Bet. 1999/2000:BoU4

Bostadsutskottets betänkande

1999/2000:BOU04

Statligt stöd till lokala investeringsprogram

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1999/2000

BoU4

Sammanfattning

Riksdagens revisorer har genomfört en granskning av

det statliga stödet till lokala investeringsprogram

för en ekologiskt hållbar utveckling. I en skrivelse

till riksdagen lägger revisorerna fram förslag om

stödverksamheten föranledda av granskningen.

Fyra motioner har väckts med anledning av

skrivelsen. Samtliga motioner innehåller förslag om

en avveckling av det statliga stödet. Dessa förslag

avstyrks.

I sitt ställningstagande till skrivelsen från

Riksdagens revisorer framhåller utskottet att den

granskning som revisorerna genomfört utgör en

värdefull del av den löpande uppföljning och

utvärdering av verksamheten som förutsattes komma

till stånd redan när stödet till de lokala

investeringsprogrammen inrättades. De iakttagelser

och förslag som läggs fram i skrivelsen bör kunna

bidra till att verksamheten utvecklas ytterligare

under den återstående programperioden.

Utskottet konstaterar att förslagen från Riksdagens

revisorer i flera avgörande frågor sammanfaller med

synpunkter och förslag som Riksrevisionsverket (RRV)

redovisat för regeringen hösten 1999. Regeringen har

i budgetpropositionen för år 2000 framhållit sin

avsikt att genomföra en analys av RRV:s rapport och

under innevarande år redovisa resultatet av denna

tillsammans med förslag till ändringar av

regelsystemet. Utskottet förutsätter att även den nu

aktuella skrivelsen kommer att beaktas i regeringens

beredningsarbete. Den aviserade redovisningen samt

förslag till ändringar bör föreläggas riksdagen i

samband med 2000 års ekonomiska vårproposition.

Till betänkandet har fogats tre reservationer (m,

fp), (kd) och (c) .

Riksdagens revisorers förslag till

riksdagen

Riksdagens revisorer föreslår i skrivelse

1999/2000:RR3, Statligt stöd till lokala

investeringsprogram för en ekologiskt hållbar

utveckling, att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad revisorerna anfört

angående

1. förstärkning av sektorsmyndigheternas roll,

2. länsstyrelsernas roll,

3. regeringens avslagsmotiveringar,

4. hinder för kommungemensamma satsningar,

5. kommunernas redovisning av

investeringsprogrammens miljöeffekter,

6. stöd till ny teknik och nya arbetsmetoder.

Motionerna

I betänkandet behandlas de med anledning av

Riksdagens revisorers förslag väckta motionerna

1999/2000:Bo1 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om stödet till lokala

investeringsprogram för ekologisk hållbarhet.

1999/2000:Bo2 av Rigmor Ahlstedt m.fl. (c) vari

yrkas

1. att riksdagen beslutar avsluta projektet med

lokala investeringsprogram i enlighet med vad som

anförts i motionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

hur de återstående pengarna kan användas på ett för

miljö och sysselsättning mer kostnadseffektivt sätt.

1999/2000:Bo3 av Ulf Björklund m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att en ny modell

måste utformas för beräkningsgrunderna för

projektens bidragande till positiva miljöeffekter

och nyskapande av arbetstillfällen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om Agenda 21 och

kommunernas möjlighet att själva bedöma vilka

insatser som skall göras när det gäller

projektåtgärder som bidrar till miljöförbättringar

och nya arbetstillfällen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att information om

de bedömningar och motiv som görs vid avslag av

bidrag skall vara tillgängliga för kommunerna så att

de kan använda denna databas som hjälp i sitt

fortsatta miljöarbete,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om möjligheter att

använda bidrag till förbättrad inomhusmiljö,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att de lokala

investeringsprogrammen avvecklas år 2001.

1999/2000:Bo4 av Yvonne Ångström och Kerstin

Heinemann (fp) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att det statliga stödet till lokala

investeringsprogram för en ekologiskt hållbar

utveckling bör avskaffas.

Inhämtade upplysningar

Inför utskottet har vid en intern utfrågning

upplysningar lämnats i detta ärende av företrädare

för Riksrevisionsverket (RRV) respektive Riksdagens

revisorers kansli.

Bakgrund

Beslut om att införa ett statligt stöd till lokala

investeringsprogram för ekologiskt hållbar

utveckling fattades av riksdagen hösten 1997 (prop.

1997/98:1, BoU1). Stödets totala omfattning är

planerad att uppgå till ca 6,5 miljarder kronor

under perioden 1998-2002.

Stödet kan endast sökas av kommuner och

kommunalförbund. Beslut om stöd fattas av regeringen

efter beredning av Miljödepartementet. Stöd

utbetalas till lokala investeringsprogram bestående

av åtgärder som främjar en ekologiskt hållbar

utveckling.

Fördelningen av medel till de lokala

investeringsprogrammen regleras i förordningen

(1998:23) om statliga bidrag till lokala

investeringsprogram som ökar den ekologiska

hållbarheten i samhället. En kommun kan enligt denna

förordning erhålla bidrag till åtgärder som syftar

till att

1. minska belastningen på miljön,

2.

3. öka effektiviteten i användningen av energi och

andra naturresurser,

4.

5. gynna användningen av förnybara råvaror,

6.

7. öka återbruk, återanvändning och återvinning,

8.

9. bidra till att bevara och förstärka den

biologiska mångfalden samt tillvarata

kulturmiljövärden eller

10.

11. bidra till att förbättra cirkulationen av

växtnäringsämnen i ett kretslopp.

12.

Vidare anges i förordningen att bidrag kan lämnas

till vissa näringslivsfrämjande insatser, åtgärder

som främjar arkitektoniska kvaliteter, åtgärder inom

bostadsbebyggelsen samt åtgärder som ökar

jämställdheten mellan könen. En förutsättning är i

dessa fall att åtgärden är direkt knuten till en

investering. En kommun kan också få bidrag till

lokala informations- och folkbildningsinsatser som

syftar till att sprida information om ett kommande

eller pågående lokalt investeringsprogram.

