Bet. 1999/2000:KrU2

Kulturutskottets betänkande

1999/2000:KRU02

Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter

(förnyad behandling)

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1999/2000

KrU2

Sammanfattning

I betänkandet behandlas motionsyrkanden om bl.a.

biblioteks- och litteraturfrågor, informationsteknik

och svenska språket. Motionerna väcktes under

allmänna motionstiden hösten 1998.

Förslag som syftar dels till att upphäva, dels till

att ändra bibliotekslagen avstyrks. Likaledes

avstyrks förslag på informationsteknikens område.

Med hänvisning bl.a. till den kommunala

självstyrelsen avstyrker utskottet ett yrkande som

syftar till att regeringen skall lägga fram förslag

om hur samarbetet mellan de lokala bokhandlarna,

skolan och folkbiblioteken skall stimuleras. Även en

begäran som syftar dels till en komplettering av det

statliga distributionsstödet av utgivningsstödd

litteratur, dels till en jämförelse mellan

effekterna av distributionsstödet och en eventuellt

sänkt bokmoms avstyrks. Förslag att stödja

utgivningen av Min första bibel på sydsamiska

avstyrks, liksom förslag som syftar till att

tidningen Samefolket skall få presstöd och att

reglerna för kulturtidskriftsstödet skall ändras så

att tidskrifter på samiska, finska och romani chib

särskilt beaktas när bidrag beviljas.

Utskottet, som ser en risk för en språkutarmning

hos vissa delar av befolkningen, tillstyrker ett

motionsförslag som innebär att en parlamentarisk

språkutredning skall tillsättas. Utredningen bör få

i uppgift att med utgångspunkt bl.a. i ett förslag

från Svenska språknämnden föreslå ett

handlingsprogram som dels syftar till att främja

svenska språket, dels syftar till att alla i Sverige

- oavsett språklig och social bakgrund - utifrån

sina förutsättningar skall ges likvärdiga

möjligheter att tillägna sig svenska språket.

Utskottet anser att de nationella kulturpolitiska

målen bör utgöra en plattform för kommitténs arbete

men att den i övrigt skall arbeta

förutsättningslöst.

Till betänkandet har fogats fem reservationer och

tre särskilda yttranden.

Motionerna

1998/99:Kr238 av Elver Jonsson (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av ett säkrat

kulturutbud särskilt för barn och ungdom i språkliga

minoritetsgrupper och att projektet Min första bibel

på sydsamiska kan förverkligas.

1998/99:Kr254 av Lennart Kollmats och Kenth Skårvik

(fp) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om avskaffandet av

bibliotekslagen,

1998/99:Kr256 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari

yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att den tekniska

utvecklingen kommer att innebära nya möjligheter för

kultur och medier,

1998/99:Kr274 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari

yrkas

31. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om en skärpning av

bibliotekslagen så att avgiftsfria lån helt kan

garanteras,

1998/99:Kr275 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

18. att riksdagen i enlighet med vad i motionen

anförts uppdrar åt regeringen att snarast återkomma

med förslag till kvalitetssäkring av folkbiblioteken

enligt betänkande 1996/97:KrU1,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att det svenska

och nordiska biblioteksnätverket bör utvidgas till

ett europeiskt nätverk för kunskapsinhämtning,

20. att riksdagen i enlighet med vad i motionen

anförts ger regeringen i uppdrag att inför

budgetåret 2000 återkomma med förslag om hur stödet

för litteraturen skall utformas med invägande av

förslagen om sänkt bokmoms och ökat

distributionsstöd,

22. att riksdagen ger regeringen i uppdrag att i

enlighet med vad i motionen anförts tillsätta en

parlamentarisk utredning som lägger upp ett

handlingsprogram för svenska språket,

1998/99:Kr276 av Charlotta L Bjälkebring m.fl. (v)

vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att samhället bör

ansvara för att medborgarna får utbildning i IT och

möjlighet att utnyttja tekniken via lokala

mediecentrum på folkbibliotek och skolor.

