Bet. 1999/2000:FiU29 Utvecklingen inom den kommunala sektorn

Bet. 1999/2000:FiU29
Utskottsbetänkanden · FiU

Utvecklingen inom den kommunala sektorn

2000-05-25 · 63 sidor

Så kom texten hit

Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
Textkvalitet: Svag — ungefär 2,2 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1999/2000:FiU29, Utvecklingen inom den kommunala sektorn

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Finansutskottets betänkande

1999/2000:FIU29

Utvecklingen inom den kommunala sektorn (skr. 1999/2000:102)

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1999/2000

FiU29

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar finansutskottet regeringens skrivelse

1999/2000:102 Utvecklingen inom den kommunala sektorn.

Liksom tidigare år vill utskottet framhålla att den årliga skrivelsen om ut-

vecklingen inom den kommunala sektorn utgör ett betydelsefullt inslag i

återrapporteringen av resultatinformation till riksdagen och konstaterar med

tillfredsställelse att regeringen breddat och fördjupat den nationella uppfölj-

ningen av utvecklingen inom kommunsektorn. Ett fortsatt arbete med att

utveckla skrivelsen är dock enligt utskottet av vikt. Utskottet föreslår riksda-

gen att lägga regeringens skrivelse till handlingarna.

Utskottet behandlar i betänkandet också tre kommittémotioner som väckts

med anledning av skrivelsen samt vissa motionsyrkanden väckta med anled-

ning av 2000 års ekonomiska vårproposition. Samtliga motionsyrkanden

avstyrks av utskottet.

Till betänkandet har fogats 27 reservationer och 1 särskilt yttrande.

Regeringens skrivelse

I skrivelse 1999/2000:102 lämnar regeringen (Finansdepartementet) en över-

siktlig redovisning av hur ekonomin och verksamheten i kommuner och

landsting har utvecklats de senaste åren.

Motionerna

Motionsyrkanden med anledning av regeringens skrivelse

1999/2000:Fi49 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om uppgifter ur den kommunala databas som är under uppbyggnad i

kommande års skrivelser,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kommuners avancerade skatteplanering,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en redovisning av det tillväxtfientliga inomkommu-

nala utjämningssystemets konsekvenser för kommuner med växande skatte-

kraft,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kötiderna i sjukvården och om behovet av en obligatorisk hälso-

försäkring och vårdgaranti,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om avgiftssättningen inom äldreomsorgen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en utredning om äldreomsorgens framtida finansiering,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om handikappomsorgen,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

anförts om inrättandet av ett nationellt, fristående kvalitetsinstitut för

skolan,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om åtgärder för att motverka negativ segregation i invandrartäta

områden.

1999/2000:Fi50 av Per Landgren m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att på lång sikt öka den kommunala sektorns möjlighet till själv-

finansiering,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förändring av det kommunala utjämningssystemet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att kommunen skall vara suverän i beslut om kommunala bostads-

företag och ej begränsas av statliga direktiv,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kommunens ansvar för bostadsförsörjningen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om inriktning att tillskapa 20 000 vårdplatser under de närmaste tio

åren,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vårdgaranti,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ökad mångfald av vårdgivare inom sjukvård och omsorg,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om statlig kostnadskontroll inför överföringen av finansieringsansva-

ret från staten till landsting/region,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om läkare i hemsjukvården,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om anhörigvård,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om stöd vid psykiskt funktionshinder,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att den värdegrund som har sin utgångspunkt i den etik som för-

valtats av kristen tradition och västerländsk humanism gäller för all barnom-

sorg och utbildning och skall tillämpas i praktisk handling,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att en mångfald av olika barnomsorgsformer skall finnas för att

möta föräldrars olika val,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att alla invånare skall ha samma rättigheter utifrån sina grundför-

utsättningar till en utbildning motsvarande treårig gymnasial nivå,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att skolan måste bli mer flexibel för att kunna tillfredsställa allas

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

olika behov,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att olika utförare av utbildning skall finnas i form av kommunala

skolor, fristående anordnare, folkhögskolor och friskolor för att med sin

pedagogiska profil möta människors olika behov,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att uppvärdera den praktiska kunskapen vilket bl.a. visas genom

lärlingsutbildning från första gymnasieåret,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att kravet på direkt högskolebehörighet tas bort och att sista året

på de yrkesinriktade programmen görs frivilligt och leder till högskolebehö-

righet,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att elevens medbestämmande förbättras, lärarens status höjs och

rektor ges ökat ansvar,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att kommuner samverkar med lärosäten för att utveckla samarbe-

tet mellan forskningen och den praktiska skolverkligheten,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att kommunen med sin unika ställning som samhällsbyggare tar

ett särskilt ansvar för barns och ungdomars fysiska uppväxtmiljö.

1999/2000:Fi51 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om otillräcklig redovisning av kommunernas och landstingens eko-

nomi,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utjämningssystemet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om de kommunala bolagen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vårdgaranti,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om konkurrensutsättning av offentlig verksamhet,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om socialbidragsberoendet,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förskolan,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om grundskolan,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om gymnasieskolan,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vuxenutbildningen,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om måluppfyllelse.

Motionsyrkanden med anledning av 2000 års ekonomiska

vårproposition

avsnitt 4 Kontrollera mot PDF

1999/2000:Fi12 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av ökad integration (kapitel 6.9),

1999/2000:Fi13 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kommunala bolag,

1999/2000:Fi15 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om avveckling av kommunala bolag,

27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av ökad

integration av Sveriges nya medborgare.

Yttranden från andra utskott

Finansutskottet beslutade den 4 maj 2000 att bereda socialutskottet och ut-

bildningsutskottet tillfälle att yttra sig över regeringens skrivelse jämte

eventuella motioner i de delar som berör respektive utskotts verksamhetsom-

råde.

Socialutskottets yttrande (1999/2000:SoU10y) och utbildningsutskottets

yttrande (1999/2000:UbU8y) återfinns som bilagorna 1 och 2 till detta be-

tänkande.

Utskottet

Utskottet redovisar inledningsvis sin syn på behovet av en nationell uppfölj-

ning av ekonomin och verksamheten i kommuner och landsting samt all-

männa synpunkter på regeringens skrivelse 1999/2000:102 Utvecklingen

inom den kommunala sektorn. Därefter övergår utskottet till att behandla de

yrkanden avseende olika delar av redovisningen i skrivelsen som tagits upp i

motioner som väckts med anledning av skrivelsen samt vissa motionsyrkan-

den med anledning av 2000 års ekonomiska vårproposition.

Allmänt om skrivelsen och inriktningen av den statliga

uppföljningen av den kommunala sektorn

Inledning

Riksdagen har vid flera tillfällen på förslag av finansutskottet uttalat sig om

betydelsen för staten av en väl fungerande uppföljning av den kommunala

sektorn. Vid behandlingen våren 1999 av regeringens skrivelse 1998/99:97

Utvecklingen inom den kommunala sektorn (bet. 1998/99:FiU24, rskr. 254)

framhöll utskottet att den årliga skrivelsen med sin övergripande redovisning

av läget i kommunsektorn utgör ett betydelsefullt inslag i återrapporteringen

av resultatinformation till riksdagen. Utskottet konstaterade att uppföljnings-

skrivelsen fortlöpande har blivit bättre, men att ytterligare åtgärder krävs i

enlighet med vad regeringen då framhöll i vårpropositionen.

I 1998 års vårproposition aviserade regeringen att arbetet med att förbättra

och utveckla uppföljningen och utvärderingen av verksamheten och ekono-

min skulle intensifieras. Som ett led i detta arbete tillsatte regeringen i maj

1998 en interdepartemental arbetsgrupp med uppgift att utveckla uppfölj-

avsnitt 5 Kontrollera mot PDF

ningen. I 1999 års vårproposition rapporterade regeringen om det pågående

utvecklingsarbetet. Bland annat pekades på behovet av att vidareutveckla och

förtydliga befintliga mål för skola, vård och omsorg samt förbättra det statis-

tiska underlaget för att tydligare kunna följa måluppfyllelsen. Regeringen

anmälde i sistnämnda vårproposition också ett pågående arbete med att upp-

rätta en kommunal databas för att skapa förutsättningar för en bättre samlad

uppföljning och aktiva jämförelser.

Regeringen rapporterar nu i 2000 års ekonomiska vårproposition (avsnitt

9.5) om det pågående arbetet med att utveckla uppföljningen av kommuner

och landsting. Regeringen uppmärksammar att det arbete som bedrivits hit-

tills inom den interdepartementala arbetsgruppen visar bland annat att natio-

nella mål inte är något entydigt begrepp. De bestämmelser som i lag be-

nämns som mål anger ofta mål av mycket övergripande karaktär, medan de

lagparagrafer som innehåller mer konkreta, målliknande formuleringar i

allmänhet inte benämns som mål för verksamheten. En annan fråga som skall

behandlas av arbetsgruppen är hur uppföljningen av målen eller bestämmel-

serna kan förbättras, bland annat med utgångspunkt från en översyn av den

samlade statistik om kommunerna som samlas in av olika myndigheter.

