Bet. 1999/2000:FiU16

Finansutskottets betänkande

1999/2000:FIU16

Offentlig upphandling

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

1999/2000

FiU16

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande 20 motioner

som väckts under allmänna motionstiden 1999 rörande

offentlig upphandling.

Utskottet konstaterar i betänkandet att den

sammanlagda offentliga upphandlingsvolymen uppgår

till ca 400 miljarder kronor per år. Utskottet anser

därför att det är av stort samhällsekonomiskt

intresse att den offentliga upphandlingen fungerar

väl. Enligt utskottet kan en effektiv upphandling

verksamt bidra till besparingar i de offentliga

utgifterna. Utskottet anser det angeläget med ett

upphandlingssystem där de upphandlande enheterna

skall kunna ställa rimliga miljökrav. Den offentliga

upphandlingen bör utvecklas till ett aktivt och

effektivt instrument för att påverka utbudet på

marknaden så att beståndet av produkter snabbare kan

anpassas till kraven på ekologisk hållbarhet.

Reglerna bör vara klara och tydliga, och det är

nödvändigt att det finns en god information om

reglerna.

Utskottet avstyrker samtliga motioner. Till

betänkandet har fogats två reservationer och ett

särskilt yttrande.

Motionerna

1999/2000:Fi801 av Gudrun Lindvall (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ändringar i EG:s

regelverk så att varje upphandlare kan ställa

miljökrav,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om informationsinsatser

till kommuner och landsting så att tjänstemän och

förtroendevalda vet vilka miljökrav som kan ställas

vid upphandling.

1999/2000:Fi802 av Berndt Ekholm och Carina Hägg (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

miljökrav i samband med offentlig upphandling.

1999/2000:Fi803 av Sofia Jonsson (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en översyn av regelverket

kring offentlig upphandling.

1999/2000:Fi804 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om översynen av

den offentliga upphandlingen.

1999/2000:Fi805 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om

branschorganisationers talerätt,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om sanktioner vid

åsidosättande av upphandling,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om restriktioner mot

gynnande av företag i den egna kommunen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om miljö- och

kvalitetskrav,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om småföretagens

möjligheter att lämna anbud och delta i

entreprenader.

1999/2000:Fi806 av Carina Hägg (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om beaktande av

arbetsmiljölagen vid upphandling av verksamhet.

1999/2000:Fi807 av Christina Axelsson m.fl. (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att förorda att

statliga organ vid inköp, i görligaste mån, handlar

med Rättvisemärkta produkter.

1999/2000:Fi808 av Inger Lundberg (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om statlig upphandling i hela

landet.

1999/2000:Fi809 av Carina Hägg och Berndt Ekholm (s)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att aktivt verka för

att företag som utnyttjar barn skall uteslutas vid

offentlig upphandling.

1999/2000:Fi810 av Inger Strömbom (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av att

stärka Nämnden för offentlig upphandlings

befogenheter,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av effektiva

sanktioner vid överträdelse av lagen om offentlig

upphandling.

1999/2000:Fi811 av Per Erik Granström m.fl. (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om regler för

upphandling.

1999/2000:K277 av Per Westerberg m.fl. (m) vari

yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ändringar i lagen om

offentlig upphandling,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en lag om

konkurrensneutralitet,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om lagstadgad

utmaningsrätt.

1999/2000:L714 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) vari

yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att Sverige

inom EU skall verka för att reglerna kring offentlig

upphandling förändras så att kommunerna alltid kan

ställa de miljökrav de själva anser vara rimliga.

1999/2000:U512 av Marianne Andersson m.fl. (c) vari

yrkas

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om direktivet om

offentlig upphandling.

1999/2000:So487 av Dan Ericsson (kd) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om tydligare regler vid

offentlig upphandling innebärande ett stärkande av

de funktionshindrades möjligheter att komma ut på

arbetsmarknaden.

1999/2000:MJ254 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari

yrkas

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om offentlig

upphandling.

1999/2000:MJ718 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari

yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att vara pådrivande

inom EU för att förändra upphandlingsdirektiven så

att det blir möjligt att ställa offensiva miljökrav

vid offentlig upphandling.

1999/2000:N270 av Kent Härstedt (s) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att kommuner,

landsting och stat vid all offentlig upphandling

skall utesluta företag som utnyttjar barnarbete.

1999/2000:N279 av Ulf Björklund m.fl. (kd) vari

yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en översyn av

upphandlingsförordningen för att gynna de lokala

småföretagen.

1999/2000:N384 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

23. att riksdagen hos regeringen begär förslag om

ändringar i lagen om offentlig upphandling i syfte

att förverkliga principerna om affärsmässighet,

konkurrens och icke-diskriminering.

Utskottet

Föreslagna ändringar i lagen om offentlig

upphandling

Motionerna

I motionerna Fi801 av Gudrun Lindvall (mp) yrkande

1, Fi802 av Berndt Ekholm och Carina Hägg (s), U512

av Marianne Andersson m.fl. (c) yrkande 14, MJ254 av

Alf Svensson m.fl. (kd) yrkande 12 och MJ718 av

Lennart Daléus m.fl. (c) yrkande 9 förespråkas att

regeringen inom EU aktivt bör verka för att

upphandlingsdirektiven ändras så att det blir

möjligt för de upphandlande enheterna att ställa

offensiva miljökrav vid offentlig upphandling.

