Bet. 1999/2000:FiU6

Finansutskottets betänkande

1999/2000:FIU06

Allmänna pensionsfondens verksamhet 1998 (skr.

1998/99:132)

Innehåll

Sammanfattning

Utskottet

Hemställan

1999/2000

FiU6

Sammanfattning

Finansutskottet behandlar i detta betänkande

regeringens skrivelse 1998/99:132 Allmänna

pensionsfondens verksamhet år 1998 samt en motion

som väckts med anledning av skrivelsen.

Utskottet föreslår att regeringens skrivelse läggs

till handlingarna och att motionen avstyrks.

Till betänkandet har fogats en reservation.

Skrivelsen

I regeringens skrivelse 1998/99:132 lämnas en

redovisning och utvärdering av Allmänna

pensionsfondens verksamhet 1998.

Motionen

1998/99:Fi45 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av en

näringspolitisk utvärdering av AP-fondens årliga

placeringar.

Utskottet

Skrivelsen

Skrivelsen innehåller en redovisning av Allmänna

pensionsfondens (AP-fondens) verksamhet 1998. I

redovisningen ingår bl.a. en sammanställning av

fondstyrelsernas årsredovisningar, en sammanfattning

av fondstyrelsernas analys av medelsförvaltningen

och regeringens utvärdering av fondernas resultat

och förvaltning. I likhet med i fjol har regeringen

anlitat konsultföretaget William M Mercer AB för att

analysera utvärderingsunderlaget.

AP-fondens sammantagna s.k. marknadsvärderade

resultat (resultatet plus ej realiserade

kursvinster/förluster) under verksamhetsåret 1998

uppgick till 65,9 miljarder kronor, visar

sammanställningen av fondstyrelsernas

årsredovisningar. Skillnaden mellan

pensionsavgifterna och pensionsutbetalningarna - det

s.k. avgiftsunderskottet - blev under året 32,9

miljarder kronor. Detta innebär att det totala

fondkapitalet under 1998 ökade med drygt 33

miljarder kronor till knappt 745 miljarder kronor.

Resultatet motsvarar en nominell avkastning på 8,8 % av

fondkapitalet. Den reala avkastningen blev 9,5 % på grund

av den negativa inflationen. De senaste fem åren - dvs.

åren 1994-1998 vilket är den period som regeringen

använder i sin utvärdering av fonderna - har avkastningen

sammantaget legat på i genomsnitt 10,1 % per år. Den reala

avkastningen var under samma period 8,8 % per år.

