Bet. 1999/2000:FöU7

Försvarsutskottets betänkande

1999/2000:FÖU07

Organisations- och ledningsfrågor i Försvarsmakten

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

1999/2000

FöU7

Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition 1999/2000:97 Vissa organisatoriska

frågor inom Försvarsmakten, m.m. såvitt avser regeringens förslag nr 4 om

att lägga ned Flygvapnets Uppsalaskolor, Försvarsmaktens ledningscentrum,

Rikshemvärnscentrum och Försvarsmaktens underhållscentrum samt förslag

nr 5 om att regeringen i stället för riksdagen framgent skall besluta om vissa

utpekade organisationsenheter.

Utskottet anser att förslaget att lägga ned vissa skolor och centrum i hu-

vudsak bör bifallas av riksdagen. Verksamheten som bedrivs vid dessa

kommer i allt väsentligt att inordnas i andra organisationsenheter inom För-

svarsmakten. Flygvapnets Uppsalaskolor bör dock inte läggas ned och Flyg-

skolan inte inordnas i Upplands flygflottilj. En kommande redovisning av

regeringen om behov av exportstöd samt om framtida flygutbildning bör

avvaktas. Vidare anser utskottet att den framtida Amfibiestridsskolan skall

ha en från amfibieregementena fristående ställning och sålunda inte inordnas

i Amfibieregementet i Vaxholm.

Det är rimligt att det bör ankomma på regeringen att framgent besluta om

Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum i Uppsala. Riksdagen

bör således redan nu godkänna regeringens förslag i denna del.

För ett antal enheter samt för Syd- och Ostkustens örlogsbaser, Muskö ör-

logsvarv samt Arméns tekniska skola bör dock riksdagen även fortsättnings-

vis besluta om väsentliga förändringar. Detta underlättar enligt utskottets

mening riksdagens uppföljning av det omfattande organisationsbeslut som

fattades den 30 mars år 2000.

Det innebär dock inte att detaljnivån för riksdagens organisationsbeslut en

gång för alla är given, utan utskottet kan komma att förorda andra detalje-

ringsnivåer för riksdagens beslut i sådana ärenden. Sådana överväganden

aktualiserar även frågan hur ansvarsgränserna bör vara mellan riksdagen och

regeringen även i andra avseenden som rör det militära försvarets utveckling.

Regeringens förslag i denna del bör således anstå till dess att riksdagen tagit

ställning till vilka frågor inom det försvarspolitiska området som bör avgöras

av riksdagen - resp. av regeringen utan riksdagens hörande.

I tre motioner föreslås att militärdistriktsenheten i

Dalarna skall benämnas Dalregementsgruppen i

stället för Dalagruppen som regeringen redovisar

som sin beslutsavsikt. Mot bakgrund av den

betydelse som traditioner och benämningar har inte

minst för den lokalt förankrade försvarsviljan anser

utskottet att motionsförslagen i denna del bör

tillstyrkas.

Propositionen

Proposition 1999/2000:97 Vissa organisatoriska

frågor inom Försvarsmakten, m.m.

Regeringen föreslår i propositionen 1999/2000:97 vari yrkas att riksdagen

4. godkänner regeringens förslag att Flygvapnets Uppsalaskolor, Försvars-

maktens ledningscentrum, Rikshemvärnscentrum och Försvarsmaktens un-

derhållscentrum skall läggas ned,

5. godkänner regeringens förslag att regeringen skall besluta om föränd-

ringar beträffande Totalförsvarets skyddsskola, Försvarets internationella

kommando, Örlogsskolorna, Markstridsskolan, Försvarsmaktens Halmstads-

skolor, Försvarets sjukvårdscentrum och Försvarsmaktens underrättelse- och

säkerhetscentrum,

Motionerna

Motioner avgivna med anledning av proposition 1999/2000:97

1999/2000:Fö38 av Rolf Gunnarsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om namnfrågan på

militärdistriktsenheten i Falun/Dalarna.

1999/2000:Fö40 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om namnet på

den nya militärdistriktsenheten i Falun.

1999/2000:Fö41 av Henrik Landerholm m.fl. (m) vari yrkas

3. att riksdagen avslår regeringens proposition 1999/2000:97 punkterna 4

och 5,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om beslut avseende organisationsenheter inom Försvarsmaktens

grundorganisation,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om Högkvarterets ledning m.m. och verksamhetsledning inom För-

svarsmakten,

6. att riksdagen hos regeringen begär en samlad redovisning av ledningen

av och inom Försvarsmakten.

1999/2000:Fö42 av Åke Carnerö m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en bred parlamentarisk översyn över maktfördelningsprincipen

samt beslutsordningen för Försvarsmaktens skolor och förband,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att beslutanderätten om olika organisationsenheter förs över till

regeringen, t.ex. som i fallet Muskö örlogsvarv, (delvis)

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Amfibiestridsskolan även i fortsättningen skall vara en själv-

ständig enhet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att satsa på en kvalitets- och kompetenshöjning inom Försvars-

maktens sjukvårdsfunktion,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en fristående sjukvårdsavdelning i Försvarsmaktens

högkvarter.

1999/2000:Fö43 av Claes-Göran Brandin (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om framtida organi-

sation för Kustartilleriets stridsskola.

1999/2000:Fö45 av Kenneth Johansson (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om namnet på den

nya militärdistriktsenheten i Falun.

Utskottet

Ärendet

I betänkandet behandlas regeringens proposition 1999/2000:97

Vissa organisatoriska frågor inom Försvarsmakten, m.m.

yrkandena 4 och 5 samt motinerna 1999/2000:Fö38,

1999/2000:Fö40, 1999/2000:Fö41 yrkandena 3-6,

1999/2000:Fö42 yrkandena 1, 2 i denna del, 3-5,

1999/2000:Fö43 och 1999/2000:Fö45.

Skolor och centrum

Nedläggning av skolor och centrum, m.m.

