Bet. 1999/2000:FiU9

Finansutskottets betänkande

1999/2000:FIU09

Yrkesregister m.m. (prop. 1999/2000:8)

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1999/2000

FiU9

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande de i

proposition 1999/2000:8 framlagda förslagen till

ändringar i lagen (1995:1536) om provverksamhet

avseende hushålls- och bostadsuppgifter

(provverksamhetslagen) och lagen (1992:889) om den

officiella statistiken (statistiklagen). Vidare

behandlar utskottet två motioner som väckts med

anledning av propositionen.

I propositionen föreslås lagstiftning som gör det

möjligt att fortsätta förberedelserna inför en

registerbaserad folk- och bostadsräkning. Regeringen

föreslår vissa ändringar i statistiklagen för att

möjliggöra inrättandet av ett yrkesregister.

Uppgiftsskyldigheten för näringsidkare samt

stiftelser och sammanslutningar som inte bedriver

näringsverksamhet kompletteras och ändras så att

uppgiftsskyldigheten kommer att gälla antalet

anställda samt deras löner, sysselsättning och

yrken. Ändringen föreslås träda i kraft den

1 januari 2000. Provverksamhetslagen reglerar den

provverksamhet som genomförts för att bl.a. pröva

möjligheterna att bygga upp ett landsomfattande

lägenhetsregister och införa folkbokföring på

lägenheter. Lagen upphör att gälla den dag

regeringen bestämmer, dock senast vid utgången av år

1999. Uppgifter i de personregister som inrättats

med stöd av lagen skall gallras senast när lagen

upphör att gälla. I propositionen anförs att

uppgifterna i registren behövs för att bygga upp ett

lägenhetsregister på riksnivå och att uppgifterna

därför måste bevaras även efter år 1999. Regeringen

föreslår att den tidpunkt då provverksamhetslagen

senast upphör att gälla flyttas fram till utgången

av september 2001.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Till

betänkandet har fogats två reservationer.

Propositionen

I proposition 1999/2000:8 föreslås att riksdagen

antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (1995:1536) om

provverksamhet avseende

hushålls- och bostadsuppgifter,

2. lag om ändring i lagen (1992:889) om den

officiella statistiken.

Propositionens lagförslag återfinns i bilaga till

betänkandet.

Motionerna

1999/2000:Fi1 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) vari yrkas

att riksdagen avslår proposition 1999/2000:8

Yrkesregister m.m. i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1999/2000:Fi2 av Per Landgren m.fl. (kd) vari yrkas

att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1992:889) om den officiella

statistiken.

Utskottet

Bakgrund

Den grundläggande regleringen av den officiella

statistiken finns i lagen (1992:889) om den

officiella statistiken (statistiklagen). Lagen

tillämpas när statliga myndigheter under regeringen

framställer officiell statistik. I 1 § andra stycket

föreskrivs att officiell statistik är sådan

statistik för samhällsplanering, forskning, allmän

information och internationell rapportering som en

myndighet framställer enligt föreskrifter som

regeringen meddelar. Föreskrifter om

uppgiftsskyldighet för näringsidkare, stiftelser

m.fl. finns i

3-8 §§. Uppgiftsskyldigheten är förenad med vissa

tvångsmedel som regleras i 11-13 §§.

Riksdagen beslutade år 1995 att det skall

genomföras registerbaserade folk- och

bostadsräkningar, (prop. 1995/96:90, bet.

1995/96:FiU6, rskr. 1995/96:117). Samtidigt

beslutades att en provverksamhet skulle genomföras i

Gävle kommun och Högalids församling i Stockholms

kommun för att närmare pröva möjligheterna att bygga

upp ett landsomfattande lägenhetsregister, införa

folkbokföring på lägenheter, testa

statistikkvaliteten och precisera kostnaderna för

detta. Riksdagen antog i detta sammanhang bl.a.

lagen (1995:1536) om provverksamhet avseende

hushålls- och bostadsuppgifter

(provverksamhetslagen). Vid registerbaserade folk-

och bostadsräkningar används uppgifter i befintliga

register. En förutsättning för en registerbaserad

folk- och bostadsräkning är ett lägenhetsregister

med vissa uppgifter om varje lägenhet. Det krävs att

enskilda personer i flerbostadshus folkbokförs på

lägenhet. Då kan man knyta uppgifter om ett enskilt

hushåll till en lägenhet. En annan förutsättning för

en registerbaserad folk- och bostadsräkning är att

det finns ett yrkesregister.

Den ovan beskrivna försöksverksamheten har

genomförts och utvärderats. Utvärderingen visar att

uppläggningen av lägenhetsregistret i

försöksområdena fungerade tillfredsställande medan

folkbokföringen innebar vissa problem genom att en

mindre del av befolkningen inte kunde folkbokföras

på lägenheter.

