Bet. 1999/2000:FiU11

Finansutskottets betänkande

1999/2000:FIU11

Tilläggsbudget 2 för budgetåret 1999 (prop. 1999/2000:1)

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1999/2000

FiU11

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet budgetpropositionens förslag om

tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999. Utskottet tillstyrker

regeringens förslag och avstyrker motionerna.

18 utgiftsområden och 65 anslag berörs av ändringar på tilläggsbudget.

Sammantaget leder åtgärderna till en ökning av tillgängliga medel med drygt 8

miljarder kronor. Budgeteringsmarginalen uppgår till 1 miljard kronor för år

1999.

Finansutskottet konstaterar att utgifterna för sjukpenningen har ökat

mycket kraftigt. Utskottet erinrar om att regeringen har uppmärksammat

problemet och dels tillsatt Rehabiliteringsutredningen, dels tillkallat en

särskild utredare för att analysera orsakerna till det ökade ohälsotalet.

Utskottet kan också konstatera att genom redan beslutade

utgiftsbegränsningar och besparingar kommer de ökade utgifterna 1999 att

rymmas under utgiftstaket. Utskottet förutsätter att regeringen även

framdeles vidtar åtgärder om utgiftstaket skulle hotas.

Beträffande hanteringen av tilläggsbudgeten kan utskottet konstatera att i

den nya budgetprocessen har en fast praxis utvecklats där regeringen

redovisar förslag till tilläggsbudget vid två tillfällen, i den ekonomiska

vårpropositionen och i budgetpropositionen. Genom den samlade

presentationen och den sammanhållna behandlingen i riksdagen tydliggörs

frågorna och prioriteringarna mellan olika ändamål också under löpande

budgetår.

Till betänkandet har fogats 4 reservationer och 3 särskilda yttranden av

företrädarna för Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet

respektive Folkpartiet liberalerna.

Inledning

I detta betänkande behandlar finansutskottet

dels proposition 1999/2000:1, såvitt avser avsnitt 5 Prognos och tilläggsbudget

1999 (yrkandena 15-21 samt yrkande 1 Riksdagens förvaltningsstyrelses

förslag),

dels de under allmänna motionstiden 1999 väckta motionerna

1999/2000:K354 av Per Unckel m.fl. (m) yrkande 4,

1999/2000:Fi301 av Chris Heister m.fl. (m),

1999/2000:U803 av Göran Lennmarker m.fl. (m) yrkande 9,

1999/2000:T509 av Yvonne Ångström (fp).

Yttranden från andra utskott

Finansutskottet har berett riksdagens övriga berörda utskott tillfälle att avge

yttrande över de förslag i propositionen jämte motioner som rör respektive

utskotts område.

Yttranden har avlämnats från :

- konstitutionsutskottet (1999/2000:KU3y),

- justitieutskottet (protokollsutdrag 1999/2000:3.6),

- utrikesutskottet (protokollsutdrag 1999/2000:2.4),

- försvarsutskottet (1999/2000:FöU2y),

- socialförsäkringsutskottet (1999/2000:SfU3y),

- socialutskottet (1999/2000:SoU2y),

- kulturutskottet (protokollsutdrag 1999/2000:4.6),

- utbildningsutskottet (1999/2000:UbU2y),

- trafikutskottet (protokollsutdrag 1999/2000:2.5),

- näringsutskottet (1999/2000:NU1y),

- arbetsmarknadsutskottet (protokollsutdrag 1999/2000:5.6).

- bostadsutskottet (1999/2000:BoU2y).

Yttrandena återfinns i bilagorna 2-13 till betänkandet.

Miljö- och jordbruksutskottet har beslutat att inte

avge något yttrande.

Propositionen

I proposition 1999/2000:1 föreslår Riksdagens förvaltningsstyrelse såvitt

avser tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999 att riksdagen

till det under utgiftsområde 1 Rikets styrelse uppförda ramanslaget B 1

Riksdagens ledamöter och partier m.m. anvisar ytterligare 9 355 000 kr.

I proposition 1999/2000:1 föreslår regeringen såvitt avser tilläggsbudget

till statsbudgeten för budgetåret 1999

15. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om användningen av

medel för att täcka avvecklings- och underskottskostnader i samband med

avvecklingen av verksamheten vid Riksförsäkringsverkets sjukhus (avsnitt

5.3.8),

16. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999, såvitt avser det

under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv uppförda ramanslaget A 2

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive

tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 14 000 000 000 kr under

åren 2000-2002 (avsnitt 5.3.11),

17. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999, såvitt avser det

under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv uppförda ramanslaget A 3

Särskilda åtgärder för arbetshandikappade, ingå ekonomiska förpliktelser som

inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 6 700 000 000 kr

under åren 2000-2002 (avsnitt 5.3.11),

18. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999, såvitt avser

det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande

näringar uppförda ramanslaget B 11 Från EG-budgeten finansierade regionala

stöd till jordbruket, ikläda staten ekonomiska förpliktelser som inklusive

tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 180 000 000 kr efter år

1999 (avsnitt 5.3.17),

19. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999, såvitt avser det

under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

uppförda ramanslaget B 15 Intervention och exportbidrag för

jordbruksprodukter, ikläda staten ekonomiska förpliktelser som inklusive

tidigare gjorda åtaganden uppgår till högst 1 600 000 kr efter år 1999 (avsnitt

5.3.17),

20. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999, såvitt avser det

under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

uppförda ramanslaget E 3 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder,

ikläda staten ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden

uppgår till högst 1 600 000 kr efter år 1999 (avsnitt 5.3.17),

21. att riksdagen på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999

godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya

anslag i enlighet med specifikation i efterföljande tabell.

Specifikation av förslag om ändrade ramar för utgiftsområden samt

ändrade och nya anslag för budgetåret 1999

Belopp i 1000-tal kronor

Utgiftsområde

Belopp enligt

Regeringens förslag

Anslag

statsbudgeten

1999 + TB1

Förändring av

ram /anslag

Ny ram /Ny

anslagsnivå

1

Rikets styrelse

4 181 704

+1 437

4 183 141

B 1

Riksdagens ledamöter och partier m.m., ramanslag

489 000

+9 355

498 355

C 3

Allmänna val, ramanslag

100 000

-10 000

90 000

D 3

Sametinget, ramanslag

13 661

+165

13 826

E 1

Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden, ram-

anslag

4 601

-1 500

3 101

E 2

Presstöd, ramanslag

531 579

+9 117

540 696

E 3

Stöd till radio- och kassettidningar, ramanslag

127 300

-6 700

120 600

F 1

Samarbete och utveckling inom Östersjöregionen,

reservationsanslag

Nytt

+1 000

1 000

2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

1 707 333

-692

1 706 641

B 4

Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning och

låneförvaltning, ramanslag

535 000

-692

534 308

4

Rättsväsendet

21 929 269

+9 808

21 939 077

A 1

Polisorganisationen, ramanslag

11 460 196

-2 220

11 457 976

B 1

Åklagarorganisationen, ramanslag

620 140

+9 428

629 568

B 2

Ekobrottsmyndigheten, ramanslag

199 197

+2 600

201 797

F 4

Brottsoffermyndigheten, ramanslag

12 588

+1 000

13 588

F 5

Ersättning för skador på grund av brott, ramanslag

75 074

-1 000

74 074

6

Totalförsvar

44 107 565

+58 456

44 166 021

A 1

Förbandsverksamhet och beredskap m.m., ramanslag

19 384 738

-3 559

19 381 179

A 2

Fredsfrämjande truppinsatser, ramanslag

392 376

+92 015

484 391

B 1

Funktionen Civil ledning, ramanslag

491 020

-5 000

486 020

B 3

Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst,

ramanslag

967 141

-41 200

925 941

B 6

Funktionen Hälso- och sjukvård m.m., ramanslag

129 665

-10 000

119 665

C 5

Statens räddningsverk: Samhällets skydd mot

olyckor, ramanslag

417 103

+26 200

443 303

Utgiftsområde

Belopp enligt

Regeringens förslag

Anslag

statsbudgeten

1999 + TB1

Förändring av

ram /anslag

Ny ram /Ny

anslagsnivå

7

Internationellt bistånd

11 899 604

±0

11 899 604

A 1

Biståndsverksamhet, reservationsanslag

10 731 461

+40 000

10 771 461

A 2

Biståndsförvaltning, ramanslag

418 143

-40 000

378 143

8

Invandrare och flyktingar

4 324 184

+255 100

4 579 284

A 2

Mottagande av asylsökande, ramanslag

875 350

+408 000

1 283 350

A 3

Migrationspolitiska åtgärder, ramanslag

298 079

-152 900

145 179

B 4

Kommunersättningar vid flyktingmottagande,

ramanslag

2 183 958

+35 000

2 218 958

B 5

Hemutrustningslån, ramanslag

81 442

-35 000

46 442

9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

24 087 459

+167 000

24 254 459

A 1

Sjukvårdsförmåner m.m., ramanslag

1 992 000

+226 000

2 218 000

A 2

Bidrag för läkemedelsförmånen, ramanslag

13 491 000

+167 000

13 658 000

A 9

Smittskyddsinstitutet, ramanslag

108 750

+5 000

113 750

A 12

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, ramanslag

22 421

-5 000

17 421

B 2

Vissa statsbidrag inom handikappområdet,

reservationsanslag

275 000

-68 750

206 250

B 8

Kostnader för statlig assistansersättning, ramanslag

4 653 000

-157 250

4 495 750

10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

80 502 205

+7 474 590

87 976 795

A 1

Sjukpenning och rehabilitering m.m., ramanslag

20 035 000

+7 439 590

27 474 590

A 2

Förtidspensioner, ramanslag

37 896 000

+35 000

37 931 000

11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

34 315 009

+121 000

34 436 009

A 1

Ålderspensioner, ramanslag

11 536 000

+37 609

11 573 609

A 2

Efterlevandepensioner till vuxna, ramanslag

12 734 000

+2 000

12 736 000

A 3

Bostadstillägg till pensionärer, ramanslag

9 841 000

+26 000

9 867 000

A 4

Delpension, ramanslag

204 009

+55 391

259 400

12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

39 896 045

+461 000

40 357 045

A 3

Underhållsstöd, ramanslag

2 473 000

+461 000

2 934 000

14

Arbetsmarknad och arbetsliv

47 971 400

-5 000

47 966 400

B 2

Arbetslivsinstitutet, ramanslag

145 733

-5 000

140 733

Utgiftsområde

Belopp enligt

Regeringens förslag

Anslag

statsbudgeten

1999 + TB1

Förändring av

ram /anslag

Ny ram /Ny

anslagsnivå

16

Utbildning och universitetsforskning

29 129 747

+8 000

29 137 747

A 11

Bidrag till viss verksamhet motsvarande grundskola

och gymnasieskola, ramanslag

122 531

-18 629

103 902

C 3

Centrala studiestödsnämnden, ramanslag

313 566

+61 194

374 760

D 1

Forskningsrådsnämnden: Forskning och forsknings-

information, ramanslag

90 585

-960

89 625

D 3

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet:

Forskning, ramanslag

206 546

-9 000

197 546

D 9

Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning,

ramanslag

241 402

-5 000

236 402

D 10

Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning,

ramanslag

8 415

-3 505

4 910

E 1

Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m.,

ramanslag

37 162

-3 300

33 862

E 2

Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets

område m.m., ramanslag

18 959

-12 800

6 159

17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

7 453 147

-497

7 452 650

H 1

Centrala museer: Myndigheter, ramanslag

603 287

+420

603 707

I 3

Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och

Finland, obetecknat anslag

25 533

-132

25 401

I 4

Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska

utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete,

ramanslag

821

-785

36

18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och

byggande

20 503 080

-5 438

20 497 642

A 7

Byggforskning, ramanslag

64 356

-6 850

57 506

A 11

Bonusränta för ungdomsbosparande, ramanslag

6 000

+692

6 692

C 1

Länsstyrelserna m.m., ramanslag

1 757 893

+720

1 758 613

19

Regional utjämning och utveckling

2 742 897

+26 266

2 769 163

A 4

Ersättning för nedsättning av socialavgifter,

ramanslag

320 000

+26 266

346 266

Utgiftsområde

Belopp enligt

Regeringens förslag

Anslag

statsbudgeten

1999 + TB1

Förändring av

ram /anslag

Ny ram /Ny

anslagsnivå

22

Kommunikationer

25 501 314

-720

25 500 594

A 1

Vägverket: Administration, ramanslag

1 125 242

-140 000

985 242

A 2

Väghållning och statsbidrag, ramanslag

12 479 738

+55 000

12 534 738

A 4

Banverket: Banhållning, ramanslag

6 689 600

-720

6 688 880

B 4

Bidrag till sjöfarten, ramanslag

405 000

+85 000

490 000

B 6

Vissa kostnader med anledning av M/S Estonias

förlisning, obetecknat anslag

10 600

+9 800

20 400

D 2

Köp av interregional persontrafik på järnväg m.m.,

ramanslag

394 400

-9 800

384 600

23

Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näring-

ar

11 973 865

+12 000

11 985 865

D 1

Främjande av rennäringen m.m., ramanslag

37 000

-165

36 835

H 5

Skogsvårdsavgiftsprojekt, reservationsanslag

Nytt

+12 165

12 165

24

Näringsliv

2 897 947

+11 850

2 909 797

A 2

Småföretagsutveckling, ramanslag

196 062

+5 000

201 062

C 1

Konkurrensverket, ramanslag

62 465

+6 850

69 315

E 2

Exportfrämjande verksamhet, ramanslag

157 656

+1 500

159 156

G 4

Avgifter till vissa internationella organisationer,

ramanslag

17 329

-1 500

15 829

Summa anslagsförändringar på tilläggsbudget

+8 594 160

Motionerna

1999/2000:K354 av Per Unckel m.fl. (m) vari yrkas

4. att riksdagen avslår regeringens förslag till tilläggsbudget avseende

anslag E 2 Presstöd i enlighet med vad om anförts i motionen.

1999/2000:Fi301 av Chris Heister m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finansieringen av

tandvårdsstödet.

1999/2000:U803 av Göran Lennmarker m.fl. (m) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om Östersjömiljardens konstruktion och inriktning.

1999/2000:T509 av Yvonne Ångström (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar att

uppförandet av anslag B 6 Vissa kostnader med anledning av M/S Estonias

förlisning finansieras genom neddragning av anslagen A 1 Vägverket:

Administration och A 3 Banverket: Sektorsuppgifter inom samma

utgiftsområde.

Utskottet

Inledning

Enligt 9 kap. 5 § regeringsformen kan riksdagen för löpande budgetår på

tilläggsbudget göra en ny beräkning av statsinkomster samt ändra och anvisa

nya anslag. I den nya budgetprocessen avses regeringen, om behov föreligger,

redovisa förslag till tilläggsbudget vid två tillfällen, i den ekonomiska

vårpropositionen och i budgetpropositionen. I samband med den ekonomiska

vårpropositionen beslutade riksdagen om ändrade och nya anslag för

statsbudgeten för budgetåret 1999 (prop. 1998/99:100, bet. 1998/99:FiU27,

rskr. 1998/99:249, tilläggsbudget 1). Regeringen återkommer nu i

budgetpropositionen med förslag till ytterligare ändringar på tilläggsbudget

(prop. 1999/2000:1, volym 1, avsnitt 5.3).

Utskottet behandlar förslagen på tilläggsbudget utgiftsområdesvis. I det

avslutande avsnittet Finansutskottets sammanställning av anslag och

utgiftsområden på tilläggsbudget redovisar utskottet konsekvenserna av sina

ställningstaganden för anslag och utgiftsområden för 1999.

I bilaga 1 till betänkandet återfinns en sammanställning av förändringar på

tilläggsbudget 1 och 2 under 1999 på utgiftsområdesnivå.

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Riksdagens ledamöter och partier m.m. (B 1)

Riksdagens förvaltningsstyrelses förslag

Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår att anslag B 1 Riksdagens ledamöter

och partier m.m. ökas med 9 355 000 kr. Skälet för förslaget är att

medelsbehovet är större än anvisat anslag. För att möjliggöra angelägna

verksamhetsförändringar bör anslaget höjas i en utsträckning som motsvarar

befintlig reservation på det för budgetåret 1995/96 uppförda

reservationsanslaget A 2 Riksdagsutskottens resor utom Sverige.

Konstitutionsutskottets yttrande

Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (KU3y) förslaget från

riksdagens förvaltningsstyrelse.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med konstitutionsutskottet, förslaget

från riksdagens förvaltningsstyrelse.

Sametinget (D 3)

Propositionen

Regeringen föreslår att anslag D 3 Sametinget ökas med 165 000 kr.

Finansieringen sker genom att anslag D 1 Främjande av rennäringen m.m.

under utgiftsområde 23 minskas med motsvarande belopp. Regeringen anför att

Sametinget är såväl ett folkvalt organ som en statlig myndighet. Sametinget är

nu inne i sin andra mandatperiod. Nya samepolitiska partier, partiblock och

samepolitiker har tillkommit. För administrationens del har ny personal

tillkommit. Det föreligger därför ett särskilt behov att anordna en kurs i

förvaltningslagstiftning, myndighetsfrågor, mötesteknik och demokrati.

Konstitutionsutskottets yttrande

Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (KU3y) propositionens

förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med konstitutionsutskottet,

propositionens förslag (yrkande 21 delvis).

Presstöd (E 2)

Propositionen

Anslag E 2 Presstöd får användas i enlighet med bestämmelserna i

presstödsförordningen (1990:524). Enligt Pressstödsnämndens prognos för år

1999 täcker inte anslaget beräknade utbetalningar av presstöd eftersom

anslagskrediten använts för att täcka utgifterna under föregående år. För att

täcka kostnaderna för presstödet för år 1999 föreslår regeringen därför att

9 117 000 kronor anvisas anslaget. Finansieringen sker genom att anslagen E 1

Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden och E 3 Stöd till radio- och

kassettidningar under utgiftsområde 1 samt anslagen I 3 Utbyte av TV-

sändningar mellan Sverige och Finland och I 4 Bidrag till dokumentation om

den mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete under

utgiftsområde 17 minskas för innevarande år med totalt motsvarande belopp.

Effekten av finansieringsåtgärderna bedöms inte påverka dessa verksamheters

nuvarande omfattning och inriktning.

Motionen

I motion K354 av Per Unckel m.fl. (m) yrkas avslag på regeringens förslag

om höjning av anslag E 2 Presstöd. Enligt motionärerna har ett stort antal

tidningar tvingats till nedläggning trots att presstödet varit omfattande.

Det stora antalet tidningsnedläggningar och erfarenheterna visar att

presstödet till stor del använts för att täcka tidningarnas löpande

utgifter i stället för till nödvändiga rationaliseringsåtgärder. Härutöver

innebär presstödet att konkurrensvillkoren gentemot icke-presstödstidningar

snedvrids, vilket kan innebära att också av läsarna uppskattade tidningar

får ekonomiska svårigheter. Det är ett orimligt förhållande. Mot denna

bakgrund framstår behovet av en reformering och avveckling av presstödet

som uppenbart. Med hänvisning till det anförda avvisar motionärerna

regeringens förslag.

Konstitutionsutskottets yttrande

Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (KU3y) propositionens

förslag och avstyrker motionen. I en avvikande mening avstyrker

företrädarna för Moderata samlingspartiet och Folkpartiet liberalerna

propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med konstitutionsutskottet,

propositionens förslag (yrkande 21 delvis). Motion K354 (m) yrkande 4

avstyrks.

Samarbete och utveckling inom Östersjöregionen (F 1)

Propositionen

Riksdagen beslutade (prop. 1995/96:222, bet. 1995/96:FiU15, rskr. 1995/96:

307) att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 anslå

1 miljard kronor för stöd till samarbete och utveckling inom

Östersjöregionen (den s.k. Östersjömiljarden). Dessa medel anslogs som ett

reservationsanslag i syfte att stimulera tillväxt och sysselsättning och

för att utnyttjas för åtgärder och projekt inom bl.a. områdena livsmedel,

energisystem, kunskapsutbyte, infrastruktur och miljö samt för att öka

handeln och investeringarna och i övrigt stärka samarbetet mellan stat och

näringsliv i Östersjöregionen. Genom riksdagens beslut om

budgetpropositionen för budgetåret 1996/97 överfördes 50 miljoner kronor

för ändamål inom jordbrukssektorn varigenom anslaget reducerades till 950

miljoner kronor.

Regeringen anför i den nu aktuella propositionen att intresset för

Östersjömiljarden har varit mycket stort och antalet inkomna ansökningar och

projektförslag mycket brett. Regeringen har beslutat om bidrag ur

Östersjömiljarden motsvarande ca 700 miljoner kronor och utbetalningar har

skett med ca 300 miljoner kronor.

Regeringen har fattat beslut om bidrag för projekt inom olika sektorer bl.a.

miljö, energi, informationsteknologi (IT), livsmedel, infrastruktur, kultur och

utbildning. På livsmedelsområdet har satsningar gjorts bl.a. i ett

demonstrationsjordbruk och mejeri i Sankt Petersburg. Kulturellt inriktade

projekt finns också representerade genom bl.a. renovering av kulturhistoriskt

värdefulla byggnader i Polen och kyrkorenoveringar i Tallinn. Särskilda

stipendieprogram, s.k. Visbystipendier, har finansierats ur Östersjömiljarden

och hanterats av Svenska institutet. På miljöområdet kan nämnas ett flertal

miljöförbättrande åtgärder inom luft och vatten i Polen och Baltikum samt

inom energiområdet en satsning på kollektivtrafiken i Baltikum.

Regeringen anger i propositionen att den avser att i en särskild skrivelse

till riksdagen närmare redovisa erfarenheterna av Östersjömiljarden och den

verksamhet som finansierats inom ramen för detta anslag.

Flera projekt har inletts först under 1998 eller 1999 och en fullständig

utvärdering låter sig ännu inte göras. Det ligger i sakens natur att

projekt med höga kvalitetskrav tar tid att förbereda och genomföra.

Regeringen bedömer dock att erfarenheterna av projekten överlag är goda och

att aktiviteterna, även om de i vissa fall kommit i gång med viss

fördröjning, ger positiva effekter både för svenskt vidkommande och i

övriga länder i regionen.

Östersjömiljarden har stärkt Sveriges roll i Östersjösamarbetet och har

utgjort ett värdefullt instrument för stöd till svensk näringslivsaktivitet

i regionen. En del av de medel som ursprungligen anslogs av riksdagen under

detta reservationsanslag har ännu inte förbrukats.

Regeringen föreslår därför att anslaget Samarbete och utveckling inom

Östersjöregionen på nytt förs upp på statsbudgeten för år 1999 med 1 000 000

kr varigenom de reservationer som finns under anslaget kan utnyttjas under den

kommande treårsperioden.