Motionären i motion Fi801 (mp) yrkande 2 anser att

det är viktigt att regeringen ser till att

informationen till kommuner och landsting blir

tydlig så att tjänstemän och förtroendevalda vet

vilka miljökrav som kan ställas och hur detta görs

på ett korrekt sätt. I motion L714 av Yvonne Ruwaida

m.fl. (mp) yrkande 10 anförs att Sverige inom EU

aktivt måste verka för att reglerna om offentlig

upphandling ändras så att kommunerna alltid kan

ställa de miljökrav som kommunerna själva anser vara

rimliga.

I motion Fi807 av Christina Axelsson m.fl. (s)

föreslås att staten bör föregå med gott exempel och

via sina inköp bidra till att öka rättvisan i

världen. Motionärerna anser att staten bör handla

rättvist genom att köpa Rättvisemärkta varor och se

till att Rena kläders uppförandekoder följts.

I motion Fi803 av Sofia Jonsson (c) anförs att en

översyn av regelverket bör göras så att det blir

möjligt att beakta miljöbelastningen vid långa

transporter av t.ex. livsmedel och den lokala

företagsamhetens livskraft. I motion N279 av Ulf

Björklund m.fl. (kd) yrkande 6 anförs att det finns

behov av att hitta vägar till upphandlingsmodeller

som gynnar den lokala miljön och de lokala

småföretagen. Nuvarande upphandlingslagstiftning

gynnar storskalighet, ofta utan miljöhänsyn.

I motion N384 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkande 23

föreslår motionärerna att lagen (1992:1528) om

offentlig upphandling (LOU) bör ses över i syfte att

förverkliga idéerna om affärsmässighet, konkurrens

och icke-diskriminering som ligger till grund för

lagstiftningen. I motion Fi805 av Karin Pilsäter

m.fl. (fp) anförs att det behövs en kraftfullare

tillsyns- och kontrollfunktion. Även

sanktionssystemet behöver bli tydligare främst mot

de enheter som inte följer LOU (yrkande 2).

Motionärerna föreslår att

branschorganisationerna bör ges rätt att klaga på

upphandlande enheters tillämpning av LOU (yrkande

1). Motionärerna anser vidare att

Upphandlingskommittén i tilläggsdirektiv bör få i

uppdrag att ta fram förslag till sanktioner vid

otillbörligt gynnande av vissa företag (yrkande 3).

Motionärerna anser att det skall vara naturligt att

kunna sätta upp olika typer av miljökrav och andra

kvalitetskrav på de varor och tjänster som köps. I

den mån lagstiftningen behöver förtydligas för att

detta skall vara möjligt bör Upphandlingskommittén

behandla regelverket kring kravspecifikationer

(yrkande 4). Reglerna för företagens deltagande i

den offentliga upphandlingen får inte vara krångliga

eller på annat sätt resurskrävande så att de i

praktiken utestänger små och medelstora företag. För

att underlätta för småföretagen bör upphandlingen

under tröskelvärdena ses över. Om kommunerna

utformar sina förfrågningsunderlag så att

småföretagare i praktiken ges möjlighet att delta i

upphandlingsförfarandet samt även aktivt verkar för

att söka privata alternativ till offentligt

producerade tjänster så skulle framväxten av små

företag starkt gynnas (yrkande 5).

I motion Fi804 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) anför

motionärerna att de anser det tillfredsställande att

ett antal upphandlingsfrågor övervägs av

Upphandlingskommittén. Det är ytterst angeläget att

åstadkomma en skärpt lagstiftning med effektiva

sanktionsmöjligheter, vidgade möjligheter att

överklaga felaktiga beslut, talerätt för

sammanslutningar av företagare samt en myndighet för

tillsyn över lagens efterlevnad som har erforderliga

resurser, initiativrätt och befogenheter. Det är

också viktigt att översynen leder fram till

regelförenklingar i upphandlingar under

tröskelvärdena och att man klargör hur man i

upphandlingar kan underlätta för små och medelstora

företag att delta. Det är också av stor betydelse

att LOU även i fortsättningen behandlas som den

renodlade konkurrenslag som den är och bör vara. Det

är vidare angeläget att kraftansträngningar görs för

att åstadkomma en bättre fungerande offentlig

upphandling även i andra EU-länder.

I motion Fi810 av Inger Strömbom (kd) anförs att

NOU:s befogenhet bör stärkas för att

tillsynsmyndigheten skall kunna tillse att LOU

efterlevs. NOU bör ges tillräckliga resurser för att

säkerställa en effektiv tillsyn. Överträdelser av

LOU bör medföra praktiskt effektiva sanktioner.

Utöver skadestånd bör marknadsskadeavgift och förbud

vid vite övervägas. Leverantören bör få sina

rättegångskostnader täckta vid lagbrott. Därutöver

bör preskriptionstiden förlängas. I motion Fi808 av

Inger Lundberg (s) anförs att motionären anser att

Upphandlingskommittén bör få i uppdrag att studera

hur upphandlingar från centrala statliga myndigheter

och verk fördelas mellan olika delar av landet. En

sådan analys skulle kunna leda till att staten söker

ytterligare vägar för att bredda sin upphandling. I

motion Fi811 av Per Erik Granström m.fl. (s) anförs

att motionärerna anser att huvudmännen för vården

och omsorgen har ett ansvar att se till att de

småskaliga driftsformerna - som ofta ger dem som

behöver vården och omsorgen en bättre sådan - ges

ett bättre utgångsläge vid upphandlingar.

