Bet. 1999/2000:KrU10

Kulturutskottets betänkande

1999/2000:KRU10

Teater, dans och musik

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1999/2000

KrU10

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet motionsyrkanden från allmänna motionsti-

den hösten 1999.

Inledningsvis behandlas motionsyrkanden om bidragsutvecklingen m.m.

för teater, dans och musik. Olika motionsförslag rör frågor om hur arbets-

marknaden för skådespelare och dansare skall kunna stimuleras. Stödet till

länsmusiken, musikteaterarenan Dalhalla samt länskonsulenter och läns-

konstnärer inom områdena teater och dans tas upp i vissa motioner. Andra

motionsyrkanden rör statligt stöd till folkmusik, världsmusik, jazz och ama-

törverksamhet. Slutligen tar några motionsyrkanden upp frågor om den

kommunala musikskolans betydelse och om behovet av stöd till utrustning,

lokaler och scener för musikundervisningen i musikskolan, folkbildningen

och ideella musikföreningar.

Samtliga yrkanden avstyrks av utskottet. 15 reservationer och 4 särskilda

yttranden har avgivits.

Motionerna

1999/2000:Kr219 av Lars Gustafsson (kd) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om musikarvets

betydelse.

1999/2000:Kr231 av Peter Pedersen m.fl. (v) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om stöd till tekniskt avancerad utrustning,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av att säkra tillgången till repetitionslokaler och mu-

sikscener, inriktade på ungdomars musikverksamhet.

1999/2000:Kr234 av Charlotta L Bjälkebring m.fl. (v) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ge Kulturrådet i uppdrag att inför nästkommande verksam-

hetsår pröva möjligheten att stärka stödet till de centrala amatörorganisatio-

nerna,

1999/2000:Kr236 av Kenneth Lantz (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av länsmusiken i allmänhet och barn- och ungdomsverk-

samheten som en del av Musik i Skåne i synnerhet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om satsningar på den regionala kulturen över hela landet.

1999/2000:Kr276 av Tasso Stafilidis och Charlotta L Bjälkebring (v) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär att Kulturrådet får i uppdrag att i

enlighet med vad som anförts i motionen undersöka förutsättningarna för att

inrätta länskonstnärstjänster på områdena teater och dans.

1999/2000:Kr277 av Tasso Stafilidis m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en konsekvensanalys när det gäller effekterna av att

medelstilldelningen till teater och dans inte följer den faktiska kostnadsut-

vecklingen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en utvärdering av hur anslagens storlek svarar mot

den verksamhet som bedrivs på respektive teater- och dansinstitutioner och i

de fria grupperna,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att två- eller treåriga avtal bör slutas med de fria teater- och

dans-

grupperna,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att den bör överväga hur ett förslag till långsiktig lösning på

frågan om verksamhetsbidrag och projektbidrag skall se ut,

10. att riksdagen hos regeringen begär en utredning av stimulansåtgärder

för efterfrågan på kultur,

1999/2000:Kr285 av Bengt Niska och Monica Öhman (s) vari yrkas att riks-

dagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

statligt stöd för att trygga och utveckla verksamheten vid Tornedalsteatern.

1999/2000:Kr286 av Tasso Stafilidis och Charlotta L Bjälkebring (v) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att initiera ett samarbete över sektorsgränserna för att möjliggöra

ett riktat stöd till skådespelare och dansare.

1999/2000:Kr312 av Birgitta Sellén och Marianne Andersson (c) vari yrkas

att riksdagen hos regeringen begär en utredning för att belysa förutsättning-

arna för amatörkulturell verksamhet.

1999/2000:Kr313 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om musikteatern Dalhalla,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om bidragen till internationellt kulturutbyte och samarbete,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om den kommunala musikskolan,

1999/2000:Kr315 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts under rubriken Teater, dans och musik om beskrivningen av verklig-

heten vid budgetframställning,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om den kommunala musikskolan,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en utvärdering av konsekvenserna av neddragningarna

på länsmusiken,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att undersöka möjligheterna för inrättandet av fler folkmusikcent-

rum,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om världsmusiken,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att upphöja nyckelharpans instrumentfamilj till nationalinstru-

ment,

23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att för framtiden ge de centrala amatörkulturorganisationerna ett

utifrån verksamheternas omfattning rimligt stöd,

1999/2000:Kr317 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om stödet till jazz och moderna musikformer,

1999/2000:Kr601 av Ewa Larsson m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att för framtiden ge de centrala amatörkulturorganisationerna ett

utifrån verksamheternas omfattning rimligt stöd,

Ärendets beredning

Under ärendets beredning har utskottet informerats vid uppvaktningar av

representanter för musikteaterarenan Dalhalla respektive Riksföreningen för

Folkmusik och Dans.

Utskottet

Utskottet behandlar i detta betänkande ett antal motioner väckta under all-

männa motionstiden hösten 1999, vilka rör frågor om teater, dans och musik.

Bidragsutvecklingen m.m.

I två motioner tas upp frågor som rör de statliga bidragen till teater, dans

och musik.

I motion Kr277 (v) anförs att Kulturrådets anslagsnivå när det gäller teater

och dans bygger på en utredning från 1980-talet. Motionärerna anser att

kulturinstitutionerna och de fria grupperna bör få bidragen uppräknade med

lönekostnadsindex. Det behövs enligt motionen en konsekvensanalys när det

gäller effekterna av att medelstilldelningen inte följer den faktiska kostnads-

utvecklingen (yrkande 1) och en utvärdering av hur anslagens storlek svarar

mot den verksamhet som bedrivs på respektive teater- och dansinstitution

och i de fria grupperna (yrkande 2). Syftet med utvärderingen skall vara att

komma bort från diskussionen om medelstilldelningar och i stället få under-

lag till en diskussion om vad som skall göras med hjälp av medlen.

Vidare framhålls i motion Kr277 (v) att de fria gruppernas försämrade

ekonomi beror både på kostnadsutvecklingen och på den svåra ekonomiska

situationen inom den kommunala sektorn och inom föreningslivet. Utbudet

inom barnteaterområdet har försämrats märkbart. Antalet produktioner mins-

kar. Kommersiella bolag som använder sig av stordrift fyller stora salonger

men intresserar sig inte för pedagogiken, samtalet och för- och efterarbetet.

Fortsatt statligt stöd i form av verksamhetsbidrag och turnébidrag till de

kvalitetsinriktade fria teatergrupperna är därför viktigt. För att kontinuitet

och kvalitet skall kunna utvecklas krävs att staten, landstingen, regionerna

och kommunerna sluter två- eller treåriga avtal med de fria teater- och dans-

grupperna om bidragstilldelning (yrkande 5).

I motion Kr315 (mp) anförs att dagens bidragssystem och fördelningen av

anslagsmedel mellan de fasta institutionerna och de fria teatergrupperna är

otillfredsställande. Det som i budgetpropositionerna omnämns som oföränd-

rade bidrag till teatrarna innebär enligt motionärernas mening i praktiken

minskade bidrag, eftersom lönekostnaderna ökar. En annan beskrivning av

verkligheten borde därför göras under rubriken Teater, dans och musik i

budgetpropositionerna (yrkande 5).

Utskottet vill i sammanhanget först påminna om att bidragen till fria grup-

per och musikarrangörer har förstärkts under senare år. Vidare har ökade

medel anvisats för förstärkt bidrag till musikteater- och dansteaterinstitutio-

nerna. Medel har också avsatts för teaterinstitutioner i kris och i behov av

omstrukturering. Effekten av dessa satsningar och av samverkan mellan olika

slag av insatser kan - enligt vad regeringen anför i budgetpropositionen för

år 2000 - ännu inte överblickas. Utskottet förutsätter självfallet att Kulturrå

det i sin systematiska genomgång område för område och i årsredovisningar-

na redovisar analyser av effekterna av dessa satsningar. I budgetpropositio-

nen för år 2000 angav regeringen att det skulle kunna bli aktuellt med en

fördjupad utvärdering av de fria gruppernas turnéverksamhet.

I budgetpropositionen för år 2000 gjorde regeringen följande bedömning

beträffande de krisdrabbade teatrarna.

För att nya krissituationer inte skall uppkomma måste ett långsiktigt för-

ändringsarbete ske inom institutionerna. Ett sådant har också inletts på

många håll. Det är i första hand huvudmännen som har ansvaret för att det

skapas konstnärligt och ekonomiskt hållbara lösningar på institutionernas

problem. Staten har under lång tid medverkat till uppbyggnaden av det nu

befintliga nätet av regionala och lokala teater- och orkesterinstitutioner och

lämnar i dag ett betydande årligt stöd till deras verksamhet. Det är enligt vad

regeringen anför ingen realistisk bedömning att staten, med bibehållet fullt

ansvar för nationalscenerna och övriga riksinstitutioner, skulle ha möjlighet

att överta en del av de regionala huvudmännens ansvar för det pågående

förändringsarbetet. Däremot kan det vara rimligt att staten, när det finns skäl

för det, fortsätter att göra vissa insatser i län med svag försörjning av insti

tionsbaserad teater, dans och musik. Flera av de statliga stöden har till syfte

att säkra ett brett kvalitetsutbud av teater, dans och musik på mindre orter.