1998/99:Sk628 av Ewa Larsson m.fl. (mp) vari yrkas

3. att riksdagen begär att regeringen återkommer

med förslag till hur samarbete mellan bokhandel,

skola och folkbibliotek kan stimuleras.

1998/99:MJ257 av Ulf Björklund och Ulla-Britt

Hagström (kd) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om tidningen

Samefolket.

Utskottet

I betänkande 1998/99:KrU8 Bibliotek, litteratur och

kulturtidskrifter behandlade utskottet motioner om

bl.a. biblioteks- och litteraturfrågor samt om

svenska språket. Samtliga motioner hade väckts under

allmänna motionstiden år 1998.

Under kammarbehandlingen den 28 april 1999 yrkades

att ärendet skulle återremitteras till

kulturutskottet för fortsatt beredning. Riksdagen

beslutade den 29 april 1999 i enlighet härmed. Det

återremitterade ärendet omfattar samtliga de frågor

som behandlades i betänkande 1998/99:KrU8.

Bibliotekslagen

I tre motionsyrkanden behandlas frågor som rör

bibliotekslagen (1996:1596)1. Ett av yrkandena

syftar till att lagen skall avskaffas, medan de två

övriga yrkandena innehåller förslag om ändringar av

lagen.

Motionärerna bakom motion Kr254 (fp) föreslår att

bibliotekslagen skall avskaffas. Motionärerna

hänvisar främst till att det finns en risk att

bibliotekslagen stimulerar kommunerna till minskad

satsning på biblioteksverksamhet i enlighet med

lagens minimikrav (yrkande 6).

Riksdagen beslutade hösten 1996 att med vissa

ändringar anta förslaget till bibliotekslag i 1996

års kulturpolitiska proposition (prop. 1996/97:3,

bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129). Lagen trädde

i kraft den 1 januari 1997.

Utskottet erinrar om att ett av skälen till lagens

tillkomst var de kraftiga besparingar som ägt rum i

kommunerna och som hotade biblioteksbeståndet,

bibliotekens medieinköp och öppethållandetider. I

vissa kommuner hade förslag väckts om att införa

avgifter på boklånen. Utskottet ansåg att det mot

den bakgrunden var tillfredsställande att en lag

skulle införas som angav vissa grundläggande

principer för det svenska offentliga

bibliotekssystemet och som markerade betydelsen av

den verksamhet som bedrivs inom biblioteksväsendet.

Utskottet underströk i sammanhanget särskilt

betydelsen av att avgiftsfriheten för boklån skulle

lagfästas.

Utskottet har inte funnit någon anledning att ändra

sitt ställningstagande i denna fråga.

Motionsyrkandet avstyrks därför.

Ett förslag i motion Kr275 (v) syftar till att en

regel om kvalitetssäkring skall införas i

bibliotekslagen och att kommunerna skall åläggas att

upprätta handlingsplaner för

folkbiblioteksverksamheten. Motionärerna bakom

motionen erinrar om riksdagens tidigare

ställningstagande i denna fråga och yrkar att

regeringen skall få i uppdrag att snarast utarbeta

förslag i detta hänseende (yrkande 18).

Som framgår av motionen har utskottet vid tidigare

tillfällen, första gången hösten 1996, behandlat ett

motionsförslag liknande det nu aktuella. Utskottet

fann det naturligt att kommunerna utvärderar folk-

och skolbibliotekens verksamhet i förhållande till

uppsatta mål och uttalade bl.a. följande (bet.

1996/97:KrU1 s. 74).

Utskottet anser att det finns skäl som talar för att

det i lagen skall finnas en bestämmelse som anger

att huvudmännen skall göra upp planer för

biblioteksverksamheten, i vilka redovisas olika

kvalitetsbegrepp. Utskottet anser därför att

regeringen ytterligare bör överväga denna fråga och

- om regeringen kommer fram till att en lagreglering

av frågan bör ske - förelägga riksdagen förslag till

ändring av bibliotekslagen. Utskottet vill tillägga

att regeringens överväganden bör ske med beaktande

av principen om den kommunala självstyrelsen. En

eventuell lagregel om huvudmännens planer bör

således inte få en utformning som innebär en

styrning av huvudmännens biblioteksverksamhet.