I motion Fi806 av Carina Hägg (s) anförs att de

upphandlande enheterna till fullo måste beakta

arbetsmiljölagens regler. Trots att arbetsmiljölagen

skall gälla vid upphandlingar anser motionären att

man kan konstatera att det finns ett behov av att

betona att man vid upphandling av verksamhet beaktar

detta regelverk. I motionerna Fi809 av Carina Hägg

och Berndt Ekholm (s) yrkande 1 och N270 av Kent

Härstedt (s) yrkande 5 föreslås att Sverige aktivt

bör verka för att företag som använder sig av

barnarbetare skall kunna uteslutas vid offentlig

upphandling.

I motion So487 av Dan Ericsson (kd) yrkande 4

föreslås att LOU ändras så att möjligheten för

leverantörer och tjänsteföretag att erbjuda platser

i sin verksamhet för funktionshindrade blir ett

kriterium som vägs in vid upphandlingen på samma

sätt som man kan ta hänsyn till miljöpåverkan.

Finansutskottets ställningstagande

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottet behandlade frågor rörande offentlig

upphandling senast i betänkande 1998/99:FiU17. I

betänkandet behandlade utskottet dels Riksdagens

revisorers förslag till riksdagen 1997/98:RR10

Offentlig upphandling, dels ett antal motioner

angående offentlig upphandling. Utskottet ansåg att

Riksdagens revisorers rapport visade att det

föreligger ett behov av ett mer samlat grepp om

upphandlingsfrågorna för att upphandlingen skall bli

effektivare. Utskottet gjorde bedömningen att det

som vägledning för upphandlarna och för arbetet i EU

behövs en tydlig nationell policy för

upphandlingsfrågor samt att det föreligger ett behov

av en fortsatt översyn av reglerna för offentlig

upphandling. Mot den bakgrunden ansåg utskottet att

en pågående utredning (Upphandlingskommittén, Fi

1998:08) snarast borde ges tilläggsdirektiv

innebärande att utredningen skulle övergå till att

bli parlamentariskt sammansatt. Utskottet ansåg att

det av tilläggsdirektiven även borde framgå att

utredningen skulle få i uppdrag att bl.a.

sammanfatta de övergripande riktlinjerna för den

offentliga upphandlingen och ta fram riktlinjer för

det fortsatta arbetet i EU. Utskottet ansåg det

väsentligt att det klargörs under vilka

förutsättningar miljökrav får ställas vid offentlig

upphandling. Utskottet ansåg vidare att det bör vara

möjligt att ställa krav på att produkter som köps in

uppfyller kriterier för miljömärkning. Utskottet

ansåg också att utredningen borde behandla frågan om

lokal upphandling. Med anledning av Riksdagens

revisorers förslag beslutade riksdagen om ett

tillkännagivande till regeringen om vad utskottet

anfört. Regeringen utfärdade den 12 maj 1999

tilläggsdirektiv till utredningen med den innebörd

som utskottet föreslagit (dir. 1999:34).

Pågående utredningsarbete m.m.

Genom beslut den 25 juli 1998 (dir. 1998:58)

tillkallade regeringen en särskild utredare för att

utreda organisationen av Nämnden för offentlig

upphandling (NOU) m.m. Den 12 maj 1999 beslutade

regeringen att ge utredningen en parlamentarisk

sammansättning, tilläggsdirektiv (dir. 1999:34) och

förlängd utredningstid t.o.m. december år 2000.

Enligt tilläggsdirektiven skall kommittén lämna ett

delbetänkande omfattande det uppdrag som kommittén

fått genom direktiv 1998:58. Utredningen, som

antagit namnet Upphandlingskommittén, överlämnade i

december 1999 delbetänkandet (SOU 1999:139)

Effektivare offentlig upphandling För fortsatt

välfärd, trygghet och tillväxt.

Upphandlingskommittén föreslår att den nuvarande

statliga tillsynsmyndigheten NOU slås samman med

Konkurrensverket som ombildas till en ny myndighet

benämnd Konkurrens- och upphandlingsverket. Det nya

verkets tillsynsverksamhet över offentlig

upphandling utökas betydligt. Verket förses med

befogenheter och nya resurser så att allvarliga

överträdelser mot reglerna i LOU kan förhindras.

Kommittén föreslår att Konkurrens- och

upphandlingsverket, en branschorganisation eller en

enskild leverantör skall kunna föra talan om

marknadsskadeavgift vid länsrätt om en upphandlande

enhet vid anskaffning av vara, tjänst eller

byggentreprenad uppsåtligen eller av oaktsamhet i

väsentligt hänseende brutit mot LOU. Kommittén pekar

på åtta typfall när marknadsskadeavgift skall kunna

komma i fråga. Marknads- skadeavgift skall vara

reserverad för allvarliga regelöverträdelser

eftersom ett sådant beteende typiskt sett är

skadligt för tilltron till den offentliga

upphandlingen. Marknadsskadeavgift skall bl.a. kunna

utgå när den upphandlande enheten uppsåtligen eller

av oaktsamhet gjort sig skyldig till en otillåten

direktupphandling och det står klart att den

organisation som genomfört upphandlingen är en

upphandlande enhet och att det inte föreligger något

legalt undantag från skyldigheten att infordra

anbud. Marknadsskadeavgiften skall fastställas till

lägst 5 000 kr och högst 5 miljoner kronor eller

till ett högre belopp som inte överstiger 20 % av

anskaffningens värde. Kommittén föreslår vidare att

Konkurrens- och upphandlingsverket skall få en

möjlighet att föra talan vid länsrätt om att

förelägga en upphandlande enhet att inte upprepa ett beteende som

står i strid med LOU. Föreläggandet skall kunna förenas med vite.