Tabell 1. Regeringens bedömning av fondstyrelsernas

verksamhet

-----------------------------------------------------------------------

| | | |

| |Mål och inriktning av |Resultat av förvaltningen |

| |verksamheten | |

-----------------------------------------------------------------------

|Första-tredje| | |

|fondstyrelsen| | |

| | | |

| |Målen för de olika |Resultaten bedöms som|

| |delportföljerna är |tillfredsställande utifrån|

| |välformulerade. Det |uppsatta mål (bristen på|

| |övergripande målet om att |tydligt mål försvårar dock en|

| |realvärdesäkra fondkapitalet |utvärdering). Förvaltningen av|

| |är ej bra. Ett tydligt och |realränteobligationer och|

| |investeringsbart mål för hela |fastigheter har gett ett gott|

| |portföljens avkastning och |resultat under de senaste 5|

| |risk bör tas fram. Styrelsen |åren. Utvärderingen av den|

| |bör snarast övergå till fas- |utländska ränteportföljen|

| |tighetsindex som mål för |försvåras av att andelen|

| |förvaltning av |valutasäkring ändrats under|

| |fastighetsportföljen. |perioden. Avkastningen på den|

| |Regeringen ifrågasätter |inhemska nominella portföljen|

| |värdet av att i så stor |är densamma som fondens interna

|

| |utsträckning som skett |jämförelseindex. Detta väcker|

| |valutasäkra innehaven i |frågan om inte fonderna bör|

| |utländska tillgångar. En |överväga att övergå till en|

| |exponering i utländsk valuta |passiv indexförvaltning av hela

|

| |kan i stället ge fonderna en |eller delar av den inhemska|

| |lägre total risk genom att |ränteportföljen. |

| |den större s.k. | |

| |inflationsrisken sprids. | |

| |Regeringen vidhåller sin | |

| |tidigare kritik att | |

| |riktmärket för den nominella | |

| |räntebärande portföljen bör | |

| |beräknas av en extern part. | |

| | | |

| | | |

-----------------------------------------------------------------------

|Fjärde | | |

|och | | |

|femte | |Den totala förvaltningen har|

|fondstyrelserna|Regeringen noterar att både|inte nått samma resultat

som |

| |fjärde och femte |börsen i genomsnitt under de|

| |fondstyrelserna förbättrat |senaste fem åren. Avkastningen|

| |sina målformuleringar sedan |på aktieportföljen motsvarar i|

| |utvärderingen av 1997 års |stort sett jämförelseindex 94-|

| |verksamhet. De nya målen |98. Men för 1998 visar båda|

| |bedöms som väl avvägda och |fonderna ett betydligt svagare|

| |innebär att förvaltningen kan |resultat än index. Skälen till|

| |utvärderas på ett bra sätt. |att målen inte nåtts totalt|

| | |sett har varit den tidigare|

| | |höga likviditetsandelen och det

|

| | |svaga resultatet på aktiesidan|

| | |under 1998. Totalt bedöms|

| | |resultatet senaste|

| | |femårsperioden som mindre|

| | |tillfredsställande. Regeringen|

| | |konstaterar dock att åtgärder|

| | |vidtagits som på sikt bör leda|

| | |till en bättre|

| | |resultatutveckling. |

| | | |

| | | |

-----------------------------------------------------------------------

|Sjätte | | |

|fondstyrelsen| | |

| | | |

| |Målen för verksamheten är |Eftersom verksamheten pågått|

| |uppföljningsbara och väl |under så kort tid är det svårt|

| |formulerade. Förvaltningen av |att utvärdera resultatet.|

| |de noterade aktierna bör dock |Jämförs fondens avkastning på|

| |kunna kompletteras med ett |placeringarna med lämpliga|

| |mål för portföljens risk. |index förefaller dock|

| | |avkastningen ha varit|

| | |tillfredsställande. |

| | | |

| | | |

| | | |

| | | |

-----------------------------------------------------------------------

Det marknadsvärderade resultatet för första-tredje

fondstyrelsen uppgick under 1998 till knappt 57,5

miljarder kronor, vilket motsvarar en avkastning på

nominellt 10 % och realt 10,6 % av fondkapitalet. Under de

senaste fem åren har avkastningen i genomsnitt varit 9,1 %

per år i nominella termer och 7,8 % per år i reala termer.

Fjärde fondstyrelsens marknadsvärderade resultat för 1998

blev 7 miljarder kronor, vilket ger en nominell avkastning

på 9 % och en real avkastning på 9,7 %. De senaste fem

åren har den årliga nominella avkastningen varit drygt 20

%. Det marknadsvärderade resultatet för femte

fondstyrelsen under 1998 blev 0,8 miljarder kronor. Det

motsvarar en nominell avkastning på 6,7 % och en real

avkastning på 7,3 %. Under den senaste femårsperioden har

femte fondstyrelsen gett en avkastning på i genomsnitt

drygt 20,5 % per år. Resultatet för den sjätte

fondstyrelsen uppgick till 0,9 miljarder kronor i fjol.

Det ger en nominell avkastning på 8,4 % och en real

avkastning på 9 %. Eftersom sjätte fondstyrelsen endast

varit verksam sedan slutet av 1996 finns inga uppgifter om

avkastningen i ett femårsperspektiv.

Regeringens bedömning och utvärdering av fondstyrelsernas

resultat, mål, och placeringsinriktning sammanfattas i

tabellen ovan.

Motionen

I motion Fi45 av Johan Lönnroth m.fl. (v) anförs att AP-

fondstyrelsernas placeringsregler helt är dikterade av

krav på hög avkastning, riskspridning och hög

betalningsberedskap. Några andra motiv finns inte.

Motionärerna anser att AP-fondsmedlen i betydligt större

utsträckning bör utnyttjas för att möjliggöra en högre och

uthållig tillväxt i svensk ekonomi. Det förutsätter en

mindre snäv fokusering på avkastningsmålen. AP-fondsmedlen

bör inte utnyttjas i snävt spekulativa syften utan i

stället förvaltas utifrån samhällsekonomiska

utgångspunkter, för att tillgodose sysselsättnings- och

tillväxtmål. Den nya fempartiöverenskommelsen om AP-

fondens organisation och placeringsregler innebär bl.a.

att en betydande del av AP-fondens medel kommer att

placeras i börsnoterade och icke-noterade bolag. Därför

förutsätter motionärerna att fondstyrelsernas

årsredovisningar i fortsättningen även kommer att omfatta

en näringspolitisk bedömning av placerings- och

investeringsverksamheten. Nästa års utvärdering av AP-

fondens verksamhet bör också omfatta ett näringspolitiskt

avsnitt. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har granskat regeringens skrivelse. Utskottet

noterar att både fjärde och femte fondstyrelserna har

reviderat sina verksamhetsmål efter de påpekanden som

framfördes i bl.a. förra årets utvärdering. De nya målen

förefaller vara väl avvägda och innebär bl.a. att

möjligheten att utvärdera förvaltningen har förbättrats.

När det gäller första-tredje AP-fonderna anser utskottet,

liksom regeringen, att fondstyrelserna bör presentera ett

tydligare och mer investeringsinriktat mål för den totala

förvaltningen. Dagens mål att realvärdesäkra fondkapitalet

är inte funktionellt och försvårar en utvärdering av

verksamheten. Med det ovan anförda föreslår utskottet att

regeringens skrivelse läggs till handlingarna.

