Bet. 1999/2000:FiU2

Finansutskottets betänkande

1999/2000:FIU02

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och

finansförvaltning

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

1999/2000

FiU2

Sammanfattning

Finansutskottet tillstyrker i detta betänkande

regeringens förslag till fördelning av utgifter på

anslag inom utgiftsområdet.

I betänkandet redovisas också resultatet av en

fallstudie som en särskild beredningsgrupp inom

utskottet gjort över hur mål- och resultatfrågor

hanteras mellan regering och riksdag. Fallstudien

som inriktats på Finansinspektionen visar att

redovisningen i budgetpropositionen av resultat och

analyser av Finansinspektionens verksamhet

förbättrats.

I betänkandet behandlar utskottet även ett antal

motioner med anknytning till utgiftsområdet.

Motionerna avstyrks.

Till betänkandet har fogats en reservation och sex

särskilda yttranden.

Propositionen

I proposition 1999/2000:1 Budgetpropositionen för

2000, utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och

finansförvaltning, föreslår regeringen

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år

2000 i fråga om ramanslaget A13 Utvecklingsarbete,

göra ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare

åtaganden innebär utgifter på högst 50 miljoner

kronor efter år 2000 (avsnitt 3.5),

2. att riksdagen godkänner investeringsplanen för

Statens fastighetsverk i enlighet med vad regeringen

förordar (avsnitt 3.8),

3. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta

om att Statens fastighetsverk får ta upp lån inom en

ram av högst 7 miljarder kronor i Riksgäldskontoret

för investeringar m.m. i enlighet med vad regeringen

förordar (avsnitt 3.8),

4. att riksdagen godkänner investeringsplanen för

Fortifikationsverket i enlighet med vad regeringen

förordar (avsnitt 3.10),

5. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta

om att Fortifikationsverket får ta upp lån inom en

ram av högst 4,1 miljarder kronor i

Riksgäldskontoret för investeringar m.m. i enlighet

med vad regeringen förordar (avsnitt 3.10),

6. att riksdagen för budgetåret 2000 anvisar

anslagen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och

finansförvaltning enligt följande uppställning

(1 000-tal kronor).

---------------------------------------------------------

Verksamhetsområde Regeringens

---------------------------------------------------------

Anslag

förslag

---------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------

A 1 Konjunkturinstitutet (ram.) 40 002

---------------------------------------------------------

A 2 Riksrevisionsverket (ram.) 156 106

---------------------------------------------------------

A 3 Ekonomistyrningsverket (ram.) 60 960

---------------------------------------------------------

A 4 Statskontoret (ram.) 73 065

---------------------------------------------------------

A 5 Täckning av merkostnader för lokaler 16 400

(ram.)

---------------------------------------------------------

A 6 Statistiska centralbyrån (ram.) 384 772

---------------------------------------------------------

A 7 Folk- och bostadsräkning (res.) 13 000

---------------------------------------------------------

A 8 Kammarkollegiet (ram.) 32 889

---------------------------------------------------------

A 9 Nämnden för offentlig upphandling (ram.) 7 637

---------------------------------------------------------

A 10 Statens kvalitets- och kompetensråd 10 184

(ram.)

---------------------------------------------------------

A 11 Vissa nämnder m.m. (ram.) 968

---------------------------------------------------------

A 12 Ekonomiska rådet (ram.) 1 727

---------------------------------------------------------

A 13 Utvecklingsarbete (ram.) 17 570

---------------------------------------------------------

A 14 Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet 1

(ram.)

---------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------

B 1 Finansinspektionen (ram.) 130 411

---------------------------------------------------------

B 2 Insättningsgarantinämnden (ram.) 5 297

---------------------------------------------------------

B 3 Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader 86 356

(ram.)

---------------------------------------------------------

B 4 Riksgäldskontoret: Vissa kostnader för

upplåning och låneförvaltning (ram.)

425 000

---------------------------------------------------------

B 5 Bokföringsnämnden (ram.) 8 822

---------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------

C 1 Avgift för Stadshypotekskassans grundfond 5 000

(ram.)

---------------------------------------------------------

C 2 Kapitalhöjning i Nordiska 18 700

investeringsbanken (ram.)

---------------------------------------------------------

C 3 Bidrag till kapitalet i Europeiska 60 000

utvecklingsbanken (ram.)

---------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------

D 1 Riksdagens revisorer (ram.) 23 478

---------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------

Summa för utgiftsområdet 1 578 345

---------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------

Motionerna

1999/2000:Fi201 av Sten Andersson (m) med förslag att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en utredning av pensionärers

ekonomiska och sociala situation, framför allt mot

bakgrund av det faktum att alltför många pensionärer

efter svenska mått mätt lever fattigt.

1999/2000:Fi212 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) med

förslag

9. att riksdagen för budgetåret 2000 anvisar anslagen

under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och

finansförvaltning och utgiftsområde 25 Allmänna bidrag

till kommuner enligt uppställningen i bilaga 2, i

denna del,

1999/2000:Fi501 av Runar Patriksson och Kenth Skårvik

(fp) med förslag att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

försäljning av statliga fastigheter till kommuner.

1999/2000:Fi504 av Harald Nordlund (fp) med förslag

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om lönsamhet för institutioner

för kultur och vetenskap.

1999/2000:Fi506 av Mats Odell m.fl. (kd) med förslag

att riksdagen i förhållande till regeringens förslag

beslutar att ramen för utgiftsområde 2 Samhällsekonomi

och finansförvaltning under budgetåret 2000 minskas

med 79 miljoner kronor.

1999/2000:Fi507 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) med

förslag

1. att riksdagen beslutar inrätta ett nytt oberoende

revisionsorgan i enlighet med vad som anförts i

motionen,

2. att riksdagen i enlighet med vad som anförts i

motionen inte anvisar medel till anslaget A 2

Riksrevisionsverket,

3. att riksdagen i enlighet med vad som anförts i

motionen inte anvisar medel till anslaget D 1

Riksdagens revisorer,

4. att riksdagen till anslaget A 16 Riksrevisorn

anvisar 174 593 000 kr i enlighet med vad som anförts

i motionen,

5. att riksdagen till anslaget A 4 Statskontoret

anvisar 68 065 000 kr i enlighet med vad som anförts i

motionen,

6. att riksdagen till anslaget A 6 Statistiska

centralbyrån anvisar 346 772 000 kr i enlighet med vad

som anförts i motionen,

7. att riksdagen inte anvisar medel till anslaget A 7

Folk- och bostadsräkningen i enlighet med vad som

anförts i motionen,

8. att riksdagen till anslaget A 9 Nämnden för

offentlig upphandling anvisar 3 818 000 kr i enlighet

med vad som anförts i motionen,

9. att riksdagen till anslaget A 10 Statens

kvalitets- och kompetensråd anvisar 5 092 000 kr i

enlighet med vad som anförts i motionen,

10. att riksdagen till anslaget B 3 Riksgäldskontoret

anvisar 81 356 000 kr i enlighet med vad som anförts i

motionen,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts vad gäller Statens

fastighetsverk.

1999/2000:Fi508 av Siv Holma m.fl. (v) med förslag

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att komplettera

nationalräkenskaperna med satelliträkenskaper som

mäter och värderar det oavlönade hemarbetet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om fördelningen av

statens medel utifrån ett genusperspektiv,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att bredda begreppet

infrastruktur,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en framtida

komplettering av den uppdelade statistiken mellan

kvinnor och män.

1999/2000:Fi509 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) med förslag

att riksdagen med följande ändringar i förhållande

till regeringens förslag för budgetåret 2000 anvisar

anslagen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och

finansförvaltning enligt uppställning.

1999/2000:Fi510 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) med

förslag

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om nej till folk- och

bostadsräkning,

2. att riksdagen beslutar minska anslaget A 6,

Statistiska centralbyrån, med 6 miljoner kronor i

förhållande till regeringens förslag,

3. att riksdagen beslutar minska anslaget A 7, Folk-

och bostadsräkning, med 15 miljoner kronor i

förhållande till regeringens förslag,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om prioritering av

framtagande av medelfristiga kalkyler,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att Riksgäldskontoret

inte skall driva verksamhet mot privatpersoner.

1999/2000:U515 av Birger Schlaug m.fl. (mp) med

förslag

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att regeringen under

sin tid som ordförandeland inom EU tar initiativ till

att utveckla systemet med gröna räkenskaper,

1999/2000:MJ754 av Murad Artin m.fl. (v) med förslag

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att ändra i

ägardirektiven till Statens fastighetsverk,

alternativt att pröva frågan om att överföra

förvaltningen av Statens fastighetsverks skogsinnehav

till Naturvårdsverket.

1999/2000:N367 av Gunilla Wahlén m.fl. (v) med förslag

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om könsuppdelad

statistik.

1999/2000:A804 av Maria Larsson m.fl. (kd) med förslag

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att ta initiativ till

en internationell överenskommelse om att räkna in

hemarbete i BNP.

Utskottet

Anslagen inom utgiftsområde 2 budgetåret 2000

Regeringens förslag till medelsanvisning för

utgiftsområdet uppgår till 1 578,3 miljoner kronor.

Nivån motsvarar den av riksdagen fastställda ramen för

utgiftsområdet och fördelar sig på anslag på det sätt

som framgår av det följande.

Utskottet redovisar först de förslag i propositionen

och motionerna som har effekt på utgiftsområdets

medelsbehov och redovisar därefter sin syn på

förslagen under rubriken Utskottets samlade

ställningstaganden till anslagen inom utgiftsområde 2.

Generella besparingar inom utgiftsområdet

Motionerna

Kristdemokraterna föreslår i motion Fi506 att en

generell besparing på 5 % läggs ut på samtliga

myndigheter inom utgiftsområdet. För år 2000 innebär

detta en besparing på 79 miljoner kronor. Besparingen

är inte beloppsmässigt preciserad på respektive

anslag.

Centerpartiet hänvisar i motion Fi509 till sitt i

annat sammanhang framförda förslag om ett moratorium

för realt ökade anslag till statliga verk och

myndigheter och föreslår att anslagen för sju av

myndigheterna på utgiftsområdet minskas med

specificerade belopp som sammanlagt uppgår till 84,9

miljoner kronor.

Konjunkturinstitutet

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget A 1

Konjunkturinstitutet för budgetåret 2000 skall uppgå

till 40,0 miljoner kronor. Anslaget utökas med nära

2,4 miljoner kronor, framför allt på grund av att

institutet kompenseras för ökade premier för

avtalsförsäkringar. Regeringen anser vidare att

Konjunkturinstitutet (KI) bör tillföras sammanlagt 1,6

miljoner kronor för en utbyggnad av den s.k.

tjänstebarometern. Till följd av det ansträngda

budgetläget år 2000 tillförs dock institutet

budgetmedel först från och med 2001. Ökningen

finansieras genom omfördelning av medel inom

budgetområdet.

Motionerna

I motionen Fi510 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) anförs

att den ekonomiska politiken bör bli mer långsiktig.

Därför är det angeläget att KI:s arbete med att

utveckla s.k. medelfristiga prognoser ges högsta

prioritet, framför de olika branschvisa kortsiktiga

prognoserna. Det medelfristiga underlaget kan enligt

motionärerna användas för mer operativt politiskt

arbete, även om de betonar att prognoser alltid är

osäkra (yrkande 4).