Bestämmelsen kan bli tillämplig när tillsynsmyndigheten bedömer att det

saknas förutsättningar att vinna framgång med en talan om

marknadsskadeavgift på grund av de angivna beviskraven.

Kommittén föreslår vidare att det skadestånd som kan utgå till en förför-

delad leverantör skall beräknas med utgångspunkt från det positiva kon-

traktsintresset. En leverantör skall således få full ersättning för den

förlust som drabbat honom till följd av att han gått miste om ett kontrakt

som rätte-ligen borde ha tilldelats honom. I förhållande till den nuvarande

lydelsen av skadeståndsbestämmelsen föreslås emellertid att möjligheterna

att erhålla skadestånd begränsas till ett med hänsyn till kostnader och

utebliven vinst skäligt belopp. Kommittén föreslår också att inte bara en

leverantör utan även leverantörens branschorganisation samt Konkurrens- och

upphand-lingsverket skall ha talerätt i skadeståndsmål. Vidare föreslås att

preskrip-tionstiden i såväl skadeståndsmål som marknadsskademål förlängs

från ett till två år från det att avtal slöts eller upphandlingsärendet

slutförts på annat sätt.

Kommittén föreslår också en rad förenklingar och lättnader för de upp-

handlande enheterna. Möjlighet införs för upphandlande enheter att begära

in anbud från endast en leverantör utan annonsering. Det förutsätts dock

att särskilda skäl föreligger. Det införs en möjlighet att anordna formgiv-

ningstävlingar i förenklad form. Krav på obligatorisk annonsering i elektro

-nisk databas införs. Samtidigt införs möjlighet till ett selektivt

förfarande i 6 kap. Huvudtanken är att det skall bli lättare för de små och

medelstora före-tagen att få reda på vilka upphandlingar som pågår. Ett

ökat deltagande av dessa företag i offentlig upphandling medför ökad

konkurrens och tillväxt. Det föreslås även en rad bestämmelser som syftar

till att komma till rätta med oseriösa leverantörer. Det föreslås också att

det skall införas ett krav på att det skall föreligga sakliga skäl för att

en påbörjad upphandling skall få avbrytas.

Upphandlingskommittén skall i sitt slutbetänkande bedöma vilka närmare

avvägningar som en upphandlande enhet bör göra när enheten skall anta det

anbud som är ekonomiskt mest fördelaktigt. Kommittén skall ta fram rikt-

linjer för det svenska arbetet med upphandlingsfrågor i Europeiska unionen.

Kommittén skall också följa det arbete som bedrivs i fråga om miljökrav vid

offentlig upphandling. Vidare skall kommittén behandla frågan om möjlig-

heten att upphandla lokalt. Slutligen skall kommittén analysera

möjligheterna för en upphandlande enhet att ta in s.k.

antidiskrimineringsklausuler i upp-handlingsavtalet. Arbetet skall

redovisas senast i december 2000.

Upphandlingskommitténs delbetänkande är för närvarande föremål för re-

missbehandling. En proposition är planerad att avlämnas till riksdagen i

maj 2000.

Regeringen inrättade under år 1998 Delegationen för ekologiskt hållbar

upphandling. Delegationen har i uppgift att arbeta pådrivande för att den

offentliga upphandlingen skall vara ett instrument för att åstadkomma en

ekologiskt hållbar samhällsutveckling. Delegationen skall bl.a. initiera

och utveckla konkreta vägledningar och metoder för hur miljökrav,

kvalitetskrav och andra krav på ekologisk hållbarhet kan ställas vid

offentlig upphandling inom stat, kommun, landsting samt offentligt ägda

bolag. Den skall också initiera utbildningar för upphandlare och

leverantörer. Delegationen har lämnat en lägesrapport i december 1998.

Uppdraget i sin helhet skall redovi-sas före utgången av år 2000.

Pågående arbete inom EU

Det pågår ett omfattande arbete inom EU med upphandlingsfrågor. Offentlig

upphandling är ett område som enligt kommissionens handlingsplan för den

inre marknaden bör prioriteras. Kommissionen har i ett meddelande om

offentlig upphandling (KOM (98) 143) anfört att reglerna bör göras enklare,

mer flexibla och anpassade efter förändringarna på marknaden.

Genom Amsterdamfördraget betonas att miljöhänsyn skall integreras i alla

gemenskapens politikområden för att en hållbar utveckling skall uppnås.

Kommissionen har uttalat att den i ett tolkningsmeddelande skall analysera

behovet av och möjligheten att ta hänsyn till miljöaspekter vid offentlig

upphandling. Tolkningsmeddelandet skall presenteras under första halvåret

2000. Kommissionen har uttalat att den i april 2000 skall presentera

förslag till direktivändringar som skall innebära förenklingar och en

modernisering av direktiven. Kommissionen har vidare uttalat att den i mars

2000 skall presentera ett tolkningsmeddelande angående små och medelstora

företags deltagande i upphandlingsprocessen. I maj 2000 skall kommissionen

arran-gera en konferens angående små och medelstora företags deltagande i

upp-handlingsprocessen. Kommissionen har vidare uttalat att den i ett

tolknings-meddelande skall förtydliga gällande principer som tillåter

beaktandet av sociala och arbetsmarknadspolitiska hänsyn.