När det gäller motionens förslag om en näringspolitisk

bedömning av fondstyrelsernas placerings- och

investeringsverksamhet vill utskottet hänvisa till

kommande förslag om AP-fondernas mål, organisation och

placeringsregler. I en departementspromemoria från juli

1999 (Ds 1999:38) beskrivs de förslag till ny organisation

och nya placeringsregler som de fem partier som står bakom

det nya pensionssystemet - Socialdemokraterna, Moderata

samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och

Folkpartiet liberalerna - kom överens om i juni 1999.

Promemorian har varit ute på remiss och enligt planen

skall propositioner angående sjunde och första-femte

fondstyrelserna lämnas till riksdagen under hösten. Vad

gäller den sjätte AP-fondstyrelsen, som ligger utanför

fempartiöverenskommelsen, anger regeringen i promemorian

att den avser att återkomma med förslag som innebär en

viss anpassning av sjätte AP-fondstyrelsens regelverk till

de förslag som framförs i departementspromemorian.

Proposition om sjätte AP-fondstyrelsen är enligt uppgifter

från Finansdepartementet planerad till mars år 2000. Mot

bakgrund av att förslag om nya verksamhetsmål, ny

organisation och nya placeringsregler för AP-fonden inom

en snar framtid lämnas till riksdagen anser utskottet att

det saknas skäl att nu föreslå någon riksdagens åtgärd.

Motion Fi45 (v) avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande Allmänna pensionsfondens

verksamhet år 1998

att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1998/99:132 till

handlingarna,

2. beträffande näringspolitisk utvärdering av

Allmänna pensionsfondens årliga placeringar

att riksdagen avslår motion 1998/99:Fi45.

res. (v, mp)

Stockholm den 12 oktober 1999

På finansutskottets vägnar

Jan Bergqvist

I beslutet har deltagit: Jan

Bergqvist (s), Gunnar Hökmark (m),

Bengt Silfverstrand (s), Lisbet Calner

(s), Johan Lönnroth (v), Lennart

Hedquist (m), Sonia Karlsson (s),

Fredrik Reinfeldt (m), Carin Lundberg

(s), Sven-Erik Österberg (s), Siv Holma

(v), Per Landgren (kd), Anna Åkerhielm

(m), Matz Hammarström (mp), Lena Ek (c),

Karin Pilsäter (fp) och Göran Hägglund

(kd).

Reservation

Näringspolitisk utvärdering av Allmänna

pensionsfondens årliga placeringar (mom.2) (v,

mp)

Johan Lönnroth (v), Siv Holma (v) och Matz Hammarström

(mp) anser

dels att den del av utskottets ställningstagande på s. 4

som börjar med "När det gäller motionens" och slutar med

"Motion Fi45 (v) avstyrks" bort ha följande lydelse:

De regler som styr AP-fondens placeringar är helt

dikterade av kravet på hög avkastning. Utskottet delar

motionärernas uppfattning att medlen i AP-fonden i större

utsträckning bör utnyttjas för skapa en högre och mer

uthållig tillväxt i den svenska ekonomin. Det förutsätter

att dagens fokusering på målet om hög avkastning blir

mindre snäv.

För att vi skall klara framtidens pensionskostnader måste

sysselsättningen i samhället vara hög och arbetslösheten

låg. Det förutsätter i sin tur att det finns många

framgångsrika små och stora företag och att utvecklingen

mot en kunskapsintensiv och högförädlande produktion

fortsätter. Vidare krävs även en väl fungerande offentlig

sektor. Ett starkt svenskt näringsliv förutsätter också en

aktiv och målmedveten näringspolitik. Enligt utskottets

mening bör AP-fonderna, vars tillgångar i slutet av 1998

uppgick till omkring 745 miljarder kronor, i större

utsträckning kunna användas för att skapa en sådan

näringspolitik.

Överenskommelsen mellan Socialdemokraterna och de fyra

borgerliga partierna i somras om bl.a. AP-fondens

placeringsregler innebär att en ökad andel av AP-

fondmedlen kommer att placeras i både börsnoterade och

icke börsnoterade aktier. Enligt utskottets mening bör

detta även leda till att de olika fondstyrelserna i sina

årsredovisningar genomför en näringspolitisk bedömning av

aktie- och företagsplaceringarna. En sådan saknas i

dagsläget. Vidare bör nästa års skrivelse från regeringen

till riksdagen om Allmänna pensionsfondens verksamhet

innehålla ett näringspolitiskt avsnitt.

Vad utskottet anfört med anledning av motion Fi45 (v) bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande

lydelse:

2. beträffande näringspolitisk utvärdering av

Allmänna pensionsfondens årliga placeringar

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Fi45 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört.