Bet. 1999/2000:FiU21

Finansutskottets betänkande

1999/2000:FIU21

Statliga spel

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1999/2000

FiU21

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet sex motioner om

statlig spelverksamhet, väckta under allmänna

motionstiden 1999. Samtliga motioner avstyrks.

Två reservationer har lämnats med anledning av

utskottets förslag.

Motionerna

1999/2000:Kr313 av Inger Davidson m.fl. (kd) med

förslag

38. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om överskottet

från värdeautomatspel.

1999/2000:Kr317 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) med

förslag

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om kulturen och de

statliga spelen.

1999/2000:Kr508 av Johan Pehrson (fp) med förslag

att riksdagen begär att regeringen snarast

återkommer med förslag om hur Svenska Spels

lotterier och skraplotter kan överföras till

Sveriges ideella föreningsorganisationer.

1999/2000:Kr509 av Kent Olsson m.fl. (m) med förslag

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att statlig

spelverksamhet skall överlåtas till idrotten och de

ideella organisationerna,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om avkastningen på

automatspel.

1999/2000:Kr510 av Peter Pedersen m.fl. (v) med

förslag

2. att riksdagen begär att regeringen återkommer

med förslag som ökar folkrörelsernas andel på

spelmarknaden i enlighet med vad i motionen anförts.

1999/2000:Kr523 av Margit Gennser (m) med förslag

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att AB Svenska Spels

verksamhet skall konkurrensutsättas.

Utskottet

Överlåtelse av AB Svenska Spel till föreningslivet

och kulturen

Motionerna

I motion Kr317 yrkande 15 föreslår Elisabeth

Fleetwood m.fl. (m) att AB Statliga Spel skall delas

upp så att de spel som tidigare låg hos AB

Tipstjänst överlåts på det sätt som beslutades av

riksdagen våren 1994. Motionärerna anser dessutom

att övriga spel som tidigare låg hos

Penninglotteriet AB bör överföras till en stiftelse,

vars uppgift bör vara att fördela det överskott som

uppkommer på olika kulturella verksamheter. Från

överskottet skall avdrag först göras för en

koncessionsavgift till staten vilken skall motsvara

en tidigare genomsnittlig nivå av de överskott och

skatter som tidigare inlevererats. Ökade intäkter av

spelet kommer därmed att tillfalla kulturområdet och

framför allt föreningslivet.

I motion Kr509 tar även Kent Olsson m.fl. (m) upp

förslaget om att överlåta AB Tipstjänst till

föreningslivet på i princip det sätt som riksdagen

beslutade 1994 (yrkande 11). Motionärerna är uttalat

kritiska mot det vinstdelningssystem som kommit att

ersätta detta beslut. Det som skett sedan 1994 inom

idrottens område visar enligt deras mening att

regeringens olyckliga upphävande av beslutet varit

till skada för idrottsrörelsen. Riksdagen bör därför

snarast besluta om att i princip fullfölja

riksdagsbeslutet från 1994.

Finansutskottets ställningstagande

Våren 1996 beslutade riksdagen att AB Tipstjänst och

Svenska Penninglotteriet AB skulle slås samman

(prop. 1995/96:169, FiU14, rskr. 248).

Finansutskottet framhöll då att en sammanslagning av

de båda spelbolagen kunde förväntas leda till

betydande samordningsvinster, bättre möjligheter att

möta en hårdnande konkurrens från utlandet samt

fördelar ur tillsyns- och kontrollsynpunkt.

Enligt finansutskottets mening är dessa

omständigheter alltjämt giltiga. Utskottet ser

därför inget skäl för riksdagen att ompröva sitt

tidigare beslut. Med hänsyn härtill avstyrker

utskottet motionerna Kr317 (m) yrkande 15 och Kr509

(m) yrkande 11.

Privatisering av AB Svenska Spels verksamhet

Motionen

I motion Kr523 föreslår Margit Gennser (m) att hela

AB Svenska Spels verksamhet skall konkurrensutsättas

för att öka avkastningen och professionalismen

(yrkande 2).