Motionen

Enligt motion U803 av Göran Lennmarker m.fl. (m) hanteras Östersjömiljarden

helt vid sidan av det övriga östbiståndet och regeringen fattar beslut om

varje enskilt projekt. Känslan av att formerna för Östersjömiljarden är ett

sätt att ställa medel till statsministerns förfogande för internationella

utspel kan inte undvikas. Utgångspunkten för verksamheten är att projekt i

andra länder kan få stöd i syfte att öka sysselsättningen i Sverige. Detta

är fel, enligt motionärerna, som anser att medlen knappast kan anses vara

ett stöd till andra länder när bidrag endast kan utgå till svenska företag.

Stödet skapar i stället konkurrenssnedvridningar och motverkar strävan att

åstadkomma en rationell resursanvändning.

I motionen erinras om att Moderata samlingspartiet i sina budgetförslag

har anvisat en högre anslagsnivå än regeringen för stödet till närområdet.

Detta är enligt motionärerna en bättre åtgärd för att stödja utvecklingen

kring Östersjön. I motionen föreslås att Östersjömiljarden skall upplösas

och att medlen skall tillföras anslag B 1 Samarbete med Central- och

Östeuropa inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.

Regeringens skrivelse om ekonomisk utveckling och samarbete i Östersjö-

regionen

Regeringen avlämnade i början av oktober 1999 den i budgetpropositionen

omnämnda skrivelsen om ekonomisk utveckling och samarbete i

Östersjöregionen (skr. 1999/2000:7). I skrivelsen berörs under rubriken

Näringslivsinriktade åtgärder (avsnitt 2.6, s. 34) Östersjömiljarden.

Beträffande erfarenheterna av Östersjömiljarden konstateras generellt att

denna har stärkt Sveriges roll i Östersjösamarbetet och utgjort ett

angeläget instrument för stöd till svensk näringslivsverksamhet i regionen.

En fullständig utvärdering av de beslutade insatsernas effekter låter sig

bäst göras när projekten har kommit avsevärt längre. Avsaknaden av en fast

beredningsordning har haft vissa nackdelar såsom icke relevanta eller

ofullständiga ansökningar och ett relativt stort löpande upplysningsbehov,

samtidigt som den informella strukturen i flera fall anses ha möjliggjort

en flexibel ärende- och beslutshantering. Utrikesutskottet behandlar

skrivelsen senare under riksmötet (bet. 1999/2000:UU6).

Konstitutionsutskottets och näringsutskottets yttranden

Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (KU3y) propositionens

förslag.

Näringsutskottet redovisar i sitt yttrande (NU1y) att man i juni 1999 gav

riksdagens utredningstjänst i uppdrag att göra en kartläggning av

Östersjömiljarden. Uppdraget har redovisats i en promemoria i oktober 1999. I

promemorian redovisas bland annat departementens beredning av ärendena och

uppgifter om sysselsättningseffekter.

Näringsutskottet framhåller att den utveckling mot demokrati och fungerande

marknadsekonomi som äger rum i Östersjöländerna är mycket glädjande.

Sverige bör på allt sätt stödja denna utveckling. Verksamheten inom ramen för

Östersjömiljarderna präglas av såväl solidaritet med Östersjöländerna som ett

intresse av att främja företagsamhet och sysselsättning i Sverige.

Av den kartläggning som riksdagens utredningstjänst gjort framgår att direkta

sysselsättningseffekter av den första Östersjömiljarden redovisats i endast ett

fåtal projekt som tilldelats medel. Det bör dock beaktas att mätproblemen när

det gäller sysselsättningseffekter är betydande och att indirekta

sysselsättningseffekter hos t.ex. underleverantörer inte ingår i de redovisade

uppgifterna.

Ett motiv till den mer otraditionella modell som valdes för stödet var en

önskan om att snabba resultat skulle kunna uppnås genom bl.a. korta

beslutsvägar och om ett nära samarbete med näringslivet. Enligt uppgift

från Utrikesdepartementet, som nu ansvarar för stödet, har verksamheten

varit uppskattad av näringslivet. Samtidigt har enligt Utrikesdepartementet

också vissa negativa erfarenheter av stödet gjorts, anför näringsutskottet.

Bland annat har beredningsordningen och organisationen som gällt för

Östersjömiljarden inte haft en optimal utformning. Vidare har det förelegat

en alltför optimistisk syn på hur lång tid det skulle ta att komma i gång

med olika projekt. Sammantaget har verksamheten haft karaktär av

försöksverksamhet.

Av kartläggningen, liksom av regeringens nyligen avlämnade skrivelse till

riksdagen om ekonomisk utveckling och samarbete i Östersjöregionen, framgår

att regeringen anser att en utvärdering av verksamheten inom ramen för

Östersjömiljarden ännu är för tidig att göra. Näringsutskottet vill emellertid

understryka vikten av att en grundlig utvärdering görs. En sådan utvärdering

bör avse såväl en sedvanlig utvärdering projekt för projekt som en utvärdering

av arbetsmetoden som sådan. Det sistnämnda kan ske först när programmet är

avslutat. Näringsutskottet utgår från att regeringen i lämpligt sammanhang

återkommer till riksdagen med en redovisning av resultaten av utvärderingarna.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker näringsutskottet propositionen.

Motionen avstyrks. Företrädarna för Moderata samlingspartiet,

Kristdemokraterna och Folkpartiet liberalerna avstyrker i en avvikande mening

propositionen.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet konstaterar att regeringen i skrivelse 1999/2000:7 anför

att en fullständig utvärdering av de beslutade insatsernas effekter låter

sig bäst göras när projekten kommit avsevärt längre. Finansutskottet har

för sin del inget att invända mot de önskemål näringsutskottet framför

beträffande utvärderingen. Finansutskottet anser också att det är önskvärt

att regeringen i lämpligt sammanhang redovisar resultaten av

utvärderingarna för riksdagen. Utskottet kan vidare konstatera att sedan

den 24 september har rutinerna kring Östersjömiljarden stramats upp genom

bland annat en ökad fokusering på målformuleringar och uppföljning.

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med konstitutionsutskottet och

näringsutskottet, propositionens förslag (yrkande 21 delvis). Motion U803 (m)

yrkande 9 avstyrks.

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Åklagarorganisationen (B 1)

Propositionen

För budgetåret 1999 har åklagarorganisationens anslag ökats engångsvis med

10 miljoner kronor. Resurstillskottet används bl.a. till att ytterligare

utveckla samverkan med polisen och till en satsning på kompetensutveckling.

Regeringen bedömer nu att åklagarorganisationen måste tillföras ytterligare

10 miljoner kronor engångsvis för att säkerställa genomförandet av den

nyligen reformerade grundutbildningen för åklagare samt införandet av en

högre utbildning för åklagare med inriktning på bl.a. bekämpningen av den

grova organiserade brottsligheten med internationell anknytning.

Regeringen föreslår att anslag B 1 Åklagarorganisationen ökas med 9 428 000

kr. Finansiering sker genom att anslag C 3 Allmänna val under utgiftsområde 1

Rikets styrelse minskas med 10 000 000 kr. Härvid har beaktats att anslag B 1

Åklagarorganisationen skall minska med 192 000 kr till följd av en korrigering

av tidigare genomförd pris- och löneomräkning och med 380 000 kr till följd av

överföring av verksamhet till Ekobrottsmyndigheten.

Justitieutskottets yttrande

Justitieutskottet, som har yttrat sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker

regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, liksom justitieutskottet, propositionens förslag

(yrkande 21 delvis).

Ekobrottsmyndigheten (B 2)

Propositionen

Sedan den 1 juli 1999 ingår även ekobrottsbekämpningen i Hallands län och

Gotlands län i Ekobrottsmyndigheten. Anslaget ökas nu med ett belopp som

motsvarar de kostnader som Ekobrottsmyndigheten tar över från polis-

respektive åklagarorganisationen i de berörda länen. Anslag B 2

Ekobrottsmyndigheten föreslås således ökas med 2 600 000 kr. Finansiering

sker genom att anslag A 1 Polisorganisationen minskas med 2 220 000 kr.

Justitieutskottets yttrande

Justitieutskottet, som har yttrat sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker

regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, liksom justitieutskottet, propositionens förslag

(yrkande 21 delvis).

Brottsoffermyndigheten (F 4)

Propositionen

Antalet inkomna brottsskadeärenden har ökat drastiskt under första halvåret

1999, sannolikt till följd av vidtagna informationsinsatser. Detta förhållande

samt en hög personalomsättning motiverar att Brottsoffermyndigheten redan nu

tillförs medel för att kunna genomföra personalförstärkningar. Anslag F 4

Brottsoffermyndigheten tillförs därför 1 000 000 kr. Finansiering sker genom

att anslag F 5 Ersättning för skador på grund av brott minskas med

motsvarande belopp.

Justitieutskottets yttrande

Justitieutskottet, som har yttrat sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker

regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, liksom justitieutskottet, propositionens förslag

(yrkande 21 delvis).

Utgiftsområde 6 Totalförsvar

Fredsfrämjande truppinsatser (A 2)

Propositionen

Riksdagen har godkänt regeringens förslag att ställa en väpnad styrka till

förfogande som ett svenskt bidrag till en internationell fredsstyrka i Kosovo

(prop. 1998/99:112, bet. 1998/99:UFöU2, rskr. 1998/99:252). För att finansiera

den bataljon som Sverige bidrar med behöver anslag A 2 Fredsfrämjande

truppinsatser ökas med 92 015 000 kr.

Finansiering sker genom att anslagen B 1 Funktionen Civil ledning minskas

med 5 000 000 kr, B 3 Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst

minskas med 15 000 000 kr, B 6 Funktionen Hälso- och sjukvård m.m.

minskas med 10 000 000 kr och anslag A 1 Förbandsverksamhet och

beredskap m.m. minskas med 3 559 000 kr. Vidare kommer regeringen att dra

in anslagssparande uppgående till 58 456 000 kr från anslag inom

utgiftsområdena 6 och 24.

Försvarsutskottets yttrande

Försvarsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (FöU2y) propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med försvarsutskottet, propositionens

förslag (yrkande 21 delvis).

Statens räddningsverk: Samhällets skydd mot olyckor (C 5)

Propositionen

Regeringen föreslog på tilläggsbudget till statsbudgeten år 1999 i samband med

den ekonomiska vårpropositionen att anslag C 5 Statens räddningsverk:

Samhällets skydd mot olyckor skulle ökas med 88 890 000 kr. Finansiering

föreslogs ske genom att anslag B 3 Funktionen Befolkningsskydd och

räddningstjänst skulle minskas med 86 390 000 kr och anslag B 6 Funktionen

Hälso- och sjukvård m.m. med 2 500 000 kr. Riksdagen beslutade i enlighet

med förslaget (bet. 1998/99:FiU27, rskr. 1998/99:249). I regeringens förslag

skulle rätteligen ytterligare 26 200 000 kr ha beräknats under det aktuella

anslaget, i stället för under anslag B 3 Funktionen Befolkningsskydd och

räddningstjänst. Regeringen föreslår därför att anslag B 3 Funktionen

Befolkningsskydd och räddningstjänst minskas med 26 200 000 kr och att

anslag C 5 Statens räddningsverk: Samhällets skydd mot olyckor ökas med

motsvarande belopp.

Försvarsutskottets yttrande

Försvarsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (FöU2y) propositionens förslag.

Försvarsutskottet uppger i yttrandet att man har inhämtat att behovet av

förstärkningar inte beror på nya eller förändrade uppgifter utan främst på en

strävan att få en rättvisande fördelning av utgifterna för utbildning av civil-

pliktiga (vilka finansieras över anslag B 3 Funktionen Befolkningsskydd och

räddningstjänst) respektive för utbildning av kommunal

räddningstjänstpersonal. Försvarsutskottet motsätter sig inte förslaget men

förutsätter att frågan om en rättvisande fördelning av utgifterna mellan de

berörda anslagen är utklarad i budgetförslaget för år 2000.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med försvarsutskottet, propositionens

förslag (yrkande 21 delvis).

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Biståndsverksamhet (A 1)

Propositionen

I ett regeringsbeslut den 23 juni 1999 beslutades att särskilda insatser på

västra Balkan skall finansieras med medel för humanitära ändamål och från

medel avsedda för Europeiska utvecklingsfonden. Anslag A 1

Biståndsverksamhet föreslås förstärkas med 40 000 000 kr, vilket

finansieras med medel under anslag A 2 Biståndsförvaltning.

Utrikesutskottets yttrande

Utrikesutskottet, som har yttrat sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker

regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, liksom utrikesutskottet, propositionens förslag

(yrkande 21 delvis).

Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar

Mottagande av asylsökande (A 2)

Propositionen

Anslaget finansierar bland annat mottagandet av asylsökande och vissa

personer med tidsbegränsade uppehållstillstånd. Kostnaderna för mottagande

av asylsökande under år 1999 kommer enligt aktuella prognoser att överstiga

anslagna medel. Orsaken till detta är framför allt långa vistelsetider för

asylsökande från Förbundsrepubliken Jugoslavien på grund av händelserna där.

Ett stort antal tidigare fattade avvisningsbeslut rörande denna grupp har inte

gått att verkställa, dels på grund av att det återtagandeavtal som förhandlades

fram med Jugoslavien aldrig ratificerades av Jugoslavien, dels på grund av den

politiska utvecklingen i provinsen Kosovo. Sammantaget har detta medfört att

fler personer än beräknat vistats i Invandrarverkets mottagandesystem.

Utfallet på anslaget beräknas bli 1 307 000 000 kr, vilket innebär ett

överskridande med 408 000 000 kr. Anslag A 2 Mottagande av asylsökande

ökas därför med 408 000 000 kr. Regeringen hinner inte avvakta riksdagens

beslut utan måste medge ett överskridande av anslaget. Regeringen föreslår att

överskridandet regleras genom att anslaget höjs med samma belopp.

Finansiering sker delvis genom en minskning av anslag A 3

Migrationspolitiska åtgärder med 152 900 000 kr. Därutöver sker finansiering

genom indragning av medel på anslagen A 3 Migrationspolitiska åtgärder med

28 299 000 kr, A 4 Utlänningsnämnden med 38 000 kr, A 5 Offentligt biträde i

utlänningsärenden med 6 660 000 kr, B 1 Integrationsverket med 855 000 kr,

B 3 Integrationsåtgärder med 4 816 000 kr och B 5 Hemutrustningslån med

2 331 000 kr.

Socialförsäkringsutskottets yttrande

Socialförsäkringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (SfU3y) propositionens

förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialförsäkringsutskottet,

propositionens förslag (yrkande 21 delvis).

Kommunersättningar vid flyktingmottagande (B 4)

Propositionen

Det stora kommunmottagandet av flyktingar åren 1997 och 1998 får

utbetalningsmässigt genomslag även år 1999. Regeringen bedömer att anslaget

kan komma att överskridas med mellan 80 och 90 miljoner kronor. Tillgänglig

anslagskredit uppgår till 51 miljoner kronor. Regeringen föreslår att

anslag B 4 Kommunersättningar vid flyktingmottagande höjs med 35 000 000

kr. Finansiering sker genom motsvarande minskning av anslag B 5

Hemutrustningslån, där utgifterna för räntesubventioner och låneeftergifter

nu minskar kraftigt.

Socialförsäkringsutskottets yttrande

Socialförsäkringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (SfU3y) propositionens

förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialförsäkringsutskottet,

propositionens förslag (yrkande 21 delvis).

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Sjukvårdsförmåner m.m. (A 1)

Propositionen

Utgifterna under anslaget avser ändamålen vuxentandvården (tandvårdsstödet)

och ersättningar till sjukvårdshuvudmännen m.m. Huvudparten av anslaget

avser utgifter för vuxentandvård. Ett reformerat tandvårdsstöd infördes den 1

januari 1999.

Utgiftsutvecklingen för vuxentandvården präglades under år 1998 tidvis av en

osäkerhet om hur det reformerade stödet slutgiltigt skulle utformas. Detta gav

upphov till en ökad efterfrågan på tandvård, främst från patienter med mer

omfattande tandvårdsbehov som tidigarelade sina behandlingar. Utgifterna för

år 1998 blev därför större än beräknat och anslaget överskreds med 338

miljoner kronor.

Utgiftsutvecklingen för tandvårdsstödet under år 1999 är fortfarande

osäker inte minst beroende på att många patienter med stöd av

övergångsbestämmelser under år 1999 har rätt att slutföra sina under 1998

påbörjade behandlingar enligt de ersättningsregler som då gällde.

Regeringen bedömer att utgifterna kommer att överskrida de tillgängliga

medlen under anslaget med 326 miljoner kronor under år 1999. För att delvis

täcka detta belopp avser regeringen att höja anslagskrediten med 100

miljoner kronor till 200 miljoner kronor. Regeringen föreslår att anslag A

1 Sjukvårdsförmåner m.m. ökas med 226 000 000 kr. Finansieringen sker genom

att anslagen B 2 Vissa statsbidrag inom handikappområdet och B 8 Kostnader

för statlig assistansersättning minskas med 68 750 000 respektive 157 250

000 kr.

Motionen

I motion Fi301 av Chris Heister m.fl. (m) anförs att den turbulens på

tandvårdsområdet som rådde under 1998 inte kan ursäkta att regeringen

räknat fel på ungefär en tredjedels miljard kronor för år 1999.

Motionärerna är kritiska mot det nuvarande tandvårdsstödet och anser att

den modell för tandvårdsstöd som de tidigare presenterat skulle innebära

ett bättre skydd för den enskilde samtidigt som kostnaderna skulle kunna

hållas inom de budgetramar som fastställts.

Motionärerna anför att de socialdemokratiska regeringarna sedan 1994

konsekvent har försämrat för landets funktionshindrade. De anser sig inte nu

kunna ta ställning till regeringens förslag om neddragning av anslagen för

funktionshindrade mot bakgrund av att regeringen inte presenterat någon analys

av konsekvenserna. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med ett

nytt förslag på hur finansieringen av tandvårdsstödet skall lösas.

Socialutskottets yttrande

Socialutskottet påpekar i sitt yttrande (SoU2y) att i budgetpropositionens

volym 6 utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg redovisas

under anslag B 8 Kostnader för personlig assistans att det finns ett

anslagssparande om drygt 202 miljoner kronor från budgetåret 1998.

Utgiftsprognosen för budgetåret 1999 pekar vidare på att drygt 50 miljoner

kronor av anvisade medel inte kommer att utnyttjas under året. En

engångsvis överföring under innevarande budgetår med 157 250 000 kr från

anslaget är därmed möjlig utan att verksamheten påverkas. Socialutskottet

framhåller att den föreslagna finansieringen av tandvårdsstödet således

inte påverkar enskilda personers möjlighet att erhålla personlig assistans

under budgetåret 1999. Under anslag B 2 Vissa statsbidrag inom

handikappområdet redovisas en reservation om drygt 78 miljoner kronor från

år 1998. För innevarande budgetår bedöms anvisade medel förbrukas. Inte

heller här kommer en engångsvis överföring av medel att påverka årets

verksamhet.

Socialutskottet tillstyrker mot bakgrund av det anförda regeringens

förslag och avstyrker motionen. Representanterna för Moderata

samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna har

avgivit ett gemensamt särskilt yttrande.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialutskottet, propositionens

förslag (yrkande 21 delvis). Motion Fi301 (m) avstyrks.

Bidrag för läkemedelsförmånen (A 2)

Propositionen

Vid tiden för budgetpropositionen för 1999 var förhandlingarna mellan

regeringen och Landstingsförbundet om det särskilda statsbidraget till

landstingen för läkemedelsförmånens kostnader för år 1999 inte avslutade. Mot

bakgrund av de pågående förhandlingarna föreslog regeringen ett anslag på

13 491 000 000 kr, vilket var ett oförändrat belopp jämfört med utgifterna för

1998. Någon uppräkning till 1999 års penningvärde har således hittills inte

skett för anslaget. Regeringen träffade den 22 april 1999 en överenskommelse

med Landstingsförbundet om ett särskilt statsbidrag till landstingen för

läkemedelsförmånens kostnader år 1999 m.m.

För att kompensera utsatta grupper för den höjning av beloppsgränsen för

högkostnadsskyddet vid köp av läkemedel som införts fr.o.m. den 1 juni 1999,

genomfördes höjningar av pensionstillskottet och det särskilda bostadstillägget

till pensionärer. Detta behandlas under utgiftsområdena 10 och 11 i det

följande. Sammantaget innebär detta att anslag A 2 Bidrag för

läkemedelsförmånen bör ökas med 167 000 000 kr.

Socialutskottets yttrande

Socialutskottet tillstyrker i sitt yttrande (SoU2y) propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialutskottet, propositionens

förslag (yrkande 21 delvis).

Smittskyddsinstitutet (A 9)

Propositionen

Smittskyddsinstitutet (SMI) prognostiserar i sin delårsrapport för första

halvåret 1999 ett underskott för år 1999 på 12 250 000 kr. Med anledning av

verksamhetsöverskridandena har SMI vidtagit åtgärder för att minska

kostnaderna i den löpande verksamheten. Den samlade besparingseffekten av

åtgärderna beräknas till 6 250 000 kr som realiseras under år 2000. En

grundlig verksamhetsöversyn pågår för närvarande inom SMI för att ge

underlag till nödvändiga prioriteringar i syfte att anpassa verksamheten

till ramen för år 2000. Regeringen kommer noga att följa den ekonomiska

utvecklingen inom myndigheten samt effekterna av de åtgärder som SMI

genomför i syfte att anpassa verksamheten till de tilldelade medlen.

Regeringen föreslår att anslag A 9 Smittskyddsinstitutet engångsvis tillförs

5 000 000 kr för 1999. Finansieringen sker genom att anslag A 12 Hälso- och

sjukvårdens ansvarsnämnd engångsvis minskas med motsvarande belopp.

Resterande beräknade underskott på 7 250 000 kr täcker SMI med sitt

anslagssparande på 2 325 000 kr samt genom att utnyttja anslagskrediten.

Socialutskottets yttrande

Socialutskottet tillstyrker i sitt yttrande (SoU2y) propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialutskottet, propositionens

förslag (yrkande 21 delvis).

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

handikapp

Sjukpenning och rehabilitering m.m. (A 1)

Propositionen

På grund av den kraftigt ökade sjukfrånvaron har utgifterna för sjukpenning

ökat kraftigt för år 1999 i förhållande till budgeterade medel. Även för år

2000 och därefter beräknas en utgiftsökning ske i förhållande till tidigare

budgeterade medel. I statsbudgeten för år 1999 finns uppfört ett ramanslag

på 20 035 000 000 kr.

Anvisade anslagsmedel inklusive beviljad anslagskredit förutsågs bli

förbrukade i månadsskiftet augusti/september 1999. Regeringen har därför

beslutat att öka anslagskrediten. Samtidigt beslutade regeringen om att medge

ett överskridande med högst 7 439 590 000 kr efter det att utökad anslagskredit

har beaktats.

Regeringen föreslår att anslag A 1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. ökas

med 7 439 590 000 kr för år 1999 för att reglera det beslutade överskridandet.

