Bet. 1999/2000:FiU27

Finansutskottets betänkande

1999/2000:FIU27

Tilläggsbudget 1 för budgetåret 2000 (prop. 1999/2000:100)

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1999/2000

FiU27

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet vårpropositionens förslag om tilläggsbud-

get jämte motioner som är väckta med anledning härav. Därtill behandlar

utskottet vissa förslag som regeringen valt att redovisa i samband med sina

förslag till tilläggsbudget och som berör förstärkt anställningsstöd, arkivet

för ljud och bild, ändringar i telelagen samt statlig garanti till Volvo Aero

AB. Inledningsvis redovisar utskottet uppföljningen av budgetåret 1999.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag och avstyrker samtliga motio-

ner.

Till betänkandet har fogats 9 reservationer.

Inledning

I detta betänkande behandlar finansutskottet

dels proposition 1999/2000:100, såvitt avser avsnitt 5.4 Förslag till tilläggs-

budget (yrkandena 7-39)

dels de med anledning av propositionen väckta motionerna

1999/2000:Fi15 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) i vad avser yrkandena 10 och

20,

1999/2000:Fi16 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m),

1999/2000:Fi22 av Beatrice Ask m.fl. (m),

1999/2000:Fi28 av Mikael Odenberg m.fl. (m),

1999/2000:Fi29 av Per-Richard Molén m.fl. (m) i vad avser yrkandena 1

och 2,

1999/2000:Fi31 av Johnny Gylling m.fl. (kd),

1999/2000:Fi34 av Chris Heister m.fl. (m),

1999/2000:Fi38 av Margit Gennser m.fl. (m) i vad avser yrkandena 1 och

2,

1999/2000:Fi39 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) i vad avser yrkande 4,

1999/2000:Fi40 av Per Westerberg m.fl. (m) i vad avser yrkandena 1-4,

1999/2000:Fi41 av Dan Ericsson m.fl. (kd),

1999/2000:Fi42 av Mats Odell m.fl. (kd) i vad avser yrkandena 1-3 samt

1999/2000:Fi43 av Knut Billing m.fl. (m) i vad avser

yrkandena 1-4.

Regeringens lagförslag

De av regeringen i proposition 1999/2000:100 (yrkandena 7-11) framlagda

lagförslag som behandlas i detta betänkande återfinns i bilaga 1 till betän-

kandet, nämligen

- förslag till lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära

och konstnärliga verk,

- förslag till lag om ändring i lagen (1990:886) om granskning och kon-

troll av filmer och videogram,

- förslag till lag om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryck-

frihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden,

- förslag till lag om ändring i lagen (1993:1392) om pliktexemplar av do-

kument,

- förslag till lag om ändring i telelagen (1993:597),

Yttranden från andra utskott

Finansutskottet har berett riksdagens övriga utskott tillfälle att avge yttrande

över de förslag i propositionen jämte motioner som rör respektive utskotts

område.

Yttranden har avlämnats från

- skatteutskottet (1999/2000:SkU6y),

- justitieutskottet (1999/2000:JuU5y),

- utrikesutskottet (1999/2000:UU6y),

- försvarsutskottet (1999/2000:FöU7y),

- socialförsäkringsutskottet (1999/2000:SfU8y),

- socialutskottet (1999/2000:SoU9y),

- kulturutskottet (1999/2000:KrU6y),

- utbildningsutskottet (1999/2000:UbU7y),

- trafikutskottet (1999/2000:TU3y),

- miljö- och jordbruksutskottet (1999/2000:MJU4y),

- näringsutskottet (1999/2000:NU7y),

- arbetsmarknadsutskottet (1999/2000:AU4y) samt

- bostadsutskottet (1999/2000:BoU10y).

Yttrandena återfinns i bilagorna 3-15 till betänkandet.

Konstitutionsutskottet har beslutat att inte yttra sig i ärendet.

Sammanställning av tilläggsbudgetförslagen

I bilaga 2 återges en sammanställning av förslag i vårpropositionen och i

parti- och kommittémotioner om ändrade och nya anslag på tilläggsbudget

för budgetåret 2000.

Utfrågning

Finansutskottet anordnade den 25 maj 2000 en offentlig utfrågning om bud-

getpolitiken med statssekreterare Curt Malmborg, Finansdepartementet.

Protokoll från utfrågningen återfinns som bilaga 18 i utskottets betänkande

1999/2000:FiU20.

Propositionen

I proposition 1999/2000:100 föreslår regeringen såvitt avser tilläggsbudget

till statsbudgeten för budgetåret 2000

7. att riksdagen antar regeringens förslag till

lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konst-

närliga verk (avsnitt 5.4.15),

8. att riksdagen antar regeringens förslag till

lag om ändring i lagen (1990:886) om granskning och kontroll av filmer

och videogram (avsnitt 5.4.15),

9. att riksdagen antar regeringens förslag till

lag om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförord-

ningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden (avsnitt 5.4.15),

10. att riksdagen antar regeringens förslag till

lag om ändring i lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument (av-

snitt 5.4.15),

11. att riksdagen antar regeringens förslag till

lag om ändring i telelagen (1993:597) (avsnitt 5.4.20),

12. att riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under ut-

giftsområde 1 Rikets styrelse uppförda ramanslaget C3 Allmänna val (avsnitt

5.4.2),

13. att riksdagen bemyndigar regeringen att för ändamål som omfattas av

det under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning uppförda

ramanslaget B4 Riksgäldskontoret: Vissa kostnader för upplåning och låne-

förvaltning under år 2000 teckna eller förvärva aktier för högst 2 000 000 kr i

bolag som driver verksamhet i syfte att tillhandahålla en elektronisk mark-

nadsplats primärt för handel i statsobligationer (avsnitt 5.4.3),

14. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000 besluta om en

rörlig kredit i Riksgäldskontoret om högst 500 000 000 kr för att tillgodose

Premiepensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar

(avsnitt 5.4.3),

15. att riksdagen godkänner att vissa avgifter i Tullverkets verksamhet

fr.o.m. den 1 juli 2000 redovisas mot det under utgiftsområde 3 Skatteför-

valtning och uppbörd uppförda ramanslaget B1 Tullverket (avsnitt 5.4.4),

16. att riksdagen godkänner att avgifter i samband med att polismyndig-

heterna utfärdar pass fr.o.m. den 1 juli 2000 redovisas mot det under utgifts-

område 4 Rättsväsendet uppförda ramanslaget A1 Polisorganisationen (av-

snitt 5.4.5),

17. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det

under utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan upp-

förda ramanslaget B4 Fredsfrämjande verksamhet, ingå ekonomiska förplik-

telser som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst

150 000 000 kr efter år 2000 (avsnitt 5.4.6),

18. att riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under ut-

giftsområde 6 Totalförsvar uppförda ramanslaget C5 Statens räddningsverk:

Samhällets skydd mot olyckor (avsnitt 5.4.7),

19. att riksdagen godkänner vad regeringen anfört om reformering av det

förstärkta anställningsstödet (avsnitt 5.4.12),

20. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det

under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv uppförda ramanslaget

B3 Forskning, utveckling och utbildning m.m., ingå ekonomiska förpliktelser

som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst

250 000 000 kr under åren 2001-2004 (avsnitt 5.4.12),

21. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det

under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv uppförda ramanslaget

B5 Finansiering av forskning och utveckling inom arbetslivsområdet, ingå

ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför

utgifter på högst 420 000 000 kr under åren 2001-2005 (avsnitt 5.4.12),

22. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000 besluta om en

rörlig kredit i Riksgäldskontoret om högst 25 000 000 kr för att tillgodose

Statens pensionsverks behov av likviditet i pensionshanteringen (avsnitt

5.4.12),

23. att riksdagen godkänner att avgiften för uppläggning av lån vid Cent-

rala studiestödsnämnden med verkan fr.o.m. 1 januari 2000 redovisas mot

det under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppförda

ramanslaget C3 Centrala studiestödsnämnden (avsnitt 5.4.14),

24. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det

under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

uppförda ramanslaget A8 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder, besluta

om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst

7 000 000 kronor under år 2001 (avsnitt 5.4.16),

25. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om icke slutbehandla-

de ärenden om bidrag till åtgärder mot radon i bostäder (avsnitt 5.4.16),

26. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det

under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

föreslagna nya ramanslaget A12 Investeringsbidrag för anordnande av bostä-

der för studenter, besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden

innebär utgifter på högst 400 000 000 kr under åren 2001 och 2002 (avsnitt

5.4.16),

27. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det

på utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling uppförda ramansla-

get A1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder, besluta om ekonomiska förplik-

telser som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst

2 588 000 000 kr under åren 2001-2008 (avsnitt 5.4.17),

28. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det

under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård uppförda ramanslaget

A2 Miljöövervakning m.m., ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive

tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 46 000 000 kr under år

2001 (avsnitt 5.4.18),

29. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det

under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård uppförda ramanslaget

A4 Sanering och återställning av förorenade områden, ingå ekonomiska

förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på

högst 60 000 000 kr under år 2001 (avsnitt 5.4.18),

30. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det

under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård uppförda ramanslaget

A5 Miljöforskning, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare

gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 30 000 000 kr under år 2001

(avsnitt 5.4.18),

31. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det

under utgiftsområde 21 Energi uppförda ramanslaget B5 Energiteknikstöd,

besluta om stöd till utveckling av ny energiteknik i företag och branscher

som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst

520 000 000 kr under åren 2001-2005 (avsnitt 5.4.19),

32. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det

under utgiftsområde 22 Kommunikationer uppförda ramanslaget A2 Väg-

hållning och statsbidrag, besluta om bidrag till enskilda vägar som inklusive

tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 566 000 000 kr under år

2001 (avsnitt 5.4.20),

33. att riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under ut-

giftsområde 22 Kommunikationer uppförda ramanslaget C1 Post- och tele-

styrelsen: Förvaltningskostnader för vissa myndighetsuppgifter (avsnitt

5.4.20),

34. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det

under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

uppförda ramanslaget B10 Arealersättningar och djurbidrag m.m. besluta om

stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst

4 300 000 000 kr under år 2001 (avsnitt 5.4.21),

35. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det

under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

uppförda ramanslaget D1 Främjande av rennäringen m.m., besluta om stöd

som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst

8 000 000 kr under år 2001 (avsnitt 5.4.21),

36. att riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under ut-

giftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda

ramanslaget D1 Främjande av rennäringen m.m. (avsnitt 5.4.21),

37. att riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under ut-

giftsområde 24 Näringsliv uppförda ramanslaget E5 Näringslivsutveckling i

Östersjöregionen (avsnitt 5.4.22),

38. att riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under ut-

giftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner uppförda reservationsansla-

get A2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting (avsnitt

5.4.23),

39. att riksdagen på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000

godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya

anslag i enlighet med specifikation i efterföljande tabell.

Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och

nya anslag för budgetåret 2000

Belopp i 1 000-tal kronor

Utgiftsområde

Belopp enligt

Regeringens förslag

Anslag

statsbudgeten

2000

Förändring av

ram /anslag

Ny ram /Ny

anslagsnivå

1

Rikets styrelse

4 460 583

+233 000

4 693 583

C 1

Regeringskansliet m.m., ramanslag

2 497 155

+233 000

2 730 155

2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

1 578 345

-6 700

1 571 645

A 2

Riksrevisionsverket, ramanslag

156 106

-7 542

148 564

A 3

Ekonomistyrningsverket, ramanslag

60 960

-1 289

59 671

A 6

Statistiska centralbyrån, ramanslag

384 772

+1 500

386 272

A 10

Statens kvalitets- och kompetensråd, ramanslag

10 184

+631

10 815

4

Rättsväsendet

22 667 103

+76 882

22 743 985

A 1

Polisorganisationen, ramanslag

11 506 881

+100 420

11 607 301

B 2

Ekobrottsmyndigheten, ramanslag

250 933

+13 462

264 395

F 6

Rättshjälpskostnader m.m., ramanslag

802 396

-47 600

754 796

F 7

Kostnader för vissa skaderegleringar m.m., raman-

slag

10 399

+10 600

20 999

5

Utrikesförvaltning och internationell samverkan

2 983 393

-175 630

2 807 763

A 1

Utrikesförvaltningen, ramanslag

1 891 058

-175 630

1 715 428

6

Totalförsvar

46 648 614

+11 890

46 660 504

A 1

Förbandsverksamhet och beredskap m.m., raman-

slag

19 543 954

-700 000

18 843 954

A 3

Materiel, anläggningar samt forskning och teknik-

utveckling, ramanslag

22 340 782

+700 000

23 040 782

B 1

Funktionen Civil ledning, ramanslag

437 983

+700

438 683

B 3

Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst,

ramanslag

691 677

+4 931

696 608

D 3

Försvarets radioanstalt, ramanslag

428 494

+11 190

439 684

D 6

Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom

totalförsvaret, obetecknat anslag

93 196

-4 931

88 265

Utgiftsområde

Belopp enligt

Regeringens förslag

Anslag

statsbudgeten

2000

Förändring av

ram /anslag

Ny ram /Ny

anslagsnivå

9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

25 362 652

+2 125 530

27 488 182

A 2

Bidrag för läkemedelsförmånen, ramanslag

14 137 000

+2 000 000

16 137 000

A 9

Smittskyddsinstitutet, ramanslag

131 224

+10 000

141 224

A 13

Ersättning till steriliserade i vissa fall, reservations-

anslag

90 000

+101 530

191 530

A 14

Personligt ombud, ramanslag

45 000

-15 000

30 000

B 1

Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken,

ramanslag

260 000

-1 000

259 000

B 2

Vissa statsbidrag inom handikappområdet, reserva-

tionsanslag

330 000

-55 000

275 000

B 3

Statsbidrag till vårdartjänst m.m., ramanslag

183 019

-24 450

158 569

B 4

Bidrag till viss verksamhet för personer med funk-

tionshinder, obetecknat anslag

78 394

+1 000

79 394

B 5

Bidrag till handikapp- och pensionärsorganisatio-

ner, obetecknat anslag

132 194

+20 500

152 694

B 9

Bidrag till ungdomsvård och missbrukarvård m.m.,

obetecknat anslag

63 000

+2 000

65 000

B 12

Statens institut för särskilt utbildningsstöd, raman-

slag

8 663

+1 500

10 163

B 15

Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor,

ramanslag

6 908

-250

6 658

B 16

Statens institutionsstyrelse, ramanslag

557 032

+96 200

653 232

C 1

Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskning,

ramanslag

117 655

-10 400

107 255

C 2

Socialvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning,

ramanslag

9 735

-1 100

8 635

10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

92 470 469

+1 500 000

93 970 469

A 1

Sjukpenning och rehabilitering m.m., ramanslag

31 502 036

+1 500 000

33 002 036

11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

33 618 800

±0

33 618 800

A 2

Efterlevandepensioner till vuxna, ramanslag

12 988 000

-103 000

12 885 000

A 4

Delpension, ramanslag

122 800

+103 000

225 800

Utgiftsområde

Belopp enligt

Regeringens förslag

Anslag

statsbudgeten

2000

Förändring av

ram /anslag

Ny ram /Ny

anslagsnivå

12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

44 755 500

+12 500

44 768 000

A 3

Underhållsstöd, ramanslag

2 737 500

+12 500

2 750 000

14

Arbetsmarknad och arbetsliv

46 130 042

-212 920

45 917 122

A 1

Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader,

ramanslag

4 527 565

-3 000

4 524 565

A 2

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, ramanslag

19 590 591

-100 000

19 490 591

B 13

Ombudsmannen mot diskriminering på grund av

sexuell läggning, ramanslag

3 018

+80

3 098

D 2

Statliga tjänstepensioner m.m., ramanslag

7 755 800

-110 000

7 645 800

15

Studiestöd

20 981 447

-539 805

20 441 642

A 2

Studiemedel m.m., ramanslag

9 806 499

+195

9 806 694

A 3

Vuxenstudiestöd m.m., ramanslag

8 195 998

-540 000

7 655 998

16

Utbildning och universitetsforskning

32 572 588

-38 013

32 534 575

A 16

Svenska EU-programkontoret för utbildning och

kompetensutveckling, ramanslag

17 163

+1 500

18 663

B 52

Enskilda och kommunala högskoleutbildningar

m.m., ramanslag

1 543 659

+487

1 544 146

B 53

Särskilda utgifter inom universitet och högskolor

m.m., ramanslag

451 293

-60 000

391 293

C 3

Centrala studiestödsnämnden, ramanslag

343 250

+20 000

363 250

17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

7 570 486

+18 000

7 588 486

A 2

Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling

samt internationellt kulturutbyte och samarbete,

ramanslag

116 196

+12 500

128 696

E 2

Ersättningar och bidrag till konstnärer, ramanslag

252 184

+7 500

259 684

N 2

Lotteriinspektionen, ramanslag

28 459

-2 000

26 459

Utgiftsområde

Belopp enligt

Regeringens förslag

Anslag

statsbudgeten

2000

Förändring av

ram /anslag

Ny ram /Ny

anslagsnivå

18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byg-

gande

15 592 068

-499 000

15 093 068

A 10

Bostadsbidrag, ramanslag

5 670 000

-500 000

5 170 000

A 12

Investeringsbidrag för anordnande av bostäder för

studenter, ramanslag

Nytt

+1 000

1 000

19

Regional utjämning och utveckling

3 310 433

+175 036

3 485 469

A 1

Allmänna regionalpolitiska åtgärder, ramanslag

1 303 850

-75 000

1 228 850

A 4

Ersättning för nedsättning av socialavgifter, raman-

slag

313 734

-150 000

163 734

A 7

Statens institut för regionalforskning, ramanslag

8 068

+36

8 104

A 13

IT-infrastruktur: Regionala transportnät, ramanslag

Nytt

+400 000

400 000

21

Energi

1 445 526

+434 870

1 880 396

A 1

Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader,

ramanslag

113 768

+4 870

118 638

B 10

Ersättning för vissa kostnader vid avveckling av en

reaktor i Barsebäcksverket, ramanslag

Nytt

+430 000

430 000

22

Kommunikationer

25 532 440

-13 093

25 519 347

C 2

Upphandling av samhällsåtaganden, ramanslag

157 484

-4 000

153 484

C 4

Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarme-

ringstjänst enligt avtal, ramanslag

140 000

+4 000

144 000

D 1

Ersättning till Statens järnvägar i samband med

utdelning från AB Swedcarrier, ramanslag

50 000

-17 000

33 000

D 2

Rikstrafiken: Administration, ramanslag

10 000

+542

10 542

E 1

Statens väg- och transportforskningsinstitut, raman-

slag

30 099

+2 000

32 099

E 2

Kommunikationsforskningsberedningen, ramanslag

155 851

+1 365

157 216

Utgiftsområde

Belopp enligt

Regeringens förslag

Anslag

statsbudgeten

2000

Förändring av

ram /anslag

Ny ram /Ny

anslagsnivå

23

Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande nä-

ringar

9 726 327

+6 610

9 732 937

B 1

Statens jordbruksverk, ramanslag

249 096

+6 610

255 706

B 8

Miljö-, struktur- och regionala åtgärder, ramanslag

2 118 000

-15 000

2 103 000

C 1

Fiskeriverket, ramanslag

65 514

+2 560

68 074

F 3

Kostnader för livsmedelsberedskap, ramanslag

16 518

-2 560

13 958

G 3

Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning

samt kollektiv forskning, ramanslag

208 320

+15 000

223 320

24

Näringsliv

2 983 313

+17 522

3 000 835

A 1

Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvalt-

ningskostnader, ramanslag

223 209

+300

223 509

A 3

Stöd till kooperativ utveckling, ramanslag

20 000

-300

19 700

A 5

Sveriges geologiska undersökning: Geologisk

undersökningsverksamhet m.m., ramanslag

139 714

+25 000

164 714

A 8

Fortsatt program för småföretagsutveckling, förny-

else och tillväxt, reservationsanslag

180 000

-14 100

165 900

B 6

Patent- och registreringsverket: Finansiering av viss

verksamhet (likvidatorer), ramanslag

Nytt

+6 100

6 100

F 1

Marknadsdomstolen, ramanslag

4 941

-500

4 441

F 2

Konsumentverket, ramanslag

84 340

+250

84 590

F 4

Fastighetsmäklarnämnden, ramanslag

7 247

+522

7 769

F 7

Bidrag till miljömärkning av produkter, obetecknat

anslag

3 600

+250

3 850

Summa anslagsförändringar på tilläggsbudget

+3 126 679

Motionerna

1999/2000:Fi15 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

10. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om förändringar av an-

ställningsstödet,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett auktionsförfarande för UMTS-tillstånden,

1999/2000:Fi16 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen

avslår förslaget om förlängning av försöken med TeaterAlliansen inom ra-

men för utgiftsområde 14 i enlighet med vad som anförts i motionen.

1999/2000:Fi22 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen avslår

regeringens förslag att medge att avgifter för uppläggning av lån vid CSN i

fortsättningen inte skall redovisas som statliga inkomster.

1999/2000:Fi28 av Mikael Odenberg m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen avslår

regeringens förslag om reformering av det utökade förstärkta anställnings-

stödet i enlighet med vad som anförts i motionen.

1999/2000:Fi29 av Per-Richard Molén m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om anslaget C1 under tilläggsbudgeten inom utgiftsområde 22:

Kommunikationer,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om anslaget D2 under tilläggsbudgeten inom utgiftsområde 22:

Kommunikationer.

1999/2000:Fi31 av Johnny Gylling m.fl. (kd) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riskerna med en

överreglering av den svenska telemarknaden.

1999/2000:Fi34 av Chris Heister m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen avslår

regeringens förslag att inom utgiftsområde 9 minska anslaget A14 Personligt

ombud, i enlighet med vad som anförts i motionen.

1999/2000:Fi38 av Margit Gennser m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring i sjukförsäkring-

en, i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen avslår regeringens förslag att under utgiftsområde 10 Eko-

nomisk trygghet vid sjukdom och handikapp ge anslaget A1 Sjukpenning

och rehabilitering m.m. 1 500 000 000 kr i tilläggsbudget.

1999/2000:Fi39 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om anslagen till Tullen under utgiftsområde 3,

1999/2000:Fi40 av Per Westerberg m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om anslaget A13 IT-infrastruktur: Regionala transportnät,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om anslaget A4 Ersättning för nedsättning av socialavgifter,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om anslaget F1 Marknadsdomstolen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om anslaget F2 Konsumentverket.

1999/2000:Fi41 av Dan Ericsson m.fl. (kd) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en teknisk juste-

ring av utgiftstaket för att möjliggöra utbetalning av EU:s arealersättningar

snarast möjligt under år 2000.

1999/2000:Fi42 av Mats Odell m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen avslår förslaget till utökat förstärkt anställningsstöd i en-

lighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen avslår regeringens förslag att ta 175 000 000 kr i anspråk

från anslaget A2 Landsbygdslån,

3. att riksdagen på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000

godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade anslag i

enlighet med specifikation i tabell 5.1.

1999/2000:Fi43 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att bemyndiga regeringen att utbetala bidrag för

åtgärder mot radon i bostäder om bidragen redan beviljats,

2. att riksdagen beslutar att i övrigt upphöra med beviljande och utbetalan-

de av bidrag för åtgärder mot radon i bostäder (A8),

3. att riksdagen beslutar att icke inrätta ett nytt anslag (A12) för investe-

ringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter,

4. att riksdagen beslutar att inte bemyndiga

regeringen att under år 2000 bevilja

investeringsbidrag för anordnande av

studentbostäder för följande år.

Utskottet

Statsbudgetens preliminära utfall 1999

Med införandet av budgetlagen följde ett ökat krav på uppföljning och redo-

visning av statsbudgetens inkomster och utgifter. Regeringen skall noggrant

följa hur statens inkomster, utgifter och upplåning utvecklas. Senast fyra

månader efter budgetåret skall regeringen för riksdagen redovisa statsbud-

getens preliminära utfall. Regeringen skall förklara väsentliga skillnader

mellan budgeterade belopp och det preliminära utfallet.

Propositionen

I vårpropositionen redovisar regeringen ett preliminärt utfall för 1999 (av-

snitt 5.2). Det slutgiltiga utfallet redovisas i skrivelsen Årsredovisning för

staten.

Det preliminära utfallet för 1999 visar att budgetsaldot kommer att bli 82

miljarder kronor. I jämförelse med budgetpropositionen för 1999 innebär det

att utfallet kommer att bli 66 miljarder kronor bättre än beräknat. Jämfört

med utfallet 1998 har statsbudgetens saldo förbättrats med 72 miljarder kro-

nor. Det stora budgetöverskottet för 1999 beror till stor del på engångseffek-

ter i form av överföringar från AP-fonden, 45 miljarder kronor, och inbetal-

ningar av premiepensionsmedel till Riksgäldskontoret, 26 miljarder kronor.

Justerat för dessa större engångseffekter uppgick statsbudgetens saldo för

1999 till 10 miljarder kronor.

Statsbudgetens inkomster beräknades i statsbudgeten till 696,4 miljarder

kronor. Det preliminära utfallet blev 724,5 miljarder kronor, vilket är 28,1

miljarder kronor högre än beräknat. Ökningen förklaras främst av högre

skatteinkomster, som preliminärt blev 41,9 miljarder kronor högre än beräk-

nat, se vidare avsnitt 6.6.

Det preliminära utfallet för statsbudgetens utgifter blev 642,6 miljarder

kronor. Det är 37,8 miljarder kronor lägre än budgeterat. Orsaken är främst

att Riksgäldskontorets nettoutlåning blev 45 miljarder kronor lägre än beräk-

nat, varav den största delen förklaras av att starten av det nya premiepen-

sionssystemet försenades. Därmed genomfördes inte den budgeterade över-

föringen på 37 miljarder kronor till Premiepensionsmyndigheten under 1999.

Dessutom gjordes en extra överföring från AP-fonden till Riksgäldskontoret

för att korrigera för att Premiepensionssystemet tillfördes för lite medel

under åren 1995-1997.

Utgiftstaket för 1999 uppgick till 753 miljarder kronor. Det preliminära

utfallet för de takbegränsade utgifterna blev 751,5 miljarder kronor. Det

innebär att budgeteringsmarginalen uppgick till 1,5 miljarder kronor. Statens

utgifter exklusive statsskuldsräntor beräknas bli 1,5 miljarder kronor högre

än vad som budgeterades i statsbudgeten. Det preliminära utfallet för ålders-

pensionssystemet vid sidan av statsbudgeten är 0,3 miljarder kronor högre än

vad som beräknades i budgetpropositionen för 1999.

I propositionen redovisar regeringen vidare det preliminära utfallet per ut-

giftsområde och förklarar stora avvikelser.

Utrikesutskottets yttrande

Enligt utrikesutskottets uppfattning som redovisas i yttrande 1999/2000:

UU6y är uppföljning av tidigare års resultat av central betydelse för styr-

ningen av den statliga verksamheten. Uppföljning utgör också en grund, om

än icke den enda, för budgetering och andra typer av styrning inför komman-

de år.

Utrikesutskottet noterar att den verksamhet som finansieras över utgifts-

område 5 bedrivits inom budget. Vid sitt arbete med uppföljning och utvär-

dering har utrikesutskottet ägnat särskild uppmärksamhet åt verksamheten

inom utrikesförvaltningen under budgetåret 1999. Utrikesutskottet har härvid

erhållit årsredovisningsmaterial från Utrikesdepartementet samt anordnat en

intern utfrågning med departementets expeditionschef jämte medarbetare.

Vissa utestående frågor har sedermera följts upp med kompletterande redo-

visningar från departementets sida.

Utrikesutskottet kan med anledning av den företagna uppföljningen kon-

statera att verksamheten, i de delar som blivit belysta, bedrivits väl i linje

med riksdagens intentioner. Utrikesutskottet vill också framhålla att verk-

samhetsgenomgången i kombination med en framåtriktad diskussion, främst

om den svenska utrikesrepresentationen, är att se som ett väsentligt inslag i

riksdagens styrning inom det utrikespolitiska området.

Utrikesutskottet noterar också den differens gentemot budget som redovi-

sas vad avser utgiftsområde 7 samt de förklaringar härtill som ges i proposi-

tionen.

Utskottet har med anledning av vad som i propositionen anförs om utgifts-

begränsande åtgärder samt mot bakgrund av vad som anfördes härom i pro-

position 1998/99:100 (s. 142) och i utskottets yttrande 1998/99:UU1y (s. 11)

gjort en uppföljning av konsekvenserna av utgiftsbegränsningarna under

1999. Utrikesutskottet har därvid, på basis av en gedigen redovisning från

Utrikesdepartementet, erfarit följande.

Begränsningsbeloppet sattes, enligt beslut av regeringen våren 1999, till

11 150 miljoner kronor, dvs. samma nivå som anslaget. I förhållande till den

utgiftsprognos om 14 009 miljoner kronor som upprättades i början av febru-

ari innebar således utgiftsbegränsningen en neddragning med 2 859 miljoner

kronor.

För det multilaterala utvecklingssamarbetet har utgiftsbegränsningen i

stort sett kunnat hanteras utan större negativa konsekvenser. På grundval av

det goda anseende Sverige åtnjuter har senareläggning av betalningar kunnat

göras i samförstånd med berörda internationella organisationer. Detta sam-

förstånd bygger dock på att senareläggningarna är en engångsföreteelse.

Inom det bilaterala utvecklingssamarbetet har de flesta samarbetsländer

berörts. En rad insatser har fått inställas eller senareläggas. Insatser inom

området demokrati och mänskliga rättigheter har drabbats hårt - inte för att

de är mindre prioriterade utan för att de i många fall inte varit avtalsbundna

och därmed kunnat senareläggas. För de enskilda organisationerna innebar

begränsningen att Sida inte kunde fullfölja avtal, och organisationerna drab-

bades i vissa fall hårt. Inom forskningssamarbetet lyckades dock föresatsen

att värna om de svaga institutionerna. Trots svårigheterna att hantera utgifts-

begränsningen och att trovärdigheten i flera fall naggats i kanten pekar Sida

dock på en positiv aspekt - den finansiella uppföljningen har skärpts.

Mot bakgrund av vad som framkommit bedömer utrikesutskottet att ut-

giftsbegränsningen kunnat genomföras utan alltför allvarliga men för Sveri-

ges utvecklingssamarbete. Förutsättningen för detta har emellertid varit att

det rört sig om en engångsföreteelse. En eventuell upprepning på biståndets

område av åtgärder av det slag som vidtogs under budgetåret 1999 skulle

riskera att vara till betydande men för Sveriges förtroende internationellt

samt allvarligt urgröpa den inhemska biståndsviljan.

Inom ramen för utrikesutskottets arbete med uppföljning och utvärdering har

under riksmötet också en granskning gjorts av Årsredovisning för staten

1998 (skr. 1998/99:150). Eftersom de uppgifter som lämnas i skrivelsen är av

betydelse bl.a. som beslutsunderlag för de ställningstaganden som utskottet

har att göra med anledning av regeringens ekonomiska vårpropositioner och

budgetpropositioner har, i tillämpliga fall, jämförelser gjorts med 1999 års

ekonomiska vårproposition (prop. 1998/99:100) och den senaste budgetpro-

positionen (prop. 1999/2000:1). Utskottets granskning har omfattat statsbud-

getens utfall 1998 avseende utgifter på utgiftsområdena 5 och 7 samt reser-

vationsläget inom utgiftsområde 7. Utrikesutskottet har också följt upp Riks-

revisionsverkets iakttagelser beträffande revisionsberättelser med invänd-

ning. Utrikesutskottet vill till följd av sin granskning i detta sammanhang

framföra följande.

En central fråga inom utgiftsområde 7 är den s.k. biståndsramen för inter-

nationellt utvecklingssamarbete, vars omfattning (uttryckt i procent av pro-

gnosticerad BNI), efter yrkande i budgetpropositionen, årligen fastställs av

riksdagen. Detta faktum jämte den politiska vikt som fästs vid frågan gör att

det vore önskvärt att regeringen i Årsredovisning för staten redovisade ut-

fallet beträffande biståndsramen. Av intresse att erfara vore biståndsramens

utfall i absoluta tal, i procent av prognosticerad BNI och i procent av verklig

BNI.

Under senare år har informationen i budgetpropositionerna om reserva-

tionsläget blivit allt bättre. Så redovisas exempelvis i budgetpropositionen

för 2000 (prop. 1999/2000:1) reservationsläget i många fall ner på delposts-

nivå med angivande av fördelningen mellan intecknade och ointecknade

reservationer. Också i Årsredovisning för staten 1998 (skr. 1998/99:150)

ingår uppgifter om reservationer (nedbrutet på anslagsnivå). Vid en jämförel-

se av siffermaterialet har utskottet noterat avvikelser mellan årsredovisning-

en och budgetpropositionen, vilka för reservationerna på A1-anslaget inom

utgiftsområde 7 uppgår till 157 miljoner kronor.

Enligt vad utrikesutskottet erfarit bygger redovisningen i budgetproposi-

tionen på de uppgifter som myndigheterna lämnar i sina respektive årsredo-

visningar. Årsredovisningen för staten bygger däremot på den s.k. Riksredo-

visningen som Ekonomistyrningsverket (ESV) hanterar. I det första fallet rör

det sig således om uppgifter från de lokala ekonomisystemen på myndighe-

terna. De lokala systemen skall löpande stämmas av mot de uppgifter myn-

digheterna lämnar i Riksredovisningen.

Enligt uppgift från ESV, som är medvetet om den av utskottet uppmärk-

sammade diskrepansen, finns motsvarande misstämning också på andra håll

inom statsbudgeten. Hur dessa fel uppkommit har hittills inte kunnat klarläg-

gas men är föremål för utredning av ESV och, i här aktuellt fall, UD.

Utrikesutskottet anser mot bakgrund av vad som framkommit att ingen riks-

dagens åtgärd för närvarande är påkallad.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet kan med tillfredsställelse konstatera att det preliminära utfallet fö

1999 innebär att de budgetpolitiska målen uppfylldes. Den offentliga sek-

torns finansiella sparande uppgick till 1,9 % av BNP, vilket är ca 30 miljar-

der kronor över målet på 0,5 % av BNP. Utgiftstaket klarades med en bud-

geteringsmarginal på 1,5 miljarder kronor. Regeringens budgetpolitik har

återigen visat sig vara framgångsrik.

Det preliminära utfallet för statsbudgetens utgifter uppgick till 642,6 mil-

jarder kronor vilket är ca 37,8 miljarder kronor lägre än budgeterat. Det beror

främst på Riksgäldskontorets lägre nettoutlåning. Däremot är det preliminära

utfallet för de 27 utgiftsområdena 6,9 miljarder kronor högre än budgeterat.

För utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor blev utfallet 5,3 miljarder kronor

högre än budgeterat. En större förbrukning än anvisade medel kan finansieras

genom att myndigheterna utnyttjar ingående reservationer/anslagssparande

eller anslagskredit. I vissa fall sker det genom att regeringen beslutar om s.k

medgivet överskridande.

För tre utgiftsområden där större delen av utgifterna består av transfere-

ringar, utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp,

utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn och utgiftsområ-

de 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet, blev det preliminära utfallet

sammanlagt 11 miljarder kronor högre än anvisat på statsbudgeten.

Fyra utgiftsområden redovisar utfall som underskrider budgeterade belopp

i statsbudgeten med mer än 1 miljard kronor: utgiftsområde 15 Studiestöd,

utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, ut-

giftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner och utgiftsområde 27 Avgif-

ten till Europeiska gemenskapen. Tillsammans redovisar dessa utgiftsområ-

den ett preliminärt utfall som är 8,1 miljarder kronor lägre än anvisat på

statsbudgeten.

Bakom de olika budgeteringsavvikelserna inom utgiftsområdena ligger

bl.a. ökad biståndsverksamhet och ett större utnyttjande av föräldraförsäk-

ringen, där bl.a. fäder, som i genomsnitt har en högre ersättningsnivå, ökade

sitt uttag av föräldraledighet. Mer problematiska framstår de stora avvikel-

serna när det gäller sjukpenning och rehabilitering och i viss mån bidrag för

läkemedelsförmånen. Utskottet återkommer nedan till regeringens förslag att

på tilläggsbudget öka anslaget för sjukförsäkringen.

Utskottet instämmer i utrikesutskottets uppfattning att uppföljning av tidigare

års resultat är av central betydelse för styrningen av den statliga verksamhe-

ten och välkomnar redovisningen av de iakttagelser som utrikesutskottet

gjort under sitt uppföljningsarbete.

Vad avser den diskrepans i redovisningen av reservationer som utrikesut-

skottet uppmärksammat vill finansutskottet betona betydelsen av att rutiner-

na för rapportering och redovisning förbättras så att denna typ av diskrepan-

ser inte uppstår.

När det slutligen gäller utrikesutskottets önskemål om en bättre redovis-

ning som underlag för uppföljningen av biståndsmålet har finansutskottet

inget att invända mot förslaget. I likhet med utrikesutskottet ser inte heller

finansutskottet något behov av ett riksdagsbeslut i denna fråga, utan förut-

sätter att Regeringskansliet beaktar utrikesutskottets önskemål.

Utgiftsprognos för 2000

Propositionen

I vårpropositionen redogörs för en aktuell prognos för innevarande års stats-

budget (avsnitt 5.3).

I statsbudgeten beräknades budgetsaldot till 82,5 miljarder kronor för

2000. Aktuell prognos för statsbudgetens saldo uppgår till 95,5 miljarder

kronor, dvs. en förbättring med 13 miljarder kronor. Det förbättrade budget-

saldot förklaras av att inkomsterna ökar med 27,3 miljarder kronor. Samti-

digt ökar dock utgifterna med 14,3 miljarder kronor. Inkomsternas ökning

beror till största delen på att fysiska personers inkomstskatt beräknas bli ca

14 miljarder kronor högre och att mervärdesskatten beräknas bli ca 7 miljar-

der kronor högre jämfört med beräkningen i statsbudgeten.

Statsbudgetens utgifter exklusive statsskuldsräntor beräknas till 624,2

miljarder kronor, vilket är en ökning med 0,7 miljarder kronor jämfört med

statsbudgeten. Det är främst utgifterna för sjukpenning och läkemedel som

ökar, samtidigt som utgifterna för bl.a. arbetsmarknadspolitiska program och

vuxenstudiestöd minskar.

Aktuell beräkning av statsskuldsräntorna uppgår till 93,4 miljarder kronor.

Upprevideringen i förhållande till beräkningen i statsbudgeten på 11,6 mil-

jarder kronor, beror huvudsakligen på höjt ränteantagande, lägre beräknade

överkurser vid emission och högre kursförluster. De högre kursförlusterna

beror på att Riksgäldskontoret (RGK) nu beräknas genomföra en större för-

tidsinlösen av lån under 2000 jämfört med vad som antogs i beräkningen i

budgetpropositionen.

Prognosen för Riksgäldskontorets nettoutlåning m.m. uppgår till -3,5 mil-

jarder kronor, vilket innebär större inlåning än utlåning. I jämförelse med

statsbudgeten innebär den aktuella prognosen för RGK:s nettoutlåning att

budgetsaldot försämras med 2 miljarder kronor. Försämringen beror till

största delen på ett beräknat underskott, uppgående till 1,6 miljarder kronor,

det kommunala momssystemet. Dessutom beräknas nettot av utbetalningar

och inbetalningar av premiepensionsmedel öka utlåningen med 0,5 miljarder

kronor.

Regeringen anser att det av riksdagen beslutade utgiftstaket för 2000 på 765

miljarder kronor skall ligga fast. I propositionen betonas att regeringen följe

utgiftsutvecklingen under innevarande budgetår. Kontinuerlig utgiftsuppfölj-

ning och granskning av prognoser är nödvändig för att i tid kunna vidta

korrigerande åtgärder.

De takbegränsade utgifterna beräknades i statsbudgeten till 763,5 miljarder

kronor. Budgeteringsmarginalen uppgick därmed till 1,5 miljarder kronor. I

den nu aktuella prognosen uppgår de takbegränsade utgifterna till 764,1

miljarder kronor. Budgeteringsmarginalen beräknas därmed till 0,9 miljarder

kronor. Budgeteringsmarginalens minskning förklaras till största delen av

kraftigt ökade utgifter för sjukförsäkringen.

Som andel av BNP beräknas de takbegränsade utgifterna uppgå till 36,7 %.

År 1999 var motsvarande andel av BNP preliminärt 38,1 %. För att möjlig-

göra en rättvisande jämförelse över tiden bör emellertid utgifterna för 1999

justeras för de tekniska förändringar som höjde utgiftstaket 2000 med 4

miljarder kronor. Efter en sådan korrigering blir de takbegränsade utgifternas

andel av BNP 1999 i stället 38,5 %, dvs. 1,7 procentenheter högre än 2000.

Jämfört med 1999 ökar nu de utgifter som omfattas av utgiftstaket för staten

med 12,7 miljarder kronor, varav 4,1 miljarder kronor förklaras av tekniska

justeringar. Realt minskar de takbegränsade utgifterna med ca 0,6 % jämfört

med 1999.

I budgetpropositionen för 2000 meddelade regeringen att den förberedde

ett antal åtgärder för att begränsa utgifterna för 2000. Regeringskansliets

utgiftsprognoser visade att utgiftstaket för staten riskerade att överskridas

2000 till följd av att framför allt utgifterna för sjukpenning och avgiften til

EU steg mer än vad som tidigare beräknats.

Mot bakgrund av detta beslutade därför regeringen att senarelägga utgifter

uppgående till 3,7 miljarder kronor, avseende arealersättning från 2000 till

2001. Vidare redovisade regeringen i budgetpropositionen för 2000 att ett

antal utgiftsområden skulle komma att beröras av utgiftsbegränsningar. I

budgetpropositionen preciserades emellertid inte närmare de vidtagna åtgär-

dernas omfattning.

Regeringen har bestämt att begränsningsbelopp skall införas 2000 på

sammanlagt sex utgiftsområden. Begränsningsbeloppens syfte är att säker-

ställa att anslagsförbrukningen inte överstiger en viss bestämd nivå.

Finansutskottets ställningstagande

Utgiftsprognosen för 2000 visar att budgetsaldot beräknas bli 13 miljarder

kronor starkare än vad som budgeterats. Bakom detta ligger högre inkomster

på 27,3 miljarder kronor. Samtidigt beräknas emellertid utgifterna kunna öka

med 14,3 miljarder kronor i förhållande till statsbudgeten. De takbegränsade

utgifterna på statsbudgeten (dvs. exklusive statsskuldsräntorna) beräknas bli

0,7 miljarder kronor högre än budgeterat. Budgeteringsmarginalen beräknas

till 0,9 miljarder kronor.

Utgiftstaket är ett allvarligt budgetpolitiskt åtagande för regeringen. Om

det finns risk för att utgiftstaket för staten kommer att överskridas skall reg

ringen för att undvika detta, enligt 42 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten,

vidta sådana åtgärder som den har befogenheter till eller föreslå riksdagen

nödvändiga åtgärder.

I syfte att klara utgiftstaket har regeringen bl.a. beslutat om begränsningsbel

enligt tabell 1.

Tabell 1 Begränsningsbelopp 2000

Miljoner kronor

Nivåer som

ej får

överskridas

Ingående reserva-

tion och ramöver-

föringsbelopp

Stats-

budget

(SB)

Tilläggs-

budget

(TB)

Skillnad begränsnings-

belopp och budgeterat

belopp

Utgiftsområde/Anslag

(preliminär uppgift)

(IB+SB+TB)

SB

Uo 3, B1 Tullverket

1 155

75

1 127

0

-47

28

Uo 6 Totalförsvar

46 648

743

46 649

12

-755

-1

Uo 7, Vo A Bistånd

14 185

5 150

12 487

0

-3 452

1 698

Uo 7, Vo B Central- och Östeuropa

975

1 575

1

0

-600

974

Uo16 Utbildning och

universitetsforskning

32 263

2 100

32 573

-38

-2 372

-310

Uo18 E1 Stöd till lokala investerings-

program för ekologisk hållbarhet

1 050

639

1 758

0

-1 347

-708

Uo 21 Energi

1 959

2 145

1 446

435

-2 066

513

Källa: Finansdepartementet, budgetavdelningen.

Utskottet vill betona vikten av att regeringen under året noggrant följer ut-

giftsutvecklingen och, om utgiftstaket för staten är hotat, vidtar nödvändiga

åtgärder.

