Bet. 1999/2000:KrU11

Kulturutskottets betänkande

1999/2000:KRU11

Museer och utställningar

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1999/2000

KrU11

Sammanfattning

I betänkandet behandlas motionsförslag om musei- och

utställningsfrågor samt om inrättande av en

Arkitekturens dag. Samtliga motioner har väckts

under allmänna motionstiden hösten 1999.

Med anledning av tre motionsyrkanden om ekonomin

och myndighetsstrukturen på museiområdet föreslår

utskottet att riksdagen gör ett tillkännagivande

till regeringen om att det är angeläget att den

sedan länge pågående översynen av

myndighetsstrukturen på museiområdet snarast skall

slutföras. Översynsarbetet bör bl.a. leda till att

museernas möjligheter till en långsiktig och säkrare

planering förbättras.

Utskottet avstyrker ett motionsyrkande om fritt

inträde på museer för förskolebarn m.fl. liksom ett

förslag om att regeringen skall redovisa hur

museerna tagit sitt jämställdhetsansvar. Det

sistnämnda yrkandet avstyrks med hänvisning till att

utskottet utgår från att de efterfrågade uppgifterna

kommer att redovisas i budgetpropositionen.

Utskottet avstyrker även ett yrkande om att

högskoleutbildningar skall anpassas för olika

yrkesgrupper vid museer, bl.a. curatorer.

Motionsyrkanden som behandlar Hjulångaren Erik

Nordevall, Sveriges riksidrottsmuseum,

Fängelsemuseet i Gävle, Museum för populärmusik,

Ekomuseum i Bergslagen, ett nationellt forsknings-

och utställningscentrum i Göteborg samt Museum Anna

Nordlander avstyrks samtliga med hänvisning till att

sådan verksamhet som berörs i motionerna ankommer på

lokala och regionala intressenter.

Två motioner behandlar frågan om Röhsska museets

utveckling till ett nationellt museum för design och

konsthantverk. Båda motionerna avstyrks eftersom

förslag från en utredning på området ännu är under

beredning.

Utskottet avstyrker också motionsyrkanden om ett

nationellt kvinnomuseum med hänvisning bl.a. till

att det är av stor betydelse att kvinnoperspektivet

genomsyrar all museiverksamhet.

Med hänvisning till att frågan ankommer på

regeringen avstyrks en motion om Museum Anna

Nordlander som tema under Sveriges ordförandeskap i

EU.

Slutligen avstyrker utskottet ett förslag om att

Kulturrådet skall få i uppdrag att i samverkan med

Arkitekturmuseet utreda förutsättningarna för att

införa en Arkitekturens dag i Sverige. Utskottet

utesluter dock inte att motionärens förslag kan

komma att förverkligas, bl.a. som en följd av den

statliga arkitekturkampanj som pågår.

Till betänkandet har fogats åtta reservationer och

tre särskilda yttranden.

Motionerna

Motionsyrkande väckt med anledning av

proposition 1998/99:

114 Kulturarv - kulturmiljöer och

kulturföremål

1998/99:Kr39 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen skyndsamt

återkommer med förslag när det gäller

myndighetsstrukturen på kulturområdet,

Motionsyrkanden väckta under allmänna

motionstiden 1999

1999/2000:Kr209 av Karl-Göran Biörsmark (fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om hjulångaren

Erik Nordevalls bärgning och framtida förvaring i

ett museum.

1999/2000:Kr210 av Peter Pedersen (v) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning

av förutsättningarna för att med statligt stöd ge

Riksidrottsmuseet egna verksamhetslokaler,

2. att riksdagen hos regeringen begär att denna

utredning sker i samverkan med Riksidrottsförbundet

och Stiftelsen Sveriges Riksidrottsmuseum.

1999/2000:Kr211 av Ragnwi Marcelind (kd) vari yrkas

att riksdagen hos regeringen begär utredning av

möjligheten att bevara Gävle fängelsemuseums unika

samlingar i autentisk miljö.

1999/2000:Kr214 av Lennart Fridén och Inger René (m)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att

ge Röhsska museet i Göteborg rollen av nationellt

centralt museum för formgivning och konsthantverk

och att förse museet med de resurser som därvid

behövs.

1999/2000:Kr217 av Barbro Hietala Nordlund m.fl. (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd

till Sveriges Riksidrottsmuseum.

1999/2000:Kr231 av Peter Pedersen m.fl. (v) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att det är ett

nationellt ansvar att säkra det kulturarv som

populärmusiken innebär,

1999/2000:Kr234 av Charlotta L Bjälkebring m.fl. (v)

vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att utreda

möjligheterna att införa fritt inträde på museer för

förskolebarn, skolelever och andra studerande,

1999/2000:Kr250 av Charlotta L Bjälkebring (v) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att Kulturrådet

i samverkan med Arkitekturmuseet utreder förslag om

införandet av Arkitekturens dag i Sverige.

1999/2000:Kr256 av Sven-Erik Österberg och Per Erik

Granström (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en ekonomisk bastrygghet för

Ekomuseum Bergslagen.

1999/2000:Kr258 av Eva Flyborg och Kenth Skårvik

(fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär

förslag till ett forsknings- och utställningscentrum

i Göteborg, enligt vad i motionen anförts.

1999/2000:Kr259 av Yvonne Ångström och Åke Sandström

(fp, c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

behovet av statligt bidrag till Museum Anna

Nordlander för år 2001.

1999/2000:Kr260 av Charlotta L Bjälkebring (v) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om ett nordiskt

centrum för kvinnors konstnärliga skapande.

1999/2000:Kr261 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om deltagande i

utvecklingen av kvinnomuseum Anna Nordlander i

Skellefteå.

1999/2000:Kr306 av Marianne Andersson m.fl. (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att förstärka

och utöka verksamheten vid Sveriges designcenter

Röhsska museet.

1999/2000:Kr309 av Charlotta L Bjälkebring (v) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att regeringen

bör återkomma med förslag om inrättande av ett

kvinnomuseum med nationellt ansvar.

1999/2000:Kr310 av Carin Lundberg och Rinaldo

Karlsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

museum Anna Nordlander som tema under EU-

ordförandeskapet.

1999/2000:Kr313 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari

yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om myndighetsstrukturen

på museiområdet,

1999/2000:Kr314 av Lennart Kollmats och Kenth

Skårvik (fp) vari yrkas

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om behovet av

högskoleutbildning för curatorer etc.,

1999/2000:Kr315 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari

yrkas

29. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om museernas

ekonomiska situation,

30. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om redovisning av

hur museerna tar jämställdhetsansvar,

31. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om behovet av ett

kvinnomuseum,

Ärendets beredning

Under ärendets beredning har utskottet informerats

vid uppvaktningar av företrädare för Museum Anna

Nordlander respektive Riksidrottsmuseet.