I samma motion motsätter sig motionären att AB

Svenska Spel givits koncession att öppna

internationella kasinon i Sverige. Dessa

koncessioner borde enligt hennes mening i stället ha

auktionerats ut till högstbjudande som skulle ha

fått betala för tillståndet att starta och driva

kasino samt dessutom fått erlägga en avgift

relaterad till omsättningen. Motionen har i denna

del remitterats till kulturutskottet. På motsvarande

sätt vill emellertid motionären att hela AB Svenska

Spels verksamhet successivt skall

konkurrensutsättas.

Finansutskottets ställningstagande

Såsom utskottet nyss framhållit finns det betydande

fördelar med ett sammanhållet spelbolag, inte minst

sett ur kontroll- och tillsynssynpunkt. Utskottet

kan därför inte biträda motionärens förslag.

Med det anförda avstyrks motion Kr523 (m) yrkande

2.

AB Svenska Spels bidrag till folkrörelserna

Motionerna

I motion Kr313 yrkande 38 begär Inger Davidson m.fl.

(kd) att regeringen skall lämna information om AB

Svenska Spels överskott från värdeautomatspelen

vilket skall fördelas till folkrörelserna.

Motionärerna har noterat att regeringen har tagit

upp frågan i budgetproposition för 2000 och där

redovisat att 50 miljoner kronor av det uppkomna

överskottet skall ha tillförts idrottsrörelsen under

1999. Motionärerna anser emellertid att det finns

många olika och oklara besked om detta överskott och

vill därför att regeringen skall ge en entydig

information om dess storlek och fördelning.

I motion Kr508 kritiserar Johan Pehrson (fp) det

beslutade vinstdelningssystemet som enligt hans

mening har försenats på ett oacceptabelt sätt. Det

innebär, hävdar han, att regeringen har förvägrat

idrotten och övriga berörda folkrörelser sin

rättmätiga andel av spelmarknaden. I

budgetpropositionen för 2000 får idrotten ånyo inget

besked om det stöd från Svenska Spel som utlovats

och som skall baseras på överskottet från

värdeautomaterna.

Motionären uppger att regeringen i en

idrottsproposition våren 1999 redovisat att

värdeautomaterna i bingohallar på sikt skulle kunna

generera omkring 200 miljoner kronor till

Riksidrottsförbundet per år. Riktigheten i detta

belopp ifrågasätter han dock och anser för egen del

att nettotillskottet till Riksidrottsförbundet

sannolikt kommer att bli betydligt mindre. Mot denna

bakgrund anser han att det är dags att tydligare

dela upp spelmarknaden mellan staten och

föreningslivet. Föreningslivet skulle därvid kunna

få ansvar för lotterier och skraplotterier medan

staten får sköta s.k. online-spel och liknande spel

där man vet att spelberoendet är det största

problemet. Svenska Spels skraplotteri "Tian" skulle

till en början kunna föras över till

Riksidrottsförbundet. Därefter skulle successivt

samtliga lotterier och skraplotterier kunna

överföras till föreningslivet.

I motion Kr509 är även Kent Olsson m.fl. (m) starkt

kritiska till det av riksdagen beslutade

vinstdelningssystemet (yrkande 12). När de två

statliga spelbolagen AB Tipstjänst och Svenska

Penninglotteriet AB hösten 1996 slogs samman till AB

Svenska Spel, beslutade riksdagen att folkrörelserna

skulle få en viss andel av AB Svenska Spels totala

överskott motsvarande vinsten från de nya

värdeautomaterna. Något sådant vinstdelningssystem

har emellertid fortfarande inte kommit till stånd

hävdar motionärerna, som dock uppger att de första

pengarna från värdeautomatspelen fördelades till

folkrörelserna först 1999. Detta är enligt

motionärernas uppfattning en otillständig försening

som innebär att regeringen under två och ett halvt

år helt enkelt negligerat riksdagens beslut.