Centerpartiet föreslår i motion Fi509 att KI:s anslag

inte skall räknas upp realt och begär därför att det

minskas med 1,7 miljoner kronor.

Riksrevisionsverket

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget A 2

Riksrevisionsverket förs upp med 156,1 miljoner kronor

för budgetåret 2000.

I propositionen påpekas att Riksrevisionsverket (RRV)

har omvandlats till en renodlad revisionsmyndighet,

vilket har stärkt revisionen och förtydligat dess

oberoende ställning. I kombination med RRV:s

kvalitetssäkringsarbete kommer detta att ge

långsiktiga positiva effekter på revisionens kvalitet,

vilket i sin tur bidrar till att höja effektiviteten i

hela statsförvaltningen och förbättra kvaliteten på

statens redovisning.

Motionen

Moderata samlingspartiet föreslår i motion Fi507 att

ett nytt oberoende revisionsorgan inrättas och

underställs riksdagen. Samordningsfördelar kan uppnås

genom att de granskningsresurser som i dag finns i

form av Riksdagens revisorer och Riksrevisionsverket

slås samman. Den nya myndigheten skall uppfylla

internationellt ställda krav för en obunden revision.

Motionärerna föreslår att ett nytt anslag med

beteckningen A 16 Riksrevisorn inrättas medan

Riksrevisionsverket och Riksdagens revisorer inte

anvisas några medel (yrkandena 1 och 2).

Ekonomistyrningsverket

Propositionen

Ekonomistyrningsverkets (ESV) verksamhet finansieras

dels med anslag, dels med avgifter. Regeringen

föreslår att ramanslaget A 3 Ekonomistyrningsverket

för år 2000 skall uppgå till 61,0 miljoner kronor. Vid

beräkningen av anslaget har en pris- och löneomräkning

gjorts med 0,4 miljoner kronor. Anslaget har också

tillförts 5,0 miljoner kronor som kompensation för

ESV:s ökade utgifter för premier för

avtalsförsäkringar.

Intäkterna från ESV:s uppdragsverksamhet beräknas

nästa år uppgå till 187,4 miljoner kronor.

ESV bildades den 1 juli 1998. Under anslaget

finansieras huvuddelen av verksamheten med prognoser,

utfall och ekonomisk statistik, utvecklingsarbete

kring ekonomistyrning, normering, budgetprocessen m.m.

samt viss rådgivning och stöd till regeringen. Den

avgiftsfinansierade verksamhet som ESV bedriver avser

bl.a. regeringsuppdrag, utbildning och rådgivning,

ekonomi- och personaladministrativa system samt

internationella uppdrag. Det ekonomiska målet för den

avgiftsfinansierade verksamheten är full kostnads-

täckning.

Motionen

Centerpartiet föreslår i motion Fi509 att ESV:s anslag

inte skall räknas upp realt och begär därför att det

minskas med 4,4 miljoner kronor.

Statskontoret

Propositionen

Statskontorets verksamhet finansieras dels med anslag,

dels med avgifter. Regeringen föreslår att ramanslaget

A 4 Statskontoret för år 2000 förs upp med 73,1

miljoner kronor. Vid beräkningen av anslaget har en

pris- och löneomräkning gjorts med 3,6 miljoner

kronor. Anslaget har också tillförts 5,9 miljoner

kronor för att kompensera Statskontoret för verkets

ökade utgifter för premier för avtalsförsäkringar.

Dessutom har en tidigare beslutad besparing på

lokalkostnader gjorts med 1,1 miljoner kronor.

Intäkterna från Statskontorets avgiftsfinansierade

verksamhet beräknas nästa år uppgå till 41,7 miljoner

kronor, varav 34 miljoner kronor utgör intäkter från

uppdragsverksamhet, dvs. intäkter som Statskontoret

förfogar över.

Regeringen anser att Statskontoret skall fortsätta

att utveckla och stärka sin roll som regeringens

stabsorgan för utvärdering av den statliga

förvaltningen. Det är enligt regeringen mycket

värdefullt att Statskontoret arbetar med systematisk

verksamhetsutveckling i syfte att kontinuerligt höja

kvaliteten.

Motionerna

Moderata samlingspartiet anser i motion Fi507 att

anslaget kan reduceras med 5 miljoner kronor genom att

uppdraget att bedöma myndigheternas IT-säkring inför

millennieskiftet slutförs. För 2000 föreslår partiet

således att anslaget förs upp med 68 065 000 kr

(yrkande 5).

Centerpartiet föreslår i motion Fi509 att

Statskontorets anslag inte skall räknas upp realt och

begär därför att det minskas med 8,4 miljoner kronor.

Täckning av merkostnader för lokaler

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget A 5 Täckning av

merkostnader för lokaler förs upp med 16,4 miljoner

kronor för år 2000.

De utgifter som belastar anslaget är hyror för vissa

tomma lokaler som staten har betalningsansvaret för

till dess avtalen går att avveckla. De huvudsakliga

faktorer som styr utgifterna på området är

avtalskonstruktionerna samt möjligheterna att hyra ut

lokalerna i andra hand. Statskontoret disponerar

anslaget.

Statistiska centralbyrån

Propositionen

Statistiska centralbyråns (SCB) verksamhet finansieras

till ca 50 % av anslag och till ca 50 % av avgifter.

Regeringen föreslår att ramanslaget A 6 Statistiska

centralbyrån för budgetåret 2000 skall uppgå till

384,8 miljoner kronor. Beräkningarna inkluderar bl.a.

en ökning med 6 miljoner kronor för uppbyggnad av ett

yrkesregister. Dessutom ingår en ökning på 30,9

miljoner kronor, till följd av justering av premierna

för avtalsförsäkringarna.

Motionerna

I motion Fi507 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) framhålls

att SCB:s verksamhet kontinuerligt har vuxit och ökat

i omfattning och att verkets uppgifter bör begränsas.

Delar av verksamheten kan utföras av andra aktörer.

Dessutom bör andelen uppdragsfinansiering öka. Mot

denna bakgrund bör anslaget för år 2000 reduceras med

32 miljoner kronor (yrkande 6).

Centerpartiet föreslår i motion Fi509 att anslaget

till SCB inte skall räknas upp realt och begär därför

att det minskas med 34,3 miljoner kronor.

Folkpartiet föreslår i motion Fi212 (yrkande 9 i

denna del) att anslaget till SCB skall minskas med 6

miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Samma

förslag framför partiet också i motion Fi510 av Karin

Pilsäter m.fl. (yrkande 2).

Folk- och bostadsräkning

Propositionen

Uppbyggnaden av en registerbaserad folk- och

bostadsräkning finansieras över ett särskilt

reservationsanslag - A 7 Folk- och bostadsräkning - på

vilket regeringen föreslår att 13 miljoner kronor

anvisas för budgetåret 2000.

Motionerna

I motion Fi507 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) motsätter

sig motionärerna genomförandet av en registerbaserad

folk- och bostadsräkning. De anser därför att några

medel inte skall anvisas på anslaget (yrkande 7).

Folkpartiet framför samma förslag i motionerna Fi212

(yrkande 9 i denna del) samt Fi510 (yrkandena 1 och

3).

Kammarkollegiet

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget A 8

Kammarkollegiet förs upp med 32,9 miljoner kronor för

budgetåret 2000.

Motionen

Centerpartiet föreslår i motion Fi509 att anslaget

till Kammarkollegiet inte skall räknas upp realt och

begär därför att det minskas med 8,2 miljoner kronor.

Nämnden för offentlig upphandling

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget A 9 Nämnden för

offentlig upphandling förs upp med 7,6 miljoner kronor

för budgetåret 2000.

Nämnden för offentlig upphandling (NOU) är föremål

för översyn. En särskild utredare har tillkallats med

uppgift att bl.a. utreda organisationen av NOU och

vilken roll samt vilka uppgifter nämnden bör ha i

framtiden med hänsyn till behovet av tillsyn av

offentlig upphandling (dir. Fi 1998:08). Den 12 maj

1999 fattade regeringen beslut om tilläggsdirektiv för

en parlamentarisk kommitté. Utöver de tidigare

direktiven skall den parlamentariska utredningen bl.a.

ta fram riktlinjer för det svenska arbetet med

upphandlingsfrågor i EU. Senast den 31 december 1999

skall utredaren lämna ett delbetänkande som bl.a.

omfattar förslag om NOU:s framtida roll.

Regeringen anser att inriktningen av NOU:s verksamhet

skall vara oförändrad i avvaktan på resultatet av

översynen av NOU:s framtida organisation, roll och

uppgifter. Detta betyder bl.a. att

tillsynsverksamheten skall prioriteras.

Ställningstagandet till NOU:s framtida organisation

kommer troligen att kunna göras under hösten 2000.

Motionen

I motion Fi507 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) gör

motionärerna bedömningen att översynen kommer att

medföra att en besparing kan göras på anslaget. För år

2000 föreslår de att anslaget halveras (yrkande 8).

Statens kvalitets- och kompetensråd

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget A 10 Statens

kvalitets- och kompetensråd förs upp med 10,2 miljoner

kronor för budgetåret 2000.

Statens kvalitets- och kompetensråd har till uppgift

att se till att det systematiska kvalitetsarbetet får

en mer framträdande plats i myndigheternas arbete.

Myndigheten skall dessutom utveckla och förmedla en

gemensam basutbildning i förvaltningskunskap samt en

kvalificerad aspirantutbildning för statsanställda.

Motionerna

Moderata samlingspartiet anser i motion Fi507 att

Statens kvalitets- och kompetensråd skall avvecklas

och föreslår för år 2000 att anslaget halveras

(yrkande 9).

Centerpartiet anser i motion Fi509 att verksamheten

vid Statens kvalitets- och kompetensråd skall

avvecklas och föreslår därför att anslaget helt tas

bort.

Vissa nämnder m.m.

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget A 11 Vissa nämnder

m.m. förs upp med 1,0 miljoner kronor för budgetåret

2000.

Ekonomiska rådet

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget A 12 Ekonomiska

rådet förs upp med 1,7 miljoner kronor för budgetåret

2000.

Utvecklingsarbete

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget A 13

Utvecklingsarbete förs upp med 17,6 miljoner kronor

för budgetåret 2000.

Anslaget används av Finansdepartementet framför allt

för att bekosta utvecklingsarbete inom ramen för VESTA

(Verktyg för ekonomisk styrning i staten). Syftet med

VESTA-projektet är att skapa ett integrerat statligt

koncernsystem för prognos, budgetering,

resultatstyrning och betalningsinformation.

Riksdagen har för budgetåret 1999 bemyndigat

regeringen att göra ekonomiska åtaganden som leder

till framtida utgifter på högst 50 miljoner kronor för

VESTA-projektets genomförande. Av propositionen

framgår att regeringen inte kommer att behöva utnyttja

detta bemyndigandet under innevarande år. Regeringen

anser dock att ett sådant bemyndigande behövs för

nästa år och föreslår därför att regeringen skall

bemyndigas att under år 2000 göra ekonomiska åtaganden

som inklusive tidigare åtaganden binder upp utgifter

på detta anslag med högst 50 miljoner kronor efter år

2000 (yrkande 1).