Utskottet

Övergripande museifrågor

Ekonomin och myndighetsstrukturen på museiområdet

I budgetpropositionen för år 2000 anför regeringen

att museernas ekonomiska situation på många håll är

hårt ansträngd och att det är viktigt att detta

förhållande analyseras djupare och att möjligheterna

till samverkan inom sektorn övervägs, bl.a. i syfte

att effektivisera resursanvändningen. Regeringen

avser att i budgetpropositionen för år 2001 lämna en

redogörelse för det pågående arbetet med en översyn

av strukturen inom museiområdet (prop. 1999/2000:1

utgiftsområde 17 s. 120).

Frågor som rör ekonomin och myndighetsstrukturen på

museiområdet behandlas i tre motionsyrkanden.

(Eftersom ett av motionsyrkandena i detta avsnitt

härrör från föregående riksmöte har samtliga tre

yrkanden i denna fråga kompletterats med

årtalsbeteckning.)

Motionärerna bakom motion 1999/2000:Kr313 (kd)

erinrar om att regeringen i tidigare

budgetpropositioner lovat att komma med förslag till

riksdagen om hur myndighetsstrukturen på

museiområdet skall se ut i framtiden. Motionärerna

framhåller att museernas ekonomiska situation på

många håll är hårt ansträngd och att otydligheten om

vad som skall gälla är olycklig för alla inblandade.

I motionen krävs att regeringen påskyndar arbetet

med översynen av myndighetsstrukturen och snarast

redovisar resultaten för riksdagen (yrkande 7).

Liknande krav då det gäller översynen av

myndighetsstrukturen på museiområdet ställs i motion

1998/99:Kr39 (kd) yrkande 1.

Museernas ekonomiska situation är enligt motion

1999/2000:Kr315 (mp) inte tillfredsställande. Till

dess att regeringen gjort en mer grundläggande

analys av situationen kan det bli aktuellt med

brandkårsutryckningar, förmodar motionärerna

(yrkande 29).

Med anledning av att museernas ekonomiska ställning

berörs i två av de nu aktuella motionerna vill

utskottet nämna att Centralmuseernas samarbetsråd

nyligen i en skrivelse till regeringen uttryckt sin

oro inför det ekonomiska framtidsperspektivet. Om

inte en bättre balans kan skapas mellan mål och

medel, bedömer rådet att det i en nära framtid inte

går att upprätthålla verksamheten på en sådan

kvalitativ nivå att de kulturpolitiska målen kan

uppnås. Rådet framhåller att det i dag sker ett

omfattande och nära samarbete inom kretsen av de

statliga centralmuseerna och mellan museerna och

andra institutioner. Som exempel nämns samarbetet

inom Samtidsdokumentationsprojektet (SAMDOK), de

naturhistoriska museernas samarbetsorganisation

(NAMSA), samarbetsorganet för säkerhetsfrågor

(SAMSÄK) etc. Samarbete sker även på andra områden,

t.ex. då det gäller gemensam magasinering av

föremål, gemensamma telefonväxlar och IT-frågor.

I likhet med motionärerna bakom motionerna

1998/99:Kr39 (kd) och 1999/2000:Kr313 (kd) anser

utskottet att det är angeläget att den sedan länge

pågående översynen av myndighetsstrukturen på

museiområdet snarast skall slutföras. Därvid bör -

som regeringen framhöll i budgetpropositionen för år

2000 - museernas ekonomi och deras möjligheter till

ytterligare samverkan m.m. analyseras. Det är

önskvärt att översynen bl.a. leder fram till förslag

på åtgärder som kan innebära en effektivare

resursanvändning på museiområdet. Utskottet anser

att översynsarbetet också bör leda till att

museernas möjligheter till en långsiktig och säkrare

planering förbättras. Förhållandet mellan museernas

olika intäkter och deras möjligheter att utföra

givna uppdrag i enlighet med uppsatta mål bör

analyseras. De varningssignaler som kommit från

olika museer då det gäller obalans mellan museernas

mål och medel bör givetvis beaktas i sammanhanget.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med

anledning av motionerna 1998/99:Kr39 (kd) yrkande 1,

1999/2000:313 (kd) yrkande 7 och 1999/2000: Kr315

(mp) yrkande 29 som sin mening ge regeringen till

känna.

Fritt inträde på museer för förskolebarn m.fl.

I motion Kr234 (v) yrkas att regeringen skall utreda

möjligheterna att införa fritt inträde på museer för

förskolebarn, skolelever och studerande (yrkande 4).

Liksom under tidigare riksmöten då liknande

yrkanden behandlats erinrar utskottet om att ett av

de kulturpolitiska målen syftar till att

kulturpolitiken skall verka för allas möjlighet till

kulturupplevelser. Utskottet anser alltjämt att de

statliga och statsunderstödda institutionerna

självfallet skall ha en prispolitik som gagnar detta

mål. Det bör ligga också i de angivna

institutionernas och andra offentligt stödda

institutioners eget intresse att ha en prispolitik

som i ett längre perspektiv leder till att de kan

hålla kvar och om möjligt öka sin publik. Då det

gäller frågan om fri entré för barn och ungdom vill

utskottet tillägga att kultur för barn och ungdom

generellt sett har en så hög prioritet att det är

särskilt angeläget att denna grupp uppmärksammas då

institutionerna fastställer sina biljettpriser.

(Jämför bet. 1996/97:KrU1 s. 48-49, 1997/98:KrU1 s.

36-37 och bet. 1998/99:KrU6 s. 10.)

Det bör i sammanhanget nämnas att många museer

redan har nedsatt pris eller fritt inträde för barn.

Vidare vill utskottet tillägga att det inte ankommer

på riksdagen att ställa krav då det gäller kommunala

och privata museers prispolitik.

Utskottet är inte berett att föreslå att riksdagen

skall ta initiativ till en utredning av det slag som

avses i det aktuella motionsyrkandet. Motion Kr234

(v) yrkande 4 avstyrks därför.

Museernas jämställdhetsansvar

I motion Kr315 (mp) yrkas att regeringen skall

redovisa på vad sätt museerna tagit sitt

jämställdhetsansvar (yrkande 30).

Av regleringsbrevet för år 2000 (utgiftsområde 17)

framgår att ett generellt mål för samtliga centrala

museer är att de skall främja en samhällsutveckling

som bl.a. kännetecknas av jämställdhet mellan

kvinnor och män och att museerna i sin

återrapportering till regeringen skall redovisa

vilka åtgärder som de vidtagit i den utåtriktade

verksamheten och det interna arbetet för att uppnå

målet.

I regleringsbrevet anges också verksamhetsmål för

museerna bl.a. då det gäller bevarandefrågor. Ett av

verksamhetsmålen för flertalet centrala museer är

att samlingarnas sammansättning "bättre" skall

spegla skilda perspektiv, t.ex. kön, klass,

kulturell bakgrund och generation. I sin

återrapportering till regeringen skall museerna

redovisa i vilken utsträckning som olika perspektiv

uppmärksammats och prioriterats när det gäller

nyförvärv samt registrering, dokumentation,

digitalisering och vård av samlingarna.

Utskottet utgår från att regeringen i den

sedvanliga resultatredovisningen i

budgetpropositionen ger relevant information även då

det gäller jämställdhetsfrågor inom museiområdet.