Regeringen framhåller vidare att en grundförutsättning för att de statliga

insatserna skall få effekt är att de följs upp med regionala och kommunala

åtgärder. De fria teatergruppernas fortsatta svårigheter att få avsättning för

sina barn- och ungdomsproduktioner ger en antydan om att statens stöd till

grupperna måste kombineras med utvecklingsinsatser inom det lokala be-

ställarledet. Även det förstärkta statliga stödet till musikens arrangörsföre-

ningar får avsedd verkan bara om det samverkar med lokala satsningar (se

prop. 1999/2000:1 utg.omr. 17 s. 53).

Utskottet påminner om att Kulturrådet i samband med de kulturpolitiska

besluten hösten 1996 gavs ansvar för övergripande uppföljningar och utvär-

deringar inom sitt verksamhetsområde. Översynsarbetet omfattar flera

konstområden och syftar till att presentera ett underlag för olika kulturpoli-

tiska beslut och till att stimulera till debatt.

År 1998 publicerade Kulturrådet den första av planerade rapporter som rör

teater och musik, nämligen "Arrangera mera. En kartläggning av arrangörs-

situationen på teater- och dansområdet" (Rapport från Statens kulturråd

1998:2). I en följande rapport behandlades musikteaterverksamhet, nämligen

rapporten "Från Sevilla till Duvemåla. Musikteater i Sverige inför 2000-

talet" (Rapport från Statens kulturråd 1998:4).

I dagarna har en rapport om de regionala teatrarna publicerats, nämligen

"Soppa och skådespel åt folket. Om teatrar med regionalt uppdrag" (Rapport

från Statens kulturråd 2000:1).

I den senaste rapporten sägs att det är avgörande för en fortsatt positiv ut-

veckling på området att staten är en garant för de regionala teatrarnas konst-

närliga produktion. De lokala och regionala huvudmännen bör ansvara för

teatrarnas övriga delar. Den rimligaste beräkningsgrunden för det konstnärli-

ga arbetet anges vara kostnaderna för den konstnärliga personalen. Möjlig-

heter till förnyelse är avgörande för framgång. De särskilda statliga bidragen

för utveckling behövs enligt rapporten även fortsättningsvis för tydligare

definierade förnyelse- och försöksåtgärder utanför teatrarnas ordinarie verk-

samhet samt för teatrarnas egen kompetensutveckling. Barn- och ungdomste-

ater kräver ett större stöd än övrig verksamhet.

De statliga verksamhetsbidragen bör kunna differentieras utifrån skilda

uppgifter och förutsättningar för teatrarna, sägs det i rapporten. För faststäl

lande av verksamhetsbidraget till den enskilda teatern bör det krävas för-

handling mellan staten genom Statens kulturråd och teaterns huvudman och

teatern. Huvudmannen och teatern bör därvid presentera en plan för teaterns

konstnärliga personalstyrka, barn- och ungdomsteaterverksamhet, distribu-

tions- och arrangörsfrågor m.m. Förhandlingarna bör även avse samspel med

andra län och andra producenter. En överenskommelse bör enligt rapporten

göras för en begränsad tidrymd om lägst tre och högst fem år.

Utskottet förutsätter att regeringen i den kommande budgetpropositionen

redovisar sin syn på de frågor som tagits upp i denna senaste rapport från

Kulturrådet på teater- och dansområdet.

Med anledning av förslaget i Kr277 (v) yrkande 1 om uppräkning av an-

slagsnivåerna vill utskottet nämna att Kulturrådet i budgetunderlaget för år

2001 har föreslagit olika anslagsförstärkningar inom teater-, dans- och mu-

sikområdet. Dessa förslag får beredas i det ordinarie budgetarbetet då en

avvägning kan göras mot andra anslagskrav inom kulturområdet.

Utskottet finner mot bakgrund av det anförda inte anledning för riksdagen

att begära sådana särskilda utredningar om och beskrivningar av effekterna

av medelstilldelningen till teater och dans m.m., som begärs i motionerna

Kr277 (v) yrkandena 1, 2 och 5 samt Kr315 (mp) yrkande 5. Yrkandena

avstyrks.

I motion Kr277 (v) anförs att anslagsutvecklingen för de fria grupperna har

bidragit till att fler skådespelare och dansare blivit utan fast arbete och fåt

lov att i stället arbeta som frilansande konstnärer med olika projekt. Kultur-

rådets projektmedel är otillräckliga i förhållande till antalet projektansök-

ningar. Situationen innebär en osäker arbetssituation för konstnärerna och

medför att kvalitet och kontinuitet i ordinarie verksamhet äventyras. Projekt-

formen kan dock vara en mycket lyckad form för att utveckla en verksamhet.

Den ger framför allt möjligheter till nyskapande och gränsöverskridande

satsningar. Regeringen bör överväga och komma med förslag till en långsik-

tig och hållbar lösning på problemen när det gäller de fria gruppernas verk-

samhetsbidrag och projektanslag (yrkande 6).

Utskottet instämmer i vad som anförs i motionen om att det är värdefullt

att bidragen till fria grupper kan avse både verksamhetsbidrag och projektan-

slag för att stimulera och göra utveckling och förnyelse möjlig. Utskottet har

i tidigare sammanhang mycket starkt understrukit de fria gruppernas betydel-

se för ett rikt kulturliv, särskilt vad gäller barns och ungdomars tillgång til

teater, dans och musik i hela landet. Utskottet förutsätter att Kulturrådets

översynsarbete inom teaterområdet även kommer att omfatta bidraget till de

fria grupperna. Resultaten av denna översyn bör avvaktas och användas vid

en bedömning - inom ramen för tillgängliga medel - av balansen mellan

verksamhets- och projektbidrag. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet

yrkande 6 i motion Kr277 (v).

En utredning om stimulans av efterfrågan på kultur, främst teater och dans,

föreslås i motion Kr277 (v). Konstnärernas försörjning bör i största möjliga

utsträckning baseras på ersättning för utfört arbete. Kulturarbetarnas ekono-

miska villkor har successivt försämrats och arbetslösheten är nu högre än för

många andra yrkesgrupper. Kulturarbetarna saknar inte arbetsuppgifter, men

de har svårt att försörja sig på sina inkomster av utfört arbete. Åtgärder be-

höver vidtas för att stimulera efterfrågan inom kultursektorn, t.ex. genom att

ge den offentliga sektorn ökade möjligheter att köpa teater- och dansföre-

ställningar (yrkande 10).

Vid riksmötet 1997/98 behandlade utskottet regeringens förslag i proposi-

tion 1997/98:87 om en rad åtgärder för att förbättra konstnärernas villkor och

möjligheter att försörja sig på sin konstnärliga verksamhet (bet. 1997/98:-

KrU13, rskr. 1997/98:303). I budgetpropositionen för år 1999 föreslogs

bidragsökningar för att stimulera efterfrågan på kultur i olika former, bl.a.

ökade bidrag till lokala musikarrangörer, till fria teater- och musikgrupper,

till utgivning och distribution av litteratur, till utställningsverksamhet och

olika former av stöd som går till enskilda konstnärer samt till försök med

förstärkt förmedlingsverksamhet vid centrumbildningar och Folkparkerna

(prop. 1998/99:1 utg.omr. 17, bet. 1998/99:KrU1, rskr. 1998/99:55). Vidare

beräknades medel för försöksverksamhet med den s.k. tredje anställnings-

formen inom teatern (prop. 1998/99:1 utg.omr. 14, bet. 1998/99:AU1,

rskr.1998/99:105). Förslagen i proposition 1997/98:87 och i budgetproposi-

tionen för år 1999 om förbättrade villkor för konstnärer grundades på resul-

taten av arbetet inom flera utredningskommittéer. De nu pågående försöks-

verksamheterna har nyligen utvärderats.

Utskottet anser att det för närvarande inte behövs någon ytterligare utred-

ning om stimulans av konstnärernas arbetsmarknad inom teater och dans.

Frågor som rör storleken på och fördelningen av de statliga bidragen till

teater och dans bör beredas i det årliga budgetarbetet. Mot bakgrund av det

anförda avstyrker utskottet motion Kr277 (v) yrkande 10.

