Bet. 1999/2000:BoU1

Bostadsutskottets betänkande

1999/2000:BOU01

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering,

bostadsförsörjning och byggande

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1999/2000

BoU1

Sammanfattning

Bostadsutskottet behandlar i detta betänkande

förslag i budgetpropositionen (prop. 1999/2000:1)

avseende utgiftsområde 18, Samhällsplanering,

bostadsförsörjning och byggande, samt motioner

väckta under årets allmänna motionstid i anknytande

frågor.

Förslaget i budgetpropositionen avseende

anslagsfördelning budgetåret 2000 för utgiftsområde

18 tillstyrks av utskottet. Motstående

motionsyrkanden avstyrks. Även vad gäller övriga

förslag avseende utgiftsområde 18 föreslår utskottet

att riksdagen antar regeringens förslag och

avstyrker motstående motionsförslag. Det gäller

bl.a. senareläggning av införandet av bidrag till

bostadsinvesteringar som främjar ekologisk

hållbarhet, vissa ändringar i lagen om

bostadsbidrag, ändrade regler för fonden för fukt-

och mögelskador samt ändrad användning av delar av

anslaget för stöd till lokala investeringsprogram.

I betänkandet behandlade motionsförslag i vissa

frågor om bostadsförsörjningen m.m. avstyrks av

utskottet. Dessa förslag avser bl.a. frågor om

bostadspolitikens inriktning, de kommunala

bostadsföretagen, förutsättningarna för

bostadsbyggande, studentbostäder, segregation i

boendet, bosparande och bostadsbidragen.

Till betänkandet har fogats 25 reservationer och 9

särskilda yttranden.

När det gäller anslagsfördelningen inom

utgiftsområde 18 för budgetåret 2000 - utskottets

hemställan under moment 1 - har representanterna för

Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna,

Centerpartiet och Folkpartiet avstått från att delta

i utskottets beslut. I särskilda yttranden har de

redovisat grunderna för sina ställningstaganden.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1999/2000:1 volym 10

föreslagit att riksdagen

1. godkänner regeringens förslag om senareläggning

av investeringsbidrag till bostadsinvesteringar som

främjar ekologisk hållbarhet (avsnitt 4.3.4),

2. dels godkänner regeringens förslag om att bidrag

avseende statligt räntestöd för reparation och

underhåll inte utbetalas under år 2000, dels

bemyndigar regeringen att i fråga om ramanslaget A 2

Räntebidrag m.m. disponera högst 20 miljoner kronor

för återstående utbetalningar avseende

investeringsbidrag för anordnande av bostäder för

studenter m.fl. under år 2000 (avsnitt A 2

Räntebidrag m.m.),

3. antar regeringens förslag till lag om ändring i

lagen (1993:737) om bostadsbidrag (anslagsavsnitt A

10 Bostadsbidrag),

4. godkänner regeringens förslag om ändrade regler

för Fonden för fukt- och mögelskador (anslagsavsnitt

A 8 Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador),

5. godkänner regeringens förslag om ändrad

användning av delar av ram-anslaget E 1 Stöd till

lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet

och om ändrade regler för statsbidrag till lokala

investeringsprogram (anslagsavsnitt E 1 Stöd till

lokala investeringsprogram för ekologisk

hållbarhet),

6. bemyndigar regeringen att under år 2000 i fråga

om ramanslaget A 6 Byggforskning, besluta om bidrag

som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på

högst 162 miljoner kronor under åren 2001-2004,

7. bemyndigar regeringen att under år 2000, i fråga

om ramanslaget E 1 Stöd till lokala

investeringsprogram för ekologisk hållbarhet,

besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden

innebär utgifter på högst 2 600 miljoner kronor

under åren 2001 och 2002,

8. för budgetåret 2000 anvisar anslagen under

utgiftsområde 18 Samhällsplanering,

bostadsförsörjning och byggande enligt följande

uppställning

--------------------------------------------------------

|Anslag (tusental kronor) |Anslagstyp |Anslagsbelopp

|

| | | |

| | | |

--------------------------------------------------------

|A 1 Boverket |ramanslag | 130 922 |

--------------------------------------------------------

|A 2 Räntebidrag m.m. |ramanslag |3 742 000 |

--------------------------------------------------------

|A 3 Statens | | |

|bostadskreditnämnd: | | |

| |ramanslag | 13 197 |

| | | |

|Förvaltningskostnader | | |

--------------------------------------------------------

|A 4 Statens | | |

|bostadskreditnämnd: | | |

| |ramanslag |1 800 000 |

| Garantiverksamhet | | |

--------------------------------------------------------

|A 5 Byggforskningsrådet: | | |

| | | |

| |ramanslag | 24 816 |

|Förvaltningskostnader | | |

--------------------------------------------------------

|A 6 Byggforskning |ramanslag | 105 548 |

--------------------------------------------------------

|A 7 Bidrag till Fonden för | | |

|fukt- och | | |

| |ramanslag | 40 000 |

| mögelskador | | |

--------------------------------------------------------

|A 8 Bidrag till åtgärder mot | | |

|radon i | | |

| |ramanslag | 7 000 |

| bostäder | | |

--------------------------------------------------------

|A 9 Bonusränta för |ramanslag | 7 500 |

|ungdomsbosparande | | |

--------------------------------------------------------

|A 10 Bostadsbidrag |ramanslag |5 670 000 |

--------------------------------------------------------

|A 11 Internationellt |ramanslag | 20 000 |

|samarbete | | |

--------------------------------------------------------

|B 1 Statens geotekniska |ramanslag | 24 078 |

|institut | | |

--------------------------------------------------------

|C 1 Länsstyrelserna m.m. |ramanslag |1 798 370 |

--------------------------------------------------------

|C 2 Regionala |obetecknat | |

|självstyrelseorgan |anslag | |

| | | 21 072 |

--------------------------------------------------------

|D 1 Lantmäteriverket |ramanslag | 417 755 |

--------------------------------------------------------

|D 2 Statens va-nämnd |ramanslag | 6 721 |

--------------------------------------------------------

|E 1 Stöd till lokala | | |

|investeringsprogram | | |

| |ramanslag |1 758 000 |

| för ekologisk | | |

|hållbarhet | | |

--------------------------------------------------------

|E 2 Kunskapscentrum för | | |

|ekologisk | | |

| |ramanslag | 5 089 |

| hållbarhet | | |

--------------------------------------------------------

|Summa för utgiftsområdet | |15 592 068 |

--------------------------------------------------------

Motionerna

I betänkandet behandlas de under allmänna motionstiden 1999 väckta

motionerna

1999/2000:Bo201 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om försäljning av kommunala bostadsföretag utan ekonomiska

sanktioner från staten som en långsiktigt hållbar lösning för kommuner med

ekonomiska problem,

2. att riksdagen beslutar att avskaffa de ekonomiska sanktionerna för

kommuner som försäljer kommunala bostadsföretag.

1999/2000:Bo202 av Eskil Erlandsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en subvention av

lantmäteriförrättningar i syfte att avveckla onyttiga samfälligheter och

servitut m.m.

1999/2000:Bo203 av Owe Hellberg och Sten Lundström (v) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

handläggningen av bostadspolitiska frågor i regeringen.

1999/2000:Bo204 av Rigmor Ahlstedt m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ägarlägenheter,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om valfrihet och mångfald i boendet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en stabil bostadspolitik,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om allmännyttans roll och uppgifter,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förbättrad demokrati (yrkandet behandlas i detta betänkande i vad

det avser byggforskningens inriktning, i övriga delar behandlas yrkandet i

kommande betänkanden),

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att förhindra segregation,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om bostadsfinansiering,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om instiftande av en bostadsminister.

1999/2000:Bo206 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om bostadspolitikens inriktning,

2. att riksdagen beslutar om en snabbare avveckling av de äldre

räntesubventionerna parallellt med en sänkning av fastighetsskatten i

enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att nyproduktionen av bostäder bör ske utan subventioner och

fastighetsskatt,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att krisårgångarna skall befrias från fastighetsskatt i stället

för den långsammare avvecklingen av räntebidragen,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om bostadsbidragen,

10. att riksdagen beslutar att avskaffa bostadsbidraget till ungdomar under

29 år i enlighet med vad som anförts i motionen,

11. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en översyn av

bostadsbidragen i ett större socialpolitiskt och skattepolitiskt sammanhang

i enlighet med vad som anförts i motionen,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kommunala bostadsbolag,

17. att riksdagen beslutar om ett avskaffande av lagen om tillfällig

minskning av det generella statsbidraget vid avyttring av aktier eller

andelar i eller utdelning från kommunala bostadsföretag m.m. i enlighet med

vad som anförts i motionen,

18. att riksdagen beslutar att avskaffa stödet till lokala

investeringsprogram för ekologisk hållbarhet i enlighet med vad som anförts

i motionen.

1999/2000:Bo207 av Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om handikappanpassade studentbostäder integrerade i det övriga

studentbeståndet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förenkling av regelsystemet för byggande av ungdomsbostäder,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utveckling av teknik för att flytta bostäder från

utflyttningsorter till högskoleorter,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om investeringsbidrag om 40 000 kr per studentbostad för anordnande

av bostäder för studenter.

1999/2000:Bo208 av Owe Hellberg och Yvonne Oscarsson (v) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

ytterligare medel till forskningen vid institutionen för Byggd Miljö i

Gävle.

1999/2000:Bo209 av Owe Hellberg m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om analys och förslag till regelförändringar av nu gällande regler

för bostadsbidrag,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kopplingen till skattesystemet kontra kopplingen till

socialbidragssystemet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om godtrosregeln,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om rätt till inkomstöverföring till annat år,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om beräkningen av inkomstunderlaget i vissa fall,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om rätt till kontrolluppgifter.

1999/2000:Bo210 av Ragnwi Marcelind (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utbyggnadshastigheten av digital Sverigekarta,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ge Lantmäteriet i uppdrag att tillsammans med

Naturvårdsverket vidareutveckla analysen av hur miljöinformation kan knytas

samman med den fastighetsanknutna informationen.

1999/2000:Bo211 av Owe Hellberg m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att regeringen bör återkomma med förslag på hur nyproduktionen av

bostäder kan öka,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att regeringen bör återkomma med förslag till åtgärder om hur

ombyggnationen av bostäder kan öka,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att regeringen bör återkomma med förslag om hur produktionen av

studentbostäder kan öka,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om tillgängligheten och tillgången på studenbostäder för

funktionshindrade.

1999/2000:Bo214 av Marina Pettersson (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att hänsyn skall

tas till de särskilda förhållanden som gäller för socialbidragstagare och

studerande.

1999/2000:Bo215 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär förslag om ett bosparsystem i enlighet med vad som anförts

i motionen.

1999/2000:Bo216 av Thomas Julin m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av samordning mellan stat och kommun vad gäller byggandet

av studentbostäder,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om funktionshindrades möjligheter att bo i studentbostäder.

1999/2000:Bo217 av Sören Lekberg (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbättrade villkor för

målsparande inom bostadssektor.

1999/2000:Bo220 av Reynoldh Furustrand m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det

olämpliga i att barns förmögenhet vid beräkning av bostadsbidrag ingår i

familjens sammanlagda förmögenhet.

1999/2000:Bo222 av Lennart Klockare och Monica Öhman (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att den väntade analysen av bostadsbidragen skall omfatta flera frågor än

dem som Riksförsäkringsverket lyft fram.

1999/2000:Bo223 av Ronny Olander m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bostadsbyggande.

1999/2000:Bo225 av Lennart Kollmats (fp) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av stöd

till byggande av studentlägenheter och lättnad vad gäller reglerna för

lägenhetsstandard.

1999/2000:Bo226 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att under anslaget A 2 Räntebidrag inom

utgiftsområde 18, Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, anslå

3 274 610 000 kr för budgetåret 2000 i enlighet med vad som anförts i

motionen,

2. att riksdagen beslutar att under anslaget A 6 Byggforskning inom

utgiftsområde 18, Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, anslå

130 548 000 kr för budgetåret 2000 i enlighet med vad som anförts i

motionen,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en avveckling av bidraget

till Fonden för fukt- och mögelskador i enlighet med vad som anförts i

motionen,

4. att riksdagen beslutar avskaffa bidrag till åtgärder mot radon i

bostäder till förmån för informationsinsatser om radonsanering i enlighet

med vad som anförts i motionen,

5. att riksdagen beslutar att under anslaget A 10 Bostadsbidrag inom

utgiftsområde 18, Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, anslå

5 330 000 000 kr för budgetåret 2000 i enlighet med vad som anförts i

motionen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om nyckeltal för verksamheten hos länsstyrelserna,

7. att riksdagen beslutar att anslaget E 1 Stöd till lokala

investeringspro-gram för ekologisk hållbarhet inom utgiftsområde 18,

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, avskaffas i enlighet med

vad som anförts i motionen,

8. att riksdagen beslutar att anslaget E 1 stöd till lokala

investeringspro-gram inom utgiftsområde 18, Samhällsplanering,

bostadsförsörjning och byggande, fastställs till 1 256 000 000 kr för

budgetåret 2000 i enlighet med vad som anförts i motionen,

9. att riksdagen beslutar att Kunskapscentrum för ekologisk hållbarhet

skall avvecklas i enlighet med vad som anförts i motionen,

10. att riksdagen beslutar att anslaget E 2 Kunskapscentrum för ekologisk

hållbarhet inom utgiftsområde 18, Samhällsplanering, bostadsförsörjning och

byggande, fastställs till 2 544 000 kr för avveckling av centrumet under

budgetåret 2000 i enlighet med vad som anförts i motionen,

11. att riksdagen ej bemyndigar regeringen att, i fråga om ramanslaget E 1

Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet, besluta om

bidrag i enlighet med vad som anförts i motionen.

1999/2000:Bo227 av Rigmor Ahlstedt (c) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett införande av

ett allmänt bosparande.

1999/2000:Bo228 av Rigmor Ahlstedt m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen med

följande ändringar i förhållande till regeringens förslag för budgetåret

2000 anvisar anslagen under utgiftsområde 18 Samhällsplanering,

bostadsförsörjning och byggande enligt följande uppställning

------------------------------------------------------

|Anslag år 2000 (tusental |Budget |Anslags- |

|kronor) | | |

| | |förändringar|

|Anslagsposter | | |

------------------------------------------------------

|A 1 Boverket |130 922 | - 6 679 |

------------------------------------------------------

|A 3 Statens | 13 197 | -208 |

|bostadskreditnämnd: | | |

| | | |

| | | |

|Förvaltningskostnader | | |

------------------------------------------------------

|A 5 Byggforskningsrådet: | 24 816 | -1 163 |

| | | |

| | | |

|Förvaltningskostnader | | |

------------------------------------------------------

|A 6 Byggforskning |105 548 | 50 000 |

------------------------------------------------------

|A 7 Bidrag till Fonden för | 40 000 | 10 000 |

|fukt- och | | |

| | | |

| mögelskador | | |

------------------------------------------------------

|A 8 Bidrag till åtgärder | 7 000 | 10 000 |

|mot radon i | | |

| | | |

| bostäder | | |

------------------------------------------------------

|A 10 Bostadsbidrag |5 670 000 | -21 000 |

------------------------------------------------------

|B 1 Statens geotekniska |24 078 | -660 |

|institut | | |

------------------------------------------------------

|C 1 Länsstyrelserna m.m. |1 798 370 | -29 455 |

------------------------------------------------------

|D 2 Statens va-nämnd | 6 721 | -1 175 |

------------------------------------------------------

|E 1 Stöd till lokala |1 758 000 |-1 000 000 |

|investerings- | | |

| | | |

| program för | | |

|ekologisk hållbarhet | | |

------------------------------------------------------

| Investeringsbidrag | | 75 000 |

|studentbostäder | | |

------------------------------------------------------

| Investeringsbidrag | | 250 000 |

|ekologisk | | |

| | | |

| hållbarhet vid ny- | | |

|och ombyggnad | | |

------------------------------------------------------

|Summa för utgiftsområdet | |-665 340 |

------------------------------------------------------

1999/2000:Bo229 av Sinikka Bohlin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om institutionen för

Byggd Miljö i Gävle.

1999/2000:Bo230 av Helena Frisk och Sinikka Bohlin (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att tillsammans med aktörerna på bygg- och bostadsmarknaden utforma konkreta

åtgärder för ökat byggande av hyresrätter i tillväxtregionerna.

1999/2000:Bo231 av Eskil Erlandsson m.fl. (c) vari yrkas

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om om- och nybyggnation.

1999/2000:Bo232 av Yvonne Ångström och Kerstin Heinemann (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utförsäljning av allmännyttiga bostadsbolag,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en modern social bostadspolitik,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att uppmuntra omvandlingen från hyreslägenheter till

bostadsrätter samt vikten av en bättre blandning av olika upplåtelseformer i

områden där hyresrätten är den helt dominerande,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om lokal utveckling i utsatta bostadsområden,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av nya regler för bostadsbidragen,

9. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett individuellt

bostads- och pensionssparande i enlighet med vad som anförts i motionen.

10. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens

förslag för budgetåret 2000 anvisar anslagen under utgiftsområde 18,

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande enligt den uppställning

som redovisas i motionen.

------------------------------------------------------

|Anslag (tusental | Regeringens |

Anslagsförändringar |

|kronor) |förslag | |

| | | |

------------------------------------------------------

|A 1 Boverket | | -50|

| |130 922 |000 |

------------------------------------------------------

|A 2 Räntebidrag m.m. | 3 | - 500|

| |742 000 |000 |

------------------------------------------------------

|A 10 Bostadsbidrag | 5 670 | - 700|

| |000 |000 |

------------------------------------------------------

|D 1 Lantmäteriverket | 417 | - 50|

| |755 |000 |

------------------------------------------------------

|E 1 Stöd till lokala | 1 | - 1 758 000|

| |758 000 | |

|investeringsprogram | | |

|för | | |

| | | |

|ekologisk | | |

|hållbarhet | | |

------------------------------------------------------

|Summa för | 15 592 | -3 058|

|utgiftsområdet |068 |000 |

------------------------------------------------------

1999/2000:Bo233 av Ulf Björklund m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om mål och visioner för familje- och boendepolitik,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om boendesegregation,

14. att riksdagen beslutar om sådan ändring i lagen om bostadsbidrag (SFS

1993:737) att den samlade familjeinkomsten utgör grund för bostadsbidraget,

15. att riksdagen beslutar att den bidragsgrundande bostadsytan bestäms

enligt regeringens ursprungsförslag i proposition 1996/97:186, innebärande

en utökning med 10 m2 per boendekaterori, jämfört med dagens regler,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om höjning av bostadsbidragen med 100 kr per barn och månad fr.o.m.

den 1 juli år 2000,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att bidragsperioderna görs halvårsvisa för samtliga hushåll med

bostadsbidrag,

18. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett nytt bosparsystem,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om handikappanpassade studentbostäder integrerade i det övriga

studentbostadsbeståndet,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om investeringsbidrag om 40 000 kr per studentbostad för anordnande

av bostäder för studenter,

22. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens

förslag för år 2000 anvisar anslagen under utgiftsområde 18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande enligt följande

uppställning

------------------------------------------------------

|Anslag (tusental |Regeringens|Anslags- |

|kronor) | | |

| |förslag |förändringar|

------------------------------------------------------

|A 1 Boverket |130 922 |-700 000 |

------------------------------------------------------

|A 2 Räntebidrag |3 742 000 |-323 000 |

------------------------------------------------------

|A 10 Bostadsbidrag |5 670 000 | 940 000 |

------------------------------------------------------

| E 1 Stöd till lokala |1 758 000 |-500 000 |

|investerings- | | |

| | | |

| program för | | |

|ekologisk hållbarhet | | |

------------------------------------------------------

| Nytt anslag: | | 20 000 |

|Studentbostäder | | |

------------------------------------------------------

| Nytt anslag: Förbättrad | | 100 000 |

|inomhusmiljö | | |

------------------------------------------------------

|Totalsumma |15 592 068| 230 000 |

------------------------------------------------------

1999/2000:Bo301 av Lennart Kollmats (fp) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Halland,

genom omfördelning, måste få en större och mer rättvis del av anslagen.

1999/2000:Bo411 av Sten Lundström m.fl. (v) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att göra om Byggkostnadsdelegationen till en

boendekostnadsdelegation,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om tilläggsdirektiv till den bostadssociala beredningen om att

trygga individens rätt till bostad.

1999/2000:Fi212 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

18. att riksdagen för budgetåret 2000 anvisar anslagen under utgiftsområde

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande enligt följande

uppställning

----------------------------------------------------

|Anslag |Anslagsförändring |

| |(tusental kronor) |

----------------------------------------------------

| | |

----------------------------------------------------

|A 1 Boverket | -50 |

----------------------------------------------------

|A 2 Räntebidrag m.m. | -500 |

----------------------------------------------------

|A 10 Bostadsbidrag m.m. | -700 |

----------------------------------------------------

|D 1 Lantmäteriverket | -50 |

----------------------------------------------------

|E 1 Stöd till lokala | -1 758 |

|investerings- | |

| | |

| program för | |

|ekologisk hållbarhet | |

----------------------------------------------------

|Summa | |

| |-3 058 |

----------------------------------------------------

1999/2000:Fi611 av Per Landgren m.fl. (kd) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om avskaffat utförsäljningsstopp.

1999/2000:K352 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) vari yrkas

3. att riksdagen hos regeringen begär att utförsäljning av kommunala

bostadsbolag inte skall medföra sänkta statsbidrag.

1999/2000:MJ256 av Siw Wittgren-Ahl m.fl. (s) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att stimulera kommunerna att anlägga fler koloniområden.

1999/2000:MJ718 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att avsluta projektet med lokala investeringsprogram och att

använda de återstående pengarna på ett för miljö och sysselsättning mer

kostnadseffektivt sätt.

1999/2000:N240 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av förändrade förutsättningar för att möjliggöra

nybyggnation av bostäder.

1999/2000:N387 av Eskil Erlandsson m.fl. (c) vari yrkas

10. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en omarbetning av lagen

om bostadsbidrag i enlighet med vad i motionen anförts.

1999/2000:Sf201 av Rigmor Ahlstedt (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en översyn av nuvarande regler för bostadsbidrag så att det

kommer båda föräldrarna till godo.

1999/2000:Sf302 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

24. att riksdagen beslutar om nya regler för bostadsbidrag i enlighet med

motionens förslag.

1999/2000:Sf305 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om växling av bostadsbidrag mot generellt barnstöd.

1999/2000:Sf637 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om varierat bostadsägande och varierande upplåtelseformer,

25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om servicen i utsatta bostadsområden.

1999/2000:So226 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om byggforskningen.

1999/2000:So321 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av att behålla bostadsanpassningsbidragen.

1999/2000:So488 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) vari yrkas

17. att riksdagen beslutar att till 8 § lagen (1992:1574) om

bostadsanpassningsbidrag göra följande tillägg: "Särskilt skäl kan vara att

den funktionshindrade lagt ned rimligt arbete på att finna en för honom och

hans familj lämplig bostad och kommunen inte inom en för den

funktionshindrade rimlig tid kan anvisa en bostad som den funktionshindrade

skäligen bör godta."

1999/2000:So489 av Ingrid Burman m.fl. (v) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om tilläggsdirektiv till Boendesociala beredningen angående rätten

till boende.

1999/2000:Ub418 av Desirée Pethrus Engström m.fl. (kd) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om satsningar på billiga studentbostäder,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att se över byggnormerna för studentbostäder,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att se över investerings- och räntebidragen.

1999/2000:Ub499 av Sofia Jonsson m.fl. (c) vari yrkas

25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om regler som berör byggandet av studentbostäder,

26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om uppdrag till den parlamentariska bostadssociala kommittén att

belysa studenternas behov och situation på bostadsmarknaden,

27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om handikappanpassade studentbostäder.

1999/2000:Ub814 av Ulf Nilsson m.fl. (fp) vari yrkas

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att det specifika lokala investeringsbidraget åter skall

begränsas till att enbart gälla för byggandet av bostäder till studenter.

Inhämtade upplysningar

Inför utskottet har vid interna utfrågningar upplysningar lämnats av

företrädare för Riksförsäkringsverket vad avser verkets analys av

bostadsbidragssystemet och av företrädare för Bofrämjandet vad avser

bosparande.

Utskottet

Inledning

Bostadsutskottet behandlar i detta betänkande förslag i budgetpropositionen

för år 2000 vad gäller utgiftsområde 18 samt motionsförslag från årets

allmänna motionstid. Förslagen avser dels anslagsfördelningen inom

utgiftsområde 18, dels vissa övriga frågor om bostadsförsörjningen m.m.

Den ordning för budgetberedningen inom riksdagen som tillämpades första

gången under riksmötet 1996/97 innebär bl.a. att riksdagen först tar

ställning till fördelningen av utgifterna i statsbudgeten på utgiftsområden.

Därefter tas ställning till anslagsfördelningen inom respektive

utgiftsområde. Vad gäller det utgiftsområde som bostadsutskottets

beredningsansvar omfattar, dvs. utgiftsområde 18 Samhällsplanering,

bostadsförsörjning och byggande, har riksdagen den 18 november 1999

fastställt en utgiftsram för budgetåret 2000 om 15 592 068 000 kr (bet.

1999/2000:FiU1, yttr. BoU1y). Det är således inom denna ram som utskottet

utifrån de framlagda förslagen har att föreslå en anslagsfördelning.

Riksdagen kommer därefter genom ett beslut att ta ställning till de förslag

till anslagsfördelning inom utgiftsområde 18 för budgetåret 2000 som läggs

fram i detta betänkande.

Betänkandet har disponerats så att först behandlas frågor om

anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 och därefter olika förslag om

bostadsförsörjningen m.m. som inte direkt innebär anslagsanspråk under

budgetåret 2000.

Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 2000

A 1 Boverket

Boverket är central förvaltningsmyndighet för frågor om byggd miljö och

hushållning med mark och vatten och den fysiska miljön i övrigt, fysisk

planering, byggande och boende. Verket svarar också för den centrala

administrationen av statligt bostadsstöd i form av bidrag för finansiering

av bostäder. Regeringen föreslår att riksdagen för budgetåret 2000 anvisar

ett ramanslag om 130 922 000 kr för verksamheten vid Boverket.

I tre motioner lämnas förslag som innebär att anslaget för Boverket

reduceras i förhållande till regeringsförslaget.

Förslaget i motion Bo228 (c) i motsvarande del innebär att anslaget till

Boverket inte realt räknas upp. Denna princip tillämpas även i ett flertal

andra förslag från Centerpartiet om myndighetsanslag såväl inom

utgiftsområde 18 som inom övriga utgiftsområden. För Boverkets del blir

innebörden i förslaget att myndighetsanslaget kan reduceras med 6 679 000 kr

i förhållande till regeringens förslag.

I motion Bo233 (kd) yrkande 22 i motsvarande del föreslås att anslaget till

Boverket reduceras med 7 miljoner kronor. Med hänvisning till byråkratin

inom utgiftsområdet föreslås i Folkpartiets partimotion Fi212 yrkande 18 i

motsvarande del att anslaget reduceras med 50 miljoner kronor för

nästkommande budgetår. Motsvarande förslag läggs även fram i motion Bo232

(fp) yrkande 10 i motsvarande del.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag för Boverket och

avstyrker de aktuella motionsyrkandena. Någon förändring av Boverkets

uppgifter under år 2000 som motiverar en anslagsminskning i enlighet med

motionsförslagen är inte aktuell. Det kan för övrigt konstateras att en

nedskärning av verksamheten vid Boverket av den omfattning som föreslås i

fp-motionerna, genomförd med några månaders varsel, knappast är förenlig med

gällande arbetsrättsliga regler och avtal.

Vad gäller regeringens förslag om anslag för Boverket, liksom för ett antal

andra myndigheter inom utgiftsområde 18, bör avslutningsvis påpekas att den

del av uppräkningen av anslaget som går utöver pris- och löneomräkningen

beror på en närmast teknisk justering i anslagsredovisningen. Justeringen

har genomförts för att korrigera en tidigare i anslaget inlagd kompensation

för premierna för avtalsförsäkringarna.

A 2 Räntebidrag m.m.

Från anslaget till räntebidrag bekostas statliga räntebidrag för ny- och

ombyggnad av bostäder samt vissa underhålls- och förbättringsåtgärder i

hyres- och bostadsrättshus. Anslaget disponeras vidare för bidrag till

förvaltningsförluster, s.k. 33 §-ersättning, till kommuner.

I budgetpropositionen föreslås att riksdagen för budgetåret 2000 anvisar

ett ramanslag om 3 742 000 000 kr på anslaget Räntebidrag m.m. Regeringens

beräkning av anslagsbehovet baseras på vissa förutsättningar avseende bl.a.

ränteutvecklingen. Anslagsberäkningen utgår vidare från att riksdagen dels

godkänner ett förslag som minskar belastningen på anslaget, dels lämnar ett

bemyndigande avseende utnyttjandet av anslaget.

Den minskade belastningen på anslaget föreslås uppnås genom att bidrag

avseende statligt räntestöd för reparation och underhåll, s.k. RBF-stöd,

inte utbetalas under år 2000. Det föreslagna bemyndigandet innebär att medel

från anslaget får disponeras år 2000 för återstående utbetalningar avseende

investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter m.fl. med högst

20 miljoner kronor.

De två förslagen om anslagets utnyttjande har inte i motioner eller vid

utskottets beredning av ärendet mött några invändningar. Utskottet

tillstyrker dessa förslag.

Däremot har i flera motioner redovisats förslag till åtgärder för att

minska anslagsbehovet för räntebidrag. I motion Bo226 (m) yrkande 1 föreslås

att anslaget skall minskas med 467 390 000 kr i förhållande till regeringens

förslag. På motsvarande sätt föreslås anslaget minskat i motion Bo233 (kd)

yrkande 22 i motsvarande del med 323 miljoner kronor samt med 500 miljoner

kronor i motionerna Fi212 (fp) yrkande 18 och Bo232 (fp) yrkande 10, båda

dessa yrkanden i motsvarande del.

Förslag om vilka åtgärder som bör vidtas för att uppnå anslagsbesparingen

lämnas framför allt i motion Bo226 (m) samt i partimotion Bo206 (m)

yrkandena 2, 3 och 4. I båda motionerna föreslås att en snabbare avveckling

av de äldre räntesubventionerna bör ske parallellt med en sänkning av

fastighetsskatten. Vidare föreslås att räntebidragen avskaffas för

nyproduktionen och att fastighetsskatt inte tas ut i detta

fastighetsbestånd. De s.k. krisårgångarna föreslås bli befriade från

fastighetsskatt samtidigt som avvecklingen av räntebidragen påskyndas.

Bostadsutskottet har vid tidigare tillfällen när förslag om kraftigt

minskat anslag för räntebidrag förts fram påtalat de allvarliga konsekvenser

som en snabb avtrappning av räntebidragen kan leda till i delar av

bostadsbeståndet. Förslagen i motionerna utgår från att besparingen skall

kunna uppnås framför allt genom en snabb avveckling av de räntebidrag som

utgår enligt äldre bidragssystem. Det bör påpekas att kvarvarande bidrag

enligt äldre räntebidragssystem i huvudsak utgår till bostäder byggda runt

år 1990, dvs. bostäder i de årgångar där det finns ett stort antal

fastigheter med omfattande ekonomiska problem. Kraftigt minskade bidrag till

denna grupp av fastigheter riskerar givetvis att förvärra läget för många

bostadsföretag, bostadsrättsföreningar och enskilda hushåll. De förordade

förändringarna inom fastighetsskattesystemets ram skulle inte kunna

kompensera för denna försämring. Utskottet kan för övrigt konstatera att

samtliga motionsförslag som innebär förändringar av fastighetsskattenivån

som kan påverka budgeten för år 2000 redan har avslagits av riksdagen (bet.

1999/2000:FiU1).

Vad gäller regeringens anslagsförslag kan det konstateras att

utgångspunkten för beräkningen av anslagsbehovet enligt vad som anges i

budgetpropositionen utgått från ett något lägre ränteläge än vad som råder

för närvarande. Det får emellertid förutsättas att denna avvikelse kan

hanteras inom ramen för de medel som finns tillgängliga på anslaget.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag

om att det under anslagsposten Räntebidrag m.m. skall föras upp ett

ramanslag om 3 742 miljoner kronor och avstyrker motstående förslag i

motionerna Bo206 (m) yrkandena 2, 3 och 4, Bo226 (m) yrkande 1, Bo232 (fp)

yrkande 10, Bo233 (kd) yrkande 22 samt Fi212 yrkande 18, de tre sistnämnda

yrkandena i motsvarande delar.

A 3 Statens bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader samt

A 4 Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamheten

Statens bostadskreditnämnd (BKN) kan lämna statliga kreditgarantier för

bostäder. Garantiverksamheten är indelad i tre resultatområden; Äldre

garantier, Nya garantier samt Kreditgarantier för avlösen av kommunala

borgensåtaganden. Anslaget A 3 får användas för förvaltningskostnader som är

hänförliga till resultatområdet Äldre garantier. Anslaget A 4 används för

att täcka förluster till följd av statliga garantier för ny- och ombyggnad

av bostäder inom detta resultatområde.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen att anslaget A3 förs upp med

13 197 000 kr samt att anslaget A 4 bestäms till 1 800 miljoner kronor för

budgetåret 2000. Ett förslag om minskat anslag för förvaltningskostnaderna

vid BKN finns i motion Bo228 (c). Anslaget föreslås i denna motion reducerat

med 208 000 kr i förhållande till regeringsförslaget.

Bostadsutskottet har vad gäller Boverket avvisat förslag i c-motionen om

nedräknat myndighetsanslag. Inte heller i fråga om anslaget till BKN anser

utskottet att motionärerna anfört något som kan motivera den föreslagna

anslagsbegränsningen. Utskottet tillstyrker således regeringens förslag om

anslaget A 3 Statens bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader och avstyrker

motion Bo228 (c) i motsvarande del.

I fråga om anslaget A 4 för garantiverksamheten har inga invändningar mot

regeringsförslaget framkommit i motioner. Utskottet framhöll i samband med

budgetbehandlingen hösten 1998 vikten av hög kvalitet på de prognoser som

ligger till grund för anslagsförslagen. Bakgrunden var bl.a. att utgifterna

för garantiförluster under år 1998 visat sig kraftigt överstiga det anvisade

anslaget. Detta ledde i sin tur till ett omfattande besparingsbehov inom

andra delar av utgiftsområde 18. Det kan konstateras att en ny prognosmodell

har använts för den prognos som utgör underlag för beräkningar av utgifter

för kreditgarantier fr.o.m. år 2000. Enligt prognosen kommer utgifterna att

fr.o.m. nästa år kraftigt sjunka i förhållande till budgetåret 1999.