Socialförsäkringsutskottets yttrande

Socialförsäkringsutskottet framhåller i sitt yttrande (SfU3y) att utskottet i

samband med behandlingen av budgeten för år 1999 (bet. 1998/99:SfU1)

angav att utvecklingen av sjukpenningkostnaderna inger stark oro och att en

ingående analys av de bakomliggande orsakerna måste göras. I yttrandet, som

här redovisas i sammandrag, för socialförsäkringsutskottet ett längre

resonemang om de ökade kostnaderna för sjukpenningen.

I 1999 års ekonomiska vårproposition gjorde regeringen bedömningen att

utgiftstaket för staten 1999 var hotat och för att undvika ett överskridande

beslutades därför om ett antal besparingar och utgiftsbegränsningar.

Socialförsäkringsutskottet erinrar om att totalt vidtog regeringen

utgiftsbegränsande åtgärder motsvarande ca 8 miljarder kronor. Utgifterna

under utgiftstaket reviderades upp till 751,8 miljarder kronor från 749,7

miljarder kronor. Upprevideringen gjordes bl.a. som en följd av att utgifterna

för sjukförsäkringen ökade kraftigt. Prognosen för anslag A 1 Sjukpenning och

rehabilitering m.m. var då 4,5 miljarder kronor högre än vad som anvisats på

statsbudgeten för år 1999. På grund av den osäkerhet som rådde beträffande

utgiftsutvecklingen föreslog regeringen vid detta tillfälle inte någon

tilläggsbudget utan avsåg att återkomma till frågan i samband med

budgetpropositionen för år 2000.

I samband med behandlingen av vårpropositionen och den preliminära ramen

för år 2000 framhöll socialförsäkringsutskottet åter vikten av att noggranna

analyser görs så att utvecklingen på längre sikt kan bedömas och därmed så

långt som möjligt undvika oförutsedda utgiftsökningar som nödvändiggör

snabba ingrepp och förändringar i ersättningssystemen.

Socialförsäkringsutskottet, som kan konstatera att det inom utgiftsområdet

föreligger oroväckande och väsentliga skillnader mellan budgeterade belopp

och beräknat utfall, delar regeringens bedömning att det är ett flertal

faktorer som kan antas ha påverkat sjukfrånvaron och därmed kostnaderna.

Socialförsäkringsutskottet utgår från att regeringen i samband med budget-

arbetet för år 1999 beaktat både redan beslutade och föreslagna

regeländringar. Hur stor ökning av antalet sjukpenningdagar som

beteendeförändringar till följd av t.ex. en höjd ersättningsnivå kan

medföra är emellertid svårt att uppskatta.

Prognoserna tyder nu på att utgifterna under det aktuella anslaget kommer

att i vart fall kräva ett tilläggsanslag på drygt 7 miljarder kronor. Sedan

länge har regeländringar planerats inom utgiftsområdet avseende såväl

sjukpenning som förtidspension, som också skulle ha medfört minskade

utgifter. Dessa förändringar har emellertid ännu inte kunnat genomföras.

Det hade ändå knappast varit möjligt att under år 1999 hålla kostnaderna

inom ramen för utgiftsområdet. Av höstens budgetproposition framgår att de

ökade utgifterna, på grund av redan beslutade utgiftsbegränsningar och

besparingar, kommer att rymmas inom utgiftstaket. Hur de ökade utgifterna

för sjukpenning finansieras har visserligen inte helt tydligt redovisats

men socialförsäkringsutskottet konstaterar att erforderlig höjning av

anslaget kan ske inom utgiftstaket. Av propositionen framgår således att de

ökade utgifterna, på grund av redan beslutade utgiftsbegränsningar och

besparingar, kommer att rymmas inom utgiftstaket.

Socialförsäkringsutskottet framhåller att det inte finns något

principiellt hinder mot att regeringen under året medger ett överskridande

av anslag och att riksdagen först i efterhand godkänner en tilläggsbudget.

Det är, anför socialförsäkringsutskottet, dock inte helt tillfredsställande

att riksdagen först under hösten tar ställning till en tilläggsbudget av

denna storleksordning, annat än om det vore fråga om en helt oväntad

utgiftsökning. Riksdagen har emellertid redan i samband med

vårpropositionen haft information om att sjukpenningkostnaderna beräknades

överskrida anvisade medel, då med ca 4,5 miljarder kronor. Även om

regeringen, beroende på att man ytterligare en tid ville avvakta hur

sjukpenningkostnaderna skulle utvecklas, inte under våren lade fram något

förslag om tilläggsbudget hade riksdagen möjlighet att ta ett initiativ i

frågan. En tilläggsbudget hade i ett sådant fall sannolikt beslutats med

ett lägre belopp än som nu föreslås, men regeringen hade kunnat återkomma

till hösten med en ytterligare höjning av anslaget. En successiv anpassning

av anslagen hade samtidigt varit till ledning för de myndigheter som har

att administrera sjukförsäkringen. Den nya budgetprocessen med utgiftstak

och utgiftsramar har emellertid ännu inte helt funnit sina former t.ex. vad

gäller det lämpliga förfarandet i en liknande situation, och

socialförsäkringsutskottet konstaterar att för närvarande pågår inom såväl

riksdagen som Regeringskansliet översyn av budgetprocessen.

Socialförsäkringsutskottet framhåller att den mycket allvarliga

kostnadsutvecklingen enligt utskottets mening kräver en djupgående analys

av sjukförsäkringen liksom av rehabiliteringsprocessen för att långsiktigt

lösa problemen och bromsa utgiftsökningen. Av betydelse kommer därvid att

bli bl.a. den utredning som regeringen tillsatt med uppgift att så långt

som möjligt identifiera vilka direkta och indirekta faktorer som är

avgörande för sjukpenningförsäkringens kostnadsutveckling. Kortsiktiga

lösningar och snabba ingrepp och förändringar i ersättningssystemen leder

enligt socialförsäkringsutskottet till minskad trovärdighet för

socialförsäkringssystemen.

Mot bakgrund av det anförda tillstyrker socialförsäkringsutskottet regeringens

förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet kan liksom socialförsäkringsutskottet konstatera att utgifterna

för sjukpenningen har ökat mycket kraftigt. Anslaget föreslås höjas med över 7

miljarder kronor, vilket innebär en ökning med över 35 % jämfört med

ursprungligen anvisade medel. I likhet med socialförsäkringsutskottet

konstaterar finansutskottet således att det föreligger väsentliga skillnader

mellan budgeterat belopp och beräknat utfall. Finansutskottet vill framhålla

vikten av att prognoserna om statsbudgetens utgifter är pålitliga. I ett system

med utgiftstak är korrekta prognoser om utgifternas utveckling av stor vikt.

Som regeringen och socialförsäkringsutskottet påpekar är det ett flertal

faktorer som kan antas ha påverkat sjukfrånvaron och kostnaderna. Utskottet

vill erinra om att regeringen har uppmärksammat problemet och dels tillsatt

Rehabiliteringsutredningen, dels tillkallat en särskild utredare för att

analysera orsakerna till det ökade ohälsotalet. Utskottet kan också

konstatera att genom redan beslutade utgiftsbegränsningar och besparingar

kommer de ökade utgifterna år 1999 att rymmas under utgiftstaket. Utskottet

förutsätter att regeringen även framdeles vidtar åtgärder om utgiftstaket

skulle hotas.

Beträffande hanteringen av tilläggsbudgeten kan utskottet konstatera att i

den nya budgetprocessen har en fast praxis utvecklats där regeringen

redovisar förslag till tilläggsbudget vid två tillfällen, i den ekonomiska

vårpropositionen och i budgetpropositionen. Genom den samlade

presentationen och den sammanhållna behandlingen i riksdagen tydliggörs

frågorna och prioriteringarna mellan olika ändamål också under löpande

budgetår. Det ger goda förutsättningar för en rationell hantering i

riksdagen av anslagsändringar under löpande budgetår.

Finansutskottet tillstyrker, liksom socialförsäkringsutskottet, regeringens

förslag (yrkande 21 delvis).

Förtidspensioner (A 2)

Propositionen

Regeringen föreslog i proposition 1998/99:106 Vissa ändringar i

läkemedelsförmånen att beloppsgränsen för högkostnadsskyddet inom

läkemedelsförmånen skulle höjas med 500 kr från 1 300 kr till 1 800 kr.

Ändringen skulle gälla fr.o.m. den 1 juni 1999. För att kompensera

ekonomiskt svaga grupper för denna höjning föreslogs att

pensionstillskottet till ålders- och förtidspensionärer skulle höjas med

1,4 procentenheter. Riksdagen har beslutat i enlighet med propositionen

(bet. 1998/99:SoU14, rskr. 1998/99:209).

Höjningen av pensionstillskottet till förtidspensionärer innebär att

anslag A 2 Förtidspensioner föreslås öka med 35 000 000 kr för år 1999.

Socialförsäkringsutskottets yttrande

Socialförsäkringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (SfU3y) propositionens

förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialförsäkringsutskottet,

propositionens förslag (yrkande 21 delvis).

Användande av medel för avveckling av Riksförsäkringsverkets sjukhus

Propositionen

Regeringen har gett Riksförsäkringsverket i uppdrag att svara för den

avveckling av Riksförsäkringsverkets sjukhus som skall ske i samband med

inrättandet av försäkringsmedicinska center samt redovisa kostnaderna för

detta. Riksförsäkringsverket har i en skrivelse till regeringen redovisat de

engångsvisa kostnader avvecklingsarbetet innebär. Verket beräknar att de totala

utgifterna för avvecklingen kan komma att uppgå till högst 110 miljoner

kronor. Dessutom beräknas inkomsterna vid sjukhusen att minska med 12,5

miljoner kronor under innevarande år. Beräkningarna är dock i dagsläget

behäftade med osäkerhet. Regeringen anser att den del av

avvecklingskostnaderna som uppkommer under innevarande budgetår bör

täckas av redan anvisade anslag.

Regeringen föreslår därför att medel från anslag A 1 Sjukpenning och

rehabilitering m.m. som är avsedda för utredningar vid Riksförsäkringsverkets

sjukhus och medel från anslag B 2 Allmänna försäkringskassor skall kunna

användas för avvecklingskostnader och för viss underskottstäckning. Högst 60

miljoner kronor av försäkringskassornas anslag bedöms behöva användas för

att klara dessa avvecklingskostnader avseende år 1999.

Socialförsäkringsutskottets yttrande

Socialförsäkringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (SfU3y) propositionens

förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialförsäkringsutskottet,

propositionens förslag (yrkande 15).

Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Ålderspensioner (A 1), Efterlevandepensioner till vuxna (A 2) och

Bostadstillägg till pensionärer (A 3)

Propositionen

Regeringen föreslog i proposition 1998/99:106 Vissa ändringar i

läkemedelsförmånen att beloppsgränsen för högkostnadsskyddet inom

läkemedelsförmånen skall höjas med 500 kr från 1 300 kr till 1 800 kr.

Ändringen föreslogs gälla fr.o.m. den 1 juni 1999. För att kompensera

ekonomiskt svaga grupper för denna höjning föreslogs att pensionstillskottet

skall höjas med 1,4 procentenheter. Vidare föreslogs att motsvarande höjning

skall göras av det särskilda bostadstillägget till pensionärerna. Riksdagen har

beslutat i enlighet med propositionen (bet. 1998/99:SoU14, rskr. 1998/99:209).

Höjningen av pensionstillskottet och justeringen av det särskilda

bostadstillägget innebär att utgifterna under anslag A 1 Ålderspensioner ökar

med 93 miljoner kronor för år 1999. Härav kan 55 391 000 kr finansieras inom

anslaget varför anslaget netto behöver ökas med 37 609 000 kr. För anslag A 2

Efterlevandepensioner till vuxna uppgår utgiftshöjningen till 2 000 000 kr och

för anslag A 3 Bostadstillägg till pensionärer till 26 000 000 kr.

Socialförsäkringsutskottets yttrande

Socialförsäkringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (SfU3y) propositionens

förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialförsäkringsutskottet,

propositionens förslag (yrkande 21 delvis).

Delpension (A 4)

Utbetalning av delpensioner har minskat under de senaste åren och på sikt skall

anslaget avvecklas. Några nya delpensioner kommer inte att beviljas efter år

2000. När anslaget fastställdes överskattades dock den nedåtgående trenden i

volymutvecklingen. Prognosen för utgifterna för delpension under år 1999

beräknas till 259,4 miljoner kronor, vilket är drygt 55 miljoner kronor mer än

som anvisats. Regeringen föreslår således att anslag A 4 Delpension ökas med

55 391 000 kr.

Socialförsäkringsutskottets yttrande

Socialförsäkringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (SfU3y) propositionens

förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialförsäkringsutskottet,

propositionens förslag (yrkande 21 delvis).

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Underhållsstöd (A 3)

Propositionen

Prognosen för utgifterna för underhållsstöd under år 1999 beräknas till 2 955

miljoner kronor vilket innebär ett överskridande med 461 miljoner kronor.

En särskild arbetsgrupp inom Regeringskansliet har, enligt vad som angavs

i 1998 års vårproposition, analyserat regler och ekonomiskt utfall av

underhållsstödet. Arbetsgruppens arbete har legat till grund för de förslag

som har lagts fram i regeringens proposition 1998/99:78 Beräkning av

återbetalningsskyldighet för underhållsstöd till barn med särlevande

föräldrar. De av regeringen framlagda förslagen beräknas leda till en

statsfinansiell besparing i storleksordningen 160 miljoner kronor per år.

Förslagen kan av administrativa skäl inte träda i kraft den 1 juli 1999,

som tidigare avsetts, utan föreslås tillämpas första gången i fråga om

återbetalningsskyldighet som avser tid efter den 31 januari 2000. Förslagen

påverkar därför belastningen på anslaget först år 2000.

Regeringen föreslår mot bakgrund av vad som anförts att anslag A 3

Underhållsstöd tillförs 461 000 000 kr för år 1999.

Socialförsäkringsutskottets yttrande

Socialförsäkringsutskottet redovisar i sitt yttrande (SfU3y) det nya

systemet för underhållsstöd. Av yttrandet kan också utläsas att utgifterna

under 1997-1999 har blivit större än vad man ursprungligen hade utgått

från.

Socialförsäkringsutskottet påpekar att utgiftsutvecklingen inom

underhållsstödet delvis är beroende av omvärldsfaktorer som staten har små

möjligheter att påverka. Det gäller t.ex. de återbetalningsskyldigas

inkomstutveckling liksom deras totala antal barn, födelsetalen samt antalet

separationer. En annan betydelsefull faktor i sammanhanget är det förhållandet

att underhållsstödsystemet endast varit i kraft under knappt tre år.

Socialförsäkringsutskottet är medvetet om att nu nämnda faktorer gör det svårt

att göra säkra bedömningar av utgiftsutvecklingen. Socialförsäkringsutskottet

kan dock inte underlåta att känna en viss oro över storleken av kostnaderna för

underhållsstödet. Utvecklingen avseende åren 1997-1999 visar att utgifterna

(anslag jämte tilläggsbudget) för underhållsstödet uppgår till närmare 3

miljarder kronor per år i stället för de 2,5 miljarder kronor per år som

regeringen utgått från. De ursprungliga uppskattningarna av möjliga

besparingar på stödet till barn med särlevande föräldrar var således något för

optimistiska.

Socialförsäkringsutskottet noterar att regeringen aviserat sin avsikt att tills

en särskild utredare bl.a. för att utreda utgiftsutvecklingen inom

underhållsstödet. Såvitt framgår av 1999 års ekonomiska vårproposition skall

förslag till konkreta utgiftsminskande åtgärder lämnas senast i den ekonomiska

vårpropositionen år 2000. Socialförsäkringsutskottet utgår från att regeringen

senast i samband därmed återkommer till riksdagen med både en analys av

kostnadsutvecklingen under åren 1997-1999 och av de faktorer som styr denna

utveckling samt med konkreta förslag till åtgärder.

Med det anförda tillstyrker socialförsäkringsutskottet regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet kan i likhet med socialförsäkringsutskottet konstatera att

utgifterna för underhållsstöd under 1997-1999 har blivit större än vad man

ursprungligen hade utgått från. I yttrandet sägs att

socialförsäkringsutskottet inte kan underlåta att känna en viss oro över

storleken av kostnaderna för underhållsstödet. Finansutskottet utgår från

att regeringen så snart det är möjligt återkommer till riksdagen med både

en analys av kostnadsutvecklingen under åren 1997-1999 och de faktorer som

styr denna utveckling samt med konkreta förslag till åtgärder.

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialförsäkringsutskottet,

propositionens förslag (yrkande 21 delvis).

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

Propositionen

Beslut om arbetsmarknadspolitiska åtgärder under 1999 kan innebära

utfästelser om utgifter för kommande budgetår. Riksrevisionsverket har

uppmärksammat förhållandet. Regeringen föreslår därför att den bemyndigas

att under år 1999, såvitt avser ramanslag A 2 Arbetsmarknadspolitiska

åtgärder, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda

åtaganden innebär utgifter på högst 14 miljarder kronor under åren 2000-2002.

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

Arbetsmarknadsutskottet, som har yttrat sig i form av protokollsutdrag,

tillstyrker propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med arbetsmarknadsutskottet,

propositionens förslag (yrkande 16).

Särskilda åtgärder för arbetshandikappade

Propositionen

Beslut om särskilda åtgärder för arbetshandikappade under 1999 kan innebära

utgifter för kommande budgetår. Riksrevisionsverket har uppmärksammat

förhållandet. Regeringen föreslår därför att den bemyndigas att under år 1999,

såvitt avser ramanslag A 3 Särskilda åtgärder för arbetshandikappade, ingå

ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär

utgifter på högst 6,7 miljarder kronor under åren 2000-2002.

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

Arbetsmarknadsutskottet, som har yttrat sig i form av protokollsutdrag,

tillstyrker propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med arbetsmarknadsutskottet,

propositionens förslag (yrkande 17).

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Centrala studiestödsnämnden (C 3)

Propositionen

Regeringen föreslår att anslag C 3 Centrala studiestödsnämnden engångsvis

ökas med 61 194 000 kr. Höjningen avser att täcka kostnadsökningar som i

huvudsak beror på att kostnader för datadrift och utveckling har ökat mer än

beräknat. Större besparingar har inte kunnat genomföras på grund av att de

flesta kostnader är svåra att påverka på kort sikt. Höjningen finaniseras inom

utgiftsområdets ram. Finansieringen sker genom att följande anslag minskas

med nämnda belopp: 18 629 000 kr från A 11 Bidrag till viss verksamhet

motsvarande grundskola och gymnasieskola, 960 000 kr från D 1

Forskningsrådsnämnden: Forskning och forskningsinformation, 9 000 000 kr

från D 3 Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Forskning,

5 000 000 kr från D 9 Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning,

3 505 000 kr från D 10 Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning,

3 300 000 kr från E 1 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m.,

12 800 000 kr från E 2 Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets

område m.m. Vidare finansieras höjningen genom indragning av 8 000 000 kr

av medel från det under 1995/96 uppförda anslaget F 2 Utvecklingsarbete.

Effekten av finansieringsåtgärderna bedöms inte påverka dessa verksamheters

nuvarande omfattning.

Utbildningsutskottets yttrande

Utbildningsutskottet konstaterar i sitt yttrande (UbU2y) att det av

budgetpropositionen vid de aktuella anslagen inför år 2000 (utg.omr. 16, volym

8) framgår att regeringen avser att kompensera neddragningarna genom att

myndigheterna i fråga får disponera anslagssparande med motsvarande belopp.

Utbildningsutskottet tillstyrker regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med utbildningsutskottet, propositionens

förslag (yrkande 21 delvis).

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Centrala museer: Myndigheter (H 1)

Propositionen

Statens musiksamlingar har under 1999 ett anslag på 31 828 000 kr. Den 1 juli

1999 överfördes Svenskt visarkiv från Språk- och folkminnesinstitutet till

Statens musiksamlingar. För att underlätta genomförandet av denna förändring

av huvudmannaskap bör åtgärder vidtas för anknytning till nuvarande IT-

system i Statens musiksamlingar, anknytning till ny telefonväxel, information

m.m. Regeringen föreslår att anslag H 1 Centrala museer: Myndigheter ökas

med 420 000 kr. Finansiering sker genom indragning av 420 000 kr från det

under elfte huvudtiteln för budgetåret 1995/96 uppförda reservationsanslaget B

13 Sysselsättningsinsatser på kulturområdet.

Kulturutskottets yttrande

Kulturutskottet, som har yttrat sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker

propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med kulturutskottet, propositionens

förslag (yrkande 21 delvis).

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och

byggande

Bonusränta för ungdomsbosparande (A 11)

Propositionen

Lagen om ungdomsbosparande innebär att ungdomar mellan 16 och 25 år kan

påbörja ett sparande i vissa banker eller sparkassor som kan fortgå till

och med det år spararen fyller 28 år. När kontoinnehavaren har sparat under

tre år och det sparade kapitalet uppgår till minst 5 000 kr, blir

kontoinnehavaren berättigad till en årlig bonusränta på 3 % från det

sparandet påbörjades. Bonusräntan bekostas av staten och betalas ut när

kontoinnehavaren begär det.

Under 1998 blev utbetalningarna av bonusränta för ungdomsbosparande

691 921 kr större än vad som beräknats. Följden blev att hela anslagskrediten

på anslag A 11 Bonusränta för ungdomsbosparande om 440 000 kr utnyttjades

samt att anslaget överskreds med 251 921 kr. Regeringen föreslår därför att

anslaget ökas med 692 000 kr för innevarande år. Finansiering sker genom att

anslag B 4 Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning och låneförvaltning

inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning minskas med

motsvarande belopp. Effekten av finansieringsåtgärden är bl.a. att

Riksgäldskontorets marknadsföringsinsatser för ungdomsbosparandet dras ned.

Bostadsutskottets yttrande

Bostadsutskottet tillstyrker, efter att ha inhämtat kompletterande upplysningar

under hand, i sitt yttrande (BoU2y) regeringens förslag.

Bostadsutskottet berör också frågan om kvaliteten på det beslutsunderlag

som tillställs riksdagen och citerar sitt yttrande till finansutskottet

hösten 1998 med anledning av förslaget till tilläggsbudget för 1998 (yttr.

1998/99: BoU1y):

Utskottet vill för sin del hävda att samma krav på ett fullgott beslutsunderlag

bör kunna ställas på förslagen på tilläggsbudget som på de förslag som avser

kommande budgetår. En ordning där utskottsberedningen är beroende av att en

stor del av beslutsunderlaget inhämtas under hand från Regeringskansliet är

givetvis inte tillfredsställande. Detta gäller särskilt när den ekonomiska

omfattningen av förslagen är så stor som i årets tilläggsbudget för

utgiftsområde 18. Det får mot denna bakgrund förutsättas att

budgetpropositionen i fortsättningen utformas så att riksdagen redan genom

förslagen får tillgång till ett beslutsunderlag av hög kvalitet.