Motionsyrkandet synes därmed i allt väsentligt redan

vara tillgodosett och bör därför avslås av

riksdagen.

Högskoleutbildningar för curatorer m.fl.

Motionärerna bakom motion Kr314 (fp) anför att leden

mellan konstnär och konsument måste få ökad

uppmärksamhet. Förslaget i motionen syftar till att

olika högskoleutbildningar skall anpassas för dem

som vill bli curatorer m.fl. yrkesgrupper vid

museerna (yrkande 24).

Några särskilda utbildningsprogram eller kurser vid

våra universitet och högskolor för "curatorer" -

vilket torde motsvara begreppet "utställnings-

kommissarier" - synes inte finnas i dag. Ansvaret

för kursutbudet är sedan åtskilliga år lagt på varje

universitets och högskolas styrelse. Likaså är

ansvaret för studieorganisationen numera helt de

lokala högskolemyndigheternas. (Jfr bet.

1998/99:UbU7 s. 29.) Det ankommer således på

universiteten och högskolorna att själva avgöra

vilka program och kurser som de vill inrätta och om

de vill anpassa utbudet till de i motionen nämnda

grupperna. Utskottet anser inte att riksdagen skall

ta initiativ till en ändring av rådande förhållande.

Motionsyrkandet avstyrks därför.

Frågor om olika museer

Principiella ställningstaganden i museifrågor

Utskottet har vid ett flertal tillfällen redovisat

de principiella ställningstaganden som utskottet

gjort i museifrågor (senast i bet. 1998/99:KrU6 s.

5). Ställningstagandena innebär i korthet

- att det i princip "för närvarande" inte bör

inrättas fler centrala museer, dvs. statliga museer

eller med dem jämställda museer,

-

- att det i allmänhet inte finns skäl för riksdagen

att göra en klassificering av museerna i landet

eller att bedöma om ett museum har större eller

mindre riksintresse,

-

- att länsmuseerna i viss utsträckning kan avlasta

de statliga museerna dokumentationsuppgifter genom

att inom speciella ämnesområden ta ansvar för en

hela riket omfattande insamling,

-

- att, i den mån insatser behöver göras på ett

insamlingsområde som inte i tillräcklig grad

uppmärksammats eller helt förbisetts, detta i

första hand får ske inom den rådande

museiorganisationens ram, exempelvis genom riktade

insatser,

-

- att det ankommer på regionala eller lokala

intressenter att inrätta avdelningar inom ett

länsmuseum och att inrätta lokala museer.

-

Utskottet har även uttalat att när initiativ till

nya museer m.m. tas är det initiativtagarnas ansvar

att investeringar och drift kan finansieras (bet.

1995/96:KrU1 s. 19).

Hjulångaren Erik Nordevall

Motionären bakom motion Kr209 (fp) önskar att staten

skall ta initiativ till och ansvar för en bärgning

av hjulångaren Erik Nordevall.

Hjulångaren ligger sedan år 1856 på Vätterns botten

och är tack vare det omgivande kalla sötvattnet väl

bevarad. För att skydda hjulångaren beslutade

Länsstyrelsen i Östergötland i augusti 1999 om att

utfärda ett ankrings- och dykförbud i anslutning

till skeppet (jfr bet. 1996/97:KrU6 s. 2 respektive

bet. 1998/99:KrU6 s. 6).

Utskottet har vid ett flertal tillfällen avstyrkt motsvarande

motioner med hänvisning till att det inte ankommer på riksdagen att ta

ställning till det aktuella projektets förverkligande. Av samma skäl

avstyrks nu motion Kr209 (fp).

Sveriges Riksidrottsmuseum

I motion Kr210 (v) föreslår motionären en utredning av förutsättningarna

för att med statligt stöd ge Riksidrottsmuseet egna lokaler (yrkande 1).

Utred-ningen bör ske i samverkan med Riksidrottsförbundet och Stiftelsen

Sveriges Riksidrottsmuseum (yrkande 2). Motionärerna bakom motion Kr217 (s)

hemställer att riksdagen skall ge regeringen till känna att det är ett

nationellt intresse att återskapa Sveriges Riksidrottsmuseum och att museet

bör ges statligt stöd i likhet med den nationella museiverksamheten.

I frågan har utskottet inhämtat följande. År 1988 bildades Stiftelsen Sveri

-ges Riksidrottsmuseum. År 1992 öppnades ett riksidrottsmuseum vid Globen i

Stockholm. Museet tvingades av ekonomiska skäl att lämna sina lokaler år

1997. Sedan dess har stiftelsen sökt finna nya lokaler. Utskottet har

erfarit att Stockholms stads idrottsnämnd har uppdragit åt Stockholms

idrottsförvalt-ning att bistå Sveriges Riksidrottsmuseum i denna fråga.

Även om museet i dag inte har några egna lokaler, bedriver det viss

verksamhet såsom anordna-re av externa utställningar, stadsvandringar i

Stockholm och föredrag i sko-lor. Museet samarbetar även med Nordiska

museet för att till andra halvåret år 2000 ta fram och sätta upp en större

utställning.

Museets huvudman är den bakomliggande stiftelsen. Finansieringen av

verksamheten sker med bidrag från Riksidrottsförbundet. Enligt Stiftelsen

Sveriges Riksidrottsmuseums stadgar skall museets lokaler vara belägna i

Stockholm. Museet har dock uttryckt sin vilja att på olika sätt bistå

liknande museer och utställningsarrangörer utanför Stockholm för att på så

sätt kunna sprida museets verksamhet direkt eller indirekt i övriga landet.

Utskottet vill framhålla idrottens historia som en väsentlig del av det

svenska kulturarvet. Från såväl ett historiskt som ett samtida perspektiv

är idrotten en av de mest betydelsefulla folkrörelserna. Att systematiskt

doku-mentera och visa upp denna del av svenskt kulturarv är en angelägen

uppgift. Stiftelsen Sveriges Idrottsmuseums arbete, liksom verksamheten vid

andra små och stora museer i landet som arbetar med idrottens historia, är

därför lovvärt.

Utskottet håller fast vid den ovan anförda principen att det för närvarande

inte bör inrättas fler centrala museer med huvudsakligen statlig

finansiering. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet

motionerna Kr210 (v) och Kr217 (s).

Fängelsemuseet i Gävle

Fängelsemuseet i Gävle ligger i samma kvarter som Gävle slott och är inrymt

i en byggnad som ägs av staten och förvaltas av Statens fastighetsverk.

Byggnadens ålder och ursprungliga användning är oklar. Under vissa tider

har huset använts som fängelse. Tillkomsten av museet har skett på ideell

grund. Museisamlingarna är delvis privatägda, delvis ägda av Kriminalvårds-

styrelsen och i några fall av Nordiska museet.

I motion Kr211 (kd) föreslås att regeringen skall låta utreda möjligheten

att bevara Fängelsemuseets i Gävle unika samlingar i autentisk

fängelsemiljö. Motionären bakom motionen anser nämligen att det är ett

statligt intresse att samlingarna från Gävle fängelse bevaras samt att

möjligheten för staden att utnyttja museets fulla potential främjas.