Regeringen

Regeringen föreslår att följande organisationsenheter skall läggas ned den 30

juni 2000, eller vid den senare tidpunkt som regeringen bestämmer:

- Flygvapnets Uppsalaskolor Uppsala

- Försvarsmaktens ledningscentrum Enköping

- Rikshemvärnscentrum Stockholm.

Försvarsmaktens underhållscentrum i Karlstad föreslås läggas ned den 31

december 2001 eller vid den senare tidpunkt som regeringen bestämmer.

Regeringen anser att Försvarsmaktens skolor och centrum bör anpassas till

den omstrukturering som föreslagits i proposition 1999/2000:30. Regeringen

anser vidare att omstruktureringen av övriga delar av Försvarsmakten bör

föranleda ett förändrat funktionsutvecklingsansvar för ledningssystem, un-

derhållstjänst och logistik m.m.

Om riksdagen beslutar i enlighet med regeringens förslag, avser regering-

en vidta följande åtgärder:

- Inordna den utbildning som bedrivs vid Flygvapnets Uppsalaskolor i

Upplands flygflottilj

- Inordna den utbildningsverksamhet som bedrivs vid Försvarsmaktens

ledningscentrum i Upplands regemente

- Inordna rikshemvärnschefen med stab i Högkvarteret och inrätta Hemvär-

nets stridsskola

- Ändra benämningarna beträffande Totalförsvarets skyddsskola, Försvarets

internationella kommando och Försvarets sjukvårdscentrum.

Regeringen anser att de skäl för regeringens förslag som redovisats ovan

gäller för de delar av Försvarsmaktens skolor och centrum som regeringen

beslutar om.

Mot denna bakgrund avser regeringen att inordna Artilleriets stridsskola i

Artilleriregementet i Kristinehamn och att inordna Luftvärnets stridsskola i

Luftvärnsregementet i Halmstad.

Vidare avser regeringen bryta ut Fältarbetsskolan ur Totalförsvarets am-

munitions- och minröjningscentrum för att därefter inordna skolan i Göta

ingenjörregemente i Eksjö.

Regeringen avser vidare att lägga ned Försvarsmaktens ledarskaps- och

idrottscentrum. Regeringen anser att det är mer rationellt att fördela centru-

mets ganska väsensskilda uppgifter (ledarskap, idrott och överlevnadskun-

skap) till andra förband och skolor än att bedriva dem samordnat.

Regeringen avser också att inordna Kustartilleriets stridsskola i Vaxholms

amfibieregemente och att därvid även ändra skolans namn till Amfibiestrids-

skolan. Detta namn återspeglar bättre den verksamhet som bedrivs.

Utgående från det förslag som regeringen presenterat beträffande funktions-

utvecklingsansvaret för Försvarsmaktens ledningssystem avser regeringen att

inordna Försvarets krigsspelcentrum i Operativa insatsledningen.

Beträffande Flygmedicincentrum överväger regeringen en fortsatt utveck-

ling mot ett specialmedicinskt centrum där bl.a. navalmedicinsk kompetens

skulle kunna ingå. En mer genomgripande utveckling för Flygmedicincent-

rum kräver dock ytterligare utredning.

Vad avser Arméns tekniska skola, Försvarsmusikcentrum och Försvars-

maktens rekryteringscentrum anser regeringen att det för närvarande inte

föreligger något behov av att förändra verksamheten.

Under förutsättning att riksdagen beslutar att Flygvapnets Uppsalaskolor

skall läggas ned, avser regeringen att inordna Flygvapnets stridslednings-

och luftbevakningsskola och Flygvapnets flygbefälsskola i Upplands flyg-

flottilj.

Under förutsättning att riksdagen beslutar att Försvarsmaktens lednings-

centrum skall läggas ned, avser regeringen att inordna dess skolverksamhet

m.m. i Upplands regemente. Förändringen innebär att ansvaret för den total-

försvarsanknutna verksamhet som bedrivs vid Försvarsmaktens lednings-

centrum övertas av Upplands regemente.

Under förutsättning att riksdagen beslutar att Rikshemvärnscentrum skall

läggas ned, avser regeringen att inrätta en organisationsenhet benämnd Hem-

värnets stridsskola.

Under förutsättning att riksdagen godkänner att regeringen skall besluta

om förändringar beträffande Totalförsvarets skyddsskola, avser regeringen

att ändra benämningen till Totalförsvarets skyddscentrum.

Regeringen anser att det funktionsutvecklingsansvar som nuvarande Total-

försvarets skyddsskola har är av en sådan omfattning och av en så principiell

betydelse att skolans status bör förändras till centrum.

Under förutsättning att riksdagen godkänner att regeringen skall besluta

om förändringar beträffande Försvarets internationella kommando, avser

regeringen att ändra dess benämning till Försvarsmaktens centrum för inter-

nationell utbildningsverksamhet. Till skillnad från Totalförsvarets

skyddscentrum sker detta till följd av att verksamheten förändras. Om Ope-

rativa insatsledningen inrättas, kommer den, under Försvarsmaktens myn-

dighetsledning, att ansvara för ledningen av såväl nationella som internatio-

nella insatser. Mot denna bakgrund kommer också en del av de uppgifter av

mer operativ karaktär som Försvarets internationella kommando har att

överföras till Operativa insatsledningen. När denna överföring skett blir

benämningen kommando missvisande. Med de principer för hur organisa-

tionsenheter inom Försvarsmakten benämns anser regeringen därför att en-

hetens namn bör vara Försvarsmaktens centrum för internationell utbild-

ningsverksamhet.

Under förutsättning att riksdagen godkänner att regeringen skall besluta

om förändringar beträffande Försvarets sjukvårdscentrum, avser regeringen

att ändra dess benämning till Försvarsmaktens sjukvårdscentrum. Med denna

förändring får centrumet ett namn som överensstämmer med övriga cent-

rums.