Kommissionen skall således under första halvåret 2000 i ett tolkningsmed-

delande förtydliga under vilka förutsättningar miljökrav får ställas vid of

-fentlig upphandling. Meddelandet diskuteras nu i EU:s rådgivande kommitté

för offentlig upphandling. Regeringskansliet har i en skrivelse till kommis

-sionen lämnat synpunkter på kommissionens dokument Offentlig upphand-ling

och miljö. Av skrivelsen framgår att regeringen anser att det är angeläget

att skapa klarhet på det här området. Bl.a. skall det vara möjligt att

ställa krav på att produkter som köps in uppfyller kriterier för

miljömärkning. Vidare skall upphandlare kunna ställa krav på att

anbudsgivare uppfyller kriterierna för miljöledningssystemet EMAS eller

likvärdiga system. Det är dock ange-läget att kommissionen först gör en

analys av de samhällsekonomiska effek-terna.

Inom Regeringskansliet arbetar en beredningsgrupp med att ta fram en svensk

ståndpunkt om vilka miljökrav som bör kunna få ställas vid offentlig

upphandling. Avsikten är att Sverige utifrån den ståndpunkten skall verka

för att EG-direktiven klargörs eller ändras så att det tydligt framgår

vilka mil-jökrav som får ställas.

Finansutskottets bedömning

Den sammanlagda offentliga upphandlingsvolymen uppgår till ca 400 mil-

jarder kronor per år. Det motsvarar drygt 23 % av värdet av bruttonational-

produkten, dvs. den samlade produktionen av varor och tjänster i Sverige.

Utskottet anser därför att det är av stort samhällsekonomiskt intresse att

den offentliga upphandlingen fungerar väl. En effektiv upphandling kan

verksamt bidra till besparingar i de offentliga utgifterna. Utskottet anser

det angeläget med ett upphandlingssystem där de upphandlande enheterna

skall kunna ställa rimliga miljökrav. Den offentliga upphandlingen bör

utvecklas till ett aktivt och effektivt instrument för att påverka utbudet

på marknaden så att beståndet av produkter snabbare kan anpassas till

kraven på ekologisk håll-barhet. Reglerna bör vara klara och tydliga, och

det är nödvändigt att det finns en god information om reglerna.

Av en rapport från NOU angående effekter av lagen om offentlig upp-handling

framgår att LOU har lett till goda ekonomiska effekter i den offent-liga

upphandlingen. Enligt rapporten beräknas lagen ha bidragit till en netto-

besparing på 3,3 miljarder kronor per år. Upphandlingskommittén konstate-

rar i sitt betänkande att LOU lett till förbättrad kvalitet och goda

ekonomiska effekter. Kommittén gör bedömningen att det finns en stor

potential för kva-litetsförbättringar och besparingar om den offentliga

upphandlingen effekti-viseras ytterligare.

Som framgått ovan pågår ett omfattande arbete inom EU med upphand-

lingsfrågor. Bl.a. är offentlig upphandling ett område som enligt kommissio

-nens handlingsplan för den inre marknaden bör prioriteras. Kommissionen

har i ett meddelande om offentlig upphandling anfört att reglerna bör göras

enklare, mer flexibla och anpassade efter förändringarna på marknaden.

Genom Amsterdamfördraget betonas att miljöhänsyn skall integreras i alla

gemenskapens politikområden för att en hållbar utveckling skall uppnås. Ett

stort antal av de frågor som är aktuella inom EU är sådana som utskottet

anser vara viktiga, t.ex. möjligheten att ställa miljökrav. Utskottet ser

med tillfredsställelse på denna utveckling och förutsätter att Sverige

driver dessa frågor med stor kraft.

I sammanhanget vill utskottet nämna att Upphandlingskommittén i sitt

fortsatta arbete bl.a. skall följa det arbete som bedrivs i fråga om

miljökrav vid offentlig upphandling, behandla frågan om möjligheten att

upphandla lokalt samt analysera möjligheterna för en upphandlande enhet att

ta in s.k. antidiskrimineringsklausuler i upphandlingsavtalet. Kommittén

skall också ta fram riktlinjer för det svenska arbetet med

upphandlingsfrågor i EU.

Beträffande små och medelstora företags deltagande i upphandlingsproces-sen

så har kommissionen meddelat att den i mars 2000 skall presentera ett

tolkningsmeddelande. Enligt utskottet är det angeläget att understryka

vikten av att det befintliga regelverket utnyttjas fullt ut. Som exempel

kan nämnas den möjlighet som LOU ger de upphandlande enheterna att, efter

det att värdet av hela upphandlingen bestämts, dela upp t.ex. upphandlingen

av ett projekt i mindre delar. Utskottet har tidigare uttalat att om en

upphandlande enhet använder sig av den möjlighet som LOU föreskriver så kan

detta skapa bättre förutsättningar för företag av olika storlek att delta i

upphandlingen (jfr bet. 1997/98:FiU7 och bet. 1998/99:FiU17).