Utskottet har inhämtat att kultur- och fritidsnämnden i Gävle kommun ny-

ligen - med anledning av en motion väckt i kommunfullmäktige - har be-

slutat att anmoda kommunen att verka för att fängelsemuseet och dithörande

samlingar bevaras i Gävle. Fullmäktige väntas fatta beslut i ärendet under

våren 2000.

Utskottet vill med anledning av motionsförslaget framhålla betydelsen av

vad ideellt verkande krafter kan åstadkomma, vilket således i hög grad

gäller tillkomsten av och verksamheten vid Fängelsemuseet i Gävle.

I övrigt hänvisar utskottet till de principiella ställningstaganden som

redo-visats i det föregående och som bl.a. innebär att det i princip "för

närvaran-de" inte bör inrättas fler statliga eller med dem jämställda

museer. Enligt utskottets uppfattning finns det således inte skäl att

uppdra åt regeringen att låta utreda möjligheten att bevara Fängelsemuseets

samlingar. I stället an-kommer det på regionala och lokala intressenter att

inrätta och ansvara för regionala och lokala museer.

Vad utskottet anfört innebär att motion Kr211 (kd) bör avslås av riksdagen.

Museum för design och konsthantverk

Motionärerna bakom motion Kr214 (m) vill att regeringen lägger fram ett

förslag om att ge Röhsska museet i Göteborg rollen av nationellt centralt

museum för formgivning och konsthantverk och att museet skall erhålla

nödvändiga resurser för att fullgöra ett sådant uppdrag. Även motionärerna

bakom motion Kr306 (c) efterlyser en förstärkning och utökning av verk-

samheten vid Röhsska museet.

Utskottet vill med anledning av motionerna redovisa följande. I regering-

ens proposition år 1996 om kulturpolitik föreslogs att Röhsska museet som

landets enda specialmuseum för konsthantverk och formgivning skulle ges ett

"nätverksansvar" för dessa områden (prop. 1996/97:3 s. 110). Röhsska museet

tilldelades särskilda medel för fullgörande av uppdraget. Inlednings-vis

erhölls 500 000 kronor (prop. 1996/97:1 utgiftsområde 17 s. 62), en summa

som fördubblades för år 1999 och sålunda uppgår bidraget i dag till drygt 1

miljon kronor (prop. 1999/2000:1 utgiftsområde 17 s. 128).

Nätverksuppdraget finns inte förmedlat till Röhsska museet på annat sätt än

genom den kulturpolitiska propositionen jämte regleringsbrev. Någon mer

preciserad definition av uppdraget än propositionens föreligger således

inte. Regeringen förordade i propositionen nätverksformen för uppdraget med

hänvisning till att ökade aktiviteter borde utgå från befintliga

institutioner. Ett ökat samarbete mellan dessa avsågs kunna leda till

gemensamma sats-ningar, samordning av utställningar, vandringsutställningar

etc., en verksam-het som enligt regeringen borde kunna bidra till att

stärka intresset för form-givning hos en bredare allmänhet. Röhsska museet

har, utifrån denna rege-ringens målsättning, arbetat fram de mer konkreta

formerna för att förverkli-ga nätverksansvarets ändamål. Arbetet har skett

i samverkan med museer, företag, konsthantverkare och föreningar inom

konsthantverk och formgiv-ning. Bland annat har nätverksarbetet bidragit

till att det i dag finns en en-hetlig nomenklatur för glas- och

keramikföremål. Det fortsatta arbetet är för närvarande inriktat på att

söka finna en motsvarande homogen terminologi för dokumentation inom form-

och designområdet. Sålunda skall museerna ges bättre förutsättningar till

inblick i och arbete med varandras samlingar.

I februari 1999 tillsatte regeringen en utredning med uppgift att kartlägga

det statliga åtagandet på formgivnings- och designområdet (dir. 1999:9).

Form- och designutredningens delbetänkande Mötesplats för form och de-sign

(SOU 1999:123) gick ut på remiss i februari 2000. Remisstiden löper på tre

månader. Utredningens uppdrag bestod bl.a. i att ge en samlad bild och

utvärdering av statens insatser inom form och design samt att lämna förslag

till bl.a. hur musei- och utställningsverksamheten kan och bör utvecklas så

att en "slagkraftig mötesplats" för samtida formgivning och design

tillskapas. Det förslag utredaren lagt fram är att en ny institution skall

inrättas, vilken genom utställningar och kunskapsuppbyggnad skall främja

form- och de-signområdet. Dessa utställningar bör tas fram i samverkan med

museer, arkiv, universitet och högskolor, näringsliv samt organisationer.

Utställning-arna skall sedan kunna visas runt om i landet. Den nya

institutionen skall inte ha några egna föremålssamlingar, men däremot ett

bildarkiv och ett biblio-tek. Utredarens förslag är att den nya

institutionen förläggs till Stockholm och ges verksamhetsformen myndighet.

Utskottet finner att den föreslagna institutionens uppdrag, såsom det for-

muleras i betänkandet Mötesplats för form och design (s. 143), i viss ut-

sträckning liknar det nätverksansvar som Röhsska museet i Göteborg tillför-

des från och med år 1997. Vari den praktiska skillnaden ligger mellan å ena

sidan de ålägganden som följer av Röhsska museets nätverksansvar och å

andra sidan de uppgifter som ankommer på de museer som har uppdrag att vara

ansvarsmuseer är inte heller helt utklarat.

Utskottet förutsätter att regeringen vid den fortsatta beredningen av form-

och designutredningens förslag jämte yttranden över detta förtydligar dessa

av utskottet berörda oklarheter och även tar upp Röhsska museets hittills

genomförda insatser, fortsatta roll och betingelserna för dess arbete. Med

hänvisning till att utredningsförslagen ännu är under beredning avstyrks

motionerna Kr214 (m) och Kr306 (c).

Museum för populärmusik

Förslaget i motion Kr231 (v) syftar till att Statens musiksamlingar skall

få i uppdrag att samla och dokumentera ljudupptagningar, musikföremål m.m.

som har anknytning till svensk populärmusik. Vidare syftar förslaget till

att ett museum eller ett centrum för populärmusik skall inrättas, eftersom

det är av nationellt intresse att bevara det kulturarv som populärmusiken

utgör (yrkande 1).

Statens musiksamlingar är en central myndighet på musikens område och har

enligt sin instruktion i uppgift att dokumentera, samla in, vårda, bevara,

beskriva och hålla levande musikens kulturarv och därigenom främja mu-

sikintresset, musikvetenskapen och den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden (

SFS 1999:561 1 §). Vidare innebär ett av de verksamhetsmål som regering-en

angett för myndigheten i regleringsbrevet att samlingarnas sammansätt-ning

bättre skall spegla skilda perspektiv. I myndighetens årsredovisning för år

1999 redovisas bl.a. att myndighetens bibliotek i fråga om noter täcker in

olika former och genrer, bl.a. folkmusik, utomeuropeisk musik, jazz, rock

och annan populärmusik. Likaledes finns i bibliotekets bestånd litteratur

som speglar vitt skilda perspektiv på musik.