Riksgäldskontoret

På utgiftsområdet finns tre anslag som berör

Riksgäldskontorets verksamhet. Dessa anslag avser

kontorets förvaltningskostnader, upplåningskostnader

och kostnader för garantiverksamheten. Dessutom finns

inom utgiftsområde 26 ett särskilt anslag för

statsskuldsräntor och ett anslag för

provisionskostnader i samband med Riksgäldskontorets

utlandsupplåning.

Propositionen

Regeringen föreslår att man för budgetåret 2000 för

upp de tre ramanslagen på utgiftsområdet med följande

belopp:

- A 14 Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet

1 000 kr,

- B 3 Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader

86,4 miljoner kronor,

- B 4 Riksgäldskontoret: Vissa kostnader för upplåning

och låneförvaltning

425,0 miljoner kronor.

Sedan 1997 tillämpas en ny modell för statlig

garantigivning som innebär att avgifter skall täcka

såväl den förväntade risken för ett infriande av en

garanti som de administrativa kostnaderna. Tas inte

full avgift ut betraktas mellanskillnaden som en

subvention vilken skall belasta ett anslag på

budgeten. Det på utgiftsområdet uppförda anslaget för

garantiverksamheten avser utgifter hänförliga till

äldre garantier som Riksgäldskontoret utfärdat.

Vid beräkningen av anslaget för Riksgäldskontorets

förvaltningskostnader har detta minskats med 6

miljoner kronor motsvarande extra medel som

Riksgäldskontoret tillfälligt erhållit under 1998 och

1999 för en satsning på den nya hushållssparformen

Riksgäldsspar. En minskning av anslaget har därutöver

gjorts med 2,2 miljoner kronor föranlett av en

lokalkostnadsjustering. Som kompensation för ökade

utgifter för premier för avtalsförsäkringar har

Riksgäldskontoret tillförts 2,6 miljoner kronor.

Anslaget har dessutom räknats upp med 2,0 miljoner

kronor motsvarande en engångsbesparing som gjorts på

anslaget för innevarande år.

Motionen

Moderata samlingspartiet anser i motion Fi507 att

fokuseringen på hushållsupplåningen bör minskas och

föreslår därför att anslaget B 3 Riksgäldskontoret:

Förvaltningskostnader minskas med 5 miljoner kronor. I

enlighet härmed föreslår motionärerna att anslaget

förs upp med 81,4 miljoner kronor för år 2000 (yrkande

10).

Folkpartiet framhåller i motion Fi510 att

Riksgäldskontoret inte bör bedriva verksamhet riktad

direkt mot privatpersoner. Räknat per kund är

hushållsupplåningen dyrbar. Enligt motionärerna ligger

den inte inom ramen för Riksgäldskontorets primära

uppgifter utan innebär en olämplig konkurrens-

snedvridning (yrkande 9).

Finansinspektionen

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget B 1

Finansinspektionen förs upp med 130,4 miljoner kronor

för budgetåret 2000. Anslagsnivån innefattar ett

varaktigt resurstillskott på 13 miljoner kronor

fr.o.m. nästa år samt kompensation för ökade premier

för avtalsförsäkringar med 4,2 miljoner kronor. Å

andra sidan har anslaget begränsats med 3,8 miljoner

kronor motsvarande en tillfällig förstärkning under

1999 samt med ytterligare 2,2 miljoner kronor för

lokalkostnader.

Finansinspektionens verksamhet finansieras med

avgifter. Inkomsterna från avgifterna skall

överensstämma med storleken på ramanslaget.

Motionen

Centerpartiet föreslår i motion Fi509 att

Finansinspektionens anslag inte skall räknas upp realt

och begär därför att det minskas med 17,7 miljoner

kronor.

Insättningsgarantinämnden

Propositionen

Insättningsgarantinämnden anvisas ett ramanslag för

förvaltningskostnader. Regeringen föreslår att

ramanslaget B 2 Insättningsgarantinämnden förs upp med

5,3 miljoner kronor. De årliga avgifter som tas ut av

institut som omfattas av insättningsgarantin placeras

på räntebärande konto i Riksgäldskontoret.

Riksgäldskontoret ombesörjer även att ett belopp

motsvarande anslaget tas ut av de berörda instituten

och redovisas mot inkomsttitel i statsbudgeten.

Bokföringsnämnden

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget B 5

Bokföringsnämnden förs upp med 8,8 miljoner kronor för

budgetåret 2000. Anslagsnivån innefattar ett resurs-

tillskott på 2,5 miljoner kronor varav 1,5 miljoner

kronor är ett tillfälligt tillskott.

Avgift för Stadshypotekskassans grundfond

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget C 1 Avgift för

Stadshypotekskassans grundfond förs upp med 5

miljoner kronor för budgetåret 2000.

I februari 1997 beslutade regeringen om försäljning

av aktierna i Stadshypotek AB till Svenska

Handelsbanken. Stadshypotekskassans uppgift är numera

att förvalta den återstående obligationsskulden som

per den 31 december 1998 uppgick till ca 54 miljarder

kronor. När låneskulden är reglerad, vilket beräknas

vara fallet år 2005, skall kassan likvideras. För att

trygga utestående lån finns en grundfond i form av en

statlig garantiförbindelse. Stadshypotekskassan

betalar en årlig avgift för garantin till

Riksgäldskontoret. Tidigare har avgiften finansierats

genom utdelning på aktierna i Stadshypotek AB. I

samband med överflyttningen av aktieinnehavet i

Stadshypotek AB åtog sig staten ansvaret för denna

avgift.

Kapitalhöjning i Nordiska investeringsbanken

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget C 2 Kapitalhöjning

i Nordiska investeringsbanken förs upp med 18,7

miljoner kronor för budgetåret 2000.

Den ordinarie verksamheten i Nordiska

investeringsbanken (NIB) avser utlåning och

garantigivning inom Norden. Vid sidan härav har NIB en

omfattande internationell utlåning inom ramen för den

s.k. Projektinvesteringslåneordningen (PIL). Det

primära syftet är att främja nordisk projektexport

till länder som har relativt god kreditvärdighet.

Sverige skall enligt tidigare beslut medverka i en

höjning av NIB:s grundkapital. Den andel som med

början 1999 skall betalas in i lika stora poster under

tre år uppgår till 2 075 641 euro, eller ca 18

miljoner kronor per år.

Bidrag till kapital i Europeiska utvecklingsbanken

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget C 3 Bidrag till

kapitalet i Europeiska utvecklingsbanken förs upp med

60 miljoner kronor för budgetåret 2000.

Sverige skall enligt tidigare beslut medverka i en

höjning av utvecklingsbankens grundkapital med en

andel som motsvarar 228 miljoner euro. Härav skall

Sverige med början 1998 betala in 22,5 % i åtta lika

stora poster. Varje sådan årlig post motsvarar 6,4

miljoner euro.

Riksdagens revisorer

Propositionen

Riksdagens revisorer har till uppgift att på

riksdagens vägnar granska statlig verksamhet.

Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår att

ramanslaget D 1 Riksdagens revisorer förs upp med 23,5

miljoner kronor för år 2000, vilket i jämförelse med

innevarande år är en ökning med 4,8 miljoner kronor.

Härav är 1,9 miljoner kronor kompensation för premier

för avtalsförsäkringar, 0,1 miljoner kronor pris- och

löneomräkning, 1,7 miljoner kronor ett realt resurs-

tillskott med anledning av riksdagens tidigare beslut

att under en treårsperiod öka revisorernas resurser

med sammanlagt 5,0 miljoner kronor samt 1,1 miljoner

kronor ett realt resurstillskott motiverat av bl.a.

ökade lokalkostnader.

Motionen

Moderata samlingspartiet föreslår i motion Fi507 att

ett nytt oberoende revisionsorgan inrättas och

underställs riksdagen. De granskningsresurser som i

dag finns i form av Riksdagens revisorer och

Riksrevisionsverket bör enligt motionärerna slås

samman. De föreslår därför dels att några medel inte

anvisas till anslaget D 1 Riksdagens revisorer

(yrkande 3), dels att 174,6 miljoner kronor anvisas

till ett nytt anslag kallat A 16 Riksrevisorn (yrkande

4).

Utskottets samlade ställningstaganden till anslagen

inom

utgiftsområde 2

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

omfattar utgifterna för ett antal centrala myndigheter

samt vissa kostnader för statens upplåning och

låneförvaltning. Likaså redovisas där vissa särskilda

finansierings- och garantiåtaganden samt utgifterna

för Riksdagens revisorer.

På utgiftsområdet finns 23 anslag fördelade på fyra

verksamhetsområden. Dessutom finns ett

verksamhetsområde som avser premiepensionssystemet,

vars administration finansieras med avgifter och

därför inte finns uppfört med anslag på statsbudgeten.

De i budgetpropositionen föreslagna anslagen summerar

sig till 1 578,3 miljoner kronor, dvs. samma nivå som

riksdagen i första steget av budgetprocessen lagt fast

som ram för utgiftsområdet (bet. 1999/2000:FiU1).

Förslag till alternativa anslagsnivåer har framförts

av Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna,

Centerpartiet och Folkpartiet liberalerna. Samtliga

dessa alternativ ryms inom den fastställda

utgiftsramen.

Av den tidigare lämnade redogörelsen framgår dels

budgetpropositionens förslag till fördelning av

anslagen, dels de motionsförslag som har effekt på

denna fördelning. Utskottet övergår nu till att

redovisa sin samlade syn på anslagsfördelningen.

Prövningen inriktas i första hand på de förslag där

skilda meningar framkommit.

Innan utskottet går in på anslagsfördelningen inom

utgiftsområdet vill utskottet redovisa sin syn på

Finansinspektionens verksamhet med anledning av de

iakttagelser som en särskild beredningsgrupp bestående

av ledamöter inom utskottet har gjort.

Beredningsgruppen, som haft till uppgift att bevaka

uppföljnings- och utvärderingsfrågor, har under våren

och hösten gjort en fallstudie i vilken man närmare

studerat Finansinspektionens verksamhet. Gruppen har

därvid inriktat sig på sådana mål- och resultatfrågor

som rör relationen mellan riksdag och regering. Med

anledning av resultatet av beredningsgruppens

genomgång vill utskottet framhålla följande.

Utskottet noterar med tillfredsställelse att en

positiv utveckling har skett såväl i fråga om analysen

och resultatredovisningen i budgetpropositionen på det

finansiella området som när det gäller

Finansinspektionens verksamhet. Det är enligt

utskottets mening värdefullt att effektmålen nu

preciseras och att man uppmärksammat det inbyggda

motsatsförhållandet mellan t.ex. målen om effektivitet

respektive stabilitet i det finansiella systemet. Dock

bör regeringen, närmast inom ramen för den s.k.

tvåårsöversynen, överväga vilka förändringar av

effektmålen som bör göras för att öka deras

styrningseffekt och underlätta riksdagens möjligheter

att bedöma måluppfyllelsen.