Som redovisats ovan pågår ett omfattande arbete inom EU med upphand-

lingsfrågor. Bl.a. väntas ett antal tolkningsmeddelanden i för Sverige

viktiga frågor presenteras under år 2000. Upphandlingskommittén har nyligen

läm-nat ett delbetänkande och kommittén skall senast i december 2000 lämna

ett slutbetänkande. I delbetänkandet behandlas ett antal frågor som

motionärerna tar upp, och en proposition är aviserad att avlämnas i maj

2000. I sitt slutbe-tänkande kommer kommittén att behandla ytterligare ett

antal frågeställning-ar som tas upp i motionerna. Utskottet anser inte att

det ovan redovisade arbetet bör föregripas.

På grund av det anförda avstyrker utskottet motionerna Fi801 (mp), Fi802 (s

), Fi803 (c), Fi804 (m), Fi805 (fp), Fi806 (s), Fi807 (s), Fi808 (s), Fi809

(s), Fi810 (kd), Fi811 (s), L714 (mp) yrkande 10, U512 (c) yrkande 14,

So487 (kd) yrkande 4, MJ254 (kd) yrkande 12, MJ718 (c) yrkande 9, N270 (s)

yrkande 5, N279 (kd) yrkande 6 och N384 (kd) yrkande 23.

Verksamhet i offentlig egenregi och obligatorisk upphandling

Motionen

I motion K277 av Per Westerberg m.fl. (m) yrkandena 4, 7 och 8 föreslås att

det i LOU skall införas en regel som gör offentlig näringsverksamhet

olaglig om den inte beslutats formellt av staten, kommuner eller landsting.

LOU bör även kompletteras så att det införs ett lagfäst krav på att all

verksamhet där förutsättningar finns skall upphandlas i konkurrens. LOU bör

också kom-pletteras med ett krav på att affärsmässighet skall gälla vid

avbrytande av upphandling. LOU bör även gälla för inköp från

egenregiverksamhet (yrkan-de 4). Motionärerna anser vidare att en lag om

konkurrensneutralitet vid offentlig prissättning bör införas med krav på

att offentlig näringsverksamhet skall redovisas skild från annan verksamhet

(yrkande 7). En lagstadgad ut-maningsrätt bör även införas. Den skall

innehålla en skyldighet för kommu-ner att upphandla varje verksamhet,

förutom myndighetsutövning, i konkur-rens när en företagare så begär (

yrkande 8).

Finansutskottets ställningstagande

All offentlig upphandling regleras i LOU. Enligt 1 kap. 4 § LOU skall upp-

handling göras med utnyttjande av de konkurrensmöjligheter som finns och

även i övrigt genomföras affärsmässigt. Avbrytande av en upphandling måste

grundas på affärsmässighet. Upphandlingskommittén föreslår i sitt

delbetänkande att det skall införas ett krav på att det skall föreligga

sakliga skäl för att en påbörjad upphandling skall få avbrytas.

I sammanhanget kan också nämnas lagen (1994:615) om ingripande mot

otillbörligt beteende avseende offentlig upphandling. Lagen är avsedd att

täcka ett behov som inte kan fyllas genom LOU eller konkurrenslagen. La-gen

omfattar ett system med rättsregler som bl.a. ger utrymme för att i lämp-

lig form gripa in mot vissa konkurrenssnedvridande beteenden. Den pröv-ning

av oberoende part som systemet skapar syftar till att hos företagen väcka

förtroende för att de skall få en objektiv och rättvis behandling i sam-

band med offentlig upphandling.

Regeringen inrättade under år 1998 Rådet för konkurrens på lika villkor

mellan offentlig och privat sektor där företrädare för näringslivet,

kommuner och landsting ingår. Rådets uppgift är att behandla enskilda

klagomål om konkurrenssnedvridningar och att försöka nå en samsyn om de

långsiktiga spelreglerna. Rådet har lämnat en delrapport. Rådet skall

arbeta t.o.m. ut-gången av år 2000 då en slutrapport skall lämnas.

Inom Regeringskansliet arbetar en arbetsgrupp med att göra en problemin-

ventering beträffande förutsättningarna för rättslig prövning när kommunal

och privat näringsverksamhet möts.

Utskottet har senast i betänkande 1998/99:FiU17 behandlat liknande mo-

tioner. Utskottet uttalade bl.a. att utskottet ansåg att det var självklart

att kommunerna skall kunna bedriva verksamhet i egen regi om de så önskar.

På förslag från utskottet avslog riksdagen motionerna. Utskottet finner

inte anledning att föreslå någon ändring av riksdagens tidigare

ställningstagande. Motion K277 (m) yrkandena 4, 7 och 8 avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande föreslagna ändringar i lagen om offentlig upp-handling

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Fi801, 1999/2000:Fi802, 1999/

2000:Fi803, 1999/2000:Fi804, 1999/2000:Fi805, 1999/2000: Fi806, 1999/2000:

Fi807, 1999/2000:Fi808, 1999/2000:Fi809, 1999/2000:Fi810, 1999/2000:Fi811,

1999/2000:L714 yrkande 10, 1999/2000:U512 yrkande 14, 1999/2000:So487

yrkande 4, 1999/2000:MJ254 yrkande 12, 1999/2000:MJ718 yrkande 9, 1999/2000

:N270 yrkande 5, 1999/2000:N279 yrkande 6 och 1999/2000:N384 yrkande 23,

res. 1 (m, kd, c, fp)

2. beträffande verksamhet i offentlig egenregi och obligatorisk

upphandling

att riksdagen avslår motion 1999/2000:K277 yrkandena 4, 7 och 8.

res. 2 (m)

Stockholm den 7 mars 2000

På finansutskottets vägnar

Mats Odell

I beslutet har deltagit: Mats Odell (kd), Gunnar Hökmark (m), Bengt

Silfverstrand (s), Lisbet Calner (s), Johan Lönnroth (v), Lennart Hedquist

(m), Sonia Karlsson (s), Carin Lundberg (s), Sven-Erik Österberg (s), Siv

Holma (v), Per Landgren (kd), Anna Åkerhielm (m), Matz Hammarström (mp),

Lena Ek (c), Karin Pilsäter (fp), Gunnar Axén (m) och Hans Hoff (s).