Regeringen redovisar i vårpropositionen också att i juni 1999 startade ett

projekt inom ramen för den ovan nämnda arbetsgruppens arbete. Syftet med

projektet är att utarbeta ett förslag till en kommunal databas som skall inne-

hålla uppgifter som beskriver verksamhetens volym, kostnader och kvalitet.

Databasen skall bl.a. kunna utgöra ett stöd för förbättringar av statens och

kommunernas uppföljning av verksamhet och ekonomi utifrån nationella mål

och utifrån lokala prioriteringar. En utbyggd databas skall också kunna utgö-

ra underlag för mellankommunala jämförelser i syfte att öka produktivitet

och effektivitet i den kommunala verksamheten. Projektet har avgränsats till

att omfatta barnomsorg, skola, vuxenutbildning samt socialtjänst. Förslag till

nyckeltal som belyser kvalitet och måluppfyllelse i verksamheten skall utar-

betas. Det utvecklingsarbete som bedrivs i projektet innebär att en provdata-

bas skall tas fram. Projektet beräknas vara slutfört i juni 2000.

Regeringen anför vidare att man avser att, med utgångspunkt från det

framtagna förslaget, överväga frågan om det fortsatta arbetet med hur ut-

veckling och implementering av en kommunal databas kan ske, samt dess

finansiering. Regeringen har på tilläggsbudget begärt medel för vissa utred-

ningsinsatser avseende en utvecklad uppföljning av kommunal verksamhet

avsnitt 6 Kontrollera mot PDF

och ekonomi. Som en tänkbar uppgift för dessa insatser nämner regeringen

tvärsektoriella effektivitetsstudier i den samlade kommunala verksamheten.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet kan konstatera att regeringen fortsatt arbetet med att bredda och

fördjupa den nationella uppföljningen av utvecklingen inom kommunsek-

torn. I vårpropositionen framhåller regeringen att uppgifterna i den för stats-

makterna och kommunsektorn gemensamma kommunala databasen skall ha

hög kvalitet och jämförbarhet samt framför allt en hög aktualitet. Utskottet

ser positivt på det utvecklingsarbete som bedrivs och kan med tillfredsställel-

se konstatera att regeringens ambitioner beträffande kvaliteten på uppgifterna

i databasen ligger väl i linje med vad utskottet anförde vid föregående års

behandling av motsvarande skrivelse.

Utskottet kan även i år konstatera att regeringens uppföljningsskrivelse har

blivit bättre än föregående års, men att ytterligare åtgärder krävs i enlighet

med vad regeringen framhåller i vårpropositionen. Utskottet ställer sig bak-

om den allmänna inriktning av arbetet som redovisas i vårpropositionen.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handling-

arna.

Skrivelsens utformning

Motionerna

I motion Fi49 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) framförs önskemål om att rege-

ringen i skrivelsen bl.a. skall lyfta fram goda exempel på hur tjänsteproduk-

tion kan bedrivas på ett för medborgarna bra sätt i olika kommuner och redo-

visa vilka kommuner som uppnått de bästa resultaten inom olika verksam-

hetsområden.

I motion Fi51 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) hävdas bl.a. att de redovisade för-

bättringarna för kommunerna och landstingen i vissa avseenden är otillräck-

ligt grundade på klara siffror.

Finansutskottets ställningstagande

Som framgår under det inledande avsnittet till detta betänkande pågår inom

Regeringskansliet ett projekt för framtagande av en provdatabas. En utbyggd

databas avses bl.a. kunna bidra med underlag för mellankommunala jämfö-

relser i syfte att öka produktivitet och effektivitet. I den meningen får motio

närerna bakom motion Fi49 (m) anses vara tillgodosedda. Utskottet vill dock

anmärka att det huvudsakliga syftet med skrivelsen är att ge underlag för

uppföljning av kommunsektorn som helhet och inte att redovisa enskilda

kommuners utveckling.

Utskottet delar inte den uppfattning som förs fram i motion Fi51 (fp). En-

ligt utskottets mening finns det ingen grund för uppfattningen att de redovi-

sade förbättringarna för kommunsektorn skulle vara baserade på ett sämre

underlag än övriga uppgifter som redovisas i skrivelsen.

avsnitt 7 Kontrollera mot PDF

Finansutskottet avstyrker motion Fi49 (m) yrkande 1 och motion Fi51 (fp)

yrkande 1.

Kommunala skattetvister

Motionen

I motion Fi49 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) hävdas att kommunerna och de

kommunala företagen i dag på många håll bedriver en avancerad skatteplane-

ring. En rad skattetvister pågår för närvarande mellan kommuner och skatte-

förvaltningar, något som i sig enligt motionärerna är märkligt eftersom

kommunal verksamhet i förvaltningsform är skattebefriad. Samtidigt belyser

förhållandet behovet av en tydligare lagstiftning beträffande kommunerna

och de kommunala företagen. I regeringens skrivelse saknas en redovisning

av denna fråga trots att den är mycket aktuell. I motionen påpekas att rege-

ringen inte heller anger att de extraordinära intäkter som många kommuner

redovisar i sina resultaträkningar helt är hänförliga till "artificiella" reavi

ter i samband med kommunintern försäljning av tillgångar när "koncern-

holdingbolag" bildats.

Finansutskottets ställningstagande

Även under förra riksmötet behandlade finansutskottet ett motionsyrkande

med liknande innehåll (bet. 1998/99:FiU24, rskr. 254). Utskottet avstyrkte

yrkandet och anförde följande.

I motionen ställs krav på att transaktioner mellan kommunen och dess olika

bolag borde beskrivas i skrivelsen. Utskottet vill understryka att skrivelsen

innehåller ett särskilt avsnitt som avhandlar kommunal koncernredovisning

där även ekonomiska effekter av försäljningar av företag till moderbolag

beskrivs. När det gäller de kommunala bolagens förhållande till skattelag-

stiftningen vill utskottet endast framhålla att kommunala bolag givetvis skall

behandlas på samma sätt som privata bolag.

Finansutskottet noterar att även årets skrivelse innehåller ett särskilt avsnit

som avhandlar kommunal koncernredovisning och att regeringen på s. 21 i

skrivelsen nämner att ett exempel på en extraordinär intäkt är en reavinst vid

försäljning av ett kommunalt företag.

Finansutskottet har inte ändrat uppfattning i frågan och avstyrker med det

anförda motion Fi49 (m) yrkande 2.

Den kommunala sektorns självfinansiering

Motionen

I motion Fi50 av Per Landgren m.fl. (kd) framförs krav på att på kort sikt öka

de generella statsbidragen och på lång sikt öka den kommunala sektorns

möjlighet till självfinansiering. Självfinansieringen avses möjliggöras genom

bl.a. en s.k. skatteväxling där kommunsektorn får ta över fastighetsbeskatt-

ningen som görs om till en kommunal fastighetsavgift.

Finansutskottets ställningstagande

Fastighetsbeskattningskommittén lämnade sitt slutbetänkande Likformig och

neutral beskattning (SOU 2000:34) i maj innevarande år. Betänkandet är

avsnitt 8 Kontrollera mot PDF

föremål för beredning i Regeringskansliet.

Finansutskottet kan inte se några fördelar med att fastighetsbeskattningen

görs om till en kommunal fastighetsavgift. Därtill kan påpekas att den svens-

ka kommunsektorn internationellt sett har en mycket hög grad av självfinan-

siering. Av redovisningen i årets skrivelse från regeringen framgår (tabell

2.3) att under perioden 1995-1998 så utgjorde skatteintäkterna ca 60 procent

av kommunsektorns finansieringskällor. Generella statsbidrag svarade för

mellan 11 och 13 %. Taxor och avgifter motsvarade 9-11 %. Specialdestine-

rade statsbidrag motsvarade under samma period 4 %.

Med det anförda avstyrker finansutskottet motion Fi50 (kd) yrkande 1.

Utjämningssystemet

Motionerna

I motion Fi49 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) framförs att regeringen i sin

skrivelse bör redovisa de tillväxtfientliga konsekvenserna av rådande utjäm-

ningssystems konstruktion och de negativa incitamentens uppbyggnad. Mo-

tionärerna framhåller bl.a. att 129 kommuner som sägs ha ökat sin relativa

skattekraft det senaste året fått denna ökning indragen av skatteutjämnings-

systemet, vilket inte berörs i regeringens skrivelse.

I motion Fi50 av Per Landgren m.fl. (kd) ställs krav på att förändra det

kommunala utjämningssystemet. Motionärerna är negativa till att inkomst-

utjämningen är inomkommunal och för med sig tillväxthämmande konse-

kvenser. De anser vidare att utjämningen har bristande träffsäkerhet och inte

kan anses vara begriplig och demokratiskt förankrad bland medborgarna.

I motion Fi51 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) hävdas att skillnaderna mellan s.k.

rika kommuner och andra kommuner har tilltagit och att det nuvarande ut-

jämningssystemet inte på något sätt har lett till långsiktiga förbättringar för

några kommuner eller landsting.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet vill nu liksom vid föregående års behandling av ett motions-

yrkande avseende samma fråga framhålla att regeringens skrivelse innehåller

en redogörelse för effekter av utjämningssystemet.

