Bet. 1999/2000:JuU10

Justitieutskottets betänkande

1999/2000:JUU10

Effektivisering av förfarandet i allmän domstol

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Utskottet

Hemställan

1999/2000

JuU10

Sammanfattning

I detta ärende behandlar utskottet förslag från

regeringen som syftar till att effektivisera

förfarandet i allmän domstol. Förslagen, som i

första hand rör tingsrätterna, är avsedda att

förenkla och effektivisera förfarandet inte bara för

domstolarna utan även för parterna. Bland förslagen

märks nya regler om uppehåll i huvudförhandling, att

ansvaret för s.k. avräkning från fängelsestraff av

den tid någon suttit anhållen eller häktad flyttas

från domstolarna till kriminalvården samt

förenklingar av rättegången i mål om

äktenskapsskillnad och vårdnad om barn.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag men

föreslår en ytterligare övergångsbestämmelse som

innebär att äldre bestämmelser om återvinning alltid

skall gälla när en tredskodom har meddelats före de

nya lagreglernas ikraftträdande.

Till betänkandet har fogats en reservation.

Propositionen

I proposition 1999/2000:26 har regeringen

(Justitiedepartementet) föreslagit att riksdagen

antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i rättegångsbalken,

2. lag om ändring i äktenskapsbalken,

3. lag om ändring i föräldrabalken,

4. lag om ändring i brottsbalken,

5. lag om ändring i lagen (1974:202) om beräkning

av strafftid m.m.,

6. lag om ändring i lagen (1974:371) om rättegången

i arbetstvister,

7. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

8. lag om ändring i lagen (1986:1009) om

förfarandet i vissa fall vid förverkande m.m.,

9. lag om ändring i lagen (1991:1559) med

föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och

yttrandefrihetsgrundlagens områden,

10. lag om ändring i lagen (1998:603) om

verkställighet av sluten ungdomsvård,

11. lag om ändring i lagen (1999:116) om

skiljeförfarande.

Motionen

1999/2000:Ju5 av Gun Hellsvik m.fl. (m) vari yrkas

att riksdagen begär att regeringen tillsätter en

utredning av domstolsförfarandet i enlighet med vad

som anförts i motionen.

Utskottet

Ärendet och dess beredning

I detta ärende behandlar utskottet ett

regeringsförslag om förändringar i olika avseenden

av förfarandet i de allmänna domstolarna samt en

motion som väckts med anledning av propositionen.

Till grund för regeringens förslag ligger i första

hand de förslag som lämnats i promemorian

Domstolsförfarandet - förslag till förbättringar (Ds

1997:7) med undantag för de förslag i promemorian

som avser användning av videokonferens i rättegång.

När det gäller frågan om preklusion i visst fall

under förberedelsen grundas regeringsförslaget på

förslag som lagts fram av Skiljedomsutredningen i

dess slutbetänkande Näringslivets tvistlösning (SOU

1995:65). I fråga om regeringsförslaget om ändringar

i fråga om reglerna om reseförbud har regeringen

utgått från en promemoria av Riksåklagaren (dnr

Ju95-2996). Såväl Skiljedomsutredningens betänkande

som de nu nämnda promemoriorna har remissbehandlats.

Härutöver lämnas i propositionen vissa redaktionella

förslag som föranleds av avvecklingen av de allmänna

advokatbyråerna.

Lagrådet har i sitt yttrande föreslagit vissa

ändringar i den dit remitterade lagtexten, och

regeringen har i huvudsak följt Lagrådets förslag.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslår regeringen en rad åtgärder

för att effektivisera och förenkla

domstolsförfarandet för parterna och för de allmänna

domstolarna. Förslagen rör framför allt

handläggningen i tingsrätterna. Överrätternas

handläggning påverkas också. Förslagen syftar till

att renodla domstolarnas och domarnas verksamhet och

att ge domstolarna ökat utrymme att själva bestämma

bl.a. hur olika uppgifter skall dokumenteras. Vidare

avser förslagen att för parter och domstolar få till

stånd förenklade och förbättrade handläggningsregler

samt en snabbare och effektivare handläggning.

När det gäller renodling innebär förslagen

följande.