Riktat stöd till skådespelare och dansare

I motion Kr286 (v) föreslås ett samarbete över sektorsgränserna för att utreda

och möjliggöra vad som i motionen kallas riktat stöd till skådespelare och

dansare med syfte att stimulera dessas arbetsmarknad. Motionärerna anser att

en försöksverksamhet bör inledas, i vilken arbetsgivare som engagerar skå-

despelare och dansare får ett reducerat avgiftsunderlag vid beräkningen av

socialavgifter, motsvarande vad som gäller för musiker. Målet för försöks-

verksamheten skall vara att teater- och dansarbetsgivarna framdeles skall

undantas från kravet på socialavgifter. Motionärerna bedömer att bortfallet i

inkomster för staten kompenseras genom att statens kostnader för skådespe-

lares och dansares arbetslöshet minskar. Institutionerna bör genom avtal

förbinda sig att anställa skådespelare och dansare för de medel som de såle-

des inte behöver betala till staten. Motionärerna uppger att den totala löne-

summan för dansare och skådespelare uppgår till ca 550 miljoner kronor. Ett

undantag från kravet att betala socialavgifter skulle enligt motionen medföra

minskade inkomster för staten på ca 166 miljoner kronor.

Utskottet anser att resultaten av den försöksverksamhet som för närvarande

pågår inom teaterområdet med en tredje anställningsform och förstärkt för-

medlingsverksamhet vid centrumbildningar och folkparker bör avvaktas

innan någon ny form av försöksverksamhet övervägs. Utskottet anser vidare

att det inte torde vara meningsfullt att på försök använda bestämmelser om

kostnadsersättning i lagen (1981:691) om socialavgifter och följdförfattning-

ar som en sorts indirekt stöd till skådespelare och dansare. Regler om scha-

bloner för kostnadsersättningar grundas på genomsnittliga beräkningar av en

yrkesgrupps faktiska kostnader i arbetet och inte på andra grunder eller för

andra syften.

Med det anförda avstyrker utskottet motion Kr286 (v).

Regional musikverksamhet m.m.

I motion Kr315 (mp) hemställs att riksdagen som sin mening skall ge rege-

ringen till känna behovet av en utvärdering av konsekvenserna av bespa-

ringarna på länsmusiken (yrkande 8). Motionärerna anför att neddragningar-

na har fått lov att kompenseras med utvecklingsmedel. De exemplifierar även

med att neddragningarna inneburit att musikskolor får svårt att hitta lärare

när musiker från länsmusiken blir tvungna att flytta till storstäderna.

Utskottet vill inledningsvis påminna om att riksdagen - efter förslag från

regeringen - hösten 1997 beslutade om en generell sänkning av bidragsnivån

för länsmusiken med 50 miljoner kronor, en sänkning som skulle fördelas på

åren 1998 och 1999 (prop. 1997/98:1 utg.omr. 17, bet. 1997/98:KrU1, rskr.

1997/98:97). Denna besparing om totalt 50 miljoner kronor var 10 miljoner

kronor mindre än den besparing om 60 miljoner kronor, som hade aviserats i

budgetpropositionen året innan. Sänkningen motiverades av behovet av en

omfördelning inom anslagsområdet till förmån bl.a. för ökade bidrag till

musikteater och dans samt bidrag till musikarrangörer, som dittills haft en

jämförelsevis låg bidragsnivå (jfr prop. 1996/97:3 s. 80-82).

I budgetpropositionen för år 2000 (prop. 1999/2000:100 utg.omr. 17 s. 58)

redovisas en första analys, som Kulturrådet gjort, av hur det förändrade

statsbidraget till länsmusiken har påverkat verksamheten. I några fall har

huvudmännen ökat sin ekonomiska insats. Nya organisatoriska lösningar

prövas också. Skillnaderna mellan länsmusikorganisationernas sätt att fylla

sin uppgift ökar genom att en del prioriterar fast orkesterverksamhet. Andra

orienterar sig mot musikteaterverksamhet i samarbete med teaterinstitutioner.

Andra åter lägger vikt vid barn- och ungdomsverksamhet och frilansproduk-

tioner. De regionala huvudmännens nysatsningar har enligt redovisningen i

budgetpropositionen i få fall gällt länsmusikens främjande och samordnande

uppgifter.

Utskottet utgår självfallet från att Kulturrådet fortsätter sitt analysarbete

och att - när resultaten rapporteras till regeringen - regeringen för riksdagen

redovisar sin egen bedömning av resultaten och av vilka åtgärder som even-

tuellt skulle kunna behöva vidtas. Utskottet anser således att riksdagen inte

behöver göra ett sådant uttalande till regeringen om uppföljning och utvärde-

ring av de genomförda besparingarna på länsmusiken som begärs i motion

Kr315 (mp) yrkande 8. Yrkandet avstyrks.

I motion Kr236 (kd) hemställs att riksdagen som sin mening skall ge rege-

ringen till känna behovet av länsmusiken i allmänhet, och barn- och ung-

domsverksamheten som en del av Musik i Skåne i synnerhet (yrkande 1).

Regeringen bör enligt motionen överväga betydelsen av ekonomiskt och

annat stöd till länsmusiken i hela landet (yrkande 2).

Besparingen på länsmusiken har nu fullföljts och den nuvarande bidrags-

nivån för länsmusikverksamheten bör i enlighet med vad utskottet uttalade

hösten 1999 ligga fast (bet. 1999/2000:KrU1 s. 36). Utskottet är således inte

berett att göra ett allmänt uttalande om att tillföra länsmusiken ökade medel.

Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motion Kr236 (kd).

Enligt motion Kr313 (kd) bör riksdagen begära att Dalhalla bör bli en stats-

bidragsberättigad musikteaterinstitution (yrkande 15). I motionen konstateras

att Dalhalla på ett fåtal år har blivit ett av Sveriges stora besöksmål och ut-

vecklats till en internationell festspelsarena som fortsätter att attrahera nya

besökare från alla åldersgrupper och kategorier, inte bara vana teater- och

operabesökare. Motionärerna anser att Dalhalla mycket väl motsvarar de

krav som kan ställas på en statsbidragsberättigad musikteaterinstitution.

Musikteaterverksamheten i landet bör därför byggas ut med en ny regional,

statsbidragsberättigad institution, nämligen Dalhalla.

Utskottet påminner om att riksdagen hösten 1997 beslöt om en bidragsför-

stärkning om 2 miljoner kronor till länsmusikorganisationen Musik i Dalarna

för bl.a. medverkan i musikproduktioner vid Dalhalla (prop. 1997/98:1

utg.omr. 17 s. 38, bet. 1997/98:KrU1, rskr. 1997/98:97). Dalhalla har från

regeringen erhållit ett engångsbidrag om 500 000 kronor under år 1999 i

samband med att scentaket stormskadats. Utskottet har vidare inhämtat att ett

projekt inom tillväxtavtalet i Dalarnas län avser Dalhalla. I budgetunderlaget

för år 2001 har Kulturrådet föreslagit ett bidrag om 2 miljoner kronor som

stöd till en basadministration vid Dalhalla.

Utskottet anser att verksamheten vid Dalhalla har haft en imponerande ut-

veckling och att verksamheten med den breda publiktillströmningen och det

växande internationella samarbetet är ett betydelsefullt inslag i landets kul-

turliv. Utskottet anser att det alltfort bör vara regeringens ansvar att - efte

kontakter från berörda regioner och efter förhandlingar med dem om villkor

och förutsättningar - besluta om vilka institutioner som bör ingå bland de

statsbidragsberättigade regionala teater-, dans- och musikinstitutionerna och

att föreslå finansiering av statligt bidrag till sådana institutioner. Utskotte

anser således att riksdagen bör avslå motion Kr313 (kd) yrkande 15.

Enligt motion Kr276 (v) bör Kulturrådet i samråd med länen undersöka

förutsättningarna för att inrätta länskonsulenttjänster inom teater och dans i

län där sådana saknas. Motionärerna konstaterar att antalet statligt stödda

tjänster varierar mellan länen. Verksamheten är en viktig resurs för amatör-

kulturen och fungerar som en länk mellan amatörer och det professionella

kulturlivet. Även för skolor och kulturskolor kan verksamheten fylla ett stort

behov då det gäller att koppla samman professionella konstnärer med skolans

egen kulturverksamhet.

Utskottet vill först påminna om att det statliga stöd som tas upp i motionen

avser länskonstnärsverksamhet. Detta stöd används till tjänster. Innehavarna

av tjänsterna kallas antingen länskonstnärer (oftast inom bildområdet) eller

länskonsulenter (t.ex. inom dansområdet).

Utskottet redovisade med anledning av ett motionsyrkande om länskonsu-

lenttjänster vid föregående riksmöte följande (bet. 1998/99:KrU5).