Beträffande utjämningssystemets utformning finns det skäl att uppmärk-

samma att regeringen under hösten 1999 tillsatte en delegation för fortsatt

utveckling av utjämningssystemet för kommuner och landsting samt en

expertgrupp för utredning av möjligheterna att förenkla utjämningssystemet

för kommuner och landsting. Delegationen skall bl.a. svara för en fortsatt

uppföljning av utjämningssystemet och utvärdering av träffsäkerheten hos de

enskilda delarna av kostnadsutjämningen samt lämna sådana förslag till

förändringar som förbättrar systemets förmåga att skapa likvärdiga ekono-

avsnitt 9 Kontrollera mot PDF

miska förutsättningar för kommuner respektive landsting. Beträffande ex-

pertgruppen kan nämnas att regeringen i direktiven (dir. 1999:58) anfört att

frågan om förenkling av systemet måste analyseras utifrån bl.a. demokratiska

aspekter samt inte minst rättviseaspekter. Båda utredningarna skall senast

den 30 november 2000 lämna förslag till förändringar i utjämningssystemet.

Delegationen för fortsatt utveckling av utjämningssystemet för kommuner

och landsting överlämnade i februari 2000 en delrapport med vissa förslag

till förändringar i inkomstutjämningen för kommuner samt förslag om ett

omställningsbidrag för landsting med befolkningsminskning. Förslaget inne-

bär enligt regeringens redovisning i 2000 års vårproposition bl.a. att de ne-

gativa marginaleffekterna i inkomstutjämningen som funnits för vissa kom-

muner elimineras. Förslaget bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Finansutskottet anser att det pågående utrednings- respektive berednings-

arbetet inte bör föregripas.

Med det anförda avstyrker finansutskottet motionerna Fi49 (m) yrkande 3,

Fi50 (kd) yrkande 2 och Fi51 (fp) yrkande 2.

Kommunala företag

Motionerna

I motion Fi13 av Alf Svensson m.fl. (kd) framförs bl.a. uppfattningen att

kommunala bolag i princip bör avvecklas på marknader där privata företag

konkurrerar eller skulle kunna konkurrera.

Samma frågor tas upp i motion Fi51 av Karin Pilsäter m.fl. (fp). Motionärer-

na anför bl.a. att kommunpolitiken bör inriktas på avveckling av de kommu-

nala bolagen med undantag av en del av bostadsföretagen som under över-

skådlig tid av bostadssociala skäl bör behållas i vissa kommuner.

Finansutskottets ställningstagande

Frågor om legala begränsningar i kommuners rätt att bedriva verksamhet i

bolagsform behandlades av konstitutionsutskottet våren 1999 (bet. 1998/99:

KU24) Konstitutionsutskottet anförde att man vid tidigare behandling av

dessa frågor uttalat dels att det inte finns skäl till att införa regler som fö

der eller begränsar kommunala företag, dels att den kommunala verksamhe-

ten bör bedrivas i nämndform i största möjliga utsträckning, dock att det

också kan finnas skäl som talar för bolagsformen. Konstitutionsutskottet

anförde vidare att man i tidigare betänkande även hade uttalat att verksam-

hetens speciella förutsättningar och den samlade kommunala nyttan bör vara

utgångspunkten för organisatoriska överväganden samt att utskottet inte har

funnit skäl att föreslå ändringar i kommunallagen om inskränkningar i rätten

att bilda bolag eller om avveckling av kommunala bolag. Konstitutionsut-

skottet hade heller inte sett behov av några ytterligare preciseringar av kom-

avsnitt 10 Kontrollera mot PDF

munallagens regler om den kommunala kompetensen beträffande kommunal

näringsverksamhet. Konstitutionsutskottet fann våren 1999 inte skäl att från-

gå tidigare ställningstaganden i dessa frågor.

Finansutskottet ställer sig bakom dessa bedömningar och avstyrker med

det anförda motionerna Fi13 (kd) yrkande 12 och Fi51 (fp) yrkande 3.

Hälso- och sjukvården

Motionerna

I motion Fi49 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) hävdas att alla medborgare,

oavsett betalningsförmåga eller hälsotillstånd, skall omfattas av en obligato-

risk hälsoförsäkring. I avvaktan på en modern försäkringslösning anser mo-

tionärerna att det omedelbart bör införas en nationell vårdgaranti som inne-

bär att ingen skall behöva vänta längre än tre månader på operation eller

behandling.

I motion Fi50 av Per Landgren m.fl. (kd) förespråkas att 20 000 vårdplatser

tillskapas under de närmaste tio åren. Dessa vårdplatser bör främst gälla de

vårdformer där behoven av sjukvård och omvårdnad är störst, dvs. vård av

svårt och långvarigt sjuka och äldre.

Motionärerna anför även att de vill ha en vårdgaranti och pekar på att en

möjlig väg att bryta den negativa spiral som vården befinner sig i kan vara att

öppna för en större mångfald med en solidarisk finansiering som grund.

Beträffande överföringen av finansieringsansvaret för förmånssystemet för

läkemedel från staten till landsting/region anför motionärerna att ett slutligt

ställningstagande till överföringen av finansieringsansvaret från staten till

landsting/region inte kan ske förrän den utredning som staten tillsatt har

redovisat sina resultat.

Slutligen anför motionärerna att förändringsarbetet i primärvården för att

utveckla insatserna inom hemsjukvården, öka läkartillgängligheten och kon-

tinuiteten för patienterna går alltför långsamt.

Även i motion Fi51 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) förespråkas att en vårdgaranti

införs. Motionärerna pekar vidare på att en redovisning av relationen mellan

vård och omsorg på entreprenad, i helt privat regi eller i offentlig regi, inte

speglas i den ekonomiska och kvalitativa analysen i skrivelsen. En sådan

jämförelse anser motionärerna vara absolut nödvändig för den politiska

dialogen partierna emellan.

Socialutskottets yttrande

Socialutskottet anför i sitt yttrande (SoU10y) att motionsyrkanden som gäller

obligatorisk hälsoförsäkring, vårdgaranti, mångfald av vårdgivare, nya vård-

platser och konkurrensutsättning av offentlig verksamhet nyligen har be-

handlats och avstyrkts i betänkande 1999/2000:SoU9 och att utskottet inte

har ändrat inställning i dessa frågor. På motsvarande sätt behandlar socialut-

avsnitt 11 Kontrollera mot PDF

skottet motionsyrkandet angående läkartillgängligheten med hänvisning till

betänkande 1999/2000:SoU8. Även motionsyrkanden beträffande bl.a. hög-

kostnadsskyddet vid köp av läkemedel har nyligen behandlats och avstyrkts

av socialutskottet (bet. 1999/2000:SoU9). Socialutskottet påpekar nu bl.a. att

under åren 1998 till 2000 har ett särskilt statsbidrag utgått till landstingen

läkemedelskostnaderna och att en ny modell för statens ersättning till lands-

tingen för läkemedelskostnader skall utformas under 2000 samt att det för

närvarande pågår överläggningar med Landstingsförbundet. Avsikten är att

det nya systemet skall börja gälla från 2001. Vidare framhålls att en särskild

utredare tillkallades i juni 1999 med uppgift att göra en översyn av den nuva-

rande läkemedelsförmånen. Utredaren skall lämna en slutlig redogörelse av

uppdraget senast den 30 september 2000.

Socialutskottet anser att finansutskottet bör avstyrka bifall till motionerna

Fi49 (m) yrkande 4, Fi50 (kd) yrkandena 6-10 samt Fi51 (fp) yrkandena 4

och 5.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet ställer sig bakom det som socialutskottet anför i sitt yttrande

och avstyrker motionerna Fi49 (m) yrkande 4, Fi50 (kd) yrkandena 6-10

samt Fi51 (fp) yrkandena 4 och 5.

Äldreomsorg

Motionerna

I motion Fi49 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) förespråkas en förändrad av-

giftssättning inom äldreomsorgen. Motionärerna anser bl.a. att samma avgift

skall betalas för samma tjänst samt att det måste vara upp till kommunerna

att själva göra avvägningen mellan skatte- och avgiftsnivåer. Vidare anser

motionärerna att regeringen bör lägga fram ett förslag som syftar till att

komma till rätta med problemet att det s.k. förbehållsbeloppet fastställs till

olika belopp i olika kommuner.

Motionärerna anser vidare bl.a. att regeringen skyndsamt bör tillsätta en

utredning om äldreomsorgens framtida finansiering. En äldrepeng, som tar

hänsyn till de olika behov som finns, är enligt motionärerna ett alternativ

som ger den enskilde rätt att lösa sitt omsorgsbehov efter egna önskemål.

I motion Fi50 av Per Landgren m.fl. (kd) anför motionärerna att det behövs

studier och forskning om vad hälsokontroller, hälsovård och andra stödåtgär-

der innebär för hälsotillståndet hos anhörigvårdare och för tryggheten i rol-

len.

