Bet. 1999/2000:FiU7

Finansutskottets betänkande

1999/2000:FIU07

Ändrade regler för revisorer i sparbanker och

medlemsbanker, m.m. (prop. 1998/99:129)

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

1999/2000

FiU7

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande de i

proposition 1998/99:129 framlagda förslagen till

ändringar i bankrörelselagen (1987:617) m.fl. lagar.

Vidare behandlar utskottet en motion som väckts

under allmänna motionstiden 1998 och fyra motioner

som väckts under allmänna motionstiden 1999.

I propositionen föreslås vissa ändringar i

bankrörelselagens bestämmelser för sparbanker och

medlemsbanker i fråga om revision och skadestånd.

Förslagen syftar till att utjämna vissa skillnader

mellan reglerna för bankaktiebolag å ena sidan och

reglerna för sparbanker och medlemsbanker å andra

sidan. Skillnaderna uppkom genom lagändringar som

trädde i kraft vid årsskiftet 1998/99 och som

innebär att aktiebolagslagen (1975:1385) i stället

för den upphävda bankaktiebolagslagen (1987:618)

utgör den associationsrättsliga grunden för

bankaktiebolag. I propositionen föreslås även en

förlängd övergångstid för de företag som bedriver

inlåningsverksamhet med stöd av en

övergångsbestämmelse till bankrörelselagen.

Övergångstiden, som enligt den senaste ändringen av

lagen löper ut den 31 december 1999, föreslås bli

förlängd till utgången av år 2001. De nya reglerna

föreslås träda i kraft vid årsskiftet 1999/2000.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag med en

redaktionell ändring. Med anledning av fyra motioner

förordar utskottet att riksdagen skall ge regeringen

till känna vad utskottet anfört beträffande

medlemsbanker. En motion avstyrks.

Propositionen

I proposition 1998/99:129 föreslås att riksdagen

antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617),

2. lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),

3. lag om ändring i lagen (1995:1570) om

medlemsbanker,

4. lag om ändring i lagen (1995:1559) om

årsredovisning i kreditinstitut och

värdepappersbolag,

5. lag om ändring i lagen (1995:1571) om

insättningsgaranti.

Propositionens lagförslag återfinns i bilaga 1 till

betänkandet.

Motionerna

Motion väckt under allmänna motionstiden

1998

1998/99:Fi709 av Tomas Eneroth och Eva Arvidsson (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

förlängning av övergångsbestämmelsen i

bankrörelselagen.

Motioner väckta under allmänna motionstiden

1999

1999/2000:Fi707 av Matz Hammarström (mp) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en utredning om

åtgärder för att möjliggöra för medlemsbanker att

växa.

1999/2000:Fi709 av Jonas Ringqvist m.fl. (v, kd, mp)

vari yrkas att riksdag-

en som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att regeringen skyndsamt skall

återkomma till riksdagen med ett förslag som

möjliggör för små medlemsbanker att växa.

1999/2000:Fi711 av Lena Ek (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om förändring av

kapitaltäckningskravet för banker med en omsättning

mellan 100 och 1 000 miljoner kronor.

1999/2000:Fi712 av Cinnika Beiming och Ola Rask (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

medlemsbankers möjligheter att växa.

Utskottet

Ändrade regler för revisorer i sparbanker

och medlemsbanker

Propositionen

Bankverksamhet får bedrivas av bankaktiebolag,

sparbanker och medlemsbanker. Gemensamma

bestämmelser för de tre bankkategorierna finns i

bankrörelselagen (1987:617). De gemensamma

bestämmelserna omfattar regler om den rörelse en

bank får driva. Utöver sådana gemensamma

bestämmelser innehåller bankrörelselagen även vissa

särbestämmelser. Bank- aktiebolag, sparbanker och

medlemsbanker utgör skilda slag av

associationsrättsliga sammanslutningar. För

sparbanker och medlemsbanker finns särskilda lagar

som innehåller merparten av de associationsrättsliga

bestämmelserna. Dessa bestämmelser finns för

sparbanker i sparbankslagen (1987:619) och för

medlemsbanker i lagen (1995:1570) om medlemsbanker.

Motsvarande bestämmelser för bankaktiebolag fanns

tidigare i bankaktiebolagslagen (1987:618).

Bankaktiebolagslagen upphörde emellertid att gälla

vid årsskiftet 1998/99. För bankaktiebolag gäller

sedan dess i stället aktiebolagslagens bestämmelser

med de avvikelser som följer av bankrörelselagen.