Det är också enligt utskottets mening betydelsefullt

att de verksamhetsmål som regeringen ställer upp i

regleringsbrev har samma inriktning som de mål som

riksdagen ställt sig bakom och att de är möjliga att

följa upp. Som framgår av propositionen pågår för

närvarande ett utvecklingsarbete för

Finansinspektionen med denna inriktning.

Enligt lagen om statsbudgeten (1996:1059) skall

regeringen till riksdagen redovisa de mål som åsyftas

och de resultat som uppnåtts på olika

verksamhetsområden (2 §). När det gäller

resultatredovisningen har utskottet generellt uttalat

sig för att det ur riksdagens synvinkel är av primärt

intresse att få en bättre redovisning i termer av

effekter, utfall och måluppfyllelse på samhällsnivå.

Utskottet är samtidigt medvetet om att det finansiella

systemet påverkas av många olika faktorer och att det

kan vara svårt att urskilja de direkta effekterna av

statliga insatser. Inom Finansdepartementet arbetar

man med att till kommande år försöka belysa främst de

indirekta effekterna i systemet. Det är enligt

utskottet därvid önskvärt att ett antal olika

resultatindikatorer tas fram som belyser utfallet av

de statliga insatserna från skilda synvinklar. Inom

departementet övervägs även möjligheterna att vid

lämpligt tillfälle låta göra en extern utvärdering av

inspektionens verksamhet.

Utskottet kan vidare konstatera att regeringen i

propositionen tar upp frågan hur användares och

potentiella användares synpunkter skall beaktas av

myndigheterna inom utgiftsområdet. Utskottet vill i

sammanhanget peka på att regelbundna undersökningar av

hur de finansiella instituten uppfattar tillsynen kan

ge en värdefull indikation på resultatet av

verksamheten.

I propositionen bedömer regeringen att den statliga

verksamheten inom det finansiella systemet fungerar

tillfredsställande och har genomförts inom givna

resursramar. Trots att de uppnådda resultaten varit

goda med de resurser som stått till förfogande är

regeringens slutsats att Finansinspektionens resurser

behöver förstärkas. Detta motiveras dock inte utifrån

resultatredovisningen utan grundas på den översyn som

regeringen gjort av den finansiella tillsynen.

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till

ökade resurser till Finansinspektionen men vill

samtidigt betona att ökade ansträngningar behöver

göras för att få till stånd en tydligare koppling i

budgetpropositionen mellan mål, resultat och budget.

Sett till utgiftsområdet som helhet har

måluppfyllelsen enligt regeringens samlade bedömning

varit tillfredsställande under 1998 med undantag av

Premiepensionsmyndigheten (PPM). På grund av

förseningar i uppbyggnaden av ett system för hantering

av premiepensionerna har ett första fondval inte

kunnat genomföras enligt de tidsramar som regering och

riksdag lagt fast, och PPM har således inte uppfyllt

sitt mål. Ett första fondval skall enligt riksdagens

beslut i stället ske år 2000. Regeringen bedömer att

erforderliga åtgärder nu har vidtagits för att

säkerställa ett fondval enligt den nya tidplanen.

Regeringen kommer dock fortsättningsvis att nära följa

PPM:s uppbyggnadsarbete och är beredd att vidta

ytterligare åtgärder om så skulle visa sig nödvändigt.

Kristdemokraterna föreslår att en generell besparing

på 5 % skall läggas ut på samtliga myndigheter på

utgiftsområdet, vilket för år 2000 motsvarar en

minskning av ramen med 79 miljoner kronor. Hur

ramminskningen skall fördelas på anslag preciseras

inte, ej heller förs någon diskussion om vilka

konsekvenser en sådan åtgärd skulle få för de olika

verksamhetsområdena.

Utskottet kan inte ställa sig bakom sådana

opreciserade och svepande besparingar och avstyrker

därför motion Fi506 (kd).

Centerpartiet anser att sex myndighetsanslag på

utgiftsområdet inte skall räknas upp realt. Partiets

förslag till anslagsminskningarna uppgår till

sammanlagt 74,7 miljoner kronor och berör

Konjunkturinstitutet (KI), Ekonomistyrningsverket,

Statskontoret, Statistiska centralbyrån (SCB),

Kammarkollegiet och Finansinspektionen. Hur de angivna

besparingarna har beräknats går inte att härleda av

motionen. Beloppen motsvaras nämligen inte av något i

budgetpropositionen föreslaget realt tillskott till

respektive myndighet.

Så t.ex. föreslår Centerpartiet för KI:s del en

besparing på närmare 1,7 miljoner kronor, men den

anslagsuppräkning som regeringen föreslår för denna

myndighet är endast en kompensation för dels ökade

priser och löner (PLO), dels ökade utgifter för

premier för avtalsförsäkringar, vilka KI liksom andra

myndigheter i fortsättningen skall betala till staten.

Det senare tillskottet motsvaras alltså av en i

princip lika stor ökad utgift och ger således inte KI

något realt resurstillskott. Först år 2001 kommer KI

att få realt ökade resurser då verket tillförs 1,6

miljoner kronor för en utbyggnad av den s.k.

tjänstebarometern.

På samma sätt förhåller det sig med merparten av de

resurstillskott som utgår till övriga angivna

myndigheter. De är i allt väsentligt endast en

kompensation föranledd av pris- och löneomräkningar

samt nytillkomna försäkringspremier. Dock räknas tre

av anslagen upp realt med sammanlagt 22,1 miljoner

kronor. Det gäller SCB (+6,0 mkr), Kammarkollegiet

(+3,1 mkr) och Finansinspektionen (+13,0 mkr). Men å

andra sidan görs också besparingar jämfört med

innevarande års anslagsnivåer på sammanlagt 16,1

miljoner kronor. Det gäller för Statskontoret (-1,1

mkr) SCB (-9,0 mkr) och Finansinspektionen (-6,0 mkr).

Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion

Fi509 (c) i denna del.

Folkpartiet liberalerna anser att

Konjunkturinstitutets (KI) arbete med att utveckla de

s.k. medelfristiga prognoserna bör ges högsta

prioritet. Enligt utskottets mening är det angeläget

att metoderna för prognoser över ekonomins utveckling

på två till fem års sikt fortsätter att utvecklas,

inte minst med tanke på att tidsperspektivet i den

ekonomiska politiken förlängts till följd av bl.a. den

nya budgetprocessen. Fastställandet av t.ex.

utgiftstaket i statsbudgeten för tre år framåt ställer

stora krav på goda och tillförlitliga ekonomiska

prognoser. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att

riksdagen under 1998 gav KI ökade resurser, bl.a. för

att utveckla metoderna för de medelfristiga

beräkningarna. Viss metodutveckling har genomförts

under 1998 och 1999 och arbetet med metodutveckling

pågår alltjämt.

Med det anförda avstyrker utskottet motion Fi510 (fp)

yrkande 4.

Moderata samlingspartiet anser att Statskontorets roll

kan behöva stärkas om man inför ett nytt oberoende

revisionsorgan av det slag motionärerna föreslagit.

Detta föranleder dem dock inte att föreslå några ökade

resurser till Statskontoret utan tvärtom uppnås,

enligt deras mening, besparingar genom att uppdraget

att bedöma myndigheternas IT-säkring inför

millennieskiftet slutförs. De föreslår därför att

nästa års anslag minskas med 5 miljoner kronor.

Ett viktigt uppdrag för Statskontoret har varit att

lämna samlade bedömningar av myndigheternas arbete med

att 2000-säkra datorsystemen inför övergången till år

2000. Utskottet utgår ifrån att även regeringen vid

sin prövning av Statskontorets medelsbehov har

uppmärksammat att behovet av denna typ av insatser

bortfaller nästa år.

Utskottet avstyrker därför motion Fi507 (m) yrkande

5.

Enligt utskottets mening är Statistiska centralbyråns

(SCB) ekonomi nu god efter tidigare års obalans mellan

intäkter och kostnader. Utskottet anser också anslagen

för år 2000 väl avvägda med hänsyn till de krav på hög

kvalitet och utveckling av statistikproduktionen som

ställs på myndigheten. Moderata samlingspartiet och

Folkpartiet liberalerna avvisar bl.a. förstärkningen

av SCB:s anslag på 6 miljoner kronor för uppbyggnad av

ett yrkesregister. Enligt utskottets mening är det

emellertid viktigt att ett yrkesregister byggs upp,

som en del i genomförandet av en registerbaserad folk-

och bostadsräkning.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Fi507

(m) yrkande 6, Fi212 (fp) yrkande 9 i denna del och

Fi510 (fp) yrkande 2.

Vad beträffar registerbaserade folk- och

bostadsräkningar anser utskottet att det är viktigt

att sådana genomförs. Riksdagen har nyligen godkänt

ett förslag från regeringen om inriktningen av

registerbaserade folk- och bostadsräkningar (prop.

1998/99:100, bet. FiU27, rskr. 249). Den föreslagna

medelsanvisningen är en följd av riksdagens tidigare

fattade beslut.

Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag och

avstyrker motionerna Fi212 (fp) yrkande 9 i denna del,

Fi507 (m) yrkande 7 och Fi510 (fp) yrkandena 1 och 3.

Nämnden för offentlig upphandling (NOU) är föremål för

översyn. Senast den 31 december 1999 skall

Upphandlingskommittén lämna ett delbetänkande som

bl.a. omfattar förslag om NOU:s framtida roll.

Utskottet anser att NOU:s verksamhet skall vara

oförändrad i avvaktan på resultatet av översynen.

Med det anförda avstyrker utskottet motion Fi507 (m)

yrkande 8.

Statens kvalitets- och kompetensråd inrättades i

början av 1999 efter beslut av riksdagen för att

stimulera myndigheternas kompetensförsörjning och

främja kvalitetsarbetet inom förvaltningen. Enligt

utskottets mening finns det inte anledning att ompröva

detta beslut.

Utskottet tillstyrker därför regeringens

medelsberäkning och avstyrker motionerna Fi507 (m)

yrkande 9 samt Fi509 (c) i denna del.

Moderata samlingspartiet anser att Riksgäldskontoret

skall minska sin fokusering på hushållsupplåningen och

föreslår av denna anledning att kontorets anslag för

förvaltningskostnader (B 3) minskas med 5 miljoner

kronor. Även Folkpartiet motsätter sig att

Riksgäldskontoret driver verksamhet riktad mot

privatpersoner.

Riksgäldskontoret har under senare år använt sig av

fyra olika låneinstrument vid upplåningen på

hushållsmarknaden: premieobligationer,

realränteobligationer, riksgäldskonto och

allemansspar. När kontoret 1997 fick möjlighet att i

egen regi ta emot inlåning på konto från allmänheten

kom denna nya upplåningsform - riksgäldsspar - att

ersätta såväl riksgäldskonto som allemansspar. Under

de fem senaste budgetåren har kostnaderna för

hushållsupplåningen varit ca 1,7 miljarder kronor

lägre än upplåningen genom statsobligationer och

statsskuldsväxlar. Riksgäldskontorets överskott från

hushållsupplåningen har dock minskat över åren, bl.a.

beroende på avvecklingen av Allemanssparandet.