Reservationer

1. Föreslagna ändringar i lagen om offentlig upphandling (mom. 1) (m, kd, c

, fp)

Mats Odell (kd), Gunnar Hökmark (m), Lennart Hedquist (m), Per Landgren (kd

), Anna Åkerhielm (m), Lena Ek (c), Karin Pilsäter (fp) och Gunnar Axén (m)

anser

dels att den del av finansutskottets ställningstagande som på s. 9 börjar

med "Den sammanlagda offentliga" och på s. 10 slutar med "N384 (kd) yrkande

23" bort ha följande lydelse:

Den sammanlagda offentliga upphandlingsvolymen uppgår till ca 400 miljarder

kronor per år. Det motsvarar drygt 23 % av värdet av bruttonatio-

nalprodukten, dvs. den samlade produktionen av varor och tjänster i Sverige

. Utskottet anser därför att det är av stort samhällsekonomiskt intresse

att den offentliga upphandlingen fungerar väl. En effektiv upphandling kan

verksamt bidra till besparingar i de offentliga utgifterna. Utskottet anser

också att den offentliga upphandlingen bör vara ett effektivt instrument

för att påverka utbudet på marknaden så att beståndet av produkter snabbare

kan anpassas till kraven på miljömässiga hänsyn.

Av en rapport från NOU angående effekter av lagen om offentlig upp-handling

framgår att LOU har lett till goda ekonomiska effekter i den offent-liga

upphandlingen. Enligt rapporten beräknas lagen ha bidragit till en netto-

besparing på 3,3 miljarder kronor per år. Besparingen har kunnat ske med

bibehållen kvalitet. Det finns emellertid en stor och ännu inte utnyttjad

be-sparingspotential som enligt Nämnden för offentlig upphandling uppgår

till ytterligare 15-20 miljarder kronor per år. Siffrorna belyser den

samhällseko-nomiska betydelsen av en effektiv offentlig upphandling liksom

också vikten av att en ökande andel av den offentliga sektorns verksamhet

utsätts för konkurrens.

Utskottet anser att det är mycket angeläget att regeringen med stor kraft

deltar i arbetet inom EU med upphandlingsfrågorna. Som utskottet tidigare

uttalat (jfr bet. 1998/99:FiU17 s. 14 f.) är det väsentligt att det

klargörs under vilka förutsättningar miljökrav får ställas vid offentlig

upphandling. Utskottet anser att det bör vara möjligt att ställa krav på

att produkter som köps in uppfyller kriterier för miljömärkning liksom även

kriterier som avser pro-duktionsprocesser och transporter.

Beträffande små och medelstora företags deltagande i upphandlingsproces-sen

har kommissionen aviserat att den i mars 2000 skall presentera ett tolk-

ningsmeddelande. Utskottet vill i sammanhanget understryka vikten av att

det befintliga regelverket utnyttjas fullt ut. Som exempel kan nämnas den

möjlighet som LOU ger de upphandlande enheterna att, efter det att värdet

av hela upphandlingen betsämts, dela upp t.ex. upphandlingen av ett projekt

i mindre delar. Utskottet har tidigare uttalat att om en upphandlande enhet

använder sig av den möjlighet som LOU föreskriver kan detta skapa bättre

förutsättningar för företag av olika storlek att delta i upphandlingen (bet

. 1997/98:FiU7 och bet. 1998/99:FiU17).

Utskottet ser med tillfredsställelse på att ett antal frågor rörande

upphand-ling övervägs av Upphandlingskommittén. Idéerna om affärsmässighet,

konkurrens och icke-diskriminering som ligger till grund för lagstiftningen

bör förverkligas. Det är ytterst angeläget att åstadkomma en skärpt

lagstift-ning med effektiva sanktionsmöjligheter, vidgade möjligheter att

överklaga felaktiga beslut, talerätt för sammanslutningar av företagare

samt en myn-dighet för tillsyn över lagens efterlevnad som har erforderliga

resurser, initi-ativrätt och befogenheter. Det är också viktigt att

översynen leder fram till regelförenklingar i upphandlingar under

tröskelvärdena och att man klargör hur man i upphandlingar kan underlätta

för små och medelstora företag att delta. Utskottet anser vidare att det är

angeläget att kraftansträngningar görs för att åstadkomma en bättre

fungerande offentlig upphandling även i andra EU-länder. Kommittén bör

också lägga fram förslag som säkerställer att besparingspotentialen

utnyttjas genom en mer omfattande offentlig upp-handling i stat, kommuner

och landsting.

