Bet. 1999/2000:KrU12

Kulturutskottets betänkande

1999/2000:KRU12

Arkivfrågor

Innehåll

Sammanfattning

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1999/2000

KrU12

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet motionsyrkanden från allmänna motionsti-

den hösten 1999.

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av ett motionsyrkande (kd)

som sin mening skall ge regeringen till känna att det är angeläget att den av

regeringen aviserade utredningen om arkivväsendet snarast påbörjas.

Utskottet avstyrker övriga motionsyrkanden som behandlar Svenska Emi-

grantinstitutet i Växjö, nya landsarkiv i Växjö och Norrbotten, digitalisering

m.m. vid Svensk arkivinformation i Ramsele (SVAR) samt frågan om att

säkra det elektroniska kulturarvet.

I betänkandet har 3 reservationer tagits in.

Motioner

1999/2000:Kr224 av Tomas Eneroth och Carina Adolfsson (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om fördelning av statsbidrag till Svenska Emigrantinstitutet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om Emigrantinstitutets förutsättningar att fullfölja och utveckla sitt

uppdrag.

1999/2000:Kr246 av Eskil Erlandsson och Erik Arthur Egervärn (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av ett landsarkiv i Växjö.

1999/2000:Kr247 av Lennart Klockare och Birgitta Ahlqvist (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen an-

förts om landsarkiv i Norrbotten.

1999/2000:Kr248 av Agneta Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett ökat fast

statligt anslag till SVAR i Ramsele.

1999/2000:Kr249 av Agneta Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om medverkan i

förslaget om ett storskaligt digitaliseringsprojekt.

1999/2000:Kr313 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en utvärdering av det statliga arkivväsendet.

1999/2000:Kr314 av Lennart Kollmats och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas

11. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett handlingsprogram för

hur arkiven skall bli fullständiga då post går via e-post och information dato-

riseras.

Utskottet

Svenska Emigrantinstitutet

I motion Kr224 (s) önskar motionärerna att fördelningen av statsbidraget till

Svenska Emigrantinstitutet skall gå via Kulturdepartementet i stället för via

Riksarkivet (yrkande 1) samt att riksdagen som sin mening skall ge regering-

en till känna vad Emigrantinstitutets uppdrag omfattar (yrkande 2).

Fram till budgetåret 1988/89 erhöll Svenska Emigrantinstitutet statsbidrag

från medel som disponerades av regeringen (dåvarande Utbildningsdeparte-

mentet, anslaget F 30, Bidrag till vissa arkiv). Från och med budgetåret

1988/89 är det Riksarkivets nämnd för enskilda arkiv som förmedlar statsbi-

draget till Emigrantinstitutet (440 000 kronor för år 2000, anslaget F 1),

vilket framgår av 16 § förordningen (1995:679) med instruktion för Riksar-

kivet och landsarkiven. Motionärerna anser att en återgång till den tidigare

ordningen vore lämplig eftersom Svenska Emigrantinstitutets uppdrag, så-

som det uttrycks i den bakomliggande stiftelsens ändamål, inte bara omfattar

arkivverksamhet.

Utskottet vill med anledning av motionen redovisa följande. Institutet drivs

av Stiftelsen Svenska Emigrantinstitutet vars ändamål är att befrämja kun-

skap om den svenska utvandringens historia och verka för forskning på detta

område. I detta syfte har institutet att hålla arkiv, bibiliotek och register ö

källmaterialet, samt att vårda och utveckla Utvandrarnas hus och dess sam-

lingar. Institutet skall även arbeta för att svenska utvandrares ättlingar når

fördjupad kontakt med sin ursprungliga hembygd. I samverkan med Växjö

universitet skall Svenska Emigrantinstitutet vidare verka för forskning kring

internationell migration. Att Svenska Emigrantinstitutet bedriver en verk-

samhet som staten har kunskap om och värdesätter, visar sig i att institutet

sedan många år erhåller statsbidrag. I avvaktan på utredningen av arkivverk-

samhet finner inte utskottet anledning för riksdagen att ändra på den ordning

för bidragsfördelningen som varit i bruk sedan budgetåret 1988/89, varför

motionsyrkandena avstyrks.

Nya landsarkiv

I motionerna Kr246 (c) och Kr247 (s) önskar motionärerna att riksdagen

uttalar sig för inrättande av nya landsarkiv i Växjö respektive Norrbotten.

Yrkanden om nya landsarkiv har vid ett antal tillfällen avstyrkts med hän-

visning till Riksarkivets ansvar som sektorsmyndighet när det gäller att pla-

nera för nya landsarkiv (senast i bet. 1998/99:KrU4 s. 3). Utskottet står fast

vid denna uppfattning och avstyrker sålunda motionerna Kr246 (c) och

Kr247 (s).

Frågor rörande Svensk arkivinformation i Ramsele (SVAR)

I motion Kr248 (s) framhålls vikten av fasta statliga anslag till Svensk ar-

kivinformation i Ramsele (SVAR). I motion Kr249 (s) önskar motionärerna

att riksdagen uttalar sig för ökad statlig medverkan i ett storskaligt digitali

ringsprojekt.

Motionärerna bakom Kr248 (s) anser att, eftersom tekniken med mikrofilm

successivt kommer att behöva kompletteras med och ersättas av digitalisera-

de medier, måste rekryteringen av personal kunna tillfredsställa de nya krav

på kompetens som IT-utvecklingen ställer. För att säkra en sådan övergång

krävs bättre ekonomiska förutsättningar, och motionärerna anför sålunda att

SVAR behöver ett fast statligt anslag om ca 10 miljoner kronor, exklusive

lönebidragsanställningar.

I motion Kr249 (s) framhåller motionärerna att den digitala tekniken rätt

tillämpad kan befrämja effektiviserad forskning och mer lättillgänglig sam-

hällsinformation. Förutsatt att SVAR digitaliseras, skulle SVAR som infor-

mationsföretag ha goda möjligheter att dessutom bidra till den regionala

utvecklingen i det egna länets glesbygdsområden. Motionärerna önskar se

ökad statlig medverkan i det digitaliseringsprojekt som pågår sedan år 1996,

och som i dag finansieras av Kramfors kommun, Länsstyrelsen i Västernorr-

lands län samt Riksarkivet genom SVAR.

Utskottet lämnade en ingående redovisning för SVAR:s verksamhet vid

föregående riksmöte. Utskottet kan konstatera att SVAR utöver sin insats på

kulturens område även har en avsevärd arbetsmarknads- och regionalpolitisk

betydelse. Utskottet understryker att SVAR:s berättigande som arkivinstitu-

tion dock inte är avhängigt av dess goda effekter på arbetsmarknads- och

regionalpolitikens område. Utskottet anser att arkivets fortsatta arbete med

digitalisering är betydelsefullt, i synnerhet som det ökar tillgängligheten til

arkivmaterialet. Även regeringen framhåller det angelägna i att Riksarkivet

också fortsättningsvis ger hög prioritet åt arbetet med digitalisering och

informationsteknik inom det statliga arkivväsendet, och i regleringsbrevet

finns angivet att Riksarkivets återrapporteringsansvar bl.a. omfattar arbetet

med digitalisering (prop. 1999/2000:1 utg.omr. 17 s. 98; Regleringsbrev för

år 2000 s. 69).

SVAR är en byrå inom Riksarkivet, och det ankommer följaktligen på

myndigheten att själv sköta avvägningen av resurser mellan de olika verk-

samhetsgrenarna, samt att fördela anslaget inom ramarna för tillgängliga

resurser och enligt de mål för arkivverksamheten som antagits av riksdag och

regering. (För en mera ingående beskrivning av SVAR:s verksamhet jämte

dess förhållande till Riksarkivet, se bet. 1998/99:KrU4 s. 3). Av detta skäl

avstyrker utskottet motionerna Kr248 (s) och Kr249 (s).

Utvärdering av det statliga arkivväsendet

I motion Kr313 (kd) framhålls det angelägna i att den av regeringen avisera-

de utvärderingen av det statliga arkivväsendet snarast kommer till stånd

(yrkande 3). Motionärerna pekar på arkivens omistliga roll för att vårda,

bevara och tillgängliggöra det nationella kulturarvet samt behovet av en

omfattande och oberoende utvärdering av det statliga arkivväsendet. Motio-

närerna uttrycker uppskattning för att regeringen insett detta behov, men

anser samtidigt att senfärdigheten i behandlingen av frågan är anmärknings-

värd.

Under föregående riksmöte bedömde utskottet det som motiverat att rege-

ringen överväger formerna för och omfattningen av en utredning av arkiv-

verksamheten. I en skrivelse till regeringen år 1998 föreslog även Riksda-

gens revisorer (RR) att regeringen skulle ta initiativ till en mera omfattande

granskning av arkivvården. I budgetpropositionen för år 2000 (prop.