Riksdagen har i december 1999 godkänt ytterligare

regelförändringar samt delvis ändrad användning av

stödmedlen (prop. 1999/2000:1, BoU1).

Det statliga stödet till lokala investeringsprogram

för en ekologiskt hållbar utveckling har under de

senaste åren vid flera tillfällen granskats ur olika

synvinklar. Bostadsutskottet beslutade i maj 1998

att initiera en uppföljning av vissa frågor avseende

föredelningen av det statliga stödet till lokala

investeringsprogram. Resultatet av denna uppföljning

finns redovisat i rapportserien Utredningar från

riksdagen (1998/99:URD1). Utskottets uppföljning

syftade i första hand till att skapa ett bättre

underlag för budgetarbetet hösten 1998 och

beredningen av eventuella motionsförslag i frågan.

Riksdagens revisorer inledde i juni 1998 på

bostadsutskottets förslag en granskning av det

statliga stödet. Revisorernas granskning redovisades

i juni 1999 i Riksdagens revisorers rapport

1998/99:8. Rapporten har därefter remissbehandlats.

Mot bakgrund av övervägandena i granskningsrapporten

och remissvaren på den har revisorerna beslutat

lägga fram den nu aktuella skrivelsen för riksdagen

(1999/2000:RR3).

Riksrevisionsverket (RRV) har på regeringens

uppdrag granskat de statliga bidragen till de lokala

investeringsprogrammen. Granskningens första del

redovisades hösten 1999 i rapporten RRV 1999:37.

Regeringen anger i budgetpropositionen för år 2000

att en analys av RRV:s rapport och förslag till

ändringar av regelsystemet för de lokala

investeringsprogrammen kommer att föreläggas

riksdagen under år 2000.

Utskottet

Riksdagens revisorer tar i skrivelse 1999/2000:RR3

främst upp frågor där revisorerna önskar att

riksdagen skall ta ställning. Skrivelsen behandlar

även vissa frågor som tagits upp i rapport 1998/99:8

men där revisorerna inte längre finner ett sådant

ställningstagande nödvändigt. Bostadsutskottet

begränsar sina överväganden till de förslag som

läggs fram i skrivelsen från Riksdagens revisorer

samt i de motioner som väckts i ärendet.

Riksdagens revisorer lämnar förslag i sex olika

frågor. Innebörden i förslagen är i korthet

följande.

1. Förstärkning av sektorsmyndigheternas roll:

Arbetsmarknadsverket (AMV) bör inkluderas bland

de myndigheter som har till uppgift att biträda

Miljödepartementet och kommunerna med bedömningar

av de lokala investeringsprogrammen.

2.

3. Länsstyrelsernas roll: Rollen bör förtydligas

genom att det av bidragsförordningen framgår att

länsstyrelserna bör bedöma investeringspro-

grammens förenlighet med kommunernas olika planer

och nationella mål nedbrutna till regional nivå

samt med regionala strategier. Vidare bör av

förordningen framgå att samrådet mellan

länsstyrelse och kommun även skall syfta till att

utröna åtgärdernas förenlighet med annan

lagstiftning samt andra statliga stöd.

4.

5. Regeringens avslagsmotiveringar: Regeringen bör i

sina beslut om att inte bevilja stöd till lokala

investeringsprogram informera om bedömningar och

motiv för avslag.

6.

7. Hinder för kommungemensamma satsningar:

Regeringen bör överväga en sådan tillämpning av

bidragsförordningen att hindren för

kommungemensamma initiativ elimineras.

8.

9. Kommunernas redovisning av

investeringsprogrammens miljöeffekter:

Miljödepartementet bör bearbeta tillgängligt

databasmaterial så att beräkningar av

miljöeffekternas kostnadseffektivitet möjliggörs.

Vidare bör ett informationsmaterial sammanställas

där det framgår vilka miljöeffekter som kan

förväntas av olika åtgärdstyper och som därför

bör beaktas och vilka beräkningsunderlag

(exempelvis när det gäller emissionsfaktorer) som

lämpligen bör användas.

10.

11. Stöd till ny teknik och nya arbetsmetoder:

Regeringen bör för riksdagen redovisa hur man har

för avsikt att främja ny teknik och eller nya

arbetsmetoder under återstoden av satsningen på

lokala investeringsprogram.

12.

Fyra motioner har väckts med anledning av skrivelsen

från Riksdagens revisorer. Samtliga motioner

innehåller förslag om att stödet till de lokala

investeringsprogrammen skall avvecklas före år 2002.

I motion 1999/2000:Bo1 (m) anförs att Riksdagens

revisorers granskning visar att stödverksamheten

uppvisar påtagliga brister både vad gäller det

hittills uppnådda resultatet och det sätt på vilket

bidragen har administrerats. Motionärerna hänvisar

till att Moderata samlingspartiet tidigare avvisat

stödformen eftersom den kunde befaras leda till ökad

byråkrati, snedvriden konkurrens, dyra

felinvesteringar och allmänt slöseri med

skattemedel. De granskningar av verksamheten som

genomförts av Riksdagens revisorer respektive av RRV

anses ha bekräftat dessa farhågor. Revisorernas

förslag till förändringar anses inte leda till att

de grundläggande problemen med stödverksamheten

elimineras. Mot denna bakgrund föreslås att det

statliga stödet till lokala investeringsprogram

avskaffas.

Även i motion 1999/2000:Bo2 (c) hänvisas till såväl

Riksdagens revisorers som RRV:s granskning av

stödverksamheten och de brister som påtalats i dessa

rapporter. Motionärerna ifrågasätter inte att stödet

bidragit till positiva miljöeffekter men anser att

miljöeffekterna är för små i förhållande till de

satsade resurserna. Inte heller de

sysselsättningmässiga effekterna av de lokala

investeringsprogrammen anses motivera satsningen. I

stället förordas andra metoder, exempelvis

kombinationer av information och ekonomiska

styrmedel, för att nå miljömålen. Yrkande 1 innebär

att stödet till de lokala investeringsprogrammen bör

avvecklas men att redan ingångna avtal med

kommunerna bör fullföljas. I motionens yrkande 2

föreslås att riksdagen hos regeringen begär förslag

till hur de återstående pengarna kan användas på ett

för miljö och sysselsättning mer kostnadseffektivt

sätt.