I motion Kr510 återger Peter Pedersen m.fl. (v)

Vänsterpartiets tidigare redovisade uppfattning att

de statliga spelbolagens andel av spelmarknaden bör

minskas för att skapa större utrymme för olika

folkrörelser. När den offentliga sektorns ekonomi

var starkare fick idrotten i princip de pengar den

behövde. Enligt Vänsterpartiet får det inte bli så

att idrotten förvisas till spelmarknaden när

samhällsekonomin är svagare. Idrotten riskerar då

att förlora sin frihet.

Av motionen framgår också att Vänsterpartiet inte

har kunnat förhindra beslutet att överskottet från

värdeautomatspelen i framtiden skall finansiera

betydande delar av föreningslivets barn- och

ungdomsverksamhet. Vänsterpartiet vill hellre se en

utveckling där överskottet från mer

idrottsrelaterade spel såsom Stryk- och Måltipset,

Oddset osv. går till idrotten och en större del av

s.k. skraplotter, centrala lotterier och liknande

går till övriga delar av föreningslivet. Utfallet

till föreningslivet skall därvid minst motsvara

överskottet från värdeautomatspelen.

Mot denna bakgrund föreslår Vänsterpartiet att

regeringen skall återkomma med förslag som ökar

folkrörelsernas andel på spelmarknaden (yrkande 2).

Finansutskottets ställningstagande

När riksdagen våren 1996 beslutade att AB Tipstjänst

och Penninglotteriet AB skulle slås ihop fattades

samtidigt principbeslut om att införa ett

vinstdelningssystem mellan staten och

föreningslivet. Mottagare skulle vara det lokala

föreningslivets barn- och ungdomsverksamhet som

skulle få del av det nya spelbolagets vinst i

proportion till hur stora överskott som genererades

från värdeautomatspelen. Enligt beslutet skulle man

gå över till det nya vinstdelningssystemet så snart

en god prognos kunde göras över hur stort överskott

värdeautomatspelen kommer att ge. Det räknade man

med skulle kunna ske tidigast 1997.

På grund av konkurrens från varuautomatspelen

utvecklades emellertid inte värdeautomatspelen på

det sätt man tänkt sig och AB Svenska Spel hade

svårt att placera ut sådana automater i planerad

omfattning. Förutsättningarna för värdeautomatspel

har emellertid förbättrats och kommer att förbättras

ytterligare efter den 1 januari 2001 då vissa

ändringar i lotterilagen (1994:1000) och lagen

(1972:820) om skatt på spel träder i kraft. De båda

lagändringarna[1] innebär bl.a. att de konkurrerande

varuautomatspelen kommer att förbjudas på annan

plats än på tivolin samt att vinster som betalas ut

från dessa spel inte längre får växlas mot

kontanter.

Regeringen har i sin senast lämnade koncession

givit AB Svenska Spel tillstånd att placera ut

ytterligare 500 värdeautomater utöver de högst 7 000

som omfattades av den tidigare koncessionen. De

tillkommande 500 tillstånden gäller fr.o.m. den 1

oktober 1999 och omfattar värdeautomater avsedda att

placeras i bingohallar.

Svårigheterna att placera ut värdeautomater

återspeglar sig i statistiken. Vid årsskiftet

1997/98 hade knappt 2 000 värdeautomater kommit ut

på marknaden. Ett år senare hade antalet ökat till

ca 4 000 och vid senaste årsskiftet, dvs. 1999/2000,

var 5 100 värdeautomater utplacerade.

Den tröga starten bidrog också till att denna

spelform kom att gå med överskott först 1998, och av

det då uppkomna överskottet tillfördes

Riksidrottsförbundet och Ungdomsstyrelsen för det

lokala föreningslivets barn- och ungdomsverksamhet

sammanlagt ca 59 miljoner kronor under 1999. Härav

tillföll 9,3 miljoner kronor Ungdomsstyrelsen.

Överskottet från värdeautomatspelen under 1999

beräknas av AB Svenska Spel till ca 137 miljoner

kronor. Hur stor andel härav som kommer att

utbetalas till folkrörelserna påverkas av hur de

tidigare uppkomna underskotten från denna spelform

balanseras i årsbokslutet för 1999. Det slutligt

fastställda överskottet kommer att fördelas till

idrottsrörelsen och ungdomsorganisationerna under

2000 och torde komma att bli ungefär dubbelt så

stort som året innan.