Tilläggsbudget för budgetåret 2000

Enligt 9 kap. 5 § regeringsformen kan riksdagen på tilläggsbudget göra ny

beräkning av statsinkomster samt ändra anslag och anvisa nya anslag. Om

behov uppkommer avses regeringen i den nya budgetprocessen redovisa

förslag till tilläggsbudget vid två tillfällen per år, i den ekonomiska vårpro-

positionen och i budgetpropositionen. I vårpropositionen (avsnitt 5.4) redovi-

sar regeringen de förändringar av gällande statsbudget som nu kan över-

blickas och andra frågor som regeringen anser bör tas upp.

Propositionen

I vårpropositionen föreslår regeringen anslagsförändringar på tilläggsbudget

och därmed föranledda ramändringar (yrkande 39, avsnitt 5.4) som sam-

manlagt innebär att anvisade medel ökar med 3 127 miljoner kronor netto.

De föreslagna ökningarna av anslagen uppgår till 5 867 miljoner kronor och

de föreslagna minskningarna uppgår till 2 741 miljoner kronor.

Regeringens ambition är att ökade utgifter skall finansieras genom motsva-

rande minskning av utgifterna samma år. När det gäller de ökade utgifterna

för bidrag för läkemedelsförmånen och sjukpenning och rehabilitering har

emellertid detta inte varit möjligt. Efter de föreslagna åtgärderna uppgår

budgeteringsmarginalen till 0,9 miljarder kronor för år 2000.

Ökad medelstilldelning

Regeringen föreslår ökad medelstilldelning för en rad ändamål för inneva-

rande budgetår.

Under utgiftsområde 1 Rikets styrelse föreslås Regeringskansliet få 148

miljoner kronor i syfte att skapa ett effektivare IT-stöd till hela Regerings-

kansliet. Förslaget skall också ses mot bakgrund av att Regeringskansliet

sedan den 1 januari 1997 är en myndighet men att dess verksamhet finansie-

ras via två anslag. Ökningen finansieras genom att det andra anslaget, nämli-

gen till utrikesförvaltningen under utgiftsområde 5, minskas i motsvarande

mån.

För att tillförsäkra en tillförlitlig och heltäckande statistik över vakanser

föreslås Statistiska centralbyrån under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi

och finansförvaltning få 1,5 miljoner kronor på tilläggsbudget.

I propositionen påpekas att polisväsendets ekonomiska situation är bekym-

mersam. Polisen beräknas under innevarande år komma att förbruka ca 440

miljoner kronor mer än vad som anvisats på statsbudgeten. Detta löses ge-

nom att utnyttja anslagssparande och anslagskredit. Regeringen menar

emellertid att ett resursutskott ändå är nödvändigt redan innevarande år för

att inte riskera att arbetet med att genomföra närpolisreformen stannar av.

Anslaget till Polisorganisationen under utgiftsområde 4 bör därför ökas med

110 miljoner kronor.

Med anledning av kostnadsökningar bl.a. till följd av den nya lagen

(1998:714) om frihetsberövande och andra tvångsåtgärder ökar resursbeho-

vet för vissa skaderegleringar. Regeringen föreslår därför att anslaget härför

ökas med 10,6 miljoner kronor.

Budgetåret 1999 delades under utgiftsområde 6 Totalförsvar det tidigare

anslaget A1 Försvarsmakten i två anslag, nämligen anslaget A1 Förbands-

verksamhet och beredskap m.m. och anslaget A3 Materiel, anläggningar

samt forskning och teknikutveckling. Syftet var att ge bättre förutsättningar

att styra och följa upp verksamheten. Riksdagen har ställt sig bakom att en

avvägning mellan de olika verksamhetsområdena borde kunna ske inför varje

budgetår. Som en följd av omställningen av försvaret har förskjutningar av

utgifter mellan verksamhetsområden och budgetår skett, och regeringen

föreslår därför en omfördelning mellan anslagen på tilläggsbudget om 700

miljoner kronor.

Riksdagen har beslutat att det centrala lednings- och samordningsansvaret

för trossamfundens verksamhet inom totalförsvaret fr.o.m. 2000 skall övergå

från Svenska kyrkan till Överstyrelsen för civil beredskap. En minskning

med 700 000 kr gjordes därför av det under utgiftsområde 17 Kultur, medier,

trossamfund och fritid uppförda anslaget K1 Stöd till trossamfund. Den av-

sedda ökningen av anslaget B1 Funktionen Civil ledning kom dock inte att

ske, varför regeringen anser att en justering nu bör göras.

Riksdagen har beslutat om en ändrad uppgiftsfördelning mellan anslaget

B3 Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst och anslaget D6 Stöd

till frivillliga försvarsorganisationer (prop. 1998/99:74, bet. 1998/99:FöU5,

rskr. 1998/99:224). Anslaget D6 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer

skulle rätteligen uppgå till 88 245 000 kr och anslaget B3 Funktionen Be-

folkningsskydd och räddningstjänst till 696 608 000 kr. Sistnämnda anslag

bör därför enligt regeringens uppfattning ökas med 4 931 000 kr och anslaget

D6 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer minskas med motsvarande

belopp.

Utöver utbetalning av ersättning till landstingen under 2000 kommer det

under utgiftsområde 9 uppförda anslaget för läkemedelsförmånen att belastas

av en förlustdelning avseende 1999 års läkemedelskostnader. Statens andel

av förlustdelningen beräknas uppgå till ca 1,2 miljarder kronor. Dessutom är

anslaget belastat av ett underskott från tidigare budgetår på 828 miljoner

kronor. För att täcka utbetalningarna för förlustdelningen samt det ackumule-

rade underskottet föreslås att anslaget ökas med 2 miljarder kronor.

För att möta Smittskyddsinstitutets ekonomiska svårigheter har verksam-

heten tillförts extra resurser, senast i statsbudgeten för innevarande år. Rege

ringen föreslår nu att myndigheten tillförs ökade medel om 10 miljoner kro-

nor för att i första hand kunna vidta de åtgärder som krävs för att få kontroll

över ekonomin och förbättra styrningen av verksamheten. Av de anslagna

medlen skall 800 000 kr användas för deltagande i EU:s smittskyddssamar-

bete. Anslagsökningen finansieras genom en motsvarande minskning av

anslaget till Socialvetenskapliga forskningsrådets forskningsanslag.

Anvisade och beräknade medel för ersättning till steriliserade för perioden

1999-2001 bygger på uppskattningen att 1 000 personer skulle komma att

erhålla ersättning. Nya prognoser visar att närmare 1 700 personer kommer

att beviljas ersättning. Regeringen föreslår därför att det aktuella anslaget

ökas med 101 530 000 kr.

Rikstolktjänsten är ett ekonomiskt stöd för den tolktjänst som förtroende-

valda i handikapporganisationernas riksorganisationer behöver för riksöver-

gripande och internationella uppdrag som inte bekostas genom landstingens

vardagstolkning. Under 1999 ökade såväl efterfrågan som tillgången på

tolkar, och anslaget var förbrukat innan året var slut. Det större medelsbeho-

vet förväntas föreligga även 2000. Regeringen anser därför att anslaget B4

Bidrag till viss verksamhet för personer med funktionshinder bör ökas med

1 miljon kronor för att bidrag skall kunna lämnas i ökad omfattning.

I takt med att fler handikapporganisationer bildas och ansöker om ekono-

miskt stöd ökar efterfrågan på de statliga bidragen till handikapporganisatio-

nerna. För att möta det ökade resursbehovet hos organisationerna och för att

underlätta övergången till en ny fördelningsmodell avseende bidragen till

organisationerna anser regeringen att ökade resurser behövs för bidrag till

handikapporganisationerna. Det ökade stödet är ett av förslagen i regeringens

proposition (1999/2000:79) Från patient till medborgare - en nationell hand-

lingsplan för handikappolitiken. Under senare år har även antalet pensionärs-

organisationer ökat medan anslagsnivån varit oförändrad. Regeringen anser

därför att ytterligare medel behövs så att ökade bidrag kan lämnas till pen-

sionärsorganisationerna. Regeringen anser därför att anslaget B5 Bidrag till

handikapp- och pensionärsorganisationer sammantaget bör ökas med 20,5

miljoner kronor.

Med anledning av propositionen Kasinospel i Sverige m.m. (prop.

1998/99:80, bet. 1998/99:KrU11, rskr. 1998/99:229) aviserade regeringen att

den avsåg att föreslå riksdagen att ytterligare öka resurserna för att motverka

negativa sociala och ekonomiska konsekvenser av spel. Därför bör 2 miljo-

ner kronor anvisas på tilläggsbudget under anslaget B9 Bidrag till ungdoms-

vård och missbrukarvård m.m. för förebyggande insatser mot spelmissbruk

och för att öka medvetenheten om problemen bland de yrkesgrupper som

möter spelmissbrukare i sitt arbete. Också frågor om hjälp och stöd till miss-

brukare bör enligt regeringens förslag tas upp.

I regeringens proposition (1999/2000:79) Från patient till medborgare - en

nationell handlingsplan för handikappolitiken föreslår regeringen ett natio-

nellt program för kompetensutveckling av personal inom olika samhällsom-

råden kring frågor som rör bemötande av personer med funktionshinder.

Enligt förslaget skall Statens institut för särskilt utbildningsstöd utarbeta o

ha ansvar för programmet på central nivå. Regeringen anser därför att ytter-

ligare 1,5 miljoner kronor bör anvisas för ändamålet.

Verksamheten vid Statens institutionsstyrelse (SIS) är mycket omvärldsbe-

roende och därför svårplanerad. Betydligt fler ungdomar har dömts till sluten

ungdomsvård än vad regeringen beräknade när påföljden infördes. Regering-

en bedömer att platsantalet för sluten ungdomsvård måste utökas med ytter-

ligare 40 årsplatser, dvs. till totalt 50 platser. Kostnaderna för 40 nya årspl

ser beräknas till 62,4 miljoner kronor. Volymerna i den slutna ungdomsvår-

den ökade redan under 1999 och därför föreslår regeringen att 96,2 miljoner

kronor tillförs SIS för att täcka även kostnaderna för denna ökade verksam-

het.

På grund av den kraftigt ökade sjukfrånvaron har utgifterna för sjukpenning

ökat och de medel som har anvisats på statsbudgeten för år 2000 har visat sig

vara otillräckliga. För närvarande finns det enligt regeringens bedömning

ingenting som tyder på att utgifterna kommer att minska under de närmaste

åren. De prognoser som ligger till grund för regeringens bedömning av ut-

giftsutvecklingen för år 2000 är dock mycket osäkra. Huruvida den föreslag-

na ökningen är tillräcklig eller inte för hela året är därför svårt att förutse

Regeringen kommer att tillsätta en arbetsgrupp som skall utarbeta en hand-

lingsplan för att minska ohälsan samt föreslå åtgärder som bryter den negati-

va utvecklingen. Regeringen föreslår att anslaget A1 Sjukpenning och reha-

bilitering m.m. under utgiftsområde 10 ökas med 1,5 miljarder kronor.

Före år 1999 betalades delpensionerna från Delpensionsfonden. Från och

med år 1999 betalas delpensionerna från ett eget anslag. Utbetalning av

delpensioner har minskat under de senaste åren, och på sikt skall anslaget

avvecklas. Några nya delpensioner kommer inte att beviljas efter år 2000.

När anslaget beräknades överskattades dock den nedåtgående trenden i vo-

lymutvecklingen. Regeringen föreslår därför att anslaget A4 Delpension

under utgiftsområde 11 ökas med 103 miljoner kronor.

Regeringen avser att under maj månad lämna ett förslag till riksdagen om

ändrade regler beträffande underhållsstöd vad gäller utfyllnadsbidrag vid

växelvis boende. Förslaget beräknas leda till en besparing men eftersom

förslaget är försenat i förhållande till tidigare planering kommer ikraftträdan

det, och därmed besparingen, att senareläggas, vilket gör att 12,5 miljoner

kronor föreslås tillföras ändamålet på tilläggsbudget under utgiftsområde 12.

Luftfartsverket utbildar varje år flygledare för att täcka det nationella beho-

vet av flygtrafikledningstjänst. Under utbildningstiden får flygledaraspiran-

terna en lön från Luftfartsverket som motsvarar studiemedel och studielån.

Regeringen anser att det är rimligt att den enskilde i större utsträckning får

ekonomiskt ansvar för utbildningen och anser att utbildningen bör finansieras

inom ramen för studiestödssystemet. Studiestödet kommer att omfatta de

elever som påbörjar sin utbildning fr.o.m. hösten 2000. År 2002 kommer

samtliga elever i flygledarutbildningen att omfattas av studiestödet. Den

totala utgiften kommer då att uppgå till uppskattningsvis 1,9 miljoner kronor

per år. En motsvarande höjning av utdelningen från Luftfartsverket kommer

att ske. För innevarande år föreslås anslaget A2 Studiemedel m.m. under

utgiftsområde 13 ökas med 195 000 kr.

Svenska EU-programkontoret för utbildning och kompetensutveckling har

fr.o.m. den 1 januari 2000 ett utvidgat ansvarsområde. På grund av överfö-

ring av Europeiska socialfondens mål 4, Adapt och Employment, till Ar-

betsmarknadsverket har finansieringen av Svenska EU-programkontorets

fasta kostnader minskat. Regeringen föreslår därför att anslaget A16 Svenska

EU-programkontoret för utbildning och kompetensutveckling under utgifts-

område 16 ökas med 1,5 miljoner kronor och att anslaget A1 Arbetsmark-

nadsverkets förvaltningskostnader under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad

och arbetsliv minskas med motsvarande belopp.

Regeringen anmälde i budgetpropositionen för 2000 osäkerhet om det

framtida anslagsbehovet för Centrala studiestödsnämnden (CSN). Regering-

en föreslår nu att anslaget C3 Centrala studiestödsnämnden ökas med 20

miljoner kronor.

Det bilaterala projektet Kulturbro 2000 syftar till att stärka samarbetet och

bidra till att bygga upp en ny regional identitet i Öresundsregionen genom att

skapa en dansk-svensk biennal för bildkonst, design, teater, dans och musik.

En utgångspunkt är att den danska och den svenska staten bidrar till finansie-

ringen av projektets första biennal som äger rum under hösten 2000. För

denna åtgärd har under anslaget A2 Bidrag till allmän kulturverksamhet,

utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete beräknats 2,5

miljoner kronor. För att motsvara den danska statens insats behövs ytterligare

12,5 miljoner kronor. Regeringen föreslår därför att det nämnda anslaget

under utgiftsområde 17 ökas med 12,5 miljoner kronor.

I enlighet med förslag i propositionen Konstnärernas villkor (prop.

1997/98:87, bet. 1997/98:KrU13, rskr. 1997/98:303) samt i budgetproposi-

tionen för 1999 (prop. 1998/99:1 utg.omr. 17, bet. 1998/99:KrU1, rskr.

1998/99:55) tillfördes kulturområdet 22,5 miljoner kronor under tiden den 1

januari 1999-den 30 juni 2000 (15 miljoner kronor på årsbasis) för genomfö-

rande av flera olika stödinsatser riktade till konstnärer. Under samma period

har under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv genomförts försök

med en tredje anställningsform inom teatern (Teateralliansen), med arbets-

förmedling vid centrumbildningarna samt med tydligare kriterier avseende

vilka som skall ha rätt till arbetsmarknadspolitiska åtgärder med inriktning

mot den konstnärliga arbetsmarknaden. En utvärdering av försöksverksam-

heterna har nu redovisats. Regeringen gör bedömningen att försöken fallit väl

ut och föreslår därför en förlängning av samtliga försök året ut och därmed

även av de stödinsatser som riktats mot konstnärer. Mot denna bakgrund

föreslår regeringen att nivån för anslaget E2 Ersättningar och bidrag till

konstnärer höjs med 7,5 miljoner kronor. Därutöver finansieras förlängning-

en av försöken med Teateralliansen samt försöket med arbetsförmedling vid

centrumbildningarna inom ramen för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och

arbetsliv.

Den snabba utbyggnaden av antalet utbildningsplatser vid högskolor har ökat

efterfrågan på ytterligare studentbostäder, och på vissa orter kan kötiden för

en studentbostad vara cirka ett år vid höstterminens start. Det är angeläget at

detta bostadsbehov kan tillgodoses och att den nyproduktion som behövs

kommer i gång snabbt. Regeringen föreslår därför att ett tillfälligt investe-

ringsbidrag lämnas för anordnande av nya studentbostäder genom ny- eller

ombyggnad och som medför ett tillskott av bostadslägenheter. Ett nytt ram-

anslag A12 Investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter på

1 miljon kronor föreslås föras upp på statsbudgeten för innevarande år under

utgiftsområde 18.

I propositionen Ett informationssamhälle för alla (prop. 1999/2000:86) före-

slår regeringen att stöd som en del av ett nationellt IT-infrastrukturprogram

skall kunna lämnas till finansiering av utbyggnad av regionala transportnät

som inte kommer till stånd på kommersiella grunder. Som en konsekvens av

det förslaget föreslår regeringen att ett nytt ramanslag benämnt A13 IT-

infrastruktur: Regionala transportnät på 400 miljoner kronor förs upp på

tilläggsbudget under utgiftsområde 19.

Den 30 november 1999 slöts ett förslag till ramavtal om förtida avveckling

av en reaktor i Barsebäcksverket mellan staten, Sydkraft AB och Vattenfall

AB. Samtidigt ställdes Barsebäck 1 av. Förslag till åtaganden för staten som

följer av avtalet om ersättning i samband med stängningen av Barsebäcks-

verket har underställts riksdagen för godkännande (prop. 1999/2000:63).

Enligt avtalet har Sydsvenska Värmekraftaktiebolaget (SVKAB) och Barse-

bäck Kraft AB (BKAB) rätt till ersättning i form av pengar för vissa kostna-

der som uppstår till följd av avställningen av Barsebäck 1. Sammantaget

beräknas alltså 430 miljoner kronor behöva betalas ut som ersättning för

kostnader som belöper sig på åren 1999 och 2000. Ersättningen skall utbeta-

las månadsvis i efterskott och de angivna beloppen skall uppräknas med

nettoprisindex. De första utbetalningarna blir aktuella i anslutning till tillt

desdagen, som kan infalla tidigast en månad efter det slutliga godkännande

av avtalet. Med anledning härav föreslår regeringen att ett nytt ramanslag

benämnt B10 Ersättning för vissa kostnader vid avveckling av en reaktor i

Barsebäcksverket förs upp på statsbudgeten under utgiftsområde 21. Ansla-

get anvisas med 430 miljoner kronor.

Anslaget C4 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst

enligt avtal under utgiftsområde 22 har visat sig vara otillräckligt för att SO

Alarm Sverige AB skall kunna fullgöra sin uppgift enligt avtal. En förstärk-

ning är nödvändig för att alarmfunktionen i samhället skall fungera tillfreds-

ställande. Anslaget bör därför höjas med 4 miljoner kronor.

Sedan år 1998 pågår ett arbete med att via satellit övervaka fiskefartyg. Det

satellitbaserade övervakningssystemet för fiskerikontroll omfattar ca 100

svenska fiskefartyg. För att kunna vidmakthålla och anpassa systemet till

EU:s och omvärldens krav krävs fortsättningsvis medel för drift, underhåll

och utveckling av Fiskeriverkets nuvarande system. För myndighetens verk-

samhet föreslår därför regeringen att anslaget C1 Fiskeriverket under utgifts-

område 23 höjs med 2 560 000 kr.

Mot bakgrund av regeringens ambition att 20 % av jordbruksarealen fram

till år 2005 skall ställas om till ekologisk produktion är det angeläget att

forskningsprogrammet om ekologisk jordbruks- och trädgårdsproduktion får

en uppföljning. Skogs- och jordbrukets forskningsråds anslag bör därför

höjas med 15 miljoner kronor för forskning om ekologiskt lantbruk.

Stödet till kooperativ utveckling fördelades tidigare genom beslut av rege-

ringen. I budgetpropositionen för 2000 anmäldes att beslut om stödet i fort-

sättningen skulle fattas av NUTEK. Förvaltningsmedel kom dock inte att

anvisas vid detta tillfälle. Detta behöver enligt regeringens mening göras, och

anslaget A1 Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader

under utgiftsområde 24 bör därför ökas med 300 000 kr. En motsvarande

minskning föreslås av anslaget A3 Stöd till kooperativ utveckling.

I budgetpropositionen för 2000 anmälde regeringen att anslaget A5 Sveri-

ges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m. inte

innehöll medel till förvaltning av oljelager. Regeringen angav att den hade

för avsikt att föra medel från anslaget A7 Sveriges geologiska undersökning:

Miljösäkring av oljelagringsanläggningar m.m. Regeringen förbisåg dock att

begära riksdagens godkännande för en sådan överföring. Regeringen tilldela-

de genom ett regeringsbeslut 25 miljoner kronor till förvaltningsanslaget från

anslaget A7 Miljösäkring av oljelagringsanläggningar m.m. Detta beslut

skall upphävas av regeringen. Då behovet av ytterligare medel kvarstår för

anslaget A5 Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersöknings-

verksamhet m.m. föreslår regeringen att detta anslag ökas med 25 miljoner

kronor.

Från och med den 1 januari 1999 överfördes ansvaret för frågor rörande

vissa kostnader i samband med likvidation av företag från Domstolsverket

till Patent- och registreringsverket (PRV). Verksamheten anslagsfinansiera-

des under 1999 från anslaget B7 Patent- och registreringsverket: Finansiering

av viss verksamhet (likvidatorer). PRV har på regeringens uppdrag utrett

möjligheten att tillämpa avgiftsfinansiering. I avvaktan härpå fördes anslaget

inte upp på statsbudgeten för år 2000. Efter att ha tagit del av PRV:s utred-

ning är det regeringens bedömning att verksamheten även i fortsättningen

bör vara anslagsfinansierad. Ett anslag behövs därmed. Regeringen föreslår

att ett ramanslag benämnt B6 Patent- och registreringsverket: Finansiering

av viss verksamhet (likvidatorer) förs upp och anvisas med 6,1 miljoner

kronor.

Regeringen föreslår vidare att anslaget F2 Konsumentverket ökas med

250 000 kr. Anslaget bör höjas för att Konsumentverket skall kunna fortsätta

arbetet med prisinformation till konsumenter, bl.a. som ett led i att stärka

konkurrensen på framför allt dagligvarumarknaden.

För att ge SIS Miljömärkning möjlighet att förbereda det kommande ord-

förandeskapet i EU år 2001 och ordförandeposten i European Union Ecola-

belling Board (EUEB) behövs ytterligare resurser, och anslaget för bidrag till

miljömärkning av produkter behöver därför höjas.

Tabell 2 sammanfattar regeringens förslag till ökad medelstilldelning fördelade

på anslag.

Tabell 2 Regeringens förslag om ökad medelstilldelning fördelat på anslag

Tusental kronor

UO

Anslags-

nummer

Ökad

medels-

tilldelning

1

Rikets styrelse

C1

Regeringskansliet m.m., ramanslag

148 000

2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

A6

Statistiska centralbyrån, ramanslag

1 500

4

Rättsväsendet

A1

Polisorganisationen, ramanslag

110 000

F7

Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.,

ramanslag

10 600

6

Totalförsvar

A3

Materiel, anläggningar samt forskning och

teknikutveckling, ramanslag

700 000

B1

Funktionen Civil ledning, ramanslag

700

B3

Funktionen Befolkningsskydd och rädd-

ningstjänst, ramanslag

4 931

9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

A2

Bidrag för läkemedelsförmånen, ramanslag

2 000 000

A9

Smittskyddsinstitutet, ramanslag

10 000

A13

Ersättning till steriliserade i vissa fall, reser-

vationsanslag

101 530

B4

Bidrag till viss verksamhet för personer med

funktionshinder, obetecknat anslag

1 000

B5

Bidrag till handikapp- och pensionärsorgani-

sationer, obetecknat anslag

20 500

B9

Bidrag till ungdomsvård och missbrukarvård

m.m., obetecknat anslag

2 000

B12

Statens institut för särskilt utbildningsstöd,

ramanslag

1 500

B16

Statens institutionsstyrelse, ramanslag

96 200

10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och han-

dikapp

A1

Sjukpenning och rehabilitering m.m., raman-

slag

1 500 000

11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

A4

Delpension, ramanslag

103 000

12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

A3

Underhållsstöd, ramanslag

12 500

15

Studiestöd

A2

Studiemedel m.m., ramanslag

195

16

Utbildning och universitetsforskning

A16

Svenska EU-programkontoret för utbildning

och kompetensutveckling, ramanslag

1 500

C3

Centrala studiestödsnämnden, ramanslag

20 000

17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

A2

Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveck-

ling samt internationellt kulturutbyte och

samarbete, ramanslag

12 500

E2

Ersättningar och bidrag till konstnärer, raman-

slag

7 500

18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och

byggande

A12

Investeringsbidrag för anordnande av bostäder

för studenter, ramanslag

1 000

19

Regional utjämning och utveckling

A13

IT-infrastruktur: Regionala transportnät,

ramanslag

400 000

21

Energi

B10

Ersättning för vissa kostnader vid avveckling

av en reaktor i Barsebäcksverket, ramanslag

430 000

22

Kommunikationer

C4

Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för

alarmeringstjänst enligt avtal, ramanslag

4 000

23

Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande

näringar

C1

Fiskeriverket, ramanslag

2 560

G3

Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forsk-

ning samt kollektiv forskning, ramanslag

15 000

24

Näringsliv

A1

Närings- och teknikutvecklingsverket: För-

valtningskostnader, ramanslag

300

A5

Sveriges geologiska undersökning: Geologisk

undersökningsverksamhet m.m., ramanslag

25 000

B6

Patent- och registreringsverket: Finansiering

av viss verksamhet (likvidatorer), ramanslag

6 100

F2

Konsumentverket, ramanslag

250

F7

Bidrag till miljömärkning av produkter, obe-

tecknat anslag

250

Summa medelsökningar

5 750 116

Finansiering

Finansieringen föreslås ske bl.a. genom en rad minskade anslag. Några av

dessa minskningar föranleds av regeländringar eller åtgärder som regeringen

vidtagit eller föreslår. För vissa andra anslag redogör regeringen för ändrade

prognoser som leder till ett lägre medelsbehov för innevarande år.

Utgifterna för rättshjälp kan minskas bl.a. till följd av den reform som ge-

nomförts på området. Anslaget F6 Rättshjälpskostnader m.m. under utgifts-

område 4 föreslås därför minskas med 47,6 miljoner kronor, vilket kan bidra

till att finansiera ökade anslag för vissa skaderegleringar och för Statens

institutionsstyrelse.

Regeringen föreslår att medel som anvisats på anslaget B2 Vissa statsbi-

drag inom handikappområdet för särskilda insatser på handikappområdet bör

fördelas på olika ändamål under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och

social omsorg. Anslaget kan därför minskas med 55 miljoner kronor.

Anslaget A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder föreslås minskas med 30

miljoner kronor med anledning av regeringens förslag om reformering av det

förstärkta anställningsstödet. Vidare bör anslaget minskas med 70 miljoner

kronor till följd av regeringens förslag om att införa ett särskilt anställning

stöd för äldre arbetslösa enligt förslaget i proposition 1999/2000:98 Förnyad

arbetsmarknadspolitik för delaktighet och tillväxt. Sammantaget innebär

regeringens förslag att anslaget A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder under

utgiftsområde 14 minskar med 100 miljoner kronor.

Efterfrågan på vuxenstudiestöd förväntas bli mindre än vad som budgete-

rats för innevarande år. Regeringen anser därför att anslaget A3 Vuxenstudie-

stöd m.m. under utgiftsområde 15 skall minskas med 540 miljoner kronor.

Utgifterna för bostadsbidrag är starkt beroende av inkomst-, boendekost-

nads- och arbetslöshetsutvecklingen och därmed av den samhällsekonomiska

utvecklingen i stort. Sjunkande arbetslöshet och ökade reallöner innebär att

samhällets kostnader för bostadsbidrag minskar. Mot bakgrund av den se-

naste ekonomiska bedömningen kan därför anslaget A10 Bostadsbidrag

under utgiftsområde 18 minskas med 500 miljoner kronor.

Övriga finansieringsförslag framgår tillsammans med de i texten nämnda av

tabell 3 som sammanfattar regeringens förslag till finansiering fördelat på

anslag.

Tabell 3 Finansieringar fördelade på anslag

Tusental kronor

UO

Anslags-

nummer

Förändring

av ramanslag

4

Rättsväsendet

F6

Rättshjälpskostnader m.m., ramanslag

-47 600

5

Utrikesförvaltning och internationell sam-

verkan

A1

Utrikesförvaltning, ramanslag

-148 000

6

Totalförsvar

A1

Förbandsverksamhet och beredskap m.m.,

ramanslag

-700 000

D6

Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom

totalförsvaret, obetecknat anslag

-4 931

9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

A14

Personligt ombud, ramanslag

-15 000

B1

Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepoliti-

ken, ramanslag

-1 000

B2

Vissa statsbidrag inom handikappområdet,

reservationsanslag

-55 000

B3

Statsbidrag till vårdartjänst m.m., ramanslag

-24 450

B15

Statens nämnd för internationella adoptionsfrå-

gor, ramanslag

-250

C1

Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskning,

ramanslag

-10 400

C2

Socialvetenskapliga forskningsrådet: Förvalt-

ning, ramanslag

-1 100

11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

A2

Efterlevandepensioner till vuxna, ramanslag

-103 000

14

Arbetsmarknad och arbetsliv

A1

Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader,

ramanslag

-3 000

A2

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, ramanslag

-100 000

D2

Statliga tjänstepensioner m.m., ramanslag

-110 000

15

Studiestöd

A3

Vuxenstudiestöd m.m., ramanslag

-540 000

16

Utbildning och universitetsforskning

B53

Särskilda utgifter inom universitet och högsko-

lor m.m., ramanslag

-60 000

17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

N2

Lotteriinspektionen, ramanslag

-2 000

18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och

byggande

A10

Bostadsbidrag, ramanslag

-500 000

19

Regional utjämning och utveckling

A1

Allmänna regionalpolitiska åtgärder, ramanslag

-75 000

A4

Ersättning för nedsättning av socialavgifter,

ramanslag

-150 000

22

Kommunikationer

C2

Upphandling av samhällsåtaganden, ramanslag

-4 000

D1

Ersättning till statens järnvägar i samband med

utdelning från AB Swedcarrier, ramanslag

-17 000

23

Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande

näringar

B8

Miljö-, struktur- och regionala åtgärder, raman-

slag

-15 000

F3

Kostnader för livsmedelsberedskap, ramanslag

-2 560

24

Näringsliv

A3

Stöd till kooperativ utveckling, ramanslag

-300

A8

Fortsatt program för småföretagsutveckling,

reservationsanslag

-14 100

F1

Marknadsdomstolen, ramanslag

-500

Summa finansieringar

-2 704 191

Ändrade anslagsvillkor

Regeringen föreslår att vissa anslagsvillkor bör ändras.

Anslaget C3 Allmänna val under utgiftsområde 1 Rikets styrelse bör även

kunna användas för att finansiera ett utvecklingsarbete för folkstyret som

kommer att genomföras fram till valet 2002 (yrkande 12). Namnet på ut-

vecklingsarbetet är Tid för demokrati. Någon redovisning av hur stora utgif-

terna beräknas bli för detta arbete redovisas ej i propositionen.

Anslaget C5 Statens räddningsverk: Samhällets skydd mot olyckor under

utgiftsområde 6 Totalförsvar föreslås under år 2000 få användas för att täcka

den förlust på drygt 20 miljoner kronor som uppkommit i Statens räddnings-

verks internationella verksamhet (yrkande 18). Förlusten uppkom på grund

av brister i myndighetens styrning och uppföljning och regeringen noterar att

Räddningsverket under 1999 har stärkt den ekonomiska styrningen.

I proposition 1999/2000:86 Ett informationssamhälle för alla presenterar

regeringen ett antal förslag till projekt samt förslag till utbyggnad av IT-

infrastruktur som bedöms som angelägna för att understödja utvecklingen

inom delar av IT-området. Regeringen anser att anslaget C1 Post- och tele-

styrelsen: Förvaltningskostnader för vissa myndighetsuppgifter under ut-

giftsområde 22 Kommunikationer skall kunna användas till att finansiera

vissa av dessa projekt och delar av utbyggnaden av IT-infrastrukturen (yr-

kande 33).

Regeringen anser att medlare bör kunna utses för att medla i tvister mellan

samebyar och jordbrukare om skadeersättning för renbetning på åkermark.

Regeringen avser att senare besluta om närmare bestämmelser om medlings-

verksamheten. Kostnaden för verksamheten bör enligt regeringens uppfatt-

ning finansieras från anslaget D1 Främjande av rennäringen m.m. under

utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar (yr-

kande 36). Kostnaderna, som beräknas till 100 000 kr per år, ryms inom

anslaget.

Regeringen föreslår vidare att olika integrationsfrämjande åtgärder i Öre-

sundsregionen skall kunna finansieras över anslaget E5 Näringslivsutveck-

ling i Östersjöregionen under utgiftsområde 24 Näringsliv (yrkande 37).

Utgifterna för år 2000 beräknas till 15 miljoner kronor.

Regeringen har de senaste åren strävat efter att förstärka och utveckla

uppföljningen av verksamheten och ekonomin i kommuner och landsting. Ett

inslag är det pågående utvecklingsarbetet i syfte att skapa en kommunal

databas. Det finns enligt regeringen skäl att göra ytterligare satsningar för a

få ett bättre underlag för uppföljning och även för att på olika sätt försöka

stimulera effektiviseringsarbetet i kommuner och landsting. Ett sådant arbete

kräver dock särskilda resurser och måste pågå under flera år. Regeringen

beräknar att 21 miljoner kronor behöver användas under en fyraårsperiod för

sådant arbete och föreslår att anslaget A2 Bidrag till särskilda insatser i vis

kommuner och landsting under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kom-

muner får användas för vissa utredningsinsatser avseende en utvecklad upp-

följning av kommunal verksamhet och ekonomi (yrkande 38). Av dessa

medel beräknar regeringen att högst 3 miljoner kronor kommer att tas i an-

språk under 2000.

Övergång till nettoredovisning av vissa avgiftsinkomster

I vårpropositionen föreslår regeringen att tre myndigheter får ett resurstill-

skott under innevarande budgetår genom att avgifter som hittills redovisats

mot inkomsttitel i fortsättningen redovisas mot myndigheternas förvaltnings-

anslag.

? Under utgiftsområde 3 föreslås Tullverket få disponera medel från ex-

peditions- och ansökningsavgifter, tullförrättningsavgifter och tullräk-

ningsavgifter, vilka väntas ge ett resurstillskott på 25 miljarder kronor

per år (yrkande 15).

?

? Under utgiftsområde 4 föreslås Polisväsendet få disponera avgifter från

pass utfärdade av polismyndigheten. För helår beräknas detta ge ett till-

skott på 180 miljarder kronor per år (yrkande 16).

?

? Under utgiftsområde 16 föreslås Centrala studiestödsnämnden få dispo-

nera de avgiftsintäkter som tas ut för uppläggning av lån. Dessa avgifter

uppgår till 80 miljarder kronor per år (yrkande 23).

?

I samtliga fall förklarar regeringen att avgifternas karaktär av offentligrätts

ga avgifter inte förändras.

Nya ekonomiska förpliktelser

I vårpropositionen begär regeringen riksdagens godkännande av vissa be-

ställningsbemyndiganden och utställandet av statliga garantier.

Regeringen anser att det under vissa förutsättningar skulle kunna bli aktu-

ellt för staten att, via Riksgäldskontoret, gå in som delägare i ett bolag som

administrerar ett elektroniskt system primärt för handel i statsobligationer.

Om staten går in som delägare i ett sådant bolag skulle processen med att

skapa en effektivare marknadsplats kunna påskyndas. Regeringen föreslår

därför - under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning - att

den bemyndigas att teckna eller förvärva aktier för högst 2 000 000 kr i bolag

som direkt eller indirekt driver verksamhet i syfte att tillhandahålla en elek-

tronisk marknadsplats primärt för handel i statsobligationer (yrkande 13).

En av Premiepensionsmyndighetens (PPM) huvuduppgifter är att administ-

rera pensionsspararnas konton i det nya pensionssystemet och för deras räk-

ning genomföra handel med till PPM anslutna fondbolag. För att PPM skall

kunna fullgöra sina åtaganden och minska risken i verksamheten kan i vissa

lägen en kredit behöva utnyttjas. Utöver detta behöver PPM en kredit för att

kunna finansiera handel i eget lager av fondandelar. Totalt bedömer rege-

ringen att behovet av kreditutrymme för finansiering av likviditetsbehovet i

fondhandeln uppgår till 500 miljoner kronor, och regeringen begär i vårpro-

positionen riksdagens bemyndigande att under år 2000 besluta om en rörlig

kredit i Riksgäldskontoret om högst detta belopp för ändamålet (yrkande 14).

Regeringen kan utan att inhämta riksdagens godkännande besluta att med

svensk personal delta i internationella fredfrämjande insatser i första hand

inom ramen för FN och Organsiationen för säkerhet och samarbete i Europa

(OSSE). Sådana beslut kan innebära ekonomiska förpliktelser för staten

under kommande budgetår. Regeringen föreslår därför - under utgiftsområde

5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan - att riksdagen bemyndi-

gar regeringen att för ändamål som omfattas av anslaget B4 Fredsfrämjande

verksamhet under år 2000 ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidi-

gare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 150 miljoner kronor efter år

2000 (yrkande 17).

Anslaget B3 Forskning, utveckling och utbildning m.m. på utgiftsområde 14

Arbetsmarknad och arbetsliv disponeras av Arbetslivsinstitutet för bidrag

och uppdrag på arbetslivsområdet samt viss forskning, utveckling och ut-

bildning. Regeringen har sedan tidigare ett bemyndigande att under år 2000

besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på

högst 250 000 kr under åren 2001-2003, men med anledning av att långsikti-

ga samarbetsprojekt behöver bedrivas anser regeringen att tidsperioden bör

utsträckas till att även gälla år 2004 (yrkande 20). Motsvarande skäl anförs

för att utsträcka perioden för ett bemyndigande för anslaget B5 Finansiering

av forskning och utveckling inom arbetslivsområdet till att gälla även åren

2004 och 2005. Gränsen för bemyndigandet om högst 420 miljoner kronor

föreslås ligga fast (yrkande 21).

Statens pensionsverk (SPV) får bedriva uppdragsverksamhet som ligger

nära verkets huvuduppgifter. De penningflöden som härvidlag hanteras är

mycket stora. I normalfallet har SPV rekvirerat medel från uppdragsgivaren

innan utbetalning sker. I liten omfattning gör dock SPV utbetalningar för

uppdragsgivares räkning innan rekvisition av medel har skett. SPV anser att

ett rörelsekapital i form av en speciell kredit i Riksgäldskontoret (RGK) bör

skapas. Den räntekontokredit som SPV för närvarande disponerar är inte

avsedd för detta ändamål och är inte heller tillräckligt stor. Regeringen före-

slår därför att regeringen bemyndigas att under år 2000 besluta om en rörlig

kredit i Riksgäldskontoret om högst 25 miljoner kronor för att tillgodose

Statens pensionsverks behov av likviditet i samband med pensionsutbetal-

ningar för uppdragsgivares räkning (yrkande 22).

Eftersom den ram som är satt för bidrag till åtgärder mot radon i bostäder är

fylld för år 2000 beviljas för närvarande inga nya bidrag. Regeringen anser

emellertid att ett stopp på beviljanden under nuvarande budgetår kan skapa

osäkerhet för enskilda beträffande om och när de kan få stöd. Vidare kan det

antas att sådan osäkerhet medför att färre kommer att åtgärda sina radonhus.

Åtgärder måste därför vidtas för att möjliggöra fortsatt beviljande av bidrag

under år 2000. Regeringen föreslår därför - under utgiftsområde 18 Sam-

hällsplanering, bostadsförsörjning och byggande - dels att den bemyndigas

att under år 2000, såvitt avser ramanslaget A8 Bidrag till åtgärder mot radon

i bostäder, besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden inne-

bär utgifter på högst 7 miljoner kronor under år 2001 (yrkande 24), dels att i

ärenden där beslut om bidrag fattats tidigare, men där begäran om utbetal-

ning ännu inte skett, skall åtgärderna vara slutförda och begäran om bidrag

kommit in senast den 1 juli 2001 (yrkande 25).

Som redan nämnts ovan anser regeringen att det är angeläget att ett tillfäl-

ligt investeringsbidrag lämnas för anordnande av studentbostäder genom ny-

eller ombyggnad. Utöver att ett anslag anvisas föreslår regeringen att den

bemyndigas att under år 2000 inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering,

bostadsförsörjning och byggande besluta om stöd till investeringar för an-

ordnande av bostäder för studenter som innebär utgifter på högst

400 miljoner kronor under åren 2001 och 2002 (yrkande 26).

Regeringen föreslår under utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveck-

ling att den bemyndigas att under 2000, såvitt avser ramanslaget A1 Allmän-

na regionalpolitiska åtgärder, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive

tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 2 588 000 000 kr under

åren 2001-2008 (yrkande 27). Skälet till förslaget, som innebär en höjning

av bemyndigandet med 900 miljoner kronor, är att regeringen vill undvika en

snedvridning mellan långsiktiga och kortsiktiga åtaganden och därför vill

skapa en bättre balans mellan anslagets och bemyndigandets storlek.

Syftet med miljöövervakningen är att beskriva miljötillståndet och föränd-

ringar av miljötillståndet. För att förbättra förutsättningarna för planering o

genomförande av miljöövervakningen är det enligt regeringens bedömning

nödvändigt att kunna fatta beslut som medför utfästelser om utgifter för

kommande budgetår. Regeringen föreslås därför få - såvitt avser det under

utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård uppförda ramanslaget A2

Miljöövervakning m.m. - ett bemyndigande som innebär att beslut i ökad

omfattning kan fattas under år 2000 som medför utgifter under år 2001.

Bemyndigandet bör höjas från 16 miljoner kronor till 46 miljoner kronor

(yrkande 28).

Regeringen föreslår att den bemyndigas att under år 2000 på utgiftsområde

20, i fråga om ramanslaget A4 Sanering och återställning av förorenade

områden, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åta-

ganden innebär utgifter på högst 60 miljoner kronor under år 2001 (yrkande

29) samt, i fråga om ramanslaget A5 Miljöforskning, ingå ekonomiska för-

pliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst

30 miljoner kronor under år 2001 (yrkande 30). Skälet till regeringens för-

slag är i båda fallen att förbättra förutsättningarna för en planering av re-

spektive verksamhet.

Regeringen föreslår under utgiftsområde 21 Energi att den bemyndigas att

under år 2000 i fråga om ramanslaget B5 Energiteknikstöd besluta om stöd

till utveckling av ny teknik inom energiområdet som inklusive tidigare gjor-

da åtaganden innebär utgifter om högst 520 miljoner kronor under åren

2001-2005 (yrkande 31). Det innebär en utsträckning av det tidigare bemyn-

digandet till att avse ett år längre än tidigare beslutat. Skälet till förslage

att ett program för bl.a. forskning i syfte att minska vägtrafikens miljöförstö

ring bedrivs i samarbete mellan staten och näringslivet under en sexårsperiod

med början år 2000, och regeringen anser att åtaganden bör kunna göras för

hela programperioden.

Regeringen föreslår under utgiftsområde 22 Kommunikationer att den be-

myndigas att under år 2000, i fråga om ramanslaget A2 Väghållning och

statsbidrag, fatta beslut om bidrag till enskilda vägar som medför utgifter på

högst 566 miljoner kronor under år 2001 (yrkande 32). Skälet till regeringens

förslag är att beslut om bidrag vanligen fattas ett år innan det är aktuellt at

betala ut bidraget. Sådan beslut om bidrag bör fattas med stöd av ett bemyn-

digande.

Riksdagen har bemyndigat regeringen att godkänna arealersättning och

djurbidrag som innebär utgifter på högst 3,8 miljarder kronor efter år 2000.