Utskottet framhöll också nödvändigheten av att pröva tillförlitligheten i

prognoserna genom exempelvis känslighetsanalyser för att på så sätt öka

handlingsberedskapen vid risk för anslagsöverskridande. Enligt

budgetpropositionen är nivån på skadeutfallet, och därmed anslagsbehovet, i

hög grad beroende av ränteläget. Det finns således skäl att löpande följa

ränteutvecklingen och dess påverkan på omfattningen av garantiförlusterna.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag

avseende anslaget A 4 Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamheten.

A 5 Byggforskningsrådet: Förvaltningskostnader samt

A 6 Byggforskning

Enligt propositionen bör näringslivets andel av samfinansierade projekt öka

och aktörerna inom plan-, bygg- och bostadssektorn i övrigt ta ett större

ansvar för sin egen kunskapsförsörjning. Branschen bör i allt högre grad

finansiera den del av byggforskningen som tillhör branschens

intresseområden. Statens medverkan bör enligt regeringen i huvudsak

begränsas till forsknings- och utvecklingsinsatser när det gäller frågor av

särskilt samhällsintresse. En prioriterad uppgift för Byggforskningsrådet

(BFR) anges vara att stimulera forskning kring hur befintliga byggnader och

befintlig bebyggelse samt teknisk infrastruktur kan ställas om till

hållbarhet.

I budgetpropositionen för år 1999 föreslog regeringen att

byggforskningsanslaget skulle minskas med 100 miljoner kronor. På förslag av

bostadsutskottet förstärktes dock anslaget med 50 miljoner kronor i

förhållande till regeringsförslaget genom att denna summa fick disponeras

från anslaget E 1 Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk

hållbarhet. För år 2000 föreslår regeringen att 50 miljoner kronor skall

föras över till byggforskningsanslaget från samma anslag. De tillförda

medlen skall enligt förslaget användas till satsningar på forskning och

utveckling som i likhet med byggforskningsanslaget syftar till att främja

den byggda miljöns kvalitet och långsiktiga hållbarhet.

BFR har sedan den 1 juli 1993 genom ett årligt basanslag finansierat

verksamheten vid den till Kungliga Tekniska högskolan (KTH) hörande

Institutionen för byggd miljö i Gävle. För att möjliggöra ett närmare

samarbete mellan institutionen och Högskolan i Gävle föreslås i

budgetpropositionen att finansieringsansvaret nu skall övertas av Högskolan

i Gävle. I konsekvens härmed föreslås att 13 miljoner kronor skall överföras

från anslaget A 6 Byggforskning till utgiftsområde 16 anslaget B 54

Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor,

anslagsposten 6 Högskolan i Gävle.

Mot den angivna bakgrunden föreslår regeringen att riksdagen för budgetåret

2000 under utgiftsområde 18 anvisar till A 5 Byggforskningsrådet:

Förvaltningskostnader ett ramanslag på 24 816 000 kr och till A 6

Byggforskning ett ramanslag på 105 548 000 kr.

Möjligheten till långsiktiga åtaganden är enligt regeringen av stor vikt

för att forskningen skall hålla hög kvalitet och bedrivas effektivt. I

budgetpropositionen förslås därför att Byggforskningsrådet skall få ingå

avtal och fatta beslut rörande stöd till byggforskningsprojekt som,

inberäknat löpande avtal, innebär åtaganden om högst 162 miljoner kronor

under åren 2001-2004.

Regeringens anslagsförslag har mött invändningar i två motioner.

En stor del av byggforskningen inriktas enligt motion Bo226 (m) på

byggnadsmaterial som leder till effektivare byggande och bättre boende.

Alltför små anslag till byggforskning riskerar att leda till högre

boendekostnader och sämre inomhusmiljöer i våra bostäder. Enligt motionens

yrkande 2 bör därför anslaget A 7 Byggforskning ökas med 25 miljoner kronor

i förhållande till regeringens förslag.

Med hänvisning till att statliga verks och myndigheters anslag inte realt

bör räknas upp föreslås i motion Bo228 (c) i motsvarande del att anslaget

A 6 Byggforskningsrådet: Förvaltningskostnader i förhållande till

regeringsförslaget skall minskas med 1 163 000 kr. I samma motion förslås

dessutom att 50 miljoner kronor skall föras över till anslaget A 6

Byggforskning från anslaget till lokala investeringsprogram.

I två motioner läggs fram förslag om forskningen vid Institutionen för

byggd miljö i Gävle. I båda motionerna framhålls forskningens höga kvalitet

och den vikt som den måste tillmätas. Som en bakgrund till förslagen i

motionerna redovisas dessutom att KTH tidigare förordat ett basanslag till

institutionen i storleksordningen 20-22 miljoner kronor och att en utredning

som sett över frågan kommit fram till ett erforderligt basanslag på 18

miljoner kronor.

Enligt motion Bo208 (v) bör mot denna bakgrund institutionen tillföras

ytterligare 5 miljoner kronor så att basresursen för verksamheten uppgår

till minst 18 miljoner kronor. Även i motion Bo229 (s) förordas att ökade

resurser skall tillföras Institutionen för byggd miljö i Gävle. Inför

kommande forskningsproposition bör därför en förnyad anslagsbedömning göras

för att säkra verksamheten.

Forskningen bör enligt motion Bo204 (c) yrkande 13 i motsvarande del

inriktas på att belysa de boendes synpunkter på miljö och bostad. Särskilt

viktigt anges det vara att forskningsresurser avsätts för att undersöka

bostaden och miljön ur ett kvinnligt perspektiv.

Som en del i folkhälsoarbetet föreslås i motion So226 (fp) yrkande 6 att

riksdagen skall uttala att byggforskningen inte får eftersättas och att den

därför bör lyftas fram i den kommande forskningspolitiska propositionen.

Enligt motionen kan den förändring i byggforskningen som aviserats vara ett

hot mot den nödvändiga forskning som måste bedrivas för att åstadkomma en

bättre boendemiljö.

Med anledning av vad som i budgetpropositionen och motioner föreslagits om

byggforskningen vill utskottet anföra följande.

Som framgår ovan föreslog regeringen i budgetpropositionen för år 1999 att

byggforskningsanslaget skulle minskas med 100 miljoner kronor. På förslag av

bostadsutskottet förstärktes dock anslaget med 50 miljoner kronor genom att

denna summa fick disponeras från anslaget E 1 Stöd till lokala

investeringsprogram för ekologisk hållbarhet. Förslaget i årets

budgetproposition innebär att anslaget A 6 Byggforskning direkt tillförs

samma summa för år 2000. I likhet med de medel som tillförts för innevarande

budgetår skall medlen användas till satsningar på forskning och utveckling

som syftar till att främja den byggda miljöns kvalitet och långsiktiga

hållbarhet.

Till grund för bostadsutskottets ställningstagande hösten 1998 låg bl.a.

uppfattningen att statens fortsatta insatser när det gäller byggforskningen

borde bedömas i ett större forskningspolitiskt sammanhang. Utskottet

vidhåller sin ståndpunkt i denna del. Enligt utskottets mening är en sådan

ordning nödvändig för att erforderliga avvägningar skall kunna göras med

utgångspunkt i samhällets samlade behov av forskningsinsatser inom olika

sektorer. Byggforskningen bör sålunda lika lite som någon annan

sektorsforskning bedömas enskilt utan att hänsyn tas till sambandet med

annan forskning. Inte minst viktigt är detta med avseende på det

tvärvetenskapliga angreppssätt som ofta fordras i dagens alltmer komplexa

samhälle.

Att regeringen nu väljer att lägga fram ett förslag där

byggforskningsanslaget ligger på den nivå som utskottet och riksdagen

förordat för innevarande budgetår ger enligt utskottets mening

förutsättningar för att avvägningen av statens insatser skall kunna göras på

ett mera obundet sätt än vad som annars skulle ha blivit fallet. Med hänsyn

till de forskningspolitiska överväganden som pågår i Regeringskansliet är

det viktigt att inte nu åstadkomma låsningar för framtiden. Även om det i

och för sig kan diskuteras vilken anslagsnivå som kan anses vara den rätta

eller mest lämpliga från denna utgångspunkt har det enligt utskottets mening

inte kunnat påvisas att dagens nivå på något mer avgörande sätt skulle styra

ett framtida ställningstagande till byggforskningen. Regeringens förslag

till anslag tillstyrks. Motstående motionsförslag avstyrks.

I sitt ställningstagande till anslaget för innevarande budgetår

aktualiserade utskottet också frågan om behovet för staten av att kunna göra

åtaganden avseende stöd till byggforskning också efter år 1999 - detta

utöver de bemyndiganden som då redan fanns. Enligt utskottet borde det

ankomma på regeringen att - i den utsträckning det bedömdes erforderligt med

sådana bemyndiganden för att trygga de forskningsinsatser som utskottet

uttalat sig för - återkomma till riksdagen i frågan. Regeringen har nu

förelagt riksdagen ett förslag om att Byggforskningsrådet för åren 2001-2004

skall få besluta om bidrag till byggforskning som innebär utgifter på högst

162 miljoner kronor. Förslaget, som inte mött invändningar i motioner,

tillstyrks av utskottet.

När det gäller de i motionerna Bo208 (v) samt Bo229 (s) framförda förslagen

om forskningsresurserna vid Institutionen för byggd miljö i Gävle vill

utskottet anföra följande.

Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna när det gäller värdet

av den forskning som bedrivs vid institutionen. Som utskottet har uppfattat

regeringens förslag är det inte heller avsett att förändra förutsättningarna

för den fortsatta forsknings- och utvecklingsverksamheten vid institutionen.

Institutionen kommer även fortsättningsvis att få ett basanslag på en nivå

som i stort motsvarar det basanslag som i dag går via Byggforskningsrådet.

Därutöver har institutionen naturligtvis möjlighet att på samma villkor som

hittills söka anslag från BFR för enskilda forsknings- och

utvecklingsprojekt. Under förutsättning att verksamheten vid institutionen

även i fortsättningen håller sin hittillsvarande kvalitet finns det enligt

utskottets mening inte underlag för någon annan bedömning än att

institutionen även i framtiden kommer att kunna få forskningsanslag i minst

den omfattning som hittills varit fallet. Utskottet är mot bakgrund härav

inte berett att ställa sig bakom förslagen i motionerna Bo208 (s) samt Bo229

(v), varför de avstyrks.

I motion Bo204 (c) betonas vikten och behovet av ett kvinnoperspektiv på

byggforskningen. Utskottet delar denna uppfattning. En självklar

utgångspunkt är givetvis att såväl kvinnors som mäns behov och

förutsättningar beaktas i all forskning där jämställdhetsaspekterna har

relevans. Det kan mot den bakgrunden förutsättas att också byggforskningen

vägleds av kravet på jämställdhet, utan att riksdagen gör ett allmänt

formulerat uttalande om detta. Motionen i nu aktuell del avstyrks.

Utskottet är inte heller berett att ställa sig bakom förslaget i motion

So226 (fp) yrkande 6. Ett tillkännagivande som är så allmänt hållet kan

enligt utskottets mening inte anses tjäna något syfte. Det får närmast

betraktas som en självklarhet att de fortsatta forskningspolitiska

övervägandena kommer att innefatta också de aspekter som förs fram i

motionen. Motionen avstyrks sålunda.

A 7 Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador

De utgifter som belastar detta anslag avser bidrag till kostnader för att

avhjälpa fukt- och mögelskador i egnahem. Bidrag lämnas i mån av tillgång på

medel enligt förordningen (1993:712) om den statliga fonden för fukt- och

mögelskador i småhus, m.m. Vidare får anslaget belastas med utgifter för

kansli- och utredningskostnader.

Regeringen föreslår att 40 miljoner kronor anvisas på anslaget för år 2000.

I motion Bo228 (c) föreslås i motsvarande del att anslaget skall tillföras

ytterligare 10 miljoner kronor.

Regeringen lägger även fram förslag om ändrade regler för beräkning av

självriskens storlek i samband med stöd från fonden. Denna fråga togs upp av

bostadsutskottet hösten 1998 (1998/99:BoU1). Utskottet ansåg bl.a. att

reglerna för beräkning av självrisk kunde leda till vissa oönskade effekter.

Riksdagen gav på utskottets förslag regeringen till känna att det borde

övervägas vilka regeländringar som är möjliga att genomföra inom

tillgängliga ekonomiska ramar och att riksdagen därefter skulle underställas

eventuella förslag i frågan. Det förslag som regeringen nu återkommer med

innebär att reglerna för beräkning av självriskens storlek ändras och

förenklas. Innebörden i förslaget är i korthet följande.

Enligt gällande bestämmelser skall beräkningen av husägarens självrisk

göras enligt endera av följande metoder.

Metod 1: Självrisken är beroende av hur stor del av reparationskostnaden

som huset kan bära i ombyggt skick. Avgörande för beräkningen är

fastighetens värde efter reparationen och hur stora lån som belastar

fastigheten.

Metod 2: Självrisken bestäms utifrån husets ålder och motsvarar en

trettiondel av reparationskostnaderna multiplicerat med husets ålder.

Den högsta självrisken enligt de båda metoderna skall väljas. Lägsta

självrisk är emellertid aktuellt basbelopp.

Den regelförändring som regeringen föreslår innebär att den s.k.

låneutrymmessjälvrisken (metod 1) slopas helt. Som en följd härav föreslås

också att den återbetalningsregel som knyter an till fastighetens

marknadsvärde ändras. Vidare föreslås att nivån på minimisjälvrisken höjs

från ett basbelopp till 50 000 kronor.

I motion Bo226 (m) anförs att skadorna i de hus som kan komma i fråga för

stöd från Fonden för fukt- och mögelskador i de flesta fall redan hunnit

visa sig. Motionärerna menar att det därför finns skäl att inleda en

avveckling av fonden. Samtidigt anförs att de hittills gällande

självriskreglerna har medfört att många drabbade husägare inte kunnat

beviljas stöd. Av detta skäl förordar motionärerna att dessa husägare ges

tillfälle att på nytt söka stöd från fonden efter det att de i

budgetpropositionen föreslagna regeländringarna börjat tillämpas. Enligt

yrkande 3 i motionen bör regeringen återkomma med förslag om när en

avveckling av fonden kan påbörjas och hur den bör genomföras.

Den av regeringen föreslagna regeländringen för beräkning av självrisk

ligger i linje med vad utskottet förordade hösten 1998. Inga invändningar

har heller riktats mot regeringsförslaget i denna del. Riksdagen bör således

godkänna förslaget om ändrade regler.

Det av regeringen föreslagna anslaget för bidrag till Fonden för fukt- och

mögelskador ligger på samma nivå som för innevarande budgetår. Det kan

emellertid konstateras att den förordade regeländringen för stödet bedöms

kunna ge vissa administrativa vinster. Detta torde också i viss mån öka

utrymmet för stöd till de fastighetsägare som drabbats av höga oförutsedda

kostnader i samband med fukt- och mögelskador. Utskottet tillstyrker mot

denna bakgrund regeringens anslagsförslag och avstyrker motion Bo228 (c) i

motsvarande del.

Bostadsutskottet instämmer inte i den bedömning av fondens verksamhet som

görs i motion Bo226 (m) och som innebär att en avveckling av fonden bör

inledas. Fortfarande finns en stor efterfrågan på stöd från fonden. Det

finns skäl att bl.a. avvakta effekterna av den föreslagna regeländringen

innan eventuella ytterligare överväganden om fondens verksamhet kommer till

stånd. Motionen avstyrks.

A 8 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder

De utgifter som belastar anslaget avser bidrag till åtgärder mot radon i

småhus. Bidrag lämnas om radongashalten i huset överstiger det gränsvärde

som Socialstyrelsen anser som godtagbart från hälsosynpunkt.

Bidragsbestämmelserna finns i förordningen (1988:372) om bidrag till

åtgärder mot radon i egnahem. Bidrag lämnas i mån av tillgång på medel.

I budgetpropositionen föreslås att anslaget för bidrag till åtgärder mot

radon i bostäder bestäms till 7 miljoner kronor, vilket är en oförändrad

nivå i förhållande till innevarande år. Anslaget bör enligt motion Bo228 (c)

ökas med 10 miljoner kronor utöver vad som föreslås i budgetpropositionen.

I motion Bo226 (m) yrkande 4 föreslås att den aktuella bidragsverksamheten

avvecklas och att anslaget i fortsättningen endast används för

informationsinsatser avseende radonsanering. Motionärerna gör bedömningen

att denna åtgärd sannolikt leder till att antalet sanerade bostäder kommer

att öka.

I frågan om radonsanering i bostadsbeståndet har utskottet vid ett flertal

tillfällen framhållit att detta bör vara en högt prioriterad verksamhet. En

erfarenhet av de senaste årens insatser för att öka åtgärderna mot radon är

emellertid att bidraget inte ensamt kan stimulera till att alla nödvändiga

åtgärder vidtas. Informationsinsatser som leder till att berörda

fastighetsägare i högre grad uppmärksammar och prioriterar problemet kan ha

väl så stor betydelse. Utskottet förutsätter att de myndigheter som har ett

ansvar inom området, bl.a. Statens strålskyddsinstitut och Boverket,

fortsätter sin verksamhet med att informera om riskerna med radon och om

möjligheterna att få bidrag till saneringsåtgärder. Bostadsutskottet är

emellertid inte berett att förorda att, som föreslås i m-motionen, det

ekonomiska stödet avvecklas och att samhällets insatser helt inriktas på

information. Utskottet anser sig inte heller kunna förorda den anslagsökning

år 2000 som föreslås i c-motionen. Detta skulle förutsätta omprioriteringar

inom den ram för utgiftsområde 18 som riksdagen nyligen fastställt.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet regeringens

anslagsförslag och avstyrker motionerna Bo228 (c) i motsvarande del samt

Bo226 (m) yrkande 4.

A 10 Bostadsbidrag

Kostnaderna för bostadsbidragen steg under 1990-talets första hälft

kraftigt. Med anledning av denna utveckling fattade riksdagen våren 1996

beslut om vissa förändringar av bostadsbidragen, vilka trädde i kraft den 1

januari 1997. Förändringarna innebär bl.a. att

- ett nytt system för inkomstprövning tillämpas med preliminärt

bostadsbidrag som sedan fastställts slutligt på grundval av taxeringen,

-

- individuella inkomstgränser tillämpas,

-

- den bidragsgrundande bostadsytan begränsas,

-

- det särskilda bidraget höjs för familjer med fyra eller flera

barn i takt med att flerbarnstilläggen fasas ut.

-

Mot bakgrund av att de beslutade förändringarna var så pass genomgripande

initierade bostadsutskottet en skyndsam utvärdering av effekterna av de nya

reglerna. Som ett resultat av utvärderingen förordade bostadsutskottet och

riksdagen förändringar i bostadsbidragen för att mildra effekterna för de

hushåll som fått vidkännas väsentliga förändringar. Med anledning härav lade

regeringen i 1997 års ekonomiska vårproposition fram ett förslag till vissa

ändrade regler för bostadsbidragen. Ändringarna, som utskottet och riksdagen

ställt sig bakom, innebär att

- en lägsta nivå tillämpas under vilken boendekostnaden inte skall

reduceras på grund av bostadsytans storlek,

-

- räntebidrag exkluderas från bidragsgrundande inkomst.

-

Bestämmelsen om ytnorm med garantinivå har trätt i kraft den 1 november 1997

och ändringen i fråga om räntebidragen den 1 januari 1998.

I anslutning till att de slutliga bostadsbidragen började fastställas

omkring årsskiftet 1998/1999 kom frågan om reglerna för eftergift vid

återbetalning av bostadsbidrag att aktualiseras. Regeringen förelade därför

riksdagen ett förslag om ändrade regler för eftergift vid återbetalning av

bostadsbidrag. Förslaget som antagits av riksdagen (bet. 1998/99:BoU9)

innebär bl.a. att möjligheterna för försäkringskassorna att medge eftergift

har vidgats. De bidragstagare som under överskådlig tid inte kommer att

kunna fullgöra sin återbetalningsskyldighet kan medges eftergift. De nya

bestämmelserna om eftergift har trätt i kraft den 15 maj 1999.

Mot bakgrund av de relativt stora förändringar i bostadsbidragssystemet som

de nya reglerna innebär har Riksförsäkringsverket (RFV) haft regeringens

uppdrag att redovisa effekter och resultat av dessa. Verket har redovisat

uppdraget dels i två delrapporter, dels i slutrapporten Bostadsbidrag till

barnfamiljer och ungdomar - effekter och resultat av de nya reglerna för år

1997 (RFV Anser 1999:6). I budgetpropositionen lämnas också en kort

redogörelse för resultatet av verkets redovisning. Företrädare för RFV har

dessutom inför utskottet redovisat innehållet i sin slutrapport.

Sammanfattningsvis finner RFV, utifrån de resultat som utvärderingen visat,

inga starka argument för att nu föreslå några större förändringar i

bostadsbidragssystemet. I några avseenden har dock verket funnit det

motiverat att föreslå att regeländringar övervägs. Det gäller i korthet

följande frågor

- samordning av bostadsbidrag och bostadsbidrag till

totalförsvarspliktiga,

-

- överföring av bostadsbidraget för studerande till

studiemedelssystemet,

-

- storleken på avgift, från vilket belopp avgift skall utgå och hur

den skall regleras samt

-

- lagreglering av möjligheten att få tillgång till

kontrolluppgifter om förmögenhet.

-

I budgetpropositionen redovisar regeringen uppfattningen att

grundprinciperna för det nya bostadsbidragssystemet är bra. Regeringen delar

också Riksförsäkringsverkets bedömning att resultaten av verkets utvärdering

inte föranleder några större förändringar i systemet. Samtidigt uttalar dock

regeringen att den kommer att ytterligare analysera de frågor som verket

lyfter fram i sin slutrapport. Regeringen avser också att återkomma till

riksdagen i frågan. Avslutningsvis uttalar regeringen att den är medveten om

att bostadsbidragen ger upphov till stora marginaleffekter och att dessa

därför kommer att ses över i ett samlat perspektiv.

Sammanfattningsvis föreslår regeringen att för budgetåret 2000 till

anslaget A 10 Bostadsbidrag skall anvisas ett ramanslag om 5 670 000 000 kr.

Hänsyn har härvid tagits till de regeländringar för bostadsbidragen som

regeringen samtidigt föreslår.

De förslag till ändringar i bostadsbidragslagen som regeringen lägger fram

i budgetpropositionen innebär i korthet följande:

- vid barns dödsfall får, under vissa förutsättningar,

bostadsbidrag utgå t.o.m. sjätte månaden efter dödsfallet,

-

- om det slutliga bostadsbidraget över- eller understiger det

preliminära bidraget med mindre än 200 kr betalas inte beloppet ut eller

tillbaka.

-

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2000.

I anslutning till förslagen om ändringar i bostadsbidragslagen redovisar

också regeringen bedömningen att avgift på för högt erhållet bostadsbidrag,

fr.o.m. bidragsåret 1998, endast bör tas ut på återbetalningsbelopp som

överstiger 2 500 kr. Enligt Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1996:

12) är det avgiftsfria beloppet i dag 1 000 kr.

Regeringens förslag till anslagstilldelning för bostadsbidragen har mött

invändningar i flera motioner.

I motion Bo226 (m) yrkande 5 förslås att anslaget till bostadsbidrag skall

minskas med 340 miljoner kronor i förhållande till regeringsförslaget.

Enligt motionen kan anslaget minskas genom att de i partimotion Bo206 (m)

föreslagna ändringarna i bostadsbidragen genomförs. I denna motions yrkande

9 föreslås sålunda ändringar i reglerna för bostadsbidragen som i korthet

innebär att den samlade hushållsinkomsten skall grunda bidraget, ytnormen

avskaffas och att barnpension ej skall ingå i den bidragsgrundande

inkomsten. I motionens yrkande 10 föreslås dessutom att bostadsbidragen till

ungdomar under 29 år skall avvecklas.

Enligt motion Bo228 (c) i motsvarande del kan anslaget till bostadsbidrag

minskas med 21 miljoner kronor i förhållande till vad regeringen föreslagit.

Den minskade anslagsbelastningen uppkommer enligt förslaget genom de ökade

inkomster för bostadsbidragstagarna, och därmed minskade behov av

bostadsbidrag, som följer av att garantibeloppet föreslås höjt i ett

motionsförslag från samma parti.

De marginaleffekter som följer av bostadsbidragen bör enligt motion Bo232

(fp) samt partimotion Fi212 (fp) mildras genom att det generella barnstödet

ökas och bostadsbidragen minskas. Med hänvisning till att barnbidragen skall

höjas med 100 kr per barn och månad förordas i motionerna att

bostadsbidraget trappas ned med samma summa. Enligt motionerna ger detta en

besparing på bostadsbidragen med 500 miljoner kronor. Dessutom hävdas att

kostnaderna kan hållas lägre därutöver. Med hänvisning härtill föreslås i

motionernas yrkande 10 respektive 18, båda yrkandena i motsvarande del, att

anslaget till bostadsbidrag skall minskas med 700 miljoner kronor.

I motion Bo233 (kd) yrkande 22, i motsvarande del, förordas att anslaget

till bostadsbidrag skall höjas med 940 miljoner kronor. Enligt motionen bör

anslaget höjas för att bostadsbidragen till barnfamiljer skall kunna

förbättras. Genom yrkandena 14-16 i motionen föreläggs riksdagen därför

förslag om att hushållets samlade inkomst skall grunda bostadsbidraget, att

ytgränserna skall höjas med 10 m2 för alla hushållstyper samt att

bostadsbidraget skall höjas med 100 kr per barn. Dessutom förordas i

motionens yrkande 17 att bidragsperioderna skall vara halvårsvisa.

Med anledning av vad som i budgetpropositionen och i motioner föreslagits

om anslaget till bostadsbidrag för budgetåret 2000 vill utskottet anföra

följande.

De nya regler för bostadsbidragen som trädde i kraft den 1 januari 1997 har

lett till att utgifterna för bidragen har minskat i den omfattning som

avsågs. Det innebär att utgifterna nu har stabiliserats på en nivå som

ligger väsentligt under den tidigare utgiftsnivån. I detta avseende har

alltså målen med reformen uppnåtts. Som utskottet tidigare uttalat är det

samtidigt av största vikt att bostadsbidragens roll som bostadspolitiskt

instrument inte åsidosätts. Den utvärdering av bidragen som nu gjorts ger

också vid handen att bidragen i väsentliga avseenden synes svara mot målen

även i detta hänseende. Enligt utskottets mening finns det emellertid

anledning att ytterligare fördjupa och bredda analysen på denna punkt. Till

denna fråga återkommer utskottet nedan i avsnittet Bostadsbidragen på längre

sikt.

Regeringens förslag om anslag till bostadsbidrag för budgetåret 2000 utgår

från att de regler som nu gäller tillämpas med de av regeringen föreslagna

mindre ändringarna också under budgetåret 2000. Även den anslagsram för

utgiftsområde 18 som utskottet och riksdagen ställt sig bakom bygger på

denna förutsättning. Till den del motionsförslagen innebär att denna ram

överskrids bör de sålunda avvisas. En annan möjlighet skulle i dessa fall

kunna vara att göra en motsvarande besparing inom utgiftsområdet i övrigt.

Utskottet är inte berett förorda en sådan omfördelning mellan anslagen inom

utgiftsområdet. Inte heller i övrigt är utskottet berett att ställa sig

bakom förslagen i motionerna till ändringar av bostadsbidragen. I flertalet

fall rör det sig om förslag som tidigare avvisats av utskottet och

riksdagen.

Utskottet avstyrker med hänvisning till det nu anförda motionerna Bo206 (m)

yrkandena 9 och 10, Bo226 (m) yrkande 5, Bo228 (c) yrkande 10 i motsvarande

del, Bo232 (fp) yrkande 10 i motsvarande del, Bo233 (kd) yrkandena 14-17

samt 22, detta yrkande i motsvarande del, och partimotion Fi212 (fp) yrkande

18 i motsvarande del. Regeringens förslag till anslag tillstyrks.

Regeringens förslag tillstyrks även i vad avser förslaget till lag om

ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag. Lagförslaget har som bilaga 3

fogats till betänkandet.

B 1 Statens geotekniska institut

Statens geotekniska institut (SGI) är en uppdragsmyndighet och har ett

sektorsövergripande ansvar för geoteknikfrågor.

Regeringen föreslår att anslaget för SGI skall bestämmas till 24 078 000 kr

för budgetåret 2000.

I motion Bo228 (c) föreslås i motsvarande del att anslaget skall minskas

med 660 000 kr i förhållande till regeringsförslaget.

Utskottet anser inte att några sakargument för en anslagsbegränsning

framförts i motion Bo228 (c). Motionen avstyrks i denna del. Regeringens

anslagsförslag tillstyrks.

C 1 Länsstyrelserna m.m.

I budgetpropositionen föreslås att det till länsstyrelsernas verksamhet år

2000 skall anvisas 1 798 370 000 kr. Vid anslagsberäkningen har hänsyn

tagits till ett flertal faktorer som redovisas i propositionen. Det handlar

både om överföringar från länsstyrelseanslaget på vissa områden och om

förstärkningar på andra. Bostadsutskottet går inte närmare in på frågor om

dessa beräkningsförutsättningar eftersom de inte i sak ifrågasatts i

motioner eller vid utskottets beredning. Däremot har i motion Bo228 (c)

föreslagits att anslaget till länsstyrelseverksamheten skall bestämmas till

belopp som är 29 455 000 kr lägre än vad regeringen förordat. Liksom för

övriga förslag om myndighetsanslag i denna motion är utgångspunkten att

anslaget inte realt skall räknas upp.

Som redovisats ovan har inga sakinvändningar riktats mot regeringens

redovisning av de faktorer som påverkat årets anslagsberäkning av

länsstyrelseanslaget. Det bör påpekas att den uppräkning som skett av

anslaget i förhållande till innevarande år till stor del beror på en teknisk

justering med anledning av en ny metod att redovisa premier för

avtalsförsäkringen. En anslagsbesparing i enlighet med förslaget i motion

Bo228 (c) skulle således förutsätta besparingar på delar av den verksamhet

som länsstyrelserna skall bedriva. Några förslag med denna innebörd har dock

inte presenterats. Motionen avstyrks i denna del.

I motion Bo301 (fp) riktas kritik mot hur det totala anslaget har fördelats

på de enskilda länsstyrelserna. Enligt motionen har vissa län missgynnats

vid den fördelning som regeringen redovisar. Räknat per invånare får dessa

län enligt motionen ett lägre belopp än övriga län. Motionären anser mot

denna bakgrund att riksdagen i ett tillkännagivande bör förorda att Hallands

län bör få en större andel av det totala länsstyrelseanslaget.

Frågan om den närmare fördelningen av länsstyrelseanslaget mellan olika

länsstyrelser har behandlats av utskottet vid flera tidigare tillfällen.

Våren 1995 uttalade sålunda bostadsutskottet och riksdagen (bet.

1994/95:BoU12) att det vid fördelningen av länsstyrelseanslaget mellan olika

länsstyrelser kunde finnas anledning att ta hänsyn till länets

befolkningsstorlek. I budgetpropositionen avseende år 1998 redovisade också

regeringen att det fr.o.m. detta budgetår skulle ske en omfördelning av

anslaget mellan länsstyrelserna, varvid bl.a. befolkningsstorleken skulle få

genomslag. En omfördelning i den riktning som utskottet tidigare uttalat sig

för, och som även motionärerna förordar, har alltså delvis redan kommit till

stånd. Trots detta kan det naturligtvis hävdas att omfördelningen av

anslaget mellan länsstyrelserna inte är tillräckligt långtgående eller att

fördelningen inte blir rättvisande ur andra aspekter. Utskottet är dock inte

berett att på de i motionen angivna grunderna förorda att fördelningen

mellan länsstyrelserna ges en annan utformning än den som regeringen

redovisar i budgetpropositionen. Motion Bo301 (fp) avstyrks sålunda.

I en motion tas - vad gäller verksamheten vid länsstyrelserna - upp frågor

om metoder för en utvecklad effektivitetsmätning. Utskottet återkommer till

denna fråga i den del av betänkandet som inte avser nästa års budget.

D 1 Lantmäteriverket

I budgetpropositionen konstaterar regeringen att Lantmäteriverket har kommit

långt i arbetet med att lösa de ekonomiska och strukturella problem som

funnits i verksamheten. Samtidigt är det enligt regeringen angeläget att

effektiviseringen av fastighetsbildningsprocessen drivs vidare med hög

ambition. Regeringen gör också bedömningen att verket måste fortsätta

arbetet för att nå ekonomisk balans samt arbetet med att förbättra

redovisningarna till regeringen.

Vid sin anslagsberäkning har regeringen varaktigt minskat anslaget D 1

Lantmäteriverket med 10 miljoner kronor. Vidare har regeringen bedömt det

skäligt att tillfälligt minska anslaget med 15 miljoner kronor med anledning

av vissa ökade avgiftsintäkter i verksamheten. Sammantaget föreslår

regeringen att det för Lantmäteriverkets verksamhet skall anvisas

417 000 000 kr för budgetåret 2000.

Anslaget till Lantmäteriverket kan enligt förslagen i Folkpartiets

partimotion Fi212 yrkande 18 samt motion Bo232 (fp) yrkande 10, båda

yrkandena i motsvarande del, minskas med 50 miljoner kronor för budgetåret

2000. Enligt den förstnämnda motionen kan besparingar göras i byråkratin.

Utskottet delar inte motionärernas uppfattning om möjligheterna till

besparingar i vad de kallar byråkratin på Lantmäteriverket. En neddragning

av verkets resurser av den omfattning som motionärerna föreslår är enligt

utskottets mening inte realistisk. Det gäller både med avseende på

verksamheten som sådan och med hänsyn till de lagar och avtal som gäller för

den personal som skulle tvingas avgå vid ett genomförande av förslaget.

