Bet. 1998/99:UU9

Utrikesutskottets betänkande

1998/99:UU09

Verksamheten inom Organisationen för säkerhet och

samarbete i Europa (OSSE) under 1998

Innehåll

Sammanfattning

Utskottet

Hemställan

1998/99

UU9

Sammanfattning

I sina överväganden med anledning av regeringens

skrivelse 1998/99:56 Redogörelse för verksamheten

inom Organisationen för säkerhet och samarbete i

Europa (OSSE) under 1998 fäster utrikesutskottet

särskild vikt vid den centrala roll OSSE genom sitt

breda säkerhetsbegrepp och genom sitt arbetssätt

spelar i det europeiska säkerhetssamarbetet.

Betydelsen av en s.k. säkerhetsstadga framhävs

också. Enligt utskottets bedömning innebär den

pågående utvecklingen att organisationen kommer att

få en central och betydelsefull roll i det

europeiska säkerhetssamarbetet även framgent.

Inga motioner har väckts med anledning av

skrivelsen.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen

till handlingarna.

Skrivelsen

Regeringen yrkar i skrivelse 1998/99:56 att

riksdagen tar del av redogörelsen för verksamheten

inom Organisationen för säkerhet och samarbete i

Europa (OSSE) under 1998.

Utskottet

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för

verksamheten i Organisationen för säkerhet och

samarbete i Europa (OSSE) under 1998. Med

utgångspunkt från ett historiskt perspektiv

redovisas bl.a. de huvudfrågor som förväntas bli

behandlade vid organisationens toppmöte den 18-19

november 1999 i Istanbul, inklusive den

säkerhetsstadga som avses komma att definiera OSSE:s

roll inför 2000-talet.

OSSE:s breda säkerhetsbegrepp är en grundpelare för

organisationen. Säkerhetsfrågor behandlas såväl som

militärpolitiska frågor, ekonomiska och miljömässiga

frågor samt frågor om den s.k. mänskliga

dimensionen, dvs. demokrati och mänskliga

rättigheter. Dessa olika aspekter redovisas som nära

sammanlänkade med varandra.

I ett avsnitt benämnt OSSE:s instrument redogörs

för ordförandeskapet, sekretariatet, högkommissarien

för nationella minoriteter, kontoret för

demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter

(ODHIR), medierepresentanten samt den ekonomiske

koordinatorn. OSSE:s parlamentariska församling och

dess verksamhet ägnas ett särskilt kapitel.

I ett omfattande avsnitt redovisar regeringen

organisationens fältverksamhet sådan den bedrivs i

Baltikum, på Balkan och i en rad stater som

framsprungit ur det tidigare Sovjetunionen.

Avslutningsvis redovisas hur OSSE-samarbetet

bedrivs inom EU och i den nordiska kretsen, hur OSSE

samverkar med andra organisationer samt

organisationens ekonomiska förhållanden.

Motionerna

Inga motioner har väckts med anledning av

skrivelsen.

Utskottets överväganden

Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa

(OSSE) har en viktig konfliktförebyggande roll,

bl.a. genom fältverksamhet och den särskilde

högkommissarien för nationella minoriteter.

OSSE har genom sitt breda säkerhetsbegrepp och

genom sitt arbetssätt utvecklats till en central

aktör i det europeiska säkerhetsarbetet.

Organisationen har därvidlag en rad komparativa

fördelar: ett brett medlemskap, flexibilitet, en

stark och snabbt växande fältorganisation och ett

gemensamt agerande grundat på gemensamma normer.

Detta var förutsättningen för den mycket

betydelsefulla roll som OSSE tilldelades hösten 1998

i form av den verifikationsmission i Kosovo som

avbröts i mars 1999. Även i den övriga

fältverksamhet som beskrivs i regeringens skrivelse

har organisationens insatser varit betydande, om än

inte så massmedialt uppmärksammade.

Inom ramen för OSSE, som har sin upprinnelse i

diplomatkonferensen ESK (Konferensen om säkerhet och

samarbete i Europa), bedrivs också

förhandlingsverksamhet. Centralt i denna är för

närvarande arbetet med en stadga för europeisk

säkerhet för det tjugoförsta århundradet, den s.k.

säkerhetsstadgan, som avses bli antagen vid OSSE:s

toppmöte den 18-19 november 1999 i Istanbul. Enligt

utskottets bedömning borde denna stadga kunna bidra

till att stärka organisationens operativa förmåga.

Utskottet ser det som angeläget att de resultat som

tidigare uppnåtts inom ESK/OSSE, främst de som

avspeglas i slutakten från toppmötet 1975 i

Helsingfors och i Parisstadgan (1990), befästs och

vidareutvecklas. Särskilt viktigt är perspektivet

att frågor om demokrati, rättsstaten och de

mänskliga rättigheterna är en angelägenhet för alla

stater och att detta har stor säkerhetspolitisk

betydelse. Av stor betydelse är också principen om

att varje stat har rätten att själv välja

säkerhetspolitisk väg.

OSSE fick 1993 ställning i FN som regional

organisation enligt FN-stadgan (kapitel VIII) och är

sedan 1995 formellt en internationell organisation.

Till skillnad från flertalet andra internationella

organisationer bygger inte OSSE på en folkrättslig

traktat, utan gjorda åtaganden är politiskt, inte

juridiskt, bindande. Den radikala omvandlingen som

skett under 1990-talet har inneburit en flexibel

anpassning till utvecklingen i Europa och borgar för

att organisationen kommer att få en central och

betydelsefull roll i det europeiska

säkerhetssamarbetet även framgent.

Utskottet föreslår med det anförda att

riksdagen lägger regeringens skrivelse

1998/99:56 Redogörelse för verksamheten

inom Organisationen för säkerhet och

samarbete i Europa (OSSE) under 1998 till

handlingarna.

Hemställan

Utskottet hemställer

beträffande skrivelse 1998/99:56

att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1998/99:56

Redogörelse för verksamheten inom Organisationen

för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) under

1998 till handlingarna.

Stockholm den 6 maj 1999

På utrikesutskottets vägnar

Viola Furubjelke

I beslutet har deltagit: Viola Furubjelke (s),

Göran Lennmarker (m), Sören Lekberg (s), Berndt

Ekholm (s), Lars Ohly (v), Bertil Persson (m), Urban

Ahlin (s), Liselotte Wågö (m), Carina Hägg (s),

Agneta Brendt (s), Murad Artin (v), Jan Erik Ågren

(kd), Sten Tolgfors (m), Marianne Samuelsson (mp),

Marianne Andersson (c), Karl-Göran Biörsmark (fp)

och Fanny Rizell (kd).