Bet. 1999/2000:FiU26

Finansutskottets betänkande

1999/2000:FIU26

Moderniserade kapitaltäckningsregler m.m. (prop. 1999/2000:94)

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Utskottet

Hemställan

Reservation

1999/2000

FiU26

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande de i proposition 1999/2000:94 fram-

lagda förslagen till ändringar i sekretesslagen (1980:100) och lagen

(1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och

värdepappersbolag (kapitaltäckningslagen). Utskottet behandlar också en

motion som väckts med anledning av propositionen.

I propositionen behandlas vissa frågor om kreditinstituts och värdepap-

persbolags kapitalkrav för risker i verksamheten enligt kapitaltäckningsla-

gen. I propositionen lämnar regeringen förslag om införlivandet av tre nya

EG-direktiv på kapitaltäckningsområdet. Direktivens bestämmelser föreslås i

stor utsträckning genomföras genom bemyndiganden från regeringen till

Finansinspektionen.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Motionen avstyrks. Till betänkan-

det har fogats en reservation och ett särskilt yttrande.

Propositionen

I proposition 1999/2000:94 föreslås att riksdagen antar regeringens förslag

till

1. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

2. lag om ändring i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora expo-

neringar för kreditinstitut och värdepappersbolag.

Propositionens lagförslag återfinns i bilaga till betänkandet.

Motionen

1999/2000:Fi11 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen be-

slutar om sådan ändring att riskvikten för placeringar och fordringar för vilka

annan AP-fond än Sjunde AP-fonden svarar skall sänkas från 20 % till 0 %.

Utskottet

Bakgrund

Den s.k. Baselkommittén (The Committee on Banking Supervision) har

utarbetat rekommendationer om kapitaltäckning. EG har också i flera direk-

tiv närmare reglerat kraven på kapitaltäckning i institut. Genom lagen

(1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och

värdepappersbolag (kapitaltäckningslagen) har bestämmelserna om kapital-

täckning anpassats till EG-rätten och Baselöverenskommelsen. Lagen har

karaktär av ramlagstiftning och innehåller centrala och övergripande be-

stämmelser om kapitaltäckning, stora exponeringar och tillsyn av finansiella

företagsgrupper. Bestämmelserna kompletteras av föreskrifter från Finansin-

spektionen.

Genomförandet av direktiven

Propositionen

I propositionen lämnas bl.a. förslag rörande införlivandet av tre nya EG-

direktiv på kapitaltäckningsområdet. Direktiven kännetecknas av detaljrike-

dom och teknisk komplexitet. Regeringen gör bedömningen att kapitaltäck-

ningsreglerna är alltför detaljerade och behöver ändras alltför ofta för att de

skall vara ändamålsenligt att de i sin helhet tas in i lag. Direktivens bestäm-

melser föreslås därför i stor utsträckning genomföras genom bemyndiganden

från regeringen till Finansinspektionen. Det föreslagna genomförandet av

direktiven förutsätter att det i kapitaltäckningslagen införs bemyndiganden

som ger regeringen möjlighet att delegera föreskriftsrätt till Finansinspektio-

nen. I propositionen anförs att föreskrifter om kapitaltäckning utgör ett medel

för det allmänna att främja stabiliteten i finansiella företag och den finansi-

ella sektorn och att föreskrifterna därför anses vara offentligrättsliga enligt

8 kap. 3 § regeringsformen (samma bedömning gjordes vid införandet av

kapitaltäckningslagen, jfr prop. 1994/95:50 s. 285). Eftersom föreskrifter om

kapitaltäckning avser näringsverksamhet kan riksdagen enligt 8 kap. 7 §

regeringsformen genom föreskrifter i lag överlåta åt regeringen att genom

förordningar meddela föreskrifter i ämnet. Enligt 8 kap. 11 § regeringsfor-

men kan riksdagen, om den bemyndigar regeringen att meddela föreskrifter i

ett visst ämne, därvid medge att regeringen överlåter åt förvaltningsmyndig-

het att meddela bestämmelser, s.k. subdelegation. Mot denna bakgrund före-

slår regeringen att det i kapitaltäckningslagen införs bemyndiganden som ger

regeringen möjlighet att delegera föreskriftsrätt till Finansinspektionen. Det

bör tydligt anges i vilken omfattning regeringen kan överlåta sin rätt att

meddela föreskrifter till Finansinspektionen. De bestämmelser som tas in i

kapitaltäckningslagen bör utformas som ramregler.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömningar och tillstyrker regeringens förslag.