- Ansvaret för obligatorisk avräkning av tid för

frihetsberövande flyttas från domstol till

kriminalvården i fråga om fängelsepåföljden och till

Statens institutionsstyrelse i fråga om påföljden

sluten ungdomsvård. Domstolen skall på domen

anteckna och till den lokala kriminalvårdsmyndig-

heten respektive Statens institutionsstyrelse

rapportera under vilka tider den dömde har varit

anhållen, häktad eller frihetsberövad på något annat

sätt som kan föranleda avräkning. Domstolens ansvar

ankommer i tingsrätten på ordföranden, i hovrätten

på målets referent och i Högsta domstolen på

rotelinnehavaren. En åklagare som utfärdar ett

strafföreläggande skall anteckna de

frihetsberövanden som har förekommit och som kan

komma att föranleda avräkning.

- Åklagare ges rätt att häva beslut om reseförbud

innan åtal har väckts på samma sätt som gäller för

beslut om hävande av häktning.

- Beslut om ersättning av allmänna medel till

förhörspersoner och tolkar skall kunna fattas

utanför rättssalen av en domstolssekreterare eller

tingsnotarie.

För att åstadkomma en ökad flexibilitet föreslås

följande.

- Reglerna om avbrott och uppskov i

huvudförhandling sammanförs till ett institut

samtidigt som bestämmelserna utformas så att det ges

bättre möjligheter att anpassa rättegången till

förhållandena i det enskilda målet. Möjligheterna

att låta en huvudförhandling fortsätta efter

uppehåll ökas. Förbudet mot att i tvistemål låta en

huvudförhandling fortsätta efter uppehåll när denna

hålls i förenklad form upphävs.

- Bestämmelsen i 1 kap. 9 § rättegångsbalken om att

fler mål inte utan synnerliga skäl får sättas ut

till huvudförhandling samma dag än som kan beräknas

bli slutförda under sex timmar upphävs.

- Reglerna om protokollföring i mål och ärenden i

domstol förenklas genom att domstolarna får

möjlighet att låta bli att föra protokoll när något

protokoll inte behövs. Vissa bestämmelser flyttas

från rättegångsbalken till ärendeförordningen.

- Tingsrätten ges möjlighet att avgöra mål som bara

rör förverkande av egendom utan att hålla

huvudförhandling.

En rad förslag innebär en snabbare och effektivare

handläggning:

- Tingsrätten skall i dispositiva tvistemål kunna

meddela parterna att förberedelsen skall anses vara

avslutad vid en viss senare tidpunkt. Efter denna

tidpunkt skall en part få åberopa en ny omständighet

eller ett nytt bevis endast om parten gör sannolikt

att han eller hon har haft en giltig ursäkt att inte

göra det tidigare eller om ett tillåtande av

åberopandet inte innebär att målets prövning

fördröjs i någon väsentlig mån.

- I tvistemål och i mål om enskilt åtal bör

tingsrätten vidare i ett tidigt skede av målet

upprätta en tidsplan för målets handläggning, om det

inte av särskilda skäl är obehövligt. Tidpunkten för

huvudförhandling skall bestämmas så snart som

möjligt.

- De s.k. jourdomstolarnas behörighet enligt 19

kap. 12 § rättegångsbalken utvidgas till att omfatta

all befattning med förundersökning och användande av

tvångsmedel och alltså inte bara frågan om häktning.

För att i övrigt förenkla och förbättra

handläggningsreglerna föreslås följande åtgärder.

- Tingsrätten ges möjlighet att i dispositiva

tvistemål förelägga käranden att senast viss dag

uppge om han vidhåller sin talan, om det under

målets handläggning har visat sig att käranden inte

medverkar i processen. Om käranden inte svarar, får

tingsrätten meddela tredskodom mot käranden.

- Tiden för att ansöka om återvinning av en

tredskodom skall räknas från datum för domen och

inte som nu från dagen då parten delgavs domen. I

föreläggandet skall anges när en tredskodom kan

komma att meddelas.

- En part i ett småmål som har förorsakat motparten

kostnader genom försumlig processföring skall

ersätta dessa kostnader utan begränsning.

- Ersättningen i småmål för en rättegångsskrift

eller en inställelse höjs från 300 kr till kostnaden

för en halvtimmes rådgivning enligt rättshjälpslagen

(f.n. ca 500 kr).

- Kravet på att ett rättegångsombud ger in sin

fullmakt vid en s.k. missnöjesanmälan tas bort.