För ett år sedan räknade regeringen i sin

proposition om kasinospel (prop. 1998/99:80 s. 52)

med att föreningslivets barn- och ungdomsverksamhet

årligen skulle kunna tillföras ca 250 miljoner

kronor när värdeautomatprogrammet är fullt utbyggt.

Denna uppskattning baserades på att 7 000 automater

placerats ut, dvs. det antal som omfattades av den

ursprungliga koncessionen. Till detta kommer de 500

automater som är avsedda att placeras ut i

bingohallar och som regeringen i samma proposition

räknade med skulle ge ett överskott på drygt 100

miljoner kronor per år.

Överskottet från de upp till 7 000 värdeautomater

som är utplacerade i hotell och restauranger skall

enligt regeringens redovisning våren 1999 (prop.

1998/99:107 och 115) fördelas så att 20 % tillfaller

ungdomsorganisationerna medan resterande 80 %

tillfaller idrottsrörelsens lokala barn- och

ungdomsverksamhet. För de upp till 500 automater som

sedan den 1 oktober 1999 får placeras i bingohallar

skall AB Svenska Spels överskott i sin helhet

tillfalla idrottsrörelsen.

I dag gör AB Svenska Spel en något mer optimistisk

bedömning av vinstutvecklingen än den som framkom i

regeringens ett år gamla prognos. Sålunda räknar AB

Svenska Spel med att överskottet från

värdeautomatspelen kommer att stabiliseras fr.o.m.

2001 för att då uppgå till åtminstone 350-400

miljoner kronor per år. Vinstutvecklingen är

svårbedömd men det är enligt AB Svenska Spel inte

osannolikt att överskottet under åren därefter kan

komma att överstiga denna nivå.

Av intresse i detta sammanhang är att

idrottsrörelsen även på annat sätt har fått del av

överskottet från den statliga spelverksamheten under

1990-talet. Sålunda har AB Svenska Spel och tidigare

AB Tipstjänst sedan 1992 lämnat ett särskilt bidrag

på 55 miljoner kronor per år till

Riksidrottsförbundet. I budgetpropositionen för 1999

föreslog regeringen att man i avvaktan på införandet

av det beslutade vinstdelningssystemet skulle höja

detta bidrag med 50 miljoner kronor till 105

miljoner kronor. Vid behandlingen av förslaget gick

kulturutskottet längre och föreslog ett något högre

överföringsbelopp, eller 110 miljoner kronor. Detta

blev också riksdagens beslut (bet. 1998/99:KrU1,

rskr. 1998/99:56).

Med hänsyn till att värdeautomatspelen börjat gå

med överskott som första året uppgick till 50

miljoner kronor föreslog regeringen i

budgetpropositionen för 2000 att denna särskilda

överföring skulle begränsas från 110 till 60

miljoner kronor.

Folkrörelsernas ideella verksamhet är enligt

utskottets mening en stor tillgång i den svenska

demokratin, och det är angeläget att folkrörelserna

ges goda förutsättningar att arbeta. Utskottet

finner det därför naturligt att man även prövar

möjligheterna att på olika sätt stärka

föreningslivets ställning på den svenska spel- och

lotterimarknaden.

Av betydelse är därvid att regeringen den 23 juni

1999 beslutat tillkalla en särskild utredare för att

lämna förslag till hur detta skall kunna ske. Den

särskilde utredaren - ambassadör Bengt K.Å.

Johansson - har i dagarna redovisat sina förslag i

betänkandet Föreningslivet på spel- och

lotterimarknaden (SOU 2000:9) där han tar upp inte

bara de frågor som aktualiseras i motion Kr510 av

Peter Pedersen m.fl. (v) utan också föreslår att

nettoöverskottet från värdeautomater och kasinospel

i AB Svenska Spels regi i sin helhet skall överföras

till folkrörelserna. Utredningsmannens förslag

kommer i vanlig ordning att remissbehandlas innan de

blir föremål för en eventuell proposition till

riksdagen. Enligt utskottets mening bör riksdagen

avvakta regeringens förslag i dessa frågor och

utöver vad utskottet nyss framhållit inte nu uttala

sig i de ämnen som tas upp i de motioner som

behandlas i detta sammanhang. Motionerna bör därför

avslås av riksdagen.