När utskottet våren 1999 tog ställning till

Riksgäldskontorets hushållsupplåning ansåg utskottet

att det borde vara möjligt för kontoret att konkurrera

på hushållsmarknaden genom att etablera och utveckla

nya former för kundkontakter via telefon och Internet

vilka inte kräver någon lokal kontorsorganisation

(1998/99:FiU26). Utskottet underströk emellertid

samtidigt att liksom tidigare borde det långsiktiga

målet för upplåningen på hushållsmarknaden vara att

för varje upplåningsform uppnå största möjliga

kostnadsbesparing i förhållande till

Riksgäldskontorets alternativa upplåningsformer på

penning- och obligationsmarknaden.

Utskottet ser därför ingen anledning att begränsa

hushållsupplåningen utan avstyrker motionerna Fi507

(m) yrkande 10 samt Fi510 (fp) yrkande 9.

Moderata samlingspartiet föreslår att ett nytt

oberoende revisionsorgan inrättas och underställs

riksdagen. Inga medel alls föreslås för

Riksrevisionsverket och Riksdagens revisorer för

budgetåret 2000. Utskottet konstaterar att förslaget

är helt orealistiskt eftersom motionärerna inte har

beaktat att det krävs en övergångsperiod under vilken

de gamla myndigheterna avvecklas och den nya inrättas.

Utskottet vill vidare erinra om att flera utredningar

under senare år har berört frågan om den statliga

revisionens ställning. Riksdagen godkände hösten 1997

att Riksrevisionsverkets verksamhet skulle renodlas

och koncentreras till de revisionella uppgifterna

(prop. 1997/98:1, utg. omr. 2, bet. 1997/98:FiU2).

Inom ramen för den av talmanskonferensen tillsatta

Riksdagskommittén behandlas för närvarande frågan om

riksdagen och den statliga revisionen. Utskottet

finner det inte bara orealistiskt utan också mindre

lämpligt att i detta skede föreslå förändringar av det

slag som motionärerna förordar.

Motion Fi507 (m) yrkandena 1-4 avstyrks med

hänvisning till det anförda.

Beträffande förslaget från Riksdagens

förvaltningsstyrelse till anslag för Riksdagens

revisorer vill utskottet framhålla följande. Bland de

kostnadsökningar som Riksdagens revisorer begärt

kompensation för finns ökade lokalkostnader (800 000

kr). Utskottet vill erinra om att myndigheterna numera

har stor frihet att själva avgöra hur tilldelade medel

skall disponeras. Denna ordning har gällt sedan 1993

då man började anvisa medel till myndigheternas

förvaltningskostnader över ramanslag. Regering och

riksdag styr inte längre verksamheten genom att ge

detaljerade anvisningar för medelsanvändningen utan

genom att ställa upp mål för dess inriktning.

Uppkommer extraordinära kostnader för en myndighet kan

den erhålla särskild kompensation för detta. Till

sådana kostnader hänförs dock inte ökade

lokalkostnader. Myndigheterna kompenseras för en höjd

prisnivå i samhället genom den årliga pris- och

löneomräkningen som sker för i princip alla

förvaltningsanslag. Skulle revisorerna kompenseras

särskilt för de ökade lokalkostnaderna är det således

ett avsteg från de principer som tillämpas av

Regeringskansliet och som också riksdagen ställt sig

bakom (prop. 1992/93:100 bilaga 1 s. 107, bet.

1992/93:FiU10 s. 72-74). Utskottet accepterar för sin

del inte motiveringen för en extra höjning av anslaget

till Riksdagens revisorer att revisorerna, till

skillnad från andra myndigheter, skall kompenseras i

särskild ordning för ökade lokalkostnader.

Utskottet vill dock erinra om att enligt tidigare

riksdagsbeslut kommer revisorerna att tilldelas

sammanlagt 5 miljoner kronor fördelat över tre år,

1999-2001 (bet. 1997/98:KU27). Höjningen fördelas

enligt följande: 1,7 miljoner kronor år 1999 samt 1,7

miljoner kronor år 2000 respektive 1,6 miljoner kronor

år 2001. Om man, som nu föreslås, därutöver höjer

anslaget med 800 000 kr år 2000 skulle därmed 800 000

kr återstå att anvisa för år 2001 av det beslutade

tillskottet. Det innebär att revisorernas anslag höjs

med 5 miljoner kronor på tre år enligt tidigare

beslut.

Vid en samlad bedömning kan utskottet således ställa

sig bakom att revisorerna får de i budgetpropositionen

föreslagna medlen för år 2000. Därmed får revisorerna

de medel som de äskat i februari 1999.

Utskottet kan vidare konstatera att Riksdagskommittén

som nämnts ovan för närvarande behandlar frågan om

riksdagen och revisionen. Riksdagskommitténs arbete

kan leda till förnyade överväganden avseende

omfattningen av Riksdagens revisorers verksamhet.

I propositionen föreslår regeringen att den skall

bemyndigas att under år 2000 göra ekonomiska åtaganden

med anknytning till anslaget Utvecklingsarbete som

inklusive tidigare åtaganden leder till att utgifterna

på detta anslag binds upp med högst 50 miljoner kronor

efter år 2000.

Utskottet biträder förslaget i propositionen (yrkande

1) och förordar att regeringen får det begärda

bemyndigandet.

Sammanfattningsvis biträder alltså utskottet

regeringens förslag till fördelning av anslagen inom

utgiftsområde 2 (yrkande 6) liksom förslaget om ett

bemyndigande knutet till anslaget Utvecklingsarbete

(yrkande 1). Samtliga motionsyrkanden som behandlas i

detta sammanhang avstyrks, dvs. motionerna Fi212

yrkande 9 i denna del, Fi506 (kd), Fi507 (m) yrkandena

1-10, Fi509 (c) och Fi510 (fp) yrkandena 1-4 och 9.

Statens fastighetsverk

Propositionen

I propositionen (avsnitt 3.8, yrkande 2) begär

regeringen att riksdagen skall godkänna

investeringsplanen för Statens fastighetsverk. Vidare

föreslås att låneramen om 7 miljarder kronor godkänns

(yrkande 3).

Motionen

Moderata samlingspartiet erinrar i motion Fi507 om att

partiet tidigare år kritiserat budgetpropositionen för

dess bristfälliga redovisning av Fastighetsverkets

investeringsplan. Motionärernas förhoppning om att

årets budgetförslag skulle innehålla en fylligare

beskrivning har enligt deras mening inte uppfyllts. De

anser därför att det är svårt att bedöma huruvida

Fastighetsverket på ett rationellt sätt tillvaratar

medborgarnas krav på sparsamhet med offentliga

investeringar (yrkande 11).

Finansutskottets ställningstagande

I årets budgetproposition redovisas investeringar för

perioden 1998-2002 uppdelade på inrikes och utrikes

fastigheter samt på mark och övrigt. För år 2000

beräknas investeringarna komma att uppgå till

sammanlagt drygt 309 miljoner kronor. I

budgetpropositionerna redovisas dessutom nya, stora

projekt, dvs. de som överstiger 30 miljoner kronor.

Inget av de projekt som Statens fastighetsverk

planerar för år 2000 och som inte tidigare har anmälts

till riksdagen har den omfattningen. Utskottet anser

att de uppgifter som redovisats i budgetpropositionen

är till fyllest. Utskottet anser därför att något

tillkännagivande av det slag motionärerna begär inte

är påkallat.

Utskottet tillstyrker yrkandena 2 och 3 i

propositionen samt avstyrker motion Fi507 (m) yrkande

11.

Fortifikationsverket

Propositionen

I propositionen (avsnitt 3.10, yrkande 4) begär

regeringen att riksdagen skall godkänna

investeringsplanen för Fortifikationsverket. Vidare

föreslås att låneramen på 4,1 miljarder kronor

godkänns (yrkande 5).

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag

utan föreslår att riksdagen godkänner

Fortifikationsverkets investeringsplan liksom att

verket tilldelas en låneram på 4,1 miljarder kronor.

Utskottet tillstyrker därmed yrkandena 4 och 5 i

propositionen.

Vissa statistikfrågor

Fördelningsanalys och könsuppdelad statistik

I motion Fi201 av Sten Andersson (m) framhålls att det

inom gruppen pensionärer råder stora skillnader. Det

finns pensionärer som har god pension och hygglig

social standard. Samtidigt finns det många pensionärer

vilka, åtminstone med svenska mått mätt, kan betraktas

som fattiga och som har stora ekonomiska och sociala

problem. Enligt motionären bör regeringen ta initiativ

till en utredning om levnadsvillkoren för olika

grupper inom pensionärskollektivet. Det är inte

rimligt att behandla pensionärer som en ekonomiskt och

socialt homogen grupp.

I motion Fi508 av Siv Holma m.fl. (v) anförs att det

är viktigt att analyser görs över hur olika statliga

insatser/bidrag fördelas på män respektive kvinnor.

Regeringen bör därför få i uppdrag att kartlägga

fördelningen av statens medel ur ett genusperspektiv

(yrkande 2). Vidare bör de fördelningsanalyser som

regeringen vidtar över förslagen i budgetpropositionen

kompletteras med jämförelser mellan olika

inkomstgrupper. Jämförelsen bör visa skillnaderna

mellan män och kvinnor i olika inkomstgrupper (yrkande

7).

I motion N367 av Gunilla Wahlén m.fl. (v) är

motionärerna starkt kritiska till att alla departement

inte redovisar på vilket sätt mäns och kvinnors

levnadsförhållanden skiljer sig åt. En icke

könsuppdelad statistik riskerar att skapa underlag för

"könsblinda" politiska förslag som inte tar hänsyn

till den inbyggda bristen på jämställdhet mellan män

och kvinnor. Därför bör all statistik i regeringens

propositioner vara könsuppdelad (yrkande 3).

Finansutskottets ställningstagande

När det gäller pensionärerna vill utskottet framhålla

att pensionärernas ekonomiska situation löpande följs

såväl av Regeringskansliet som av Statistiska

centralbyrån (SCB) och av oberoende forskare.

Uppföljningen görs på såväl grupp- som individnivå. Så

sent som i början av 1999 redovisade

Socialdepartementet en omfattande rapport om

pensionärernas ekonomiska utveckling under 1990-talet

(Ds 1999:5). I rapporten analyseras bl.a. hur

lågkonjunkturen i början av 1990-talet och saneringen

av de offentliga finanserna påverkat pensionärerna som

grupp, olika delgrupper av pensionärskollektivet och

pensionärerna som individer. I korthet visar studien

att pensionärerna som grupp under perioden ökat sin

inkomststandard, både i absoluta tal och i relation

till övriga grupper i samhället. Detta beror bl.a. på

att de nya 65-åringar som blir pensionärer i regel har

större inkomster än de som redan finns i eller lämnar

gruppen. Däremot visar studien att pensionärerna som

enskilda individer (de som var pensionärer under hela

den undersökta perioden) i genomsnitt förlorade cirka

3 % av sina disponibla inkomster under perioden

1991-1996. Av rapporten framgår också att skillnaden

mellan olika grupper av pensionärer kan vara stor.

Totalt har männen högre inkomststandard än kvinnorna.