Socialutskottets yttrande

Socialutskottet hänvisar i sitt yttrande (SoU10y) till att motionsyrkanden

gällande den framtida finansieringen av äldreomsorgen, anhörigvård samt

avgiftssättning inom äldreomsorgen nyligen har behandlats och avstyrkts i

betänkande 1999/2000:SoU8 och att socialutskottet inte har ändrat inställ-

avsnitt 12 Kontrollera mot PDF

ning i dessa frågor. Socialutskottet anser därför att finansutskottet bör av-

styrka motionerna Fi49 (m) yrkandena 5 och 6 samt Fi50 (kd) yrkande 11.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet ansluter sig till de bedömningar som socialutskottet har gjort

och avstyrker motionerna Fi49 (m) yrkandena 5 och 6 samt Fi50 (kd) yrkan-

de 11.

Handikappomsorg

Motionerna

I motion Fi49 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) anför motionärerna att valfrihet

saknas när det gäller kommunernas arbete med funktionshindrade. De anser

att det delade ansvaret för stöd för insatser till funktionshindrade och arbets

handikappade medför att satsningarna inte alltid är samordnade. De före-

språkar att det ekonomiska ansvaret för assistansersättningen återgår till

staten.

I motion Fi50 av Per Landgren m.fl. (kd) anför motionärerna att psykiskt

funktionshindrade har mötts av bristande förståelse och därmed inte kunnat

få möjligt stöd varför de anser att Socialstyrelsen bör utfärda bedöm-

ningskriterier beträffande stöd för psykiskt funktionshindrade.

Socialutskottets yttrande

Socialutskottet framhåller i sitt yttrande (SoU10y) att liknande motionsyr-

kande rörande funktionshindrade har senast behandlats och avstyrkts i betän-

kande 1998/99:SoU11 samt att utskottet inte har ändrat inställning i dessa

frågor. Vidare påpekas att socialutskottet för närvarande bereder proposition

1999/2000:79 Från patient till medborgare - en nationell handlingsplan för

handikappolitiken, jämte ca 160 motionsyrkanden, däribland yrkanden lik-

nande dem som väckts med anledning av skrivelsen. Utskottet återkommer

därför mycket snart med ställningstaganden till ett brett spektrum av frågor

inom handikappområdet. Socialutskottet anser att denna behandling inte bör

föregripas och anser att finansutskottet bör avstyrka bifall till motionerna

Fi49 (m) yrkande 7 och Fi50 (kd) yrkande 12.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet ansluter sig till socialutskottets bedömningar och avstyrker

motionerna Fi49 (m) yrkande 7 och Fi50 (kd) yrkande 12.

Försörjningsstöd

Motionen

I motion Fi51 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) anför motionärerna att en reform

eller åtminstone en justering av regelverket är nödvändig så att bidragsbero-

ende personer kan ta sig ut ur förnedrande passivitet och utanförskap.

Socialutskottets yttrande

Socialutskottet hänvisar i sitt yttrande (SoU10y) till att liknande motionsyr-

kanden beträffande långvarigt socialbidragsberoende tidigare i vår har be-

handlats och avstyrkts i betänkande 1999/2000:SoU6 samt anför att socialut-

skottet inte har ändrat inställning i dessa frågor och anser att finansutskotte

avsnitt 13 Kontrollera mot PDF

bör avstyrka motion Fi51 (fp) yrkande 6.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet instämmer för sin del i socialutskottets bedömning och av-

styrker motion Fi51 (fp) yrkande 6.

Barnomsorgen

Motionerna

I motion Fi50 av Per Landgren m.fl. (kd) anför motionärerna att de vill se en

breddad barnomsorgspolitik med förskola som drivs av olika huvudmän,

familjedaghem, kooperativ samt en garanterad tillgång till öppen förskola där

pedagogisk personal finns att tillgå.

I motion Fi51 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) framförs uppfattningen att det bör

skrivas in i läroplanen för förskolan att pedagogiskt utbildad personal skall

ha ansvaret för verksamheten i förskolan. Vidare bör enligt motionärerna en

kartläggning göras av hur många barn som fortfarande inte erbjuds pedago-

gisk förskola.

Utbildningsutskottets yttrande

Utbildningsutskottet redovisar i sitt yttrande (UbU8y) bl.a. att man tidigare

under detta riksmöte (bet. 1999/2000:UbU1 s. 21) har behandlat och avstyrkt

med motion Fi50 likartade yrkanden med hänvisning till bl.a. gällande regler

om förskoleverksamhet i 2 a kap. skollagen.

Beträffande motion Fi51 hänvisar utbildningsutskottet till vad man anfört i

betänkande 1997/98:UbU16 och noterar nu bl.a. att personalens utbildnings-

nivå inom förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg har höjts och att andelen

högskoleutbildade - förskollärare och fritidspedagoger är nära 60 % (prop.

1999/2000:1 utg.omr.16 s. 39).

Utbildningsutskottet föreslår att finansutskottet avstyrker motionerna Fi50

(kd) yrkande 14 och Fi51 (fp) yrkande 7.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet instämmer för sin del i utbildningsutskottets bedömningar

och avstyrker motionerna Fi50 (kd) yrkande 14 och Fi51 (fp) yrkande 7.

Skolan

Motionerna

I motion Fi49 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) förespråkar motionärerna inrät-

tandet av ett nationellt fristående kvalitetsinstitut för skolan som skall ges

uppdrag att fokusera på och granska skolans kvalitet.

I motion Fi50 av Per Landgren m.fl. (kd) betonar motionärerna vikten av att

den värdegrund som har sin utgångspunkt i den etik som förvaltas av kristen

tradition och västerländsk humanism skall tillämpas i praktisk handling.

De anser även att alla invånare skall ha samma rättigheter till en utbildning

motsvarande treårig gymnasial nivå och att skolan måste bli mer flexibel för

att kunna tillfredsställa allas olika behov.

Det är enligt motionärerna vidare viktigt att uppvärdera den praktiska kun-

skapen genom att införa en lärlingsutbildning från första gymnasieåret.

De anser vidare bl.a. att det sista året på de yrkesinriktade programmen bör

avsnitt 14 Kontrollera mot PDF

vara frivilligt och leda till högskolebehörighet, att elevernas medbestämman-

de bör förbättras, lärarnas status höjas och rektor ges ett ökat ansvar.

Slutligen förespråkar de bl.a. att kommuner samverkar med universitet och

högskolor för att utveckla samarbetet mellan forskningen och den praktiska

skolverkligheten.

I motion Fi51 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) anser motionärerna att regeringen i

skrivelsen borde ha framhållit att utvärderingen av skolan inte fungerar som

den skall. Motionärerna anser vidare att måluppfyllelsen i den svenska sko-

lan är dålig. De förespråkar även bl.a. att obligatoriska ämnesprov införs från

och med tredje årskursen och att betyg införs tidigare, lämpligen i årskurs 6.

Beträffande gymnasieskolan anser de bl.a. att det måste vara möjligt att

fullfölja en yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan utan att läsa samma

kärnämneskurser som i ett studieförberedande program samt att en student-

examen måste införas som krav för högskolebehörighet liksom en lärlings-

examen och en yrkesexamen.

Utbildningsutskottets yttrande

Utbildningsutskottet anför i sitt yttrande (UbU8y) beträffande yrkandet om

ett nationellt fristående kvalitetsinstitut att man tidigare har behandlat och

avstyrkt motsvarande yrkande vid flera tillfällen under innevarande riksmöte

(bet. 1999/2000:UbU1 s. 24, 1999/2000:UbU5 s. 6, 1999/2000:UbU6 s. 13

och 1999/2000:UbU10 s. 17) med hänvisning till bl.a. att konstruktionen

med en kvalitetsgranskningsnämnd knuten till den ansvariga sektorsmyndig-

heten enligt utskottets uppfattning är att föredra framför ett fristående kvali

tetsinstitut. Kvalitetsgranskningsnämnden inrättades vid Skolverket den 1

juli 1999. Utskottet har inte ändrat uppfattning.

Utskottet konstaterar att merparten av de frågor som tas upp i resterande

motionsyrkanden har behandlats av utskottet tidigare under detta riksmöte

(bet. 1999/2000:UbU1, 1999/2000:UbU5, 1999/2000:UbU6, 1999/2000:

UbU10, 1999/2000:UbU15 samt yttr. 1999/2000:UbU1y). Utskottet av-

styrkte de då aktuella yrkandena. Utskottet anmärker vidare att man inom

kort kommer att behandla vissa skolfrågor, bl.a. gymnasieexamen och lär-

lingsutbildning, i betänkande 1999/2000:UbU16.

Beträffande måluppfyllelse och utvärdering av skolan hänvisar utskottet

bl.a. till vad utskottet har anfört vid behandlingen av Riksdagens revisorers

förslag 1998/99:RR8 Skolverket och skolans utveckling i betänkande

1999/2000:UbU10. Utbildningsutskottet anför också bl.a. att regeringen

tillsatt en expertgrupp för att analysera behov av insatser för att stärka den

individuella planeringen och måluppfyllelsen i grundskolan.

avsnitt 15 Kontrollera mot PDF

Utskottet anför att man vid ett flertal tillfällen har behandlat och avstyrkt

förslag om förändringar i betygssystemet m.m. (senast i bet.

1999/2000:UbU15 s. 57). Utskottet finner inte anledning att nu ändra sina

tidigare ställningstaganden.