Vidare slopas kravet på att originalfullmakt skall

visas upp i högre rätt.

- Reglerna i äktenskapsbalken och föräldrabalken om

förfarandet i mål om äktenskapsskillnad och vårdnad

m.m. förenklas. Förändringarna får bl.a. till följd

att möjligheterna till enbart skriftlig handläggning

utvidgas.

- Domstolens möjligheter att meddela provisoriska

beslut enligt 15 kap.

3 § rättegångsbalken för att säkerställa sökandens

rätt skall kunna tillämpas även i de fall sökanden

har ett fordringsanspråk eller ett anspråk på bättre

rätt till viss egendom.

I propositionen föreslås dessutom några tekniska

lagändringar till följd av att de allmänna

advokatbyråerna har avvecklats.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli

2000. De ändringar som rör avräkning av tid för

frihetsberövande föreslås dock träda i kraft den 1

oktober 2000.

Överväganden

Rättegångsbalken, som reglerar rättegången i allmän

domstol, trädde i kraft den 1 januari 1948. Under de

drygt femtio år som balken varit i kraft har den

flera gånger varit föremål för förändringar. De

hittills mest betydande förändringarna rörande

rättegången i tingsrätt genomfördes genom

lagstiftning år 1987 (prop. 1986/87:89, bet. JuU

1986/87:31; rskr. 1986/87:278).

I den nu framlagda propositionen föreslås

ytterligare reformer av framför allt förfarandet i

tingsrätt. Åtskilliga av förslagen härrör

ursprungligen från enskilda domstolar eller domare

och har sin grund i deras iakttagelser av de problem

som vissa av de nu gällande reglerna kan medföra. En

bärande tanke bakom de senaste årens arbete med att

modernisera domstolsförfarandet är att renodla

domarrollen och att göra förfarandet enklare. Denna

tankegång präglar också förslagen i propositionen.

Exempel härpå utgör förslagen att ansvaret för

avräkning vid frihetsberövande skall överflyttas på

kriminalvården och att beslut om ersättning av

allmänna medel skall kunna fattas utanför

rättssalen. Propositionen syftar också till att ge

domstolarna större möjligheter att själva organisera

sitt arbete; förslaget att införa en ny reglering om

uppehåll i huvudförhandling hör till dem som skall

tillgodose detta syfte. Andra förslag skall

säkerställa en snabb och effektiv handläggning - här

märks t.ex. förslaget om utvidgade möjligheter till

preklusion av nya omständigheter och bevis samt

utvidgningen av jourdomstols behörighet till att

avse alla beslut som kan ankomma på rätten under

förundersökningen.

Enligt utskottets mening synes propositionens

förslag - om än ibland präglade av en hög grad av

detaljreglering - ägnade att tillgodose en snabbare

och effektivare rättegång i de allmänna domstolarna

utan att för den skull inkräkta på rättssäkerhetens

krav. I den mån förslagen främjar en renodlad

domarroll är de i hög grad välkomna.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen

och de i denna framlagda lagförslagen.

I motion Ju5 (m) begärs en utredning av

domstolsförfarandet. En sådan utredning bör enligt

motionärerna överväga en ny processordning som

skulle omfatta både allmänna domstolar och

förvaltningsdomstolar. Särskilt bör enligt

motionärerna en samlad genomlysning av principerna

om muntlighet, omedelbarhet och koncentration göras.

Andra frågor som bör övervägas är vissa

domstolsliknande nämnders ställning i förhållande

till EG-rätten liksom frågor om skydd för vittnen

och målsägande.

Utskottet vill för sin del anföra följande. När

rättegångsbalken infördes byggde den på principerna

om muntlighet, omedelbarhet och koncentration. Med

muntlighet förstods att processmaterialet skulle

framläggas muntligen för rätten vid

huvudförhandlingen och med omedelbarhet att målets

avgörande skulle grundas direkt på det muntligen

framlagda materialet. Koncentration, slutligen,

innebar att förhandlingen skulle slutföras vid ett

rättegångstillfälle eller flera sådana som låg nära

varandra i tiden. De nämnda principerna är alltjämt

styrande för rättegången i allmän domstol men har

under årens lopp modifierats.