Motionen avvisas redan på denna grund. Som framgår av redovisningen i

budgetpropositionen är Lantmäteriverket nu på väg att lösa de ekonomiska och

strukturella problem som verket haft. Det vore i den situationen ytterst

olämpligt att genomföra nedskärningar av den storleksordning som

motionärerna föreslår. Verkets anslagstilldelning måste naturligtvis vara

sådan att den säkrar samhällets behov av fastighets- och

landskapsinformation. Regeringens förslag tillstyrks sålunda. Folkpartiets

partimotion Fi212 yrkande 18 samt motion Bo232 (fp) yrkande 10, båda

yrkandena i motsvarande del, avstyrks.

Enligt motion Bo210 (kd) har Sverige genom sitt utgångsläge på kart- och

fastighetsdataområdet goda förutsättningar att kunna bygga upp digitala

kartdatabaser. Dessa förutsättningar har enligt motionen dock inte tagits

till vara eftersom tillräckliga resurser inte ställts till förfogande för

verksamheten. Databaserna bör enligt motionen byggas upp betydligt snabbare

än vad som sker i dag. Utbyggnadshastigheten bör därför öka - yrkande 1.

Vidare förordas att ett arbete skall påbörjas för att analysera hur

miljöinformation kan knytas samman med den fastighetsanknutna informationen.

Enligt förslaget bör det uppdras åt Lantmäteriverket att i samarbete med

Naturvårdsverket genomföra en sådan analys - yrkande 2.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av att kartor och

annan landskapsinformation liksom fastighetsinformation finns att tillgå i

digital form. Produktionen och användningen av landskapsinformation i

digital form har också ökat under en rad av år. Som framgår av

budgetpropositionen förutses inom verksamheten med landskaps- och

fastighetsdata en fortsatt snabb utveckling för användningen av integrerad

kart- och registerinformation i geografiska informationssystem. Det är en

enligt utskottets mening mycket positiv utveckling. En förutsättning för att

den skall fortgå är att användarna får ökad kunskap om de möjligheter som

geografiska data i digital form erbjuder. Flera satsningar har också gjorts

för att stimulera till en ökad användning. Det gäller bl.a. inom den

offentliga sektorn där en utbildningssatsning riktas till kommuner och

länsstyrelser. Information i digital form används också redan bl.a. inom

samhällsplanering, räddningstjänst, miljöövervakning, trafikplanering och

försvaret. Ett ytterligare exempel är att länsstyrelserna har fått tillgång

till den ekonomiska kartan i digital form.

Geografiska informationssystem används också i allt högre grad inom

näringslivet. Inte minst gäller detta inom transportnäringen där

transportplanering och fortlöpande positionsbestämning av transporterna blir

allt vanligare.

För en bredare allmänhet finns Sveriges nationalatlas i en digital version.

Särskilda medel har också avsatts för en vidareutveckling med sikte på att

förmedla denna information via Internet. Även på detta område går sålunda

utvecklingen i den riktning som motionärerna synes eftersträva.

Några skilda meningar i sak om vikten av att tillgången på och användningen

av digital landskaps- och fastighetsinformation ökar torde enligt utskottets

mening inte föreligga. Det frågan gäller är därför om utvecklingen går

tillräckligt snabbt eller inte. Enligt utskottets mening kan denna fråga

inte ses isolerad. Takten måste naturligtvis bestämmas av såväl de behov som

finns som av vilka medel som kan avsättas för verksamheten. Utskottet har

för sin del inte underlag för någon annan bedömning än att den nuvarande

utvecklingstakten är baserad på en sammanvägning av dessa faktorer. I

anslutning härtill vill utskottet peka på de möjligheter som finns till

samfinansiering mellan Lantmäteriverket och t.ex. näringslivet i de fall

insatser framstår som särskilt viktiga. Utskottet är mot bakgrund av det

anförda inte nu berett att tillstyrka förslaget i motion Bo210 (kd).

Det finns enligt motion Bo202 (c) i dag en rad äldre samfälligheter och

servitut som spelat ut sin roll och därför borde avvecklas. De kostnader som

är förknippade med detta för den enskilde fastighetsägaren är dock så stora

att ett genomförande inte är realistiskt utan statlig subvention. Med

avseende på den nytta som också samhället har av att dessa samfälligheter

avvecklas föreslås i motionen att en subvention för sådan verksamhet skall

utgå. Medel för ändamålet förutsätts kunna frigöras inom Lantmäteriverkets

ordinarie ekonomiska ram.

Som framhålls i motionen medger förordningen (1995:1459) om avgifter vid

lantmäteriförrättningar att avgiften i vissa fall sätts ned. Det gäller

framför allt situationer där förrättningen leder till förenklingar i

fastighetsregistret. En ytterligare förutsättning är att det finns medel

tillgängliga för åtgärden. I det fall en förrättning i första hand är till

gagn för det allmänna är det naturligtvis skäligt att det allmänna också

svarar för de kostnader som uppstår. Under förutsättning av att en

förrättning är så angelägen från allmän synpunkt att den bör genomföras får

det enligt utskottets mening förutsättas att medel kan frigöras för den. Om

åtgärden däremot helt eller till största delen kommer fastighetsägaren till

godo framstår det normalt som rimligt att denne också svarar för

kostnaderna. Motion Bo202 (c) avstyrks med hänvisning till det anförda.

D 2 Statens va-nämnd

Regeringen föreslår att till anslag D 2 Statens va-nämnd skall anvisas ett

ramanslag för budgetåret 2000 om 6 721 000 kr.

Med hänvisning till den principiella ståndpunkten att myndigheternas anslag

för år 2000 inte realt bör räknas upp föreslås i motion Bo228 (c) i

motsvarande del att anslaget till nämnden skall minskas med 1 175 000 kr i

förhållande till regeringens förslag.

Inte heller i fråga om Statens va-nämnd delar utskottet uppfattningen i

motion Bo228 (c) om att anslaget inte realt bör räknas upp. Motionen

avstyrks i motsvarande del. Regeringens förslag tillstyrks.

E 1 Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet

Stödet till lokala investeringsprogram beslutades av riksdagen i enlighet

med ett förslag i budgetpropositionen för 1998. Regeringen har sedan dess

beslutat om bidrag omfattande 2 320 miljoner kronor för perioden 1998-2000

och 1 433 miljoner kronor för perioden 1999-2001.

Regeringen föreslår att anslaget för stöd till lokala investeringsprogram

för ekologisk hållbarhet för år 2000 bestäms till 1 758 miljoner kronor.

Vidare begärs ett bemyndigande för regeringen att under år 2000, i fråga om

anslaget, besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden innebär

utgifter på högst 2 600 miljoner kronor under åren 2001 och 2002.

Fördelningen av medel till de lokala investeringsprogrammen regleras i

förordningen (1998:23) om statliga bidrag till lokala investeringsprogram

som ökar den ekologiska hållbarheten i samhället. En kommun kan enligt denna

förordning erhålla bidrag till lokala investeringsprogram som främjar en

ekologiskt hållbar utveckling genom åtgärder som syftar till att

- minska belastningen på miljön,

-

- öka effektiviteten i användningen av energi och andra

naturresurser,

-

- gynna användningen av förnybara råvaror,

-

- öka återbruk, återanvändning och återvinning,

-

- bidra till att bevara och förstärka den biologiska mångfalden

samt tillvarata kulturmiljövärden, eller

-

- bidra till att förbättra cirkulationen av växtnäringsämnen i ett

kretslopp.

-

Vidare anges i förordningen att bidrag kan lämnas till vissa

näringslivsfrämjande åtgärder, lokala folkbildningsinsatser, åtgärder som

främjar arkitektoniska kvaliteter eller ökar jämställdheten mellan könen och

till åtgärder inom bostadsbebyggelsen. Dessa bidrag kräver dock bl.a. att

det ovan angivna syftet med bidragen kan uppfyllas. I budgetpropositionen

för år 1999 angavs att regeringen har för avsikt att genomföra förändringar

i förordningen så att även allergisanerande åtgärder i bebyggelsen skall

kunna omfattas av stödet till lokala investeringsprogram.

I budgetpropositionen för år 2000 begär regeringen ett godkännande från

riksdagen för ändrad användning av delar av det aktuella ramanslaget samt

för ändrade regler för bidragsverksamheten. Innebörden i detta förslag är i

korthet följande.

Systemet med en årlig sista ansökningsdag för ansökan om stöd till lokala

investeringsprogram slopas och i stället prövas ansökningarna allteftersom

de inkommer. Möjlighet ges för bidrag till enskilda åtgärder av hög kvalitet

utan krav på fullständigt lokalt investeringsprogram. Bidrag bör enligt

förslaget inte kunna utgå till åtgärder som omfattas av statligt energistöd.

Högst 250 miljoner kronor av anslaget till stöd för lokala

investeringsprogram föreslås få användas till särskilt stöd till bomässan

Bo01 enligt vissa villkor. Vidare föreslås i fråga om stödet till bomässan

att regeringen medges att i enskilda fall besluta om undantag från

föreskrift i bidragsförordningen. Slutligen föreslås att 25 miljoner kronor

av anslaget för år 2000 får användas som delfinansiering för ett planerat

Science Center i Göteborg.

Förslag om avveckling av stödet till lokala investeringsprogram eller en

kraftig begränsning av stödets omfattning läggs fram i flera motioner.

I två partimotioner, Bo206 (m) yrkande 18 respektive MJ718 (c) yrkande 7,

föreslås att stödet avvecklas. Motionärerna hänvisar bl.a. till den kritik

mot stödverksamheten som framförts i en utvärderingsrapport från

Riksrevisionsverket (RRV). Motsvarande förslag läggs även fram i motion

Bo226 (m) yrkande 7. I denna motion föreslås vidare att anslaget för år 2000

minskas med 502 miljoner kronor i förhållande till regeringsförslaget

(yrkande 8) samt att regeringen inte ges något nytt bemyndigande att bevilja

stöd (yrkande 11). Utgångspunkten för anslagsförslaget i motionen anges vara

att redan beviljat stöd skall kunna utbetalas men att inga nya bidragsbeslut

bör fattas.

Minskat anslag för år 2000 föreslås även i motionerna Bo233 (kd) yrkande 22

(-500 miljoner kronor), Bo228 (c) (-1 000 miljoner kronor), Bo232 (fp)

yrkande 10 (-1 758 miljoner kronor) och Fi212 (fp) yrkande 18 (-1 758

miljoner kronor), samtliga yrkanden i motsvarande del.

Slutligen har i en motion framförts förslag om användningen av de medel

som avsätts för stöd till lokala investeringsprogram. Enligt motion MJ256

(s) yrkande 3 bör kommunerna på olika sätt stimuleras att anlägga fler

koloniområden. Motionärerna anser att denna fråga bör uppmärksammas i

verksamheten med lokala investeringsprogram.

Bostadsutskottet vill anföra följande vad gäller förslagen om stödet till

lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet.

Av redovisningen i budgetpropositionen framgår att kommunerna visar ett

fortsatt stort intresse för de lokala investeringsprogrammen. Den

hittillsvarande verksamheten bedöms ha bidragit till ett stort antal

arbetstillfällen. De miljöeffekter som enligt regeringen är att vänta

inbegriper bl.a. minskad energianvändning, minskade utsläpp av koldioxid,

kväve och svavel till luft samt minskade utsläpp av fosfor och kväve till

vatten.

Bostadsutskottet anser att det fortsatta intresset från kommunerna att

utveckla metoder för en hållbar ekologisk utveckling anpassad till

förutsättningarna på det lokala planet bör tas till vara. Den omställning av

olika samhällssektorer i en långsiktigt hållbar riktning som såväl riksdag

som regering ställt sig bakom förutsätter också att tillräckliga resurser

kan avsättas för detta ändamål. Utskottet avvisar således motionsförslagen

om en förtida avveckling av stödet till lokala investeringsprogram. Däremot

finns skäl att löpande följa användningen av de medel som avsatts för

verksamheten och vid behov överväga ändrade regler. Utskottet kan också

konstatera att uppföljningar med olika inriktningar redan genomförts och

även är planerade att fortsätta. Regeringens förslag i budgetpropositionen

om ändrade regler utgår från vunna erfarenheter och synpunkter från

kommunerna. En uppföljning och granskning av verksamheten som genomförts av

RRV redovisades för regeringen i september 1999. I propositionen anges att

regeringens analys av RRV:s rapport (1999:37) och förslag till förändringar

kommer att föreläggas riksdagen under år 2000.

Riksdagens revisorer har på förslag av bostadsutskottet genomfört en

granskning av stödverksamheten med en delvis annan inriktning än RRV.

Granskningen har resulterat i att ett förslag nyligen framlagts för

riksdagen (förs. 1999/2000:RR3). Förslaget kommer senare under detta

riksmöte att beredas av bostadsutskottet. I detta sammanhang finns tillfälle

att överväga olika frågor av såväl principiell som praktisk natur. Vad

gäller de nu aktuella regeringsförslagen till regeländringar och delvis

ändrad användning av de medel som avsätts för stöd till lokala

investeringsprogram har utskottet inga invändningar. Vad som i motion MJ256

(s) anförts ger inte utskottet anledning att föreslå någon utvidgning av

stödändamålen.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag

om anslag för stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet

under budgetåret 2000. Vidare tillstyrks det föreslagna bemyndigandet för

regeringen att fatta beslut om bidrag som innebär utgifter på högst 2 600

miljoner kronor under åren 2001 och 2002. Utskottet anser slutligen att

riksdagen bör godkänna regeringens förslag om ändrad användning av delar av

ramanslaget samt om ändrade regler för stödverksamheten.

Utskottet avstyrker samtliga i detta avsnitt behandlade motionsyrkanden.

E 2 Kunskapscentrum för ekologisk hållbarhet

Centrum för kunskap om ekologisk hållbarhet inrättades den 1 februari 1999

inom ramen för de medel som beräknats för stöd till ekologisk omställning

och utveckling. Myndigheten, som är lokaliserad till Umeå, har som

viktigaste uppgift att aktivt stödja kommunerna i arbetet med att ta fram

och genomföra lokala investeringsprogram samt att sprida erfarenheter från

dessa program.

Regeringen föreslår att 5 089 000 kr anslås till myndigheten för år 2000. I

motion Bo226 (m) föreslås att en avveckling av myndigheten genomförs under

nästkommande år (yrkande 9) samt att anslaget för år 2000 fastställs till

2 544 000 kr (yrkande 10).

Bostadsutskottet har ovan ställt sig bakom regeringens förslag om fortsatt

stöd till lokala investeringsprogram. Även verksamheten vid Kunskapscentrum

för ekologisk hållbarhet bör fortsätta enligt gällande planer. Regeringens

anslagsförslag tillstyrks således. Motion Bo226 (m) yrkandena 9 och 10

avstyrks.

Övriga anslag i budgetpropositionen

Utskottet tar i detta avsnitt upp förslag till anslag m.m. i

budgetpropositionen som inte mött invändningar i motioner eller vid

utskottets behandling.

I fråga om de anslag som inte behandlats av utskottet ovan föreslås i

budgetpropositionen att det för budgetåret 2000 under utgiftsområde 18 skall

anvisas till

- A 9 Bonusränta för ungdomsbosparande ett ramanslag om

7 500 000 kr

-

- A 11 Internationellt samarbete ett ramanslag om 20 000 000 kr,

-

- C 2 Regionala självstyrelseorgan ett obetecknat anslag om 21 072

000 kr.

-

Den av regeringen förordade anslagstilldelningen avseende de nu aktuella

anslagen tillstyrks av utskottet.

Förslag om nya anslag inom utgiftsområde 18

Utskottet har ovan tagit ställning till förslag som avser de anslag som

finns upptagna i budgetpropositionen inom utgiftsområde 18. I detta avsnitt

tas upp vissa ytterligare förslag avseende anslagsfördelningen inom

utgiftsområdet m.m.

Regeringen föreslår att införandet av ett investeringsbidrag till

bostadsinvesteringar som främjar ekologisk hållbarhet senareläggs med ett år

till 2001. Riksdagen godkände våren 1998 regeringens förslag om att ett

sådant stöd skulle införas år 2000 och lämnas inom en årlig ram på 250

miljoner kronor (prop. 1997/98:119, BoU10, rskr. 306). Som skäl för

senareläggningen hänvisar regeringen till den föreslagna förlängningen av

stödet till lokala investeringsprogram och till de regeländringar som

föreslagits för dessa program.

I motion Bo228 (c) riktas invändningar mot regeringens förslag.

Motionärerna anser att en senareläggning av investeringsbidraget skulle ge

en felaktig signal till näringslivet. Ett nytt anslag Investeringsbidrag

till ekologisk hållbarhet vid ny- och ombyggnad föreslås därför inrättas och

tilldelas 250 miljoner kronor för år 2000.

Med hänvisning till de motiv som anförts i budgetpropositionen tillstyrker

bostadsutskottet regeringens förslag och avstyrker motion Bo228 (c) i

motsvarande del.

I motion Bo233 (kd) yrkande 22 i motsvarande del finns förslag om att en

del av stödet till de lokala investeringsprogrammen skall användas för att

förbättra inomhusmiljön i bostäder, förskolor och skolor. Ett nytt anslag,

Förbättrad inomhusmiljö, föreslås bli inrättat för ändamålet och uppfört med

100 miljoner kronor för år 2000.

Utskottet delar motionärernas syn på vikten av fortsatta insatser för att

förbättra inomhusmiljön i såväl bostadsbeståndet som i den offentliga

miljön. I detta sammanhang är det givetvis av särskilt stor vikt att vidta

åtgärder i de byggnader där barn och ungdomar vistas dagligen.

Motionsförslaget utgår från att delar av de medel som är avsatta för stöd

till lokala investeringspro- gram skall kunna användas för att förbättra

inomhusmiljön. Detta har också varit regeringens utgångspunkt. I

budgetpropositionen för år 1999 redovisade regeringen sin avsikt att vidga

ändamålen för stödet till att även omfatta sådana allergisanerande åtgärder

i bebyggelsen som genomförs i samband med de ombyggnadsåtgärder som

regelverket ger möjlighet att stödja. För närvarande pågår ett arbete med

att anmäla nödvändiga förändringar i förordningen hos Europeiska

kommissionen. Bostadsutskottet kan således konstatera att syftet med det

aktuella motionsförslaget kan uppnås utan att ett särskilt anslag inrättas

för ändamålet. Motionen avstyrks således.

Riksdagen beslutade hösten 1998 att avveckla ett investeringsbidrag till

studentbostäder och andra ungdomsbostäder. Förslag om att återinföra ett

investeringsbidrag med denna inriktning läggs fram i tre motioner.

I motionerna Bo207 (kd) yrkande 4 och Bo233 (kd) yrkande 21 föreslås att

ett investeringsbidrag om 40 000 kr per studentbostad skall införas. Det

återinförda investeringsbidraget bör enligt motionärerna utgå enligt enklare

regler än vad som tidigare tillämpats. I motion Bo233 (kd) yrkande 22 i

motsvarande del föreslås att ett nytt anslag Investeringsbidrag till

studentbostäder inrättas inom utgiftsområde 18 och tillförs 20 miljoner

kronor för år 2000. Även i motion Bo228 (c) föreslås i motsvarande del att

ett anslag för investeringsbidrag till studentbostäder skall inrättas.

Enligt förslaget i denna motion bör anslaget tillföras 75 miljoner kronor

för år 2000.

Riksdagens beslut hösten 1998 om en avveckling av det dåvarande

investeringsbidraget hade sin grund i att omprioriteringar inom

utgiftsområde 18 var nödvändiga till följd av en kraftigt ökad belastning på

främst anslaget för garantiverksamheten vid BKN. Även förslagen om

anslagsfördelningen för budgetåret 2000 utgår från behovet av strikta

prioriteringar inom utgiftsområdet. Utskottets hittills redovisade

ställningstaganden till de förslag om anslag inom utgiftsområde 18 som finns

upptagna i budgetpropositionen innebär att hela den ram för utgiftsområdet

under budgetåret 2000 som riksdagen nyligen fastställt redan är

ianspråktagen. Beslut om att inrätta nya anslag förutsätter därför en

omfördelning inom utgiftsområdet. Enligt utskottets mening är inte en sådan

omfördelning möjlig utan att andra angelägna verksamheter drabbas. De

aktuella motionsyrkandena om att inrätta ett nytt anslag avstyrks mot denna

bakgrund. Utskottet delar dock motionärernas syn på vikten av att åtgärder

vidtas för att behovet av studentbostäder skall kunna tillgodoses. Denna

fråga tas upp för vidare överväganden i samband med behandlingen av övriga

motionsförslag om studentbostäder under avsnittet med samma namn nedan.

Bostadsförsörjningen

Bostadspolitikens allmänna utformning

Förslag som avser bostadspolitikens allmänna utformning och inriktning förs

fram i sex motioner.

En god bostad är enligt motion Bo204 (c) en del av välfärden - en välfärd

som alla skall ha del av. Därför behövs det en bostadspolitik som kan

tillfredsställa människors varierande behov och önskemål. Väsentliga inslag

i en sådan bostadspolitik är enligt motionen bl.a. att

- ägarlägenheter införs - yrkande 1,

-

- skapa en väl fungerande bostadsmarknad med neutralitet mellan

olika boendeformer - yrkande 2 i motsvarande del,

-

- bostadspolitiken stabiliseras genom ett långsiktigt regelsystem -

yrkande 3,

-

- bostadsfinansieringen reformeras - yrkande 19.

-

Även i Centerpartiets partimotion Sf637 yrkande 24 samt i motion Bo231 (c)

yrkande 15 framhålls vikten av att varierande upplåtelseformer finns att

tillgå på bostadsmarknaden. Enligt motionerna är det en förutsättning för

att de boende skall kunna erbjudas valfrihet och mångfald i sitt boende. Det

innebär att allt från allmännyttiga hyresbostäder till ägarlägenheter skall

erbjudas. En ytterligare förutsättning anges bl.a. vara en bättre

tillämpning av bruksvärdessystemet. Vidare förordas att förutsättningarna

för ny- och ombyggnad skall förbättras. Åtgärderna ses i partimotionen Sf637

(c) också som ett sätt att lösa problemen med segregationen i vissa områden.

Riksdagen bör enligt Moderata samlingspartiets partimotion Bo206 yrkande 1

göra ett tillkännagivande till regeringen om principerna för

bostadspolitiken. Enligt motionen skall bostadsmarknaden styras av

människors efterfrågan och inte av detaljreglering styrd av politiker och

byråkrater. Bostadspolitiken skall underlätta ett personligt ägande av

bostaden. Det anges bl.a. innebära att en lagstiftning om ägarlägenheter bör

införas. En öppen och fungerande bostadsmarknad är nödvändig för att

medborgarna skall kunna välja en bostad som passar deras önskemål.

Sammanfattningsvis anför motionärerna att bostadspolitiken skall inriktas på

att skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder till rimliga

kostnader i en stimulerande och trygg miljö. Boendemiljön skall bidra till

värdiga levnadsförhållanden och särskilt främja en god uppväxt för barn och

ungdomar. För att dessa mål skall uppnås måste enligt motionen skatterna

sänkas, avregleringen fortsätta och eget ägande underlättas.

I motion Bo232 (fp) yrkande 2 föreslås att riksdagen skall göra ett

tillkännagivande om behovet av en modern social bostadspolitik. Dessutom

förordas i motionens yrkande 3 att riksdagen skall uttala sig för behovet av

att uppmuntra omvandling från hyresrätt till bostadsrätt samt vikten av en

bättre blandning av olika upplåtelseformer i områden där hyresrätten är den

helt dominerande. Enligt motionen måste kommunerna även i framtiden ha

ansvaret för de människor som har behov av ett socialt anpassat boende och

för sociala förturer. En förutsättningslös diskussion måste dock påbörjas om

formerna för detta.

Också i motion Bo233 (kd) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om den

framtida bostadspolitiken. En utgångspunkt för bostadspolitiken skall enligt

motionen vara att människor känner trygghet i sitt boende. Den skall

dessutom präglas av valfrihet där familjer ges möjlighet att välja den

boendeform som passar dem bäst. Härigenom skapas också en boendemiljö som

kan bidra till jämlika och värdiga levnadsförhållanden för alla människor

och som särskilt främjar en god uppväxtmiljö för barn och ungdomar. Enligt

förslaget skall boendepolitiken dessutom utgöra en del av en

kristdemokratisk familjepolitik.

I fråga om förslagen beträffande bostadspolitikens inriktning gör utskottet

följande bedömning.

I den bostadspolitiska proposition (prop. 1997/98:119) som bostadsutskottet

och riksdagen behandlade våren 1998 redovisade regeringen sin bedömning av

hur det övergripande målet för bostadspolitiken borde formuleras. Denna

bedömning underställdes emellertid inte riksdagen. I sin behandling av

propositionen konstaterade dock utskottet att målsättningen, sådan den

formulerades i propositionen, hade i stort sett samma lydelse som den som

återfanns i den bostadspolitiska utredningen. Bakom utredningens förslag i

denna del stod företrädare för samtliga riksdagspartier med undantag av

Moderata samlingspartiet. Det fanns enligt utskottets mening mot bakgrund

härav goda skäl för riksdagen att genom ett tillkännagivande till regeringen

ge sin anslutning till den målformulering som förts fram i propositionen.

Enligt utskottet var det en styrka med en bred uppslutning kring dessa mål.

Riksdagen fastställde också de bostadspolitiska målen i enlighet med vad

bostadsutskottet föreslagit. Det innebär att de bostadspolitiska målen i dag

formuleras på följande sätt.

Bostaden är en social rättighet och bostadspolitiken skall skapa

förutsättningar för alla att leva i goda bostäder till rimliga kostnader och

i en stimulerande och trygg miljö inom ekologiskt hållbara ramar.

Boendemiljön skall bidra till jämlika och värdiga levnadsförhållanden och

särskilt främja en god uppväxt för barn och ungdomar.

Utskottet kan för sin del inte finna att de nu aktuella motionsförslagen i

något avgörande avseende skulle stå i motsatsförhållande till de mål som

riksdagen lagt fast. Det frågan närmast gäller är därför hur målen bör

preciseras. Mot bakgrund av de förslag som förs fram i motionerna vill

utskottet erinra om att de bostadspolitiska målen har preciserats på flera

områden i den bostadspolitiska propositionen.

Det gäller bl.a. beträffande

- bostaden som en social rättighet,

-

- bostadspolitikens inriktning för att skapa förutsättningar för

alla att växa upp och leva i en stimulerande och trygg miljö,

-

- de boendes inflytande över den egna bostaden m.m.,

-

- en bostadspolitik som utvecklas inom ekologiskt hållbara ramar,

-

- utformning av boendemiljön för att bidra till att skapa jämlika

och värdiga bostadsförhållanden samt

-

- utformning av bostadspolitiken så att social, ekonomisk och

etnisk integration främjas.

-

Enligt utskottets uppfattning ligger även de preciseringar som här

redovisats väl i linje med vad som har förordats i motionerna. Även om det

naturligtvis finns enskildheter som skiljer dem såväl sinsemellan som från

vad som i propositionen redovisats är dessa skiljaktigheter inte sådana att

de nu bör föranleda något nytt riksdagens ställningstagande i frågan.

Utskottet är inte heller berett att ställa sig bakom de mera konkreta

förslag som läggs fram i flera av motionerna. Det gäller bl.a. förslaget om

införande av ägarlägenheter. Med anledning av riksdagens tillkännagivande om

ägarlägenheter våren 1999 pågår inom Regeringskansliet ett arbete med att

utfärda direktiv för en utredning om ägarlägenheter. Ett nytt

tillkännagivande med samma innebörd kan därför inte anses erforderligt.

Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda motionerna Bo204 (c)

yrkandena 1, 2 i motsvarande del, 3 och 19, Bo206 (m) yrkande 1, Bo231 (c)

yrkande 15, Bo232 (fp) yrkandena 2 och 3, Bo233 (kd) yrkande 1 samt Sf637

(c) yrkande 24.

Handläggningen av de bostadspolitiska frågorna i regeringen

Genom att lägga olika delar av bostadspolitiken på olika departement har

regeringen enligt motion Bo203 (v) tappat den helhetssyn som är nödvändig

för att få en samlad och fungerande bostadspolitik. Även om ett antal

bostadspolitiska frågor nu förts samman under den biträdande finansministern

är detta enligt motionen inte tillräckligt. Ett statsråd med övergripande

ansvar för de bostadspolitiska frågorna bör därför tillsättas.

Även i motion Bo204 (c) yrkande 20 riktas kritik mot att bostadsfrågorna

splittrats upp på flera departement. Det är enligt motionen därför glädjande

att frågorna nu ges en större tyngd i regeringsarbetet genom att biträdande

finansministern fått ett utvidgat ansvar på området. För att bostadsfrågorna

skall få den tyngd de förtjänar i regeringsarbetet bör dock

departementsindelningen ändras så att en bostadsminister ges ett samlat

ansvar för dessa frågor.

Frågan om handläggningen av de bostadspolitiska frågorna i regeringen har

behandlats av riksdagen vid flera tidigare tillfällen.

Under föregående riksmöte behandlade konstitutionsutskottet (bet.

1998/99:KU1 s. 20) ett motionsförslag om att tillsätta ett särskilt statsråd

med ansvar för bostadspolitiska frågor. Motionen avstyrktes med hänvisning

till att det enligt regeringsformen är statsministern som tillsätter övriga

statsråd och regeringen som fördelar ärenden mellan departementen. Mot denna

bakgrund borde riksdagen enligt konstitutionsutskottet vara ytterst

återhållsam med att uttala sig eller på annat sätt söka påverka regeringen i

fråga om hur den skall organisera sitt arbete.

Även bostadsutskottet har tidigare (bet. 1997/98:BoU1 s. 54) avstyrkt

motsvarande motionsförslag med hänvisning till att regeringsarbetets

organisation är en fråga för regeringen. I sin motivering betonade dock

utskottets majoritet (s, v, c, mp) vikten av att bostadsfrågorna gavs en

sammanhållen behandling i regeringsarbetet.

I regeringsförklaringen uttalade statsministern att fler bostadsfrågor

skulle koncentreras till biträdande finansministern. Med anledning härav

beslutade statsministern den 28 september att biträdande finansministern

förutom sitt ansvar för bostadsfinansiering m.m. också skulle ansvara för

lagstiftningsärenden som gäller hyra, förvärv och förvaltning av

hyresfastigheter m.m. och bostadsrätt. Även ärenden som avser bostadssociala

frågor och äldreboende har tillförts den biträdande finansministerns

ansvarsområde. Det betyder att flera för bostadspolitiken viktiga frågor nu

förts samman till ett ansvarigt statsråd. Även om någon bostadsminister till

namnet inte har utnämnts finns det därmed ett statsråd med ett vidgat

bostadspolitiskt ansvar som till gagnet i mångt och mycket motsvarar en

sådan minister. En följd av detta är att bostadsfrågorna i framtiden kan

förväntas få en mera sammanhållen behandling i regeringsarbetet. Med

hänvisning härtill och till att det är regeringen som har att organisera

sitt arbete avstyrker utskottet motionerna Bo203 (v) och Bo204 (c) yrkande

20.

Vissa utredningsinsatser

Utskottet behandlar i detta avsnitt motionsförslag som avser inriktningen

m.m. av vissa pågående utredningsinsatser.

Skattereformen tillsammans med minskade räntebidrag och investeringsstöd

har enligt motion Bo411 (v) yrkande 4 lett till att boendekostnaderna i

hyresrätt har ökat mer än i andra upplåtelseformer. Med hänvisning härtill

föreslås att den nuvarande Byggkostnadsdelegationen skall omvandlas till en

boendekostnadsdelegation.

Vid sin behandling av ett motsvarande yrkande om inrättande av en

boendekostnadsdelegation under föregående riksmöte (bet. 1998/99:BoU1 s. 36)

avstyrkte utskottet förslaget.

Enligt utskottets mening fanns det vid denna tidpunkt inte tillräcklig

anledning att tillsätta en delegation med den inriktning som hade

föreslagits i motionen. Utskottet har inte på de i den nu aktuella motionen

angivna grunderna funnit tillräcklig anledning att ändra sitt tidigare

ställningstagande. Samtidigt vill utskottet instämma i att det från tid till

annan naturligtvis finns anledning att se över de förhållanden som påverkar

boendekostnaderna. Utskottet har mot den bakgrunden beslutat att senare

under detta riksmöte genomföra en utfrågning där boendekostnaderna och

boendebeskattningen kommer att belysas. På flera områden pågår också

utredningsinsatser som avser faktorer av betydelse för boendekostnaderna.

Det gäller bl.a. de pågående utredningarna om fastighetsbeskattningen,

bruksvärdessystemet och om villkoren för de allmännyttiga bostadsföretagen.

Motion Bo411 (v) yrkande 4 avstyrks.

I motionerna Bo411 (v) yrkande 7 och So489 (v) yrkande 9 förs fram förslag

om att Boendesociala beredningen skall ges tilläggsdirektiv som innebär att

beredningen skall överväga hur individens rätt till boende skall tryggas.

Enligt motionerna finns det i dag inte någon lagstadgad rätt till en egen

bostad. Beredningen bör därför överväga hur en sådan rätt skall kunna

åstadkommas, t.ex. genom ändringar i socialtjänstlagen.

Det kan även enligt bostadsutskottets mening finnas anledning att se över

regleringen av kommunernas ansvar för bostadsförsörjningen och vilken rätt

till en bostad för den enskilda som bör följa av denna reglering. Utskottet

är dock inte berett att nu förorda att den Boendesociala beredningen ges ett

särskilt uppdrag att se över denna fråga. I den mån det visar sig

erforderligt att ur ett boendesocialt perspektiv lägga fram förslag med den

inriktning motionärerna föreslagit torde de relativt breda direktiv

beredningen har ge utrymme också för detta. Motionerna avstyrks sålunda.

Kommunala bostadsföretag

Riksdagen beslutade våren 1999 (bet. 1998/99:BoU11) att införa ett tids-

begränsat sanktionssystem vid försäljning av kommunala bostadsföretag.

Bestämmelserna innebär att om en kommun säljer aktier eller andelar i ett

kommunalt bostadsföretag i sådan omfattning att kommunen förlorar det

dominerande inflytandet i företaget minskas det generella statsbidraget till

kommunen. Har företaget godkänts som allmännyttigt skall dessutom

godkännandet återkallas.