Bostadsutskottet konstaterar att finansutskottet i sitt betänkande med

förslag till tilläggsbudget för budgetåret 1998 (bet. 1998/99:FiU11) delade

bostadsutskottets uppfattning om kraven på ett fullgott beslutsunderlag. I

betänkandet förutsätter också finansutskottet att regeringen i kommande

tilläggsbudgetar i större utsträckning än tidigare redovisar konsekvenserna

av föreslagna besparingar.

Bostadsutskottet tar upp regeringens förslag att anslag A 7 Byggforskning

minskas med närmare 7 miljoner kronor för att bidra till finansieringen av

anslag C 1 Konkurrensverket under utgiftsområde 24 Näringsliv.

(Finansutskottet behandlar förslaget nedan under utgiftsområde 24.) Det

mycket kortfattade motiv som lämnas för denna anslagsminskning - att medlen

skall föras över till Konkurrensverket - ger enligt bostadsutskottet

intryck av att stödet till byggforskning därmed också kommer att minska med

samma belopp. Enligt vad bostadsutskottet under hand inhämtat från

Regeringskansliet är detta emellertid inte fallet. Från anslag A 7 har

medel avsatts för Byggkostnadsdelegationens arbete. Dessa medel disponeras

av regeringen.

På anslaget fanns vid ingången av budgetåret 1999 en ingående balans som

bl.a. avser Byggkostnadsdelegationens verksamhet. Det är detta

anslagssparande som nu tas i anspråk. De medel som därutöver disponeras av

Byggforskningsrådet för stöd till byggforskning påverkas därmed inte av att

anslaget minskas. Av vad som anförs i regeringens förslag går det inte

heller att utläsa hur Byggkostnadsdelegationens verksamhet kommer att

påverkas.

Bostadsutskottet konstaterar att det beslutsunderlag som regeringen

förelagt riksdagen beträffande byggforskningsanslaget inte svarar mot de

krav som bostadsutskottet tidigare uttalat sig för. Även om det i detta

fall inte är fråga om ett så stort belopp i sig är det inte

tillfredsställande att det av regeringsförslaget inte framgår vilka

effekter det kan beräknas få. Inte minst gäller detta eftersom det torde

vara okomplicerat att i detta fall redovisa effekterna. Bostadsutskottet

vill med anledning härav ånyo betona vikten av att riksdagen tillställs ett

beslutsunderlag av hög kvalitet. Det får sålunda förutsättas att det

beslutsunderlag som riksdagen fortsättningsvis tillställs innehåller den

information och de sakupplysningar som erfordras för att kvalitetskraven

skall uppfyllas.

Finansutskottets ställningstagande

Beträffande kraven på beslutsunderlaget delar finansutskottet bostadsutskottets

uppfattning att samma krav på ett fullgott beslutsunderlag bör kunna ställas på

förslagen på tilläggsbudget som på de förslag som avser kommande budgetår.

Finansutskottet förutsätter att regeringen beaktar bostadsutskottets synpunkter

för framtiden.

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med bostadsutskottet, regeringens

förslag (yrkande 21 delvis).

Länsstyrelserna m.m. (C 1)

Propositionen

Som ett led i utbyggnaden av Västkustbanan till en dubbelspårig järnväg,

inledde Banverket 1992 ett tunnelbygge genom Hallandsåsen. I oktober 1997

stoppades tunnelbygget, sedan det visat sig att tätningsmedlet Rhoca Gil

orsakat skador på människor, djur och natur. Samma år beviljade regeringen

1 750 000 kr till Båstads kommun för att hantera de extra arbetsinsatser

som krävts av kommunen för att informera invånarna om giftet och den

framtida hanteringen av bygget. Länsstyrelsen i Skåne har begärt

ytterligare 720 000 kr för fortsatta informationsinsatser om bygget.

Regeringen bedömer att dessa informationsinsatser är välbehövliga och

föreslår att anslag C 1 Länsstyrelserna m.m. ökas med 720 000 kr.

Finansiering sker genom att anslag A 4 Banverket: Banhållning inom

utgiftsområde 22 Kommunikationer minskas med

motsvarande belopp.

Bostadsutskottets yttrande

Bostadsutskottet tillstyrker, efter att ha inhämtat kompletterande upplysningar

under hand, i sitt yttrande (BoU2y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med bostadsutskottet, regeringens förslag

(yrkande 21 delvis).

Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling

Ersättning för nedsättning av socialavgifter (A 4)

Propositionen

Regeringen bedömer nu att utgifterna på anslag A 4 Ersättning för

nedsättning av socialavgifter kommer att uppgå till 390 000 000 kr. Den

ökade anslagsbelastningen under år 1999 beror bl.a. på att antalet

stödberättigade ökat i jämförelse med vad som tidigare beräknats. Då

föreslagna regelförändringar förutsätter lagstiftning kommer de dock inte

att hinna träda i kraft före den 1 januari år 2000. Regelförändringarna

kommer att medföra minskade utgifter år 2000. En del av medelsbehovet kan

tillgodoses med ianspråktagande av anslagskredit men anslaget föreslås

också höjas med 26 266 000 kr.

Näringsutskottets yttrande

Näringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (NU1y) propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med näringsutskottet, propositionens

förslag (yrkande 21 delvis).

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Väghållning och statsbidrag (A 2)

Propositionen

För att möjliggöra en ökad satsning på fysiska trafiksäkerhetsåtgärder föreslår

regeringen att anslag A 2 Väghållning och statsbidrag ökas med 55 000 000 kr.

Finansiering sker genom en minskning av anslag A 1 Vägverket:

Administrationskostnader. Förslaget innebär att Vägverket kan öka sina insatser

med fysiska trafiksäkerhetsåtgärder för att minska antalet döda och skadade i

trafiken. Minskningen av anslaget kan ske till följd av rationaliseringar inom

Vägverkets administration.

Trafikutskottets yttrande

Trafikutskottet, som har yttrat sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker

propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med trafikutskottet, propositionens

förslag (yrkande 21 delvis).

Bidrag till sjöfarten (B 4)

Propositionen

Anslaget, som för närvarande är uppfört med 405 miljoner kronor, är

beräknat på en betydligt lägre nivå för bidraget till sociala avgifter än

den som gäller fr.o.m. den 1 januari 1999. Höjningen av bidraget till

sjöfarten för sociala avgifter leder till att anslag B 4 Bidrag till

sjöfarten behöver ökas med 85 000 000 kr. Finansiering sker genom att

anslag A 1 Vägverket: Administration minskas med motsvarande belopp.

Trafikutskottets yttrande

Trafikutskottet, som har yttrat sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker

propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med trafikutskottet, propositionens

förslag (yrkande 21 delvis).

Vissa kostnader med anledning av M/S Estonias förlisning (B 6)

Propositionen

Sommaren 1996 tömdes M/S Estonia på olja av miljöskäl. Tömningen

genomfördes av finska myndigheter efter överenskommelse med Sjöfartsverket.

Myndigheterna kom vidare överens om att dela kostnaderna för saneringen.

Den slutliga kostnaden för Sveriges del uppgår till ca 9 800 000 kr. Anslag

B 6 Vissa kostnader med anledning av M/S Estonias förlisning föreslås

således ökas med 9 800 000 kr. Finansiering sker genom att anslag D 2 Köp

av interregional persontrafik på järnväg m.m. minskas med motsvarande

belopp.

Motionen

I motion T509 av Yvonne Ångström (fp) anförs att finansieringen inte bör

tas från det anslag som är till för att upphandla så kallad olönsam trafik.

Neddragningarna på anslaget drabbar ytterst järnvägstrafiken och

flygtrafiken i Norrland. I motionen föreslås att riksdagen beslutar att

finansieringen i stället skall ske genom att anslag A 1 Vägverket:

Administration och A 3 Banverket: Sektorsuppgifter inom samma utgiftsområde

minskas.

Trafikutskottets yttrande

Trafikutskottet, som har yttrat sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker

propositionen och avstyrker motionen. Representanterna för Moderata

samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet

liberalerna framhåller dock att det är principiellt tveksamt att finansiera

kostnaderna för att tömma MS/Estonia på olja av miljöskäl med en

neddragning av anslag D 2 Köp av interregional persontrafik m.m.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med trafikutskottet, propositionens

förslag (yrkande 21 delvis). Motion T509 (fp) avstyrks.

Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande

näringar

Från EG-budgeten finansierade regionala stöd till jordbruket

Propositionen

Från ramanslag B 11 Från EG-budgeten finansierade regionala stöd till

jordbruket sker utbetalningar för bl.a. stöd till mål 6 och mål 5b samt

Leader II som löper över perioden 1995-1999 men där utbetalningar får ske

t.o.m. år 2001. För innevarande år har regeringen i fråga om beslut om stöd

inom anslaget ett bemyndigande på högst 150 miljoner kronor. De

ackumulerade åtagandena ryms dock inte inom anvisad bemyndiganderam.

Regeringen föreslår således att den bemyndigas att under år 1999, såvitt

avser ramanslag B 11 Från EG-budgeten finansierade regionala stöd till

jordbruket, ikläda staten ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare

gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 180 miljoner kronor efter år

1999.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag (yrkande 18).

Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter

Propositionen

EG:s medfinansiering av stöd till biodlingen finansieras under ramanslag B

15 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter. Den svenska

finansieringen anvisas under anslag E 3 Djurhälsovård och

djurskyddsfrämjande åtgärder. Enligt EG:s regelverk löper detta stödprogram

under EU:s verksamhetsår, som avser perioden 16 oktober till 15 oktober.

För att under innevarande år kunna fatta beslut om stöd för biodlingen

under EU:s verksamhetsår fordras ett bemyndigande att ingå förpliktelser

som innebär utgifter efter år 1999. Regeringen föreslår således att den

bemyndigas att under 1999, såvitt avser anslag B 15 Intervention och

exportbidrag för jordbruksprodukter, ikläda staten ekonomiska förpliktelser

som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 1 600 000

kr efter år 1999.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag (yrkande 19).

Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder

Propositionen

Den svenska finansieringen för stöd till biodlingen anvisas under anslag E

3 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder. EG:s medfinansiering

anvisas under anslag B 15 Intervention och exportbidrag för

jordbruksprodukter. Enligt EG:s regelverk löper detta stödprogram under

EU:s verksamhetsår, som avser perioden 16 oktober till 15 oktober året

därpå. För att under innevarande år kunna fatta beslut om stöd för

biodlingen under EU:s verksamhetsår fordras ett bemyndigande att ingå

förpliktelser som medför utgifter efter år 1999. Regeringen föreslår

således att den bemyndigas att under år 1999, såvitt avser anslag E 3

Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder, ikläda staten ekonomiska

förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på

högst 1 600 000 kr efter år 1999.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag (yrkande 20).

Skyddsvärda skogsbiotoper m.m. - Skogsvårdsavgiftsprojekt (H 5)

Propositionen

Regeringen föreslår att ett nytt reservationsanslag H 5

Skogsvårdsavgiftsprojekt uppgående till 12 165 000 kr anvisas för

budgetåret 1999. Anslaget bör få disponeras för särskilda projekt som rör

biotopskyddet i skog och för andra projekt som är av allmänt intresse för

svenskt skogsbruk. Finansiering sker genom indragning av medel från det

under tolfte huvudtiteln för budgetåret 1995/96 uppförda

reservationsanslaget B 6 Bidrag till skogsfröplantager med 2 268 000 kr

samt genom indragning av medel från det under utgiftsområde 23 för

budgetåret 1998 uppförda reservationsanslaget H 2 Bidrag till skogsvård

m.m. med 9 897 000 kr. Anslagen motsvaras av inbetalda

skogsvårdsavgiftsmedel.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag (yrkande 21 delvis).

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Småföretagsutveckling (A 2)

Propositionen

Regeringen har gett Patent- och registreringsverket (PRV) i uppdrag att

utarbeta ett förslag till samordnat uppgiftskravregister för företagsdata.

PRV och Statskontoret kommer i januari 2000 att redovisa de totala

kostnaderna för projektet. För att PRV skall ha möjlighet att redan nu

inleda de första delarna av uppgiftskravregistret måste medel nu reserveras

för en första fas av uppbyggnaden av registret. Regeringen föreslår således

att anslag A 2 Småföretagsutveckling ökas med 5 000 000 kr. Regeringen

avser att åter- komma i den ekonomiska vårpropositionen när de totala

kostnaderna för registret är avrapporterade. Finansiering sker genom att

anslag B 2 Arbetslivsinstitutet, under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och

arbetsliv, minskas med 5 000 000 kr.

Näringsutskottets yttrande

Näringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (NU1y) propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med näringsutskottet, propositionens

förslag (yrkande 21 delvis).

Konkurrensverket (C 1)

Propositionen

Ett viktigt sätt att uppnå sänkta boende- och byggkostnader är att med olika

medel stärka konkurrensen inom byggsektorn. Enligt regeringens uppfattning

kan konkurrensen i byggsektorn främjas genom både generella och

branschspecifika åtgärder. För att möjliggöra mer generella åtgärder vid sidan

av mer riktade insatser samt för att täcka de utgifter som uppstår vid

Byggkostnadsdelegationens efterarbete bör anslag C 1 Konkurrensverket höjas

med 6 850 000 kr. Finansiering sker genom att anslag A 7 Byggforskning,

under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande,

minskas med samma belopp.

Näringsutskottets yttrande

Näringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (NU1y) propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med näringsutskottet, propositionens

förslag (yrkande 21 delvis).

Exportfrämjande verksamhet (E 2)

Propositionen

De små och medelstora företagen i den svenska exportindustrin möter på den

internationella marknaden en intensifierad marknadspositionering från andra

nationers aktörer. Det finns därför skäl för regeringen, att genom strategiska

exportfrämjandeåtgärder medverka till att svenska spjutspetsområdens

möjligheter till framgång inte går förlorade under den snabba utveckling som

sker på tillväxtmarknaderna. Regeringen anser att ytterligare medel behövs för

detta och föreslår således att anslag E 2 Exportfrämjande verksamhet ökas med

1 500 000 kr. Finansieringen sker genom att anslag G 4 Avgifter till vissa

internationella organisationer minskas med motsvarande belopp.

Näringsutskottets yttrande

Näringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (NU1y) propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med näringsutskottet, propositionens

förslag (yrkande 21 delvis).

Finansutskottets sammanställning av anslag och utgiftsområden

på tilläggsbudget

Regeringens förslag till ökningar av anslagen uppgår till brutto ca 9 353

miljoner kronor. I vissa fall finns förslag till finansiering av den föreslagna

utgiftsökningen genom minskning av 1999 års anslag. I några fall föreslås

indragning av anslagsbehållningar. Minskningarna av 1999 års anslag uppgår

totalt till ca 759 miljoner kronor. Minskningarna till följd av indragningar av

anslagsbehållningar uppgår till 131 miljoner kronor. Således innebär detta att

anvisade medel sammanlagt ökar med 8 594 miljoner kronor. Inklusive av

regeringen beslutade indragningar av anslagsbehållningar leder åtgärderna till

en ökning av tillgängliga medel med 8 463 miljoner kronor.

Regeringens ambition är att ökade utgifter skall finansieras genom

motsvarande minskning av utgifterna samma år. Efter de föreslagna åtgärderna

uppgår budgeteringsmarginalen till 1,0 miljarder kronor för år 1999.

Finansutskottet har i det föregående tagit ställning till de förslagna

anslagsförändringarna. Under utgiftsområdena 10 och 18 har utskottet

kommenterat vissa synpunkter från socialförsäkringsutskottet respektive

bostadsutskottet om ökningen av utgifterna för sjukpenningen respektive

kraven på beslutsunderlaget.

Utskottet har i samtliga fall tillstyrkt regeringens förslag och avstyrkt de i

sammanhanget aktuella motionerna. Det innebär att utskottet också tillstyrker

regeringens förslag om ändrad fördelning på utgiftsområdena. Således tillstyrks

propositionens yrkande 21. Utskottets förslag till beslut framgår av hemställan

moment 11 jämte den i appendix till hemställan fogade specifikationen över

ändrad fördelning på utgiftsområden och ändrade och nya anslag.

Hemställan

Utskottet hemställer

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

1. beträffande anslaget Presstöd

att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:1 yrkande 21 i

denna del samt med avslag på motion 1999/2000:K354 yrkande 4

godkänner vad utskottet anfört,

res. 1 (m, fp)

2. beträffande anslaget Samarbete och utveckling inom

Östersjöregionen

att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:1 yrkande 21 i

denna del samt med avslag på motion 1999/2000:U803 yrkande 9

godkänner vad utskottet anfört,

res. 2 (m, kd, fp)

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

3. beträffande anslaget Sjukvårdsförmåner m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:1 yrkande 21 i

denna del samt med avslag på motion 1999/2000:Fi301 godkänner vad

utskottet anfört,

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

4. beträffande användande av medel för avveckling av

Riksförsäkringsverkets sjukhus

att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:1 yrkande 15

godkänner vad regeringen förordar om användningen av medel för att

täcka avvecklings- och underskottskostnader i samband med

avvecklingen av verksamheten vid Riksförsäkringsverkets sjukhus,

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

5. beträffande bemyndigande om arbetsmarknadspolitiska

åtgärder

att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:1 yrkande 16

bemyndigar regeringen att under år 1999, såvitt avser det under

utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv uppförda ramanslaget

A 2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, ingå ekonomiska förpliktelser

som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst

14 000 000 000 kr under åren 2000-2002,

6. beträffande bemyndigande om särskilda åtgärder för

arbetshandikappade

att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:1 yrkande 17

bemyndigar regeringen att under år 1999, såvitt avser det under

utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv uppförda ramanslaget

A 3 Särskilda åtgärder för arbetshandikappade, ingå ekonomiska

förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på

högst 6 700 000 000 kr under åren 2000-2002,

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

7. beträffande anslag Vissa kostnader med anledning av M/S

Estonias förlisning (B 6)

att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:1 yrkande 21 i

denna del samt med avslag på motion 1999/2000:T509 godkänner vad

utskottet anfört,

Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

8. beträffande bemyndigande om från EG-budgeten finansierade

regionala stöd till jordbruket

att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:1 yrkande 18

bemyndigar regeringen att under år 1999, såvitt avser det under

utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

uppförda ramanslaget B 11 Från EG-budgeten finansierade regionala

stöd till jordbruket, ikläda staten ekonomiska förpliktelser som inklusive

tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 180 000 000 kr efter

år 1999,

9. beträffande bemyndigande om intervention och exportbidrag till

jordbruksprodukter

att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:1 yrkande 19

bemyndigar regeringen att under år 1999, såvitt avser det under

utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

uppförda ramanslaget B 15 Intervention och exportbidrag för

jordbruksprodukter, ikläda staten ekonomiska förpliktelser som

inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 1 600 000

kr efter år 1999,

10. beträffande bemyndigande om djurhälsovård och

djurskyddsfrämjande åtgärder

att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:1 yrkande 20

bemyndigar regeringen att under år 1999, såvitt avser det under

utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

uppförda ramanslaget E 3 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande

åtgärder, ikläda staten ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare

gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 1 600 000 kr efter år 1999,

Sammanställning av anslag och utgiftsområden på tilläggsbudget

11. beträffande sammanställning av anslag och utgiftsområden på

tilläggsbudget för budgetåret 1999

att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:1 yrkande 21 i

denna del och till riksdagens förvaltningsstyrelses förslag i samma

proposition på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999

godkänner ändrad fördelning på utgiftsområden samt anvisar ändrade

och nya anslag i enlighet med specifikationen i appendix till hemställan.

res. 3 (m, fp) - villk. res. 1 och 2

res. 4 (kd) - villk. res. 2

Stockholm den 4 november 1999

På finansutskottets vägnar

Jan Bergqvist

I beslutet har deltagit: Jan Bergqvist (s), Mats Odell (kd), Bengt

Silfverstrand (s), Lisbet Calner (s), Lennart Hedquist (m), Sonia Karlsson

(s), Fredrik Reinfeldt (m), Siv Holma (v), Per Landgren (kd), Anna

Åkerhielm (m), Matz Hammarström (mp), Lena Ek (c), Karin Pilsäter (fp),

Kjell Nordström (s), Gunnar Axén (m), Hans Hoff (s) och Lars Bäckström (v).

Förslag till beslut om tilläggsbudget 2 för budgetåret 1999

(mom. 11 i hemställan)

Specifikation av ändrad fördelning på utgiftsområden samt

ändrade och nya anslag för budgetåret 1999

Belopp i 1000-tal kronor

Utskottets förslag till ramar och anslag överensstämmer med regeringens

förslag.