I sammanhanget vill utskottet nämna att Upphandlingskommittén i sitt

fortsatta arbete bl.a. skall följa det arbete som bedrivs i fråga om

miljökrav vid offentlig upphandling, behandla frågan om möjligheten att

upphandla lokalt samt analysera möjligheterna för en upphandlande enhet att

ta in s.k. antidiskrimineringsklausuler i upphandlingsavtalet. Kommittén

skall också ta fram riktlinjer för det svenska arbetet med

upphandlingsfrågor i EU.

Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Fi804 (m), Fi805 (fp),

Fi810 (kd), MJ254 (kd) yrkande 12, MJ718 (c) yrkande 9 och N384 (kd)

yrkande 23 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet

avstyrker motionerna Fi801 (mp), Fi802 (s), Fi803 (c), Fi806 (s), Fi807 (s)

, Fi808 (s), Fi809 (s), Fi811 (s), L714 (mp) yrkande 10, U512 (c) yrkande

14, So487 (kd) yrkande 4, N270 (s) yrkande 5 och N279 (kd) yrkande 6.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande föreslagna ändringar i lagen om offentlig upphand-ling

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Fi804, 1999/2000:Fi805,

1999/2000:Fi810, 1999/2000:MJ254 yrkande 12, 1999/2000:MJ718 yrkande 9 och

1999/2000:N384 yrkande 23 samt med avslag på motionerna 1999/2000:Fi801,

1999/2000:Fi802, 1999/2000:Fi803, 1999/2000:Fi806, 1999/2000:Fi807, 1999/

2000: Fi808, 1999/2000:Fi809, 1999/2000:Fi811, 1999/2000:L714 yrkande 10,

1999/2000:U512 yrkande 14, 1999/2000:So487 yrkande 4, 1999/2000:N270

yrkande 5 och 1999/2000:N279 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

2. Verksamhet i offentlig egenregi och obligatorisk upphandling (mom. 2) (

m)

Gunnar Hökmark, Lennart Hedquist, Anna Åkerhielm och Gunnar Axén (alla m)

anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Verksamhet i of-

fentlig egenregi och obligatorisk upphandling bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna i motion K277 (m) att upphand-

ling skall ske på lika villkor. Olika former av skattesubventioner skall

inte få förekomma. Utskottet anser att det är viktigt att ändra

lagstiftningen för att komma till rätta med problemen. Enligt utskottet bör

det i LOU införas en regel som gör offentlig näringsverksamhet olaglig om

den inte beslutats formellt av staten, kommuner eller landsting. LOU bör

även kompletteras så att det införs ett lagfäst krav på att all verksamhet

där förutsättningar finns skall upphandlas i konkurrens. LOU bör också

kompletteras med ett krav på att affärsmässighet skall gälla vid avbrytande

av upphandling. LOU bör även gälla för inköp från egenregiverksamhet.

Utskottet anser vidare att en lag om konkurrensneutralitet vid offentlig

prissättning bör införas med krav på att offentlig näringsverksamhet skall

redovisas skild från annan verksamhet.

Utskottet anser vidare att en lagstadgad utmaningsrätt bör införas. Den

skall innehålla en skyldighet för kommuner att upphandla varje verksamhet,

förutom myndighetsutövning, i konkurrens när en företagare så begär. En-

skilda och företag ges på detta sätt en möjlighet att utmana den offentliga

sektorns verksamhet. Förutom ökad effektivitet och konkurrens öppnas stora

möjligheter till fri företagsamhet inom det som tidigare varit offentliga

mo-nopol. Regeringen bör ges i uppdrag att återkomma med förslag till

lagstift-ning.

Vad utskottet anfört med bifall till motion K277 (m) yrkandena 4, 7 och 8

bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande verksamhet i offentlig egenregi och obligatorisk upp-

handling

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:K277 yrkandena 4, 7 och 8

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

Miljöhänsyn vid offentlig upphandling (mp)

Matz Hammarström (mp) anför:

De offentliga upphandlingarna kan fylla en viktig funktion i arbetet för en

bättre miljö. Men då är förutsättningen att kunderna har rätt att ställa

mil-jökrav vid upphandlingen. Att ställa miljökrav vid offentlig

upphandling uppfattas ofta som en inskränkning av frihandeln, och för att

driva utveck-lingen snabbt framåt krävs det ändringar i EG-direktiven på

området. Det finns ett antal kommuner och landsting som i dag efterfrågar

miljöanpassade produkter, men flertalet vågar inte ta sådana initiativ. De

menar att man med nuvarande lagstiftning inte kan ställa krav på till

exempel ekologiskt odlade livsmedel. Det råder stor osäkerhet bland de

offentliga upphandlarna huruvi-da deras specifika krav strider mot EG-

regler eller ej. Det är därför angeläget att klargöra rättsläget genom

ändringar i EG:s regelverk så att det tydligt framgår att varje upphandlare

kan ställa miljökrav. Det är också viktigt att informationen till kommuner

och landsting blir så tydlig att tjänstemän och förtroendevalda vet vilka

miljökrav som kan ställas och hur detta skall göras på ett korrekt sätt.

Det är tillfredsställande att utredningen om offentlig upphandling nu fått

en parlamentarisk sammansättning och att frågan också behandlas inom EU.

Men jag är kritisk till att arbetet går långsamt och att det tycks vara mer

inriktat på att klargöra om miljökrav skall få ställas (och på att ange

förut-sättningar för och begränsningar av möjligheten att ställa miljökrav)

och mindre inriktat på en skapa möjligheter för kommuner och andra

offentliga upphandlare att ställa de miljökrav de själva anser vara rimliga

.