I 1999 års ekonomiska vårproposition gjorde

regeringen bedömningen att fortsatta investeringar

för att möjliggöra registerbaserade folk- och

bostadsräkningar är det bästa alternativet. Detta

alternativ är en långsiktig investering som lägger

grund för framtida folk- och bostadsräkningar.

Regeringen gjorde vidare bedömningen att problemen i

folkbokföringen var av övergående karaktär och att

de kunde lösas bl.a. genom stabila

lägenhetsbeteckningar. På grund av förseningarna

bedömdes en registerbaserad folk- och bostadsräkning

kunna genomföras först år 2004 eller 2005. Riksdagen

godkände vad regeringen anfört om inriktningen av

registerbaserad folk- och bostadsräkning. I

vårpropositionen redovisade regeringen också att den

anser att ett yrkesregister bör byggas upp i

enlighet med ett förslag från Statistiska

Centralbyrån (SCB) som innebär att befintliga

yrkesuppgifter i lönestatistiken utnyttjas och

kompletteras med en enkätinsamling av yrkesuppgifter

från de småföretag som inte ingår i lönestatistiken.

Regeringen föreslog att 2 miljoner kronor anvisades

på tilläggsbudget för år 1999 för att SCB skulle

kunna påbörja uppbyggnaden av ett yrkesregister.

Regeringen informerade om att den avsåg att

återkomma till riksdagen med förslag om den

lagstiftning som krävs för att inrätta ett

yrkesregister. Riksdagen godkände regeringens

förslag till medelsanvisning (prop. 1998/99:100,

bet. FiU27, rskr. 249).

Regeringen har gett Statistikregelgruppen i uppdrag

att senast den 1 december 1999 redovisa förslag till

ändringar i författningarna på statistikens område.

Statistikregelgruppen skall senast den 1 mars 2000

redovisa författningsförslag om uppbyggnad av

lägenhetsregister, folkbokföring på lägenheter och

registerbaserade folk- och bostadsräkningar.

Regeringen avser att senare återkomma till riksdagen

i dessa frågor.

Propositionen

Förlängd giltighetstid för provverksamhetslagen

Provverksamhetslagen upphör att gälla den dag

regeringen bestämmer, dock senast vid utgången av år

1999. Enligt 5 § skall uppgifter i de personregister

som inrättats med stöd av lagen gallras senast när

lagen upphör att gälla.

I propositionen anförs att de uppgifter som ingår i

registren behövs för att bygga upp ett

lägenhetsregister på riksnivå. Eftersom detta arbete

inte kan avslutas före utgången av år 1999 måste

uppgifterna därför bevaras även efter år 1999.

Regeringen föreslår därför att den tidpunkt då

provverksamhetslagen senast upphör att gälla flyttas

fram.

Personuppgiftslagen (1998:204) trädde i kraft den

24 oktober 1998. Samtidigt upphävdes datalagen

(1973:289). Enligt punkt 2 av

övergångsbestämmelserna till personuppgiftslagen

gäller dock datalagen t.o.m. den 30 september 2001

för sådan behandling av personuppgifter som

påbörjats före den 24 oktober 1998. Med hänsyn

härtill och till det pågående lagstiftningsarbetet

beträffande den registerbaserade folk- och

bostadsräkningen, som kommer att innebära en

anpassning till personuppgiftslagen, föreslår

regeringen att den tidpunkt då provverksamhetslagen

senast upphör att gälla flyttas fram till utgången

av september 2001.

Yrkesregister

Syftet med ett yrkesregister är att ersätta den

insamling av yrkesuppgifter som tidigare skett från

enskilda i samband med folk- och bostadsräkningarna.

Dessa uppgifter finns inte i något befintligt

register. Insamlingen måste därför ske på något

annat sätt. Ett yrkesregister skall tillgodose bl.a.

myndigheters, organisationers och forskningens krav

på relevanta data. Det övergripande målet med

uppgifterna i ett yrkesregister är att bilda

underlag för framställning av officiell statistik.

Uppgifter i registret kan användas tillsammans med

andra uppgifter för officiell statistik.

SCB redovisade under våren 1999 en särskild

konsekvensanalys enligt förordningen om särskild

konsekvensanalys av reglers effekter för små

företags villkor. SCB konstaterar i sin analys att

användbarheten av ett yrkesregister minskar

väsentligt om man helt avstår från att samla in

uppgifter från de små företag som inte ingår i

lönestatistiken. En allmän bedömning är att nya

arbetstillfällen i första hand kommer att skapas i

mindre och medelstora företag. Den yrkesmässiga

exponeringen kan också vara annorlunda i små företag

än i stora, vilket skulle försvåra analysen av

hälsorisker. Enligt SCB är det emellertid möjligt

att utesluta en insamling av yrkesuppgifter från

företag med en anställd. SCB:s förslag innebär att

ca 110 000 företag får en enkät vart femte år. Med

det rullande schema som föreslås innebär det att en

enkät skickas till drygt 20 000 företag per år. SCB

kommer under uppbyggnadsperioden av yrkesregistret

att ha fortsatt kontakt med företagarnas

organisationer i fråga om åtgärder för att

underlätta uppgiftslämnandet för företagen.

