Bet. 1998/99:UU3

Utrikesutskottets betänkande

1998/99:UU03

Mänskliga rättigheter, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1998/99

UU3

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas en rad motioner som rör

mänskliga rättigheter och svensk utrikespolitik.

Utskottet ställer sig bakom den av regeringen förda

politiken på MR-området i de fall som aktualiseras

av motionerna. Arbetet för att främja respekten för

mänskliga rättigheter bör enligt utskottet utgöra en

integrerad del i all utrikespolitik. FN:s

deklaration om de mänskliga rättigheterna, vars 50-

årsjubileum firades den 10 december 1998, är en

naturlig utgångspunkt för politiken på MR-området.

Hävdandet av universalitetsprincipen när det gäller

de mänskliga rättigheterna understryks av utskottet.

Likaså betonas principen att respekten för de

mänskliga rättigheterna är en internationell

angelägenhet. Det är därför ett gemensamt ansvar för

det internationella samfundet att påtala brott mot

de mänskliga rättigheterna där sådana begås. Sverige

måste framföra öppen och tydlig kritik när så är

befogat.

I behandlingen av motionerna berör utskottet en rad

centrala områden med anknytning till mänskliga

rättigheter. Såväl principiella och övergripande

frågor som situationen i en rad enskilda länder

behandlas. Utskottet besvarar eller avstyrker

samtliga motionsyrkanden.

Till betänkandet är fogat 7 reservationer och 6

särskilda yttranden.

Bilagt finns en förteckning över MR-konventioner och

ratifikationsstatus per den 31 december 1998.

Utskottets överväganden disponeras enligt följande:

1. Agerande för att främja de mänskliga

rättigheterna

2.

3. Dödsstraffet

4.

5. Kvinnans rättigheter

6.

7. Prenatal könsdiskriminering

8.

9. Homosexuellas rättigheter

10.

11. Barns rättssäkerhet i Norden och Baltikum

12.

13. Samerna i Sverige

14.

15. Anklagelser om utnyttjande av minderåriga

flickor i Bosnien-Hercegovina

16.

17. Fallet Alexander Nikitin i Ryssland

18.

19. Turkiet

20.

21. Assyriernas/syrianernas situation

22.

23. Algeriet

24.

25. Iran

26.

27. Fallet Mordechai Vanunu i Israel

28.

29. Södra Afrika

30.

31. Västsahara

32.

33. Sudan

34.

35. Kambodja

36.

37. Kina

38.

39. Taiwan

40.

41. Östtimor

42.

43. Colombia

44.

45. Cuba

46.

47. Guatemala

48.

49. Mexico

50.

Motionerna

1998/99:U601 av Eva Flyborg (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av en oberoende

utredning av händelsen i Bosnien.

1998/99:U602 av Göran Lennmarker m.fl. (m) vari

yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att Sverige i den

bilaterala dialogen och inom EU bör verka för en

struktur för att främja och kontrollera respekten

för mänskliga rättigheter och demokrati i södra

Afrika,

1998/99:U603 av Inger René m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att Sverige i FN bör

verka för inlemmandet av Taiwans deltagande i det

internationella samarbetet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att Sverige bereder

Taiwans representationskontor i Stockholm villkor

som är likvärdiga dem som kommer andra utländska

beskickningar till del,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av att lösa

frågan om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och

Taiwan,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om Sveriges aktiva

medverkan i EU när det gäller att slutföra

förhandlingar om Taiwans medlemskapsansökan i WTO.

1998/99:U604 av Lars Ohly m.fl. (v) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att Sverige skall

agera för att öka respekten för yttrandefrihet och

mänskliga rättigheter på Cuba, bl.a. genom att

underlätta folkrörelsers och andra

frivilligorganisationers tidningsutgivning.

1998/99:U605 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att agera på

internationell nivå för att fallet Nikitin skall

komma till en snar lösning i överensstämmelse med

åtaganden om de mänskliga rättigheterna och

grundläggande friheterna, inklusive om en rättvis

och oberoende rättegång, som Ryssland förbundit sig

respektera enligt sin författning, som part i FN:s

konventioner i ämnet samt som medlem i Europarådet

och OSSE.

1998/99:U606 av Margareta Viklund (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att det assyriska

folket måste ges ett internationellt erkännande som

ett folk och behandlas som ett folk,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att Sverige i FN och

EU arbetar för att det assyriska folket skall ges

fullständiga medborgerliga rättigheter och rättsligt

skydd i sina hemländer Turkiet, Irak, Iran, Libanon

och Syrien,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att Sverige inom FN,

EU och i direkta kontakter med den turkiska

regeringen skall verka för att assyriska egendomar

tillerkänns de rättmätiga ägarna,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att Sverige inom FN

och EU arbetar för ett erkännande av assyriernas

flyktingstatus i enlighet med internationella

konventioner.

1998/99:U607 av Lennart Fridén (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av fasthet i

agerande mot Iran.

1998/99:U609 av andre vice talman Eva Zetterberg

m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att den svenska

regeringen i FN:s säkerhetsråd tar upp frågan om

uppfyllandet av villkoren i det guatemalanska

fredsavtalet i dess tre väsentligaste delar;

reformeringen av skattesystemet, införandet av ett

nytt rättssy-stem samt den konstitutionella

reformens genomförande,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att den svenska

regeringen inom FN agerar för en FN-mission i

Guatemala,

1998/99:U610 av andre vice talman Eva Zetterberg

m.fl. (v, kd, c, fp, mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om valobservatörer till

Västsahara,

1998/99:U611 av andre vice talman Eva Zetterberg

m.fl. (v, kd, c, fp, mp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att Sverige inom EU verkar för

att handelsavtalet mellan Mexico och EU kopplas

samman med konkreta mekanismer när det gäller att

övervaka skyddet av de mänskliga rättigheterna i

Chipasprovinsen.

1998/99:U612 av andre vice talman Eva Zetterberg

m.fl. (v, kd, c, fp, mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att Sverige i FN, EU

och i andra internationella forum skall arbeta för

att de mekanismer som inrättas för att kontrollera

efterlevnaden av deklarationen om de mänskliga

rättigheterna ges större resurser,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att Sverige i FN, EU

och andra internationella forum skall verka för att

en delegation ges möjlighet att besöka och undersöka

våldet i Algeriet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att Sverige i FN, EU

och i andra internationella forum skall verka för

att de paramilitära grupperna i Colombia upplöses,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att straffriheten

för brott mot de mänskliga rättigheterna i Colombia

upphör,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att en FN-rapportör

inrättas som följer utvecklingen när det gäller

efterlevnaden av de mänskliga rättigheterna i

Colombia,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att Sverige noga

skall följa vad som sker i Iran när det gäller

mänskliga rättigheter, framför allt när det gäller

Salman Rushdies säkerhet samt iranska kritikers

rättigheter och personliga säkerhet,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att Sverige när det

gäller EU:s dialog med Kina måste vara kritiskt och

vaksamt när det gäller de mänskliga rättigheterna i

Kina och de kinesiska myndigheternas uppträdande i

Tibet,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att regeringen via

EU skall verka för att Turkiets löften om att låta

FN:s arbetsgrupp mot försvinnanden och särskilda

rapportör om tortyr besöka Turkiet verkligen

uppfylls,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att FN:s

särskilda rapportör och FN:s arbetsgrupp mot

försvinnanden skall ges möjligheter att röra sig

fritt i Turkiet,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att Sverige

skall fortsätta och intensifiera sitt arbete för

dödsstraffets avskaffande både genom sina bilaterala

kontakter med länder som fortfarande har dödsstraff

och i mellanstatliga organ som FN, EU, OSSE och

Europarådet,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att Sverige i

internationella forum skarpt bör kritisera och

protestera mot att man dömer ungdomar till döden och

mot den brutalisering som kommit till uttryck i USA

och Kina och andra länder när det gäller

dödsstraffet.

1998/99:U613 av andre vice talman Eva Zetterberg

m.fl. (v, s, m, kd, c, fp, mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att den svenska

regeringen i den kritiska dialogen med den iranska

regimen lägger tyngdpunkten på brotten mot mänskliga

rättigheter - särskilt när det gäller kvinnornas

rättigheter,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om politiska,

diplomatiska och ekonomiska punktåtgärder som en del

av den kritiska dialogen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att regeringen i

sina direkta relationer med den iranska regeringen

och i EU- och FN-sammanhang måste verka för att alla

fängslade författare och journalister frisläpps och

ges möjlighet att fritt ge ut sina verk, tidskrifter

och tidningar,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att den svenska

regeringen i olika internationella organ skall verka

för att omständigheterna kring flera författares

samt en rad politiskt och religiöst oliktänkande

människors död närmare granskas av en opartisk

humanitär organisation,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att Iran fortfarande

är en riskfyll plats för politiskt oppositionella

och religiöst oliktänkande, varför alla utvisningar

av människor som flytt från Iran av politiska

och/eller religiösa skäl måste upphöra,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att Sverige i

internationella forum skall göra sitt yttersta för

att förhindra ett blodigt krig mellan Iran och

talibanerna i Afghanistan.

1998/99:U615 av Lennart Fridén (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att stödja den

positiva utvecklingen vad gäller demokrati och

ekonomi i Taiwan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om svensk

utrikespolitik vad gäller relationerna till Taiwan

och Folkrepubliken Kina,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att Taiwans

representationskontor i Stockholm ges den behandling

som svarar mot Sveriges exportkontor i Taipei.

1998/99:U616 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om direkta samtal med

Israels regering om Mordechai Vanunus omedelbara

frigivning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att regeringen,

ifall inte situationen för Vanunu klart förbättras,

bör föra upp frågan på FN:s agenda vad gäller brott

mot de mänskliga rättigheterna.

1998/99:U617 av Yvonne Ruwaida (mp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att Sverige bör driva att

de homosexuellas rättigheter bör föras in i de

internationella konventionerna.

1998/99:U618 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp, v, c,

fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att Sveriges

regering, i säkerhetsrådet och annorstädes, aktivt

verkar för att Östtimor skall vara representerat i

de pågående trepartssamtalen om Östtimor,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att Sveriges

regering, i säkerhetsrådet och annorstädes, aktivt

stöder Ramos-Hortas fredsplan,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att Sverige, i

säkerhetsrådet och annorstädes, stöder Östtimors

rätt till självbestämmande genom en folkomröstning,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att Sverige inom

ramen för FN-organen agerar för att det timoresiska

folkets säkerhet garanteras genom en permanent

närvaro av FN,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att stödja idén om

civil fredsövervakning från oberoende NGO:er,

1998/99:U619 av Margareta Viklund (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att stödja

fredsansträngningarna i Sudan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att tillsätta

fältarbetare för arbete med mänskliga rättigheter i

Sudan.

1998/99:U620 av Margareta Viklund (kd) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att stöd bör ges

till allmän utbildning och upplysningskampanjer för

att ändra attityder till flickors och kvinnors

människovärde och mänskliga rättigheter.

1998/99:U621 av Tommy Waidelich och Yilmaz Kerimo

(s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

ökade kontakter med Turkiet.

1998/99:U622 av Karl-Göran Biörsmark och Elver

Jonsson (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att klart och

tydligt fördöma all kinesisk maktpolitik mot Taiwan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om situationen i Tibet

och i Xinjiang,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om den fortsatta

utvecklingen mot demokrati i Hongkong,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en återförening av

folken i Kina och Taiwan,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att inom ramen för

EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik verka

för att frågan om Taiwans representation i FN utreds

inom FN,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om Taiwans

representation i FN:s underorgan,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om skattefrihet för

Taiwans representationskontor i Stockholm,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att förstärka den

svenska representationen i Taipei,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att verka för att EU

upprättar ett informationskontor i Taipei,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om besöksvisering

för taiwanesiska medborgare till Sverige,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om Kinas

medlemskap i WTO,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om en konsekvent,

sammanhållen och uthållig strategi för stöd till

demokratisk utveckling och respekt för mänskliga

rättigheter i Folkrepubliken Kina.

1998/99:U623 av Murad Artin m.fl. (v, m, kd, c, fp,

mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att

frivilligorganisationernas arbete i MR-frågor i

Turkiet underlättas i enlighet med 1993 års

Wienkonferens om mänskliga rättigheter,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att Sverige skall

verka för att OSSE:s ordförandeskap får ha en

personlig representant i Turkiet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att Sverige skall

verka för att Turkiet inbjuder en kompetent

undersökningsdelegation som under den s.k.

Moskvamekanismen på plats i Turkiet kan granska

kränkningar av de mänskliga rättigheterna inklusive

olika minoriteters rättigheter,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att Sverige bör

begära att Turkiet ratificerar 1967 års

tilläggsprotokoll till 1951 års flyktingkonvention i

dess helhet,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att Sverige nu skall

bevaka att FN:s särskilde MR-rapportörs besök

verkligen genomförs och att både rapportören och

WGEID får tillräckligt med tid i landet för att göra

grundliga utredningar genom intervjuer och andra

undersökningar,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att Sverige bör

uppmana Turkiet att ratificera FN:s konvention om

medborgerliga och politiska rättigheter samt dess

tilläggsprotokoll,

1998/99:U624 av andre vice talman Eva Zetterberg

m.fl. (v, s, m, kd, c, fp, mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ökat svenskt

engagemang för att få till stånd förutsättningar för

en fredsprocess i Colombia,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om stöd till de

frivilliga organisationer som i Colombia arbetar för

att återupprätta respekten för mänskliga

rättigheter, motarbeta våldet och stödja våldets

offer,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om förstärkt bevakning

av mänskliga rättigheter,

4. att riksdagen beslutar ge talmanskonferensen i

uppdrag att utse en parlamentarisk delegation från

den svenska riksdagen till Colombia,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av att den

svenska regeringen i FN: säkerhetsråd verkar för att

en handlingsplan för fredsförhandlingar i Colombia

utarbetas av det internationella samfundet.

1998/99:U626 av Mariann Ytterberg och Hans Karlsson

(s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att Sverige bör

verka för minoritetsstatus, fullständiga

medborgerliga rättigheter och rättsligt skydd åt

assyrier/syrianer bl.a. i Turkiet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av åtgärder

så att egendomsrätten respekteras och det

assyrisk/syrianska kulturarvet skyddas.

1998/99:U629 av Lena Ek och Marianne Andersson (c)

vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en

nationell handlingsplan rörande mänskliga

rättigheter i Sverige,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en

nationell handlingsplan rörande Sveriges agerande

inom området mänskliga rättigheter internationellt.

1998/99:U630 av Marianne Andersson m.fl. (c, kd, fp,

mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att minska våldet

och öka rättstryggheten i Kambodja,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om övervakning av de

lokala valen i Kambodja,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om stöd till FN:s MR-

kontor och den specielle MR-representant i Kambodja,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om övervakningen av

utvecklingen i Kambodja på FN:s årliga MR-

konferenser,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om försvar av de

kambodjanska MR-organisationernas självständighet,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en rättegång mot de

ansvariga för folkmordet i Kambodja,

1998/99:U631 av Ewa Larsson m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att överläggningar

om tilläggsprotokollet om individuell klagorätt bör

påskyndas,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att den individuella

klagorätten bör omfatta all i konventionen reglerad

diskriminering av kvinnor,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att parallellt med

den individuella klagorätten bör även en

grupplagorätt införas,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att klagorätten bör

omfatta staters bristande uppfyllelser av sina

skyldigheter,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att CEDAW-kommittén

bör få rätt att genomföra muntlig och skriftlig

bevisföring mot allvarliga och systematiska

kränkningar av konventionen, samt rätt att kunna

föreslå åtgärder mot konventionsbrott.

1998/99:U632 av Margareta Viklund m.fl. (kd) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att med all kraft

motverka reservationer som inskränker fördragen om

mänskliga rättigheter,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att länder som är

överens på parlamentariker- eller regeringsnivå

driver förändringar i länder med stora problem när

det gäller mänskliga rättigheter,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att Sverige skall

vara pådrivande i EU, FN och andra politiska

organisationer för att dessa vid möten med den

kinesiska regimen skall påtala att övergrepp mot de

grundläggande mänskliga rättigheterna inte kan

accepteras,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att verka för ett

erkännande av det assyrisk/syrianska folket som

folkgrupp.

1998/99:U704 av Charlotta L Bjälkebring (v) vari

yrkas

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om barns

rättssäkerhet i de nordiska och baltiska länderna.

1998/99:U808 av Anne Ludvigsson m.fl. (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att inom ramen för

alla samarbetsprojekt på det sociala området samt på

demokrati- och jämställdhetsområdet bör

uppmärksamhet riktas på handeln med sexuella

tjänster och information om kvinnofridslagen ges.

1998/99:Ju709 av Barbro Westerholm m.fl. (fp) vari

yrkas

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om Sveriges

internationella arbete för att homo- och bisexuellas

rättigheter inte skall kränkas,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om bistånd till

utvecklingsländer där homo- och bisexuellas

rättigheter kränks,

1998/99:So462 av Helena Bargholtz m.fl. (fp) vari

yrkas

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att driva

frågan om rätten till fri abort internationellt,

1998/99:So466 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om arbete inom FN

för kvinnofrid.

1998/99:MJ257 av Ulf Björklund och Ulla-Britt

Hagström (kd) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att snarast

underteckna ILO-konventionen om

ursprungsbefolkningar,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att Sverige i

Nordiska rådet verkar för att samerna i de nordiska

länderna erkänns som ursprungsbefolkning och ges

fullt medlemskap i rådet,

1998/99:A810 av Maria Larsson m.fl. (kd) vari yrkas

27. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om begreppet

mänskliga rättigheter, när det gäller kvinnornas

situation i u-länderna,

Utskottet

1. Agerande för att främja de mänskliga

rättigheterna

Sammanfattning av motionerna

Den 10 december 1998 firades 50-årsdagen av

antagandet av FN:s förklaring om de mänskliga

rättigheterna. Med högtidlighållandet av FN:s

förklaring som utgångspunkt tar flera motioner upp

frågan om åtgärder för att förverkliga de

universella rättigheterna i alla länder.

I flerpartimotion U612 (v, kd, c, fp, mp) betonas

att efterlevnaden av de mänskliga rättigheterna är

ett ansvar för alla. Motionärerna känner oro över

att de mekanismer som inrättats för att kontrollera

efterlevnaden - t.ex. FN:s särskilda rapportörer -

har för små resurser eller på andra sätt hindras

från att fullgöra sina viktiga uppgifter på ett

tillfredsställande sätt. I yrkande 1 krävs att

Sverige i FN, EU och andra internationella forum

arbetar för att de mekanismer som inrättats på MR-

området skall ges större resurser.

Motionärerna bakom U629 (c) menar att det är viktigt

att utvecklingen vad gäller de mänskliga

rättigheterna förs framåt även i Sverige. Trots

omfattande insatser och god vilja kan det diskuteras

om Sverige uppfyller samtliga förpliktelser i de

internationella MR-instrumenten. FN:s högkommissarie

för mänskliga rättigheter, Mary Robinson, har

efterlyst konkreta nationella handlingsplaner för

förverkligande av de åtaganden som FN:s

medlemsstater har gjort. I yrkande 1 begärs att

regeringen presenterar förslag till en sådan

handlingsplan rörande de mänskliga rättigheterna i

Sverige, och i yrkande 2 efterfrågas en

handlingsplan rörande Sveriges agerande i

internationella sammanhang inom området mänskliga

rättigheter.

Även i motion U632 (kd) betonas de mänskliga

rättigheternas universalitet. Det framhålls som

angeläget att alla stater ratificerar de

internationella fördrag som skyddar de mänskliga

rättigheterna och att de gör så utan inskränkande

reservationer. I yrkande 1 krävs att regeringen med

all kraft motverkar att andra stater gör

reservationer som inskränker de internationella MR-

fördragen. Motionärerna ser vidare stora svårigheter

för att förbättra situationen i vissa länder där

situationen är särskilt allvarlig. Som ett sätt att

förnya metoderna föreslås i yrkande 3 att länder som

är överens om förslag till åtgärder i länder med

stora MR-problem skall kunna driva dessa tillsammans

på parlamentariker- eller regeringsnivå, t.ex. genom

gemensamma besök.

Utskottets överväganden

I motion U612 (v, kd, c, fp, mp) yrkande 1

efterfrågas regeringens agerande för att FN, EU och

andra internationella organisationer som

kontrollerar efterlevnaden av de mänskliga

rättigheterna skall ges större resurser.

Sverige fäster allmänt stor vikt vid ett fungerande

system för internationell uppföljning vad avser

staters efterlevnad av mänskliga rättigheter. Härvid

avses såväl de kommittéer som är knutna till de

olika konventionerna rörande de mänskliga

rättigheterna som de olika tema- och landinriktade

rapportörerna som erhåller sina mandat av FN:s

kommission för mänskliga rättigheter. Under det

senaste årtiondet har, glädjande nog, ett stort

antal stater anslutit sig till de olika

konventionerna. Detta har dock fått till följd att

arbetsbördan för konventionernas

övervakningskommittéer har vuxit, utan att

resurstilldelningen till kommittéerna och

rapportörerna har ökat i motsvarande grad. Reformer

för att prioritera och effektivisera verksamheten

har diskuterats inom FN. Utskottet noterar med

tillfredsställelse att regeringen arbetat aktivt för

att det inom den reguljära FN-budgeten skall ges

förhöjda anslag till MR-högkommissariens kontor, som

svarar för service åt kommittéerna. Utskottet

noterar vidare att Sverige med frivilliga bidrag

stöder den verksamhet som bedrivs av land- och

temarapportörerna.

Därmed anses motion U612 (v, kd, c, fp, mp) yrkande

1 besvarad.

I motion U629 (c) yrkande 1 begärs att Sverige skall

presentera en nationell handlingsplan för

förverkligande av förpliktelserna i de

internationella MR-instrumenten, på så sätt som FN:s

högkommissarie för de mänskliga rättigheterna Mary

Robinson föreslagit alla länder. I yrkande 2

efterfrågas en handlingsplan för det svenska

agerandet i internationella forum.

Förslaget om nationell handlingsplan härrör från

Wienkonferensen 1993 om mänskliga rättigheter. Under

1997 gjorde högkommissarie Robinson en allmän

förfrågan till FN:s medlemsstater rörande den

nationella uppföljningen av Wienkonferensens

resultat. Regeringen lämnade i juli 1998 till FN:s

högkommissarie för de mänskliga rättigheterna en

redogörelse för hur Wien-deklarationen följts upp i

Sverige under de första fem åren. Beträffande en

särskild nationell handlingsplan för säkerställande

av de mänskliga rättigheterna i Sverige har

utskottet inhämtat att förslaget för närvarande

diskuteras inom Regeringskansliet. Utskottet noterar

att regeringen har rapporterat om de första fem

årens uppföljning av Wienkonferensen i Sverige. När

det gäller en särskild nationell handlingsplan ser

utskottet ingen anledning att förekomma regeringens

arbete. Rörande en handlingsplan för det svenska

agerandet på MR-området i internationella sammanhang

konstaterar utskottet att regeringen i Mänskliga

rättigheter i svensk utrikespolitik (skr.

1997/98:89) utförligt presenterade mål och

riktlinjer på MR-området. Med det övergripande målet

att bidra till att människor i andra länder får del

av i folkrätten garanterade friheter, skydd mot

övergrepp och en dräglig levnadsstandard,

identifierade regeringen fyra delmål:

1. regeringar skall påverkas att respektera de

mänskliga rättigheterna,

2.

3. de mänskliga rättigheterna skall genomsyra

arbetet i de globala och regionala

organisationerna,

4.

5. de internationella normerna för de mänskliga

rättigheterna skall ges djupare förankring och

vidare spridning,

6.

7. mekanismerna för att säkerställa respekten för

de överenskomna normerna skall göras

effektivare.

8.

Utskottet ställde sig i betänkande 1997/98:UU17

bakom den av regeringen föreslagna inriktningen.

Motion U629 (c) yrkandena 1 och 2 anses därmed

besvarad med vad ovan anförts.

I motion U632 (kd) yrkande 1 framförs att Sverige

bör motverka att andra stater gör reservationer mot

internationella MR-konventioner som inskränker

fördragens giltighet. I yrkande 3 anförs att länder

som är överens på regerings- och parlamentarikernivå

samarbetar för att driva på förändringar i länder

med stora MR-problem.

Internationell traktaträtt ger normalt utrymme för

stater att inlämna reservationer vid anslutning till

internationella konventioner. Denna möjlighet har

tyvärr missbrukats av många stater genom att de

anmält långtgående och svepande reservationer vid

ratificering av internationella MR-konventioner. Det

är svensk uppfattning att reservationer som kan

anses strida mot en konventions mål och syfte är

oförenliga med gällande traktaträtt. Sverige har

under många år aktivt motarbetat bruket av alltför

långtgående reservationer, bl.a. genom att som

fördragsslutande part anmäla invändningar. Sverige

har också varit pådrivande bakom en rad FN-

resolutioner som uppmanar stater att formulera

eventuella reservationer så avgränsat och precist

som möjligt, samt att stater regelbundet företar

översyn av sina reservationer i syfte att återta

dem.

När det gäller samarbete mellan regeringar och

parlament för att förbättra situationen i länder med

MR-problem konstaterar utskottet att sådant

samarbete är den bärande idén i det internationella

samarbetet på MR-området, t.ex. inom FN, EU, OSSE

och Europarådet. Även gemensamma besök företas inom

ramen för dessa multilaterala samarbeten.

Därmed anses motion U632 (kd) yrkandena 1 och 3

besvarad.

2. Dödsstraffet

Sammanfattning av motionen

Flerpartimotion U612 (v, kd, c, fp, mp) tar upp

frågan om dödsstraffets avskaffande. Vid det senaste

mötet i FN:s MR-kommission antogs återigen en

resolution med uppmaning till alla stater att

ansluta sig till det andra tilläggsprotokollet till

konventionen om mänskliga rättigheter, som syftar

till avskaffande av dödsstraffet. Trots att fler än

100 stater har avskaffat dödsstraffet de juro eller

de facto är utvecklingen i vissa länder oroande.

Motionärerna anför i yrkande 11 att regeringen bör

fortsätta och intensifiera arbetet för dödsstraffets

avskaffande, både i bilaterala kontakter och i FN,

EU, OSSE och Europarådet. Den ökande användningen av

dödsstraffet i vissa länder är också oroande, menar

motionärerna i yrkande 12. I Kina används

dödsstraffet i allt högre utsträckning. I Förenta

staterna har det rättsliga skyddet för dödsdömda

försämrats, samtidigt som minderåriga brottslingar

kan dömas till dödsstraff och psykiskt sjuka

människor har avrättats. Detta bör regeringen

kritisera skarpt i olika internationella forum.

Utskottets överväganden

Utskottet konstaterar att Sverige sedan många år

agerar för ett totalt globalt avskaffande av det

inhumana dödsstraffet. I avvaktan på att

dödsstraffet avskaffas världen över verkar Sverige

också för att dess tillämplighet och verkställande

så långt som möjligt inskränks och att det endast

utdöms och verkställs med iakttagande av de

begränsningar som finns i den internationella

rätten. Exempelvis deltog Sverige aktivt i

utarbetandet av den resolution om dödsstraffet som

antagits av FN:s MR-kommission de två senaste åren.

Sverige var också pådrivande inom EU för att anta

gemensamma riktlinjer för unionens fortsatta

agerande när det gäller dödsstraffet. Riktlinjerna

har bl.a. resulterat i att EU ofta gör gemensamma

framställningar till tredje land i enskilda fall.

Även i arbetet i regionala organisationer såsom OSSE

och Europarådet har Sverige varit aktivt i arbetet

mot dödsstraffet. Utskottet har också noterat att

utrikesministern i sitt anförande till FN:s MR-

kommission 1998 var en av de få som omnämnde den

ökande användningen av dödsstraffet i Kina och

Förenta staterna. Utskottet finner det därvidlag

särskilt anmärkningsvärt att det i en demokrati som

Förenta staterna i flera delstater utdöms och

verkställs dödsstraff mot minderåriga.

Det är otillfredsställande att flera av Europarådets

40 medlemsländer ännu inte har avskaffat

dödsstraffet för alla brott. Utskottet ser med

särskild oro på dödsstraffets fortsatta användning i

Ukraina. Utskottet välkomnar att de baltiska

länderna tagit steg mot att infria sina åtaganden

gentemot Europarådet att avskaffa dödsstraffet.

Motion U612 (v, kd, c, fp, mp) yrkandena 11 och 12

anses besvarad med vad utskottet anfört ovan.

3. Kvinnans rättigheter

Sammanfattning av motionerna

Motion U631 (mp) berör det internationella arbetet

för att stadfästa och säkra lika rättigheter för

kvinnor och män. För närvarande pågår uppföljningen

från kvinnokonferensen i Beijing 1995. Den

handlingsplan som antogs i enighet vid mötet i

Beijing håller nu på att genomföras i

medlemsländerna och i FN-systemet. Motionärerna

lyfter i det sammanhanget fram frågan om ett

tilläggsprotokoll om individuell klagorätt till

konventionen om avskaffande av allt slags

diskriminering av kvinnor (CEDAW). Förhandlingarna

om ett sådant tilläggsprotokoll har dragit ut på

tiden.

Motionärerna anför i yrkande 1 att regeringen bör

verka för att påskynda överläggningarna om ett

tilläggsprotokoll. I yrkande 2 föreslås att den

individuella klagorätten skall gälla alla former av

diskriminering av kvinnor som omfattas av

konventionen. Parallellt med den individuella

klagorätten bör det även införas en gruppklagorätt,

anförs det i yrkande 3. Motionärerna anser vidare

att klagorätten, förutom aktiva kränkningar av

kvinnors rättigheter, även bör omfatta staters

bristande uppfyllelser av sina skyldigheter (yrkande

4). Slutligen föreslås i yrkande 5 att den

övervakande CEDAW-kommittén bör få rätt att

genomföra muntlig och skriftlig bevisföring mot

allvarliga och systematiska kränkningar av

konventionen samt rätt att kunna föreslå åtgärder

mot konventionsbrott.

Frågan om integrering av kvinnofrågor i det

internationella utvecklingssamarbetet berörs i

motion So462 (fp). Befolkningsfrågor är därvidlag

ett särskilt viktigt område. I många

utvecklingsländer respekteras inte kvinnors rätt att

bestämma över sin egen hälsa. Kvinnors hälsoproblem

relateras ofta till barnafödande och aborter. Ett

viktigt mål för att främja kvinnors hälsa i världen

är därför att reducera sjuklighet och dödlighet som

beror på abort. Eftersom de största hälsoriskerna

förekommer i länder där abort är förbjuden, menar

motionärerna i yrkande 17 att regeringen

internationellt bör driva frågan om rätten till fri

abort och värna denna rätt när den är hotad.