Fordringar på AP-fonderna

Propositionen

Enligt kapitaltäckningslagen skall i dag fordringar på staten åsättas riskvikte

0 % medan fordringar på AP-fonden skall åsättas riskvikten 20 %. I den av

riksdagen nyligen antagna lagen om allmänna pensionsfonder anges att AP-

fonderna är statliga myndigheter (prop. 1999/2000:46, bet. FiU19, rskr. 181).

Regeringen anser därför att det från risksynpunkt inte är motiverat att tilläm-

pa annan riskvikt än 0 % för AP-fonderna. I den promemoria som ligger till

grund för lagstiftningsärendet föreslogs dock att riskvikten 20 % även fort-

sättningsvis skulle gälla för fordringar som Sjunde AP-fonden (nuvarande

sjunde fondstyrelsen) svarar för. Detta motiverades i promemorian med att

en sänkning av riskvikten till 0 % skulle kunna ge Sjunde AP-fonden en

konkurrensfördel gentemot konkurrerande värdepappersinstitut.

I propositionen anför regeringen att vid bestämmandet av riskvikter och

kapitalkrav måste utgångspunkten vara den risk som en viss typ av placering

faktiskt innebär. Eftersom AP-fonderna är en del av staten är det inte motive-

rat att sätta riskvikten 20 % för fordringar på Sjunde AP-fonden. Därtill

kommer att man kan förutse att Sjunde AP-fondens upplåning på marknaden

torde bli mycket begränsad. Regeringen föreslår således att riskvikten för

placeringar och fordringar för vilka en AP-fond svarar sänks från 20 % till

0 %.

Motionen

I motion Fi11 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) anförs att enligt riktlinjerna i

pensionsreformen skall den statliga kapitalförvaltningen, dvs. Sjunde AP-

fonden, verka på lika villkor och i full konkurrens med privata kapitalför-

valtare. Om riskvikten för fordringar på Sjunde AP-fonden sänks till 0 %

kommer Sjunde AP-fonden att få en konkurrensfördel gentemot övriga pri-

vata institut. Sjunde AP-fonden kommer förmodligen att kunna erhålla kre-

diter till en lägre ränta än en privat förvaltare vars krediter för kreditgivar

är förknippade med kapitaltäckningskrav. Regeringens förslag står således i

strid med riktlinjerna för pensionsreformen. Motionärerna anser därför att

riskvikten för fordringar på Sjunde AP-fonden även i fortsättningen bör vara

20 %.

Finansutskottets ställningstagande

I propositionen föreslås bl.a. att riskvikten för placeringar och fordringar fö

vilka en AP-fond svarar sänks från 20 % till 0 %. Utskottet anser, i motsats

till motionärerna, att utgångspunkten vid bestämmandet av riskvikter och

kapitalkrav måste vara den risk som en viss typ av placering faktiskt innebär.

Som framgått ovan är AP-fonderna en del av staten. Fordringar på staten

åsätts riskvikten 0 %. Eftersom AP-fonderna är en del av staten anser ut-

skottet att de, i likhet med andra delar av staten, bör åsättas riskvikten 0 %.

Att sätta riskvikten 20 % för fordringar på Sjunde AP-fonden skulle endast

medföra ökade kostnader för kreditgivarna. Utskottet anser således att ford-

ringar på Sjunde AP-fonden bör åsättas riskvikten 0 %. Med anledning av

vad som anförs i motionen vill utskottet understryka att Sjunde AP-fondens

uppgift är att förvalta de medel inom premiepensionssystemet som förs till

Premiesparfonden och Premievalsfonden. Sjunde AP-fonden skall således

förvalta premiepensionsmedel och fondens upplåning på marknaden torde

därför bli mycket begränsad. Med det anförda tillstyrker utskottet regering-

ens förslag. Motion Fi11 (m) avstyrks.

Regeringens förslag i övrigt

Propositionen

När det gäller kapitalkravet för kreditrisk föreslår regeringen vissa komplet-

teringar av kapitaltäckningslagens riskviktningssystem. Det föreslås att rege-

ringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen skall kun-

na föreskriva en lägre riskvikt än 100 % om det är motiverat från risksyn-

punkt. Det innebär bl.a. att värdepapper vars värde är beroende av bo-

stadskrediter kan åsättas samma riskvikt, 50 %, som krediter till bostäder.