I personuppgiftslagen (1998:204) finns allmänna

bestämmelser om behandling av personuppgifter.

Syftet med lagen är att skydda människor mot att

deras personliga integritet kränks genom behandling

av personuppgifter. Lagen innehåller inte några

bestämmelser om när behandling av personregister bör

regleras i en särförfattning. Allmänt kan sägas att

en särreglering kan vara motiverad t.ex. när

behandlingen omfattar personuppgifter om hela

befolkningen eller en stor del av denna eller när

det rör sig om känsliga personuppgifter.

Som framgått ovan kommer Statistikregelgruppen att

lämna förslag till en samlad författningsreglering

av den officiella statistiken. Med hänsyn till det

nu nämnda arbetet och med beaktande av karaktären av

de personuppgifter som behandlingen kommer att avse

anser regeringen att det inte finns skäl att nu

föreslå särregler för behandlingen utöver

personuppgiftslagens regler.

Regeringen föreslår således att

uppgiftsskyldigheten i 4 och 5 §§ statistiklagen för

näringsidkare samt för stiftelser och

sammanslutningar som inte bedriver näringsverksamhet

kompletteras och ändras så att uppgiftsskyldigheten

kommer att gälla antalet anställda samt deras löner,

sysselsättning och yrken. Den föreslagna ändringen

skall gälla från den 1 januari 2000. Kostnaderna för

yrkesregistret beräknas till 8 miljoner kronor per

år.

Motionerna

I motion Fi1 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) avvisas

förslaget om införande av ett yrkesregister.

Registret kommer snabbt att bli föråldrat, inte

minst som en följd av den stora föränderligheten på

arbetsmarknaden. Motionärerna anser således att

propositionen skall avstyrkas.

I motion Fi2 av Per Landgren m.fl. (kd) avvisas de

föreslagna ändringarna i statistiklagen.

Motionärerna anser inte att småföretagen bör tyngas

med den föreslagna uppgiftsplikten. Motionärerna

anser i stället att uppgifterna bör inhämtas till

lägsta möjliga kostnad från andra källor.

Småföretagens livskraft och bärighet är viktigare än

detaljeringsgraden på ett register som ändå löper

risken att snabbt föråldras beroende på den allt

rörligare arbetsmarknaden.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet anser, i motsats till motionärerna i

motion Fi1 (m), att det är angeläget att det

inrättas ett yrkesregister som kan ersätta den

insamling av yrkesuppgifter som tidigare skett i

samband med folk- och bostadsräkningarna. Härigenom

kan bl.a. myndigheters, organisationers och

forskningens krav på relevanta data tillgodoses.

Beträffande vad som anförs om småföretagen i motion

Fi2 (kd) vill utskottet framhålla att användbarheten

av ett yrkesregister väsentligt minskar om man helt

avstår från att samla in uppgifter från de små

företag som inte ingår i lönestatistiken. Som

redovisats i propositionen kommer insamlingen av

yrkesuppgifter att beröra ca 110 000 företag som får

en enkät vart femte år. Med det rullande schema som

föreslås innebär förslaget att en enkät skickas till

drygt 20 000 företag per år. SCB kommer under

uppbyggnadsperioden att ha kontakt med företagarnas

organisationer i fråga om åtgärder för att

underlätta uppgiftslämnandet för företagen.

Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens

förslag. Motionerna Fi1 (m) och Fi2 (kd) avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

beträffande yrkesregister m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:8 samt

med avslag på motionerna 1999/2000:Fi1 och

1999/2000:Fi2 antar de av regeringen framlagda

förslagen till

dels lag om ändring i lagen (1995:1536) om

provverksamhet avseende

hushålls- och bostadsuppgifter,

dels lag om ändring i lagen (1992:889) om den

officiella statistiken.

res. 1 (m, c, fp)

res. 2 (kd)

Stockholm den 4 november 1999

På finansutskottets vägnar

Jan Bergqvist

I beslutet har deltagit: Jan

Bergqvist (s), Mats Odell (kd),

Bengt Silfverstrand (s), Lisbet

Calner (s), Lennart Hedquist (m),

Sonia Karlsson (s), Fredrik

Reinfeldt (m), Siv Holma (v), Per

Landgren (kd), Anna Åkerhielm (m),

Matz Hammarström (mp), Lena Ek (c),

Karin Pilsäter (fp), Kjell

Nordström (s), Gunnar Axén (m),

Hans Hoff (s) och Lars Bäckström

(v).