I motion 1999/2000:Bo3 (kd) yrkande 5 föreslås att

stödet till de lokala investeringsprogrammen

avvecklas år 2001. De övriga fyra yrkandena i

motionen avser åtgärder som enligt motionärerna bör

vidtas under den återstående stödtiden. Enligt

yrkande 1 bör en ny modell utformas för

beräkningsgrunderna för projektens bidragande till

positiva miljöeffekter och nyskapande av

arbetstillfällen. I yrkande 2 föreslås att

kommunerna utifrån erfarenheterna av bl.a. det

lokala Agenda 21-arbetet själva skall få bedöma och

fatta beslut om vilka insatser som skall göras när

det gäller projektåtgärder som bidrar till

miljöförbättringar och nya arbetstillfällen. Vidare

föreslås i yrkande 3 att regeringens bedömningar och

motiv för avslag på ansökan om stöd bör göras

tillgängliga för kommunerna genom en databas som

hjälp i kommunernas fortsatta miljöarbete. Slutligen

föreslår motionärerna i yrkande 4 att så länge

stödet till de lokala investeringsprogrammen finns

kvar bör dessa medel även kunna användas för stöd

till förbättrad inomhusmiljö.

Enligt motion 1999/2000:Bo4 (fp) utgör Riksdagens

revisorers granskning i praktiken en svidande kritik

mot stödsystemet som sådant. Det finns enligt

motionen anledning att ifrågasätta såväl miljönyttan

som sysselsättningseffekterna av stödet till lokala

investeringsprogram. Motionärerna anser att mycket

talar för att styrmedel i form av skatter och

avgifter är effektivare för att nå miljöresultat och

att sänkt skatt på arbete och en reformerad

arbetsrätt är effektivare för att öka

sysselsättningen mer än tillfälligt. Yrkandet i

motionen innebär att det statliga stödet till de

lokala investeringsprogrammen bör avskaffas.

Bostadsutskottet inleder sina överväganden med att

ta ställning till de motionsförslag som avser en

förtida avveckling av det statliga stödet till

lokala investeringsprogram för en ekologiskt hållbar

utveckling.

I samband med beslutet att inrätta ett anslag för

det statliga stödet till lokala investeringsprogram

för en ekologiskt hållbar utveckling gav utskottet i

huvudsak uttryck för en positiv syn på stödets

inriktning (1997/98:BoU1). Stödet bedömdes kunna

påskynda det lokala arbetet med ekologisk

omställning och utveckling inom ett brett område och

bidra till att sektorsövergripande lösningar med

denna inriktning kommer till stånd. Utskottet

framhöll bl.a. att stödet skulle kunna bidra till

att åtgärder i bostadsbeståndet kan kombineras med

infrastrukturella satsningar så att goda

helhetslösningar uppnås. Vidare framhölls att

stödverksamheten kunde förväntas ge nya

förutsättningar för en bred kunskapsspridning i

frågor om ekologiska satsningar. Utskottet

uppmärksammade även att fördelningen av stödet

avsågs ske enligt andra principer än vad som normalt

gäller för statlig stödgivning och framhöll att

detta borde föranleda en kontinuerlig uppföljning av

såväl användningen av medlen som av den tillämpade

beredningsmodellen. Utskottet ser mot denna bakgrund

positivt på de granskningar av stödverksamheten som

genomförts av Riksdagens revisorer respektive RRV.

Utskottet kan inledningsvis konstatera att flera av

de motionsförslag som lagts fram om en förtida

avveckling av stödverksamheten i princip är en

upprepning av förslag från 1999 års allmänna

motionstid. Motionärerna anser att den granskning

som Riksdagens revisorer har genomfört av

stödverksamheten styrker uppfattningen att det

statliga stödet snarast bör avvecklas. Utskottet

delar inte denna uppfattning. Revisorernas skrivelse

till riksdagen får snarast anses syfta till att

rikta uppmärksamheten mot vissa problem som gällt

under inledningen av stödverksamheten och lämna

förslag om hur dessa problem skall kunna undvikas i

fortsättningen. Skrivelsen kan däremot inte anses ge

något stöd för uppfattningen att stödverksamheten

bör avbrytas i förtid.

Bostadsutskottet har sedan regeringen år 1997

föreslog att ett stöd skulle införas till lokala

investeringsprogram vid ett flertal tillfällen haft

anledning att diskutera denna verksamhet. I samband

med beredningen av detta ärende har utskottet

förutom skrivelsen och motionerna även tagit del av

en redovisning av den granskning som RRV genomfört.

Som framgått ovan har utskottet tidigare även låtit

genomföra en egen uppföljning av stödverksamheten.

Det sammantagna intrycket av de redovisningar och

förslag som utskottet tagit del av är att stödet i

huvudsak fyllt sitt syfte att öka det lokala

engagemanget i frågor om en ekologiskt hållbar

samhällsutveckling. Vidare är intrycket att formerna

för stödverksamheten successivt förbättrats och att

denna i dag fungerar på ett i allt väsentligt

ändamålsenligt sätt. Det bör i detta sammanhang

beaktas att verksamheten till stor del bedrivits i

nya former såväl vad avser fördelningsmodellen som

de krav som ställts på de deltagande kommunerna.

Bostadsutskottet avstyrker mot denna bakgrund

samtliga de motionsförslag som innebär att det

statliga stödet till lokala investeringsprogram för

en ekologiskt hållbar utveckling skall avvecklas i

förtid. Utskottet övergår nu till att kortfattat

kommentera de sex förslag som läggs fram i

skrivelsen från Riksdagens revisorer.