I partimotion So466 (v) framförs att mäns våld mot

kvinnor har sitt ursprung i en patriarkalisk

maktstruktur. De förslag som riksdagen antagit med

propositionen om kvinnofrid är ett viktigt steg på

vägen mot ökad jämställdhet. På det internationella

området är FN:s barnkonvention och FN:s konvention

om avskaffande av allt slags diskriminering av

kvinnor de enda FN-konventioner som fördömer våld i

hemmet. I yrkande 15 hemställer Vänsterpartiet att

regeringen aktivt främjar ett samarbete mellan de

två konventionerna. I sammanhanget bör man verka för

att de frågor som berörs i FN:s resolution om våld

mot kvinnliga invandrare även tas upp.

Även kommittémotion A810 (kd) ägnas åt jämställdhet.

När det gäller kvinnors situation i

utvecklingsländerna framhålls att det oavsett ett

lands sociala, ekonomiska och kulturella

förhållanden måste finnas en balans mellan kvinnors

och mäns rättigheter. I många kulturer diskrimineras

dock flickor redan i späd ålder. I yrkande 27 begärs

att Sverige i FN och andra sammanhang skall verka

för att begreppet mänskliga rättigheter på ett

tydligare sätt omfattar kvinnans situation i

världen. Det svenska biståndet bör utgå från

mottagarländernas kultur och behov, med särskild

uppmärksamhet på kvinnors centrala funktion i familj

och samhälle.

Motion U808 (s) tar upp det svenska samarbetet med

Central- och Östeuropa inom jämställdhetsområdet.

Detta syftar till att stödja ländernas genomförande

av handlingsplanen från FN:s kvinnokonferens i

Beijing. I det sammanhanget vill motionärerna

särskilt lyfta fram den ökande prostitutionen i

Central- och Östeuropa och hemställer att frågan

uppmärksammas inom ramen för alla samarbetsprojekt

på det sociala området samt vad gäller demokrati och

jämställdhet.

Utskottets överväganden

Motionärerna bakom U631 (mp) yrkande 1 menar att

regeringen bör verka för att påskynda

förhandlingarna om ett tilläggsprotokoll för

individuell klagorätt till konventionen om

avskaffande av allt slags diskriminering av kvinnor

(CEDAW). Tilläggsprotokollet bör omfatta alla former

av diskriminering (yrkande 2), och en gruppklagorätt

bör också införas (yrkande 3). I yrkande 4 framförs

att även staters bristande uppfyllelse av

konventionen bör omfattas av klagorätten, och i

yrkande 5 begärs att den övervakande CEDAW-kommittén

bör få rätt att genomföra muntlig och skriftlig

bevisföring mot konventionen samt rätt att föreslå

åtgärder mot konventionsbrott.

Utskottet kan därvidlag konstatera att

förhandlingarna om ett fakultativt protokoll

(tilläggsprotokoll) till kvinnokonventionen är långt

framskridna men ännu ej avslutade. Årets förhandling

sker som tidigare i en särskild arbetsgrupp under

FN:s kvinnokommission under två veckor i mars.

Utskottet fäster vikt vid att förhandlingarna

avslutas så snart som möjligt och förutsätter att

detta även är regeringens ambition. Regeringen har

vidare redovisat målsättningen, bl.a. i skrivelsen

1997/98:89 Mänskliga rättigheter i svensk

utrikespolitik, att det fakultativa protokollet om

enskild klagorätt skall bli ett så effektivt

instrument som möjligt. Utskottet ställde sig bakom

denna inriktning. Underlåtenhet av en stat att

uppfylla sina förpliktelser är också

konventionsbrott. Att förbättra de mekanismer som

skall säkerställa respekten för de överenskomna

normerna på MR-området är en viktig uppgift.

Sverige har i denna och tidigare liknande

förhandlingar inte förespråkat att MR-konventioner

eller tilläggsprotokoll skall innehålla

gruppklagorätt. Brister i lagstiftning och andra

generella brister påpekas i samband med granskningen

av konventionsstaternas periodiska rapporter. Den

individuella klagorätten ger samtidigt alla

medborgare i en konventionsstat rätt att klaga över

bristande respekt för konventionens regler.

Det är vidare Sveriges uppfattning att

kvinnokonventionen redan i dag ger FN:s

kvinnokommitté rätt att på eget initiativ påbörja

ett undersökningsförfarande mot konventionsstater.

En direkt hänvisning om kommitténs initiativrätt i

det fakultativa protokollet skulle, enligt

utskottets mening, riskera att få en kontraproduktiv

verkan genom att vissa stater troligen skulle avstå

från att ratificera tilläggsprotokollet och därmed

inte anse sig bundna av denna del av konventionen.

Därmed avstyrks motion U631 (mp) yrkandena 3 och 5.

Yrkandena 1, 2 och 4 i samma motion anses besvarade

med vad ovan anförts.

I motion So462 (fp) yrkande 17 anförs att regeringen

bör driva rätten till fri abort och värna denna rätt

när den är hotad.

Rätten till fri abort är sedan länge en

kontroversiell fråga inom det internationella

samfundet. Den svenska uppfattningen, som utskottet

vid flera tillfällen bekräftat, är att kvinnans rätt

till fri abort är en del av hennes grundläggande

rätt att själv bestämma över sitt liv och sin hälsa.

I länder som förbjuder abort orsakar illegala

aborter ofta sjukdom och dödsfall. I slutdokumentet

från FN:s befolkningskonferens i Kairo inkluderades

kvinnans rätt till fri abort, något som Sverige hade

arbetat aktivt för. I deklarationen från FN:s

kvinnokonferens i Beijing 1995 poängterades

hälsoriskerna vid illegal abort, men rätten till fri

abort slogs inte explicit fast. Regeringen driver i

internationella sammanhang rätten till abort som en

prioriterad fråga och arbetar även för att vad som

uppnåtts normativt på området verkligen skall

implementeras. Vidare verkar Sverige genom biståndet

för fri abort, bl.a. genom stöd till lokala och

internationella grupper som driver denna fråga.

Utskottet ställer sig bakom regeringens politik på

detta område.

Därmed anses motion So462 (fp) yrkande 17 besvarad.

Motionärerna bakom So466 (v) yrkande 15 hemställer

att regeringen skall främja samverkan mellan FN:s

barn- och kvinnokonventioner, bl.a. för att bekämpa

våld i hemmet och våld mot kvinnliga invandrare.

Från svensk sida har ofta påpekats vikten av att

utnyttja samtliga FN:s konventioner för mänskliga

rättigheter i arbetet för att stärka skyddet för

kvinnors och flickors rättigheter. Konventionen mot

tortyr är t.ex. en utgångspunkt i kampen mot

könsstympning. Utskottet välkomnar också att UNICEF

under det senaste året presenterat studier som visar

hur barn- och kvinnokonventionerna samfällt kan

åberopas i arbetet mot våld mot kvinnor och flickor.

Utskottet anser med detta motion So466 (v) yrkande

15 besvarad.

I motion A810 (kd) yrkande 27 framhålls att Sverige

bör verka för att MR-begreppet på ett tydligare sätt

omfattar kvinnans situation i världen, med kvinnans

centrala funktion i familj och samhälle i åtanke.

Utskottet konstaterar att kvinnans situation sedan

länge är en högt prioriterad del av det svenska

biståndet. Jämställdhet är inte enbart ett viktigt

mål i sig, utan också ett medel för att bekämpa

fattigdom, stärka demokratin samt öka respekten för

de mänskliga rättigheterna. Inom det svenska

biståndet bedrivs ett spektrum av insatser, både

multi- och bilateralt, för att stärka kvinnans

ställning i utvecklingsländerna. Särskilda

ansträngningar har också gjorts för att integrera

ett jämställdhetsperspektiv i alla biståndsformer.

Motion A810 (kd) yrkande 27 anses därmed besvarad.

I motion U808 (s) hemställs att det inom det svenska

utvecklingssamarbetet med Central- och Östeuropa

vidtas åtgärder mot den ökande prostitutionen.

I riksdagens beslut (bet. 1997/98:UU12) om

utvecklingssamarbetet med Central- och Östeuropa för

perioden 1999-2001 ges riktlinjer för att

intensifiera samarbetet på det sociala området,

bl.a. genom insatser som stödjer ländernas egna

strävanden till reformering av hälso- och sjukvård

och social omsorg. Sverige arbetar vidare aktivt,

tillsammans med de övriga länderna inom

Östersjöstaternas råd och i EU, mot handel med

kvinnor och mot kommersiell sexuell exploatering av

barn. På initiativ av Sverige och Norge genomfördes

i Tallinn i september 1998 ett regionalt

uppföljningsmöte av Världskongressen mot kommersiell

sexuell exploatering av barn.

Utskottet anser motion U808 (s) besvarad med vad

ovan anförts.

4. Prenatal könsdiskriminering

Sammanfattning av motionen

I motion U620 (kd) påtalas att andelen kvinnor i

förhållande till män i Asien har sjunkit dramatiskt

under de senaste åren. Orsakerna är aborter av

flickfoster, undernäring och överarbete bland

kvinnor. Könsselektiv abort är vanligt förekommande

i Indien, Kina, Sydkorea, Taiwan, Singapore och

Malaysia. Kinas politik att endast tillåta ett barn

per familj har bidragit till problemet. Motionären

menar att det internationella samfundet varit

alltför tyst om den prenatala könsdiskrimineringen,

som utgör ett grovt brott mot de mänskliga

rättigheterna. I yrkande 3 anför motionären att

Sverige bör ge stöd till allmän utbildning och

upplysningskampanjer för att ändra attityder till

flickors och kvinnors människovärde och mänskliga

rättigheter.

Utskottets överväganden

Utskottet konstaterar att prenatal

könsdiskriminering är ett allvarligt problem i vissa

delar av världen. Denna form av diskriminering och

brist på jämställdhet bottnar i föreställningar om

mäns överhöghet och högre värde. I syfte att

motverka dessa fördomar arbetar Sverige genom ett

brett spektrum av åtgärder både multilateralt och

bilateralt för att förbättra kvinnans ställning. Att

kvinnan ges möjlighet att verka självständigt på

alla områden är en nyckel till ekonomisk utveckling,

demokrati och respekt för de mänskliga

rättigheterna. Detta är en grundtanke i det svenska

biståndet och i utrikespolitiken i övrigt. Inom MR-

biståndet bedrivs vidare en rad projekt som syftar

till att stärka kvinnans ställning och hennes

möjligheter att motsätta sig diskriminering, t.ex.

genom att sprida kunskap om FN:s konvention mot

diskriminering av kvinnor.

Därmed anses motion U620 (kd) yrkande 3 besvarad.

5. Homosexuellas rättigheter

Sammanfattning av motionerna

Den enskilda motionen U617 (mp) tar upp

homosexuellas rättigheter. Dessa nämns inte explicit

i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna,

men kan anses omfattas av förbudet mot godtyckliga

ingripanden i fråga om privatlivet samt vars och ens

frihet att utveckla sin egen personlighet. Synen på

homosexualitet och homosexuellas situation varierar

dock kraftigt mellan olika länder. I många länder

existerar förbud mot homosexuellt umgänge.

Homosexuella utsätts för diskriminering och

förföljelse i ett stort antal länder. Motionären

anser att Sverige bör vara en drivande kraft för att

värna om de homosexuellas rättigheter och verka för

att homosexuellas rättigheter förs in i FN:s

konventioner om mänskliga rättigheter.

Även motionärerna bakom Ju709 (fp) anser att

regeringen i internationella sammanhang såsom FN och

EU bör arbeta för att homo- och bisexuellas

rättigheter inte kränks (yrkande 17). Regeringen bör

bl.a. verka för att länder som söker medlemskap i EU

respekterar homo- och bisexuellas grundläggande

rättigheter. Homo- och bisexuellas situation är

särskilt svår i många utvecklingsländer. I yrkande

18 anförs att Sverige bör ställa krav på

biståndsmottagande länder att respektera homo- och

bisexuellas rättigheter.

Utskottets överväganden

I FN:s konventioner om de mänskliga rättigheterna

nämns inte explicit homo- och bisexuellas

rättigheter. Frågan om sexualitet berörs inte

uttryckligen i någon konvention, varken vad gäller

hetero- eller homosexuella. Homo- och bisexuellas

rättigheter kan dock anses skyddade bl.a. genom

principen om icke-diskriminering i FN:s MR-

konventioner. Vidare stadgar konventionen för

politiska och medborgerliga rättigheter om skydd åt

vars och ens privatliv.

Det är således utskottets åsikt att homosexuellas

rättigheter är skyddade av FN:s befintliga MR-

konventioner. Att främja respekten för människors

grundläggande fri- och rättigheter är en central del

av svensk utrikes- och biståndspolitik. I detta

arbete har Sverige och EU-länderna som grupp, bl.a.

under och efter FN:s kvinnokonferens i Peking 1995,

sökt motverka diskriminering av homo- och bisexuella

genom att kräva full respekt för varje individs rätt

till sin sexualitet. Dessa krav har sedan följts upp

såväl multilateralt, inom bl.a. FN, som bilateralt i

dialog med enskilda länder. Sverige ställer krav på

respekt för de mänskliga rättigheterna på alla

länder och framför det i dialogen med såväl länder

som mottar svenskt bistånd som till kandidatländer

till EU. Utskottet utgår från att Sverige fortsätter

att vara drivande i frågan om homosexuellas

rättigheter.

Motionerna U617 (mp) och Ju709 (fp) yrkandena 17 och

18 anses besvarade med vad utskottet ovan anfört.

6. Barns rättssäkerhet i Norden och

Baltikum

Sammanfattning av motionen

I kommittémotion U704 (v) yrkande 11 anförs att det

nordiska samarbetet fungerar väl på frivillig basis

och med konsensusbeslut som grund. Att hjälpa de

baltiska länderna att stärka rättssäkerheten i

allmänhet och skyddet för barn i synnerhet framhålls

som en viktig del av det nordiska samarbetet.

Motionärerna hemställer att arbetet för att stärka

barns rättssäkerhet i Baltikum ges fortsatt stöd. Ny

lagstiftning som stärker barnens ställning behövs

och den som redan finns måste tillämpas i praktiken.

Alla former av exploatering av barn måste bekämpas.

Utskottets överväganden

Barns rättsliga skydd i främst närområdet har

uppmärksammats av Nordiska rådet, som gett Nordiska

ministerrådet och de enskilda nordiska länderna

vissa rekommendationer på området. Vid Nordiska

rådets möte i november 1998 presenterade

socialförsäkringsminister Maj-Inger Klingvall en

rapport och handlingsplan för att förbättra barnens

situation i närområdet. Socialförsäkringsminstern

har vidare inbjudit ansvariga ministrar inom

Östersjöstaternas råd till en konferens i mars 1999

för att diskutera områden och former för det

fortsatta regionala samarbetet kring utsatta barn.

Utskottet välkomnar regeringens aktiva arbete på

detta viktiga område.

Därmed anses motion U704 (v) yrkande 11 besvarad.

7. Samerna i Sverige

Sammanfattning av motionen

Motion MJ257 (kd) tar upp samernas ställning i

Sverige. Motionärerna anser det vara angeläget att

stärka det samiska folkets språk och kultur.

Därvidlag är det särskilt angeläget att stärka

sametingets ställning. Rennäringen, som är av

avgörande betydelse för samerna, befinner sig för

närvarande i kris och är i stort behov av ökat stöd.

På det internationella planet anförs i yrkande 6 att

Sverige bör ratificera ILO-konventionen 169 om

ursprungsbefolkningar. De hinder som tidigare

funnits kring konventionens artikel 14 som gäller

rätten till mark bör nu vara undanröjda. Vidare bör

samerna ges ställning som ursprungsbefolkning och

fullvärdig medlem i Nordiska rådet, menar

motionärerna i yrkande 7.

Utskottets överväganden

Rörande en svensk anslutning till ILO-konventionen

om ursprungsbefolkningar konstaterar utskottet att

regeringen tillsatt en särskild utredning i frågan.

Utskottet ser ingen anledning att föregripa

utredningens slutsatser.

Frågan om samernas deltagande i det nordiska

samarbetet har varit föremål för utredning och

diskussion vid ett flertal tillfällen. Såväl

Nordiska rådet som Nordiska ministerrådet stöder

samarbete med samerna i olika former. Utskottet har

i tidigare sammanhang (bl.a. i bet. 1995/96:UU23)

erinrat om det arbete som bedrivits inom ramen för

exempelvis Nordiska Samiskinstitutets verksamhet,

som finansieras via Nordiska ministerrådets budget.

Enligt Helsingforsavtalet skall Nordiska rådets

medlemmar vara ledamöter av ett lands eller ett

självstyrt områdes folkrepresentation. Vid tidigare

behandling av frågan i Nordiska rådet har samerna

inte befunnits uppfylla detta krav. Utskottet

noterar att frågan för närvarande åter bereds i

Nordiska rådet. Utskottet avvaktar rådets vidare

behandling av frågan.

Motion MJ257 (kd) yrkandena 6 och 7 avstyrks därmed.

8. Anklagelser om utnyttjande av minderåriga

flickor i Bosnien-Hercegovina

Sammanfattning av motionen

Motion U601 (fp) hänvisar till uppgifter i spansk

press om att den spanska underrättelsetjänsten

hävdat att män ur de internationella fredsfrämjande

styrkorna i Bosnien-Hercegovina sexuellt utnyttjat

minderåriga flickor. Natos generalsekreterare Javier

Solana har kallat anklagelserna grundlösa.

Uppgifterna stöds dock av många på plats.

Den amerikanske överbefälhavaren i Bosnien har

tillsatt en intern militär utredning. Motionären

välkomnar detta som ett första steg, men anser

samtidigt det vara olämpligt att den egna kåren

utreder de påstådda övergreppen. Blotta misstanken

om sådana övergrepp borde vara nog för att tillsätta

en oberoende utredning. Motionärerna finner det

orimligt att människorna i ett krigshärjat land inte

skall kunna känna tillit till de trupper som är

satta av det internationella samfundet att skydda

dem. Det hemställs därför att riksdagen ger

regeringen till känna att det föreligger ett behov

av en oberoende utredning av de påstådda händelserna

i Bosnien.

Utskottets överväganden

Utskottet ser med oro på de rykten som cirkulerar om

kränkningar av minderåriga flickor och noterar att

SFOR-chefen i Bosnien påbörjat en utredning kring

vad som hänt. Även chefen för FN:s civilpolismission

i Bosnien har beslutat att genomföra en liknande

granskning. Utskottet har inhämtat att regeringen,

så snart klarhet bringats i denna fråga, kommer att

ge spridning åt de delar av utredningarna som blir

officiella.

Utskottet konstaterar att om dessa utredningar

skulle bli utsatta för omfattande kritik så bör

regeringen vara beredd att verka för att en ny

oberoende utredning genomförs.

Utskottet anser också att Sverige internationellt

måste verka för att insatser görs - inom FN, EU,

OSSE och andra organisationer - för att bättre

förbereda och utbilda soldater och annan personal

som deltar i internationella operationer om vilka

krav som ställs på dem. I konfliktområden måste

civilbefolkningen ha en självklar tilltro till och

förtroende för den fredsfrämjande personal som finns

i området.

Motion U601 (fp) anses därmed besvarad.

9. Fallet Alexander Nikitin i Ryssland

Sammanfattning av motionen

Motion U605 (mp) anför att allvarliga brott mot de

mänskliga rättigheterna begås i Ryssland och tar upp

det enskilda fallet Alexander Nikitin. Den 7

februari 1996 arresterades Nikitin i S:t Petersburg

och anklagades för spionage och förräderi, något som

kan leda till dödsstraff eller 10-15 års fängelse.

Enligt den federala säkerhetstjänsten skulle Nikitin

ha röjt hemliga militära uppgifter då han för den

norska miljöorganisationen Bellonas räkning

sammanställt en miljörapport om norra marinens baser

i och kring Murmanskområdet. Nikitin hävdade dock

att han endast använt uppgifter från öppna källor.

Efter tio månader släpptes Nikitin ur häktet mot

att han undertecknade en skriftlig förbindelse om

reseförbud. Frisläppandet hängde samman med att

Rysslands biträdande riksåklagare underkände

utredningen. I september 1997 ställdes dock Nikitin

inför nya anklagelser av den ryska hemliga polisen.

Rättegången, som hölls bakom lyckta dörrar, avbröts

kort efter att den inletts.

Mot bakgrund av bristen på respekt för de mänskliga

rättigheterna i Ryssland begär motionärerna att

regeringen agerar internationellt för att fallet

Nikitin skall komma till en snar lösning i enlighet

med de åtaganden som Ryssland gjort vid

undertecknandet av FN:s MR-konventioner samt som

medlem i Europarådet och OSSE.

Utskottets överväganden

Utskottet, som tidigare har behandlat fallet

Nikitin, noterar att det väckt stor uppmärksamhet

internationellt, inte minst i Norge. Senast i

betänkande 1997/98:UU17 anfördes att utskottet

utgick från att Ryssland kommer att leva upp till

sina internationella åtaganden och förutsatte att

den svenska regeringen fortsätter att verka för att

så sker.

Utskottet vidhåller denna uppfattning och vill

framhålla vikten av att Ryssland lever upp till sina

MR-åtaganden i Europarådet och i andra

internationella organ. Utskottet konstaterar att

regeringen redovisat (senast i kammardebatt i

oktober 1998) att man är bekymrad över hanteringen

av fallet Nikitin och att frågan har tagits upp i

bilaterala samtal.

Motion U605 (mp) anses därmed besvarad.

10. Turkiet

Sammanfattning av motionerna

I tre motioner, U612 (v, kd, c, fp, mp), U621 (s)

och U623 (v, m, kd, c, fp, mp) behandlas situationen

beträffande de mänskliga rättigheterna i Turkiet.

Trots vittgående löften från den turkiska regeringen

om reformer har de förbättringar som hittills

genomförts varit ringa. Övergrepp fortgår i stor

skala. Systematisk och omfattande tortyr förekommer.

Den bristande respekten för mänskliga rättigheter

hänger samman med Turkiets politik att till varje

pris slå vakt om landets enhet. Kraven på denna

enhet medför att varje tendens till självstyre på

etniska eller religiösa grunder ses som hot mot den

turkiska staten, och grundläggande universella

mänskliga rättigheter sätts ur spel. Det är inte

bara kurder och assyrier/syrianer som periodvis

utsätts för en hårdhänt assimileringspolitik. Även

armenier, grekisk-ortodoxa och aleviter ses som ett

hot mot staten och utsätts för diskriminering och

förtryck (alevismen, vars anhängare utgör den

största minoriteten i Turkiet, är en islamisk sekt

som ofta beskrivs som kättersk). Det är nödvändigt

att det internationella samfundet upprätthåller ett

ständigt tryck på Turkiet för att förmå landet att

finna en lösning på problemen inom ramen för de

internationella åtaganden som landet gjort vad

gäller de mänskliga rättigheterna och grundläggande

friheterna samt de löften som givits om att stoppa

bruket av tortyr.

I flerpartimotion U612 (v, kd, c, fp, mp) yrkande 9

anförs att Sverige via EU bör verka för att Turkiets

löften om att låta FN:s arbetsgrupp mot

försvinnanden och särskilda rapportör om tortyr

besöka Turkiet verkligen uppfylls. I yrkande 10

begärs att regeringen skall verka för att FN:s

särskilda rapportör och FN:s arbetsgrupp mot

försvinnanden skall ges möjlighet att röra sig fritt

i Turkiet.

Motion U621 (s) behandlar det faktum att Turkiet

inte uppfyller Köpenhamnskriterierna, dvs. de krav

EU-länderna ställer på blivande medlemmar vad gäller

demokrati och respekt för de mänskliga

rättigheterna. Motionärerna menar att det trots

denna brist är viktigt att hålla en levande dialog

med Turkiet. Samarbete inom forskning och utbildning

nämns som exempel på områden där kontakterna kan

utvecklas. Även ett utbyte mellan svenska och

turkiska parlamentariker bör övervägas.

I flerpartimotionen U623 (v, m, kd, c, fp, mp)

yrkande 1 anförs att regeringen bör verka för att

frivilligorganisationernas arbete med mänskliga

rättigheter i Turkiet underlättas i enlighet med

1993 års MR-konferens i Wien. I yrkande 2 framförs

att regeringen bör verka för att OSSE får ha en

representant i Turkiet.

Sverige bör vidare, enligt yrkande 3, verka för att

Turkiet inbjuder en kompetent

undersökningsdelegation som, under den s.k.

Moskvamekanismen, på plats i Turkiet, kan granska

MR-situationen och behandlingen av olika

minoriteter. I yrkande 4 begärs att Sverige verkar

för att Turkiet ratificerar 1967 års

tilläggsprotokoll till 1951 års flyktingkonvention.

I yrkande 5 begärs vidare att regeringen bevakar

att FN:s särskilde MR-rapportörs besök i Turkiet

verkligen genomförs, samt att både rapportören och

FN:s arbetsgrupp mot ofrivilliga försvinnanden ges

tillräckligt med tid i landet för att göra grundliga

utredningar. Slutligen krävs i yrkande 6 att Sverige

bör uppmana Turkiet att ratificera FN:s konvention

om medborgerliga och politiska rättigheter samt dess

tilläggsprotokoll.

Utskottets överväganden

Utskottet har under en lång rad av år utförligt

behandlat situationen i Turkiet såvitt avser

respekten för de mänskliga rättigheterna och olika

minoriteters situation (senast i bet. 1997/98:UU17).

I motion U621 (s) understryks vikten av att hålla

en levande dialog med Turkiet.

Utskottet konstaterar att Sverige aktivt verkar för

att EU:s förslag till en europeisk strategi för

Turkiet skall kunna genomföras. Sverige har betonat

Turkiets eget ansvar att komma till rätta med en rad

problem som berör områdena demokrati, pluralism,

respekt för de mänskliga rättigheterna och skydd av

minoriteter. En politisk dialog bör föras såväl

bilateralt som mellan EU och Turkiet. Utskottet

noterar härvid att regeringen har förklarat sig

öppen för en fortsatt bred dialog med Turkiet inom

olika områden och på olika nivåer, bl.a. inom ramen

för Euroislam-projektet. Utskottet noterar också

riksdagens deltagande i den bilaterala dialogen,

såväl i samband med delegationsbesök i Turkiet som

vid besök i riksdagen av företrädare för Turkiet.

Därmed anser utskottet motion U621 (s) besvarad.

I motion U623 (v, m, kd, c, fp, mp) yrkande 1 begärs

ett tillkännagivande om att regeringen bör verka för

att frivilligorganisationernas arbete med mänskliga

rättigheter i Turkiet underlättas, och i yrkande 2

framförs att regeringen bör verka för att OSSE får

ha en representant i Turkiet. Sverige bör vidare

(yrkande 3) verka för att en kompetent

undersökningsdelegation som, under den s.k.

Moskvamekanismen, kan granska kränkningar av de

mänskliga rättigheterna inklusive olika minoriteters

rättigheter, och i yrkande 4 begärs att Sverige

verkar för att Turkiet ratificerar 1967 års

tilläggsprotokoll till 1951 års flyktingkonvention i

dess helhet, genom att avskaffa de geografiska

begränsningar Turkiet har infört i förhållande till

tilläggsprotokollet.

Utskottet ser med oro på att lokala

frivilligorganisationer i Turkiet arbetar under

mycket svåra förhållanden och noterar som positivt

att regeringen även fortsättningsvis avser att ge

stöd till turkiska icke-statliga organisationer som

arbetar för demokrati och mänskliga rättigheter.

Utskottet anser att OSSE fyller en viktig funktion

i arbetet med att främja respekten för demokrati och

mänskliga rättigheter. Inom OSSE har det från

nordisk sida framförts kritik mot Turkiet för

bristen på respekt för de mänskliga rättigheterna i

landet. Utskottet anser att det i länder med

bristande respekt för olika minoriteters mänskliga

rättigheter kan finnas goda skäl för att överväga en

starkare närvaro av OSSE, eventuellt i form av en

personlig representant för OSSE:s ordförandeskap.

OSSE kommer i november 1999 att hålla sitt toppmöte

i Istanbul, och detta bör ge möjlighet att öka

medvetenheten i Turkiet om OSSE och dess normer.

Utskottet konstaterar också att Sverige både

bilateralt och via icke-statliga organisationer

bidragit med insatser för att främja de mänskliga

rättigheterna i Turkiet och även framgent avser att

ge sådant stöd. Utskottet stöder regeringens politik

att verka för att så många länder som möjligt

ratificerar konventionerna om de mänskliga

rättigheterna. Beträffande Turkiets anslutning till

tilläggsprotokollet verkar Sverige för att Turkiet

skall avskaffa de geografiska begränsningar som

Turkiet har infört i förhållande till

tilläggsprotokollet.

Därmed anser utskottet motion U623 (v, m, kd, c, fp,

mp) yrkandena 1-4 besvarad.

I motion U623 (v, m, kd, c, fp, mp) yrkande 5 begärs

vidare att regeringen bevakar att FN:s särskilde MR-

rapportörs besök i Turkiet verkligen genomförs. Även

i motion U612 (v, kd, c, fp, och mp) yrkande 9

anförs att regeringen via EU skall verka för att

FN:s arbetsgrupp mot försvinnanden och särskilda

rapportör om tortyr verkligen får besöka Turkiet och

i yrkande 10 att rapportören och arbetsgruppen ges

möjlighet att fritt röra sig i Turkiet.

Utskottet kan konstatera att FN:s rapportör om

tortyr och annan grym och omänsklig behandling

besökte Turkiet i november 1998. Hans rapport kommer

att läggas fram vid MR-kommissionens 55:e session

under mars-april 1999. Även arbetsgruppen mot

tvångsmässiga försvinnanden besökte Turkiet i

september 1998 och lägger fram sin rapport vid MR-

kommissionens session. Enligt vad utskottet erfarit

kommer regeringen att fortsätta att bevaka

rapportörens och arbetsgruppens besök i Turkiet.

Utskottet noterar att underhandsuppgifter tyder på

att besöket av FN-rapportören genomförts som

planerat och att samarbetet med de turkiska

myndigheterna fungerat väl.

Därmed anses motionerna U623 (v, m, kd, c, fp, mp )

yrkande 5 samt U612 (v, kd, c, fp, mp) yrkandena 9

och 10 besvarade.

Slutligen krävs i motion U623 (v, m, kd, c, fp, mp)

yrkande 6 att Sverige bör uppmana Turkiet att

ratificera FN:s konvention om medborgerliga och

politiska rättigheter.

Utskottet ser med stor oro på att Turkiet inte

ratificerat nämnda konventioner om medborgerliga och

politiska rättigheter. Utskottet konstaterar också

att regeringen haft anledning att påtala att Turkiet

visar en bristande respekt för de folkrättsliga

åtaganden landet gjort som medlem i Europarådet.

Regeringen har agerat bilateralt, inom EU och i

andra forum för att framföra den vikt Sverige fäster

vid att Turkiet respekterar de mänskliga

rättigheterna.

Med detta anser utskottet motion U623 (m, v, kd, c,

fp, mp) yrkande 6 besvarad.