Bemyndigandet avser utbetalning av arealersättning för år 2000 om ca 3,7

miljarder kronor. Vad gäller djurbidragen utbetalas dessa som en förskotts-

betalning i slutet av det aktuella stödåret, och resterande slutbetalning sker

under första halvåret efter stödåret. De utestående förpliktelserna för djurbi-

dragen år 2000 uppskattas till 600 miljoner kronor. Mot bakgrund av detta

föreslår regeringen att den bemyndigas att under utgiftsområde 23 Jord- och

skogsbruk, fiske med anslutande näringar besluta om arealbidrag och djurbi-

drag som innebär utgifter på högst 4,3 miljarder kronor under år 2001 (yr-

kande 34).

Delar av anslaget D1 Främjande av rennäringen medfinansierar vissa EU-

projekt. Under år 2000 kommer beslut att fattas om medfinansiering som

innebär utbetalningar från anslaget år 2001 med ca 7,9 miljoner kronor. Mot

bakgrund av detta bör regeringen bemyndigas att besluta om medfinansiering

som, inklusive tidigare gjorda åtaganden, innebär utgifter på högst 8 miljoner

kronor under år 2001 (yrkande 35).

Teknisk justering av vissa anslag

Budgetåren 1998, 1999 och 2000 har tekniska justeringar genomförts av

anslagen för förvaltningskostnader. Justeringarna har varit föranledda av

förändrad finansiering av avtalsförsäkringarna på det statliga området. Juste-

ringarna har ingen effekt på statsbudgetens saldo eftersom inkomsterna på

inkomsttitel 5211 Statliga pensionsavgifter ökar i motsvarande grad. I bud-

getpropositionen för 2000 höjdes de fastställda utgiftstaken med anledning av

den tekniska justeringen. I underlaget för justeringarna inför budgetåret 2000

saknades vissa uppgifter, vilket medförde att alla justeringar inte kunde göras

anslagsnivå. I regeringens förslag till tilläggsbudget ingår de kompletterande

anslagsjusteringarna för innevarande budgetår. Totalt innebär dessa justeringar

ökade utgifter med drygt 80 miljoner kronor fördelade enligt tabell 4.

Tabell 4 Tekniska justeringar med anledning av finansiering av avtalsförsäk-

ringar på det statliga området

Tusental kronor

UO

Anslags-

nummer

Förändring

av anslaget

1

Rikets styrelse

C1

Regeringskansliet m.m., ramanslag

+ 85 000

2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

A2

Riksrevisionsverket, ramanslag

- 7 542

A3

Ekonomistyrningsverket, ramanslag

- 1 289

A10

Statens kvalitets- och kompetensråd, raman-

slag

+ 631

4

Rättsväsendet

A1

Polisorganisationen, ramanslag

- 9 580

B2

Ekobrottsmyndigheten, ramanslag

+ 13 462

5

Utrikesförvaltning och internationell sam-

verkan

A1

Utrikesförvaltningen

- 27 630

6

Totalförsvar

D3

Försvarets radioanstalt, ramanslag

+ 11 190

14

Arbetsmarknad och arbetsliv

B13

Ombudsmannen mot diskriminering på grund

av sexuell läggning, ramanslag

+ 80

16

Utbildning och universitetsforskning

B52

Enskilda och kommunala högskoleutbildning-

ar m.m., ramanslag

+ 487

19

Regional utjämning och utveckling

A7

Statens institut för regionalforskning, raman-

slag

+ 36

21

Energi

A1

Statens energimyndighet: Förvaltningskostna-

der, ramanslag

+ 4 870

22

Kommunikationer

D2

Rikstrafiken: Administration, ramanslag

+ 542

E1

Statens väg- och transportforskningsinstitut,

ramanslag

+ 2 000

E2

Kommunikationsforskningsberedningen,

ramanslag

+ 1 365

23

Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande

näringar

B1

Statens jordbruksverk, ramanslag

+ 6 610

24

Näringsliv

F4

Fastighetsmäklarnämnden, ramanslag

+ 522

Summa tekniska justeringar

+ 80 754

Motionerna

I kommittémotioner från Moderata samlingspartiet avvisas några av rege-

ringens förslag.

I motion Fi39 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) yrkande 4 avvisas regeringens

förslag att Tullverket skall tillåtas behålla inkomsterna från vissa offent-

ligrättsliga avgifter. Den teknik som regeringen har valt är en form av mani-

pulation med utgiftstaken. Det rätta hade varit att redovisa denna typ av

avgifter som en utgiftsökning på vanligt sätt. Motionärerna pekar på att Tul-

len bedriver en samhällsnyttig verksamhet som inte bör vara avhängig av

variationer i avgiftsinkomster. Vidare uppmärksammar de att Tullen arbetar

för att införa avgiftsfri automatklarering, vilket skulle leda till att avgifts

komsterna skulle minska. Genom regeringens förslag riskerar rationalise-

ringssträvandena att bromsas upp. Dessutom är det så, att om rationalisering-

arna genomförs, så kommer inkomstkällan att försvinna och frågan kommer

återigen att väckas om hur resurser skall skjutas till Tullen. Regeringen bör

återkomma till riksdagen med en redovisning av hur utgiftsökningen till

Tullen skall rymmas inom utgiftstaket.

Regeringens förslag att låta myndigheter disponera offentligrättsliga av-

gifter kritiseras även i motion Fi22 av Beatrice Ask m.fl. (m). Förslaget att

CSN skulle få disponera avgiftsintäkter som tas ut för uppläggning av lån

avvisas. Det är uppenbart att regeringen satt i system att genom den här typen

tricksande låta utgifterna löpa iväg vid sidan om angivna utgiftstak. Den före-

slagna ordningen ger regeringen ensidiga möjligheter att "diskret" tillföra CSN

ytterligare resurser trots att myndighetens administrativa kostnader redan är h

En sådan politik kan motionärerna inte ställa upp på. Statliga myndigheters in-

komster skall vara synliga. Vill man ha en annan ordning, vilket motionärerna

förordar, måste studiemedelsadministrationen konkurrensutsättas och delar av

CSN bolagiseras.

Moderaterna föreslår vidare, i kommittémotionen Fi16 av Elisabeth Fleet-

wood m.fl. (m), att riksdagen avslår regeringens förslag att förlänga försöken

med Teateralliansen. I propositionen påstås att försöksverksamheten har

slagit väl ut, men motionärerna menar att det inte framgår vad som är posi-

tivt. De hänvisar i stället till andra åtgärder som bör vidtas och som finns

redovisade i en motion från allmänna motionstiden, 1999/2000:Kr275 av

Elisabeth Fleetwood m.fl. (m).

På kommunikationsområdet (utg.omr. 22) avvisas i motion Fi29 av Per-

Richard Molén m.fl. (m) regeringens förslag att anslaget C1 Post- och tele-

styrelsen: Förvaltningskostnader för vissa myndighetsuppgifter även skall

kunna användas till åtgärder i form av projekt och stöd till utbyggnad av IT-

infrastrukturen (yrkande 1). Motionärerna menar att marknaden mycket väl

kan stå för dessa kostnader. När det sedan gäller regeringens förslag att till-

skjuta mer medel till Rikstrafiken, avvisar motionärerna inte förslaget, men

framför en önskan om att regeringen återkommer med mer information om

hur dessa medel skall användas (yrkande 2).

I motion Fi38 av Margit Gennser m.fl. (m) framhålls att Moderaterna länge

har varnat för den negativa utvecklingen inom sjukförsäkringen och också

föreslagit åtgärder för att hejda den. Motionärerna anser att ersättningen bör

sänkas till 75 %, att ytterligare en karensdag bör införas och att den sjukpen-

ninggrundande inkomsten bör beräknas på de 24 senaste månaderna. Detta

bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna (yrkande 1). Motionä-

rerna föreslår att förändringarna bör träda i kraft den 1 september 2000 och

därmed hinner få effekt redan under innevarande år. Mot den bakgrunden

avvisas regeringens förslag om medelsökning om 1,5 miljarder kronor på

tilläggsbudget (yrkande 2).

I motion Fi34 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att riksdagen avslår rege-

ringens förslag att inom utgiftsområde 9 minska anslaget A14 Personligt

ombud. Motionärerna anför att de vänder sig mot att regeringen ställer olika

utsatta grupper mot varandra genom att delvis finansiera ersättning till

tvångssteriliserade (anslag A13) genom en överföring av 15 miljoner kronor

från anslaget för personligt ombud. Motionärerna anför vidare att de anser

det förvånande att regeringen inte tagit de nödvändiga initiativen för att

realisera de angelägna mål som låg bakom anslaget för personligt ombud.

Ännu mer förvånande är det enligt motionärerna att regeringen - innan de

psykiskt funktionshindrade har fått någon som helst förbättring - minskar de

avsatta resurserna.

Moderaterna anser att staten inte med skattesubventioner skall konkurrera

med de bredbandsaktörer som redan har etablerat sig på marknaden. Ange-

lägna utbyggnader, som inte är kommersiellt möjliga, kan komma till stånd

genom att staten upphandlar bredbandstjänster. I motion Fi40 av Per Wester-

berg m.fl. (m) anförs att motionärerna inte har något emot att det av rege-

ringen föreslagna nya anslaget för IT-infrastruktur införs om det används för

detta ändamål (yrkande 1). Dock motsätter sig motionärerna att finansiering-

en sker genom att anslaget A4 Ersättning för nedsättning av socialavgifter

minskas med 150 miljoner kronor. I stället bör nya pengar tillföras (yrkande

2). I motionen motsätter sig Moderaterna vidare att anslaget till Marknads-

domstolen minskas, eftersom erforderliga medel bör anvisas så länge som

dess uppgifter inte sköts av någon annan instans (yrkande 3). Ökningen av

anslaget till Konsumentverket avvisas (yrkande 4). Verket bör genomföra

rationaliseringar och i ökad utsträckning täcka sina kostnader genom avgifts-

finansiering.

I motion Fi43 av Knut Billing m.fl. (m) hävdas att det föreslagna investe-

ringsbidraget för anordnande av studentbostäder innebär en återgång till

förlegade principer för stimulans till bostadsbyggande. Erfarenheterna av

direkta ekonomiska bidrag till bostadsbyggande i olika generella former

pekar entydigt i negativ riktning. Andra åtgärder måste prövas för att under-

lätta studentbostadsbyggandet. Mot den bakgrunden bör regeringen inte ges

något bemyndigande för framtida utgifter (yrkande 4) och inte heller något

nytt anslag inrättas (yrkande 3). Vad avser bidrag till åtgärder mot radon i

bostäder bör riksdagen besluta att beviljandet av nya bidrag skall upphöra

(yrkande 2), men redan beviljade bidrag skall betalas ut (yrkande 1).

Sammantaget innebär förslagen från Moderata samlingspartiet att

1 335 750 000 kronor lägre bör anvisas på tilläggsbudget än vad regeringen

har föreslagit.

I motion Fi42 av Mats Odell m.fl. (kd) redovisas Kristdemokraternas inställ-

ning till regeringens förslag på tilläggsbudget.

Inom utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling motsätter sig

Kristdemokraterna att anslaget A1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder

minskas. Dessa medel bör i stället fördelas som tilläggsanslag till de ansvari-

ga länsstyrelserna, de regionala självstyrelseorganen och NUTEK för att

minska gapet mellan anslag och bemyndiganden.

Kristdemokraterna avvisar ianspråktagande av 175 miljoner kronor av anslags-

sparandet på anslaget A2 Landsbygdslån (yrkande 2).

Beträffande minskningen av anslaget A4 Ersättning för nedsättning av so-

cialavgifter påpekar motionärerna att förhandlingarna med EG-

kommissionen ännu inte är avslutade och att det därför är fel att föregripa ett

förhandlingsnederlag genom att minska anslaget.

Som en konsekvens av förslagen i proposition 1999/2000:86 Ett informa-

tionssamhälle för alla om finansiering av kabelnedgrävning föreslår rege-

ringen ett helt nytt anslag, A13 IT-infrastruktur: Regionala transportnät om

400 miljoner kronor. Anslaget föreslås finansieras genom omdisponering av

medel från anslagen A1, A2 och A4 inom UO 19. Kristdemokraterna avvisar

det nya anslaget A13 av de skäl som redovisas i deras kommittémotion

1999/2000:T24.

På energiområdet (utg.omr. 21) avvisar Kristdemokraterna regeringens förslag

om att inrätta ett anslag för ersättningar som skall erläggas till följd av ned

ningen av en kärnkraftsreaktor i Barsebäck. Kristdemokraterna anser att kärn-

kraften skall avvecklas, men i den takt som tillåter att förnybara energikällor

fasas in och har därför motsatt sig stängningen i Barsebäck.

I motionen redovisas också att Kristdemokraterna avvisar regeringens förslag

om att förlänga bemyndigandet under anslaget B5 Energiteknikstöd. Något yr-

kande härom har emellertid inte ställts i motionens hemställan.

På näringslivsområdet (utg.omr. 24) anser Kristdemokraterna att det är fel att

minska anslag som syftar till att främja småföretagsutvecklingen. Småföretagens

betydelse i svensk ekonomi har ökat och kommer att öka i framtiden. Regering-

ens förslag om reducerade medel för A8 Fortsatt program för småföretagsut-

veckling, förnyelse och tillväxt bör därför avslås av riksdagen.

Regeringens förslag om att 15 miljoner kronor på anslaget E5 Näringslivsut-

veckling i Östersjöregionen används för att finansiera utgifter för integration

främjande åtgärder i Öresundsregionen avvisas. Motionärerna erinrar om att

Kristdemokraterna tidigare har sagt nej till denna form av företagsstöd. De för

språkar generella åtgärder för att förbättra företagsklimatet i landet i ställe

riktade stödåtgärder till vissa företag i vissa regioner. Därför skriver motion

na att de yrkar avslag på detta förslag. (Någon hemställanspunkt om detta finns

emellertid inte.) Motionärerna föreslår i stället att dessa 15 miljoner kronor

fördelas med 8 miljoner kronor till A5 Sveriges geologiska undersökning (SGU)

samt med 6,1 miljoner kronor till B6 Patent- och registreringsverket.

I en annan kommittémotion, Fi41 av Dan Ericsson m.fl. (kd), tas en fråga som

berör utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk m.m. upp. I motionen yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om en teknisk justering av utgiftstaket för att möjliggöra utbetalning av EU:s

arealersättningar snarast möjligt under år 2000. Utbetalning kan enligt re-

gelverket ske fr.o.m. den 16 november varje år. Lantbrukarna har nu anpassat

sin ekonomiska planering efter novemberutbetalningar, som fallet varit de

senaste fem åren. Den tidigare beslutade senareläggningen innebär stora

problem och en påfrestning på lantbruksföretagens likviditet. Regeringen

framhåller i propositionen bl.a. att ett ökat återflöde av medel från EG är

önskvärt och att ett sådant återflöde är en över tiden saldoneutral förändring

för statsbudgeten. Med en tidigarelagd utbetalning av arealersättningarna

följer ett snabbare återflöde av EG-medel. Mot denna bakgrund bör, enligt

motionärerna, en teknisk justering av utgiftstaket göras för att möjliggöra

utbetalning av EG:s arealersättning snarast möjligt under innevarande bud-

getår.

Sammantaget innebär Kristdemokraternas förslag att 605 900 000 kronor

lägre bör anvisas på tilläggsbudget än vad regeringen har föreslagit (yrkande

3).

Yttrandena

Utskotten tillstyrker i sina yttranden genomgående regeringens förslag och

avstyrker motionsförslagen. Avvikande meningar har tillfogats flera av ytt-

randena.

Beträffande förstärkt anställningsstöd anför arbetsmarknadsutskottet (AU4y)

bl.a. följande:

En kritik som framförts mot förslaget är att beslutsunderlaget är undermåligt

och att det inte klart framgår vilka regler som gäller för stödformen. Arbets-

marknadsutskottet har vid underhandskontakter med Regeringskansliet fått

beskedet att samma regler skall gälla som för det förstärkta anställningsstö-

det med undantag för den tid under vilken stöd skall kunna utges och för

storleken av stödet. Detta innebär bl.a. att en person som erhåller en anställ-

ning som finansieras med anställningsstöd skall erhålla lön och andra an-

ställningsförmåner enligt kollektivavtal eller förmåner som är likvärdiga med

förmåner enligt kollektivavtal i branschen. Det skall även vara möjligt att

återkvalificera sig för arbetslöshetsersättning genom arbete i en sådan an-

ställning.

Arbetsmarknadsutskottet kommenterar också finansieringsmetoden för an-

ställningsstödet:

Arbetsmarknadsutskottet vill i detta sammanhang hänvisa till sina uttalanden

vid tidigare behandling av frågan. Arbetsmarknadsutskottet konstaterade att

det kan vara svårt - åtminstone för en oinitierad läsare - att överblicka kost-

naderna för de olika arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Detta gäller i än

högre grad när det tillkommer ytterligare former av anställningsstöd. Ar-

betsmarknadsutskottet noterar att det i vårpropositionens bilaga 4 finns en

redovisning av skatteavvikelser. Där framgår även hur dessa avvikelser för-

delar sig på respektive utgiftsområden. Det vore enligt utskottets mening

önskvärt att uppgifter av detta slag i fortsättningen även redovisas i anslut-

ning till respektive anslag. På det sättet skulle det blir lättare att överblic

de faktiska kostnaderna för insatser på respektive utgiftsområde.

Vad avser Lotteriinspektionen tillstyrker kulturutskottet i sitt yttrande

(KrU6y) att det förs över medel till utgiftsområde 9 för insatser mot spelbe-

roende, men markerar att det ser överföringen som en enstaka överföring.

Näringsutskottet erinrar i sitt yttrande (NU7y) om att riksdagen våren 1998

beslutade (prop. 1997/98:150, bet. 1997/98:FiU27) att godkänna det av rege-

ringen föreslagna anslaget Ersättning för avveckling av en reaktor i Barse-

bäcksverket (B 11). På anslaget uppfördes 1 miljon kronor. Riksdagen be-

slutade också att bemyndiga regeringen att under budgetåret 1998 - enligt

6 § andra stycket lagen (1996:1059) om statsbudgeten (den s.k. budgetlagen)

- besluta att anslaget får överskridas om ett riksdagsbeslut om ökning av

anslagsbeloppet inte hinner inväntas. Senare har motsvarande beslut för åren

1999 och 2000 fattats av riksdagen (senast prop. 1999/2000:1 utgiftsområde

21, bet. 1999/2000:NU3). Näringsutskottet har nyligen - i betänkande

1999/2000:NU11 - tillstyrkt förslag i proposition 1999/2000:63 om att riks-

dagen skall godkänna de åtaganden för staten som följer av avtalet mellan

staten, Sydkraft och Vattenfall om ersättning i samband med stängningen av

Barsebäcksverket. Riksdagen har den 10 maj fattat beslut i enlighet med

utskottets förslag.

Med anledning av förslaget om det nya B10-anslaget - rörande ersättning

för avvecklingen av en reaktor i Barsebäck - uppmärksammar näringsut-

skottet finansutskottet på att riksdagen våren 1998 beslutade om ett motsva-

rande anslag (B11) för samma syfte. Regeringen har inte i vårpropositionen

föreslagit att detta anslag skall avföras från statsbudgeten, varför finansut-

skottet, enligt näringsutskottet, bör lägga fram ett sådant förslag för riksda-

gen.

Beträffande sjukförsäkringen upprepar socialförsäkringsutskottet i sitt ytt-

rande (SfU8y) tidigare uttalanden, bl.a. om att det ser allvarligt på kostnads-

utvecklingen inom sjukförsäkringen och om att kortsiktiga lösningar och

snabba ingrepp och förändringar i ersättningssystemen leder till minskad

trovärdighet för socialförsäkringssystemen. Vidare anför utskottet att det inte

kan instämma i regeringens bedömning att en tendens till avtagande ök-

ningstakt i sjukförsäkringen är synbar under de sista månaderna 1999 och de

första månaderna 2000. Socialförsäkringsutskottet kan också konstatera att

anslaget har ett negativt ingående överföringsbelopp på ca 1,9 miljarder

kronor. Dock instämmer utskottet i regeringens bedömning att utgiftsutveck-

lingen är osäker och tillstyrker därför regeringens förslag.

Beträffande radonsaneringsbidraget uttalar bostadsutskottet i sitt yttrande

(BoU10y), samtidigt som det tillstyrker regeringens förslag, att bidraget inte

ensamt kan stimulera till att alla nödvändiga åtgärder vidtas. Utskottet förut-

sätter således att berörda myndigheter fortsätter att informera om riskerna

med radon och om möjligheterna att få bidrag för saneringsåtgärder.

Kompletterande uppgifter angående sjukförsäkringen

I sin månadsrapport som överlämnades den 15 maj till Socialdepartementet

redovisar Riksförsäkringsverket (RFV) att sjukpenningutbetalningarna under

perioden januari-april 2000 blev 9,6 miljarder kronor och för tolv-

månadersperoden maj 1999-april 2000 drygt 26,3 miljarder kronor. Utveck-

lingen den senaste månaden visar en viss avmattning av ökningstakten. Det

är dock enligt RFV ännu för tidigt att säga om det representerar en ny trend.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet kan konstatera att samtliga utskott som yttrat sig i ärendet ha

tillstyrkt propositionen och avstyrkt motionerna. I några av yttrandena väcks

vissa specifika frågor.

Beträffande arbetsmarknadsutskottets förslag att redovisa skatteavvikelser

för varje anslag vill utskottet anföra följande. Syftet med att redovisa skatte

avvikelser är att förbättra beslutsunderlaget för riksdag och regering. Utred-

ningen om subventioner (SOU 1995:36) skrev bl.a. att "en förutsättning för

att utforma en rationell politik är att det finns en ändamålsenlig redovisning

som ger överblick över vilka åtgärder som används för att nå politiska mål".

Utredningen framhöll särskilt vikten av att en redovisning innefattar alla

typer av åtgärder som används för ett visst ändamål. "En begränsning av

redovisningen till utgiftssidan utelämnar viktiga andra styrmedel och ger

därmed en felaktig bild av vilka resurser m.m. som genom politiska beslut

har fördelats till olika ändamål" (s. 9). Av detta skäl görs därför årliga redo

visningar av skatteavvikelser i vårpropositionen och budgetpropositionen

som är indelade i utgiftsområden.

Finansutskottet har inget att erinra mot en ambitionshöjning i den riktning

som arbetsmarknadsutskottet pekar ut, men kan samtidigt se vissa praktiska

svårigheter att genomföra en fullständig redovisning anslagsvis. Det är inte

okomplicerat att hänföra en skatteavvikelse till ett bestämt anslag.

I framtiden kommer regeringen att i budgetpropositionen redovisa en in-

delning av statsbudgeten i politikområden i stället för i verksamhetsområden.

En utvecklingsmöjlighet som utskottet kan se är att regeringen i det sam-

manhanget redovisar och kommenterar inte bara utgifterna på politikområ-

det, utan även skatteavvikelserna. Någon fullständig redovisning för alla

politikområden är inte nödvändig, men en kommenterad redovisning skulle

kunna vara värdefull på vissa områden, t.ex. inom arbetsmarknadspolitiken.

Finansutskottet ser emellertid inte att det finns skäl för riksdagen att fatta

något särskilt beslut om detta. Utskottet utgår från att arbetsmarknadsutskot-

tets förslag kommer att övervägas inom ramen för det kontinuerliga utveck-

lingsarbetet av budgetpropositionens struktur som bedrivs inom Regerings-

kansliet.

När det gäller näringsutskottets förslag beträffande det gamla Barsebäcksan-

slaget vill finansutskottet anföra följande.

Ändamålet med det aktuella anslaget var att det skulle kunna användas till

förskott på ersättning fastställd i domstol eller till utbetalning till Sydkraf

och eventuella andra parter som en följd av ett avtal om slutlig ersättning

fastställd i domstol (prop. 1997/98:150, FiU27, rskr. 317). 1 miljon kronor

anvisades på anslaget, men regeringen framhöll att anslagsbeloppet endast

var av formell natur och att det självfallet skulle kunna komma att behöva

överskridas. Regeringen begärde därför och fick också riksdagens bemyndi-

gande att överskrida anslaget under bestämda villkor.

De tidigare besluten var avsedda att ge nödvändig handlingsberedskap åt

regeringen intill dess den kunde redovisa en lösning till riksdagen, vilket den

nu har gjort genom att ett avtal har nåtts. Som näringsutskottet redovisar

beslutade riksdagen den 10 maj om formerna för ersättningarna för nedlägg-

ningen i Barsebäck. Enligt finansutskottet är det därmed uppenbart att ända-

målet med såväl anslaget på 1998 års statsbudget som bemyndigandet att

överskrida det under år 2000 inte längre är aktuella, och anslaget kan därför

inte belastas med några utgifter i samband med nedläggningen. Något riks-

dagsbeslut som innebär att riksdagen ändrar tidigare beslut - angående an-

slaget eller bemyndigandet - är därför inte erforderligt.

Vad angår prognoserna för sjukpenningutbetalningarna under innevarande år

vill utskottet anföra följande. Utgiftsprognoserna för sjukpenningen är be-

häftade med stor osäkerhet. Hittills har prognoserna visat sig underskatta

ökningen i utgifterna, och regeringen har därför i propositionen föreslagit att

riksdagen ökar anslaget för innevarande budgetår. I den bedömning som

regeringen gör för utgifterna under år 2000 ligger ett antagande om att ök-

ningstakten i sjukskrivningarna kommer att dämpas, och regeringen anför att

det finns tecken som tyder på att så kommer att ske. Finansutskottet noterar

att den redovisning som RFV nyligen gjort till Socialdepartementet stärker

den slutsatsen. Det finns emellertid skäl att även fortsättningsvis följa ut-

giftsutvecklingen noggrant och om regeringen ser behov för det, bör den

återkomma med förslag på tilläggsbudget i budgetpropositionen.

Finansutskottet ser i likhet med socialförsäkringsutskottet allvarligt på

kostnadsutvecklingen. Det är viktigt att de olika initiativ som regeringen

tidigare tagit i kombination med det som nu tas genom att en arbetsgrupp

tillsätts leder fram till ökad kunskap om orsakerna bakom utvecklingen och

att regeringen sedan återkommer till riksdagen med förslag till åtgärder.

Finansutskottet tillstyrker med det anförda yrkandena 12-18 och 20-39 i

propositionen.

Motionerna Fi16 (m), Fi22 (m), Fi29 (m), Fi34 (m), Fi38 (m), Fi39 (m)

yrkande 4, Fi40 (m), Fi41 (kd), Fi42 (kd) yrkandena 2 och 3 samt Fi43 (m)

avstyrks av utskottet.

Övriga frågor

Förstärkt anställningsstöd

Bakgrund

Anställningsstödet infördes från årsskiftet 1997/98. Syftet är att stimulera

anställningar av personer som har svårigheter att få ett arbete på den reguljä-

ra arbetsmarknaden. Stödet riktas till arbetsgivaren.

Den 1 oktober 1999 ändrades formerna för anställningsstödet. Dels inför-

des ett förstärkt anställningsstöd, dels omformades stödet från ett kontantstöd

till en kreditering på arbetsgivarens skattekonto. Enligt nuvarande regler

finns det två anställningsstöd, benämnda allmänt anställningsstöd respektive

förstärkt anställningsstöd. Anställningsstöd får lämnas till både privata och

offentliga arbetsgivare, och anställningen kan vara en tillsvidareanställning

eller en prov- eller visstidsanställning. Den som får en anställning som finan-

sieras med anställningsstöd skall erhålla lön och andra anställningsförmåner

enligt kollektivavtal eller förmåner som är likvärdiga med förmåner enligt

kollektivavtal i branschen. Anställningarna omfattas av reglerna i anställ-

ningsskyddslagen. Det går även att återkvalificera sig för arbetslöshetsersätt-

ning genom dessa anställningar. Stöden skiljer sig åt i fråga om kretsen av

arbetslösa som kan komma i fråga, längden på stödet och stödnivån.

Allmänt anställningsstöd får lämnas vid anställning av en person som är

långtidsarbetslös och som under minst 12 månader omedelbart före anvis-

ningen varit anmäld som arbetssökande på den offentliga arbetsförmedling-

en. I särskilda fall får stöd även lämnas för anställning av den som inte be-

traktas som långtidsarbetslös därför att han eller hon deltagit i en arbets-

marknadspolitisk åtgärd eller under kortare tid haft en anställning som inte

inneburit att hans eller hennes ställning på arbetsmarknaden stärkts. Ungdo-

mar under 25 år får anvisas allmänt anställningsstöd om de under minst 90

dagar varit anmälda som arbetssökande på förmedlingen. Sistnämnda gäller

t.o.m. den 31 december 2000.

Allmänt anställningsstöd får lämnas i 6 månader eller, om varaktigheten av

arbetsuppgifterna är kortare, under den tid arbetsuppgifterna varar. Om det

finns synnerliga skäl får stöd lämnas i 12 månader i sådan verksamhet som

innefattar offentliga investeringar eller investeringar av samhällsnyttig ka-

raktär. Stöd lämnas med 50 % av lönekostnaden, dock högst 350 kr per dag.

Förstärkt anställningsstöd får lämnas vid anställning av en person som se-

dan 24 månader antingen varit arbetslös eller har deltagit i en arbetsmark-

nadspolitisk åtgärd och som omedelbart före anvisningen i minst 24 månader

varit anmäld som arbetssökande vid den offentliga arbetsförmedlingen.

Vidare får det förstärkta anställningsstödet utges för en person som har ett

arbetshandikapp och som lämnar antingen en anställning hos en arbetsgivare

inom Samhallkoncernen eller ett skyddat arbete hos en offentlig arbetsgivare.

Förstärkt anställningsstöd kan även lämnas för den som har haft en kortare

anställning eller deltagit i Kunskapslyftet, varit sjuk, föräldraledig eller li

nande. En förutsättning är att anställningen eller avbrottet i inskrivningstide

inte stärkt personens ställning på arbetsmarknaden. Dessa undantag från den

nu gällande huvudregeln om 24 månaders obruten inskrivningstid har till-

kommit i enlighet med vad riksdagen förordade vid behandlingen hösten

1999 av regeringsförslaget om att korta kravet på inskrivningstid från ur-

sprungligen 36 månader (prop. 1999/2000:1 utg.omr. 14. bet. 1999/2000:

AU1, rskr. 1999/2000:83-84).

Det förstärkta stödet får utges i 24 månader eller, om varaktigheten av ar-

betsuppgifterna är kortare, under den tid arbetsuppgifterna varar. Stöd får

lämnas med 75 % av lönekostnaden, dock högst 525 kr per dag samt under

följande 18 månader med 25 % av lönekostnaden, dock högst 175 kr per dag.

I proposition 1999/2000:98 Förnyad arbetsmarknadspolitik för delaktighet

och tillväxt har regeringen bl.a. föreslagit att det skall införas ytterligare

form av anställningsstöd, benämnt särskilt anställningsstöd, för att underlätta

för äldre personer som har varit arbetslösa mycket långa perioder att komma

in på den reguljära arbetsmarknaden. Enligt förslaget lämnas detta särskilda

anställningsstöd vid anställning av den som fyllt 57 år, varit arbetslös eller

deltagit i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd i minst 24 månader och omedel-

bart före anvisningen under samma tid varit anmäld på arbetsförmedlingen

och tagit del av aktivitetsgarantin i minst 3 månader. Stödet bör lämnas i 24

månader med 75 % av lönekostnaden, dock högst 525 kr per dag. Till skill-

nad från övriga anställningsstöd skall inte anställningar som finansieras med

särskilt anställningsstöd omfattas av lagen (1982:80) om anställningsskydd.

Det skall inte heller vara möjligt att återkvalificera sig för arbetslöshetser-

sättning med sådant arbete.

Arbetsmarknadsutskottet har biträtt detta förslag om särskilt anställnings-

stöd i sitt den 11 maj beslutade betänkande med följande motivering (bet.

1999/2000:AU7):

Som framhållits inledningsvis har äldre arbetslösa särskilt svårt att komma in

på den reguljära arbetsmarknaden. Enligt utskottet är det stor risk att proble-

men växer för denna grupp om det inte vidtas aktiva åtgärder. Avsikten med

aktivitetsgarantin är att förbättra deras situation men utskottet anser i likhe

med regeringen att det krävs ytterligare åtgärder för denna grupp. För att

minska den tveksamhet många arbetsgivare har mot att anställa personer som

är äldre krävs det ekonomiska incitament. Utskottet anser det förslag rege-

ringen har lämnat är väl avvägt och bör kunna leda till goda resultat. En

sådan åtgärd skulle också kunna leda till att de arbetshandikappades möjlig-

heter skulle avsevärt förbättras eftersom det är vanligare med sådana handi-

kapp bland äldre än bland yngre. Enligt utskottets mening är det särskilt i

uppåtgående konjunktur som åtgärder av detta slag kan ge goda effekter. Det

är därför viktigt att den införs så snart det är möjligt. Utskottet delar därfö

inte de synpunkter som framförts att man bör avvakta utfallet av redan eta-

blerade anställningsstöd.

Propositionen

Regeringen konstaterar att anställningsstödet har visat sig vara en framgångs-

rik åtgärd när det gäller att bryta arbetslöshet. Anställningsstödet har fått

ökad betydelse under 1999 genom de förstärkningar som infördes under

hösten och de ändringar som genomfördes från årsskiftet 1999/2000, som

bl.a. innebär särskilda hänsynstaganden till personer med arbetshandikapp.

För att underlätta för personer som har varit arbetslösa under mycket långa

perioder att komma in på arbetsmarknaden anser regeringen att det finns skäl

att ytterligare utvidga det förstärkta anställningsstödet. Enligt regeringen är

det viktigt att dessa grupper får del av den konjunkturuppgång Sverige nu

befinner sig i. Många arbetsgivare är tveksamma till att anställa personer

som har varit arbetslösa mycket länge, och det är därför extra viktigt att

incitament skapas som underlättar för dessa personer att få fotfäste på ar-

betsmarknaden. Regeringen föreslår därför - och begär riksdagens godkän-

nande härför (yrkande 19) - att det förstärkta anställningsstödet fr.o.m. den 1

augusti 2000 skall kunna lämnas till en person som sedan 48 månader an-

tingen har varit öppet arbetslös eller deltagit i en arbetsmarknadspolitisk

åtgärd och omedelbart före anvisningen under samma tid varit anmäld som

arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen. Detta utökade för-

stärkta anställningsstöd lämnas med 75 % av lönekostnaden, dock högst 525

kr per dag, i 12 månader och med 50 % av lönekostnaden, dock högst 350 kr

per dag, under ytterligare 12 månader.

Motionerna

I tre motioner behandlas frågor som rör förslaget om utökat förstärkt anställ-

ningsstöd.

I kommittémotion Fi28 av Mikael Odenberg m.fl. (m) framför Moderaterna

att underlaget för regeringens förslag om ett utökat förstärkt anställningsstöd

och ett särskilt anställningsstöd är undermåligt. Av förslaget framgår t.ex.

inte vilka regler som skall gälla avseende anställningsformer eller vilken

ersättning som den enskilde skall erhålla. Det framgår inte heller vilka anvis-

ningsregler som skall gälla eller om åtgärderna skall återkvalificera till ar-

betslöshetsersättning.

Vidare framhåller Moderaterna att reformen inte är fullt ut finansierad, vil-

ket enligt motionen även regeringen medger. Den valda finansieringsformen

strider dessutom mot budgetlagen. Finansieringstekniken innebär att företa-

gens skattekonton krediteras, vilket leder till en minskning på statsbudgetens

inkomstsida i stället för en ökning av statsbudgetens utgiftssida. Detta inne-

bär enligt Moderaterna ett kringgående av budgetlagens bestämmelser. Den

finansieringsteknik som regeringen har föreslagit bör därför avvisas.

Moderaterna framför vidare att regeringens agerande när det gäller ut-

formningen av anställningsstöden är anmärkningsvärt. Regeringen har bara

under det senaste året vid tre skilda tillfällen lämnat olika förslag till utfo

ning och finansiering av anställningsstöden.

Den föreslagna utökningen av det förstärkta anställningsstödet och det sär-

skilda anställningsstödet utgör i realiteten en subvention för att sänka kost-

naderna vid anställning av personer som är långtidsarbetslösa. I stället för at

åtgärda strukturproblemen i svensk ekonomi riskerar de föreslagna åtgärder-

na att permanenta problemen med långtidsarbetslösheten. Moderaterna avise-

rar att partiet under den allmänna motionstiden skall återkomma med förslag

som syftar till att underlätta för långtidsarbetslösa att erhålla arbete på den

reguljära arbetsmarknaden. Sammanfattningsvis yrkas att förslaget om utökat

anställningsstöd avslås.

Kristdemokraterna påpekar i kommittémotion Fi42 av Mats Odell m.fl. (kd)

att det nu aktuella förslaget beträffande anställningsstödet är det fjärde på e

år. Enligt partiet är det positivt att regeringen och dess stödpartier har inse

att sänkta arbetskraftskostnader kan öka sysselsättningen, men det är också

viktigt att en åtgärd får verka fullt ut och inte störas av ständiga regelförän

ringar. Partiet anser att det är orimligt med så höga subventioner under två

års tid som de två senaste förslagen innebär.

Enligt Kristdemokraterna borde individuella handlingsplaner, ett personligt

stöd till den långtidsarbetslöse, ökade krav på att den arbetssökande skall

vara aktiv samt nuvarande anställningsstöd på 75 % av lönekostnaden under

6 månader och därefter 25 % av lönekostnaden i ytterligare 18 månader vara

tillräckliga arbetsmarknadspolitiska instrument tillsammans med de övriga

åtgärder som finns.

Kristdemokraterna anser därför att förslaget om ett utökat förstärkt anställ-

ningsstöd bör avslås (yrkande 1).

Folkpartiet liberalerna yrkar i partimotion Fi15, av Lars Leijonborg m.fl.

(fp), utan att lämna någon motivering till sitt ställningstagande, att förslage

om utökat förstärkt anställningsstöd bör avslås (yrkande 10).

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

Arbetsmarknadsutskottet konstaterar inledningsvis i sitt yttrande (AU4y) att

antalet långtidsinskrivna vid arbetsförmedlingen har ökat dramatiskt under

1990-talet. Vid decenniets början fanns endast ett fåtal långtidsinskrivna

personer. Kulmen nåddes 1997 då antalet var 130 000. Därefter har denna

grupp minskat i takt med att den generella arbetslösheten reducerats. Det kan

bl.a. förklaras av den pågående sysselsättningsuppgången. För närvarande är

ca 63 000 personer långtidsinskrivna. Risken finns att den grupp långtidsin-

skrivna som i dag kvarstår som arbetssökande blir alltmer svårplacerad.

Enligt arbetsmarknadsutskottet kan denna utveckling inte godtas. Därför

krävs det ett antal åtgärder för att komma till rätta med problemet. Det är

särskilt angeläget att insatser kan komma till stånd så snart som möjligt så at

den mycket goda utvecklingen av ekonomin och det förbättrade arbetsmark-

nadsläget kan utnyttjas. Man kan annars befara att många av dessa personer

slås ut från arbetsmarknaden permanent.

Som redan nämnts har regeringen i proposition 1999/2000:98 föreslagit ett

särskilt anställningsstöd som i första hand riktas till äldre långtidsinskrivna

ett förslag som arbetsmarknadsutskottet ställt sig bakom i betänkande

1999/2000:AU7. Vidare har regeringen i samma proposition föreslagit infö-

randet av en ny arbetsmarknadspolitisk åtgärd, aktivitetsgaranti. Denna

åtgärd riktar sig till personer som är långtidsinskrivna eller som riskerar att

bli långtidsinskrivna. Arbetsmarknadsutskottet har i samma betänkande även

biträtt detta förslag.

Den grupp personer som omfattas av regeringens förslag har mycket svårt

att komma in på den reguljära arbetsmarknaden. Detta behöver inte nödvän-

digtvis bero på brist på kompetens, utan en förklaring kan vara misstro från

arbetsgivare att anställa dessa människor. Arbetsmarknadsutskottet delar

därför regeringens syn att det måste skapas incitament som underlättar för

dem att få fotfäste på arbetsmarknaden. Förslaget innebär en kraftig skattere-

duktion för arbetsgivare under en förhållandevis lång period. För att åtgärden

skall få en avsedd verkan är en förutsättning, vilket arbetsmarknadsutskottet

konstaterade vid behandlingen av förslaget om förstärkt anställningsstöd

(yttr. 1998/99:AU3y s. 8), att arbetsförmedlingarna för en aktiv dialog med

arbetsgivarna inom ramen för de externa kontakterna.

En kritik som framförts mot förslaget är att beslutsunderlaget är undermå-

ligt och att det inte klart framgår vilka regler som gäller för stödformen.

Arbetsmarknadsutskottet har vid underhandskontakter med Regeringskansli-

et fått beskedet att samma regler skall gälla som för det förstärkta anställ-

ningsstödet med undantag för den tid under vilken stöd skall kunna utges och

för storleken av stödet. Detta innebär bl.a. att en person som erhåller en

anställning som finansieras med anställningsstöd skall erhålla lön och andra

anställningsförmåner enligt kollektivavtal eller förmåner som är likvärdiga

med förmåner enligt kollektivavtal i branschen. Det skall även vara möjligt

att återkvalificera sig för arbetslöshetsersättning genom arbete i en sådan

anställning.

När det sedan gäller finansieringstekniken är Moderaterna, som framgått,

kritiska och hävdar att den strider mot budgetlagen. Enligt regeringens för-

slag skall samma finansieringsform användas som den som tillämpas sedan

det förstärkta anställningsstödet infördes den 1 oktober 1999. Arbetsmark-

nadsutskottet kan konstatera att Moderaterna inte invände mot denna kon-

struktion när den presenterades första gången i 1999 års vårproposition; i

motionen förklarade partiet uttryckligen att man inte hade någon erinran mot

att det allmänna anställningsstödet omformades från ett kontantbidrag till

kreditering på skattekonto.

Arbetsmarknadsutskottet vill i detta sammanhang hänvisa till sina uttalan-

den vid tidigare behandling av frågan. Arbetsmarknadsutskottet konstaterade

att det kan vara svårt - åtminstone för en oinitierad läsare - att överblicka

kostnaderna för de olika arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Detta gäller i

än högre grad när det tillkommer ytterligare former av anställningsstöd.

Arbetsmarknadsutskottet noterar att det i vårpropositionens bilaga 4 finns en

redovisning av skatteavvikelser. Där framgår även hur dessa avvikelser för-

delar sig på respektive utgiftsområden. Det vore enligt utskottets mening

önskvärt att uppgifter av detta slag i fortsättningen även redovisas i anslut-

ning till respektive anslag. På det sättet skulle det blir lättare att överblic

de faktiska kostnaderna för insatser på respektive utgiftsområde.

Sammanfattningsvis anser arbetsmarknadsutskottet att finansutskottet bör

biträda regeringens förslag om utökat förstärkt anställningsstöd (yrkande 19 i

propositionen). Finansutskottet bör därmed avstyrka motionerna Fi15 (fp)

yrkande 10, Fi28 (m) och Fi42 (kd) yrkande 1.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med arbetsmarknadsutskottet, propositio-

nen (yrkande 19) och avstyrker motionerna Fi15 (fp) yrkande 10, Fi28 (m)

och Fi42 (kd) yrkande 1.

Arkivet för ljud och bild

Propositionen

Med anledning av att Arkivet för ljud och bild skall byta namn till Statens

ljud- och bildarkiv den 1 januari 2001 föreslår regeringen ändringar i lagen

(1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, lagen

(1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram, lagen

(1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefri-

hetsgrundlagens områden och lagen (1993:1392) om pliktexemplar av do-

kument (yrkandena 7-10). Skälet för att Arkivet för ljud och bild skall byta

namn är enligt regeringen att det genom det nya namnet tydligare skall fram-

gå att det är en statlig myndighet.

Kulturutskottets yttrande

Kulturutskottet tillstyrker i sitt yttrande (KrU6y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker i likhet med kulturutskottet regeringens förslag.

Ändringar i telelagen

Propositionen

Regeringen har i vårpropositionen (yrkande 11) föreslagit ändringar i telela-

gen som innebär krav på s.k. nationell roaming. Härmed avses en skyldighet

för vissa operatörer på mobiltelemarknaden att låta abonnenter hos andra

operatörer sända och ta emot telemeddelanden via sitt nät. Syftet med försla-

get är att utjämna den konkurrensnackdel som nya nätoperatörer har gente-

mot de etablerade nätoperatörerna.