Förstärkning av sektorsmyndigheternas roll:

Bostadsutskottet anser liksom Riksdagens revisorer

att sektorsmyndigheternas kompetens bör tas till

vara i beredningen av stödansökningar. Behovet av en

sakkunnig granskning kan givetvis variera bl.a.

beroende av svårigheten i sig att bedöma olika

åtgärders miljönytta och den kompetens som finns på

Miljödepartementet inom olika områden. I

normalfallet torde emellertid en rimlig

kvalitetssäkring förutsätta att

sektorsmyndigheternas kompetens utnyttjas. Av

revisorernas skrivelse framgår också att

Miljödepartementet har för avsikt att remittera fler

åtgärder till sektorsmyndigheterna. Departementet

instämmer även i revisorernas förslag att

Arbetsmarknadsverket (AMV) bör involveras mer i

beredningsarbetet. I skrivelsen förordar revisorerna

att AMV bör inkluderas bland de myndigheter som har

till uppgift att biträda Miljödepartementet och

kommunerna med bedömningar av de lokala

investeringsprogrammen. Utskottet kan inte finna att

någon avgörande skillnad föreligger mellan

departementets och revisorernas syn på AMV:s

medverkan i beredningsarbetet. Det får mot denna

bakgrund förutsättas att AMV:s kompetens i

fortsättningen utnyttjas i den utsträckning det är

motiverat i varje enskilt projektärende.

Länsstyrelsens roll: Enligt bidragsförordningen

skall en kommun som söker bidrag för ett lokalt

investeringsprogram samråda med länsstyrelsen.

Vidare framgår att länsstyrelsen skall lämna ett

samrådsyttrande till regeringen. Revisorerna

föreslår att förordningen skall förtydligas vad

gäller syftet med samrådet mellan kommunerna och

länsstyrelsen. Förslaget grundar sig på iakttagelser

av att länsstyrelserna under samrådet haft svårt att

finna sin roll. Iakttagelsen gäller framför allt

beträffande det första fördelningsåret. Revisorerna

konstaterar att samrådet därefter fått en klarare

utformning och att riktlinjerna från

Miljödepartementet förtydligats.

Utskottet instämmer i revisorernas syn på vikten av

en tydlig förordning. Det är angeläget att sträva

efter såväl tydlighet som entydighet vid utformning

av författningar. Även Statsrådsberedningens

riktlinjer för författningsskrivning ger uttryck för

detta. Mot denna bakgrund kan det givetvis hävdas

att stödförordningen bort utformats på ett klarare

sätt vad gäller länsstyrelsens roll liksom i vissa

andra avseenden. I det aktuella fallet har

departementet valt att förtydliga syftet med

samrådet genom information till länsstyrelserna och

kommunerna. Det får förutsättas att de berörda

parterna därigenom fått den vägledning för

innehållet i och formerna för samrådet som

revisorerna efterlyst. Utskottet anser därför inte

att tillräckliga skäl föreligger för riksdagen att i

dagsläget föreslå en förändring av förordningen i

detta avseende. Erfarenheterna av behovet av

preciseringar avseende beredningsprocessen bör

emellertid fortsättningsvis beaktas av regeringen

vid utformningen av förordningar inom motsvarande

områden.

Regeringens avslagsmotiveringar: Riksdagens

revisorer föreslår att regeringen i sina beslut om

att inte bevilja stöd till lokala

investeringsprogram informerar om bedömningar och

motiv för avslag. Revisorerna menar att de problem

som förknippas med bristande avslagsmotiveringar och

svårigheter att redovisa rådande bedömningsgrunder

är av betydande omfattning. Miljödepartementet har i

sitt remissvar på revisorernas granskningsrapport

framhållit sin strävan att tydligare motivera

besluten. Departementet anser att den viktigaste

informationskanalen är de dialoger som genomförs med

kommunerna.

Utskottet delar revisorernas bedömning att

regeringsbesluten, oavsett om de innebär avslag

eller att stöd beviljas, utgör en viktig

informationskanal som i möjligaste mån bör

utnyttjas. Information om de motiv och överväganden

som föranlett ett avslag kan ha betydelse inte bara

för den sökande kommunen utan även för övriga

intressenter. Det kan mot denna bakgrund finnas skäl

att som revisorerna förordar underlätta

informationsspridningen om regeringens

avslagsmotiveringar.

Utskottet har erfarit att formerna för kontakterna

och dialogerna mellan kommunerna och

Miljödepartementet ytterligare utvecklats under det

senaste året. Tillsammans med andra

informationskanaler som successivt vuxit fram under

programverksamheten bör därför förutsättningar

finnas för att motiven för regeringens

ställningstaganden i fortsättningen ges en bredare

spridning. Det kan emellertid finnas skäl att

överväga om tillgängligheten ytterligare kan

förbättras genom en mer formell redovisning av

avslagsmotiveringarna i regeringsbesluten i enlighet

med revisorernas förslag i frågan. Detta

överensstämmer även med de slutsatser som RRV redan

förelagt regeringen efter sin uppföljning av

investeringsprogrammen. Regeringen har också

redovisat sin avsikt att till riksdagen återkomma

med ställningstaganden i de frågor som RRV

aktualiserat.

Hinder för kommungemensamma satsningar: Riksdagens

revisorer har i sin granskningsrapport konstaterat

att andelen kommungemensamma satsningar i de lokala

investeringsprogrammen är liten. Revisorerna menar

att kraven på ansökningarnas utformning kan ha

medverkat till detta förhållande. Regeringen

föreslås därför överväga en tillämpning av

bidragsförordningen så att hindren för

kommungemensamma initiativ elimineras. Riksdagens

revisorer anser emellertid att den praxis som

innebär att effekter och kostnader för ett projekt

måste fördelas på varje berörd kommun inte främjar

tillkomsten av kommunövergripande projekt.

Utskottet delar revisorernas uppfattning att

kommungemensamma projekt bör underlättas. Många

projekt med ekologisk inriktning bör med fördel

kunna bedrivas i samarbete mellan flera kommuner.

Enligt vad som framhållits av Miljödepartementet är

det enda formella hindret för kommungemensamma

initiativ att en kommun inte kan söka bidrag för en

annan kommuns räkning. Det bör således vara möjligt

att inom gällande regelverk kunna hantera dessa

initiativ på ett sätt som inte försvårar

kommungemensamma projekt. Det får förutsättas att de

synpunkter som revisorerna fört fram gör att

Miljödepartementet uppmärksammar denna fråga i

samband med beredningen av kommande ansökningar om

statligt stöd.