11. Assyriernas/syrianernas situation

Sammanfattning av motionerna

I de tre motionerna U606 (kd), U626 (s) och U632

(kd) behandlas assyrierna/syrianernas levnadsvillkor

i sina hemländer. Assyrierna/syrianerna är en gammal

kristen folkgrupp i en annars muslimsk omgivning i

Mellanöstern. Sedan 1960-talet har ca 60 000

assyrier/syrianer flytt till Sverige från Turkiet,

Irak, Iran, Libanon och Syrien. I de länderna utgör

de i dag en befolkning på ca tre miljoner. Totalt

räknar man med att det finns ca fem miljoner

assyrier/syrianer.

I dag erkänns inte assyrierna/syrianerna som etnisk

minoritet i Turkiet. De saknar därmed rätten att

fritt utöva sin religion, sitt språk och sin kultur.

Vid sekelskiftet bodde mer än två miljoner

assyrier/syrianer i sydöstra Turkiet, medan det i

dag endast finns några tusental kvar och det urgamla

kristna kulturarvet håller på att försvinna. En

orsak bakom massflykten är att assyrierna/syrianerna

har kommit i kläm i inbördeskriget mellan den

turkiska staten/armén och olika kurdiska fraktioner.

Assyrierna/syrianerna har av de bägge stridande

parterna beskyllts för samröre med den andra

gruppen, och både den turkiska armén och kurder har

sett anledning att förstöra byar, driva folk från

sina hem eller beslagta deras egendom.

Turkiets taktik mot assyrierna/syrianerna används

även i den del av norra Irak som efter Kuwaitkriget

ställts under FN:s beskydd. De turkiska attackerna

på irakisk mark mot PKK-gerillan drabbar även

assyrierna/syrianerna. För att skydda sin egen

befolkning gömmer sig ofta PKK i assyrisk/syrianska

byar, och låter därmed assyrierna/syrianerna fungera

som levande sköldar. Inga utomstående observatörer

släpps för närvarande in i norra Irak. I rapporter

omtalas dock att situationen för

assyrierna/syrianerna där alltmer börjar likna den i

Turkiet.

I Syrien är assyrierna/syrianerna konstant utsatta

för diskriminering och trakasserier.

Assyrisk/syrianska ledare sitter i fängelse utan dom

eller rannsakan. Även i Iran och Libanon lever

assyrierna/syrianerna under svåra förhållanden.

Under den senaste tiden har det kommit rapporter om

att assyrier/syrianer förföljs, trakasseras och

tvingas att fly för att rädda sina liv.

På grund av att assyrierna/syrianerna lever i många

olika länder, ständigt förödmjukas och kläms mellan

olika grupper, har de haft svårt att göra sina

röster hörda. Det är därför angeläget att både

nationellt och internationellt uppmärksamma deras

situation, menar motionärerna bakom de tre

motionerna.

I motion U606 (kd) yrkande 1 anförs att Sverige bör

verka för att det assyrisk/syrianska folket erkänns

som ett folk, och i yrkande 2 krävs att Sverige i FN

och EU arbetar för att det assyrisk/syrianska folket

ges fullständiga medborgerliga rättigheter och

rättsligt skydd i sina hemländer Turkiet, Irak,

Iran, Libanon och Syrien. I yrkande 3 framhålls att

Sverige inom FN, EU och i direkta kontakter med den

turkiska regeringen bör verka för att

assyrisk/syrianska egendomar tillerkänns sina

rättmätiga ägare. Vidare framhålls i yrkande 4 att

assyriernas/syrianernas flyktingstatus också måste

erkännas i enlighet med internationella

konventioner.

I motion U626 (s) yrkande 1 begärs att regeringen

verkar för att minoritetsstatus, fullständiga

medborgerliga rättigheter och rättsligt skydd ges åt

assyrier/syrianer i bl.a. Turkiet. I yrkande 2 krävs

att åtgärder vidtas för att den assyrisk/syrianska

egendomsrätten liksom det assyrisk/syrianska

kulturarvet respekteras och skyddas.

Även motion U632 (kd) uppmärksammar den förföljelse

assyrier/syrianer utsätts för på grund av sin

religion och kultur. I yrkande 6 krävs att Sverige

skall verka för att det assyrisk/syrianska folket

ges erkännande som ett folk och ges stöd och

återupprättelse.

Utskottets överväganden

I motion U606 (kd) yrkande 1 begärs ett

tillkännagivande om att Sverige skall verka för att

det assyrisk/syrianska folket måste ges

internationellt erkännande som ett folk och

behandlas som ett folk. I yrkande 2 krävs att

Sverige i FN och EU arbetar för att det

assyrisk/syrianska folket ges fullständiga

medborgerliga rättigheter och rättsligt skydd i sina

hemländer. Även i motion U632 (kd) yrkande 6 krävs

att Sverige skall verka för att det

assyrisk/syrianska folket ges erkännande som ett

folk och att det ges stöd och återupprättelse.

Utskottet har vid flera tillfällen tidigare

beskrivit frågan om assyriernas/syrianernas ursprung

och historia (en bakgrundsteckning vad gäller de

historiska förhållandena ges i utskottets betänkande

1992/93:UU3).

Ett mycket stort antal assyrier/syrianer har

fördrivits från sina hem till följd av stridigheter

mellan islamska fundamentalister och andra grupper

liksom strider mellan turkiska säkerhetsstyrkor och

kurdiska grupper. Den turkiska regeringen har inte

givit grundläggande skydd åt den assyrisk/syrianska

minoriteten. Utskottet har deklarerat att

situationen i Turkiet för assyrier/syrianer är sådan

att den borde ges ökad uppmärksamhet i de forum där

frågor om de mänskliga rättigheterna behandlas.

Utskottet menar att Sverige länge verkat för att de

assyrisk/syrianska kristna - och andra minoriteter -

skall ha möjlighet att utöva sina grundläggande

rättigheter, som bl.a. erkänns dem i FN:s konvention

om medborgerliga och politiska rättigheter och som

ratificerats av alla de berörda staterna (Turkiet,

Irak, Syrien, Iran och Libanon). Sverige ger också

stöd till verksamheter som är inriktade på samarbete

och dialog mellan olika grupper. Detta sker både

genom biståndet och genom multilaterala insatser

inom EU och FN.

Utskottet konstaterar att regeringen, senast i

interpellationssvar och påföljande debatt den 28

januari 1999, bekräftat dessa ståndpunkter i frågan.

Med detta avstyrker utskottet motionerna U606 (kd)

yrkandena 1 och 2 och U632 (kd) yrkande 6.

I motion U606 (kd) yrkande 3 begärs att Sverige,

inom FN, EU och i direkta bilaterala kontakter med

den turkiska regeringen, verkar för att

assyrisk/syriansk egendom tillerkänns de rättmätiga

ägarna. Även motion U626 (s) yrkande 2 krävs att den

assyrisk/syrianska egendomsrätten och det

assyrisk/syrianska kulturarvet respekteras och

skyddas.

Utskottet konstaterar att situationen för de

assyriskt kristna och de syrisk-ortodoxa i Turkiet

är svår och att Sverige bör försöka påverka den

turkiska regeringen att respektera denna grupps

rättigheter. Utskottet utgår från att regeringen

även fortsättningsvis inom EU, vid bilaterala

kontakter och genom stöd till MR-organisationer

verkar för att Turkiet skall vidta kraftfulla

åtgärder för att reformera samhället i här aktuella

avseenden. Sverige bör även verka för att de

grundläggande rättigheter som assyrierna/syrianerna

har i egenskap av en minoritet, inklusive respekt

för deras egendomsrätt och för kulturarvet, skall

skyddas i enlighet med internationella åtaganden.

Med detta anses motionerna U606 (kd) yrkande 3 samt

U626 (s) yrkande 2 besvarade.

Slutligen krävs i motion U606 (kd) yrkande 4 ett

tillkännagivande om att Sverige inom FN och EU skall

arbeta för ett erkännande av assyriernas/syrianernas

flyktingstatus i enlighet med internationella

konventioner och vidare i motion U626 (s) yrkande 1

att regeringen verkar för att minoritetsstatus och

fullständiga medborgerliga rättigheter garanteras

assyrier/syrianer i Turkiet och i andra hemländer.

Utskottet har inhämtat att grupper inte beviljas

asyl generellt utan att en individuell prövning sker

enligt gällande svensk lagstiftning och

internationella konventioner. Utskottet konstaterar

vidare att det inom EU förs en kontinuerlig dialog

om MR-situationen i Turkiet, inklusive olika

minoriteters situation. Sverige har flera gånger

påtalat att Turkiet visar bristande respekt för de

folkrättsliga åtaganden landet gjort, och regeringen

har också agerat bilateralt, inom EU och i andra

forum för att framhålla den vikt Sverige fäster vid

att Turkiet och andra länder lever upp till sina

internationella åtaganden.

Med detta anser utskottet motionerna U606 (kd)

yrkande 4 och U626 (s) yrkande 1 besvarade.

12. Algeriet

Sammanfattning av motionen

Motionärerna bakom flerpartimotion U612 (v, kd, c,

fp, mp) pekar på att våldet i Algeriet nu har pågått

i sju år utan att det internationella samfundet har

agerat. Trots att tiotusentals civila under de

senaste åren har dödats i oerhört brutala massakrer,

kom Algeriet inte ens upp på dagordningen vid förra

årets FN-kommission för de mänskliga rättigheterna.

Den algeriska regeringen hävdar att samtliga

attacker har utförts av terrorister och islamiska

fundamentalister. Tusentals människor har dömts till

fängelse efter bristfälliga rättegångar, och många

människor kvarhålls utan rättegång. Tortyr och

misshandel uppges vara vanligt förekommande,

särskilt mot fångar i hemliga häkten.

Oberoende organisationer har trots upprepade

förfrågningar inte fått tillstånd att resa in i

Algeriet för att kunna göra MR-utredningar. Åtgärder

måste vidtas för att skydda civilbefolkningen och

stoppa massakrerna. Vidare måste noggranna

utredningar göras av oberoende experter för att

kunna säkerställa vem som ligger bakom övergreppen.

Även frågan om säkerhetsstyrkornas och den

regeringsstödda milisens inblandning måste utredas,

och de som gjort sig skyldiga till kränkningar mot

de mänskliga rättigheterna måste ställas inför

rätta.

I motionens yrkande 3 krävs att Sverige i FN, EU

och andra internationella organ verkar för att en

internationell delegation ges möjlighet att besöka

och undersöka våldet i Algeriet.

Utskottets överväganden

I flerpartimotion U612 (v, kd, c, fp, mp) yrkande 3

krävs att Sverige verkar för att en internationell

delegation ges möjlighet att besöka Algeriet.

Utskottet konstaterar att FN:s generalsekreterare

har tagit initiativet att tillsätta en grupp av

"eminent persons" med uppdrag att besöka Algeriet

för att sammanställa en rapport om MR-situationen i

landet. Ett första besök genomfördes under juli

1998. Gruppen mötte en rad företrädare för den

algeriska regeringen, representanter för medier och

olika religiösa organisationer. Generalsekreteraren

bedömde besöket som en framgång och ett steg i rätt

riktning. Sverige stöder aktivt gruppens fortsatta

arbete.

Sverige har också uppmärksammat MR-situationen i

Algeriet i säkerhetsrådet och inom ramen för MR-

kommissionens arbete i Genève. Det är utskottets

mening att det är viktigt att i det internationella

samfundet visa en öppenhet i dialogen med alla

parter i Algeriet. Samtidigt borde det vara ett

algeriskt egenintresse att visa öppenhet mot

omvärlden.

Utskottet har inhämtat att EU och Sverige enskilt,

liksom många andra länder inom EU-kretsen,

uppmärksamt följer utvecklingen i Algeriet. För

närvarande sonderas vilka möjligheter det finns att

förmå Algeriet att mer villigt samarbeta med det

internationella samfundet om att nå ett slut på det

politiska våldet. Sverige har också tagit initiativ

till att stödja direkta kontakter mellan de civila

samhällena i de bägge länderna, bl.a. besökte

utskottets ordförande Algeriet under 1998.

Med vad som ovan anförts anser utskottet motion U612

(v, kd, c, fp, mp) yrkande 3 besvarad.

13. Iran

Sammanfattning av motionerna

I tre motioner, U607 (m), U612 (v, kd, c, fp, mp)

och U613 (v, s, m, kd, c, fp, mp), behandlas MR-

situationen i Iran. Rapporter om grova kränkningar

av de mänskliga rättigheterna i Iran har förekommit

under en lång rad år. President Khatamis utfästelser

om reformer på MR-området, exempelvis när det gäller

yttrandefrihet och kvinnors rättigheter, motarbetas

av konservativa religiösa krafter i det politiska

etablissemanget. Hundratals politiska fångar hålls

alltjämt fängslade, många utan rättslig prövning

eller efter att ha blivit dömda vid bristfälliga

rättegångar. Avrättningar, tortyr och misshandel är

vanligt förekommande och brutala straffmetoder

tillämpas. Under 1997 avrättades minst 143

människor, flera av dem samvetsfångar. Religiösa

minoriteter utsätts för svår förföljelse. Bl.a.

Bahai-anhängare har utsatts för svår förföljelse,

sedan den islamiska revolutionen 1979 har minst 200

av dessa avrättats och nyligen fastställdes

dödsdomarna mot ytterligare två Bahai-anhängare.

Alla brott är inte kända, utan ett stort mörkertal

antas finnas. Regimens offer kan sannolikt räknas i

tiotusentals mördade och försvunna.

I motion U607 (m) understryks nödvändigheten av att

det internationella samfundet noga bevakar att

utvecklingen i Iran går i en positiv riktning och

att Sverige även fortsättningsvis agerar med fasthet

och ständigt påminner den iranska regimen om de krav

som genom FN ställts på landet vad gäller de

mänskliga rättigheterna.

I flerpartimotion U612 (v, kd, c, fp, mp) yrkande 7

begärs att regeringen noga följer vad som sker i

Iran när det gäller mänskliga rättigheter, framför

allt när det gäller Salman Rushdies säkerhet och

iranska kritikers rättigheter och personliga

säkerhet.

Motionärerna bakom flerpartimotion U613 (v, s, m,

kd, c, fp, mp) anför i yrkande 1 att regeringen bör

verka för att EU i den kritiska dialogen med Iran

lägger tyngdpunkten på frågan om brott mot de

mänskliga rättigheterna och i synnerhet vad gäller

kvinnornas situation. I yrkande 2 anförs att EU

givet den oförändrade situationen i Iran bör

överväga att med politiska, ekonomiska och

diplomatiska punktåtgärder understryka vad som

framförts i den kritiska dialogen.

I yrkande 3 anser motionärerna att regeringen i

sina direkta relationer med den iranska regeringen

och i EU- och FN-sammanhang måste verka för att alla

fängslade författare och journalister frisläpps och

ges möjlighet att fritt ge ut sina verk, tidskrifter

och tidningar. Regeringen uppmanas i yrkande 4 att i

olika internationella organ verka för att

omständigheterna kring flera författares och

oliktänkande människors död närmare skall granskas

av opartiska humanitära organisationer.

Motionärerna anför i yrkande 5 att Iran fortfarande

är en riskfylld plats för politiskt oppositionella

och religiöst oliktänkande, varför utvisningar av

människor som flytt från Iran av politiska eller

religiösa skäl måste upphöra. Med hänvisning till de

allvarliga spänningarna mellan Iran och Afghanistan

begärs i yrkande 6 att Sverige i internationella

forum skall göra sitt yttersta för att förhindra ett

krig mellan Iran och talibanerna i Afghanistan.

Utskottets överväganden

Situationen i Iran behandlas sedan 1982 i FN:s

kommission för de mänskliga rättigheterna.

Kommissionen har också utsett en rapportör för

landet, och det behandlas även i en återkommande

resolution i FN:s generalförsamling. EU har under

flera år varit initiativtagare till en resolution i

MR-kommissionen om MR-läget i Iran. Resolutionen

baseras på information och rekommendationer som MR-

rapportören gjort. Trots att vissa framsteg kan

noteras framhålls det dock i resolutionen att de

mänskliga rättigheterna fortsatt kränks i Iran. Det

förekommer ett stort antal avrättningar i strid med

internationella normer, fall av tortyr och grymma

former av straff, inkluderande offentlig amputering,

stening och avrättning. Diskrimineringen av

religiösa minoriteter fortsätter också. Förföljelse

av vissa journalister, författare och religiöst

oliktänkande som försöker nyttja sin yttrandefrihet

har inte heller upphört.

I motion U607 (m) krävs att Sverige visar fasthet i

agerandet mot Iran och verkar för att Iran följer

FN:s stadgar om mänskliga rättigheter. I motion U613

(v, s, m, kd, c, fp, mp) anförs i yrkande 1 att

regeringen bör verka för att EU i den kritiska

dialogen med Iran lägger tyngdpunkten på frågan om

brott mot de mänskliga rättigheterna och i synnerhet

vad gäller kvinnornas situation och i yrkande 2

anförs att regeringen bör överväga politiska,

ekonomiska och diplomatiska punktåtgärder som del av

den kritiska dialogen.

Utskottet konstaterar att Iran har tillträtt

centrala konventioner på området för de mänskliga

rättigheterna och att landet självfallet därför är

förpliktigat att följa sina åtaganden beträffande

dessa.

Utskottet delar regeringens åsikt att frågor som

rör MR, demokrati, yttrandefrihet samt kvinnors,

barns och minoriteters rättigheter skall utgöra

centrala frågor i de samtal som Sverige för med

företrädare för den iranska regeringen. Utskottet

konstaterar också att dessa frågor ingår i den

politiska dialog som EU har återupptagit. Det

instabila politiska läget och det ökande antalet

avrättningar betyder att Iran fortfarande är en

riskfylld plats för politiskt oppositionella,

religiöst oliktänkande och kvinnor som flytt undan

anklagelse för äktenskapsbrott. Detta måste beaktas

vid skyddsbehov. Utskottet konstaterar vidare att

Sverige stöder den återupptagna och fördjupade

dialogen mellan EU och den iranska regeringen i

syfte att få till stånd större respekt för de

mänskliga rättigheterna och ökad demokrati och utgår

från att förutsättningarna för denna kritiska dialog

fortlöpande prövas av regeringen. Utskottet har

erfarit att Sverige tillsammans med övriga EU-stater

avser att ge stöd till en positiv utveckling.

Sverige är medförslagsställare till de resolutioner

som EU lägger fram om situationen i Iran i FN:s

generalförsamling i samband med MR-kommissionens

möte. Utskottet menar att politiska, ekonomiska och

diplomatiska punktåtgärder enbart skall vidtas vid

exceptionella tillfällen. En generell utgångspunkt

bör vara att dialog är att föredra framför

isolering.

Med detta anser utskottet motionerna U607 (m) och

U613 ( v, s, m, kd, c, fp, mp) yrkandena 1 och 2

besvarade.

I motion U612 (v, kd, c, fp, mp) yrkande 7 krävs att

Sverige noga följer utvecklingen i Iran, och

speciellt då vad gäller Salman Rushdies säkerhet och

andra iranska kritikers rättigheter och personliga

säkerhet. I motion U613 ( v, s, m, kd, c, fp, mp)

yrkande 3 begärs att regeringen i sina direkta

relationer med den iranska regeringen och i EU- och

FN-sammanhang verkar för att alla fängslade

författare och journalister frisläpps och ges

möjlighet att fritt ge ut sina verk, tidskrifter och

tidningar samt (yrkande 4) att verka för att

omständigheterna kring flera författares och

oliktänkande människors död närmare skall granskas

av opartiska humanitära organisationer.

Utskottet noterar med instämmande att regeringen i

skarpa ordalag har fördömt morden på de iranska

författarna, vilket bl.a. framgår av

interpellationsdebatten den 28 januari 1999, och att

EU har antagit ett uttalande till stöd för den

rättsliga prövning av morden som inletts i Iran. Den

av MR-kommissionen utsedde rapportören för Iran har

ett generellt mandat att undersöka förhållanden vad

avser alla aspekter av de mänskliga rättigheterna.

Utskottet anser att de förhoppningar som fanns på

utvecklingen i Iran när president Khatami tillträdde

inte har infriats. En viss ekonomisk liberalisering

har skett men vad gäller MR-situationen är läget

otillfredsställande. Utskottet noterar att fatwan

mot Salman Rushdie har hävts. Utskottet ser positivt

på regeringens aktiva agerande i olika

internationella forum för att främja de mänskliga

rättigheterna i Iran. Utskottet utgår från att det i

detta arbete ingår att verka för att undersökningar

kommer till stånd för att bringa klarhet i de fall

där författare, politiskt oliktänkande och religiösa

personer misstänkts vara avrättade eller försvunna.

Utskottet har erfarit att MR-frågorna kontinuerligt

diskuteras i de diplomatiska och officiella

kontakterna som Sverige har med iranska företrädare.

Med detta anser utskottet motionerna U612 (v, kd, c, fp, mp)

yrkande 7 och U613 (v, s, m, kd, c, fp, mp)

yrkandena 3 och 4 besvarade.

Motionärerna anför i motion U613 (v, s, m, kd, c, fp, mp)

yrkande 5 att Iran fortfarande är en riskfylld plats

för politiskt oppositionella och religiöst

oliktänkande, varför utvisningar av människor som

flytt från Iran av politiska eller religiösa skäl

måste upphöra.

Utskottet har inhämtat att de myndigheter som

handlägger asylsökande i Sverige har att följa

gällande asyllagstiftning. De asylsökande av iranskt

ursprung som kan visa på att skäl enligt gällande

lagar föreligger har därför en ovillkorlig rätt att

stanna i Sverige.

Därmed anser utskottet motion U613 (v, s, m, kd, c, fp, mp)

yrkande 5 besvarad.

Mot bakgrund av de allvarliga spänningarna mellan

Iran och Afghanistan begärs i yrkande 6 att Sverige

i internationella forum skall göra sitt yttersta för

att förhindra ett krig mellan Iran och talibanerna i

Afghanistan.

Utskottet konstaterar att Sverige i säkerhetsrådet

aktivt har medverkat till de ansträngningar som

gjorts för att förhindra ett krig mellan Iran och

talibanerna i Afghanistan. Sverige är även

medförslagsställare till de resolutioner som EU

lägger fram i FN:s generalförsamling om situationen

i Iran.

Under första halvåret 1999 kommer Sverige att vara

ordförande i givargruppen för Afghanistan (ASG) som

består av de största givarländerna, FN-

organisationerna och frivilligorganisationer.

Konflikten mellan Iran och talibanerna kommer även i

detta forum att vara en viktig fråga.

Med detta anser utskottet motion U613 (v, s, m, kd,

c, fp, mp) yrkande 6 besvarad.

14. Fallet Mordechai Vanunu i Israel

Sammanfattning av motionen

I motion U616 (mp) behandlas situationen för

kärnteknikern Mordechai Vanunu, som för 12 år sedan

kidnappades och dömdes för att ha avslöjat Israels

hemliga förberedelser för kärnvapentillverkning i

kärnanläggningen Dimona. Han dömdes bakom lyckta

dörrar för spioneri, förräderi och avslöjande av

statshemligheter. Straffet blev 18 år i en

isoleringscell på 2x3 m. Efter domen protesterade 27

nobelpristagare och ledande vetenskapsmän i ett

upprop till stöd för Vanunu. 1987 tilldelades han

det alternativa nobelpriset. Han har därefter fått

flera andra utmärkelser och också blivit nominerad

till Nobels fredspris. Europaparlamentet har antagit

flera resolutioner som fördömer behandlingen av

Vanunu.

I mitten av mars 1998 släpptes Vanunu ut från sin

isoleringsbur och fick umgås med andra intagna i

Ashkelonfängelset. Detta väckte hopp om att han

skulle friges i samband med firandet av Israels 50-

årsjubileum. Så skedde dock inte, utan

trakasserierna mot honom har fortsatt.

Motionärerna begär i yrkande 1 att regeringen

inleder direkta samtal med Israels regering om

Mordechai Vanunus omedelbara frigivning. I yrkande 2

anförs att regeringen, om inte situationen för

Vanunu klart förbättras, bör verka för att hans fall

förs upp på FN:s agenda vad gäller brott mot de

mänskliga rättigheterna.

Utskottets överväganden

Mordechai Vanunu har sedan 1986 avtjänat ett 18-

årigt fängelsestraff efter att ha blivit dömd för

att ha avslöjat hemlig information om Israels

nukleära program. Inom israelisk fångvård existerar

tre kategorier fängelsestraff - isolering, särskild

fängelseregim för förbrytare mot landets nationella

säkerhet och regim för traditionella kriminella

brottslingar. Mordechai Vanunu överfördes i mars

1998 från isolering till den regim som gäller för

säkerhetsfångar och där befinner han sig

fortfarande. Praxis inom israelisk fångvård är att

fångar frisläpps efter att ha avtjänat två

tredjedelar av ådömd strafftid. I Mordechai Vanunus

fall har denna praxis ännu inte tillämpats.

Motionärerna menar i U616 (mp) att förhållandena för

Vanunu hårdnat och att det nu inte längre räcker med

att vädja för Vanunu och att hålla sig underrättad

om hans situation. Det krävs en kraftig markering

från den svenska regeringen i direkta samtal med

Israels regering. De yrkar därför på att regeringen

skall begära Vanunus omedelbara frigivning i direkta

samtal med Israels regering samt att, om inte

situationen för Vanunu klart förbättras, frågan bör

föras upp på FN:s agenda som brott mot de mänskliga

rättigheterna.

Utskottet har inhämtat att strängare villkor gäller

för Vanunus fångenskap än för andra fångar. Bland

annat har han tidigare haft möjligheter att ta emot

post men under den senaste månaden har all post

återsänts till avsändarna. Företrädare för den

israeliska fängelsemyndigheten har förnekat att

Mordechai Vanunu på något sätt skulle särbehandlas.

Ambassaden i Tel Aviv håller sig kontinuerligt

underrättad om Mordechai Vanunus situation.

Utskottet konstaterar att utrymmet för omvärldens

agerande är begränsat i nationella angelägenheter

men menar att det är av största vikt att Sverige

noga följer fallet Vanunu. Det är viktigt att

säkerställa att Vanunu behandlas i enlighet med de

grundläggande internationella MR-konventionerna som

Israel har ratificerat.

De mekanismer som finns inom FN är inriktade på

teman eller landsinsatser och inte på enskilda fall,

vilket gör det svårt för Sverige att ta upp Vanunus

fall i FN.

Därmed anser utskottet motion U616 (mp) yrkandena 1

och 2 besvarad.

15. Södra Afrika

Sammanfattning av motionen

I moderaternas kommittémotion U602 (m) beskrivs

bakgrunden till den nuvarande situationen i södra

Afrika. Genom avvecklingen av apartheid i Sydafrika

samt freden och försoningen i Moçambique är

situationen i södra Afrika gynnsam för framväxt och

stabilisering av demokratin. Likväl är situationen

mycket oroande på grund av kriget i Kongo, där flera

av SADC:s medlemsländer deltar med trupper.

Motionärerna anser att svenskt bistånd och EU-

bistånd inte bör gå till statsmakter som för krig.

Inom SADC-samarbetet kommer den ekonomiska

integrationen att accelerera. Sydafrikas

frihandelsavtal med EU och förestående anslutning

till Lomé-konventionen bör kunna ge ett värdefullt

stöd till den ekonomiska utvecklingen i hela

regionen, även om villkoren kunde vara mer generösa

från EU:s sida.

För att respekten för mänskliga rättigheter och

demokrati skall bli bestående i denna del av Afrika

är det viktigt att bygga upp strukturer som främjar

och kontrollerar att utvecklingen går i rätt

riktning. I yrkande 2 anför motionärerna att Sverige

i dialogen med länderna i södra Afrika bör betona

vikten av upprättandet av regionala strukturer för

mänskliga rättigheter och demokrati.

Utskottets överväganden

SADC för en dialog om demokrati och mänskliga

rättigheter inom ramen för sina toppmöten och även i

den politiska dialogen mellan EU och SADC. Vid

toppmötet på Mauritius i september 1998 noterade

statscheferna för de 14 medlemsländerna i SADC att

det görs fortsatta ansträngningar för att

konsolidera demokrati och respekt för de mänskliga

rättigheterna i regionen. Toppmötet uttalade

samtidigt oro över det ökande våldet mot kvinnor och

barn och fördömde detta som allvarliga brott mot de

mänskliga rättigheterna.

Utskottet har erfarit att en mer strukturerad

politisk dialog mellan EU och SADC inleddes genom

ett ministermöte i Berlin 1994. Vid det tredje

EU-SADC-ministermötet i Wien i november 1998

bekräftade både EU och SADC sitt åtagande och

engagemang vad gäller mänskliga rättigheter samt

uppbyggnad och konsolidering av demokratiska

institutioner.

Utskottet konstaterar att en diskussion

kontinuerligt förs kring den politiska utvecklingen

i regionen, bl.a. vad gäller pågående konflikter,

demokrati och mänskliga rättigheter. Utskottet anser

att det är angeläget att stödja det framväxande

parlamentariska samarbetet och utvecklingen på MR-

området inom SADC. De synpunkter som framförs i

motionen är beaktansvärda i detta perspektiv och

bidrag kan lämnas, exempelvis genom att erfarenheter

från MR-arbetet inom Europarådet förmedlas.

Samtidigt bör det dock beaktas att det inte är

självklart att europeiska modeller är de som är bäst

lämpade för länderna i södra Afrika.

Därmed anser utskottet motion U602 (m) yrkande 2

besvarad.

16. Västsahara

Sammanfattning av motionen

I flerpartimotion U610 (v, kd, c, fp, mp)

uppmärksammas att den marockanska regeringen för sex

år sedan tvingades till vapenvila i Västsahara och

samtidigt tillmötesgick krav på en folkomröstning om

Västsaharas framtid. Folkomröstningen har dock år

efter år förhalats av den marockanska regeringen. FN

visade under Boutros Boutros Ghalis ledning ringa

intresse för situationen i Västsahara. Under de

gångna sex åren har Marocko i stället kunnat bedriva

en omfattande folkomflyttningspolitik - marockaner

har uppmuntrats att flytta till Västsahara i syfte

att manipulera resultatet av en framtida

folkomröstning. De utdragna förhandlingarna mellan

Polisario och Marocko har kommit att handla om vem

som skulle ha rösträtt i en folkomröstning.

Den 16 september förra året nåddes i Houston, under

FN-emissarien James Bakers överinseende, en

överenskommelse mellan Polisario och Marocko om hur

en folkomröstning skall genomföras. Registreringen

av röstberättigade planerades vara klar i juni 1998.

Den etappen har dock ännu inte slutförts. Enligt

uppgörelsen från Houston skulle även en

internationell truppstyrka röja de minfält som fanns

i Västsahara. Styrkan består till största delen av

pakistanska och svenska minröjare. Även detta arbete

har förhalats av den marockanska regeringen.