Reservationer

1. Yrkesregister m.m. (m, c, fp)

Lennart Hedquist (m), Fredrik Reinfeldt (m), Anna

Åkerhielm (m), Lena Ek (c), Karin Pilsäter (fp) och

Gunnar Axén (m) anser

dels att finansutskottets ställningstagande bort ha

följande lydelse:

Finansutskottet motsätter sig inrättandet av ett

yrkesregister. Liksom motionärerna i motion Fi1 (m)

anser utskottet att ett yrkesregister snabbt kommer

att bli föråldrat, inte minst som en följd av den

stora föränderligheten på arbetsmarknaden.

Registerbaserade folk- och bostadsräkningar bygger

på uppfattningen att individen efter genomgången

yrkesutbildning förblir inom samma område resten av

sitt yrkesverksamma liv. Utskottet anser att en

sådan uppfattning bygger på ett ålderdomligt och

statiskt synsätt. I stället är det så att nya

yrkesroller uppstår och andra försvinner.

Benämningar har ingen relevans i ett längre

perspektiv. Som exempel på förgängliga data kan

nämnas städare, lokalvårdare, kamrer och sättare.

Mot bakgrund av det anförda och med bifall till

motion Fi1 (m) avslår utskottet propositionens

förslag och motion Fi2 (kd).

dels att utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

beträffande yrkesregister m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Fi1 avslår

motion 1999/2000:Fi2 samt de i proposition

1999/2000:8 framlagda förslagen,

2. Yrkesregister m.m. (kd)

Mats Odell och Per Landgren (båda kd) anser

dels att finansutskottets ställningstagande bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att statistik över olika

samhällsförhållanden är en viktig kunskapskälla för

planering och politiska beslut.

Lagstiftningsinstrumentet bör dock, såsom påpekas i

motion Fi2 (kd), användas med försiktighet.

Skyldigheter för företag att inkomma med statistiska

uppgifter får inte oskäligt tynga eller äventyra

företagens egen verksamhet.

Utskottet anser att det är positivt att regeringen

föreslår att befintliga uppgifter i lönestatistiken

används. Propositionens förslag ger dock en felaktig

signal genom att förslaget ytterligare tynger

småföretagen med en uppgiftsplikt. Liksom

motionärerna i motion Fi2 (kd) anser utskottet att

yrkesuppgifter i stället bör inhämtas från den

officiella lönestatistiken och att kompletterande

uppgifter bör inhämtas från andra SCB-register.

Uppgifter om yrke bör således inhämtas till lägsta

möjliga kostnad från andra källor. Småföretagens

livskraft och bärighet är viktigare än

detaljeringsgraden på ett register som ändå löper

risken att snabbt föråldras beroende på den allt

rörligare arbetsmarknaden.

Utskottet anser att företagens totala

uppgiftslämnande måste minska och bli enklare.

Grunddatabasutredningens förslag kan utgöra en

viktig utgångspunkt (SOU 1997:146 Grunddata - i

samhällets tjänst). Förslaget innebär kortfattat att

en registerbank med vissa ständigt förekommande

företagsuppgifter, grunddata, upprättas som kan

hämtas från myndigheter. Utskottet vill också erinra

om Sveriges nationella handlingsplan för

sysselsättning inom det europeiska samarbetet. En av

punkterna handlar om utvecklad företagaranda bl.a.

genom minskad administrativ börda för småföretagen.

På grund av det anförda och med bifall till motion

Fi2 (kd) anser utskottet att propositionens förslag

såvitt avser ändringar i statistiklagen bör avslås.

Motion Fi1 (m) avstyrks. I sammanhanget vill

utskottet uppmärksamma att SCB redan har skickat ut

enkäter beträffande yrkesregistret till ett stort

antal företagare och att svarstiden går ut den 8

november 1999. SCB har således skickat ut en enkät

utan något formellt lagstöd.

dels att utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

beträffande yrkesregister m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Fi2 och med

avslag på motion 1999/2000:Fi1

dels antar det i proposition 1999/2000:8

framlagda förslaget till lag om ändring i lagen

(1995:1536) om provverksamhet avseende hushålls-

och bostadsuppgifter,

dels avslår det i propositionen framlagda förslaget

till lag om ändring i lagen (1992:889) om den

officiella statistiken.

Propositionens lagförslag

1 Förslag till lag om ändring i lagen

(1995:1536) om provverksamhet avseende

hushålls- och bostadsuppgifter

2 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:889) om

den officiella statistiken

Innehållsförteckning