1999/2000:1 utgiftsområde 17 s. 99) anges att Regeringskansliet mot bak-

grund av utskottets och RR:s synpunkter arbetar med att ta fram direktiv till

en utvärdering av det statliga arkivväsendet. Enligt vad utskottet inhämtat

från Kulturdepartementet kommer inte något beslut om direktiven att fattas

före riksmötets slut sommaren 2000.

Arkivlagen har varit i kraft i snart nio år, och arkivens arbetssituation har

förändrats, bl.a. beroende på den snabba tekniska utvecklingen och ökade

mängder material, en utveckling som i grunden ändrar arkiveringens beting-

elser. Utskottet finner det därför mycket angeläget att den aviserade utred-

ningen om arkivväsendet snarast påbörjas. Detta bör riksdagen med anled-

ning av motion Kr313 (kd) yrkande 3 som sin mening ge regeringen till

känna.

Frågan om att säkra det elektroniska kulturarvet

I motion Kr314 (fp) föreslås att riksdagen hos regeringen begär förslag till et

handlingsprogram för hur arkiven skall bli fullständiga då post går via e-post

och stora mängder information dokumenteras elektroniskt (yrkande 11).

Motionärerna påpekar att när en allt större del av det samtida informations-

flödet, och därmed kulturarvet, finns i elektronisk form löper det risk att gå

förlorat.

Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande. Lagen

(1993:1392) om pliktexemplar av dokument (pliktexemplarslagen) har som

ändamål att trygga svenskt kulturarvs bevarande för eftervärlden, samt att

befrämja medborgarnas kunskap om sitt samhälle. Den lagstadgade leve-

ransplikten omfattar den typ av elektroniska dokument som finns i fixerad

form (t.ex. cd-rom, disketter, videogram och fonogram), men däremot inte

information vilken görs tillgänglig via on-line-förbindelse (t.ex. e-post).

Problemet har tidigare uppmärksammats i motion 1994/95:Kr217 (s). Med

anledning av denna tillstyrkte ett enhälligt kulturutskott förslaget om en

förutsättningslös översyn av pliktexemplarslagen (bet. 1995/96:KrU4). Riks-

dagen följde utskottets förslag (rskr. 1995/96:60). År 1996 tillsatte regering-

en en utredning med detta uppdrag. Utredningsförslaget "E-plikt. Att säkra

det elektroniska kulturarvet" (SOU 1998:111) har remissbehandlats, och

remissvaren sammanställs för närvarande inom Utbildningsdepartementet.

Enligt vad utskottet inhämtat från Utbildningsdepartementet kan förslag i

frågan komma att läggas fram för riksdagen i anslutning till kommande

forskningsproposition.

Senare års ökade möjligheter till digitalisering av material och motsvaran-

de söksystem har väsentligt förbättrat tillgängligheten till arkivmaterial. Den

snabba utvecklingen av elektronisk dokumentation och kommunikation kan

dock medföra en risk för att en betydande del av det elektroniska kulturarvet

går förlorad, vilket kräver skyndsamma åtgärder. I budgetpropositionen för

år 2000 anger regeringen också arbetet med att utveckla den statliga arkiv-

verksamheten för hantering av digitalt material som ett prioriterat område

(prop. 1999/2000:1 utg.omr. 17 s. 98). Av Riksarkivets årsredovisning för år

1998 framgår vidare att myndigheten genomför en rad projekt både vad avser

digitalisering och bevarande. Enligt vad utskottet inhämtat har en projekt-

grupp tillskapats inom myndigheten, vars uppgift är att sörja för frågan om

elektroniskt långsiktigt bevarande inom Arkivverket.

Med hänvisning till den snabba tekniska utvecklingen på området och ris-

ken för att oersättliga delar av kulturarvet skulle kunna gå förlorade, utgår

utskottet från att beredningen av resultaten från E-pliktsutredningen påskyn-

das, och självfallet även samordnas med det arbete som sker inom Riksarki-

vet. Mot bakgrund av att beredningen inte är slutförd avstyrks motion Kr314

(fp) yrkande 11.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande Svenska Emigrantinstitutet

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr224,

2. beträffande nya landsarkiv

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr246 och 1999/2000:

Kr247,

res. 1 (c)

3. beträffande frågor rörande Svensk arkivinformation i Ram-

sele (SVAR)

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr248 och 1999/2000:

Kr249,

res. 2 (c)