Riksdagen har nyligen beslutat om en annan ändring i telelagen i syfte att

öka konkurrensen på mobiltelemarknaden (prop. 1999/2000:57, bet.

1999/2000:TU8, rskr. 1999/2000:189). Beslutet innebar att nätkapacitet för

mobil kommunikation på begäran skall upplåtas till företag som helt saknar

egna nät. Under regeringens beredning av denna lagändring framkom att det

fanns behov av kompletterande regler avsedda för nya nätoperatörer. Efter

förslag från Post- och telestyrelsen och remissbehandling utarbetades ett

lagförslag som remitterades till Lagrådet. Lagrådet lämnade lagförslaget utan

erinran.

Motiven till regeringens förslag

Marknaden för mobiltelefoni präglas bl.a. av att tillgången på radiofrekven-

ser för mobila nät är begränsad. Detta är ett viktigt skäl till att det endast

finns tre mobiloperatörer i Sverige - Telia Mobile AB, Tele2 AB och Euro-

politan AB. Behovet av ökad konkurrens på mobiltelemarknaden har beskri-

vits i den tidigare behandlade propositionen. Det nu aktuella förslaget om

nationell roaming har samma motiv som den tidigare propositionen men tar

sikte på andra aspekter av frågan. Det gäller här framför allt övergången till

den tredje generationens mobiltelefoni samt konkurrensen mellan nya och

gamla nätoperatörer.

Övergången till den tredje generationens mobiltelefoni (UMTS)

Det kraftiga genomslaget för mobiltelefonin i Sverige kom i samband med

att de digitala GSM-näten introducerades hösten 1992. Vid årsskiftet

1999/2000 fanns över 5,1 miljoner svenska mobilabonnemang. Sverige är

därmed ett av världens mest mobiltelefontäta länder.

Ett nytt system för mobil och trådlös kommunikation (UMTS - Universal

Mobile Telecommunications System) möjliggör högre överföringshastigheter

i mobilnäten och ökad tillgång till mobilt Internet och multimediatjänster. Ett

samordnat införande av detta system har i december 1998 beslutats inom EU.

Tillstånd för UMTS kommer att utfärdas i Sverige senare i år. Post- och

telestyrelsen har beslutat att högst fyra nya tillstånd för UMTS skall utfärdas

Det finns också frekvensutrymme för att tilldela ytterligare tillstånd i GSM

900- och 1800-banden. Högst två av de fyra tillstånden för UMTS skall även

ge möjlighet till GSM-verksamhet.

Nätets geografiska täckning är en viktig konkurrensfaktor för nya mobilope-

ratörer. Att etablera ett mobilt telenät är emellertid kostsamt och tidskrävan-

de. Fysikaliska orsaker (radiobärvågens utbredningsförmåga) gör också att

en utbyggnad för att uppnå god geografisk täckning blir flera gånger dyrare

för de operatörer som skall bygga UMTS-nät där frekvenserna är i 2000

MHz-bandet, i jämförelse med de operatörer som tidigare byggt de etablera-

de GSM-näten i 900- och 1800 MHz-bandet. Betydande investeringar görs

också för att öka överföringshastigheterna i de etablerade GSM-näten. Över-

gången till den tredje generationens mobiltelefoni kommer sannolikt att ske

gradvis. De befintliga GSM-operatörer som erhåller UMTS-licenser kommer

att ha en betydande konkurrensfördel i förhållandet till nytillkommande

UMTS-operatörer genom sin starka ställning på marknaden och sina redan

utbyggda GSM-nät.

Roaming - en metod att dela nätkapacitet

Roaming innebär att två operatörer avtalar om att respektive operatörs abon-

nenter skall få möjlighet att nyttja den andre operatörens nät då det egna

nätet inte är tillgängligt. Internationell roaming - dvs. avtal mellan operatö-

rer i olika länder - möjliggör mobilsamtal över nationsgränser. Internationell

roaming har förekommit länge och anses vara en bidragande orsak till GSM-

standardens framgång. Genom nationell roaming kan en ny operatör - oav-

sett om det är på GSM- eller UMTS-marknaden - snabbt etablera sig på

marknaden och övervinna den konkurrensnackdel det innebär att inte ome-

delbart ha ett fullt utbyggt nät.

Trafikutskottets yttrande

Trafikutskottet anser i sitt yttrande (TU3y), att det är angeläget med en ökad

konkurrens på mobiltelemarknaden. Nationell roaming är en viktig åtgärd för

att underlätta etablering av nya nätoperatörer. Utskottet tillstyrker således

regeringens förslag till ändringar av telelagen (yrkande 11).

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker i likhet med trafikutskottet regeringens förslag.

Risker för överreglering

Motionen

Johnny Gylling m.fl. (kd) framför i motion Fi31 kritik mot regeringens han-

tering av UMTS-licenserna. För att påskynda UMTS-introduktionen är mo-

tionärerna beredda att tillstyrka regeringens förslag om att införa nationell

roaming. Samtidigt menar man att det nu finns risk för att Sverige börjar

reglera för mycket på teleområdet. Avregleringen av telemarknaden och

bolagiseringen av Telia 1993 anses ha bidragit till att Sverige i dag är en av

världens främsta nationer på IT-området. De senaste regleringarna på områ-

det - den nyligen beslutade lagändringen om tvingande nätupplåtelse och de

nya bestämmelserna om nationell roaming - medför enligt motionärerna en

risk för ökade transaktionskostnader för företagen och sämre investerings-

vilja. Motionärerna vill göra regeringen uppmärksam på att telemarknaden

inte får överregleras så att Sverige tappar sin tätposition inom IT.

Trafikutskottets yttrande

Trafikutskottet anser självfallet (TU3y) att det är angeläget att bevara och

utveckla Sveriges position som IT-land. Trafikutskottets uppfattning är att

regeringens politik på teleområdet avser att understödja denna position. De

åtgärder som motionärerna nämner har syftet att främja konkurrensen och

dynamiken på mobiltelemarknaden. Trafikutskottet anser därför inte att

motionen bör föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

Till yttrandet har i denna del fogats en avvikande mening från Kristdemo-

kraternas representanter.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet avstyrker motion Fi31 (kd).

Fördelning av UMTS-tillstånd

Motionen

Lars Leijonborg m.fl. (fp) har i motion Fi15 (yrkande 20) tagit upp frågan

om metoden för fördelning av UMTS-tillstånd. Motionärerna hänvisar till det

system med auktioner av tillgängliga frekvenser för privat lokalradio som

infördes under den borgerliga regeringens tid. Enligt motionärerna var detta

system en stor framgång. Utauktionering borde, enligt motionärernas upp-

fattning, användas även för Post- och telestyrelsens fördelning av UMTS-

tillstånden. Licenserna bör gå till de företag som erbjuder sig att betala högs

årlig avgift. Därmed skulle 2-2,5 miljarder kronor årligen kunna tillföras

statskassan.

Trafikutskottets yttrande

Frågan om utauktionering av UMTS-tillstånden har behandlats av trafikut-

skottet tidigare i vår. Utskottet ansåg då inte att det fanns skäl till något i

ativ från riksdagens sida (bet. 1999/2000:TU8). Det statsfinansiella intresset

måste enligt utskottets mening vägas mot konsumentintresset och mot öns-

kemålet om en dynamisk utveckling på mobiltelemarknaden. Trafikutskottet

håller i sitt yttrande (TU3y) fast vid sin tidigare uppfattning och anser att

riksdagen bör avslå motionsyrkandet.

Till yttrandet har fogats en avvikande mening från företrädarna för Folk-

partiet liberalerna.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet avstyrker motion Fi15 (fp) yrkande 20.

Statlig garanti till Volvo Aero AB

Propositionen

Efter förslag i kompletteringspropositionen våren 1995 (prop. 1994/95:150

bil. 12) beslöt riksdagen (bet. 1994/95:NU28, rskr. 1994/95:445) att staten

skulle kunna medverka i finansieringen av utvecklingsverksamhet avseende

flygmotorer genom att statliga garantier på 500 miljoner kronor beviljades

Volvo Aero AB. Ett ramavtal utarbetades av Näringsdepartementet och

Volvo Aero AB. Avtalet anmäldes till Europeiska kommissionen som be-

dömde att det faller under statsstödsreglerna eftersom avtalet enligt kommis-

sionen innehåller ett stödelement.

Mot bakgrund av de diskussioner som förts med Europeiska kommissionen

angående villkoren för garantierna samt statens krav på avgifter för garantier,

informerar regeringen i vårpropositionen riksdagen om att här aktuell statlig

garanti inte kommer att ställas ut (avsnitt 5.4.22).

Näringsutskottets yttrande

Näringsutskottet noterar i sitt yttrande (NU7y) att den statliga garantin till

Volvo Aero inte kommer att ställas ut.

Finansutskottet

Även finansutskottet noterar att regeringen har anmält till riksdagen att den

statliga garantin till Volvo Aero inte kommer att ställas ut.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande statsbudgetens preliminära utfall 1999

att riksdagen godkänner vad utskottet anfört,

res. 1 (m, kd, c, fp) - motiv.

2. beträffande utgiftsprognos för 2000

att riksdagen godkänner vad utskottet anfört,

res. 2 (m, kd, c, fp) - motiv.

3. beträffande tilläggsbudget för budgetåret 2000

att riksdagen

a) med bifall till proposition 1999/2000:100 yrkande 39 på tilläggs-

budget till statsbudgeten för budgetåret 2000 godkänner ändrade ra-

mar för utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya anslag i enlig-

het med specifikation i appendix till hemställan,

b) när det gäller ändrade anslagsvillkor med bifall till proposition

1999/2000:100 yrkandena 12, 18, 33 och 36-38

dels godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsom-

råde 1 Rikets styrelse uppförda ramanslaget C3 Allmänna val,

dels godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsom-

råde 6 Totalförsvar uppförda ramanslaget C5 Statens räddningsverk:

Samhällets skydd mot olyckor,

dels godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsom-

råde 22 Kommunikationer uppförda ramanslaget C1 Post- och telesty-

relsen: Förvaltningskostnader för vissa myndighetsuppgifter,

dels godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsom-

råde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda

ramanslaget D1 Främjande av rennäringen m.m.,

dels godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsom-

råde 24 Näringsliv uppförda ramanslaget E5 Näringslivsutveckling i

Östersjöregionen,

dels godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsom-

råde 25 Allmänna bidrag till kommuner uppförda reservationsanslaget

A2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting,

c) när det gäller övergång till nettoredovisning med bifall till proposi-

tion 1999/2000:100 yrkandena 15, 16 och 23

dels godkänner att vissa avgifter i Tullverkets verksamhet fr.o.m. den

1 juli 2000 redovisas mot det under utgiftsområde 3 Skatteförvaltning

och uppbörd uppförda ramanslaget B1 Tullverket,

dels godkänner att avgifter i samband med att polismyndigheterna ut-

färdar pass fr.o.m. den 1 juli 2000 redovisas mot det under utgiftsom-

råde 4 Rättsväsendet uppförda ramanslaget A1 Polisorganisationen,

dels godkänner att avgiften för uppläggning av lån vid Centrala studie-

stödsnämnden med verkan fr.o.m. den 1 januari 2000 redovisas mot

det under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning upp-

förda ramanslaget C3 Centrala studiestödsnämnden,

d) när det gäller nya ekonomiska förpliktelser med bifall till proposi-

tion 1999/2000:100 yrkandena 13, 14, 17, 20-22, 24-32, 34 och 35

dels bemyndigar regeringen att för ändamål som omfattas av det under

utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning uppförda ra-

manslaget B4 Riksgäldskontoret: Vissa kostnader för upplåning och

låneförvaltning under år 2000 teckna eller förvärva aktier för högst

2 000 000 kr i bolag som driver verksamhet i syfte att tillhandahålla

en elektronisk marknadsplats primärt för handel i statsobligationer,

dels bemyndigar regeringen att under år 2000 besluta om en rörlig

kredit i Riksgäldskontoret om högst 500 000 000 kr för att tillgodose

Premiepensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fond-

andelar,

dels bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det under

utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan upp-

förda ramanslaget B4 Fredsfrämjande verksamhet, besluta om insatser

som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst

150 000 000 kr efter år 2000,

dels bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det under

utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv uppförda ramanslaget

B3 Forskning, utveckling och utbildning m.m., besluta om bidrag som

inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst

250 000 000 kr under åren 2001-2004,

dels bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det under

utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv uppförda ramanslaget

B5 Finansiering av forskning och utveckling inom arbetslivsområdet,

besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför ut-

gifter på högst 420 000 000 kr under åren 2001-2005,

dels bemyndigar regeringen att under år 2000 besluta om en rörlig

kredit i Riksgäldskontoret om högst 25 000 000 kr för att tillgodose

Statens pensionsverks behov av likviditet i pensionshanteringen,

dels bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det under

utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

uppförda ramanslaget A8 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder,

besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär ut-

gifter på högst 7 000 000 kr under år 2001,

dels godkänner vad regeringen föreslår om icke slutbehandlade ären-

den om bidrag till åtgärder mot radon i bostäder,

dels bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det under

utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

föreslagna nya ramanslaget A12 Investeringsbidrag för anordnande av

bostäder för studenter, besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda

åtaganden innebär utgifter på högst 400 000 000 kr under åren 2001

och 2002,

dels bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det under

utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling uppförda raman-

slaget A1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder, besluta om stöd som

inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst

2 588 000 000 kr under åren 2001-2008,

dels bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det under

utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård uppförda ramanslaget

A2 Miljöövervakning m.m., ingå ekonomiska förpliktelser enligt 12 §

lagen (1996:1059) om statsbudgeten som inklusive tidigare gjorda

åtaganden innebär utgifter på högst 46 000 000 kr under år 2001,

dels bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det under

utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård uppförda ramanslaget

A4 Sanering och återställning av förorenade områden, besluta om ef-

terbehandlingsprojekt som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär

utgifter på högst 60 000 000 kr under år 2001,

dels bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det under

utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård uppförda ramanslaget

A5 Miljöforskning, besluta om forskningsprojekt som inklusive tidiga-

re gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 30 000 000 kr under år

2001,

dels bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det under

utgiftsområde 21 Energi uppförda ramanslaget B5 Energiteknikstöd,

besluta om stöd till utveckling av ny energiteknik i företag och bran-

scher som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på

högst 520 000 000 kr under åren 2001-2005,

dels bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det under

utgiftsområde 22 Kommunikationer uppförda ramanslaget A2 Väg-

hållning och statsbidrag, besluta om bidrag till enskilda vägar som in-

klusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst

566 000 000 kr under år 2001,

dels bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det under

utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

uppförda ramanslaget B10 Arealersättningar och djurbidrag m.m., be-

sluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter

på högst 4 300 000 000 kr under år 2001,

dels bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det under

utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

uppförda ramanslaget D1 Främjande av rennäringen m.m., besluta om

stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst

8 000 000 kr under år 2001,

e) avslår motionerna 1999/2000:Fi16, 1999/2000:Fi22, 1999/2000:

Fi29, 1999/2000:Fi34, 1999/2000:Fi38, 1999/2000:Fi39 yrkande 4,

1999/2000:Fi40, 1999/2000:Fi41, 1999/2000:Fi42 yrkandena 2 och 3

samt 1999/2000:Fi43,

res. 3 (m)

res. 4 (kd)

4. beträffande förstärkt anställningsstöd

att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:100 yrkande 19

och med avslag på motionerna 1999/2000:Fi15 yrkande 10,

1999/2000:Fi28 och 1999/2000:Fi42 yrkande 1 godkänner vad rege-

ringen anfört om reformering av det förstärkta anställningsstödet,

res. 5 (m)

res. 6 (kd)

res. 7 (fp)

5. beträffande Arkivet för ljud och bild

att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:100 yrkandena

7-10 antar regeringens förslag till

dels lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära

och konstnärliga verk,

dels lag om ändring i lagen (1990:886) om granskning och kontroll av

filmer och videogram,

dels lag om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfri-

hetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden,

dels lag om ändring i lagen (1993:1392) om pliktexemplar av doku-

ment,

6. beträffande ändringar i telelagen

att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:100 yrkande 11

antar regeringens förslag till lag om ändring i telelagen (1993:597),

7. beträffande risker för överreglering

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Fi31,

res. 8 (kd)

8. beträffande fördelning av UMTS-tillstånd

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Fi15 yrkande 20.

res. 9 (m, fp)

Stockholm den 30 maj 2000

På finansutskottets vägnar

Jan Bergqvist

I beslutet har deltagit: Jan Bergqvist (s), Mats Odell (kd), Gunnar

Hökmark (m), Bengt Silfverstrand (s), Lisbet Calner (s), Johan Lönnroth (v),

Lennart Hedquist (m), Sonia Karlsson (s), Fredrik Reinfeldt (m), Carin

Lundberg (s), Sven-Erik Österberg (s), Siv Holma (v), Per Landgren (kd),

Anna Åkerhielm (m), Matz Hammarström (mp), Lena Ek (c) och Karin

Pilsäter (fp).

Förslag till beslut om tilläggsbudget 1 för budgetåret 2000

(mom. 3 i hemställan)

Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt

ändrade och nya anslag för budgetåret 2000

Belopp i 1 000-tal kronor

Utskottets förslag till ramar och anslag överensstämmer med regeringens

förslag.

Utgiftsområde

Belopp enligt

Regeringens förslag

Anslag

statsbudgeten

2000

Förändring av

ram /anslag

Ny ram /Ny

anslagsnivå

1

Rikets styrelse

4 460 583

+233 000

4 693 583

C 1

Regeringskansliet m.m., ramanslag

2 497 155

+233 000

2 730 155

2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

1 578 345

-6 700

1 571 645

A 2

Riksrevisionsverket, ramanslag

156 106

-7 542

148 564

A 3

Ekonomistyrningsverket, ramanslag

60 960

-1 289

59 671

A 6

Statistiska centralbyrån, ramanslag

384 772

+1 500

386 272

A 10

Statens kvalitets- och kompetensråd, ramanslag

10 184

+631

10 815

4

Rättsväsendet

22 667 103

+76 882

22 743 985

A 1

Polisorganisationen, ramanslag

11 506 881

+100 420

11 607 301

B 2

Ekobrottsmyndigheten, ramanslag

250 933

+13 462

264 395

F 6

Rättshjälpskostnader m.m., ramanslag

802 396

-47 600

754 796

F 7

Kostnader för vissa skaderegleringar m.m., raman-

slag

10 399

+10 600

20 999

5

Utrikesförvaltning och internationell samverkan

2 983 393

-175 630

2 807 763

A 1

Utrikesförvaltningen, ramanslag

1 891 058

-175 630

1 715 428

6

Totalförsvar

46 648 614

+11 890

46 660 504

A 1

Förbandsverksamhet och beredskap m.m., raman-

slag

19 543 954

-700 000

18 843 954

A 3

Materiel, anläggningar samt forskning och teknik-

utveckling, ramanslag

22 340 782

+700 000

23 040 782

B 1

Funktionen Civil ledning, ramanslag

437 983

+700

438 683

B 3

Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst,

ramanslag

691 677

+4 931

696 608

D 3

Försvarets radioanstalt, ramanslag

428 494

+11 190

439 684

D 6

Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom

totalförsvaret, obetecknat anslag

93 196

-4 931

88 265

Utgiftsområde

Belopp enligt

Regeringens förslag

Anslag

statsbudgeten

2000

Förändring av

ram /anslag

Ny ram /Ny

anslagsnivå

9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

25 362 652

+2 125 530

27 488 182

A 2

Bidrag för läkemedelsförmånen, ramanslag

14 137 000

+2 000 000

16 137 000

A 9

Smittskyddsinstitutet, ramanslag

131 224

+10 000

141 224

A 13

Ersättning till steriliserade i vissa fall, reservations-

anslag

90 000

+101 530

191 530

A 14

Personligt ombud, ramanslag

45 000

-15 000

30 000

B 1

Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken,

ramanslag

260 000

-1 000

259 000

B 2

Vissa statsbidrag inom handikappområdet, reserva-

tionsanslag

330 000

-55 000

275 000

B 3

Statsbidrag till vårdartjänst m.m., ramanslag

183 019

-24 450

158 569

B 4

Bidrag till viss verksamhet för personer med funk-

tionshinder, obetecknat anslag

78 394

+1 000

79 394

B 5

Bidrag till handikapp- och pensionärsorganisatio-

ner, obetecknat anslag

132 194

+20 500

152 694

B 9

Bidrag till ungdomsvård och missbrukarvård m.m.,

obetecknat anslag

63 000

+2 000

65 000

B 12

Statens institut för särskilt utbildningsstöd, raman-

slag

8 663

+1 500

10 163

B 15

Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor,

ramanslag

6 908

-250

6 658

B 16

Statens institutionsstyrelse, ramanslag

557 032

+96 200

653 232

C 1

Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskning,

ramanslag

117 655

-10 400

107 255

C 2

Socialvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning,

ramanslag

9 735

-1 100

8 635

10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

92 470 469

+1 500 000

93 970 469

A 1

Sjukpenning och rehabilitering m.m., ramanslag

31 502 036

+1 500 000

33 002 036

11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

33 618 800

±0

33 618 800

A 2

Efterlevandepensioner till vuxna, ramanslag

12 988 000

-103 000

12 885 000

A 4

Delpension, ramanslag

122 800

+103 000

225 800

12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

44 755 500

+12 500

44 768 000

A 3

Underhållsstöd, ramanslag

2 737 500

+12 500

2 750 000

Utgiftsområde

Belopp enligt

Regeringens förslag

Anslag

statsbudgeten

2000

Förändring av

ram /anslag

Ny ram /Ny

anslagsnivå

14

Arbetsmarknad och arbetsliv

46 130 042

-212 920

45 917 122

A 1

Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader,

ramanslag

4 527 565

-3 000

4 524 565

A 2

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, ramanslag

19 590 591

-100 000

19 490 591

B 13

Ombudsmannen mot diskriminering på grund av

sexuell läggning, ramanslag

3 018

+80

3 098

D 2

Statliga tjänstepensioner m.m., ramanslag

7 755 800

-110 000

7 645 800

15

Studiestöd

20 981 447

-539 805

20 441 642

A 2

Studiemedel m.m., ramanslag

9 806 499

+195

9 806 694

A 3

Vuxenstudiestöd m.m., ramanslag

8 195 998

-540 000

7 655 998

16

Utbildning och universitetsforskning

32 572 588

-38 013

32 534 575

A 16

Svenska EU-programkontoret för utbildning och

kompetensutveckling, ramanslag

17 163

+1 500

18 663

B 52

Enskilda och kommunala högskoleutbildningar

m.m., ramanslag

1 543 659

+487

1 544 146

B 53

Särskilda utgifter inom universitet och högskolor

m.m., ramanslag

451 293

-60 000

391 293

C 3

Centrala studiestödsnämnden, ramanslag

343 250

+20 000

363 250

17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

7 570 486

+18 000

7 588 486

A 2

Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling

samt internationellt kulturutbyte och samarbete,

ramanslag

116 196

+12 500

128 696

E 2

Ersättningar och bidrag till konstnärer, ramanslag

252 184

+7 500

259 684

N 2

Lotteriinspektionen, ramanslag

28 459

-2 000

26 459

18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byg-

gande

15 592 068

-499 000

15 093 068

A 10

Bostadsbidrag, ramanslag

5 670 000

-500 000

5 170 000

A 12

Investeringsbidrag för anordnande av bostäder för

studenter, ramanslag

Nytt

+1 000

1 000

19

Regional utjämning och utveckling

3 310 433

+175 036

3 485 469

A 1

Allmänna regionalpolitiska åtgärder, ramanslag

1 303 850

-75 000

1 228 850

A 4

Ersättning för nedsättning av socialavgifter, raman-

slag

313 734

-150 000

163 734

A 7

Statens institut för regionalforskning, ramanslag

8 068

+36

8 104

A 13

IT-infrastruktur: Regionala transportnät, ramanslag

Nytt

+400 000

400 000

Utgiftsområde

Belopp enligt

Regeringens förslag

Anslag

statsbudgeten

2000

Förändring av

ram /anslag

Ny ram /Ny

anslagsnivå

21

Energi

1 445 526

+434 870

1 880 396

A 1

Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader,

ramanslag

113 768

+4 870

118 638

B 10

Ersättning för vissa kostnader vid avveckling av en

reaktor i Barsebäcksverket, ramanslag

Nytt

+430 000

430 000

22

Kommunikationer

25 532 440

-13 093

25 519 347

C 2

Upphandling av samhällsåtaganden, ramanslag

157 484

-4 000

153 484

C 4

Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarme-

ringstjänst enligt avtal, ramanslag

140 000

+4 000

144 000

D 1

Ersättning till Statens järnvägar i samband med

utdelning från AB Swedcarrier, ramanslag

50 000

-17 000

33 000

D 2

Rikstrafiken: Administration, ramanslag

10 000

+542

10 542

E 1

Statens väg- och transportforskningsinstitut, raman-

slag

30 099

+2 000

32 099

E 2

Kommunikationsforskningsberedningen, ramanslag

155 851

+1 365

157 216

23

Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande nä-

ringar

9 726 327

+6 610

9 732 937

B 1

Statens jordbruksverk, ramanslag

249 096

+6 610

255 706

B 8

Miljö-, struktur- och regionala åtgärder, ramanslag

2 118 000

-15 000

2 103 000

C 1

Fiskeriverket, ramanslag

65 514

+2 560

68 074

F 3

Kostnader för livsmedelsberedskap, ramanslag

16 518

-2 560

13 958

G 3

Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning

samt kollektiv forskning, ramanslag

208 320

+15 000

223 320

24

Näringsliv

2 983 313

+17 522

3 000 835

A 1

Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvalt-

ningskostnader, ramanslag

223 209

+300

223 509

A 3

Stöd till kooperativ utveckling, ramanslag

20 000

-300

19 700

A 5

Sveriges geologiska undersökning: Geologisk

undersökningsverksamhet m.m., ramanslag

139 714

+25 000

164 714

A 8

Fortsatt program för småföretagsutveckling, förny-

else och tillväxt, reservationsanslag

180 000

-14 100

165 900

B 6

Patent- och registreringsverket: Finansiering av viss

verksamhet (likvidatorer), ramanslag

Nytt

+6 100

6 100

F 1

Marknadsdomstolen, ramanslag

4 941

-500

4 441

F 2

Konsumentverket, ramanslag

84 340

+250

84 590

F 4

Fastighetsmäklarnämnden, ramanslag

7 247

+522

7 769

F 7

Bidrag till miljömärkning av produkter, obetecknat

anslag

3 600

+250

3 850

Summa anslagsförändringar på tilläggsbudget

+3 126 679

Reservationer

1. Statsbudgetens preliminära utfall 1999 (mom. 1,

motiveringen) (m, kd, c, fp)

Mats Odell (kd), Gunnar Hökmark (m), Lennart Hedquist (m), Fredrik Rein-

feldt (m), Per Landgren (kd), Anna Åkerhielm (m), Lena Ek (c) och Karin

Pilsäter (fp) anser att den del av finansutskottets ställningstagande under

rubriken Statsbudgetens preliminära utfall 1999 som börjar med "Utskottet

kan" och slutar med "vara framgångsrik" bort ha följande lydelse:

Utskottet tvingas konstatera att redovisningen av det preliminära utfallet för

1999 visar att budgeteringsmarginalen återigen har missbrukats för syften

som den inte ursprungligen var avsedd för. Regeringen har visat sig vara

alltför ivrig att se budgeteringsmarginalen som ett reformutrymme, inte som

en buffert för makroförändringar. När utgifterna fått skena iväg för bl.a.

sjukförsäkringen har regeringen använt limiter på andra områden i form av

begränsningsbelopp. Som bl.a. utrikesutskottets uppföljning av biståndet

visar har regeringen tvingats tillgripa kortsiktiga åtgärder för att skenbart

klara sina budgetpolitiska mål. Regeringens budgetpolitik saknar långsiktig-

het, vilket innebär att nödvändiga strukturella förändringar inte kommer till

stånd.

2. Utgiftsprognos för 2000 (mom. 2, motiveringen)

(m, kd, c, fp)

Mats Odell (kd), Gunnar Hökmark (m), Lennart Hedquist (m), Fredrik Rein-

feldt (m), Per Landgren (kd), Anna Åkerhielm (m), Lena Ek (c) och Karin

Pilsäter (fp) anser att finansutskottets ställningstagande under rubriken Ut-

giftsprognos för 2000 bort ha följande lydelse:

Den prognos för utgifter och inkomster för innevarande år som regeringen

redovisar i vårpropositionen är behäftad med stor osäkerhet. Det gäller inte

minst inkomstsidan. När riksdagen i höstas tog ställning till beräkningen av

inkomster byggde det bland annat på förutsättningen att Telia skulle fusione-

ra med Telenor. På inkomsttitel 3312 Övriga inkomster av försåld egendom

uppfördes 95 miljarder kronor för år 2000, varav merparten var hänförlig till

en försäljning av Telia-Telenor. Beslutet togs trots att företrädare för Mode-

rata samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet libe-

ralerna, bl.a. i ett gemensamt särskilt yttrande till finansutskottets betänkan

1999/2000:FiU10, påpekat den stora osäkerhet som vidlåder beloppet. Fu-

sionen uteblev och Telia skall i stället säljas ut ensamt, men osäkerheten om

inkomsternas storlek kvarstår. Statssekreteraren vid Finansdepartementet

Curt Malmborg har vid utskottets utfrågning den 25 maj bekräftat att huvud-

delen av de beräknade inkomsterna på inkomsttiteln skall komma från den

förestående utförsäljningen av Telia. Någon plan för ytterligare privatise-

ringar för att klara inkomsterna om Telia inte inbringar planerat belopp redo-

gjorde han inte för.

Regeringen har även svårt att få utgifterna under kontroll. Trots att endast

drygt tre månader hade gått av budgetåret när vårpropositionen lades, var

regeringen tvungen att redogöra för att den i syfte att klara utgiftstaket bl.a

beslutat om begränsningsbelopp enligt efterföljande tabell.

Tabell. Begränsningsbelopp 2000

Miljoner kronor

Nivåer som

ej får

överskridas

Ingående reserva-

tion och ramöver-

föringsbelopp

Stats-

budget

(SB)

Tilläggs-

budget

(TB)

Skillnad begränsnings-

belopp och budgeterat

belopp

Utgiftsområde/Anslag

(preliminär uppgift)

(IB+SB+TB)

SB

Uo 3, B1 Tullverket

1 155

75

1 127

0

-47

28

Uo 6 Totalförsvar

46 648

743

46 649

12

-755

-1

Uo 7, Vo A Bistånd

14 185

5 150

12 487

0

-3 452

1 698

Uo 7, Vo B Central- och Östeuropa

975

1 575

1

0

-600

974

Uo16 Utbildning och

universitetsforskning

32 263

2 100

32 573

-38

-2 372

-310

Uo18 E1 Stöd till lokala investerings-

program för ekologisk hållbarhet

1 050

639

1 758

0

-1 347

-708

Uo 21 Energi

1 959

2 145

1 446

435

-2 066

513

Källa: Finansdepartementet, budgetavdelningen

Tabellen avslöjar tydligt regeringens brist på konsekvens i budgetpolitiken.

Begränsningsbelopp har satts för Tullverket och Utbildning och forskning,

men i vårpropositionen argumenterar regeringen för att resurstillskott till

Tullverket och Centrala studiestödsnämnden är nödvändiga. Regeringen

föreslår därför att dessa myndigheter skall få behålla intäkter från vissa av-

gifter som de uppbär, dvs. en övergång till nettobudgetering som innebär att

resurstillskottet inte belastar anslagen och därmed inte ingår i de takbegrän-

sade utgifterna. Att samtidigt sätta begränsningsbelopp för områden som

regeringen anser bör tillföras mer resurser är, enligt utskottets mening, ett

anmärkningsvärt bevis för regeringens budgettricksande.

Trots att begränsningsbeloppet för biståndet förra budgetåret har utsatts för

skarp kritik har regeringen återigen beslutat om nya begränsningsbelopp på

det området. Utrikesutskottet har i sin uppföljning pekat på riskerna med

regeringens budgetpolitik på biståndsområdet. Det framstår som uppenbart

att regeringen för att klara utgiftstaket tvingas vidta åtgärder som har effekt

på kort sikt, oavsett om de är förenliga med långsiktiga hänsynstaganden

eller ej.

3. Tilläggsbudget för budgetåret 2000 (mom. 3) (m)

Gunnar Hökmark, Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt och Anna Åkerhielm

(alla m) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Tilläggsbudget för

budgetåret 2000 bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i motion Fi39 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) yrkande 4

där regeringens förslag att Tullverket skall tillåtas behålla inkomsterna från

vissa offentligrättsliga avgifter avvisas. Den teknik som regeringen har valt

är en form av manipulation med utgiftstaken. Det rätta hade varit att redovisa

denna typ av avgifter som en utgiftsökning på vanligt sätt. Tullen bedriver en

samhällsnyttig verksamhet som inte bör vara avhängig av variationer i av-

giftsinkomster. Tullen arbetar för att införa avgiftsfri automatklarering, vilk

skulle leda till att avgiftsinkomsterna skulle minska. Genom regeringens

förslag riskerar rationaliseringssträvandena att bromsas upp. Dessutom är det

så, att om rationaliseringarna genomförs, kommer inkomstkällan att försvin-

na och frågan kommer återigen att väckas om hur resurser skall skjutas till

Tullen. Regeringen bör återkomma till riksdagen med en redovisning av hur

utgiftsökningen till Tullen skall rymmas inom utgiftstaket. Detta bör riksda-

gen som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet kan även instämma i den kritik som framförs i motion Fi22 av

Beatrice Ask m.fl. (m). I likhet med motionärerna anser utskottet att förslaget

att CSN skulle få disponera avgiftsintäkter som tas ut för uppläggning av lån

bör avvisas. Det är uppenbart att regeringen har satt i system att genom den

här typen av tricksande låta utgifterna löpa i väg vid sidan om angivna ut-

giftstak. Den föreslagna ordningen ger regeringen ensidiga möjligheter att

"diskret" tillföra CSN ytterligare resurser trots att myndighetens administra-

tiva kostnader redan är höga. En sådan politik anser utskottet inte är accepta-

bel. Statliga myndigheters inkomster skall vara synliga. Vill man ha en annan

ordning, vilket motionärerna förordar, måste studiemedelsadministrationen

konkurrensutsättas och delar av CSN bolagiseras.

Utskottet anser att även regeringens förslag om att polisen får disponera in-

komster från passavgifter bör avslås. Polisen bör tillföras ökade resurser

genom höjt anslag.

Utskottet anser vidare, i likhet med vad som anförs i kommittémotion Fi16

av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m), att riksdagen bör avslå regeringens förslag

att förlänga försöken med Teateralliansen. I propositionen påstås att försöks-

verksamheten har slagit väl ut, men det framgår inte vad som är positivt. I

stället bör andra åtgärder vidtas vilka finns redovisade i en motion från all-

männa motionstiden, 1999/2000:Kr275, av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m).

På kommunikationsområdet (utg.omr. 22) delar utskottet uppfattningen i

motion Fi29 av Per-Richard Molén m.fl. (m) att regeringens förslag att an-

slaget C1 Post- och telestyrelsen: Förvaltningskostnader för vissa myndig-

hetsuppgifter även skall kunna användas till åtgärder i form av projekt och

stöd till utbyggnad av IT-infrastrukturen bör avvisas. Marknaden kan mycket

väl stå för dessa kostnader. När det sedan gäller regeringens förslag att till-

skjuta mer medel till Rikstrafiken, avvisar utskottet inte förslaget, men rege-

ringen bör återkomma med mer information om hur dessa medel skall an-

vändas. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet kan instämma i den bedömning som socialförsäkringsutskottet

gör i sitt yttrande (SfU8y). Det finns inga tydliga tecken på minskad ök-

ningstakt i sjukskrivningarna som skulle tyda på något trendbrott. Som fram-

hålls i motion Fi38 av Margit Gennser m.fl. (m) har Moderaterna länge var-

nat för den negativa utvecklingen inom sjukförsäkringen och också föreslagit

åtgärder för att hejda den. Motionärerna anser att ersättningen bör sänkas till

75 %, att ytterligare en karensdag införs och att den sjukpenninggrundande

inkomsten beräknas på de 24 senaste månaderna. Utskottet instämmer i

motionärernas förslag och anser att riksdagen som sin mening bör ge rege-

ringen detta till känna. Förändringarna bör träda i kraft den 1 september 2000

och hinner därmed få effekt redan under innevarande år. Mot den bakgrun-

den avvisas regeringens förslag om medelsökning om 1,5 miljarder kronor på

tilläggsbudget.

Utskottet anser vidare att riksdagen bör avslå regeringens förslag att inom

utgiftsområde 9 minska anslaget A14 Personligt ombud såsom föreslås i

motion Fi34 av Chris Heister m.fl. (m). De ovanligt många förslagen till

förändringar på tilläggsbudget tyder på att regeringen allmänt sett brister i

planering och framförhållning. Utskottet vill särskilt framhålla att det i bud-

getpropositionen för 2000 anvisades 45 miljoner kronor under anslaget Per-

sonligt ombud (A14). I propositionen angavs att regeringen avsåg att åter-

komma med förslag om närmare utformning av verksamheten i särskild

proposition. Det är därför med stor förvåning som utskottet konstaterar att

regeringen ännu inte tagit de nödvändiga initiativen för att realisera de ange-

lägna mål som låg bakom anslaget för personliga ombud. Än mer förvånande

är det att regeringen - innan de psykiskt funktionshindrade har fått någon

som helst förbättring - minskar de avsatta resurserna med 15 miljoner kro-

nor. Det är vidare mycket olyckligt att regeringen ställer olika utsatta gruppe

mot varandra genom att delvis finansiera ersättning till tvångssteriliserade

(anslag A13) genom en överföring av 15 miljoner kronor från anslaget för

personligt ombud.

Utskottet anser att staten inte med skattesubventioner skall konkurrera med

de bredbandsaktörer som redan har etablerat sig på marknaden. Angelägna

utbyggnader, som inte är kommersiellt möjliga, kan komma till stånd genom

att staten upphandlar bredbandstjänster. Utskottet instämmer med vad som

anförs i motion Fi40 av Per Westerberg m.fl. (m). Utskottet har inte något

emot att det av regeringen föreslagna nya anslaget för IT-infrastruktur införs

om det används för detta ändamål. Dock motsätter sig utskottet att finansie-

ringen sker genom att anslaget A4 Ersättning för nedsättning av socialavgif-

ter minskas med 150 miljoner kronor. I stället bör nya pengar tillföras. Ut-

skottet motsätter sig vidare att anslaget till Marknadsdomstolen minskas,

eftersom erforderliga medel bör anvisas så länge som dess uppgifter inte

sköts av någon annan instans. Ökningen av anslaget till Konsumentverket

avvisas. Verket bör genomföra rationaliseringar och i ökad utsträckning

täcka sina kostnader genom avgiftsfinansiering.

Det föreslagna investeringsbidraget för anordnande av studentbostäder in-

nebär en återgång till förlegade principer för stimulans till bostadsbyggande.

Erfarenheterna av direkta ekonomiska bidrag till bostadsbyggande i olika

generella former pekar entydigt i negativ riktning. Andra åtgärder måste

prövas för att underlätta studentbostadsbyggandet. Utskottet anser därför, i

likhet med vad som framförs i motion Fi43 av Knut Billing m.fl. (m), att

regeringen inte bör ges något bemyndigande för framtida utgifter och inte

heller att något nytt anslag inrättas. Vad sedan avser bidrag till åtgärder mot

radon i bostäder bör regeringens förslag avvisas och riksdagen med anled-

ning av motionen som sin mening ge regeringen till känna att regeringen bör

återkomma till riksdagen med förslag om att avskaffa bidraget.

Utskottet tillstyrker med det anförda de moderata motionerna Fi16, Fi22,

Fi29, Fi34, Fi38, Fi39 yrkande 4, Fi40 samt Fi43 samt avslår här berörda

delar i propositionen. Propositionens förslag i övriga delar tillstyrks. Motio-

nerna Fi41 (kd) och Fi42 (kd) yrkandena 2 och 3 avstyrks av utskottet.

Sammantaget innebär detta att 1 335 750 000 kr mindre bör anvisas på

tilläggsbudget än vad regeringen har föreslagit.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande tilläggsbudget för budgetåret 2000

att riksdagen

a) med bifall till motionerna 1999/2000:Fi16, 1999/2000:Fi29 yrkande

2, 1999/2000:Fi34, 1999/2000:Fi38, 1999/2000:Fi40, 1999/2000:Fi43

yrkande 3 samt med anledning av proposition 1999/2000:100 yrkande

39

dels på tilläggsbudget till statsbudgeten för år 2000 godkänner ändra-

de ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya anslag i

enlighet med det i bilaga 2 med (m) betecknade förslaget,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

behovet av ytterligare information om hur anslaget D2 Rikstrafiken:

Administration på utgiftsområde 22 Kommunikationer avses använ-

das,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

en reformerad sjukförsäkring,

b) när det gäller ändrade anslagsvillkor med bifall till motion

1999/2000:Fi29 yrkande 1 och proposition 1999/2000:100 yrkandena

12, 18 och 36-38 samt med avslag på proposition 1999/2000:100 yr-

kande 33

dels avslår den föreslagna användningen av det under utgiftsområde

22 Kommunikationer uppförda ramanslaget C1 Post- och telestyrel-

sen: Förvaltningskostnader för vissa myndighetsuppgifter,

dels i övrigt = utskottet,

c) när det gäller övergång till nettoredovisning med bifall till motio-

nerna 1999/2000:Fi22 och 1999/2000:Fi39 yrkande 4 och med avslag

på proposition 1999/2000:100 yrkandena 15, 16 och 23

dels avslår förslaget att vissa avgifter i Tullverkets verksamhet fr.o.m.

den 1 juli 2000 redovisas mot det under utgiftsområde 3 Skatteförvalt-

ning och uppbörd uppförda ramanslaget B1 Tullverket,

dels som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört om

behovet av resurstillskott till Tullverket,

dels avslår förslaget att avgifter i samband med att polismyndigheter-

na utfärdar pass fr.o.m. den 1 juli 2000 redovisas mot det under ut-

giftsområde 4 Rättsväsendet uppförda ramanslaget A1 Polisorganisa-

tionen,

dels avslår förslaget att avgiften för uppläggning av lån vid Centrala

studiestödsnämnden med verkan fr.o.m. den 1 januari 2000 redovisas

mot det under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

uppförda ramanslaget C3 Centrala studiestödsnämnden,

d) när det gäller nya ekonomiska förpliktelser med bifall till motion

1999/2000:Fi43 yrkandena 1, 2 och 4 och proposition 1999/2000:100

yrkandena 13, 14, 17, 20-22, 27-32, 34 och 35 samt med avslag på

proposition 1999/2000:100 yrkandena 24-26

dels avslår förslaget att bemyndiga regeringen att under år 2000, såvitt

avser det under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörj-

ning och byggande uppförda ramanslaget A8 Bidrag till åtgärder mot

radon i bostäder, besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åta-

ganden innebär utgifter på högst 7 000 000 kr under år 2001,

dels avslår vad regeringen föreslår om icke slutbehandlade ärenden

om bidrag till åtgärder mot radon i bostäder,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

att avskaffa bidraget till åtgärder mot radon i bostäder,

dels avslår förslaget att bemyndiga regeringen att under år 2000, såvitt

avser det under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörj-

ning och byggande föreslagna nya ramanslaget A12 Investeringsbi-

drag för anordnande av bostäder för studenter, besluta om stöd som

inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst

400 000 000 kr under åren 2001 och 2002,

dels i övrigt = utskottet,

e) avslår motionerna 1999/2000:Fi41 samt 1999/2000:Fi42

yrkandena 2 och 3,

4. Tilläggsbudget för budgetåret 2000 (mom. 3) (kd)

Mats Odell och Per Landgren (båda kd) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Tilläggsbudget för

budgetåret 2000 bort ha följande lydelse:

Utskottet är berett att tillstyrka Kristdemokraternas förslag till tilläggsbudg

som huvudsakligen redovisas i motion Fi42 av Mats Odell m.fl. (kd). Det

innebär följande förändringar i förhållande till propositionens förslag.