1 Bibliotekslagen har omtryckts (1998:1249) med rätt

lydelse av 7 §.

Riksdagen beslutade därefter att i enlighet med

kulturutskottets förslag ge regeringen till känna

vad utskottet anfört om översyn av bibliotekslagen i

vad avser upprättande av planer för

biblioteksverksamheten (rskr. 1996/97:129).

Inom Regeringskansliet pågår en översyn av

bibliotekslagen. Enligt utskottets uppfattning bör

detta översynsarbete inte föregripas. Yrkandet, som

således redan är tillgodosett, avstyrks därför.

Eftersom många bibliotek tar ut avgifter för olika

tjänster, t.ex. för böcker som måste beställas från

andra bibliotek, anser motionärerna bakom motion

Kr274 (mp) att det krävs en skärpning av

bibliotekslagen, så att avgiftsfria lån kan

garanteras. Ett alternativ till lagändring vore -

menar motionärerna - att höja anslaget till regional

biblioteksverksamhet (yrkande 31).

Utskottet konstaterar att en skärpning av

bibliotekslagen i enlighet med motionsyrkandet

skulle innebära att kommunerna får stå för

tillkommande kostnader, vilka i detta fall främst

torde avse kostnader för porto.

Utskottet, som under 1997/98 års riksmöte avstyrkte

ett yrkande liknande det nu aktuella, erinrar om att

bibliotekslagen stadgar att allmänheten avgiftsfritt

får låna litteratur för viss tid på folkbiblioteken

(bet. 1997/98:KrU3). Bestämmelsen hindrar inte att

ersättning tas ut för kostnader för fotokopiering,

porto och andra liknande tjänster. Inte heller

hindrar den att en avgift tas ut i de fall låntagare

inte inom avtalad tid lämnar tillbaka det som de har

lånat (3 §).

Vidare erinrar utskottet - liksom under 1997/98 års

riksmöte - om att det i den i kulturpropositionen

intagna författningskommentaren till lagen anförs

att den mest grundläggande bestämmelsen i lagen är

att boklån skall vara avgiftsfria samt att

bestämmelsen enbart tar sikte på litteratur.

Informationssökning i databaser m.m. regleras inte i

lagen. Folkbiblioteken får kompensera sig för vissa

kostnader trots att de har samband med boklån.

Enligt författningskommentaren torde undantagen vara

ganska självskrivna, men de har för att undvika

missförstånd ändå angivits i lagen. Med andra

liknande tjänster avses t.ex. en avgift som

biblioteket tvingas betala för att få låna en bok

från ett utländskt bibliotek (prop. 1996/97:3 s.

207).

Utskottet kan inte finna att det finns skäl för

riksdagen att begära en ändring av bibliotekslagen i

enlighet med motionärernas förslag.

Motionsförslagets alternativ till en lagändring,

nämligen att det statliga regionala biblioteksstödet

skall ökas, innebär att staten skall tillskjuta

medel för att täcka portokostnaderna. Enligt

utskottets uppfattning får en eventuell uppräkning

av det regionala biblioteksanslaget vägas mot andra

behov i framtida budgetprövning.

Utskottet är inte berett att ta något initiativ med

anledning av motion Kr274 (mp) yrkande 31, som

därmed avstyrks.

Frågor om informationsteknik

Som bakgrund till utskottets behandling av tre

motionsyrkanden om informationstekniken (IT) på

kulturområdet, främst på biblioteken, refereras här

kortfattat vissa delar av regeringens skrivelse

1998/99:2 Informationssamhället inför 2000-talet,

vilken behandlats av trafikutskottet (bet.