Den största minskningen av de offentliga

pensionsinkomsterna drabbade emellertid de äldsta

männen. De yngre pensionärerna har högre

inkomststandard än de äldre och gifta/samboende har

det bättre än ensamstående. Vidare analyseras vilka

effekter kommunernas avgifter för hemtjänsten har på

ekonomin för de pensionärer som utnyttjar omsorgen. En

genomgång i rapporten av inkomstspridningen och

andelen hushåll med låg ekonomisk standard (enligt

internationella definitioner) visar att andelen

pensionärshushåll med låg ekonomisk standard är mycket

liten. Inkomstspridningen inom pensionärskollektivet

är dessutom mindre än i övriga samhället.

Enligt utskottets mening är det viktigt att man som

underlag för bl.a. utformningen av den ekonomiska

politiken fortsätter att noga kartlägga och följa

pensionärernas ekonomiska situation.

Socialdepartementet anger t.ex. i rapporten att en

ambition bör vara att komplettera inkomstberäkningarna

med en bättre bild av förekomsten av och utvecklingen

av pensionärernas förmögenhet.

Med det ovan anförda avstyrker utskottet motion Fi201

(m).

Jämställdhet och genusperspektiv är ett prioriterat

område i regeringens politik, och utskottet har vid

ett flertal tillfällen behandlat frågor om köns-

uppdelning av ekonomisk statistik och analyser av

olika åtgärders effekter uppdelat på män och kvinnor

(senast i bet. 1999/2000:FiU1 och bet. 1998/99:FiU2).

Utskottet vill här ytterligare komplettera bilden

genom att erinra om att regeringen till riksdagen

nyligen överlämnade skrivelsen om

jämställdhetspolitiken inför 2000-talet (skr.

1999/2000:24). I skrivelsen framgår bl.a. att

fördelningen av ekonomiska resurser synliggjorts genom

Kvinnomaktsutredningens (SOU 1998:6) arbete som gett

ökad kunskap om kvinnors och mäns skilda villkor i

vårt samhälle. Denna kunskap har lett till att

åtgärder nu vidtas på många områden för att motverka

rådande ojämställdhet. Målet är bl.a. att enskilda

anslag i budgeten skall delas upp och analyseras

utifrån hur det gynnar/drabbar kvinnor respektive män.

I bilaga 4 till budgetpropositionen för år 2000 (volym

1) redovisar regeringen dessutom en studie över hur

offentliga bidrag till t.ex. barnomsorg, utbildning,

hälso- och sjukvård fördelar sig mellan olika grupper

i samhället. På vissa områden görs en uppdelning av

subventionerna på män respektive kvinnor.

Som utskottet anfört tidigare pågår inom

Regeringskansliet i samarbete med SCB ett omfattande

arbete med att utveckla ett s.k. jämställdhetsbokslut.

I praktiken handlar det bl.a. om att arbeta fram

metoder för att införliva genusperspektivet i alla

delar av budgetprocessen. Sedan ungefär tio år

tillbaka genomför regeringen fördelningsanalyser av

åtgärder och förändringar i skatte- och

transfereringssystemen. De viktigaste resultaten

redovisas i vår- och budgetpropositionerna och

innehåller t.ex. en uppdelning av effekterna på

kvinnor respektive män. Det finns emellertid

svårigheter med att göra en rättvis uppdelning av

effekterna på både inkomst och kön. En orsak är

svårigheterna med att fördela sammanboendes inkomster.

Med det ovan anförda avstyrker utskottet motionerna

Fi508 (v) yrkandena 2 och 7 och N367 (v) yrkande 3.

Gröna räkenskaper och BNP justerad för hemarbete

I motion Fi508 av Siv Holma m.fl. (v) framhålls att

bruttonationalprodukten (BNP) inte inkluderar varor

och tjänster som produceras i hushållet. Därmed

avspeglar inte BNP hela den ekonomiska verkligheten

utan endast en del av den. Motionärerna anför att det

är kvinnor som utför det mesta av det oavlönade

arbetet. Kvinnor använder mer av sin tid till oavlönat

arbete än till avlönat arbete. För männen gäller det

omvända. För att få ett mer korrekt mått på den

ekonomiska verkligheten bör nationalräkenskaperna

utvidgas med satelliträkenskaper som mäter och

värderar det oavlönade hemarbetet (yrkande 1).

I motion A804 av Maria Larsson m.fl. (kd) framhålls

att ekonomiska beräkningar och teorier inte alltid tar

hänsyn till oavlönat arbete, som t.ex. hemarbete med

barn, trots att detta arbete utgör en stor

samhällsinsats. Enligt motionärerna bör även hemarbete

räknas in i BNP. För att detta skall vara möjligt

krävs internationella överenskommelser som regeringen

bör ta initiativ till (yrkande 5).

I motion U515 av Birger Schlaug m.fl. (mp) anförs att

Sverige under sin tid som ordförandeland i EU bör ta

initiativ till att utveckla systemet med så kallade

gröna räkenskaper eller "grön BNP", där även slitage

på det naturliga kapitalet finns med i kalkylen

(yrkande 5).

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat

motioner med ungefär samma innebörd, t.ex. i bet.

1999/2000:FiU1 och bet. 1998/99:FiU2. Utskottet kan

nu, i likhet med tidigare, konstatera att det inte

finns några principiella hinder mot att de officiella

nationalräkenskaperna kompletteras med s.k.

satelliträkenskaper över andra ekonomiskt

betydelsefulla faktorer som inte fångas upp i dagens

nationalräkenskapssystem. Ett bra exempel på detta är

den pågående utvecklingen av s.k. miljöräkenskaper.

För svensk del är miljöräkenskaperna ett gemensamt

projekt mellan Naturvårdsverket (NV),

Konjunkturinstitutet (KI) och Statistiska centralbyrån

(SCB). Enligt utskottets mening är detta ett mycket

viktigt och intressant projekt. Projektet är

emellertid långsiktigt och arbetet är fortfarande

inriktat på forskning och metodutveckling, även om

stora praktiska framsteg gjorts under de senaste två

åren. Under 1998 presenterades elva olika rapporter i

ämnet och hittills i år har SCB publicerat tre

rapporter, bl.a. en studie om skogsräkenskaper.

Utskottet understryker att miljöfrågorna är ett av

Sverige prioriterat område inom EU och erinrar om att

utvecklingen av miljöräkenskaper i hög grad också är

ett internationellt projekt, där EU och ett flertal av

de enskilda länderna i EU inklusive Sverige ligger

långt framme i processen. Mot denna bakgrund synes ett

särskilt initiativ i frågan opåkallat.

När det gäller frågan om att inkludera hushållens

hemarbete i bruttonationalprodukten (BNP) pågår sedan

länge en diskussion och ett informationsutbyte mellan

forskare och statistiker i t.ex. OECD:s regi om

metoder för att uppskatta hemarbetet. Vid OECD senaste

årliga möte för nationalräkenskapsexperter i Paris i

slutet av september 1999 presenterade

Statistikcentralen i Finland (på uppdrag av Eurostat)

ett övergripande förslag till satelliträkenskaper för

hushållens produktion. Den finländska genomgången

visar emellertid på de mycket stora problem som finns

när det gäller att värdera och mäta omfattningen av

hushållens hemarbete. Senast SCB genomförde en s.k.

tidsanvändningsstudie för att beräkna den tidsmässiga

omfattningen av de svenska hushållens hemarbete var

1990/91. För att få till stånd en uppdatering och

ytterligare information om förhållandet mellan betalt

och obetalt arbete har regeringen gett SCB i uppdrag

att genomföra en ny tidsanvändningsstudie. Studien

skall enligt uppgift från SCB genomföras under nästa

år och resultaten presenteras under 2001.

Med anledning av vad som anförts ovan avstyrker

utskottet förslagen i motionerna Fi508 (v) yrkande 1,

A804 (kd) yrkande 5 och U515 (mp) yrkande 5.

Övrigt

Genusperspektiv på begreppet

infrastrukturinvesteringar

Vänsterpartiet anser i motion Fi508 att begreppet

infrastruktur behöver kompletteras med en analys

utifrån ett genusperspektiv.

Begreppet infrastruktur är av central betydelse när

man talar om tillväxt. Det senaste tillskottet är IT-

infrastruktur, påpekar motionärerna. Viktig

infrastruktur för kvinnor finns emellertid enligt

deras mening även i en väl fungerande barnomsorg,

skola och social service.

Motionärerna anser att begreppet infrastruktur bör

breddas till att även omfatta strukturer som är av

särskild betydelse för kvinnors liv och villkor. De

vill att regeringen skall gå före och använda en sådan

utökad definition (yrkande 3).

Finansutskottets ställningstagande

Regeringen har den 21 oktober 1999 fastställt direktiv

för ett särskilt råd för jämställdhetsfrågor som rör

transport- och IT-tjänster (dir. 1999:83). Rådet har

till uppgift att analysera olika jämställdhetsfrågor

inom dessa områden samt att lämna förslag som där

främjar jämställdheten. Rådet skall också ha en

opinionsbildande uppgift genom att ordna seminarier,

sprida information och väcka intresse för

jämställdhetsbefrämjande åtgärder inom de angivna

sektorerna.

Regeringens nyligen tagna initiativ med det särskilda

rådet för jämställdhetsfrågor kommer enligt utskottets

mening att befrämja jämställdhetsarbetet inom två

betydelsefulla infrastrukturella sektorer. I så motto

ligger initiativet helt i linje med motionärernas

förslag. Erfarenheterna av rådets fortsatta arbete bör

enligt utskottets mening avvaktas innan man går vidare

och överväger om begreppet infrastruktur bör vidgas på

det av motionärerna föreslagna sättet.

Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion

Fi508 (v) yrkande 3.

Avkastningskrav på kulturella och vetenskapliga

institutioner

I motion Fi504 anser Harald Nordlund (fp) att det är

fel att lägga avkastningskrav på gamla byggnader till

en nivå som gör det omöjligt för institutionerna att

bedriva sin verksamhet. Ett mer vidsynt och

framåtsyftande synsätt bör ersätta dagens

avkastningskrav på ideella, grundvetenskapliga och

nationella värden, framhåller motionären som föreslår

att riksdagen skall göra ett tillkännagivande av denna

innebörd.

Finansutskottets ställningstagande

I början av 1990-talet reformerades den statliga

fastighetsförvaltningen i syfte att bl.a. renodla

statens ägarroll och få till stånd en

fastighetsförvaltning med ett i möjligaste mån

marknadsmässigt avkastningskrav. Fem år efter reformen

tillkallade regeringen en utredare som fick i uppdrag

att göra en utvärdering av ombildningen. Sina förslag

redovisade utredningsmannen i tre delbetänkanden varav

ett handlade om statens ändamålsfastigheter och

principerna för deras förvaltning och hyressättning

(SOU 1996:187). I betänkandet föreslogs bl.a. att man

skulle införa en särskild modell för hyressättning av

ändamålsfastigheter i staten.

Utredningsmannens förslag togs av regeringen upp i

proposition 1997/98:137. Regeringen gjorde i det

sammanhanget bedömningen att den genomförda reformen

var bra och att principerna bakom den borde ligga

fast. Något skäl för att införa den av

utredningsmannen föreslagna modellen för hyressättning

av ändamålsfastigheter fanns inte, ansåg regeringen,

och denna bedömning delades av finansutskottet i

betänkande 1997/98:FiU25.