För att den kommande folkomröstningen skall

genomföras på ett korrekt sätt begärs i

flerpartimotionens yrkande 1 att regeringen i FN och

inom EU verkar för att dessa organisationer ställer

många och erfarna valobservatörer till förfogande

för valövervakning.

Utskottets överväganden

Det görs från svensk sida betydande insatser på det

humanitära området i Västsahara. Ett antal

frivilligorganisationer är verksamma för att

underlätta för de många flyktingar som sedan lång

tid vistas i läger. Det sammanlagda biståndet från

Sverige till Västsahara uppgick 1998 till i

storleksordningen 50 miljoner kronor. Det svenska

stödet har kanaliserats via internationella och

enskilda organisationer. Som framhålls i motionen är

det angeläget att se hur det internationella

samfundet, i ett längre tidsperspektiv, kan hjälpa

befolkningen i området.

I motionen noteras att den försenings- och

förhalningspolitik som den marockanska regeringen

hittills bedrivit inte bådar gott inför den kommande

folkomröstningen. Av denna anledning anser

motionärerna att behovet av valobservatörer är

stort. Sverige bör också verka för att

valövervakningen planeras och påbörjas i god tid

före valet och att Sverige i FN och EU verkar för

att många och erfarna valobservatörer bereds

tillfälle att delta och att valobservatörer också

rekryteras från frivilligorganisationer.

Utskottet konstaterar att regeringen har förklarat

sig positiv till att sända valobservatörer när

folkomröstningen om Västsaharas framtid äger rum.

Sverige har givit kontinuerligt stöd åt FN:s

ansträngningar att implementera fredsplanen och den

s. k. Houstonöverenskommelsen samt åt strävandena

att se till att en folkomröstning i Västsaharafrågan

äger rum i enlighet med planen. Detta stöd har tagit

sig praktiskt uttryck i svenskt deltagande i Minurso

genom civilpolis- och minröjningsinsatser.

Utskottet har också understrukit vikten av att

UNHCR ges möjligheter att gå vidare i

förberedelserna för flyktingåtervändande, vilket är

speciellt viktigt då det gäller registrering av

röstberättigade. På svenskt initiativ har därför EU

uttalat sin oro över att den tidtabell som lagts in

i fredsplanen inte kommer att hållas och att en

lösning av Västsaharafrågan därmed sätts i fara.

Utskottet förutsätter att regeringen även

fortsättningsvis agerar för att folkomröstningen

skall kunna genomföras enligt nu gällande tidsram

som är december 1999.

Motion U610 (v, kd, c, fp, mp) yrkande 1 anses

därmed besvarad.

17. Sudan

Sammanfattning av motionen

I motion U619 (kd) anförs att Sudan plågats av

inbördeskrig i mer än 40 år, med ett tioårigt

uppehåll under 1970- och 80-talen. År 1983 blossade

inbördeskriget i Sudan återigen upp efter att

människor i landets södra del gjort uppror mot den

dåvarande regeringen. Det är den svarta,

huvudsakligen kristna befolkningen i söder som slåss

för att slippa påtvingas den konservativt islamiska

regimens hårda politik. Inbördeskriget i Sudan är

ett krig som bedrivits med svälten som vapen av

regeringen i Khartoum och utan respekt för mänskliga

rättigheter. Situationen har under senare år

förvärrats ytterligare. Civila har massakrerats

eller drivits från sin hembygd utan möjligheter att

försörja sig. Det har blivit nästan omöjligt för

internationella hjälporganisationer att bistå de

nödställda i detta kaotiska läge. Att ha kontroll

över matdistributionen innebär makt - därför hindrar

även gerillafraktioner hjälporganisationer från att

hjälpa folket direkt.

I motionens yrkande 1 betonas vikten av att Sverige

ger stöd till både de humanistiska och fredsskapande

åtgärderna. I yrkande 2 begärs att det utses

fredsarbetare som är beredda att leva i fält

tillsammans med det sudanesiska folket.

Fredsarbetarna skall försöka upprätthålla ingångna

fredsuppgörelser och bidra till försoning mellan de

tidigare stridande grupperna.

Utskottets överväganden

Sverige stödjer den regionala organisationen "Inter-

Governmental Authority on Development" (IGAD) och

dess pågående ansträngningar för att mäkla fred i

Sudan. Fredsprocessen behöver dock accelereras och

både IGAD Partners Forum (IPF) - en sammanslutning

av engagerade länder och organisationer - och FN har

här en viktig funktion att fylla.

Såsom medlem av IPF verkar Sverige aktivt för att

påskynda fredsprocessen. Vid det senaste mötet med

IPF:s Sudankommitté i november 1998 diskuterades

olika möjligheter för att intensifiera

förhandlingarna mellan den sudanesiska regeringen

och oppositionen, SPLM/A, bl.a. genom att hålla

längre förhandlingsomgångar och genom att tekniskt

och finansiellt stärka processen. För att följa upp

dessa förslag kommer en gemensam IGAD/IPF-delegation

att besöka både Khartoum och Nairobi i slutet av

januari för samtal med parterna.

Olika möjligheter kan tänkas för ett utökat FN-

engagemang, t.ex. att utse en speciell rapportör för

Sudan och en övervakningsroll för FN vad avser

eldupphöravtalet. Från svensk sida har regeringen

förklarat sig villig att ge stöd till en ökad FN-

roll i fredsprocessen, som ett komplement och stöd

till den IGAD-ledda fredsprocessen.

Både IPF och FN bör således på ett mer aktivt sätt

kunna stödja och påskynda den pågående

fredsprocessen under IGAD:s regi. En ny parallell

process bör dock, enligt utskottets uppfattning,

undvikas.

Det långvariga inbördeskriget har skapat en djup

misstro mellan de inblandade parterna. Att minska

denna klyfta och skapa förtroende mellan parterna

utgör en nödvändig förutsättning för en bestående

fred i Sudan. "Fredsskapare/fredsarbetare" kan genom

att utnyttja de sociala strukturer som finns på

lokal nivå bidra till detta försoningsarbete genom

t.ex. seminarieverksamhet. För detta ändamål

utbetalade Sida under 1995/96 ett bidrag till Liv- &

Fredsinstitutet. Denna lokala verksamhet kan utgöra

ett viktigt komplement till de fredsansträngningar

som sker på central nivå mellan den sudanesiska

regeringen och SPLM/A. Den IGAD-ledda fredsprocessen

bör emellertid vara huvudspåret i strävandena efter

att finna en fredlig lösning. För att det

sudanesiska folket skall kunna uppnå en långsiktig

livsmedelssäkerhet krävs ett permanent eldupphör och

ingåendet av en fredsöverenskommelse mellan den

sudanesiska regeringen och SPLM/A. En hållbar

politisk lösning är den enda vägen för att det

sudanesiska folket skall kunna bygga upp sin

tillvaro på nytt. I väntan på detta är det av

yttersta vikt att alla parter i konflikten

garanterar humanitärt tillträde till alla områden

där det finns människor som är i behov av skydd och

annat humanitärt bistånd och att de visar full

respekt för de mänskliga rättigheterna och

internationell humanitär rätt. Alla parter måste

vidare respektera och garantera säkerheten för all

personal hos hjälp-organisationerna. Vikten av att

dessa grundläggande internationella rätts-principer

respekteras understryks i olika internationella

forum när situationen i Sudan behandlas.

Utskottet konstaterar att FN:s särskilde MR-

rapportör för Sudan, Gaspar Biro, i januari 1998

presenterade en rapport om MR-situationen i landet.

I Biros rekommendationer föreslås bl.a. att MR-

observatörer placeras ut i konfliktområdena för att

övervaka de mänskliga rättigheterna i Sudan. Denna

rekommendation återfinns också i den resolution om

situationen i Sudan, med Sverige som

medförslagsställare, som MR-kommissionen i Genève

antog den 21 april 1998. MR-kommissionen avser att

vid sitt nästa möte återigen behandla frågan.

Det kan inte accepteras att svält används som vapen

i en konflikt. Utskottet ansluter sig till

regeringens uppfattning och förutsätter att Sverige

i lämpliga sammanhang, bilateralt och i

internationella forum, söker verkar för att fred

uppnås och att de mänskliga rättigheterna

respekteras i Sudan, inklusive att minoriteternas

rättigheter garanteras. Konflikten i Sudan har

tydliga religiösa inslag där de kristna grupperna är

speciellt utsatta.

Med detta anses motion U619 (kd) yrkandena 1 och 2 vara

besvarad.

18. Kambodja

Sammanfattning av motionen

I flerpartimotion U630 (c, kd, fp, mp) uppmärksammas

situation i Kambodja. Motionärerna menar att

militarismen och våldsmentaliteten inte visar några

tecken på att avta. Ekonomin har stagnerat efter den

asiatiska finanskrisens utbrott i Thailand. Den

kambodjanska valutan har rasat, matpriserna stigit

och levnadsförhållandena försämrats för flertalet.

Förväntade utländska investeringar och turister har

uteblivit och därmed har biståndsberoendet ökat.

I Kambodja begicks ett av världshistoriens värsta

folkmord under Pol Pot-styret 1975-1979. Två

miljoner människor tros ha dödats under

förföljelserna. Praktiskt taget varje kambodjansk

familj plågas av minnen av folkmordet, men förövarna

har hittills gått fria.

Våld genomsyrar hela det kambodjanska samhället.

Många brott begås av militärer, medan andra

brottslingar skyddas av polisen. Rättsapparaten är

korrumperad och domare arbetar ofta under hot. De

fattiga är praktiskt taget rättslösa. De svåra

våldsbrotten möjliggörs av den stora mängd

skjutvapen som cirkulerar i landet efter många års

krig. Motionärerna anför i yrkande 1 att Sverige bör

verka för att de demobiliserade soldaterna utbildas

för civilt arbete, att så många skjutvapnen som

möjligt samlas in och förstörs samt att politikernas

privatarméer upplösas.

I yrkande 4 understryks vikten av att det civila

samhället utvecklas och får ett kraftfullt stöd från

det internationella samfundet, inte minst inför de

kommande valen.

FN har ett ansvar för att förbättra efterlevnaden

av de mänskliga rättigheterna, och organisationens

MR-kontor i Pnom Penh har gjort stora insatser för

att bevaka och påtala kränkningar. Kontoret utsätts

dock ständigt för anklagelser och hot om stängning.

Motionärerna anser i yrkande 5 att Sverige måste ge

sitt fulla stöd till FN:s MR-kontor och den

specielle MR-representanten i Kambodja. Motionens

yrkande 6, såsom det får förstås, är ett krav på

regeringen att verka för att utvecklingen i Kambodja

årligen tas upp i FN:s MR-kommission. I yrkande 7

framhålls vikten av att de kambodjanska MR-

organisationernas självständighet försvaras.

Ett stort antal militärer som gått över till

regeringssidan har fått amnesti och nya positioner i

regeringsarmén. Bland dem finns sannolikt åtskilliga

som deltagit i folkmordet. Motionärerna anser i

yrkande 8 att det är en angelägenhet för

världssamfundet att rättegångar hålls för att

fastställa ansvaret för folkmorden. Sverige bör

verka för att sådana rättegångar kommer till stånd.

Utskottets överväganden

Situationen i Kambodja har under det senaste året

präglats av betydande kränkningar av de

grundläggande mänskliga rättigheterna. Ett stort

antal utomrättsliga avrättningar har utförts.

Polisbrutalitet är en utbredd företeelse och tortyr

efter arresteringar förekommer. Det juridiska

regelverket är otillräckligt utbyggt och

tillämpningen av de lagar och regler som finns är

bristfällig.

Den kultur av straffrihet som råder i landet utgör

ett av hindren för att bygga ett samhälle baserat på

respekt för de mänskliga rättigheterna. För att

kunna ställa statligt anställda inför rätta krävs

regeringens godkännande, vilket har lett till att

grov förbrytelse mot de mänskliga rättigheterna

sällan leder till åtal.

Enligt motion U630 (c, kd, fp, mp) yrkande 1 bör

Sverige verka för att de demobiliserade soldaterna

utbildas för civilt arbete och i yrkande 4

understryks vikten av att det civila samhället

utvecklas.

Utskottet konstaterar att den övergripande

inriktningen för det svenska utvecklingssamarbetet i

Kambodja är att bidra till den demokratiska

utvecklingen. Att bygga en demokrati tar tid men det

får aldrig innebära kompromisser vad gäller

respekten för de mänskliga rättigheterna. Ett

fungerande rättssystem är en nödvändig komponent i

ett demokratiskt samhälle.

Utskottet har inhämtat att med hjälp av svenskt

stöd har ett stort antal personer inom polis och

militär utbildats i mänskliga rättigheter och

demokrati genom FN:s MR-kontor i Phnom Penh, till

vilket Sverige har bidragit med ett omfattande stöd.

MR-kontoret har lämnat kommentarer på lagförslag,

givit stöd till domare och råd till parlamentets MR-

utskott. Vidare har MR-kontoret arbetat med att

dokumentera och rapportera om MR-överträdelser,

inklusive utomrättsliga avrättningar, som ägt rum i

landet. Lokala organisationer har, bl.a. via

Diakonia, mottagit svenskt stöd för att förmedla

kunskap om MR och demokrati till särskilda

målgrupper som polis, militär, tjänstemän och

munkar.

I den nya landstrategin planeras svenskt stöd till

genomförande av lokalvalen. Detta arbete genomförs i

samarbete med UNDP och enskilda organisationer.

Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas den

kambodjanska valadministrationen och det civila

samhället.

Med detta anser utskottet motion U630 (c, kd, fp,

mp) yrkandena 1 och 4 besvarad.

I motion U630 (c, kd, fp, mp) yrkandena 5-8 krävs

att Sverige ger stöd till olika MR-organisationer i

Kambodja och att krigsförbrytare ställs inför rätta.

Det är utskottets övertygelse att en förutsättning

för ett demokratiskt samhälle är ett livaktigt

civilt samhälle. Under en uppbyggnadsprocess har

enskilda organisationer och andra sammanslutningar

en viktig roll att fylla som aktörer i

rehabiliteringen men också som en balans till den

etablerade politiska maktstrukturen. Därför är det

viktigt att dessa sammanslutningar ges möjlighet att

arbeta självständigt, vilket också framhållits av

Sverige. Genom Diakonia har svenskt stöd förmedlats

till fem lokala enskilda organisationer med

verksamhet inom området mänskliga rättigheter. Ett

antal svenska organisationer, däribland Forum Syd

och Örebromissionen, bedriver verksamhet med

anknytning till MR och demokrati i Kambodja.

Utskottet konstaterar att situationen beträffande

de mänskliga rättigheterna i Kambodja numera

behandlas årligen inom FN, främst inom kommissionen

för mänskliga rättigheter samt i

generalförsamlingens tredje utskott i samband med

att generalsekreterarens specielle representant

(f.n. en svensk) presenterar sin rapport om

situationen för mänskliga rättigheter i Kambodja.

Sverige deltar, såväl självständigt som genom EU-

samarbetet, aktivt i dessa diskussioner i syfte att

verka för förbättrad respekt för mänskliga

rättigheter i Kambodja.

I januari överlämnade sig två av Röda khmerernas

ledare till den kambodjanska regeringen.

Premiärminister Hun Sen har, dock först efter

påtryckningar från det internationella samfundet,

förklarat att dessa båda måste ställas inför rätta

för sina brott.

Från svenskt perspektiv är det av yttersta vikt att

ansvariga för folkmordet ställs inför rätta. Två

alternativ diskuteras för närvarande. Det första

innebär att de anklagade lagförs i Kambodja, vilket

sannolikt skulle kräva internationellt stöd. Det

andra alternativet är att upprätta en särskild

tribunal genom beslut i säkerhetsrådet. Den svenska

regeringen har deklarerat att den är redo att

diskutera båda alternativen. En expertgrupp, utsedd

av FN:s generalsekreterare, kommer inom kort att

redovisa sina synpunkter i denna fråga.

Med detta anser utskottet motion U630 (c, kd, fp,

mp) yrkandena 5-8 besvarad.

19. Kina

Sammanfattning av motionerna

I flerpartimotion U612 (v, kd, c, fp, mp) anförs att

MR-situationen i Kina fortfarande är allvarlig.

Positivt är att Kina har undertecknat de två

konventionerna om mänskliga rättigheter och inlett

en dialog med omvärlden på området. Bl.a. har FN:s

högkommissarie för mänskliga rättigheter besökt

landet. Samtidigt döms i genomsnitt 60 personer till

döden varje vecka och förtrycket i Tibet fortgår med

oförminskad styrka. Mot den bakgrunden kräver

motionärerna i yrkande 8 att regeringen verkar för

att EU i sin dialog med Kina är kritiskt och vaksamt

när det gäller de mänskliga rättigheterna och de

kinesiska myndigheternas uppträdande i Tibet.

I kommittémotion U622 (fp) betecknas Kina som

världens största diktatur. Välkomna kinesiska

utfästelser om att ansluta sig till de grundläggande

FN-konventionerna skymmer inte det faktum att

grundläggande mänskliga rättigheter dagligen kränks

i Kina. Snart tio år efter massakern på Himmelska

fridens torg sitter fortfarande ett stort antal

dissidenter fängslade utan dom.

Trots att Kina åtnjutit en snabb ekonomisk tillväxt

sedan början av 1980-talet är landets BNP per capita

ännu blygsam, särskilt i jämförelse med det

demokratiska Taiwan. Säkerhetspolitiskt har den

snabba moderniseringen av Kinas militärmakt spridit

osäkerhet i regionen. Kinas relationer till Taiwan

utgör sedan länge en källa till oro. I yrkande 1

kräver Folkpartiet att regeringen fördömer all

kinesisk maktpolitik gentemot Taiwan.

I Tibet och Xingjiang i västra Kina reses krav på

självbestämmande. Fortsatt kinesisk migration till

dessa regioner utgör härvidlag ett särskilt problem.

I yrkande 2 begärs att regeringen verkar för att

uppmuntra den kinesiska regimen att ge dessa

regioner en långtgående självständighet samt att de

mänskliga rättigheterna respekteras.

Hur Folkrepubliken Kina kommer att behandla

Hongkong och dess innevånare är fortfarande oklart.

Att de demokratiska reformer som införts efter 1984

har upphävts är dock oroande, samtidigt som

valdeltagande och resultatet av parlamentsvalen 1998

entydigt visade att folket önskar demokrati. I

yrkande 3 framförs att omvärlden måste vara fortsatt

uppmärksam på situationen och stödja den

demokratiska oppositionen i Hongkong.

Motionärerna menar vidare att Sverige inom EU bör

verka för en samlad och effektiv politik gentemot

Kina. I det sammanhanget är det bättre att stödja en

positiv ekonomisk utveckling än att söka isolera

Kina. I yrkande 11 framförs att det för Kinas

fortsatta ekonomiska tillväxt är viktigt att landet

blir en fullvärdig medlem av

världshandelsorganisationen (WTO).

Omvärldens förhållande till Kina på MR-området har

tidigare präglats av inkonsekvens, menar

motionärerna. Inte minst har detta gällt i FN:s MR-

kommission, som inför sessionen våren 1998 valde att

lägga ned talan mot Kina. Folkpartiet menar i

yrkande 12 att det svenska stödet till demokratisk

utveckling i Folkrepubliken Kina inklusive Hongkong

bör utformas inom ramen för en konsekvent,

sammanhållen och uthållig strategi.

I kommittémotion U632 (kd) nämns fallet Wei

Jingsheng, en demokratisk aktivist som suttit

fängslad i 17 år. Wei Jingsheng uppskattar antalet

politiska fångar i Kina till 10 000. Förutom

politiska aktivister fängslas även medlemmar i

religiösa grupper. Kinas stränga regler för att

begränsa befolk-ningsökningen är också djupt

oroande. Ett resultat är att många flickfoster

aborteras. Den kinesiska regimens uttalanden om att

mänskliga rättigheter har en annan betydelse i Asien

än i västvärlden kan aldrig accepteras. FN-

deklarationens grundläggande mänskliga rättigheter

är universella. I motionens yrkande 5 framhålls att

regeringen bör vara pådrivande i EU, FN och andra

internationella organisationer för att påtala för

den kinesiska regimen att övergrepp mot de mänskliga

rättigheterna inte kan accepteras.

Utskottets överväganden

Situationen beträffande de mänskliga rättigheterna i

Kina ger fortfarande anledning till djup oro. Det

kommunistiska partiet behåller sitt monopol över den

politiska och administrativa makten. Åsikts-,

yttrande-, religions- och föreningsfriheterna är

starkt inskränkta. Politiskt oliktänkande förföljs

och fängslas. Ett stort antal dissidenter hålls

sedan ett flertal år i fängelse utan rättegång.

Bruket av dödsstraff är mycket utbrett. I regioner

med etniska minoriteter, såsom Tibet och Xingjiang,

är det politiska förtrycket särskilt hårt och

övergrepp från myndigheterna vanligt förekommande.

Samtidigt uppvisar utvecklingen under de senaste

åren även vissa positiva tecken. Till dessa hör att

Kina 1998 undertecknade FN:s konvention om politiska

och medborgerliga rättigheter samt att FN:s

högkommissarie för mänskliga rättigheter, Mary

Robinson, besökte Kina i oktober 1998. Året innan

undertecknade Kina konventionen om ekonomiska,

sociala och kulturella rättigheter. Vidare har vissa

juridiska reformer som stärkt den enskildes

rättsliga ställning genomförts. IT-revolutionen

medför en oundviklig uppluckring av censuren, trots

att detta motarbetas av de kinesiska myndigheterna.

I motion U612 (v, kd, c, fp, mp) yrkande 8 anförs

att Sverige när det gäller EU:s dialog måste vara

kritiskt och vaksamt vad gäller MR-situationen i

Kina och de kinesiska myndigheternas uppträdande i

Tibet.

Utskottet konstaterar att regeringen både

bilateralt med Kina och inom EU tagit upp frågan om

respekt för de mänskliga rättigheterna. Därvidlag

har Sverige och EU betonat betydelsen att hålla en

levande dialog, inte minst för att främja Kinas

närmande till det internationella regelverket för

mänskliga rättigheter och dess

uppföljningsmekanismer. Inom ramen för dialogen

besökte under det gångna året EU:s trojka Kina,

inklusive Tibet, för att undersöka och diskutera MR-

situationen. Kina har också med undertecknandet av

FN:s två grundläggande konventioner och genom att

bjuda in FN:s högkommissarie för mänskliga

rättigheter tagit viktiga steg framåt. Fortfarande

har dock ingen ratificering skett av konventionerna.

Det är också viktigt att högkommissarien Robinsons

besök kan följas upp av FN:s specialrapportörer. Det

bör samtidigt framhållas att Sverige i dialogen med

Kina skall framföra kritik när sådan är påkallad.

Situationen beträffande de mänskliga rättigheterna

måste vidare ligga till grund för EU:s agerande i

förhållande till Kina i FN:s MR-kommission.

Med vad ovan anförts anses motion U612 (v, kd, c,

fp, mp) yrkande 8 besvarad.

Motion U622 (fp) ägnas i sin helhet åt

Folkrepubliken Kina samt dess förhållande till

Taiwan. I yrkande 1 anförs att regeringen klart och

tydligt bör fördöma all kinesisk maktpolitik mot

Taiwan. I yrkande 2 krävs ett tillkännagivande

rörande den bristfälliga MR-situationen i Tibet och

Xingjiang, och i yrkande 3 anförs att regeringen bör

vara särskilt vaksam på den fortsatta utvecklingen i

Hongkong.

Enskilda länders hot om våld som påtryckningsmedel

i konflikter kan aldrig accepteras. Folkrepubliken

Kinas militära maktdemonstrationer mot Taiwan måste,

mot bakgrund av gällande folkrätt, betraktas som

oacceptabla. Taiwans framtida status är en fråga som

måste lösas på ett demokratiskt och fredligt sätt.

Provinserna Tibet och Xingjiang har bägge ställning

som autonoma regioner i Folkrepubliken Kina.

Utskottet konstaterar att regeringen i såväl

bilaterala som multilaterala sammanhang har

understrukit den vikt Sverige fäster vid att den

formella autonomin ges ett reellt innehåll, som ger

folken i dessa områden inflytande över sina egna

angelägenheter. I den kontinuerliga dialogen med

Kina har också kränkningar av den tibetanska

befolkningens mänskliga rättigheter påtalats.

Den folkrättsliga grunden för Hongkongs nuvarande

politiska, juridiska och ekonomiska system är

överenskommelsen mellan Kina och Storbritannien från

1984 - den s.k. Joint Declaration. Kinas nationella

folkkongress antog 1991 även den s.k. Basic Law, som

reglerar Hongkongs ställning. Det förefaller i dag

som om Kina avser infria löftet "ett land, två

system", dvs. Hongkong skulle ges en fortsatt

ekonomisk särställning och betydande grad av

självbestämmande. Däremot invände den kinesiska

regeringen starkt mot de demokratiska reformer som

genomfördes i Hongkong efter 1984, och dessa har

också avskaffats efter övergången till kinesiskt

styre. Utskottet har vid flera tidigare tillfällen,

senast i betänkande 1997/98:UU17, konstaterat att

det finns anledning att noga följa utvecklingen i

Hongkong. Utskottet noterar vidare att Sverige

enskilt och inom EU vid upprepade tillfällen betonat

vikten av att Hongkong tillåts fortleva som

rättssamhälle med garantier för medborgarnas fri-

och rättigheter samt betydelsen av att Hongkong

åtnjuter den höga grad av autonomi som fastslagits i

den internationella överenskommelsen mellan Kina och

Storbritannien och i den kinesiska Basic Law.

Utskottet utgår från att regeringen även

fortsättningsvis noga bevakar utvecklingen vad

gäller demokrati samt de medborgerliga fri- och

rättigheterna i Hongkong.

Med vad ovan anförts anses motion U622 (fp)

yrkandena 1-3 besvarad.

I motion U622 (fp) yrkande 11 anförs att ett

kinesiskt medlemskap i WTO är angeläget för såväl

Folkrepubliken Kina som världssamfundet. Kina måste

dock uppfylla de grundläggande medlemsvillkoren för

medlemskap.

Utskottet anser att en anslutning av Kina till WTO

är av intresse för såväl Kina som övriga länder i

världen. Sverige har i olika sammanhang uttalat stöd

för ett kinesiskt inträde. Takten i

anslutningsprocessen är emellertid beroende av vilka

åtaganden man från kinesisk sida är beredd att göra.

Därmed anses motion U622 (fp) yrkande 11 besvarad.

I motion U622 (fp) yrkande 12 framförs att

regeringen bör verka för att det svenska stödet till

demokratisk utveckling i Folkrepubliken Kina

inklusive Hongkong bör utformas inom ramen för en

konsekvent, sammanhållen och uthållig strategi.

I motion U632 (kd) yrkande 5 begärs att regeringen

skall vara pådrivande i EU och andra internationella

organisationer för att för den kinesiska regimen

påtala att övergrepp mot de grundläggande mänskliga

rättigheterna aldrig kan accepteras.

Utskottet konstaterar att EU:s dialog med Kina

återupptogs 1997. Genom dialogen finns möjlighet att

mer konkret verka för att Kina fortsatt inlemmas i

det internationella samfundets regelverk på alla

områden, inklusive MR-området. Sverige står bakom

den enade EU-linje som innebär fortlöpande kontakter

och samarbete med Kina för att verka för

förbättringar av situationen för de mänskliga

rättigheterna i landet. Under de senaste åren har

Kina tagit vissa steg på MR-området genom

undertecknandet av de två FN- konventionerna samt

besöken av EU:s trojka och FN:s högkommissarie för

mänskliga rättigheter. Ett positivt tecken är också

att vissa juridiska reformer som stärker individens

rättssäkerhet har genomförts. Detta döljer inte det

faktum att MR-situationen i Kina fortfarande

uppvisar stora brister på fundamentala områden.

Detta har regeringen påtalat för Kina, t.ex. vid

utrikesministerns anförande vid FN:s senaste MR-

kommission.

Utskottet noterar att Sverige under flera år stod

som medförslagsställare till de resolutionsförslag

om Kina som lades fram i FN:s kommission för de

mänskliga rättigheterna. Förslagen ledde aldrig fram

till antagande av en resolution om Kina, men får

anses ha banat väg för dagens dialog mellan EU och

Kina kring de mänskliga rättigheterna. Som ovan

anförts har dialogen bl.a. bidragit till att inlemma

Kina i det internationella regelverket rörande de

mänskliga rättigheterna. Värdet av dialogen måste

givetvis prövas regelmässigt inte minst utifrån

utvecklingen på MR-området i Kina. Sverige bör även

i fortsättningen arbeta för att EU inom FN:s

kommission för de mänskliga rättigheterna åter

verkar för en resolution om Kinas MR-kränkningar.

Utskottet finner att regeringens politik väl

överensstämmer med det förhållningssätt gentemot

Kina som vid tidigare tillfällen förespråkats av

utskottet, senast i betänkande 1997/98:UU17.

Motionerna U622 (fp) yrkande 12 och U632 (kd)

yrkande 5 får därmed anses besvarade.

20. Taiwan

Sammanfattning av motionen

Motion U603 (m) betecknar Taiwans ställning i

världen som unik. Landet, som har ca 22 miljoner

invånare, är de facto en stat med full kontroll över

sitt territorium sedan åtminstone år 1949 (och

daterar sig självt från år 1912). Taiwan har erkänts

diplomatiskt av ett trettiotal stater, medan

flertalet länder föredragit att ge sitt erkännande

åt den kommunistiska Folkrepubliken Kina. Taiwan är

en av de högst utvecklade demokratierna i Asien,

vilket senast kom till uttryck då landet år 1996

valde Lee Teng-Hui till president i ett fritt och

demokratiskt val. Efter en mycket snabb ekonomisk

utveckling är Taiwan i dag en modern industristat.

Motionärerna menar att det är orimligt att Taiwan -

en av världens främsta ekonomiska aktörer, ett

folkrikt land och en av Asiens främsta demokratier -

står utanför FN. I yrkande 1 framhålls att Sverige i

FN bör verka för inlemmandet av Taiwan i det

internationella samarbetet.

Även om formella diplomatiska relationer inte finns

mellan Taiwan och Sverige, har det inte minst av

praktiska skäl varit nödvändigt att ha permanenta

kontakter mellan våra två länder. Exportrådets

kontor i Taipei har en status på hög nivå med

skattefrihet och viseringsrätt likvärdig den som ges

diplomatiska representationer. Motsvarande uppgifter

fullgörs i Sverige av Taiwans representationskontor

i Stockholm. Med tanke på de omfattande

förbindelserna mellan Sverige och Taiwan anför

motionärerna i yrkande 2 att Taiwans kontor i

Stockholm bör ges lika behandling som andra

utländska beskickningar. Det svenska exportkontoret

i Taipei åtnjuter sådan behandling. Vidare ges

Taipeis kontor i andra EU-länder skattefrihet.