Inom utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling anser utskottet

att anslaget A1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder inte bör minskas. Dessa

medel bör i stället fördelas som tilläggsanslag till de ansvariga länsstyrelser

na, de regionala självstyrelseorganen och NUTEK för att minska gapet mel-

lan anslag och bemyndiganden.

Utskottet avvisar ianspråktagande av 175 miljoner kronor av anslagssparandet

på anslaget A2 Landsbygdslån. Detta bör riksdagen som sin mening ge regering-

en till känna.

Beträffande minskningen av anslaget A4 Ersättning för nedsättning av so-

cialavgifter vill utskottet erinra om att förhandlingarna med EU-

kommissionen ännu inte är avslutade och att det därför är fel att föregripa ett

förhandlingsnederlag genom att minska anslaget.

Som en konsekvens av förslagen i proposition 1999/2000:86 Ett informa-

tionssamhälle för alla om finansiering av kabelnedgrävning föreslår rege-

ringen ett helt nytt anslag, A13 IT-infrastruktur: Regionala transportnät om

400 miljoner kronor. Anslaget föreslås finansieras genom omdisponering av

medel från anslagen A1, A2 och A4 inom UO 19. Utskottet avvisar det nya

anslaget A13 av de skäl som redovisas i den kristdemokratiska kommittémotio-

nen 1999/2000:T24.

På energiområdet (utg.omr. 21) avvisar utskottet regeringens förslag om att in-

rätta ett anslag för ersättningar som skall erläggas till följd av nedläggninge

en kärnkraftsreaktor i Barsebäck. Utskottet anser att kärnkraften skall avveckl

men i den takt som tillåter att förnybara energikällor kan fasas in och anser a

stängningen i Barsebäck inte är motiverad.

Utskottet avvisar också regeringens förslag om att förlänga bemyndigandet un-

der anslaget B5 Energiteknikstöd.

På näringslivsområdet (utg.omr. 24) anser utskottet att det är fel att minska a

slag som syftar till att främja småföretagsutvecklingen. Småföretagens betydels

i svensk ekonomi har ökat och kommer att öka i framtiden. Regeringens förslag

om reducerade medel för A8 Fortsatt program för småföretagsutveckling, förny-

else och tillväxt bör därför avslås av riksdagen.

Regeringens förslag om att 15 miljoner kronor på anslaget E5 Näringslivsut-

veckling i Östersjöregionen används för att finansiera utgifter för integration

främjande åtgärder i Öresundsregionen avvisas. I stället skall dessa 15 miljone

kronor fördelas med 8 miljoner kronor till A5 Sveriges geologiska undersökning

(SGU) samt med 6,1 miljoner kronor till B6 Patent- och registreringsverket.

Utbetalning av EU:s arealersättningar kan enligt regelverket ske fr.o.m.

den 16 november varje år. Lantbrukarna har nu anpassat sin ekonomiska

planering efter novemberutbetalningar, som fallet varit de senaste fem åren.

Den tidigare beslutade senareläggningen innebär stora problem och en på-

frestning på lantbruksföretagens likviditet. Regeringen framhåller i proposi-

tionen bl.a. att ett ökat återflöde av medel från EG är önskvärt och att ett

sådant återflöde är en över tiden saldoneutral förändring för statsbudgeten.

Med en tidigarelagd utbetalning av arealersättningarna följer ett snabbare

återflöde av EG-medel. Mot denna bakgrund bör, enligt utskottet, åtgärder

vidtas för att möjliggöra utbetalning av EG:s arealersättning snarast möjligt

under innevarande budgetår. Medel härför bör anvisas på tilläggsbudget

under hösten. Detta bör riksdagen, med anledning av motion Fi41 av Dan

Ericsson m.fl. (kd), som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet anser också att regeringens förslag om övergång till nettoredo-

visning bör avvisas. Regeringen bör i stället återkomma med förslag på

tilläggsbudget i budgetpropositionen om ökade anslag för de berörda myn-

digheterna: Tullen, Polisen och CSN.

Med det anförda anser utskottet att riksdagen bör bifalla den kristdemo-

kratiska motionen Fi42 yrkandena 2 och 3. Utskottet tillstyrker delvis motion

Fi41 (kd). Yrkandena 15, 16, 23 och 31 i propositionen avstyrks. Propositio-

nens förslag i övriga delar tillstyrks. Motionerna Fi16, Fi22, Fi29, Fi34, Fi38

Fi39 yrkande 4, Fi40 samt Fi43 bör avslås.

Sammantaget innebär utskottets förslag att 605 900 000 kr mindre bör an-

visas på tilläggsbudget än vad regeringen har föreslagit.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande tilläggsbudget för budgetåret 2000

att riksdagen

a) med bifall till motion 1999/2000:Fi42 yrkandena 2 och 3 och med

anledning av motion 1999/2000:Fi41 och proposition 1999/2000:100

yrkande 39

dels på tilläggsbudget till statsbudgeten för år 2000 godkänner ändra-

de ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya anslag i

enlighet med det i bilaga 2 med (kd) betecknade förslaget,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

utbetalning av arealersättning,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

utnyttjande av anslagssparande på anslaget A2 Landsbygdslån på ut-

giftsområde 19,

b) när det gäller ändrade anslagsvillkor

= utskottet,

c) när det gäller övergång till nettoredovisning med avslag på propo-

sition 1999/2000:100 yrkandena 15, 16 och 23

dels avslår förslaget att vissa avgifter i Tullverkets verksamhet fr.o.m.

den 1 juli 2000 redovisas mot det under utgiftsområde 3 Skatteförvalt-

ning och uppbörd uppförda ramanslaget B1 Tullverket,

dels avslår förslaget att avgifter i samband med att polismyndig-

heterna utfärdar pass fr.o.m. den 1 juli 2000 redovisas mot det under

utgiftsområde 4 Rättsväsendet uppförda ramanslaget A1 Polisorga-

nisationen,

dels avslår förslaget att avgiften för uppläggning av lån vid Centrala

studiestödsnämnden med verkan fr.o.m. den 1 januari 2000 redovisas

mot det under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

uppförda ramanslaget C3 Centrala studiestödsnämnden,

d) när det gäller nya ekonomiska förpliktelser med bifall till proposi-

tion 1999/2000:100 yrkandena 13, 14, 17, 20-22, 24-30, 32, 34 och

35 och med avslag på proposition 1999/2000:100 yrkande 31

dels avslår förslaget att regeringen under år 2000, såvitt avser det un-

der utgiftsområde 21 Energi uppförda ramanslaget B5 Energiteknik-

stöd, får besluta om stöd till utveckling av ny energiteknik i företag

och branscher som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter

på högst 520 000 000 kr under åren 2001-2005,

dels i övrigt = utskottet,

e) avslår motionerna 1999/2000:Fi16, 1999/2000:Fi22, 1999/2000:

Fi29, 1999/2000:Fi34, 1999/2000:Fi38, 1999/2000:Fi39 yrkande 4,

1999/2000:Fi40 samt 1999/2000:Fi43,

5. Förstärkt anställningsstöd (mom. 4) (m)

Gunnar Hökmark, Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt och Anna Åkerhielm

(alla m) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Förstärkt anställ-

ningsstöd bort ha följande lydelse:

I likhet med Moderata samlingspartiet anser utskottet att underlaget för rege-

ringens förslag till anställningsstöd är undermåligt. Av förslaget framgår inte

vilka regler som skall gälla avseende anställningsformer eller vilken ersätt-

ning som den enskilde skall erhålla. Det framgår inte heller av förslaget vilka

anvisningsregler som skall gälla eller om åtgärderna skall återkvalificera till

arbetslöshetsersättning. Tidigare anställningsstöd har inte utvärderats och de

nya stödformerna är - enligt regeringens egna uppgifter - inte fullt ut finan-

sierade.

Den finansieringsteknik som regeringen använder sig av innebär att företa-

gens skattekonton krediteras, vilket ger en inkomstminskning av statsbudge-

tens inkomstsida i stället för en ökning av statbudgetens utgiftssida. Detta

innebär enligt utskottets mening ett kringgående av budgetlagen och utgifts-

taken. Utskottet anser därför att den föreslagna finansieringstekniken bör

avvisas.

Utskottet anser slutligen att regeringens agerande när det gäller utform-

ningen av anställningsstöden är anmärkningsvärt. Bara under det senaste året

har det vid tre olika tillfällen lämnats olika förslag till utformning och fina

siering av anställningsstöden.

De föreslagna åtgärderna utökat förstärkt anställningsstöd och särskilt an-

ställningsstöd utgör en subvention av kostnaderna vid anställning av personer

som är långtidsarbetslösa. En sådan tillfällig rabatt för att anställa vissa ar

betslösa riskerar emellertid att permanenta förhållandena. I stället för att ge

incitament och möjligheter till den arbetssökande att bli mer "konkurrens-

kraftig" på arbetsmarknaden slussas denne med stödåtgärder runt i ovisshet

ännu en tid.

Utskottet avvisar inte kategoriskt olika former av skatterabatter i syfte att

minska anställningskostnaden. Däremot är det nödvändigt att sådana former

av anställningsstöd är väl underbyggda och utformade så att undanträng-

ningseffekterna minimeras. Sådana förändringar bör också i motsvarande

mån påverka utgiftsramen inom det aktuella utgiftsområdet.

Regeringen bör därför återkomma med fullt ut finansierade förslag som

kan underlätta återinträde på arbetsmarknaden. Sådana förslag måste inne-

hålla klara och tydliga regler. Enligt utskottets uppfattning måste regeringen

utvärdera tidigare arbetsmarknadspolitiska åtgärder och noga analysera re-

sultatet av dessa utvärderingar innan nya åtgärder föreslås.

Utskottet tillstyrker med det anförda den moderata motionen Fi28 och av-

styrker propositionens förslag i denna del samt motionerna Fi15 (fp) yrkande

10 och Fi42 (kd) yrkande 1.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande förstärkt anställningsstöd

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Fi28 avslår proposition

1999/2000:100 yrkande 19 samt motionerna 1999/2000:Fi15 yrkande

10 och 1999/2000:Fi42 yrkande 1,

6. Förstärkt anställningsstöd (mom. 4) (kd)

Mats Odell och Per Landgren (båda kd) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Förstärkt anställ-

ningsstöd bort ha följande lydelse:

Arbetsmarknadspolitiken har en nyckelroll när det gäller att stödja en ut-

hållig och långsiktig sysselsättningsutveckling. Utbildning, individuellt an-

passade åtgärder och effektiv matchning mellan arbetssökande och arbetsgi-

vare är nyckeln till en effektiv arbetsmarknad. Trots stor efterfrågan på ar-

betskraft visar den senaste statistiken att antalet arbetslösa inte minskat så

mycket som det borde ha gjort. Den öppna arbetslösheten är fortfarande hög.

Siffrorna är ett bevis på problemet med flexibiliteten på den svenska arbets-

marknaden.

Utskottet kan konstatera att vårpropositionen inte innehåller några kon-

kreta åtgärder som skulle innebära ökad flexibilitet på arbetsmarknaden. Den

arbetsrättsliga lagstiftningen är fortfarande mycket stel. Tillväxten i svensk

ekonomi skulle enligt utskottets mening ha varit bättre om arbetsmarknaden

hade fungerat bättre.

Det krävs därför aktiva åtgärder för att förhindra att antalet långtidsar-

betslösa ökar. Utskottet vill i likhet med Kristdemokraterna betona vikten av

individuella handlingsplaner för alla arbetssökande som innebär att arbets-

förmedlingarna arbetar aktivt med att matcha arbetsgivare och arbetssökan-

de. För att förhindra långtidsarbetslöshet måste kompetensen höjas för att

underlätta möjligheten att få arbete i de branscher som har de bästa framtids-

utsikterna. Rundgång i systemen måste så långt som möjligt förhindras.

Utskottet kan konstatera att det nu aktuella förslaget beträffande anställ-

ningsstödet är det fjärde på ett år. Visserligen är det positivt att regeringen

och dess stödpartier har insett att sänkta arbetskraftskostnader kan öka sys-

selsättningen, men det är enligt utskottets mening viktigt att en åtgärd får

verka fullt ut och inte störas av ständiga regelförändringar. Det är också

orimligt med så höga subventioner under två års tid som de två senaste för-

slagen innebär.

Utskottet delar Kristdemokraternas uppfattning att individuella handlings-

planer, ett personligt stöd till den långtidsarbetslöse, ökade krav på att den

arbetssökande skall vara aktiv samt nuvarande anställningsstöd på 75 % av

lönekostnaden under 6 månader och därefter 25 % av lönekostnaden i ytterli-

gare 18 månader borde vara tillräckliga arbetsmarknadspolitiska instrument

tillsammans med de övriga åtgärder som finns.

Med hänsyn till det anförda tillstyrker utskottet motion Fi42 (kd) yrkande

1. Regeringens förslag om införande av ett utökat förstärkt anställningsstöd

(punkt 19 i regeringsförslaget) samt motionerna Fi15 (fp) yrkande 10 och

Fi28 (m) avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande förstärkt anställningsstöd

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Fi42 yrkande 1 avslår

proposition 1999/2000:100 yrkande 19 samt motionerna 1999/2000:

Fi15 yrkande 10 och 1999/2000:Fi28,

7. Förstärkt anställningsstöd (mom. 4) (fp)

Karin Pilsäter (fp) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Förstärkt anställ-

ningsstöd bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det är viktigt att de långtidsarbetslösas situation uppmärk

sammas. Denna grupp är mycket hårt drabbad. Känslan av att anstränga sig

utan att få ett arbete är mycket frustrerande för den enskilde. Långvarig ar-

betslöshet innebär att man riskerar att förlora sin kompetens, och det finns en

markant risk för att den arbetslöse slås ut från arbetsmarknaden. Utskottet

anser därför att det är viktigt att det sätts in olika former av åtgärder för a

komma till rätta med de långtidsarbetslösas problem.

Den åtgärd som regeringen föreslår, ett utökat förstärkt anställningsstöd,

innebär att det införs ytterligare en form av subventionerade anställningar

förbehållna vissa grupper av arbetslösa. Utskottet ställer sig mycket tveksamt

till åtgärden. Enligt utskottets mening fungerar sällan dessa former av an-

ställningsstöd. Det visar erfarenheter från tidigare liknande försök. Utskottet

uppfattning är att det är angelägnare med en generell minskning av kostna-

derna för arbetskraft som kan bidra till att fler människor kommer i arbete.

Med hänsyn till det anförda anser utskottet att riksdagen med bifall till

motion Fi15 (fp) yrkande 10 bör avslå regeringens förslag om införande av

ett utökat förstärkt anställningsstöd (yrkande 19) samt motionerna Fi28 (m)

och Fi42 (kd) yrkande 1.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande förstärkt anställningsstöd

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Fi15 yrkande 10 avslår

proposition 1999/2000:100 yrkande 19 samt motionerna

1999/2000:Fi28 och 1999/2000:Fi42 yrkande 1,

8. Risker för överreglering (mom. 7) (kd)

Mats Odell och Per Landgren (båda kd) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Risker för över-

reglering bort ha följande lydelse:

Utskottet anser det vara mycket viktigt att den tredje generationens mobilte-

lefoni (UMTS) kommer i gång i Sverige. Genom regeringens saktfärdiga

hantering av denna fråga riskerar svenska företag att förlora en del av det

försprång som de tidigare haft på mobilteleområdet. För att påskynda

UMTS-introduktionen är utskottet berett att tillstyrka regeringens förslag om

nationell roaming.

Avregleringen av telemarknaden och bolagiseringen av Telia 1993 har en-

ligt många bedömare bidragit till att Sverige i dag är en av världens främsta

nationer på IT-området. Nu finns emellertid en risk för att Sverige börjar

reglera för mycket på teleområdet. Den nyligen beslutade lagändringen om

tvingande nätupplåtelse och de nya bestämmelserna om nationell roaming

kan leda till ökade transaktionskostnader för företagen och sämre investe-

ringsvilja. På sikt kan detta även medföra högre konsumentpriser. Utskottet

vill göra regeringen uppmärksam på att telemarknaden inte får överregleras

så att Sverige tappar sin tätposition inom IT.

Utskottet tillstyrker motion Fi31 (kd).

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande risker för överreglering

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Fi31 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Fördelning av UMTS-tillstånd (mom. 8) (m, fp)

Gunnar Hökmark (m), Lennart Hedquist (m), Fredrik Reinfeldt (m), Anna

Åkerhielm (m) och Karin Pilsäter (fp) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Fördelning av

UMTS-tillstånd bort ha följande lydelse:

Under den borgerliga regeringens tid infördes ett system med auktioner av

tillgängliga frekvenser för privat lokalradio. Systemet blev en stor succé och

tillför årligen statsverket mer än hundra miljoner kronor.

Poängen med auktioner - eller någon typ av anbudsförfarande vid fördel-

ningen av nyttigheter som radiofrekvenser - är att ett marknadsekonomiskt

element från början byggs in i verksamheten. Den som tror sig kunna driva

verksamheten mest effektivt är redo att bjuda mest för tillgången. Genom

auktionssystemet kan man upprätthålla goda konkurrensvillkor även i en

situation med ett begränsat antal aktörer. Viktigast av allt är att man undvike

det godtycke som annars uppstår om staten utan marknadsmässig ersättning

fördelar licenser med ett mycket stort kapitalvärde till enskilda företag.

Post- och telestyrelsen (PTS) avser att fördela fyra UMTS-tillstånd genom

en s.k. skönhetstävling där de ansökande operatörerna bedöms efter hur väl

de uppfyller de kriterier som PTS har ställt upp. Utskottet anser att tillstån-

den i stället borde fördelas genom auktionering. Ett sådant förfarande an-

vänds i flera andra länder, bl.a. Storbritannien, Nederländerna, Österrike och

Tyskland. För att få vara med och bjuda för ett tillstånd kan staten sätta upp

krav som skall uppfyllas av företaget, t.ex. krav på viss täckning och service,

nummerportabilitet etc. Licenserna bör gå till de företag som erbjuder sig att

betala högst årlig avgift. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen

med förslag som gör en sådan fördelning möjlig. Någon ytterligare försening

utöver den som redan uppkommit genom regeringens senfärdighet får inte

förekomma. Ett auktionsförfarande skall enligt utskottet kunna genomföras

hösten 2000. Utskottet anser att riksdagen bör bifalla motion Fi15 (fp) yr-

kande 20.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande fördelning av UMTS-tillstånd

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Fi15

yrkande 20 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

Regeringens lagförslag

3.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1960:729) om

upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

3.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:886) om

granskning och kontroll av filmer och videogram

3.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1559) med

föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och

yttrandefrihetsgrundlagens områden

3.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1392) om

pliktexemplar av dokument

3.5 Förslag till lag om ändring i telelagen (1993:597)

Förslag i vårpropositionen

och i parti- och kommittémotioner

om ändrade ramar samt ändrade och nya

anslag på tilläggsbudget för

budgetåret 2000

Förslag i vårpropositionen och i parti- och kommittémotioner om ändrade ramar s

tilläggsbudget för budgetåret 2000

Belopp i 1 000-tal kronor

Utskottets förslag till ramar och anslag överensstämmer med regeringens förslag

Reservanternas förslag överensstämmer med partiernas förslag (m) resp. (kd).

Utgiftsområde

Anslag

Belopp enligt

statsbudgeten

2000

Regeringens förslag

Partiernas förslag

i förhållande till

regeringens förslag

Förändring av

ram /anslag

Ny ram /ny

anslagsnivå

(m)

(kd)

1

Rikets styrelse

4 460 583

+233 000

4 693 583

±0

±0

C 1

Regeringskansliet m.m., ramanslag

2 497 155

+233 000

2 730 155

2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

1 578 345

-6 700

1 571 645

±0

±0

A 2

Riksrevisionsverket, ramanslag

156 106

-7 542

148 564

A 3

Ekonomistyrningsverket, ramanslag

60 960

-1 289

59 671

A 6

Statistiska centralbyrån, ramanslag

384 772

+1 500

386 272

A 10

Statens kvalitets- och kompetensråd, ramanslag

10 184

+631

10 815

4

Rättsväsendet

22 667 103

+76 882

22 743 985

±0

±0

A 1

Polisorganisationen, ramanslag

11 506 881

+100 420

11 607 301

B 2

Ekobrottsmyndigheten, ramanslag

250 933

+13 462

264 395

F 6

Rättshjälpskostnader m.m., ramanslag

802 396

-47 600

754 796

F 7

Kostnader för vissa skaderegleringar m.m., ramanslag

10 399

+10 600

20 999

5

Utrikesförvaltning och internationell samverkan

2 983 393

-175 630

2 807 763

±0

±0

A 1

Utrikesförvaltningen, ramanslag

1 891 058

-175 630

1 715 428

6

Totalförsvar

46 648 614

+11 890

46 660 504

±0

±0

A 1

Förbandsverksamhet och beredskap m.m., ramanslag

19 543 954

-700 000

18 843 954

A 3

Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveck-

ling, ramanslag

22 340 782

+700 000

23 040 782

B 1

Funktionen Civil ledning, ramanslag

437 983

+700

438 683

B 3

Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst,

ramanslag

691 677

+4 931

696 608

D 3

Försvarets radioanstalt, ramanslag

428 494

+11 190

439 684

D 6

Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsva-

ret, obetecknat anslag

93 196

-4 931

88 265

9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

25 362 652

+2 125 530

27 488 182

+15 000

±0

A 2

Bidrag för läkemedelsförmånen, ramanslag

14 137 000

+2 000 000

16 137 000

A 9

Smittskyddsinstitutet, ramanslag

131 224

+10 000

141 224

A 13

Ersättning till steriliserade i vissa fall, reservationsanslag

90 000

+101 530

191 530

A 14

Personligt ombud, ramanslag

45 000

-15 000

30 000

+15 000

B 1

Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken,

ramanslag

260 000

-1 000

259 000

B 2

Vissa statsbidrag inom handikappområdet, reservationsan-

slag

330 000

-55 000

275 000

B 3

Statsbidrag till vårdartjänst m.m., ramanslag

183 019

-24 450

158 569

B 4

Bidrag till viss verksamhet för personer med funktionshin-

der, obetecknat anslag

78 394

+1 000

79 394

B 5

Bidrag till handikapp- och pensionärsorganisationer,

obetecknat anslag

132 194

+20 500

152 694

B 9

Bidrag till ungdomsvård och missbrukarvård m.m.,

obetecknat anslag

63 000

+2 000

65 000

B 12

Statens institut för särskilt utbildningsstöd, ramanslag

8 663

+1 500

10 163

B 15

Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor, raman-

slag

6 908

-250

6 658

B 16

Statens institutionsstyrelse, ramanslag

557 032

+96 200

653 232

C 1

Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskning, raman-

slag

117 655

-10 400

107 255

C 2

Socialvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning, raman-

slag

9 735

-1 100

8 635

10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

92 470 469

+1 500 000

93 970 469

-1 500 000

±0

A 1

Sjukpenning och rehabilitering m.m., ramanslag

31 502 036

+1 500 000

33 002 036

-1 500 000

11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

33 618 800

±0

33 618 800

±0

±0

A 2

Efterlevandepensioner till vuxna, ramanslag

12 988 000

-103 000

12 885 000

A 4

Delpension, ramanslag

122 800

+103 000

225 800

12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

44 755 500

+12 500

44 768 000

±0

±0

A 3

Underhållsstöd, ramanslag

2 737 500

+12 500

2 750 000

14

Arbetsmarknad och arbetsliv

46 130 042

-212 920

45 917 122

+7 500

±0

A 1

Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader, ramanslag

4 527 565

-3 000

4 524 565

A 2

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, ramanslag

19 590 591

-100 000

19 490 591

+7 500

B 13

Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell

läggning, ramanslag

3 018

+80

3 098

D 2

Statliga tjänstepensioner m.m., ramanslag

7 755 800

-110 000

7 645 800

15

Studiestöd

20 981 447

-539 805

20 441 642

±0

±0

A 2

Studiemedel m.m., ramanslag

9 806 499

+195

9 806 694

A 3

Vuxenstudiestöd m.m., ramanslag

8 195 998

-540 000

7 655 998

16

Utbildning och universitetsforskning

32 572 588

-38 013

32 534 575

±0

±0

A 16

Svenska EU-programkontoret för utbildning och kompe-

tensutveckling, ramanslag

17 163

+1 500

18 663

B 52

Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m.,

ramanslag

1 543 659

+487

1 544 146

B 53

Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.,

ramanslag

451 293

-60 000

391 293

C 3

Centrala studiestödsnämnden, ramanslag

343 250

+20 000

363 250

17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

7 570 486

+18 000

7 588 486

-7 500

±0

A 2

Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt

internationellt kulturutbyte och samarbete, ramanslag

116 196

+12 500

128 696

E 2

Ersättningar och bidrag till konstnärer, ramanslag

252 184

+7 500

259 684

-7 500

N 2

Lotteriinspektionen, ramanslag

28 459

-2 000

26 459

18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

15 592 068

-499 000

15 093 068

-1 000

±0

A 10

Bostadsbidrag, ramanslag

5 670 000

-500 000

5 170 000

A 12

Investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studen-

ter, ramanslag

Nytt

+1 000

1 000

-1 000

19

Regional utjämning och utveckling

3 310 433

+175 036

3 485 469

+150 000

-175 000

A 1

Allmänna regionalpolitiska åtgärder, ramanslag

1 303 850

-75 000

1 228 850

+75 000

A 4

Ersättning för nedsättning av socialavgifter, ramanslag

313 734

-150 000

163 734

+150 000

+150 000

A 7

Statens institut för regionalforskning, ramanslag

8 068

+36

8 104

A 13

IT-infrastruktur: Regionala transportnät, ramanslag

Nytt

+400 000

400 000

-400 000

21

Energi

1 445 526

+434 870

1 880 396

±0

-430 000

A 1

Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader, raman-

slag

113 768

+4 870

118 638

B 10

Ersättning för vissa kostnader vid avveckling av en reaktor

i Barsebäcksverket, ramanslag

Nytt

+430 000

430 000

-430 000

22

Kommunikationer

25 532 440

-13 093

25 519 347

±0

±0

C 2

Upphandling av samhällsåtaganden, ramanslag

157 484

-4 000

153 484

C 4

Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarme-

ringstjänst enligt avtal, ramanslag

140 000

+4 000

144 000

D 1

Ersättning till Statens järnvägar i samband med utdelning

från AB Swedcarrier, ramanslag

50 000

-17 000

33 000

D 2

Rikstrafiken: Administration, ramanslag

10 000

+542

10 542

E 1

Statens väg- och transportforskningsinstitut, ramanslag

30 099

+2 000

32 099

E 2

Kommunikationsforskningsberedningen, ramanslag

155 851

+1 365

157 216

23

Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

9 726 327

+6 610

9 732 937

±0

±0

B 1

Statens jordbruksverk, ramanslag

249 096

+6 610

255 706

B 8

Miljö-, struktur- och regionala åtgärder, ramanslag

2 118 000

-15 000

2 103 000

C 1

Fiskeriverket, ramanslag

65 514

+2 560

68 074

F 3

Kostnader för livsmedelsberedskap, ramanslag

16 518

-2 560

13 958

G 3

Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning samt

kollektiv forskning, ramanslag

208 320

+15 000

223 320

24

Näringsliv

2 983 313

+17 522

3 000 835

+250

-900

A 1

Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskost-

nader, ramanslag

223 209

+300

223 509

A 3

Stöd till kooperativ utveckling, ramanslag

20 000

-300

19 700

A 5

Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersök-

ningsverksamhet m.m., ramanslag

139 714

+25 000

164 714

A 8

Fortsatt program för småföretagsutveckling, förnyelse och

tillväxt, reservationsanslag

180 000

-14 100

165 900

+14 100

B 6

Patent- och registreringsverket: Finansiering av viss verk-

samhet (likvidatorer), ramanslag

Nytt

+6 100

6 100

E 5

Näringslivsutveckling i Östersjöregionen, ramanslag

100 000

±0

100 000

-15 000

F 1

Marknadsdomstolen, ramanslag

4 941

-500

4 441

+500

F 2

Konsumentverket, ramanslag

84 340

+250

84 590

-250

F 4

Fastighetsmäklarnämnden, ramanslag

7 247

+522

7 769

F 7

Bidrag till miljömärkning av produkter, obetecknat anslag

3 600

+250

3 850

Summa anslagsförändringar på tilläggsbudget 1

+3 126 679

-1 335 750

-605 900

Skatteutskottets yttrande (Utdrag)

1999/2000:SkU6y

Skattefrågor i vårpropositionen

Till finansutskottet

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom de riktlinjer för skattepolitiken som regeringen

redovisar i vårpropositionen och tillstyrker de förslag som regeringen lägger

fram på skatteområdet. Förlagen är i korthet följande.

Reglerna om avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresor och resor

i näringsverksamhet förenklas och görs mer rättvisa. Anställda utan trakta-

mente eller med lågt traktamente får samma möjlighet som anställda med

fullt traktamente att använda schablonavdragen för merkostnad för måltider

och småutgifter och att göra avdrag för faktisk merkostnad. Motsvarande

regler införs för näringsidkare som i sin näringsverksamhet haft merutgift för

måltider och småutgifter under en resa med övernattning utanför den vanliga

verksamhetsorten. Näringsidkare föreslås också få tillämpa det nyligen in-

förda schablonavdraget för logikostnad. De nya reglerna tillämpas första

gången vid 2002 års taxering.

Generösare och enklare regler om avdrag för utgifter vid ombyggnad av

lokaler i samband med byte av hyresgäst införs genom att reparationsbegrep-

pet utvidgas. De nya reglerna gäller redan fr.o.m. den 1 januari 2000.

Villkoren för den externa kapitalförsörjningen till onoterade bolag förbätt-

ras genom att förluster på marknadsnoterade delägarrätter får kvittas mot

vinster på onoterade aktier. Förändringen innebär att reglerna blir enklare

eftersom de marknadsnoterade delägarrätterna och de onoterade aktierna

härefter utgör en sammanhållen grupp med fri kvittning. En ytterligare för-

bättring består i att s.k. blandfonder föreslås ingå i denna grupp. Även dessa

förändringar genomförs med retroaktiv effekt och gäller fr.o.m. den 1 januari

2000.

Fastighetstaxeringen av småhus flyttas från år 2002 till år 2003 för att de

förslag om förbättringar i förfarandet som lagts fram av Fastighetstaxerings-

utredningen skall kunna beaktas.

Utskottet föreslår att ett skrivfel i inkomstskattelagens regler om uppskov

med beskattningen vid andelsöverlåtelser inom koncerner rättas.

Utskottet tillstyrker att den preliminära fördelningen av utgifterna på ut-

giftsramar för åren 2001-2003 godkänns såvitt avser utgiftsområde 3 Skatte-

förvaltning och uppbörd. De förslagna utgiftsramarna innebär att skatteför-

valtningen tillförs ett varaktigt tillskott på 125 miljoner kronor för att upp-

rätthålla kontrollintensiteten på önskvärd nivå och att Tullverket utöver det

resurstillskott på 25 miljoner kronor som förslås i tilläggsbudgeten för år

2000 tillförs ytterligare 10 miljoner kronor med anledning av de mer-

kostnader som kan förväntas när Öresundsbron öppnas.

När det gäller tilläggsbudgeten till statsbudgeten för budgetåret 2000 till-

styrker utskottet att Tullverket redan den 1 juli 2000 tillförs 25 miljoner

kronor på årsbasis för att möta merkostnaderna vid Öresundsbrons öppnande.

Utskottet har ingen invändning mot att detta sker genom att Tullverket be-

myndigas disponera vissa avgifter.

Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpar-

tiet liberalerna har avvikande meningar när det gäller skattepolitikens inrikt-

ning och den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden såvitt

avser utgiftsområde 3. Moderaterna har vidare avvikande meningar när det

gäller reglerna om avdrag för ökade levnadskostnader och när det gäller

förslaget i tilläggsbudgeten om finansieringen av ett resurstillskott på 25

miljoner kronor till Tullverket.

Inledning

Finansutskottet har berett berörda utskott tillfälle till yttrande över den eko

nomiska politiken (yrkandena 1-6), skattefrågorna (yrkandena 40-42) och

tilläggsbudgeten till statsbudgeten för budgetåret 2000 (yrkandena 7-39)

jämte de motioner som väckts, allt i de delar som berör respektive utskotts

beredningsområde.

Den ekonomiska vårpropositionen bygger på en överenskommelse mellan

den socialdemokratiska regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, vilka står

bakom riktlinjerna för den ekonomiska politiken, budgetpolitiken, utgiftsta-

ken, tilläggsbudgeten för 2000 och de föreslagna skatteförändringarna.

- - -

Tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret

2000

Utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd

B1 Tullverket

Vårpropositionen

Regeringen föreslår i vårpropositionen yrkande 15 (avsnitt 5.4.4) att riksda-

gen godkänner att expeditions- och ansökningsavgifter, tullförrättningsavgif-

ter samt tullräkningsavgifter vid Tullverket fr.o.m. den 1 juli 2000 skall

redovisas mot anslaget B1 Tullverket i stället för mot inkomsttitlarna 2511

och 2541.

Regeringen anför att Tullverket beräknas få en merkostnad på 25 miljoner

kronor per år när Öresundsbron öppnas. Regeringen kan inte acceptera att

Tullverkets ambitionsnivå sänks. Tullverket bör därför få disponera medel

från de expeditions- och ansökningsavgifter, tullförrättningsavgifter och

tullräkningsavgifter som för närvarande redovisas mot inkomsttitlarna 2511

och 2541. Regeringen gör bedömningen att denna förändring ökar Tullver-

kets resurser med 25 miljoner kronor på årsbasis.

Motionen

I kommittémotion Fi39 yrkande 4 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) anförs att

Tullens ambitioner att i allt större utsträckning använda sig av avgiftsfri

automatklarering kommer i konflikt med den valda finansieringen och att

avgiftsfinansieringen inte heller är någon långsiktig inkomstkälla. Motionä-

rerna anför att de avvisar finansieringen och begär ett tillkännagivande till

regeringen om att regeringen bör återkomma med en redovisning av hur

utgiften skall rymmas inom utgiftstaket.

Utskottets ställningstagande

De avgifter som föreslås gå direkt till Tullverket för att på det sättet skapa

ytterligare resurser för tullen när Öresundsbron öppnar är dels de ansök-

nings- och expeditionsavgifter som tullen tar ut i sin verksamhet, dels tullför

rättningsavgiften och tullräkningsavgiften. Tullförrättningsavgiften tas ut när

en tullförrättning äger rum på annan tid eller i annat område än då en sådan

förrättning enligt föreskrifterna skall vara kostnadsfri för allmänheten. Tull-

räkningsavgiften betalas av kreditimportörer och andra som betalar tull enligt

särskild tullräkning och därigenom får viss kredit.

Enligt utskottets mening uppbärs de aktuella avgifterna i tullens verksam-

het och motsvarar i viss utsträckning kostnader som tullen har i anslutning

till att avgiften erläggs. Det finns enligt utskottets mening inte någon anled-

ning att ifrågasätta den valda finansieringsformen utifrån de krav som tullens

verksamhet ställer, och utskottet har därför inte någon erinran mot förslaget

utan tillstyrker detta. Utskottet avstyrker motion Fi39 yrkande 4.

Stockholm den 11 maj 2000

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

I beslutet har deltagit: Arne Kjörnsberg (s), Carl Fredrik Graf (m), Lisbeth

Staaf-Igelström (s), Per Rosengren (v), Kenneth Lantz (kd), Carl Erik Hed-

lund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Ulla Wester (s), Lena Sandlin-

Hedman (s), Marie Engström (v), Desirée Pethrus Engström (kd), Rolf Ken-

neryd (c), Johan Pehrson (fp), Lars U Granberg (s), Anna Kinberg (m) och

Per-Olof Svensson (s).

Avvikande meningar

- - -

10. Bemyndigande för Tullverket att uppbära vissa avgifter - m

Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin

(m) och Anna Kinberg (m) anför:

Regeringen föreslår att flera myndigheter skall finansiera sin verksamhet

genom att avgifter som de tar in skall kunna behållas av myndigheten. Detta

gäller bl.a. för tullen, som på detta vis beräknas få ett tillskott på 25 miljo

kronor.

Tullen bedriver en samhällsnyttig verksamhet som är nödvändig bl.a. ge-

nom att upprätthålla ett gränsskydd, inte minst i kampen mot narkotika-

smuggling. Sådan verksamhet skall inte vara beroende av inflöden av avgif-

ter, som kan variera mellan olika år.

Tullens ambitioner att i allt större utsträckning kunna använda sig av av-

giftsfri automatklarering kommer i konflikt med regeringens förslag till

avgiftsfinansiering av verksamheten. Dels leder den nya ordningen sannolikt

till att strävanden till rationalisering och ianspråktagande av ny teknik kan

komma att bromsas upp, dels leder avgiftsfinansieringen inte till någon lång-

siktig inkomstkälla. Vi avvisar denna form av finansiering för tullens del.

Regeringen bör återkomma till riksdagen med en redovisning av hur dessa

utgifter skall rymmas inom utgiftstaken.

Med det anförda tillstyrker vi motion Fi39 yrkande 4.

Justitieutskottets yttrande

1999/2000:JuU5y

Tilläggsbudget

Till finansutskottet

Utskottet

Inledning

Finansutskottet har berett samtliga utskott tillfälle att yttra sig över propos

tion 1999/2000:100 2000 års ekonomiska vårproposition med förslag till

riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för bud-

getåret 2000 m.m. jämte motioner i de delar som respektive utskotts bered-

ningsområde berörs.

Motionerna Fi12-Fi47 har väckts med anledning av propositionen.

I detta yttrande behandlar justitieutskottet frågan om tilläggsbudget för år

2000. Propositionen i övrigt i de delar som berör justitieutskottets bered-

ningsområde behandlas i yttrandet 1999/2000:JuU4y Vårpropositionen.

Utskottet avgränsar sitt yttrande till att avse frågor som rör utgiftsområde 4

Rättsväsendet. I denna del lägger regeringen fram två förslag.

I yrkande 16 föreslår regeringen att riksdagen godkänner att avgifter i

samband med att polismyndigheterna utfärdar pass fr.o.m. den 1 juli 2000

redovisas mot det under utgiftsområde 4 Rättsväsendet uppförda ramanslaget

A1 Polisorganisationen (avsnitt 5.4.5).

I yrkande 39 föreslår regeringen att riksdagen på tilläggsbudget till stats-

budgeten för budgetåret 2000 godkänner ändrade ramar för utgiftsområden

samt anvisar ändrade och nya anslag i enlighet med specifikation i en bifo-

gad tabell.

Inga motioner har väckts med anledning av regeringens förslag såvitt avser

utgiftsområde 4.

Överväganden

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet omfattar bl.a. anslag till polisväsendet,

åklagarväsendet, domstolsväsendet, kriminalvården, exekutionsväsendet,

Brottsförebyggande rådet, Brottsoffermyndigheten och Kostnader för vissa

skaderegleringar m.m. Utgiftsramen för rättsväsendet uppgår innevarande

budgetår till 22 667 miljoner kronor.

Regeringen föreslår i propositionen att utgiftsramen för utgiftsområde 4

skall höjas med knappt 77 miljoner kronor. Anslaget till polisorganisationen

tillförs 100 420 000 kr, anslaget till Ekobrottsmyndigheten tillförs

13 462 000 kr och anslaget till Kostnader för vissa skaderegleringar tillförs

10 600 000 kr. Finansiering föreslås ske delvis genom att anslaget till Rätts-

hjälpskostnader m.m. minskas med 47 600 000 kr och i övrigt genom en

överföring från ett annat utgiftsområde.

Härutöver föreslår regeringen att polisen i fortsättningen skall få disponera

avgifter från pass utfärdade av polismyndigheterna. Detta innebär att polisen

på halvårsbasis kan disponera ytterligare 90 miljoner kronor. Dessa medel

redovisas för närvarande mot inkomsttitel 2511. Enligt regeringen skall

passavgifternas karaktär av offentligrättslig avgift inte påverkas av den änd-

rade budgetmässiga redovisningen.

Utskottet vill för sin del börja med att konstatera att utgiftsprognosen för

rättsväsendet för år 2000 pekar på att utgifterna blir 800 miljoner kronor

högre än budgeterat. Härav svarar polisen för 440 miljoner. Polisens ekono-

miska situation är alltså bekymmersam, och all budgetförstärkning måste

hälsas med tillfredsställelse. Regeringsförslaget innebär i denna del att poli-

sen kan disponera ytterligare 195 miljoner kronor i år. Återstoden av det

beräknade underskottet måste alltså täckas genom effektiviseringar och ett

utnyttjande av tidigare anslagssparande respektive av anslagskrediten.

I fråga om finansieringen genom att ianspråkta medel från anslaget till

Rättshjälpskostnader m.m. anmärker utskottet att prognosen för anslaget

pekar på ett överskott på omkring 40 miljoner kronor efter det att förra årets

underskott på omkring 10 miljoner kronor täckts. Anslaget är svårprognosti-

serat på grund av de ändringar i rättshjälpssystemet som gjorts under senare

år och som ännu inte fått fullt genomslag.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag avseende anslagen till

Ekobrottsmyndigheten och Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.

Sammantaget innebär det anförda att utskottet tillstyrker regeringens för-

slag.

Stockholm den 11 maj 2000

På justitieutskottets vägnar

Gun Hellsvik

I beslutet har deltagit: Gun Hellsvik (m), Märta Johansson (s), Margareta

Sandgren (s), Ingemar Vänerlöv (kd), Ann-Marie Fagerström (s), Maud

Ekendahl (m), Helena Zakariasén (s), Morgan Johansson (s), Yvonne Os-

carsson (v), Ragnwi Marcelind (kd), Jeppe Johnsson (m), Kia Andreasson

(mp), Gunnel Wallin (c), Siw Persson (fp), Göran Norlander (s), Anita Sidén

(m) och Sven-Erik Sjöstrand (v).

Särskilt yttrande

Gun Hellsvik (m), Ingemar Vänerlöv (kd), Maud Ekendahl (m), Ragnwi

Marcelind (kd), Jeppe Johnsson (m), Gunnel Wallin (c), Siw Persson (fp)

och Anita Sidén (m) anför:

När det gäller finansieringen av resursförstärkningen till polisorganisationen

anser vi att utskottets majoritet hade bort uppmärksamma frågan om rege-

ringens förslag om passavgifter är förenligt med regleringen i budgetlagen

(1996:1059). Förslaget kan uppfattas som ett sätt att kringgå bestämmelserna

om utgiftsramar, och det kan ifrågasättas om inte förslaget strider mot förbu-

det mot nettoredovisning i 17 § första stycket budgetlagen. Vi noterar att

liknande förslag nu lagts fram också på några andra utgiftsområden och att

ytterligare utgiftsområden enligt vad som framgår av propositionen kommer

att beröras i höstens budgetproposition. Frågan, som ligger utanför utskottets

beredningsområde, har alltså stor principiell betydelse och vi utgår från att

finansutskottet kommer att närmare analysera den.

Enligt vår mening hade utskottet också bort göra tydligt att det finns risk att

ett bifall till regeringens förslag i fråga om anslaget till Rättshjälpskostnad

m.m. får till följd att anslaget överskrids.

Utrikesutskottets yttrande

1999/2000:UU6y

Tilläggsbudget för år 2000 - utgiftsområde 5

Utrikesförvaltning och internationell samverkan samt

utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Till finansutskottet

Finansutskottet har genom beslut den 27 april 2000 (prot. 1999/2000:24 7 §)

berett övriga berörda utskott tillfälle att, i de delar som berör respektive

utskotts beredningsområde, yttra sig över 2000 års ekonomiska vårproposi-

tion (prop. 1999/2000:100) i vad avser tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 2000 (yrkandena 7-39) jämte de motioner som kan komma att

väckas. Kammaren beslöt den 3 maj 2000 att hänvisa de med anledning av

propositionen väckta motionerna till finansutskottet.

Utrikesutskottet väljer att i det följande yttra sig över propositionens yr-

kanden 17 och 39 (delvis). Inga motioner har väckts i dessa delar.

1 Propositionen

1.1 Yrkandena

Utrikesutskottets beredningsområde berörs, vad avser tilläggsbudget till

statsbudgeten för budgetåret 2000 av propositionens yrkanden 17 och 39

(delvis).