Utskottet avstyrker således motionerna Kr313 (kd)

yrkande 38, Kr508 (fp), Kr509 (m) yrkande 12 samt

Kr510 (v) yrkande 2.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande överlåtelse av AB Svenska

Spel till föreningslivet och kulturen

att riksdagen avslår motionerna

1999/2000:Kr317 yrkande 15 och 1999/2000:Kr509

yrkande 11,

res. 1 (m)

2. beträffande privatisering av AB Svenska

Spels verksamhet

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr523

yrkande 2,

res. 2 (m, kd, fp) -

delvis

3. beträffande AB Svenska Spels bidrag

till folkrörelserna

att riksdagen avslår motionerna

1999/2000:Kr313 yrkande 38, 1999/2000:Kr508,

1999/2000:Kr509 yrkande 12 och 1999/2000:

Kr510 yrkande 2.

res. 2 (m, kd, fp) -

delvis

**FOOTNOTES**

[1]: De båda lagändringarna antogs av riksdagen

i anslutning till behandlingen av propositionen

om kasinospel våren 1999 (prop. 1998/99:80, bet.

1998/99:KrU11, rskr. 1998/99:229).

Stockholm den 7 mars 2000

På finansutskottets vägnar

Mats Odell

I beslutet har deltagit: Mats Odell

(kd), Gunnar Hökmark (m), Bengt

Silfverstrand (s), Lisbet Calner

(s), Johan Lönnroth (v), Lennart

Hedquist (m), Sonia Karlsson (s),

Carin Lundberg (s), Siv Holma (v),

Per Landgren (kd), Anna Åkerhielm

(m), Matz Hammarström (mp), Lena Ek

(c), Karin Pilsäter (fp), Kjell

Nordström (s), Gunnar Axén (m) och

Hans Hoff (s).

Reservationer

1. Överlåtelse av AB Svenska Spel till

föreningslivet och kulturen (mom. 1)

Gunnar Hökmark (m), Lennart Hedquist (m), Anna

Åkerhielm (m) och Gunnar Axén (m) anser

dels att utskottets ställningstagande under rubriken

Överlåtelse av AB Svenska Spel till föreningslivet

bort ha följande lydelse:

Efter regeringsskiftet 1994 avbröt den

socialdemokratiska regeringen arbetet med att finna

former för att föra över ägandet av AB Tipstjänst

till idrotten och övriga ideella organisationer. I

stället fick man riksdagens stöd för att slå samman

AB Tipstjänst och Svenska Penninglotteriet AB till

AB Svenska Spel. Som kompensation för att staten

behöll ägandet av AB Tipstjänst skulle ett

vinstdelningssystem införas där det nybildade

spelbolagets överskott från spel med värdeautomater

skulle överföras till föreningslivet.

Trots att AB Tipstjänst inte längre finns som ett

fristående bolag är det, enligt utskottets mening,

möjligt att fullfölja överföringen enligt de

principer som låg till grund för 1994 års

riksdagsbeslut. AB Svenska Spels verksamhet bör

således delas upp och den del som tidigare hörde

till AB Tipstjänst bör föras till en stiftelse som

får till uppgift att fördela framtida överskott till

idrotten. Från stiftelsens överskott skall avdrag

dock först göras för en koncessionsavgift till

staten vilken skall motsvara en tidigare

genomsnittlig nivå av tidigare inlevererade

överskott och skatter.

Såsom föreslås i den moderata motionen Kr317 bör på

motsvarande sätt den del av AB Svenska Spel som

tidigare låg hos Penninglotteriet AB föras till en

stiftelse som fördelar framtida överskott till olika

kulturella ändamål.