Förslag i motionsyrkanden om införande av en ny modell för lärlingsut-

bildning m.m. kommer utskottet att behandla inom kort i betänkande

1999/2000:UbU16. Utskottet har också tidigare (senast i bet. 1999/2000:

UbU1 s. 39) behandlat och avstyrkt förslag i motioner liknande de nu aktu-

ella om införande av lärlingsutbildning som inte obligatoriskt skall innehålla

kärnämneskurser och ge allmän behörighet till högskolestudier. Utskottet har

ingen annan uppfattning nu.

Beträffande förslag om införande av en studentexamen för högskolebehö-

righet liksom en lärlingsexamen och en yrkesexamen hänvisar utskottet bl.a.

till att riksdagen i princip har (prop. 1997/98:169, bet. 1998/99:UbU3, rskr.

160) ställt sig bakom ett förslag om införande av en gymnasieexamen, men

ansett att frågan om hur examen skulle utformas inte var tillräckligt utredd

samt att regeringen i proposition 1999/2000:68 Vissa skolfrågor har anmält

att den avser att återkomma till riksdagen med förslag till gymnasieexamen i

slutet av innevarande år i samband med att regeringen avser att lämna en

proposition om rekrytering till högskolan. Utskottet kommer att behandla

denna proposition inom kort.

Utskottet anför beträffande elevinflytande m.m. att man tidigare i flera

sammanhang (senast i bet. 1999/2000:UbU15) har framhållit att arbetsmiljö,

arbetsformer och elevers möjligheter att påverka undervisningen är viktiga

för ett bra arbetsklimat och därmed för undervisningens resultat och betonat

bl.a. vikten av att skolan - i enlighet med gällande föreskrifter - arbetar på

ett sådant sätt att varje elevs resultat och skolsituation ständigt följs.

Angående frågor om läraryrkets utveckling m.m. anför utbildningsutskottet

att man behandlade dessa frågor senast i betänkande 1999/2000:UbU6 (s. 15)

och att man bl.a. framhållit att det krävs åtgärder på både lokal och nationell

nivå för att främja läraryrkets utveckling och rekrytering. Utskottet pekar

vidare på bl.a. att särskilda medel har avsatts till tre universitet för att fu

ra ett regeringsuppdrag som avser utveckling och forskningsmöjligheter för

lärare.

När det gäller rektors ansvar m.m. hänvisar utskottet bl.a. till att utskottet

betänkande 1999/2000:UbU10 (s. 14) pekade på att en särskild expertgrupp

för skolledarfrågor har tillsatts av Utbildningsdepartementet i december

1999. Gruppens arbete skall redovisas senast den 30 maj 2001.

avsnitt 16 Kontrollera mot PDF

Utskottet anför att man har behandlat och avstyrkt motionsyrkanden om

ändrad åldersgräns för utbildning i gymnasieskolan i betänkande

1999/2000:UbU15 (s. 40) och att man inte har någon annan uppfattning nu.

Frågor med anknytning till den praktiska tillämpningen av skolans värde-

grund har behandlats vid ett flertal tillfällen under innevarande riksmöte

(senast i bet. 1999/2000:UbU15 s. 41 f.). Utskottet anför att man nu liksom

tidigare inte har någon annan uppfattning än motionärerna när det gäller det

angelägna i att skolans värdegrund omsätts i praktisk handling. Utskottet

anser emellertid att även det nu aktuella yrkandet bör avslås.

Utbildningsutskottet föreslår att finansutskottet avstyrker motionerna Fi49

(m) yrkande 8, Fi50 (kd) yrkandena 13, 15, 16, 18-21 och Fi51 (fp) yrkan-

dena 8, 9 och 11.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet ansluter sig till de bedömningar som utbildningsutskottet

gjort och avstyrker motionerna Fi49 (m) yrkande 8, Fi50 (kd) yrkandena 13,

15, 16 och 18-21 samt Fi51 (fp) yrkandena 8, 9 och 11.

Vuxenutbildningen

Motionerna

I motion Fi50 av Per Landgren m.fl. (kd) anser motionärerna att det skall

finnas olika utförare av vuxenutbildning i form av kommunala skolor, fristå-

ende anordnare, folkhögskolor och friskolor och att kommunerna skall se till

att utbildningsanordnare med olika pedagogisk profil kan bedriva vuxenut-

bildning.

I motion Fi51 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) betonar motionärerna vikten av

kvaliteten i vuxenutbildningen och pekar bl.a. på att Skolverket har fått rege-

ringens uppdrag att utveckla kvalitetsindikatorer för vuxenutbildning. De

anser att det är väsentligt för vuxna som satsar på en utbildning att denna

håller hög kvalitet.

Utbildningsutskottets yttrande

Utbildningsutskottet anför i sitt yttrande (UbU8y) beträffande motion Fi50

(kd) att enligt 11 kap. 6 § skollagen får kommuner och landsting uppdra åt

andra att anordna kommunal vuxenutbildning. Utskottet noterar att antalet

utbildningsanordnare inom den kommunala vuxenutbildningen har ökat.

Hösten 1997 anordnades 14 % av det totala utbildningsutbudet inom den

kommunala vuxenutbildningen av andra utbildningsanordnare än kommun

och landsting och våren 1998 var andelen 19 % (prop. 1999/2000:1 utg.omr.

16 s. 43).

Utbildningsutskottet delar den i motion Fi51 (fp) uttryckta uppfattningen

att det är väsentligt att vuxenutbildning håller en hög kvalitet. Utskottet ans

vidare att det är positivt att Skolverket i regleringsbrev för år 2000 fått ett

särskilt uppdrag att påbörja utvecklandet av nationella kvalitetsindikatorer

för att öka den nationella likvärdigheten och säkra kvaliteten inom vuxenut-

avsnitt 17 Kontrollera mot PDF

bildningen. Utskottet vill i sammanhanget även erinra om att regeringen

lämnat ett särskilt uppdrag till Skolverkets kvalitetsgranskningsnämnd att

granska kvaliteten i utbildning som anordnas på entreprenad. Denna gransk-

ning skall slutföras senast den 1 september 2000. Vidare har Kunskapslyfts-

kommittén nyligen lämnat sitt slutbetänkande Kunskapsbyggandet 2000 -

det livslånga lärandet (SOU 2000:28). Betänkandet bereds för närvarande i

Regeringskansliet.

Utbildningsutskottet föreslår att finansutskottet avstyrker motionerna Fi50

(kd) yrkande 17 och Fi51 (fp) yrkande 10.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet gör samma bedömning som utbildningsutskottet och avstyr-

ker motionerna Fi50 (kd) yrkande 17 och Fi51 (fp) yrkande 10.

Integration

Motionerna

I motion Fi12 av Bo Lundgren m.fl. (m) framhålls bl.a. att en viktig del i

kampen mot segregation är en politik för företagande och nya jobb liksom en

modernisering av den svenska arbetsmarknaden, att arbetsmarknadspolitiken

skall präglas av flexibilitet och en inriktning mot utbildning samt att kravet

på att ta ett arbete som erbjuds skall vara tydligt och konsekvent.

I motion Fi49 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) begärs bl.a. att det i stället för

dagens svenskundervisning för invandrare bör införas ett checksystem, att

nätverk av s.k. multikulturella högteknologiska inkubatorer bör prövas, samt

att en individuell kompetenspeng bör införas.

I motion Fi15 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) framhålls bl.a. att utvecklingen

mot segregation och utanförskap måste vändas.

Finansutskottets ställningstagande

De frågor om checksystem m.m. som tas upp i motion Fi49 (m) liksom frå-

gor om förändringar av arbetsmarknadspolitiken, liknande de som behandlas

i motion Fi12 (m), avstyrktes av socialförsäkringsutskottet i betänkande

1999/2000:SfU10 (rskr. 188). Socialförsäkringsutskottet fann att motionsyr-

kandena kunde anses vara tillgodosedda och anförde bl.a. följande

Utskottet konstaterar att förhållandena i dag inte är tillfredsställande och

måste förbättras. De två år som gått sedan riksdagen godkände målen för den

nya integrationspolitiken är en alltför kort tid för att lösa problemen med

segregation, utanförskap och diskriminering i samhället. Att politiken ännu

inte har fått genomslag på alla områden visar inte minst den mängd av åtgär-

der som vidtagits eller är planerade inom en rad områden på såväl kommunal

som statlig nivå. Ett flertal utredningar har tillsatts och många förslag har

lagts och är under beredning. Enligt utskottets mening är det därför nu myck-

et viktigt att noggrant följa utvecklingen och resultaten av det långsiktiga

integrationsarbetet.

avsnitt 18 Kontrollera mot PDF

Även arbetsmarknadsutskottet har nyligen avstyrkt liknade motionsyrkanden

(se bet. 1999/2000:AU7) i samband med behandlingen av regeringens propo-

sition 1999/2000:98 Förnyad arbetsmarknadspolitik för delaktighet och

tillväxt. Grundvillkoren för att en arbetssökande skall ha rätt till arbetslös-

hetsersättning föreslog utskottet skulle ändras till att den enskilde "aktivt

skall söka arbete". Arbetsmarknadsutskottet anmärkte särskilt att det är rim-

ligt att bedömningen av aktivitetskraven och av vad som skall betraktas som

lämpligt arbete kan skilja över tiden, varför en alltför detaljerad lagstiftnin

skulle kunna motverka sitt syfte och kunna leda till orimliga konsekvenser.