Den ovan beskrivna förändringen beträffande

bankaktiebolagen är en följd av den nyligen gjorda

översynen av de särskilda associationsrättsliga

reglerna för bankaktiebolag. Utgångspunkten för den

översynen var att låta aktiebolagslagen tillämpas

även för bankaktiebolag. Endast mycket väl

motiverade särbestämmelser skulle få finnas kvar.

Översynen utmynnade i proposition 1997/98:166 Ny

associationsrätt för bankaktiebolag, m.m.

Propositionen antogs av riksdagen hösten 1998 och

lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 1999

(prop. 1997/98:166, bet. 1998/99:LU4, rskr.

1998/99:23). Samtidigt trädde en del ändringar i

aktiebolagslagen om bl.a. revision och skadestånd i

kraft (prop. 1997/98:99, bet. 1997/98:LU26, rskr.

1997/98:257).

Som redovisats ovan finns gemensamma bestämmelser

för de tre bankkategorierna i bankrörelselagen.

Utöver sådana gemensamma bestämmelser innehåller

bankrörelselagen dels de särbestämmelser som ansetts

nödvändiga för bankaktiebolag, dels bestämmelser om

revision, skadestånd m.m. för sparbanker och

medlemsbanker.

De bestämmelser om revision och skadestånd som

enligt bankrörelselagen gäller för sparbanker och

medlemsbanker gällde fram till årsskiftet även för

bankaktiebolag. Genom de lagändringar som trädde i

kraft vid årsskiftet 1998/99 infördes delvis

annorlunda bestämmelser för bankaktiebolagen. I

proposition 1997/98:166 s. 55 uppmärksammades detta

och regeringen konstaterade att det i vissa

avseenden kunde uppkomma skillnader mellan de

bestämmelser som gäller för bankaktiebolag och de

bestämmelser som gäller för sparbanker och

medlemsbanker. I anslutning därtill anförde

regeringen att den avsåg att återkomma beträffande

regleringen av sparbanker och medlemsbanker. I den

nu aktuella propositionen framhåller regeringen att

avsikten är att regleringen av sparbanker och

medlemsbanker skall ses över. I det sammanhanget

avser regeringen bl.a. att överväga om lagen om

ekonomiska föreningar kan utgöra den

associationsrättsliga grunden för medlemsbanker på

motsvarande sätt som aktiebolagslagen numera gör för

bankaktiebolag. Regeringen anser dock att en del av

de skillnader som uppkommit mellan de olika

bankkategorierna är mer påtagliga än andra. Det

gäller t.ex. reglerna om minsta antalet revisorer,

om obehörighetsgrunder och kompetenskrav för

revisorer, om revisorsjäv och om tidsfrister för

väckande av talan om skadestånd till banken.

Regeringen anser därför att det är angeläget att

redan nu ta ställning till i vilken utsträckning

dessa skillnader är motiverade och bör behållas. När

det gäller kompetenskravet för revisorer ställer

dessutom EG-rättsliga regler vissa krav. Dessa

regler återfinns i rådets åttonde direktiv

(84/253/EEG) av den 10 april 1984 om godkännande av

personer som har ansvar för lagstadgad revision av

räkenskaper (det åttonde bolagsrättsliga

direktivet), det s.k. revisorsdirektivet.

Regeringen föreslår således vissa ändringar i

bankrörelselagens bestämmelser för sparbanker och

medlemsbanker i fråga om revision och skadestånd.

När det gäller revisors kompetens föreslås att

endast den som är auktoriserad eller godkänd revisor

skall få revidera sparbanker och medlemsbanker.

Detta är en följd av EG:s åttonde bolagsrättsliga

direktiv. För att det även i fortsättningen skall

vara möjligt att låta personer utan denna formella

kompetens granska verksamheten i sparbanker och

medlemsbanker föreslås en möjlighet att låta

lekmannarevisorer utföra en allmän granskning av

banken.

I propositionen föreslås även ändringar i lagen

(1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och

värdepappersbolag. Ändringarna innebär framför allt

att årsredovisningen för ett förflutet räkenskapsår

skall lämnas till lekmannarevisorn senast vid den

tid då den också senast skall lämnas till revisorn.

Vidare föreslås mindre ändringar i sparbankslagen

och lagen om medlemsbanker, bl.a. till följd av att

valutaunionen startade den 1 januari 1999, samt en

följdändring i lagen (1995:1571) om

insättningsgaranti.

De nya reglerna föreslås träda i kraft vid

årsskiftet 1999/2000.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag.