1998/99:TU4). I skrivelsen lämnas en utförlig

redogörelse för den nationella IT-strategin och de

initiativ som regeringen tagit med stöd av det av

riksdagen år 1996 godkända handlingsprogrammet för

informationsteknik. Bl.a. anges att en

huvudinriktning för den nationella IT-strategin är

att stimulera medborgarna att använda

informationstekniken. Vidare skall en marknadsmässig

utveckling av nät, tillämpningar och

informationssystem samt valfrihet för användarna

förenas med politiskt fastställda mål och riktlinjer

för hur samhällets kommunikations- och

informationssystem skall fungera. Målet är att alla

skall ha lika möjligheter att använda

informationsteknik som ett medel för ökad kunskap,

demokrati och rättvisa (skr. s. 4).

Några av de åtgärder som vidtagits inom ramen för

det statliga handlingsprogrammet för IT har

betydelse för utskottets behandling av nu aktuella

motionsyrkanden och refereras därför i korthet.

Uppgifterna är i huvudsak hämtade från nyss nämnda

skrivelse.

På utbildningsområdet kan nämnas den satsning om

1,49 miljarder kronor som görs under åren 1999-2001

på IT i skolan och som omfattar förskoleklassen, den

obligatoriska skolan samt gymnasieskolan. Vidare kan

nämnas att ett stort antal studenter och anställda

vid universitet och högskolor är anslutna till det

svenska universitetsdatornätet SUNET (Swedish

University Computer Network), vilket innebär att de

kan söka forskningsrapporter och

litteraturreferenser, söka i databaser, delta i

distansundervisning m.m. Då det gäller

vuxenutbildning görs satsningar på en ny statlig

myndighet, nämligen ett utvecklingscentrum för

distansutbildning baserad på modern

informationsteknik som skall etableras i Härnösand.

Utbildningsanordnare skall kunna vända sig till

centrumet för att få stöd och hjälp i samband med

sina projekt. Centrumet skall även kunna ha egen

produktion av generellt användbara IT-läromedel.

Genom beslut av riksdagen hösten 1996 har

huvudbiblioteken i alla kommuner i Sverige,

länsbiblioteken samt länsmuseerna erbjudits en

avgiftsfri tvåårig anslutning till det svenska

universitetsdatornätet, SUNET (prop. 1996/97:100

utg.omr. 16, bet. 1996/97:UbU1, rskr. 1996/97:100).

Anslutna institutioner har genom SUNET tillgång till

Internet. Satsningen har betydelse ur både kultur-

och utbildningsperspektiv.

En mer renodlad kultursatsning utgörs av Kulturnät

Sverige som - i enlighet med förslag från Kulturnät

Sverige-utredningens betänkande Inför ett svenskt

kulturnät (SOU 1996:110) - drivs i projektform fram

till årtusendeskiftet med ekonomiskt stöd från

Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling,

Stiftelsen Framtidens kultur och Riksbankens

Jubileumsfond. Projektets främsta syfte är att med

hjälp av informationsteknik öka tillgängligheten

till svensk kultur.

En särskild satsning på att utveckla ny teknik i

syfte att öka tillgängligheten till kulturutbudet

och det gemensamma kulturarvet görs under åren

1998-2000. Satsningen som aviserades i proposition

1997/98:62 Regional tillväxt - för arbete och

välfärd uppgår till sammanlagt 30 miljoner kronor.

Statens kulturråd, som fördelar medlen, skall vid

bidragsfördelningen verka för att samspelet mellan

teknikutveckling och möten med det levande

kulturutbudet lyfts fram. Projekt med god lokal

förankring, som bedöms ge långsiktiga effekter och

som syftar till utveckling av modern

informationsteknik och förbättrad kommunikation, bör

prioriteras.

Utöver SUNET-satsningen och Kulturnät Sverige bör

nämnas att även andra åtgärder har vidtagits för att

tillgängliggöra kulturarvet och underlätta

kulturarvsinstitutionernas utnyttjande av

informationsteknik. Ett exempel härpå är den s.k.