Utgiftsområde

Belopp enligt

Regeringens förslag

Anslag

statsbudgeten

1999 + TB1

Förändring av

ram /anslag

Ny ram /Ny

anslagsnivå

1

Rikets styrelse

4 181 704

+1 437

4 183 141

B 1

Riksdagens ledamöter och partier m.m., ramanslag

489 000

+9 355

498 355

C 3

Allmänna val, ramanslag

100 000

-10 000

90 000

D 3

Sametinget, ramanslag

13 661

+165

13 826

E 1

Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden, ram-

anslag

4 601

-1 500

3 101

E 2

Presstöd, ramanslag

531 579

+9 117

540 696

E 3

Stöd till radio- och kassettidningar, ramanslag

127 300

-6 700

120 600

F 1

Samarbete och utveckling inom Östersjöregionen,

reservationsanslag

Nytt

+1 000

1 000

2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

1 707 333

-692

1 706 641

B 4

Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning och

låneförvaltning, ramanslag

535 000

-692

534 308

4

Rättsväsendet

21 929 269

+9 808

21 939 077

A 1

Polisorganisationen, ramanslag

11 460 196

-2 220

11 457 976

B 1

Åklagarorganisationen, ramanslag

620 140

+9 428

629 568

B 2

Ekobrottsmyndigheten, ramanslag

199 197

+2 600

201 797

F 4

Brottsoffermyndigheten, ramanslag

12 588

+1 000

13 588

F 5

Ersättning för skador på grund av brott, ramanslag

75 074

-1 000

74 074

6

Totalförsvar

44 107 565

+58 456

44 166 021

A 1

Förbandsverksamhet och beredskap m.m., ramanslag

19 384 738

-3 559

19 381 179

A 2

Fredsfrämjande truppinsatser, ramanslag

392 376

+92 015

484 391

B 1

Funktionen Civil ledning, ramanslag

491 020

-5 000

486 020

B 3

Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst,

ramanslag

967 141

-41 200

925 941

B 6

Funktionen Hälso- och sjukvård m.m., ramanslag

129 665

-10 000

119 665

C 5

Statens räddningsverk: Samhällets skydd mot

olyckor, ramanslag

417 103

+26 200

443 303

Utgiftsområde

Belopp enligt

Regeringens förslag

Anslag

statsbudgeten

1999 + TB1

Förändring av

ram /anslag

Ny ram /Ny

anslagsnivå

7

Internationellt bistånd

11 899 604

±0

11 899 604

A 1

Biståndsverksamhet, reservationsanslag

10 731 461

+40 000

10 771 461

A 2

Biståndsförvaltning, ramanslag

418 143

-40 000

378 143

8

Invandrare och flyktingar

4 324 184

+255 100

4 579 284

A 2

Mottagande av asylsökande, ramanslag

875 350

+408 000

1 283 350

A 3

Migrationspolitiska åtgärder, ramanslag

298 079

-152 900

145 179

B 4

Kommunersättningar vid flyktingmottagande,

ramanslag

2 183 958

+35 000

2 218 958

B 5

Hemutrustningslån, ramanslag

81 442

-35 000

46 442

9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

24 087 459

+167 000

24 254 459

A 1

Sjukvårdsförmåner m.m., ramanslag

1 992 000

+226 000

2 218 000

A 2

Bidrag för läkemedelsförmånen, ramanslag

13 491 000

+167 000

13 658 000

A 9

Smittskyddsinstitutet, ramanslag

108 750

+5 000

113 750

A 12

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, ramanslag

22 421

-5 000

17 421

B 2

Vissa statsbidrag inom handikappområdet,

reservationsanslag

275 000

-68 750

206 250

B 8

Kostnader för statlig assistansersättning, ramanslag

4 653 000

-157 250

4 495 750

10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

80 502 205

+7 474 590

87 976 795

A 1

Sjukpenning och rehabilitering m.m., ramanslag

20 035 000

+7 439 590

27 474 590

A 2

Förtidspensioner, ramanslag

37 896 000

+35 000

37 931 000

11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

34 315 009

+121 000

34 436 009

A 1

Ålderspensioner, ramanslag

11 536 000

+37 609

11 573 609

A 2

Efterlevandepensioner till vuxna, ramanslag

12 734 000

+2 000

12 736 000

A 3

Bostadstillägg till pensionärer, ramanslag

9 841 000

+26 000

9 867 000

A 4

Delpension, ramanslag

204 009

+55 391

259 400

12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

39 896 045

+461 000

40 357 045

A 3

Underhållsstöd, ramanslag

2 473 000

+461 000

2 934 000

14

Arbetsmarknad och arbetsliv

47 971 400

-5 000

47 966 400

B 2

Arbetslivsinstitutet, ramanslag

145 733

-5 000

140 733

Utgiftsområde

Belopp enligt

Regeringens förslag

Anslag

statsbudgeten

1999 + TB1

Förändring av

ram /anslag

Ny ram /Ny

anslagsnivå

16

Utbildning och universitetsforskning

29 129 747

+8 000

29 137 747

A 11

Bidrag till viss verksamhet motsvarande grundskola

och gymnasieskola, ramanslag

122 531

-18 629

103 902

C 3

Centrala studiestödsnämnden, ramanslag

313 566

+61 194

374 760

D 1

Forskningsrådsnämnden: Forskning och forsknings-

information, ramanslag

90 585

-960

89 625

D 3

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet:

Forskning, ramanslag

206 546

-9 000

197 546

D 9

Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning,

ramanslag

241 402

-5 000

236 402

D 10

Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning,

ramanslag

8 415

-3 505

4 910

E 1

Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m.,

ramanslag

37 162

-3 300

33 862

E 2

Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets

område m.m., ramanslag

18 959

-12 800

6 159

17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

7 453 147

-497

7 452 650

H 1

Centrala museer: Myndigheter, ramanslag

603 287

+420

603 707

I 3

Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och

Finland, obetecknat anslag

25 533

-132

25 401

I 4

Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska

utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete,

ramanslag

821

-785

36

18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och

byggande

20 503 080

-5 438

20 497 642

A 7

Byggforskning, ramanslag

64 356

-6 850

57 506

A 11

Bonusränta för ungdomsbosparande, ramanslag

6 000

+692

6 692

C 1

Länsstyrelserna m.m., ramanslag

1 757 893

+720

1 758 613

19

Regional utjämning och utveckling

2 742 897

+26 266

2 769 163

A 4

Ersättning för nedsättning av socialavgifter,

ramanslag

320 000

+26 266

346 266

Utgiftsområde

Belopp enligt

Regeringens förslag

Anslag

statsbudgeten

1999 + TB1

Förändring av

ram /anslag

Ny ram /Ny

anslagsnivå

22

Kommunikationer

25 501 314

-720

25 500 594

A 1

Vägverket: Administration, ramanslag

1 125 242

-140 000

985 242

A 2

Väghållning och statsbidrag, ramanslag

12 479 738

+55 000

12 534 738

A 4

Banverket: Banhållning, ramanslag

6 689 600

-720

6 688 880

B 4

Bidrag till sjöfarten, ramanslag

405 000

+85 000

490 000

B 6

Vissa kostnader med anledning av M/S Estonias

förlisning, obetecknat anslag

10 600

+9 800

20 400

D 2

Köp av interregional persontrafik på järnväg m.m.,

ramanslag

394 400

-9 800

384 600

23

Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näring-

ar

11 973 865

+12 000

11 985 865

D 1

Främjande av rennäringen m.m., ramanslag

37 000

-165

36 835

H 5

Skogsvårdsavgiftsprojekt, reservationsanslag

Nytt

+12 165

12 165

24

Näringsliv

2 897 947

+11 850

2 909 797

A 2

Småföretagsutveckling, ramanslag

196 062

+5 000

201 062

C 1

Konkurrensverket, ramanslag

62 465

+6 850

69 315

E 2

Exportfrämjande verksamhet, ramanslag

157 656

+1 500

159 156

G 4

Avgifter till vissa internationella organisationer,

ramanslag

17 329

-1 500

15 829

Summa anslagsförändringar på tilläggsbudget

+8 594 160

Reservationer

1. Presstöd (mom. 1) (m, fp)

Lennart Hedquist (m), Fredrik Reinfeldt (m), Anna Åkerhielm (m), Karin

Pilsäter (fp) och Gunnar Axén (m) anser

dels att finansutskottets ställningstagande i avsnittet Utgiftsområde 1 Rikets

styrelse under rubriken Presstöd (E 2) bort ha följande lydelse:

Finansutskottet har den principiella uppfattningen att en avveckling av

presstödet bör inledas. Med bifall till motion K354 (m) yrkande 4 avstyrker

utskottet därför regeringens förslag till ökning av anslag E 2 Presstöd.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande anslaget Presstöd

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:K354 yrkande 4 samt

med avslag på proposition 1999/2000:1 yrkande 21 i denna del

godkänner vad utskottet anfört,

2. Samarbete och utveckling inom Östersjöregionen (mom. 2)

(m, kd, fp)

Mats Odell (kd), Lennart Hedquist (m), Fredrik Reinfeldt (m), Per Landgren

(kd), Anna Åkerhielm (m), Karin Pilsäter (fp) och Gunnar Axén (m) anser

dels att finansutskottets ställningstagande i avsnittet Utgiftsområde 1 Rikets

styrelse under rubriken Samarbete och utveckling inom Östersjöregionen (F 1)

bort ha följande lydelse:

Finansutskottet vill inledningsvis framhålla att den utveckling mot demokrati

och fungerande marknadsekonomi som äger rum i Östersjöländerna är mycket

glädjande. Sverige bör på allt sätt stödja denna utveckling.

Av den kartläggning som riksdagens utredningstjänst gjort på

näringsutskottets uppdrag och som redovisats i näringsutskottets yttrande

framgår att endast 350 miljoner kronor hittills har betalats ut från den

första Östersjömiljarden. Det återstår således 600 miljoner kronor.

Regeringens förslag om ett anslag på 1 miljon kronor på tilläggsbudget för

innevarande budgetår motiveras av att regeringen därmed får tillgång till

de reservationer som kan finnas på anslaget vid utgången av innevarande

budgetår och som kan uppgå till så mycket som 600 miljoner kronor. Den av

regeringen valda budgettekniken framstår, enligt finansutskottets mening,

som motsatsen till den transparens och den tydlighet som bör prägla

budgeten. Finansutskottet konstaterar att regeringen valt en annan metod

beträffande den s.k. Småföretagsmiljarden, som riksdagen beslöt om vid

samma tillfälle som den första Östersjömiljarden. För Småföretagsmiljarden

har regeringen föreslagit att 180 miljoner kronor skall tas upp för

budgetåret 2000 som ett nytt anslag, A 8 Fortsatt program för

småföretagsutveckling, förnyelse och tillväxt under utgiftsområde 24

Näringsliv. Ett analogt förfaringssätt för den första Östersjömiljarden

skulle varit att regeringen hade föreslagit ett nytt anslag för en

fortsättning av den aktuella verksamheten.

Enligt kartläggningen som näringsutskottet låtit göra har

sysselsättningseffekter redovisats i endast 5 av de 55 projekt som tilldelats

medel. Dessutom är dessa sysselsättningseffekter av mycket begränsad

omfattning. I detta sammanhang bör erinras om att förslaget om den första

Östersjömiljarden lades fram i den s.k. sysselsättningspropositionen sommaren

1996 och var en del av regeringens politik för att minska arbetslösheten.

Av kartläggningen, liksom av regeringens nyligen avlämnade skrivelse till

riksdagen om ekonomisk utveckling och samarbete i Östersjöregionen, framgår

att regeringen anser att en utvärdering av verksamheten inom ramen för den

första Östersjömiljarden ännu är för tidig att göra. Under utgiftsområde 24

Näringsliv föreslås, trots detta, att 100 miljoner kronor skall anvisas

avseende det andra året av den andra Östersjömiljarden. Det förefaller

finansutskottet märkligt att verksamhet inom ramen för en andra

Östersjömiljard påbörjas, innan en utvärdering av den första

Östersjömiljarden gjorts.

Finansutskottet ställer sig - i likhet med vad som görs i motion U803 (m)

- mycket tveksamt till hela uppläggningen och hanteringen av

Östersjömiljarderna. Liknande synpunkter har tidigare framförts i motioner

från företrädare för Kristdemokraterna och Folkpartiet liberalerna. Det är

uppenbart att någon målstyrning inte ägt rum. Det här aktuella förslaget i

tilläggsbudgeten om att reservationsanslaget Samarbete och utveckling inom

Östersjöregionen ånyo skall föras upp på statsbudgeten och att 1 miljon

kronor skall anvisas för år 1999 avstyrks av finansutskottet. Motion U803

(m) yrkande 9 tillstyrks.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande anslaget Samarbete och utveckling inom

Östersjöregionen

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:U803 yrkande 9 samt

med avslag på proposition 1999/2000:1 yrkande 21 i denna del

godkänner vad utskottet anfört,

3. Sammanställning av anslag och utgiftsområden på

tilläggsbudget för budgetåret 1999 (mom. 11) (m, fp)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 1 och 2 (mom. 1 och 2)

Lennart Hedquist (m), Fredrik Reinfeldt (m), Anna Åkerhielm (m), Karin

Pilsäter (fp) och Gunnar Axén (m) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Finansutskottets

sammanställning av anslag och utgiftsområden på tilläggsbudget bort ha

följande lydelse:

Finansutskottet har i det föregående avvisat regeringens förslag under

utgiftsområde 1 Rikets styrelse om höjning av presstödet samt att

reservationsanslaget Samarbete och utveckling inom Östersjöregionen ånyo

förs upp på statsbudgeten. I övrigt kan utskottet ställa sig bakom

propositionens förslag om ändrade ramar och anslag.

Finansutskottet anser således att riksdagen med anledning av propositionens

yrkande 21 i denna del bör godkänna ändrad fördelning på utgiftsområden samt

anvisa ändrade och nya anslag i enlighet med vad som just anförts.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande sammanställning av anslag och utgiftsområden på

tilläggsbudget för budgetåret 1999

att riksdagen med anledning av proposition 1999/2000:1 yrkande 21 i

denna del

dels avslår regeringens förslag under utgiftsområde 1 Rikets

styrelse om höjning av anslag E 2 Presstöd,

dels avslår regeringens förslag under utgiftsområde 1 Rikets

styrelse om att reservationsanslaget Samarbete och utveckling inom

Östersjöregionen ånyo skall föras upp på statsbudgeten,

dels i övrigt på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999

godkänner ändrad fördelning på utgiftsområden samt anvisar ändrade

och nya anslag i enlighet med regeringens förslag.

4. Sammanställning av anslag och utgiftsområden på

tilläggsbudget för budgetåret 1999 (mom. 11) (kd)

Under förutsättning av bifall till reservation 2 (mom. 2)

Mats Odell och Per Landgren (båda kd) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Finansutskottets

sammanställning av anslag och utgiftsområden på tilläggsbudget bort ha

följande lydelse:

Finansutskottet har i det föregående avvisat regeringens förslag under

utgiftsområde 1 Rikets styrelse om att reservationsanslaget Samarbete och

utveckling inom Östersjöregionen ånyo förs upp på statsbudgeten. I övrigt kan

utskottet ställa sig bakom propositionens förslag om ändrade ramar och anslag.

Finansutskottet anser således att riksdagen med anledning av propositionens

yrkande 21 i denna del bör godkänna ändrad fördelning på utgiftsområden samt

anvisa ändrade och nya anslag i enlighet med vad som just anförts.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande sammanställning av anslag och utgiftsområden på

tilläggsbudget för budgetåret 1999

att riksdagen med anledning av proposition 1999/2000:1 yrkande 21 i

denna del

dels avslår regeringens förslag under utgiftsområde 1 Rikets

styrelse om att reservationsanslaget Samarbete och utveckling inom

Östersjöregionen ånyo skall föras upp på statsbudgeten,

dels i övrigt på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999

godkänner ändrad fördelning på utgiftsområden samt anvisar ändrade

och nya anslag i enlighet med regeringens förslag.

Särskilda yttranden

1. Sjukvårdsförmåner m.m. (utgiftsområde 9 Hälsovård,

sjukvård och social omsorg) (m, kd, c, fp)

Mats Odell (kd), Lennart Hedquist (m), Fredrik Reinfeldt (m), Per Landgren

(kd), Anna Åkerhielm (m), Lena Ek (c), Karin Pilsäter (fp) och Gunnar Axén

(m) anför:

Vi finner det anmärkningsvärt att det finns överskott i flera år på anslag för

handikappinsatser samtidigt som det finns stora otillfredsställda behov inom

handikappområdet.

2. Sjukpenning och rehabilitering (utgiftsområde 10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp) (m, kd, c, fp)

Mats Odell (kd), Lennart Hedquist (m), Fredrik Reinfeldt (m), Per Landgren

(kd), Anna Åkerhielm (m), Lena Ek (c), Karin Pilsäter (fp) och Gunnar Axén

(m) anför:

Vi kan konstatera att utgifterna för sjukpenningen ökar mycket kraftigt. I

rådande situation är riksdagen i praktiken tvungen att skjuta till mer

medel. Vi vill dock markera att regeringens hantering av frågan inte är

tillfredsställande. Regeringen har reagerat för sent. Det är visserligen

bra att regeringen låter utreda orsakerna till den ökade sjukfrånvaron, men

regeringen borde redan tidigare ha agerat och vidtagit åtgärder. Genom att

använda budgeteringsmarginalen på ett ofinansierat sätt har regeringen

försatt sig i en komplicerad situation. Den tidigare tillämpningen av

begränsningsbeloppen visar att regeringen kan hamna i en situation där den

tvingas att agera utan närmare eftertanke.

3. Vissa kostnader med anledning av M/S Estonias förlisning

(utgiftsområde 22 Kommunikationer) (m, kd, c, fp)

Mats Odell (kd), Lennart Hedquist (m), Fredrik Reinfeldt (m), Per Landgren

(kd), Anna Åkerhielm (m), Lena Ek (c), Karin Pilsäter (fp) och Gunnar Axén

(m) anför:

Vi vill framhålla att det är principiellt tveksamt att, som regeringen föreslår

under utgiftsområde 22 Kommunikationer, finansiera kostnaderna för att

tömma M/S Estonia på olja av miljöskäl med en neddragning av anslag D 2

Köp av interregional persontrafik på järnväg m.m.

Sammanställning av förändringar på tilläggsbudget 1 och 2 för budgetåret 1999

Belopp i tusental kronor

Utgiftsområde

Statsbudget

för 1999

TB 1

Våren 1999

TB 2

Hösten 1999

1

Rikets styrelse

4 179 704

+2 000

+1 437

2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

1 705 333

+2 000

-692

4

Rättsväsendet

21 919 269

+10 000

+9 808

6

Totalförsvar

44 107 565

01

+58 456

7

Internationellt bistånd

11 899 604

-

01

8

Invandrare och flyktingar

4 324 184

01

+255 100

9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

24 012 459

+75 000

+167 000

10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

80 503 205

-1 000

+7 474 590

11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

34 315 009

-

+121 000

12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

39 896 045

-

+461 000

13

Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet

33 789 000

+150 000

-

14

Arbetsmarknad och arbetsliv

48 274 400

-303 000

-5 000

15

Studiestöd

22 447 075

-92 000

-

16

Utbildning och universitetsforskning

29 030 747

+99 000

+8 000

17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

7 452 147

+1 000

-497

18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och

byggande

20 463 080

+40 000

-5 438

19

Regional utjämning och utveckling

2 742 897

-

+26 266

20

Allmän miljö- och naturvård

1 548 899

+28 000

-

22

Kommunikationer

25 501 314

01

-720

23

Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande

näringar

11 973 865

-

+12 000

24

Näringsliv

2 897 947

01

+11 850

25

Allmänna bidrag till kommuner

103 564 700

-40 000

-

Summa anslagsförändringar på tilläggsbudget

-29 000

+8 594 160

1 Omfördelning av medel mellan anslag har gjorts på utgiftsområdet.

Konstitutionsutskottets yttrande

1999/2000:KU3y

Tilläggsbudget för budgetåret 1999 (prop.

1999/2000:1)

Till finansutskottet

Finansutskottet har den 30 september 1999 beslutat bereda bl.a.

konstitutionsutskottet tillfälle att avge yttrande över proposition 1999/2000:1

Budgetpropositionen för år 2000 (volym 1) i vad avser tilläggsbudget till

statsbudgeten för budgetåret 1999 (yrkandena 15-21) jämte motioner i de delar

som berör respektive utskotts beredningsområde.

Konstitutionsutskottets yttrande avser yrkande 21, samt motion

1999/2000:K354 yrkande 4.

Propositionen

Enligt 9 kap. 5 § regeringsformen kan riksdagen för löpande budgetår på

tilläggsbudget göra en ny beräkning av statsinkomster samt ändra och anvisa

nya anslag.

I propositionen volym 1, yrkande 21 föreslår regeringen att riksdagen

såvitt avser tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999

godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya

anslag i enlighet med specifikation. Vad utgiftsområde 1 Rikets styrelse

beträffar föreslår regeringen att anslaget ökas med 1 437 000 kronor. Inom

utgiftsområdet bör enligt regeringen följande förändringar av anslagen ske

(tusental kronor).

B 1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. +9 355

C 3 Allmänna val - 10 000

D 3 Sametinget +165

E 1 Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden -1 500

E 2 Presstöd +9 117

E 3 Stöd till radio- och kassettidningar -6 700

F 1 Samarbete och utveckling inom Östersjöregionen +1 000

Regeringen anger följande som skäl för förslaget att öka anslaget E 2 Presstöd

med 9 117 000 kronor.

Anslaget får användas i enlighet med bestämmelserna i presstödsförordningen

(1990:524). Enligt Presstödsnämndens prognos för år 1999 täcker inte

anslaget beräknade utbetalningar av presstöd eftersom anslagkrediten

använts för att täcka utgifterna under föregående år. För att täcka

kostnaderna för presstödet för år 1999 föreslår regeringen därför att 9 117

000 kronor anvisas anslaget E 2 Presstöd. Finansieringen sker genom att

anslagen E 1 Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden och E 3 Stöd till

radio- och kassetttidningar under utgiftsområde 1 samt anslagen I 3 Utbyte

av TV-sändningar mellan Sverige och Finland och I 4 Bidrag till

dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt

mediesamarbete inom utgiftsområde 17 minskas för innevarande år med totalt

motsvarande belopp. Effekten av finansieringsåtgärderna bedöms inte påverka

dessa verksamheters nuvarande omfattning och inriktning.

Motionen

I motion 1999/2000:K354 av Per Unckel m.fl. (m) hemställs att riksdagen

avslår regeringens förslag till tilläggsbudget avseende anslaget E 2

Presstöd i enlighet med vad som anförts i motionen (yrkande 4). Presstödets

syfte har angetts vara att bidra till att värna mångfalden på

dagstidningsmarknaden för att främja en allsidig nyhetsförmedling och

opinionsbildning. Regeringens inställning till presstödet grundas enligt

motionärerna på en överdriven tilltro till presstödets positiva effekter

för mångfalden, det fria ordet och den fria opinionsbildningen. Det stora

antalet tidningsnedläggningar och hittills gjorda erfarenheter visar att

presstödet till stor del använts för att täcka tidningarnas löpande

utgifter i stället för till nödvändiga rationaliseringsåtgärder. Den

önskvärda effekten av presstödet hade enligt motionärerna varit att det

använts till att göra tidningen mindre beroende av statligt stöd, men i

stället har tidningarna anpassat sig efter stödet och blivit just

presstödsberoende. Presstödet innebär dessutom att konkurrensvillkoren

gentemot icke- presstödstidningar snedvrids, vilket kan innebära att också

av läsarna uppskattade tidningar får ekonomiska svårigheter. Moderata

samlingspartiet har vid ett flertal tillfällen föreslagit ett gradvis

avskaffande av presstödet. Presstödsnämnden skulle då inte längre ha någon

uppgift att fylla och skulle kunna avvecklas. I tilläggspropositionen för

år 1999 föreslår regeringen att presstödsanslaget skall ökas med 9 117 000

kronor genom omfördelningar från andra anslag. Motionärerna avvisar med

hänvisning till vad som anförts och till deras principiella invändningar

mot det nuvarande presstödssystemet förslaget att öka anslaget innevarande

år.

Utskottets bedömning

Utskottet har inga invändningar mot förslaget att anvisa ytterligare medel till

anslaget E 2 Presstöd. Finansieringen sker genom att andra anslag för

innevarande år minskas med totalt motsvarande belopp. Utskottet tillstyrker

därför att riksdagen på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999

beslutar öka presstödsanslaget med drygt 9 miljoner kronor. Även i övrigt

föreslår utskottet att riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområde 1

samt anvisar ändrade anslag inom utgiftsområdet. Utskottet avstyrker därmed

motionen.

Stockholm den 12 oktober 1999

På konstitutionsutskottets vägnar

Per Unckel

I beslutet har deltagit: Per Unckel (m), Göran

Magnusson (s), Barbro Hietala Nordlund (s),

Kenneth Kvist (v), Ingvar Svensson (kd), Mats

Berglind (s), Inger René (m), Kerstin Kristiansson

(s), Tommy Waidelich (s), Mats Einarsson (v), Nils

Fredrik Aurelius (m), Åsa Torstensson (c), Helena

Bargholtz (fp), Per-Samuel Nisser (m), Britt-Marie

Lindkvist (s) och Inger Strömbom (kd).