Ändrad övergångsbestämmelse till

bankrörelselagen

Propositionen

Genom en ändring i 1 kap. 2 § bankrörelselagen som

trädde i kraft den 1 januari 1996 avskaffades

allmänhetsbegreppet i bankrörelsedefinitionen (prop.

1995/96:74, bet. 1995/96:NU9, rskr. 1995/96:112 och

1995/96:113). I propositionen anfördes att

lagändringen berörde sådan inlåningsverksamhet som

är vanlig inom kooperationen men att lagändringen

inte var avsedd att tvinga in sparkassorna under

bankregleringen. Enligt en särskild

övergångsbestämmelse tilläts därför företag som vid

lagens ikraftträdande bedrev inlåningsverksamhet som

inte fordrade tillstånd enligt äldre lag att

fortsätta med verksamheten längst till den 31

december 1997.

Regeringen tillkallade under 1995 en särskild

utredare med uppgift att överväga kvalitativa och

kvantitativa krav på föreningar som tar emot

insättningar (dir. 1995:100). I maj 1996

överlämnades betänkandet SOU 1996:81, Skydd för

sparande i sparkasseverksamhet, till regeringen med

ett förslag till lag om sparkasseverksamhet.

Förslaget innebär att ekonomiska föreningar tillåts

ta emot sådan inlåning som är förbehållen banker

under vissa förutsättningar. Betänkandet

remissbehandlades. Ett stort antal remissinstanser

avstyrkte förslaget. I regeringens proposition

1997/98:24, Ändrad övergångsbestämmelse i

bankrörelselagen, föreslogs att den ovan nämnda

övergångstiden skulle förlängas från den 31 december

1997 till den 31 december 1999. Som skäl för

förlängningen anfördes att Sparkasseutredningens

kritiserade förslag inte kunde läggas till grund för

lagstiftning samt att Banklagskommittén skulle göra

en översyn av gränserna för bankrörelselagens

tillämpningsområde. Eftersom Banklagskommitténs

arbete skulle vara klart vid utgången av år 1997

ansåg regeringen att det förelåg betydande fördelar

med att avvakta kommitténs betänkande. Regeringen

anförde vidare i proposition 1997/98:24 att det är

en fördel om Sparkasseutredningens förslag samordnas

med Banklagskommitténs förslag.

Banklagskommittén överlämnade i januari 1999 sitt

huvudbetänkande till regeringen SOU 1998:160,

Reglering och tillsyn av banker och

kreditmarknadsföretag. Kommitténs förslag innebär

helt nya förutsättningar för sparkassorna. Bland

annat föreslås att bankernas ensamrätt att ta emot

inlåning avskaffas. Detta skulle innebära att det

inte behövs något undantag från kravet på bankoktroj

för ekonomiska föreningar med sparkasseverksamhet

som tar emot medel från sina medlemmar. Kommitténs

betänkande har nyligen remissbehandlats. Eftersom

regeringen alltjämt anser att det är önskvärt att

samordna beredningen av sparkassefrågan med

Banklagskommitténs förslag, bör en ny förlängning av

övergångstiden göras. Då en proposition som

behandlar kommitténs förslag enligt en preliminär

bedömning beräknas kunna överlämnas till riksdagen

senast under första halvåret år 2001 torde två års

förlängning av övergångstiden vara tillräcklig.

Regeringen föreslår därför att övergångstiden bör

förlängas till utgången av år 2001.

Motionen

I motion 1998/99:Fi709 av Tomas Eneroth och Eva

Arvidsson (s), som väcktes under allmänna

motionstiden 1998, anförs att sparkasseverksamhet

enligt en övergångsbestämmelse i bankrörelselagen

(1987:617) är tillåten t.o.m. utgången av år 1999.

Frågan hur en lagstiftning som tillåter

sparkasseverksamhet skall vara utformad är för

närvarande föremål för överväganden av

Banklagskommittén. Det är oklart när en proposition

i ämnet kan förväntas. Motionärerna anser därför att

det än en gång framstår som nödvändigt att förlänga

övergångsbestämmelsen i bankrörelselagen, åtminstone

till utgången av år 2001.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens uppfattning att en ny

förlängning av övergångstiden bör göras. En

proposition som behandlar Banklagskommitténs förslag

kommer, enligt regeringen, att kunna överlämnas till

riksdagen senast under första halvåret 2001.

Utskottet anser därför att övergångstiden bör

förlängas till utgången av år 2001. Utskottet

tillstyrker således regeringens förslag. Härigenom

är motion Fi709 (s) tillgodosedd och bör inte

föranleda någon riksdagens åtgärd varför den

avstyrks.