Sesam-satsningen som bl.a. inneburit att åtskilliga

svenska museer digitalt kunnat registrera sina

samlingar. Ett annat exempel är det s.k. Kulturarvs-

IT-projektet, som påbörjas innevarande år och som

även det är en arbetsmarknadspolitisk satsning.

Projektet kommer bl.a. att inriktas på att göra

fotografier, arkivmaterial m.m. tillgängliga genom

digital registrering, inläsning och bearbetning.

På medieområdet kan nämnas de satsningar som

riksdagen efter förslag från regeringen har beslutat

om då det gäller digital marksänd TV och digitala

ljudradiosändingar.

Ett yrkande i motion Kr256 (m) syftar till att

riksdagen skall ge regeringen till känna att den

tekniska utvecklingen kommer att innebära nya

möjligheter för kultur och medier. Som exempel nämns

den ökade friheten i etern som ger oss möjlighet att

välja i ett ständigt växande utbud. Denna utveckling

kommer enligt motionärerna att fortsätta och måste

leda till förändringar av den svenska

mediepolitiken. Vidare anförs att IT på

kulturområdet ger dramatiska möjligheter att

utveckla nya arbetsformer och öka tillgängligheten

till kulturarvet. Motionärerna finner det

anmärkningsvärt att regeringen i budgetpropositionen

för år 1999 inte följt upp den i 1998 års

vårproposition aviserade satsningen på IT inom

kulturområdet. Vidare framhålls i motionen

bibliotekens roll för att bredda IT-användningen

under de närmaste åren (yrkande 2).

Utskottet konstaterar att regeringen inom ramen för

den nationella IT-politiken visat sig vara väl

medveten om de frågor som tas upp i motionen, vilket

bl.a. framgår av den redovisning av utvecklingen på

IT-området som årligen lämnas till riksdagen. Av den

i det föregående lämnade redovisningen av

regeringens skrivelse 1998/99:2

Informationssamhället inför 2000-talet framgår även

att en rad åtgärder vidtagits från statens sida på

kultur- och medieområdena. Reformer inom området

måste dock ske i den takt som det statsfinansiella

läget och de av riksdagen godkända utgiftsramarna

tillåter.

Enligt utskottets uppfattning är det i detta

sammanhang angeläget att understryka att den

nationella IT-strategin - så som den återgivits i

trafikutskottets betänkande med anledning av ovan

nämnda regeringsskrivelse - syftar till att

stimulera användningen av informationsteknik på ett

sätt som befrämjar kreativitet, tillväxt och

sysselsättning. Statsmakternas roll är att vara

katalysator och pådrivare och att underlätta

utvecklingen genom att anpassa regelverket till de

nya förutsättningarna. I statsmakternas roll ingår

dessutom att genom olika åtgärder försöka förhindra

att IT-utvecklingen skapar nya klyftor i samhället.

De nuvarande klyftorna bör i stället överbryggas

(bet. 1998/99:TU4 s. 8).

Då det gäller motionärernas påpekande om att

regeringen inte fullföljt den i 1998 års

vårproposition aviserade satsningen på IT inom

kulturområdet erinrar utskottet om att regeringen i

budgetpropositionen för år 1999 anmält att

satsningen skjutits upp till år 2000, då ett

särskilt treårigt stöd till IT-utveckling inom

kulturområdet beräknas bli inrättat.

Det finns i sammanhanget även anledning att påminna

om de s.k. ABM-institutionernas (arkiv-, biblioteks-

och museiinstitutionernas) eget ansvar, inom givna

ekonomiska ramar, för samordning, utveckling,

rådgivning, utbildning, information etc.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet

motion Kr256 (m) yrkande 2.

I motion Kr276 (v) behandlas frågan om medborgarnas

tillgång till informationstekniken. Samhället bör

enligt motionen ansvara för att medborgarna dels

skall få utbildning i informationsteknik, dels få

möjlighet att utnyttja tekniken via lokala

mediecentrum och på bibliotek och i skolor (yrkande

9).