Motionärerna anser i yrkande 3 att det behövs ett

dubbelbeskattningsavtal med Taiwan, inte minst för

att underlätta för de svenska företag som är

verksamma där och för de taiwanesiska företag som är

intresserade av att investera i Sverige. Vidare

anförs i yrkande 4 att Sverige i EU aktivt bör verka

för att förhandlingarna om Taiwans medlemskap i WTO

snarast slutförs.

Även motion U615 (m) pekar på den positiva

demokratiska och ekonomiska utvecklingen som skett i

Taiwan under senare år. Kontrasten mot det politiska

förtryck som råder i Folkrepubliken Kina är stor.

Motionären ser landet som en demokratisk förebild i

Asien och hoppas att det kan tjäna som modell för en

framtida demokratisering av hela den kinesiska

kultursfären. I yrkande 1 framhålls att Sverige bör

stödja Taiwans positiva utveckling vad gäller

demokrati och ekonomi. Detta kan ske t.ex. genom

vänortssamarbete mellan kommuner och utbytesprogram

mellan universitet i Sverige och Taiwan. Vidare

måste Sverige stå på det demokratiska Taiwans sida

och tydligt markera att övergrepp från

Folkrepubliken Kina inte tolereras (yrkande 2). I

yrkande 3 anförs att Sverige bör överväga att

erbjuda Taiwans representationskontor i Stockholm

samma villkor som Sveriges exportkontor i Taipei

åtnjuter.

I kommittémotion U622 (fp) framförs att

Folkrepubliken Kina sedan länge har anspråk på att

Taiwan en dag skall återförenas med fastlandet. I

yrkande 4 framförs att det är medborgarna i Taiwan

som själva måste få avgöra om de vill bli en del av

Folkrepubliken eller om de föredrar fortsatt

självständighet. Under de senaste årtiondena har

demokratin i Taiwan befästs, och de fria val som

hållits sedan 1996 utgör exempel för Asiens många

diktaturer. Taiwan hör nu hemma i den

internationella folkgemenskapen. Motionärerna menar

i yrkande 5 att Sverige inom EU:s gemensamma

utrikes- och säkerhetspolitik bör verka för att

frågan om Taiwans representation i FN utreds. En

sådan utredning bör också avse frågan om Taiwans

representation i FN:s underorgan, som inte endast

har erkända stater som medlemmar (yrkande 6).

Folkpartiet menar att Sverige bör utveckla sina

bilaterala förbindelser med Taiwan. I yrkande 7

krävs att Taiwans representationskontor i Stockholm

ges diplomatisk skattefrihet. Vidare föreslås i

yrkande 8 att den svenska representationen i Taipei

förstärks. I yrkande 9 framförs att regeringen bör

verka för att EU öppnar ett informationskontor i

Taipei. Motionärerna anser i yrkande 10 att det inte

finns någon anledning att neka medborgare från

Taiwan inresa i Sverige.

Utskottets överväganden

Det har skett en genomgripande förändring i

demokratisk riktning i Taiwan under de senaste åren.

Alla politiska ledare i Taiwan är numera utsedda i

fria demokratiska val. Sverige har ett omfattande

utbyte med Taiwan på många områden. Handeln är

betydande och många svenska företag har gjort

investeringar i Taiwan. Det finns också mycket som

tyder på att fler taiwanesiska företag kan komma att

etablera sig i Sverige.

Utskottet ser positivt på denna utveckling och har

vid flera tillfällen uttryckt sitt stöd för den

demokratiska utvecklingen på Taiwan. Även om det

finns restriktionerna i det officiella umgänget med

Taiwan, förekommer breda kontakter och utbyte både i

substans och ekonomiskt. Ett väl utbyggt kontaktnät

med Taiwan stärker dess förutsättningar att stå som

ett demokratiskt föredöme i hela regionen, särskilt

i förhållande till Folkrepubliken Kina.

Utskottet tar bestämt avstånd från militära hot som

påtryckningsmedel i relationerna mellan

folkrepubliken Kina och Taiwan. Taiwans framtida

status är en fråga som måste lösas internt på

fredlig och demokratisk väg.

Med detta avstyrker utskottet motion U622 (fp)

yrkande 4 och anser motion U615 (m) yrkandena 1 och

2 besvarad.

Utskottet har tidigare behandlat yrkanden om Taiwans

medlemskap i FN, senast i betänkande 1997/987:UU17

varvid anfördes:

Medlemskap i FN behandlas av Sverige enligt

universalitetsprincipen; suveräna stater som Sverige

erkänner anses ha rätt att ansluta sig till FN och

dess organ. I enlighet med FN:s stadgar upptas nya

medlemmar i FN genom beslut i generalförsamlingen

efter beredning i och på rekommendation av

säkerhetsrådet. Ett flertal stater satte sig emot

ett förslag att föra upp frågan om Taiwans ställning

på generalförsamlingens dagordning hösten 1993.

Sedan 1993 har ytterligare försök att föra upp

frågan om Taiwans ställning på generalförsamlingens

dagordning misslyckats. Ett gemensamt initiativ togs

1995 av tjugotalet länder som då erkände Taiwan och

hade diplomatiska förbindelser med landet. Dessa var

ett antal länder huvudsakligen i Centralamerika,

Karibien och Afrika; bl.a. Guatemala, Nicaragua,

Panama, Dominikanska republiken, Centralafrikanska

republiken och Swaziland.

Utskottet konstaterar att Sverige inte erkänner

Taiwan som en suverän stat. Den svenska ett-Kina-

politiken är klar och tydlig. Sedan 1971 är

Folkrepubliken Kina innehavare av den Kina

tillhöriga platsen i FN.

Utskottet anser att det är positivt att Taiwan har

utvecklade kontakter med olika länder, inklusive med

Folkrepubliken Kina. Utskottet ser också positivt på

den demokratiska utvecklingen som skett i Taiwan.

Med hänvisning till vad ovan anförts samt till

tidigare uttalanden av utskottet framstår det som

klart att det inte är motiverat att agera för

Taiwans medlemskap i FN.

Utskottet vidhåller denna uppfattning och avstyrker

därmed motion U622 (fp) yrkande 5 samt anser

motionerna U603 (m) yrkande 1 och U622 (fp) yrkande

6 besvarade med vad utskottet anfört.

I enlighet med Wienkonventionen om diplomatiska

förbindelser beviljar Sverige med stöd av bl.a.

lagen om immunitet och privilegier i vissa fall

utländska diplomatiska beskickningar i Sverige

immunitet och privilegier. Sverige och Taiwan har

inte upprättat diplomatiska förbindelser, och Taiwan

kan således inte ha en diplomatisk beskickning i

Sverige. Med nuvarande lagstiftning är det därför

omöjligt att tillmötesgå kravet på skattebefrielse

för Taiwans handelskontor i Stockholm. I motionen

hänvisas till att personalen vid det svenska

Exportrådskontoret i Taipei åtnjuter

skattebefrielse. Sverige tillämpar dock inte

reciprocitetsprincipen för behandlingen av utländsk

representation. Det är således inte heller möjligt

att av reciprocitetsskäl bevilja Taiwankontoret

skattebefrielse.

Med detta avstyrker utskottet motion U622 (fp)

yrkande 7 samt anser motion U603 (m) yrkande 2 och

motion U615 (m) yrkande 3 besvarade.

Utskottet konstaterar att eftersom Sverige inte har

mellanstatliga förbindelser med Taiwan kan inte

något dubbelbeskattningsavtal ingås. Det finns

stater, t.ex. Australien och Nya Zeeland, som utan

att ingå folkrättsligt bindande avtal har uppnått

arrangemang med taiwanesiska motparter för att

undvika dubbelbeskattning. Hittills har dock inget

EU-land gjort detta. Regeringen arbetar med frågan

att finna en praktisk och tekniskt

tillfredsställande lösning på de problem som

dubbelbeskattning och kapitalflykt innebär och

följer noga utvecklingen i synnerhet inom den övriga

EU-kretsen.

Med detta anser utskottet motion U603 (m) yrkande 3

besvarad.

Utskottet har inhämtat att det för närvarande inte

är aktuellt att förstärka bemanningen på

Exportrådskontoret i Taipei. Inom EU har

upprättandet av ett representationskontor i Taipei

diskuterats men något beslut att öppna ett sådant

kontor har inte tagits. Utskottet konstaterar också

att Sverige inom EU-arbetet stöder Taiwans

medlemsansökan i WTO.

För medborgare från Taiwan gäller normala

viseringregler och det skall, enligt vad utskottet

erfarit, inte vara svårare eller lättare för

taiwanesiska medborgare att få visering till Sverige

än det är för andra viseringspliktiga.

Med detta avstyrker utskottet motionerna U622 (fp)

yrkandena 8-10 och U603 (m) yrkande 4.

21. Östtimor

Sammanfattning av motionen

Flerpartimotion U618 (mp, v, c, fp) tar upp

situationen i Östtimor. Indonesien är med nära 200

miljoner invånare världens fjärde folkrikaste

nation. Östtimor är en del av ön Timor, men är ej

godkänd av FN som en del av Indonesien. Efter det

att Portugal dragit sig tillbaka efter flera

århundraden av kolonialt herravälde 1975 invaderades

Östtimor av Indonesien. Under de år som följt har

befolkningen fått utstå fruktansvärda lidanden. En

tredjedel av befolkningen, ca 250 000 människor, har

fått sätta livet till. En stor del av befolkningen

har tvångsförflyttats och åtskilliga har kastats i

fängelse.

Sedan Kofi Annan tillträdde som FN:s

generalsekreterare har de s.k. trepartssamtalen

mellan Indonesien, Portugal och FN aktiverats.

Indonesien accepterar dock inte Östtimor som

samtalspartner. Motionärerna begär i yrkande 1 att

regeringen i FN:s säkerhetsråd och i andra forum

aktivt verkar för att Östtimor skall vara

representerat i de pågående trepartssamtalen om

Östtimor.

José Ramos-Horta, Östtimors utrikesminister i exil,

har lagt fram en detaljerad fredsplan som på sikt

skall leda till fria politiska val och en

folkomröstning i Östtimor om självständighet.

Motionärerna anför i yrkande 2 att Sverige aktivt

bör stödja Ramos-Hortas fredsplan. I yrkande 3 krävs

vidare att Sverige stödjer Östtimors rätt till

självbestämmande genom en folkomröstning, och i

yrkande 5 begärs att Sverige agerar för att det

timorianska folkets säkerhet garanteras genom en

permanent närvaro av FN. I yrkande 6 anförs att

Sverige bör verka för att det etableras en

internationell civil närvaro i Östtimor samt för att

internationella enskilda organisationer ges fritt

tillträde till Östtimor.

Utskottets överväganden

Utskottet har under en lång rad av år behandlat den

bristande respekten för de mänskliga rättigheterna i

Indonesien, särskilt vad gäller situationen i

Östtimor.

Sverige har - liksom övriga EU-stater - aldrig

accepterat Östtimors införlivande med Indonesien och

har alltid betonat att befolkningen själv bör få

avgöra sin framtid. Enligt samstämmiga rapporter

från amerikanska UD och Amnesty International är

situationen beträffande respekten för de mänskliga

rättigheterna i Östtimor fortsatt djupt

otillfredsställande. Sverige har, liksom övriga EU-

länder, sedan konfliktens början 1975 hävdat

östtimorianernas rätt att själva bestämma över sin

framtid. Detta kom senast till uttryck vid EU:s

toppmöte i Wien den 11-12 december 1998, där EU:s

stats- och regeringschefer framhöll att EU anser att

en slutlig lösning av konflikten i Östtimor inte är

möjlig utan att det östtimorianska folket ges

möjlighet att fritt ge uttryck för sin egen vilja.

Läget i Östtimor präglas av det senaste halvårets

ändrade förutsättningar för en lösning av den två

decennier långa konflikten. Vid de FN-ledda

autonomiförhandlingarna har parterna varit till

synes låsta i sina respektive grundläggande

hållningar till konfliktens slutliga lösning.

Portugal har eftersträvat rätt till självbestämmande

för östtimoreserna medan Indonesiens

förhandlingsposition har varit en fortsatt

integration av Östtimor i Indonesien. Den

indonesiska regeringen har emellertid godtagit

tanken på en vittgående autonomi för Östtimor.

Indonesien har undertecknat FN:s MR-konvention och

även träffat en överenskommelse med FN:s MR-

kommissarie om möjligheter för FN att övervaka MR-

läget i Östtimor. Portugal och Indonesien har

återupptagit de diplomatiska förbindelserna genom

upprättandet av intressekontor i respektive

huvudstäder. En rad politiska fångar har frisläppts.

Samtidigt har läget i området förblivit spänt, och

utbrott av våld och motvåld har med jämna mellanrum

rapporterats från Östtimor.

Utskottet konstaterar att Sverige, tillsammans med

övriga EU-länder, stödjer de ansträngningar som görs

av FN:s generalsekreterare att nå en lösning på

konflikten. Detta sker genom de s.k.

trepartssamtalen mellan Indonesien och Portugal

under FN:s överinseende. Sverige har under sina år i

säkerhetsrådet givit stöd till den väg mot en

lösning av konflikten som förordas av FN:s

generalsekreterare. Utskottet utgår från att

regeringen även fortsättningsvis följer situationen

på Östtimor och utvecklingen av konflikten.

Som ett led i förhandlingsarbetet har FN:s

generalsekreterare påtagit sig att ha nära kontakt

med företrädare för östtimoreserna, vilka därigenom

löpande informeras om förhandlingarna och indirekt

får möjlighet att göra sina röster hörda. I detta

syfte har FN:s generalsekreterares särskilde

representant, Jamsheed Marker, med jämna mellanrum

besökt Östtimor. Senast skedde detta i december

1998. De FN-ledda förhandlingarna är inte

okontroversiella i Östtimor. Det går en skiljelinje

mellan dem som är beredda att godta det självstyre

för Östtimor som de nuvarande förhandlingarna

gäller, och den av allt att döma större andel av

befolkningen som förespråkar rätten till full

självständighet.

Vid EU:s toppmöte i Wien framhölls också en

permanent FN-närvaro som en av de åtgärder som

Indonesien borde godta för att bidra till de

pågående ansträngningarna att nå en lösning av

konflikten. Härutöver pekade de på vikten av en

minskad indonesisk truppnärvaro i området, liksom

frigivandet av alla politiska fångar.

Utskottet uttrycker sitt starka stöd för FN:s och

EU:s ansträngningar att lösa konflikten och

välkomnar de positiva förhandlingsresultat som

nyligen uppnåtts samt det faktum att frågan om

självständighet kommer att tas upp i Indonesiens

högsta lagstiftande instans.

Därmed anses motion U618 (mp, v, c, fp) yrkandena

1-3 och 5 besvarad.

I motion U618 (mp, v, c, fp) yrkande 6 begärs att

all vapenexport till Indonesien stoppas.

Utskottet konstaterar att de svenska riktlinjerna

för krigsmaterielexport innebär att man för

närvarande inte beviljar utförseltillstånd för nya

leveranser av krigsmateriel till Indonesien.

Samtidigt innehåller riktlinjerna en anvisning om

att tillstånd bör ges till utförsel av s.k.

följdleveranser med anknytning till tidigare

levererade system.

Regeringen tillkallade i november 1997 en särskild

utredare för att analysera de principer som har

utvecklats i praxis när det gäller s.k.

följdleveranser vid krigsmaterielexport och föreslå

de preciseringar som kan behövas på detta område.

Utredningen väntas lägga fram sina slutsatser i

slutet av mars 1999. Utskottet utgår från att några

följdleveranser inte genomförs till Indonesien

förrän utredningen presenterats.

Med detta anses motion U618 (mp, v, c, fp) yrkande 6

besvarad.

22. Colombia

Sammanfattning av motionen

Två flerpartimotioner, U612 (v, kd, c, fp, mp) och

U624 (v, s, m, kd, c, fp, mp), beskriver den

fortsatt allvarliga situationen i Colombia. Under de

senaste tio åren har över 30 000 människor mördats

av politiska skäl och minst 3 000 "försvunnit".

Motionärerna menar att det är otvetydigt att de

flesta MR-brott med politisk anknytning begås av

säkerhetsstyrkorna med hjälp av de s.k. paramilitära

grupperna. Straffriheten för medlemmar ur

säkerhetsstyrkorna och de paramilitära grupperna som

begår MR-brott är närmast total. Den utdragna

interna väpnade konflikten i Colombia är komplex och

dess orsaker är många. Ett skäl bakom våldet är de

stora sociala och ekonomiska orättvisor som råder.

Den utbredda narkotikahanteringen för också med sig

korruption och våld. De omkring 140 paramilitära

grupperna begår ett stort antal övergrepp, ofta i

samarbete med landets militära styrkor.

Gerillagrupper behärskar i dag en stor del av

Colombias yta.

Under den förre presidenten Ernesto Samper

(1994-98) förbättrades inte situationen, utan

systematiska och grova övergrepp mot fundamentala

mänskliga rättigheter fortsatte i oförminskad skala.

Paramilitära grupper och även gerillan har under de

senaste åren skaffat sig allt större utrymme.

President Andrés Pastrana, som tillträdde i augusti

1998, har dock visat vilja att inleda

fredsförhandlingar med gerillan. Inledande möten har

hållits med företrädare för de två största

gerillagrupperna FARC och ELN. Ännu har dock inga

åtgärder mot de svåra MR-övergreppen eller mot den

rådande straffriheten vidtagits.

I motion U612 (v, kd, c, fp, mp) yrkande 4 kräver

motionärerna att Sverige i FN, EU och andra

internationella forum verkar för att de paramilitära

grupperna upplöses. I yrkande 5 anförs att Sverige

bör agera för att Colombias regering vidtar

kraftfulla och effektiva åtgärder mot den rådande

straffriheten för MR-brott. Givet den fortsatt

allvarliga situationen anser motionärerna att

regeringen bör verka för att FN:s MR-kommission

tillsätter en särskild rapportör för Colombia

(yrkande 6).

Motionärerna bakom U624 (v, s, m, kd, c, fp, mp)

menar att mer kan göras för Colombia. I yrkande 1

anförs att regeringen bör erbjuda sig att ingå i en

vängrupp för Colombia och ställa sig till förfogande

som medlare mellan regeringen och gerillan. Vidare

framförs i yrkande 2 att ökat stöd för svenska och

colombianska MR-organisationer bör övervägas. I

yrkande 3 föreslås att ambassaden i Santafé de

Bogotá får förstärkta resurser i syfte att kunna

utöka sina kontakter på MR-området. Riksdagen skulle

också kunna bidra genom att sända en parlamentarisk

delegation till Colombia (yrkande 4). I yrkande 5

framhålls att regeringen bör arbeta för att frågan

om en handlingsplan för fredsförhandlingar i

Colombia förs upp på dagordningen i FN:s

säkerhetsråd.

Utskottets överväganden

Utskottet konstaterar med djup oro att situationen

beträffande de mänskliga rättigheterna i Colombia

fortsätter att vara mycket allvarlig. Under det

senaste året har den väpnade konflikten fortsatt i

oförminskad skala. Nyligen har Colombia även

drabbats av den värsta jordbävningen i landets

historia, med ett stort humanitärt lidande som

följd.

Trots att förhållandena i Colombia alltmer

uppmärksammats internationellt, begås ett stort

antal grova kränkningar av de mänskliga

rättigheterna av militärer, paramilitära grupper

samt gerillan. Samtidigt har den nya regeringen

under ledning av president Andrés Pastrana och den

största gerillagruppen FARC inlett fredssamtal den 7

januari.

Av allt att döma samarbetar vissa paramilitära

grupper med militären eller agerar med dennas goda

minne. Under den senaste tiden har paramilitärer

gjort sig skyldiga till osedvanliga grymheter mot

civila, uppenbarligen i syfte att sabotera de

nyligen inledda fredssamtalen. Ett stort problem i

sammanhanget är den rådande straffriheten för brott

mot de mänskliga rättigheterna. Mycket få av dem som

begår MR-kränkningar lagförs och döms för sina

brott.

Sverige har under flera år varit pådrivande inom EU

och FN för ett ökat internationellt engagemang för

situationen i Colombia. 1996 öppnade FN ett särskilt

kontor för mänskliga rättigheter i landet i syfte

att stödja de colombianska myndigheterna i arbetet

med att upprätta utvecklingsprogram och nya

riktlinjer på MR-området. Därutöver skall kontoret

främja och övervaka efterlevnaden av de mänskliga

rättigheterna i landet. Vidare har UNHCR nyligen, på

inbjudan av den colombianska regeringen, inrättat

ett kontor för att bistå myndigheterna att hjälpa de

hundratusentals internflyktingar som har tvingats

från sina hem på grund av den väpnade konflikten.

I motion U612 (v, kd, c, fp, mp) yrkandena 4 och 5

begärs att Sverige noga skall följa utvecklingen på

MR-området i Colombia och bl.a. agera i

internationella sammanhang för att den colombianska

regeringen skall vidta kraftfulla åtgärder mot

straffriheten och för att upplösa de paramilitära

grupperna. En särskild FN-rapportör för Colombia

efterlyses också (yrkande 6). Motionärerna bakom

U624 (v, s, m, kd, c, fp, mp) yrkandena 1-5 anser

att Sverige bör ställa sig till förfogande som

medlare mellan parterna i den interna konflikten och

även erbjuda sig att ingå i en internationell

vängrupp om en sådan skulle inrättas. Stödet till de

frivilliga organisationerna som arbetar i Colombia

bör ökas, och den svenska ambassaden i Santafé de

Bogotá bör ges förstärkta personella resurser på MR-

området. Regeringen bör även agera för att FN:s

säkerhetsråd skall verka för att en handlingsplan

för fredsförhandlingar i Colombia utarbetas av det

internationella samfundet. Vidare yrkas att

riksdagen skall besluta att sända en särskild

parlamentarisk delegation till Colombia.

Utskottet konstaterar att regeringen noga följer

utvecklingen i Colombia. Sverige har givit sitt stöd

till inrättandet av FN:s MR-kontor och UNHCR:s

kontor i Colombia och även givit särskilda bidrag

därtill. FN planerar för närvarande att fördubbla

sin personalstyrka vid MR-kontoret. FN har därmed en

stark och ökande närvaro i Colombia. Situationen i

landet behandlas årligen i FN:s kommission för de

mänskliga rättigheterna. Utskottet ser positivt på

regeringens stöd till FN:s verksamhet i Colombia och

konstaterar också att den tillträdande chefen för

FN:s MR-kontor är en svensk. Givet den fortsatt

allvarliga situationen i landet anser utskottet att

regeringen bör överväga att ta upp frågan om en

särskild landrapportör för Colombia om ingen

ljusning kan skönjas vad gäller respekten för de

mänskliga rättigheterna.

Sverige har även på andra sätt visat engagemang för

situationen i Colombia. Flera svenska enskilda

organisationer verkar i landet med stöd från Sida.

Genom det svenska utvecklingssamarbetet ges stöd

till reformer inom det juridiska systemet syftande

till att bekämpa straffriheten. Regeringen har även

vid flera tillfällen, bl.a. i samband med president

Andrés Pastranas installation i augusti 1998,

förklarat sig villig att främja en fredsprocess.

Inom EU är Sverige ett av de länder som starkast

engagerat sig för situationen i Colombia.

Vissa förhoppningar kan knytas till de fredssamtal

som nyligen inletts mellan den colombianska

regeringen och FARC-gerillan. I inledningsskedet ses

dessa samtal i första hand som en colombiansk

angelägenhet, men skulle de utfalla positivt kommer

det internationella stödet sannolikt att

konkretiseras ytterligare, t.ex. genom bildande av

en vängrupp. De berörda parternas uttalade viljor

måste vara utgångspunkten för det svenska

engagemanget och ett eventuellt deltagande i en

fredsprocess. Ingendera parten har på detta stadium

efterfrågat internationell medling. Ej heller har de

stridande parterna ansett att konflikten är en fråga

för säkerhetsrådet.

Utskottet ställer sig bakom regeringens aktiva

politik för att främja en lösning av den interna

konflikten i Colombia, förbättra respekten för de

mänskliga rättigheterna samt bistå de civila som

drabbats av våldet.

Riksdagen har under ett flertal år tagit upp och

debatterat situationen i Colombia och har vid

upprepade tillfällen fördömt de fortsatta MR-

kränkningarna. För närvarande planeras en

internationell parlamentarisk delegationsresa till

Colombia av biståndsorganisationen Caritas. Två

riksdagsledamöter har inbjudits att delta i

delegationen. Utskottet inväntar vad ledamöterna

rapporterar från sitt besök i Colombia.

Motionerna U612 (v, kd, c, fp, mp) yrkandena 4-6 och

U624 (v, s, m, kd, c, fp, mp) yrkandena 1-5 anses

besvarade med vad utskottet anfört.

23. Cuba

Sammanfattning av motionen

I motion U604 (v) anförs att Förenta staternas

långvariga blockad mot Cuba beräknas kosta landet

nästan två miljarder dollar per år. Import av

livsmedel, läkemedel och industriprodukter fördyras

genom den folkrättsstridiga blockaden.

Motionärerna menar att situationen beträffande de

mänskliga rättigheterna i Cuba är bättre än i de

flesta andra länder i tredje världen, om man tar

hänsyn till FN:s MR-deklaration, konventionerna om

barns och kvinnors rättigheter samt rätten till

social utveckling. Samtidigt är yttrandefriheten

starkt begränsad och regimkritiker riskerar

förföljelse och arrestering. Sverige skulle kunna

uppmuntra till politisk dialog och demokratisering

genom att utveckla breda förbindelser med det

kubanska samhället och genom att motsätta sig den

amerikanska blockaden. I yrkande 6 föreslås att

svenska enskilda organisationer bör ges utökade

möjligheter att verka i Cuba. Stöd till sådana

organisationers tidningsutgivning lyfts fram som

särskilt angeläget.

Utskottets överväganden

Samstämmiga uppgifter från internationella MR-

organisationer, FN:s särskilde rapportör m.fl. ger

vid handen att situationen beträffande de mänskliga

rättigheterna i Cuba fortsätter att vara allvarlig.

Hundratals politiska fångar sitter fängslade, och

många andra oliktänkande förföljs på andra sätt. Den

politiska makten är koncentrerad till president

Fidel Castro, vars regim inte respekterar

grundläggande demokratiska fri- och rättigheter

såsom yttrande- och föreningsfrihet. De små

oberoende MR-grupper som finns i landet arbetar

illegalt och under kontroll av den kubanska

säkerhetstjänsten.

I motion U604 (v) yrkande 6 föreslås att Sverige

skall agera för att öka respekten för de mänskliga

rättigheterna i Cuba genom att ge svenska enskilda

organisationer ökade möjligheter att verka där.

Utskottet konstaterar att regeringen visar ett

stort engagemang för MR-situationen i Cuba. Sverige

har såväl bilateralt som inom EU och i FN tagit upp

de övergrepp som förekommer i landet. Sverige,

liksom övriga EU, har bl.a. i FN:s generalförsamling

fördömt Förenta staternas embargo mot Cuba. EU har

också agerat mot den s.k. Helms-Burton lagen. 1998

slöts en överenskommelse med den amerikanska

administrationen att de extraterritoriella delarna

av lagen inte skulle tillämpas mot företag från EU.

Inom EU har en särskild gemensam ståndpunkt

intagits, där MR-frågorna ges stor vikt, och i EU:s

dialog med Cuba har respekten för de mänskliga

rättigheterna särskilt lyfts fram. Tyvärr har den

kubanska regeringen hittills inte påverkats i någon

väsentlig mening vad gäller respekten för de

mänskliga rättigheterna. Inom det svenska biståndet

ges visst stöd för att öka utbytet med olika delar

av det kubanska samhället.

Utskottet stöder de initiativ som regeringen tagit

bilateralt, i EU och via enskilda organisationer för

att öka utbytet med Cuba. Utskottet lägger samtidigt

vikt vid att Sverige i olika sammanhang har påtalat

den kubanska regimens kränkningar av de mänskliga

rättigheterna.

Därmed anses motion U604 (v) yrkande 6 besvarad.

24. Guatemala

Sammanfattning av motionen

I kommittémotion U609 (v) tecknas en bild av det

mångfasetterade Guatemala. Landet har en vacker och

omväxlande natur och även en stor kulturell rikedom.

Guatemalas historia är dock mörk. Folket har levt

under kolonialstyre och diktatur i stort sett sedan

den spanska erövringen under 1500-talet. Ett

osedvanligt blodigt inbördeskrig har rasat under de

senaste årtiondena. Med stort engagemang från FN och

det övriga internationella samfundet kunde dock ett

övergripande fredsavtal ingås 1996 - ett av

delavtalen undertecknades för övrigt i Stockholm

den 7 december 1996.

Efter att fredsavtalet genomförts på ett

tillfredsställande sätt under 1997, framstår det

emellertid enligt motionärerna som tydligt att

fredsprocessen har bromsats upp under 1998. På grund

av motstånd från den extrema högern har regeringen

inte kunnat genomföra viktiga delar av fredsavtalet,

såsom de utlovade reformerna vad gäller skatter, en

ny konstitution samt rättsväsende.

Motionärerna hemställer därför i yrkande 1 att

regeringen i FN:s säkerhetsråd tar upp frågan om

uppfyllandet av fredsavtalet på områdena skatter,

konstitution samt rättsväsende. I yrkande 2 framförs

krav på att regeringen skall agera för att FN:s

kontor i Guatemala ges förstärkta resurser.

Utskottets överväganden

Efter decennier av intern väpnad konflikt och

utbredda kränkningar av de mänskliga rättigheterna

gav fredsavtalet som regeringen och gerillan URNG

ingick i december 1996 nytt hopp till Guatemala. För

att bistå vid genomförandet av fredsavtalet

inrättade FN:s generalförsamling övervakningsstyrkan

Minugua. FN:s generalsekreterare har under det

senaste året rapporterat att genomförandet av

fredsavtalet har försenats. Generalförsamlingen har

antagit resolutioner med uppmaningar till de berörda

parterna i Guatemala att uppfylla sina gemensamma

åtaganden. Sverige har ett mångårigt engagemang för

demokrati och mänskliga rättigheter i Guatemala och

ger stöd till fredsprocessen både via FN och

bilateralt.

I motion U609 (v) yrkande 1 framförs krav på att

regeringen skall verka för att frågan om

fredsprocessen i Guatemala tas upp i FN:s

säkerhetsråd. I yrkande 2 begärs att FN:s kontor i

Guatemala skall ges ökade resurser.

Utskottet konstaterar att frågan om uppfyllande av

fredsavtalet i Guatemala behandlas av FN:s

generalförsamling, såsom brukligt är för FN:s

fredsmissioner. Det är tydligt att takten i

genomförandet av fredsavtalet avtagit under det

senaste året. Det internationella samfundets

engagemang är i denna situation av särskild

betydelse. Utskottet noterar att FN:s

generalsekreterare i sina rapporter har pekat på de

problem som föreligger och att generalförsamlingen

antagit särskilda resolutioner i frågan. Det

förefaller mot den bakgrunden inte ändamålsenligt

att begära att FN:s säkerhetsråd skall behandla

frågan.