Lagförslagen

Propositionen

De i propositionen framlagda lagförslagen återfinns

i bilaga 1 till betänkandet. I lagförslag 3 föreslås

en ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet har observerat att det i regeringens

lagförslag 3 Förslag till lag om ändring i lagen

(1995:1570) om medlemsbanker inte har uppmärksammats

att 1 kap. 4 § fått en ny lydelse genom lagen

(1999:224) om ändring i lagen (1995:1570) om

medlemsbanker (prop. 1997/98:186, bet.

1998/99:FiU14, rskr. 1998/99:130). Utskottet lägger

därför i bilaga 2 fram ett med hänsyn härtill

justerat lagförslag.

Medlemsbanker

Gällande ordning

Enligt 1 kap. 2 § lagen (1995:1570) om medlemsbanker

är en medlemsbank en ekonomisk förening som har till

ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen

genom att driva bankverksamhet i vilken medlemmarna

deltar genom att använda bankens tjänster som

insättare eller på annat sätt. Enligt 1 kap. 4 §

skall en medlemsbank när bankens rörelse påbörjas ha

ett bundet eget kapital som vid tidpunkten för

beslutet om oktroj motsvarar minst 5 miljoner euro.

Om balansomslutningen i den planerade verksamheten

kan beräknas uppgå till högst 100 miljoner kronor,

får bolaget medges att ha lägre bundet eget kapital,

dock lägst motsvarande 1 miljon euro. Frågor om

sådant medgivande prövas av Finansinspektionen.

Ärenden som är av principiell betydelse eller av

särskild vikt prövas dock av regeringen.

Motionerna

I motionerna 1999/2000:Fi707 av Matz Hammarström

(mp), 1999/2000: Fi709 av Jonas Ringqvist m.fl. (v,

kd, mp), 1999/2000:Fi711 av Lena Ek (c) och

1999/2000:Fi712 av Cinnika Beiming och Ola Rask (s)

vänder sig motionärerna mot regleringen i lagen om

medlemsbanker om eget bundet kapital. Motionärerna

beskriver vilka konsekvenser regleringen får för

Ekobanken. Ekobanken är Sveriges andra medlemsbank

och den har ca 1 300 medlemmar. Ekobanken startade

under år 1998 och fick då regeringens tillstånd att

starta med ett medlemskapital om 9,5 miljoner

kronor. Medlemskapitalet uppgår för närvarande till

ca 13 miljoner kronor och balansomslutningen uppgår

till ca 95 miljoner kronor. Ekobankens önskan att få

växa stadigt och successivt med såväl kapital som

balansomslutning förhindras av reglerna om eget

bundet kapital. En tillväxt av det egna kapitalet

ryms inte inom bankens balansräkning. Så fort det

egna kapitalet börjar växa riskerar

balansomslutningen att överskrida 100 miljoner

kronor. Eftersom en bank i princip måste ta emot de

insättningar som kunderna önskar göra så uppstår en

omöjlig situation där banken bryter mot lagen

oavsett om man tar emot insättningarna eller avvisar

dem. Motionärerna anser att den nuvarande

lagstiftningen inte är genomtänkt. Enligt

motionärerna behöver den kompletteras med en regel

som möjliggör för banken att växa från en nivå med

ett eget bundet kapital på 1 miljon euro till en

nivå där det egna bundna kapitalet uppnår kravet på

minst 5 miljoner euro. Detta skulle t.ex. kunna ske

genom att det införs ett relativt

kapitaltäckningskrav för banker med en omsättning

mellan 100 och 1 000 miljoner kronor. Motionären i

motion Fi707 (mp) anser att regeringen bör tillsätta

en utredning med uppdrag att utreda åtgärder för att

möjliggöra för medlemsbanker att växa. Motionärerna

i motionerna Fi709 (v, kd, mp), Fi711 (c) och Fi712

(s) anser att regeringen bör återkomma till

riksdagen med ett förslag som möjliggör för små

medlemsbanker att växa.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet delar motionärernas uppfattning att

reglerna i lagen om medlemsbanker behöver ses över

så att de inte hindrar små medlemsbanker från att

växa. Nuvarande reglering behöver kompletteras med

en regel som möjliggör för banker att växa från en

nivå med ett eget bundet kapital på 1 miljon euro

till en nivå där detta kapital uppnår kravet på

minst 5 miljoner euro.

Enligt uppgift från Finansdepartementet kommer en

översyn att äga rum i samband med den beredning av

Banklagskommitténs huvudbetänkande (SOU 1998:160

Reglering och tillsyn av banker och

kreditmarknadsföretag) som för närvarande pågår.