Hösten 1996 beslutade riksdagen på förslag av regeringen att den då i sju län

pågående försöksverksamheten med länskonstnärer - mestadels inom dan-

sens område - skulle permanentas och utökas till flera konstområden. Som

skäl för sitt förslag angav regeringen bl.a. att erfarenheterna från den dittil

bedrivna verksamheten med länsdanskonsulenter varit goda. Länskonstnä-

rernas arbete borde även fortsättningsvis vara att sprida, stimulera och öka

kunskapen om konst och kultur. Den pedagogiska delen av arbetet borde

företrädesvis inriktas mot barn och ungdom i skolor och på fritidsgårdar samt

mot amatörorganisationer och föreningsliv. Verksamheten borde ha som

övergripande mål att utveckla kontakten mellan konstnärer, beslutsfattare,

organisationer m.m. Enligt regeringens uppfattning skulle det vara värdefullt

om länskonstnärsbefattningarna kunde få en ökad spridning i landet. Även

kulturutskottet anförde att det skulle vara värdefullt om verksamheten med

länskonstnärer kunde spridas i landet (prop. 1996/97:3 s. 42, bet. 1996/97:

KrU1 s. 58-59, rskr. 1996/97:129).

Av förordningen (1996:1598) om statsbidrag till regional kulturverksamhet

framgår att statsbidrag får lämnas till verksamhet med länskonstnärer och att

bidraget lämnas till regionala och lokala institutioner som regeringen har

förklarat vara stödberättigade (1 §). Statsbidrag till verksamhet med läns-

konstnärer lämnas endast om bidrag från en landstingskommun, en kommun

eller någon annan huvudman uppgår till minst motsvarande det statliga stöd-

beloppet (2 §). Statsbidraget till verksamhet med länskonstnärer skall syfta

till att sprida, stimulera och öka kunskapen om konst och kultur, framför allt

bland barn och ungdom, och att höja kvaliteten inom amatörkulturen (6 §).

Under senare år har 6,7 miljoner kronor anvisats årligen för verksamheten

med länskonstnärer under anslaget A 2 Bidrag till allmän kulturverksamhet,

utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete. Medlen motsva-

rar 27 heltidstjänster. Därtill kommer för år 2000 vissa outnyttjade medel

från tidigare år. Bidrag ges till både heltids- och deltidstjänster. Bidrag utg

år 2000 till 14 tjänster (varav 3 halvtidstjänster) inom området dans, 12 inom

konst, 1 inom teater, 1 inom samisk musik och jojk och 1 inom form och

design. Bidrag utgår i form av stödenheter som fördelas av Kulturrådet.

Stödenheterna uppgår till 100 000 kronor. Delar av stödenhet kan delas ut.

Hittills har bidrag fördelats för treårsperioder.

I budgetunderlaget för år 2000 prioriterar Kulturrådet dans- och bild-

konstområdena som i övrigt har en svag regional struktur. Under våren 2000

kommer Kulturrådet att utvärdera danskonsulentverksamheten.

Utskottet anser - liksom vid föregående riksmöte - att det är glädjande att

verksamheten med länskonstnärer fungerar väl och nu finns i flertalet län.

Det bör emellertid understrykas att utbyggnaden av verksamheten också är

beroende av lokala och regionala huvudmäns möjlighet och vilja att bidra till

finansieringen. Mot den angivna bakgrunden och med hänvisning till det

anförda i övrigt är det enligt utskottets uppfattning inte motiverat att riksda

gen tar något initiativ med anledning av motion Kr276 (v), som således

avstyrks.

I motion Kr219 (kd) behandlas musikarvets betydelse. Motionären anför att

de ekonomiska förutsättningarna för länsmusiken skiftar mellan olika lands-

ting och anser att dessa olika förutsättningar bör uppmärksammas. Han anser

att riksdagen bör tillkännage för regeringen att ett Musikens år bör utlysas.

Under detta år skall stipendier delas ut och en handlingsplan upprättas för

kommunal och regional musikverksamhet.

Utskottet har i det föregående redovisat att det statliga bidraget till länsmu-

siken minskats under senare år med sammanlagt 50 miljoner kronor till för-

mån för andra delar av teater-, dans- och musikområdet. Utskottet har därvid

utgått från att de ändrade förutsättningarna för länsmusiken analyseras av

Kulturrådet och regeringen och att resultaten av analyserna redovisas för

riksdagen. Utskottet anser att det bör vara kommunernas och de regionalt

ansvarigas uppgift att både för egen del och i samverkan upprätta handlings-

planer för det lokala och regionala musiklivets utveckling. Vidare vill ut-

skottet framhålla att det inte är något som hindrar att regeringen uppmärk-

sammar musiklivet och föreslår särskilda satsningar under ett Musikens år.

Så sker t.ex. nästa år inom arkitekturens område. Utskottet anser emellertid

att riksdagen inte bör ta något initiativ i frågan, varför motion Kr219 (kd)

avstyrks.

Genrestöd

Regeringen bör enligt motion Kr315 (mp) undersöka möjligheterna att stödja

fler folkmusikcentrum än Eric Sahlström-institutet, som är det enda som

hittills fått statsbidrag (yrkande 12). Motionärerna nämner att verksamhet av

detta slag även finns på Gotland och i Rättvik, Östersund och Växjö.

Utskottet, som hösten 1999 behandlade frågan om storleken på det nyligen

inrättade statliga stödet till Eric Sahlström-institutet (bet. 1999/2000:KrU1 s

42) anser att en utvärdering av användningen av detta stöd bör avvaktas

innan en utvidgning av antalet stödberättigade folkmusikinstitut övervägs.

Motion Kr315 (mp) yrkande 12 avstyrks.

I motion Kr315 (mp) framhålls att världsmusiken tar allt större plats i dagens

kulturutbud. Den pågående utvecklingen inom världsmusiken bör enligt

motionen ge tydliga spår i framtida kulturbudgetar (yrkande 16).

Utskottet erinrar - liksom motionärerna - om att statligt stöd lämnas till

Världskulturcentrum på Södra teatern i Stockholm och att folkmusiken har

fått en egen arena fr.o.m. år 2000 genom förstärkt stöd till Riksteatern. Där

bör plats kunna beredas för den folkmusik av olika slag som finns och ut-

vecklas i Sverige. I dagarna har kommittén Forum för världskultur avgivit ett

förslag om att en permanent delegation med samma namn skall inrättas nästa

år.

Utskottet anser att riksdagen inte bör göra ett sådant mera generellt utta-

lande om framtida stöd för en särskild musikgenre som begärs i motionen

beträffande världsmusik. Yrkande 16 i motion Kr315 (mp) avstyrks.

I motion Kr315 (mp) återkommer Miljöpartiet de gröna med förslaget om att

upphöja nyckelharpans instrumentfamilj till nationalinstrument (yrkande 17).

Utskottet behandlade motsvarande motionsyrkande senast våren 1999 (bet.

1998/99:KrU5 s. 14). Utskottet hänvisar till det som då redovisades om

stödet till Eric Sahlström-institutet och om detta instituts uppgift att bl.a.

lägga stor vikt vid nyckelharpans fortlevnad och utveckling. Utskottet anser

- liksom föregående år - att det inte är motiverat att riksdagen tar ett sådant

initiativ som begärs i motionen. Riksdagen bör således avslå dess yrkande

17.

Moderata samlingspartiet återkommer i motion Kr317 yrkande 6 till sitt

förslag att jazz och moderna musikformer skall få ett förstärkt stöd. Dessa

musikformer har ett brett folkligt stöd och de utövas, överlever och utvecklas

genom eldsjälars försorg. Motionärerna påminner om att kulturutskottet i sitt

betänkande (1996/97:KrU1) med anledning av kulturpropositionen (prop.

1996/97:3) anfört att dessa musikformer borde få stöd och utvecklingsmöj-

ligheter.

Utskottet har i ett tidigare avsnitt av detta betänkande redovisat att de ar-

rangerande musikföreningarna, som spelar en viktig roll för att ett varierat

musikutbud av god kvalitet skall kunna erbjudas, har fått ökat stöd under

åren efter 1996 (se även bet. 1998/99:KrU5). Det är en viktig uppgift även

för Rikskonserter och länsmusikorganisationerna att stödja olika genrer.

Utskottet anser - vilket också framfördes vid föregående riksmöte - att det är

viktigt att sådana genrer såsom t.ex. jazz och nyare musikformer kan ut-

vecklas och nå även dem som inte bor på större orter. Detta bör underlättas

genom det ökade arrangörsstödet. Utskottet förutsätter att effekterna av det

nya stödet utvärderas i Kulturrådets ordinarie översynsarbete och att rege-

ringen redovisar resultaten för riksdagen och även gör en egen bedömning av

om stödet fått önskade effekter och om det eventuellt kan behöva vidtas

andra åtgärder. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion

Kr317 (m) yrkande 6.