Kommunernas redovisning av investeringsprogrammens

miljöeffekter: Mot bakgrund av vad som framkommit

under granskningen lämnar revisorerna två förslag

som gäller redovisningen av investeringsprogrammens

kostnadseffektivitet och miljöeffekter.

Miljödepartementet föreslås sammanställa ett

informationsmaterial där det framgår vilka

miljöeffekter som kan förväntas av olika

åtgärdstyper och som därför bör beaktas samt vilka

beräkningsunderlag som lämpligen bör användas.

Vidare föreslås att departementet bearbetar

tillgängligt databasmaterial så att beräkningar av

miljöeffekternas kostnadseffektivitet möjliggörs.

Redan i samband med beslutet att inrätta det

statliga stödet till lokala investeringsprogram

underströks vikten av uppföljning, utvärdering och

kunskapsspridning. Uppföljning och utvärdering av

såväl enskilda projekt som av statsbidraget som

helhet ansågs vara en nödvändig och angelägen del av

den statliga satsningen. Vidare framhölls vikten av

att erfarenheterna av projekten gavs en vid

spridning i samhället. De frågor om kraven på

redovisning som tas upp av revisorerna bör således

tillmätas stor betydelse. Som revisorerna framhåller

är ett i möjligaste mån korrekt och enhetligt

beslutsunderlag en förutsättning för en meningsfull

utvärdering av projektverksamheten. Utskottet har

inte anledning att ifrågasätta att detta också har

varit Miljödepartementets och regeringens strävan i

det hittillsvarande arbetet.

Samtidigt som såväl revisorerna som RRV anser sig

ha konstaterat vissa brister i de aktuella

avseendena bör det beaktas att betydande svårigheter

kan föreligga att finna enhetliga och tydliga mått

på miljöeffekter och kostnadseffektivitet för de

vitt skilda åtgärder som har givits stöd inom

programverksamhetens ram. Utskottet förutsätter

emellertid att Miljödepartementet successivt söker

utveckla såväl redovisningen av det tillgängliga

databasmaterialet som formerna för en effektiv

spridning av information om bl.a. miljöeffekter och

lämpliga beräkningsunderlag. Vad gäller frågan om

kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte har även det

centrum för kunskap om ekologisk hållbarhet som

förra året inrättades i Umeå givits en viktig

uppgift. Som revisorerna framhåller bör givetvis

redovisningen av de projekt som givits stöd göras på

ett sådant sätt att en uppföljning i olika avseenden

underlättas, inte minst vad gäller olika åtgärders

kostnadseffektivitet.

I skrivelsen från Riksdagens revisorer hänvisas i

detta avsnitt även till RRV:s granskning av de

aktuella frågorna. Enligt skrivelsen har RRV i sin

uppföljning gjort motsvarande iakttagelser om bl.a.

underlaget för kostnadseffektivitetsberäkningar.

Regeringen är således uppmärksammad på de aktuella

frågorna genom den rapport som RRV lämnade till

regeringen hösten 1999.

Stöd till ny teknik och nya arbetsmetoder: Det

sista förslaget i skrivelsen från Riksdagens

revisorer innebär att regeringen bör redovisa för

riksdagen hur man har för avsikt att främja ny

teknik eller nya arbetsmetoder under återstoden av

satsningen på lokala investeringsprogram för en

ekologiskt hållbar utveckling. En ändring av

bidragsförordningen hösten 1999 innebar att ett krav

på att stödet skall bidra till utvecklingen av ny

teknik eller nya arbetsmetoder vid stöd till

vinstdrivande verksamhet togs bort. Revisorerna

befarar bl.a. mot denna bakgrund att satsningen på

ny teknik inte ges det utrymme som är önskvärt.

Bostadsutskottet instämmer i den principiella

uppfattningen att omfattande satsningar med statligt

investeringsstöd i möjligaste mån bör utformas så

att nytänkande och ny teknik stimuleras. Såväl

Riksdagens revisorer som RRV har emellertid i sina

granskningar av stödet till lokala

investeringsprogram konstaterat att krav på

användning av ny teknik varit svårt att förena med

investeringsprogrammens villkor. Detta har inte

heller varit något av de primära målen för stödet

till investeringsprogrammen.

Utskottets inställning i frågan är att strävanden

att använda ny teknik i de projekt som ges stöd inom

ramen för programverksamheten bör understödjas. Det

är emellertid samtidigt viktigt att erinra om att

det primära syftet med det statliga stödet till

lokala investeringsprogram inte är att svara för

teknikutveckling eller att lansera ny miljöteknik.

Detta stöd kan snarare anses vara effektorienterat

och syfta till att genom ett brett spektrum av

åtgärder minska belastningen på miljön. Av väl så

stor vikt i sammanhanget är därför att sprida

kunskapen om och tillämpningen av de metoder som

redan finns tillgängliga för att i olika avseenden

minska belastningen på miljön, öka effektiviteten i

användningen av naturresurser och på andra sätt

stimulera en ekologiskt hållbar samhällsutveckling.

Nytänkandet kan i dessa sammanhang exempelvis bestå

i att en i och för sig redan känd teknik ges en

praktisk tillämpning eller att en bred

programsatsning innebär att olika åtgärder kopplas

samman på ett nytt sätt. Bostadsutskottet har fått

uppfattningen att detta också är utgångspunkten för

många lokala investeringsprogram.

Utskottet förutsätter att regeringen i de

resultatbedömningar av stödet till lokala

investeringsprogram som redovisas för riksdagen i

bl.a. budgetsammanhang även kommer att ta upp de

frågor om nya arbetsmetoder och ny teknik som

framhållits i skrivelsen från Riksdagens revisorer.

Något behov av en redovisning i särskild ordning av

just denna aspekt på stödet till de lokala

investeringsprogrammen kan dock inte anses

föreligga.