Av samma årsredogörelse framgår även att museet tillsammans med bl.a.

Svenskt visarkiv har fortsatt det arbete med Svenskt rockarkiv som påbörja-

des budgetåret 1993/94 och att museet insamlar material om olika musikori-

enterade grupperingar, t.ex. tradjazzfolket, hiphoppare m.fl.

Vidare erinrar utskottet om ett projekt vid Västergötlands museum i Skara

som innebär att förberedelser pågår för att inrätta ett populärmusikmuseum

i Skara. Enligt uppgifter på länsmuseets hemsida syftar projektet till att

bygga ut museet med en ny avdelning, Popmus, där svensk populärmusik kan

visas i helfigur. Länsmuseet hyser förhoppningen att erhålla ett nationellt

ansvar för popmusiken.

Enligt utskottets uppfattning är det initiativ som tagits vid

Västergötlands - tidigare Skaraborgs - länsmuseum välkommet. Populärmusiken

har hittills inte uppmärksammats i någon större utsträckning av museerna i

landet. En sådan satsning på en folklig kulturyttring kan förhoppningsvis

dra till sig även andra grupper än de traditionella museibesökarna. (Jfr

utskottets yttran-de i bet. 1997/98:KrU7 s. 7.) I sammanhanget erinrar

utskottet om att ut-skottets principiella ställningstaganden i museifrågor

innebär att frågan om inrättande av avdelningar inom ett länsmuseum

ankommer på de regionala intressenterna.

Med hänvisning till det anförda kan utskottet konstatera att det nu

aktuella motionsyrkandet i hög grad redan är tillgodosett, varför riksdagen

inte bör göra ett sådant uttalande som begärs i motion Kr231 (v) yrkande 1.

Yrkandet avstryks.

Ekomuseum i Bergslagen

Motionärerna bakom motion Kr256 (s) föreslår att riksdagen skall ge rege-

ringen till känna att Ekomuseum Bergslagen har behov av permanenta verk-

samhetsbidrag från statliga och regionala instanser. Museet omfattar ett

femtiotal anläggningar i Bergslagsområdet, som beskriver inte bara de pro-

duktionsprocesser som följt av bygdens järn- och stålbruk, utan även boende

, vardagsliv och de många folkrörelsernas framväxt.

Sju Bergslagskommuner med årlig befolkningsminskning står för huvud-delen

av Ekomuseums finansiering, och motionärerna menar att en sådan ordning

inte är långsiktigt hållbar. För sin fortlevnad är museet därför bero-ende

av den ekonomiska bastrygghet som bara permanenta verksamhetsbi-drag från

statliga och regionala instanser kan ge.

Utskottet vill först redovisa att bakom Ekomuseum Bergslagen ligger en

stiftelse vars huvudmän utgörs av kommunerna Ludvika, Smedjebacken,

Fagersta, Norberg, Skinnskatteberg, Surahammar och Hallstahammar, de två

länsmuseerna i Dalarna respektive Västmanland samt Westmannaturism.

Ekomuseum erhåller 1,1 miljon kronor i bidrag från de sju kommunerna och

två stödenheter à 100 000 kronor från de båda länsmuseerna. Utöver detta

har museet erhållit tillfälliga projektmedel från bl.a. Kulturrådet och

lands-tingen i Dalarnas län och Västmanlands län.

Under åren 1999-2001 genomförs en bred satsning på industrisamhällets

kulturarv. Särskilda medel, 24,5 miljoner kronor, har anvisats för

ändamålet (se prop. 1999/2000:1 utgiftsområde 17, s. 109). Regeringen har

tillsatt en delegation (Ku1999:06) med uppdrag att i samverkan med berörda

myndig-heter och institutioner inom kulturarvsområdet svara för satsningens

närmare utformning och dess genomförande, inklusive frågan vilka projekt

som skall ges ekonomiskt stöd (dir. 1999:60). Det ankommer således på

delegationen att för regeringen föreslå vilka ändamål som skall stödjas med

de särskilda medlen. Riksdagen bör inte göra något uttalande om detaljer i

medelsan-vändningen.

Utskottet vill i sammanhanget nämna att i tillväxtavtalet för Västmanlands

län (bilaga 4, s. 10) föreslås åtgärden att sju ekomuseimiljöer skall

utvecklas upplevelsemässigt och i form av besökscentraler.

Utskottet håller fast vid principen att det för närvarande inte bör

inrättas fler statliga museer som får bidrag direkt genom anslag i

budgetpropositio-nen. Bidrag till regionala museer som förklarats

statsbidragsberättigade av regeringen fördelas av Kulturrådet. Dessa museer

kan låta en del av sitt statsbidrag gå vidare till angelägna

museiverksamheter i länet, vilket skett i fråga om Ekomuseum Bergslagen.

Mot bakgrund av det anförda avstyrks motion Kr256 (s).

Ett nationellt forsknings- och utställningscentrum i Göteborg

I motion Kr258 (fp) hemställs att regeringen skall lämna förslag till

riksda-gen om ett nationellt centrum för forskning och utställningar om

immigration och emigration. Detta centrum föreslås ligga i Göteborg.

Motsvarande motion behandlades under föregående riksmöte och avstyrk-tes av

utskottet med hänvisning till principen om att det för närvarande inte bör

inrättas fler statliga museer (bet. 1998/99:KrU6 s. 8). Utskottet hänvisar

till vad som anfördes i utskottets betänkande vid föregående riksmöte och

avstyrker motion Kr258 (fp).

Ett nationellt kvinnomuseum

I två motioner föreslås att ett kvinnomuseum skall inrättas.

I motion Kr309 (v) anförs att kvinnornas historia, som tidigare varit glömd

eller osynlig, nu håller på att få tydligare konturer och att kvinnors liv

i histo-rien och nutiden är ett växande forskningsfält. Motionären bakom

motionen anser att det finns ett behov av ett museum som tar på sig

uppgiften att in-samla och systematiskt behandla och bearbeta föremål och

information om kvinnors situation. Utrymmet på de i dag redan etablerade

museerna för kvinnofrågor och den nuvarande museistrukturen gör det befogat

att inrätta ett separat museum för att gestalta kvinnors historia.

Motionärerna bakom motion Kr315 (mp) framhåller behovet av att ett spe-

ciellt kvinnomuseum, grundat på genusaspekter, inrättas. Projektering av

ett sådant museum bör påbörjas. Genusforskning från världens olika

universitet bör enligt motionärerna utgöra grund för museet, som bör lyfta

fram kvinnor genom historien och belysa kvinnans ställning som gudinna, mor

, hemmafru, riksdagsledamot m.m. ur ett renodlat feministiskt perspektiv (

yrkande 31).