Internationellt kulturellt musikutbyte

Behoven av att profilera sig utomlands, bl.a. på musikens område, har enligt

motion Kr313 (kd) ökat i takt med den ökade internationaliseringen. Den

svenska folkmusiken borde ses som en tillgång i dessa sammanhang. Motio-

närerna anser att den svenska folkmusiken och folkdansen har varit missgyn-

nade vid fördelningen av tillgängliga medel för stöd till internationellt sam-

arbete. En översyn bör göras av medelstilldelningen under anslaget A 2

Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling och internationellt kulturut-

byte och samarbete (yrkande 16). Syftet med översynen skall vara att åstad-

komma en rättvisare fördelning av bidragen på genrer.

Under anslaget A 2 anvisas medel för internationellt kulturellt utbyte inom

många olika konstområden.

Enligt regeringens regleringsbrev för budgetåret 2000 disponerar Kulturrå-

det 5 206 000 kronor för bidrag till internationellt kulturutbyte, varav en del

(för närvarande ca 200 000 kronor) skall användas till den Europeiska Ung-

domsorkestern. Av medlen skall vidare 1 500 000 kronor användas till lanse-

ring av svensk dramatik.

Därutöver disponerar Kulturrådet 2 150 000 kronor för bidrag till organi-

sationer för internationellt kulturutbyte.

Under anslaget A 2 disponerar Svenska institutet 1 990 000 kronor, varav

750 000 kronor skall användas för spridning av svensk litteratur.

Slutligen har under anslaget A 2 avsatts 3 miljoner kronor till regeringens

disposition för utveckling och internationellt samarbete.

Utskottet inser att de medel som står till förfogande för internationellt

kulturellt utbyte under anslaget A 2 och som skall användas till en rad olika

konstområden inte kan fördelas "rättvist" varje år mellan olika konstområden

och dessutom mellan olika musikgenrer. Utskottet instämmer dock med

motionärernas uppfattning att det är viktigt att t.ex. musikutbytet speglar det

rika svenska musiklivet, där folkmusiken är en viktig del. Utskottet utgår

från att Kulturrådet har detta för ögonen vid bidragsfördelningen och över

tiden har möjlighet att inom ramen för tillgängliga medel åstadkomma en

bred bidragsfördelning.

Vid föregående riksmöte redovisade utskottet (bet. 1998/99:KrU5 s. 11) att

statligt stöd till marknadsföring och lansering utomlands av svensk musik

hade lämnats inte endast inom Kulturdepartementets och Utrikesdeparte-

mentets område utan även inom Näringsdepartementets område. Vid den

internationella musikmässan MIDEM i Frankrike hade Näringsdepartementet

lämnat bidrag till lansering av populärmusiken. Bidrag från Kulturrådet

lämnades till lansering av slagverksensemblen Kroumata, folkmusik, jazz

m.m. Lanseringen av svensk musik utomlands behandlades i ESO-rapporten

Att ta sig ton - om svensk musikexport 1974-1999 (Ds 1999:28).

Utskottet hänvisar till det anförda och föreslår att riksdagen avslår motion

Kr313 (kd) yrkande 16.

Amatörverksamhet

Det statliga stödet till centrala amatörorganisationer tas upp i fyra motioner.

Möjligheten att stärka stödet till de centrala amatörorganisationerna bör

enligt motion Kr234 (v) prövas inför nästa budgetår (yrkande 3). Dessa or-

ganisationer har en viktig uppgift att fylla. De ger service och stöd till sina

medlemmar, anordnar fortbildning, utvecklar studiematerial, fungerar som

remissinstans och leverantör av statistik, samarbetar med professionella

kulturutövare m.m. Organisationernas kompetens bör tas till vara och deras

kunskaper spridas till medlemmar, skolor och bildningsorganisationer.

I motion Kr315 (mp) hävdas att studieförbundens engagemang och kom-

petens inom kulturområdet har försvagats under senare år. Mot denna bak-

grund har Amatörkulturens riksorganisation en viktig uppgift att fylla för att

hjälpa till att överbrygga klyftan mellan folkbildning och kultur och bidra til

nyskapandet. För framtiden bör de centrala amatörkulturorganisationerna få

ett utifrån verksamhetens omfattning rimligt stöd (yrkande 23). Ett motsva-

rande förslag återfinns i motion Kr601 (mp) yrkande 1.

Vid föregående riksmöte erinrade utskottet - med utgångspunkt i det kul-

turpolitiska delaktighetsmålet - om att ett av syftena med statsbidraget till

folkbildningen är att bredda kulturintresset i samhället, öka delaktigheten i

kulturlivet samt främja kulturupplevelser och eget skapande. Vidare lämnade

utskottet en redovisning av det statliga stödet till de centrala amatörorganisa

tionerna (bet. 1998/99:KrU7 s. 12-14). Utskottet visade också att en översyn

av stödet till dessa organisationer, som Kulturrådet gjort år 1998, gav en bild

av viktiga och stabila organisationer som väl förvaltar och utvecklar sina

roller i det praktiska kulturpolitiska arbetet. Utskottet redovisade även att

statligt stöd lämnas till länskonstnärsverksamhet med syfte att bl.a. höja

kvaliteten inom amatörkulturen.

Utskottet anser - liksom vid förra riksmötet - att de olika stöd som staten

lämnar till amatörkulturen visar att staten värdesätter dessa organisationers

medverkan i arbetet med att uppnå de kulturpolitiska målen. Något särskilt

uttalande från riksdagens sida om behovet av stöd är inte nödvändigt. Frågan

om förstärkning av stödet bör prövas mot andra aktuella ändamål i det ordi-

narie budgetarbetet. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna

Kr234 (v) yrkande 3, Kr315 (mp) yrkande 23 och Kr601 (mp) yrkande 1.

En utredning om folkbildningen och amatörorganisationerna för att belysa

förutsättningarna för amatörkulturell verksamhet begärs i motion Kr312 (c). I

motionen framhålls amatörers och eldsjälars betydelse för ett levande kultur-

liv i hela landet. Motionärerna exemplifierar med hembygdsspel, arbetarspel,

hembygdsmuseer, bruksmusik, folkmusik och körverksamhet. De anser att

det bör skapas en klarare ansvarsfördelning inom amatörkulturen. Den i

motionen föreslagna utredningen avses bidra till ökade kontakter och ökat

förtroende mellan berörda parter. Utredningen bör genomföras i nära sam-

verkan inom en partssammansatt arbetsgrupp med likvärdig medverkan från

amatörkulturens och folkbildningens organisationer.

Utskottet anser att om det behövs en utredning eller någon form av sam-

verkansgrupp mellan folkbildningen och amatörorganisationerna för att

ansvarsfördelning, förtroende och kontakter dem emellan skall klargöras och

utvecklas är de självfallet oförhindrade att ta initiativ till en sådan. Utskot

anser att riksdagen inte bör uttala sig i frågan om det behövs en sådan utred-

ning eller grupp. I den mån motionen avser en utredning om det statliga

stödet till folkbildningen respektive amatörorganisationerna hänvisar utskot-

tet dels till den redovisade översyn av stödet till de centrala amatörorganisa-

tionerna som Kulturrådet gjort, dels till Utredningen för statlig utvärdering

av folkbildningen 1996 (SUFO 96) som avgav betänkandet Folkbildningen -

en utvärdering (SOU 1996:159). Utskottet avstyrker mot denna bakgrund

motion Kr312 (c).

Riksdagen bör enligt motion Kr285 (s) som sin mening ge regeringen till

känna att det behövs statligt stöd för att trygga och utveckla verksamheten

vid Tornedalsteatern som drivs av en amatörteaterförening med samma

namn. Syftet med föreningens verksamhet är att lyfta fram den tornedalska

kulturen och språket, meänkieli, samt att stärka tornedalingarnas identitet och

nå ut till den svenskspråkiga befolkningen. Föreningen skall verka genom att

aktivt arbeta med teater i svenska Tornedalen och spela specialskrivna pjäser

på svenska och meänkieli. Motionärerna framhåller att verksamheten ligger i

linje med strävandena att stödja de historiska minoriteternas kultur.

Utskottet påminner om att riksdagen under hösten 1999 godkände rege-

ringens förslag att Sverige skulle ratificera Europarådets ramkonvention om

skydd för nationella minoriteter och den europeiska stadgan om landsdels-

och minoritetsspråk (prop. 1998/99:143, yttr. 1999/2000:KrU2y, bet.

1999/2000:KU10, rskr. 1999/2000:124). I propositionen gjorde regeringen

den bedömningen att de nationella minoriteterna, däribland tornedalingarna,

vid fördelningen av det statliga stödet till litteratur och kulturtidskrifter s

övrig kulturverksamhet skall beaktas särskilt. Statens kulturråd har fått rege-

ringens uppdrag att utreda hur bl.a. tornedalsk kultur skall få ett tillräcklig

utrymme i svenskt kulturliv.