Under förutsättning att riksdagen godkänner att regeringen skall besluta

om förändringar beträffande Örlogsskolorna, anser regeringen att den utbild-

ning som bedrivs vid den enhet inom Försvarsmakten som benämns Sjö-

stridsskolan skall inordnas i Örlogsskolornas verksamhet. Försvarsmakten

bör därefter lägga ned Sjöstridsskolan.

Motionerna

Moderata samlingspartiet framhåller i motion 1999/2000:Fö41 (m - kom-

mitté) att utbildning av officerare är en långsiktig verskamhet vid Försvars-

maktens skolor och centrum. Skolor och centrum svarar också för forsk-

nings- och utvecklingverksamhet inom sitt truppslag eller funktion. Strids-

skolorna leder dessutom den viktigaste delen av officersutbildningen då de

ger officeren den fackkunskap som erfordras för ett försvarsmaktsgemensamt

utbyte av kunskaper och erfarenheter. Att inordna dessa enheter i större

förband - i stället för att vara en självständig enhet - riskerar medföra att e

liten men prioroterad verksamhet "drunknar". Dessa enheter bör därför även

fortsättningsvis vara självständiga enheter inom Försvarsmakten på samma

sätt som regeringen föreslår för Markstridsskolan. Att inordna t.ex. Artilleri-

ets stridsskola, Sjöstridsskolan, Amfibiestridsskoan och Ledningscentrum i

andra enheter är fel. Regeringen förslag bör därför avslås (yrkande 3 i denna

del).

Kristdemokraterna pekar i motion 1999/2000:Fö42 (kd - kommitté) på att

riksdagen nyligen har fattat beslut att det skall finnas två enheter för utbild

ning av amfibieförband - i Vaxholm och Göteborg. Amfibiestridsskolan är

en angelägenhet för hela amfibiekåren. Skolan bör därför inte inordnas i ett

regemente utan ha en i likhet med i dag självständig roll (yrkande 3).

I motion 1999/2000:Fö43 framhåller Claes-Göran Brandin (s) att Amfibie-

stridsskolan är en angelägenhet för hela amfibiekåren. Om den blir en orga-

nisatorisk angelägenhet för amfibieförbandet i Vaxholm riskerar regementet i

Göteborg att marginaliseras. Det är rimligt att ha ett gemensamt ansvar för

bemanning till skolans organisation. Lednings- och lydnadsförhållandena bör

behandlas i likhet med bl.a. Örlogsskolorna och Markstridsskolan. Den bör

således inte inordnas organisatoriskt i amfibieregementet i Vaxholm.

Utskottet

När det gäller skol- och centrumverksamhet fanns inte tillräckligt underlag

för förslag av regeringen och därmed beslut av riksdagen i samband med

beredningen av de övriga grundorganisationsförändringar regeringen före-

slog i proposition 1999/2000:30 Det nya försvaret, om vilka riksdagen fatta-

de beslut den 30 mars år 2000. Regeringen uppdrog mot den bakgrunden åt

Försvarsmakten att inkomma med ett underlag i dessa delar under våren

2000 så att förändringarna avseende denna skol- och centrumverksamhet kan

genomföras samtidigt med dem som föreslogs i den tidigare nämnda propo-

sitionen.

Regeringen föreslår nu att Flygvapnets Uppsalaskolor, Försvarsmaktens

ledningscentrum och Rikshemvärnscentrum läggs ned den 30 juni 2000 eller

vid den senare tidpunkt som regeringen bestämmer.Vidare föreslås att För-

svarsmaktens underhållscentrum i Karlstad läggs ned den 31 december 2001

eller vid den senare tidpunkt som regeringen bestämmer.

Regeringen redovisar härutöver ett antal organisationsförändringar som

regeringen avser besluta om riksdagen bifaller regeringens förslag.

Moderata samlingspartiet anser att regeringens förslag bör avslås (motion

Fö41 yrkande 3 i denna del). Att inordna t.ex. Artilleriets stridsskola, Sjö-

stridsskolan, Amfibiestridsskolan och Ledningscentrum i andra enheter är

fel. Dessa enheter bör därför även fortsättningsvis vara självständiga enheter

inom Försvarsmaktens på samma sätt som regeringen föreslår för Mark-

stridsskolan.

I motion Fö42 (kd - kommitté) yrkande 3 och i motion Fö43 (s) föreslås att

Amfibiestridsskolan skall ha en självständig ställning och inte inordnas som

en del av Amfibieregementet i Vaxholm.

Utskottet anser att regeringens förslag (hemställan nr 4) att lägga ned vissa

skolor och centrum i huvudsak bör bifallas av riksdagen. Enligt utskottets

uppfattning medför inte förslaget att de verksamheter som bedrivs inom

dessa enheter helt upphör, utan dessa inordnas helt eller delvis i andra, och

något större, organisationsenheter inom Försvarsmakten.

Utskottet anser emellertid att Flygvapnets Uppsalaskolor bör behållas, och

således inte inordnas i Upplands flygflottilj. I betänkandet 1999/2000:FöU2

Det nya försvaret framhöll utskottet att formen för den framtida flygförarut-

bildningen såväl grundläggande taktisk utbildning (GTU) som grundläggan-

de flygförarutbildning (GFU), bör ses över. Utskottet ansåg att regeringen

bör återkomma till riksdagen om exportstöd och utbildning av flygförare.

Utskottet vill avvakta den begärda redovisningen från regeringen eftersom

den framtida verksamhetens inriktning och karaktär på Upplands flygflottilj i

hög grad kan komma att beröras av kommande förslag.

I propositionen redovisas vidare att regeringen avser inordna Flygskolan

som en del av Upplands flygflottilj. Det beslutet bör anstå till dess att for-

merna m.m. för den framtida flygutbildningen klarlagts. När det gäller de

övriga åtgärder som regeringen redovisar att den avser besluta, har utskottet

även på en annan punkt en avvikande mening. När det gäller den framtida

Amfibiestridsskolans ställning anser utskottet i likhet med vad som anförs

bl.a. i motionerna Fö42 yrkande 3 (kd - kommitté) och Fö43 (s) att den inte

bör inordnas i något av amfibieregementena utan ha en från dessa förband

fristående ställning. Därmed tydliggörs att Amfibiestridsskolan är en angelä-

genhet för hela amfibiekåren. En sådan lösning bör enligt utskottets mening

förutsättas kunna ske inom ramen för oförändrade resurser.