Enligt finansutskottets mening är det angeläget att

statliga institutioners lokalbehov och intressen kan

tillgodoses i en dialog mellan hyresgäst och

hyresvärd. Enligt utskottets mening fungerar i dag

denna dialog väl, och det finns därför enligt

utskottets mening ingen anledning att ompröva de

nuvarande principerna.

Ett av syftena med den tidigare genomförda reformen

var att skapa en mer rättvisande bild av

lokalkostnaderna i statsbudgeten. Det bör därvid

uppmärksammas att även i det fall en fastighet är helt

avskriven finns det en kapitalkostnad, nämligen om

fastighetsägaren har en möjlighet att utnyttja

byggnaden för annat ändamål. Fastighetsverket

fastställer i dialog med hyresgästen ett

återanskaffningsvärde som grund för kapitalkostnaden

och på så sätt får man en hyra som anger vad den

statliga verksamheten kostar.

Med hänvisning till vad utskottet här anfört avstyrks

motion Fi504 (fp).

Fastighetsverkets skogsinnehav

I motion MJ754 anser Murad Artin m.fl. (v) att

regeringen i ägardirektiv till Fastighetsverket bör

ålägga verket att snarast miljöcertifiera sitt

skogsinnehav, alternativt att pröva frågan om att

överföra förvaltningen av skogsmark med mycket höga

naturvärden till Naturvårdsverket (yrkande 1).

Finansutskottets ställningstagande

Fastighetsverket förvaltar mark väster om

odlingsgränsen i Norrbotten och Västerbotten samt

renbetesfjällen i Jämtland. Liksom andra skogsägare är

Fastighetsverket skyldigt att följa de miljömål som

finns angivna i skogsvårdslagen. I den ges miljömålen

för skogsbruket samma dignitet som skogsbrukets

produktionsmål. Utskottet utgår från att

Fastighetsverket följer gällande bestämmelser i

lagstiftningen.

På Fastighetsverkets mark finns knappt 1,1 miljoner

hektar produktiv skogsmark, varav drygt 60 % är

reservat eller mark som inte är aktuell att användas

för skogsbruk. Verket är därmed den skogsägare som har

störst areal obrukad skogsmark. På den areal som kan

vara aktuell för skogsbruk pågår inventering av

naturvärdena, och preliminära resultat visar att

ytterligare markområden kommer att undantas från

skogsbruk på grund av naturvårdsskäl.

Fastighetsverkets totala areal skog på vilken

skogsbruk inte kommer att bedrivas väntas därigenom

öka till 65-70 %.

Motionärerna anser att regeringen bör ålägga

Fastighetsverket att miljöcertifiera sitt skogsinnehav

eller pröva frågan om att överföra förvaltningen av

skogsmarken till Naturvårdsverket.

Enligt vad utskottet inhämtat eftersträvar

Fastighetsverket att uppfylla gällande kriterier för

certifiering av skogsbruk i enlighet med FSC (Forest

Stewardship Council). Arbetet med ett sådant

kvalitetsmärkningssystem är för närvarande inne i sin

slutfas, och verket räknar med att FSC-certifieringen

skall vara klar omkring årsskiftet 1999/2000.

Motionärernas krav kommer därmed att bli tillgodosett.

Det bör i sammanhanget också nämnas att

Fastighetsverkets pågående naturvärdesinventering

väntas kunna bli avslutad redan 2001, vilket är två år

före en av Skogsstyrelsen fastställd tidsram för denna

kartläggning.

Då således motionärernas förslag inom kort torde

komma att genomföras finns det enligt utskottets

mening inte anledning för riksdagen att göra ett

tillkännagivande i denna fråga. Motion MJ754 (v)

yrkande 1 avstyrks därför av utskottet.

Försäljning av tomma statliga lokaler

I motion Fi501 föreslår Runar Patriksson och Kenth

Skårvik (båda fp) att statliga lokaler som inte längre

behövs efter det att verksamheten upphört bör erbjudas

berörda kommuner till ett rimligt pris. Som exempel

pekar motionärerna på tullstationen i Karesuando som

omgående borde säljas till Kiruna kommun för en

symbolisk summa sedan alla tulltjänstemän lämnat

stationen.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet delar motionärernas uppfattning att tomma

lokaler som inte längre behövs för statlig verksamhet

bör säljas utan onödigt dröjsmål. Berörda kommuner kan

därvid vara naturliga köpare. Självklart bör

emellertid Fastighetsverket också undersöka vilka

eventuellt andra köpare som kan vara intresserade av

att förvärva dylika fastigheter för att man på så sätt

skall få ut ett så gott pris som möjligt.

Enligt vad utskottet inhämtat finns i det aktuella

fallet inget som talar för att Fastighetsverket inte

förfarit på detta sätt.

Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion

Fi501 (fp).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslagen inom utgiftsområde 2

budgetåret 2000

att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:1

utgiftsområde 2 yrkandena 1 och 6 samt med avslag

på motionerna 1999/2000:Fi212 yrkande 9 i denna

del, 1999/2000:Fi506, 1999/2000:Fi507 yrkandena

1-10, 1999/2000:Fi509, 1999/2000:Fi510 yrkandena

1-4 och 9

dels bemyndigar regeringen att under år 2000, i

fråga om ramanslaget A 13 Utvecklingsarbete, göra

ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare

åtaganden innebär utgifter på högst 50 miljoner

kronor efter år 2000,

dels för budgetåret 2000 anvisar anslagen under

utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och

finansförvaltning enligt utskottets förslag i

efterföljande specifikation,

2. beträffande beskrivningen av

Fastighetsverkets investeringsplan

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Fi507 yrkande 11,

3. beträffande Statens fastighetsverk

att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:1

utgiftsområde 2 yrkandena 2 och 3

dels godkänner investeringsplanen för Statens

fastighetsverk i enlighet med vad regeringen

förordar,

dels bemyndigar regeringen att besluta om att

Statens fastighetsverk får ta upp lån inom en ram

av högst 7 miljarder kronor i Riksgäldskontoret

för investeringar m.m. i enlighet med vad

regeringen förordar,

4. beträffande Fortifikationsverket

att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:1

utgiftsområde 2 yrkandena 4 och 5

dels godkänner investeringsplanen för

Fortifikationsverket i enlighet med vad regeringen

förordar,

dels bemyndigar regeringen att besluta om att

Fortifikationsverket får ta upp lån inom en ram av

högst 4,1 miljarder kronor i Riksgäldskontoret för

investeringar m.m. i enlighet med vad regeringen

förordar,

5. beträffande fördelningsanalys och

könsuppdelad statistik

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Fi201,

1999/2000:Fi508 yrkandena 2 och 7 samt

1999/2000:N367 yrkande 3,

res. (m)

6. beträffande gröna räkenskaper och BNP

justerad för hemarbete

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Fi508 yrkande 1,

1999/2000:U515 yrkande 5 samt 1999/2000:A804

yrkande 5,

7. beträffande genusperspektiv på begreppet

infrastrukturinvesteringar

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Fi508 yrkande 3,

8. beträffande avkastningskrav på kulturella

och vetenskapliga institutioner

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Fi504,

9. beträffande Fastighetsverkets

skogsinnehav

att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ754 yrkande 1,

10. beträffande försäljning av tomma

statliga lokaler

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Fi501.

Stockholm den 2 december 1999

På finansutskottets vägnar

Jan Bergqvist

I beslutet har deltagit: Jan Bergqvist (s), Mats Odell

(kd), Bengt Silfverstrand (s), Lisbet Calner (s),

Lennart Hedquist (m), Sonia Karlsson (s), Fredrik

Reinfeldt (m), Carin Lundberg (s), Siv Holma (v), Per

Landgren (kd), Anna Åkerhielm (m), Matz Hammarström

(mp), Lena Ek (c), Gunnar Axén (m), Hans Hoff (s),

Marie Engström (v) och Bijan Fahimi (fp).

Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 2

Samhällsekonomi och finansförvaltning (mom. 1 i

hemställan)

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens

förslag till anslagsfördelning. Företrädarna för

Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna,

Centerpartiet och Folkpartiet liberalerna redovisar

sina ställningstaganden i särskilda yttranden.

---------------------------------------------------------

Verksamhetsområde ¹ Utskottets

förslag

Anslag 1 000-tal

kr

---------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------

-----------------------------------------------

A Effektivisering och utveckling av statlig

förvaltning

---------------------------------------------------------

1 Konjunkturinstitutet (ram.) 40 002

---------------------------------------------------------

2 Riksrevisionsverket (ram.) 156 106

---------------------------------------------------------

3 Ekonomistyrningsverket (ram.) 60 960

---------------------------------------------------------

4 Statskontoret (ram.) 73 065

---------------------------------------------------------

5 Täckning av merkostnader för lokaler 16 400

(ram.)

---------------------------------------------------------

6 Statistiska centralbyrån (ram.) 384 772

---------------------------------------------------------

7 Folk- och bostadsräkning (res.) 13 000

---------------------------------------------------------

8 Kammarkollegiet (ram.) 32 889

---------------------------------------------------------

9 Nämnden för offentlig upphandling (ram.) 7 637

---------------------------------------------------------

10 Statens kvalitets- och kompetensråd 10 184

(ram.)

---------------------------------------------------------

11 Vissa nämnder m.m. (ram.) 968

---------------------------------------------------------

12 Ekonomiska rådet (ram.) 1 727

---------------------------------------------------------

13 Utvecklingsarbete (ram.) 17 570

---------------------------------------------------------

14 Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet 1

(ram.)

---------------------------------------------------------

--------------------------------------------

B Det finansiella systemet

---------------------------------------------------------

1 Finansinspektionen (ram.) 130 411

---------------------------------------------------------

2 Insättningsgarantinämnden (ram.) 5 297

---------------------------------------------------------

3 Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader 86 356

(ram.)

---------------------------------------------------------

4 Riksgäldskontoret: Vissa kostnader för

upplåning och låneförvaltning (ram.)

425 000

---------------------------------------------------------

5 Bokföringsnämnden (ram.) 8 822

---------------------------------------------------------

--------------------------------------------

C Särskilda finansierings- och

garantiåtaganden

---------------------------------------------------------

1 Avgift för Stadshypotekskassans grundfond 5 000

(ram.)

---------------------------------------------------------

2 Kapitalhöjning i Nordiska 18 700

investeringsbanken (ram.)

---------------------------------------------------------

3 Bidrag till kapitalet i Europeiska 60 000

utvecklingsbanken (ram.)

---------------------------------------------------------

--------------------------------------------

D Riksdagens revisorer

---------------------------------------------------------

1 Riksdagens revisorer (ram.) 23 478

---------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------

Summa för utgiftsområdet 1 578 345

---------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------

¹ På utgiftsområdet finns utöver de fyra angivna

verksamhetsområdena också verksamhetsområdet E

Premiepensionssystemet under vilket

Premiepensionsmyndigheten (PPM) sorterar. Eftersom dess

verksamhet är helt avgiftsfinansierad finns inget anslag på

detta verksamhetsområde.

Till verksamhetsområdet A

Effektivisering och utveckling av

statlig förvaltning hör utöver vad

som framgår av tabellen även

Riksgäldskontorets

kassahållningsverksamhet och in-

och utlåningsverksamhet samt

Statens fastighetsverk och

Fortifikationsverket vars

verksamheter är

avgiftsfinansierade.