Avvikande mening

Per Unckel (m), Inger René (m), Nils Fredrik Aurelius (m), Helena Bargholtz

(fp) och Per-Samuel Nisser (m) anser att utskottets bedömning bort ha följande

lydelse:

Utskottet har den principiella uppfattningen att en avveckling av

presstödet bör inledas. Med bifall till motion K354 yrkande 4 avstyrker

utskottet därför regeringens förslag till tilläggsbudget avseende anslaget

E 2 Presstöd.

Justitieutskottets protokollsutdrag 1999/2000:3.6

Utrikesutskottets protokollsutdrag 1999/2000:2.4

Försvarsutskottets yttrande

1999/2000:FöU2y

Tilläggsbudget för år 1999 - utgiftsområde 6

Till finansutskottet

Finansutskottet har berett försvarsutskottet tillfälle att yttra sig över

regeringens proposition 1999/2000:1 såvitt avser förslag till

tilläggsbudget för år 1999 jämte motioner.

Försvarsutskottet

Regeringen

Ytterligare medel till fredsfrämjande truppinsatser

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört ett

ramanslag A 2 Fredsfrämjande truppinsatser på 392 376 000 kr.

Regeringen föreslår att anslaget A 2 Fredsfrämjande truppinsatser ökas med 92

015 000 kr.

Skälen för regeringens förslag är att riksdagen har godkänt regeringens förslag

att ställa en väpnad styrka till förfogande som ett svenskt bidrag till en

internationell fredsstyrka i Kosovo (prop. 1998/99:112, bet. 1998/99:UFöU2,

rskr. 1998/99:252). För att finansiera den bataljon som Sverige bidrar med

behöver anslaget A 2 Fredsfrämjande truppinsatser ökas med 92 015 000 kr.

Finansiering sker genom att

anslaget B 1 Funktionen Civil ledning minskas med 5 000 000 kr,

anslaget B 3 Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst minskas med

15 000 000 kr,

anslaget B 6 Funktionen Hälso- och sjukvård m.m. minskas med 10 000 000 kr

och

anslaget A 1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m. minskas med 3 559 000

kr.

Vidare kommer regeringen att dra in anslagssparande uppgående till

58 456 000 kr från anslag inom utgiftsområdena 6 och 24.

Ytterligare medel till samhällets skydd mot olyckor

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört ett

ramanslag på 417 103 000 kr.

Regeringen föreslår att anslaget C 5 Statens räddningsverk: Samhällets skydd

mot olyckor, ökas med 26 200 000 kr. Finansiering sker genom att

anslaget B 3 Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst minskas med

motsvarande belopp.

Skälen för regeringens förslag är att regeringen föreslog i budgetpropositionen

för 1999 att Statens räddningsverks utgifter för förvaltningskostnader och

kostnader med anledning av fredsräddningstjänst skulle anvisas under

förevarande anslag. Till och med budgetåret 1998 beräknades dessa utgifter

under anslaget B 3 Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst.

Riksdagen beslutade i enlighet med förslaget (bet. 1998/99:FiU1, rskr.

1998/99:38). Regeringen föreslog på tilläggsbudget till statsbudgeten för år

1999 i samband med den ekonomiska vårpropositionen att anslaget C 5 Statens

räddningsverk: Samhällets skydd mot olyckor skulle ökas med 88 890 000 kr.

Finansiering föreslogs ske genom att anslaget B 3 Funktionen

Befolkningsskydd och räddningstjänst skulle minskas med 86 390 000 kr och

anslaget B 6 Funktionen Hälso- och sjukvård m.m. med 2 500 000 kr.

Riksdagen beslutade i enlighet med förslaget (bet. 1998/99:FiU27, rskr.

1998/99:249).

I regeringens förslag skulle rätteligen ytterligare 26 200 000 kr ha beräknats

under förevarande anslag i stället för under anslaget B 3 Funktionen

Befolkningsskydd och räddningstjänst. Regeringen föreslår därför att anslaget

B 3 Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst minskas med

26 200 000 kr och att anslaget C 5 Statens räddningsverk: Samhällets skydd

mot olyckor ökas med motsvarande belopp.

Utskottets överväganden

Riksdagen har efter förslag av regeringen beslutat att ställa en väpnad

styrka till förfogande som ett svenskt bidrag till en internationell

fredsstyrka i Kosovo (prop. 1998/99:112, bet. 1998/99:UFöU2, rskr.

1998/99:252). I propositionen anmälde regeringen att det på grund av det då

osäkra läget inte gick att närmare ange styrkans sammansättning, utrustning

och storlek. Därmed kunde inte heller riksdagen ta ställning till de totala

utgifterna under innevarande budgetår för de fredsfrämjande truppinsatserna

och hur eventuellt ökade utgifter skulle finansieras.

Utskottet konstaterar att anslaget nu behöver förstärkas. För att

finansiera den bataljon som Sverige bidrar med behöver anslaget A 2

Fredsfrämjande truppinsatser ökas med ca 92 miljoner kronor. Utskottet

anser därför att regeringens förslag bör bifallas av riksdagen. Utskottet

har inget att invända mot det sätt på vilket utgifterna bör finansieras.

Regeringen föreslår vidare att anslaget C 5 Statens räddningsverk:

Samhällets skydd mot olyckor ökas med drygt 26 miljoner kronor.

Riksdagen anvisade hösten 1998 ca 328 miljoner kronor under anslaget. I

samband med behandlingen av den ekonomiska vårpropositionen medgav

riksdagen att anslaget ökades med ytterligare drygt 88 miljoner kronor.

Enligt vad utskottet inhämtat beror behovet av förstärkningar inte på nya

eller förändrade uppgifter utan främst på en strävan att få en rättvisande

fördelning av utgifterna för utbildning av civilpliktiga (vilka finansieras

över anslaget B 3 Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst)

respektive för utbildning av kommunal räddningstjänstpersonal.

Utskottet motsätter sig inte förslaget att öka anslaget C 5 Statens

räddningsverk: Samhällets skydd mot olyckor med drygt 26 miljoner kronor -

och att anslaget B 3 Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst minskas

med motsvarande belopp - men förutsätter att frågan om en rättvisande

fördelning av utgifterna mellan de berörda anslagen är utklarad i

budgetförslaget för år 2000.

Stockholm den 21 oktober 1999

På försvarsutskottets vägnar

Henrik Landerholm

I beslutet har deltagit: Henrik Landerholm (m), Tone Tingsgård (s), Karin

Wegestål (s), Åke Carnerö (kd), Olle Lindström (m), Rolf Gunnarsson (m),

Håkan Juholt (s), Berit Jóhannesson (v), Margareta Viklund (kd), Erik Arthur

Egervärn (c), Laila Bäck (s), Berndt Sköldestig (s) och Nils-Göran Holmqvist

(s).

Socialförsäkringsutskottets yttrande

1999/2000:SfU3y

Tilläggsbudget för 1999 för utgiftsområdena 8, 10,

11 och 12

Till finansutskottet

Finansutskottet har den 30 september 1999 beslutat att bereda övriga utskott

tillfälle att avge yttrande över proposition 1999/2000:1 Budgetpropositionen

för 2000 (volym 1) i vad avser tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret

1999 (yrkandena 15-21) jämte motioner i de delar som berör respektive

utskotts beredningsområde. Budgetpropositionen är resultatet av ett samarbete

mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Utskottet yttrar sig över förslagen till tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1999 avseende ändrade ramar och ändrade anslag för

utgiftsområdena 8, 10, 11 och 12 (yrkande 21). Utskottet yttrar sig också över

yrkande 15 om att riksdagen skall godkänna vad regeringen förordar om

användningen av medel för att täcka avvecklings- och underskottskostnader i

samband med avvecklingen av verksamheten vid RFV:s sjukhus.

Inga motioner har väckts med anledning av propositionen i dessa delar.

Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget A 2 Mottagande av asylsökande ökas med 408

miljoner kronor samt att anslaget A 3 Migrationspolitiska åtgärder minskas

med 152,9 miljoner kronor. Anslaget B 4 Kommunersättningar vid

flyktingmottagande ökas med 35 miljoner kronor och motsvarande minskning

görs på anslaget B 5 Hemutrustningslån. Detta innebär en utökning av ramen

för utgiftsområdet med drygt 255 miljoner kronor.

I propositionen anges beträffande anslaget A 2 att kostnaderna för mottagande

av asylsökande under år 1999 enligt aktuella prognoser kommer att överstiga

anslagna medel. Orsaken till detta är framförallt långa vistelsetider för

asylsökande från Förbundsrepubliken Jugoslavien på grund av händelserna där.

Beträffande anslaget B 4 anges att den stora kommunmottagningen av

flyktingar åren 1997 och 1998 får utbetalningsmässigt genomslag även år 1999.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker förslaget.

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

Propositionen

I statsbudgeten för budgetåret 1999 anvisades utgiftsområdet totalt 80,5

miljarder kronor. Nuvarande prognos visar emellertid att utgifterna blir

betydligt högre. Bedömningen är att utgifterna kommer att bli 87,9 miljarder

kronor. Avvikelsen härrör i princip helt från anslaget A 1 Sjukpenning och

rehabilitering m.m., som bör ökas med drygt 7 439 miljoner kronor. Anslaget A

2 Förtidspensioner bör ökas med 35 miljoner kronor. Detta medför att ramen

för utgiftsområdet bör öka med drygt 7 474 miljoner kronor.

Anslaget A 1 innefattar sjukpenning, rehabilitering och närståendepenning. I

statsbudgeten för budgetåret 1999 finns för dessa ändamål uppfört ett ram-

anslag på 20 035 miljoner kronor, varav posten sjukpenning uppgår till 17 716

miljoner kronor.

I budgetpropositionen anges att utgifterna för sjukförsäkringen ökat

kraftigt under år 1999 på grund av en avsevärd ökning av sjukfrånvaron.

Antalet ersatta sjukpenningdagar beräknas bli 63,2 miljoner dagar. Det är

ca 12,8 miljoner fler än 1998. Anvisade anslagsmedel inklusive beviljad

anslagskredit förutsågs bli förbrukade i månadsskiftet augusti/september

1999. Regeringen beslutade därför att öka anslagskrediten. Samtidigt

medgavs ett överskridande med högst 7 439 590 000 kr efter det att utökad

anslagskredit beaktats. För att reglera det beslutade överskridandet

föreslår regeringen att anslaget A 1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.

ökas med 7 439 590 000 kr för år 1999.

Utskottets bedömning

I budgetpropositionen för år 1999 angavs att antalet längre sjukfall

började öka under hösten 1997. Utfallet för perioden januari till juni 1998

indikerade att ökningen fortgick. För sjukfall som varar mellan 15 och 29

dagar syntes också en mycket kraftig ökning. Regeringen föreslog att under

anslaget A 1 skulle anvisas ca 20 miljarder kronor, vilket var ca 1 miljard

kronor mer än utgiftsprognosen för 1998.

I samband med behandlingen av budgeten för år 1999 (bet. 1998/99:SfU1)

angav utskottet att utvecklingen av sjukpenningkostnaderna inger stark oro

och att en ingående analys av de bakomliggande orsakerna måste göras.

Riksförsäkringsverkets (RFV) rapport till Socialdepartementet i mitten på

november 1998 angående anslagsprognosen visade också på en markant ökning

av sjukpenningkostnaderna. Utskottet som avsåg att noga följa utvecklingen

godtog regeringens förslag till medelsanvisningar. I januari 1999 höll

utskottet en utfrågning med anledning av de alarmerande uppgifterna om

sjukförsäkringskostnaderna. Representanter för Socialdepartementet och RFV

informerade om läget och prognosarbetet.

I 1999 års ekonomiska vårproposition gjorde regeringen den bedömningen att

utgiftstaket för staten 1999 var hotat. För att undvika ett överskridande

beslutades därför om ett antal besparingar och utgiftsbegränsningar. Totalt

vidtog regeringen utgiftsbegränsande åtgärder motsvarande ca 8 miljarder

kronor. Utgifterna under utgiftstaket reviderades från 749,7 till 751,8

miljarder kronor. Upprevideringen gjordes bl.a. som en följd av att

utgifterna för sjukförsäkringen ökade kraftigt. Prognosen för anslaget A 1

Sjukpenning och rehabilitering m.m. var då 4,5 miljarder kronor högre än

vad som anvisats på statsbudgeten för år 1999. På grund av den osäkerhet

som rådde beträffande utgiftsutvecklingen föreslog regeringen vid detta

tillfälle inte någon tilläggsbudget utan avsåg att återkomma till frågan i

samband med budgetpropositionen för år 2000. Regeringen föreslog emellertid

att ytterligare resurser skulle tillföras för budgetåren 2000-2002 på grund

av den prognostiserade utgiftsutvecklingen och redogjorde för ett antal

åtgärder i syfte att få balans mellan förväntade utgifter och beräknade

ramar, bl.a. nya regler för beräkning av sjukpenninggrundande inkomst och

antagandepoäng i samband med beslut om förtidspension. Vidare aviserades en

proposition om s.k. vilande förtidspension.

I samband med behandlingen av vårpropositionen och den preliminära ramen

för år 2000 framhöll utskottet åter vikten av att noggranna analyser görs

så att utvecklingen på längre sikt kan bedömas och att man därmed så långt

som möjligt kan undvika oförutsedda utgiftsökningar som nödvändiggör snabba

ingrepp och förändringar i ersättningssystemen.

Eftersom den kraftiga ökningen av utgifterna för sjukförsäkringen medförde

att anslagna medel inte var tillräckliga har regeringen medgivit ett

överskridande för budgetåret 1999. Regeringen beslutade den 19 augusti 1999

att för anslaget A 1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. öka

anslagskrediten och medge ett överskridande med högst ca 7 440 miljoner

kronor efter det att utökad anslagskredit beaktats. För att reglera det

beslutade överskridandet föreslås nu i budgetpropositionen att anslaget i

tilläggsbudget för 1999 ökas med motsvarande belopp. Av propositionen

framgår att de ökade utgifterna, på grund av redan beslutade

utgiftsbegränsningar och besparingar, kommer att rymmas inom utgiftstaket.

Utskottet, som kan konstatera att det inom utgiftsområdet föreligger

oroväckande och väsentliga skillnader mellan budgeterade belopp och

beräknat utfall, delar regeringens bedömning att det är ett flertal

faktorer som kan antas ha påverkat sjukfrånvaron och därmed kostnaderna.

Ett förändrat konjunkturläge med större antal personer i arbete medför

ökade utgifter för sjukförsäkringen. Det är framför allt bland de anställda

som antalet sjukfall ökar. Det är de "nya sjukfallen" som ökar, dvs. sådana

som inte har någon tidigare sjukpenningperiod inom ett år. Vidare har

antalet nybeviljade förtidspensioner minskat något, vilket kan innebära att

fler personer under en längre tid uppbär sjukpenning i stället för

förtidspension. Undersökningar visar att graden av sjuklighet och

komplexiteten i sjukdomstillstånden har ökat bland de sjukskrivna. Andelen

långtidssjukskrivna som återfått arbetsförmågan har minskat och en mindre

andel än tidigare genomgår arbetslivsinriktad rehabilitering. Det är också

svårt att se något samband mellan andelen långtidssjukskrivna som genomgår

samordnad rehabilitering och andelen långtidssjukskrivna som återfår

arbetsförmågan helt eller delvis. Under 1998 genomfördes också flera

reformer, bl.a. höjdes ersättningsnivån från 75 % till 80 %,

sjuklöneperioden förkortades från 28 till 14 dagar och de begränsande

reglerna för kompletterande avtalsersättningar ändrades så att

kompletterande ersättning kan utgå med 10 % även efter 90:e dagen i en

sjukperiod utan att sjukpenningen minskas.

Utskottet utgår från att regeringen i samband med budgetarbetet för år

1999 beaktat både redan beslutade och föreslagna regeländringar. Hur stor

ökning av antalet sjukpenningdagar som beteendeförändringar till följd av

t.ex. en höjd ersättningsnivå kan medföra är emellertid svårt att

uppskatta. Från att ha legat på en mycket låg nivå åren 1994-1996 ökade

antalet sjukdagar avsevärt under slutet av år 1998. Enligt utskottets

mening kan förändringen till stor del tillskrivas det förändrade

konjunkturläget. Tidigare studier visar också att det finns ett samband

mellan konjunkturläge och antalet sjukskrivna, en uppgång i konjunkturen

sammanfaller ofta med ett ökat antal sjukskrivna.

Prognoserna tyder nu på att utgifterna under anslaget A 1 kommer att i

vart fall kräva ett tilläggsanslag på drygt 7 miljarder kronor. Sedan länge

har regeländringar planerats inom utgiftsområdet avseende såväl sjukpenning

som förtidspension, som också skulle ha medfört minskade utgifter. Dessa

förändringar har emellertid ännu inte kunnat genomföras. Det hade ändå

knappast varit möjligt att under år 1999 hålla kostnaderna inom ramen för

utgiftsområdet. Av höstens budgetproposition framgår att de ökade

utgifterna, på grund av redan beslutade utgiftsbegränsningar och

besparingar, kommer att rymmas inom utgiftstaket. Hur de ökade utgifterna

för sjukpenning finansieras har visserligen inte helt tydligt redovisats

men utskottet konstaterar att erforderlig höjning av anslaget A 1 kan ske

inom det fastställda ut-giftstaket och med en oförändrad

budgeteringsmarginal på 1 miljard kronor.

Utskottet vill i detta sammanhang framhålla att det inte finns något

principiellt hinder mot att regeringen under året medger ett överskridande

av anslag och att riksdagen först i efterhand godkänner en tilläggsbudget.

Det är enligt utskottets mening dock inte helt tillfredsställande att

riksdagen först under hösten tar ställning till en tilläggsbudget av denna

storleksordning, annat än om det vore fråga om en helt oväntad

utgiftsökning. Riksdagen har emellertid redan i samband med

vårpropositionen haft information om att sjukpenningkostnaderna beräknades

överskrida anvisade medel, då med ca 4,5 miljarder kronor. Även om

regeringen, beroende på att man ytterligare en tid ville avvakta hur

sjukpenningkostnaderna skulle utvecklas, inte under våren lade fram något

förslag om tilläggsbudget hade riksdagen möjlighet att ta ett initiativ i

frågan. En tilläggsbudget hade i ett sådant fall sannolikt beslutats med

ett lägre belopp än det som nu föreslås, men regeringen hade kunnat

återkomma till hösten med en ytterligare höjning av anslaget. En successiv

anpassning av anslagen hade samtidigt varit till ledning för de myndigheter

som har att administrera sjukförsäkringen. Den nya budgetprocessen med

utgiftstak och utgiftsramar har emellertid ännu inte helt funnit sina

former t.ex. vad gäller det lämpliga förfarandet i en liknande situation,

och utskottet konstaterar att det för närvarande pågår en översyn av

budgetprocessen inom såväl riksdagen som Regeringskansliet.

Mot bakgrund av det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag till

tilläggsbudget för anslaget A 1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. för

budgetåret 1999.

Utskottet tillstyrker även förslagen om tilläggsbudget för anslaget A 2

Förtidspensioner och om godkännande av vad regeringen förordar om

användningen av medel för att täcka avvecklings- och underskottskostnader i

samband med avvecklingen av verksamheten vid RFV:s sjukhus. Ramen för

utgiftsområdet ökar därmed med drygt 7 474 miljoner kronor.

Utskottet vill emellertid tillägga att den mycket allvarliga

kostnadsutvecklingen inom sjukförsäkringen enligt utskottets mening kräver

en djupgående analys av sjukförsäkringen liksom av rehabiliteringsprocessen

för att långsiktigt lösa problemen och bromsa utgiftsökningen. Av betydelse

kommer därvid att bli bl.a. den utredning som regeringen tillsatt med

uppgift att så långt som möjligt identifiera vilka direkta och indirekta

faktorer som är avgörande för sjukpenningförsäkringens kostnadsutveckling.

Kortsiktiga lösningar och snabba ingrepp och förändringar i

ersättningssystemen leder enligt utskottet till minskad trovärdighet för

socialförsäkringssystemen.

Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget A 1 Ålderspensioner ökas med drygt 37

miljoner kronor, anslaget A 2 Efterlevandepensioner till vuxna ökas med 2

miljoner kronor och anslaget A 3 Bostadstillägg till pensionärer ökas med

26 miljoner kronor. Ändringarna är föranledda av den höjning av

pensionstillskottet och den justering av det särskilda bostadstillägget som

skett fr.o.m. den 1 juni i år för att kompensera ekonomiskt svaga grupper

vid höjningen av beloppsgränsen för högkostnadsskyddet inom

läkemedelsförmånen. Anslaget A 4 Delpension föreslås höjt med drygt 55

miljoner kronor, på grund av att en nedåtgående trend i volymutvecklingen

tidigare hade överskattats. Förslagen föranleder en utökning av ramen för

utgiftsområdet med 121 miljoner kronor.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker förslaget.

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget A 3 Underhållsstöd ökas med 461 miljoner

kronor. Detta medför en utökning av ramen för utgiftsområdet med samma

belopp.

Anslaget A 3 Underhållsstöd disponeras för underhållsstöd till barn med

särlevande föräldrar. I statsbudgeten för budgetåret 1999 finns för detta

ändamål uppfört ett ramanslag på 2 473 miljoner kronor.

Enligt vad som anges i budgetpropositionen visar prognosen att utgifterna för

underhållsstöd under budgetåret 1999 kan beräknas till 2 955 miljoner kronor.

Vidare anges att de i proposition 1998/99:78 framlagda förslagen om bl.a.

höjt grundavdrag och höjda procentsatser ursprungligen var tänkta att träda

i kraft den 1 juli 1999. Av administrativa skäl kan reglerna tillämpas först i

fråga om återbetalningsskyldighet som avser tid efter den 31 januari 2000.

Den besparing på 160 miljoner kronor som ändringarna innebär ger därmed

effekt på anslaget först år 2000. Regeringen föreslår mot bakgrund härav att

anslaget tillförs ytterligare 461 miljoner kronor för år 1999.

Allmänt om underhållsstöd

Syftet med det nya systemet med underhållsstöd, som gäller sedan februari

1997, var dels att genomföra besparingar för det allmänna, dels att från

principiell synpunkt tydliggöra föräldrarnas ekonomiska ansvar och

garantera barnet en rimlig försörjning. Det nya systemet ersatte systemet

med bidragsförskott (inkl. det förlängda bidragsförskottet) och det

särskilda bidraget till vissa adoptivbarn.

Underhållsstöd lämnas med högst 1 173 kr per månad och barn, och för det

underhållsstöd som lämnas till barnet skall den förälder som inte bor

tillsammans med barnet vara återbetalningsskyldig gentemot staten.

Återbetalningsskyldigheten, som är begränsad till 1 173 kr per barn och månad,

är utformad som en viss procent av den återbetalningsskyldiges årliga

bruttoinkomst efter ett avdrag på för närvarande 24 000 kr.