Även i de fall en kommun använder sitt bestämmande inflytande i ett

kommunalt bostadsföretag för att tillföra kommunen en utdelning som

överstiger en skälig avkastning på det ursprungliga aktiekapitalet minskas

det generella statsbidraget.

I det fall kommunen organiserat sin verksamhet i en aktiebolagsrättslig

koncern drabbar motsvarande sanktion kommunen, om tillgångar överförs i form

av utdelning eller aktieägartillskott till ett annat i samma koncern

ingående bolag som inte huvudsakligen ägnar sig åt bostadsförsörjning.

Också det fall ett kommunalt bostadsföretag beslutar att träda i frivillig

likvidation minskas det generella statsbidraget.

Sanktionssystemet har trätt i kraft den 19 juli 1999. På ägarförändringar

och beslut om frivillig likvidation skall lagen tillämpas t.o.m. den 30 juni

2001 och på utdelningar och aktieägartillskott under tiden t.o.m. den 30

juni 2002. Utdelningar och aktieägartillskott som hänför sig till

räkenskapsår som löpt ut före den 1 januari 1999 omfattas inte av lagen.

Förslag som avser de kommunala bostadsföretagen förs fram i sex motioner.

Gemensamt för motionerna är att de förordar att de tillfälliga sanktionerna

vid försäljning av kommunala bostadsföretag skall tas bort.

Den bästa och långsiktigt mest hållbara insatsen för kommuner med kommunala

bostadsföretag i kris är enligt motion Bo201 (m) yrkande 1 att låta kommunen

sälja bostadsföretaget utan ekonomiska sanktioner från staten. Sanktionerna

bör enligt motionens yrkande 2 därför tas bort.

I Moderata samlingspartiets partimotion Bo206 yrkande 16 begärs ett

riksdagens tillkännagivande om de kommunala bostadsföretagen som innebär att

en försäljning av dessa bostadsföretag skulle leda till bättre konkurrens

och därmed också till billigare och effektivare lösningar. Kommunerna måste

enligt motionen av detta skäl återfå rätten att förfoga över sina företag.

Enligt motionens yrkande 17 bör därför sanktionerna vid utförsäljning av

kommunala bostadsföretag avskaffas.

Regeringen bör enligt motion Bo204 (c) yrkande 4 snarast lägga fram

förslag som undanröjer hinder och ger allmännyttan förutsättningar att

fungera på samma villkor som andra bostadsföretag. Enligt motionen utgör

bl.a. de sanktioner som kan utgå vid försäljning av allmännyttiga

bostadsföretag ett sådant hinder som måste tas bort.

Delar av de kommunala bostadsföretagen bör enligt motion Bo232 (fp) yrkande

1 kunna säljas för att minska den kommunala dominansen på hyresmarknaden. De

sanktioner som kan drabba kommunerna vid försäljning bör därför tas bort. En

diskussion om företagens framtida struktur bör enligt motionen dessutom

föras. Även i motion K352 (fp) yrkande 3 förs ett motsvarande förslag fram.

Det finns enligt motion Fi611 (kd) yrkande 2 inte några skäl att motverka

försäljningar av kommunala bostadsföretag. Utförsäljningsstoppet bör därför

avskaffas.

Med anledning av vad som i motionerna föreslagits om de kommunala

bostadsföretagen vill utskottet anföra följande.

De kommunala bostadsföretagen har under senare år fått vidkännas stora

förändringar. Det är förändringar som har sin grund såväl i det regelsystem

och de förutsättningar i övrigt som statsmakterna satt upp som i många

kommuners hantering av dessa företag. Det är bl.a. mot den bakgrunden som

regeringen våren 1999 tillsatt en särskild utredare med uppgift att ta fram

underlag för kommande beslut om allmännyttiga bostadsföretag. Utredaren

skall enligt sina direktiv (dir. 1999:3) redovisa ett diskussionsbetänkande

om utvecklingen av de allmännyttiga bostadsföretagen för att hitta nya

former för hur icke vinstdrivande företag kan organiseras och hur

hyresgästernas inflytande kan öka i dessa företag. Utredaren skall vidare

genomföra en utvärdering av det s.k. bruksvärdessystemet. Utredaren skall

utvärdera i vad mån systemet har bidragit till att uppnå uppställda mål samt

även i övrigt analysera systemets tillämpning och funktionssätt mot bakgrund

av de förändringar som sker på bostadsmarknaden.

I de delar som inte gäller bruksvärdessystemet skall utredaren redovisa

sitt uppdrag före den 1 januari 2000.

Till grund för införandet av det tillfälliga sanktionssystem som nu

tillämpas ligger uppfattningen att under den tid framtiden för de

allmännyttiga bostadsföretagen utreds skall systemet motverka att dessa

bostadsföretag säljs ut eller att pengar förs över från dem till annan

verksamhet i kommunerna. Skulle de kommunala bostadsföretagen försvinna

eller utarmas vore det praktiskt taget omöjligt att återskapa dem. Den

sociala bostadspolitik som sedan länge bedrivs i Sverige skulle drabbas av

svåra motgångar. Utskottet anser därför, nu liksom tidigare, att det

föreligger ett starkt behov av att behålla det tillfälliga

sanktionssystemet.

Utskottets ställningstagande innebär naturligtvis inte att diskussionen om

de kommunala bostadsföretagens roll skall strypas. Syftet är snarast det

motsatta, nämligen att ge utrymme för en förutsättningslös diskussion med

bibehållen framtida handlingsfrihet. Ett genomförande av förslagen i

motionerna riskerar snarast att leda till det motsatta förhållandet, dvs. en

diskussion styrd av kommunala utförsäljningar där det i slutändan inte finns

något handlingsutrymme därför att många kommuner sålt ut sina

bostadsföretag. Utskottet avstyrker redan på denna grund förslagen i

motionerna.

Enligt utskottets mening kan invändningar resas mot motionerna också ur ett

rent principiellt perspektiv. Gemensam för motionerna är att de förespråkar

att kommunerna skall ha handlingsfrihet när det gäller att hantera sina

bostadsföretag. Med handlingsfrihet tycks i dessa fall endast avses

kommunernas rätt att sälja ut sina bostadsföretag. I motionerna förs

knappast någon diskussion alls om vilka följder detta kan tänkas få för

bostadsförsörjningen i kommunen eller för hyressättningssystemet. För att

kommunerna skall kunna ta det bostadspolitiska ansvar som de ålagts måste de

också ha tillgång till de instrument som fordras. Enligt utskottets mening

utgör de kommunala bostadsföretagen ett viktigt sådant instrument som inte

utan vidare kan undvaras. Även av detta skäl bör resultaten av det nu

pågående utredningsarbetet avvaktas.

Utskottet avstyrker med hänvisning till det nu anförda förslagen i

motionerna Bo201 (m), Bo204 (c) yrkande 4, Bo206 (m) yrkandena 16 och 17,

Bo232 (fp) yrkande 1, K352 (fp) yrkande 3 samt Fi611 (kd) yrkande 2.

Bostadsbyggandet

Bostadsproduktionens omfattning och inriktning diskuteras i ett antal

motioner. I detta avsnitt behandlas motionsförslag om de allmänna

förutsättningarna för bostadsbyggande och särskilt förhållandena i s.k.

tillväxtregioner. Förutsättningarna för byggande av studentbostäder tas upp

särskilt i ett följande avsnitt.

I motion Bo211 (v) hänvisas bl.a. till en bedömning av Boverket som visar

att totalt ca 25 000 lägenheter per år skulle behöva byggas i landet som

helhet och att 19 000 av dem bör byggas i de s.k. tillväxtregionerna.

Motionärerna framhåller mot denna bakgrund att nyproduktionen av bostäder i

dagsläget ligger på en för låg nivå och att de bostäder som trots allt byggs

blir alltför dyra. Riksdagen bör enligt motionärerna begära att regeringen

återkommer med ett förslag om hur nyproduktionen av hyresrätter skall kunna

öka, samtidigt som kravet på rimliga hyror för låg- och medelinkomsttagare

tillgodoses (yrkande 1). Vidare föreslås att regeringen skall återkomma med

förslag till åtgärder som ökar omfattningen av nödvändiga ombyggnadsåtgärder

i bostadsbeståndet (yrkande 2). Både i fråga om ny- och ombyggnad pekar

motionärerna på tänkbara lösningar, men säger sig samtidigt vara öppna för

andra förslag.

Enligt vad som anförs i motion Bo223 (s) är det nödvändigt att ta ett

helhetsgrepp på problemen med det alltför låga bostadsbyggandet.

Motionärerna föreslår att riksdagen i ett tillkännagivande skall begära att

regeringen vidtar åtgärder på såväl kort som lång sikt. På kort sikt bör

regeringen införa ett tidsbegränsat investeringsbidrag för

bostadsinvesteringar i hyres- och bostadsrättslägenheter. Bidraget föreslås

endast utgå om en fastställd nivå på produktionskostnad per kvadratmeter

underskrids. För att finna lämpliga åtgärder på längre sikt föreslås

regeringen tillsätta en utredning med uppgift att studera kommunernas

incitament för bostadsbyggande. Utredningen skall särskilt studera två

frågor, det kommunala skatteutjämningssystemets betydelse i sammanhanget

samt det kommunala risktagandet i samband med bostadsbyggande.

Även i motion Bo230 (s) diskuteras behovet av åtgärder på kort respektive

lång sikt för att öka bostadsbyggandet. Regeringen bör enligt motionärerna

tillsammans med övriga aktörer på bygg- och bostadsmarknaden utforma

konkreta åtgärder för ett ökat byggande av hyresrätter i tillväxtregionerna.

Som ett exempel på en kortsiktig åtgärd förordas att ett riktat tillväxtstöd

införs. Stödet skall endast ges för produktion av hyresrätter och under

vissa förutsättningar med syfte att begränsa bygg- och bostadskostnaderna.

En rad exempel på långsiktiga åtgärder redovisas av motionärerna. Vad gäller

de åtgärder som staten bör vidta kan nämnas att främja konkurrensen på

byggmarknaden, att utfärda någon form av realräntegaranti för

bostadsföretag, att förbättra neutraliteten mellan olika upplåtelseformer,

att ändra beräkningsmodellen för räntebidrag så att hänsyn tas till de

verkliga produktionskostnaderna samt att utforma villkoren för

bostadsbidragen så att segregation motverkas.

I motion N240 (m) tas särskilt upp förhållandena i Stockholmsregionen.

Motionärerna anser att ett antal politiska beslut under de senaste åren

vittnar om dålig respekt för väljarnas åsikter om vilka förutsättningar som

bör gälla för byggande och boende i Stockholm. Som exempel på sådana beslut

nämns det kommunala skatteutjämningssystemet, kravet på kvalificerad

majoritet vid ombildning till bostadsrätt och lagstiftningen om sanktioner

vid försäljning av kommunala bostadsföretag. Motionens yrkande 2 innebär att

riksdagen bör uttala sig för åtgärder för att möjliggöra nybyggnation av

bostäder med inriktning mot bl.a. sänkta skatter på boendet och

liberaliserade regler för hyressättning.

Slutligen tas i detta avsnitt upp motion Bo204 (c) yrkande 2 som i

motsvarande del tar upp frågor om förutsättningarna för nyproduktion av

bostäder. Motionärerna anser att riksdagen i ett tillkännagivande bör

framhålla att förutsättningarna för byggande av flerfamiljshus måste göras

attraktiva såväl för privata som för allmännyttiga fastighetsägare.

Hyressättningen måste enligt motionen i ökad utsträckning ta hänsyn till

efterfrågan och faktiska kostnader.

Bostadsproduktionens omfattning har under det senaste årtiondet varit

mycket ojämnt fördelad över tiden. Under år 1990 påbörjades närmare 70 000

lägenheter i nyproduktionen. Även under de två därpå följande åren låg

produktionsnivån över 50 000 lägenheter. Sedan år 1993 har antalet påbörjade

lägenheter per år emellertid stannat runt 12 000. Först under innevarande år

finns klara tecken på ett ökat bostadsbyggande. Enligt statistik från SCB

kan påbörjandet under årets tre första kvartal beräknas ha ökat med 45 % i

förhållande till samma period föregående år. Även enligt de indikatorer över

utvecklingen på bygg-, bostads- och kreditmarknaden som Boverket publicerar

fyra gånger per år finns flera tecken på en förbättrad byggkonjunktur med

ett ökat bostadsbyggande.

Den kraftiga nedgången i bostadsproduktionen efter de första åren av 1990-

talet har givetvis sin grund i de ekonomiska problem som drabbade delar av

fastighetssektorn under dessa år. Antalet outhyrda lägenheter har också

varit stort under denna period. Under de senaste åren har samtidigt en

tilltagande bostadsbrist uppkommit. Efterfrågan på bostäder är dock mycket

ojämnt fördelad över landet. De regionala skillnaderna på bygg- och

bostadsmarknaden har blivit allt tydligare. I storstadsregionerna och övriga

tillväxtregioner, främst vissa högskoleorter, råder det i dag betydande

svårigheter att skaffa en ny bostad. Det gäller särskilt för de grupper som

är inte redan har en bostad på orten, dvs. ungdomar, studenter och

nyinflyttade i övrigt. På vissa orter förstärks dessa problem genom

inriktningen av den produktion som trots allt kommer till stånd. Exempelvis

har i Stockholmsområdet produktionen av hyresrättslägenheter varit mycket

starkt begränsad under de senaste åren. Inriktningen mot bostadsrätter, ofta

med mycket höga produktionskostnader, gör att de kapitalinsatser som krävs

för att flytta in i det nyproducerade bostadsbeståndet utesluter flertalet

hushåll. För resurssvaga hushåll begränsas utbudet ytterligare när även

delar av det befintliga hyreshusbeståndet omvandlas till bostadsrätter.

Bostadsutskottet kan mot denna bakgrund instämma i de synpunkter som förts

fram om att olika åtgärder nu måste prövas för att minska de uppkomna

problemen. Framför allt måste åtgärderna inriktas på att skapa

förutsättningar för en tillräcklig nyproduktion och för att förhindra att en

situation med akut bostadsbrist uppstår. I detta sammanhang bör även

diskuteras åtgärder för att tillgodose behovet av ombyggnad och ett

långsiktigt hållbart underhåll av bostadsbeståndet. Det är emellertid

nödvändigt att åtgärderna för ett ökat bostadsbyggande utgår från ett väl

förankrat kunskapsunderlag där synpunkter från de olika aktörerna inom

bostadssektorn tagits till vara. Ett sådant kunskapsunderlag har också till

stora delar tagits fram under den senaste tiden eller kommer att redovisas

inom en snar framtid. Bland de utredningsinsatser m.m. som kan få betydelse

för utformningen av olika åtgärder för ett ökat bostadsbyggande kan nämnas

följande.

Boverket har på regeringens uppdrag analyserat vilka regioner som kommer

att få en hög hushållstillväxt och vilka av dessa som har ett stort behov av

nyproduktion av bostäder. Analysen gäller också vilka hinder för byggande av

framför allt hyresbostäder som kan identifieras. Boverket redovisade

sommaren 1999 en rapport med sin analys samt vissa förslag till åtgärder.

Denna rapport åberopas också i flera av motionerna. Verkets viktigaste

slutsats är att de största problemen gäller hyresbostadsmarknadens funktion.

Bristande incitament att investera i hyresbostäder är det största hindret

mot nyproduktionen enligt Boverkets bedömning.

Landshövding Ulf Adelsohn fick i september 1999 regeringens uppdrag att

överlägga med kommunerna i Stockholms län om möjliga åtgärder för att skapa

förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande i länet. En första delrapport

lämnades till regeringen i slutet av oktober. I rapporten redovisas vissa

inledande iakttagelser och slutsatser om läget i länet. Vidare identifieras

faktorer med betydelse för ett ökat bostadsbyggande. Bland dessa kan nämnas

samspelet mellan byggherrar, kommuner och konsumenter, behovet av

förenklingar i plansystemet, marktillgången samt kostnadsutvecklingen i

byggandet. Landshövdingen avslutar sin delrapport med att skissera några

önskvärda initiativ från regeringen. Ytterligare en delredovisning skall

göras den 31 mars 2000. Uppdraget skall slutredovisas senast den 1 juli

2000.

Även vissa övriga utredningsinsatser berör frågor med stor betydelse för

bostadsproduktionen. Som redovisats ovan tillkallade regeringen i maj 1999

en särskild utredare för att ta fram underlag för kommande beslut om

allmännyttiga bostadsföretag och för att utvärdera det s.k.

bruksvärdessystemet. Utredaren skall bl.a. analysera de allmännyttiga

företagens roll i bostadsförsörjningen samt vilken betydelse som

hyressättningen har för produktionen av nya bostäder.

Regeringen beslutade vidare i oktober 1999 att låta genomföra en

utvärdering av systemet med kreditgarantier för bostadsinvesteringar.

Utredaren skall bl.a. analysera om dagens system främjar

bostadsförsörjningen eller om det i olika avseenden kan effektiviseras.

Uppdraget skall vara avslutat senast den 11 februari 2000.

Slutligen kan Byggkostnadsdelegationens arbete nämnas. Delegationen har

varit verksam sedan år 1996 och har i uppgift att aktivt och i samarbete med

byggsektorns aktörer arbeta för långsiktigt sänkta produktions- och

förvaltningskostnader. Delegationen skall slutredovisa sitt arbete i mars

2000.

Av redovisningen ovan framgår att regeringen är väl uppmärksammad på de

problem som bildar utgångspunkt för förslagen i de aktuella motionerna.

Bostadsutskottet kan också konstatera att en stor del av de förslag som

lagts fram ligger väl i linje med de åtgärder som diskuteras i de rapporter

som hittills tillställts regeringen. Det är angeläget att dessa förslag nu

analyseras inom Regeringskansliet tillsammans med det ytterligare

beslutsunderlag som kommer att redovisas inom en snar framtid. Enligt

utskottets bedömning är det nödvändigt att pröva ett brett spektrum av

åtgärder. Ett flertal åtgärder för att förbättra förutsättningarna för

bostadsbyggande kan sannolikt vidtas utan att det krävs särskilda riksdags-

eller regeringsbeslut. Andra åtgärder kan däremot förutsätta ändringar i

gällande regelsystem eller de ekonomiska villkoren inom bostadssektorn. I

den mån åtgärderna kräver riksdagsbeslut får det förutsättas att regeringen

snarast återkommer i frågan efter avslutad beredning.

Bland de åtgärder som borde kunna komma till stånd utan fördröjning är att

alla berörda kommuner aktivt lever upp till sitt bostadsförsörjningsansvar.

Det kan handla om att låta de kommunala bostadsföretagen producera nya

lägenheter, att inte låta markanvisningar, markprissättning eller kommunala

avgifter utgöra hinder i bostadsproduktionen och att svara för en god

planberedskap. Även de privata aktörerna inom bygg- och bostadsmarknaden

borde redan i dagsläget i högre utsträckning kunna bidra med åtgärder som

leder till en ökad och billigare bostadsproduktion. Konkurrensen inom

sektorn behöver utvecklas och samspelet mellan bostadsföretagen och de

boende behöver förstärkas.

Ett flertal åtgärder som för närvarande diskuteras kan komma att innebära

behov av ändringar i gällande regelsystem. På dessa områden är det givetvis

särskilt viktigt att ta fram ett bra beslutsunderlag. Utskottet är därför

inte berett att närmare ta ställning till förslag inom områden som för

närvarande är föremål för utredning och beredning innan ett sådant underlag

föreligger. Förutom de frågor som tas upp i de ovan omnämnda utredningarna

har de överväganden som pågår om fastighetsbeskattningen stor betydelse för

bostadssektorn. Inte minst gäller detta frågan om neutraliteten mellan olika

upplåtelseformer. Som framgått av de olika analyser som genomförts är det

framför allt förutsättningarna för produktion och förvaltning av hyresrätter

som behöver ses över.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att förslagen i de aktuella

motionerna inte nu bör föranleda någon åtgärd från riksdagen. Utskottet har

emellertid för avsikt att löpande följa hur utredningsarbetet fortskrider.

Det får förutsättas att förslag om förbättrade villkor i olika avseenden för

produktion och förvaltning av bostäder inom en snar framtid kan föreläggas

riksdagen. Mot denna bakgrund avstyrks motionerna Bo204 (c) yrkande 2 i

motsvarande del, Bo211 (v) yrkandena 1 och 2, Bo223 (s), Bo230 (s) samt N240

(m) yrkande 2.

Studentbostäder

Ett stort antal motioner från årets allmänna motionstid har tagit upp frågor

om bostadssituationen för studerande. Förslag om att införa ett

investeringsbidrag för studentbostäder har redan behandlats i avsnittet om

anslagsfördelningen för utgiftsområde 18, eftersom dessa förslag bedömts

kunna påverka anslagsbehovet för år 2000. I detta avsnitt behandlas

återstående förslag om studentbostäder. Ett flertal av förslagen avser

åtgärder för att öka produktionen och tillgången på studentbostäder. Vissa

förslag tar särskilt upp frågor om möjligheten till förenklade regelsystem

eller sänkta standardkrav vid byggande av studentbostäder. Andra avser

åtgärder för att förbättra tillgången på studentbostäder för handikappade.

Gemensamt för flertalet av motionerna är att de utgår från en beskrivning

av bristen på lämpliga studentbostäder på många universitets- och

högskoleorter. Motionärerna hänvisar till olika aktuella rapporter om

efterfrågan på bostäder för studenter och ungdomar i dagsläget och under de

närmaste åren. Bland annat redovisas uppgifter ur en bostadsrapport som

Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) presenterade i september 1999. I flera

motioner hänvisas även till uppgifter om att handikappade studenter har

särskilt svårt att finna en lämplig bostad.

Utskottet redovisar nedan kortfattat samtliga de aktuella förslagen om

studentbostäder partivis och tar därefter ställning till dem i ett

sammanhang.

I motion Bo211 (v) framhålls att brist på kapital eller avsaknad av

föräldrauppbackning för att ordna en bostad inte skall få vara avgörande för

möjligheten till högskolestudier. Motionärerna pekar på olika möjligheter

att påskynda utbyggnaden av studentbostäder och föreslår att regeringen

skall återkomma till riksdagen med förslag om hur produktionen skall kunna

öka (yrkande 3). Vidare föreslås ett tillkännagivande om att kravet på

tillgänglighet måste uppfyllas i studentbostadsbeståndet och att tillgången

på studentbostäder för handikappade måste förbättras (yrkande 4).

Förslag om ett tillkännagivande till regeringen med innebörden att

handikappanpassade studentbostäder skall finnas integrerade i det vanliga

studentbostadsbeståndet förs fram i motion Bo233 (kd) yrkande 20.

Motsvarande förslag finns även i motion Bo207 (kd) yrkande 1. Enligt yrkande

2 i denna motion måste reglerna för byggande av studentbostäder förenklas.

Yrkande 3 innebär att teknik bör utvecklas för att flytta bostäder från

utflyttningsorter till högskoleorter. I motion Ub418 (kd) föreslås

tillkännagivanden om vikten att få fram billiga studentbostäder (yrkande 2),

om behovet att se över byggnormerna i detta syfte (yrkande 4) samt om

behovet att se över villkoren för investeringsbidrag och räntebidrag till

studentbostäder (yrkande 5).

I motion Ub499 (c) tas en rad frågor om villkoren för högre utbildning och

forskning upp. Tre yrkanden i motionen behandlar studenternas

bostadssituation och har därför hänvisats till bostadsutskottet.

Motionärerna framhåller att det behövs enkla och billiga studentlägenheter,

men att nyproduktionen präglas av hög standard som leder till höga hyror. De

regler som styr byggandet av studentbostäder föreslås därför ses över

(yrkande 25). Den boendesociala beredningen föreslås få i uppdrag att

särskilt belysa studenternas behov och situation på bostadsmarknaden

(yrkande 26). Slutligen föreslås ett tillkännagivande om att antalet

handikappanpassade studentbostäder integrerade i det övriga

studentbostadsbeståndet måste ökas kraftigt (yrkande 27).

Enligt vad som anförs i motion Bo225 (fp) bör följderna av att

investeringsbidraget till studentbostäder avvecklades år 1998 uppmärksammas.

I motionen föreslås dels att en utredning om investeringsstödet snarast bör

tillsättas, dels att reglerna för byggande av studentbostäder ändras så att

standardkraven sänks. I motion Ub814 (fp) yrkande 20 föreslås att det bör

utgå ett investeringsbidrag enbart inriktat mot studentbostäder.

I motion Bo216 (mp) framhålls att kommunerna och staten delar ansvaret för

att behovet av studentbostäder skall kunna tillgodoses. Riksdagen bör enligt

yrkande 1 begära att samordningen mellan staten och kommunerna förbättras i

detta syfte. I yrkande 2 föreslås att staten skall göra en översyn av de

funktionshindrades möjlighet att erhålla studentbostad.

Bostadsutskottet har tidigare kortfattat redogjort för ett flertal

utredningsinsatser och överväganden som kan förväntas få betydelse för

arbetet med att förbättra de allmänna förutsättningarna för

bostadsbyggandet. Dessa överväganden har givetvis till stor del även

betydelse när förutsättningar för byggande av studentbostäder diskuteras.

Andra frågor är emellertid mer specifika för student- och ungdomsbostäderna.

I regeringsuppdraget till landshövding Ulf Adelsohn om åtgärder för att öka

bostadsbyggandet i Stockholms län ingår sålunda att särskilt ta upp frågor

om studenternas bostadssituation. Landshövdingen skall tillsammans med

kommunerna diskutera och utarbeta förslag om åtgärder för att öka tillgången

på studentbostäder, både på kort och lång sikt. I den första

delredovisningen av uppdraget diskuteras kortfattat bl.a. vissa tillfälliga

lösningar på bostadsbristen för studenter.

Den boendesociala beredningen skall enligt sina direktiv (dir. 1998:56)

följa utvecklingen på det bostadssociala området och föreslå åtgärder för

att stödja särskilt utsatta grupper på bostadsmarknaden. En av de frågor som

beredningen särskilt skall uppmärksamma är ungdomars möjlighet att etablera

sig på bostadsmarknaden. Bostadsutskottet uttalade hösten 1998 att det fanns

skäl att ge frågor om ungdomars och studenters bostadssituation särskild

prioritet i beredningens arbete (bet. 1998/99:BoU1 s. 50).

I den bostadsrapport från SFS som åberopas i flera motioner redovisas de

svårigheter som finns på flera orter att erhålla en studentbostad. Av

rapporten framgår också att situationen vad gäller bl.a. kötid skiljer sig

starkt mellan olika studieorter. På vissa orter utgör bristen på bostäder i

dag ett klart hinder för många studenters studieplaner. Även för dem som

lyckats finna en bostad kan situationen vara osäker på grund av

tidsbegränsade andrahandskontrakt eller andra tillfälliga lösningar. På

andra högskoleorter kan de studerande erbjudas ett godtagbar bostadslösning

med kort varsel. Enligt utskottets mening står det emellertid klart att den

sammantagna bostadssituationen för studenter på landets universitets- och

högskoleorter motiverar särskilda insatser på detta område.

Som framhålls i de aktuella motionerna råder ett delat ansvar i fråga om

bostadsförsörjningen för de studerande. Ansvarsfördelningen inom

bostadspolitiken i stort innebär att staten framför allt skall svara för att

legala och finansiella instrument finns tillgängliga för bostadsbyggandet.

Kommunerna svarar sedan tillsammans med andra aktörer för att kommunens

invånare kan erbjudas bostäder. Detta ansvar innefattar också

studentbostäder. Det är således nödvändigt att de kommunala företrädarna på

högskoleorterna ägnar studentbostadssituationen större uppmärksamhet.

Sannolikt krävs också ett mellankommunalt samarbete på de större

universitetsorterna.

Även om ansvaret för den lokala bostadsförsörjningen primärt faller på

respektive kommun är det enligt utskottets uppfattning självklart att staten

måste ta sin del av ansvaret när bostadsmarknaden inte fungerar

tillfredsställande. Som framgått ovan har regeringen också tagit initiativ

till överläggningar med kommunerna i Stockholms län i bl.a. frågan om

studenternas bostadssituation. Erfarenheterna från dessa överläggningar

kommer förhoppningsvis även kunna tillämpas i andra delar av landet med

motsvarande problem.

I de motioner som tagit upp problemen med studentbostäder diskuteras

möjligheten till olika former av lösningar. Utskottet ställer sig inte

avvisande till att nya vägar prövas om det kan ske utan att de grundläggande

bostadspolitiska målen åsidosätts. Flera av de förslag som tagits upp i

motionerna torde inte heller möta några sådana hinder. Exempelvis kan

förslaget om att flytta bostäder från utflyttningsorter till högskoleorter

vara ett alternativ när detta är tekniskt och ekonomiskt genomförbart.

Boverket har också redovisat erfarenheterna från ett sådant projekt i en

rapport.

Förslaget om att utveckla samarbetet mellan stat och kommun ligger väl i

linje med det initiativ som regeringen tagit i Stockholms län. Det är i

överläggningar mellan staten och kommunerna nödvändigt att uppmärksamma

bl.a. sambandet mellan bostadssituationen i kommunerna och högskolornas

utbyggnad. Det kan exempelvis ifrågasättas om de kommuner som inte vidtar

tillräckliga åtgärder för att tillgodose studenternas bostadsbehov skall

tilldelas ytterligare utbildningsplatser.

Förslaget om att den boendesociala beredningen särskilt bör analysera

studenternas bostadssituation överensstämmer med vad bostadsutskottet

tidigare framhållit. Frågan får emellertid redan anses ligga inom ramen för

beredningens direktiv. Som framhålls i en motion kan det finnas skäl att i

de pågående övervägandena även studera erfarenheter från våra nordiska

grannländer, både vad gäller de ekonomiska villkoren för byggande av

studentbostäder och förutsättningarna i övrigt.

Förslagen i flera motioner utgår från att de regelsystem som i dag gäller

för byggande av studentbostäder i sig skulle utgöra ett hinder för ett ökat

byggande. Enligt motionärerna skulle förenklingar i regelsystemen och delvis

sänkta standardkrav kunna bidra till en ökad produktion av billiga

studentbostäder. Bostadsutskottet är i dagsläget inte berett att ställa sig

bakom denna bedömning. Särskilt förslagen om sänkt standard och mindre

rumsstorlek i studentbostäderna kan riskera att komma i konflikt med de

övergripande bostadspolitiska målen och strävandena mot långsiktighet i

åtgärderna på bostadsmarknaden. Utskottet vill dock inte utesluta att

gällande regelsystem och administrativa rutiner i olika avseenden kan

förenklas utan att sådana risker uppstår. Det kan konstateras att såväl SFS

som landshövdingen i Stockholms län förordat att byggreglerna för

studentbostäder ses över.

Frågan om regelverken uppmärksammades helt nyligen i en

interpellationsdebatt i riksdagen om studentbostäder (prot. 1999/2000:25).

Statsrådet Lövdén anförde i detta sammanhang att det kan finnas skäl att

närmare analysera frågan om dagens regelsystem utgör ett hinder för byggande

av studentbostäder. Frågan bereds för närvarande inom Regeringskansliet, och

enligt statsrådet kommer regeringen sannolikt ge Boverket i uppdrag att se

över regelverket för bostadsbyggande vad gäller studentbostäder. Utskottet

vill för sin del framhålla att det i detta sammanhang även finns anledning

att uppmärksamma andra åtgärder som kan bidra till att fler och billigare

studentbostäder byggs. Även inom ramen för dagens regelsystem finns flera

exempel på att produktionskostnaderna kunnat pressas betydligt. Vid

diskussioner om förändrade byggregler för studentbostäder finns också skäl

att särskilt uppmärksamma behovet av handikappanpassade studentbostäder.

Eventuella förändringar i byggregler m.m. får givetvis inte leda till att de

funktionshindrade utestängs från den sociala samvaro som utgör en viktig del

av studietiden. Bostadsutskottet har i andra sammanhang starkt förespråkat

åtgärder för en bättre tillgänglighet i byggnadsbeståndet och den offentliga

miljön.

I ett flertal motioner framhålls att antalet handikappanpassade

studentbostäder måste öka. Utskottet delar denna uppfattning. De som är

funktionshindrade bör självklart inte ha sämre förutsättningar att studera

på universitet och högskola än andra. Det är därför angeläget att

efterfrågan på bostäder för handikappade ges särskild uppmärksamhet i alla

sammanhang där frågor om studentbostäder behandlas. Att även regeringen har

denna uppfattning framkommer av den refererade interpellationsdebatten.

Av det ovan anförda framgår att studenternas bostadssituation redan är

föremål för olika diskussioner och överväganden mellan statliga företrädare

och kommunerna samt inom Regeringskansliet. Det får förutsättas att

regeringen återkommer till riksdagen med de förslag som de pågående

övervägandena kan ge anledning till.

Till den del motionerna Bo207 (kd) yrkandena 1, 2 och 3, Bo211 (v)

yrkandena 3 och 4, Bo216 (mp), Bo225 (fp), Bo233 (kd) yrkande 20, Ub418 (kd)

yrkande 2, 4 och 5, Ub499 (c) yrkandena 25, 26 och 27, Ub814 (fp) yrkande 20

om studentbostäder inte kan anses vara tillgodosedda med vad utskottet ovan

anfört avstyrks de.

Åtgärder mot segregation i boendet

Utskottet behandlar i detta avsnitt motionsförslag som syftar till att

motverka segregation i boendet.

För att motverka segregationen krävs enligt motion Bo204 (c) yrkande 14 och

partimotion Sf637 (c) yrkande 25 en rad olika åtgärder som omfattar snart

sagt alla samhällsområden. Enligt den förstnämnda motionen bör därför en

medveten samhällsplanering komma till stånd där mångfald, variation och

olikheter stimuleras. I partimotionen betonas vikten av en förbättrad

service i form av post, bank och apotek. Inte minst framhålls de kommunala

fastighetsägarnas ansvar för att genom hyressättning m.m. göra det möjligt

att få till stånd etableringar av företag och serviceinrättningar.

I motion Bo232 (fp) yrkande 5 lyfts fram vikten av att det lokala

näringslivet, föreningslivet, studieförbunden, kyrkor och boendegrupper ges

möjlighet att påverka utvecklingen. Dessutom förespråkas åtgärder som syftar

till att få varierade boendeformer och att öka boendeinflytandet i

hyresrätten.

Enligt motion Bo233 (kd) yrkande 5 måste incitament skapas för företag,

institutioner och myndigheter att etablera sig i utsatta bostadsområden.