Vidare konstaterar utskottet att det

internationella givarsamfundet även i fortsättningen

verkar erbjuda frivilligt bistånd som motsvarar de

behov som fastställts av FN. Sverige är en av de

större biståndsgivarna såväl till FN-missionen

Minugua som till övriga FN-systemets närvaro i

Guatemala. Sverige bedriver även ett bilateralt

bistånd som främst syftar till att stärka

fredsprocessen, demokrati, mänskliga rättigheter

samt reformering av staten.

Därmed avstyrks motion U609 (v) yrkande 1. Motion

U609 (v) yrkande 2 anses besvarad med vad utskottet

anfört.

25. Mexico

Sammanfattning av motionen

Flerpartimotionen U611 (v, kd, c, fp, mp) tar upp

situationen i Chiapas i södra Mexico. I januari 1994

revolterade indianbefolkningen mot politiskt

förtryck och usla levnadsvillkor. Revolten bemöttes

med militärt våld, och grova övergrepp mot den

indianska befolkningen har begåtts av polis och

militär. Under de senaste åren har det också vuxit

fram paramilitära grupper, över vilka regeringen

inte har någon kontroll.

Motionärerna anför att en fredlig och konstruktiv

lösning endast kan uppnås genom dialog och

förhandlingar mellan parterna. En

förhandlingslösning förutsätter dock att de

paramilitära grupperna avväpnas, att området

demilitariseras samt att myndigheternas inblandning

i MR-brott utreds grundligt.

Sverige har nyligen, före de flesta

medlemsländerna, undertecknat EU:s handelsavtal med

Mexico. Motionärerna menar att regeringen bör koppla

samman handelsavtalet mellan EU och Mexico med krav

på den mexikanska regeringen om konkreta åtgärder

för att övervaka respekten för de mänskliga

rättigheterna i Chiapasprovinsen.

Utskottets överväganden

Den konflikt som 1994 utbröt i den mexikanska

delstaten Chiapas har fått stor internationell

uppmärksamhet. Förhandlingar mellan Mexicos regering

och företrädare för gerillarörelsen EZLN har dock

inte ännu lett till någon överenskommelse. Från tid

till annan har våldsamheter brutit ut, och under de

senaste åren är det tydligt att s.k. paramilitära

grupper vuxit fram. Dessa har gjort sig skyldiga

till omfattande grymheter mot civilbefolkningen,

till största delen ursprungsbefolkning. Massakern i

Acteal på 45 människor i december 1997 är ett

exempel härpå.

I motion U611 (v, kd, c, fp, mp) begärs att

regeringen inom EU skall verka för att EU:s

handelsavtal med Mexico skall villkoras till att den

mexikanska regeringen vidtar åtgärder för att skydda

de mänskliga rättigheterna i Chiapas provinsen.

Utskottet konstaterar att regeringen aktivt följer

utvecklingen i Mexico och särskilt MR-situationen i

Chiapas. I dialog med den mexikanska regeringen har

Sverige framfört vikten av att

ursprungsbefolkningars rättigheter respekteras.

Vidare är situationen i Chiapas en viktig fråga i

EU:s dialog med Mexico. Utskottet välkomnar detta

engagemang för situationen beträffande de mänskliga

rättigheterna i Mexico.

Utskottet konstaterar vidare att avtalet om

ekonomiskt partnerskap, politisk samordning och

samarbete mellan EU och Mexico innehåller en

särskild MR-klausul. Enligt det avtal som kommer att

träda i kraft när ratificeringsprocessen är slutförd

skall handelsliberaliseringar mellan EU och Mexico

förhandlas i särskild ordning. Förutom den

bilaterala dialogen som Sverige för har även EU en

etablerad, mångsidig och pågående dialog med Mexico

i vilken mänskliga rättigheter är en viktig

komponent.

Motion U611 (v, kd, c, fp, mp) anses besvarad med

vad utskottet ovan anfört.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande efterlevnaden av de

mänskliga rättigheterna

att riksdagen förklarar motion 1998/99:U612 yrkande 1

besvarad med vad utskottet anfört,

2. beträffande nationell handlingsplan för

förverkligande av de mänskliga rättigheterna

att riksdagen förklarar motion 1998/99:U629 yrkandena 1 och

2 besvarad med vad utskottet anfört,

3. beträffande internationellt samarbete

på MR-området

att riksdagen förklarar motion 1998/99:U632 yrkandena 1 och

3 besvarad med vad utskottet anfört,

4. beträffande dödsstraffet

att riksdagen förklarar motion 1998/99:U612 yrkandena 11 och

12 besvarad med vad utskottet anfört,

5. beträffande förhandlingarna om ett

tilläggsprotokoll till konventionen om

avskaffande av allt slags diskriminering av

kvinnor

att riksdagen med avslag på motion 1998/99:U631 yrkandena 3

och 5 förklarar motion 1998/99:U631 yrkandena 1,

2 och 4 besvarad med vad utskottet anfört,

6. beträffande rätten till fri abort

att riksdagen förklarar motion 1998/99:So462 yrkande 17

besvarad med vad utskottet anfört,

res. 1 (kd) - motiv.

7. beträffande FN:s barn- och

kvinnokonventioner

att riksdagen förklarar motion 1998/99:So466 yrkande 15

besvarad med vad utskottet anfört,

8. beträffande kvinnans roll inom

biståndet

att riksdagen förklarar motion 1998/99:A810 yrkande 27

besvarad med vad utskottet anfört,

9. beträffande samarbete med Central- och

Östeuropa inom jämställdhetsområdet

att riksdagen förklarar motion 1998/99:U808 besvarad med vad

utskottet anfört,

10. beträffande prenatal

könsdiskriminering

att riksdagen förklarar motion 1998/99:U620 yrkande 3

besvarad med vad utskottet anfört,

11. beträffande homosexuellas

rättigheter

att riksdagen förklarar motionerna 1998/99:U617 och

1998/99:Ju709 yrkandena 17 och 18 besvarade med

vad utskottet anfört,

12. beträffande barns rättssäkerhet i

Norden och Baltikum

att riksdagen förklarar motion 1998/99:U704 yrkande 11

besvarad med vad utskottet anfört,

13. beträffande samernas ställning

att riksdagen avslår motion 1998/99:MJ257 yrkandena 6 och 7,

res. 2 (v, kd, c, fp, mp)

14. beträffande anklagelser om utnyttjande

av minderåriga flickor i Bosnien-Hercegovina

att riksdagen förklarar motion 1998/99:U601 besvarad med vad

utskottet anfört,

15. beträffande fallet Nikitin

att riksdagen förklarar motion 1998/99:U605 besvarad med vad

utskottet anfört,

16. beträffande mänskliga rättigheter i

Turkiet

att riksdagen förklarar motionerna 1998/99:U612 yrkandena 9

och 10, 1998/99:U621 samt 1998/99:U623 yrkandena

1-6 besvarade med vad utskottet anfört,

17. beträffande assyriernas/syrianernas

situation

att riksdagen med avslag på motionerna 1998/99:U606

yrkandena 1 och 2 och 1998/99:U632 yrkande 6

förklarar motion 1998/99:U606 yrkandena 3 och 4

samt 1998/99:U626 yrkandena 1 och 2 besvarade

med vad utskottet anfört,

18. beträffande mänskliga rättigheter i

Algeriet

att riksdagen förklarar motion 1998/99:U612 yrkande 3

besvarad med vad utskottet anfört,

19. beträffande mänskliga rättigheter i

Iran

att riksdagen förklarar motionerna 1998/99:U607,

1998/99:U612 yrkande 7 och 1998/99:U613

yrkandena 1-6 besvarade med vad utskottet

anfört,

res. 3 (kd)

20. beträffande israeliske kärnteknikern

Mordechai Vanunu

att riksdagen förklarar motion 1998/99:U616 yrkandena 1 och

2 besvarad med vad utskottet anfört,

21. beträffande förhållandena i Södra

Afrika

att riksdagen förklarar motion 1998/99:U602 yrkande 2

besvarad med vad utskottet anfört,

22. beträffande förhållandena i

Västsahara

att riksdagen förklarar motion 1998/99:U610 yrkande 1

besvarad med vad utskottet anfört,

23. beträffande förhållandena i Sudan

att riksdagen förklarar motion 1998/99:U619 yrkandena 1 och

2 besvarad med vad utskottet anfört,

24. beträffande förhållandena i Kambodja

att riksdagen förklarar motion 1998/99:U630 yrkandena 1, 4-8

besvarad med vad utskottet anfört,

25. beträffande förhållandena i

Folkrepubliken Kina

att riksdagen förklarar motionerna 1998/99:U612 yrkande 8,

1998/99:U622 yrkandena 1-3, 11 och 12 samt

1998/99:U632 yrkande 5 besvarade med vad

utskottet anfört,

26. beträffande utvecklingen i Taiwan

att riksdagen med avslag på motion 1998/99:U622 yrkande 4

förklarar motion 1998/99:U615 yrkandena 1 och 2

besvarad med vad utskottet anfört,

res. 4 (kd, c, fp)

27. beträffande Taiwans medlemskap i FN

att riksdagen med avslag på motion 1998/99:U622 yrkande 5

förklarar motionerna 1998/99:U603 yrkande 1 samt

1998/99:U622 yrkande 6 besvarade med vad

utskottet anfört,

res. 5 (kd, c, fp)

28. beträffande skattebefrielse för

Taiwans representationskontor m.m.

att riksdagen med avslag på motion 1998/99:U622 yrkande 7

förklarar motionerna 1998/99:U603 yrkande 2 samt

1998/99:U615 yrkande 3 besvarade med vad

utskottet anfört,

res. 6 (m, kd, c, fp)

29. beträffande mellanstatliga

förbindelser med Taiwan, visumregler m.m.

att riksdagen med avslag på motionerna 1998/99:U603 yrkande

4 och 1998/99:U622 yrkandena 8-10 förklarar

motion 1998/99:U603 yrkande 3 besvarad med vad

utskottet anfört,

res. 7 (kd, c, fp)

30. beträffande förhållandena i Östtimor

att riksdagen förklarar motion 1998/99:U618 yrkandena 1-3, 5

och 6 besvarad med vad utskottet anfört,

31. beträffande mänskliga rättigheter i

Colombia

att riksdagen förklarar motionerna 1998/99:U612 yrkandena

4-6 och 1998/99:U624 yrkandena 1-5 besvarade med

vad utskottet anfört,

32. beträffande mänskliga rättigheter i

Cuba

att riksdagen förklarar motion 1998/99:U604 yrkande 6

besvarad med vad utskottet anfört,

33. beträffande fredsprocessen i

Guatemala

att riksdagen med avslag på motion 1998/99:U609 yrkande 1

förklarar motion 1998/99:U609 yrkande 2 besvarad

med vad utskottet anfört,

34. beträffande mänskliga rättigheter i

Mexico

att riksdagen förklarar motion 1998/99:U611 besvarad med vad

utskottet anfört.

Stockholm den 11 februari 1999

Viola Furubjelke

I beslutet har deltagit: Viola

Furubjelke (s), Göran Lennmarker

(m), Sören Lekberg (s), Ingrid

Näslund (kd), Bertil Persson (m),

Urban Ahlin (s), Liselotte Wågö

(m), Carina Hägg (s), Murad Artin

(v), Jan Erik Ågren (kd), Sten

Tolgfors (m), Marianne Samuelsson

(mp), Marianne Andersson (c), Karl-

Göran Biörsmark (fp), Marianne

Jönsson (s), Birgitta Ahlqvist (s)

och Eva Zetterberg (v).

Reservationer

1. Rätten till fri abort (mom. 6,

motiveringen)

Ingrid Näslund och Jan Erik Ågren (båda kd) anser

att den del av utskottets betänkande som på s. 15

börjar med "Rätten till fri abort" och på s. 16

slutar med "politik på detta område" bort ha

följande lydelse:

Abort är en känslig fråga inom det internationella

samfundet. I många länder anses fri abort stå i

strid med den i MR-konventionerna angivna

grundläggande rätten till liv. Utskottet ansluter

sig till den balanserade syn som kommer till uttryck

i följande utdrag ur handlingsprogrammet från FN:s

befolkningskonferens i Kairo:

8.25 Abort bör under inga förhållanden förordas som

en metod för familjeplanering. Alla regeringar,

mellanstatliga organisationer och enskilda

organisationer uppmanas att stärka sitt engagemang

för kvinnors hälsa, behandla de skadeverkningar på

kvinnors hälsa som osäkra aborter orsakar som ett

allvarligt folkhälsoproblem samt minska bruket av

abort genom att tillhandahålla utvidgad och

förbättrad familjeplanering. Att förhindra oönskade

graviditeter bör alltid ges högsta prioritet och

behovet av aborter måste på alla sätt minskas.

Kvinnor med oönskade graviditeter bör ges pålitlig

information och förstående rådgivning. Åtgärder

eller förändringar inom ett hälso- och

sjukvårdssystem som rör abort kan endast beslutas på

nationell eller lokal nivå i enlighet med den

nationella lagstiftningsprocessen. Där abort inte är

olaglig skall den ske på ett säkert sätt. Kvinnor

bör alltid erbjudas sjukvård av god kvalité i

händelse av komplikationer i samband med abort.

Rådgivning, utbildning och familjeplanering efter en

abort bör erbjudas så snart som möjligt, vilket

också bidrar till att undvika upprepade aborter.

2. Samernas ställning (mom. 13)

Murad Artin, Eva Zetterberg (båda v), Ingrid

Näslund, Jan Erik Ågren (båda kd), Marianne

Andersson (c), Karl-Göran Biörsmark (fp) och

Marianne Samuelsson (mp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

19 börjar med "Utskottet avvaktar rådets" och på s.

19 slutar med "behandling av frågan" bort ha

följande lydelse:

Utskottet vill därvidlag understryka den samiska

befolkningens särskilda situation i tre av de

nordiska länderna. Samerna har tidigare getts

ställning som observatör i Nordiska rådet. Sedan

samerna gavs den ställningen har dock Nordiska

rådets arbetsformer ändrats med följd att samerna

inte fått det inflytande som ursprungligen avsågs.

Samernas rättmätiga krav på inflytande har

tillmötesgåtts på olika sätt i Finland, Norge och

Sverige. Regeringen bör verka för att samerna ges

ställning som full medlem i Nordiska rådet. Detta

bör ges regeringen till känna.

Därmed tillstyrks motion MJ257 (kd) yrkande 7.

Motion MJ257 (kd) yrkande 6 anses besvarad med vad

utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha

följande lydelse:

13. beträffande samernas ställning

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:MJ257 yrkande 7

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört samt förklarar motion

1998/99:MJ257 yrkande 6 besvarad med vad

utskottet anfört,

3. Mänskliga rättigheter i Iran (mom. 19)

Ingrid Näslund och Jan Erik Ågren (båda kd) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

29 börjar med "Utskottet delar regeringens åsikt"

och på s. 29 slutar med "företrädare för den iranska

regeringen" bort ha följande lydelse:

Det politiska klimatet i Iran har förändrats i och

med presidentskiftet, men samtidigt har antalet

avrättningar ökat - med andra ord har respekten för

den mest grundläggande av de mänskliga rättigheterna

inte på något sätt konkret förbättrats.

Det finns anledning för regeringen att göra klart

att det instabila politiska läget och ökande antalet

avrättningar betyder att Iran fortfarande är en

riskfylld plats för politiskt oppositionella,

religiöst oliktänkande och kvinnor som flytt undan

en anklagelse för äktenskapsbrott, varför

avvisningar av människor som flytt från Iran av

politiska och religiösa skäl måste upphöra.

Konvertiter riskerar dödsstraff enligt Sharia-

lagen. Även om detta inte utdöms eller verkställs,

saknar de lagens skydd. Vem som helst kan döda en

som avfallit från islam utan någon som helst

rättspåföljd. Enligt Iranian Christian International

har drygt 40 personer som avvisats - de flesta från

Nederländerna och några från Sverige - trots

omfattande efterforskningar och kontakter inne i

Iran, inte kunnat lokaliseras

Svenska myndigheter har inte tillräcklig kunskap om

situationen i Iran, vilket bl.a. framgår av att

kvinnor som riskar dödsstraff för äktenskapsbrott

fortfarande lever i Sverige under hot om avvisning.

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

30 börjar med "Med detta anser" och slutar med

"yrkandena 1 och 2 besvarade." bort ha följande

lydelse:

Med detta tillstyrker utskottet motion U613 (v, s,

m, kd, c, fp, mp) yrkande 1 och anser motionerna

U607 (m) och U613 (v, s, m, kd, c, fp, mp) yrkande 2

besvarade.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha

följande lydelse:

19. beträffande mänskliga rättigheter i Iran

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:U613 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört samt förklarar motionerna

1998/99:U607, 1998/99:U612 yrkande 7 och

1998/99:U613 yrkandena 2-6 besvarade med vad

utskottet anfört,

4. Utvecklingen i Taiwan (mom. 26)

Ingrid Näslund, Jan Erik Ågren (båda kd), Marianne

Andersson (c) och Karl-Göran Biörsmark (fp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

44 börjar med "Det har skett" och på s. 44 slutar

med "fria demokratiska val" bort ha följande

lydelse:

Utskottet ser mycket positivt på den demokratiska

utvecklingen i Taiwan och understryker att det inte

finns någon motsättning mellan människors krav på

demokrati och den kulturella omgivning i vilken de

lever på olika håll i världen. Det är medborgarna i

Taiwan som själva måste få avgöra om de vill bli en

del av Folkrepubliken eller om de föredrar fortsatt

självständighet. Under de senaste årtiondena har

demokratin i Taiwan befästs, och de fria val som

hållits sedan 1996 utgör exempel för Asiens många

diktaturer. Taiwan hör nu hemma i den

internationella folkgemenskapen.

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

44 börjar med "Med detta avstyrker" och som på s. 44

slutar med "yrkandena 1 och 2 besvarade" bort ha

följande lydelse:

Med detta tillstyrker utskottet motion U622 (fp)

yrkande 4 och anser motion 1998/99 U615 (m)

yrkandena 1 och 2 besvarad.

dels att utskottets hemställan under 26 bort ha

följande lydelse:

26. beträffande utvecklingen i Taiwan

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:U622 yrkande 4

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört samt förklarar

motion 1998/99:U615 yrkandena 1 och 2 besvarad

med vad utskottet anfört,

5. Taiwans medlemskap i FN (mom. 27)

Ingrid Näslund, Jan Erik Ågren (båda kd), Marianne

Andersson (c) och Karl-Göran Biörsmark (fp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

44 börjar med "Utskottet har tidigare" och på s. 45

slutar med "med vad utskottet anfört" bort ha

följande lydelse:

När Folkrepubliken Kina 1971 ersatte Taiwan som

ständig medlem av FN:s säkerhetsråd var det ett

naturligt uttryck för vilka världens stormakter,

tillika kärnvapenmakter, faktiskt är. Att Taiwan

ställdes utanför FN:s medlemsskara berodde däremot

på att varken Beijing eller Taipei kunde acceptera

mer än en företrädare för Kina i FN:s medlemskrets.

Vid den tidpunkten saknade båda regimerna

demokratisk legitimitet, vilket i dag bara gäller

den i Peking. Historien visar med såväl Tyskland som

Korea att någon entydig enstatsdoktrin inte heller

finns internationellt etablerad.

Även om principen om ett Kina lever vidare, kan det

aldrig med någon automatik ge regimen i Peking något

slags ensamrätt. Det saknar den varje demokratisk

legitimitet för. Frågan om människor av kinesiskt

ursprung önskar leva i en eller flera

statsbildningar kan bara avgöras genom att de båda

folken i fria och demokratiska former tar ställning

för detta.

Försök att föra upp frågan om att utreda Taiwans

ställning i FN på generalförsamlingens dagordning

har flera gånger misslyckats. Taiwan hör hemma också

i FN:s gemenskap om landet önskar söka medlemskap.

Utskottet finner det därför angeläget att Sverige

aktivt understöder fortsatta initiativ i denna

riktning. Tills vidare bör Sverige verka för att

Taiwan ges möjlighet att medverka i FN:s olika

underorgan som observatör, t.ex. i ECOSOC. Här finns

en omfattande praxis som givit också organisationer

som PLO och ANC observatörsstatus i FN.

Med detta tillstyrker utskottet motion U622 (fp)

yrkandena 5 och 6 och anser motion U603 (m) yrkande

1 besvarad.

dels att utskottets hemställan under 27 bort ha

följande lydelse:

27. beträffande Taiwans medlemskap i FN

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:U622 yrkandena 5

och 6 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört och förklarar motion

1998/99:U603 yrkande 1 besvarad med vad

utskottet anfört,

6. Skattebefrielse för Taiwans

representationskontor m.m. (mom. 28)

Göran Lennmarker, Bertil Persson, Liselotte Wågö,

Sten Tolgfors (alla m), Ingrid Näslund, Jan Erik

Ågren (båda kd), Marianne Andersson (c) och Karl-

Göran Biörsmark (fp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

45 börjar med "Med nuvarande lagstiftning" och på s.

45 slutar med "yrkande 3 besvarade" bort ha följande

lydelse:

Utskottet konstaterar att det vore värdefullt att

Sverige i reciprocitet med Exportrådskontoret i

Taipei bereder Taiwans representationskontor i

Stockholm skattebefrielse.

Därmed tillstyrker utskottet motion U603 (m) yrkande

2 och anser motion U615 (m) yrkande 3 besvarad.

Motion U622 (fp) yrkande 7 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 28 bort ha

följande lydelse:

28. beträffande skattebefrielse för Taiwans

representationskontor m.m.

att riksdagen med avslag på motion 1998/99:U622 yrkande 7 och

med bifall till motion 1998/99:U603 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört samt förklarar motion

1998/99:U615 yrkande 3 besvarad med vad

utskottet anfört,

7. Mellanstatliga förbindelser med Taiwan,

visumregler m.m. (mom. 29)

Ingrid Näslund, Jan Erik Ågren (båda kd), Marianne

Andersson (c) och Karl-Göran Biörsmark (fp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

45 börjar med "Utskottet har inhämtat" och på s. 46

slutar med "U603 (m) yrkande 4" bort ha följande

lydelse:

Sverige bör på olika sätt utveckla sina

förbindelser med Taiwan och bl.a. bör den svenska

representationen i Taiwan förstärkas. Sverige bör

också medverka till att EU upprättar ett

informationskontor i Taipei.

Sverige bör vidare behandla besökande medborgare

från Taiwan på samma sätt som besökare från andra

viseringspliktiga länder. Att som nu skett vägra

visering för taiwanesiska medborgare i ledande

ställning är oacceptabelt och någon hänvisning till

EU-regler kan inte accepteras. Invånare från

demokratiska stater får aldrig vägras inresa i

Sverige av politiska etikettsskäl.

Därmed tillstyrker utskottet motion 1998/99:U622

(fp) yrkandena 8-10. Motion U603 (m) yrkande 4

avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 29 bort ha

följande lydelse:

29. beträffande mellanstatliga förbindelser

med Taiwan, visumregler m.m.

att riksdagen med avslag på motion

1998/99:U603 yrkande 4 och med

bifall till motion 1998/99:U622

yrkandena 8-10 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört, samt förklarar motion

1998/99:U603 yrkande 3 besvarad med

vad utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. Nationell handlingsplan för

förverkligande av de mänskliga

rättigheterna.

Ingrid Näslund, Jan Erik Ågren (båda kd) och

Marianne Andersson (c) anför:

FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter har

1997 inbjudit alla medlemsstater att presentera

särskilda handlingsplaner för förverkligandet av de

mänskliga rättigheterna på det nationella planet.

Förslaget ses som en del av uppföljningen av

Wienkonferensen 1993 om mänskliga rättigheter.

Sverige har rapporterat hur Wienkonferensens

resultat har förverkligats i nationell lagstiftning

men inte presenterat en nationell handlingsplan.

En nationell handlingsplan vore värdefull på flera

sätt. Dels skulle Sverige föregå med gott exempel

för andra länders regeringar, dels skulle

framtagandet av en sådan handlingsplan bli ett

tillfälle att på ett systematiskt sätt gå igenom hur

Sverige uppfyller de åtaganden som ingåtts genom

ratificering av de internationella MR-instrumenten,

t. ex. barnkonventionen. En handlingsplan borde även

beröra frågor som inte enbart har med lagstiftning

att göra utan också med det politiska ansvaret. Det

är även viktigt att framhålla vilka ansträngningar

som görs för att aktivt främja kunskap om och

respekt för de mänskliga rättigheterna. Det bör

därvidlag redogöras för hur undervisning om

mänskliga rättigheter integreras i grundskola,

gymnasiet och den högre utbildningen. Till andra

viktiga åtgärder hör att säkerställa att

tjänsteutövare inom polis och rättsväsende, liksom

andra myndigheter såsom Socialstyrelsen och

Invandrarverket samt kommuner och landsting, har

tillräcklig kunskap om mänskliga rättigheter.

Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt flyktingbarnens

situation.

2. Främjandet av de mänskliga rättigheterna

i Södra Afrika

Göran Lennmarker, Bertil Persson, Liselotte Wågö och

Sten Tolgfors (alla m) anför:

Genom avvecklingen av apartheid i Sydafrika och

freden och försoningen i Moçambique är situationen i

Södra Afrika gynnsam för framväxt och stabilisering

av demokratin. Likväl är situationen mycket oroande

på grund av kriget i Kongo, där flera av SADC:s

medlemsländer deltar med trupper. Svenskt bistånd

och EU-bistånd bör inte gå till statsmakter som för

krig.

Inom SADC-samarbetet kommer den ekonomiska

integrationen att accelerera. Sydafrikas

frihandelsavtal med EU och förestående anslutning

till Lomékonventionen bör kunna ge ett värdefullt

stöd till den ekonomiska utvecklingen i hela

regionen även om villkoren kunnat vara mer generösa

från EU:s sida.

För att respekten för mänskliga rättigheter och

demokrati skall bli bestående i denna del av Afrika,

är det viktigt att bygga upp strukturer som främjar

och kontrollerar att utvecklingen går i rätt

riktning. Sverige bör därför i dialogen med länderna

i Södra Afrika betona vikten av att det skapas

regionala strukturer för mänskliga rättigheter och

demokrati.

Europarådet kan här vara en förebild.

Erfarenheterna visar att integrationssamarbetet

startade just med mänskliga rättigheter och

demokrati när Europarådet bildades för 50 år sedan.

SADC-samarbetet kan ges fastare strukturer när det

gäller att övervaka efterlevnaden av mänskliga

rättigheter och demokrati bland de tolv länder som

är medlemmar. Det framväxande parlamentariska

samarbetet inom organisationens ram gör detta

möjligt. Europarådets konventioner och mekanismer

skulle kunna tjäna som förebilder. En sådan

verksamhet skulle kunna finansieras genom EU-

biståndet då det handlar om regional integration där

erfarenheterna från det europeiska

integrationssamarbetet kan vara intressanta. Sverige

bör agera för detta inom EU.

Enligt vår mening bör Sverige i den bilaterala

dialogen och inom EU verka för skapandet en struktur

för att främja och kontrollera respekten för

mänskliga rättigheter och demokrati i Södra Afrika.

3. Enskilda länders hot om våld

Göran Lennmarker, Bertil Persson, Liselotte Wågö,

Sten Tolgfors (alla m), Marianne Andersson (c) och

Karl-Göran Biörsmark (fp) anför:

Utskottets formulering "Enskilda länders hot om våld

som påtryckningsmedel i konflikter kan aldrig

accepteras" är inte korrekt. FN-stadgan (art. 51)

ger uttryckligen rätt till individuellt eller

kollektivt självförsvar, vilket kan innebära

våldsanvändning". Sveriges regering

(utrikesdeklarationen 10 februari 1999) formulerar

saken "Det är säkerhetsrådet som har till uppgift

att besluta om militär våldsanvändning, förutom i

fall av självförsvar eller i extrema

nödsituationer".

4. MR-situationen i Kina

Ingrid Näslund och Jan-Erik Ågren (båda kd) samt

Karl-Göran Biörsmark (fp) anför:

Det är givetvis positivt att Kina förklarat sig

vilja ratificera ett par internationella

konventioner på MR-området och att FN:s

högkommissarie för MR-frågor inbjudits att besöka

Kina. Detta kan dock inte tas till intäkt för att

dämpa innehåll och former för att påtala de

fortsatta grova kränkningarna av mänskliga

rättigheter i Kina, vilka fortgår i oförminskad

omfattning.

Inte heller kan frisläppandet av en och annan

internationellt uppmärksammad politisk fånge och

demokratiförespråkare tas till intäkt för detta, då

ständigt nya dissidenter fängslas för sina åsikter.

Enligt Amnesty International finns mer än tretusen

kända fångar sedan händelsen på Himmelska Fridens

Torg för 10 år sedan. När ett hundratal medlemmar av

Kinas nybildade demokratiska parti förra året

bildade ett tiotal lokalavdelningar slog de

kommunistiska ledarna i Beijing till med järnhand.

Ledarna för det Demokratiska Partiet - Wang Youcai,

Qin Yongmin och Xu Wenli - dömdes efter

snabbrättegång, utan tillgång till

försvarsadvokater, till långa fängelsestraff på

mellan 11 och 13 år.

De legala möjligheterna att ge ut tryckta skrifter

har försvårats radikalt och användningen av Internet

begränsats för oliktänkande. Varje försök att utmana

kommunistpartiet krossas brutalt oavsett vad

omvärlden säger, vilket är ett kraftigt bakslag för

dem som tror att det går att föra Kina mot demokrati

och mänskliga rättigheter i det tysta.

Sverige bör därför även i fortsättningen arbeta för

att EU inom FN:s kommission för de mänskliga

rättigheterna åter väcker en resolution om Kinas

kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

5. Situationen i Iran

Murad Artin och Eva Zetterberg (båda v), Marianne

Andersson (c) samt Marianne Samuelsson (mp) anför:

Vi vill understryka att brotten mot mänskliga

rättigheter ökat under den senaste tiden, dvs.

fr.o.m november 1998. En terrorvåg har svept över

landet riktad mot intellektuella och mot regimens

kritiker samt mot nationella minoriteter såsom

kurder, turkmener, balucher och azerbadjaner.

Likaså har kvinnorna utsatts för ett brutalt

förtryck. Radikala kvinnotidningar som t.ex. Zan har

periodvis förbjudits. Kvinnor stenas fortfarande

till döds för beskyllningar om äktenskapsbrott.

När det gäller hävandet av fatwan mot Salman

Rushdie har denna icke godtagits av de islamistiska

hizbollahgrupperna, vilka agerar utan att ta någon

hänsyn till vad den iranska regeringen säger.