Vad utskottet nu med anledning av motionerna Fö41 yrkande 3 i denna

del, Fö42 yrkande 3 samt Fö43 anfört om Flygvapnets Uppsalaskolor och

Flygskolan samt om Amfibiestridsskolans ställning bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

Förändrade beslutsbefogenheter beträffande vissa av Försvarsmaktens

förband

Regeringen

Regeringen föreslår att besluten om vissa enheter och förband inom För-

svarsmakten skall flyttas från riksdagen till regeringen. Regeringen föreslår

att inom följande organisationsenheter skall regeringen framgent besluta om

förändringar:

- Totalförsvarets skyddsskola Umeå

- Försvarets internationella kommando Upplands-Bro/Kungsängen

- Örlogsskolorna Haninge/Berga och

Karlskrona

- Markstridsskolan Skövde/Motala/Boden

- Försvarsmaktens Halmstadsskolor Halmstad

- Försvarets sjukvårdscentrum Hammarö

- Försvarsmaktens underrättelse Uppsala

och säkerhetscentrum

Motionerna

Moderata samlingspartiet anser i motion 1999/2000:F41 (m - kommitté) att

riksdagen bör fatta beslut om självständiga organisationsenheter för ledning

och förband inom Försvarsmaktens grundorganisation. Regeringen bör där-

efter - efter förslag från myndighetens chef - fastställa de enheter som ingår

i dessa självständiga organisationsenheter. Det innebär att riksdagen jämväl

bör fatta beslut om Sydkustens örlogsbas, Ostkustens örlogsbas, Försvars-

maktens centrum för internationell utbildning, Försvarsmaktens Halmstads-

skolor, Markstridsskolan, Arméns tekniska skola samt Örlogsskolorna (yr-

kande 4). Regeringens förlag att föra över beslutanderätten från riksdagen till

regeringen i detta avseende bör därför avslås (yrkande 3 i denna del).

Kristdemokraterna framhåller i motion 1999/2000:Fö42 (kd - kommitté) att

frågan om ansvarsfördelningen mellan regering och riksdag är en betydelse-

full samt principiell fråga och pekar på att ett fåtal dagar efter ett

omfattande försvarsbeslut skall ett nytt beslut fattas som river upp det tidiar

beslutet. Denna process skapar ett löjets skimmer över såväl riksdag som

regering. Förslag av den dignitet som regeringen nu föreslår borde vara

föremål för en bredare parlamentarisk översyn (yrkande 1). I avvaktan på en

sådan översyn bör riksdagen fatta beslut om samtliga organisationsenheter

(yrkande 2 i denna del).

Utskottet

Utskottet anser att ett samlat beslut av riksdagen om omfattning och lokalise-

ring av Försvarsmaktens grundorganisation dels skapar överblick över orga-

nisationen, dels klarlägger beslutsläget och ansvarsfördelning mellan riksda-

gen och regeringen i viktigare organisationsfrågor. Ett sådant beslut fattades

senast av riksdagen den 30 mars 2000 med anledning av regeringens förslag i

propositionen 1999/2000:30 Det nya försvaret.

I propositionen 1999/2000:97 Vissa organisatoriska frågor inom För-

svarsmakten, m.m. föreslås att regeringen - i stället för riksdagen - framgent

skall besluta om vissa av de organisationsenheter som riksdagen beslutade

om så sent som den 30 mars 2000. Såvitt utskottet kan bedöma betyder det

att regeringen - vid ett bifall från riksdagens sida - t.ex. kan lägga ned elle

omlokalisera förbandet och dess underavdelningar utan att riksdagen behöver

beredas tillfälle att ta ställning till detta.

Utskotten skall i sitt arbete inom riksdagen ägna stor uppmärksamhet åt att

följa upp och utvärdera effekterna av riksdagens beslut. Detta förutsätter bl.a

att riksdagens, regeringens och Försvarsmaktens beslutsroller, t.ex. i sam-

band med struktur- och organisationsförändringar, är så tydliga att riksdagen

kan följa upp dem.

Det beslut som riksdagen fattade den 30 mars 2000, är det enskilt mest ge-

nomgripande beslut som riksdagen fattat i modern tid som rör Försvarsmak-

tens organisation. Det är därför särskilt angeläget att detta beslut kan följas

upp och utvärderas av riksdagen under de kommande åren.

Det finns enligt utskottets mening en risk att riksdagens möjligheter att

följa upp hur den strukturomvandling av Försvarsmakten som nu skall ge-

nomföras, försvåras om riksdagen nu avhänder sig beslutanderätten över

vissa av de enheter som riksdagen nyligen fattat beslut om.

Organisationsbeslut medför stora påfrestningar för de anställda - ofta för

långt fler än dem som slutligen kommer att beröras. Utskottet anser att orga-

nisationsutredningar bör bedrivas öppet och ge tillfälle för såväl anställda

som andra instanser att lämna synpunkter på de alternativ som övervägs. Den

parlamentariska medverkan i beslutsprocessen är viktig. Utskottet vill såle-

des understryka betydelsen av att en slutlig sammanvägning av olika militä-

ra, regionala och andra intressen kring viktiga organisationsförändringar äger

rum i riksdagen.

Flera av de enheter som nu föreslås (propositionens hemställan nr 5) un-

dantas från fortsatt riksdagsbehandling bedriver en omfattande verksamhet

och är av betydelse även för andra förbands lokalisering och verksamhet.