Bostadsutskottet anser sammanfattningsvis att den

granskning som Riksdagens revisorer genomfört av det

statliga stödet till lokala investeringsprogram för

en ekologiskt hållbar utveckling utgör en värdefull

del av den löpande uppföljning och utvärdering av

verksamheten som förutsattes komma till stånd redan

när stödet inrättades. De iakttagelser och förslag

som läggs fram i skrivelsen bör kunna bidra till att

verksamheten utvecklas ytterligare under den

återstående programperioden. Av skrivelsen framgår

att Miljödepartementet delvis redan beaktat flera av

de ursprungliga förslag som fördes fram i

Riksdagens revisorers rapport 1998/99:8. Även vad

gäller de återstående frågor som tas upp i

skrivelsen till riksdagen synes det inte föreligga

några grundläggande skillnader i synen på hur

stödverksamheten skall bedrivas.

Utskottet har även kunnat konstatera att såväl de

iakttagelser som Riksdagens revisorer redovisade i

sin granskningsrapport sommaren 1999 som de förslag

som läggs fram för riksdagen i den nu aktuella

skrivelsen i flera avgörande frågor sammanfaller med

de synpunkter och förslag som RRV redovisat för

regeringen hösten 1999. Detta ger givetvis

ytterligare tyngd åt de iakttagelser som gjorts.

Samtidigt bör det erinras om att båda granskningarna

har avsett de inledande fördelningsomgångarna.

Regeringens beredningsprocess och formerna för

kontakter med kommunerna har sedan dess utvecklats i

flera avseenden.

Som framgått ovan har regeringen i

budgetpropositionen för år 2000 framhållit sin

avsikt att genomföra en analys av RRV:s rapport och

under innevarande år redovisa resultatet av denna

tillsammans med förslag till ändringar av

regelsystemet. Mot bakgrund av de likartade

iakttagelser som gjorts av Riksdagens revisorer och

RRV får det förutsättas att även den nu aktuella

skrivelsen kommer att beaktas i regeringens

beredningsarbete. Bostadsutskottet anser mot denna

bakgrund inte att ett formellt tillkännagivande från

riksdagen i frågan nu erfordras. Utskottet har dock

för avsikt att hålla de frågor som aktualiserats

genom revisorernas skrivelse under fortsatt uppsikt

inför den av regeringen aviserade redovisningen.

Regeringens redovisning samt förslag till ändringar

bör föreläggas riksdagen i samband med 2000 års

ekonomiska vårproposition.

Bostadsutskottet har genom vad som ovan anförts

tagit ställning till förslagen i skrivelsen

1999/2000:RR3 samt i motionerna 1999/2000:Bo1 (m),

1999/2000:Bo2 (c) och 1999/2000:Bo4 (fp). Vad gäller

motion 1999/2000:Bo3 (kd) har yrkande 5 om

avveckling av stödet till lokala investeringsprogram

avstyrkts. Yrkandena 1 och 3 i motionen har

utskottet uppfattat som en tillstyrkan av två

förslag i skrivelsen, dels förslaget om regeringens

avslagsmotiveringar, dels om kommunernas redovisning

av investeringsprogrammens miljöeffekter. Utskottet

har ovan redovisat sin syn i dessa frågor.

Yrkande 2 i motionen innebär att bedömningar om

vilka investeringar som skall göras bör ligga hos

kommunerna själva och ske inom ramen för det redan

befintliga Agenda 21-arbetet. Utskottet delar

motionärernas inställning att erfarenheterna av

Agenda 21-arbetet bör tas till vara i arbetet med

att utforma de lokala investeringsprogrammen. Något

hinder för detta torde inte heller föreligga.

Tvärtom underströks vikten av att det lokala Agenda

21-arbetet tas till vara redan vid beslutet att

införa det statliga stödet till lokala

investeringsprogram. Något tillkännagivande i denna

fråga erfordras således inte.

Slutligen föreslås i motionens yrkande 4 att medel

avsatta för de lokala investeringsprogrammen bör

kunna användas till åtgärder för att förbättra

inomhusmiljön. Detta förslag överensstämmer med den

ändring av förordningen om statliga bidrag till

lokala investeringsprogram som regeringen söker

åstadkomma. En förändring av förordningen i det

aktuella avseendet förutsätter emellertid enligt EG-

fördraget en anmälan till EU:s kommission för

prövning av om stödet riskerar att snedvrida

konkurrensen. En sådan anmälan inlämnades i början

av november 1999. Utskottet har erfarit att EU:s

kommission den 18 januari har beslutat att inleda

ett formellt granskningsförfarande av denna fråga.

Kommissionens beredning av ärendet är således inte

avslutad.

Med hänvisning till det anförda avstyrks även

yrkandena 1-4 i motion 1999/2000:Bo3 (kd).

Hemställan

Utskottet hemställer

beträffande statligt stöd till lokala

investeringsprogram

att riksdagen avslår Riksdagens revisorers förslag

1999/2000:RR3 samt motionerna 1999/2000:Bo1,

1999/2000:Bo2, 1999/2000:Bo3 och 1999/2000:Bo4.

res. 1 (m, fp)

res. 2 (kd)

res. 3 (c)

Stockholm den 10 februari 2000

På bostadsutskottets vägnar

Knut Billing

I beslutet har deltagit: Knut

Billing (m), Bengt-Ola Ryttar (s),

Lilian Virgin (s), Owe Hellberg

(v), Sten Andersson (m), Carina

Moberg (s), Inga Berggren (m),

Anders Ygeman (s), Siw Wittgren-Ahl

(s), Sten Lundström (v), Ulla-Britt

Hagström (kd), Helena Hillar

Rosenqvist (mp), Rigmor Stenmark

(c), Yvonne Ångström (fp), Carina

Adolfsson (s), Ewa Thalén Finné (m)

och Harald Bergström (kd).

Reservationer

1. Statligt stöd till lokala

investeringsprogram

Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren

(m), Yvonne Ångström (fp) och Ewa Thalén Finné (m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6

börjar med "Bostadsutskottet inleder" och på s. 11

slutar med "1999/2000:Bo3 (kd)" bort ha följande

lydelse:

Det statliga stödet till lokala investeringsprogram

väckte omfattande kritik redan när regeringen

föreslog att stödformen skulle införas. Framför allt

Moderata samlingspartiet och Folkpartiet framförde

invändningar mot att skattemedel skulle användas på

ett sätt som kunde leda till ökad byråkrati,

snedvriden konkurrens och dyra felinvesteringar.