Den iranska regimen har två ansikten som består

dels av Khatemiregeringens olika påbud, dels av den

andlige ledaren Khameneis politiska taktik. Denna

dubbelhet i uppträdandet gör att regimen blir

ytterst opålitlig. Valet av ayatollah Khatemi väckte

1997 entusiasm bland den iranska befolkningen. I

dag, när förtrycket ökat, fungerar han som alibi för

regimen i dess kontakter med omvärlden.

Vi anser att Sverige inom ramen för EU:s kritiska

dialog med Iran, och som en del av denna, skall

överväga att verka för att kombinera samtalen i

denna dialog med punktvisa sanktionsåtgärder för att

förmå den iranska regimen att lyssna till den kritik

som framförs.

Vi vill också särskilt framhålla det nödvändiga i

att ställa krav på den iranska regimen om att låta

en internationell oberoende kommission utreda

brotten mot de mänskliga rättigheterna.

6. Bilateralt bistånd till Cuba

Göran Lennmarker, Bertil Persson, Liselotte Wågö och

Sten Tolgfors (alla m) samt Karl-Göran Biörsmark

(fp) anför:

Människorättsförsvarare och politiska aktivister

utsätts för frihetsberövanden och trakasserier i

dagens Cuba. Även om små steg kan skönjas vad gäller

vissa mycket begränsade ekonomiska reformer i landet

finns inga motsvarande tecken på framsteg på det

politiska planet eller inom mänskliga

rättighetsområdet.

Den utfasning av det statliga biståndet till Cuba,

som den borgerliga regeringen påbörjade under åren

1991-1994, borde ha fullföljts av den tillträdande

socialdemokratiska regeringen. Det ger fel signaler

när regeringen ger bilateralt bistånd till Cuba,

dvs. bistånd som har kubanska myndigheter som

motpart och därmed bistånd till en regim som

kraftigt kränker mänskliga rättigheter. Det strider

mot intentionen med biståndet att förmedla stöd

direkt till den kubanska regimen.

En förutsättning för att bistånd till Cuba över

huvud taget skall komma i fråga är att sådant

bistånd förmedlas via enskilda organisationer och då

till krafter som arbetar för ett demokratiskt Cuba

samt för mänskliga rättigheter i landet.

Internationella MR-

instrument

Förteckning över länder som

ratificerat FN:s konventioner

på MR-området.

Listan bygger på FN:s "Chart of

Ratifications" från 1998, delvis

uppdaterad per den 15 februari

1999.

-----------------------------------------------------------------------

| | |International|International|Optional|Second||

International |International|International

| Convention|

Convention |Convention|

Convention |

Convention |

| | |Covenant|Covenant|Protocol|Optional||Convention|

Convention |Convention|on|on|on|on|

on |

| | |on |on |to |Protocol||on|on|against|the|the|the|the

| the

|

| | |Economic,|Civil|the|to||the|the|Apartheid|

Prevention |Non-|Rights|

Elimination |

Political |

| | |Social|and|International|the||Elimination|

Suppression |in |and|Applicability|

of |of |

Rights |

| |States|and|Political|Convenant|International||of|and|

Sports |Punishment|of|the|

All |of

|

| | |Cultural|Rights|on|Covenant||All|Punishment||of|

Statutory |Child|Forms

|

Women |

| | |Rights||Civil|on| |Forms|of| |the|Limitations||of

| |

| | | | |and|Civil| |of |the| |Crime|to| |

Discrimination | |

| | | | |Political|and||Racial|Crime||of|War||

against | |

| | | | |Rights|Political||Discrimination|of||

Genocide |Crimes||Women||

| | | | | |rights|| |Apartheid|||and| | | |

| | | | | |aiming|| | | | |Crimes|| | |

| | | | | |at | | | | | |against|| | |

| | | | | |the| | | | | |Humanity|| | |

| | | | | |abolition||| | | | | | | |

| | | | | |of | | | | | | | | | |

| | | | | |the| | | | | | | | | |

| | | | | |death| | | | | | | | | |

| | | | | |penalty|| | | | | | | | |

-----------------------------------------------------------------------

|Convention |Convention||1|2|3 |4 |5 |6 |7 |8 |9 |10 |11 |12

|

|on the |on | | | | | | | | | | | | | |

|Nationality |Consent|| | | | | | | | | | | | |

|of Married |to | | | | | | | | | | | | | |

|Women |Marriage,||| | | | | | | | | | | |

| |Minimum|| | | | | | | | | | | | |

| |Age| | | | | | | | | | | | | |

| |for| | | | | | | | | | | | | |

| |Marriage|| | | | | | | | | | | | |

| |and| | | | | | | | | | | | | |

| |Registration|||| | | | | | | | | | |

| |of | | | | | | | | | | | | | |

| |Marriages||| | | | | | | | | | | |

-----------------------------------------------------------------------

| 13 |14 |Afghanistan|X|X|| |X |X | |X |X |X |S |X|

-----------------------------------------------------------------------

| | |Albania|X|X| | |X | | |X |X |X |X |X|

-----------------------------------------------------------------------

| X | |Algeria|X|Xa|X | |Xb |X |X |X | |X |Xa | |

-----------------------------------------------------------------------

| | |Andorra|| | | | | | | | |X |X | |

-----------------------------------------------------------------------

| | |Angola|X|X |X | | | |X | | |X |X |X|

-----------------------------------------------------------------------

| | |Antigua|| | | |X |X |X |X | |X |X |X|

| | |and| | | | | | | | | | | | |

| | |Barbuda|| | | | | | | | | | | |

-----------------------------------------------------------------------

| X |X |Argentina|X|Xa|X| |X |X | |X | |X |X |X|

-----------------------------------------------------------------------

| X |X |Armenia|X|X|X | |X |X | |X |X |X |X | |

-----------------------------------------------------------------------

| X | |Australia|X|Xa|X|X |Xb | | |X | |X |X |X|

-----------------------------------------------------------------------

| X | |Austria|X|Xa|X |X |X | | |X | |X |X |X|

-----------------------------------------------------------------------

| X |X |Azerbaijan|X|X|| |Xa |X | |X |X |X |X | |

-----------------------------------------------------------------------

| X |X | | | | | | | | | | | | | |

-----------------------------------------------------------------------

| | |Bahamas|| | | |X |X |X |X | |X |X |X|

-----------------------------------------------------------------------

| X | |Bahrain|| | | |X |X | |X | |X | | |

-----------------------------------------------------------------------

| | |Bangladesh||| | |X |X | | | |X |X | |

-----------------------------------------------------------------------

| | |Barbados|X|X|X | |X |X |X |X | |X |X |X|

-----------------------------------------------------------------------

| X |X |Belarus|X|Xa|X | |X |X |X |X |X |X |X |X|

-----------------------------------------------------------------------

| X | |Belgium|X|Xa|X |S |X | | |X | |X |X |X|

-----------------------------------------------------------------------

| S | |Belize||Xa | | | | | | | |X |X | |

-----------------------------------------------------------------------

| | |Benin|X|X |X | |S |X |S | | |X |X | |

-----------------------------------------------------------------------

| |X |Bhutan|| | | |S | | | | |X |X | |

-----------------------------------------------------------------------

| | |Bolivia|X|X|X | |X |X |X |S |X |X |X |X|

-----------------------------------------------------------------------

| | |Bosnia|X|Xa|X | |X |X |X |X |X |X |X |X|

| | |and| | | | | | | | | | | | |

| | |Herzegovina||| | | | | | | | | | |

-----------------------------------------------------------------------

| X |X |Botswana|| | | |X | | | | |X |Xa | |

-----------------------------------------------------------------------

| | |Brazil|X|X | | |X | | |X | |X |X |X|

-----------------------------------------------------------------------

| X |X |Brunei|| | | | | | | | |X | | |

| | |Darussalam||| | | | | | | | | | |

-----------------------------------------------------------------------

| | |Bulgaria|X|Xa|X| |Xa,b|X |X |X |X |X |X |X|

-----------------------------------------------------------------------

| X | |Burkina|| | | |X |X |X |X | |X |X | |

| | |Faso| | | | | | | | | | | | |

-----------------------------------------------------------------------

| |X |Burma,|| | | | | | | | | | | |

| | |see| | | | | | | | | | | | |

| | |Myanmar|| | | | | | | | | | | |

-----------------------------------------------------------------------

| | |Burundi|X|X| | |X |X |S |X | |X |X |X|

-----------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | | | |

-----------------------------------------------------------------------

| | |Cambodia|X|X| | |X |X | |X | |X |X | |

-----------------------------------------------------------------------

| | |Cameroon|X|X|X | |X |X |S | |X |X |X | |

-----------------------------------------------------------------------

| | |Canada|X|Xa|X | |Xa | | |X | |X |X |X|

-----------------------------------------------------------------------

| X | |Cape|X |X | | |X |X |S | | |X |X | |

| | |Verde| | | | | | | | | | | | |

-----------------------------------------------------------------------

| | |Central|X|X|X | |X |X |S | | |X |X |X|

| | |African|| | | | | | | | | | | |

| | |Republic|| | | | | | | | | | | |

-----------------------------------------------------------------------

| | |Chad|X |X |X | |X |X | | | |X |X | |

-----------------------------------------------------------------------

| | |Chile|X|Xa |X | |X | | |X | |X |X |X|

-----------------------------------------------------------------------

| S |S |China| | | | |X |X |S |X | |X |X | |

-----------------------------------------------------------------------

| | |Colombia|X|X|X | |X |X |S |X | |X |X |X|

-----------------------------------------------------------------------

| S | |Comoros|| | | | | | | | |X |X | |

-----------------------------------------------------------------------

| | |Congo|X|Xa |X | |X |X | | | |X |X |X|

-----------------------------------------------------------------------

| | |Cook| | | | | | | | | |X | | |

| | |Island|| | | | | | | | | | | |

-----------------------------------------------------------------------

| | |Costa|X|X |X |S |Xb |X | |X | |X |X |X|

| | |Rica| | | | | | | | | | | | |

-----------------------------------------------------------------------

| | |Côte|X |X | | |X | | |X | |X |X |X|

| | |d´Ivoire|| | | | | | | | | | | |

-----------------------------------------------------------------------

| |X |Croatia|X|Xa|X |X |X |X |X |X |X |X |X |X|

-----------------------------------------------------------------------

| X |X |Cuba| | | | |X |X |X |X |X |X |X |X|

-----------------------------------------------------------------------

| X |X |Cyprus|X|X |X | |Xb | |S |X | |X |X |X|

-----------------------------------------------------------------------

| X | |Czech|X|X |X | |X |X |X |X |X |X |X |X|

| | |Republic|| | | | | | | | | | | |

-----------------------------------------------------------------------

| X |X

----------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------------

|Convention|Slavery|1953|Slavery|Supplementary|Convention|Convention|

Convention |Convention|Protocol|Convention|||| |

|against|Convention|Protocol|Convention|Convention|for|on|relating|

relating |relating|on|| | | |

|Torture|of|amending|of|on|the|the|to|to|to|the|| | | |

|and|1926|the|1926|the|Suppression|Reduction|the|the|the|rights|||| |

|Other| |1926|as|Abolition|of|of|Status|Status|Status|of|||| |

|Cruel,||Convention|amended|of|the|Statelessness|of|of|of|migrant|||||

|Inhuman|| | |Slavery,|Traffic||Stateless|Refugees|Refugees|wokers|

| | | |

|or | | | |the|in | |Persons|| |and| | | | |

|Degrading||| |Slave|Persons||| | |the| | | | |

|Treatment||| |Trade,|and|| | | |members|| | | |

|or | | | |and|of | | | | |of | | | | |

|Punishment||| |Institutions|the|||| |their| | | | |

| | | | |and|Exploitation|||| |families|| | | |

| | | | |Practices|of|| | | | | | | | |

| | | | |Similar|the|| | | | | | | | |

| | | | |to |Prostitution|||| | | | | | |

| | | | |Slavery|of|| | | | | | | | |

| | | | | |Others|| | | | | | | | |

----------------------------------------------------------------------

|15 |16 |17 |18 |19 |20 |21 |22 |23 |24 |25 |26 |27 |28 |States |

----------------------------------------------------------------------

|X |X |X |X |X |X | | | | | | | | |Afghanistan |

----------------------------------------------------------------------

|X |S | |X |X |X | | |X |X | | | | |Albania |

----------------------------------------------------------------------

|Xc | | |X |X |X | |X |X |X | | | | |Algeria |

----------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | | |Andorra |

----------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | |X |X | | | | |Angola |

----------------------------------------------------------------------

|Xc |X |X |X |X | | |X |X |X | | | | |Antigua and |

| | | | | | | | | | | | | | |Barbuda |

----------------------------------------------------------------------

|Xc | | | |X |X | |X |X |X | | | | |Argentina |

----------------------------------------------------------------------

|X | | | | | |X |X |X |X | | | | |Armenia |

----------------------------------------------------------------------

|Xc |X |X |X |X | |X |X |X |X | | | | |Australia |

----------------------------------------------------------------------

|Xc |X |X |X |X | |X | |X |X | | | | |Austria |

----------------------------------------------------------------------

|Xa |X |X | |X |X |X |X |X |X | | | | |Azerbaijan |

----------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | | | |

----------------------------------------------------------------------

| |X |X |X |X | | | |X |X | | | | |Bahamas |

----------------------------------------------------------------------

| | | |X |X | | | | | | | | | |Bahrain |

----------------------------------------------------------------------

| |X |X |X |X |X | | | | | | | | |Bangladesh |

----------------------------------------------------------------------

| |X |X |X |X | | |X | | | | | | |Barbados |

----------------------------------------------------------------------

|X | | |X |X |X | | | | | | | | |Belarus |

----------------------------------------------------------------------

|S |X |X |X |X |X | |X |X |X | | | | |Belgium |

----------------------------------------------------------------------

|X | | | | | | | |X |X | | | | |Belize |

----------------------------------------------------------------------

|X |X | | | | | | |X |X | | | | |Benin |

----------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | | |Bhutan |

----------------------------------------------------------------------

|S |X |X |X |X |X |X |X |X |X | | | | |Bolivia |

----------------------------------------------------------------------

|X | |X |X |X |X |X |X |X |X |X | | | |Bosnia and |

| | | | | | | | | | | | | | |Herzegovina |

----------------------------------------------------------------------

| | | | | | | |X |X |X | | | | |Botswana |

----------------------------------------------------------------------

|X | | |X |X |X | |X |X |X | | | | |Brazil |

----------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | | |Brunei |

| | | | | | | | | | | | | | |Darussalam |

----------------------------------------------------------------------

|Xc |X | | |X |X | | |X |X | | | | |Bulgaria |

----------------------------------------------------------------------

| | | | | |X | | |X |X | | | | |Burkina Faso|

----------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | | |Burma, see |

| | | | | | | | | | | | | | |Myanmar |

----------------------------------------------------------------------

|X | | | | | | | |X |X | | | | |Burundi |

----------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | | | |

----------------------------------------------------------------------

|X | | | |X | | | |X |X | | | | |Cambodia |

----------------------------------------------------------------------

|X |X |X |X |X |X | | |X |X | | | | |Cameroon |

----------------------------------------------------------------------

|Xc |X |X |X |X | |X | |X |X | | | | |Canada |

----------------------------------------------------------------------

|X |X | | | | | | | |X | | | | |Cape Verde |

----------------------------------------------------------------------

| |X | | |X |X | | |X |X | | | | |Central |

| | | | | | | | | | | | | | |African |

| | | | | | | | | | | | | | |Republic |

----------------------------------------------------------------------

|X | | | | | | | |X |X | | | | |Chad |

----------------------------------------------------------------------

|X |X |X |X |X | | | |X |X |S | | | |Chile |

----------------------------------------------------------------------

|X | | | | | | | |X |X | | | | |China |

----------------------------------------------------------------------

|X |S | | | | | |S |X |X |X | | | |Colombia |

----------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | | |Comoros |

----------------------------------------------------------------------

| |X | | |X |X | | |X |X | | | | |Congo |

----------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | | |Cook Island |

----------------------------------------------------------------------

|X | | | | | |X |X |X |X | | | | |Costa Rica |

----------------------------------------------------------------------

|X |X | | |X | | | |X |X | | | | |Côte d´Ivoire

|

----------------------------------------------------------------------

|Xc |X |X |X |X |X | |X |X |X | | | | |Croatia |

----------------------------------------------------------------------

|X |X |X |X |X |X | | | | | | | | |Cuba |

----------------------------------------------------------------------

|X | | |X |X |X | | |X |X | | | | |Cyprus |

----------------------------------------------------------------------

|X |X | | |X |X | | |X |X | | | | |Czech |

| | | | | | | | | | | | | | |Republic |

----------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

|

-------------------------------------------------------------------------------

| | International|International|Optional|Second||Internat

International |Conven

Convention

|

Convention

| | Covenant|Covenant|Protocol|Optional||Convention|Conve

|

| | on |on |to |Protocol| |on |on |against|the|

| | Economic,|Civil|the|to| |the |the |Apartheid|Pr

Elimination

Nationality

| | Social|and|International|the||Elimination|Suppression

Rights

| | and |Political|Convenant|International||of|and|Sports

Married

| | Cultural|Rights|on|Covenant||All |Punishment||of |

Women

| | Rights| |Civil|on | |Forms|of | |the |

| | | |and |Civil| |of |the | |Crime|

|

| | | |Political|and| |Racial|Crime| |of |

| | | |Rights|Political||Discrimination|of||Genoc

| | | | |rights| | |Apartheid| | |

| | | | |aiming| | | | | |

| | | | |at | | | | | |

| | | | |the | | | | | |

| | | | |abolition| | | | | |

|States | | | |of | | | | | |

| | | | |the | | | | | |

| | | | |death| | | | | |

| | | | |penalty| | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|Convention on | |1 |2 |3 |4 |5 |6 |7 |8 |

|Consent to Marriage, | | | | | | | | | |

|Minimum Age for | | | | | | | | | |

|Marriage and | | | | | | | | | |

|Registration of | | | | | | | | | |

|Marriages | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| 14 |Dem. |X |X | | | |X | |X |

| |People´s| | | | | | | | |

| |rep. | | | | | | | | |

| | of | | | | | | | | |

| |Korea| | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Dem. |X |X |X | |X |X |S |X |

| |Rep. | | | | | | | | |

| | of | | | | | | | | |

| |the | | | | | | | | |

| |Congo| | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Denmark|X |Xa |X |X |Xa,b | | |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| X |Djibouti| | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Dominica|X |X | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Domimican|X|X |X | |X | | |S |

| |Republic| | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| X | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Ecuador|X |Xa |X |X |Xb |X |X |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Egypt|X |X | | |X |X |X |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| | El |X |X |X | |X |X | |X |

| |Salvador| | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Equatorial|X|X |X | | | |X | |

| |Guinea| | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Eritrea| | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Estonia|X |X |X | |X |X |X |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Ethiopia|X |X | | |X |X |X |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Fed. | | | | | | | | |

| |States| | | | | | | | |

| | of | | | | | | | | |

| |Micronesia|| | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Fiji | | | | |X | | |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| X |Finland|X |Xa |X |X |Xa,b | | |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| X |France|X |X |X | |Xa,b | | |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| S | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Gabon|X |X | | |X |X |S |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Gambia|X |Xa |X | |X |X | |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Georgia|X |X |X | | | | |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Germany|X |Xa |X |X |X | |X* |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| X |Ghana| | | | |X |X |X |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Greece|X |X |X |X |X | | |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| S |Grenada|X |X | | |S | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Guatemala|X|X | | |X | | |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| X |Guinea|X |X |X | |X |X |X | |

-------------------------------------------------------------------------------

| X |Guinea-|X | | | | | |S | |

| |Bissau| | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Guyana|X |Xa |X | |X |X |X | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Haiti| |X | | |X |X |S |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Holy | | | | |X | | | |

| |See | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Honduras|X |S |S |S | | | |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Hungary|X |Xa |X |X |Xb |X |S |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| X | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Iceland|X |Xa |X |X |Xb | | |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| X |India|X |X | | |X |X |X |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Indonesia| | | | | | |X | |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Iran |X |X | | |X |X |X |X |

| |Islamic| | | | | | | | |

| |Rep. | | | | | | | | |

| | of | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Iraq |X |X | | |X |X |X |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Ireland|X |X |X |X |S | | |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Israel|X |X | | |X | | |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| S |Italy|X |Xa |X |X |Xb | | |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| S

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

|Convention|Slavery1953|Slavery|Supplementary|Convention|Convention|Convention|

Convention | | |

|against|ConventionProtocol|Convention|Convention|for|on|relating|relating|rela

|Torture|of amending|of |on |the |the |to |to |to |the | | |

|and |1926 the |1926 |the |Suppression|Reduction|the|the|the|rights|| |

|Other| 1926 |as |Abolition|of|of |Status|Status|Status|of| | |

|Cruel,| Convention|amended|of|the|Statelessness|of|of|of|migrant| | |

|Inhuman| | |Slavery,|Traffic||Stateless|Refugees|Refugees|wokers||

|or | | |the |in | |Persons| | |and | | |

|Degrading| | |Slave|Persons| | | | |the | | |

|Treatment| | |Trade,|and | | | | |members| | |

|or | | |and |of | | | | |of | | |

|Punishment| | |Institutions|the|| | | |their| | |

| | | |and |Exploitation|| | | |families| | |

| | | |Practices|of| | | | | | | |

| | | |Similar|the| | | | | | | |

| | | |to |Prostitution|| | | | | | |

| | | |Slavery|of | | | | | | | |

| | | | |Others| | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|15 |16 17 |18 |19 |20 |21 |22 |23 |24 |25 |26 |27 |

-------------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | |

| | | | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|X | |X | | | | |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|Xc |X X |X |X |S |X |X |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | |X |X |X | | |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| |X |X |X | | | |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|S |S | |X | |S | |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|X |X X |X |X |X | |X |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|X |X X |X |X |X | | |X |X |X | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|X | |S |S | | |S |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|X | | | | | | |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|X | |X |X |X | | |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | |

| | | | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| |X X |X |X | | |X |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|Xc |X X |X |X |X | |X |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|Xc |X X |X |X |X |S |X |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|S | | | | | | |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|S | | | | | | |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|X | | | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|X |X X |X |X |X* |X |X |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| |X | |X | | | |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|Xc |X X |X |X | | |X |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|X |X X |X |X | | |S |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|X |X X |X |X |X | |X |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|X | | | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| |X | |X |X | | |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | | | | | |S |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|X | | | |X | |S |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|Xc |X X |X |X |X | | |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|X* | | |X | | | |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| |X X |X |X |X | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|S | | | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| |S | |X |S | | |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| |X X |X |X |X | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|S |X X |X |X | |X |X |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|X |X X |X |X |X |S |X |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|Xc |X X |X |X |X | |X |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------------------

|

---------------------------------------------------------------------

| |International|International|Optional|Second||

International |International|International|

Convention |Convention|

Convention |Convention

|

Convention |

Convention |

| |Covenant|Covenant|Protocol|Optional||Convention|

Convention |Convention|on|on|on|on|on|

on |

| |on |on |to |Protocol||on|on|against|the|the|the|the|

the |

the |

| |Economic,|Civil|the|to||the|the|Apartheid|Prevention|

Non- |Rights|

Elimination |

Political |

Nationality |

| |Social|and|International|the||Elimination|Suppression|

in |and|Applicability|of|

of |Rights

| of|

| |and|Political|Convenant|International||of|and|Sports|

Punishment |of |the|All|of |

Married |

| |Cultural|Rights|on|Covenant||All|Punishment||of|

Statutory |Child|Forms|

Women |

Women |

| |Rights||Civil|on| |Forms|of| |the|Limitations||of|||

| | | |and|Civil| |of |the| |Crime|to| |

Discrimination | | |

| | | |Political|and||Racial|Crime||of|War||against||

|

| | | |Rights|Political||Discrimination|of||Genocide|

Crimes | |Women| | |

| | | | |rights|| |Apartheid|||and| | | | |

| | | | |aiming|| | | | |Crimes|| | | |

| | | | |at | | | | | |against|| | | |

| | | | |the| | | | | |Humanity|| | | |

| | | | |abolition||| | | | | | | | |

|States | | | |of | | | | | | | | | | |

| | | | |the| | | | | | | | | | |

| | | | |death| | | | | | | | | | |

| | | | |penalty|| | | | | | | | | |

---------------------------------------------------------------------

|Convention | |1 |2 |3 |4 |5 |6 |7 |8 |9 |10 |11 |12 |13

|

|on Consent | | | | | | | | | | | | | | |

|to | | | | | | | | | | | | | | |

|Marriage, | | | | | | | | | | | | | | |

|Minimum Age | | | | | | | | | | | | | | |

|for | | | | | | | | | | | | | | |

|Marriage | | | | | | | | | | | | | | |

|and | | | | | | | | | | | | | | |

|Registration | | | | | | | | | | | | | | |

|of | | | | | | | | | | | | | | |

|Marriages | | | | | | | | | | | | | | |

---------------------------------------------------------------------

| 14 |Jamaica|X|X|X | |X |X |X |X | |X |X |X |X|

---------------------------------------------------------------------

| |Japan|X|X | | |X | | | | |X |X |X | |

---------------------------------------------------------------------

| |Jordan|X|X | | |X |X |X |X | |X |X |X |X|

---------------------------------------------------------------------

| X | | | | | | | | | | | | | | |

---------------------------------------------------------------------

| |Kazakstan||| | | | | | | |X | | | |

---------------------------------------------------------------------

| |Kenya|X|X | | | |S |S | |X |X |X | | |

---------------------------------------------------------------------

| |Kiribati|| | | | | | | | |X | | | |

---------------------------------------------------------------------

| |Kuwait|X|X | | |X |X | |X |X |X | | | |

---------------------------------------------------------------------

| |Kyrgyzstan|X|X|X| |X |X | |X | |X |X |X |X|

---------------------------------------------------------------------

| X | | | | | | | | | | | | | | |

---------------------------------------------------------------------

| |Lao| | | | |X |X | |X |X |X |X |X | |

| |People´s|| | | | | | | | | | | | |

| |Dem.| | | | | | | | | | | | | |

| |Rep.| | | | | | | | | | | | | |

---------------------------------------------------------------------

| |Latvia|X|X |X | |X |X |X |X |X |X |X |X |X|

---------------------------------------------------------------------

| |Lebanon|X|X| | |X | |S |X | |X |X |X | |

---------------------------------------------------------------------

| |Lesotho|X|X| | |X |X | |X | |X |X |X |X|

---------------------------------------------------------------------

| |Liberia|S|S| | |X |X |S |X | |X |X |S | |

---------------------------------------------------------------------

| |Libyan|X|X |X | |X |X |X |X |X |X |X |X |X|

| |Arab| | | | | | | | | | | | | |

| |Jamahiriya||| | | | | | | | | | | |

---------------------------------------------------------------------

| |Liechtenstein|||| | | | |X | |X |X | | |

---------------------------------------------------------------------

| |Lithuania|X|X|X| | | | |X |X |X |X | | |

---------------------------------------------------------------------

| |Luxembourg|X|Xa|X|X|Xb | | |X | |X |X |X |X|

---------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | | | |

---------------------------------------------------------------------

| |Madagascar|X|X|X| |X |X |S | | |X |X |X | |

---------------------------------------------------------------------

| |Malawi|X|X |X | |Xa | | | | |X |X |X |X|

---------------------------------------------------------------------

| |Malaysia|| | | | | |S |X | |X* |X | |X|

---------------------------------------------------------------------

| |Maldives|| | | |X |X |S |X | |X |X | | |

---------------------------------------------------------------------

| |Mali|X |X | | |X |X |X |X | |X |X |X |X|

---------------------------------------------------------------------

| X |Malta|X|Xa |X |X |X | | | | |X |X |X |X|

---------------------------------------------------------------------

| |Marshall|| | | | | | | | |X | | | |

| |Islands|| | | | | | | | | | | | |

---------------------------------------------------------------------

| |Mauritania||| | |X |X |X | | |X | |X | |

---------------------------------------------------------------------

| |Mauritius|X|X|X| |X | |X | | |X |X |X |X|

---------------------------------------------------------------------

| |Mexico|X|X | | |X |X |X |X |S |X |X |X |X|

---------------------------------------------------------------------

| X |Monaco|| | | |X | | |X | |X | | | |

---------------------------------------------------------------------

| |Mongolia|X|X|X | |X |X |X |X |X |X |X |X | |

---------------------------------------------------------------------

| X |Morocco|X|X| | |X | |S |X | |X |X |X | |

---------------------------------------------------------------------

| |Mozambique|X|X||X |X |X | |X | |X |X | | |

---------------------------------------------------------------------

| |Myanmar|| | | | | | |X | |X |X |S | |

---------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | | | |

---------------------------------------------------------------------

| |Namibia|X|X|X |X |X |X | |X | |X |X | | |

---------------------------------------------------------------------

| |Nauru| | | | | | | | | |X | | | |

---------------------------------------------------------------------

| |Nepal|X|X |X | |X |X |X |X | |X |X |X | |

---------------------------------------------------------------------

| |Netherlands|X|Xa|X|X|Xa,b| | |X | |X |X |X |X|

---------------------------------------------------------------------

| X |New|X |Xa |X |X |X | | |X | |X |X |X |X|

| |Zealand|| | | | | | | | | | | | |

---------------------------------------------------------------------

| X |Nicaragua|X|X|X|S |X |X |S |X |X |X |X |X |X|

---------------------------------------------------------------------

| |Niger|X|X |X | |X |X |X | | |X | |X | |

---------------------------------------------------------------------

| X |Nigeria|X|X| | |X |X |X | |X |X |X |X | |

---------------------------------------------------------------------

| |Niue| | | | | | | | | |X | | | |

---------------------------------------------------------------------

| |Norway|X|Xa|X |X |Xa,b| | |X | |X |X |X |X|

---------------------------------------------------------------------

| X

-------------------------------------------------------------------------

|Convention|Slavery|1953|Slavery|Supplementary|Convention|Convention|

Convention |Convention|Protocol|Convention||||

|against|Convention|Protocol|Convention|Convention|for|on|relating|

relating |relating|on|| | |

|Torture|of|amending|of|on|the|the|to|to|to|the| | | |

|and|1926|the|1926|the|Suppression|Reduction|the|the|the|rights||||

|Other| |1926|as|Abolition|of|of|Status|Status|Status|of||||

|Cruel,||Convention|amended|of|the|Statelessness|of|of|of|migrant||||

|Inhuman|| | |Slavery,|Traffic||Stateless|Refugees|Refugees|wokers||||

|or | | | |the|in | |Persons|| |and| | | |

|Degrading||| |Slave|Persons||| | |the| | | |

|Treatment||| |Trade,|and|| | | |members|| | |

|or | | | |and|of | | | | |of | | | |

|Punishment||| |Institutions|the||| | |their| | | |

| | | | |and|Exploitation||| | |families|| | |

| | | | |Practices|of|| | | | | | | |

| | | | |Similar|the|| | | | | | | |

| | | | |to |Prostitution||| | | | | | |

| | | | |Slavery|of|| | | | | | | |

| | | | | |Others|| | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------

|15 |16 |17 |18 |19 |20 |21 |22 |23 |24 |25 |26 |27 |28 |States

-------------------------------------------------------------------------

| | | |X |X | | | |X |X | | | | |Jamaica

-------------------------------------------------------------------------

| | | | | |X | | |X |X | | | | |Japan

-------------------------------------------------------------------------

|X | | |X |X |X | | | | | | | | |Jordan

-------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | | |Kazakstan

-------------------------------------------------------------------------

|X | | | | | | | |X |X | | | | |Kenya

-------------------------------------------------------------------------

| | | | | | |X |X | | | | | | |Kiribati

-------------------------------------------------------------------------

|X | | |X |X |X | | | | | | | | |Kuwait

-------------------------------------------------------------------------

| | | |X |X | | | |X |X | | | | |Kyrgyzstan

-------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------

| | | | |X |X | | | | | | | | |Lao People´s

| | | | | | | | | | | | | | |Dem. Rep.