Det problem som motionärerna tar upp är således

föremål för beredning inom Finansdepartementet och

utskottet förutsätter att frågan löses i detta

sammanhang. Om problemen för medlemsbankerna skulle

bli akuta innan en förändring av denna lagstiftning

kan träda i kraft anser utskottet att regeringen bör

ta ett särskilt initiativ för att lösa frågan.

Vad utskottet anfört med anledning av motionerna

Fi707 (mp), Fi709 (v, kd, mp), Fi711 (c) och Fi712

(s) bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ändrade regler för

revisorer i sparbanker och medlemsbanker, m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1998/99:129 och

med avslag på motion 1998/99:Fi709 antar de av

regeringen framlagda förslagen till

dels lag om ändring i bankrörelselagen

(1987:617),

dels lag om ändring i sparbankslagen

(1987:619),

dels lag om ändring i lagen (1995:1570) om

medlemsbanker med den ändringen att 1 kap. 4 §

erhåller den i bilaga 2 som Utskottets förslag

betecknade lydelsen,

dels lag om ändring i lagen (1995:1559) om

årsredovisning i kreditinstitut och

värdepappersbolag,

dels lag om ändring i lagen (1995:1571) om

insättningsgaranti,

2. beträffande medlemsbanker

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Fi707,

1999/2000:Fi709, 1999/2000:Fi711 och

1999/2000:Fi712 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört.

Stockholm den 26 oktober 1999

På finansutskottets vägnar

Jan Bergqvist

I beslutet har deltagit: Jan Bergqvist (s), Mats

Odell (kd), Gunnar Hökmark (m), Lisbet Calner (s),

Lennart Hedquist (m), Sonia Karlsson (s), Fredrik

Reinfeldt (m), Carin Lundberg (s), Siv Holma (v),

Per Landgren (kd), Anna Åkerhielm (m), Matz

Hammarström (mp), Lena Ek (c), Karin Pilsäter (fp),

Kjell Nordström (s), Hans Hoff (s) och Lars

Bäckström (v).

Propositionens lagförslag

1 Förslag till lag om ändring i bankrörelselagen

(1987:617)

2 Förslag till lag om ändring i

sparbankslagen (1987:619)

3 Förslag till lag om ändring i lagen

(1995:1570) om medlemsbanker

4 Förslag till lag om ändring i lagen

(1995:1559) om årsredovisning i

kreditinstitut och värdepappersbolag

5 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1571) om

insättningsgaranti

Utskottets lagförslag

Av utskottet föreslagen ändring i

regeringens förslag till ändring i lagen

(1995:1570) om medlemsbanker

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

-----------------------------------------------------

1 kap.

4 §[1]

Varje medlem skall betala insats i medlemsbanken i

enlighet med vad som föreskrivs i stadgarna.

Betalningen skall alltid fullgöras i pengar.

-----------------------------------------------------

En medlemsbank skall när En medlemsbank skall när

bankens rörelse påbörjas bankens rörelse påbörjas

ha ett bundet eget ha ett bundet eget

kapital som vid kapital som vid

tidpunkten för beslut om tidpunkten för beslut om

oktroj motsvarar minst oktroj motsvarar minst

fem miljoner ecu. I 5 fem miljoner euro. I 5

kap. 4 § 5 lagen kap. 4 § 5 lagen

(1995:1559) om (1995:1559) om

årsredovisning i årsredovisning i

kreditinstitut och kreditinstitut och

värdepappersbolag finns värdepappersbolag finns

bestämmelser om vad som bestämmelser om vad som

utgör bundet eget utgör bundet eget

kapital. kapital.

Om balansomslutningen i Om balansomslutningen i

den planerade den planerade

verksamheten kan beräknas verksamheten kan beräknas

uppgå till högst uppgå till högst

etthundra miljoner etthundra miljoner

kronor, får bolaget kronor, får banken medges

medges att ha lägre att ha lägre bundet eget

bundet eget kapital än kapital än det som anges

det som anges i andra i andra stycket, dock

stycket, dock lägst lägst motsvarande en

motsvarande en miljon miljon euro. Frågor om

ecu. Frågor om sådant sådant medgivande prövas

medgivande prövas av av Finansinspektionen.

Finansinspektionen. Ärenden som är av

Ärenden som är av principiell betydelse

principiell betydelse eller av särskild vikt

eller av särskild vikt prövas dock av

prövas dock av regeringen.

regeringen.

-----------------------------------------------------