Redan under det första bidragsåret fanns många

tecken på att de anslagna medlen användes på ett

sätt som starkt kunde ifrågasättas. När nu flera

granskningar av stödverksamheten har genomförts kan

det konstateras att de ursprungliga farhågorna har

besannats. I de utvärderingar som genomförts såväl

av Riksdagens revisorer som av RRV har stark kritik

riktats både mot de hittills uppnådda resultaten och

mot administrationen av bidragsverksamheten.

Allvaret i kritiken understryks av det faktum att

över 6,5 miljarder kronor av skattemedel avses

användas till investeringsprogrammen.

I den granskning av stödverksamheten som RRV har

genomfört har olika typer av brister påtalats. RRV

framhåller bl.a. att de förväntade miljö- och

sysselsättningseffekterna har överskattats, att

kommunerna tycks söka bidrag snarare för att

möjligheten finns än för att lösa lokala

miljöproblem och att programmen inte varit anpassade

för nytänkande och innovationer. Vidare har RRV

konstaterat att stödbesluten har tagits utan att

bidragens konkurrenssnedvridande effekter har

beaktats.

Riksdagens revisorers granskning har byggt på

kritiken ytterligare. Revisorerna uppmärksammar

bl.a. att stödet har en oklar målbild och att

satsningen på lokala miljömål kan leda till att de

nationella miljömålen motverkas. Vidare riktar

revisorerna kritik mot regeringens handläggning av

stödet och bristen på redovisningar av såväl beslut

om avslag som de förväntade effekterna av beviljat

stöd. De förslag som revisorerna lägger fram för att

komma till rätta med bl.a. svagheter i

administrationen av stödet kan emellertid inte

förväntas leda till att stödets inneboende brister

får sin lösning. Stödverksamhetens grundläggande

problem med byråkrati, konkurrenspåverkan och

felinvesteringar kan förväntas kvarstå. Utskottet

anser mot denna bakgrund att det statliga stödet

till lokala investeringsprogram för ekologisk

hållbarhet snarast bör avskaffas.

Vad utskottet ovan anfört bör riksdagen med

anledning av motionerna 1999/2000:Bo1 (m) och

1999/2000:Bo4 (fp) som sin mening ge regeringen till

känna. Detta innebär att även förslaget i motion

1999/2000:Bo2 (c) yrkande 1 kan anses bli

tillgodosett. Övriga motionsförslag samt förslagen i

skrivelsen från Riksdagens revisorer avstyrks.

dels att utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

beträffande statligt stöd till lokala

investeringsprogram

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Bo1 och

1999/2000:Bo4 samt med avslag på Riksdagens

revisorers förslag 1999/2000:RR3 och motionerna

1999/2000:Bo2 samt 1999/2000:Bo3 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Statligt stöd till lokala

investeringsprogram

Ulla-Britt Hagström (kd) och Harald Bergström (kd)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6

börjar med "Bostadsutskottet inleder" och på s. 11

slutar med "1999/2000:Bo3 (kd)" bort ha följande

lydelse:

Stödet till lokala investeringsprogram har bidragit

till att främja kommunernas arbete för en ekologiskt

hållbar utveckling. Intresset för att utarbeta

lokala investeringsprogram har varit stort. Många

kommuner har utarbetat program med åtgärder med hög

angelägenhetsgrad. Den ursprungliga avsikten var

emellertid att statens stöd till detta

utvecklingsarbete endast skulle utgå t.o.m. år 2000.

Bostadstskottet delar den uppfattning som förs fram

i motion 1999/2000:Bo3 (kd) och som innebär att

stödet bör avvecklas senast under år 2001. I samma

motion förs fyra förslag fram om åtgärder som bör

vidtas inom ramen för stödsystemet under tiden fram

till avvecklingen. Även dessa förslag, som till viss

del sammanfaller med förslag från Riksdagens

revisorer, bör enligt utskottets mening vinna

riksdagens bifall.

Enligt motionens yrkande 1 bör en ny modell

utformas för beräkningsgrunderna för projektens

bidragande till positiva miljöeffekter och

nyskapande av arbetstillfällen. Yrkandet har i

huvudsak samma innebörd som förslaget från

Riksdagens revisorer om att Miljödepartementet bör

bearbeta tillgängligt databasmaterial så att

beräkningar av miljöeffekternas kostnadseffektivitet

möjliggörs. Som framhålls i motionen är det också av

central betydelse att programmens verkliga

sysselsättningsskapande effekter utvärderas och

redovisas så att en avstämning kan göras mot de

beräknade effekter som legat till grund för

bidragsbesluten. Vidare bör ett informationsmaterial

sammanställas där det framgår vilka miljöeffekter

som kan förväntas av olika åtgärdstyper. Ett

databasmaterial med detta innehåll kan få stor

betydelse för kommunernas fortsatta miljöarbete.

Yrkande 2 innebär att kommunernas Agenda 21-arbete

bör tillmätas större betydelse i stödet till de

lokala investeringsprogrammen och i andra sammanhang

där lokala miljösatsningar övervägs. Stödet till det

lokala Agenda 21-arbetet bör återinföras.

Utgångspunkten för statligt stöd med inriktning mot

en ekologiskt hållbar utveckling bör vara att

kommunerna själva skall få bedöma vilka insatser som

behövs när det gäller projektåtgärder som bidrar

till miljöförbättringar och nya arbetstillfällen.

Enligt yrkande 3 bör bl.a. de bedömningar som görs

vid avslag av bidragsansökan vara tillgängliga för

kommunerna i en databas. Även Riksdagens revisorer

föreslår att regeringen bättre informerar om

bedömningar och motiv för avslag. Utskottet

instämmer i dessa förslag. Information om

avslagsmotiven kan vara till nytta såväl för den

ansökande kommunen som för övriga kommuner i deras

arbete med att upprätta lokala investeringsprogram.

Slutligen tas i motionens yrkande 4 upp frågan om

stöd till åtgärder som förbättrar inomhusmiljön.

Stödet till de lokala investeringsprogrammen har

hittills inte kunnat användas för detta ändamål.