Dessutom måste skol- och fritidsmiljön förbättras samtidigt som

boendeinflytandet ökar. Särskilt viktigt är det enligt motionen att kvinnors

erfarenheter tas till vara i det fortsatta utvecklingsarbetet.

Utskottet har inte någon annan uppfattningen än motionärerna när det gäller

vikten av att motarbeta segregation i boendet liksom i samhällslivet i

övrigt. Det är självfallet viktigt att samhället tar ett ansvar för att

segregation på alla sätt motverkas. Samhället kan dock inte ensamt svara för

detta. Ett framgångsrikt arbete mot segregation förutsätter att alla berörda

medverkar. Som framhålls i flera av motionerna har stat, kommun,

fastighetsägare och de boende en viktig uppgift att fylla. Detsamma gäller

företag och serviceinrättningar som post, banker och apotek. Även kyrkor,

föreningar och organisationer av olika slag kan bidra till att hindra

segregation och främja acceptans och integration.

De många aktörer som måste finnas är enligt utskottets mening en tillgång

som det gäller att utnyttja på bästa sätt. Det är dock varken möjligt eller

lämpligt att med offentliga insatser i detalj samordna och styra alla de

olika åtgärder som kan behövas. Däremot bör samhället medverka till

pilotprojekt av olika slag och till att ta fram exempel på goda lösningar.

Det åligger bl.a. Integrationsverket att ur ett brett perspektiv arbeta med

dessa frågor.

I ett bostadspolitiskt perspektiv är det främst Boendesociala beredningen

som har givits uppgifter på området. När det gäller förhållandena i utsatta

bostadsområden skall beredningens arbete inriktas på frågor som är kopplade

till utvecklingen av bostadsförvaltning och boendeinflytande. Beredningen

skall vidare ha ett nära samarbete med Storstadsdelegationen. Denna

delegation har i sin tur bl.a. till uppgift att utveckla och samordna den

nationella storstadspolitiken och särskilt företräda staten vid

överläggningar om s.k. lokala utvecklingsavtal för utsatta bostadsområden i

storstäderna.

Som framgår av redovisningen har en rad utvecklings- och utredningsinsatser

påbörjats som på olika sätt anknyter till problemen med segregation i

boendet. Dessa insatser överensstämmer till stora delar med vad som

förordats i motionerna. Utskottet är mot bakgrund härav inte nu berett att

ställa sig bakom förslagen i motionerna Bo204 (c) yrkande 14, Bo232 (fp)

yrkande 5 , Bo233 (kd) yrkande 5 samt i partimotion Sf637 (c) yrkande 25.

Bosparande

Förslag som avser förbättrade villkor och nya former för bosparande läggs

fram i fem motioner.

Möjligheterna att spara till en egen bostad måste enligt motion Bo215 (m)

vara goda. Enligt motionen talar såväl privatekonomiska som

samhällsekonomiska skäl för ett ökat bosparande. Ett statligt stöd till

bosparande bör därför införas i enlighet med det förslag som lagts fram i

utredningsbetänkandet Bosparande (SOU 1994:121). Förslaget innebär att

lånemöjligheterna förbättras för den enskilde genom att ett system med

statlig kreditgaranti införs. Garantin, i form av fyllnadsborgen till

kreditgivaren, föreslås gälla för förvärv av eget hem eller bostadsrätt för

permanentboende.

Ett ökat bosparande är enligt motion Bo217 (s) angeläget för såväl den

enskilde som samhället. Genom bosparandet minskar skuldsättningen för den

som förvärvar en bostadsrätt eller ett eget hem. Det anges därför finnas

starka skäl att stimulera till ett ökat bosparande. En möjlighet är enligt

motionen att främja ett målinriktat bosparande där den årliga räntan

återinvesteras och där premien utgår i form av reducerad skatt när medlen

tas ut för att förvärva en bostad.

Enligt motion Bo227 (c) är det angeläget att Sverige i likhet med andra

länder inför en form av premierat bosparande. Det förutsätter bl.a. att

lagar och andra föreskrifter utfärdas som reglerar verksamheten. Enligt

motionen bör en utredning tillsättas för att se över hur ett allmänt

premierat bosparande kan införas i Sverige. Utredningen bör bl.a. utarbeta

en lag om allmänt bosparande som stipulerar kraven för att erhålla premie

och som ställer upp regler för bosparkassorna.

De senaste årens i och för sig nödvändiga minskning av

bostadssubventionerna har enligt motion Bo232 (fp) yrkande 9 ökat behovet av

ett svenskt bosparsystem. Ett individuellt bostads- och pensionssparande bör

därför införas. Sparformen skall enligt förslaget tillskapas genom att det

individuella pensionssparandet modifieras till att också bli ett bosparande.

På detta sätt sparade medel skall bara kunna disponeras för förvärv av egen

bostad. Till sparandet skall också knytas en lånemöjlighet. Lånade medel

skall löpa med förmånsränta och vara återbetalade innan pensionen enligt

avtal skall börja utgå.

Det är enligt motion Bo233 (kd) yrkande 18 viktigt att lära ungdomar

bospara. Enligt motionen bör det därför undersökas om ungdomsbosparandet kan

utvecklas för att bli mera attraktivt och kanske övergå till ett allmänt

bosparande utan åldersgräns. Ett i detta sammanhang intressant alternativ

anges vara det förslag till bosparsystem som lagts fram av Bofrämjandet och

som bygger på den tyska ordningen med särskilda bosparkassor. Regeringen bör

därför snarast återkomma till riksdagen med ett förslag till bosparsystem

med denna inriktning.

Frågan om ett av samhället främjat bosparande, motsvarande de nu aktuella

förslagen, har behandlats av bostadsutskottet och riksdagen vid ett flertal

tillfällen under senare år. Utskottet har vid dessa tillfällen pekat på att

det har blivit allt viktigare med ett eget kapital för den som vill skaffa

en bostad och att betydelsen av ett långsiktigt bosparande därför har ökat.

Vid sin senaste behandling av frågan (bet. 1998/99:BoU1 s. 44 och 45)

anförde dessutom utskottet.

Vi har i Sverige under en lång tid haft en situation där

bostadsinvesteringar till helt övervägande del finansierats med lånat

kapital. Inte minst utvecklingen under det sena 1980-talet och det tidiga

1990-talet har visat att den egna insatsen måste öka vid bostadsförvärv -

något som förutsätter ett sparande. Frågan är mot bakgrund härav hur en

erforderlig ökning av bosparandet skall komma till stånd. I samtliga

motioner hävdas uppfattningen att ett ökat sparande förutsätter statliga

insatser i form av sparpremier, kreditgarantier eller särskilda bosparkassor

m.m. Utskottet delar inte denna uppfattning.

Det finns redan i dag banker, försäkringsbolag och bosparinstitut av olika

slag som erbjuder bosparande med olika utformning och villkor. Det finns

inte heller något i dagens finansiella lagstiftning som hindrar tillkomsten

av slutna bosparkassor där både sparande och utlåning sker till låg ränta.

Det finns också sparinstitut med i princip denna utformning som är verksamma

på den svenska marknaden. Den som bestämmer sig för att bospara torde

sålunda ha goda möjligheter att finna en sparform som passar den egna situa-

tionen.

När det gäller möjligheterna att öka bosparandet genom någon form av

sparpremier har bl.a. den bostadspolitiska kommittén redovisat uppfattningen

att det inte har kunnat visas att sådana premier leder till ett ökat

nysparande. Samtidigt bör det framhållas att sparpremier inte heller är

fördelningspolitiskt effektiva, eftersom de ekonomiskt svaga hushållen har

svårt att tillgodogöra sig premierna. Utskottet vidhåller sin tidigare

uppfattning att bosparande i första hand bör stimuleras genom information

och opinionsbildning. Till detta kommer att den i dag låga inflationen och

den relativt höga realräntan i sig utgör stimulanser till ett ökat sparande.

Vad som anförts i de nu aktuella motionerna har inte givit utskottet

anledning att ändra tidigare ställningstaganden. Motionerna Bo215 (m), Bo217

(s), Bo227 (c), Bo232 (fp) yrkande 9 och Bo233 (kd) yrkande 18 avstyrks.

Bostadsbidragen på längre sikt

I anslutning till sitt ställningstagande till anslagsfördelningen för

budgetåret 2000 ovan har utskottet även behandlat förslag som avser reglerna

för bostadsbidragen för samma budgetår. I flera motioner läggs dessutom fram

förslag som avser utformningen av bostadsbidragen på något längre sikt, och

som därigenom inte påverkar anslagen för nästkommande år. Förslagen avser

såväl en mera genomgripande reformering av bostadsbidragen som enskildheter

i dagens bidragssystem.

I Moderata samlingspartiets partimotion Bo206 yrkande 11 förordas att

bostadsbidragen skall samordnas med övriga socialpolitiska åtgärder. Dagens

bidrag bör enligt motionen i stället växlas mot sänkta skatter.

Det är enligt motion Bo209 (v) nödvändigt att göra en fördjupad analys av

den utvärdering av bostadsbidragen som Riksförsäkringsverket tillställt

regeringen. På grundval av analysen bör regeringen därefter återkomma till

riksdagen med de förslag till ändringar i bostadsbidragen som erfordras. Den

förordade översynen bör enligt förslaget ske så skyndsamt att ett förslag

kan föreläggas riksdagen i den kommande ekonomiska vårpropositionen -

yrkande 1. Det finns enligt motionen en koppling mellan bostadsbidragen och

skattesystemet liksom en ännu starkare koppling till socialbidragssystemet.

Enligt förslaget bör detta beaktas så att bostadsbidragen fyller sin

egentliga uppgift, dvs. att ge ekonomiskt svaga hushåll möjlighet att hålla

sig med goda och tillräckligt rymliga bostäder - yrkande 2. Dessutom

föreslås i motionen att reglerna för bostadsbidragen förändras genom att

- en godtrosregel för bostadsbidragen utreds - yrkande 3,

-

- rätt till inkomstöverföring av tillfälliga inkomster till annat

år vid beräkning av bostadsbidrag medges - yrkande 4,

-

- låsta tillgångar i form av barns försäkringsersättningar m.m.

inte tas med vid beräkning av bostadsbidrag - yrkande 5,

-

- försäkringskassorna ges rätt till kontrolluppgifter om hushållets

förmögenhet för beräkning av bostadsbidrag - yrkande 6.

-

Enligt motion Bo214 (s) bör reglerna för bostadsbidragen ses över med

avseende på de särskilda förhållanden som gäller för socialbidragstagare och

studerande. Framför allt anges detta gälla mot bakgrund av de svårigheter

dessa hushåll i många fall har att förutse årsinkomsten m.m.

Sådant kapital som ett barn fått på grund av ersättning för handikapp,

skada eller sjukdom bör enligt motion Bo220 (s) inte tas med vid beräkningen

av bostadsbidraget.

Det finns enligt motion Bo222 (s) skäl att göra en mer omfattande analys av

bostadsbidragen än den som Riksförsäkringsverket gjort. De frågor som härvid

bör belysas särskilt är enligt motionen inkomstförhållandena för

socialbidragstagare, möjligheterna att samordna bostadsbidragen med andra

försäkringsförmåner m.m. som försäkringskassorna betalar ut samt frågan om

vilken hänsyn som skall tas till barns förmögenhet vid beräkningen av

bostadsbidraget.

En angelägen reformering av bostadsbidragssystemet är enligt motion Bo232

(fp) yrkande 6 att dels slopa de individuella inkomstgränserna, dels

begränsa effekterna av ytgränserna vid bidragsgivningen. Enligt motionen

finns det dessutom skäl att ta bort bostadsbidragen till ungdomar under 29

år. Det bör dock ske i samband med att studiestödet reformeras.

Bostadsbidragen bör enligt partimotion Sf302 (kd) yrkande 24 reformeras så

att de får en bättre fördelningspolitisk profil. Dessutom bör reglerna för

bidragen ändras så att inte vissa familjer missgynnas. Det innebär bl.a. att

hushållets samlade inkomst skall grunda bostadsbidraget och att ytgränserna

skall höjas med 10 m2 för alla hushållstyper. På sikt bör dessutom marginal-

effekterna i systemet minskas genom att bidragen ersätts av sänkt

inkomstskatt.

Enligt Folkpartiets partimotion Sf305 yrkande 7 ger bostadsbidragen upphov

till sådana marginaleffekter att en reformering av dem är nödvändig. Dagens

selektiva stöd bör därför växlas mot ett förbättrat generellt stöd med

kraftigt minskade marginaleffekter som följd. De familjer som befinner sig i

fattigdomsfällan skulle därmed bli färre och deras möjlighet att själva

påverka sin situation skulle öka.

Med anledning av vad som i motionerna föreslagits om bostadsbidragens

utformning på längre sikt vill utskottet anföra följande.

Den omläggning av bostadsbidragen som trädde i kraft den 1 januari 1997 har

utan tvivel lett till betydande förändringar för många bidragstagare. Det är

också mot den bakgrunden som bostadsutskottet och riksdagen varit drivande

när det gäller att få en snabb och fortlöpande utvärdering av de nya

bidragen till stånd. På grundval av de preliminära resultat som tidigare

kommit fram vid utvärderingen har också flera förändringar i vidtagits i

bostadsbidragssystemet. Utskottet vill här bara påminna om att en lägsta

nivå för reduktion av boendekostnaden på grund av bostadsytan har införts

och att möjligheterna till eftergift av återbetalningskrav har vidgats.

Dessa redan beslutade förändringar utesluter naturligtvis inte att

ytterligare justeringar av bostadsbidragssystemet kan behöva vidtas. Den

slutrapport över utvärderingen som Riksförsäkringsverket nu presenterat ger

också underlag för en mera ingående granskning av vilka tillkommande

förändringar som kan visa sig erforderliga.

Till grund för förändringarna i bostadsbidragen låg en strävan att öka

träffsäkerheten i systemet, men även ett behov av att minska samhällets

kostnader för bidragen. Samtidigt var det ett uttalat mål att besparingarna

inte fick utformas på ett sådant sätt att de ytterligare skulle försvåra för

barnfamiljer med låg ekonomisk bärkraft att efterfråga en bostad med rimlig

standard.

Riksförsäkringsverket konstaterar sammanfattningsvis i sin ovan i korthet

redovisade utvärdering att de nya reglerna i stort har uppfyllt målen.

Regelförändringarna har enligt verket lett till de avsedda

utgiftsminskningarna. Sedan år 1998 understiger utbetalningarna anslagna

medel och beräknas göra så även för år 1999.

När det gäller de fördelningspolitiska effekterna konstaterar

Riksförsäkringsverket att bostadsbidragen i stort sett förblivit oförändrade

för dem som kan antas vara mest beroende av inkomstförstärkningen, dvs.

ensamförsörjare med låga inkomster som bor i hyresrätt. Besparingarna har

framför allt burits av sammanboende föräldrar med högre ekonomisk bärkraft i

relativt rymliga bostäder som de äger.

Även om Riksförsäkringsverkets utvärdering visar att dagens

bostadsbidragssystem i väsentliga delar synes svara mot de uppsatta målen

finns det enligt utskottets mening anledning att ytterligare studera och

analysera resultaten från utvärderingen. Som framgår av budgetpropositionen

har också en sådan fördjupad analys inletts i Regeringskansliet. Regeringen

aviserar där även sin avsikt att återkomma till riksdagen i frågan. Det kan

enligt utskottets mening mot bakgrund härav finnas anledning att något

beröra det fortsatta utvärderings- och analysarbetet.

Som framgår ovan har Riksförsäkringsverket i sin slutrapport föreslagit att

ändringar i reglerna för bostadsbidragen skall övervägas i några avseenden.

På en punkt redovisar också regeringen redan i budgetpropositionen en

uppfattning som väl svarar mot det förslag som verket fört fram. Det gäller

i fråga om beloppsgränsen för när avgift skall utgå. Här gör regeringen

bedömningen att gränsen bör höjas från dagens 1 000 kr till 2 500 kr.

Riksförsäkringsverket har i rapporten uttalat sig för en gräns på 2 000 kr

eller 3 000 kr.

När det gäller de övriga förslag som verket fört fram kommer dessa att ingå

i de fortsatta övervägandena i Regeringskansliet. Därmed får det också

förutsättas att regeringen kommer att redovisa sin syn på förslagen när den

återkommer till riksdagen i frågan. Det innebär bl.a. att den i en motion

(v) aktualiserade frågan om en lagreglerad rätt för Riksförsäkringsverket

och försäkringskassorna att få tillgång till kontrolluppgifter om

förmögenhet kommer att belysas ytterligare i det fortsatta arbetet. Även den

i en motion (s) förordade översynen med avseende på bostadsbidragen för

studerande kommer att ingå i övervägandena.

Det är naturligtvis bra att de fortsatta övervägandena med anledning av

Riksförsäkringsverkets utvärdering omfattar flera av de frågor som

aktualiseras i motionerna. Samtidigt finns det enligt utskottets mening

anledning att ytterligare fördjupa och bredda denna analys utöver de förslag

som förs fram i verkets slutrapport. Resultaten från utvärderingen bör

sålunda kunna ligga till grund för en analys som bl.a. tar sikte på

bostadsbidragens roll och effekter för särskilda grupper som

socialbidragstagare och arbetslösa där inkomsterna kan variera kraftigt

under året. På samma sätt kan det finnas anledning att ytterligare belysa

frågor som anknyter till bostadsbidragens betydelse som bostadspolitiskt

instrument. En fråga som naturligen bör uppmärksammas i anslutning härtill

är sambandet mellan bidragen och skattesystemet liksom med

socialbidragssystemet. Utskottet har i detta sammanhang noterat att

regeringen i budgetpropositionen aviserar att den avser att i ett samlat

perspektiv se över de marginaleffekter som bl.a. bostadsbidragen kan ge

upphov till.

Den breddning av de aviserade överväganden om bostadsbidag som utskottet nu

uttalat sig för bör enligt utskottets mening dessutom omfatta följande i

motioner (s) och (v) aktualiserade frågor.

- Hur barns försäkringsersättningar och andra liknande ersättningar

skall beaktas vid bidragsgivningen.

-

- Möjligheterna att införa en s.k. godtrosregel för de hushåll som

fullgjort sin anmälningsplikt m.m. men som ändå drabbas av återkrav.

-

- Förutsättningarna för att kunna medge överföring av tillfälliga

inkomster till ett annat år vid beräkningen av den bidragsgrundande

inkomsten.

-

- Möjligheterna att samordna de övriga ersättningar som

försäkringskassorna betalar ut med bostadsbidragen.

-

Den utvärdering av bostadsbidragen som nu gjorts grundar sig i princip på

erfarenheterna från det första bidragsåret med de nya reglerna. Det finns

mot den bakgrunden skäl att överväga vilka ytterligare utvärderingsinsatser

som kan erfordras. En fråga som särskilt bör beaktas är hur träffsäkerheten

i sy- stemet kommer att utvecklas. För att bostadsbidragen skall få sin

avsedda effekt fordras att de så väl som möjligt svarar mot hushållets

inkomst vid bidragstillfället.

Sammanfattningsvis finns det enligt utskottets mening anledning att såväl

bredda som fördjupa analysen av bostadsbidragen. Resultatet av analysen

tillsammans med de förslag till förändringar den kan komma att föranleda bör

föreläggas riksdagen senast i nästa års ekonomiska vårproposition. Med

avseende på det underlagsmaterial som regeringen nu har och med hänsyn till

regeringens uttalade avsikt att ytterligare analysera detta kan det enligt

utskottets mening förutsättas att en analys av den omfattning och inriktning

som utskottet uttalat sig för kommer till stånd utan något särskilt

uttalande från riksdagens sida. Något tillkännagivande till regeringen i

enlighet med förslagen i motionerna Bo209 (v), Bo214 (s), Bo220 (s) samt

Bo222 (s) kan därmed inte nu anses erforderligt. Motionerna Bo206 (m)

yrkande 11, Bo232 (fp) yrkande 6, Sf302 (kd) yrkande 24 och Sf305 (fp)

yrkande 7 avstyrks.

Förslag som avser enskildheter i dagens bostadsbidragssystem förs fram i

två motioner.

Till de föräldrar som inte bor tillsammans men har gemensam vårdnad utgår

den bostadsanknutna delen av bostadsbidraget till båda föräldrarna. Den icke

bostadsanknutna delen, det s.k. särskilda bidraget, tillfaller dock endast

den förälder hos vilken barnet är folkbokfört.

För att jämställa båda föräldrarna vid delad vårdnad föreslås i motion

Sf201 (c) yrkande 2 att också det icke bostadsanknutna bidraget skall utgå

till båda föräldrarna.

Utskottet och riksdagen har vid flera tidigare tillfällen avvisat

motionsförslag motsvarande det nu aktuella (senast bet. 1997/98:BoU1 s. 51).

Vad som i den nu aktuella motionen anförts har inte givit utskottet

anledning att ändra sitt tidigare ställningstagande. Motionens förslag om

bostadsbidraget vid delad vårdnad avstyrks sålunda.

Som en del i ett förslag för att underlätta småföretagande föreslås i

motion N387 (c) yrkande 10 att reglerna för den bostadsbidragsgrundande

inkomsten skall ändras. Enligt motionen bör de 1997 införda reglerna för

beräkning av näringsidkares bostadsbidragsgrundande inkomst ändras, så att

justeringsposter som avsättning till periodiseringsfond m.m.

fortsättningsvis inte skall ingå i den inkomst som läggs till grund för

bostadsbidraget.

Grundläggande för de regler för beräkningen av den bostadsbidragsgrundande

inkomsten för egenföretagare som infördes år 1997 var att åstadkomma en

likställighet i inkomstbegreppet mellan egenföretagare och löntagare. Vid

sin behandling av förslaget i denna del uttalade dock utskottet att det inte

var helt okomplicerat att med utgångspunkt i egenföretagares taxerade

inkomst räkna fram en med löntagare jämförbar inkomstnivå. I sammanhanget

framhöll också utskottet att det av propositionen framgick att

inkomstbegreppet för egenföretagare borde ses över inom flera delar av

bidrags- och socialförsäkringssystemen. De nya reglerna var därför att

betrakta som tillfälliga i avvaktan på en sådan översyn.

Sedan utskottets ställningstagande våren 1996 har regeringen tillsatt en

särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av inkomstbegreppen i de

författningar som reglerar olika bidrags- och socialförsäkringsförmåner.

Utredningsarbetet, som nu är avslutat, har resulterat i betänkandet Förmån

efter inkomst - samordnat inkomstbegrepp för bostadsstöden och nya

kvalifikationsregler för sjukpenninggrundande inkomst (SOU 1997:85). I

betänkandet tas bl.a. upp frågan om hur inkomstbegreppet inom de båda

bostadsstödssystemen bostadsbidrag till barnfamiljer m.fl. och

bostadstillägg till pensionärer skall kunna samordnas. I detta sammanhang

berörs även frågan om inkomstbegreppet för egenföretagare m.m.

Utredningsbetänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Som framgår ovan förutsattes det redan vid tillkomsten av de nuvarande

reglerna för hur egenföretagares bostadsbidragsgrundande inkomst skall

beräknas att en översyn skulle komma till stånd. En sådan översyn har nu

genomförts och det förslag som den föranlett bereds inom Regeringskansliet.

Enligt utskottets mening bör resultatet av denna beredning avvaktas. Motion

N387 (c) yrkande 10 avstyrks.

Bostadsanpassningsbidrag

Ett kommunalt bidrag kan utgå till anpassning av bostäder i syfte att ge

personer med funktionshinder ett självständigt liv i ett eget boende.

Kommunerna är skyldiga att lämna bidrag i enlighet med bestämmelserna i

lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m.

Folkpartiet framhåller i sin partimotion So321 vikten av att nyproducerade

hus byggs så att de redan från början är anpassade för människor med

funktionshinder. Därigenom kan behovet av bostadsanpassningsbidrag minska.

Enligt motionens yrkande 14 finns det emellertid anledning för riksdagen att

i ett tillkännagivande till regeringen framhålla att

bostadsanpassningsbidragen även i fortsättningen kommer att behövas i olika

situationer.

I motion So488 (kd) yrkande 17 föreslås att ett tillägg görs till 8 § i

lagen om bostadsanpassningsbidrag. Enligt den nuvarande lydelsen av denna

paragraf lämnas bidrag i samband med nybyggnad, köp eller byte av bostad

endast om det finns särskilda skäl för att välja en bostad som kräver

anpassningsåtgärd. Motionärerna föreslår ett tillägg med följande lydelse:

"Särskilt skäl kan vara att den funktionshindrade lagt ned rimligt arbete på

att finna en för honom och hans familj lämplig bostad och kommunen inte inom

en för den funktionshindrade rimlig tid kan anvisa en bostad som den

funktionshindrade skäligen bör godta."

Bostadsutskottet behandlade förra hösten två motionsförslag om

bostadsanpassningsbidrag likalydande med de nu aktuella (1998/99:BoU1 s.

52). Utskottet konstaterade då med anledning av fp-förslaget att det rådde

bred politisk enighet om bostadsanpassningsbidragens betydelse och vikten av

att behålla dem. Något tillkännagivande i denna fråga kunde utskottet därför

inte se anledning till. Inte heller i den nu aktuella motionen framförs

någon motivering till varför ett riksdagens tillkännagivande i frågan skulle

erfordras.

Vad gäller motsvarande förslag som nu förs fram i kd-motionen konstaterade

utskottet bl.a. att det kan finnas skäl att överväga regelförtydliganden och

utformningen av bostadsanpassningslagen i vissa avseenden. Utskottet

hänvisade till att frågor om reglerna för bostadsanpassningsbidrag kunde

förväntas bli uppmärksammade i den nationella handlingsplan för

handikappområdet som skall utarbetas inom Regeringskansliet. Enligt vad

regeringen redovisat för riksdagen tidigare i höst kommer handlingsplanen

att föreläggas riksdagen i december 1999. Utskottet anser att närmare

överväganden i frågor om behovet av regeländringar bör anstå i avvaktan på

att regeringen presenterar handlingsplanen.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna So321 (fp)

yrkande 14 och So488 (kd) yrkande 17.

Länsstyrelsernas verksamhet

Utskottet har i avsnittet om anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18

behandlat de förslag angående länsstyrelserna som avser budgetfrågor. Ett

ytterligare förslag om länsstyrelsernas verksamhet skall behandlas i detta

betänkande. I motion Bo226 (m) yrkande 6 föreslås att det bör utvecklas

metoder för effektivitetsmätningar vid länsstyrelserna. Motionärerna

förordar ett system med nyckeltal som gör det möjligt att jämföra

effektiviteten vid de olika länsstyrelsernas avdelningar mätt i exempelvis

antalet anställda eller kostnad per invånare.

Bostadsutskottet har givetvis inget att invända mot att olika vägar prövas

för att effektivisera verksamheten vid länsstyrelserna. Ett sådant arbete

bedrivs också sedan länge. Inte minst de senaste årens kraftiga

budgetrestriktioner har gjort det nödvändigt att se över verksamheten vid

länsstyrelserna ur effektivitetssynpunkt. I årets budgetproposition

beskriver regeringen kortfattat det fortlöpande arbete som bedrivs i syfte

att utveckla den samordnade styrningen och uppföljningen av länsstyrelsernas

verksamhet. Bland annat har gemensamma redovisningsprinciper tagits fram för

att underlätta jämförelser av länsstyrelsernas handläggning. En modell för

resultatinformation har utvecklats, och framtagande av nyckeltal och andra

resultatindikatorer inom olika verksamhetsområden pågår.

Vad som i motionen anförts ger inte utskottet anledning att lägga

synpunkter på inriktningen av det pågående utvecklingsarbetet. Motion Bo226

(m) yrkande 6 avstyrks således.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18

budgetåret 2000

att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:1 utgiftsområde 18 och m

de i bilaga 1 upptagna motionerna

dels godkänner vad i propositionen föreslagits om senareläggning av

investeringsbidrag till bostadsinvesteringar som främjar ekologisk

hållbarhet,

dels godkänner vad i propositionen föreslagits om att bidrag avseende

statligt räntestöd för reparation och underhåll inte utbetalas under år

2000,

dels bemyndigar regeringen att, i fråga om ramanslaget A 2 Räntebidrag

m.m., disponera högst 20 miljoner kronor för återstående utbetalningar

avseende investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter

m.fl. under år 2000,

dels antar det i bilaga 3 till detta betänkande fogade förslaget till

lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag,

dels godkänner vad i propositionen föreslagits om ändrade regler för

fonden för fukt- och mögelskador,

dels godkänner vad i propositionen föreslagits om ändrad användning av

delar av ramanslaget E 1 Stöd till lokala investeringsprogram för

ekologisk hållbarhet och om ändrade regler för statsbidrag till lokala

investeringsprogram,

dels bemyndigar regeringen att under år 2000, i fråga om ramanslaget A 6

Byggforskning, besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden

innebär utgifter på högst 162 miljoner kronor under åren 2001-2004,

dels bemyndigar regeringen att under år 2000, i fråga om ramanslaget E 1

Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet, besluta

om bidrag som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst

2 600 miljoner kronor under åren 2001 och 2002,

dels för budgetåret 2000 anvisar anslagen under utgiftsområde 18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande enligt vad som i

bilaga 2 angivits som utskottets förslag,

2.beträffande bostadspolitikens inriktning

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Bo204 yrkandena 1, 2 i motsvarande

19, 1999/2000:Bo206 yrkande 1, 1999/2000:

Bo231 yrkande 15, 1999/2000:Bo232 yrkandena 2 och 3, 1999/2000:

Bo233 yrkande 1 samt 1999/2000:Sf637 yrkande 24,

res. 1 (m)

res. 2 (kd)

res. 3 (c)

res. 4 (fp)

3. beträffande handläggningen av de bostadspolitiska frågorna i

regeringen

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Bo203 och 1999/2000:

Bo204 yrkande 20,

res. 5 (m) - motiv.

res. 6 (v)

res. 7 (c)

4. beträffande inrättandet av en boendekostnadsdelegation

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Bo411 yrkande 4,

res. 8 (v)

5. beträffande Boendesociala beredningen

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Bo411 yrkande 7 och 1999/2000:So489

res. 9 (v)

6. beträffande de kommunala bostadsföretagen

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Bo201, 1999/2000:Bo204

1999/2000:Bo206 yrkandena 16 och 17, 1999/2000:Bo232 yrkande 1,

1999/2000:Fi611 yrkande 2 samt 1999/2000:K352 yrkande 3,

res. 10 (m, kd, c, fp)

7. beträffande ett ökat bostadsbyggande

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Bo204 yrkande 2 i motsva

1999/2000:Bo211 yrkandena 1 och 2, 1999/2000:Bo223, 1999/2000:Bo230 samt

1999/2000:N240 yrkande 2,

res. 11 (m)

8. beträffande studentbostäder

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Bo207 yrkandena 1, 2 och 3, 199

yrkandena 3 och 4, 1999/2000:Bo216, 1999/2000:Bo225, 1999/2000:Bo233

yrkande 20, 1999/2000:Ub418 yrkandena 2, 4 och 5, 1999/2000:Ub499

yrkandena 25, 26 och 27, samt 1999/2000:Ub814 yrkande 20,

res. 12 (m) - motiv.

res. 13 (kd, c, fp)

9. beträffande segregation i boendet

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Bo204 yrkande 14, 1999/2000:Bo23

1999/2000:Bo233 yrkande 5 och 1999/2000:Sf637 yrkande 25,

res. 14 (kd, c, fp)

10. beträffande bosparande

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Bo215, 1999/2000:Bo217, 1999

1999/2000:Bo232 yrkande 9 och 1999/2000:Bo233 yrkande 18,

res. 15 (m)

res. 16 (kd, c)

res. 17 (fp)

11. beträffande bostadsbidragens utformning på längre sikt

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Bo206 yrkande 11, 1999

1999/2000:Bo214, 1999/2000:Bo220, 1999/2000:

Bo222, 1999/2000:Bo232 yrkande 6, 1999/2000:Sf302 yrkande 24 och

1999/2000:Sf305 yrkande 7,

res. 18 (m)

res. 19 (kd)

res. 20 (fp)

12. beträffande bostadsbidraget vid delad vårdnad

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sf201 yrkande 2,

res. 21 (c)

13. beträffande den bostadsbidragsgrundande inkomsten för

egenföretagare

att riksdagen avslår motion 1999/2000:N387 yrkande 10,

res. 22 (m, kd, c, fp)

14. beträffande bostadsanpassningsbidrag

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:So321 yrkande 14 och 1999/2000:S

17,

res. 23 (kd)

res. 24 (fp)

15. beträffande verksamheten vid länsstyrelserna

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Bo226 yrkande 6.

res. 25 (m, fp)

Stockholm den 23 november 1999

På bostadsutskottets vägnar

Lennart Nilsson

I beslutet har deltagit: Lennart Nilsson (s), Bengt-Ola Ryttar (s), Lilian

Virgin (s), Owe Hellberg (v), Ulf Björklund (kd)1, Sten Andersson (m)1,

Carina Moberg (s), Inga Berggren (m)1, Anders Ygeman (s), Siw Wittgren-Ahl

(s), Sten Lundström (v), Ulla-Britt Hagström (kd)1, Carl-Erik Skårman (m)1,

Helena Hillar Rosenqvist (mp), Yvonne Ångström (fp)1, Ewa Thalén Finné (m)1

och Agne Hansson (c)1.

Reservationer

1. Bostadspolitikens inriktning (mom. 2)

Sten Andersson (m), Inga Berggren (m), Carl-Erik Skårman (m) och Ewa Thalén

Finné (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar med "I den" och

på s. 34 slutar med "yrkande 24" bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion Bo206 (m) har den svenska bostadsmarknaden under

lång tid utmärkts av omfattande regleringar, långtgående subventionssystem

och en uttalad politisk styrning.

Effekterna av denna politik framträder i dag också med all önskvärd

tydlighet i form av höga boendekostnader, ett extremt lågt nybyggande,

obalanser på bostadsmarknaden, en växande illegal marknad för hyreskontrakt

och en tilltagande segregation. Det är därför nu hög tid att dra lärdom av

de gångna årens bostadspolitiska misstag och forma en ny och långsiktigt

hållbar bostadspolitik där den boende ställs i centrum.