Nuvarande kapitalkrav för marknadsrisker föreslås skärpt så att det även

omfattar råvarutillgångar och positioner i råvaruderivat. Guld och positioner

i guldderivat skall därvid behandlas enligt reglerna för valutarisk. Vidare

skärps kapitalkraven för valutarisk på så sätt att kravet skall beräknas på

hela valutaexponeringen.

Dessutom föreslås en möjlighet att under vissa förutsättningar överskrida

gränserna för stora exponeringar i 5 kap. kapitaltäckningslagen. Det föreslås

också att eviga och tidsbegränsade förlagslån skall kunna räknas in i kapital-

basen i den utsträckning regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,

Finansinspektionen föreskriver.

Utöver ändringarna i kapitaltäckningslagen föreslås ändringar i sekretess-

lagen (1980:100). Sekretess skall framdeles gälla även för uppgifter som

Finansinspektionen erhåller enligt samarbetsavtal med andra utländska myn-

digheter än tillsynsmyndigheter och med utländska organ på det finansiella

området.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2000.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag i övrigt varför de

tillstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande genomförandet av direktiven

att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:94 i denna del

godkänner vad utskottet anfört,

2. beträffande fordringar på AP-fonderna

att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:94 i denna del

och med avslag på motion 1999/2000:Fi11 godkänner vad utskottet

anfört,

res. (m, fp)

3. beträffande regeringens förslag i övrigt

att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:94 i denna del

godkänner vad utskottet anfört,

4. beträffande lagförslagen

att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt och

med bifall till proposition 1999/2000:94 i denna del antar de av rege-

ringen framlagda förslagen till

dels lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

dels lag om ändring i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora

exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag.

Stockholm den 4 maj 2000

På finansutskottets vägnar

Jan Bergqvist

I beslutet har deltagit: Jan Bergqvist (s), Mats Odell (kd), Gunnar Hök-

mark (m), Bengt Silfverstrand (s), Lisbet Calner (s), Johan Lönnroth (v),

Lennart Hedquist (m), Sonia Karlsson (s), Fredrik Reinfeldt (m), Carin

Lundberg (s), Sven-Erik Österberg (s), Siv Holma (v), Per Landgren (kd),

Matz Hammarström (mp), Lena Ek (c), Karin Pilsäter (fp) och Gunnar Axén

(m).

Reservation

Fordringar på AP-fonderna (mom. 2) (m, fp)

Gunnar Hökmark (m), Lennart Hedquist (m), Fredrik Reinfeldt (m), Karin

Pilsäter (fp) och Gunnar Axén (m) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Fordringar på AP-

fonderna bort ha följande lydelse:

Enligt riktlinjerna i pensionsreformen skall den statliga kapitalförvaltning-

en, dvs. Sjunde AP-fonden, verka på lika villkor och i full konkurrens med

privata kapitalförvaltare. Sjunde AP-fonden kommer att kunna erhålla kre-

diter till en lägre ränta än en privat förvaltare vars krediter för kreditgivar

är förknippade med kapitaltäckningskrav. Regeringens förslag står således i

strid med riktlinjerna för pensionsreformen. Utskottet anser med bifall till

motion Fi11 (m) att riskvikten för fordringar på Sjunde AP-fonden även i

fortsättningen bör vara 20 %. Riskvikten blir härigenom densamma som för

övriga kapitalförvaltare. Propositionen avstyrks i denna del.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande fordringar på AP-fonderna

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Fi11

och med avslag på proposition 1999/2000:94 i

denna del godkänner vad utskottet anfört,

Särskilt yttrande

Fordringar på AP-fonderna (mom.2) (kd)

Mats Odell och Per Landgren (båda kd) anför:

I den av riksdagen nyligen antagna lagen om

allmänna pensionsfonder stadgas att AP-fonderna är

statliga myndigheter (prop. 1999/2000:46, bet.

FiU19, rskr. 181). Sjunde AP-fonden är således en

del av staten. Vi anser att det faktum att Sjunde AP-

fonden är en del av staten ger fonden en konkurrens-

fördel gentemot övriga privata institut vid

upptagande av krediter. Kapitaltäckningsreglerna

kan inte användas som instrument för att ändra detta

förhållande.

Propositionens lagförslag

1 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:2004) om

kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och

värdepappersbolag