Regeringen har visserligen haft för avsikt att

utvidga stödändamålen till att även omfatta

inomhusmiljön men har haft svårigheter att få

förordningsändringen godkänd av EU:s kommission.

Utskottet delar emellertid motionärernas uppfattning

att fortsatta ansträngningar bör göras för att

utforma ett stöd för detta ändamål. Ett alternativ

som bör prövas är att en del av de medel som avsatts

för de lokala investeringsprogrammen förs över till

ett särskilt stöd med inriktning mot allergisanering

av lokaler där barn och ungdomar vistas, i enlighet

med förslag som tidigare framförts av

Kristdemokraterna.

Vad utskottet ovan anfört bör riksdagen med

anledning av motion 1999/2000:Bo3 (kd) samt

Riksdagens revisorers skrivelse 1999/2000:RR3

förslag 3 och 5 som sin mening ge regeringen till

känna. Övriga förslag i skrivelsen samt övriga

motioner avstyrks i den utsträckning de inte kan

anses vara tillgodosedda med det nu anförda.

dels att utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

beträffande statligt stöd till lokala

investeringsprogram

att riksdagen med anledning av Riksdagens revisorers förslag

1999/2000:RR3 och motion 1999/2000:Bo3 samt med

avslag på motionerna 1999/2000:Bo1,

1999/2000:Bo2 och 1999/2000:Bo4 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Statligt stöd till lokala

investeringsprogram

Rigmor Stenmark (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6

börjar med "Bostadsutskottet inleder" och på s. 11

slutar med "1999/2000:Bo3 (kd)" bort ha följande

lydelse:

Som framhålls i motion 1999/2000:Bo2 (c) var de

ursprungliga tankarna bakom satsningen på de lokala

investeringsprogrammen för en ekologiskt hållbar

utveckling riktiga. Syftet var att påtagligt öka

takten i omställningen av Sverige till ett

ekologiskt uthålligt samhälle och samtidigt bidra

till en ökad sysselsättning. Kommunerna skulle ges

en bättre möjlighet att förverkliga sina

miljövisioner. Tyvärr kan det nu konstateras att

regeringen och Miljödepartementet inte har kunnat

leva upp till det ursprungliga syftet med stödet.

Det som skulle bli en storsatsning på en ekologiskt

hållbar utveckling har i stället kommit att bli ett

stort arbetsmarknadspolitiskt projekt. Tveksamma

miljöåtgärder har använts för att frisera

arbetslöshetssiffrorna och programverksamheten har

knappast bidragit till någon avgörande omställning

av samhället i ekologisk riktning.

De granskningar som genomförts av stödverksamheten

av bostadsutskottet, RRV samt av Riksdagens

revisorer pekar på allvarliga brister i såväl

regeringens handläggning av stöden som i

investeringsprogrammen i sig. Det har visserligen

kunnat konstateras att positiva miljöeffekter har

uppnåtts och att miljöprofilen på många kommunala

projekt har förstärkts. Samtidigt finns det starka

skäl att ifrågasätta om de förväntade miljövinsterna

står i rimlig proportion till de satsade medlen. RRV

gör således bedömningen att de förväntade

miljöeffekterna i många fall kraftigt har

överskattats. Även Riksdagens revisorers granskning

visar att de investeringar som genomförts med det

statliga stödet endast marginellt har bidragit till

att uppfylla de nationella miljömål som formulerats

för olika områden. Inte heller de

sysselsättningsmässiga effekterna av de lokala

investeringsprogrammen har nått upp till det

förväntade. Granskningarna visar vidare att

Miljödepartementets handläggning av

bidragsansökningarna närmast får betraktas som

godtycklig. Riktlinjerna för stödet har varit mycket

oklara och många kommuner har upplevt

stödverksamheten som ett lotteri. Även i fråga om

redovisningen av de gjorda satsningarnas kostnader

och effekter har påtagliga brister påvisats.

Sammantaget anser utskottet att de hittillsvarande

erfarenheterna av det statliga stödet till lokala

investeringsprogram leder till slutsatsen att de

medel som avsatts för denna bidragsform kan användas

på sätt som bättre bidrar till att miljövinster

uppnås. Ingångna avtal med kommunerna bör

fullföljas. I övrigt bör bidragsformen avvecklas och

de avsatta medlen användas på ett för miljö och

sysselsättning mer kostnadseffektivt sätt. Det bör

ankomma på regeringen att till riksdagen återkomma

med förslag med denna inriktning. Vad utskottet nu

förordat bör riksdagen med anledning av förslagen i

motion 1999/2000:Bo2 (c) som sin mening ge

regeringen till känna.

Utskottet anser vidare att två av förslagen i

motion 1999/2000:Bo3 (kd) bör innefattas i

tillkännagivandet från riksdagen. I denna motions

yrkande 1 föreslås att en ny modell bör utformas för

redovisning av investeringsprogrammens miljö- och

sysselsättningseffekter. Motsvarande förslag läggs

fram av Riksdagens revisorer. Även vid en avveckling

av det statliga stödet enligt vad utskottet ovan

förordat finns det givetvis skäl att genom en

databas göra de vunna erfarenheterna av den

hittillsvarande stödverksamheten lätt tillgängliga

för alla kommuner. Det får förutsättas att dessa

erfarenheter, från såväl lyckade som mindre

framgångsrika projekt, kan utnyttjas i kommunernas

fortsatta miljöarbete. Också förslaget i yrkande 4

att använda delar av de återstående medlen till

bidrag till förbättrad inomhusmiljö bör bifallas.

Stöd med denna inriktning inom ramen för de villkor

som gällt för bidraget till de lokala

investeringsprogrammen har ansetts kunna strida mot

EG:s regelverk. Det bör därför ankomma på regeringen

att återkomma med förslag om ett särskilt bidrag med

denna inriktning.

dels att utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

beträffande statligt stöd till lokala

investeringsprogram

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Bo2 och

1999/2000:Bo3 yrkandena 1 och 4 samt med avslag på

Riksdagens revisorers förslag 1999/2000:RR3 och

motionerna 1999/2000:Bo1, 1999/2000:Bo3 yrkandena 2,

3 och 5 samt 1999/2000:Bo4 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.