Finansutskottet ansluter sig till de bedömningar som socialförsäkringsut-

skottet och arbetsmarknadsutskottet har gjort och avstyrker med det anförda

motionerna Fi12 (m) yrkande 20, Fi49 (m) yrkande 9 och Fi15 (fp) yrkande

27.

Fysisk miljö

Motionen

I motion Fi50 av Per Landgren m.fl. (kd) framhåller motionärerna betydelsen

av att kommunen med sin unika ställning som samhällsbyggare har och tar

ett särskilt ansvar för barns och ungdomars fysiska uppväxtmiljö.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet kan liksom motionärerna konstatera att kommunerna i plan-

och bygglagen har tillagts ett stort inflytande på frågor om planering och

användning av mark och vattenområden. Som motionärerna framhåller har

kommunen härigenom även ett särskilt ansvar för barns och ungdomars

fysiska uppväxtmiljö.

Bostadsutskottet behandlade i mars innevarande år i betänkande

1999/2000:BoU9 (rskr. 190) bl.a. ett motionsyrkande angående vad som

behöver göras för att begränsa de risker som barn utsätts för i bostäderna,

utemiljön och i samhället i övrigt. Bostadsutskottet avstyrkte yrkandet med

hänvisning till bl.a. att ansvarsfrågan inom den statliga sektorn för barnsä-

kerhetsfrågorna hade tagits upp i samband med en nyligen redovisad översyn

av Barnombudsmannens verksamhet (SOU 1999:65), vilken bereddes inom

Regeringskansliet, samt att regeringen till i maj 2000 hade aviserat en skri-

velse till riksdagen om barnfrågor. Finansutskottet har nu erfarit att skrivel-

sen kommer att lämnas först efter utskottets behandling av detta betänkande

samt att beredningen av den omnämnda utredningen inte är klar.

Enligt finansutskottets mening synes det som motionärerna efterlyser i allt

väsentligt redan vara tillgodosett. Motionen ger inte tillräckliga skäl för att

göra en annan bedömning än den som bostadsutskottet har gjort.

Med det anförda avstyrker utskottet motion Fi50 (kd) yrkande 22.

Bostadsförsörjning m.m.

Motionerna

avsnitt 19 Kontrollera mot PDF

I motion Fi50 av Per Landgren m.fl. (kd) framhåller motionärerna att de

anser att kommunernas ansvar för bostadsförsörjningen bör sträcka sig läng-

re än till att förse äldre och personer med funktionshinder med bostäder.

Vidare anför de att kommunen skall vara suverän i beslut om kommunala

bostadsföretag och ej begränsas av statliga direktiv. De invänder kraftigt mot

statliga sanktioner vid utförsäljning av hela eller delar av kommunala bo-

stadsbolag och anför att det alltid skall vara kommunen själv som avgör hur

mycket eller litet av bostadsbeståndet som skall vara i kommunal ägo.

I motion Fi15 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) hävdas att kommunala bostads-

bolag bör avvecklas. Motionärerna anför att det väsentliga är att kommuner-

na tillåts fatta besluten själva och hitta de lösningar som passar dem bäst,

utan statliga pekpinnar och sanktionssystem.

Finansutskottets ställningstagande

Vid upphävandet av bostadsförsörjningslagen år 1993 underströks att upp-

hävandet inte innebar någon förändring av kommunernas grundläggande

ansvar för bostadsförsörjningen (bet. 1992/93:BoU19, rskr. 351).

I betänkande 1998/99:BoU11 (rskr. 251) anmärkte bostadsutskottet att bå-

de staten och kommunerna sedan gammalt har haft ett ansvar för bostadsför-

sörjningen. Statens ansvar kunde enligt utskottet beskrivas som övergripan-

de. Kommunernas bostadspolitiska ansvar angavs i allt väsentligt styras

endast av kommunallagen, socialtjänstlagen och plan- och bygglagen.

Finansutskottet har nu erfarit att Finansdepartementet och Justitiedeparte-

mentet har upprättat en promemoria med förslag till ny lag om kommunernas

bostadsförsörjningsansvar. Förslaget, som nyligen har remitterats, syftar bl.a.

till att närmare reglera kommunernas skyldigheter beträffande bostadsför-

sörjningen.

Finansutskottet konstaterar att det förespråkade tillkännagivandet om

kommunernas ansvar för bostadsförsörjningen inte skulle fylla någon egent-

lig funktion.

Beträffande motion Fi15 (fp) och motsvarande del av motion Fi50 (kd) vill

finansutskottet framhålla att den reglering som motionärerna vänder sig mot

är temporär, i avvaktan på att ett utredningsarbete på området fullföljs.

Sanktionerna trädde i kraft i juni 1999 och tillämpas på avyttringar och be-

slut om likvidation till och med den 30 juni 2001 samt på utdelningar och

aktieägartillskott till och med den 30 juni 2002. Lagförslaget behandlades av

bostadsutskottet. Konstitutionsutskottet och finansutskottet samt Lagrådet

yttrade sig över lagförslaget. Utskotten tillstyrkte den nu gällande reglering-

en (bet. 1998/99:BoU11, rskr. 251). Enligt finansutskottets mening ger mo-

avsnitt 20 Kontrollera mot PDF

tionen inte anledning för riksdagen att ändra uppfattning beträffande den

temporära lagstiftningen. Bl.a. frågan om de allmännyttiga bostadsföretagen i

framtiden är föremål för beredning inom en parlamentariskt sammansatt

kommitté (dir. 1999:110). Kommittén skall redovisa sitt arbete senast den 1

november 2000. Enligt finansutskottets mening bör det arbetet inte föregri-

pas.

Utskottet avstyrker med det anförda motionerna Fi50 (kd) yrkandena 4 och

5 samt Fi15 (fp) yrkande 24.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande allmänt om skrivelsen och inriktningen av den

statliga uppföljningen av den kommunala sektorn

att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1999/2000:102 till hand-

lingarna,

2. beträffande skrivelsens utformning

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Fi49 yrkande 1 och

1999/2000:Fi51 yrkande 1,

res. 1 (m, kd)

res. 2 (c, fp)

3. beträffande kommunala skattetvister

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Fi49 yrkande 2,

res. 3 (m, kd, fp)

4. beträffande den kommunala sektorns självfinansiering

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Fi50 yrkande 1,

res. 4 (kd)

5. beträffande utjämningssystemet

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Fi49 yrkande 3,

1999/2000:Fi50 yrkande 2 och 1999/2000:Fi51 yrkande 2,

res. 5 (m)

res. 6 (kd)

res. 7 (fp)

6. beträffande kommunala företag

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Fi13 yrkande 12 och

1999/2000:Fi51 yrkande 3,

res. 8 (m, fp)

res. 9 (kd)

7. beträffande hälso- och sjukvården

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Fi49 yrkande 4,

1999/2000:Fi50 yrkandena 6-10 och 1999/2000:Fi51 yrkandena 4

och 5,

res. 10 (m)

res. 11 (kd)

res. 12 (c, fp)

8. beträffande äldreomsorg

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Fi49 yrkandena 5 och 6

samt 1999/2000:Fi50 yrkande 11,

res. 13 (m)

res. 14 (kd)

9. beträffande handikappomsorg

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Fi49 yrkande 7 och

1999/2000:Fi50 yrkande 12,

res. 15 (m)

res. 16 (kd)

10. beträffande försörjningsstöd

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Fi51 yrkande 6,

res. 17 (fp)

11. beträffande barnomsorgen

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Fi50 yrkande 14 och

1999/2000:Fi51 yrkande 7,

res. 18 (kd)

res. 19 (c, fp)

12. beträffande skolan

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Fi49 yrkande 8,

1999/2000:Fi50 yrkandena 13, 15, 16 och 18-21 samt 1999/2000:Fi51

yrkandena 8, 9 och 11,

res. 20 (m)

res. 21 (kd)

res. 22 (fp)

13. beträffande vuxenutbildningen

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Fi50 yrkande 17 och

1999/2000:Fi51 yrkande 10,

res. 23 (m, kd)

14. beträffande integration

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Fi12 yrkande 20,

avsnitt 21 Kontrollera mot PDF

1999/2000:Fi15 yrkande 27 och 1999/2000:Fi49 yrkande 9,

res. 24 (m)

res. 25 (c, fp)

15. beträffande fysisk miljö

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Fi50 yrkande 22,

res. 26 (kd)

16. beträffande bostadsförsörjning m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Fi15 yrkande 24 och

1999/2000:Fi50 yrkandena 4 och 5.

res. 27 (m, kd, c, fp)

Stockholm den 25 maj 2000

På finansutskottets vägnar

Jan Bergqvist

I beslutet har deltagit: Jan Bergqvist (s), Mats Odell

(kd), Gunnar Hökmark (m), Bengt Silfverstrand (s),

Johan Lönnroth (v), Lennart Hedquist (m), Sonia

Karlsson (s), Fredrik Reinfeldt (m), Carin Lundberg

(s), Sven-Erik Österberg (s), Siv Holma (v), Per

Landgren (kd), Anna Åkerhielm (m), Matz

Hammarström (mp), Lena Ek (c), Karin Pilsäter (fp)

och Hans Hoff (s).