Utskottet har vid tidigare tillfällen avstyrkt motioner liknande de nu aktu

-ella (senast bet. 1998/99:KrU1 s. 63). Utskottet har då uttalat att det är

av stor betydelse att ett kvinnoperspektiv anläggs i museernas

utställningsverk-samhet och att kvinnornas i lika hög grad som männens

historia speglas i våra museer. Utskottet intar alltjämt samma ståndpunkt.

Utskottet vill vidare erinra om vad som redovisats i ett tidigare avsnitt i

detta betänkande dels då det gäller kravet på de centrala museerna att

spegla samlingarnas sammansättning från skilda perspektiv, t.ex. då det

gäller kön, klass, kulturell bakgrund och generation, dels då det gäller

museernas ansvar på jämställdhetsområdet.

Med hänvisning till det anförda avstyrks motionerna Kr309 (v) och Kr315 (mp

) yrkande 31.

I sammanhanget kan nämnas att Arbetets museum nyligen arrangerade ett

tvådagarsseminarium med rubriken Kvinnor + museum = kvinnomuseum. En av

anledningarna till att museet tog initiativ till konferensen uppgavs vara

att kvinnors villkor och historia fortfarande är dåligt belysta i museerna

och att frågan om kön och makt sällan lyfts fram. Arbetets museum har för

sin del beslutat verka för att någon form av resurscentrum skall inrättas

för att utveckla museernas verksamhet ur ett genusperspektiv. Ett sådant

centrum skulle under en treårig försöksperiod orientera sig om aktuell

forskning, ägna sig åt erfarenhetsutbyte, bygga nätverk samt anordna

seminarier och kurser i nu nämnt syfte.

Museum Anna Nordlander

Motionärerna bakom motionerna Kr259 (fp, c), Kr260 (v) och Kr261 (mp)

föreslår att statligt stöd skall ges till Museum Anna Nordlander. Syftet

anges vara att ge museet status av nationellt centrum för kvinnors

konstnärliga skapande.

I motionerna framhålls att det visserligen finns ett antal nordiska kvin-

nomuseer vilka verkar utifrån ett kulturhistoriskt perspektiv, men att Muse

-um Anna Nordlander är det enda nordiska konstmuseum som uttalat arbetar

med och för kvinnliga konstnärer. Museet bör därför erhålla statligt stöd

redan under pågående utvecklingsarbete.

I motion Kr260 (v) framhålls att ett jämställt samhälle förutsätter en

djupa-re förståelse av de sociala och kulturella strukturer som format det

egna samhället. Förståelsen skulle befrämjas av ett sådant nordiskt centrum

för kvinnors konstnärliga skapande som Museum Anna Nordlander har ambitio-

nen att utvecklas till. Motionärerna bakom motionerna Kr259 (fp, c) och

Kr261 (mp) framhåller vidare att förutsättningarna för en lyckosam utveck-

ling av Museum Anna Nordlander är goda då museet bl.a. kan hämta stöd i

Västerbottens rika kulturella miljö.

Museum Anna Nordlander i Skellefteå invigdes år 1995. Verksamheten byggde

från början på en samling historiska målningar. Målet i dag är att museet

skall utvecklas till ett nordiskt centrum för kvinnors konstnärliga

skapande. Ett tvåårigt utvecklingsprojekt pågår i samarbete med Skellefteå

kommun, Västerbottens läns landsting och Länsstyrelsen i Västerbottens län.

En slutrapport med förslag till framtida organisation och finansiering är

planerad till juni 2001.

Som ovan nämnts i anslutning till frågan om inrättande av ett nationellt

kvinnomuseum, anser utskottet att kvinnoperspektivet bör genomsyra all

museiverksamhet. Det är dock av stort värde om vissa museer dessutom genom

sin speciella inriktning samt genom utvecklingsarbete och samverkan kan

stimulera övriga museers arbete med sådana frågor. Utskottet anser att

riksdagen inte bör göra ett sådant uttalande om museum Anna Nordlanders

status och bidragsbehov som begärs i motionerna, då den pågående utveck-

lingen av verksamheten är de lokala och regionala intressenternas ansvar.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna Kr259 (fp, c), Kr260 (v)

och Kr261 (mp).

I motion Kr310 (s) föreslår motionärerna att Museum Anna Nordlander skall

tjäna som tema under Sveriges ordförandeskap i EU.

Regeringen har angivit jämställdhet som ett prioriterat område under rege-

ringskonferensen (jfr t.ex. prot. 1999/2000:63 s. 2). Varje fackminister

har därmed ansvar för att jämställdhetsfrågan genomsyrar det egna

sakområdet. Det står följaktligen kulturministern fritt att välja att ta

Museum Anna Nord-lander eller andra institutioner, evenemang etc. till

hjälp för att uppfylla detta syfte. Motion Kr310 (s) avstyrks.

Arkitekturens dag

Riksdagen godkände våren 1998 regeringens förslag till mål för en statlig

politik för arkitektur, formgivning och design (prop. 1997/98:117, bet.

1997/98:KrU14, rskr. 1997/98:225). Ett av de fastställda målen syftar till

att stärka och bredda intresset för hög kvalitet inom arkitektur,

formgivning, design och offentlig miljö.

Regeringen aviserade i propositionen om storstadspolitiken (prop. 1997/98:

165) att år 2001 skulle proklameras som Arkitekturår i Sverige. För att få

till stånd en bredare debatt om de gemensamma miljöernas arkitektur och

form och därigenom stimulera till diskussion om hur dessa miljöer skall

utvecklas krävs nämligen, menade regeringen, en utåtriktad informationsin-

sats. Ett samarbete mellan Arkitekturmuseet, den storstadspolitiska delega-

tionen, Boverket, Riksantikvarieämbetet och övriga berörda myndigheter samt

kommunerna skulle enligt propositionen påtagligt kunna förbättra möj-

ligheterna till en fokusering på storstadens arkitektoniska kvaliteter och

brister. En kampanj kring dessa frågor borde därför initieras. Kampanjen

borde resultera i en manifestation år 2001, då även resultaten av

regeringens handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design skulle

kunna redo-visas konkret.

Regeringen har nyligen uppdragit åt ett fyrtiotal statliga myndigheter att

under år 2000 förbereda sin medverkan och under år 2001 genomföra verk-

samheter under Arkitekturåret 2001. Vidare har en lång rad institutioner

och organisationer inbjudits att medverka under året. Bland de verksamheter

som skall genomföras kan nämnas att Riksutställningar och Boverkets

stadsmiljö-råd tillsammans med Sveriges Stadsarkitektförening skall

genomföra ett pro-jekt med syfte att få igång en bred och folklig

diskussion om kvaliteterna i den nutida arkitekturen. Projektet genomförs i

form av en allmän omröstning om vackraste byggnaden, uppförd under de

senaste femtio åren i Sverige.

Motionärerna bakom motion Kr250 (v) anser att de initiativ som har tagits

med anledning av Arkitekturåret är lovvärda men att det saknas kontinuitet

när det gäller att visa vackra miljöer. De initiativ som hittills har

genomförts rör de offentliga miljöerna. Även andra miljöer skulle kunna

visas under t.ex. två dagar per år. Därför föreslås i motionen att

Kulturrådet skall få i uppdrag att i samverkan med Arkitekturmuseet utreda

förutsättningarna för att införa en Arkitekturens dag i Sverige.