Den framtida bostadspolitiken bör, som framhålls i m-motionen, i stället

grundas på valfrihet och syfta till ett bra boende till en så låg kostnad

som möjligt. Det innebär att boendet bör utvecklas utifrån människors egna

önskemål och vilja i stället för politiska planer. Utvecklingen måste gå i

riktning mot fasta och stabila spelregler och en bostadsmarknad där den

enskildes önskemål är styrande i stället för politiska regleringar.

En ytterligare utgångspunkt för den framtida bostadspolitiken bör vara att

de boende ges möjlighet att fullt ut själva ta ansvar för sitt boende och

för sin bostad. Det innebär att den som vill skall kunna äga sin bostad, och

det oavsett om det är fråga om småhus eller flerbostadshus. Därutöver skall

naturligtvis de boendeformer i övrigt som efterfrågas finnas tillgängliga.

Genom en ökad mångfald ökar också flexibiliteten på bostadsmarknaden. Det

leder i sin tur till en större rörlighet och därmed till ett bättre

utnyttjande av bostadsbeståndet.

1Ledamoten har ej deltagit i beslutet under mom. 1

Som ett led i strävandena att nå de nu i korthet relaterade

bostadspolitiska målen bör därför bl.a. följande åtgärder vidtas.

För att minska rundgången i systemet och för att skapa långsiktigt hållbara

förutsättningar för bostadsproduktionen bör bostadssubventionerna avvecklas

i takt med att fastighetsskatten tas bort.

För att skapa bättre ekonomiska förutsättningar vid bostadsförvärv för

såväl samhället som den enskilde bör ett bosparsystem införas.

För att skapa lika förutsättningar för alla husägare bör

tomträttsinstitutet avskaffas. Det bör ske genom att tomträtterna säljs till

tomträttsinnehavarna. Det frigjorda kapitalet bör sedan användas i

kommunernas kärnverksamhet.

För att ge bostadsrätten samma förutsättningar och villkor som andra

boendeformer bör dess ställning stärkas. Det bör bl.a. ske genom en återgång

till enkel majoritet för ombildning och upphävande av förbudet mot

dubbelupplåtelse. Dessutom bör bostadsrättens ställning som pant

förbättras.

För att öka mångfalden och för att stärka äganderätten också i boendet bör

ägarlägenheter snarast införas. Den lagstiftning om ägarlägenheter som

riksdagen beställt bör därför omedelbart arbetas fram och föreläggas

riksdagen.

För att återge bruksvärdessystemet dess ursprungliga funktion bör de

kommunala bostadsföretagens hyresledande funktion avskaffas. Dessutom måste

hyressättningssystemet reformeras så att det bl.a. blir möjligt för kund och

fastighetsägare att vid inflyttning komma överens om en hyra som är

relaterad till efterfrågan på bostäder.

För att ge utrymme för de boendes önskemål och förutsättningar och för att

ge fastighetsägarna möjlighet att fullt ut svara mot dessa bör kommunernas

roll på det bostadspolitiska området begränsas. Det bör bl.a. ske genom att

det kommunala ägandet av bostadsföretag avvecklas.

Vad utskottet nu med anslutning till förslagen i motion Bo206 (m) yrkande 1

anfört om bostadspolitikens utformning och inriktning bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna. Övriga motionsyrkanden avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande bostadspolitikens inriktning

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:Bo206 yrkande 1 och med

motionerna 1999/2000:Bo204 yrkandena 1, 2 i motsvarande del, 3 och 19,

1999/2000:Bo231 yrkande 15, 1999/2000: Bo232 yrkandena 2 och 3,

1999/2000:Bo233 yrkande 1 samt 1999/2000:Sf637 yrkande 24 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Bostadspolitikens inriktning (mom. 2)

Ulf Björklund (kd) och Ulla-Britt Hagström (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar med "I den" och

på s. 34 slutar med "yrkande 24" bort ha följande lydelse:

Det finns enligt utskottets mening all anledning att lägga om

bostadspolitiken i den riktning som förordas i Bo233 (kd). Inte minst

utvecklingen under 1990-talet talar för detta. De senaste årens

bostadspolitik och därmed också familjepolitiken har framför allt påverkats

av två mot varandra stående politiska strömningar. Den ena av dessa präglas

av ett socialistiskt, kollektivistiskt och den andra av ett liberalt,

individualistiskt synsätt. Inget av dessa synsätt leder till en

bostadspolitik som fyller det av riksdagen fastlagda målet: "Boendemiljön

skall bidra till jämlika och värdiga levnadsförhållanden och särskilt främja

en god uppväxt för barn och ungdomar."

Mot den nu skisserade bakgrunden behöver enligt utskottets mening en ny

bostadspolitik etableras som bygger på en gemenskap där familjens roll och

betydelse lyfts fram. Som framhålls i kd-motionen bör ytterligare en

utgångs-punkt för bostadspolitiken vara att människor skall kunna känna

trygghet i sitt boende. En förutsättning för att detta skall bli möjligt är

att de boende ges stor frihet i valet av bostad. Så är i dag inte fallet.

Genom att öka valfriheten ökar också förutsättningarna för en god

boendemiljö för alla. Detta är inte minst viktigt med tanke på barnens

bästa.

De åtgärder som enligt utskottet måste vidtas för att ge en bostadspolitik

med den nu förordade inriktningen omfattar bl.a. följande insatser.

Valfriheten och mångfalden i boendet måste öka. Det bör ske genom att

riksdagen snarast föreläggs den lag om ägarlägenheter som riksdagen beställt

hos regeringen. Även i övrigt måste åtgärder vidtas för att garantera ett

brett utbud av bostäder av olika utformning och med olika upplåtelseformer.

Studenterna är en grupp vars bostadssituation måste förbättras genom en

ökad ny- och ombyggnad av studentbostäder.

Bostadsrättens ställning måste stärkas. Det bör ske genom en återgång till

krav på enkel majoritet för ombildning m.m. Dessutom bör bostadsrättens

ställning som pant stärkas, bl.a. genom att införa ett

bostadsrättsregister.

Ett bosparsystem med de tyska bosparkassorna som förebild bör införas för

att underlätta för såväl den enskilde som samhället vid förvärv av bostad.

För att bl.a. förbättra neutraliteten mellan olika boendeformer måste

fastighetsskatten på sikt avvecklas. I stället bör kommunerna ges en

möjlighet att ta ut en avgift för att täcka kostnader för gatuunderhåll,

brandförsvar och annan kommunal service som är kopplad till fastigheten.

Boendesegregationen måste motverkas. Det bör ske genom ett förstärkt lokalt

inflytande där de boendes önskemål och förmåga tas till vara samtidigt som

utbudet av service förbättras.

Bostadssitutionen för särskilt utsatta grupper måste lösas. Det gäller

främst de hemlösa för vilka bostäder måste ordnas genom insatser från i

första hand kommunerna, men också från staten.

Kvaliteten i våra bostäder och bostadsområden måste säkras. Det innebär att

allt byggande måste ske med största möjliga hänsyn till miljön och till de

boende. Inomhusmiljön måste förbättras genom insatser i befintliga bostäder

och genom åtgärder som ger sunda nya hus. All ny- och ombyggnad måste vidare

ske med beaktande av arkitektoniska och estetiska värden. Kulturmiljöer

måste tas till vara.

Vad utskottet nu med anslutning till motion Bo233 (kd) yrkande 1 anfört om

inriktningen av bostadspolitiken bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna. Övriga motionsyrkanden avstyrks av utskottet.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande bostadspolitikens inriktning

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:Bo233 yrkande 1 och med

motionerna 1999/2000:Bo204 yrkandena 1, 2 i motsvarande del, 3 och 19,

1999/2000:Bo206 yrkande 1, 1999/2000: Bo231 yrkande 15, 1999/2000:Bo232

yrkandena 2 och 3 samt 1999/2000:Sf637 yrkande 24 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Bostadspolitikens inriktning (mom. 2)

Agne Hansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar med "I den" och

på s. 34 slutar med "yrkande 24" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den vision om hur en god bostadspolitik bör utformas som

förs fram i motion Bo204 (c). Även enligt utskottets mening bör sålunda

bostadspolitiken präglas av

- mångfald i utbudet av bostäder med avseende på boendeformer och

utformning,

-

- en överblickbar och mänsklig skala på bostadsområden och

bostäder,

-

- boendekostnader som är hanterliga för alla samt

-

- valfrihet för det enskilda hushållet i fråga om bostadsort och

upplåtelseform.

-

Som framhålls i de båda c-motionerna är en god bostad en del av välfärden.

Det innebär i sin tur att alla måste få del av denna välfärd. Goda

boendemiljöer är viktiga för välbefinnandet. Boendemiljön skall även bidra

till jämlika och värdiga levnadsförhållanden. Den skall främja en god

uppväxtmilö för barn och ungdomar. En förutsättning för att så skall bli

fallet är naturligtvis att bostadspolitiken ges en sådan utformning att

dessa mål kan uppnås. Dagens bostadspolitik svarar enligt utskottets mening

inte mot detta krav.

Vi har i dag en bostadsbrist i vissa expansiva områden samtidigt som det

finns ett stort antal tomma lägenheter i andra delar av landet. Utbudet av

bostäder med olika upplåtelseformer är inte tillräckligt. I många

bostadsområden har den boende ingen möjlighet att välja mellan hyresrätt och

bostadsrätt genom att den ena boendeformen är underrepresenterad där. Dessa

brister måste enligt utskottets mening rättas till. Möjligheten att äga sin

lägenhet såväl som ett egethem måste finnas. Att äga sin bostad är ett värde

i sig.

Den av utskottet nu förordade mångfalden i boendet förutsätter att de

hinder som nu finns undanröjs. Det innebär bl.a. att

- en väl fungerande bostadsmarknad måste skapas,

-

- neutraliteten mellan upplåtelseformerna måste återställas,

-

- bruksvärdessystemet måste tillämpas på ett bättre sätt,

-

- de regelsystem som styr byggande och boende måste göras stabila

och långsiktiga samt

-

- bostadsfinansieringen bör reformeras genom att ett

investeringsbidrag införs samtidigt som de s.k. eviga räntebidragen

avvecklas.

-

De kommunala bostadsföretagens roll bör stärkas. De bör ges möjlighet att

utan hinder fungera på bostadsmarknaden som vilket annat bostadsföretag som

helst.

Vad utskottet nu med anslutning till Centerpartiets partimotion Sf637

yrkande 24 samt motion Bo204 (c) yrkandena 1, 2, detta yrkande i motsvarande

del, 3 och 19 anfört om utformningen och inriktningen av den framtida

bostadspolitiken bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Övriga motionsförslag avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande bostadspolitikens inriktning

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Bo204 yrkandena 1, 2 i mots

3 och 19 samt 1999/2000:Sf637 yrkande 24 och med avslag på motionerna

1999/2000:Bo206 yrkande 1, 1999/2000:Bo231 yrkande 15, 1999/2000:Bo232

yrkandena 2 och 3, samt 1999/2000: Bo233 yrkande 1 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Bostadspolitikens inriktning (mom. 2)

Yvonne Ångström (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar med "I den" och

på s. 34 slutar med "yrkande 24" bort ha följande lydelse:

Den svenska bostadspolitiken står i dag inför flera stora utmaningar.

Byggandet är rekordlågt. Bostadsbristen ökar på de expansiva orterna.

Samtidigt är antalet tomma lägenheter oförändrat stort på andra orter. Den

paradox som ligger i dessa förhållanden har till stor del sin orsak i de

senaste årens bostadspolitik, eller rättare sagt brist på bostadspolitik.

Som framhålls i fp-motionen Bo232 måste därför en modern social

bostadspolitik skapas.

Hörnstenarna i den nu förordade bostadspolitiken skall vara

- valfrihet för konsumenterna,

-

- avreglering och konkurrens som sänker bygg- och

underhållskostnader,

-

- en mer flexibel hyressättning med bibehållen trygghet mot

oskäliga hyreshöjningar för hyresgästerna och

-

- en återupprättad neutralitet mellan upplåtelseformerna.

-

De reformer som måste till för att de uppsatta målen skall kunna nås

innefattar bl.a. insatser för att

- stimulera tillkomsten av bostadsrätter i områden där hyresrätter

dominerar,

-

- snarast införa ägarlägenheter i enlighet med den beställning som

riksdagen gjort hos regeringen,

-

- få till stånd ett ökat ny- och ombyggande genom avreglering och

förenklingar i regelsystemen,

-

- skapa nya former för ägande och förvaltning av kommunala

bostadsföretag,

-

- öka de boendes inflytande över såväl bostaden som det egna

bostadsområdet.

-

Ett genomförande av de nu förordade åtgärderna skulle leda till att en rad

av dagens bostadspolitiska problem skulle kunna lösas. Det skulle leda till

ökad rörlighet på bostadsmarknaden med ett bättre utnyttjande av det

befintliga bostadsbeståndet som följd. Därmed skulle också svårigheterna för

ungdomar och andra grupper som inte är etablerade på bostadsmarknaden

minska.

Vad utskottet nu med anslutning till förslagen i motion Bo232 (fp)

yrkandena 2 och 3 anfört om en modern social bostadspolitik bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna. Övriga motionsförslag avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande bostadspolitikens inriktning

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:Bo232 yrkandena 2 och 3 och m

motionerna 1999/2000:Bo204 yrkandena 1, 2 i motsvarande del, 3 och 19,

1999/2000:Bo206 yrkande 1, 1999/2000:

Bo231 yrkande 15, 1999/2000:Bo233 yrkande 1 samt 1999/2000: Sf637

yrkande 24 som sin mening ger regeringen till känna vad ut-skottet

anfört,

5. Handläggningen av de bostadspolitiska frågorna i regeringen

(mom. 3, motiveringen)

Sten Andersson (m), Inga Berggren (m), Carl-Erik Skårman (m) och Ewa Thalén

Finné (m) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar med

"Frågan om" och på s. 35 slutar med "yrkande 20" bort ha följande lydelse:

Bostadsutskottet delar konstitutionsutskottets uppfattning att riksdagen

bör vara ytterst återhållsam med att uttala sig eller på annat sätt söka

påverka regeringen när det gäller hur den skall organisera sitt arbete.

Något tillkännagivande eller annat ställningstagande i frågan från

riksdagens sida bör därför inte komma i fråga. Motionerna avstyrks sålunda.

6. Handläggningen av de bostadspolitiska frågorna i regeringen

(mom. 3)

Owe Hellberg (v) och Sten Lundström (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar med "Frågan om"

och på s. 35 slutar med "yrkande 20" bort ha följande lydelse:

Behovet av en samlad syn på bostadspolitiken är enligt utskottets mening i

dag större än någonsin. I den situationen har regeringen valt att splittra

upp de bostadspolitiska frågorna på ett flertal departement och ministrar.

Den helhetssyn som fordras för att framtidens bostadspolitik skall trygga

allas behov av en bostad på ett långsiktigt hållbart sätt saknas därmed.

Även regeringen tycks nu i någon mån ha kommit till denna insikt. Regeringen

drar däremot inte fullt ut konsekvenserna av detta. Även om den biträdande

finansministern nu fått ett utökat bostadspolitiskt ansvar är detta enligt

utskottets mening inte tillräckligt. Flera för en bostadspolitisk helhetssyn

viktiga frågor ligger fortfarande på andra ministrar och andra departement.

Mot den nu skisserade bakgrunden bör riksdagen enligt utskottets mening

genom ett tillkännagivande kräva av regeringen att ett statsråd med ett

övergripande ansvar för de bostadspolitiska frågorna tillsätts i enlighet

med förslaget i motion Bo203 (v). Även förslaget i motion Bo204 (c) yrkande

20 är därmed tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande handläggningen av de bostadspolitiska frågorna i

regeringen

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:Bo203 och med avslag

1999/2000:Bo204 yrkande 20 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

7. Handläggningen av de bostadspolitiska frågorna i regeringen

(mom. 3)

Agne Hansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar med "Frågan om"

och på s. 35 slutar med "yrkande 20" bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion Bo204 (c) har den nuvarande departementsindelningen

visat sig vara mycket olycklig med tanke på hanteringen av bostads- och

planfrågorna i regeringen. De frågor som i riksdagen hanteras på ett

sammanhållet sätt i ett utskott - bostadsutskottet - ligger i regeringen på

flera departement och ministrar. Det är en enligt utskottets mening olämplig

ordning där helhetssynen på bostadspolitiken går förlorad. Även regeringen

tycks nu ha kommit till insikt om detta genom att biträdande finansministern

nu getts vidgade uppgifter på bostadsområdet.

Det är enligt utskottets mening i och för sig glädjande att bostadsfrågorna

nu kan förväntas få en större tyngd i regeringsarbetet. För att dessa frågor

fullt ut skall få den behandling de kräver måste emellertid samtliga

bostadspolitiska frågor föras samman till ett departement med en ansvarig

minister.

Vad utskottet nu med anslutning till motion Bo204 (c) yrkande 20 anfört om

att tillsätta en bostadsminister bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna. Även förslaget i motion Bo203 (v) är därmed tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande handläggningen av de bostadspolitiska frågorna i

regeringen

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:Bo204 yrkande 20 och med avsl

1999/2000:Bo203 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

8. Inrättandet av en boendekostnadsdelegation (mom. 4)

Owe Hellberg (v) och Sten Lundström (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med "Vid sin"

och slutar med "4 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utvecklingen på 1990-talet har kommit att alltmer hota den sociala

bostadspolitiken. Flera av de politiska beslut som fattats har lett till

ökade kostnader i boendet för alla grupper. Det mest påtagliga exemplet på

ett sådant beslut är den underfinansierade skattereformen. Även de

nedskärningar av stödet till boende och byggande som följt i spåren av

budgetsaneringen har hårt drabbat de boende.

En följd av minskningarna i bostadsstödet och förändringarna i

beskattningen är att villkoren för olika upplåtelseformer drastiskt har

förändrats. Det finns i dag en uppenbar orättvisa mellan framför allt

hyresrätt och andra upplåtelseformer. Kostnaderna för att bo i hyresrätt har

sedan slutet av 1980-talet ökat i snabbare takt än i någon annan boendeform.

Någon tendens till att denna trend är på väg att brytas finns inte heller.

Den förefaller snarare att ha förstärkts under senare år.

För att komma till rätta med den uppkomna situationen måste en allsidig

bedömning av utvecklingen inom bostadssektorn nu komma till stånd. På

grundval av denna bedömning måste sedan förslag utarbetas om hur rättvisa i

boendet skall åstadkommas. Förslagen måste också avse hur förutsättningar

för alla att kunna efterfråga en rimlig boendestandard till rimlig kostnad

skall skapas.

Det nu förordade arbetet bör genomföras av en särskild utredning. Denna

utredning bör bildas genom att dagens byggkostnadsdelegation omvandlas till

en boendekostnadsdelegation. I enlighet med förslaget i motion Bo411 (v) bör

sålunda den nuvarande delegationen ges nya direktiv och samtidigt breddas

till sin sammansättning. Den bör sedan skyndsamt göra sin bedömning och

lämna förslag med den inriktning som utskottet förordat ovan.

Vad utskottet nu med anslutning till motion Bo411 (v) yrkande 4 förordat om

att inrätta en boendekostnadsdelegation m.m. bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande inrättandet av en boendekostnadsdelegation

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:Bo411 yrkande 4 som si

regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Boendesociala beredningen (mom. 5)

Owe Hellberg (v) och Sten Lundström (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med "Det kan"

och på s. 36 slutar med "avstyrks sålunda" bort ha följande lydelse:

I 1 kap. 2 § regeringsformen stadgas bl.a. att det skall särskilt åligga

det allmänna att trygga rätten till arbete, bostad, utbildning samt att

verka för en god levnadsmiljö. Detta allmänt formulerade krav följs i

socialtjänstlagen upp med ett krav som riktar sig mot kommunernas

socialnämnder. I lagens 7 § sägs bl.a. att socialnämnden skall i sin

verksamhet främja den enskildes rätt till arbete, bostad och utbildning. Det

ligger naturligtvis ett värde i att samhället genom de refererade

stadgandena har givit uttryck för sitt ansvar för den enskildes boende. Som

framhålls i de båda v-motionerna kan detta emellertid inte anses

tillräckligt. Det kan belysas av att den enda konkreta rättighet som torde

följa av bestämmelserna i socialtjänstlagen är rätten till ekonomiskt

bistånd till hyreskostnaden.

Som anförs i de båda v-motionerna är det otillfredsställande att inte

samhället genom lagstiftning eller på annat sätt ger klart uttryck för den

enskildes rätt till en egen bostad. I likhet med motionärerna är utskottet

medvetet om att det kan finnas problem och svårigheter med att skapa en

sådan rätt, men det är självfallet inte något skäl för att avstå från att

utreda hur frågan kan lösas. I Boendesociala beredningens arbete ingår att

utreda en rad boendesociala förhållanden som tangerar de nu aktuella. Det

framstår enligt utskottets mening därför som naturligt att beredningen genom

tilläggsdirektiv också ges i uppdrag att se över frågan om hur den enskildes

rätt till bostad skall kunna tryggas.

Vad utskottet nu med anslutning till förslagen i motionerna Bo411 (v)

yrkande 7 och So489 (v) yrkande 9 anfört om rätten till en bostad bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande Boendesociala beredningen

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Bo411 yrkande 7 och 199

yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. De kommunala bostadsföretagen (mom. 6)

Ulf Björklund (kd), Sten Andersson (m), Inga Berggren (m), Ulla-Britt

Hagström (kd), Carl-Erik Skårman (m), Yvonne Ångström (fp), Ewa Thalén Finné

(m) och Agne Hansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 37 börjar med "De

kommunala" och på s. 38 slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:

Redan när regeringen våren 1999 lade fram förslaget om att sanktioner skall

drabba de kommuner som säljer sina bostadsföretag riktade företrädarna för

Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna, Folkpartiet och Centerpartiet

principiella invändningar mot det föreslagna sanktionssystemet. Dessa

invändningar står kvar ograverade. Utan att här i detalj gå in på de

invändningar som fördes fram vill utskottet bara peka på de brister som

fanns i beredningen av förslaget och i de motiv som vägledde det.

Den allvarligaste invändningen som kan resas mot sanktionssystemet är dock

den brist på respekt för den kommunala självstyrelsen och den kommunala

demokratin som det visar. Trots att Lagrådet allvarligt ifrågasatte om en

inskränkning i den kommunala rätten till självstyrelse borde göras på det

sätt som sanktionssystemet innebär har systemet införts. Att

sanktionsmöjligheten nu funnits en tid minskar naturligtvis inte styrkan i

Lagrådets minst sagt skarpa uttalande. Ett i grunden felaktigt system blir

självfallet inte bättre av att det fått vara i kraft under en period.

Den praktiska effekten av sanktionssystemet är att det är staten och inte

kommunerna som i dag bestämmer hur de kommunala bostadsföretagen skall

handhas. Det är naturligtvis inte en statlig uppgift att styra kommunernas

handlande när det gäller dessa företag. Sådana ställningstaganden måste

göras i kommunerna mot bakgrund av förhållandena i det enskilda fallet. Det

är därför bara de demokratiskt valda företrädarna för kommunen och de

kommunala bostadsföretagen som kan fatta beslut i dessa frågor. Med avseende

på det ekonomiska risktagande som ägandet av bostadsföretagen trots allt

utgör är det viktigt att detta respekteras. En kommun som hamnar i

ekonomiska svårigheter, eller som riskerar att göra det, hindras av

sanktionssy-stemet att vidta nödvändiga åtgärder för att ändra mellan

besittningsformerna, sanera bostadsområden och för att motverka segregation.

Det kan också innebära att kommuner som önskar sälja en del av sitt

bostadsinnehav för att kunna göra nödvändiga investeringar inom kommunala

kärnuppgifter som skola, vård och omsorg hindras att göra en sådan

omfördelning.

Det finns således olika skäl till att en kommun önskar sälja delar av det

kommunala bostadsinnehavet. I vissa kommuner handlar det om att skaffa

kapital för att stärka beståndets långsiktiga livskraft genom att t.ex.

förbättra det kvarvarande bostadsbeståndet eller boendemiljön. I andra

kommuner kan det vara fråga om en medveten strävan mot en ökad mångfald på

bostadsmarknaden, t.ex. genom ombildning till bostadsrätt. Varje kommun har

en bostadsmarknad som i något avseende är unik. Kommunerna har också i

övrigt skilda förutsättningar och behov. Det framstår mot den bakgrunden som

minst sagt olämpligt att behålla sanktionssystemet. Systemet bör därför

omedelbart avvecklas så att kommunerna får tillbaka sitt självbestämmande

över de kommunala bostadsföretagen och därmed också över den kommunala

ekonomin i sin helhet.

Vad utskottet nu med anslutning till förslagen i motionerna Bo201 (m),

Bo204 (c) yrkande 4, Bo206 (m) yrkandena 16 och 17, Bo232 (fp) yrkande 1,

Fi611 (kd) yrkande 2 samt K352 (fp) yrkande 3 anfört om de kommunala

bostadsföretagen bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande de kommunala bostadsföretagen

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Bo201, 1999/2000:Bo204

1999/2000:Bo206 yrkandena 16 och 17, 1999/2000:Bo232 yrkande 1,

1999/2000:Fi611 yrkande 2 samt 1999/2000:K352 yrkande 3 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Ett ökat bostadsbyggande (mom. 7)

Sten Andersson (m), Inga Berggren (m), Carl-Erik Skårman (m) och Ewa Thalén

Finné (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39 börjar med "Den

kraftiga" och på s. 42 slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:

Även om vissa tecken tyder på att bostadsbyggandet nu sakta börjar öka har

den kraftiga nedgången i bostadsproduktionen under senare år redan orsakat

stora problem på vissa orter. Bristen på bostäder verkar dämpande på

tillväxten och motverkar en nödvändig rörlighet på bostadsmarknaden. I

motioner från Moderata samlingspartiet har under flera år framhållits vilka

åtgärder som krävs för att uppnå en bostadsmarknad i balans. Även under

årets allmänna motionstid har förslag med denna inriktning lagts fram i

flera motioner. I detta avsnitt behandlas förslag med denna inriktning i

motion N240 (m). Motionen utgår från förhållandena i Stockholmsregionen där

det under det senaste året varit särskilt tydligt hur missriktade statliga

ingrepp på bostadsmarknaden motverkar en utveckling som står i

överensstämmelse med kommuninvånarnas önskemål. Slutsatserna om vilka

åtgärder som är nödvändiga är emellertid allmängiltiga för hela landets

bostadsmarknad.

Vad som krävs för att åstadkomma ett ökat bostadsbyggande och en

bostadsmarknad i balans är bl.a. sänkta skatter på byggande och boende,

ändringar i skatteutjämningssystemet, ändrade regler för hyressättning och

förenklingar i planlagstiftningen. Även åtgärder som avser förutsättningarna

för det äldre bostadsbeståndet kan indirekt förbättra möjligheterna till

nybyggande. Det gäller exempelvis villkoren för ombildning till bostadsrätt

samt försäljning av kommunala bostäder. Utgångspunkten för åtgärderna måste

vara att minska den politiska styrningen och låta människors efterfrågan och

önskemål få genomslag.

Hindren för bostadsbyggande har nyligen analyserats i en rapport från

Boverket och i en lägesrapport om bostadsmarknaden i Stockholms län som

landshövding Ulf Adelsohn avlämnat till regeringen. I dessa rapporter

bekräftas skattereglernas negativa inverkan på bostadsmarknaden och de

problem som dagens skatteutjämningssystem för med sig.

Vad gäller situationen såväl i Stockholm som i övriga landet är det

uppenbart att problemen för bostadsbyggandet särskilt gäller för

hyresrätter. Huvudförklaringarna torde vara dels skattetrycket som i flera

avseenden slår hårt mot hyreshusen, dels hyresregleringssystemet som gör det

svårt att ta ut de hyror i nyproducerade fastigheter som krävs för att göra

ett byggnadsprojekt ekonomiskt genomförbart. I Stockholm ställdes denna

fråga på sin spets när ett politiskt beslut fattades under den förra

mandatperioden om att fastställa en hyresnivå som kraftigt understeg

produktionskostnaderna. Efter detta ingrepp i förhandlingssystemet försvann

givetvis alla incitament bostadsbyggande för de aktörer på bostadsmarknaden

som måste utgå från normala ekonomiska förutsättningar.

Det låga byggandet av bostäder för upplåtelse med hyresrätt är oroande av

flera skäl. Boendeformen fyller en viktig funktion inte minst för unga

människor som skall skaffa sin första bostad och för äldre personer som

uppskattar den höga servicegrad som kan erbjudas i hyresrätten. En alltmer

förändrad arbetsmarknad kan också innebära ökad efterfrågan på ett

tidsbegränsat boende utan stora kapitalinsatser.

Bostadsutskottet anser att de tilltagande problemen på bostadsmarknaden

kräver att åtgärder nu vidtas för att underlätta byggandet av bostäder och

för att låta människors efterfrågan vara avgörande för vad som produceras.

Som anförs i motion N240 (m) yrkande 2 kräver en sådan utveckling bl.a.

ändrade regler för hyressättning, sänkt skattetryck inom bostadssektorn samt

en fortsatt avveckling av de politiska styrinstrument som utgör

inskränkningar för en fungerande marknad. Detta bör ges regeringen till

känna. Utskottet behandlar i andra sammanhang mer detaljerade förslag om hur

denna utveckling kan påskyndas.

Övriga i detta avsnitt behandlade motioner avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande ett ökat bostadsbyggande

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:N240 yrkande 2 och med avslag p

1999/2000:Bo204 yrkande 2 i motsvarande del, 1999/2000:Bo211 yrkandena 1

och 2, 1999/2000:Bo223 samt 1999/2000:Bo230 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. Studentbostäder (mom. 8, motiveringen)

Sten Andersson (m), Inga Berggren (m), Carl-Erik Skårman (m) och Ewa Thalén

Finné (m) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 43 börjar med

"Bostadsutskottet har" och på s. 45 slutar med "avstyrks de" bort ha

följande lydelse:

Bristen på bostäder för studerande vid universitet och högskolor är ett av

flera tecken på en dåligt fungerande bostadsmarknad. Orsakerna till denna

bristsituation sammanfaller till största delen med de förhållanden som

påverkar bostadsmarknaden i övrigt. De generella åtgärder för en bättre

fungerande bygg- och bostadssektor som förs fram i motioner från Moderata

samlingspartiet är därför giltiga även vad gäller problemen med studenternas

bostadssituation. Utskottet syftar här på förslag om bl.a. sänkt skattetryck

inom sektorn, bosparande och flexiblare regler för hyressättning. Generella

åtgärder med denna inriktning kommer att förbättra förutsättningarna för

byggande av alla typer av bostäder och bidra till en ökad rörlighet på

bostadsmarknaden. Särskilt för unga som söker sin första bostad eller för

studenter som söker en tillfällig bostad på studieorten kan dessa åtgärder

få stor betydelse.

Det bör enligt utskottets mening understrykas att det inte finns anledning

att utforma en särskild bostadspolitik för studerande eller för ungdomar.

Detta hindrar givetvis inte att studentbostadsstiftelser och andra upplåter

studentbostäder med särskilda kontraktsvillkor. Ett problem för denna

kategori bostäder är i dag att hyresgästerna bor kvar även efter avslutade

studier eftersom bostadsmarknaden i övrigt inte kan erbjuda något

alternativ. En bättre fungerande bostadsmarknad kommer således att även öka

tillgången på särskilda studentbostäder. Vad gäller villkoren för byggande

av sådana bostäder kan det, som föreslås i flera motioner, finnas anledning

att se över möjligheterna till förenklade regler. Utskottet har givetvis

heller inga invändningar mot förslagen om att de handikappade studenternas

situation ägnas större uppmärksamhet i bl.a. kommunernas planering.

Landshövding Ulf Adelsohn har regeringens uppdrag att identifiera hinder

för ett ökat bostadsbyggande. Särskild uppmärksamhet skall riktas mot

tillgången på bostäder för studenter. I en första delrapportering pekar

landshövdingen på flera av de frågor som tagits upp i Moderata

samlingspartiets motioner. Det får förutsättas att regeringen i detta

avseende tar fasta på förslagen från sin egen utredningsman.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet de i detta avsnitt

behandlade motionerna.

13. Studentbostäder (mom. 8)

Ulf Björklund (kd), Ulla-Britt Hagström (kd), Yvonne Ångström (fp) och Agne

Hansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 44 börjar med "Även om"

och på s. 45 slutar med "avstyrks de" bort ha följande lydelse:

Även om kommuner med universitet eller högskolor har ett särskilt ansvar

för studenternas bostadssituation är det enligt utskottets uppfattning

självklart att staten måste ta sin del av ansvaret när bostadsmarknaden inte

fungerar tillfredsställande. Bostadsutskottet kan konstatera att det i

motioner från Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet läggs fram

till stora delar sammanfallande förslag om statliga insatser för ett ökat

byggande av studentbostäder. Det gäller bl.a. förslag om investeringsbidrag,

förenklade byggregler och åtgärder för att tillgodose efterfrågan på

handikappanpassade studentbostäder.

Den självklara utgångspunkten när tillgången på studentbostäder diskuteras

är att studenterna måste ha råd att hyra bostäderna. Olika åtgärder måste

därför vidtas för att öka tillgången på ett billigt boende för studenterna.

Produktionskostnaderna för studentbostäder måste därför pressas. Här har

både kommunerna och byggarna ett stort ansvar. Bostadssituationen på många

högskoleorter är emellertid sådan att ett särskilt ekonomiskt stöd erfordras

för att på kort sikt få i gång nyproduktionen. Förslag om ett nytt

investeringsbidrag för studentbostäder har förts fram i motioner från kd, c

och fp. Det bör ankomma på regeringen att utifrån dessa förslag närmare

utforma villkoren för ett nytt investeringsbidrag. Utgångspunkten bör vara

att reglerna görs så enkla som möjligt och i sig inte verkar styrande på

produktionens inriktning. I detta sammanhang kan det också finnas skäl att

se över villkoren för räntebidrag till studentbostäder.