Reservationer

1. Skrivelsens utformning (mom. 2) (m, kd)

Mats Odell (kd), Gunnar Hökmark (m), Lennart Hedquist (m), Fredrik Rein-

feldt (m), Per Landgren (kd) och Anna Åkerhielm (m) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Skrivelsens utform-

ning bort ha följande lydelse:

I 2000 års ekonomiska vårproposition beskrivs arbetet med att bygga upp

en kommunal databas. Databasen anges kunna skapa förutsättningar för bl.a.

en bättre samlad uppföljning och aktiva jämförelser. Detta gör att utform-

ningen av regeringens skrivelse om utvecklingen inom den kommunala

sektorn kan avsevärt förbättras.

Enligt finansutskottets mening borde skrivelsen till sin natur dessutom vara

såväl sakligt deskriptiv och analyserande som problemorienterad. Tyvärr

finns det i stället en alltför tydlig tendens att under många avsnitt försöka

försköna utvecklingen och inte redovisa de uppenbara problem som finns på

många områden. Vissa av de statistiska uppgifter och beräkningar som redo-

visas blir genom sitt urval missvisande. Genom dessa brister blir skrivelsen i

delar en tydlig partsinlaga som genom ett lämpligt urval av fakta lätt blir en

subjektiv redovisning. Som exempel kan nämnas sifferexercisen kring

grundskolans resultat (s. 132). I avsnittet försöker man leda i bevis att fler

elever i dag än för tio år sedan nu lämnar grundskolan med "godkända"

resultat. Försiktigtvis åberopas inte alla de rapporter som visat hur vanligt d

är att elever lämnar grundskolan utan att ens ha de nödvändigaste färdighe-

terna i räkning, läsning eller skrivning. Skrivelsens utformning bör i dessa

avseenden rättas till i kommande skrivelser.

Det är även av stor vikt att påpeka att de skrivelser som regeringen hittills

avlämnat till riksdagen är i nästan total avsaknad av jämförelser som redovi-

sar t.ex. de goda resultat som uppnåtts genom konkurrensutsättning i kom-

avsnitt 22 Kontrollera mot PDF

munerna. Inte heller har den ökade valfrihet och pedagogiska stimulans som

åstadkommits genom det ökande antalet friskolor uppmärksammats.

Regeringen bör därför i skrivelsen om utvecklingen inom den kommunala

sektorn kommande år lyfta fram bl.a. goda exempel på hur tjänsteproduktion

kan bedrivas på ett för medborgarna bra sätt i olika kommuner.

För att riksdagen skall ges en mer heltäckande redovisning av uppnådda

resultat i olika kommuner bör skrivelsen kommande år även redovisa vilka

kommuner som uppnått de bästa resultaten inom olika verksamhetsområden.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motion Fi49 (m) yrkande 1 bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motion Fi51 (fp) yrkande

1 avstyrks av utskottet.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande skrivelsens utformning

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:Fi49 yrkande 1 och

med avslag på motion 1999/2000:Fi51 yrkande 1 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Skrivelsens utformning (mom. 2) (c, fp)

Lena Ek (c) och Karin Pilsäter (fp) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Skrivelsens utform-

ning bort ha följande lydelse:

Redovisningen i regeringens skrivelse om utvecklingen i kommuner och

landsting visar sammantaget på en förbättring inom kommuner och lands-

ting. De förbättringar som presenteras är i vissa avseenden otillräckligt grun-

dade på klara siffror. Andra delar av skrivelsen hänvisar direkt eller indirekt

till klart otillfredsställande förhållanden. Som exempel kan nämnas att rege-

ringen i skrivelsen konstaterar: "Under perioden 1995 1999 hade en fjärde-

del av kommunerna och ett av tjugotvå landsting ett sammantaget positivt

resultat." Det är i sig långt ifrån glädjande att endast 25 % av kommunerna

och 5 % av landstingen redovisar ett positivt resultat. Härtill kommer att hela

landets ekonomi väsentligt förbättrades mot slutet av den studerade perioden.

Under slutet av 1990-talet upplevde Sverige en av de starkaste högkonjunk-

turerna i modern tid. Detta gör kommunsektorns ekonomiska resultat än

mindre glädjande.

Skälen till denna vinkling av resultaten står att finna i att regeringen önskar

dölja den socialdemokratiska politiska tradition som i kommuner och lands-

ting under lång tid försummade den ekonomiska analysens betydelse för

verksamhetens resultat.

Enligt finansutskottets mening bör det ankomma på regeringen att i kom-

mande skrivelser vinnlägga sig om att låta redovisningen i den årliga skrivel-

sen vara utförlig och deskriptiv samt innehålla även sådana områden som är

avsnitt 23 Kontrollera mot PDF

viktiga för riksdagens möjlighet att följa upp beslut.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motion Fi51 (fp) yrkande 1 bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motion Fi49 (m) yrkande

1 avstyrks av utskottet.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande skrivelsens utformning

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:Fi51 yrkande 1 och

med avslag på motion 1999/2000:Fi49 yrkande 1 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Kommunala skattetvister (mom. 3) (m, kd, fp)

Mats Odell (kd), Gunnar Hökmark (m), Lennart Hedquist (m), Fredrik Rein-

feldt (m), Per Landgren (kd), Anna Åkerhielm (m) och Karin Pilsäter (fp)

anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Kommunala skat-

tetvister bort ha följande lydelse:

Finansutskottet ställer sig bakom motionärernas krav på en tydligare lag-

stiftning beträffande kommunerna och de kommunala företagen. Utskottet

hänvisar bl.a. till det behov som tycks föreligga beträffande en särskild lag-

stiftning om kommunala bolag. Behovet av en sådan tydligare lagstiftning

belyses bl.a. av att en rad av skattetvister mellan kommuner och skatteför-

valtningar pågår för närvarande. Utskottet anser också, i likhet med motionä-

rerna, att effekterna av den skatteplanering som sker inom kommunerna skall

redovisas på ett adekvat sätt i skrivelsen. Utskottet erinrar om att regeringen

genom statsrådet Östros redan 1996 utlovade en analys av kommunernas

skatteplanering men att denna inte kommit till stånd.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motion Fi49 (m) yrkande 2 bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande kommunala skattetvister

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:Fi49 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Den kommunala sektorns självfinansiering (mom. 4) (kd)

Mats Odell och Per Landgren (båda kd) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Den kommunala

sektorns självfinansiering bort ha följande lydelse:

Regeringens skrivelse redogör för utvecklingen av den kommunala eko-

nomin de senaste tio åren. Enligt finansutskottets mening framgår tydligt att

den socialdemokratiska regeringen under den senare delen av 1990-talet har

använt kommunsektorn som en budgetregulator alltefter saneringspolitikens

behov. Statsbidragen har urholkats, samtidigt som specialdestinerade bidrag

har försvagat självstyrelsen. Skatteintäkterna försvagades under samma

period som statliga reformer krävde ett ökat kommunalt ansvarstagande, som

avsnitt 24 Kontrollera mot PDF

inte följde finansieringsprincipen. Samtidigt ökade behoven inom de obliga-

toriska verksamheterna.

Utskottet anser att det är viktigt att slå vakt om den kommunala självsty-

relsen. Även subsidiaritetsprincipen är dessutom en viktig princip för såväl

stöd som maktdelning. Självstyrelsen förutsätter emellertid en stabilare eko-

nomisk bas för den kommunala verksamheten.

Mot bakgrund av dessa principer och erfarenheter från besparingstider är

det angeläget att stärka den kommunala självstyrelsen och förbättra plane-

ringsförutsättningarna genom att på kort sikt öka de generella statsbidragen

och på lång sikt öka den kommunala sektorns möjlighet till självfinansiering.

Detta motiverar ett resurstillskott under planperioden på 5 miljarder kronor

och på längre sikt att kommunsektorn genom en skatteväxling får ta över

fastighetsbeskattningen och omvandla den till en kommunal fastighetsavgift.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motion Fi50 (kd) yrkande 1 bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande den kommunala sektorns självfinansiering

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:Fi50 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Utjämningssystemet (mom. 5) (m)

Gunnar Hökmark, Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt och Anna Åkerhielm

(alla m) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Utjämningssystem-

et bort ha följande lydelse:

Finansutskottet anser i likhet med vad som sägs i motion Fi49 (m) att en

skrivelse om utvecklingen inom den kommunala sektorn bör innehålla en

korrekt redogörelse för de tillväxtfientliga konsekvenser som följer av det

nuvarande utjämningssystemets konstruktion. Konstruktionen leder till att

om en kommun - oberoende av skattekraftens nivå - lyckas öka sin relativa

skattekraft, t.ex. genom åtgärder som leder till lägre arbetslöshet eller höjd

förvärvsfrekvens, förlorar den nästan hela ökningen (och ibland mer) till

utjämningssystemet. Mellan taxeringsåren 1998 och 1999 var det 130 kom-

muner i landet som hade en sådan utveckling. Utskottet konstaterar att ca 30

kommuner ökade sin relativa skattekraft per innevånare med mer än en pro-

centenhet mellan 1998 och 1999. Mellan 95 och 103 % av denna tillväxt

konfiskerades av utjämningssystemet. Det visar sig också att det ofta är

kommuner i glesbygd som har sviktande befolkningsunderlag och som sam-

tidigt vidtar åtgärder för att stärka sin näringsstruktur som får höjd relativ

skattekraft. Ett belysande exempel är Malå kommun i Lappland som det

avsnitt 25 Kontrollera mot PDF

senaste året ökade sin relativa skattekraft näst mest av alla kommuner i Sve-

rige men som - i likhet med andra kommuner som ökat sin skattekraft - inte

får behålla denna ökning. Utskottet anser det mycket otillfredsställande med

ett sådant tillväxtfientligt system som, om det får fortleva, torde få långsikt

negativa verkningar, något som inte berörs i skrivelsen.