Regeringen tillkallade den 1 juli 1999 en särskild

utredare med uppgift att utreda processen i allmän

domstol (dir. 1999:62). Den särskilde utredaren

skall undersöka hur rättegången i tvistemål och

brottmål med bibehållen rättssäkerhet kan

förbättras. Utredaren skall särskilt uppmärksamma

frågor om muntlighet, omedelbarhet och koncentration

i förfarandet samt frågor om bevisning.

Enligt direktiven skall utredaren undersöka hur

muntlighet och skriftlighet bör vägas mot varandra i

de allmänna domstolarnas behandling av brottmål och

tvistemål för att processen med bibehållna

rättssäkerhetskrav skall vara så effektiv som

möjligt. Utredaren skall särskilt uppmärksamma

frågor om huruvida muntligheten i avgörandeskedet

bör begränsas på ett eller annat sätt och avgörandet

i målet alltså kunna grundas på annat än vad som

förekommit vid en huvudförhandling. Utredaren skall

vidare bl.a. se över användningen av telefon och

videokonferens i rättegång.

Utredningen skall redovisa sitt uppdrag före

utgången av år 2001.

Brottsofferutredningen har i sitt betänkande

Brottsoffer - Vad har gjorts? Vad bör göras? (SOU

1998:40) föreslagit åtgärder till skydd för

målsägande och vittnen. En proposition i dessa

frågor förbereds i Justitiedepartementet. I samband

med behandlingen vid förra riksmötet av förslaget

till lag om försöksverksamhet med videokonferens i

rättegång uttalade utskottet att användningen av

videokonferens kan bidra till att målsägande och

vittnen inte av fruktan eller rädsla för egen

säkerhet avhåller sig från att lämna sina

berättelser (bet. 1998/99:JuU23 s. 9).

Enligt vad utskottet inhämtat är frågan om vissa

domstolsliknande nämnders ställning i EG-rättsligt

hänseende uppmärksammad i Justitiedepartementet.

Utskottet anser att önskemålen i motion Ju5

väsentligen är tillgodosedda genom det här

redovisade utrednings- och beredningsarbetet.

Motionen avstyrks.

Övrigt

Övergångsbestämmelserna till lagen om ändring i

rättegångsbalken

Regeringens förslag till ny lydelse av 44 kap. 9 §

rättegångsbalken innebär att tiden för att söka

återvinning mot en tredskodom skall räknas från den

dag domen meddelades och inte som enligt gällande

lag från den dag då domen delgavs parten. Utskottet

har uppmärksammats på behovet av en

övergångsbestämmelse som klargör att äldre

bestämmelser om återvinning alltid skall tillämpas

när en tredskodom har meddelats före den nya lagens

ikraftträdande. Utskottet föreslår en sådan

övergångsbestämmelse i bilaga 2.

Ändring i sekretesslagen

I propositionen föreslås en ändring i 16 kap. 1 §

sekretesslagen (1980:100) med ikraftträdande den 1

juli 2000. I proposition 1999/2000:32 Lönebildning

för full sysselsättning föreslås en ändring i samma

lagrum med ikraftträdande den 1 juni 2000. Den i

förevarande ärende föreslagna ändringen bör

samordnas med förslaget i sistnämnda proposition.

Utskottets förslag framgår av bilaga 2.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande propositionen

att riksdagen antar regeringens förslag till

a) lag om ändring i rättegångsbalken, dock att i

ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna

skall införas en ny punkt, 4, med den lydelse

utskottet föreslår i bilaga 2,

b) lag om ändring i äktenskapsbalken,

c) lag om ändring i föräldrabalken,

d) lag om ändring i brottsbalken,

e) lag om ändring i lagen (1974:202) om

beräkning av strafftid m.m.,

f) lag om ändring i lagen (1974:371) om

rättegången i arbetstvister,

g) lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

dock att 16 kap. 1 § ges den lydelse utskottet

föreslår i bilaga 2,

h) lag om ändring i lagen (1986:1009) om

förfarandet i vissa fall vid förverkande m.m.,

i) lag om ändring i lagen (1991:1559) med

föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och

yttrandefrihetsgrundlagens områden,

j) lag om ändring i lagen (1998:603) om

verkställighet av sluten ungdomsvård,

k) lag om ändring i lagen (1999:116) om

skiljeförfarande,

2. beträffande rättegångsutredning

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ju5.

res. (m)

Stockholm den 7 mars 2000

På justitieutskottets vägnar

Ingvar Johnsson

I beslutet har deltagit: Ingvar Johnsson (s), Märta

Johansson (s), Margareta Sandgren (s), Alice Åström

(v), Ingemar Vänerlöv (kd), Anders G Högmark (m),

Maud Ekendahl (m), Helena Frisk (s), Jeppe Johnsson

(m), Kia Andreasson (mp), Gunnel Wallin (c), Siw

Persson (fp), Göran Norlander (s), Anita Sidén (m),

Yilmaz Kerimo (s), Sven-Erik Sjöstrand (v) och Kjell

Eldensjö (kd).