Reservation

Fördelningsanalys och könsuppdelad

statistik (mom. 5) (m)

Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt, Anna Åkerhielm

och Gunnar Axén (alla m) anser

dels att den del av finansutskottets

ställningstagande som på s. 21 börjar med "Med det

ovan anförda avstyrker utskottet motion" och slutar

med "yrkande 3" bort ha följande lydelse:

Vad utskottet anfört med anledning av motion Fi201

(m) bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

När det gäller statistik och konsekvensanalyser i

ett genusperspektiv anser utskottet att regeringen

redan vidtar en mängd åtgärder på området varför

utskottet avslår motionerna Fi508 (v) yrkandena 2

och 7 och N367 (v) yrkande 3.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha

följande lydelse:

5. beträffande fördelningsanalys och

könsuppdelad statistik

att riksdagen med anledning av motion

1999/2000:Fi201 samt med avslag på

motionerna 1999/2000:Fi508

yrkandena 2 och 7 samt

1999/2000:N367 yrkande 3 som sin

mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. Anslagen inom utgiftsområde 2 budgetåret

2000 (mom. 1) (m)

Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt, Anna Åkerhielm

och Gunnar Axén (alla m) anför:

Den 18 november 1999 beslöt riksdagens majoritet

bestående av socialdemokrater, vänsterpartister och

miljöpartister att fastställa ekonomiska ramar för

de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten

och en beräkning av statens inkomster avseende år

2000. Samtidigt fattades beslut om en preliminär

fördelning av utgifter på utgiftsområden för åren

2001 och 2002.

Moderata samlingspartiet har i parti- och

kommittémotioner förordat en annan inriktning av

den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Våra

förslag syftar till att skapa förutsättningar för

ett ekonomiskt, kulturellt och socialt växande

Sverige. Genom en större enskild sektor och ett

starkare civilt samhälle kan både företag och

människor växa. Fler och fler kan komma in på den

ordinarie arbetsmarknaden. Den sociala tryggheten

ökar också i andra bemärkelser genom att hushållen

får en större ekonomisk självständighet. De

enskilda människorna får ett större inflytande över

sina liv.

Vi har föreslagit en långtgående växling från

subventioner och bidrag till omfattande

skattesänkningar för alla, främst låg- och

medelinkomsttagare. Samtidigt värnar vi de

människor som är i störst behov av gemensamma

insatser och som har små eller inga möjligheter att

påverka sin situation. Vi slår också fast att det

allmänna skall tillföras resurser för att på ett

tillfredsställande sätt kunna genomföra de

uppgifter som måste vara gemensamma.

När riksdagens majoritet nu genom riksdagsbeslutet

den 18 november 1999 om ramar för de olika

utgiftsområdena valt en annan inriktning av

politiken deltar vi inte i det nu aktuella beslutet

om anslagsfördelning inom utgiftsområde 2.

För budgetåret 2000 förordar vi i vår partimotion

Fi209 att ramen för utgiftsområdet borde ha varit

76,9 miljoner kronor lägre än regeringen föreslagit

i budgetpropositionen.

Förslag om fördelningen av medel på anslagen

återfinns i motion Fi507. I den förordar vi att man

skall inrätta ett nytt revisionsorgan som uppfyller

kriterierna för internationellt vedertagen

kravspecifikation för en obunden revision. Detta

revisionsorgan bör underställas riksdagen. Genom

att sammanföra Riksdagens revisorers och

Riksrevisionsverkets granskningsresurser uppnås

samordningsfördelar och de båda myndigheternas

samlade anslag kan därför minskas med 2 miljoner

kronor respektive 3 miljoner kronor. Den nya

myndigheten bör benämnas Riksrevisorn.

Anslagen till Ekonomistyrningsverket och

Statskontoret bör vardera minskas med 5 miljoner

kronor.

Statistiska centralbyråns uppgifter bör begränsas

och delar av verksamheten kan med fördel utföras av

andra aktörer. En ökad uppdragsfinansiering bör

också vara möjlig. Anslaget till SCB bör därför

reduceras med 38 miljoner kronor. I detta ingår att

regeringens förslag om ett yrkesregister avvisas.

Något anslag till folk- och bostadsräkningar bör

inte föras upp på statsbudgeten. De behov som finns

på detta område torde kunna tillgodoses genom

kompletterande enkätundersökningar.

Både Nämnden för offentlig upphandling (NOU) och

Statens kvalitets- och kompetensråd avvecklas.

NOU:s tillsyn har inte lett till önskat resultat.

Avseende Statens kvalitets- och kompetensråd får

det anses ligga inom respektive myndighets

ansvarsområde att upprätthålla en god kvalitets-

och kompetensförsörjning. Avvecklingen bör i båda

fallen ske stegvis, varvid respektive anslag

halveras nästa år.

Slutligen anser vi att Riksgäldskontoret bör

minska sin fokusering på hushållsupplåning.

Anslaget till kontoret kan därigenom begränsas med

5 miljoner kronor.

2. Anslagen inom utgiftsområde 2 budgetåret

2000 (mom. 1) (kd)

Mats Odell och Per Landgren (båda kd) anför:

Riksdagen har den 18 november 1999 i första steget

av budgetprocessen ställt sig bakom regeringens,

Vänsterpartiets och Miljöpartiet de grönas

budgetförslag för år 2000. Det innebär att

riksdagen för detta år nu har låst såväl utgiftstak

som ramar för de 27 utgiftsområdena samt fattat

beslut om de skatte- och avgiftsförändringar som

skall träda i kraft nästa år.

För budgetåret 2000 gäller därmed att de samlade

utgifterna på utgiftsområde 2 inte får överstiga

1 578,3 miljoner kronor under riksdagens fortsatta

behandling. Kristdemokraternas förslag på

utgiftsområdet understiger denna nivå och kan

således formellt tas upp till behandling. Men den

av riksdagen fastställda budgetpolitiken har en

helt annan inriktning än vi önskar och vi deltar

därför inte i det nu aktuella beslutet om

anslagsfördelning inom utgiftsområde 2.

Vi vidhåller emellertid vår uppfattning och anser

att anslagen inom utgiftsområde 2 borde ha

begränsats med 79 miljoner kronor genom att ett

sparkrav lagts på samtliga myndigheter under

utgiftsområdet.

Vad beträffar Finansinspektionen anser vi således

att det i budgetpropositionen föreslagna

resurstillskottet bör begränsas något. Enligt vår

mening bör regeringen återkomma till riksdagen med

en uppstramad och förbättrad resultatredovisning i

samband med nästa års budgetproposition. I det

sammanhanget är vi beredda att pröva frågan om en

ytterligare förstärkning av inspektionens resurser.

3. Anslagen inom utgiftsområde 2 budgetåret

2000 (mom. 1) (c)

Lena Ek (c) anför:

Riksdagen har den 18 november 1999 i första steget

av budgetprocessen ställt sig bakom regeringens,

Vänsterpartiets och Miljöpartiet de grönas

budgetförslag för år 2000. Det innebär att

riksdagen för detta år nu har låst såväl utgiftstak

som ramar för de 27 utgiftsområdena samt fattat

beslut om de skatte- och avgiftsförändringar som

skall träda i kraft nästa år.

Centerpartiets förslag till utgiftstak för de

närmaste tre åren överensstämmer med regeringens.

Vår fördelning på utgiftsområden avviker emellertid

och för budgetåret 2000 har vi på utgiftsområde 2

lagt förslag som innebär att den samlade

anslagsnivån understiger den ram som riksdagen lagt

fast med 84,9 miljoner kronor. Det finns således

inget formellt hinder mot en fortsatt behandling av

dessa förslag. Men våra förslag på detta

utgiftsområde kan inte ses isolerade utan ingår som

en del i ett samlat budgetalternativ som avviker

från vad riksdagen lagt fast. Vi anser det därför

inte meningsfullt att i en reservation ta ställning

till anslagsfördelningen inom utgiftsområde 2.

Vi vidhåller emellertid vår uppfattning och anser

att anslagen på utgiftsområdet borde ha begränsats

med 84,9 miljoner kronor på det sätt som framgår av

motion Fi509.

4. Anslagen inom utgiftsområde 2 budgetåret

2000 (mom. 1) (fp)

Bijan Fahimi (fp) anför:

Den 18 november 1999 beslutade riksdagen att

fastställa ekonomiska ramar för de olika

utgiftsområdena i statsbudgeten och en beräkning av

statens inkomster för budgetåret 2000. Under den

fortsatta beredningen får dessa ramar inte

överskridas.

Riksdagen har genom beslutet den 18 november 1999

valt en inriktning av politiken som skiljer sig

från den inriktning av den ekonomiska politiken och

budgetpolitiken som vi i Folkpartiet liberalerna

har lagt fram i parti- och kommittémotioner. Vi

vidhåller emellertid vår uppfattning och anser att

anslagen inom utgiftsområde 2 borde ha varit 19

miljoner kronor lägre. Besparingarna skulle ha

kunnat uppnås genom att avstå från

förberedelsearbetet med och genomförandet av en ny

folk- och bostadsräkning. Vi anser dessutom att

Konjunkturinstitutets (KI) arbete med att utveckla

de s.k. medelfristiga prognoserna bör ges högsta

prioritet. Vidare bör inte Riksgäldskontoret

bedriva verksamhet riktad direkt mot

privatpersoner. Upplåningen från hushållssektorn är

dyrbar och dessutom innebär Riksgäldskontorets

verksamhet inom området en olämplig

konkurrenssnedvridning.

5. Beskrivningen av Fastighetsverkets

investeringsplan (mom. 2) (m)

Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt, Anna Åkerhielm

och Gunnar Axén (alla m) anför:

Moderata samlingspartiet har flera gånger tidigare

påpekat att redovisningen i budgetpropositionen av

Fastighetsverkets investeringsplaner ger en

otillräcklig bild av de projekt verket avser att

genomföra. Det har därför varit svårt att bedöma om

Fastighetsverket hanterar tilldelade resurser på

ett rationellt och ekonomiskt sätt som tillgodoser

medborgarnas krav på sparsamhet med statliga medel.

Vi hade hoppats att årets budgetproposition skulle

ge en fylligare beskrivning i detta avseende, men

så är inte fallet.

6. Fastighetsverkets skogsinnehav (mom. 9)

(c)

Lena Ek (c) anför:

Centerpartiet har länge drivit frågan att staten

bör föregå med gott exempel i skötseln av sina

skogar och visa ett större ansvar för naturvård och

biotopskydd. De senaste åren har naturvårdshänsyn

fått allt större betydelse inom skogsbruket. De

flesta skogsbolagen i Sverige har kommit långt med

sin miljöanpassning, dock inte de offentliga

skogsägarna vilket markeras inte minst av

Fastighetsverkets avverkning av drygt 500 år gamla

tallar vid Pärlälven i Jokkmokk.

De skyddsvärda skogsområden som Fastighetsverket

äger bör enligt vår mening undantas från skogsbruk

och överföras till Naturvårdsfonden.

Fastighetsverkets övriga skogsinnehav bör föras

över till Sveaskog.