Finansutskottet anser mot denna bakgrund att regeringen i kommande

skrivelser om utvecklingen inom kommunsektorn utförligt bör redovisa de

tillväxtfientliga konsekvenserna av rådande utjämningssystem.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motion Fi49 (m) yrkande 3 bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motionerna Fi50 (kd)

yrkande 2 och Fi51 (fp) yrkande 2 avstyrks av utskottet.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande utjämningssystemet

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:Fi49 yrkande 3 och

med avslag på motionerna 1999/2000:Fi50 yrkande 2 och

1999/2000:Fi51 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

6. Utjämningssystemet (mom. 5) (kd)

Mats Odell och Per Landgren (båda kd) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Utjämningssystem-

et bort ha följande lydelse:

Enligt finansutskottets mening bör en invånare i Sverige kunna få lika god

sjukvård och kommunal service oavsett var hon eller han bor. Däremot hör

rimliga skillnader i servicenivå, servicestandard, effektivitet och skattesats

till den kommunala självstyrelsen och skall således inte kompenseras genom

det kommunala utjämningssystemet. Medborgarna skall i stället själva avgö-

ra detta genom demokratiska val av partier som förordar olika lösningar eller

genom den enskildes val av bostadsort. Systemet skall förena en utjämning

med starka incitament för tillväxt och förnyelse. Det skall stödja och driva på

en stark och solidarisk ekonomisk utveckling i hela landet. Utjämningssys-

temet måste dessutom vara tillgängligt, begripligt och demokratiskt förankrat

hos alla kommuner och landsting. Det skall vara möjligt för kommuner och

landsting att kunna parera t.ex. befolkningsförändringar genom att styra och

förändra verksamhet och ekonomi utan att behöva överraskas av det ekono-

miska utfallet i utjämningssystemet.

Finansutskottet ställer sig negativt till att inkomstutjämningen är inom-

kommunal och anser att den för med sig tillväxthämmande konsekvenser.

Vidare är utskottet kritiskt mot kostnadsutjämningens bristande träffsäkerhet

och att den, milt uttryckt, inte kan anses begriplig och demokratiskt förank-

rad bland medborgarna.

avsnitt 26 Kontrollera mot PDF

Vad finansutskottet nu anfört med anledning av motion Fi50 (kd) yrkan-

de 2 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motionerna Fi49

(m) yrkande 3 och Fi51 (fp) yrkande 2 avstyrks av utskottet.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande utjämningssystemet

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:Fi50 yrkande 2 och

med avslag på motionerna 1999/2000:Fi49 yrkande 3 och

1999/2000:Fi51 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

7. Utjämningssystemet (mom. 5) (fp)

Karin Pilsäter (fp) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Utjämningssystem-

et bort ha följande lydelse:

Riksdagen har i bred enighet slagit fast att utjämningssystemet skall med-

verka till att kommuner och landsting skall ha likvärdiga ekonomiska förut-

sättningar att bedriva sin kärnverksamhet. Det har också slagits fast att kost-

nadsutjämningen inte skall kompensera för skillnader i servicenivå, kvalitet,

avgiftssättning och effektivitet. Utskottet anser att det nuvarande systemet

har blivit alltför omfattande och komplicerat, och det kompenserar inte bara

för strukturella opåverkbara skillnader vad avser kärnverksamheter. Liksom

motionärerna anser utskottet att den långtgående inkomstutjämningen leder

till negativa incitament för kommunerna.

Inför införandet av det nya utjämningssystemet krävde Folkpartiet att in-

komstutjämningen skulle vara 90 % i stället för 95 % av medelskattekraften

med perspektiv på en ännu lägre sats i framtiden. Finansutskottet kan i dag

konstatera att skillnaderna mellan s.k. rika kommuner och andra kommuner

har tilltagit och att det nuvarande utjämningssystemet inte på något sätt har

lett till långsiktiga förbättringar för några kommuner eller landsting. Effek-

terna av systemets dåliga utformning fördunklar och försvårar medborgarens

relation till den lokala politiken. På grund av den förödande metodkritik som

framförts mot det gällande systemet anser utskottet att det är dags att refor-

mera den kommunala utjämningen. Utskottet förespråkar ett nytt system, där

utjämningen grundas på strukturella faktorer för både kostnader och in-

komster, vilket kan medföra att kommuner med högre skattekraft men också

höga strukturella kostnader i större utsträckning kan klara dessa själva. In-

riktningen för utjämningen kan då bli betydligt färre samt mer renodlade och

strukturella faktorer.

Vad finansutskottet nu anfört med anledning av motion Fi51 (fp) yrkande

2 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motionerna Fi49

(m) yrkande 3 och Fi50 (kd) yrkande 2 avstyrks av utskottet.

avsnitt 27 Kontrollera mot PDF

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande utjämningssystemet

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:Fi51 yrkande 2 och

med avslag på motionerna 1999/2000:Fi49 yrkande 3 och

1999/2000:Fi50 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

8. Kommunala företag (mom. 6) (m, fp)

Gunnar Hökmark (m), Lennart Hedquist (m), Fredrik Reinfeldt (m), Anna

Åkerhielm (m) och Karin Pilsäter (fp) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Kommunala företag

bort ha följande lydelse:

I den aktuella skrivelsen över kommunernas och landstingens utveckling

finns ett avsnitt som belyser den kommunala koncernredovisningen. Enligt

regeringen har antalet kommuner som sammanställer koncernredovisningar

ökat snabbt, från 18 år 1998 till i princip samtliga 1999. De sista åren under

1990-talet har kunnat visa upp förbättrade resultat för de kommunala kon-

cernerna, men detta är ändå fakta som är svåra att tolka, eftersom en stor del

av de positiva siffrorna beror på stora positiva extraordinära poster.

När man studerar de tabeller som regeringen nu lägger fram kan man alltså

inte dra tillräckligt tydliga slutsatser angående de kommunala bolagens bi-

drag till kommunernas ekonomi eller vilka eventuella belastningar de utgör

för kommunerna. Kommunpolitiken bör dock inriktas på avveckling av de

kommunala bolagen med undantag av en del av bostadsföretagen som under

överskådlig tid av bostadssociala skäl bör behållas i vissa kommuner.

Det är enligt utskottets mening högst otillfredsställande att kommuner och

landsting bedriver näringsverksamhet inom områden som inte kan anses

ligga inom deras formella kompetens och naturliga verksamhetsområden. En

konsekvens av denna utveckling är att konkurrensen mellan privata företag

och kommunala företag som uppträder på samma marknad snedvrids till de

privata företagens nackdel. En grund för denna snedvridning är att kommu-

nernas och landstingens risktagande är lågt eller obefintligt till följd av möj

ligheten att balansera eventuella underskott i verksamheten med skattemedel.

En verksamhet som i många fall erhåller kapitaltillskott från ägaren och

garanteras täckning av förluster med kommunala medel kan, enligt utskottets

mening, inte förväntas vara effektiv. Det medför att kommunala medel riske-

rar att användas på ett för skattebetalarna otillfredsställande sätt.

Kommunala bolag skapar problem beträffande demokratin, ekonomin och

konkurrensen gentemot privata företag. Utskottet vill särskilt fästa uppmärk-

samheten på att ett stort inslag av bolag i den kommunala verksamheten gör

avsnitt 28 Kontrollera mot PDF

det svårare för kommunmedlemmarna att överblicka hela verksamheten,

vilket är en klar nackdel från demokrati- och insynssynpunkt. Å andra sidan

finns det under överskådlig tid bostadssociala skäl för att i vissa kommuner

behålla åtminstone delar av de kommunala bostadsföretagen.

Finansutskottet anser mot denna bakgrund att kommunpolitiken bör inrik-

tas på avveckling av de kommunala bolagen med undantag för vissa bostads-

företag.

Detta bör riksdagen med anledning av motion Fi51 (fp) yrkande 3 som sin

mening ge regeringen till känna. Motion Fi13 (kd) yrkande 12 avstyrks av

utskottet.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande kommunala företag

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:Fi51 yrkande 3 och

med avslag på motion 1999/2000:Fi13 yrkande 12 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Kommunala företag (mom. 6) (kd)