Reservation

Rättegångsutredning (mom. 2)

Anders G Högmark (m), Maud Ekendahl (m), Jeppe

Johnsson (m) och Anita Sidén (m) anför:

Vi finner det visserligen tillfredsställande att

regeringen tillsatt en utredning om rättegången i

allmän domstol. Enligt vår uppfattning är dock

utredningens uppdrag allt för begränsat. Utredningen

bör överväga om en gemensam processordning för

allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar bör

införas. Även frågan om domstolsliknande nämnders

ställning i EG-rättsligt hänseende bör utredas. Vi

känner oss inte övertygade om att pågående

utrednings- och beredningsarbete tillräckligt

uppmärksammar de processuella problemen kring ett

effektivt skydd för målsägande och vittnen, varför

utredningen bör tydligt belysa även denna fråga.

Utredningen bör få tilläggsdirektiv av den innebörd

vi nu skisserat. Detta bör ges regeringen till

känna.

Vi anser att utskottets hemställan under moment 2

bort ha följande lydelse:

2. beträffande rättegångsutredning

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:Ju5 som sin

mening ger regeringen till känna vad som anförts

i reservationen.

Regeringens lagförslag

Utskottets förslag till ändringar i

regeringens lagförslag

1. Lag om ändring i rättegångsbalken

_______________

4. Har en tredskodom meddelats före

ikraftträdandet, gäller äldre bestämmelser

i fråga om rätten att söka återvinning.

2. Lag om ändring i sekretesslagen

(1980:100)

-----------------------------------------------------

Lydelse enligt bet. Föreslagen lydelse

1999/2000:AU5

-----------------------------------------------------

16 kap.

-----------------------------------------------------

1 §

-----------------------------------------------------

Att friheten enligt 1 Att friheten enligt 1

kap. 1 § kap. 1 §

tryckfrihetsförordningen tryckfrihetsförordningen

och 1 kap. 2 § och 1 kap. 2 §

yttrandefrihetsgrundlagen yttrandefrihetsgrundlagen

att meddela och att meddela och

offentliggöra uppgifter i offentliggöra uppgifter i

vissa fall är begränsad vissa fall är begränsad

framgår av 7 kap. 3 § framgår av 7 kap. 3 §

första stycket 1 och 2, 4 första stycket 1 och 2, 4

§ 1-8 samt 5 § 1 och 3 § 1-8 samt 5 § 1 och 3

tryckfrihetsförordningen tryckfrihetsförordningen

och av 5 kap. 1 § första och av 5 kap. 1 § första

stycket samt 3 § första stycket samt 3 § första

stycket 1 och 2 stycket 1 och 2

yttrandefrihetsgrundlagen. yttrandefrihetsgrundlagen.

De fall av uppsåtligt De fall av uppsåtligt

åsidosättande av åsidosättande av

tystnadsplikt, i vilka tystnadsplikt, i vilka

nämnda frihet enligt 7 nämnda frihet enligt 7

kap. 3 § första stycket 3 kap. 3 § första stycket 3

och 5 § 2 och 5 § 2

tryckfrihetsförordningen tryckfrihetsförordningen

samt 5 kap. 1 § första samt 5 kap. 1 § första

stycket och 3 § första stycket och 3 § första

stycket 3 stycket 3

yttrandefrihetsgrundlagen yttrandefrihetsgrundlagen

i övrigt är begränsad, är i övrigt är begränsad, är

de där tystnadsplikten de där tystnadsplikten

följer av följer av

-----------------------------------------------------

------------------------- ------------------------

------------------- --------------------

6.8 kap. 4 § första 6.8 kap. 4 § första

stycket tredje meningen stycket andra meningen

rättegångsbalken rättegångsbalken

------------------------- -------------------------

------------------- -------------------

-----------------------------------------------------