I yrkande 17 hemställs att riksdagen bemyndigar regeringen att under år

2000, såvitt avser det under utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och interna-

tionell samverkan uppförda ramanslaget B4 Fredsfrämjande verksamhet,

ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden inne-

bär utgifter på högst 150 000 000 kr efter år 2000 (propositionens avsnitt

5.4.6),

I yrkande 39 (delvis) begärs att riksdagen på tilläggsbudget till

statsbudgeten för budgetåret 2000 godkänner ändrade ramar för

utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya anslag i enlighet

med specifikation i propositionens tabell 2.1.

Tabell 2.1 Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt

änd-rade och nya anslag för budgetåret 2000

Tusental kronor

Ut-

gifts-

om-

råde

An-

slag

Belopp enligt

statsbudgeten

2000

Förändring av

ram/anslag

Ny ram/

Ny an-

slagsnivå

5

Utrikesförvaltning och

internationell samverkan

2 983 393

-175 630

2 807 763

A1

Utrikesförvaltning,

ramanslag

1 891 058

-175 630

1 715 428

1.2 Uppföljning av 1999, prognos och tilläggsbudget för 2000 (prop. s. 97

ff.)

Som framgår av propositionen uppgick det preliminära utfallet för statsbud-

getens utgifter 1999 till 642,6 miljarder kronor.

Avvikelserna per utgiftsområde i förhållande till anvisade medel på stats-

budgeten redovisas i tabell 5.4 (se utdrag nedan). En större förbrukning än

anvisade medel kan finansieras genom att myndigheterna utnyttjar ingående

reservationer/anslagssparande eller anslagskredit eller genom att regeringen

beslutar om s.k. medgivet överskridande.

Tabell 5.4

Statsbudgetens

utgifter 1999

Miljarder kronor

Statsbud-

get

Till-

läggs-

budget

Totalt

anvisat

Preli-

minärt

utfall

Differens

utfall

statsbud-

get

UO 5

Utrikesförvaltning och

internationell samverkan

2,9

0,0

2,9

2,9

0,0

UO 7

Internationellt bistånd

11,9

0,0

11,9

12,4

0,5

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

I statsbudgeten anvisades utgiftsområdet 11,9 miljarder kronor. Det prelimi-

nära utfallet blev 0,5 miljarder kronor högre än budgeterat. De högre utgif-

terna är framför allt hänförliga till anslaget Biståndsverksamhet, vars utfall

blev 0,4 miljarder kronor högre än anvisat. Förklaringen är att regeringen i

december 1999 beslutade om ökade utbetalningar från anslaget för att uppnå

målet om ett biståndsutfall på 0,7 % av bruttonationalinkomsten. Den högre

förbrukningen inom utgiftsområdet ryms inom tillgängliga medel, då reser-

vationer från tidigare budgetår har nyttjats.

1.3 Utgiftsbegränsande åtgärder 2000 (prop. s. 104)

Utgiftstaket är ett allvarligt budgetpolitiskt åtagande för regeringen. Om det

finns risk för att utgiftstaket för staten kommer att överskridas, skall rege-

ringen för att undvika detta enligt 42 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten,

vidta sådana åtgärder som den har befogenheter till eller föreslå riksdagen

nödvändiga åtgärder.

I budgetpropositionen för 2000 meddelade regeringen att den förberedde

ett antal åtgärder för att begränsa utgifterna för 2000. Regeringskansliets

utgiftsprognoser visade att utgiftstaket för staten riskerade att överskridas

2000 till följd av att framför allt utgifterna för sjukpenning och avgiften til

EU steg mer än vad som tidigare beräknats.

Mot bakgrund av detta redovisade regeringen i budgetpropositionen för

2000 bl.a. att ett antal utgiftsområden skulle komma att beröras av utgiftsbe-

gränsningar. I budgetpropositionen preciserades emellertid inte närmare de

vidtagna åtgärdernas omfattning.

Regeringen har bestämt att begränsningsbelopp skall införas 2000 på

sammanlagt sex utgiftsområden. Begränsningsbeloppens syfte är att säker-

ställa att anslagsförbrukningen inte överstiger en viss bestämd nivå. I tabell

5.7 (se utdrag nedan) redovisas de nu fastlagda utgiftsbegränsningarna. De

nivåer som anges i tabellen utgör således de maximala utgifterna för berörda

utgiftsområden och anslag.

Regeringen avser att under året noggrant följa utgiftsutvecklingen

och kommer, om utgiftstaket för staten är hotat, att i samband med

budgetpropositionen för 2001 vidta åtgärder.

Tabell 5.7 Begränsningsbelopp 2000

Miljoner kronor

Nivåer som ej får överskridas

Utgiftsområde/Anslag

Uo 7, Vo A Bistånd

14 185

Uo 7, Vo B Central- och Östeuropa

975

1.4 Utgiftsprognoser per utgiftsområde (prop. s. 105 ff.)

I tabell 5.8 (se utdrag nedan) redovisas de prognostiserade utgifterna för

respektive utgiftsområde och för ålderspensionssystemet vid sidan av stats-

budgeten. För vissa utgiftsområden avviker utgiftsprognoserna kraftigt i

förhållande till anvisade medel på statsbudgeten. Nedan beskrivs de

största skillnaderna utgiftsområdesvis.

Tabell 5.8 Prognos

för takbegränsade

utgifter 2000

Miljarder kronor

Statsbud-

get

Förslag till

tilläggs-

budget

To-

talt

anvi-

sat

Pro-

gnos

Differens

prognos

statsbud-

get

UO 5

Utrikesförvaltning och

internationell samver-

kan

3,0

-0,2

2,8

3,1

0,1

UO 7

Internationellt bistånd

13,2

0,0

13,2

15,2

1,9

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Utgiftsprognosen uppgår till 15,2 miljarder kronor och är därmed 1,9 miljar-

der kronor högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Avvikelsen härrör

främst från anslaget Biståndsverksamhet. I den nu aktuella prognosen beräk-

nas det att 1,7 miljarder kronor av reservationerna kommer att användas

under 2000. Delar av utgiftsområdet omfattas även under 2000 av en utgifts-

begränsning.

1.5 Förslag till tilläggsbudget (prop. s. 108 ff.)

Enligt 9 kap. 5 § regeringsformen kan riksdagen för löpande budgetår på

tilläggsbudget göra en ny beräkning av statsinkomster samt ändra och anvisa

nya anslag. De förändringar av gällande statsbudget som nu kan överblickas

och andra frågor som regeringen anser bör tas upp, redovisas i det följande.

Teknisk justering av vissa anslag

Budgetåren 1998, 1999 och 2000 har tekniska justeringar genomförts av

anslagen för förvaltningskostnader. Justeringarna har varit föranledda av

förändrad finansiering av avtalsförsäkringarna på det statliga området. Juste-

ringarna har ingen effekt på statsbudgetens saldo eftersom inkomsterna på

inkomsttitel 5211 Statliga pensionsavgifter ökar i motsvarande grad. I bud-

getpropositionen för 2000 höjdes de fastställda utgiftstaken med anledning

av den tekniska justeringen. I underlaget för justeringarna inför budgetåret

2000 saknades vissa uppgifter, vilket medförde att alla justeringar inte kunde

göras på anslagsnivå. I förslaget till tilläggsbudget ingår de kompletterande

anslagsjusteringarna för innevarande budgetår. Totalt innebär dessa juste-

ringar ökade utgifter med drygt 80 miljoner kronor. Förslagen redovisas i de

delar de berör utrikesutskottets beredning under respektive anslag nedan.

Utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan

A1 Utrikesförvaltningen

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett raman-

slag på 1 891 058 000 kr. Regeringen föreslår i propositionen att det minskas

med 175 630 000 kr.

Regeringen anför som motiv följande: anslaget A1 Utrikesförvaltningen

minskas med 148 000 000 kr för att finansiera motsvarande ökning av ansla-

get C1 Regeringskansliet m.m. under utgiftsområde 1 Rikets styrelse med

anledning av sammanslagningen av Regeringskansliets två IT-organisationer.

För att genomföra den ovan beskrivna tekniska justeringen minskas ansla-

get med ytterligare 27 630 000 kr.

B4 Fredsfrämjande verksamhet

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett raman-

slag på 147 416 000 kr. Något bemyndigande för regeringen att ingå ekono-

miska förpliktelser har inte begärts tidigare.

Regeringen föreslås i propositionen få ett bemyndigande att för ändamål

som omfattas av anslaget B4 Fredsfrämjande verksamhet under år 2000 ingå

ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär

utgifter på högst 150 000 000 kr efter år 2000.

Regeringen anför som motiv följande: Regeringen kan utan att inhämta

riksdagens godkännande besluta att med svensk personal delta i internatio-

nella fredsfrämjande insatser i första hand inom ramen för FN och Organisa-

tionen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE). Sådana beslut kan inne-

bära ekonomiska förpliktelser för staten under kommande budgetår. Rege-

ringen föreslår därför att riksdagen bemyndigar regeringen att för ändamål

som omfattas av anslaget B4 Fredsfrämjande verksamhet under år 2000 ingå

ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär

utgifter på högst 150 000 000 kr efter år 2000.

3 Utskottets överväganden

3.1 Uppföljning

Enligt utrikesutskottets uppfattning är uppföljning av tidigare års resultat av

central betydelse för styrningen av den statliga verksamheten. Uppföljning

utgör också en grund, om än icke den enda, för budgetering och andra typer

av styrning inför kommande år.

Utskottet noterar att den verksamhet som finansieras över utgiftsområde 5

bedrivits inom budget. Vid sitt arbete med uppföljning och utvärdering har

utskottet ägnat särskild uppmärksamhet åt verksamheten inom utrikesför-

valtningen under budgetåret 1999. Utskottet har härvid erhållit årsredovis-

ningsmaterial från Utrikesdepartementet samt anordnat en intern utfrågning

med departementets expeditionschef jämte medarbetare. Vissa utestående

frågor har sedermera följts upp med kompletterande redovisningar från de-

partementets sida.

Utskottet kan med anledning av den företagna uppföljningen konstatera,

att verksamheten, i de delar som blivit belysta, bedrivits väl i linje med riks

dagens intentioner. Utskottet vill också framhålla att verksamhetsgenom-

gången i kombination med en framåtriktad diskussion, främst om den svens-

ka utrikesrepresentationen, är att se som ett väsentligt inslag i riksdagens

styrning inom det utrikespolitiska området.

Utskottet noterar också den differens gentemot budget som redovisas vad

avser utgiftsområde 7 samt de förklaringar härtill som ges i propositionen.

Utskottet har med anledning av vad som i propositionen anförs om utgifts-

begränsande åtgärder samt mot bakgrund av vad som anfördes härom i pro-

position 1998/99:100 (s. 142) och i utskottets yttrande 1998/99:UU1y (s. 11)

gjort en uppföljning av konsekvenserna av utgiftsbegränsningarna under

1999. Utskottet har därvid, på basis av en gedigen redovisning från Utrikes-

departementet, erfarit följande.

Begränsningsbeloppet sattes, enligt beslut av regeringen våren 1999, till

11 150 miljoner kronor, dvs. samma nivå som anslaget. I förhållande till den

utgiftsprognos om 14 009 miljoner kronor som upprättades i början av febru-

ari innebar således utgiftsbegränsningen en neddragning med 2 859 miljoner

kronor.

För det multilaterala utvecklingssamarbetet har utgiftsbegränsningen i

stort sett kunnat hanteras utan större negativa konsekvenser. På grundval av

det goda anseende Sverige åtnjuter, har senareläggning av betalningar kunnat

göras i samförstånd med berörda internationella organisationer. Detta sam-

förstånd bygger dock på att senareläggningarna är en engångsföreteelse.

Inom det bilaterala utvecklingssamarbetet har de flesta samarbetsländer

berörts. En rad insatser har fått inställas eller senareläggas. Insatser inom

området demokrati och mänskliga rättigheter har drabbats hårt - inte för att

de är mindre prioriterade utan för att de i många fall inte varit avtalsbundna

och därmed kunnat senareläggas. För de enskilda organisationerna innebar

begränsningen att Sida inte kunde fullfölja avtal och organisationerna drab-

bades i vissa fall hårt. Inom forskningssamarbetet lyckades dock föresatsen

att värna om de svaga institutionerna. Trots svårigheterna att hantera utgifts-

begränsningen och att trovärdigheten i flera fall naggats i kanten pekar Sida

dock på en positiv aspekt - den finansiella uppföljningen har skärpts.

Mot bakgrund av vad som framkommit bedömer utskottet att utgiftsbe-

gränsningen kunnat genomföras utan alltför allvarliga men för Sveriges

utvecklingssamarbete. Förutsättningen för detta har emellertid varit att det

rört sig om en engångsföreteelse. En eventuell upprepning på biståndets

område av åtgärder av det slag som vidtogs under budgetåret 1999 skulle

riskera att vara till betydande men för Sveriges förtroende internationellt

samt allvarligt urgröpa den inhemska biståndsviljan.

Inom ramen för utskottets arbete med uppföljning och utvärdering har under

riksmötet också en granskning gjorts av skrivelse 1998/99:150 Årsredovis-

ning för staten 1998. Eftersom de uppgifter som lämnas i skrivelsen är av

betydelse bl.a. som beslutsunderlag för de ställningstaganden som utskottet

har att göra med anledning av regeringens ekonomiska vårpropositioner och

budgetpropositioner har, i tillämpliga fall, jämförelser gjorts med proposition

1998/99:100 (vårproposition) och 1999/2000:1 (den senaste budgetproposi-

tionen). Utskottets granskning har omfattat statsbudgetens utfall 1998 avse-

ende utgifter på utgiftsområdena 5 och 7 samt reservationsläget inom ut-

giftsområde 7. Utskottet har också följt upp Riksrevisionsverkets iakttagelser

beträffande revisionsberättelser med invändning. Utskottet vill till följd av

sin granskning i detta sammanhang framföra följande.

En central fråga inom utgiftsområde 7 är den s.k. biståndsramen för inter-

nationellt utvecklingssamarbete, vars omfattning (uttryckt i procent av pro-

gnosticerad BNI), efter yrkande i budgetpropositionen, årligen fastställs av

riksdagen. Detta faktum jämte den politiska vikt som fästs vid frågan gör att

det vore önskvärt att regeringen i årsredovisning för staten redovisade utfal-

let beträffande biståndsramen. Av intresse att erfara vore biståndsramens

utfall i absoluta tal, i procent av prognosticerad BNI och i procent av verklig

BNI.

Under senare år har informationen i budgetpropositionerna om reserva-

tionsläget blivit allt bättre. Så redovisas exempelvis i proposition

1999/2000:1 reservationsläget i många fall ner på delpostnivå med angivande

av fördelningen mellan intecknade och ointecknade reservationer. Också i

skrivelse 1998/99:150 Årsredovisning för staten 1998 ingår uppgifter om

reservationer (nedbrutet på anslagsnivå). Vid en jämförelse av siffermateria-

let har utskottet noterat avvikelser mellan årsredovisningen och budgetpro-

positionen, vilka för reservationerna på A1-anslaget inom utgiftsområde 7

uppgår till 157 miljoner kronor.

Enligt vad utskottet erfarit bygger redovisningen i budgetpropositionen på

de uppgifter som myndigheterna lämnar i sina respektive årsredovisningar.

Årsredovisningen för staten bygger däremot på den s.k. riksredovisningen

som Ekonomistyrningsverket (ESV) hanterar. I det första fallet rör det sig

således om uppgifter från de lokala ekonomisystemen på myndigheterna. De

lokala systemen skall löpande stämmas av mot de uppgifter myndigheterna

lämnar i riksredovisningen.

Enligt uppgift från ESV, som är medvetet om den av utskottet uppmärk-

sammade diskrepansen, finns motsvarande misstämning också på andra håll

inom statsbudgeten. Hur dessa fel uppkommit har hittills inte kunnat klarläg-

gas men är föremål för utredning av ESV och, i här aktuellt fall, UD.

Utskottet anser mot bakgrund av vad som framkommit att ingen

riksdagens åtgärd för närvarande är påkallad.

3.2 Förslag till tilläggsbudget avseende utgiftsområde 5

Utrikesförvaltning och internationell samverkan

Regeringens förslag till minskning av anslaget A1 Utrikesförvaltningen inom

utgiftsområde 5 belystes, utöver vad som framgår av propositionen, vid den

ovan nämnda utfrågning utskottet hade med utrikesdepartementets expedi-

tionschef. Utskottet noterar också den föreslagna minskning med drygt 27

miljoner kronor till följd av i propositionen beskriven teknisk justering.

Utskottet anser förslagen lämpliga och väl motiverade, varför det anser att

propositionens yrkande 39 i berörd del bör tillstyrkas.

Anslaget B4 Fredsfrämjande verksamhet inom utgiftsområde 5 skall främst

nyttjas för finansiering av insatser med svensk personal (ej väpnad trupp) i

internationella fredsfrämjande insatser, såväl regionalt som globalt. Detta

innebär bl.a. medverkan till att stärka FN:s och OSSE:s möjligheter att bidra

till regional konfliktlösning och skydd av mänskliga rättigheter samt huma-

nitär verksamhet. Det rör sig således här om ändamål som är av central bety-

delse för svensk utrikespolitik och som i många fall utgör profilfrågor.

I propositionen begärs (yrkande 17) ett bemyndigande att under innevarande

år ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden innebär

utgifter på högst 150 miljoner kronor efter år 2000.

Utskottet vill inledningsvis erinra om att Sverige i internationella samman-

hang spelar en framträdande roll i arbetet för att förebygga väpnade konflik-

ter och att svenska förslag i många fall legat till grund för framsteg på områ-

det. Centralt i det svenska synsättet har varit att konfliktförebyggande skall

vara en integrerad del av utrikes- och säkerhetspolitiken. En vidareutveckling

av detta synsätt innebär, även för svensk del, större långsiktighet och högre

ambitionsnivå i förberedelser och åtgärder än vad som hittills varit fallet.

Regeringen har också uttalat att Sveriges insatser för att förebygga väpnade

konflikter skall stärkas. Utskottet delar denna uppfattning och vill påpeka att

man, med nuvarande konfliktnivå i världen, kan befara att situationer kan

uppkomma då den resursnivå som för närvarande står till förfogande för

tidiga insatser kan bli otillräcklig.

Utskottet kan konstatera att något bemyndigande för regeringen att ingå

ekonomiska förpliktelser av här aktuellt slag inte givits av riksdagen. Verk-

samheten är till sin natur svårplanerad, då den icke sällan är knuten till has-

tigt uppflammande konflikter som kan ha stor geografisk spridning. I många

fall visar det sig också att tänkta insatser av olika skäl inte går att genomfö

eller är genomförbara först vid senare tidpunkter än vad som ursprungligen

förmodats. Behovet av insatser kan variera starkt mellan olika år. Dessa

förhållanden talar för att det är lämpligt att riksdagen ger regeringen ett be-

myndigande av den art och omfattning som föreslås i propositionen. Utskot-

tet ser ett bemyndigande som ett första viktigt steg i syfte att mera långsikti

säkra förmågan till insatser på detta för svensk utrikespolitik centrala områ-

de.

I propositionen begärs att bemyndigandet också skall innefatta tidigare

gjorda åtaganden. Enligt vad utskottet erfarit är åsyftade åtaganden av poli-

tisk natur och således ännu inte juridiskt bindande, varför det torde vara

obehövligt att ge ett bemyndigade retroaktiv verkan, något som också vore

betänkligt från principiella utgångspunkter.

Enligt utskottets bedömning bör således riksdagen med anledning av propo-

sitionens yrkande 17 bemyndiga regeringen att under år 2000, såvitt avser

det under utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan

uppförda ramanslaget B4 Fredsfrämjande verksamhet, ingå ekonomiska

förpliktelser som innebär utgifter på högst 150 000 000 kr efter år 2000.

Stockholm den 11 maj 2000

På utrikesutskottets vägnar

Viola Furubjelke

I beslutet har deltagit: Viola Furubjelke (s), Göran Lennmarker (m), Sören

Lekberg (s), Berndt Ekholm (s), Bertil Persson (m), Liselotte Wågö (m),

Carina Hägg (s), Marianne Jönsson (s), Murad Artin (v), Jan Erik Ågren

(kd), Sten Tolgfors (m), Marianne Samuelsson (mp), Marianne Andersson

(c), Karl-Göran Biörsmark (fp), Birgitta Ahlqvist (s), Eva Zetterberg (v) och

Rosita Runegrund (kd).

Försvarsutskottets yttrande

1999/2000:FöU7y

Tilläggsbudget för år 2000 - Utgiftsområde 6 Totalförsvar

Till finansutskottet

Finansutskottet har berett försvarsutskottet tillfälle

att yttra sig över proposition 1999/2000:100 jämte

motioner.

Försvarsutskottet

Regeringens förslag

A3 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett raman-

slag på 22 340 782 000 kr.

Regeringen föreslår att anslaget A3 Materiel, anläggningar samt forskning

och teknikutveckling ökas med 700 000 000 kr. Finansiering sker genom att

anslaget A1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m. minskas med

700 000 000 kr.

Skälet är att Försvarsmakten under 1999 och 2000 har vidtagit åtgärder för

att påbörja en strukturomvandling i syfte att hantera problem under inneva-

rande försvarsbeslutsperiod och för att möjliggöra en minskning av den

ekonomiska ramen under nästa försvarsbeslutsperiod. Som ett led i omställ-

ningen har även förskjutningar av utgifter mellan verksamhetsområden och

budgetår skett.

Fördelningen av utgifter för innevarande budgetår kommer därmed att för-

skjutas mellan anslagen.

B1 Funktionen Civil ledning

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett raman-

slag på 437 983 000 kr.

Regeringen föreslår att anslaget B1 Funktionen Civil ledning ökas med

700 000 kr.

Skälet är att riksdagen har beslutat att det centrala lednings- och samord-

ningsansvaret för trossamfundens verksamhet inom totalförsvaret från och

med 2000 skall övergå från Svenska kyrkan till Överstyrelsen för civil bered-

skap (prop. 1998/99:124, bet. 1999/2000:KU5, rskr. 1999/2000:45). En

minskning med 700 000 kr gjordes därför av det under utgiftsområde 17

Kultur, medier, trossamfund och fritid uppförda anslaget K1 Stöd till tros-

samfund. Den avsedda ökningen av anslaget B1 Funktionen Civil ledning

kom dock inte att ske, varför en justering nu bör göras.

B3 Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett raman-

slag på 691 677 000 kr.

Regeringen föreslår att anslaget B3 Funktionen Befolkningsskydd och

räddningstjänst ökas med 4 931 000 kr. Finansiering sker genom att anslaget

D6 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer minskas med 4 931 000 kr.

Skälet är att riksdagen har beslutat om en ändrad uppgiftsfördelning mel-

lan anslaget B3 Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst och ansla-

get D6 Stöd till frivillliga försvarsorganisationer (prop. 1998/99:74, bet.

1998/99:FöU5, rskr. 1998/99:224). Anslaget D6 Stöd till frivilliga försvars-

organisationer skulle rätteligen uppgå till 88 245 000 kr och anslaget B3

Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst till 696 608 000 kr. Sist-

nämnda anslag bör därför nu ökas med 4 931 000 kr och anslaget D6 Stöd till

frivilliga försvarsorganisationer minskas med motsvarande belopp.

C5 Statens räddningsverk: Samhällets skydd mot olyckor

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett raman-

slag på 526 489 000 kr.

Regeringen föreslår att anslaget C5 Statens räddningsverk: Samhällets

skydd mot olyckor år 2000 får användas för att täcka den förlust som upp-

kommit i Statens räddningsverks internationella verksamhet.

Skälet är att Statens räddningsverk får mot full kostnadstäckning genomfö-

ra internationella uppdrag på regeringens uppdrag. Den 6 juni 1996 och 11

september 1997 uppdrog regeringen åt Räddningsverket att stödja Europa-

kommissionens arbete med ett återuppbyggnadsprojekt i Bosnien-

Hercegovina. Räddningsverket utförde ett bostadsförsörjnings- och in-

frastrukturprogram i Bosnien-Hercegovina som inte uppfyllde kravet på full

kostnadstäckning. På grund av brister i myndighetens styrning och uppfölj-

ning uppkom en förlust på 20 879 000 kr. Förlusten behöver regleras. Rege-

ringen föreslår att anslaget C5 Statens räddningsverk: Samhällets skydd mot

olyckor år 2000 får användas för att täcka den angivna förlusten.

D3 Försvarets radioanstalt

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett raman-

slag på 428 494 000 kr.

Regeringen föreslår att anslaget D3 Försvarets radioanstalt ökas med

11 190 000 kr.

Skälet är att för att kunna genomföra den i inledningen till förslaget till

tilläggsbudget beskrivna tekniska justeringen ökas anslaget D3 Försvarets

radioanstalt.

Totalförsvar (summa)

46 648

614

11 890

46 660

504

A1

Förbandsverksamhet och beredskap m.m.,

ramanslag

19 543

954

-700 000

18 843

954

A3

Materiel, anläggningar samt forskning och tek-

nikutveckling, ramanslag

22 340

782

700 000

23 040

782

B1

Funktionen Civil ledning, ramanslag

437 983

700

438 683

B3

Funktionen Befolkningsskydd och rädd-

ningstjänst, ramanslag

691 677

4 931

696 608

D3

Försvarets radioanstalt, ramanslag

428 494

11 190

439 684

D6

Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom

totalförsvaret, obetecknat anslag

93 196

-4 931

88 265

Försvarsutskottets överväganden

Utskottet konstaterar att det inte finns några andra förslag än regeringens.

Utskottet tillstyrker sålunda regeringens förslag till tilläggsbudget såvitt

avser utgiftsområde 6 Totalförsvar.

Stockholm den 11 maj 2000

På försvarsutskottets vägnar

Henrik Landerholm

I beslutet har deltagit: Henrik Landerholm (m), Christer Skoog (s), Karin

Wegestål (s), Stig Sandström (v), Åke Carnerö (kd), Olle Lindström (m),

Rolf Gunnarsson (m), Ola Rask (s), Håkan Juholt (s), Berit Jóhannesson (v),

Margareta Viklund (kd), Anna Lilliehöök (m), Lars Ångström (mp), Erik

Arthur Egervärn (c), Runar Patriksson (fp) och Laila Bäck (s).

Socialförsäkringsutskottets yttrande

1999/2000:SfU8y

Tilläggsbudget för 2000 för utgiftsområdena 10, 11 och 12

Till finansutskottet

Finansutskottet har den 27 april 2000 beslutat att bereda övriga utskott till-

fälle att yttra sig över 2000 års ekonomiska vårproposition (1999/2000:100),

i vad avser tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000 (yrkandena

7-39) jämte de motioner som kan komma att väckas, allt i de delar som berör

respektive utskotts beredningsområde. Vårpropositionen är resultatet av ett

samarbete mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

De delar som utskottet yttrar sig över är regeringens förslag om tilläggs-

budget till statsbudgeten för budgetåret 2000 för utgiftsområdena 10, 11 och

12 samt motion Fi38 av Margit Gennser m.fl. (m).

Tilläggsbudget för 2000 för utgiftsområdena 10, 11 och 12

Propositionen

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

Av propositionen framgår att på grund av den kraftigt ökade sjukfrånvaron

har utgifterna för sjukpenning ökat och de medel som har anvisats på stats-

budgeten för 2000 har visat sig vara otillräckliga. För närvarande finns det

ingenting som tyder på att utgifterna kommer att minska under de närmaste

åren. Regeringen anger att de prognoser som ligger till grund för bedöm-

ningen av utgiftsutvecklingen för år 2000 dock är mycket osäkra och att det

därför är svårt att förutse huruvida den föreslagna ökningen är tillräcklig ell

inte.

Regeringen föreslår att anslaget A1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.

ökas med 1 500 miljoner kronor och att ramen för utgiftsområde 10 ökas

med motsvarande belopp.

Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

I propositionen anges att före 1999 betalades delpensionerna från delpen-

sionsfonden. Från och med 1999 betalas delpensionerna från ett eget anslag.

Utbetalning av delpensioner har minskat under de senaste åren och på sikt

skall anslaget avvecklas. Några nya delpensioner kommer inte att beviljas

efter 2000. När anslaget beräknades överskattades dock den nedåtgående

trenden i volymutvecklingen. Regeringen beräknar nu att utgifterna för år

2000 kommer att uppgå till 197,6 miljoner kronor varför ytterligare 103

miljoner kronor bör tillföras.

Regeringen föreslår att anslaget A4 Delpension ökas med 103 miljoner

kronor och att finansieringen sker genom att anslaget A2 Efterlevandepen-

sioner till vuxna minskas med motsvarande belopp.

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Av propositionen framgår att regeringen avser att under maj månad lämna ett

förslag till riksdagen om ändrade regler för utfyllnadsbidrag vid växelvis

boende. Förslaget beräknas kunna träda i kraft den 1 januari 2001 och tilläm-

pas första gången i fråga om underhållsstöd som avser tid efter den 31 mars

2001. Regeringen aviserade emellertid i budgetpropositionen för 2000 att

detta förslag skulle överlämnas till riksdagen senast i samband med 2000 års

ekonomiska vårproposition för ikraftträdande den 1 juli 2000 och tillämpas

för underhållsstöd som avser tid efter den 30 september 2000. Förslaget

skulle då inneburit en besparing med 12,5 miljoner kronor år 2000. Det sena-

relagda ikraftträdandet gör att anslaget behöver utökas med motsvarande

belopp.

Regeringen föreslår att anslaget A3 Underhållsstöd ökas med 12,5 miljo-

ner kronor och att ramen för utgiftsområde 12 ökas med motsvarande belopp.

Motion

I motion Fi38 av Margit Gennser m.fl. (m) begärs att ersättningsnivån i sjuk-

försäkringen skall sänkas till 75 % och att ytterligare en karensdag skall

införas från den 1 september 2000. Vidare anser motionärerna att SGI skall

beräknas på de 24 senaste månaderna. I motionen yrkas om avslag på rege-

ringens förslag om tilläggsbudget på 1,5 miljarder kronor för år 2000 vad

avser utgiftsområde 10, anslaget A1 Sjukpenning och rehabilitering.

Utskottet

Sjukpenningkostnaderna ökade kraftigt under slutet av 1998, dock från en

relativt låg nivå. Ökningen har fortsatt under 1999 och det finns för närva-

rande ingenting som tyder på att utgifterna kommer att minska under de

närmaste åren. Utskottet har tidigare vid flera tillfällen angivit att utveckli

en av sjukpenningkostnaderna inger stark oro och att en ingående analys av

de bakomliggande orsakerna måste göras. I yttrande om tilläggsbudget för

1999 i höstas (1999/2000:SfU3y) redovisade utskottet olika faktorer som kan

ha påverkat kostnadsutvecklingen. Bland annat ansåg utskottet att föränd-

ringen till stor del kan tillskrivas det förändrade konjunkturläget. Utskottet

pekade även på de regeländringar inom sjukförsäkringen som genomfördes

under 1998. Utskottet anförde att den mycket allvarliga kostnadsutveckling-

en inom sjukförsäkringen enligt utskottets mening kräver en djupgående

analys av sjukförsäkringen liksom av rehabiliteringsprocessen för att lång-

siktigt lösa problemen och bromsa utgiftsökningen. Av betydelse kommer

därvid att bli bl.a. den utredning som regeringen tillsatt med uppgift att så

långt som möjligt identifiera vilka direkta och indirekta faktorer som är

avgörande för sjukpenningförsäkringens kostnadsutveckling. Utskottet har

bl.a. i betänkande 1999/2000:SfU1 framhållit att kortsiktiga lösningar och

snabba ingrepp och förändringar i ersättningssystemen leder till minskad

trovärdighet för socialförsäkringssystemen. Utskottet vidhåller sin tidigare

uppfattning och utgår från att den handlingsplan för hela ohälsoområdet som

den aviserade arbetsgruppen under Socialdepartementet skall utarbeta inte

fördröjs. Inte minst med hänsyn till den enskildes situation är det viktigt att

sjukfrånvaron i arbetslivet minskas och arbetsförhållandena och arbetsmiljön

utformas så att upphov till sjukdom och arbetsskada minskar.

I budgetpropositionen för 2000 beräknades att utgifterna för sjukpenning

under 2000 skulle uppgå till 26,3 miljarder kronor. I budgetunderlag i februa-

ri 2000 har Riksförsäkringsverket (RFV) bedömt att kostnaderna för sjuk-

penningen i år kommer att uppgå till 31,2 miljarder kronor, som även vid-

hölls i RFV:s kvartalsrapport den 27 april 2000. Regeringens bedömning i

vårpropositionen är att sjukpenningutgifterna kommer att uppgå till 30,7

miljarder kronor år 2000. Enligt regeringens prognos kommer utgifterna för

anslaget A1 att bli 4,6 miljarder kronor högre än tidigare anvisat. Prognosen,

som är behäftad med stor osäkerhet, utgår från att antalet ersatta nettosjukda-

gar kommer att öka i en något långsammare takt än under 1999 och att me-

delersättningen ökar i samma takt som under 1999. Regeringen föreslår att

på tilläggsbudget anvisas 1,5 miljarder kronor för anslaget A1.

Utskottet kan inte instämma i regeringens bedömning att en tendens till

avtagande ökningstakt är synbar under de sista månaderna 1999 och de första

månaderna 2000. Utskottet kan konstatera att anslaget har ett negativt ingå-

ende överföringsbelopp på ca 1,9 miljarder kronor. I likhet med regeringen

anser emellertid utskottet att bedömningen av utgiftsutvecklingen när det

gäller sjukpenningkostnaderna för 2000 måste anses mycket osäker. Med

avstyrkande av motion Fi38 tillstyrker utskottet därför regeringens förslag til

tilläggsbudget för utgiftsområde 10 avseende ramen samt anslaget A1 Sjuk-

penning och rehabilitering m.m. för budgetåret 2000. Skulle sjukpenning-

kostnaderna öka ytterligare får regeringen i höst, i samband med budgetpro-

positionen för 2001, återkomma med förslag om ytterligare medel på

tilläggsbudget.

Utskottet tillstyrker även förslaget om tilläggsbudget för utgiftsområde 11

anslaget A4 Delpension och att finansieringen sker genom att anslaget A2

Efterlevandepensioner till vuxna minskas med motsvarande belopp samt

förslaget om tilläggsbudget för utgiftsområde 12 avseende ramen samt ansla-

get A3 Underhållsstöd för budgetåret 2000.

Stockholm den 11 maj 2000

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Berit Andnor

I beslutet har deltagit: Berit Andnor (s), Bo Könberg (fp), Maud Björnemalm

(s), Anita Jönsson (s), Ulla Hoffmann (v), Rose-Marie Frebran (kd), Cecilia

Magnusson (m), Mariann Ytterberg (s), Gustaf von Essen (m), Lennart

Klockare (s), Göran Lindblad (m), Kerstin-Maria Stalin (mp), Birgitta Carls-

son (c), Mona Berglund Nilsson (s), Margareta Cederfelt (m), Claes Stock-

haus (v) och Magda Ayoub (kd).

Avvikande mening

Cecilia Magnusson, Gustaf von Essen, Göran Lindblad och Margareta Ce-

derfelt (alla m) anser att utskottets yttrande i nedan angivet avseende bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets mening måste den dramatiska kostnadsökningen i sjukför-

säkringen hejdas genom att ersättningsnivån i sjukförsäkringen sänks till

75 % och att ytterligare en karensdag införs. Genom att ändringarna införs

från den 1 september 2000 kommer dessa att få effekt redan innevarande år.

Utskottet anser också att den sjukpenninggrundande inkomsten skall beräk-

nas på de 24 senaste månaderna. Utskottet tillstyrker motion Fi38 och av-

styrker regeringens förslag om tilläggsbudget på 1,5 miljarder kronor för år

2000 vad avser utgiftsområde 10 anslaget A1 Sjukpenning och rehabilitering

m.m.

Särskilt yttrande

Bo Könberg (fp), Rose-Marie Frebran (kd), Cecilia Magnusson (m), Gustaf

von Essen (m), Göran Lindblad (m), Birgitta Carlsson (c), Margareta Ceder-

felt (m) och Magda Ayoub (kd) anför:

Regeringens bedömning är att sjukpenningutgifterna kommer att uppgå till

30,7 miljarder kronor för 2000. RFV:s prognos är att summan blir 31,2 mil-

jarder kronor i år. År 1999 var kostnaderna för sjukpenningen 24 miljarder

kronor. År 2002 beräknas de, enligt RFV, att bli 39 miljarder kronor. Det

finns som utskottet konstaterar inga säkra tecken på någon avmattning av de

stigande sjukpenningkostnaderna.

För att motverka de skenande kostnaderna för sjukskrivning måste som en

väsentlig åtgärd en finansiell samverkan mellan sjukförsäkring och sjukvår-

den, FINSAM, tillåtas i hela riket.

De s.k. FINSAM-försöken, åren 1993-1997, var mycket framgångsrika.

Trots många påstötningar och uttryckliga önskemål från företrädare som

deltog i försöksområdena, Landstingsförbundet m.fl. så vägrar regeringen att

låta försöken fortsätta och säger nej till FINSAM i hela riket.

Nyligen kom promemorian Individen i centrum av utredningen om Den

arbetslivsinriktade rehabiliteringen (S 1999:08) som visar på möjligheter till

stora ekonomiska såväl som mänskliga vinster av en förbättrad och fördjupad

rehabilitering. Utredningen förstärker bilden från den tidigare FINSAM-

utvärderingen om att det finns stora vinster att uppnå med en förbättrad reha-

bilitering och en samverkan mellan de olika aktörerna på området.

Om samma FINSAM-regler tilläts i hela landet och vinsterna på andra håll

blev lika stora som i försöksområdena skulle inom ett par år miljardbelopp

årligen kunna användas inom sjukvården. Bättre rehabilitering och kortare

vårdköer skulle möjliggöras och därmed kortade sjukskrivningstider och

minskade samhällskostnader.

Socialutskottets yttrande

1999/2000:SoU9y

Tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000

Till finansutskottet

Finansutskottet har den 27 april 2000 berett bl.a. socialutskottet tillfälle at

yttra sig över 2000 års ekonomiska vårproposition (1999/2000:100) i vad

avser tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000 jämte de motioner

som kan komma att väckas i de delar som berör utskottets beredningsområ-

de.

Socialutskottet behandlar i yttrandet förslaget till tilläggsbudget för bud-

getåret 2000 såvitt avser utgiftsområde 9 samt motion Fi34 av Chris Heister

m.fl. (m).

(Utskottet redovisar i yttrande 1999/2000:SoU8y sina ställningstaganden

till den ekonomiska vårpropositionen i övrigt.)

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Propositionen

I propositionen föreslås att riksdagen anvisar ändrade anslag i enlighet med

specifikation i tabell 2.1 samt godkänner att ramar för utgiftsområde 9 för

budgetåret 2000 därmed fastställs till 27 488 182 000 kr. Vidare anförs att

utgiftsprognosen för utgiftsområdet uppgår till 27,5 miljarder kronor och

därmed är 2,2 miljarder kronor högre än vad som anvisades i statsbudgeten.

Utgifterna för anslaget A2 Bidrag för läkemedelsförmånen beräknas bli 1,5

miljarder kronor högre på grund av att landstingen kompenseras för pris- och

volymökningar för 1999 samt höjda antaganden om priser och volymer för

2000. Anslaget tillförs därför 2 miljarder kronor på tilläggsbudget. Vidare

beräknas utgifterna för anslaget B8 Kostnader för statlig assistansersättning

nu bli 0,2 miljarder kronor högre jämfört med beräkningen i statsbudgeten.

Regeringen anför vidare att dess ambition är att ökade utgifter skall finan-

sieras genom motsvarande minskning av utgifterna samma år. När det gäller

de ökade utgifterna för bl.a. bidrag för läkemedelsförmånen har emellertid

detta inte varit möjligt. Efter de föreslagna åtgärderna uppgår budgeterings-

marginalen till 0,9 miljarder kronor för år 2000.

A13 Ersättning till steriliserade i vissa fall

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns under A13 Ersättning till sterilisera-

de i vissa fall uppfört ett ramanslag på 90 000 000 kr. Regeringen föreslår att

anslaget ökas med 101 530 000 kr. En delfinansiering sker genom att ansla-

get A14 Personligt ombud minskas med 15 000 000 kr.

Anvisade och beräknade medel för perioden 1999-2001 bygger på uppskatt-

ningen att 1 000 personer skulle komma att erhålla ersättning. Nya prognoser

visar att närmare 1 700 personer kommer att beviljas ersättning.

A14 Personligt ombud

Bakgrund

I statsbudgeten för innevarande år finns under A14 Personligt ombud uppfört

ett ramanslag på 45 000 000 kr.

Regeringen anförde i budgetpropositionen för 2000 bl.a. följande:

I samband med psykiatrireformen genomfördes försöksverksamhet med

förstärkt stöd till psykiskt funktionshindrade (s.k. personligt ombud). - - -

Socialstyrelsen har i sin uppföljning av reformen konstaterat att försöksverk-

samheten fallit väl ut och rekommenderar att verksamheten görs tillgänglig

för en större målgrupp. Mot bakgrund härav anser regeringen att verksam-

heten med personligt ombud skall permanentas och göras landsomfattande.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 45 000 000 kr anvi-

sas under anslaget A14 Personligt ombud för år 2000. För åren 2001 och

2002 beräknas anslaget till 90 000 000 kr vardera året. Regeringen avser att

återkomma med förslag om närmare utformning i särskild proposition.

Socialministern har i ett frågesvar den 26 april 2000 anfört bl.a. följande:

Jag har förstått, bl.a. av Socialstyrelsens utvärdering och av handikapporga-

nisationerna, att verksamheten med personligt ombud har haft stor betydelse

för många personer med psykiska funktionshinder. Med anledning av detta

avsatte regeringen särskilda medel för detta ändamål i budgetpropositionen

för år 2000 (1999/2000:1) samt föreslog att verksamheten skulle permanen-

tas och göras landsomfattande. Riksdagen beslutade i enlighet med regering-

ens förslag.

I Socialstyrelsens slutrapport från utvärderingen av psykiatrireformen läm-

nades förslag på olika lösningar vad gäller utformningen av verksamheten.

Det har också under beredningen inom Regeringskansliet visat sig att det

finns olika önskemål både inom verksamheterna och berörda handikappor-

ganisationer, såväl vad gäller utformning som en eventuell lagreglering. Vi

är dock medvetna om att många verksamheter drivs i provisoriska former

och med tillfälliga finansieringslösningar i avvaktan på ett förslag från rege-

ringen. Regeringen har därför för avsikt att inom kort besluta om hur de

anslagna medlen skall användas samt hur verksamheten kan göras tillgänglig

i hela landet.

Motionen

I motion Fi34 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att riksdagen avslår regering-

ens förslag att inom utgiftsområde 9 minska anslaget A14 Personligt ombud.

Motionärerna anför att de vänder sig mot att regeringen ställer olika utsatta

grupper mot varandra genom att delvis finansiera ersättning till tvångssterili-

serade (anslag A13) genom en överföring av 15 miljoner kronor från anslaget

för personligt ombud. Motionärerna anför vidare att de anser det förvånande

att regeringen inte tagit de nödvändiga initiativen för att realisera de ange-

lägna mål som låg bakom anslaget för personligt ombud. Ännu mer förvå-

nande är det enligt motionärerna att regeringen - innan de psykiskt funk-

tionshindrade har fått någon som helst förbättring - minskar de avsatta resur-

serna.

Övriga medelsanvisningar

Regeringens förslag till förändringar av medelsanvisningar till A2 Bidrag för

läkemedelsförmånen, A9 Smittskyddsinstitutet, B1 Stimulansbidrag och

åtgärder inom äldrepolitiken, B2 Vissa statsbidrag inom handikappområdet,

B3 Statsbidrag till vårdartjänst m.m., B4 Bidrag till viss verksamhet för

personer med funktionshinder, B5 Bidrag till handikapp- och pensionärsor-

ganisationer, B9 Bidrag till ungdomsvård och missbrukarvård m.m., B12

Statens institut för särskilt utbildningsstöd, B15 Statens nämnd för interna-

tionella adoptionsfrågor, B16 Statens institutionsstyrelse, C1 Socialveten-

skapliga forskningsrådet: Forskning och C2 Socialvetenskapliga forsknings-

rådet: Förvaltning har inte mött någon erinran i form av motioner.