Ytterligare en statlig åtgärd för att underlätta byggandet av billiga

studentbostäder är att se över de byggregler som tillämpas. Det måste vara

möjligt att i bostäder som endast skall användas under en begränsad

studieperiod och dessutom ofta endast under delar av året frångå vissa av de

standard- och ytkrav som gäller för det vanliga bostadsbeståndet. Ökade

möjligheter måste också ges att anpassa bostadsutformningen till

förutsättningarna i det enskilda projektet. Exempelvis kan det vid ombyggnad

av hus som tidigare använts för annat än bostäder vara nödvändigt att frångå

de vanliga kraven på bostadens utformning. Erfarenheter visar att sådana

projekt ändå kan erbjuda ett boende som är mycket uppskattat.

De handikappade studenternas bostadssituation har uppmärksammats i flera

motioner. Det är uppenbart att tillgången på handikappanpassade

studentbostäder måste bli bättre. Dagens situation bidrar till att många

funktionshindrade utestängs från möjligheten till högre studier och därmed

från stora delar av arbetsmarknaden. Enligt utskottets mening bör det

ankomma på regeringen att ta de initiativ som kan behövas för att

efterfrågan på handikappanpassade studentbostäder skall kunna tillgodoses.

Även i övrigt finns det flera förslag i de aktuella motionerna till

åtgärder som på olika sätt kan bidra till att förbättra tillgången på

studentbostäder. Regeringen bör bl.a. beakta förslaget om utveckling av

teknik för att flytta bostäder från utflyttningsorter till högskoleorter. I

samband med ett flertal pågående utredningsinsatser inom bostadsområdet

finns det också anledning att särskilt uppmärksamma studenternas

bostadssituation. Det gäller inte minst för den boendesociala beredningens

arbete.

Vad utskottet ovan anfört med anledning av motionerna Bo207 (kd) yrkandena

1-3, Bo225 (fp), Bo233 (kd) yrkande 20, Ub418 (kd) yrkandena 2, 4 och 5,

Ub499 (c) yrkandena 25-27 samt Ub814 (fp) bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna. I den mån övriga i detta avsnitt behandlade motioner

inte kan anses vara tillgodosedda med det anförda avstyrks de.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande studentbostäder

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Bo207 yrkandena 1-3, 1999

1999/2000:Bo233 yrkande 20, 1999/2000:Ub418 yrkandena 2, 4 och 5,

1999/2000:Ub499 yrkandena 25-27 samt 1999/2000:Ub814 yrkande 20 och med

avslag på motionerna 1999/2000:Bo211 yrkandena 3 och 4 samt 1999/2000:

Bo216 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. Segregation i boendet (mom. 9)

Ulf Björklund (kd), Ulla-Britt Hagström (kd), Yvonne Ångström (fp) och Agne

Hansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 46 börjar med "Utskottet

har" och slutar med "yrkande 25" bort ha följande lydelse:

Många bostadsområden, speciellt i storstädernas förorter, är segregerade.

Detta har till stor del sin grund i det s.k. miljonprogrammet från slutet av

1960-talet och början av 1970-talet. Till segregationen bidrar att många

bostadsområden saknar normal service såsom post, bank, apotek m.m. Här har

de statliga bolagen ett särskilt ansvar. Även de kommunala fastighetsägarna

har, bland mycket annat, ett ansvar för att på olika sätt stimulera

affärsidkare att etablera sig i de utsatta områdena. Samtidigt är det

viktigt att betona att samhällsgemenskap växer underifrån och att det aldrig

kan vara ett handslag mellan kommunalråd och statsråd som skapar lokal

utveckling. Att de boende själva tar ett ökat ansvar och får inflytande har

visat sig vara positivt. Det kan ske genom inflytande för hyresgäster,

självförvaltning, ombildningar till bostadsrätt m.m. Vidare kan

fastighetsägare, kommuner, näringsliv, föreningar och boende gemensamt

starta lokalt utvecklingsarbete. Det är i sammanhanget också viktigt att

framhålla att framtidens bostadsbyggande måste vara genomtänkt för att

hindra att nya segregerade bostadsområden växer fram. Det sagda gäller även

bostadspolitiken generellt. Boendesegregationen är ett av de större problem

som existerar i landet i dag.

Vad utskottet nu har anfört med anledning av motionerna 1999/2000: Bo204

(c) yrkande 14, 1999/2000:Bo232 (fp) yrkande 5, 1999/2000:Bo233 (kd) yrkande

5 och 1999/2000:Sf637 (c) yrkande 25 om åtgärder för att bryta segregationen

i boendet bör riksdagen som sin mening ge re-geringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande segregation i boendet

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Bo204 yrkande 14, 199

yrkande 5, 1999/2000:Bo233 yrkande 5 och 1999/2000:Sf637 yrkande 25 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. Bosparande (mom. 10)

Sten Andersson (m), Inga Berggren (m), Carl-Erik Skårman (m) och Ewa Thalén

Finné (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 47 börjar med "Frågan om"

och på s. 48 slutar med "18 avstyrks" bort ha följande lydelse:

När de gäller kraven på en egen insats vid förvärv av bostad har Sverige

under en rad av år internationellt sett utgjort ett undantag. Enligt

utskottets mening kan inte Sverige längre inta denna särställning. I de

flesta länder spelar det egna sparandet en avgörande roll för den som skall

förvärva en bostad. Däremot har det i Sverige bara krävts en mycket liten

egen insats av förvärvaren. Även om detta naturligtvis har gjort det lättare

att skaffa en bostad har de senaste årens utveckling visat att det lett till

svårigheter för många människor att behålla bostaden. Den stora lånebörda

som följer av en låg kontantinsats gör den boende mycket utsatt för

räntehöjningar. Det har också visat sig att många som förvärvat en bostad

fått ekonomiska svårigheter när räntorna stigit. En ökad egen insats

motverkar detta och bidrar därmed till en bättre ekonomisk stabilitet för

den enskilde och en stabilare bostadsmarknad för samhället. Det finns enligt

utskottets mening starka skäl som talar för att förutsättningarna för ett

långsiktigt bosparande måste förbättras.

I betänkandet Bosparande (SOU 1994:121) läggs det fram ett förslag till

bosparande. Förslaget innebär att sparandet skall stimuleras genom en

statlig kreditgaranti. Sparare som regelbundet bosparar i någon av de

sparformer som erbjuds på marknaden, således även sparande i särskilda

bosparkassor, skall kunna kvalificera sig för en statlig kreditgaranti i

samband med köp av eget hem eller bostadsrätt. Enligt utskottets mening

skulle en sådan garanti kunna ge den stimulans som nu erfordras för att få

till stånd ett erforderligt bosparande. Utskottet delar sålunda vad som i

motion 1998/99:Bo209 (m) anförts om att utredningsförslaget nu bör

genomföras. Det bör ankomma på regeringen att snarast vidta de åtgärder som

erfordras för ett genomförande.

Vad utskottet nu med anslutning till förslaget i motion Bo215 (m) anfört

bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. I den mån övriga

motionsyrkanden inte kan anses tillgodosedda med det anförda avstyrks de av

utskottet.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande bosparande

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:Bo215 och med avslag på

motionerna 1999/2000:Bo217, 1999/2000:Bo227, 1999/2000: Bo232

yrkande 9 samt 1999/2000:Bo233 yrkande 18 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

16. Bosparande (mom. 10)

Ulf Björklund (kd), Ulla-Britt Hagström (kd) och Agne Hansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 47 börjar med "Frågan om"

och på s. 48 slutar med "18 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Regeringen liksom en riksdagsmajoritet (s, v, mp) har under en rad av år

hävdat uppfattningen att bosparandet inte behöver stimuleras. Det är enligt

utskottets mening en felaktig bedömning. Det finns tvärtom starka skäl -

skäl som snarast vuxit i styrka - att närmare överväga frågan om hur

sparandet i allmänhet och bosparandet i synnerhet skall kunna ökas. Värdet

av ett tillräckligt sparande kan enligt utskottets mening inte överskattas.

Inte minst på bostadsområdet bidrar ett eget sparande till att skapa

stabilitet såväl för samhället som för den enskilde. Det är därför angeläget

att ungdomar lär sig att bospara så att de i vuxen ålder har bättre

förutsättningar att skaffa sig en egen bostad. Även de som i dag är vuxna

måste också i ökad utsträckning förmås att bospara. För att bosparandet

skall få en tillräcklig omfattning måste därför ett bosparsystem med klara

regler för verksamheten tillskapas. Det bör mot denna bakgrund utredas hur

spararnas medel skall garanteras och vilka sparstimulanser som skall ingå i

systemet för att skapa långsiktighet och stabilitet. Ett alternativ som då i

första hand bör övervägas är det bosparlånesystem som Bofrämjandet

föreslagit.

Systemet bygger på det tyska systemet med s.k. bosparkassor. Det

modifierade förslag som Bofrämjandet nyligen presenterat - såväl i en skrift

som inför utskottet - innebär i korthet att den som sparar kontinuerligt

till låg ränta kvalificerar sig för ett lån som också det löper med låg

ränta. Till sparandet är knutet en statlig sparpremie som betalas ut vid

investeringstillfället.

Vad utskottet nu med anslutning till motionerna Bo227 (c) och Bo233 (kd)

yrkande 18 anfört om bosparande bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna. I den mån övriga motionsyrkanden inte kan anses tillgodosedda

avstyrks de av utskottet.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande bosparande

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Bo227 och 1999/2000:Bo23

och med avslag på motionerna 1999/2000:Bo215, 1999/2000:Bo217 samt

1999/2000:Bo232 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

17. Bosparande (mom. 10)

Yvonne Ångström (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 47 börjar med "Frågan om"

och på s. 48 slutar med "18 avstyrks" bort ha följande lydelse:

De nackdelar som följer av en alltför låg egen insats vid bostadsförvärv

har under senare år framstått allt klarare. Den som finansierar en stor del

av sitt bostadsförvärv med lån blir naturligtvis mera känslig för

förändringar i ränteläget och andra ekonomiska faktorer som påverkar

boendekostnaderna. En högre egen insats bidrar således till att stabilisera

den egna ekonomin. Den bidrar dessutom till att stabilisera bostadsmarknaden

och till att underlätta finansieringen av nyproduktionen. Krav måste därför

i framtiden ställas på en ökad egen insats. En sådan ökning förutsätter

naturligtvis att bosparandet ökar. Det finns anledning att överväga på

vilket sätt den avsedda ökningen kan komma till stånd.

I motion Bo232 (fp) förordas att det individuella pensionssparandet skall

modifieras så att det också kan fungera som ett bosparande. Utskottet delar

denna uppfattning. I enlighet med förslaget i motionen bör sålunda reglerna

för det individuella pensionssparandet justeras så att sparade medel även

kan användas för förvärv av bostad. Det kan ske genom att spararen får låna

från det egna kontot till en förmånsränta som i princip motsvarar

avkastningen på medel placerade i bostadsobligationer. Till sparandet skall

också knytas en lånemöjlighet. Lånade medel skall sedan vara återbetalade

innan pensionen enligt avtal skall börja utgå.

Vad utskottet nu med anslutning till förslaget i motion Bo232 (fp) yrkande

9 anfört om ett individuellt bostads- och pensionssparande bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna. I den mån övriga motionsförslag inte

kan anses tillgodosedda med det nu anförda avstyrks de av utskottet.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande bosparande

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:Bo232 yrkande 9 och m

motionerna 1999/2000:Bo215, 1999/2000:Bo217, 1999/2000:Bo227 samt

1999/2000:Bo233 yrkande 18 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

18. Bostadsbidragens utformning på längre sikt (mom. 11)

Sten Andersson (m), Inga Berggren (m), Carl-Erik Skårman (m) och Ewa Thalén

Finné (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 50 börjar med "Den

omläggning" och på s. 52 slutar med "7 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Det höga skattetrycket på boendet i Sverige har drivit upp

bostadskostnaderna samtidigt som vår inkomstbeskattning lämnar alltför lite

kvar av lönen för den enskilde att leva på. Ett individuellt bostadsstöd i

form av bostadsbidrag har därför blivit ett nödvändigt instrument för att

motverka de effekter som de höga skatterna orsakar. Samtidigt illustrerar

den utformning som bostadsbidragen i dag har tydligt den rundgång som

präglar statens agerande gentemot familjer och enskilda. Åtgärder måste

enligt utskottets mening därför vidtas för att växla dagens bidrag mot sänkt

skatt. Målet bör självfallet vara att den enskilde skall kunna leva på sin

lön utan att vara beroende av bidrag. Som ett led i denna utveckling bör en

samordning av bostadsbidragen och övriga socialpolitiska åtgärder komma till

stånd. Den helhetssyn som detta ger över den ekonomiska situationen för de

berörda hushållen är en nödvändig förutsättning för att den nu förordade

växlingen av bidrag mot sänkt skatt skall kunna inledas.

Vad utskottet nu med anslutning till motion Bo206 (m) yrkande 11 anfört om

samordning av bostadsbidragen och övrigt socialpolitiskt stöd bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna. Övriga motionsyrkanden avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande bostadsbidragens utformning på längre sikt

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:Bo206 yrkande 11 och m

motionerna 1999/2000:Bo209, 1999/2000:Bo214, 1999/2000:Bo220,

1999/2000:Bo222, 1999/2000:Bo232 yrkande 6, 1999/2000:Sf302 yrkande 24

samt 1999/2000:Sf305 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

19. Bostadsbidragens utformning på längre sikt (mom. 11)

Ulf Björklund (kd) och Ulla-Britt Hagström (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 50 börjar med "Den

omläggning" och på s. 52 slutar med "7 avstyrks" bort ha följande lydelse:

De besparingar i bostadsbidragen som framför allt Socialdemokraterna har

initierat har inneburit stora försämringar för i första hand ett stort antal

barnfamiljer. Trots att bostadsbidragen är det fördelningspolitiskt sett

mest effektiva sättet att tillförsäkra också lågavlönade, barnfamiljer och

studenter en rimlig bostadsstandard har de alltså skurits ned. Det kan mot

den bakgrunden ifrågasättas om målsättningen med bostadsbidragen - att

hushåll med barn skall kunna efterfråga en bostad där varje barn har ett

eget rum - längre kan anses vägleda stödets utformning. De förändringar som

enligt utskottets mening framför allt har bidragit till försämringarna för

barnfamiljerna är de individuella inkomstgränserna och de snäva ytgränserna.

Som framgår av Riksförsäkringsverkets utvärdering av de nya bidragsreglerna

är det framför allt familjer med barn som drabbats av regeländringarna. Det

är också dessa hushåll som får bära den stora delen av de besparingar som

uppkommit.

För att förbättra bidragen bör därför följande förändringar snarast

genomföras:

- den samlade familjeinkomsten läggs till grund för

bostadsbidraget,

-

- ytgränserna för oreducerat bidrag höjs med 10 m2 för alla

hushållstyper,

-

- det särskilda bidraget höjs med 100 kr per barn.

-

För att mildra de marginaleffekter som kan uppkomma för de familjer som har

inkomsterna ojämnt fördelade över året bör dessutom bostadsbidragen på samma

sätt som studiestödet omprövas halvårsvis. Som en del i en mera allmän

reformering av familjestödet bör dessutom barndelen inom bostadsbidragen

förbättras.

Vad utskottet nu med anslutning till Kristdemokraternas partimotion Sf302

yrkande 24 anfört om utformningen av bostadsbidragen bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna. Övriga motionsyrkanden avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande bostadsbidragens utformning på längre sikt

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:Sf302 yrkande 24 och med

motionerna 1999/2000:Bo206 yrkande 11, 1999/2000:Bo209, 1999/2000:Bo214,

1999/2000:Bo220, 1999/2000:

Bo222, 1999/2000:Bo232 yrkande 6 samt 1999/2000:Sf305 yrkande 7 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

20. Bostadsbidragens utformning på längre sikt (mom. 11)

Yvonne Ångström (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 50 börjar med "Den

omläggning" och på s. 52 slutar med "7 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Vi har i dag en situation där bostadsbidragen tillsammans med skatterna,

barnomsorgstaxorna och underhållsbidagen skapar helt orimliga

marginaleffekter. För den barnfamilj som ökar sin inkomst går i många fall

större delen av ökningen bort i form av ökad skatt, minskade bostadsbidrag

och höjda barntillsynskostnader. Som framhålls i Folkpartiets partimotion

Sf305 svarar enbart bostadsbidragen för en marginaleffekt på 20 %. Det är

naturligtvis helt orimligt att den som t.ex. går från studier eller

arbetslöshet till arbete eller ökar sin arbetstid inte skall ha något

ekonomiskt utbyte av detta. Vad som erfordras är därför åtgärder som minskar

marginaleffekterna i såväl stödsystemen som i skattesystemet. En åtgärd som

enligt utskottets mening omedelbart bör genomföras är att minska

bostadsbidragen och samtidigt öka det generella barnstödet.

Den nu förordade övergången från ett individuellt stöd till ett mera

generellt bör ske successivt. I ett första steg bör därför barnbidragen för

nästa år höjas med 100 kr per månad och barn. Samtidigt bör bostadsbidragen

trappas ned med samma summa. År 2001 sker därefter en växling från

bostadsbidrag till det allmänna barnstödet med samma summa. Enbart genom

dessa förändringar kan 20 000 barnfamiljer komma ur den fattigdomsfälla de

i dag sitter i.

Vad utskottet nu med anslutning till Folkpartiets partimotion Sf305 yrkande

7 anfört om växling av bostadsbidragen mot ett generellt barnstöd bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Övriga motionsyrkanden

avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande bostadsbidragens utformning på längre sikt

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:Sf305 yrkande 7 och me

motionerna 1999/2000:Bo206 yrkande 11, 1999/2000:Bo209, 1999/2000:Bo214,

1999/2000:Bo220, 1999/2000:

Bo222, 1999/2000:Bo232 yrkande 6 samt 1999/2000:Sf302 yrkande 24 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

21. Bostadsbidraget vid delad vårdnad (mom. 12)

Agne Hansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 52 börjar med "Utskottet

och" och slutar med "avstyrks sålunda" bort ha följande lydelse:

I dag är det normala vid en skilsmässa att föräldrarna har gemensam vårdnad

av sina barn. De vanligaste bidragssystemen - barnbidragen och

bostadsbidragen - tar dock inte fullt ut hänsyn till detta. Trots den delade

vårdnaden behandlas föräldrarna olika vid beräkningen av bostadsbidraget.

Den icke bostadsanknutna delen av bidraget utgår endast till den förälder

hos vilken barnet är folkbokfört. Det är en enligt utskottets mening orimlig

ordning. Avsikten med gemensam vårdnad är att båda föräldrarna skall kunna

ta ett lika stort ansvar för sitt barn. Det innebär naturligtvis att också

båda föräldrarna måste ges samma ekonomiska förutsättningar för detta. I

enlighet med förslaget i motion Sf201 (c) yrkande 2 bör därför reglerna för

bostadsbidragen ändras så att också den icke bostadsanknutna delen av

bostadsbidraget utgår till båda föräldrarna vid gemensam vårdnad. Utskottets

ställningstagande i denna del bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande bostadsbidraget vid delad vårdnad

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:Sf201 yrkande 2 som sin

regeringen till känna vad utskottet anfört,

22. Den bostadsbidragsgrundande inkomsten för egenföretagare

(mom. 13)

Ulf Björklund (kd), Sten Andersson (m), Inga Berggren (m), Ulla-Britt

Hagström (kd), Carl-Erik Skårman (m), Yvonne Ångström (fp), Ewa Thalén Finné

(m) och Agne Hansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 52 börjar med "Grund-

läggande för" och på s. 53 slutar med "10 avstyrks" bort ha följande

lydelse:

Redan när det nuvarande inkomstbegreppet för egenföretagare infördes år

1997 riktade företrädare för m, kd, c och fp invändningar mot den

konstruktion det nu har. Några förändringar som föranleder en omprövning av

dessa invändningar har inte heller gjorts. Den som är egenföretagare och har

inkomst från näringsverksamhet behandlas fortfarande mycket olika i flera av

samhällets bidrags- och stödsystem. Skälen till detta är framför allt att

inkomsten beräknas på skilda sätt i olika system. Det är naturligtvis inte

rimligt. Oavsett om det är fråga om att inkomsten skall ligga till grund för

ersättning för inkomstbortfall vid t.ex. sjukdom eller för bostadsbidrag

skall den naturligtvis beräknas på ett enhetligt sätt. Noterbart är också

att inkomsten inte ens beräknas på samma sätt i de båda

bostadsbidragssystemen bostadsbidrag till barnfamiljer m.fl. respektive

bostadstillägg till pensionärer.

De förändringar som började tillämpas år 1997 innebär att inkomsten från

näringsverksamhet ökas bl.a. med belopp som avser avsättning till

periodiseringsfond samt ökning av expansionsmedel. Skälen för denna ändring

angavs bl.a. vara de möjligheter som egenföretagare hade att genom

avsättningar för dessa ändamål reglera sin inkomst. Det är enligt utskottets

mening ett betraktelsesätt som utgår från föreställningen att en

egenföretagare gör avsättningar främst för att på olika sätt anpassa sin

inkomst till vad som är mest förmånligt ur bidrags- eller skattesynpunkt. Så

är naturligtvis inte fallet. Avsättningarna är i stället normalt sett

föranledda av företagarens omsorg om företagets utveckling och stabilitet.

Möjligheterna till fondering av detta slag har tillkommit för att ge

företagen möjlighet att agera mera långsiktigt genom de ekonomiska reserver

som skapas.

Det sätt på vilket den bostadsbidragsgrundande inkomsten nu beräknas för

egenföretagare missgynnar dessa framför vanliga löntagare. En effekt av

detta är att företagandet i sig missgynnas. I en situation där

egenföretagande i stället bör uppmuntras och stödjas är detta naturligtvis

helt olämpligt. I enlighet med förslagen i de nu aktuella motionerna bör

därför inkomstbegreppet för den som har inkomst från näringsverksamhet

justeras så att för näringsverksamheten nödvändiga avsättningar till

periodiseringsfond, ökning av expansionsmedel m.m. inte i räknas in i den

bidragsgrundande inkomsten.

Vad utskottet nu med anslutning till motion N387 (c) yrkande 10 anfört om

inkomstbegreppet för egenföretagare bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande den bostadsbidragsgrundande inkomsten för

egenföretagare

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:N387 yrkande 10 som sin

regeringen till känna vad utskottet anfört,

23. Bostadsanpassningsbidrag (mom. 14)

Ulf Björklund (kd) och Ulla-Britt Hagström (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 53 börjar med "Bostads-

utskottet behandlade" och slutar med "yrkande 17" bort ha följande lydelse:

Bostadsutskottet instämmer i förslaget i motion So488 (kd) om att en

översyn bör komma till stånd av bostadsanpassningslagen. Tillämpningen av

lagen leder i dag till att funktionshindrade inte får samma stöd i alla

kommuner. Detta beror på att lagen i flera avseenden är oklar. Ett särskilt

problem gäller 8 § i lagen som reglerar under vilka förutsättningar som stöd

skall beviljas i samband med köp eller byte av bostad. Denna paragraf bör

kom-pletteras med ett klarläggande med den innebörd som motionärerna

förordat. Syftet med den förordade regeländringen är att ge de funktions-

hindrade samma möjlighet som övriga människor att välja bostad och

bostadsort. Det bör ankomma på regeringen att för riksdagen lägga fram ett

lagförslag med den förordade innebörden samt att även i övrigt överväga

behovet av regel-ändringar i bostadsanpassningslagen.

Vad utskottet nu med anledning av motion So488 (kd) yrkande 17 anfört bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande bostadsanpassningsbidrag

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So488 yrkande 17 och med avsl

1999/2000:So321 yrkande 14 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

24. Bostadsanpassningsbidrag (mom. 14)

Yvonne Ångström (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 53 börjar med "Bostads-

utskottet behandlade" och slutar med "yrkande 17" bort ha följande lydelse:

Som anförs i Folkpartiets partimotion So321 bör inriktningen på samhällets

insatser vara att bostadsmiljöerna och bostäderna i största möjliga

utsträckning skall vara så utformade att de fungerar även för människor med

funktionshinder utan att några ytterligare anpassningsåtgärder behöver

vidtas. Det kommer emellertid alltid att finnas situationer som kräver

anpassning till enskilda människor med särskilda behov. Det är mot denna

bakgrund nödvändigt att möjligheten att bevilja bostadsanpassningsbidrag

bibehålls. Som anförs i kd-motionen kan det också finnas anledning att se

över reglerna i bostadsanpassningslagen och att överväga de problem med

regeltillämpningen som kan föreligga. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen

ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande bostadsanpassningsbidrag

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:So321 yrkande 14 och 199

yrkande 17 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

25. Verksamheten vid länsstyrelserna (mom. 15)

Sten Andersson (m), Inga Berggren (m), Carl-Erik Skårman (m), Yvonne

Ångström (fp) och Ewa Thalén Finné (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 54 börjar med

"Bostadsutskottet har" och slutar med "avstyrks således" bort ha följande

lydelse:

Som konstateras i motionen är de medel som anslås till länsstyrelserna

ojämnt fördelade utifrån exempelvis antalet invånare i respektive län. Det

kan givetvis finnas olika godtagbara motiv för denna avvikelse.

Förhållandena i länen och kraven på insatser från länsstyrelsernas sida

varierar. Det är emellertid, som motionärerna framhåller, angeläget att

finna redovisningsmetoder som möjliggör en uppföljning och utvärdering av

dessa skillnader. Nyckeltal bör utvecklas, så att det går att mäta

effektiviteten vid länsstyrelsernas olika avdelningar och göra jämförelser

mellan olika län. Exempelvis bör verksamheten vid miljövårdsenheterna kunna

jämföras i termer av ärendebelastningen per anställd, kostnaden per invånare

etc.

Vad utskottet anfört med anledning av motion Bo226 (m) yrkande 6 bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. beträffande verksamheten vid länsstyrelserna

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:Bo226 yrkande 6 som sin

regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 2000

Sten Andersson (m), Inga Berggren (m), Carl-Erik Skårman (m) och Ewa Thalén

Finné (m) anför:

Den 18 november 1999 beslöt riksdagens majoritet - bestående av

socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister - att fastställa

ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och en

beräkning av statens inkomster avseende 2000. Samtidigt beslutades om

preliminära utgiftstak för åren 2001 och 2002.

Moderata samlingspartiet har i parti- och kommittémotioner förordat en

annan inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Våra

förslag syftar till att skapa förutsättningar för ett ekonomiskt, kulturellt

och socialt växande Sverige. Genom en större enskild sektor och ett starkare

civilt samhälle kan både företag och människor växa. Fler och fler kan komma

in på den ordinarie arbetsmarknaden; den sociala tryggheten ökar också i

andra bemärkelser genom att hushållen får en större ekonomisk

självständighet. Friheten att välja bidrar både till mångfald, en bättre

kvalitet och en större trygghet. De enskilda människorna får ett större

inflytande över sina liv.

Vi har föreslagit en långtgående växling från subventioner och bidrag till

omfattande skattesänkningar för alla, främst låg- och medelinkomsttagare.

Samtidigt värnar vi de människor som är i störst behov av gemensamma

insatser och som har små eller inga möjligheter att påverka sin egen

situation. Vi slår också fast att det allmänna skall tillföras resurser för

att på ett tillfredsställande sätt kunna genomföra de uppgifter som måste

vara gemensamma.

När riksdagens majoritet nu genom riksdagsbeslutet den 18 november om ramar

för de olika utgiftsområdena valt en annan inriktning av politiken, deltar

vi inte i det nu aktuella beslutet om anslagsfördelning inom utgiftsområde

18.

För budgetåret 2000 förordar vi i vår kommittémotion Bo226 en anslags-

fördelning avseende utgiftsområde 18 som i korthet innebär följande.

A 1 Boverket

I motioner från Moderata samlingspartiet finns ett flertal förslag som

möjliggör sådana förenklingar i regelsystemen m.m. inom bostadssektorn att

besparingar kan göras inom olika delar av bostadsadministrationen. Med en

ökad avreglering och en mer efterfrågestyrd bostadsmarknad kan således

besparingar på sikt göras på Boverkets verksamhet. För budgetåret 2000

föreslår vi emellertid ingen anslagsnedskärning.

A 2 Räntebidrag m.m.

Räntebidragen och övriga subventioner inom bostadssektorn har tillsammans

med ett högt skattetryck bidragit till att driva upp kostnaderna för

byggande och boende i Sverige. Inte i något annat OECD-land går en så stor

del av den privata konsumtionen till boendekostnaderna som i Sverige.

I Moderata samlingspartiets motioner föreslås att besparingar på

räntebidragen genomförs kombinerat med en fastighetsskattesänkning. En sådan

omställning kan påbörjas omedelbart och ligger väl i linje med den

långsiktiga omläggning av bostadspolitiken som även i övrigt måste

genomföras.

Vi föreslår bl.a. att inga statliga bidrag skall utgå till nyproduktion av

bostäder fr.o.m. år 2000. För det övriga fastighetsbeståndet bör

subventionerna minskas i snabbare takt än vad som sker i dag, samtidigt som

fastighetsskatten successivt avvecklas. Sammantaget innebär våra förslag att

anslaget för räntebidrag för år 2000 kan minskas med över 467 miljoner

kronor i förhållande till regeringens förslag.

A 5 Byggforskningsrådet: Förvaltningskostnader samt A 6 Byggforskning

Regeringen föreslog i förra årets budgetproposition att

byggforskningsanslaget kraftigt skulle skäras ner. Vi motsatte oss denna

anslagsminskning bl.a. av det principiella skälet att den översyn av

byggforskningen som regeringen uttalade sig för borde göras i ett större

forskningspolitiskt sammanhang. Utskottets majoritet gav också uttryck för

denna ståndpunkt. Vi står kvar vid denna vår uppfattning.

Även om det i och för sig är glädjande att regeringen nu föreslår att den

höjning utöver regeringsförslaget som riksdagsmajoriteten beslutade förra

hösten skall permanentas är detta inte tillräckligt. Som framhålls i vår

motion om anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 riskerar alltför små

anslag till byggforskningen att leda till högre boendekostnader och sämre

inomhusmiljö i våra bostäder. Det är enligt vår mening viktigt att inte

minst den betydande del av byggforskningen som inriktas på byggnadsmaterial

och byggmetoder m.m. för ett bättre och effektivare byggande kan fortgå i

minst samma omfattning som i dag. I enlighet med förslaget i vår motion bör

därför anslaget A 6 Byggforskning tillföras 25 miljoner kronor utöver vad

regeringen föreslagit.

A 7 Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador

Vi har tidigare kritiserat de krångliga regler som tillämpats för

bidragsgivningen och den omfattande administration detta lett till.

Villkoren för stödet är dessutom sådana att antalet hus som kan bli aktuella

för stöd numera är mycket begränsat. Riksdagen gjorde med anledning av

motionsförslag från bl.a. Moderata samlingspartiet förra året ett

tillkännagivande om att reglerna för stödet borde förenklas. Regeringen

återkommer nu med förslag om en viss förenkling av reglerna för självrisk.

Vi anser att detta bör leda till att ägarna till fukt- och mögelskadade hus

som inte kunnat erhålla stöd med de tidigare gällande reglerna bör ges en ny

chans att söka stöd under något års tid. Därefter bör en avveckling av

stödformen kunna inledas.

A 8 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder

Bidraget har med den anslags- och rambegränsning som regeringen föreslår

mist sin betydelse när det gäller att påverka fastighetsägarna att vidta

åtgärder mot radonproblemen. Vi anser därför att anslaget fr.o.m. år 2000 i

stället bör användas till informationsinsatser avseende radonsanering. En

sådan inriktning av statens insatser på området leder sannolikt till ett

större antal sanerade bostäder än om bidraget behålls med nuvarande

inriktning.

A 10 Bostadsbidrag

På samma sätt som tidigare vill vi ånyo hävda att den självklara

utgångspunkten bör vara att varje människa som har heltidsarbete skall kunna

leva på sin inkomst. Det innebär bl.a. att den som betalar skatt inte skall

behöva vara beroende av bidrag och att den som behöver bidrag inte heller

skall betala skatt. På sikt bör alltså bostadsbidragen avskaffas och

ersättas med avdrag på skatten. I avvaktan på att en sådan, mera rationell,

ordning kan införas finns det enligt vår mening anledning att justera de

regler som i dag gäller för bidragen.

Moderata samlingspartiet har under en rad av år föreslagit att

ungdomsbostadsbidragen skall avvecklas. Vi har inte funnit skäl att frångå

denna uppfattning. Den besparing detta ger bör till en del användas för att

rätta till de värsta ofullkomligheterna i dagens bostadsbidragssystem.

De ändringar i reglerna för bostadsbidragen som enligt vår mening bör träda

i kraft redan fr.o.m. den 1 januari år 2000 är följande:

- hushållsinkomsten skall ligga till grund för bostadsbidraget,

-

- ytnormen skall avskaffas samt

-

- barnpension skall inte ingå i den bidragsgrundande inkomsten om

den inte kan användas för att täcka del av bostadskostnaden.

-

Även sedan dessa justeringar gjorts kvarstår en besparing på sammanlagt 340

miljoner kronor till följd av regeländringarna. I enlighet med våra

motionsförslag bör därför bostadsbidragsanslaget minskas med detta belopp.

C 1 Länsstyrelserna m.m.

Ett flertal förenklingsförslag framlagda i motioner från Moderata

samlingspartiet kommer på sikt att leda till en väsentligt lägre arbetsbörda

för länsstyrelserna. För år 2000 bedömer vi att det inte finns något utrymme

för ett minskat anslag. Om våra förslag genomförs bör det däremot vara

möjligt att fr.o.m. år 2001 påbörja en nedskärning av resurserna till

länsstyrelserna.

E 1 Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet

Vi avvisade redan vid införandet detta stöd och varnade för att det skulle

leda till en rad oönskade effekter. Erfarenheterna från den hittillsvarande

bidragsgivningen har besannat våra farhågor. Stöd har i vissa fall utgått på

till synes godtyckliga grunder och till ändamål som i ett flertal fall

starkt kan ifrågasättas. I flera utvärderingar av verksamheten har

allvarliga brister kunnat konstateras. Riksrevisionsverket har nyligen i en

rapport konstaterat bl.a. att de förväntade miljöeffekterna många gånger har

överskattats. Verket pekar också på ett flertal brister i Regeringskansliets

beredningsarbete samt i uppföljningen och kontrollen av beviljat stöd.

Moderata samlingspartiet anser att stödet snarast skall avvecklas och att

inga ytterligare bidrag skall beviljas. Därigenom kan stora besparingar

uppnås redan år 2000 även om betydande belopp måste avsättas för detta år

för att fullfölja redan gjorda åtaganden. Anslaget kan med denna

utgångspunkt minskas med över 500 miljoner kronor för nästa budgetår.