Det ankommer på Kulturrådet och andra bidragsfördelande instanser att

besluta om enskildheter i fördelningen av de statliga bidragen, bl.a. till ama-

törkulturverksamhet. Riksdagen bör således inte göra något uttalande om

bidrag till en särskild förening.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Kr285 (s).

Musikskolor m.m.

Ett uttalande om betydelsen av den kommunala musikskolan begärs i motio-

nerna Kr313 (kd) yrkande 17 och Kr315 (mp) yrkande 7. Motionärerna

framhåller musikskolans viktiga roll för ett tidigt väckt musikintresse hos

barn och unga, för möjligheten för barn och unga att få lära sig spela ett

instrument och för framväxten av ett stort antal professionella musiker. Mo-

tionärerna betonar hur viktigt det är att kommunerna fortsätter att satsa på

musikskolan. Enligt motion Kr315 (mp) bör det betraktas som ett brott mot

FN:s barnkonvention att det fortfarande finns kommuner som inte ger barn

möjlighet att spela instrument.

Utskottet har vid upprepade tillfällen med anledning av motionsyrkanden

motsvarande de nu aktuella uttalat sin stora uppskattning av de kommunala

musik- och kulturskolornas verksamhet (senast i bet. 1998/99:KrU5 s. 12-

14). Utskottet har därvid också framhållit att det är och förblir kommunernas

ansvar att bidra till den reguljära driften av musik- och kulturskolor. Staten

kan bidra till stimulans och utveckling men inte till driften. Utskottet påmin-

ner om att riksdagen år 1996 beslutade att det skall finnas ett treårigt natio-

nellt uppdrag inom ämnesområdet musik förenat med ett årligt bidrag om 1

miljon kronor, och att regeringen beslutat att tilldela Sveriges musik- och

kulturskoleråd (SMOK) detta uppdrag för perioden 2000-2002. Med hänvis-

ning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår de nu aktuella

motionerna Kr313 (kd) yrkande 17 och Kr315 (mp) yrkande 7.

I motion Kr231 (v) hemställs om stöd till tekniskt avancerad och dyr utrust-

ning för musikundervisningen inom den kommunala musik- och kultursko-

lan, folkbildningen och ideella musikföreningar (yrkande 3). Det är få kom-

munala musik- och kulturskolor som har råd att skaffa sådan utrustning, och

därmed kan de inte heller ge eleverna undervisning i den nya tekniken, när

det gäller inspelningsteknik, mixning, dataanvändning m.m.

I motionen hemställs också om ett tillkännagivande till regeringen om be-

hovet av att säkra tillgången till repetitionslokaler och musikscener inriktade

på ungdomars musikverksamhet (yrkande 4). Motionärerna påtalar att bristen

på repetitionslokaler med god akustik, ljudisolering och ljuddämpning är stor

på både små och stora orter.

Utskottet instämmer med motionärerna i att det är betydelsefullt att barn

och unga får möjlighet till undervisning av god kvalitet även i sådan musik

som kräver mera avancerad teknisk utrustning. Det bör emellertid vara

kommunernas eget ansvar att prioritera mellan olika bidragsbehov, när det

gäller stöd till musik inom den kommunala musikskolan, folkbildningen och

musikföreningar. Kommunerna har även huvudansvaret för tillgången på

lokaler för bl.a. musikutövande. I någon utsträckning har de möjlighet att

erhålla statligt stöd till icke statliga kulturlokaler och till allmänna samlin

lokaler (utg.omr. 17 anslagen H 5 respektive N 3, som båda disponeras av

Boverkets samlingslokaldelegation).

Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen avslår mo-

tion Kr231 (v) yrkandena 3 och 4.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande de statliga bidragen till teater, dans och musik,

m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr277 yrkandena 1, 2

och 5 samt 1999/2000:Kr315 yrkande 5,

res. 1 (v, mp)

2. beträffande verksamhets- och projektbidragen till de fria

grupperna

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr277 yrkande 6,

res. 2 (v)

3. beträffande utredning om stimulans av efterfrågan på kul-

tur

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr277 yrkande 10,

res. 3 (v)

4. beträffande riktat stöd till skådespelare och dansare

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr286,

5. beträffande utvärdering av besparingarna på länsmusiken

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr315 yrkande 8,

res. 4 (v, c, fp, mp)

6. beträffande stöd till länsmusiken

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr236,

7. beträffande Dalhalla

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr313 yrkande 15,

res. 5 (kd,c)

8. beträffande länskonsulenttjänster inom teater och dans

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr276,

res. 6 (v)

9. beträffande musikarvets betydelse

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr219,

10. beträffande folkmusikcentrum

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr315 yrkande 12,

res. 7 (mp)

11. beträffande världsmusik

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr315 yrkande 16,

res. 8 (mp)

12. beträffande nyckelharpans instrumentfamilj

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr315 yrkande 17,

res. 9 (c, mp)

13. beträffande jazz och moderna musikformer

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr317 yrkande 6,

res. 10 (m)

14. beträffande internationellt kulturellt musikutbyte

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr313 yrkande 16,

res. 11 (kd, c, fp)

15. beträffande stödet till de centrala amatörorganisationer-

na

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr234 yrkande 3,

1999/2000:Kr315 yrkande 23 och 1999/2000:Kr601 yrkande 1,

res. 12 (v, mp)

16. beträffande utredning om folkbildningen och amatörorga-

nisationerna

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr312,

17. beträffande stöd till Tornedalsteatern

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr285,

18. beträffande kommunala musikskolan

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr313 yrkande 17 och

1999/2000:Kr315 yrkande 7,

res. 13 (kd)

res. 14 (mp)

19. beträffande stöd till utrustning, repetitionslokaler och mu-

sikscener för musikundervisningen

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr231 yrkandena 3 och 4.

res. 15 (v)

Stockholm den 14 mars 2000

På kulturutskottets vägnar

Inger Davidson

I beslutet har deltagit: Inger Davidson (kd), Åke Gustavsson (s), Agneta

Ringman (s), Annika Nilsson (s), Lennart Fridén (m), Eva Arvidsson (s), Jan

Backman (m), Paavo Vallius (s), Lars Wegendal (s), Peter Pedersen (v), Roy

Hansson (m), Ewa Larsson (mp), Birgitta Sellén (c), Lennart Kollmats (fp),

Anne-Katrine Dunker (m), Gunilla Tjernberg (kd) och Tasso Stafilidis (v).

Reservationer

1. De statliga bidragen till teater, dans och musik, m.m.

(mom. 1)

Peter Pedersen (v), Ewa Larsson (mp) och Tasso Stafilidis (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Bidragsutvecklingen

m.m. som börjar med "Utskottet vill" och slutar med "Yrkandena avstyrks"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna bakom motion Kr277 (v) att de

ekonomiska problem som teaterinstitutionerna och de fria grupperna har

beror på att de statliga bidragen till dem inte räknas upp i enlighet med kost-

nadsutvecklingen. Till problemen, särskilt för de fria grupperna, bidrar också

kommunernas svåra ekonomiska situation. Eftersom det är de fria grupperna

som till stor del står för det kvalitetsinriktade utbudet av barn- och ung-

domsteater är situationen allvarlig.

Som anförs i motion Kr315 (mp) är den beskrivning som görs i budgetpro-

positionerna av teatrarnas bidragssituation och ekonomiska situation inte

rättvisande. Det anges i propositionerna att institutionerna och grupperna får

oförändrade bidrag. I praktiken innebär det som benämns oförändrade bidrag

minskade bidrag när de ställs i relation till kostnadsutvecklingen, bl.a. löne-

kostnadsutvecklingen. Denna relation mellan kostnader och bidrag borde

belysas på ett tydligare sätt av regeringen i kommande budgetpropositioner.