Socialutskottets bedömning

Lagen (1999:332) om ersättning till steriliserade i vissa fall trädde i kraft d

1 juli 1999. Lagen ger rätt för vissa personer som steriliserats mot sin vilja

eller på grund av någon annans initiativ att begära och erhålla ekonomisk

ersättning av staten. Som regeringen anfört visar nya prognoser att närmare

1 700 personer kommer att beviljas ersättning, vilket är betydligt fler än vad

som ursprungligen uppskattats. Socialutskottet tillstyrker därför förslaget att

öka anslaget A13 Ersättning till steriliserade i vissa fall med 101 530 000 kr.

Regeringen anförde i budgetpropositionen för 2000 att regeringens avsikt

var att senare återkomma till riksdagen med förslag om att permanenta insat-

sen personligt ombud samt att avsikten var att reformen skulle träda i kraft

den 1 juli 2000. Enligt vad utskottet erfarit pågår nu ett arbete med ett för-

slag. Utskottet har inte något att erinra mot att anslaget A14 Personligt om-

bud minskas på det sätt som regeringen föreslagit. Motion Fi34 (m) bör

enligt utskottets uppfattning avstyrkas.

Utskottet har inte heller i övrigt något att erinra mot regeringens förslag til

ändrade anslag under utgiftsområde 9.

Mot bakgrund av vad som anförts anser utskottet att riksdagen bör god-

känna att ramen för utgiftsområde 9 för budgetåret 2000 fastställs till

27 488 182 000 kr.

Stockholm den 11 maj 2000

På socialutskottets vägnar

Ingrid Burman

I beslutet har deltagit: Ingrid Burman (v), Chris Heister (m), Susanne

Eberstein (s), Chatrine Pålsson (kd), Leif Carlson (m), Hans Karlsson (s),

Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Conny Öhman (s), Elisebeht Markström (s),

Rolf Olsson (v), Lars Gustafsson (kd), Cristina Husmark Pehrsson (m),

Thomas Julin (mp), Kenneth Johansson (c), Kerstin Heinemann (fp), Tullia

von Sydow (s) och Kent Härstedt (s).

Avvikande mening

Personligt ombud

Chris Heister (m), Chatrine Pålsson (kd), Leif Carlson (m), Hans Hjortzberg-

Nordlund (m), Lars Gustafsson (kd) och Cristina Husmark Pehrsson (m)

anser att andra stycket i utskottets bedömning bort ha följande lydelse:

I vårpropositionen föreslår regeringen under utgiftsområde 9 ett stort antal

förändringar gällande innevarande budgetår. Som anförs i motion Fi34 (m)

tyder de ovanligt många förslagen till förändringar på att regeringen allmänt

sett brister i planering och framförhållning.

Vidare vill utskottet särskilt framhålla att det i budgetpropositionen för

2000 anvisades 45 miljoner kronor under anslaget Personligt ombud (A14). I

propositionen angavs att regeringen avsåg att återkomma med förslag om

närmare utformning av verksamheten i särskild proposition. Det är därför

med stor förvåning som utskottet konstaterar att regeringen ännu inte tagit de

nödvändiga initiativen för att realisera de angelägna mål som låg bakom

anslaget för personliga ombud. Än mer förvånande är det att regeringen -

innan de psykiskt funktionshindrade har fått någon som helst förbättring -

minskar de avsatta resurserna med 15 miljoner kronor. Det är vidare mycket

olyckligt att regeringen ställer olika utsatta grupper mot varandra genom att

delvis finansiera ersättning till tvångssteriliserade (anslag A13) genom en

överföring av 15 miljoner kronor från anslaget för personligt ombud.

Mot denna bakgrund avvisar utskottet regeringens förslag att minska an-

slaget A14 Personligt ombud.

Kulturutskottets yttrande

1999/2000:KrU6y

2000 års ekonomiska vårproposition - tilläggsbudget till

statsbudgeten för budgetåret 2000

Till finansutskottet

Finansutskottet har den 27 april 2000 beslutat att bereda kulturutskottet till-

fälle att avge yttrande över 2000 års ekonomiska vårproposition (prop.

1999/2000:100) i vad avser tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret

2000 jämte motioner, allt i de delar som rör kulturutskottets beredningsom-

råde.

Kulturutskottet yttrar sig i det följande över propositionen i vad avser för-

slag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000, såvitt rör ut-

giftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid.

Utskottet har i yttrande 1999/2000:KrU5y yttrat sig över förslagen i propo-

sitionen rörande den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden

under åren 2001-2003 som skall utgöra riktlinje för regeringens budgetarbe-

te, såvitt rör utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid jämte

motioner.

Utskottet

Inledning

I vårpropositionen föreslår regeringen att riksdagen inom utgiftsområde 17

Kultur, medier, trossamfund och fritid på tilläggsbudget för år 2000 skall

besluta om en sammanlagd ökning av ramen med 18 miljoner kronor, varav

anslaget A 2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internatio-

nellt kulturutbyte och samarbete ökas med 12,5 miljoner kronor, anslaget E 2

Ersättningar och bidrag till konstnärer ökas med 7,5 miljoner kronor och

anslaget N 2 Lotteriinspektionen minskas med 2 miljoner kronor. Med an-

ledning av att Arkivet för ljud och bild skall byta namn till Statens ljud- och

bildarkiv föreslår regeringen en rad lagändringar.

A 2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt

kulturutbyte och samarbete

Regeringen redovisar att det i anslutning till arbetet med den fasta förbindel-

sen över Öresund pågår ett samarbete mellan den danska och den svenska

regeringen i syfte att främja integration och dynamisk utveckling i hela Öre-

sundsregionen. Det bilaterala projektet Kulturbro 2000 syftar till att stärka

samarbetet och bidra till att bygga upp en ny regional identitet i Öresundsre-

gionen genom att skapa en dansk-svensk biennal för bildkonst, design, teater,

dans och musik. En utgångspunkt är att den danska och den svenska staten

bidrar till finansieringen av projektets första biennal som äger rum under

hösten år 2000. För denna åtgärd har under anslaget A 2 Bidrag till allmän

kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete

beräknats 2,5 miljoner kronor (prop. 1999/2000:1, utg.omr. 17, bet.

1999/2000:KrU1, rskr. 1999/2000:87). För att motsvara den danska statens

insats behövs ytterligare 12,5 miljoner kronor. Regeringen förslår därför att

det nämnda anslaget ökas med detta belopp.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

E 2 Ersättningar och bidrag till konstnärer

I propositionen anförs att i enlighet med förslag i propositionen Konstnärer-

nas villkor (prop. 1997/98:87, bet. 1997/98:KrU13, rskr. 1997/98:303) samt i

budgetpropositionen för år 1999 (prop. 1998/99:1, utg.omr. 17, bet. 1998/99:

KrU1, rskr. 1998/99:55) tillfördes kulturområdet 22,5 miljoner kronor under

tiden den 1 januari 1999-den 30 juni 2000 (15 miljoner kronor på årsbasis)

för genomförande av flera olika stödinsatser riktade till konstnärer. Rege-

ringen föreslår en förlängning året ut av dessa stödinsatser och att anslagsni-

vån på E 2 Ersättningar och bidrag till konstnärer höjs med 7,5 miljoner

kronor.

Under samma period har under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och ar-

betsliv genomförts försök med en tredje anställningsform inom teatern (Tea-

terAlliansen), med arbetsförmedling vid centrumbildningarna samt med

tydligare kriterier avseende vilka som skall ha rätt till arbetsmarknadspolitis

ka åtgärder med inriktning mot den konstnärliga arbetsmarknaden. Regering-

en föreslår även en förlängning året ut av försöken med TeaterAlliansen samt

försöket med arbetsförmedling vid centrumbildningarna. Dessa försökverk-

samheter föreslås finansieras inom ramen för utgiftsområde 14 Arbetsmark-

nad och arbetsliv.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en förlängning året ut av de

ovan angivna stödinsatserna inom utgiftsområde 17 riktade till konstnärer.

F 5 Arkivet för ljud och bild

Med anledning av att Arkivet för ljud och bild skall byta namn till Statens

ljud- och bildarkiv den 1 januari 2001 föreslår regeringen ändringar i lagen

(1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, lagen

(1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram, lagen

(1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefri-

hetsgrundlagens områden och lagen (1993:1392) om pliktexemplar av do-

kument. Skälet för att Arkivet för ljud och bild skall byta namn är enligt

regeringen att det genom det nya namnet tydligare skall framgå att det är en

statlig myndighet.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till lagändringar.

N 2 Lotteriinspektionen

Regeringen föreslår att anslaget N 2 Lotteriinspektionen minskas med

2 miljoner kronor. Medlen tillförs anslaget B 9 Bidrag till ungdomsvård och

missbrukarvård m.m. under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social

omsorg och skall disponeras för insatser mot spelberoende.

Utskottet tillstyrker att det engångsvis förs över medel till utgiftsområde 9

för insatser mot spelberoende.

Stockholm den 11 maj 2000

På kulturutskottets vägnar

Inger Davidson

I beslutet har deltagit: Inger Davidson (kd), Åke Gustavsson (s), Elisabeth

Fleetwood (m), Agneta Ringman (s), Annika Nilsson (s), Charlotta L Bjälke-

bring (v), Lennart Fridén (m), Eva Arvidsson (s), Jan Backman (m), Paavo

Vallius (s), Lars Wegendal (s), Peter Pedersen (v), Dan Kihlström (kd), Roy

Hansson (m), Birgitta Sellén (c), Lennart Kollmats (fp) och Hillevi Larsson

(s).

Utbildningsutskottets yttrande

1999/2000:UbU7y

Tilläggsbudget för år 2000

Till finansutskottet

Finansutskottet har den 27 april beslutat att bereda övriga berörda utskott

tillfälle att yttra sig över 2000 års ekonomiska vårproposition (prop.

1999/2000:100) i vad avser tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret

2000 (yrkandena 7-39) jämte motioner, i de delar som berör respektive ut-

skotts beredningsområde.

Utbildningsutskottet behandlar i det följande yrkandena 23 och 39 (delvis)

i propositionen samt motion 1999/2000:Fi22 (m).

Ändrade anslagsbelopp inom utgiftsområdena 15 och 16, m.m.

Regeringen föreslår i propositionen yrkande 23 att riksdagen på tilläggsbud-

get till statsbudgeten för budgetåret 2000 godkänner att avgiften för upp-

läggning av lån vid Centrala studiestödsnämnden med verkan fr.o.m. 1 janu-

ari 2000 redovisas mot det under utgiftsområde 16 Utbildning och universi-

tetsforskning uppförda ramanslaget C3 Centrala studiestödsnämnden.

Regeringen föreslår vidare i yrkande 39 att riksdagen på tilläggsbudget till

statsbudgeten för budgetåret 2000 godkänner ändrade ramar för utgiftsområ-

den samt anvisar ändrade och nya anslag i enlighet med specifikation i tabell.

Inom utgiftsområde 15 Studiestöd innebär förslagen följande ändringar.

Anslaget A2 Studiemedel m.m. ökas med 195 000 kr för kostnader för stu-

diestöd till flygledaraspiranter. Anslaget A3 Vuxenstudiestöd m.m. minskas

med 540 000 000 kr, eftersom efterfrågan på vuxenstudiestöd väntas bli

mindre än vad som tidigare budgeterats.

Inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning innebär för-

slagen följande ändringar: Anslaget A16 Svenska EU-programkontoret för

utbildning och kompetensutveckling ökas med 1 500 000 kr. Ökningen fi-

nansieras genom att anslaget A1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostna-

der under utgiftsområde 14 minskas med motsvarande belopp. Ändringarna

föranleds av ändrat ansvar för vissa verksamheter. Anslaget B52 Enskilda

och kommunala högskoleutbildningar m.m. ökas med 487 000 kr. Ändringen

är en teknisk justering med anledning av ändrad finansiering av anställdas

avtalsförsäkringar.

Regeringen ger hög prioritet åt en väl fungerande studiestödsadministra-

tion. Anslaget C3 Centrala studiestödsnämnden föreslås öka med 20 miljoner

kronor. Anslagsökningen ger tillsammans med rätten för Centrala studie-

stödsnämnden att erhålla intäkterna från avgifter för uppläggning av lån en

sammanlagd resursförstärkning för nämnden med cirka 100 miljoner kronor

per år.

Utskottet har inga invändningar mot regeringens förslag. Utskottet föreslår

således att finansutskottet dels tillstyrker att riksdagen godkänner att avgift

för uppläggning av lån vid Centrala studiestödsnämnden med verkan fr.o.m.

1 januari 2000 redovisas mot det under utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning uppförda ramanslaget C3 Centrala studie-

stödsnämnden, dels tillstyrker de föreslagna anslagsändringarna inom ut-

giftsområdena 15 och 16 samt de ändrade utgiftsramarna för dessa.

Stockholm den 11 maj 2000

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Britt-Marie

Danestig (v), Beatrice Ask (m), Eva Johansson (s),

Inger Lundberg (s), Yvonne Andersson (kd), Lars

Hjertén (m), Majléne Westerlund Panke (s), Tomas

Högström (m), Torgny Danielsson (s), Lennart

Gustavsson (v), Erling Wälivaara (kd), Per Bill (m),

Gunnar Goude (mp), Sofia Jonsson (c), Ulf Nilsson

(fp) och Nils-Erik Söderqvist (s).

Avvikande mening

Avgiften för uppläggning av lån vid Centrala

studiestödsnämnden

Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas Högström (m) och Per Bill (m)

anför:

Det är uppenbart att regeringen satt i system att låta utgifterna löpa iväg

vid sidan om angivna utgiftstak. Den föreslagna ordningen, där avgiften för

uppläggning av lån vid Centrala studiestödsnämnden (CSN) tillfaller myn-

digheten i stället för att som nu levereras in på inkomsttitel på statsbudgeten

ger regeringen ensidiga möjligheter att diskret tillföra CSN ytterligare resur-

ser trots att myndighetens administrativa kostnader redan är höga. En sådan

politik kan vi inte ställa upp på. Statliga myndigheters inkomster skall vara

synliga. Vill man ha en annan ordning, vilket vi förordar, måste studie-

medelsadministrationen konkurrensutsättas och delar av CSN bolagiseras. Vi

anser därför att finansutskottet skall avstyrka regeringens förslag och i ställ

föreslå att motion Fi22 skall bifallas.

Trafikutskottets yttrande

1999/2000:TU3y

Tilläggsbudget för år 2000 - utgiftsområde 22

Kommunikationer

Till finansutskottet

Finansutskottet beslöt den 27 april 2000 att bereda övriga berörda utskott

tillfälle att yttra sig över 2000 års ekonomiska vårproposition

(1999/2000:100), i vad avser tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret

2000 (yrkandena 7-39) jämte de motioner som kan komma att väckas, allt i

de delar som berör respektive utskotts beredningsområde.

I detta yttrande behandlar trafikutskottet yrkandena 11, 32-33 och 39 i pro-

positionens förslag till riksdagsbeslut, innebärande

11. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i telelagen

(193:597),

32. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det

under utgiftsområde 22 Kommunikationer uppförda ramanslaget A2 Väg-

hållning och statsbidrag, besluta om bidrag till enskilda vägar som inklusive

tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 566 000 000 kr under år

2001,

33. att riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under ut-

giftsområde 22 Kommunikationer uppförda ramanslaget C1 Post- och tele-

styrelsen: Förvaltningskostnader för vissa myndighetsuppgifter,

39. att riksdagen på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000

godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya

anslag i enlighet med specifikation i tabell 2.1 i propositionen.

Vidare behandlar utskottet motionerna 1999/2000:Fi15 yrkande 20 av Lars

Leijonborg m.fl. (fp), 1999/2000:Fi29 av Per-Richard Molén m.fl. (m) och

1999/2000:Fi31 av Johnny Gylling m.fl. (kd).

1 Anslagsfrågor

1.1 Ändrad ram och ändrade anslag

Regeringens förslag

Regeringen föreslår att riksdagen på tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 2000 godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar

ändrade och nya anslag i enlighet med specifikation i tabell 2.1 i propositio-

nen.

I fråga om utgiftsområde 22 Kommunikationer har tabellen följande innehåll.

Tusental kronor

Anslag-

nummer

Belopp enligt

statsbudgeten

2000

Förändring

Ram/anslag

Ny ram/

Ny anslagsnivå

22 Kommunikationer

25 532 440

-13 093

25 519 347

C2

Upphandling av samhällsåta-

ganden, ramanslag

157 484

-4 000

153 484

C4

Ersättning till SOS Alarm

Sverige AB för alarmerings-

tjänst enligt avtal, ramanslag

140 000

4 000

144 000

D1

Ersättning till statens järnvä-

gar i samband med utdelning

från AB Swedcarrier,

ramanslag

50 000

-17 000

33 000

D2

Rikstrafiken: Administration,

ramanslag

10 000

542

10 542

E1

Statens väg- och transport-

forskningsinstitut, ramanslag

30 099

2 000

32 099

E2

Kommunikationsforsknings-

beredningen

155 851

1 365

157 216

Som framgår av tabellen innebär regeringens förslag att ramen för utgiftsom-

rådet minskar med 13,1 miljoner kronor.

När det gäller anslaget SOS Alarm Sverige AB är enligt regeringen en för-

stärkning nödvändig för att alarmfunktionen i samhället skall kunna fungera

tillfredsställande. Finansiering sker genom en minskning av anslaget Upp-

handling av samhällsåtaganden.

Anslaget Ersättning till Statens järnvägar i samband med utdelning från

AB Swedcarrier minskas för att finansiera ökade utgifter för Sveriges geolo-

giska undersökning under utgiftsområde 24 Näringsliv.

Övriga förslag till anslagsförändringar avser endast tekniska justeringar

föranledda av förändrad finansiering av avtalsförsäkringarna på det statliga

området.

Motionsförslag

Per-Richard Molén m.fl. (m) framhåller i motion Fi29 (yrkande 2) att rege-

ringen bör återkomma till riksdagen med mer information om hur anslaget

D2 Rikstrafiken: Administration skall användas.

Trafikutskottets ställningstagande

Trafikutskottet ställer sig för sin del bakom regeringens förslag till ändrad

ram och ändrade anslag för budgetåret 2000.

Den föreslagna ökningen beträffande anslaget D2 Rikstrafiken: Admini-

stration avser endast som redovisats ovan en teknisk justering. Något skäl att

av regeringen begära ytterligare information om hur anslaget skall användas

anser trafikutskottet inte föreligga. Riksdagen bör därför avslå motionsyr-

kandet härom.

1.2 Anslaget A2 Väghållning och statsbidrag

Trafikutskottet tillstyrker regeringens förslag (yrkande 32) att regeringen

bemyndigas att under år 2000, i fråga om ramanslaget A2 Väghållning och

statsbidrag, fatta beslut om bidrag till enskilda vägar som medför utgifter på

högst 566 miljoner kronor under år 2000.

1.3 Anslaget Post- och telestyrelsen: Förvaltningskostnader för

vissa myndighetsuppgifter

Regeringens förslag

Regeringen föreslår att anslaget Post- och telestyrelsen: Förvaltningskostna-

der för vissa myndighetsuppgifter skall kunna användas till att finansiera

vissa av de projekt och delar av utbyggnaden av IT-infrastrukturen i enlighet

med vad som redovisas i proposition 1999/2000 Ett informationssamhälle för

alla.

Motionsförslag

Per Richard Molén m.fl. (m) framhåller i motion Fi29 yrkande 1 att riksda-

gen bör avslå förslaget eftersom marknaden kan stå för dessa kostnader.

Trafikutskottets ställningstagande

Trafikutskottet behandlar för närvarande propositionen 1999/2000:86 Ett

informatiossamhälle för alla. Trafikutskottet har ingen erinran mot regering-

ens förslag. Riksdagen bör därför avslå motionsyrkandet.

2 Telelagen

2.1 Ändringar i telelagen

Regeringens förslag i korthet

Regeringen har i vårpropositionen (yrkande 11) föreslagit ändringar i telela-

gen som innebär krav på s.k. nationell roaming. Härmed avses en skyldighet

för vissa operatörer på mobiltelemarknaden att låta abonnenter hos andra

operatörer sända och ta emot telemeddelanden via sitt nät. Syftet med försla-

get är att utjämna den konkurrensnackdel som nya nätoperatörer har gente-

mot de etablerade nätoperatörerna.

Riksdagen har nyligen beslutat om en annan ändring i telelagen i syfte att

öka konkurrensen på mobiltelemarknaden (prop. 1999/2000:57, bet.

1999/2000:TU8, rskr. 1999/2000:189). Beslutet innebar att nätkapacitet för

mobil kommunikation på begäran skall upplåtas till företag som helt saknar

egna nät. Under regeringens beredning av denna lagändring framkom att det

fanns behov av kompletterande regler avsedda för nya nätoperatörer. Efter

förslag från Post- och telestyrelsen och remissbehandling utarbetades ett

lagförslag som remitterades till Lagrådet. Lagrådet lämnade lagförslaget utan

erinran.

Motiven till regeringens förslag

Marknaden för mobiltelefoni präglas bl.a. av att tillgången på radiofrekven-

ser för mobila nät är begränsad. Detta är ett viktigt skäl till att det endast

finns tre mobiloperatörer i Sverige - Telia Mobile AB, Tele2 AB och Euro-

politan AB. Behovet av ökad konkurrens på mobiltelemarknaden har beskri-

vits i den tidigare behandlade propositionen. Det nu aktuella förslaget om

nationell roaming har samma motiv som den tidigare propositionen men tar

sikte på andra aspekter av frågan. Det gäller här framför allt övergången till

den tredje generationens mobiltelefoni samt konkurrensen mellan nya och

gamla nätoperatörer.

Övergången till den tredje generationens mobiltelefoni (UMTS)

Det kraftiga genomslaget för mobiltelefonin i Sverige kom i samband med

att de digitala GSM-näten introducerades hösten 1992. Vid årsskiftet

1999/2000 fanns över 5,1 miljoner svenska mobilabonnemang. Sverige är

därmed ett av världens mest mobiltelefontäta länder.

Ett nytt system för mobil och trådlös kommunikation (UMTS - Universal

Mobile Telecommunications System) möjliggör högre överföringshastigheter

i mobilnäten och ökad tillgång till mobilt Internet och multimediatjänster. Ett

samordnat införande av detta system har i december 1998 beslutats inom EU.

Tillstånd för UMTS kommer att utfärdas i Sverige senare i år. Post- och

telestyrelsen har beslutat att högst fyra nya tillstånd för UMTS skall utfärdas

Det finns också frekvensutrymme för att tilldela ytterligare tillstånd i GSM

900- och 1800-banden. Högst två av de fyra tillstånden för UMTS skall även

ge möjlighet till GSM-verksamhet.

Nätets geografiska täckning är en viktig konkurrensfaktor för nya mobilope-

ratörer. Att etablera ett mobilt telenät är emellertid kostsamt och tidskrävan-

de. Fysikaliska orsaker (radiobärvågens utbredningsförmåga) gör också att

en utbyggnad för att uppnå god geografisk täckning blir flera gånger dyrare

för de operatörer som skall bygga UMTS-nät där frekvenserna är i 2000

MHz-bandet, i jämförelse med de operatörer som tidigare byggt de etablera-

de GSM-näten i 900- och 1800 MHz-bandet. Betydande investeringar görs

också för att öka överföringshastigheterna i de etablerade GSM-näten. Över-

gången till den tredje generationens mobiltelefoni kommer sannolikt att ske

gradvis. De befintliga GSM-operatörer som erhåller UMTS-licenser kommer

att ha en betydande konkurrensfördel i förhållandet till nytillkommande

UMTS-operatörer genom sin starka ställning på marknaden och sina redan

utbyggda GSM-nät.

Roaming - en metod att dela nätkapacitet

Roaming innebär att två operatörer avtalar om att respektive operatörs abon-

nenter skall få möjlighet att nyttja den andre operatörens nät då det egna

nätet inte är tillgängligt. Internationell roaming - dvs. avtal mellan operatö-

rer i olika länder - möjliggör mobilsamtal över nationsgränser. Internationell

roaming har förekommit länge och anses vara en bidragande orsak till GSM-

standardens framgång. Genom nationell roaming kan en ny operatör - oav-

sett om det är på GSM- eller UMTS-marknaden - snabbt etablera sig på

marknaden och övervinna den konkurrensnackdel det innebär att inte ome-

delbart ha ett fullt utbyggt nät.

Förslagets närmare innebörd

Regeringens förslag till nationell roaming riktar sig till nätoperatörer vars n

är under uppbyggnad. Förslaget innehåller ett antal begränsningar. Syftet

med förslaget är att utjämna den konkurrensnackdel nya nätoperatörer har

gentemot de etablerade nätoperatörerna. Syftet är inte att försvåra eller för-

dröja en fortsatt utbyggnad av mobiltelenäten. Huvuddragen i regeringens

förslag kan beskrivas i följande punkter.

1. Rätten till roaming gäller bara i områden där den nya nätoperatören sak-

nar egen täckning. En operatör skulle annars kunna använda möjligheten till

roaming enbart för att förbättra kapaciteten i det egna nätet.

2. Rätten till roaming är tidsbegränsad till sju år. Tidsgränsen skall ses i

samband med Post- och telestyrelsens tillståndsvillkor som innehåller vissa

krav på geografisk täckning. Ett krav på geografisk täckning innebär i sig ett

etableringshinder. Etableringshindret motverkas av rätten till nationell roa-

ming.

En tidsmässigt obegränsad rätt till roaming har nackdelen att den inte in-

nebär något incitament till utbyggnad av de mobila näten, medan däremot en

snävt tilltagen tidsgräns för rätten till nationell roaming innebär höga krav p

snabb nätutbyggnad. Tidsgränsen på sju år har av regeringen valts för att

uppnå en lämplig avvägning mellan intresset av att inte åstadkomma alltför

höga etableringshinder och intresset av att skapa incitament till en snabb nät-

utbyggnad.

3. Den besökta operatören är endast skyldig att erbjuda etablerade tjänster.

Rätten till roaming gäller bara tjänster som bägge operatörerna tillhandahål-

ler. En tjänst som en operatör erbjuder i sitt hemmanät skall normalt kunna

användas också vid besök av ett annat nät, dock endast i den mån motsva-

rande tjänst också erbjuds i det besökta nätet enligt ett tillstånd som innehaf

i mer än fem år. Avsikten är att en operatör under utbyggnad av ett nytt mo-

bilsystem skall vara fredad från skyldigheten till roaming under utbyggnads-

tiden. Det innebär att tjänster som tillhandahålls enligt kommande UMTS-

tillstånd under fem år inte omfattas av roaming.

4. Förslaget om nationell roaming innebär inte upplåtelse av en viss kvanti-

tet nätkapacitet utan att en operatör, liksom vid samtrafik, ställer sitt nät t

förfogande för förmedling av telemeddelanden. I den mån tillgänglig kapa-

citet i nätet inte antas vara tillräcklig för att möta den ökade trafikmängd so

kan bli följden blir detta föremål för förhandlingar mellan parterna.

5. Priser och andra villkor för nationell roaming skall bestämmas på mark-

nadsmässig grund. Överenskommelser om roaming bör så långt möjligt

ingås utan ingripande av tillsynsmyndigheten. Skyldigheten till roaming skall

inte utgöra en ekonomisk börda för de etablerade nätoperatörerna. Om den

besökta operatören kan visa att kraven på roaming innebär att investerings-

kostnaderna ökar bör dessa kostnader återspeglas i de villkor parterna kom-

mer överens om.

6. Villkoren skall vara konkurrensneutrala. En begäran om nationell roa-

ming skall tillgodoses på villkor som är icke-diskriminerande i förhållande

till vad nätinnehavaren tillämpar för sin egen verksamhet och konkurrens-

neutrala mellan olika operatörer som utnyttjar sin rätt till roaming i samma

operatörs nät.

7. Post- och telestyrelsen skall inte ha rätt till tvistlösning mellan partern

Vid oenighet mellan parterna i frågor om nationell roaming skall tvisten

lösas i allmän domstol. Regeringen kan emellertid återkomma till denna

fråga efter ytterligare överväganden.

8. Undantag från skyldigheten till roaming bör kunna medges av tillsyns-

myndigheten om det finns särskilda skäl.

Trafikutskottets ställningstagande

Utskottet anser, i likhet med regeringen, att det är angeläget med en ökad

konkurrens på mobiltelemarknaden. Nationell roaming är en viktig åtgärd för

att underlätta etablering av nya nätoperatörer. Utskottet tillstyrker således

regeringens förslag till ändringar av telelagen enligt proposition

1999/2000:100 (yrkande 11).

2.2 Risker för överreglering

Motionsförslag

Johnny Gylling m.fl. (kd) framför i motion Fi31 kritik mot regeringens han-

tering av UMTS-licenserna. För att påskynda UMTS-introduktionen är mo-

tionärerna beredda att tillstyrka regeringens förslag om att införa nationell

roaming. Samtidigt menar man att det nu finns risk för att Sverige börjar

reglera för mycket på teleområdet. Avregleringen av telemarknaden och

bolagiseringen av Telia 1993 anses ha bidragit till att Sverige i dag är en av

världens främsta nationer på IT-området. De senaste regleringarna på områ-

det - den nyligen beslutade lagändringen om tvingande nätupplåtelse och de

nya bestämmelserna om nationell roaming - medför enligt motionärerna en

risk för ökade transaktionskostnader för företagen och sämre investerings-

vilja. Motionärerna vill göra regeringen uppmärksam på att telemarknaden

inte får överregleras så att Sverige tappar sin tätposition inom IT.

Trafikutskottets ställningstagande

Utskottet anser självfallet att det är angeläget att bevara och utveckla Sveri-

ges position som IT-land. Utskottets uppfattning är att regeringens politik på

teleområdet avser att understödja denna position. De åtgärder som motionä-

rerna nämner har syftet att främja konkurrensen och dynamiken på mobilte-

lemarknaden. Utskottet anser därför inte att motionen bör föranleda någon

åtgärd från riksdagens sida.

2.3 Fördelning av UMTS-tillstånd

Motionsförslag

Lars Leijonborg m.fl. (fp) har i motion Fi15 (yrkande 20) tagit upp frågan

om metoden för fördelning av UMTS-tillstånd. Motionärerna hänvisar till det

system med auktioner av tillgängliga frekvenser för privat lokalradio som

infördes under den borgerliga regeringens tid. Enligt motionärerna var detta

system en stor framgång. Utauktionering borde, enligt motionärernas upp-

fattning, användas även för Post- och telestyrelsens fördelning av UMTS-

tillstånden. Licenserna bör gå till de företag som erbjuder sig att betala högs

årlig avgift. Därmed skulle 2-2,5 miljarder kronor årligen kunna tillföras till

statskassan.

Trafikutskottets ställningstagande

Frågan om utauktionering av UMTS-tillstånden har behandlats av utskottet

tidigare i vår. Utskottet ansåg då inte att det fanns skäl till något initiativ

riksdagens sida (bet. 1999/2000:TU8). Det statsfinansiella intresset måste

enligt utskottets mening vägas mot konsumentintresset och mot önskemålet

om en dynamisk utveckling på mobiltelemarknaden. Utskottet håller fast vid

sin tidigare uppfattning och anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandet.

Stockholm den 11 maj 2000

På trafikutskottets vägnar

Monica Öhman

I beslutet har deltagit: Monica Öhman (s), Sven Bergström (c), Per-Richard

Molén (m), Jarl Lander (s), Hans Stenberg (s), Johnny Gylling (kd), Tom

Heyman (m), Krister Örnfjäder (s), Lars Björkman (m), Monica Green (s),

Inger Segelström (s), Stig Eriksson (v), Birgitta Wistrand (m), Mikael Jo-

hansson (mp), Sture Arnesson (v) och Eva Flyborg (fp).

Avvikande meningar

1. Ändrad ram och ändrade anslag (avsnitt 1)

Per-Richard Molén, Tom Heyman, Lars Björkman och Birgitta Wistrand

(alla m) anför:

Vi anser att riksdagen bör bifalla motion Fi29 (m) yrkande 2. Det betyder att

regeringen bör återkomma till riksdagen med mer information om hur ansla-

get D2 Rikstrafiken: Administration skall användas. Vi har ingen erinran mot

regeringens förslag för innevarande budgetår beträffande ändringar av ramen

för utgiftsområde 22 Kommunikationer och anslagen.

2. Anslaget Post- och telestyrelsen: Förvaltningskostnader för

vissa myndighetsuppgifter (avsnitt 1)

Per-Richard Molén, Tom Heyman, Lars Björkman och Birgitta Wistrand

(alla m) anför:

Vi anser att riksdagen bör avslå regeringens förslag att anslaget skall kunna

användas till vissa projekt och utbyggnad av IT-infrastrukturen enligt IT-

propositionen eftersom marknaden kan stå för dessa kostnader. Riksdagen

bör således bifalla motion Fi29 (m) yrkande 1.

3. Risker för överreglering (avsnitt 2)

Johnny Gylling (kd) anför:

Kristdemokraterna anser det vara mycket viktigt att den tredje generationens

mobiltelefoni (UMTS) kommer i gång i Sverige. Genom regeringens sakt-

färdiga hantering av denna fråga riskerar svenska företag att förlora en del av

det försprång som de tidigare haft på mobilteleområdet. För att påskynda

UMTS-introduktionen är vi beredda att tillstyrka regeringens förslag om

nationell roaming.

Avregleringen av telemarknaden och bolagiseringen av Telia 1993 har en-

ligt många bedömare bidragit till att Sverige i dag är en av världens främsta

nationer på IT-området. Nu finns emellertid en risk för att Sverige börjar

reglera för mycket på teleområdet. Den nyligen beslutade lagändringen om

tvingande nätupplåtelse och de nya bestämmelserna om nationell roaming

kan leda till ökade transaktionskostnader för företagen och sämre investe-

ringsvilja. På sikt kan detta även medföra högre konsumentpriser. Vi vill

göra regeringen uppmärksam på att telemarknaden inte får överregleras så att

Sverige tappar sin tätposition inom IT.

Vi anser sålunda att riksdagen bör bifalla motion Fi31 (kd).

4. Fördelning av UMTS-tillstånd (avsnitt 2)

Eva Flyborg (fp) anför:

Under den borgerliga regeringens tid infördes ett system med auktioner av

tillgängliga frekvenser för privat lokalradio. Systemet blev en stor succé och

tillför årligen statsverket mer än hundra miljoner kronor. Den privata mark-

sända TV-kanalen betalar ännu mera för sitt sändningstillstånd.

Poängen med auktioner - eller någon typ av anbudsförfarande vid fördel-

ningen av nyttigheter som radiofrekvenser - är att ett marknadsekonomiskt

element från början byggs in i verksamheten. Den som tror sig kunna driva

verksamheten mest effektivt är redo att bjuda mest för tillgången. Genom

auktionssystemet kan man upprätthålla goda konkurrensvillkor även i en

situation med ett begränsat antal aktörer.

Post- och telestyrelsen (PTS) avser att fördela fyra UMTS-tillstånd genom

en s.k. skönhetstävling där de ansökande operatörerna bedöms efter hur väl

de uppfyller de kriterier som PTS har ställt upp. Vi anser att tillstånden i

stället borde fördelas genom auktionering. Ett sådant förfarande används i

flera andra länder, bl.a. Storbritannien, Nederländerna, Österrike och Tysk-

land. För att få vara med och bjuda för ett tillstånd kan staten sätta upp krav

som skall uppfyllas av företaget, t.ex. krav på viss täckning och service,

nummerportabilitet etc. Licenserna bör gå till de företag som erbjuder sig att

betala högst årlig avgift. Därmed skulle 2-2,5 miljarder kronor årligen kunna

tillföras till statskassan.

Vi anser sålunda att riksdagen bör bifalla motion Fi15 (fp) yrkande 20.

Särskilt yttrande

Fördelning av UMTS-tillstånd (avsnitt 2)

Per-Richard Molén, Tom Heyman, Lars Björkman och Birgitta Wistrand

(alla m) anför:

Post- och telestyrelsen avser att fördela fyra UMTS-tillstånd genom en s.k.

skönhetstävling där de ansökande operatörerna bedöms efter hur väl de upp-

fyller de kriterier som PTS har ställt upp.

I andra europeiska länder har under senare tid de tillgängliga frekvenserna

för UMTS utauktionerats. De högstbjudande har vunnit, samtidigt som stats-

kassan tillförts betydande belopp.

Sverige har haft stora framgångar på mobilteleområdet och ligger i dag i

utvecklingens framkant. De stora dröjsmål, som regeringens hantering av

licenserna redan har förorsakat, har på sannolika skäl bidragit till att en del

av det tekniska och marknadsmässiga försprånget i Sverige gått förlorat.

Den förändrade form av fördelning av UMTS-tillstånden som en utauktio-

nering innebär, skulle ytterligare fördröja utbyggnaden av de svenska mobil-

näten med UMTS-teknik. Ett auktionsförfarande kräver nämligen en ändring

av telelagen. En sådan ändring ger upphov till lagrådsremiss, proposition,

riksdagsbehandling och därefter slutligen utformning av tillämpningsföre-

skrifter och andra mera praktiska förberedelser från PTS:s sida.

En auktionering är att föredra men får enligt moderat mening inte leda till

någon väsentlig försening av fördelningen av UMTS-licenserna.

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

1999/2000:MJU4y

Tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000

Till finansutskottet

Finansutskottet har den 27 april 2000 berett övriga utskott tillfälle att avge

yttrande över 2000 års ekonomiska vårproposition (1999/2000:100) i vad

avser tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000 (yrkandena 7-39)

jämte motioner, allt i de delar som berör respektive utskotts beredningsområ-

de.

Miljö- och jordbruksutskottet behandlar i yttrandet de förslag i propositio-

nen som avser tilläggsbudget för utgiftsområdena 20 (Allmän miljö- och

naturvård) och 23 (Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar).

Motion

1999/2000:Fi41 av Dan Ericsson m.fl. (kd) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en teknisk juste-

ring av utgiftstaket för att möjliggöra utbetalning av EU:s arealersättningar

snarast möjligt under år 2000.

Utskottet

I propositionen föreslås under utgiftsområde 23 att regeringen bemyndigas

att under år 2000 i fråga om ramanslaget B10 Arealersättning och djurbidrag

m.m. besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgif-

ter på högst 4 300 000 000 kr under år 2001. I statsbudgeten för innevarande

budgetår finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 321 000 000 kr.

Vidare har regeringen ett bemyndigande att ingå ekonomiska förpliktelser på

högst 3 800 000 000 kr. Bemyndigandet avser arealersättning för år 2000 om

ca 3 700 000 000 kr. Vad gäller djurbidragen utbetalas dessa som en för-

skottsbetalning i slutet av det aktuella stödåret och resterande slutbetalning

sker under första halvåret efter stödåret. De utestående förpliktelserna för

djurbidragen år 2000 uppskattas till 600 000 000 kr. Mot bakgrund av detta

bör regeringen bemyndigas att besluta om arealbidrag och djurbidrag som

innebär utgifter på högst 4 300 000 000 kr under år 2001.

Enligt motion Fi41 (kd) kommer arealersättningarna, som helt finansieras

med EG-medel, att öka med 15 %. Utbetalning kan enligt regelverket ske

fr.o.m. den 16 november varje år. Lantbrukarna har nu anpassat sin ekono-

miska planering efter novemberutbetalningar, som fallet varit de senaste fem

åren. Den tidigare beslutade senareläggningen innebär stora problem och en

påfrestning på lantbruksföretagens likviditet. Regeringen framhåller i propo-

sitionen bl.a. att ett ökat återflöde av medel från EG är önskvärt och att ett

sådant återflöde är en över tiden saldoneutral förändring för statsbudgeten.

Med en tidigarelagd utbetalning av arealersättningarna följer ett snabbare

återflöde av EG-medel. Mot denna bakgrund bör, enligt motionärerna, en

teknisk justering av utgiftstaket göras för att möjliggöra utbetalning av EG:s

arealersättning snarast möjligt under innevarande budgetår.

Utskottet konstaterar för sin del att beslutet om Agenda 2000 ger möjlighet

att utbetala arealersättningarna i januari månad. Denna möjlighet har riksda-

gen, på förslag av regeringen, beslutat utnyttja för innevarande budgetår.

Detta innebär en förskjutning av utbetalningar motsvarande ca 3,7 miljarder

kronor. I samband med att utskottet tillstyrkte regeringens förslag i denna del

framhölls att den senarelagda utbetalningen av arealersättningen skulle kun-

na medföra vissa likviditetsproblem för berörda jordbrukare. Utskottet förut-

satte därför att regeringen och Jordbruksverket noggrant skulle följa utveck-

lingen och att arealersättningen skulle utbetalas med minsta möjliga fördröj-

ning (prop. 1999/2000:1, bet. 1999/2000:MJU2, rskr. 1999/2000:91-92). Om

riksdagen skulle frångå detta ställningstagande och besluta om en tidigare-

lagd utbetalning av arealersättning till innevarande budgetår förutsätter detta

enligt utskottets mening att det berörda anslaget för budgetåret 2000 ökas

med motsvarande belopp. Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet

motion Fi41 (kd). Utskottet tillstyrker regeringens samtliga förslag under

utgiftsområdena 20 och 23.

Stockholm den 11 maj 2000

På miljö- och jordbruksutskottets vägnar

Dan Ericsson

I beslutet har deltagit: Dan Ericsson (kd), Sinikka Bohlin (s), Inge Carlsson

(s), Kaj Larsson (s), Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson (s), Ingemar Josefs-

son (s), Ann-Kristine Johansson (s), Kjell-Erik Karlsson (v), Caroline

Hagström (kd), Catharina Elmsäter-Svärd (m), Gudrun Lindvall (mp), Eskil

Erlandsson (c), Harald Nordlund (fp), Jonas Ringqvist (v), Berit Adolfsson

(m) och Anders G Högmark (m).

Avvikande mening

Arealersättning

Dan Ericsson och Caroline Hagström (båda kd) anför:

Arealersättningarna, som helt finansieras med EG-medel, kan enligt regel-

verket utbetalas fr.o.m. den 16 november varje år. Lantbrukarna har nu an-

passat sin ekonomiska planering efter novemberutbetalningar, som fallet

varit de senaste fem åren. Den med anledning av budgetpropositionen för år

2000 beslutade senareläggningen av utbetalningen innebär stora problem och

en påfrestning på lantbruksföretagens likviditet. Som framhålls i propositio-

nen är ett ökat återflöde av medel från EG önskvärt och att ett sådant återflö-

de är en över tiden saldoneutral förändring för statsbudgeten. Med en tidiga-

relagd utbetalning av arealersättningarna följer ett snabbare återflöde av EG-

medel. Vi vidhåller således Kristdemokraternas tidigare redovisade inställ-

ning och föreslår att arealersättningen för år 2000 utbetalas under innevaran-

de år. Regeringen bör således med anledning av vår motion Fi41 återkomma

till riksdagen med ett förslag om att på tilläggsbudget för budgetåret 2000

under anslaget B10 Arealersättning och djurbidrag anvisa erforderliga medel.

Särskilt yttrande

Arealersättning

Ingvar Eriksson, Catharina Elmsäter-Svärd, Berit Adolfsson och Anders G

Högmark (alla m) anför:

På förslag av regeringen har riksdagen tidigare beslutat att arealersättningar-

na för innevarande budgetår inte skall betalas ut förrän i januari 2001. Ut-

skottet har därvid förutsatt att regeringen och Jordbruksverket noggrant skall

följa utvecklingen och att arealersättningen utbetalas med minsta möjliga

fördröjning.

Vi anser att den förskjutna utbetalningen är olycklig och utgår från att

detta är en engångsföreteelse. Regeringen bör under kommande budgetår

återgå till den tidigare gällande ordningen.

Näringsutskottets yttrande

1999/2000:NU7y

Tilläggsbudget

Till finansutskottet

Finansutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att yttra sig över 2000 å

ekonomiska vårproposition (prop. 1999/2000:100) jämte motioner i de delar

som berör näringsutskottets beredningsområde. I detta yttrande behandlas

förslag i propositionen om tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret

2000 inom utgiftsområdena 19 Regional utjämning och utveckling, 21 Ener-

gi och 24 Näringsliv.

Näringsutskottet tillstyrker propositionen i berörda delar och avstyrker mot-

svarande motionsyrkanden. Sex avvikande meningar (m; kd, fp; c) och ett

särskilt yttrande (m) har avgivits.