E 2 Kunskapscentrum för ekologisk hållbarhet

Vi motsatte oss inrättandet av Kunskapscentrum för ekologisk hållbarhet vars

främsta uppgift synes vara att bistå de kommuner som önskar söka stöd för

lokala investeringsprogram. När detta stöd avvecklas finns heller inget

behov av myndigheten. Anslaget kan halveras för nästa budgetår och helt tas

bort år 2001.

2. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 2000

Ulf Björklund (kd) och Ulla-Britt Hagström (kd) anför:

En riksdagsmajoritet bestående av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och

Miljöpartiet står bakom förslagen i budgetpropositionen (prop. 1999/2000:1)

vad gäller ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena. Kristdemokraterna

har i parti- och kommittémotioner förordat en annan inriktning av den

ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Våra förslag syftar till tillväxt,

valfrihet och en marknadsekonomi som är byggd på en god etisk och ekologisk

grund och som tar hänsyn till varje människas unika värde. Vi vill minimera

arbetslösheten samtidigt som hushållen skall få större ekonomisk

självständighet. Vi har föreslagit långtgående skattesänkningar för låg- och

medelinkomsttagare.

Kristdemokraterna anser att bostaden spelar en central roll i människors

liv. En boendemiljö med hög kvalitet är viktig för människors livsvillkor.

Alla måste få uppleva tillfredsställelsen av att ha ett eget hem.

Boendepolitiken är en viktig del i kristdemokratisk familjepolitik.

Valfrihet i boendet är en välfärdsfråga. Människors skiftande önskemål och

behov av bostäder i olika skeenden under livet måste tillgodoses till

rimliga kostnader. Då riksdagens majoritet har en annan inriktning av

politiken deltar vi inte i det nu aktuella beslutet om anslagsfördelning

inom utgiftsområde 18.

Vi redovisar här kortfattat inriktning på våra anslagsförslag för

utgiftsområde 18 på de punkter den avviker från regeringens förslag.

A 1 Boverket

Boverket bör åläggas ett sparkrav på 5 %, vilket gör att anslaget för år

2000 kan minskas med 7 miljoner kronor.

A 2 Räntebidrag

Kristdemokraterna har lagt fram flera förslag om sänkt fastighetsskatt. En

sänkning av skattenivån bör genomföras redan år 2000. Detta ger utrymme för

vissa besparingar genom en något snabbare avtrappning av räntebidragen under

nästa år. Vi bedömer att anslaget för räntebidrag kan minskas med 323

miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. På sikt bör

räntebidragssystemet helt avvecklas.

A 10 Bostadsbidrag

Enligt vår mening är bostadsbidragen fördelningspolitiskt sett det mest

effektiva sättet att tillförsäkra också lågavlönade, barnfamiljer och

studenter en rimlig bostadsstandard. Den målsättning som satts upp för

bostadsbidragen - att hushåll med barn skall kunna efterfråga en bostad där

varje barn har ett eget rum - ligger därför i princip fast. De besparingar

som gjorts i bostadsbidragen under senare år har emellertid inneburit ett

trendbrott när det gäller stödet till barnfamiljerna. Besparingarna på

bostadsbidragen har särskilt drabbat barnfamiljerna hårt.

Riksförsäkringsverkets utvärdering av de nya bidragsreglerna visar också

tydligt att det framför allt är dessa hushåll som burit den stora delen av

den uppkomna besparingen.

De förändringar i reglerna för bostadsbidragen som enligt vår mening i

första hand bör genomföras är följande:

- den samlade familjeinkomsten läggs till grund för

bostadsbidraget,

-

- ytgränserna för oreducerat bidrag höjs med 10 m2 för alla

hushållstyper

-

- det särskilda bidraget höjs med 100 kr per barn.

-

För att mildra de marginaleffekter som kan uppkomma för de familjer som har

inkomsterna ojämnt fördelade över året bör dessutom bostadsbidragen på samma

sätt som studiestödet omprövas halvårsvis.

De förbättringar i bostadsbidragen vi nu föreslår bör finansieras genom de

940 miljoner kronor vi kristdemokrater tillför bostadsbidragsanslaget utöver

vad regeringen föreslagit.

E 1 Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet

Stödet till lokala investeringsprogram har bidragit till att främja

kommunernas arbete för en ekologisk hållbar utveckling. Intresset för

utarbeta lokala investeringsprogram har varit stort. Många kommuner har

utarbetat program med åtgärder med hög angelägenhetsgrad. Den ursprungliga

avsikten var emellertid att statens stöd till detta utvecklingsarbete endast

skulle utgå t.o.m. år 2000. Enligt vår mening bör därför en avveckling av

stödet genomföras under nästa år. Anslaget för budgetåret 2000 bör kunna

minskas med 500 miljoner kronor i förhållande till regeringsförslaget. En

del av de därigenom frigjorda medlen bör i stället användas för mer riktade

satsningar inom bostadsmiljöområdet.

Förslag om nya anslag inom utgiftsområde 18

Vi föreslår att två nya anslag inrättas inom utgiftsområde 18.

Det ena anslaget gäller användningen av delar av de medel som kan frigöras

genom vårt förslag om de lokala investeringsprogrammen. Ett anslag om 100

miljoner kronor bör inrättas för bidrag till åtgärder som kan förbättra

inomhusmiljön i bostäder, förskolor och skolor. Inte minst den oroande

utvecklingen vad gäller astma och allergibesvär motiverar en sådan satsning.

Det är nödvändigt att åtgärder omgående vidtas för att förbättra innemiljön

framför allt i de lokaler där barn och ungdomar vistas dagligen.

Det andra anslaget gäller en fortsatt satsning på utbyggnaden av

studentbostäder. Kristdemokraterna motsatte sig den avveckling av

investeringsbidraget för studentbostäder som regeringen föreslog förra

hösten med motiveringen att intresset för stödet skulle vara svagt.

Tvärtemot vad regeringen angav fanns det emellertid en relativt stor

efterfrågan på stödet. Den omfattande bristen på studentbostäder på flera

universitets- och högskoleorter motiverar att ett investeringsbidrag åter

införs. Reglerna för bidraget måste emellertid förenklas och bidragssumman

bör höjas till 40 000 kr per lägenhet. Anslaget för investeringsbidrag till

studentbostäder bör bestämmas till 20 miljoner kronor för nästa budgetår.

3. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 2000

Agne Hansson (c) anför:

Socialdemokraterna jämte Vänsterpartiet och Miljöpartiet bildar i riksdagen

en majoritet för förslagen i budgetpropositionen (prop. 1999/2000:1) till

ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena. Samma majoritet står också

bakom beräkningen av statens inkomster år 2000 i den statliga budgeten.

Centerpartiet har i parti- och kommittémotioner förordat en annan inriktning

av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Centerpartiets förslag syftar till att skapa goda förutsättningar för

Sveriges alla invånare oavsett om de bor i stora städer, på mindre orter

eller i glesbygd. Våra förslag avser att kvinnor såväl som män, unga såväl

som gamla skall ges bättre möjligheter att forma ett variationsrikt

samhälle. Variation och mångfald gör samhället starkt och ger individen bäst

tillfredsställelse. Bostadspolitiken har därvid en central roll. Den fysiska

planeringen är grundläggande för att nå dessa mål.

Vi vill särskilt uppmärksamma att våra förslag präglas av ett långt gående

miljötänkande även vad gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18. Vi

anser t.ex. att det finns starka skäl för att skapa ett nytt anslag för

förbättrad inomhusmiljö och ekologisk hållbarhet. Åtgärder mot radon samt

mot fukt- och mögelskador liksom en utökad byggforskning är prioriterade

frågor i den budget vi nu skulle vilja se genomförd.

Då riksdagens majoritet har en annan inriktning av politiken deltar vi inte

i det nu aktuella beslutet om anslagsfördelning inom utgiftsområde 18. Vid

redovisar emellertid nedan kortfattat inriktningen på våra motionsförslag om

anslagsfördelningen inom utgiftsområdet. På följande punkter bör

anslagsfördelningen ske med andra utgångspunkter än vad regeringen före-

slagit.

Myndighetsanslagen A 1, A 3, A 5, B 1, C 1 och D 2

Centerpartiet har i en partimotion föreslagit ett moratorium för realt ökade

anslag till statliga verk och myndigheter. För myndigheterna inom

anslagsområde 18 innebär denna utgångspunkt för anslagsfördelningen en

besparing på över 39 miljoner kronor för nästa budgetår. De myndigheter som

föreslås beröras av besparingen är Boverket, Bostadskreditnämnden,

Byggforskningsrådet, Statens geotekniska institut, länsstyrelserna och

Statens va-nämnd.

A 6 Byggforskning

Det är i och för sig glädjande att regeringen nu föreslår att den höjning av

byggforskningsanslaget som riksdagen beslutade under förra riksmötet skall

permanentas. Enligt vår mening är detta dock inte tillräckligt. För att

byggforskningens kvalitet och oberoende skall kunna garanteras bör anslaget

återställas till den nivå det hade före år 1999. Det innebär att anslaget

till byggforskning för budgetåret 2000 bör tillföras 50 miljoner kronor

utöver vad regeringen föreslagit.

En anslagsökning av denna storleksordning gör det möjligt att i ökad

utsträckning satsa på byggforskning ur ett kvinnoperspektiv i enlighet med

förslaget i c-motion Bo204. Det innebär bl.a. att forskning med kvinnliga

förtecken om planering, byggande och boende kan ges prioritet och därmed öka

i omfattning.

A 7 Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador

Vi vill öka bidraget till Fonden för fukt- och mögelskador med 10 miljoner

kronor under nästa budgetår. Det är ett samhälleligt ansvar att på olika

sätt ge stöd åt dem som drabbats av de felaktiga byggmetoder som tidigare

använts och som i många fall lett till omfattande skador. Det stöd som kan

ges från Fonden för fukt- och mögelskador har i detta sammanhang en viktig

uppgift. Bidraget från fonden kan tillsammans med den tekniska sakkunskap

som erbjuds ha en avgörande betydelse för att många hårt drabbade familjer

skall kunna sanera sitt mögelskadade hus.

A 8 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder

Även anslaget för bidrag till åtgärder mot radon i bostäder bör räknas upp

med 10 miljoner kronor i förhållande till regeringsförslaget. Centerpartiet

motsatte sig den begränsning av anslaget som på regeringens förslag

beslutades förra året. Resultatet av denna anslagsbegränsning visade sig

snabbt. De anvisade medlen tog slut redan under våren 1999 och nya bidrag

har sedan dess inte kunnat beviljas. Detta är särskilt allvarligt med tanke

på att det statliga stödet har haft stor betydelse för att stimulera

fastighetsägare att vidta nödvändiga saneringsåtgärder.

Radon i bostadsmiljöerna anses vara orsaken till ett stort antal

lungcancerfall varje år. Det krävs därför också en fortsatt satsning på

information om riskerna så att berörda fastighetsägare vidtar de

saneringsåtgärder som är nödvändiga.

A 10 Bostadsbidrag

Centerpartiet har föreslagit att garantibeloppet i föräldraförsäkringen

skall höjas. Det är en enligt vår mening nödvändig reform för att förbättra

den ekonomiska situationen för de föräldrar som av omsorg om sina barn

väljer att stanna hos dem i hemmet under en längre tid. I dag uppbär många

av de familjer som berörs bostadsbidrag. Den inkomstförbättring som ett höjt

garantibelopp innebär medför att behovet av bostadsbidrag minskar. Vi har

beräknat att denna minskning uppgår till 21 miljoner kronor. Anslaget till

bostadsbidrag bör därför minskas med denna summa.

E 1 Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet

Centerpartiet anser att effekterna av satsningen på lokala investeringspro-

gram har visat sig vara mycket begränsade i förhållande till de stora

resurser som tagits i anspråk. Riksrevisionsverket konstaterar också i en

utvärderingsrapport att stödet ofta endast resulterat i en tidigareläggning

av redan planerade åtgärder och att de förväntade miljöeffekterna ofta

övervärderats.

Vi anser att ingångna avtal med kommunerna bör fullföljas men att

stödgivningen i övrigt bör avvecklas. Vi bedömer att det med denna

utgångspunkt bör vara möjligt att minska anslaget till

investeringsprogrammen med omkring 1 miljard kronor under nästa budgetår.

Ökade satsningar bör i stället göras på mer riktade och effektiva åtgärder

inom miljöområdet. Framför allt bör politiken inriktas på att skapa sådana

förutsättningar för marknadsekonomin att den leder till en god hushållning

och stimulerar till miljöansvar.

Förslag om nya anslag inom utgiftsområde 18

År 1998 godkände riksdagen att ett investeringsbidrag skulle införas år 2000

för merkostnader för investeringar som främjar ekologisk hållbarhet vid ny-

och ombyggnad av hyres- och bostadshus. Regeringen föreslår emellertid i

årets budgetproposition att införandet av bidraget skall senareläggas med

ett år. Vi anser att detta vore att sända helt felaktiga signaler till bygg-

och bostadssektorn. Det är angeläget att det långsiktiga arbetet med att

förändra sektorn i ekologisk riktning kan bedrivas med en konsekvent statlig

linje som stöd. Bidraget bör därför införas som tidigare utlovats. För

budgetåret 2000 bör 250 miljoner kronor anslås för bidragsverksamheten.

Bristen på studentbostäder har skapat stora problem på många universitets-

och högskoleorter. Det är angeläget att samhället kan erbjuda trygga

studiebetingelser för den enskilde studenten. Här har kommunerna ett stort

ansvar för att tillgången på bostäder står i överensstämmelse med antalet

studieplatser på orten. Staten har å sin sida ett ansvar för att de

ekonomiska betingelserna för byggande av studentbostäder är rimliga. I detta

sammanhang hade de investeringsbidrag som kunde utgå tills de förra hösten

hastigt avvecklades en viktig uppgift. Centerpartiet motsatte sig

avvecklingen och ifrågasatte regeringens motiv. Vi föreslår nu att ett

anslag för investeringsbidrag till studentbostäder åter inrättas. För nästa

budgetår bör 75 miljoner kronor avsättas för ändamålet. Centerpartiet har

även lämnat andra förslag till åtgärder i syfte att underlätta byggandet av

studentbostäder.

4. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 2000

Yvonne Ångström (fp) anför:

Folkpartiet liberalernas förslag till budget för år 2000 innebär i sina

huvuddrag sänkta skatter för företagande och tillväxt med utgiftsökningar

framför allt när det gäller vård och omsorg men även för utbildning,

bistånd, miljö och rättsäkerhet (för en utförligare redovisning se

reservation nr 24 i bet. 1997/98:FiU1). Vårt förslag till utgiftsram för

utgiftsområde 18 (som var 3 058 miljoner kronor mindre än regeringens

förslag) har emellertid avslagits av riksdagen i budgetprocessens första

steg. Då Folkpartiets budgetförslag är en helhet är det i detta andra steg

inte meningsfullt att fullfölja våra anslags-yrkanden. Jag har därför

avstått från att delta i beslutet i denna del.

De liberala grundbegreppen: valfrihet för konsumenterna, avreglering och

konkurrens utgör även hörnstenar för den bostadspolitik Folkpartiet vill

bedriva. Neutraliteten mellan boendeformerna är en av de viktigaste frågorna

för att vi skall få en fungerande konkurrens på bostadsmarknaden. Hämmande

regleringar ger inte konsumenterna den eftersträvansvärda valfriheten.

Bostadspolitiken bör garantera valfrihet och trygghet.

I korthet innebär de förslag vi lagt fram avseende anslagsförändringar inom

utgiftsområde 18 följande.

A 1 Boverket

Vi anser att de är möjligt att göra en besparing på 50 miljoner kronor på

verksamheten vid Boverket.

A 2 Räntebidrag

En snabbare avtrappning av räntebidragen kan ge en besparing på ränte-

bidragsanslaget med 500 miljoner kronor under nästa år.

A 5 Byggforskningsrådet: Förvaltningskostnader samt A 6 Byggforskning

Även om vi från Folkpartiets sida inte har riktat några invändningar mot

anslagstilldelningen som sådan när det gäller anslagen till byggforskning

finns det enligt min mening anledning för riksdagen att närmare precisera

hur anslagen skall användas. Den vikt som byggforskningen har för bl.a.

folkhälsoarbetet motiverar att klara riktlinjer för medelsanvändningen läggs

fast. Riksdagen bör därför ge sådana riktlinjer för forskningsverksamheten

att tillräckliga resurser tilldelas den forskning som erfordras för att vår

inomhusmiljö liksom vår boendemiljö i övrigt skall kunna förbättras. Inte

minst viktigt är detta med avseende på de forskningspolitiska förslag som

har aviserats.

A 10 Bostadsbidrag

Det finns enligt Folkpartiets mening all anledning att lindra de

marginaleffekter som följer av dagens bostadsbidragssystem vid sidan av

skatter, barnomsorgstaxor och underhållsbidrag. Det bör ske genom att det

generella barnstödet ökas samtidigt som bostadsbidragen minskas. Enligt vår

mening bör en sådan övergång ske successivt. I ett första steg bör därför

barnbidragen år 2000 höjas med 100 kr per månad och barn. Samtidigt bör

bostadsbidragen trappas ner med samma summa. Den besparing som uppkommer på

bostadsbidragsanslaget genom denna och andra åtgärder kan beräknas till 700

miljoner kronor. Anslaget A 10 Bostadsbidrag kan därmed minskas med detta

belopp.

D 1 Lantmäteriverket

Även om Lantmäteriverket under senare år genomgått betydande förändringar

finns det enligt min mening utrymme för ytterligare rationaliseringar i

verksamheten. Efterfrågan på många av de tjänster som verket tillhandahåller

har under senare år minskat. I enlighet med förslagen i Folkpartiets båda

motioner bör därför anslaget till Lantmäteriverket kunna minskas med 50

miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.

E 1 Stöd till lokala investeringprogram för ekologisk hållbarhet

Folkpartiet menar att det finns anledning att ifrågasätta såväl miljönyttan

som sysselsättningseffekterna av regeringens satsning på lokala

investeringsprogram. Dessutom reser den metod som valts för

bidragsfördelningen starka invändningar. Regeringen kan själv fördela medlen

efter eget gottfinnande med stöd av en mycket allmänt formulerad förordning.

Flera utvärderingar har också kunnat konstatera omfattande brister i

stödverksamheten. Naturskyddsföreningen visade redan förra året i en rapport

att miljönyttan av investeringsprogrammen var mycket begränsad. Även

Riksrevisionsverket (RRV) har i en utvärderingsrapport hävdat att miljö- och

sysselsättningseffekterna av projekten har överskattats. RRV konstaterade

också brister i Miljödepartementets handläggning av ansökningar om stöd.

Folkpartiet anser mot denna bakgrund att stödverksamheten snarast bör

avvecklas. Detta leder till stora anslagsbesparingar inom utgiftsområdet.

5. Forskningsresurserna vid Institutionen för byggd miljö i

Gävle

Owe Hellberg (v) och Sten Lundström (v) anför:

I samband med att Statens institut för byggforskning avvecklades år 1993

bildades Institutionen för byggd miljö i Gävle. Institutionen inordnades

organisatoriskt i Kungliga Tekniska högskolan (KTH) i Stockholm. Den

forskning som bedrivs vid institutionen är av högsta kvalitet och den har

internationellt ett mycket gott renommé. Det är därför viktigt att

forskningsverksamheten kan tryggas i ett långsiktigt perspektiv. Inte minst

gäller det med tanke på att de verksamhetsområden som forskningen

koncentrerats till omfattar så viktiga områden som inomhusklimat och

ventilation samt byggnadsanalys och boendekvalitet. En förutsättning för att

den omläggning i finansieringsordningen som nu sker skall kunna godtas är

därför att den inte leder till att institutionen får totalt sett minskade

resurser i framtiden. Med tanke på forskningens kvalitet och vikt är det vår

uppfattning att Institutionen för byggd miljö i Gävle i framtiden bör få en

större del av de forskningsanslag som bl.a. BFR beviljar. Skulle detta inte

bli fallet är det vår avsikt att snarast återkomma till riksdagen i frågan.

6. De kommunala bostadsföretagen

Agne Hansson (c) anför:

Centerpartiet har i en gemensam reservation med m, kd och fp angivit skälen

till varför vi menar att sanktioner mot kommuner som säljer sina

bostadsföretags hus bör upphöra. Det främsta skälet till vårt

ställningstagande är att vi vill slå vakt om den kommunala självstyrelsen.

Centerpartiet står för en politik som innebär att makten i största möjliga

utsträckning bör decentraliseras genom att demokratin och

medborgarinflytandet utövas nära de människor som berörs av besluten. De av

regeringen införda sanktionerna verkar i helt motsatt riktning och leder

till en centraldirigering av kommunerna genom ett godtyckligt

beslutsfattande från regeringens sida.

Vårt ställningstagande innebär däremot inte att vi förordar en omfattande

försäljning av kommunalt ägda bostäder. Centerpartiet har alltid framhållit

den viktiga roll som allmännyttan har att fylla i bostadsförsörjningen.

Allmännyttans bostäder utgör i många kommuner en bas i bostadsbeståndet och

ett viktigt instrument i den kommunala bostadspolitiken. Det är emellertid

kommunpolitikerna själva, och inte regeringen, som skall svara för beslut om

innehavet av allmännyttans bostäder i respektive kommun. Endast de har

kunskapen om vilka åtgärder som är motiverade i den enskilda kommunen.

Endast de har erhållit kommuninvånarnas mandat att fatta beslut om

inriktningen av den kommunala bostadspolitiken. Det är också där, på det

lokala planet, som den verkliga debatten om bostadspolitikens uppfyllelse

hör hemma. Det kan den endast göra om kommunalpolitikerna ges det fulla

ansvaret för bostadsförsörjningen och de inför väljarna kan utan hinder

redovisa det.

Centerpartiet kommer att fortsätta att verka för mångfald och valfrihet i

boendet med en blandning av upplåtelseformer och bostadstyper.

Förutsättningar måste skapas för ett boende som erbjuder trygghet och en god

livsmiljö. Ett sådant boende skapas bäst med utgångspunkt i de lokala

förhållandena i nära samverkan mellan de boende och de lokala

beslutsfattarna utan pekpinnar och sanktioner från regeringsmakten.

7. Ett ökat bostadsbyggande

Owe Hellberg (v) och Sten Lundström (v) anför:

Utskottet behandlar i avsnittet om bostadsbyggandet motionsförslag från

Vänsterpartiet om att regeringen bör anmodas att återkomma med förslag om

hur en ökad nyproduktion av hyresrätter skall kunna uppnås samtidigt som

kravet på rimliga hyror tillgodoses. Vi har också begärt motsvarande förslag

om åtgärder för att öka omfattningen av ombyggnader i bostadsbeståndet.

Vänsterpartiet har i olika sammanhang fört fram sin syn på vilka åtgärder

som sannolikt krävs. Vi är emellertid beredda att diskutera andra lösningar

som kan ge motsvarande effekter inom bostadssektorn.

Åtgärderna måste bidra till en påtaglig ökning av antalet nybyggda

lägenheter. Enligt Boverkets bedömning krävs sannolikt en fördubbling av

dagens produktionsnivå. Samtidigt är det viktigt att inte marknadskrafterna

tillåts styra bostadsproduktionens inriktning. I dagsläget är en stor del av

produktionen inriktad på att tillgodose efterfrågan från mycket

kapitalstarka grupper. Detta medför att statens nybyggnadsstöd i form av

räntebidrag framför allt tillfaller dessa grupper. Den ensidiga inriktningen

mot bostadsrätter och äganderätter på vissa orter leder också till att

segregationen tilltar.

Vi anser att kraftfulla åtgärder måste vidtas för att ändra

bostadsproduktionens inriktning till lägenheter som kan efterfrågas av

människor med normala inkomster. Detta innebär att det framför allt är en

produktion av hyreslägenheter med rimliga hyresnivåer som måste komma till

stånd. Hyreskostnadens andel av lönen måste kraftigt sänkas i

nyproduktionen.

Utskottet hänvisar i sina överväganden till att regeringen för närvarande

aktivt arbetar med frågan om hur förutsättningarna för bostadsbyggandet

skall kunna förbättras. Vidare förutsätter utskottet att regeringens

beredning inom en snar framtid kommer att utmynna i att förslag om

förbättrade villkor för produktion och förvaltning av hyresrätter föreläggs

riksdagen. Vi är därför beredda att avvakta de efterfrågade förslagen från

regeringen och väljer att i dagsläget inte reservera oss till förmån för vår

motion i denna del.

8. Ett ökat bostadsbyggande

Agne Hansson (c) anför:

I avsnittet om bostadsbyggande behandlas ett förslag från Centerpartiet med

innebörden att byggande av flerfamiljshus måste göras attraktivare, bl.a.

genom att större hänsyn tas vid hyressättning till faktiska kostnader och

till efterfrågan. Frågan om principerna för bruksvärdessystemet utreds för

närvarande. Det får förutsättas att övervägandena i detta sammanhang

utmynnar i förslag i den riktning som Centerpartiet förespråkar. Utskottet

behandlar hyresrättsliga frågor mer ingående i ett kommande betänkande. I

detta sammanhang tas upp förslag från Centerpartiet om andra åtgärder för

att stärka hyresrätten.

9. Studentbostäder

Owe Hellberg (v) och Sten Lundström (v) anför:

Bostadsutskottet hänvisar i avsnittet om studentbostäder till olika pågående

aktiviteter och förväntade regeringsförslag i syfte att förbättra

studenternas bostadssituation. Vi är beredda att avvakta dessa förslag men

vill samtidigt understryka det ansvar som staten har för att skapa goda

förutsättningar även för byggande av studentbostäder. Tillgången på billiga

bostäder är en av förutsättningarna för att den sociala snedrekryteringen

till högskolestudier skall kunna brytas. De förslag som regeringen bör

återkomma med måste alltså syfta till att åstadkomma en tillräcklig

produktion av studentbostäder till en kostnad som kan bäras av studerande

utan uppbackning av kapitalstarka föräldrar.

Vänsterpartiet har sedan länge drivit linjen att hela samhället skall vara

utformat så att handikappade på lika villkor skall kunna bo, arbeta, studera

och delta i olika samhällsaktiviteter. Vad gäller bostadssektorn finns också

i lagstiftningen relativt starka krav på handikappanpassning och

tillgänglighet för nyproduktionen även om flera åtgärder behöver vidtas för

att de handikappades synpunkter bättre skall bevakas i byggprocessen.

Problemen med brister i tillgängligheten gäller framför allt det äldre

bostadsbeståndet. Det har emellertid dykt upp flera oroande tecken på att

kraven på tillgänglighet börjat åsidosättas även i nyproduktionen. Boverket

har i en utvärderingsrapport konstaterat att många lägenheter byggda under

de senaste åren fungerar mycket dåligt för handikappade.

Vänsterpartiet tycker att det är självklart att nyproducerade lägenheter

skall fungera även för exempelvis en rullstolsbunden person. Detta krav

skall naturligtvis gälla också för studentbostäder. Handikappade studenter

skall kunna bo i vanliga lägenheter och inte vara hänvisade till särskilda

reserverade handikapplägenheter. Det är lika självklart att de skall kunna

hälsa på hemma hos sina icke handikappade vänner. Tyvärr tycks inte denna

åsikt delas av alla motionärer. Flera motioner som behandlas i avsnittet om

studentbostäder tycks förespråka att de generella kraven på

handikappanpassning sänks eller tas bort och att särskilda lägenheter byggs

för handikappade studenter. Vi kommer att motsätta oss en sådan utveckling.

Tvärtom finns det skäl att skärpa kraven på handikappanpassning både i

bostäder och i den offentliga miljön.

Förteckning över de motioner som i hemställan mom. 1 åberopas i utskottets

förslag

Motion 1999/2000: Motionär

Yrkande nr

Bo202 Eskil Erlandsson (c)

Bo204 Rigmor Ahlstedt m.fl. (c) 13 delvis

Bo206 Bo Lundgren m.fl. (m) 2-4,

9-10, 18

Bo207 Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd)4

Bo208 Owe Hellberg och Yvonne Oscarsson (v)

Bo210 Ragnwi Marcelind (kd)

Bo226 Knut Billing m.fl. (m) 1-5, 7-11

Bo228 Rigmor Ahlstedt m.fl. (c)

Bo229 Sinikka Bohlin m.fl. (s)

Bo232 Yvonne Ångström och 10

Kerstin Heinemann (fp)

Bo233 Ulf Björklund m.fl. 14-17, 21-22

Bo301

Lennart Kollmats (fp)

Fi212 Lars Leijonborg m.fl. (fp) 18

MJ256 Siw Wittgren-Ahl m.fl. (s) 3

MJ718 Lennart Daléus m.fl. (c) 7

So226 Kerstin Heinemann m.fl. (fp) 6

Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till

anslagsfördelning. Belopp i 1 000-tal kronor

---------------------------------------------------

Verksamhetsområde Utskottets

---------------------------------------------------

Anslag förslag

---------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

A Plan-, bygg- och bostadsväsendet

-------------------------------------------------------------------------------

1 Boverket (ram.) 130 922

-------------------------------------------------------------------------------

2 Räntebidrag m.m. (ram.) 3 742 000

-------------------------------------------------------------------------------

3 Statens bostadskreditnämnd: 13 197

Förvaltningskostnader

(ram.)

-------------------------------------------------------------------------------

4 Statens bostadskreditnämnd: 1 800 000

Garantiverksamhet (ram.)

-------------------------------------------------------------------------------

5 Byggforskningsrådet: 24 816

Förvaltningskostnader

(ram.)

-------------------------------------------------------------------------------

6 Byggforskning (ram.) 105 548

-------------------------------------------------------------------------------

7 Bidrag till Fonden för 40 000

fukt- och mögelskador

(ram.)

-------------------------------------------------------------------------------

8 Bidrag till åtgärder mot 7 000

radon i bostäder (ram.)

-------------------------------------------------------------------------------

9 Bonusränta för 7 500

ungdomsbosparande (ram.)

-------------------------------------------------------------------------------

10 Bostadsbidrag (ram.) 5 670 000

-------------------------------------------------------------------------------

11 Internationellt samarbete 20 000

(ram.)

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

B Geoteknik

-------------------------------------------------------------------------------

1 Statens geotekniska 24 078

institut (ram.)

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

C Länsstyrelserna m.m.

-------------------------------------------------------------------------------

1 Länsstyrelserna m.m. (ram.) 1 798 370

-------------------------------------------------------------------------------

2 Regionala 21 072

självstyrelseorgan (obet.)

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

D Lantmäteriverksamhet m.m.

-------------------------------------------------------------------------------

1 Lantmäteriverket (ram.) 417 755

-------------------------------------------------------------------------------

2 Statens va-nämnd (ram.) 6 721

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

E Stöd till ekologisk omställning och utveckling

-------------------------------------------------------------------------------

1 Stöd till lokala 1 758 000

investeringsprogram för

ekologisk hållbarhet (ram.)

-------------------------------------------------------------------------------

2 Kunskapscentrum för 5 089

ekologisk hållbarhet (ram.)

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

Summa för utgiftsområdet 15 592 068

-------------------------------------------------------------------------------

Propositionens lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag

Härigenom föreskrivs att 21, 21 a och 22 §§ lagen (1993:737) om bostadsbidrag s

ha följande lydelse.

---------------------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

---------------------------------------------------------------

21 §[1]

Bidrag lämnas från och med månaden efter den då rätten till bidrag har uppko

samt till och med den månad då rätten till bidrag har ändrats eller upphör

längst tolv månader. Om rätten till bidrag uppkommit eller upphört den första d

en månad, skall dock bidraget lämnas eller upphöra från och med den månaden.

får inte lämnas för längre tid tillbaka än ansökningsmånaden. Bidrag får dock

för en längre tid tillbaka, om en ansökan om bidrag avseende höjning av hyra

avgift ges in till försäkringskassan inom en månad från den dag den sökand

kännedom om hyres- eller avgiftshöjningen.

-----------------------------------------------------

Om ett barn avlider i en

barnfamilj som avses i 10-11

§§, och familjen

dessförinnan har ansökt om

eller får bostadsbidrag, får

bidraget lämnas till och med

den sjätte månaden efter

dödsfallet. Bidrag får dock

lämnas längst till och med

den månad då familjen

flyttar från bostaden.

-----------------------------------------------------

**FOOTNOTES**

[1]: Senaste lydelse 1996:441.

21 a §[2]

Preliminärt bostadsbidrag beräknas efter en uppskattad bidragsgrundande inkomst

skall så nära som möjligt motsvara det slutliga bostadsbidrag som kan antas kom

bestämmas enligt denna lag. För sökande som har inkomst av näringsverksamhet

denna inkomst antas vara minst lika hög som fastställts vid senaste taxeringsb

om inte sökanden visar särskilda skäl för att inkomsten skall uppskattas till

belopp.

------------------------------------------------------

Vid tillämpningen av 21 §

andra stycket skall

bostadsbidraget dock be-

räknas som om barnet

fortfarande levde och

grundas på barnets ekono-

miska förhållanden månaden

före dödsfallet.

------------------------------------------------------

Preliminärt bostadsbidrag betalas ut med ett månadsbelopp, som avrundas nedåt t

närmast jämna hundratal kronor.

22 §[3]

Bestäms det slutliga bostadsbidraget till högre belopp än vad som för samma år

betalats ut i preliminärt bidrag, skall skillnaden betalas ut. Bestäms det sl

bostadsbidraget till lägre belopp än vad som för samma år har betalats

preliminärt bidrag, skall skillnaden betalas tillbaka.

------------------------------------------------------

Belopp under 100 kronor Belopp under 200 kronor

skall inte betalas ut skall inte betalas ut

eller betalas tillbaka. eller betalas tillbaka.

------------------------------------------------------

På belopp som skall betalas ut eller betalas tillbaka enligt första stycket

avgift och ränta betalas i enlighet med föreskrifter som meddelas av regeringen

efter regeringens bemyndigande av Riksförsäkringsverket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. Äldre föreskrifter gäller fortfa

vid dödsfall som inträffar före ikraftträdandet.

**FOOTNOTES**

[2]: Senaste lydelse 1996:441.

[3]: Senaste lydelse 1996:441.

Innehållsförteckning