Återbetalningsskyldigheten omprövas årligen och fastställs utifrån senast

tillgängliga taxering.

En bidragsskyldig som inte anser sig kunna betala fastställt

återbetalningsbelopp kan ansöka om anstånd med betalningen. För obetalda

återbetalningsbelopp skall den bidragsskyldige erlägga ränta (4,1 % för år

1999).

Riksdagen har efter förslag i proposition 1998/99:78 Beräkning av

återbetalningsskyldighet för underhållsstöd till barn med särlevande föräldrar

m.m. beslutat om höjning av grundavdraget från 24 000 kr till 72 000 kr

samtidigt som de procentsatser som bestämmer återbetalningsskyldighetens

storlek höjts. De nya reglerna skall tillämpas på återbetalningsskyldighet som

avser tid efter den 31 januari 2000 (bet. 1998/99:SfU9, rskr. 235).

Utskottets bedömning

När det nya systemet med underhållsstöd infördes år 1997 angavs i regeringens

proposition 1995/96:208 att förslagen kunde beräknas minska det allmännas

utgifter för stödsystemet med 1 140 miljoner kronor år 1997, 1 535 miljoner

kronor år 1998 och 1 800 miljoner kronor år 1999. Av budgetpropositionen för

budgetåret 1997 (prop. 1996/97:1) framgår att utgifterna för det tidigare

systemet med bidragsförskott för år 1996 beräknades till 3 339 miljoner kronor.

Till anslaget A 3 Underhållsstöd anvisades 2 411 miljoner kronor för

budgetåret 1997 och 2 126 miljoner kronor för budgetåret 1998.

För budgetåret 1997 anvisades emellertid på tilläggsbudget ytterligare drygt

588 miljoner kronor och för budgetåret 1998 ytterligare 735 miljoner kronor.

Utgifterna för 1998 beräknades dock uppgå till ytterligare nära 200 miljoner

kronor.

Utgiftsutvecklingen inom underhållsstödet är delvis beroende av

omvärldsfaktorer som staten har små möjligheter att påverka. Det gäller

t.ex. de återbetalningsskyldigas inkomstutveckling liksom deras totala

antal barn, födelsetalen samt antalet separationer. En annan betydelsefull

faktor i sammanhanget är det förhållandet att underhållsstödssystemet

endast varit i kraft under knappt tre år. Utskottet är medvetet om att nu

nämnda faktorer gör det svårt att göra säkra bedömningar av

utgiftsutvecklingen. Utskottet kan dock inte underlåta att känna en viss

oro över storleken av kostnaderna för underhållsstödet. Utvecklingen

avseende åren 1997-1999 visar att utgifterna (anslag jämte tilläggsbudget)

för underhållsstödet uppgår till närmare 3 miljarder kronor per år i

stället för de 2,5 miljarder kronor per år som regeringen utgått från. De

ursprungliga uppskattningarna av möjliga besparingar på stödet till barn

med särlevande föräldrar var således något för optimistiska. Genomförda

regeländringar kommer inte att ge effekt förrän under år 2000. Med de

ytterligare 461 miljoner kronor som regeringen nu föreslår på

tilläggsbudget kommer enligt utskottets mening anvisade medel till

underhållsstödet (anslag jämte tilläggsbudget) att för budgetåret 1999

stämma bättre överens med det prognostiserade utfallet.

Med det anförda anser sig utskottet kunna tillstyrka regeringens förslag

om ändrad ram för utgiftsområde 12 och förslag om ökning av anslaget A 3

Underhållsstöd för budgetåret 1999.

Utskottet noterar i övrigt att regeringen aviserat sin avsikt att

tillsätta en särskild utredare bl.a. för att utreda utgiftsutvecklingen

inom underhållsstödet. Såvitt framgår av 1999 års ekonomiska vårproposition

skall förslag till konkreta utgiftsminskande åtgärder lämnas senast i den

ekonomiska vårpropositionen år 2000. Utskottet utgår från att regeringen

senast i samband därmed återkommer till riksdagen med både en analys av

kostnadsutvecklingen under åren 1997- 1999 och de faktorer som styr denna

utveckling samt med konkreta förslag till åtgärder.

Stockholm den 21 oktober 1999

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Berit Andnor

I beslutet har deltagit: Berit Andnor (s), Bo

Könberg (fp), Anita Jönsson (s), Ulla Hoffmann (v),

Rose-Marie Frebran (kd), Ulf Kristersson (m),

Gustaf von Essen (m), Lennart Klockare (s), Ronny

Olander (s), Göran Lindblad (m), Kerstin-Maria

Stalin (mp), Birgitta Carlsson (c), Mona Berglund

Nilsson (s), Göte Wahlström (s), Desirée Pethrus

Engström (kd), Björn Leivik (m) och Kalle Larsson

(v).

Socialutskottets yttrande

1999/2000:SoU2y

Tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret

1999

Till finansutskottet

Finansutskottet har den 30 september 1999 berett bl.a. socialutskottet

tillfälle att yttra sig över proposition 1999/2000:1 Budgetpropositionen

för 2000 (volym 1) i vad avser tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1999 jämte motioner som kan komma att väckas i de delar som

berör utskottets beredningsområde.

Socialutskottet behandlar i yttrandet förslaget till tilläggsbudget för

budgetåret 1999 såvitt avser utgiftsområde 9 samt motion 1999/2000:Fi301

(m).

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Propositionen

I propositionen föreslås såvitt avser tilläggsbudget för år 1999 för

utgiftsområde 9 att anslag A 1 Sjukvårdsförmåner m.m. ökas med 226 000 000

kr. Finansieringen föreslås ske genom att anslag B 2 Vissa statsbidrag inom

handikappområdet och B 8 Kostnader för statlig assistansersättning minskas

med 68 750 000 respektive 157 250 000 kr.

Regeringen anför att huvudparten av anslag A 1 avser utgifter för

vuxentandvård. Ett reformerat tandvårdsstöd infördes den 1 januari 1999.

Utgiftsutvecklingen för vuxentandvården präglades under år 1998 tidvis av en

osäkerhet om hur det reformerade stödet slutgiltigt skulle utformas. Detta gav

upphov till en ökad efterfrågan på tandvård, främst från patienter med mer

omfattande tandvårdsbehov som tidigarelade sina behandlingar. Utgifterna för

år 1998 blev därför större än beräknat och anslaget överskreds med 338

miljoner kronor.

Utgiftsutvecklingen för tandvårdsstödet under år 1999 är fortfarande

osäker, inte minst beroende på att många patienter med stöd av

övergångsbestämmelser under år 1999 har rätt att slutföra sina under år

1998 påbörjade behandlingar enligt de ersättningsregler som då gällde.

Regeringen bedömer att utgifterna kommer att överskrida de tillgängliga

medlen under anslaget med 326 miljoner kronor under år 1999. För att delvis

täcka detta behov avser regeringen att höja anslagskrediten med 100

miljoner kronor till 200 miljoner kronor. Resterande belopp om 226 miljoner

kronor föreslås finansieras genom omfördelning från anslag B 2 och B 8.

Vidare redovisas i propositionen att vid tiden för budgetpropositionen för

1999 var förhandlingarna mellan regeringen och Landstingsförbundet om det

särskilda statsbidraget till landstingen för läkemedelsförmånens kostnader

för år 1999 inte avslutade. Ett oförändrat anslagsbelopp, jämfört med

utgifterna för år 1998, föreslogs därför under anslag A 2 Bidrag för

läkemedelsförmånen. Den 22 april 1999 träffade regeringen en

överenskommelse med Landstingsförbundet om ett särskilt statsbidrag till

landstingen för läkemedelsförmånens kostnader år 1999 m.m. Regeringen

föreslår nu att anslaget ökas med 167 000 000 kr.

Anslag A 9 Smittskyddsinstitutet föreslås tillföras ytterligare 5 miljoner

kronor. Bakgrunden är att Smittskyddsinstitutet fått ökade kostnader till följd

av flytten till Karolinska institutets område samt varsel- och

omställningskostnader beroende på genomförda förändringar av verksamheten i

syfte att klara budgetramen år 2000. Finansiering föreslås ske genom att

anslaget A 12 Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd engångsvis minskas med

motsvarande belopp.

Sammantaget innebär förslagen att ramen för utgiftsområde 9 föreslås ökas

med 167 miljoner kronor.

Motion

I motion Fi301 av Chris Heister m.fl. (m) begärs tillkännagivande till

regeringen om vad i motionen anförts om finansieringen av tandvårdsstödet.

Motionärerna anser att den turbulens på tandvårdsområdet som rådde under

1998 inte kan ursäkta att regeringen räknat fel på ungefär en tredjedels

miljard kronor för år 1999. Motionärerna är kritiska mot det nuvarande

tandvårdsstödet och anser att den modell för tandvårdsstöd som de tidigare

presenterat skulle innebära ett bättre skydd för den enskilde samtidigt som

kostnaderna skulle kunna hållas inom de budgetramar som fastställts.

Motionärerna anför att de socialdemokratiska regeringarna sedan 1994

konsekvent har försämrat för landets funktionshindrade. De anser sig inte nu

kunna ta ställning till regeringens förslag om neddragning av anslagen för

funktionshindrade mot bakgrund av att regeringen inte presenterat någon analys

av konsekvenserna. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med ett

nytt förslag på hur finansieringen av tandvårdsstödet skall lösas.

Utskottets bedömning

I budgetpropositionens volym 6 utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social

omsorg redovisas under anslag B 8 Kostnader för personlig assistans att det

finns ett anslagssparande om drygt 202 miljoner kronor från budgetåret 1998.

Utgiftsprognosen för budgetåret 1999 pekar vidare på att drygt 50 miljoner

kronor av anvisade medel inte kommer att utnyttjas under året. En engångsvis

överföring under innevarande budgetår med 157 250 000 kr från anslaget är

därmed möjlig utan att verksamheten påverkas. Den föreslagna finansieringen

av tandvårdsstödet påverkar således inte enskilda personers möjlighet att

erhålla personlig assistans under budgetåret 1999. Under anslag B 2 Vissa

statsbidrag inom handikappområdet redovisas en reservation om drygt 78

miljoner kronor från år 1998. För innevarande budgetår bedöms anvisade

medel förbrukas. Inte heller här kommer en engångsvis överföring av medel att

påverka årets verksamhet.

Utskottet anser mot bakgrund av det anförda att den föreslagna

tilläggsbudgeten för utgiftsområde 9 bör tillstyrkas och att motion Fi301 (m)

bör avstyrkas.

Stockholm den 21 oktober 1999

På socialutskottets vägnar

Ingrid Burman

I beslutet har deltagit: Ingrid Burman (v), Chris

Heister (m), Susanne Eberstein (s), Margareta

Israelsson (s), Rinaldo Karlsson (s), Chatrine

Pålsson (kd), Leif Carlson (m), Hans Karlsson (s),

Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Conny Öhman (s),

Elisebeht Markström (s), Rolf Olsson (v), Lars

Gustafsson (kd), Cristina Husmark Pehrsson (m),

Thomas Julin (mp), Kenneth Johansson (c) och

Kerstin Heinemann (fp).

Särskilt yttrande

Chris Heister (m), Chatrine Pålsson (kd), Leif Carlson (m), Hans Hjortzberg-

Nordlund (m), Lars Gustafsson (kd), Cristina Husmark Pehrsson (m), Kenneth

Johansson (c) och Kerstin Heinemann (fp) anför:

Vi finner det anmärkningsvärt att det finns

överskott i flera år på anslag för handikappinsatser

samtidigt som det finns stora otillfredsställda behov

inom handikappområdet.

Kulturutskottets protokollsutdrag 1999/2000:4.6

Utbildningsutskottets yttrande

1999/2000:UbU2y

Tilläggsbudget 1999

Till finansutskottet

Finansutskottet har den 30 september 1999 berett utbildningsutskottet tillfälle

att avge yttrande över proposition 1999/2000:1 Budgetpropositionen för 2000

(volym 1) i vad avser tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999

jämte motioner i de delar som berör utskottets beredningsområde.

Utskottet yttrar sig i den del av regeringens förslag till tilläggsbudget

som avser utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Inga

motioner har väckts med anledning av regeringens förslag i den delen.

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns under C 3 Centrala studie-

stödsnämnden uppfört ett ramanslag på 313 566 000 kr. Regeringen föreslår att

anslaget ökas med 61 194 000 kr för att täcka kostnadsökningar som i

huvudsak beror på att kostnader för datordrift och utveckling har ökat mer än

beräknat. Höjningen finansieras till allra största delen genom minskningar om

sammanlagt 53 194 000 kr på anslag inom utgiftsområdet enligt vad som

redovisas i propositionen (s. 120). Ramen ökas med 8 000 000 kr genom

indragning av reserverade medel med motsvarande belopp från ett äldre anslag

inom utgiftsområdet från budgetåret 1995/96 (F 2 Utvecklingsarbete inom

Utbildningsdepartementets område m.m.). Effekten av finansieringsåtgärderna

bedöms av regeringen inte påverka de berörda verksamheternas nuvarande

omfattning.

U t s k o t t e t konstaterar att det av budgetpropositionen vid de berörda

anslagen inför år 2000 (utg.omr. 16, volym 8 passim) framgår att regeringen

avser att kompensera neddragningarna genom att myndigheterna i fråga får

disponera anslagssparande med motsvarande belopp.

Utskottet har inget emot att finansutskottet föreslår att riksdagen på

tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999 godkänner ändrad ram för

utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning samt anvisar ändrade

anslag i enlighet med regeringens förslag.

Stockholm den 21 oktober 1999

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v),

Beatrice Ask (m), Majléne Westerlund Panke (s), Torgny Danielsson (s),

Tomas Eneroth (s), Lennart Gustavsson (v), Erling Wälivaara (kd), Per Bill

(m), Gunnar Goude (mp), Sofia Jonsson (c), Ulf Nilsson (fp), Nalin Pekgul

(s), Anders Sjölund (m) och Ulla-Britt Hagström (kd).

Trafikutskottets protokollsutdrag 1999/2000:2.5

Näringsutskottets yttrande

1999/2000:NU1y

Tilläggsbudget

Till finansutskottet

Finansutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att yttra sig över

proposition 1999/2000:1 (budgetpropositionen) i vad avser tilläggsbudget

till statsbudgeten för budgetåret 1999 jämte motioner, i de delar som berör

näringsutskottets beredningsområde.

I detta yttrande behandlas förslag inom utgiftsområdena 19 Regional

utjämning och utveckling och 24 Näringsliv samt förslag rörande anslaget

Samarbete och utveckling inom Östersjöregionen inom utgiftsområde 1 Rikets

styrelse. På näringsutskottets uppdrag har riksdagens utredningstjänst

gjort en kartläggning av användningen av den första Östersjömiljarden.

Synpunkter i denna del av ärendet har inför näringsutskottet lämnats av

företrädare för Utrikesdepartementet.

Näringsutskottet tillstyrker propositionen i berörda delar och avstyrker

det här aktuella motionsyrkandet. Till yttrandet har fogats en avvikande

mening (m, kd, fp).

Propositionen

Näringsutskottet behandlar i detta yttrande följande förslag till

riksdagsbeslut:

21. (delvis) att riksdagen på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret

1999 godkänner ändrade ramar för utgiftsområde samt anvisar ändrade och nya

anslag i enlighet med specifikation i tabell.

Motionen

Den motion som behandlas här är

1999/2000:U803 av Göran Lennmarker m.fl. (m) såvitt gäller yrkandet (9) att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

Östersjömiljardens konstruktion och inriktning.

Näringsutskottet

Samarbete och utveckling inom Östersjöregionen (utgifts-

område 1)

Propositionen

Regeringen föreslår att reservationsanslaget Samarbete och utveckling inom

Östersjöregionen ånyo skall föras upp på statsbudgeten och att 1 miljon kronor

skall anvisas för år 1999, varigenom de reservationer som finns under anslaget

kan utnyttjas under den kommande treårsperioden. Något anslag för det

aktuella ändamålet finns inte uppfört i statsbudgeten för innevarande år.

Riksdagen beslöt sommaren 1996 (prop. 1995/96:222, bet. 1995/96: FiU15)

att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 anslå 1

miljard kronor för stöd till samarbete och utveckling inom Östersjöregionen

(den s.k. Östersjömiljarden). Dessa medel, som anvisades som ett

reservationsanslag, hade som syfte att stimulera tillväxt och

sysselsättning. Medlen kunde utnyttjas för åtgärder och projekt inom bl.a.

områdena livsmedel, energisystem, kunskapsutbyte, infrastruktur och miljö

samt för att öka handeln och investeringarna och i övrigt stärka samarbetet

mellan stat och näringsliv i Östersjöregionen. Riksdagen beslöt hösten

1996, på förslag i budgetpropositionen (prop. 1996/97:1, bet.

1996/97:JoU1), att 50 miljoner kronor skulle överföras till ändamål inom

jordbrukssektorn, varigenom anslaget reducerades till 950 miljoner kronor.

Intresset för Östersjömiljarden har varit mycket stort och antalet inkomna

ansökningar och projektförslag mycket brett, sägs det i propositionen.

Regeringen har beslutat om bidrag ur Östersjömiljarden motsvarande ca 700

miljoner kronor, och utbetalningar har skett med ca 300 miljoner kronor.

Regeringen har fattat beslut om bidrag för projekt inom olika sektorer, bl.a.

miljö, energi, informationsteknologi (IT), livsmedel, infrastruktur, kultur och

utbildning. Inom IT-området kan nämnas satsningar på telemedicin och IT-stöd

för räddningsverksamhet. På livsmedelsområdet har satsningar gjorts bl.a. i ett

demonstrationsjordbruk och i ett mejeri i S:t Petersburg. Kulturellt inriktade

projekt finns också representerade genom bl.a. renovering av kulturhistoriskt

värdefulla byggnader i Polen och kyrkorenoveringar i Tallinn. Särskilda

stipendieprogram, s.k. Visbystipendier, har finansierats ur Östersjömiljarden

och hanterats av Svenska institutet. På miljöområdet förekommer ett flertal

miljöförbättrande åtgärder inom luft och vatten i Polen och Baltikum, och inom

energiområdet finns en satsning på kollektivtrafiken i Baltikum.

I propositionen aviseras en särskild skrivelse till riksdagen, där närmare

redovisning skall lämnas av erfarenheterna av Östersjömiljarden och den

verksamhet som finansierats inom ramen för detta anslag. Flera projekt har

inletts först under åren 1998 och 1999 och en fullständig utvärdering låter

sig ännu inte göras, anför regeringen och anser att det ligger i sakens

natur att projekt med höga kvalitetskrav tar tid att förbereda och

genomföra. Regeringen bedömer dock att erfarenheterna av projekten överlag

är goda och att aktiviteterna, även om de i vissa fall kommit i gång med

viss fördröjning, ger positiva effekter både för svenskt vidkommande och

för övriga länder i regionen. Östersjömiljarden har stärkt Sveriges roll i

Östersjösamarbetet och har utgjort ett värdefullt instrument för stöd till

svensk näringslivsaktivitet i regionen, sägs det.

I budgetpropositionen för år 2000 föreslås under utgiftsområde 24 Näringsliv

att 100 miljoner kronor skall anvisas anslaget Näringslivsutveckling i

Östersjöregionen (E 5). Detta anslag utgör det andra årets anslag av den andra

Östersjömiljarden, vilken skall sträcka sig över fem år och som regeringen

aviserade om i 1998 års ekonomiska vårproposition (prop. 1997/98:150, bet.

1997/98:Fi20). För det första året, budgetåret 1999, anvisade riksdagen hösten

1998 150 miljoner kronor (prop. 1998/99:1, bet. 1998/99:NU1). För de tredje

och fjärde åren, bugetåren 2001 och 2002, beräknar regeringen i

budgetpropositionen 300 respektive 250 miljoner kronor.

Motionen

I motion 1999/2000:U803 (m) begärs ett riksdagsuttalande om

Östersjömiljardens konstruktion och inriktning. Östersjömiljarden hanteras

helt vid sidan av det övriga östbiståndet, och regeringen fattar beslut om

varje enskilt projekt, konstaterar motionärerna. De menar att känslan av

att formerna för Östersjömiljarden är ett sätt att ställa medel till

statsministerns förfogande för internationella utspel inte kan undvikas.

Utgångspunkten för verksamheten är att projekt i andra länder kan få stöd i

syfte att öka sysselsättningen i Sverige. Detta är fel, enligt

motionärerna, som anser att medlen knappast kan anses vara ett stöd till

andra länder när bidrag endast kan utgå till svenska företag. Det aktuella

stödet skapar i stället konkurrenssnedvridningar och motverkar strävan att

åstadkomma en rationell resursanvändning, anför motionärerna.

I motionen erinras om att Moderata samlingspartiet i sina budgetförslag

har anvisat en högre anslagsnivå än regeringen för stödet till närområdet.

Detta är en bättre åtgärd för att stödja utvecklingen kring Östersjön,

anser motionärerna. De föreslår att Östersjömiljarden skall avskaffas och

att medlen skall tillföras anslaget Samarbete med Central- och Östeuropa (B

1) inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.

Vissa kompletterande uppgifter

Uppdrag till riksdagens utredningstjänst

Näringsutskottet gav i juni 1999 riksdagens utredningstjänst i uppdrag att göra

en kartläggning av användningen av den första Östersjömiljarden. Detta

uppdrag har redovisats i en promemoria, daterad 1999-10-12, som finns

tillgänglig hos näringsutskottet.

Av kartläggningen framgår att fram till den 1 september 1999 har regeringen

beslutat om 688 miljoner kronor och 350 miljoner kronor har betalats ut till

olika projekt. Totalt har 550 projektansökningar inkommit och 55 olika projekt

har erhållit medel avseende energi, miljö, livsmedel, kommunikationer, IT,

utbildning, katastrofhjälp m.m. Vad beträffar länderfördelningen är Litauen och

Polen de största mottagarländerna och därefter kommer Ryssland, Estland och

Lettland i nu nämnd ordning. Medlen har fördelats som gåvor till myndigheter i

mottagarländerna, som bidrag till förstudier, marknadsundersökningar m.m.

Inga lån eller garantier har utgått.

Statsrådsberedningen, tio departement och ett antal statliga myndigheter

har deltagit i beredningen av ärendena. Ansvaret för Östersjömiljarden

överfördes i december 1997 från Statsrådsberedningen till Närings- och

handelsdepartementet och under hösten 1998 vidare till

Utrikesdepartementet. De första besluten om tilldelning av medel till

projekt fattades av regeringen i april 1997, cirka ett år efter riksdagens

beslut om Östersjömiljarden. Handläggningen av ansökningarna skedde i

Statsrådsberedningen, varvid regeringen fattade beslut om varje enskilt

projekt. Departementen har varit ovana vid att hantera projekt av det

aktuella slaget, sägs det i rapporten. Många projekt har tagit närmare två

år eller mer att starta, och det har krävts omfattande förberedelser för de

stora projekten.