Propositionen

Näringsutskottet behandlar i detta yttrande följande förslag till riksdagsbe-

slut:

27. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det

på utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling uppförda ramansla-

get A1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder, besluta om ekonomiska förplik-

telser som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst

2 588 000 000 kronor under åren 2001-2008 (avsnitt 5.4.17),

31. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det

under utgiftsområde 21 Energi uppförda ramanslaget B5 Energiteknikstöd,

besluta om stöd till utveckling av ny energiteknik i företag och branscher

som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst

520 000 000 kronor under åren 2001-2005 (avsnitt 5.4.19),

37. att riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under ut-

giftsområde 24 Näringsliv uppförda ramanslaget E5 Näringslivsutveckling i

Östersjöregionen (avsnitt 5.4.22).

Motionerna

De motioner som behandlas här är följande:

1999/2000:Fi40 av Per Westerberg m.fl. (m) såvitt gäller yrkandena att riks-

dagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om an-

slaget A13 IT-infrastruktur: Regionala transportnät,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om an-

slaget A4 Ersättning för nedsättning av socialavgifter,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om an-

slaget F1 Marknadsdomstolen,

4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om an-

slaget F2 Konsumentverket.

1999/2000:Fi42 av Mats Odell m.fl. (kd) såvitt gäller yrkandena att riksda-

gen

2. avslår regeringens förslag att ta 175 000 000 kronor i anspråk från an-

slaget A2 Landsbygdslån,

3. på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000 godkänner änd-

rade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade anslag i enlighet med

specifikation i tabell 5.1 i motionen.

Näringsutskottet

Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling

Propositionen

Allmänna regionalpolitiska åtgärder (A 1)

För innevarande år finns för det rubricerade ändamålet uppfört ett ramanslag

på ca 1,3 miljarder kronor. Regeringen har vidare ett bemyndigande att be-

sluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på

högst ca 1,7 miljarder kronor under åren 2001-2008.

De åtgärder för vilka åtaganden kan göras är ofta mycket långsiktiga. Det

gäller t.ex. sysselsättningsbidrag och andra regionalpolitiska företagsstöd.

Även beslut om företagsstöd som till viss del medfinansieras av medel från

EG:s strukturfonder sker med stöd av bemyndigandet knutet till anslaget. För

att undvika snedvridning mellan långsiktiga och kortsiktiga åtaganden be-

hövs enligt regeringen skapas en mer lämplig balans mellan anslagets re-

spektive bemyndigandets storlek. Regeringen anser att den nuvarande be-

myndiganderamen inte i tillräckligt stor utsträckning möjliggör nya åtagan-

den för åren 2001-2008 och föreslår därför att bemyndigandet att ingå eko-

nomiska förpliktelser höjs med 900 miljoner kronor till ca 2,6 miljarder

kronor.

Statens institut för regionalforskning (A 7)

Enligt regeringens förslag skall det rubricerade anslaget ökas med 36 000 kr

med hänvisning till en teknisk justering av anslaget för förändrad finansie-

ring av avtalsförsäkringarna på det statliga området.

IT-infrastruktur: Regionala transportnät (A 13; nytt anslag)

I den s.k. IT-propositionen (prop. 1999/2000:86) har regeringen föreslagit att

som en del av ett nationellt IT-infrastrukturprogram skall stöd kunna lämnas

till finansiering av utbyggnad av regionala transportnät som inte kommer till

stånd på kommersiella grunder. Regeringen föreslår nu i vårpropositionen att

för det angivna ändamålet skall inrättas ett nytt ramanslag, på vilket 400

miljoner kronor skall anvisas. Det nya anslaget skall finansieras dels genom

att det här tidigare nämnda anslaget Allmänna regionalpolitiska åtgärder

(A 1) minskas med 75 miljoner kronor, dels genom att anslaget Ersättning

för nedsättning av socialavgifter (A 4) minskas med 150 miljoner kronor.

Vidare avser regeringen att dra in 175 miljoner kronor av anslagssparandet

på anslaget Landsbygdslån (A 2).

I IT-propositionen argumenterar regeringen för att regionalpolitiska medel

till en del skall bidra till att finansiera genomförandet av åtgärderna i propo

sitionen. Regeringen konstaterar att tillgång till modern informationsteknik

till konkurrenskraftiga priser bör finnas för att näringslivet i hela landet sk

kunna utvecklas så att det bidrar till den ekonomiska tillväxten. För att hela

Sverige skall leva och utvecklas bör, menar regeringen, även företag i regio-

nalpolitiskt prioriterade regioner snabbt få tillgång till denna teknik så att

kan konkurrera på mer likvärdiga villkor med företag i övriga landet.

Mot bakgrund av främst den stora betydelsen av att även företag i de regi-

onalpolitiskt mest utsatta områdena får del av den moderna informationstek-

nikens alla fördelar men även av att EG-kommissionen har allvarliga in-

vändningar mot och ännu inte har godkänt stödformen nedsatta socialavgifter

(se prop. 1999/2000:1 utgiftsområde 19, bet. 1999/2000:NU2), är regering-

ens bedömning att det inte är försvarligt att längre vänta på att nämnda stöd-

form eventuellt skall komma att godkännas av EG-kommissionen i en oviss

framtid och i en mycket inskränkt omfattning. De regionalpolitiska medlen

som frigörs bör i stället tills vidare användas för att på andra sätt förbättra

förutsättningarna för näringslivet i de regionalpolitiskt mest utsatta område-

na, dvs. i huvudsak de områden som tidigare haft nedsatta socialavgifter.

Regeringen bedömer vidare att det för utvecklingen av nuvarande och ett

lönsamt framtida näringsliv i bl.a. de områden där nedsättning av socialav-

gifter har gällt, är viktigare att företagen snabbt tillförsäkras tillgång till

transportnät för den moderna informationstekniken och nättjänster på kon-

kurrenskraftiga villkor, än att de erhåller den generella kompensation som

nedsatta socialavgifter hittills har inneburit. Detta bör enligt regeringen bl.

ske genom stöd till finansiering av regionala transportnät.

Utnyttjande av delar av befintligt anslagssparande på anslaget Lands-

bygdslån, som uppstått i samband med att riksdagen beslutat om avskaffande

av regionala utvecklingslån, samt av hittills outnyttjade medel på anslaget

Allmänna regionalpolitiska åtgärder bedöms inte väsentligt påverka de hit-

tillsvarande regionalpolitiska insatsernas omfattning.

Motionerna

I motion 1999/2000:Fi40 (m) påpekar motionärerna att de inte har något att

erinra emot regeringens förslag om ett nytt anslag för IT-infrastrukturen. De

menar dock att ändamålet för ett sådant anslag bör vara att staten genom

upphandling av bredbandstjänster skall stödja IT-utbyggnader som inte är

kommersiellt möjliga. Staten skall däremot inte, som regeringen föreslagit i

IT-propositionen, med skattesubventioner konkurrera med de "bredbands-

aktörer" som redan har etablerat sig på marknaden, anförs det. Motionärerna

motsätter sig vidare att medel (150 miljoner kronor) från anslaget Ersättning

för nedsättning av socialavgifter används för att finansiera det nya IT-

anslaget. Någon alternativ finansiering redovisas inte i motionen.

Med hänvisning till Kristdemokraternas inställning till IT-propositionen -

enligt vad som redovisas i kommittémotionen 1999/2000:T24 (kd) - avvisas

i motion 1999/2000:Fi42 (kd) regeringens förslag om ett nytt anslag om 400

miljoner kronor för IT-infrastrukturen. Enligt motionärerna bör det prövas i

vilken utsträckning som de privata företagen kommer att täcka behoven av

bredbandsutbyggnad. Vidare, fortsätter motionärerna, bör inte staten redan

nu bygga fast sig i ett kabelbaserat system med hänsyn till den snabba tek-

nikutvecklingen på området. Mot denna bakgrund motsätter sig motionärerna

också den av regeringen föreslagna finansieringen av det nya anslaget. Så-

lunda bör inte anslaget Allmänna regionalpolitiska åtgärder minskas med

75 miljoner kronor, och inte heller bör 175 miljoner kronor av anslagsspa-

randet på anslaget Landsbygdslån tas i anspråk till det nya anslaget. Slutligen

framhålls det att anslaget Ersättning för nedsättning av socialavgifter bör

kvarstå oförändrat; regeringens förslag ger helt fel signal till EG-

kommissionen och till berörda företag i Norrland, anför motionärerna och

understryker att de aktuella förhandlingarna med kommissionen om nedsätt-

ning av socialavgifter ännu inte är slutförda.

Vissa kompletterande uppgifter

Näringsutskottet har nyligen i ett yttrande (1999/2000:NU5y) till trafikut-

skottet kommenterat IT-propositionen jämte motioner. Av yttrandet framgår

att en majoritet i utskottet - bestående av företrädarna för Socialdemokrater-

na, Vänsterpartiet och Miljöpartiet - tillstyrker berörda förslag i IT-

propositionen, medan företrädarna för övriga partier (m, kd, c, fp) följer upp

förslagen i sina respektive parti- eller kommittémotioner.

Näringsutskottets ställningstagande

Näringsutskottet har inget att erinra mot regeringens förslag

under detta utgiftsområde och tillstyrker sålunda förslagen i

propositionen. De aktuella motionsyrkandena avstyrks

samtidigt.

Utgiftsområde 21 Energi

Propositionen

Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader (A 1)

Enligt regeringens förslag skall det rubricerade anslaget ökas med ca 4,9

miljoner kronor med hänvisning till en teknisk justering av anslaget för för-

ändrad finansiering av avtalsförsäkringarna på det statliga området.

Energiteknikstöd (B 5)

I statsbudgeten för innevarande år finns för det rubricerade ändamålet upp-

fört ett ramanslag på 130 miljoner kronor. Vidare har regeringen ett bemyn-

digande att ingå ekonomiska förpliktelser som medför utgifter på högst 520

miljoner kronor under åren 2001-2004. Medel från anslaget disponeras bl.a.

för ett forsknings-, utvecklings- och demonstrationsprogram som skall bidra

till att minska vägtrafikens miljöförstöring. Programmet bedrivs i samarbete

mellan staten och näringslivet under en sexårsperiod med början år 2000.

Åtaganden bör enligt regeringens bedömning kunna göras för hela program-

perioden, dvs. t.o.m. år 2005. Riksdagen föreslås därför bemyndiga regering-

en att kunna besluta om sådana åtaganden även för år 2005.

Ersättning för vissa kostnader vid avveckling av en reaktor i

Barsebäcksverket (B 10; nytt anslag)

Efter tidigare beslut av riksdagen, regeringen och Regeringsrätten om stäng-

ning av reaktorn Barsebäck 1 (se näringsutskottets betänkande 1999/2000:

NU11 s. 3) träffades i november 1999 ett avtal om ersättning i samband med

stängning av Barsebäcksverket mellan staten, Sydkraft AB och Vattenfall

AB. Samtidigt ställdes Barsebäck 1 av.

Enligt avtalet har Sydsvenska Värmekraftaktiebolaget och Barsebäck Kraft

AB rätt till ersättning i form av pengar för vissa kostnader som uppstår till

följd av avställningen av Barsebäck 1. Det rör sig om särskilda merkostnader

som uppstår till följd av att enbart en av kraftverkets reaktorer får drivas fö

utvinning av kärnenergi, s.k. singeldrift. Denna ersättning uppgår till 12

miljoner kronor avseende år 1999 och 170 miljoner kronor för år 2000. Vida-

re rör det sig om kostnader för avställnings- och servicedrift av Barsebäck 1.

Denna ersättning uppgår till 20 miljoner kronor för år 1999 och 228 miljoner

kronor för år 2000. Sammantaget beräknas alltså 430 miljoner kronor behöva

betalas ut som ersättning för kostnader som belöper sig på åren 1999 och

2000. Ersättningen skall utbetalas månadsvis i efterskott, och de angivna

beloppen skall uppräknas med nettoprisindex. De första utbetalningarna blir

aktuella i anslutning till tillträdesdagen, som kan infalla tidigast en månad

efter det slutliga godkännandet av avtalet.

Regeringen föreslår i vårpropositionen att ett nytt ramanslag med rubrice-

rad lydelse skall föras upp på statsbudgeten och att 430 miljoner kronor skall

anvisas detta anslag för att finansiera nämnda kostnader.

Motionerna

Med hänvisning till att motionärerna har motsatt sig beslutet om avveckling

av kärnkraftverket i Barsebäck avvisas i motion 1999/2000:Fi42 (kd) rege-

ringens förslag om ett nytt anslag om 430 miljoner kronor för ersättning för

vissa kostnader vid avvecklingen av Barsebäck 1. Hur dessa utgifter i stället

skall finansieras, om riksdagen beslutar i enlighet med regeringens förslag

om ersättning, utvecklas inte i motionen.

I motionen avvisas vidare förslaget i vårpropositionen att bemyndigandet i

fråga om anslaget till energiteknikstöd skall utsträckas till åtaganden även fö

år 2005. Motionärerna ifrågasätter behovet av statligt stöd till bilindustrins

utvecklingsprojekt och framhåller att huvuddelen av stödet går till projekt

som har pågått i upp till 20 år.

Vissa kompletterande uppgifter

Riksdagen beslutade våren 1998 (prop. 1997/98:150, bet. 1997/98:FiU27) att

godkänna det av regeringen föreslagna anslaget Ersättning för avveckling av

en reaktor i Barsebäcksverket (B 11). På anslaget uppfördes 1 miljon kronor.

Riksdagen beslutade också att bemyndiga regeringen att under budgetåret

1998 - enligt 6 § andra stycket lagen (1996:1059) om statsbudgeten (den s.k.

budgetlagen) - besluta att anslaget får överskridas om ett riksdagsbeslut om

ökning av anslagsbeloppet inte hinner inväntas. Senare har motsvarande

beslut för åren 1999 och 2000 fattats av riksdagen (senast prop. 1999/2000:1

utgiftsområde 21, bet. 1999/2000:NU3). I vårpropositionen aktualiseras inte

frågan om indragning av detta anslag.

Näringsutskottet har nyligen - i betänkande 1999/2000:NU11 - tillstyrkt

förslag i proposition 1999/2000:63 om att riksdagen skall godkänna de åta-

ganden för staten som följer av avtalet mellan staten, Sydkraft och Vattenfall

om ersättning i samband med stängningen av Barsebäcksverket. I en reser-

vation (m, kd, fp) har regeringens förslag avstyrkts. Riksdagen har den 10

maj fattat beslut i enlighet med utskottets förslag.

Näringsutskottets ställningstagande

Näringsutskottet har inget att erinra mot regeringens förslag under detta

utgiftsområde och tillstyrker sålunda förslagen i propositionen. Samtidigt

avstyrks här aktuella motionsyrkanden. Med anledning av förslaget om det

nya B 10-anslaget - rörande ersättning för avvecklingen av en reaktor i Bar-

sebäck - vill näringsutskottet uppmärksamma finansutskottet på att riksda-

gen våren 1998, som tidigare nämnts, beslutade om ett motsvarande anslag

(B 11) för samma syfte. Regeringen har inte i vårpropositionen föreslagit att

detta anslag skall avföras från statsbudgeten, varför finansutskottet, enligt

näringsutskottets mening, bör lägga fram ett sådant förslag för riksdagen.

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Propositionen

Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader (A 1)

Stödet till kooperativ utveckling fördelades tidigare av regeringen. I budget-

propositionen för år 2000 anmäldes att beslut om stödet i fortsättningen

skulle fattas av Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK). Förvalt-

ningsmedel kom dock inte att anvisas vid detta tillfälle. Regeringen föreslår

därför att det rubricerade anslaget ökas med 300 000 kr. En motsvarande

minskning skall göras av anslaget Stöd till kooperativ utveckling (A 3).

Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet

m.m. (A 5)

I budgetpropositionen för år 2000 anmälde regeringen att det rubricerade

anslaget inte innehöll medel för förvaltning av oljelager. Regeringen angav

att den hade för avsikt att föra 25 miljoner kronor från 1998 års anslagsspa-

rande på anslaget Sveriges geologiska undersökning: Miljösäkring av olje-

lagringsanläggningar m.m. (A 7) till det nu aktuella anslaget. Regeringen

förbisåg dock att begära riksdagens godkännande för en sådan överföring.

Regeringen överförde senare genom ett regeringsbeslut 25 miljoner kronor

från A 7-anslaget till A 5-anslaget.

I vårpropositionen meddelas att detta beslut skall upphävas av regeringen.

Då behovet av ytterligare medel till A 5-anslaget kvarstår föreslår regeringen

nu att detta anslag tillförs 25 miljoner kronor. Finansiering skall ske dels

genom att anslaget Fortsatt program för småföretagsutveckling, förnyelse

och tillväxt (A 8) minskas med 8 miljoner kronor, dels genom att det under

utgiftsområde 22 Kommunikationer uppförda anslaget Ersättning till statens

järnvägar i samband med utdelning från AB Swedcarrier (D 1) minskas med

17 miljoner kronor.

Fortsatt program för småföretagsutveckling, förnyelse och tillväxt (A 8)

Enligt regeringens förslag skall det rubricerade anslaget minskas med 14,1

miljoner kronor för att finansiera utgiftsökningar på andra anslag inom ut-

giftsområdet.

Patent- och registreringsverket: Finansiering av viss verksamhet

(likvidatorer) (B 6; nytt anslag)

Från och med den 1 januari 1999 överfördes ansvaret för frågor rörande vissa

kostnader i samband med likvidation av företag från Domstolsverket till

Patent- och registreringsverket (PRV). Verksamheten under år 1999 anslags-

finansierades. PRV har på regeringens uppdrag utrett möjligheten att tilläm-

pa avgiftsfinansiering. I avvaktan härpå fördes det tidigare anslaget inte upp

på statsbudgeten för år 2000. Efter att ha tagit del av PRV:s utredning är det

regeringens bedömning att verksamheten även i fortsättningen bör vara an-

slagsfinansierad.

De totala utgifterna för verksamheten år 2000 beräknas av regeringen till

10,1 miljoner kronor. I propositionen föreslås att det tidigare ramanslaget för

motsvarande ändamål åter förs upp på statsbudgeten och att 6,1 miljoner

kronor nu anvisas på detta anslag. Finansiering skall ske genom motsvarande

minskning från det tidigare behandlade A 8-anslaget. För resterande 4 miljo-

ner kronor skall anslagssparande på 1999 års anslag utnyttjas.

Näringslivsutveckling i Östersjöregionen (E 5)

I statsbudgeten för innevarande år finns för det rubricerade ändamålet upp-

fört ett ramanslag på 100 miljoner kronor. Enligt regeringens förslag skall

anslaget också kunna utnyttjas för att finansiera utgifter för integrations-

främjande åtgärder i Öresundsregionen.

Flera projekt i syfte att främja integrationen i Öresund är aktuella. Det

gäller främst etablering av en gemensam svensk-dansk informationsfunktion

som skall bidra till att främja rörligheten i området, inrättandet av ett infor

mationskontor i Malmö som i samarbete med lokala myndigheter kan ge

service direkt åt medborgarna och näringslivet samt ett projekt för marknads-

föring av Öresundsregionen internationellt. De angivna projekten medför

utgifter under åren 2000-2003. Den danska regeringen och lokala myndig-

heter i Skåne kommer att svara för en del av finansieringen av projekten.

Enligt vad som sägs i propositionen behöver även den svenska staten bidra

med stöd till verksamheten. Utgifterna för år 2000 beräknas av regeringen till

15 miljoner kronor, och för hela perioden uppskattas utgifterna till 60 miljo-

ner kronor.

Marknadsdomstolen (F 1)

Enligt regeringens förslag skall anslaget till Marknadsdomstolen minskas

med 500 000 kr för finansiering av utgiftsökningar på andra anslag under

utgiftsområdet.

Konsumentverket (F 2)

Anslaget till Konsumentverket ökas med 250 000 kr för att verket skall kun-

na fortsätta arbetet med prisinformation till konsumenter, bl.a. som ett led i

att stärka konkurrensen på framför allt dagligvarumarknaden. Ökningen

finansieras genom neddragning av anslaget till Marknadsdomstolen med

motsvarande belopp.

Fastighetsmäklarnämnden (F 4)

Regeringen föreslår att det rubricerade anslaget ökas med 522 000 kr med

hänvisning till en teknisk justering av anslaget för förändrad finansiering av

avtalsförsäkringarna på det statliga området.

Bidrag till miljömärkning av produkter (F 7)

Enligt regeringens förslag skall det rubricerade anslaget ökas med 250 000 kr

för att ge SIS Miljömärkning möjlighet att förbereda det kommande svenska

ordförandeskapet i EU år 2001 och ordförandeposten i European Union

Ecolabelling Board. Finansiering sker genom att det tidigare nämnda ansla-

get till Marknadsdomstolen minskas med motsvarande belopp.

Indragning av statlig garanti till Volvo Aero AB

Efter förslag i kompletteringspropositionen våren 1995 (prop. 1994/95:150

bil. 12) beslöt riksdagen på näringsutskottets förslag (bet. 1994/95:NU28) att

staten skulle kunna medverka i finansieringen av utvecklingsverksamhet

avseende flygmotorer genom att statliga garantier på 500 miljoner kronor

beviljades Volvo Aero AB. Ett ramavtal utarbetades av Näringsdepartemen-

tet och Volvo Aero AB. Avtalet anmäldes till EG-kommissionen som be-

dömde att det faller under statsstödsreglerna eftersom avtalet enligt kommis-

sionen innehåller ett stödelement. Mot bakgrund av de diskussioner som förts

med kommissionen angående villkoren för garantierna samt statens krav på

avgifter för garantier, vill regeringen genom vårpropositionen informera

riksdagen om att den statliga garantin till Volvo Aero inte kommer att ställas

ut.

Motionerna

I motion 1999/2000:Fi40 (m) redovisas två invändningar mot regeringens

förslag under utgiftsområde 24. För det första motsätter sig motionärerna att

anslaget till Marknadsdomstolen minskas med 500 000 kr med hänvisning

till att erforderliga medel måste ställas till domstolens förfogande så länge

dess uppgifter inte överförs till någon annan instans. För det andra avvisas

regeringens förslag om att Konsumentverket skall anvisas ytterligare 250 000

kr. Enligt motionärerna bör verket genomföra rationaliseringar och i ökad

utsträckning täcka sina kostnader genom avgiftsfinansiering.

I motion 1999/2000:Fi42 (kd) riktas kritik mot att medel (totalt 14,1 miljo-

ner kronor) från anslaget för fortsatt program för småföretagsutveckling,

förnyelse och tillväxt utnyttjas för att finansiera andra satsningar under ut-

giftsområdet. Det gäller förslag dels om att 8 miljoner kronor skall utnyttjas

för extra medel till Sveriges geologiska undersökning för förvaltning av

oljelager, dels om att 6,1 miljoner kronor skall utnyttjas för finansiering av

viss verksamhet hos Patent- och registreringsverket i samband med likvida-

tion. Enligt motionärerna är det av avgörande vikt att småföretagen kan

utvecklas, och därför bör det aktuella anslaget till småföretagsutveckling

behållas intakt. Enligt motionärerna bör de två sistnämnda förslagen i stället

finansieras genom att 15 miljoner kronor hålls inne från anslaget till närings-

livsutveckling i Östersjöregionen (E 5).

Näringsutskottets ställningstagande

Näringsutskottet har inget att erinra mot regeringens förslag under detta

utgiftsområde och tillstyrker sålunda förslagen i propositionen. De aktuella

motionsyrkandena avstyrks samtidigt. Härutöver noterar näringsutskottet

regeringens information om att den statliga garantin till Volvo Aero inte

kommer att ställas ut.

Stockholm den 16 maj 2000

På näringsutskottets vägnar

Per Westerberg

I beslutet har deltagit: Per Westerberg (m), Barbro Andersson Öhrn (s),

Reynoldh Furustrand (s), Lennart Beijer (v), Göran Hägglund (kd), Karin

Falkmer (m), Sylvia Lindgren (s), Ola Karlsson (m), Nils-Göran Holmqvist

(s), Marie Granlund (s), Gunilla Wahlén (v), Inger Strömbom (kd), Ingegerd

Saarinen (mp), Åke Sandström (c), Eva Flyborg (fp), Anne Ludvigsson (s)

och Jan Backman (m).

Avvikande meningar

1. Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling

Per Westerberg, Karin Falkmer, Ola Karlsson och Jan Backman (alla m)

anser att näringsutskottets ställningstagande i det rubricerade avsnittet bort

ha följande lydelse:

I likhet med vad som anförs i motion 1999/2000:Fi40 (m) har näringsut-

skottet inget att erinra mot regeringens förslag om ett nytt anslag för stöd ti

IT-utbyggnaden. Emellertid bör staten inte med skattesubventioner konkurre-

ra med de bredbandsaktörer som redan finns på marknaden. Anslaget bör i

stället kunna utnyttjas för upphandling av bredbandstjänster som inte kom-

mer till stånd på kommersiella villkor. I övrigt hänvisas till näringsutskottet

yttrande till trafikutskottet över den s.k. IT-propositionen jämte motioner.

Vidare kan näringsutskottet inte ställa sig bakom att det nya anslaget till en

del skall finansieras med medel från anslaget Ersättning för nedsättning av

socialavgifter. De aktuella förhandlingarna med EG-kommissionen har ännu

inte slutförts. Med sitt förslag ger regeringen en signal till kommissionen om

det väntade utfallet av förhandlingarna. Det kallar inte utskottet en god för-

handling! Med det sagda tillstyrks aktuella yrkanden i motion 1999/2000:

Fi40 (m).

Övriga förslag i propositionen under detta utgiftsområde tillstyrks av nä-

ringsutskottet.

2. Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling

Göran Hägglund (kd), Inger Strömbom (kd) och Eva Flyborg (fp) anser att

näringsutskottets ställningstagande i det rubricerade avsnittet bort ha följand

lydelse:

I likhet med vad som anförs i motion 1999/2000:Fi42 (kd) avvisar nä-

ringsutskottet regeringens förslag om ett nytt anslag för stöd till IT-

utbyggnaden. Enligt utskottets mening bör det prövas i vilken utsträckning

som de privata företagen kommer att täcka behoven av bredbandsutbyggnad.

I övrigt hänvisas till näringsutskottets yttrande till trafikutskottet över den

s.k. IT-propositionen jämte motioner.

Näringsutskottets avvisande av regeringens förslag om anslag innebär att

regeringens förslag till finansiering av detta anslag faller. Dock finner ut-

skottet här anledning att särskilt kritisera förslaget i vårpropositionen att

medel (150 miljoner kronor) från anslaget Ersättning för nedsättning av

socialavgifter skulle utnyttjas för finansiering av det föreslagna IT-anslaget.

De aktuella förhandlingarna med EG-kommissionen om stödet för nedsätt-

ning av socialavgifter har ännu inte slutförts. Med sitt förslag ger regeringen

en signal till kommissionen om det väntade utfallet av förhandlingarna. Det

kallar inte utskottet en god förhandling! Med det sagda tillstyrks aktuella

yrkanden i motion 1999/2000:Fi42 (kd).

Övriga förslag i propositionen under detta utgiftsområde tillstyrks av nä-

ringsutskottet.

3. Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling

Åke Sandström (c) anser att näringsutskottets ställningstagande i det rubrice-

rade avsnittet bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet avvisar regeringens förslag om ett nytt anslag för stöd till

IT-utbyggnaden. Med instämmande i vad som förordas i motion 1999/2000:

T26 (c), väckt med anledning av den s.k. IT-propositionen, anser utskottet att

regeringen bör lägga fram en ny IT-proposition med konkreta förslag och

tydliga åtaganden om att hela landet skall kunna få tillgång till bredband. I

denna fråga hänvisas i övrigt till näringsutskottets yttrande till trafikutskot

över IT-propositionen jämte motioner.

Näringsutskottets avvisande av regeringens förslag om anslag innebär att

regeringens förslag till finansiering av detta anslag faller. Dock finner ut-

skottet här anledning att i alla delar kritisera den föreslagna finansieringen.

Sålunda kan utskottet inte ställa sig bakom att anslaget för allmänna regio-

nalpolitiska åtgärder skall minskas med 75 miljoner kronor. Inte heller bör

175 miljoner kronor av anslagssparandet på anslaget Landsbygdslån tas i

anspråk för nya ändamål. Slutligen finner utskottet det anmärkningsvärt att

150 miljoner kronor från anslaget Ersättning för nedsättning av socialavgifter

skulle utnyttjas för finansiering av det föreslagna IT-anslaget. De aktuella

förhandlingarna med EG-kommissionen om stödet för nedsättning av soci-

alavgifter har ännu inte slutförts. Med sitt förslag ger regeringen en signal t

kommissionen om det väntade utfallet av förhandlingarna. Det kallar inte

utskottet en god förhandling!

Övriga förslag i propositionen under detta utgiftsområde tillstyrks av nä-

ringsutskottet.

4. Utgiftsområde 21 Energi

Göran Hägglund (kd), Inger Strömbom (kd) och Eva Flyborg (fp) anser att

näringsutskottets ställningstagande i det rubricerade avsnittet bort ha följand

lydelse:

Enligt näringsutskottets mening bör kärnkraften avvecklas i takt med att

förnybara energislag fasas in och energieffektiviseringar uppnås. Stängning-

en av den första reaktorn i Barsebäck har inneburit en försämring för elför-

sörjningen, miljön, industriklimatet och ekonomin i landet. Mot den bak-

grunden har bl.a. Kristdemokraternas och Folkpartiets företrädare i närings-

utskottet avvisat förslag om godkännande det träffade avtalet om ersättning i

samband med stängningen. Som en konsekvens av detta ställningstagande

avstyrks regeringens förslag om anslag för år 2000 med anledning av avtalet.

Vidare vill näringsutskottet instämma i kritiken i motion 1999/2000:Fi42

(kd) mot en förlängning av bemyndigandeperioden för anslaget B 5 Energi-

teknikstöd. Liksom motionärerna ifrågasätter utskottet behovet av statligt

stöd till bilindustrins utvecklingsprojekt.

Med det sagda tillstyrker näringsutskottet berörd del av motion

1999/2000:Fi42 (kd) och avstyrker motsvarande förslag i vårpropositionen.

5. Utgiftsområde 24 Näringsliv

Per Westerberg, Karin Falkmer, Ola Karlsson och Jan Backman (alla m)

anser att näringsutskottets ställningstagande i det rubricerade avsnittet bort

ha följande lydelse:

I likhet med vad som anförs i motion 1999/2000:Fi40 (m) avvisar närings-

utskottet regeringens förslag om dels att ytterligare medel skall anvisas till

Konsumentverket, dels att medel från Marknadsdomstolen skall utnyttjas för

finansiering av andra förslag under utgiftsområdet. Därmed tillstyrker ut-

skottet berörd del av nämnda motion. Övriga förslag i propositionen under

detta utgiftsområde har näringsutskottet inget att erinra emot. Härutöver

noterar näringsutskottet regeringens information om att den statliga garantin

till Volvo Aero inte kommer att ställas ut.

6. Utgiftsområde 24 Näringsliv

Göran Hägglund (kd), Inger Strömbom (kd) och Eva Flyborg (fp) anser att

näringsutskottets ställningstagande i det rubricerade avsnittet bort ha följand

lydelse:

I likhet med vad som anförs i motion 1999/2000:Fi42 (kd) avvisar nä-

ringsutskottet regeringens förslag om att medel från anslaget för fortsatt

program för småföretagsutveckling, förnyelse och tillväxt skall utnyttjas för

finansiering av andra förslag i propositionen. Som föreslås i nämnda motion

bör dessa förslag finansieras genom en neddragning av anslaget för närings-

livsutveckling i Östersjöområdet. Därmed tillstyrker utskottet berörd del av

nämnda motion. Övriga förslag i propositionen under detta utgiftsområde har

näringsutskottet inget att erinra emot. Härutöver noterar näringsutskottet

regeringens information om att den statliga garantin till Volvo Aero inte

kommer att ställas ut.

Särskilt yttrande

Utgiftsområde 21 Energi

Per Westerberg, Karin Falkmer, Ola Karlsson och Jan Backman (alla m)

anför:

Vi har genomgående avvisat en förtida avveckling

av kärnkraften. När nu riksdagen den 10 maj har

godkänt avtalet om ersättning i samband med

stängning av Barsebäcksverket ser vi inga

möjligheter att avvisa regeringens förslag om anslag

för år 2000 med anledning av detta avtal. Det

innebär inte att vi har ändrat grundinställning. Vi

kommer även fortsättningsvis att med samma

övertygelse argumentera mot en förtida avveckling

av kärnkraften.

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

1999/2000:AU4y

Tilläggsbudget för 2000 - Utgiftsområde 14

Arbetsmarknad och arbetsliv

Till finansutskottet

Finansutskottet har den 27 april 2000 berett bl.a. arbetsmarknadsutskottet

tillfälle att yttra sig över 2000 års ekonomiska vårproposition (prop.

1999/2000:100) i den del som avser tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 2000 samt över de motioner som kan komma att väckas med

anledning av propositionen i de delar som avser arbetsmarknadsutskottets

beredningsområde.

Utskottet yttrar sig i det följande över dels propositionen avsnitt 5 i de dela

som avser utgiftsområde 14, dels följande motioner

1999/2000:Fi15 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 10,

1999/2000:Fi16 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m),

1999/2000:Fi28 av Mikael Odenberg m.fl. (m) samt

1999/2000:Fi42 av Mats Odell m.fl. (kd) yrkande 1.

I yttrande 1999/2000:AU3y yttrar sig arbetsmarknadsutskottet över den del

av propositionen som avser de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska

politiken respektive fördelningen av utgifterna på utgiftsområdena för åren

2001-2003 och anknytande motioner.

1 Inledning

Regeringen föreslår att riksdagen, såvitt avser tilläggsbudgeten för budget-

året 2000, godkänner ändrad ram för utgiftsområde 14 och ändrade anslag i

enlighet med nedanstående tabell (regeringens förslag punkt 39 delvis).

Dessa förslag tas upp i yttrandet liksom förslagen om en reformering av det

förstärkta anställningsstödet (regeringens förslag punkt 19) samt ett antal

bemyndiganden (regeringens förslag punkterna 20-22).

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Tusental kronor

Anslag

Belopp enligt

statsbudgeten

2000

Förändring av

ram/anslag

Ny ram/ny an-

slagsnivå

A1 Arbetsmarknadsverkets

förvaltningskostnader, ra-

manslag

4 527 565

- 3 000

4 524 565

A2 Arbetsmarknadspolitiska

åtgärder, ramanslag

19 590 591

- 100 000

19 490 591

B13 Ombudsmannen mot

diskriminering på grund av

sexuell läggning, ramanslag

3 018

80

3 098

D2 Statliga tjänstepensioner

m.m., ramanslag

7 755 800

- 110 000

7 645 800

Totalt för samtliga anslag

46 130 042

- 212 920

45 917 122

2 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Utgiftsområdet omfattar till största delen utgifter för arbetsmarknadspolitiska

åtgärder, arbetslivsfrågor och Arbetsmarknadsverkets (AMV) förvaltnings-

kostnader. Vidare ingår myndigheter samt forskning och utveckling på ar-

betslivsområdet, Samhall AB:s verksamhet m.m. Här återfinns också frågor

om arbetsorganisation och kompetensutveckling m.m. samt utgifter för jäm-

ställdhetspolitiska åtgärder och för statliga arbetsgivarfrågor.

2.1 Anslaget A1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader

Propositionen

Anslaget föreslås minskas med 3 miljoner kronor för att finansiera ökningen

av det under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppförda

anslaget A16 Svenska EU-programkontoret för utbildning och kompetensut-

veckling med 1,5 miljoner kronor och ökningen av det under utgiftsområde 2

Samhällsekonomi och finansförvaltning uppförda anslaget A6 Statistiska

centralbyrån med 1,5 miljoner kronor (punkt 39 delvis).

Utskottets ställningstagande

Utskottet, som kan konstatera att det inte väckts några motioner med anled-

ning av regeringens förslag i denna del, biträder förslaget och föreslår att

finansutskottet tillstyrker detta.

2.2 Anslaget A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

Bakgrund

Anställningsstödet, som regleras i förordningen (1997:1275) om anställ-

ningsstöd, infördes från årsskiftet 1997/98. Syftet är att stimulera anställ-

ningar av personer som har svårigheter att få ett arbete på den reguljära ar-

betsmarknaden. Stödet riktas till arbetsgivaren.

Den 1 oktober 1999 ändrades formerna för anställningsstödet. Dels inför-

des ett förstärkt anställningsstöd, dels omformades stödet från ett kontantstöd

till en kreditering på arbetsgivarens skattekonto. Enligt nuvarande regler

finns det två anställningsstöd, benämnda allmänt anställningsstöd respektive

förstärkt anställningsstöd. Anställningsstöd får lämnas till både privata och

offentliga arbetsgivare, och anställningen kan vara en tillsvidareanställning

eller en prov- eller visstidsanställning. Den som får en anställning som finan-

sieras med anställningsstöd skall erhålla lön och andra anställningsförmåner

enligt kollektivavtal eller förmåner som är likvärdiga med förmåner enligt

kollektivavtal i branschen. Anställningarna omfattas av reglerna i lagen

(1982:80) om anställningsskydd (anställningsskyddslagen). Det går även att

återkvalificera sig för arbetslöshetsersättning genom dessa anställningar.

Stöden skiljer sig åt i fråga om kretsen av arbetslösa som kan komma i fråga,

längden på stödet och stödnivån.

Allmänt anställningsstöd får lämnas vid anställning av en person som är

långtidsarbetslös och som under minst 12 månader omedelbart före anvis-

ningen varit anmäld som arbetssökande på den offentliga arbetsförmedling-

en. I särskilda fall får stöd även lämnas för anställning av den som inte be-

traktas som långtidsarbetslös därför att han eller hon deltagit i en arbets-

marknadspolitisk åtgärd eller under kortare tid haft en anställning som inte

inneburit att hans eller hennes ställning på arbetsmarknaden stärkts. Ungdo-

mar under 25 år får anvisas allmänt anställningsstöd bl.a. om de under minst

90 dagar varit anmälda som arbetssökande på förmedlingen. Sistnämnda

gäller t.o.m. den 31 december 2000.

Allmänt anställningsstöd får lämnas i 6 månader eller, om varaktigheten av

arbetsuppgifterna är kortare, under den tid arbetsuppgifterna varar. Om det

finns synnerliga skäl får stöd lämnas i 12 månader i sådan verksamhet som

innefattar offentliga investeringar eller investeringar av samhällsnyttig ka-

raktär. Stöd lämnas med 50 % av lönekostnaden, dock högst 350 kr per dag.

Förstärkt anställningsstöd får lämnas vid anställning av en person som se-

dan 24 månader antingen varit arbetslös eller har deltagit i en arbetsmark-

nadspolitisk åtgärd och som omedelbart före anvisningen i minst 24 månader

varit anmäld som arbetssökande vid den offentliga arbetsförmedlingen.

Vidare får det förstärkta anställningsstödet utges för en person som har ett

arbetshandikapp och som lämnar antingen en anställning hos en arbetsgivare

inom Samhallkoncernen eller ett skyddat arbete hos en offentlig arbetsgivare.

Förstärkt anställningsstöd kan även lämnas för den som inte uppfyller de

ovan angivna kraven på grund av en kortare tillfällig anställning eller delta-

gande i Kunskapslyftet, sjukdom, föräldraledighet eller liknande. En förut-

sättning är att anställningen eller avbrottet i inskrivningstiden inte stärkt

personens ställning på arbetsmarknaden. Dessa undantag från den nu gällan-

de huvudregeln om 24 månaders obruten inskrivningstid har tillkommit i

enlighet med vad riksdagen förordade vid behandlingen hösten 1999 av

regeringsförslaget om att korta kravet på inskrivningstid från ursprungligen

36 månader (prop. 1999/2000:1, utg. omr. 14, bet. 1999/2000:AU1, rskr.

1999/2000:83).

Det förstärkta stödet får utges i 24 månader eller, om varaktigheten av ar-

betsuppgifterna är kortare, under den tid arbetsuppgifterna varar. Stöd får

lämnas med 75 % av lönekostnaden under 6 månader, dock högst 525 kr per

dag, samt under följande 18 månader med 25 % av lönekostnaden, dock

högst 175 kr per dag.

I proposition 1999/2000:98 Förnyad arbetsmarknadspolitik för delaktighet

och tillväxt har regeringen bl.a. föreslagit att det skall införas ytterligare

form av anställningsstöd, benämnt särskilt anställningsstöd, för att underlätta

för äldre personer som har varit arbetslösa mycket långa perioder att komma

in på den reguljära arbetsmarknaden. Enligt förslaget lämnas detta särskilda

anställningsstöd vid anställning av den som fyllt 57 år, varit arbetslös eller

deltagit i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd i minst 24 månader och omedel-

bart före anvisningen under samma tid varit anmäld på arbetsförmedlingen

och tagit del av aktivitetsgarantin i minst 3 månader. Stödet lämnas i 24

månader med 75 % av lönekostnaden, dock högst 525 kr per dag. Till skill-

nad från övriga anställningsstöd skall inte anställningar som finansieras med

särskilt anställningsstöd omfattas av anställningsskyddslagen. Det skall inte

heller vara möjligt att återkvalificera sig för arbetslöshetsersättning med

sådant arbete.

Arbetsmarknadsutskottet har biträtt detta förslag om särskilt anställnings-

stöd i sitt denna dag beslutade betänkande med följande motivering (bet.

1999/2000:AU7 s.).

Som framhållits inledningsvis har äldre arbetslösa särskilt svårt att komma in

på den reguljära arbetsmarknaden. Enligt utskottet är det stor risk att proble-

men växer för denna grupp om det inte vidtas aktiva åtgärder. Avsikten med

aktivitetsgarantin är att förbättra de äldres situation men utskottet anser i

likhet med regeringen att det krävs ytterligare åtgärder för denna grupp. För

att minska den tveksamhet många arbetsgivare har mot att anställa äldre kan

det krävas ekonomiska incitament. Utskottet anser att det förslag regeringen

har lämnat är väl avvägt och bör kunna leda till goda resultat. Den föreslagna

utvidgningen skulle också kunna leda till att de arbetshandikappades möjlig-

heter avsevärt förbättrades eftersom det är vanligare med sådana handikapp

bland äldre än bland yngre. Enligt utskottets mening är det särskilt i uppåtgå-

ende konjunktur som åtgärder av detta slag kan ge goda effekter. Det är

därför viktigt att förstärkningar införs så snart det är möjligt. Utskottet del

därför inte de synpunkter som framförts att man bör avvakta utfallet av redan

etablerade anställningsstöd.

Propositionen

I statsbudgeten finns uppfört ett anslag på 19 590 591 000 kr för arbetsmark-

nadspolitiska åtgärder. Enligt regeringens förslag bör anslaget A2 minskas

med 100 000 000 kr.

Anslagsminskningen med totalt 100 miljoner kronor är en följd av de olika

förslagen om reformeringen av anställningsstödet. 30 miljoner kr avser det

förslag om ytterligare utveckling av det förstärkta anställningsstödet som

lämnas i vårpropositionen och som redovisas nedan. 70 miljoner kronor

hänför sig till det förslag om ett särskilt anställningsstöd för äldre som läm-

nas i proposition 1999/2000:98 och som beskrivits ovan (prop.

1999/2000:100, punkterna 19 och 39 delvis).

Utökat förstärkt anställningsstöd

Regeringen konstaterar att anställningsstödet har visat sig vara en framgångs-

rik åtgärd när det gäller att bryta arbetslöshet. Anställningsstödet har fått

ökad betydelse under 1999 genom de förstärkningar som infördes under

hösten och de ändringar som genomfördes från årsskiftet 1999/2000, som

bl.a. innebär särskilda hänsynstaganden till personer med arbetshandikapp.

För att underlätta för personer som har varit arbetslösa under mycket långa

perioder att komma in på arbetsmarknaden anser regeringen att det finns skäl

att ytterligare utvidga det förstärkta anställningsstödet. Enligt regeringen är

det viktigt att dessa grupper får del av den konjunkturuppgång Sverige nu

befinner sig i. Många arbetsgivare är tveksamma till att anställa personer

som har varit arbetslösa mycket länge, och det är därför extra viktigt att

incitament skapas som underlättar för dessa personer att få fotfäste på ar-

betsmarknaden. Regeringen föreslår med hänvisning till detta att det för-