Utskottet konstaterar att många skiftande insatser nu förbereds och kom-mer

att genomföras under år 2001 för att stimulera till ett ökat intresse och

ge en ökad kunskap om arkitektur hos allmänheten och de ansvariga för den

byggda miljöns utformning. Utskottet ser mycket positivt på arkitekturkam-

panjen och utgår från att den kommer att leda till någon sorts uppföljning

under kommande år. Utskottet, som inte utesluter att kampanjen kan leda

till att motionärens förslag förverkligas, är emellertid inte berett att

förorda att riksdagen skall ta initiativ till instiftandet av en

Arkitekturens dag. Motionen avstyrks därför.

I sammanhanget vill utskottet slutligen erinra om att Kulturhusens dag

arran-gerats varje höst under ett tiotal år i Sverige. Under denna dag har

allmänhe-ten utan kostnad kunnat besöka exempelvis industri- och

hantverksbyggna-der, privata hem etc. Även parker, torg m.m. har då under

sakkunnig ledning visats upp. Kulturhusens dag har varje år ett nytt tema.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ekonomin och myndighetsstrukturen på mu-seiområdet

att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:Kr39 yrkande 1, 1999/

2000:Kr313 yrkande 7 och 1999/2000:Kr315 yrkande 29 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande fritt inträde på museer för förskolebarn m.fl.

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr234 yrkande 4,

res. 1 (v)

3. beträffande museernas jämställdshetsansvar

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr315 yrkande 30,

res. 2 (mp)

4. beträffande högskoleutbildningar för curatorer m.fl.

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr314 yrkande 24,

5. beträffande hjulångaren Erik Nordevall

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr209,

6. beträffande Sveriges Riksidrottsmuseum

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr210 och 1999/2000: Kr217,

res. 3 (1 v)

7. beträffande Fängelsemuseet i Gävle

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr211,

8. beträffande museum för design och konsthantverk

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr214 och 1999/2000: Kr306,

res. 4 (1 m, c, fp)

9. beträffande museum för populärmusik

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr231 yrkande 1,

res. 5 (v)

10. beträffande Ekomuseum Bergslagen

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr256,

11. beträffande ett nationellt forsknings- och utställningscent-rum i

Göteborg

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr258,

12. beträffande ett nationellt kvinnomuseum

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr309 och 1999/2000: Kr315

yrkande 31,

res. 6 (1 v)

res. 7 (mp)

13. beträffande Museum Anna Nordlander

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr259, 1999/2000:Kr260 och 1999

/2000:Kr261,

res. 8 (c, fp, mp)

14. beträffande visst tema under Sveriges ordförandeskap i EU

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr310,

15. beträffande Arkitekturens dag

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr250.

Stockholm den 23 mars 2000

På kulturutskottets vägnar

Inger Davidson

I beslutet har deltagit: Inger Davidson (kd), Åke Gustavsson (s), Elisabeth

Fleetwood (m), Agneta Ringman (s), Annika Nilsson (s), Charlotta L Bjälke-

bring (v), Lennart Fridén (m), Eva Arvidsson (s), Jan Backman (m), Paavo

Vallius (s), Lars Wegendal (s), Peter Pedersen (v), Dan Kihlström (kd), Roy

Hansson (m), Ewa Larsson (mp), Birgitta Sellén (c) och Lennart Kollmats (fp

).

Reservationer

1. Fritt inträde på museer för förskolebarn m.fl. (mom. 2)

Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda v) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Fritt inträde på

museer för förskolebarn m.fl. som börjar med "Liksom under" och slutar med

"avstyrks därför" bort ha följande lydelse:

Utskottet erinrar om att ett av de kulturpolitiska målen syftar till att

kultur-politiken skall verka för allas möjlighet till kulturupplevelser. I

likhet med motionärerna bakom motion Kr234 (v) anser utskottet att det är

angeläget att etablera goda kulturvanor hos de unga. En åtgärd i detta

syfte skulle vara att införa fri entré för förskolebarn, skolelever och

studerande på museer. Ut-skottet anser därför att regeringen skall utreda

förutsättningarna för museerna att införa fri entré för de nämnda grupperna

.

Vad utskottet således anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr234 (v)

yrkande 4 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande fritt inträde på museer för förskolebarn m.fl.

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Kr234 yrkande 4 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Museernas jämställdshetsansvar (mom. 3)

Ewa Larsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Museernas jämställd-

hetsansvar som börjar med "Utskottet utgår" och slutar med "av riksdagen"

bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna bakom motion Kr315 (mp) anser utskottet att

regeringen snarast skall redovisa för riksdagen på vad sätt de statligt

stödda museerna har tagit sitt jämställdhetsansvar.

Vad utskottet således anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr315 (mp

) yrkande 30 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande museernas jämställdshetsansvar

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Kr315 yrkande 30 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Sveriges Riksidrottsmuseum (mom. 6)

Peter Pedersen (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Sveriges

Riksidrottsmu-seum som börjar med "Utskottet vill" och slutar med "Kr217 (s

)" bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna anser utskottet att bevarandet av vår idrottshis-

toria är en nationell angelägenhet. Idrotten har en viktig del i landets

historia, dels som folkrörelse, dels genom de stora framgångar svenska

idrottsutövare av vitt skilda slag rönt i en rad internationella mästerskap

. Det finns därför ett stort antal föremål med idrottshistorisk anknytning

vilka är värda att visa och bevara. Ett museum förmöget att åta sig denna

uppgift finns, nämligen Sveriges Riksidrottsmuseum, men museet saknar i dag

lokaler och en stabil ekonomisk bas. Staten bör därför utreda möjligheten

att tilldela denna verk-samhet ekonomiskt stöd.

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motionerna Kr210 (v) och

Kr217 (s) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande Sveriges Riksidrottsmuseum

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Kr210 och 1999/2000:

Kr217 som sin mening ger regeringen till känna vad ut-skottet anfört,

4. Museum för design och konsthantverk (mom. 8)

Lennart Fridén (m), Birgitta Sellén (c) och Lennart Kollmats (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Museum för design

och konsthantverk som börjar med "Utskottet förutsätter" och slutar med

"Kr306 (c)" bort ha följande lydelse:

Svensk formgivning har varit en viktig framgångsfaktor för lanseringen av

svenska produkter, såväl inom som utanför landets gränser. För att säker-

ställa fortsatta konstnärliga och ekonomiska framgångar på området krävs

att nya formgivare har tillgång till dokumentation av färdiga föremål,

förstudier, materialförutsättningar etc. Det är av yttersta vikt att det

finns en samlande och samordnande instans som med kraft kan ta sig an

området. Röhsska museet i Göteborg skapades år 1916 och är en väl etablerad

och utvecklad institution som skulle ha goda förutsättningar att

framgångsrikt fullgöra en sådan central funktion. Det nätverksansvar som

Röhsska museet tilldelats och det bidrag som följer av detta uppdrag räcker

dock inte för att museet skall kunna utvecklas till ett ansvarsmuseum och

bedriva den verksamhet man kan kräva av ett sådant. Röhsska museets roll

bör därför stärkas så att det kan utvecklas till ett nationellt centralt

museum för formgivning och konsthantverk, och museet bör härvid förses med

nödvändiga resurser.