Mot den bakgrunden anser utskottet det angeläget att riksdagen även fram-

gent ges tillfälle till att ta ställning till väsentliga förändringar som rör

- Totalförsvarets skyddsskola,

-

- Försvarets internationella kommando,

-

- Örlogsskolorna,

-

- Markstridsskolan,

-

- Försvarsmaktens Halmstadsskolor och

-

Försvarets sjukvårdscentrum,

om detta skulle komma att aktualiseras. Detta bör enligt utskottets mening

även gälla

- Arméns tekniska skola,

-

- Ostkusten örlogsbas och

-

Sydkustens örlogsbas,

vilka även bör vara sådana organisationsenheter som riksdagen framgent

skall besluta om.

I betänkandet 1999/2000:FöU8 Logistik- och underhållstjänsten i För-

svarsmakten behandlar utskottet även Muskö örlogsvarv. Samma ordning bör

enligt utskottets mening gälla även för Muskö örlogsvarv.

Ändringar i den fastställda organisationen skall sålunda godkännas av

riksdagen. För de ovan angivna enheterna bör dock riksdagen även fortsätt-

ningsvis besluta om väsentliga förändringar vilket riksdagen som sin mening

bör ge regeringen till känna.

Verksamheten inom Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum

i Uppsala är emellertid av en sådan omfattning, beskaffenhet och karakatär

att det är rimligt att det bör ankomma på regeringen att besluta om den.

Riksdagen bör således redan nu godkänna att beslut rörande Försvarsmaktens

underrättelse- och säkerhetscentrum framgent fattas av regeringen.

Vad utskottet nu anfört innebär dock inte att detaljnivån för riksdagens orga-

nisationsbeslut en gång för alla är given, utan utskottet kan komma att föror-

da andra detaljeringsnivåer för riksdagens beslut i sådana ärenden. Det är

sannolikt att flera av de enheter som nu aktualiserats av regeringen fortsätt-

ningsvis bör vara en angelägenhet för regeringen att besluta om. Utskottet

har emellertid inte nu haft tillfälle att överväga principerna för en eventuell

förändring av den nu gällande ordningen när det gäller riksdagens medver-

kan i organisationsbeslut. Sådana överväganden aktualiserar även frågan hur

ansvarsgränserna bör vara mellan riksdagen och regeringen även i andra

avseenden som rör det militära försvarets utveckling. Regeringens förslag i

denna del bör således anstå till dess att riksdagen tagit ställning till vilka

frågor inom det försvarspolitiska området som bör avgöras av riksdagen -

resp. av regeringen utan riksdagens hörande. Mot bakgrund av vad utskottet

nu anfört torde behovet av en bred parlamentarisk utredning enligt motion

Fö41 yrkande 1 inte vara påkallat.

Ledning inom Försvarsmakten och Högkvarterets organisation, m.m.

Regeringen

Inrättandet av Operativa insatsledningen samt förändringarna inom under-

hållsfunktionen och skol- och centrumverksamheten leder till att Försvars-

maktens högkvartersorganisation behöver förändras.

En ny linjeenhet, strategiledningen, bör skapas ur den nuvarande plane-

ringsstaben och ur de delar av den nuvarande operationsledningen som inte

förs till Operativa insatsledningen. Enheten bör även vara myndighetsled-

ningens inriktnings- och planeringsorgan.

Rikshemvärnschefen med stabsfunktioner bör inordnas i grund-

organisationsledningen i Högkvarteret. I sin egenskap av hemvärnets främste

företrädare bör rikshemvärnschefen lyda direkt under myndighetsledningen.

Arbetet med att anpassa Högkvarterets organisation till den förändrade

Försvarsmakten kommer att fortsätta.

Den reformering av det militära ledningssystemet som redovisades i prop.

1999/2000:30 leder till att verksamhetsledningssystemet inom Försvarsmak-

ten behöver förändras.

Högkvarteret bör även fortsättningsvis ansvara för verksamhetsledningen.

Verksamhetsledningen bör genomföras direkt från Högkvarteret till den

verkställande nivån. Operativa insatsledningen bör ansvara för den operativa

och taktiska ledningen. Operativa insatsledningen bör dock medverka i verk-

samhetsledningen och vad avser främst större övningar ha en samordnings-

roll.

Verksamhetsledningen omfattar inriktning, uppdragsstyrning, uppföljning,

korrigering samt värdering och rapportering av verksamhetens genomförande

och resultat mot uppställda mål. Verksamhetsledningen i fred skall utövas av

Högkvarteret med biträde av de taktiska kommandona inom Operativa in-

satsledningen och förbanden, skolorna och centrumen.

Enligt regeringen är det angeläget att ansvaret för styrning och inriktning

av förbandsverksamheten entydigt ligger på Högkvarteret (grundorganisa-

tionsledningen). De taktiska kommandona inom Operativa insatsledningen

bör medverka i Högkvarterets styrning bl.a. genom att ställa operativa och

taktiska krav samt att på uppdrag av Högkvarteret samordna och leda större

förbandsövningar på operativ och taktisk nivå. De taktiska kommandona bör

däremot inte ansvara för verksamhetsstyrningen. Det skulle i princip leda till

att de tidigare försvarsgrenarna återuppstod.

Regeringen anser att denna reformerade struktur för verksamhetsledning

innebär en enhetlig ledningsstruktur inom Försvarsmakten med direktiv och

order från Högkvarteret direkt till genomförandenivån och på motsvarande

sätt med resultatredovisning direkt till Högkvarteret. Genom att Operativa

insatsledningens tre taktiska kommandon involveras i arbetet tillförsäkras

nödvändig samordning och att operativa och taktiska hänsyn ligger till grund

för arbetet. Eftersom sjukvårdsavdelningens huvuduppgift är att planera och

leda sjukvården inom Försvarsmaktens insatsorganisation anser regeringen-

det vara mest ändamålsenligt att avdelningen inordnas i Operativa insats-

ledningen.