Vad utskottet här sagt med anledning av de moderata

motionerna Kr317 yrkande 15 och Kr509 yrkande 11 bör

riksdagen som sin mening ge till känna för

regeringen.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande överlåtelse av AB Svenska

Spel till föreningslivet och kulturen

att riksdagen med bifall till motionerna

1999/2000:Kr317 yrkande 15 och 1999/2000:Kr509

yrkande 11 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet framhållit om att överlåta

AB Svenska Spel till föreningslivet och

kulturen,

2. Privatisering av AB Svenska Spels

verksamhet samt AB Svenska Spels bidrag

till folkrörelserna (mom. 2 och 3)

Mats Odell (kd), Gunnar Hökmark (m), Lennart

Hedquist (m), Per Landgren (kd), Anna Åkerhielm (m),

Karin Pilsäter (fp) och Gunnar Axén (m) anser

dels att utskottets ställningstaganden under

rubrikerna Privatisering av AB Svenska Spels

verksamhet samt AB Svenska Spels bidrag till

folkrörelserna bort ha följande lydelse:

Förutsättningarna på spelmarknaden ändras kraftigt

genom utvecklingen av olika spelformer på Internet.

Även om den nyligen presenterade utredningen

Föreningslivet på spel- och lotterimarknaden

föreslår att svensk lagstiftning skall gälla för

svenska spelsajter på Internet, så kommer detta inte

på något sätt att kunna begränsa den globala

mångfald som utvecklas på Internet. Konkurrensen

ökar således kraftigt, vilket bl.a. leder till

spelformer som ger en mycket större andel utbetald

vinst i förhållande till insatsen än vad dagens

svenska spel ger. Detta är givetvis bra för

spelkonsumenterna vars vinstpotential ökar.

Den svenska idrottsrörelsen och det ideella

föreningslivet får i dag förlita sig på osäkra

intäktsprognoser från AB Svenska Spel och oklara

besked om framtida villkor. Den globala konkurrensen

kommer att leda till kraftigt försämrade möjligheter

för AB Svenska Spel och föreningslivets spel- och

lotteriverksamhet att hävda sig på marknaden.

Idrottsrörelsens och föreningslivets framtida

intäktsmöjligheter från spelmarknaden är hotad. I

stället för att bortse från detta faktum, som den

nyligen presenterade utredningen gör, borde detta

föranleda förändringar som stärker den svenska

spelmarknadens konkurrenskraft. I utredningen

föreslås till och med åtgärder som syftar till att

minska konkurrenstrycket på den svenska

spelmarknaden, vilket leder till att nuvarande

spelformer konserveras och på sikt inte kommer att

ha förmåga att klara trycket från den

internationella konkurrensen. Detta i sin tur hotar

en viktig del av föreningslivets intäkter.

Utskottet anser att regeringen efter grundlig

utredning bör återkomma med förslag som stärker den

svenska spelmarknadens konkurrenskraft i ett globalt

perspektiv. Viktiga delar av en sådan utredning bör

vara att klargöra hur folkrörelsernas ställning på

en alltmer globaliserad spelmarknad kan förbättras,

samtidigt som spelmarknaden inom EU tycks bli

alltmer nationellt styrd. Detaljregleringar och

begränsningar som leder till svårigheter för

föreningslivet att utveckla konkurrenskraftiga

spelformer måste avvecklas. Bättre förutsättningar

att utveckla spelverksamheten ger föreningslivet

ökade möjligheter att finna goda intäktskällor.

Vad utskottet här har sagt med anledning av

motionerna Kr313 (kd) yrkande 38, Kr508 (fp) och

Kr523 (m) yrkande 2 bör riksdagen som sin mening ge

till känna för regeringen. Därmed får motionerna

Kr509 (m) och Kr510 (v) i berörda delar anses vara

tillgodosedda.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande privatisering av AB Svenska

Spels verksamhet

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:Kr523 yrkande

2 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha

följande lydelse:

3. beträffande AB Svenska Spels bidrag till

folkrörelserna

att riksdagen med anledning av motionerna

1999/2000:Kr313 yrkande 38, 1999/2000:Kr508,

1999/2000:Kr509 yrkande 12 och 1999/2000:

Kr510 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört.