets upphörande har

förutsättningarna för internationell

nedrustning och en minskning av

militärutgifterna i världen kraftigt

förbättrats. Samtidigt har alltfler länder,

när terrorbalansen inte längre lägger

hinder i vägen, fått möjlighet att köpa

även omfattande och sofistikerade

vapensystem. Detta innebär en avsevärd risk

för militär kapprustning i vissa regioner

och världsdelar, med negativa konsekvenser

såväl för fred och säkerhet som för social

utveckling och demokrati. Svensk utrikes-

och säkerhetspolitik har traditionellt lagt

stor tonvikt vid behovet av nedrustning och

vapenbegränsning, liksom allmänt

fredsfrämjande och konfliktförebyggande

åtgärder. Stöd till

demokratiseringssträvanden och bekämpande

av fattigdom utgör sedan länge centrala

inslag i svensk utrikes- och

biståndspolitik. Denna inriktning har

ytterligare förstärkts under senare år,

bl.a. genom regeringens särskilda

skrivelser om fattigdomsbekämpning och om

demokrati och mänskliga rättigheter på

biståndsområdet och inom utrikespolitiken.

Med aktivt stöd från de svenska och

brittiska regeringarna har det under senare

år bedrivits en mycket intensiv kampanj för

att sälja stridsflygplanet JAS 39 Gripen

till en lång rad länder också i tredje

världen, länder som alla är unga

demokratier med arméer som ännu är starka

och präglade av det förflutna.

Export av JAS 39 Gripen till länder där

militären inte är under full civil kontroll

och till länder som Sverige samtidigt ger

bistånd för demokratisering och

fattigdomsbekämpning står i strid med de

riktlinjer för svensk krigsmaterielexport

som riksdagen ställt sig bakom. Detta bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

Utskottet tillstyrker med det anförda

motion U406 yrkandena 3 och 4.

dels att utskottets hemställan under 13

bort ha följande lydelse:

13. beträffande export av JAS 39

Gripen

att riksdagen med anledning av motion

1998/99:U406 yrkandena 3 och

4 som sin mening ger

regeringen till känna vad

utskottet anfört.

Särskilt yttrande

1. Krigsmaterielexport till enskilda

stater och områden

Murad Artin, Eva Zetterberg (båda v) och

Marianne Samuelsson (mp) anför:

I flera motioner, varav några

tvärpolitiska, tar motionärerna upp

enskilda länder som inte uppfyller de krav

som gäller för svensk vapenexport. De

nämnda staterna befinner sig i väpnad

konflikt, eller är invecklade i en väpnade

oroligheter. Utmärkande för staterna är

också bristen på respekt för mänskliga

rättigheter, som kan ta sig uttryck i

omfattande och grova kränkningar av dessa

rättigheter. Motionerna besvaras med att

utskottet i tidigare betänkanden kommit

till slutsatsen att riksdagen inte bör göra

något särskilt tillkännagivande beträffande

ett vapenembargo gentemot enskilda länder.

Utskottet hänvisar till de årligen

återkommande betänkandena med landspecifika

bedömningar för de mänskliga rättigheterna.

Vi delar inte utskottets bedömning.

Motionärerna framhåller inte bara de

mänskliga rättigheterna utan fokuserar

också på kärnfrågorna inom svensk

vapenexport. Vi vill också se hur reglerna

för de uppställda kraven efterlevs och hur

den säkerhetspolitiska situationen är i det

aktuella landet just vid tillfället när

tillstånd för vapenexport beviljas eller

avslås. Därför hävdar vi att riksdagen

också bör yttra sig om lämpligheten av

export till vissa länder.

Tabell över export och

utförseltillstånd

EU:s kriterier för export av

krigsmateriel

Åtta gemensamma kriterier för vapenexport

för EU:s medlemsstater, beslutade på

Europeiska rådets möten i Luxemburg den

28-29 juni 1991 och i Lissabon den 26-27

juni 1992.

Respekten för de internationella åtaganden

som gemenskapens medlemsstater påtar sig, i

synnerhet de sanktioner som beslutas av

Förenta nationernas säkerhetsråd och de som

beslutas av gemenskapen, icke-spridnings-

överenskommelser samt andra internationella

åtaganden.

Respekten för mänskliga rättigheter i det

slutliga mottagarlandet.

Den interna situationen i det slutliga

mottagarlandet, som en funktion av

förekommande spänningar eller inre väpnade

oroligheter.

Bevarandet av regional fred, säkerhet och

stabilitet.

Medlemsstaternas nationella säkerhet, och

säkerheten för de territorier vilkas

utrikesrelationer är en medlemsstats

ansvar, såväl som den nationella säkerheten

för vänskapligt sinnade och allierade

stater.

Köparlandets agerande gentemot det

internationella samfundet, särskilt med

avseende på dess inställning till

terrorism, förekommande allianser, och

visad respekt för internationell rätt.

Risken för att utrustning kommer på

avvägar inom köparlandet eller re-

exporteras under icke-önskvärda

förhållanden.

Lämpligheten av vapenexporten med hänsyn

till det mottagande landets tekniska och

ekonomiska kapacitet, givet önskvärdheten

av att stater tillgodoser sina legitima

försvars- och säkerhetsbehov med minsta

möjliga avtappning av mänskliga och

ekonomiska resurser till rustningsändamål.