Motionerna

Moderata samlingspartiet anser i motion 1999/2000:Fö41 (m - kommitté)

beträffande militärdistriktens gränser att det kan synas enkelt att överföra de

nuvarande militärområdenas gränser till de nya miltärdistrikten. Motionen

pekar - i kritik mot regeringens redovisning - på att Gotlands militärkom-

mando är en del av Mellersta militärområdet och att Militärkommandochefen

är underställd Militärbefälhavaren i Mellersta militärområdet. Man pekar på

att regeringens förslag medför fyra i stället för tre självständiga chefer unde

överbefälhavaren. Ledningsförhållandena bör bestämmas först när relationen

mellan överbefälhavaren, den operativa insatsledningen och militärdistrikten

är klarlagda. Skälen för uppdelningen i en verksamhetsledning och en oper-

tiv/taktisk ledning är omotiverad. Det finns inget behov av en grundorgani-

sationsledning i Högkvarteret; dess uppgifter bör kunna övertas av den ope-

rativa insatsledningen (yrkande 5).

Vidare anser Moderata samlingspartiet att enhetligheten i Försvarsmakten,

en myndighet, en stab m.m. negativt har påverkat Försvarsmakens ledning,

vitalitet och inre liv. Motionärerna pekar på att försvarsutskottet har aktuali

serat frågan om ansvarsgränserna mellan regeringen och Försvarsmakten. En

annan ansvarsfördelning skulle kunna övervägas i olika avseenden. Den

nuvarande gränsdragningen mellan regeringens och Försvarsmaktens ansvar

bör granskas.

Enligt Moderata samlingspartiet har regeringen i propositionen förstärkt

oklarheten av ledningen inom och av Försvarsmakten. Motionärerna avvisar

regeringens redovisning av Högkvarterets organisation m.m och anser att

regeringen bör återkomma med ett samlat, genomarbetat och entydigt förslag

(yrkande 6).

Kristdemokraterna framhåller i motion 1999/2000:Fö42 (kd - kommitté) att

det är viktigt att möjligheterna till samordning av civil och militär sjukvård

som tidigare funnits kan tas tillvara även i den nya organisationen. Försvars-

maktens sjukvårdscentrum bör därför fortsätta att få utvecklas som ett kom-

petenscentrum för det akuta omhändertagande tillsammans med civila uni-

versitet och högskolor med intresse för traumatologi. Det bör vidare satsas på

en fortsatt kvalitets- och kompetenshöjning inom Försvarsmaktens sjuk-

vårdsfunktion (yrkande 4). Kristdemokraterna anser att de ansvarsuppgifter

som i dag löses inom sjukvårdsfunktionen i Högkvarteret spänner över ett

brett område och därför inte bör inordnas i OPIL utan utgöra en självständig

enhet i Högkvarteret (yrkande 5).

Utskottet

Senast utskottet behandlade frågor om ledningen inom Försvarsmakten samt

Högkvarterets organisation var i betänkandet 1999/2000:FöU2 Det nya för-

svaret. Riksdagen ställde sig bakom regeringens förslag att inrätta en central

operativ insatsledning och att lägga ned bl.a. nuvarande Armécentrum, Ma-

rincentrum och Flygvapencentrum.

- I betänkandet (1999/2000:FöU2 s. 98) anförde utskottet i sammanhanget

bl.a. följande:

-

- Regeringen bör emellertid återkomma till riksdagen med en samlad redo-

visning av den centrala militära ledningen, bl.a. i fråga om högkvarterets

närmare organisation och uppgifter, den operativa insatsledningens närma-

re organisation, uppgifter och lokalisering samt generalinspektörernas

ställning och uppgifter.

-

- När det gäller ledningen av verksamheten inom Försvarsmakten ansåg ut-

skottet (s. 98):

-

- Det är också oklart vilka uppgifter och vilken ställning de tre generalin-

spektörerna avses få. Enligt utskottets mening går det inte att se Försvars-

maktens ledning isolerad från myndighetens hela struktur och arbetssätt

eller från totalförsvarets ledning i övrigt. Utskottet anser därför att relatio

nerna mellan högkvarteret och den operativa insatsledningen behöver be-

skrivas tydligare. Ansvar måste tydligt framgå. Det finns därvid skäl att

pröva om den nu tillämpade ledningsmodellen, där den operativa och tak-

tiska ledningen är skild från ledningen av förbandsproduktionen, är ända-

målsenlig, eller om inte chefer på olika nivåer bör ansvara för att såväl ut-

bilda förbanden som använda dem.

-

Den nu aktuella propositionen 1999/2000:97 Vissa organisatoriska frågor

inom Försvarsmakten, m.m. beslutades av regeringen innan utskottet justera-

de ovan angivna betänkande. Det har sålunda inte varit möjligt för regering-

en att ta hänsyn till vad riksdagen har bestämt. Organisationsarbetet pågår

fortfarande och de slutliga ställningstagandena är - såvitt utskottet kan be-

döma - ännu inte gjorda. Regeringen framhåller också i propostionen att

arbetet med att anpassa Högkvarterets organisation till den förändrade För-

svarsmakten kommer att fortsätta. Utskottet har således nu inget förslag från

regeringens sida att ta ställning till. Utskottet förutsätter att regeringen åt

kommer till riksdagen med den redovisning som utskottet begärt när arbetet

har slutförts. Av det skälet bör inte riksdagen nu ta ställning till de förslag

som förs fram av Moderata samlingspartiet i motion Fö41 yrkandena 5 och 6.

Kristdemokraterna pekar i motion Fö42 på den stora betydelsen av en väl

fungerande hälso- och sjukvård inom försvaret. Utskottet delar motionärer-

nas syn på att bästa möjliga förutsättningar måste skapas så att en fortsatt

kvalitets- och kompetenshöjning kan åstadkommas inom Försvarsmaktens

sjukvårdsfunktion. En effektiv - och trovärdig - sjukvård är av grundläggan-

de betydelse, inte minst för att kunna anställa personal i utlandsstyrkan för

fredsfrämjande och fredsframtvingande uppgifter utomlands. Utskottet har

all anledning att tro att Försvarsmakten på olika sätt kommer att sörja för att

den militära sjukvården kommer att kunna utvecklas kvalitativt. Något sär-

skilt beslut av rikdagen med anledning av motion Fö42 yrkande 4 behövs

därför inte.