Utskottet anser således i likhet med motionärerna att det föreligger ett na

-tionellt behov av en samlande och samordnande kraft på området design och

konsthantverk och att Röhsska museet har goda förutsättningar att fylla en

sådan funktion. Riksdagen bör med anledning av motionerna Kr214 (m) och

Kr306 (c) som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande museum för design och konsthantverk

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Kr214 och 1999/2000:

Kr306 som sin mening ger regeringen till känna vad ut-skottet anfört,

5. Museum för populärmusik (mom. 9)

Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda v) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Museum för populär-

musik som börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "Yrkandet av-

styrks" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör - med anledning av förslaget i motion

Kr231 (v) - det uppdrag som Statens musiksamlingar har förtydligas, så att

myndigheten bättre kan fylla den lucka som alltjämt finns när det gäller

dokumentation av populärmusiken. Utskottet anser vidare att det är ett

natio-nellt intresse att ett särskilt museum eller centrum för populärmusik

inrättas. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med förslag till

utformning av sådana åtgärder för populärmusiken.

Vad utskottet således anfört bör riksdagen med anledning av motion Kr231 (v

) yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande museum för populärmusik

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:Kr231 yrkande 1 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Ett nationellt kvinnomuseum (mom. 12)

Charlotta L Bjälkebring (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Ett nationellt kvin-

nomuseum som börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 31" bort ha

följande lydelse:

I likhet med vad som anförs i motion Kr309 (v) är det utskottets uppfatt-

ning att ett kvinnohistoriskt museum skulle kunna ge kvinnor de historiska

förebilder som de behöver för sin identitet och för att de skall bli

bekräftade och känna sig hemma i sin omgivning. Utskottet anser därför att

regeringen bör utarbeta förslag som syftar till att ett kvinnohistoriskt

museum med na-tionellt ansvar skall inrättas.

Vad utskottet således anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr309 (v)

och med anledning av motion Kr315 (mp) yrkande 31 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande ett nationellt kvinnomuseum

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Kr309 och med anled-ning av

motion 1999/2000:Kr315 yrkande 31 som sin mening ger re-geringen till känna

vad utskottet anfört,

7. Ett nationellt kvinnomuseum (mom. 12)

Ewa Larsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Ett nationellt kvin-

nomuseum som börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 31" bort ha

följande lydelse:

I likhet med motionärerna bakom motion Kr315 (mp) anser utskottet att det

är angeläget att inrätta ett kvinnomuseum, grundat på genusaspekter.

Projektering av ett sådant museum bör därför påbörjas snarast. Genusforsk-

ning bör - som framhålls i motionen - utgöra en grund för det blivande

kvinnomuseet. Kvinnor genom historien bör lyftas fram och kvinnans ställ-

ning i olika avseenden belysas.

Vad utskottet således anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr315 (mp

) yrkande 31 och med anledning av motion Kr309 (v) som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande ett nationellt kvinnomuseum

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Kr315 yrkande 31 och med

anledning av motion 1999/2000:Kr309 som sin mening ger rege-ringen till

känna vad utskottet anfört,

8. Museum Anna Nordlander (mom. 13)

Ewa Larsson (mp), Birgitta Sellén (c) och Lennart Kollmats (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Museum Anna Nord-

lander som börjar med "Som ovan" och slutar med "Kr261 (mp)" bort ha

följande lydelse:

I likhet med motionärerna bakom motionerna Kr259 (fp, c) och Kr261 (mp)

anser utskottet att Museum Anna Nordlander har regionala, nationella och

internationella utvecklingsmöjligheter. Museets arbete är av stort intresse

såväl konstnärligt som ur ett genusperspektiv, och projektet utgör dessutom

en betydelsefull regional tillväxtfaktor. Med utgångspunkt i det starka

enga-gemang som lokala och regionala instanser uppvisat, bör även staten ta

del i museets fortsatta utvecklingsarbete som syftar till framväxten av en

ny sorts museum.

Utskottet anser mot denna bakgrund att det är av största vikt att statligt

stöd utgår till Museum Anna Nordlander och att regeringen beaktar detta i

kommande års budgetarbete. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till

känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande Museum Anna Nordlander

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Kr259, 1999/2000:Kr260

och 1999/2000:Kr261 som sin mening ger regering-en till känna vad utskottet

anfört.

Särskilda yttranden

1. Högskoleutbildningar för curatorer m.fl. (mom. 4)

Lennart Kollmats (fp) anför:

Jag har valt att inte reservera mig till förmån för yrkande 24 i motion

Kr314 (fp), då det ankommer på högskolorna att själva avgöra vilka program

och kurser som de vill inrätta. Jag vill ändå påminna om att det av

motionen framgår att det finns behov av utbildningar för curatorer,

producenter, spons-ringsansvariga m.fl. yrkesgrupper vid våra museer. Jag

förutsätter att hög-skolorna är medvetna om detta behov och beaktar det i

sin planering av kursutbudet.

2. Ett nationellt forsknings- och utställningscentrum i Göteborg (mom. 11)

Lennart Kollmats (fp) anför:

Utskottet avstyrker motion Kr258 (fp) om ett nationellt forsknings- och

utställningscentrum i Göteborg med hänvisning till principen att det för

närvarande inte bör inrättas fler centrala museer. Jag har avstått från att

yrka bifall till motionen men vill ändå påpeka att det i Göteborg finns

goda förut-sättningar för ett nationellt forsknings- och

utställningscentrum om immigra-tion och emigration. Invandringen utgör en

väsentlig del av stadens historia och det centralt belägna och kommunalt

ägda Tullhuset gör det även prak-tiskt fördelaktigt att där inrätta ett

centrum av det slag motionärerna föreslår.

3. Museum Anna Nordlander (mom. 13)

Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda v) anför:

Utskottet avstyrker motionerna Kr259 (fp, c), Kr260 (v) och Kr261 (mp) med

hänvisning bl.a. till att utvecklingen av verksamheten vid Museum Anna

Nordlander är de lokala och regionala intressenternas ansvar. Vi har

avstått från att yrka bifall till motionerna men vill ändå framhålla att

ett centrum för kvinnors konstnärliga skapande skulle utgöra en välbehövlig

kraft i det nordiska jämställdhetsarbetet. Kvotering är inte ett

tillräckligt medel för att åstadkomma jämställdhet, utan strävan mot detta

mål måste hämta kraft även ur konstarterna. Museum Anna Nordlander skulle

kunna skapa förebilder för kvinnor samt bidra till självförståelsen hos

såväl män som kvinnor och därmed bidra till att forma ett mer jämlikt

samhälle.