Den första Östersjömiljarden skulle enligt intentionerna, som redan

beskrivits, stimulera tillväxt och sysselsättning inom områdena livsmedel,

energisystem, kunskapsutbyte, infrastruktur och miljö samt öka handeln och

investeringarna och i övrigt stärka samarbetet mellan stat och näringsliv i

regionen. I rapporten anges att uppgifter om sysselsättningseffekter har

redovisats i endast 5 av de 55 projekt som har tilldelats medel, nämligen

följande:

- Hallandsmodellen, som avser renovering av hus i Sverige och Polen, har

sysselsatt 40 byggnadsarbetare i Halland och 100 i Polen samt fyra personer

inom projektledningen.

- Kollektivtrafik i Baltikum, där sysselsättningseffekten bygger på att gamla

svenska bussar som skänkts kommer att behöva ersättas med nya som skall

tillverkas i Sverige.

- Utveckling av flygtrafiktjänstesektorn i nordvästra Ryssland m.m., som har

gett eller kommer att ge sysselsättning åt ca 10 specialister och åt 1,5

årsarbetare som projektledare.

- Projekt Österled, som avser renovering av kulturbyggnader i Tallinn,

beräknas sysselsätta 65 tidigare arbetslösa personer (svenskar eller ester).

- Svensk turistexport till Polen, som beräknas leda till ökad

sysselsättning och lönsamhet både inom svensk och polsk turistnäring.

Regeringens skrivelse om ekonomisk utveckling och samarbete i Östersjö-

regionen

Regeringen avlämnade i början av oktober 1999 en skrivelse om ekonomisk

utveckling och samarbete i Östersjöregionen (skr. 1999/2000:7). I

skrivelsen berörs under rubriken Näringslivsinriktade åtgärder (avsnitt

2.6, s. 34) de två Östersjömiljarderna. Beträffande erfarenheterna av den

första Östersjömiljarden konstateras generellt att denna har stärkt

Sveriges roll i Östersjösamarbetet och utgjort ett värdefullt instrument

för stöd till svensk näringslivsverksamhet i regionen. En fullständig

utvärdering låter sig bäst göras när projekten kommit avsevärt längre, sägs

det. Avsaknaden av en fast beredningsordning anses ha haft vissa nackdelar,

såsom icke relevanta eller ofullständiga ansökningar och ett relativt stort

löpande upplysningsbehov, samtidigt som den informella strukturen i flera

fall anses ha möjliggjort en flexibel ärende- och beslutshantering.

Utrikesutskottet behandlar skrivelsen senare under riksmötet.

Förslag i budgetpropositionen för år 2000

I budgetpropositionen för år 2000 föreslår regeringen, som tidigare nämnts,

att 100 miljoner kronor skall anvisas anslaget Näringslivsutveckling i

Östersjöregionen (E 5) för budgetåret 2000. Näringsutskottet kommer att

behandla detta förslag i anslagsbetänkandet 1999/2000:NU1 om utgiftsområde

24 Näringsliv. I det betänkandet kommer också de motioner som innehåller

förslag om andra anslagsbelopp för E 5-anslaget att behandlas. Det rör sig

om bl.a. kommitté- och partimotionerna 1999/2000:N375 (m), 1999/2000: N384

(kd) och 1999/2000:Fi212 (fp). I dessa tre motioner föreslås att E 5-

anslaget skall dras in. I den förstnämnda motionen, 1999/2000:N375 (m),

förordas att motsvarande medel i stället skall anslås på biståndsbudgeten

för Baltikum under utgiftsområde 7. Kristdemokraterna avvisar regeringens

förslag om stöd till företagsetableringar utanför Sveriges gränser, sägs

det i motion 1999/2000:N384 (kd). I motion 1999/2000:Fi212 (fp) anförs att

Östersjömiljarden bör återkallas och att medel i stället bör anslås till

åtgärder för att minska riskerna med den farliga kärnkraften i Östeuropa.

(Under utgiftsområde 21 Energi föreslås i motionen ett nytt anslag för

kärnsäkerhet i Östeuropa på 50 miljoner kronor.)

Näringsutskottets ställningstagande

Näringsutskottet vill inledningsvis framhålla att den utveckling mot demokrati

och fungerande marknadsekonomi som äger rum i Östersjöländerna är mycket

glädjande. Sverige bör på allt sätt stödja denna utveckling. Verksamheten inom

ramen för Östersjömiljarderna präglas av såväl solidaritet med Östersjöländerna

som ett intresse av att främja företagsamhet och sysselsättning i Sverige.

Av den kartläggning som riksdagens utredningstjänst gjort på näringsutskottets

uppdrag och som redovisats i det föregående framgår att direkta

sysselsättningseffekter av den första Östersjömiljarden redovisats i endast ett

fåtal projekt som tilldelats medel. Det bör dock beaktas att mätproblemen när

det gäller sysselsättningseffekter är betydande och att indirekta

sysselsättningseffekter hos t.ex. underleverantörer inte ingår i de redovisade

uppgifterna.

Förslag om den första Östersjömiljarden ingick, som tidigare nämnts, i

sysselsättningspropositionen sommaren 1996. Ett motiv till den mer

otraditionella modell som valdes för stödet var en önskan om att snabba

resultat skulle kunna uppnås genom bl.a. korta beslutsvägar och om ett nära

samarbete med näringslivet. Enligt uppgift från Utrikesdepartementet, som

nu ansvarar för stödet, har verksamheten varit uppskattad av näringslivet.

Samtidigt har enligt Utrikesdepartementet också vissa negativa erfarenheter av

stödet gjorts. Bland annat har den beredningsordning och den organisation som

gällt för den första Östersjömiljarden inte haft en optimal utformning. Vidare

har det förelegat en alltför optimistisk syn på hur lång tid det skulle ta att

komma i gång med olika projekt. Sammantaget har verksamheten inom ramen

för den första miljarden haft karaktär av försöksverksamhet. De erfarenheter

som gjorts i arbetet med den första Östersjömiljarden har påverkat

utformningen och inriktningen av den andra miljarden. Verksamheten inom

ramen för denna har fått annorlunda fokus och lämnat försöksstadiet. I den

andra Östersjömiljarden skall vidare deltagandet av små och medelstora företag

starkare främjas, genom bl.a. programmet Marknadsplats Europa.

Av kartläggningen, liksom av regeringens nyligen avlämnade skrivelse till

riksdagen om ekonomisk utveckling och samarbete i Östersjöregionen, framgår

att regeringen anser att en utvärdering av verksamheten inom ramen för den

första Östersjömiljarden ännu är för tidig att göra. Näringsutskottet vill

emellertid understryka vikten av att en grundlig utvärdering görs. En sådan

utvärdering bör avse såväl en sedvanlig utvärdering projekt för projekt som en

utvärdering av arbetsmetoden som sådan. Det sistnämnda kan ske först när

programmet är avslutat. Näringsutskottet utgår från att regeringen i lämpligt

sammanhang återkommer till riksdagen med en redovisning av resultaten av

utvärderingarna.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker näringsutskottet det

här aktuella förslaget i tilläggsbudgeten om att

reservationsanslaget Samarbete och utveckling inom

Östersjöregionen ånyo skall föras upp på statsbudgeten och att

1 miljon kronor skall anvisas för år 1999. Samtidigt avstyrks

motion 1999/2000:U803 (m) i berörd del.

Ersättning för nedsättning av socialavgifter (utgiftsområde 19)

Propositionen

Anslaget Ersättning för nedsättning av socialavgifter (A 4) föreslås i

propositionen ökas med 26,3 miljoner kronor. Finansiering skall ske genom att

regelförändringar genomförs inom åtgärden nedsättning av socialavgiften.

I statsbudgeten för innevarande år finns för det aktuella ändamålet

uppfört ett anslag på 320 miljoner kronor. Regeringen bedömer nu att

utgifterna på anslaget kommer att uppgå till 390 miljoner kronor. Den ökade

anslagsbelastningen beror bl.a. på att antalet stödberättigade ökat i

jämförelse med vad som tidigare beräknats. Då föreslagna regelförändringar

förutsätter lagstiftning kommer de inte att hinna träda i kraft före den 1

januari 2000. Regelförändringarna kommer att medföra minskade utgifter år

2000. En del av medelsbehovet för år 1999 kan tillgodoses med

ianspråktagande av anslagskredit, men anslaget behöver också höjas, sägs

det i propositionen.

Näringsutskottets ställningstagande

Näringsutskottet har inget att erinra mot det aktuella förslaget till

tilläggsbudget för år 1999 och tillstyrker således detta.

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Propositionen

Småföretagsutveckling (A 2)

Regeringen föreslår att anslaget Småföretagsutveckling skall ökas med 5

miljoner kronor och att finansiering skall ske genom att anslaget

Arbetslivsinstitutet (B 2) under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

minskas med motsvarande belopp.

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för det aktuella ändamålet

uppfört ett anslag på 184,1 miljoner kronor. Regeringen har gett Patent- och

registreringsverket (PRV) i uppdrag att utarbeta ett förslag till samordnat

uppgiftskravregister för företagsdata. Syftet är bl.a. att minska företagens

uppgiftsbörda till myndigheter och möjliggöra återanvändning av information.

Registret kommer att beröra ett stort antal myndigheter. PRV och Statskontoret

kommer i januari 2000 att redovisa de totala kostnaderna för projektet. För att

PRV skall ha möjlighet att nu inleda arbetet med de första delarna av

uppgiftskravregistret måste medel reserveras för en första fas av uppbyggnaden

av registret, sägs det i propositionen. Regeringen avser att återkomma i 2000

års ekonomiska vårproposition när de totala kostnaderna för registret är

avrapporterade.

Konkurrensverket (C 1)

Anslaget till Konkurrensverket föreslås i propositionen ökas med 6,9 miljoner

kronor. Finansiering skall ske genom att anslaget Byggforskning (A 7) under

utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande minskas

med motsvarande belopp.

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för det aktuella ändamålet

uppfört ett anslag på 62,5 miljoner kronor. Ett viktigt sätt att uppnå

sänkta boende- och byggkostnader är att med olika medel stärka konkurrensen

inom byggsektorn, sägs det i propositionen. Enligt regeringens uppfattning

kan konkurrensen i denna sektor främjas genom såväl generella som

branschspecifika åtgärder. För att möjliggöra mer generella åtgärder och

för att täcka de utgifter som uppstår vid Byggkostnadsdelegationens

efterarbete bör anslaget till Konkurrensverket höjas, anförs det i

propositionen.

Exportfrämjande verksamhet (E 2)

Regeringen föreslår att anslaget Exportfrämjande verksamhet skall ökas med

1,5 miljoner kronor. Finansiering skall ske genom att anslaget Avgifter

till vissa internationella organisationer (G 4) minskas med motsvarande

belopp.

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för det aktuella ändamålet

uppfört ett anslag på 157,7 miljoner kronor. De små och medelstora

företagen i den svenska exportindustrin möter på den internationella

marknaden en intensifierad marknadspositionering från andra nationers

aktörer, sägs det i propositionen. Det finns därför skäl för staten att

genom strategiska exportfrämjande åtgärder medverka till att svenska

spjutspetsområdens möjligheter till framgång inte går förlorade under den

snabba utveckling som sker på tillväxtmarknaderna. Regeringen anser att

ytterligare medel behövs för nämnda åtgärder.

Näringsutskottets ställningstagande

Näringsutskottet har inget att erinra mot de nu redovisade förslagen i

propositionen rörande anslag inom utgiftsområde 24 Näringsliv och tillstyrker

således dessa.

Stockholm den 20 oktober 1999

På näringsutskottets vägnar

Barbro Andersson Öhrn

I beslutet har deltagit: Barbro Andersson Öhrn (s), Reynoldh Furustrand (s),

Lennart Beijer (v), Göran Hägglund (kd), Karin Falkmer (m), Ola Karlsson (m),

Nils-Göran Holmqvist (s), Marie Granlund (s), Inger Strömbom (kd), Ola

Sundell (m), Ingegerd Saarinen (mp), Åke Sandström (c), Eva Flyborg (fp),

Anne Ludvigsson (s), Stefan Hagfeldt (m), Karl Gustav Abramsson (s) och

Lennart Gustavsson (v).

Avvikande mening

Göran Hägglund (kd), Karin Falkmer (m), Ola Karlsson (m), Inger Strömbom

(kd), Ola Sundell (m), Eva Flyborg (fp) och Stefan Hagfeldt (m) anser att

näringsutskottets ställningstagande i avsnittet om samarbete och utveckling

inom Östersjöregionen (utgiftsområde 1) bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet vill inledningsvis framhålla att den utveckling mot demokrati

och fungerande marknadsekonomi som äger rum i Östersjöländerna är mycket

glädjande. Sverige bör på allt sätt stödja denna utveckling.

Av den kartläggning som riksdagens utredningstjänst gjort på näringsutskottets

uppdrag och som redovisats i det föregående framgår att endast 350 miljoner

kronor hittills har betalats ut från den första Östersjömiljarden. Det återstår

således 600 miljoner kronor. Regeringens förslag om ett anslag på 1 miljon

kronor på tilläggsbudget för innevarande budgetår motiveras av att regeringen

därmed får tillgång till de reservationer som kan finnas på anslaget vid

utgången av innevarande budgetår och som kan uppgå till så mycket som 600

miljoner kronor. Den av regeringen valda budgettekniken framstår, enligt

näringsutskottets mening, som motsatsen till den transparens och den tydlighet

som bör prägla budgeten. Näringsutskottet konstaterar att regeringen valt en

annan metod beträffande den s.k. Småföretagsmiljarden, som riksdagen beslöt

om vid samma tillfälle som den första Östersjömiljarden. För

Småföretagsmiljarden har regeringen föreslagit att 180 miljoner kronor

skall tas upp för budgetåret 2000 som ett nytt anslag, Fortsatt program för

småföretagsutveckling, förnyelse och tillväxt (A 8) under utgiftsområde 24.

Ett analogt förfaringssätt för den första Östersjömiljarden skulle varit

att regeringen hade föreslagit ett nytt anslag för en fortsättning av den

aktuella verksamheten.

Enligt kartläggningen som näringsutskottet låtit göra har, som tidigare

nämnts, sysselsättningseffekter redovisats i endast 5 av de 55 projekt som

tilldelats medel. Dessutom är dessa sysselsättningseffekter av mycket

begränsad omfattning. I detta sammanhang bör erinras om att förslaget om

den första Östersjömiljarden lades fram i den s.k.

sysselsättningspropositionen sommaren 1996 och var en del av regeringens

politik för att minska arbetslösheten.

Av kartläggningen, liksom av regeringens nyligen avlämnade skrivelse till

riksdagen om ekonomisk utveckling och samarbete i Östersjöregionen, framgår

att regeringen anser att en utvärdering av verksamheten inom ramen för den

första Östersjömiljarden ännu är för tidig att göra. Under utgiftsområde 24

Näringsliv föreslås, trots detta, att 100 miljoner kronor skall anvisas

avseende det andra året av den andra Östersjömiljarden. Det förefaller

näringsutskottet märkligt att verksamhet inom ramen för en andra

Östersjömiljard påbörjas, innan en utvärdering av den första

Östersjömiljarden gjorts.

Näringsutskottet ställer sig - i likhet med vad som görs i motion

1999/2000:U803 (m) - mycket tveksamt till hela uppläggningen och

hanteringen av Östersjömiljarderna. Liknande synpunkter har tidigare framförts

i motioner från företrädare för Kristdemokraterna och Folkpartiet. Det är

uppenbart att någon målstyrning inte ägt rum. Utskottet kommer senare under

riksmötet att behandla förslaget avseende den andra Östersjömiljarden i

anslagsbetänkandet 1999/2000:NU1. Det här aktuella förslaget i

tilläggsbudgeten om att reservationsanslaget Samarbete och utveckling inom

Östersjöregionen ånyo skall föras upp på statsbudgeten och att 1 miljon kronor

skall anvisas för år 1999 anser näringsutskottet bör avslås av riksdagen.

Arbetsmarknadsutskottets protokollsutdrag

1999/2000:5.6

Bostadsutskottets yttrande

1999/2000:BoU2y

Tilläggsbudget för 1999 för utgiftsområde 18

Till finansutskottet

Finansutskottet har berett berörda utskott tillfälle att avge yttrande över

proposition 1999/2000:1 Budgetpropositionen för 2000 (volym 1) i vad avser

tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999 (yrkandena 15-21) i de

delar som berör respektive utskotts beredningsområde.

Bostadsutskottet behandlar i detta yttrande de förslag i tilläggsbudgeten som

avser utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande.

Utskottet

I fråga om utgiftsområde 18 föreslår regeringen att ramen för utgiftsområdet

skall minskas med 5 438 000 kr genom att tre av anslagen inom utgiftsområdet

bestäms till en ny nivå. De föreslagna anslagsförändringarna och de angivna

skälen för dem är i korthet följande.

Anslaget A 7 Byggforskning föreslås minskat med 6 850 000 kr. Enligt

förslaget bör minskningen göras för att bidra till finansieringen av

anslaget C 1 Konkurrensverket under utgiftsområde 24. Av vad som anförs

under det senare anslaget framgår att regeringen anser att konkurrensen i

byggsektorn bör stärkas. Det anges kunna ske genom både generella och

branschspecifika åtgärder. För att möjliggöra mer generella åtgärder vid

sidan av mer riktade insatser och för att täcka de utgifter som uppstår vid

Byggkostnadsdelegationens efterarbete bör anslaget C 1 under utgiftsområde

24 enligt förslaget tillföras 6 850 000 kr från anslaget A 7 under

utgiftsområde 18.

Anslaget A 11 Bonusränta för ungdomsbosparande föreslås ökat med 692 000

kr. Det ökade medelsbehovet anges vara en följd av att utbetalningarna av

bonusränta under år 1998 blev högre än väntat. Som en följd av detta

utnyttjades hela anslagskrediten om 440 000 kr på anslaget samtidigt som det

överskeds med drygt 250 000 kr. Anslagsökningen föreslås finansierad genom

att anslaget B 4 Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning och

låneförvaltning under utgiftsområde 2 minskas med motsvarande belopp.

Även när det gäller anslaget C 1 Länsstyrelserna m.m. innebär regeringens

förslag en ökning. För att täcka de ökade kostnader som Länsstyrelsen i Skåne

får för fortsatta informationsinsatser avseende tunnelbygget genom

Hallandsåsen föreslås att anslaget skall tillföras 720 000 kr. Anslagsökningen

finansieras genom en motsvarande minskning av anslaget A 4 Banverket:

Banhållning under utgiftsområde 22.

Utskottet vill inledningsvis beröra frågan om kvaliteten på det beslutsunderlag

som tillställs riksdagen. I sitt yttrande till finansutskottet hösten 1998 med

anledning av förslaget till tilläggsbudget för 1998 (yttr. 1998/99: BoU1y)

berörde utskottet denna fråga. Utskottet anförde därvid bl.a. följande.

Utskottet vill för sin del hävda att samma krav på ett fullgott beslutsunderlag

bör kunna ställas på förslagen på tilläggsbudget som på de förslag som avser

kommande budgetår. En ordning där utskottsberedningen är beroende av att en

stor del av beslutsunderlaget inhämtas under hand från Regeringskansliet är

givetvis inte tillfredsställande. Detta gäller särskilt när den ekonomiska

omfattningen av förslagen är så stor som i årets tilläggsbudget för

utgiftsområde 18. Det får mot denna bakgrund förutsättas att

budgetpropositionen i fortsättningen utformas så att riksdagen redan genom

förslagen får tillgång till ett beslutsunderlag av hög kvalitet.

Finansutskottet delar i sitt betänkande med förslag till tilläggsbudget för

budgetåret 1998 (bet. 1998/99:FiU11) bostadsutskottets uppfattning om kraven

på ett fullgott beslutsunderlag. I betänkandet förutsätter också finansutskotte

att regeringen i kommande tilläggsbudgetar i större utsträckning än tidigare

redovisar konsekvenserna av föreslagna besparingar.

Som redovisats ovan innebär det förslag som nu förelagts riksdagen att

anslaget A 7 Byggforskning minskas med närmare 7 miljoner kronor. Det

mycket kortfattade motiv som lämnas för denna anslagsminskning - att medlen

skall föras över till Konkurrensverket - ger intryck av att stödet till

byggforskning därmed också kommer att minska med samma belopp. Enligt

vad utskottet under hand inhämtat från Regeringskansliet är detta emellertid

inte fallet. Från anslaget A 7 har medel avsatts för Byggkostnadsdelegationens

arbete. Dessa medel disponeras av regeringen. På anslaget fanns vid ingången

av budgetåret 1999 en ingående balans som bl.a. avser

Byggkostnadsdelegationens verksamhet. Det är detta anslagssparande som nu

tas i anspråk. De medel som därutöver disponeras av Byggforskningsrådet för

stöd till byggforskning påverkas därmed inte av att anslaget minskas. Av vad

som anförs i regeringens förslag går det inte heller att utläsa hur

Byggkostnadsdelegationens verksamhet kommer att påverkas.

Utskottet kan mot bakgrund av beskrivningen ovan konstatera att det

beslutsunderlag som regeringen förelagt riksdagen beträffande

byggforskningsanslaget inte svarar mot de krav som utskottet tidigare

uttalat sig för. Även om det i detta fall inte är fråga om ett så stort

belopp i sig är det inte tillfredsställande att det av regeringsförslaget

inte framgår vilka effekter det kan beräknas få. Inte minst gäller detta

eftersom det torde vara okomplicerat att i detta fall redovisa effekterna.

Utskottet vill med anledning härav ånyo betona vikten av att riksdagen

tillställs ett beslutsunderlag av hög kvalitet. Med anledning av vad

utskottet nu och tidigare förordat får det sålunda förutsättas att det

beslutsunderlag som riksdagen fortsättningsvis tillställs innehåller den

information och de sakupplysningar som erfordras för att kvalitetskraven

skall uppfyllas.

När det gäller de föreslagna anslagsförändringarna kan utskottet, sedan

kompletterande upplysningar inhämtats under hand, ställa sig bakom

regeringens förslag. Förslaget i vad avser tilläggsbudget för utgiftsområde 18

tillstyrks sålunda.

Stockholm den 21 oktober 1999

På bostadsutskottets vägnar

Knut Billing

I beslutet har deltagit: Knut Billing (m), Lennart

Nilsson (s), Bengt-Ola Ryttar (s), Lilian Virgin (s),

Owe Hellberg (v), Ulf Björklund (kd), Sten

Andersson (m), Carina Moberg (s), Inga Berggren

(m), Anders Ygeman (s), Siw Wittgren-Ahl (s),

Sten Lundström (v), Carl-Erik Skårman (m), Helena

Hillar Rosenqvist (mp), Rigmor Ahlstedt (c),

Yvonne Ångström (fp) och Harald Bergström (kd).

Elanders Gotab, Stockholm 1999