I motion Fö42 (kd - kommitté) yrkande 5 förordas att ledningen av sjuk-

vårdsfunktionen bör organiseras som en självständig enhet inom Högkvarte-

ret och inte inom den operativa insatsledningen.

Utskottet anser - i likhet med regeringen - att det är angeläget att sjuk-

vårdstjänsten är företrädd inom den operativa insatsledningen för att med sin

speciella kompetens medverka i den taktiska och operativa ledningen av

krigsförbanden och utlandsstyrkan.

Enligt Förordning med intruktion för Försvarsmakten (32 §) ansvarar ge-

neralläkaren för tillsynen över miljöskyddet, hälso- och sjukvården samt

djurhälsovården, djursjukvården och djurskyddet m.m. inom Försvarsmak-

ten. I denna funktion får generalläkaren meddela interna föreskrifter för

myndigheten för efterlevnaden av gällande bestämmelser inom området. När

generalläkaren utövar sin tillsynsfunktion, är generalläkaren inte underställd

överbefälhavaren.

Regeringen har inte aviserat någon förändring av generalläkarens uppgifter

eller ställning i förhållande till myndighetens chef bl.a. när tillsynsuppgifte

utövas. Därför är det enligt utskottets bedömning inte rimligt att generalläka-

ren - med erforderliga resurser - inordnas i den operativa insatsledningen,

vilken i sin tur är underställd Högkvarteret. Några särskilda beslut eller utta

landen av riksdagen med anledning av motionerna Fö41 yrkandena 5 och 6

samt Fö42 yrkandena 4 och 5 synes därför inte nu behövas. Utskottet får

anledning att återkomma till hithörande frågor när regeringen slutligt lämnar

den begärda redovisningen.

Namn- och traditionsfrågor

Regeringen

För arméstridskrafterna bör regemente användas som samlande benämning

på de förband som skall svara för utbildning av armébrigadledningar och

mekaniserade förband. Specialtruppslagens kvarvarande förband bör också

benämnas regemente. Specialtruppslagens enheter för att bibehålla och ut-

veckla vinterkompetens bör benämnas bataljon.

För marinstridskrafternas sjöstridsförband bör flottilj vara den enhetliga

benämningen. Basområde bör benämnas marinbas. För kustartilleriförbanden

bör regemente behållas som samlande benämning. Förbanden bör benämnas

amfibieregemente.

För helikopterförbanden bör benämningen helikopterbataljon behållas.

Enheten för att bibehålla och utveckla vinterkompetens bör benämnas skva-

dron.

För flygstridskrafterna bör benämningen flottilj behållas.

Militärdistrikten bör benämnas efter riksgeografisk belägenhet. De 29 nya

enheterna bör benämnas militärdistriktsgrupper och ges traditionsnamn eller

namn efter den geografiska lokaliseringen.

Benämningarna bör införas när regeringen beslutar om ändring av förord-

ningen (1994:642) med instruktion för Försvarsmakten med ikraftträdande

den 1 juli 2000.

Motionerna

I motion 1999/2000:Fö38 anser Rolf Gunnarsson (m) att namnet Dalrege-

mentsgruppen är ett bättre och mer passande namn till verksamheten som

kommer att bedrivas vid militärdistriktsenheten i Falun. Dalagruppen är ett

namn som mer anspelar på någon företagsgrupp eller samhällsstödd verk-

samhet. Dalregementsgruppen bör i stället vara det namn som fastställs.

I motion 1999/2000:Fö40 anser Bengt-Ola Ryttar (s) m.fl. att nu när riks-

dagen beslutat avveckla Dalabrigaden och det anrika Dalregementet är det

viktigt att namnet Dalregementet finns kvar. Motionärerna föreslår att nam-

net på den nya militärdistriktsenheten i Falun blir Dalregementsgruppen.

I motion 1999/2000:Fö45 anser Kenneth Johansson (c) att av bl.a. tradi-

tions-, kulturhistoriska och praktiska skäl så bör namnet Dalregementet få

leva kvar. Därför bör den nya militärdistriksenheten i Falun benämnas Dal-

regementsgruppen.

Utskottet

Traditioners bevarande och det historiska försvarsarvet har alltid haft stor

betydelse för försvarets folkliga förankring och för viljan att göra insatser f

försvaret. Förändringar i Försvarsmaktens organisation bör inte automatiskt

innebära att benämning med värdefull historisk tradition upphör. Utskottet

förutsätter därför att regeringen tar hänsyn till detta vid benämningen av

olika organisationsenheter.

Utskottet anser nu - liksom tidigare - att de förändringar som kommer att

ske inte bör leda till att benämningar och därtill hörande värdefull historisk

tradition upphör. Utskottet vill betona frågans betydelse för militärdistrikts-

enheternas förankring i bygd, hos hemvärnet och de frivilliga försvarsorgani-

sationerna, inte minst mot bakgrund av hemvärnets och frivilligorganisatio-

nernas markerade lokala position.

Chefen för Statens försvarshistoriska museer har tidigare lämnat värdefulla

synpunkter till utskottet avseende betydelsen av att det gamla landskapsför-

bandets identitet och traditioner får leva vidare vid den omstrukturering som

nu förestår. Utskottet anser för sin del att det är betydelsefullt att landskap

benämningar så långt möjligt kan bevaras. Traditioners bevarande och där-

med benämningar på militära förband och enheter är sålunda väsentliga från

ett militärhistoriskt perspektiv.