4. beträffande utvärdering av det statliga arkivväsendet

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:Kr313 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. beträffande frågan om att säkra det elektroniska kulturar-

vet

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr314 yrkande 11.

res. 3 (v, c, fp)

Stockholm den 14 mars 2000

På kulturutskottets vägnar

Inger Davidson

I beslutet har deltagit: Inger Davidson (kd), Åke Gustavsson (s), Agneta

Ringman (s), Annika Nilsson (s), Charlotta L Bjälkebring (v), Lennart Fridén

(m), Eva Arvidsson (s), Jan Backman (m), Paavo Vallius (s), Lars Wegendal

(s), Peter Pedersen (v), Dan Kihlström (kd), Roy Hansson (m), Ewa Larsson

(mp), Birgitta Sellén (c), Lennart Kollmats (fp) och Anne-Katrine Dunker

(m).

Reservationer

1. Nya landsarkiv (mom. 2)

Birgitta Sellén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Nya landsarkiv som

börjar med "Yrkanden om" och slutar med "Kr247 (s)" bort ha följande

lydelse:

Växjö uppfyller väl de kriterier för etablerande av landsarkiv som satts upp

av Riksarkivet. Staden har ett universitet som genom sin omfattande utbild-

ning inom historieämnet har stort behov av att ha arkivmaterial tillgängligt.

Det offentliga materialet från Småland är i dag arkiverat vid Landsarkivet i

Vadstena och genom bristande kommunikationer svårt att nå. Växjö är vidare

residensstad och stiftsstad med ett mycket anrikt stifts- och landsbibliotek.

Orten är centralt belägen i Småland, och i länet finns en väl utbyggd samver-

kan mellan olika arkivbildare i Kronobergs läns arkivförbund. I Växjö finns

också Svenska Emigrantinstitutet.

Utskottet anser mot denna bakgrund att skälen för en etablering av ett

landsarkiv i Växjö är mycket starka. Riksdagen bör med bifall till motion

Kr246 (c) som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande nya landsarkiv

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Kr246 och med avslag

på motion 1999/2000:Kr247 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

2. Frågor rörande Svensk arkivinformation i Ramsele (SVAR)

(mom. 3)

Birgitta Sellén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Frågor rörande Svensk

arkivinformation i Ramsele (SVAR) som börjar med "Utskottet lämnade"

och slutar med "Kr249 (s)" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med vad som anförts i motion Kr249 (s) att den di-

gitala tekniken rätt tillämpad kan befrämja effektiviserad forskning och mer

lättillgänglig samhällsinformation. Som digitaliserat företag skulle SVAR ha

goda möjligheter att bidra till den regionala utvecklingen i det egna länets

glesbygdsområden. Utskottet anser därför att det behövs en ökad statlig

medverkan i det digitaliseringsprojekt som pågår inom SVAR sedan år 1996.

Utskottet anser att arkivets fortsatta arbete med digitalisering är betydelse-

fullt, i synnerhet som det ökar tillgängligheten till arkivmaterialet. Vad ut-

skottet anfört om ökat stöd till SVAR:s digitalisering bör riksdagen med

bifall till motion Kr249 (s) som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande frågor rörande Svensk arkivinformation i Ramsele

(SVAR)

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Kr249 och med avslag

på motion 1999/2000:Kr248 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

3. Frågan om att säkra det elektroniska kulturarvet (mom. 5)

Charlotta L Bjälkebring (v), Peter Pedersen (v), Birgitta Sellén (c) och Len-

nart Kollmats (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Frågan om att säkra det

elektroniska kulturarvet som börjar med "Utskottet vill" och slutar med

"yrkande 11" bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion Kr314 (fp) kommer väsentliga delar av kulturarvet att

göras tillgängliga på elektroniska nätverk. Varje dag läggs nya delar till dett

vårt gemensamma kulturarv, men den allt snabbare datoriseringen kan sam-

tidigt vara ett hot. Skriftlig information försvinner genom att den endast

hamnar i datorer via e-post, som sedan raderas. Ett tomrum i kulturarvet

uppstår. Ett handlingsprogram för att minimera riskerna måste snarast tas

fram.

Utskottet anser mot denna bakgrund att regeringen bör ta fram ett hand-

lingsprogram för hur arkiven skall bli fullständiga då post går via e-post och

information digitaliseras. Detta bör riksdagen med bifall till motion Kr314

(fp) yrkande 11 ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande frågan om att säkra det elektroniska kulturarvet

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Kr314 yrkande 11 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.