Utskottet anser att riksdagen med anledning av motionerna Kr277 (v) yr-

kandena 1, 2 och 5 samt Kr315 (mp) yrkande 5 som sin mening bör ge rege-

ringen till känna att regeringen bör låta göra dels en analys av konsekvenser-

na för teatrarna av att statsbidragen inte följer kostnadsutvecklingen, dels en

utvärdering av hur de statliga anslagens storlek svarar mot den verksamhet

som bedrivs på respektive teater- och dansinstitution och inom respektive fri

grupp. Utskottet anser också att regeringen bör verka för att staten, lands-

tingen, regionerna och kommunerna sluter två eller treåriga avtal med de fria

teater- och dansgrupperna om bidragstilldelningen för att främja kontinuitet

och kvalitet i verksamheten.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande de statliga bidragen till teater, dans och musik, m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Kr277 yrkan-

dena 1, 2 och 5 samt 1999/2000:Kr315 yrkande 5 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Verksamhets- och projektbidragen till de fria grupperna

(mom. 2)

Peter Pedersen och Tasso Stafilidis (båda v) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Bidragsutvecklingen

m.m. som börjar med "Utskottet instämmer " och slutar med "Kr277 (v)"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motion Kr277(v) att den situ-

ation som de fria teater- och dansgrupperna nu befinner sig i måste förbätt-

ras. Kvalitet och kontinuitet riskeras om grupperna inte får tillräckliga verk-

samhetsbidrag och om de i allt större utsträckning måste lita till projektbi-

drag för sin verksamhet. Projektbidrag skall inte användas för den ordinarie

verksamheten utan i stället kunna bidra till nyskapande och gränsöverskri-

dande satsningar. Regeringen bör därför överväga frågan och återkomma till

riksdagen med förslag om hur en god balans skall kunna uppnås mellan

verksamhetsbidrag och projektbidrag till de fria grupperna. Detta bör riksda-

gen med bifall till motion Kr277 (v) yrkande 6 som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande verksamhets- och projektbidragen till de fria grup-

perna

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Kr277 yrkande 6 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Utredning om stimulans av efterfrågan på kultur (mom. 3)

Peter Pedersen och Tasso Stafilidis (båda v) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Bidragsutvecklingen

m.m. som börjar med "Utskottet anser" och slutar med "yrkande 10" bort ha

följande lydelse:

Riksdagen beslöt våren 1998 om en rad åtgärder för att förbättra konst-

närernas arbetsvillkor (prop. 1997/98:87, bet. 1997/98:KrU13, rskr. 1997/98:

303). Utskottet anser emellertid att dessa åtgärder inte är tillräckliga. Konst

närer måste kunna försörja sig på sitt arbete. Arbetslösheten bland konstnärer

är fortfarande stor och högre än för många andra yrkesgrupper. Utskottet

anser i likhet med motionärerna bakom motion Kr277 (v) att regeringen bör

tillsätta en utredning med uppgift att föreslå hur efterfrågan på kultur skall

kunna stimuleras genom ökade möjligheter för den offentliga sektorn att

köpa teater- och dansföreställningar. Vad utskottet här anfört bör riksdagen

med bifall till motion Kr277 (v) yrkande 10 som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande utredning om stimulans av efterfrågan på kultur

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Kr277 yrkande 10 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Utvärdering av besparingarna på länsmusiken (mom. 5)

Peter Pedersen (v), Ewa Larsson (mp), Birgitta Sellén (c), Lennart Kollmats

(fp) och Tasso Stafilidis (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Regional musikverk-

samhet m.m. som börjar med "Utskottet utgår" och slutar med "Yrkandet

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att konsekvenserna av den minskning av statsbidragen till

länsmusiken om sammanlagt 50 miljoner kronor som genomfördes åren 1998

och 1999 nu bör analyseras. Som regeringen redovisar i budgetpropositionen

för år 2000 har det minskade bidraget påverkat verksamheten på olika vis i

länen. Det är därför nödvändigt att genom en utvärdering skaffa kunskap om

de förändringar som skett och ta reda på om den förändrade verksamheten

står i överensstämmelse med statsmakternas uttalade syfte med bidraget till

länsmusiken. Utskottet anser mot denna bakgrund att riksdagen med bifall

till motion Kr315 (mp) yrkande 8 som sin mening bör ge regeringen till

känna vad utskottet anfört om en utvärdering av bidragsminskningens kon-

sekvenser.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande utvärdering av besparingarna på länsmusiken

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Kr315 yrkande 8 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Dalhalla (mom. 7)

Inger Davidson (kd), Birgitta Sellén (c) och Gunilla Tjernberg (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Regional musikverk-

samhet m.m. som börjar med "Utskottet anser att" och slutar med "yrkande

15" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna bakom motion Kr313 (kd) att

den utveckling som skett under senare år vid musikteaterarenan Dalhalla väl

motiverar en utbyggnad av den statsbidragsstödda regionala musikteateror-

ganisationen med ytterligare en institution, nämligen Dalhalla. Dalhalla har

blivit ett av Sveriges stora besöksmål med en bred publik. Den har ett om-

fattande samarbete med institutioner inom och utom landet. Dalhalla har

bidragit till förnyelse och utveckling inom musikteatern. Vad utskottet anfört

om Dalhalla som blivande statsbidragsberättigad regional musikteaterinstitu-

tion bör riksdagen med bifall till motion Kr313 (kd) yrkande 15 som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande Dalhalla

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Kr313 yrkande 15 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Länskonsulenttjänster inom teater och dans (mom. 8)

Peter Pedersen och Tasso Stafilidis (båda v) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Regional musikverk-

samhet m.m. som börjar med "Utskottet vill först" och slutar med "således

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer med vad som anförs i motion Kr276 (v) om betydel-

sen av den verksamhet som länskonsulenterna och länskonstnärerna står för.

De är en viktig resurs för amatörkulturen. De fungerar som en länk mellan

amatörer och professionella och har stor betydelse för skolans kulturverk-

samhet. Mot denna bakgrund anser utskottet att det är viktigt att verksamhe-

ten kan byggas ut inom områdena teater och dans. Vissa tjänster inom dansen

finns redan men inom teatern saknas det tjänster i alla län utom i ett. Rege-

ringen bör mot denna bakgrund undersöka förutsättningarna för att bygga ut

verksamheten med tjänster inom områdena teater och dans i alla län. Detta

bör riksdagen med bifall till motion Kr276 (v) som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande länskonsulenttjänster inom teater och dans

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Kr276 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Folkmusikcentrum (mom. 10)

Ewa Larsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Genrestöd som börjar

med "Utskottet, som" och slutar med "12 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör regeringen snarast undersöka möjlighe-

terna att lämna statligt stöd till fler folkmusikcentrum utöver Eric Sahlström-

institutet, som erhåller statligt bidrag sedan år 1999. Verksamhet av detta

slag är under uppbyggnad på flera håll i landet, t.ex. på Gotland och i Rätt-

vik, Östersund och Växjö. Riksdagen bör med bifall till motion Kr315 (mp)

yrkande 12 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande folkmusikcentrum

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Kr315 yrkande 12 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Världsmusik (mom. 11)

Ewa Larsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Genrestöd som börjar

med "Utskottet anser" och slutar med "(mp) avstyrks" bort ha följande lydel-

se:

Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motion Kr315 (mp) att rege-

ringen i kommande budgetpropositioner bör skapa utrymme inom kulturbud-

geten för bidrag till världsmusiken. Detta bör riksdagen med bifall till motion

Kr315 (mp) yrkande 16 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande världsmusik

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Kr315 yrkande 16 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Nyckelharpans instrumentfamilj (mom. 12)

Ewa Larsson (mp) och Birgitta Sellén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Genrestöd som börjar

med "Utskottet behandlade" och slutar med "yrkande 17" bort ha följande

lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör regeringen genom ett uttalande förklara

nyckelharpans instrumentfamilj som nationalinstrument i Sverige. Riksdagen

bör således bifalla motion Kr315 (mp) yrkande 17.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande nyckelharpans instrumentfamilj

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Kr315 yrkande 17 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Jazz och moderna musikformer (mom. 13)

Lennart Fridén, Jan Backman, Roy Hansson och Anne-Katrine Dunker (alla

m) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Genrestöd som börjar

med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 6" bort ha följande lydelse:

Jazzen, rockmusiken och andra moderna musikformer har genom årtion-

dena ofta varit ungdomens första kulturkontakt. Dessa musikformer baseras

på ett brett folkligt stöd och ett omfattande utövande. De överlever och de

utvecklas av eldsjälar. Både anslagsgivare och företrädare för de regionala

musikorganen bör enligt utskottets uppfattning ge dessa musikformer en

chans att utvecklas efter sina egna meriter och på villkor som är likvärdiga

med villkoren för övrig musik. Utskottet påminner om att Kulturutredningen

behandlade frågan om stöd till olika genrer, däribland jazzmusiken. Utred-

ningen föreslog bl.a. att genrecentrum skulle tillskapas. Detta förslag togs

inte upp i kulturpropositionen hösten 1996. Kulturutskottet påpekade i sitt

betänkande med anledning av kulturpropositionen att de olika musikformer-

na - inklusive jazz och nyare musik - borde få stöd och utvecklingsmöjlig-

heter.

Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motion Kr317 (m) att det inte

räcker med den ökning som gjorts av stödet till arrangerande musikförening-

ar. Det är angeläget att de intentioner som uttrycktes i utskottets betänkande

hösten 1996 nu följs upp med handling från regeringens sida. Utskottet anser

att riksdagen med bifall till motion Kr317 (m) yrkande 6 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande jazz och moderna musikformer

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Kr317 yrkande 6 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Internationellt kulturellt musikutbyte (mom. 14)

Inger Davidson (kd), Birgitta Sellén (c), Lennart Kollmats (fp) och Gunilla

Tjernberg (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Internationellt kulturel

musikutbyte som börjar med "Utskottet inser" och slutar med "yrkande 16"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna bakom motion Kr313 (kd) att

folkmusiken och folkdansen kan spela en stor roll för Sveriges förmåga att

profilera sig i andra länder. Den svenska folkmusiken och folkdansen borde

ses som en tillgång och få ett förbättrat statligt stöd inom det internationell

kulturella musikutbytet. Regeringen bör därför inför kommande budgetår

markera för de bidragsfördelande instanserna att folkmusiken och folkdansen

bör få ökad uppmärksamhet vid bidragsfördelningen. Vad utskottet här an-

fört bör riksdagen med bifall till motion Kr313 (kd) yrkande 16 som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande internationellt kulturellt musikutbyte

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Kr313 yrkande 16 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. Stödet till de centrala amatörorganisationerna (mom. 15)

Peter Pedersen (v), Ewa Larsson (mp) och Tasso Stafilidis (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Amatörverksamhet som

börjar med "Utskottet anser liksom" och slutar med "yrkande 1" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att de centrala amatörorganisationerna har en mycket bety-

delsefull uppgift genom den service och det stöd som de ger sina medlems-

organisationer, bl.a. i form av fortbildning, studiematerial, opinionsbildning

och kontakter mellan amatörer och professionella. Dessa insatser motiverar

enligt utskottets uppfattning att de centrala amatörorganisationerna får ett

ökat statligt bidrag. Utskottet anser således att riksdagen med anledning av

motionerna Kr234 (v) yrkande 3, Kr315 (mp) yrkande 23 och Kr601 (mp)

yrkande 1 som sin mening bör ge regeringen till känna att utrymme bör

beredas i nästa budgetproposition för ökat bidrag till dessa centrala organisa-

tioners verksamhet.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. beträffande stödet till de centrala amatörorganisationerna

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Kr234 yrkande

3, 1999/2000:Kr315 yrkande 23 och 1999/2000:Kr601 yrkande 1 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. Kommunala musikskolan (mom. 18)

Inger Davidson och Gunilla Tjernberg (båda kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Musikskolor m.m. som

börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 7" bort ha följande ly-

delse:

Utskottet vill framhålla att den kommunala musikskolan har grundlagt och

utvecklat många människors musikintresse. För de allra flesta utgör mu-

sikskolan den enda möjligheten att få lära sig att spela ett instrument och att

spela i grupp. Musikskolan har också stor betydelse för framväxten av pro-

fessionella musiker och för den framgångsrika exporten av musik. Det är

angeläget att betona betydelsen av fortsatta kommunala satsningar på mu-

sikskolan. Kommunernas möjlighet att utveckla musikskolan bör förbättras

inom ramen för ett ökat statligt bidrag till den kommunala sektorn. Riksda-

gen bör med bifall till motion Kr313 (kd) yrkande 17 som sin mening ge

regeringen till känna vad utskottet anfört. Utskottet avstyrker med hänvis-

ning till det anförda motion Kr315 (mp) yrkande 7.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:

18. beträffande kommunala musikskolan

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Kr313 yrkande 17 och

med avslag på motion 1999/2000:Kr315 yrkande 7 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. Kommunala musikskolan (mom. 18)

Ewa Larsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Musikskolor m.m. som

börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 7" bort ha följande ly-

delse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna bakom motion Kr315 (mp) att

det är av yttersta vikt att alla ges möjlighet att få lära sig spela ett instru

Utskottet anser att det är betydelsefullt att Sveriges musik- och kultursko-

leråd har erhållit ett nationellt uppdrag. Utskottet hyser förhoppningen att de

drygt 20 kommuner som ännu inte har musikskola, skall kunna erbjuda

kommunens barn undervisning i kommunal musikskola innan innevarande

riksdagsperiod är slut. Utskottet anser att det kan ses som ett brott mot barn-

konventionen att det fortfarande finns barn som saknar möjlighet att lära sig

spela instrument i sin kommun. Detta bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:

18. beträffande kommunala musikskolan

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Kr315 yrkande 7 och

med avslag på motion 1999/2000:Kr313 yrkande 17 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. Stöd till utrustning, repetitionslokaler och musikscener för

musikundervisningen (mom. 19)

Peter Pedersen och Tasso Stafilidis (båda v) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Musikskolor m.m. som

börjar med "Utskottet instämmer" och slutar med "och 4" bort ha följande

lydelse:

Utskottet påminner om att regeringen i den ungdomspolitiska propositio-

nen 1998/99:115 (avsnitt 6.3) aviserade en särskild satsning på stöd och

stimulans till utvecklingen av ungdomars egna kulturverksamheter inom

främst musik, teater, dans och eget skapande. Enligt regeringens bedömning

krävs det åtgärder på både central och lokal nivå.

Utskottet anser att det är viktigt att musikundervisningen i skolor och inom

folkbildningen och musikföreningarna inte begränsas av att viss musik krä-

ver dyrbar och tekniskt avancerad utrustning. Av denna anledning bör det

skapas utrymme inom den kommande treåriga satsningen för bidrag till

denna musikundervisnings utrustningskostnader. Regeringen bör vidare

överväga och utforma förslag till hur staten inom ramen för existerande

statligt lokalstöd kan främja tillgången i kommunerna på repetitionslokaler

och musikscener för ungdomars musikverksamhet. Vad utskottet anfört om

bidrag till utrustning för musikundervisning och främjande av tillgången på

repetitionslokaler och musikscener bör riksdagen med anledning av motion

Kr231 (v) yrkandena 3 och 4 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:

19. beträffande stöd till utrustning, repetitionslokaler och musiksce-

ner för musikundervisningen

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:Kr231 yrkandena 3

och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Riktat stöd till skådespelare och dansare (mom. 4)

Peter Pedersen och Tasso Stafilidis (båda v) anför:

Vi anser att det är nödvändigt att pröva många olika metoder för att stimulera

skådespelares och dansares arbetsmarknad. Den metod som föreslås i motion

Kr286 (v), nämligen att utnyttja socialavgiftslagstiftningen på så sätt att

arbetsgivarnas kostnader för de anställda minskas, borde kunna vara en väg

värd att pröva. Vi har dock avstått från att yrka bifall till motionen, då vi

anser att resultaten av den nu pågående försöksverksamheten med en tredje

anställningsform och med förstärkt arbetsförmedling vid centrumbildningar

och folkparker först bör avvaktas.

2. Utvärdering av besparingarna på länsmusiken, m.m. (mom. 5

och 6)

Inger Davidson och Gunilla Tjernberg (båda kd) anför:

Vi vill påminna om att Kristdemokraterna i sin motion Kr313 anförde att det

minskade statsbidraget till länsmusiken medför stor risk för utarmning av det

regionala musiklivet. I motionen föreslogs att riksdagen för budgetåret 2000

skulle anvisa 15 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslagit under

anslaget B 2 Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala

teater-, dans- och musikinstitutioner (yrkandena 12 och 40). Medlen avsågs

användas till förstärkning av länsmusiken och annan teater-, dans- och mu-

sikverksamhet. Riksdagen avslog emellertid yrkandet (bet. 1999/2000:

KrU1).

3. Utvärdering av besparingarna på länsmusiken, m.m. (mom. 5

och 6)

Lennart Kollmats (fp) anför:

Jag vill påminna om att Folkpartiet liberalerna i sin motion Kr314 anförde att

det minskade bidraget till länsmusiken medfört ekonomiska problem och

sänkt kvalitet. Länsmusiken, som gör det möjligt för människor i hela landet

att ta del av ett professionellt konsertutbud, bör enligt motionen garanteras

möjligheter till fortsatt hög ambition. I motionen föreslogs att riksdagen för

budgetåret 2000 skulle anvisa 30 miljoner kronor mer än vad regeringen

föreslagit under anslaget B 2 Bidrag till regional musikverksamhet samt

regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner (yrkande 27). Av

medlen avsågs 25 miljoner kronor användas till förstärkning av länsmusiken.

Riksdagen avslog emellertid yrkandet (bet. 1999/2000:KrU1).

4. Jazz och moderna musikformer (mom. 13)

Peter Pedersen och Tasso Stafilidis (båda v) anför:

Vi vill påminna om att när riksdagen hösten 1997 beslutade om omfördel-

ning av medel från länsmusiken till andra områden var avsikten bl.a. att

förstärka arrangörsstödet och ungdomars musikskapande (prop. 1997/98:1

utg.omr. 17 s. 37 och 38). Samtidigt underströks vikten av att länsmusiken

stärker sitt engagemang för såväl ungdomars musikskapande som nya former

av arrangörskap med inriktning på ung publik.