I tre motioner föreslås att militärdistriktsenheten i Dalarna skall benämnas

Dalregementsgruppen i stället för Dalagruppen som regeringen redovisar

som sin beslutsavsikt. Mot bakgrund av den betydelse som traditioner och

benämningar har inte minst för den lokalt förankrade försvarsviljan anser

utskottet att förslagen i denna del bör tillstyrkas, vilket riksdagen som sin

mening bör ge regeringen till känna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande nedläggning av skolor och centrum, m.m.

att riksdagen med anledning av propositionen 1999/2000:97 yrkan-

de 4 och med anledning av motionerna 1999/2000:Fö41 yrkande 4 i

denna del, 1999/2000:Fö42 yrkande 3 och 1999/2000:Fö43 och med

avslag på motion 1999/2000:Fö41 yrkande 3 i denna del, ger rege-

ringen till känna vad utskottet anfört om Flygvapnets Uppsalaskolor

och Flygskolan samt om Amfibiestridsskolans organisatoriska ställ-

ning,

res. (m)

2. beträffande förändrade beslutsbefogenheter för vissa enhe-

ter

att riksdagen med anledning av propositionen 1999/2000:97 yrkan-

de 5 och med anledning av motionerna 1999/2000:Fö41 yrkande 4 i

denna del, och 1999/2000:Fö42 yrkande 2 i denna del samt med av-

slag på motionerna 1999/2000:Fö41 yrkande 3 i denna del, och

1999/2000:Fö42 yrkande 1 ger regeringen till känna vad utskottet an-

fört,

3. beträffande ledningen inom Försvarsmakten och Högkvarte-

rets organisation, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Fö41 yrkandena 5 och 6

och 1999/2000:Fö42 yrkandena 4 och 5,

4. beträffande namn- och traditionsfrågor

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Fö38,

1999/2000:Fö40 och 1999/2000:Fö45 ger regeringen till känna vad ut-

skottet anfört om benämningen av Dalregementsgruppen,

Stockholm den 23 maj 2000

På försvarsutskottets vägnar

Henrik Landerholm

I beslutet har deltagit: Henrik Landerholm (m), Christer Skoog (s), Karin

Wegestål (s), Stig Sandström (v), Åke Carnerö (kd), Olle Lindström (m),

Britt Bohlin (s), Rolf Gunnarsson (m), Ola Rask (s), Håkan Juholt (s), Berit

Jóhannesson (v), Margareta Viklund (kd), Anna Lilliehöök (m), Lars Ång-

ström (mp), Erik Arthur Egervärn (c), Runar Patriksson (fp) och Berndt

Sköldestig (s).

Reservation

Nedläggning av skolor och centrum (mom. 1)

Henrik Landerholm, Olle Lindström, Rolf Gunnarsson och Anna Lilliehöök

(alla m) anför:

dels att utskottets anförande på s. 7 som börjar med orden "Vad utskottet

nu..." och som slutar med orden "regeringen till känna" bort ha följande

lydelse:

Rekrytering och utbildning av officerare är en långsiktig verksamhet vid

Försvarsmaktens skolor och centrum. Den spänner över officerens hela yr-

kesverksamma tid. Den riktas mot alla typer av förband och successivt över

åren mot olika kompetenser. Skolor och centrum ansvarar också för forsk-

ning och utveckling av militärt tänkande inom alla de områden (strategi,

taktik, stridsteknik, organisationsutveckling, ekonomi, ledning m.m.) som

erfordras för genomförandet av de uppdrag som statsmakterna ger till För-

svarsmakten.

Därmed är rekrytering och utbildning av officerare i vid bemärkelse en

gemensam verksamhet för de truppslag och vapengrenar (motsvarande) där

officeren ges yrkes- och ämneskunskap som sedan skall komma För-

svarsmaktens olika verksamhetsdelar till gagn. Det är då naturligt att denna

verksamhet genomförs i självständiga organisationer inom Försvarsmakten

och att dessa indelas med hänsyn å ena sidan till fackmässig, stridsteknisk

och taktisk utbildning samt å andra sidan till gemensam ledning och operativ

utbildning. Dessa organisationer skall tillföra övriga delar av Försvarsmakten

befäl, administratörer och chefer på alla nivåer.

Det är således nödvändigt att lyfta fram den fackmässiga kompetensen.

Stridsskolorna leder dessutom den viktigaste delen av officersutbildningen

då de ger officeren den fackkunskap som utgör en förutsättning för ett för-

svarsmaktsgemensamt utbyte av kunskap och erfarenheter. De bör därför

även fortsättningsvis vara självständiga enheter inom Försvarsmakten på

samma sätt som regeringen föreslår vad gäller Markstridsskolan. Att då

inordna exempelvis Artilleriets stridsskola, Sjöstridsskolan, Amfibiestrids-

skolan och Ledningscentrum i regementen eller annan större organisation är

enligt utskottets mening fel. En bibehållen självständighet förhindrar emel-

lertid inte att skolorna hänvisas till annan enhet avseende administrativt stöd

Utskottet har pekat på att en Amfibiestridsskola med en fristående ställ-

ning tydliggör att den är en angelägenhet för hela amfibiekåren. Detta är

emellertid inte unikt för Amfibiestridsskolan. Detta förhållande gäller även

för Markstridsskolan och övriga stridsskolor med motsvarande vapengrens-

och vapenslagsutbildning för officerare. Vi menar att utbildningen av office-

rare vid exempelvis Artilleriets stridsskola och Luftvärnets stridsskola är en

angelägenhet inte bara för Artilleriregementet och Luftvärnsregementet utan

för alla brigadförband liksom Sjöstridsskolan är en gemensam angelägenhet

för ytstridsflottiljerna, ubåtsflottiljen och minkrigsavdelningen. Vad utskotte

anfört om stridsskolornas organisatoriska ställning bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande nedläggning av skolor och centrum, m.m.

att riksdagen med anledning av proposition 1999/2000:97 yrkande 4 och

med anledning av motionerna 1999/2000:Fö41 yrkandena 3 och 4 i denna

del, 1999/2000:Fö42 yrkande 3 och 1999/2000:Fö43 ger regeringen till

känna vad utskottet anfört om Flygvapnets Uppsalaskolor och Flygskolan

samt om stridsskolornas organisatoriska ställning,