-------------------------------------------------------------------------

|X | | | |X |X |X | | | | | | | |Latvia

-------------------------------------------------------------------------

| |X | | | | | | | | | | | | |Lebanon

-------------------------------------------------------------------------

| | | |X |X | | |X |X |X | | | | |Lesotho

-------------------------------------------------------------------------

| |X |X |X |S |S | |X |X |X | | | | |Liberia

-------------------------------------------------------------------------

|X | | |X |X |X |X |X | | | | | | |Libyan Arab

| | | | | | | | | | | | | | |Jamahiriya

-------------------------------------------------------------------------

|Xc | | | | | | |S |X |X | | | | |Liechtenstein

-------------------------------------------------------------------------

|X | | | | | | | |X |X | | | | |Lithuania

-------------------------------------------------------------------------

|Xc | | | |X |X | |X |X |X | | | | |Luxembourg

-------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------

| | | |X |X | | | |X | | | | | |Madagascar

-------------------------------------------------------------------------

|Xa | | | |X |X | | |X |X |X | | | |Malawi

-------------------------------------------------------------------------

| | | | |X | | | | | | | | | |Malaysia

-------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | | |Maldives

-------------------------------------------------------------------------

| |X |X |X |X |X | | |X |X | | | | |Mali

-------------------------------------------------------------------------

|Xc | |X |X |X | | | |X |X | | | | |Malta

-------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | | |Marshall

| | | | | | | | | | | | | | |Islands

-------------------------------------------------------------------------

| |X |X |X |X |X | | |X |X | | | | |Mauritania

-------------------------------------------------------------------------

|X | | |X |X | | | | | | | | | |Mauritius

-------------------------------------------------------------------------

|X |X |X |X |X |X | | | | |S | | | |Mexico

-------------------------------------------------------------------------

|Xc |X |X |X | | | | |X | |S | | | |Monaco

-------------------------------------------------------------------------

| | | |X |X | | | | | | | | | |Mongolia

-------------------------------------------------------------------------

|X |X |X |X |X |X | | |X |X |X | | | |Morocco

-------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | |X |X | | | | |Mozambique

-------------------------------------------------------------------------

|X |X |X |X | |S | | | | | | | | |Myanmar

-------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------

|X | | | | | | | |X | | | | | |Namibia

-------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | | |Nauru

-------------------------------------------------------------------------

|X |X | |X |X | | | | | | | | | |Nepal

-------------------------------------------------------------------------

|Xc |X |X |X |X | |X |X |X |X | | | | |Netherlands

-------------------------------------------------------------------------

|Xc |X |X |X |X | | | |X |X | | | | |New Zealand

-------------------------------------------------------------------------

|S |X |X |X |X | | | |X |X | | | | |Nicaragua

-------------------------------------------------------------------------

| |X |X |X |X |X |X | |X |X | | | | |Niger

-------------------------------------------------------------------------

|S | | |X |X | | | |X |X | | | | |Nigeria

-------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | | |Niue

-------------------------------------------------------------------------

|Xc |X |X |X |X |X |X |X |X |X | | | | |Norway

-------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------

|

|

-------------------------------------------------------------------

| | |International|International|Optional|Second||

International |International|

International |Convention|

Convention |Convention

|

Convention |

Convention |

| | |Covenant|Covenant|Protocol|Optional||Convention|

Convention |Convention|on|on|on|on

| on|

| | |on |on |to |Protocol||on|on|against|the|the|the|

the |

the |

| | |Economic,|Civil|the|to||the|the|Apartheid|

Prevention |Non-|Rights|

Elimination |

Political |

| | |Social|and|International|the||Elimination|

Suppression |in |and|Applicability|

of |of |

Rights |

| | |and|Political|Convenant|International||of|and|

Sports |Punishment|of|the|

All |of

|

| | |Cultural|Rights|on|Covenant||All|Punishment||of|

Statutory |Child|

Forms |

Women |

| | |Rights||Civil|on| |Forms|of| |the|Limitations||

of | |

| | | | |and|Civil| |of |the| |Crime|to| |

Discrimination | |

| | | | |Political|and||Racial|Crime||of|War||

against | |

| | | | |Rights|Political||Discrimination|of||

Genocide |Crimes||Women|

|

| | | | | |rights|| |Apartheid|||and| | | |

| | | | | |aiming|| | | | |Crimes|| | |

| | | | | |at | | | | | |against|| | |

| | | | | |the| | | | | |Humanity|| | |

| | | | | |abolition||| | | | | | | |

| |States|| | |of | | | | | | | | | |

| | | | | |the| | | | | | | | | |

| | | | | |death| | | | | | | | | |

| | | | | |penalty|| | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------

|Convention |Convention||1|2|3 |4 |5 |6 |7 |8 |9 |10 |11 |12

|

|on the |on | | | | | | | | | | | | | |

|Nationality|Consent|| | | | | | | | | | | | |

|of |to | | | | | | | | | | | | | |

|Married |Marriage,||| | | | | | | | | | | |

|Women |Minimum|| | | | | | | | | | | | |

| |Age| | | | | | | | | | | | | |

| |for| | | | | | | | | | | | | |

| |Marriage|| | | | | | | | | | | | |

| |and| | | | | | | | | | | | | |

| |Registration|||| | | | | | | | | | |

| |of | | | | | | | | | | | | | |

| |Marriages||| | | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------

| 13 |14 |Oman| | | | | |X | | | |X | | |

-------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------

| | |Pakistan|| | | |X |X | |X | |X |Xa |X|

-------------------------------------------------------------------

| S | |Palau| | | | | | | | | |X | | |

-------------------------------------------------------------------

| | |Panama|X|X |X |X |X |X |S |X | |X |X | |

-------------------------------------------------------------------

| | |Papua| | | | |X | | |X | |X | |X|

| | |New| | | | | | | | | | | | |

| | |Guinea|| | | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------

| | |Paraguay|X|X|X | | | | |S | |X |X |X|

-------------------------------------------------------------------

| | |Peru|X |Xa |X | |Xb |X |X |X | |X |X |X|

-------------------------------------------------------------------

| | |Philippines|X|Xa|X||X |X |X |X |X |X |X |X|

-------------------------------------------------------------------

| |X |Poland|X|Xa|X | |X |X |X |X |X |X |X |X|

-------------------------------------------------------------------

| X |X |Portugal|X|X|X |X |X | | | | |X |X | |

-------------------------------------------------------------------

| S | | | | | | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------

| | |Qatar| | | | |X |X |X | | |X* | | |

-------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------

| | |Republic|X|Xa|X| |Xb | | |X | |X |X |X|

| | |of | | | | | | | | | | | | |

| | |Korea| | | | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------

| | |Republic|X|X| | |X | | |X |X |X |X |X|

| | |of | | | | | | | | | | | | |

| | |Moldova|| | | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------

| | |Romania|X|X|X |X |X |X | |X |X |X |X |X|

-------------------------------------------------------------------

| X |X |Russian|X|Xa|X | |Xb |X |X |X |X |X |X |X|

| | |Federation||| | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------

| X | |Ruwanda|X|X| | |X |X |S |X |X |X |X | |

-------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------

| | |Saint| | | | | | |X | | |X |X | |

| | |Kitts| | | | | | | | | | | | |

| | |and| | | | | | | | | | | | |

| | |Nevis| | | | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------

| | |Saint| | | | |X | |S | | |X |X | |

| | |Lucia| | | | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------

| X | |Saint|X|X |X | |X |X | |X |X |X |X | |

| | |Vincent|| | | | | | | | | | | |

| | |& | | | | | | | | | | | | |

| | |the| | | | | | | | | | | | |

| | |Grenadines||| | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------

| | |Samoa| | | | | | | | | |X |X | |

-------------------------------------------------------------------

| |X |San|X |X |X | | | | | | |X | | |

| | |Marino|| | | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------

| | |Sao|S |S | | | |X | | | |X |S | |

| | |Tome| | | | | | | | | | | | |

| | |and| | | | | | | | | | | | |

| | |Principe|| | | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------

| | |Saudi| | | | |X | | |X | |Xa | | |

| | |Arabia|| | | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------

| | |Senegal|X|Xa|X | |Xb |X |X |X | |X |X |X|

-------------------------------------------------------------------

| | |Seychelles|X|X|X|X |Xa |X | |X | |X |X | |

-------------------------------------------------------------------

| | |Sierra|X|X |X | |X | |S | | |X |X |X|

| | |Leone| | | | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------

| X | |Singapore||| | | | | |X | |X |X | |

-------------------------------------------------------------------

| X | |Slovakia|X|Xa|X| |Xb |X | |X |X |X |X |X|

-------------------------------------------------------------------

| X |X |Slovenia|X|Xa|X|X |X |X | |X |X |X |X |X|

-------------------------------------------------------------------

| X | |Solomon|X| | | |X | | | | |X | |X|

| | |Islands|| | | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------

| | |Somalia|X|X|X | |X |X |S | | | | | |

-------------------------------------------------------------------

| | |South|S|S | | |S | | | | |X |X |S|

| | |Africa|| | | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------

| S |X |Spain|X|Xa |X |X |X | | |X | |X |X |X|

-------------------------------------------------------------------

| |X |Sri|X |Xa | | |X |X | |X | |X |X | |

| | |Lanka| | | | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------

| X |S |Sudan|X|X | | |X |X |X | | |X | | |

-------------------------------------------------------------------

| | |Suriname|X|X|X | |X |X | | | |X |X | |

-------------------------------------------------------------------

| | |Swaziland||| | |X | | | | |X | |X|

-------------------------------------------------------------------

| X | |Sweden|X|Xa|X |X |Xb | | |X | |X |X |X|

-------------------------------------------------------------------

| X |X |Switzerland|X|Xa||X|X | | | | |X |X | |

-------------------------------------------------------------------

| | |Syrian|X|X | | |X |X |X |X | |X | | |

| | |Arab| | | | | | | | | | | | |

| | |Rep.| | | | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------

| | |Tajikistan||| | |X | | | | |X |X | |

-------------------------------------------------------------------

| | |Thailand||X|Xa | | | | | | |X |X |X|

-------------------------------------------------------------------

| |

-----------------------------------------------------------------------

|Convention|Slavery|1953|Slavery|Supplementary|Convention|Convention|

Convention |Convention|Protocol|Convention|||| |

|against|Convention|Protocol|Convention|Convention|for|on|relating|

relating |relating|on|| | | |

|Torture|of|amending|of|on|the|the|to|to|to|the| | | | |

|and|1926|the|1926|the|Suppression|Reduction|the|the|the|rights|||| |

|Other| |1926|as |Abolition|of|of|Status|Status|Status|of|||| |

|Cruel,||Convention|amended|of|the|Statelessness|of|of|of|migrant|||| |

|Inhuman|| | |Slavery,|Traffic||Stateless|Refugees|Refugees|wokers|

| | | |

|or | | | |the|in | |Persons|| |and| | | | |

|Degrading|| | |Slave|Persons||| | |the| | | | |

|Treatment|| | |Trade,|and|| | | |members|| | | |

|or | | | |and|of | | | | |of | | | | |

|Punishment||| |Institutions|the|||| |their| | | | |

| | | | |and|Exploitation|||| |families|| | | |

| | | | |Practices|of|| | | | | | | | |

| | | | |Similar|the|| | | | | | | | |

| | | | |to |Prostitution|||| | | | | | |

| | | | |Slavery|of|| | | | | | | | |

| | | | | |Others|| | | | | | | | |

| | | | | | | | | | | | | | | |

-----------------------------------------------------------------------

| |15 |16 |17 |18 |19 |20 |21 |22 |23 |24 |25 |26 |27 | 28 |

| | | | | | | | | | | | | | | |

| | | | | | | | | | | | | | | |

| | | | | | | | | | | | | | | |

| | | | | | | | | | | | | | | |

| | | | | | | | | | | | | | | |

| | | | | | | | | | | | | | | |

| | | | | | | | | | | | | | | |

| | | | | | | | | | | | | | | |

| | | | | | | | | | | | | | | |

-----------------------------------------------------------------------

|States|| | | | | | | | | | | | | |

-----------------------------------------------------------------------

|Oman| | | | | | | | | | | | | | |

-----------------------------------------------------------------------

| | | | |X |X |X | | | | | | | | |

-----------------------------------------------------------------------

|Pakistan|| | | | | | | | | | | | | |

-----------------------------------------------------------------------

|Palau|X|S | | | | | | |X |X | | | | |

-----------------------------------------------------------------------

|Panama|| | |X | | | | |X |X | | | | |

-----------------------------------------------------------------------

|Papua|X| | | | | | | |X |X | | | | |

|New| | | | | | | | | | | | | | |

|Guinea|| | | | | | | | | | | | | |

-----------------------------------------------------------------------

|Paraguay|X| | | |S | | | |X |X | | | | |

-----------------------------------------------------------------------

|Peru|X | | |X |X |X | |S |X |X |X | | | |

-----------------------------------------------------------------------

|Philippines|Xc|X|| |X |X | | |X |X | | | | |

-----------------------------------------------------------------------

|Poland|Xc|X | | |X |X | | |X |X | | | | |

-----------------------------------------------------------------------

|Portugal|| | | | | | | | | | | | | |

-----------------------------------------------------------------------

| |X | | | | | | | | | | | | | |

-----------------------------------------------------------------------

|Qatar| | | | | | | | | | | | | | |

-----------------------------------------------------------------------

| |X | | | | |X | |X |X |X | | | | |

-----------------------------------------------------------------------

|Republic|X| | | | | | | | | | | | | |

|of | | | | | | | | | | | | | | |

|Korea| | | | | | | | | | | | | | |

-----------------------------------------------------------------------

|Republic|X|X|X |X |X |X | | |X |X | | | | |

|of | | | | | | | | | | | | | | |

|Moldova|| | | | | | | | | | | | | |

-----------------------------------------------------------------------

|Romania|Xc| | |X |X |X | | |X |X | | | | |

-----------------------------------------------------------------------

|Russian|| | | | | | | |X |X | | | | |

|Federation||| | | | | | | | | | | | |

-----------------------------------------------------------------------

|Ruwanda|| | | | | | | | | | | | | |

-----------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | | | |

-----------------------------------------------------------------------

|Saint| |X |X |X |X | | | | | | | | | |

|Kitts| | | | | | | | | | | | | | |

|and| | | | | | | | | | | | | | |

|Nevis| | | | | | | | | | | | | | |

-----------------------------------------------------------------------

|Saint| |X |X |X |X | | | |X | | | | | |

|Lucia| | | | | | | | | | | | | | |

-----------------------------------------------------------------------

|Saint| | | | | | | | |X |X | | | | |

|Vincent|| | | | | | | | | | | | | |

|& | | | | | | | | | | | | | | |

|the| | | | | | | | | | | | | | |

|Grenadines||| | | | | | | | | | | | |

-----------------------------------------------------------------------

|Samoa| | | | |X | | | | | | | | | |

-----------------------------------------------------------------------

|San| | | | | | | | |X |X | | | | |

|Marino|| | | | | | | | | | | | | |

-----------------------------------------------------------------------

|Sao| | | |X |X | | | | | | | | | |

|Tome| | | | | | | | | | | | | | |

|and| | | | | | | | | | | | | | |

|Principe|| | | | | | | | | | | | | |

-----------------------------------------------------------------------

|Saudi|Xc|X | | |X |X | | |X |X | | | | |

|Arabia|| | | | | | | | | | | | | |

-----------------------------------------------------------------------

|Senegal|X|X | | |X |X | | |X |X |X | | | |

-----------------------------------------------------------------------

|Seychelles|S|| |X |X | | | |X |X | | | | |

-----------------------------------------------------------------------

|Sierra|| | | |X |X | | | | | | | | |

|Leone| | | | | | | | | | | | | | |

-----------------------------------------------------------------------

|Singapore|Xc|X| | |X |X | | |X |X | | | | |

-----------------------------------------------------------------------

|Slovakia|Xc|| | |X |X | | |X |X | | | | |

-----------------------------------------------------------------------

|Slovenia||X |X |X |X | | |X |X |X | | | | |

-----------------------------------------------------------------------

|Solomon|X| | | | | | | |X |X | | | | |

|Islands|| | | | | | | | | | | | | |

-----------------------------------------------------------------------

|Somalia|S|X |X |X | |X | | |X |X | | | | |

-----------------------------------------------------------------------

|South|Xc|X |X |X |X |X | |X |X |X | | | | |

|Africa|| | | | | | | | | | | | | |

-----------------------------------------------------------------------

|Spain|X| | |X |X |X | | | | |Xa | | | |

-----------------------------------------------------------------------

|Sri|S |X | |X |X | | | |X |X | | | | |

|Lanka| | | | | | | | | | | | | | |

-----------------------------------------------------------------------

|Sudan| |X | | |X | | | |X |X | | | | |

-----------------------------------------------------------------------

|Suriname|| | | | | | | | |X | | | | |

-----------------------------------------------------------------------

|Swaziland|Xc|X|X|X |X | |X |X |X |X | | | | |

-----------------------------------------------------------------------

|Sweden|Xc|X |X |X |X | | | |X |X | | | | |

-----------------------------------------------------------------------

|Switzerland||X|X|X |X |X | | | | | | | | |

-----------------------------------------------------------------------

|Syrian|| | | | | | | | | | | | | |

|Arab| | | | | | | | | | | | | | |

|Rep.| | | | | | | | | | | | | | |

-----------------------------------------------------------------------

| |X | | | | | | | |X |X | | | | |

-----------------------------------------------------------------------

|Tajikistan||| | | | | | | | | | | | |

-----------------------------------------------------------------------

|Thailand

---------------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------------------

| |International|International|Optional|Second||

International |International|International|

Convention |Convention|

Convention |Convention

|

Convention |

Convention |

| |Covenant|Covenant|Protocol|Optional||Convention|

Convention |Convention|on|on|on|on|on|

on |

| |on |on |to |Protocol||on|on|against|the|the|the|the|

the |

the |

| |Economic,|Civil|the|to||the|the|Apartheid|Prevention|

Non- |Rights|

Elimination |

Political |

Nationality |

| |Social|and|International|the||Elimination|Suppression|

in |and|Applicability|of|

of |Rights

| of|

| |and|Political|Convenant|International||of|and|Sports|

Punishment |of |the|All|of |

Married |

| |Cultural|Rights|on|Covenant||All|Punishment||of|

Statutory |Child|Forms|

Women |

Women |

| |Rights||Civil|on| |Forms|of| |the|Limitations||of|||

| | | |and|Civil| |of |the| |Crime|to| |

Discrimination | | |

| | | |Political|and||Racial|Crime||of|War||against||

|

| | | |Rights|Political||Discrimination|of||Genocide|

Crimes | |Women| | |

| | | | |rights|| |Apartheid|||and| | | | |

| | | | |aiming|| | | | |Crimes|| | | |

| | | | |at | | | | | |against|| | | |

| | | | |the| | | | | |Humanity|| | | |

| | | | |abolition||| | | | | | | | |

| | | | |of | | | | | | | | | | |

| | | | |the| | | | | | | | | | |

|States | | | |death| | | | | | | | | | |

| | | | |penalty|| | | | | | | | | |

---------------------------------------------------------------------

|Convention | |1 |2 |3 |4 |5 |6 |7 |8 |9 |10 |11 |12 |13

|

|on Consent | | | | | | | | | | | | | | |

|to | | | | | | | | | | | | | | |

|Marriage, | | | | | | | | | | | | | | |

|Minimum Age | | | | | | | | | | | | | | |

|for | | | | | | | | | | | | | | |

|Marriage | | | | | | | | | | | | | | |

|and | | | | | | | | | | | | | | |

|Registration | | | | | | | | | | | | | | |

|of | | | | | | | | | | | | | | |

|Marriages | | | | | | | | | | | | | | |

---------------------------------------------------------------------

| 14 |The| | | | | | | | | | | | | |

| |former|| | | | | | | | | | | | |

| |Yugoslav|| | | | | | | | | | | | |

---------------------------------------------------------------------

| |Republic|X|X|X |X |X |X | |X |X |X |X |X |X|

| |of | | | | | | | | | | | | | |

| |Macedonia||| | | | | | | | | | | |

---------------------------------------------------------------------

| X |Togo|X |X |X | |X |X |X |X | |X |X | | |

---------------------------------------------------------------------

| |Tonga| | | | |X | | |X | |X | | | |

---------------------------------------------------------------------

| |Trinidad|X|X|X | |X |X |X | | |X |X |X |X|

| |and| | | | | | | | | | | | | |

| |Tobago|| | | | | | | | | | | | |

---------------------------------------------------------------------

| X |Tunisia|X|Xa| | |X |X |X |X |X |X |X |X |X|

---------------------------------------------------------------------

| X |Turkey|| | | |S | | |X | |X |X |X | |

---------------------------------------------------------------------

| |Turkmenistan|X|X|X||X | | | | |X |X | | |

---------------------------------------------------------------------

| |Tuvalu|| | | | | | | | |X | | | |

---------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | | | |

---------------------------------------------------------------------

| |Uganda|X|Xa|X | |X |X |X |X | |X |X |X |X|

---------------------------------------------------------------------

| |Ukraine|X|Xa|X | |Xb |X |X |X |X |X |X |X |X|

---------------------------------------------------------------------

| |United|| | | |X |X | | | |X | | | |

| |Arab| | | | | | | | | | | | | |

| |Emirates|| | | | | | | | | | | | |

---------------------------------------------------------------------

| |United|| | | | | | | | | | | | |

| |Kingdom|| | | | | | | | | | | | |

| |of | | | | | | | | | | | | | |

| |Great| | | | | | | | | | | | | |

---------------------------------------------------------------------

| |Britain|| | | | | | | | | | | | |

| |and| | | | | | | | | | | | | |

| |Nothern|X|Xa| | |Xb | | |X | |X |X |X | |

| |Ireland|| | | | | | | | | | | | |

---------------------------------------------------------------------

| |United|| | | | | | | | | | | | |

| |Republic|| | | | | | | | | | | | |

| X |of |X |X | | |X |X |X |X | |X |X |X |X|

| |Tanzania|| | | | | | | | | | | | |

---------------------------------------------------------------------

| |United|S|Xa| | |X | | |X | |S |S |X | |

| |States|| | | | | | | | | | | | |

| |of | | | | | | | | | | | | | |

| |America|| | | | | | | | | | | | |

---------------------------------------------------------------------

| S |Uruguay|X|X|X |X |Xb | |X |X | |X |X |S |S|

---------------------------------------------------------------------

| |Uzbekistan|X|X|X| |X | | | | |X |X |X | |

---------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | | | |

---------------------------------------------------------------------

| |Vanuatu|| | | | | | | | |X |X | | |

---------------------------------------------------------------------

| |Venezuela|X|X|X|X |X |X |X |X | |X |X |X |X|

---------------------------------------------------------------------

| X |Viet|X |X | | |X |X | |X |X |X |X | | |

| |Nam| | | | | | | | | | | | | |

---------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | | | |

---------------------------------------------------------------------

| |Yemen|X|X | | |X |X**|S |X |X |X |X |X | |

---------------------------------------------------------------------

| X |Yugoslavia|X|X|S| |X |X |X |X |X |X |X |X |X|

---------------------------------------------------------------------

| X | | | | | | | | | | | | | | |

---------------------------------------------------------------------

| |Zambia|X|X |X | |X |X |X | | |X |X |X |X|

---------------------------------------------------------------------

| |Zimbabwe|X|Xa| | |X |X |X |X | |X |X |X | |

---------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | | | |

---------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | | | |

---------------------------------------------------------------------

| |TOTAL| | | | | | | | | | | | | |

| |NUMBER|| | | | | | | | | | | | |

| |OF | | | | | | | | | | | | | |

| |STATES|| | | | | | | | | | | | |

---------------------------------------------------------------------

| |PARTIES|137|140|93|31|150|101|57|124|43|191|161|110|66

|

---------------------------------------------------------------------

| 47 | | | | | | | | | | | | | | |

---------------------------------------------------------------------

| |Signatures||| | | | | | | | | | | |

| |not| | | | | | | | | | | | | |

| |followed|| | | | | | | | | | | | |

---------------------------------------------------------------------

| |by |4 |4 |2 |5 |6 |1 |26 |3 |1 |1 |7 |4 |9|

| |ratification|||| | | | | | | | | | |

---------------------------------------------------------------------

| 6 | | | | | | | | | | | | | | |

---------------------------------------------------------------------

|

-------------------------------------------------------------------------------

|X Ratification, accession, approval, notification or succession, accept

|definitive signature.

-------------------------------------------------------------------------------

|S Signature not yet followed by ratification.

-------------------------------------------------------------------------------

|* Ratification, accession, approval, notification or succession, accept

|definitive signature which have been given only by the former German De

|Republic before the reunification.

-------------------------------------------------------------------------------

|** Ratification, accession, approval, notification or succession, accep

|definitive signature which have been given only by the former German Republic

|

-------------------------------------------------------------------------------

------------------------------------------------------------------------

|Convention|Slavery|1953|Slavery|Supplementary|Convention|Convention|

Convention |Convention|Protocol|Convention|||| |

|against|Convention|Protocol|Convention|Convention|for|on|relating|

relating |relating|on|| | | |

|Torture|of|amending|of|on|the|the|to|to|to|the| | | | |

|and|1926|the|1926|the|Suppression|Reduction|the|the|the|rights|||| |

|Other| |1926|as |Abolition|of|of|Status|Status|Status|of|||| |

|Cruel,||Convention|amended|of|the|Statelessness|of|of|of|migrant|||| |

|Inhuman|| | |Slavery,|Traffic||Stateless|Refugees|Refugees|wokers||

| | |

|or | | | |the|in | |Persons|| |and| | | | |

|Degrading|| | |Slave|Persons||| | |the| | | | |

|Treatment|| | |Trade,|and|| | | |members|| | | |

|or | | | |and|of | | | | |of | | | | |

|Punishment||| |Institutions|the|||| |their| | | | |

| | | | |and|Exploitation|||| |families|| | | |

| | | | |Practices|of|| | | | | | | | |

| | | | |Similar|the|| | | | | | | | |

| | | | |to |Prostitution|||| | | | | | |

| | | | |Slavery|of|| | | | | | | | |

| | | | | |Others|| | | | | | | | |

------------------------------------------------------------------------

|15 |16 |17 |18 |19 |20 |21 |22 |23 |24 |25 |26 |27 |28 |States |

------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | | |The former |

| | | | | | | | | | | | | | |Yugoslav |

------------------------------------------------------------------------

|X | | | |X |X | |X | | | | | | |Republic of |

| | | | | | | | | | | | | | |Macedonia |

------------------------------------------------------------------------

|Xc |X | | |X |X | | |X |X | | | | |Togo |

------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | | |Tonga |

------------------------------------------------------------------------

| | | |X |X | | |X | | | | | | |Trinidad and |

| | | | | | | | | | | | | | |Tobago |

------------------------------------------------------------------------

|Xc | | |X |X | | |X |X |X | | | | |Tunisia |

------------------------------------------------------------------------

|Xc |X |X |X |X | | | |X |X | | | | |Turkey |

------------------------------------------------------------------------

| | |X |S |X | | | | | | | | | |Turkmenistan |

------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | |X |X | | | | |Tuvalu |

------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | | | |

------------------------------------------------------------------------

|X | | |X |X | | |X |X |X |X | | | |Uganda |

------------------------------------------------------------------------

|X | | |X |X |X | | | | | | | | |Ukraine |

------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | | |United Arab |

| | | | | | | | | | | | | | |Emirates |

------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | | |United Kingdom

|

| | | | | | | | | | | | | | |of Great |

|Xd |X |X |X |X | |X |X |X |X | | | | |Britain and |

| | | | | | | | | | | | | | |Nothern |

| | | | | | | | | | | | | | |Ireland |

------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | | |United |

| | | | | | | | | | | | | | |Republic of |

| | | |X |X | | | |X |X | | | | |Tanzania |

------------------------------------------------------------------------

|X |X |X |X |X | | | | |X | | | | |United States|

| | | | | | | | | | | | | | |of America |

------------------------------------------------------------------------

|Xc |S | | | | | | |X |X | | | | |Uruguay |

------------------------------------------------------------------------

|X | | | | | | | | | | | | | |Uzbekistan |

------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | | | |

------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | | |Vanuatu |

------------------------------------------------------------------------

|Xc | | | | |X | | | |X | | | | |Venezuela |

------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | | |Viet Nam |

------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | | | |

------------------------------------------------------------------------

|X | | |X | |X**| | |X**|X**| | | | |Yemen |

------------------------------------------------------------------------

|Xc |X |X |X |X |X | |X |X |X | | | | |Yugoslavia |

------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | | | |

------------------------------------------------------------------------

| | | |X |X | | |X |X |X | | | | |Zambia |

------------------------------------------------------------------------

| | | | | |X | | |X |X | | | | |Zimbabwe |

------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | | | |

------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | | | |

------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | | |TOTAL NUMBER |

| | | | | | | | | | | | | | |OF STATES |

------------------------------------------------------------------------

|104|35 |59 |94 |117|72 |19 |44 |131|130|9 | | | |PARTIES |

------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | | | |

------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | | |Signatures not

|

| | | | | | | | | | | | | | |followed |

------------------------------------------------------------------------

|12 |6 |0 |1 |3 |4 |3 |7 |0 |0 |3 | | | |by |

| | | | | | | | | | | | | | |ratification |

------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|a Declaration recognizing the competence of the Human Rights Committee under a

|

|of the International Convenant on Civil and Political Rights.

-------------------------------------------------------------------------------

|b Declaration recognizing the competence of the Committee on the Elimination o

|Discrimination under article 14 of the International Convention on the Elimin

|All Forms of Racial Discrimination.

-------------------------------------------------------------------------------

|c Declaration recognizing the competence of the Committee against Tortu

|articles 21 and 22 of the Convention against Torture and Other Cruel, Inh

|Degrading Treatment or Punishment.

-------------------------------------------------------------------------------

|d Declaration under article 21 only.

-------------------------------------------------------------------------------