Utskottet kan - då det gäller den del av yrkandet

som rör statens ansvar för medborgarnas IT-

utbildning - konstatera att stora insatser görs från

statens sida i detta hänseende, vilket redovisats i

inledningen till detta avsnitt. Motionsförslaget är

således i detta hänseende i allt väsentligt redan

tillgodosett.

Då det gäller den andra delen av yrkandet, dvs.

medborgarnas möjligheter att utnyttja tekniken via

folkbibliotek och skolor, vill utskottet anföra

följande.

Bibliotekslagen (1996:1596) stadgar att

folkbiblioteken skall verka för att databaserad

information görs tillgänglig för alla medborgare (2

§). Vidare skall folk- och skolbiblioteken ägna

särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar genom

att erbjuda böcker, informationsteknik och andra

medier anpassade till deras behov för att främja

språkutveckling och stimulera till läsning (9 §).

Den ovan nämnda satsningen på att erbjuda

huvudbiblioteken i alla kommuner i Sverige och

länsbiblioteken att under två år utan kostnad

ansluta sig till SUNET och därmed också till

Internet gjordes med tanke på att biblioteken har en

central roll i informationsförsörjningen i

samhället. Medborgarna kan härigenom oavsett var de

bor få tillgång till effektiv datakommunikation för

studieändamål och allmän informationssökning.

Utskottet har inhämtat att hittills endast ett

sextiotal kommuner har antagit erbjudandet för sitt

bib-lioteks räkning. Erbjudandet fortsätter att

gälla fram till november 1999 för de kommuner som

ännu inte bestämt sig för en anslutning.

I den mån motionsyrkandet även syftar till att

samhälleliga satsningar skall göras på att utveckla

s.k. lärcentrum hänvisar utskottet till

Distansutbildningskommitténs betänkande Flexibel

utbildning på distans (SOU 1998:84). Av betänkandet

framgår att ett stort antal kommuner har byggt upp

s.k. lärcentrum, vilka fungerar som stödjepunkter

för de distansstuderande i kommunen. Huvudsyftet har

ofta varit att ge invånarna i kommunen möjlighet att

på hemmaplan bedriva högskolestudier, men

kompletterande motiv har varit att erbjuda

möjligheter till yrkesutbildning och även utbildning

i allmänna ämnen. En del lärcentrum är placerade i

skolor, andra i bibliotek. Några lärcentrum finns i

egna lokaler. I flertalet fall är kommunerna

huvudmän för verksamheten. Enligt kommittén bör

kommunerna fortsätta att bygga ut denna verksamhet.

Betänkandet har remitterats. Beredning av ärendet

pågår inom Regeringskansliet.

Enligt utskottets uppfattning bör motionsförslaget

i väsentlig utsträckning kunna bli tillgodosett även

i den del som avser medborgarnas möjlighet att

utnyttja tekniken vid lokala lärcentrum och på

bibliotek och i skolor.

Med hänvisning till det anförda är utskottet inte

berett att föreslå riksdagen att vidta någon åtgärd

med anledning av motionsyrkandet, som därmed

avstyrks.

Det svenska och nordiska biblioteksnätverket bör

byggas ut till ett europeiskt nätverk för

kunskapsinhämtning, föreslår motionärerna bakom

motion Kr275 (v), yrkande 19.

Utskottet har i det föregående redovisat de

möjligheter som erbjudits folkbiblioteken i Sverige

att under två år gratis ansluta sig till SUNET. De

bib-liotek som har tillgång till SUNET har också

tillgång till SUNET:s nordiska motsvarighet,

NORDUNET, och till Internet. Således finns

möjligheten för biblioteksväsendet att redan nu ingå

i ett globalt elektroniskt nätverk. Som också

redovisats i det föregående har hittills endast ett

sextiotal folkbibliotek anslutit sig till SUNET.

Enligt utskottets uppfattning skulle det givetvis

vara glädjande om erbjudandet kunde accepteras av

betydligt fler kommuner, som därigenom visar sin

vilja att ta ekonomiskt ansvar för anslutningen

efter de två första åren. Det ankommer emellertid på

kommunerna att själva avgöra hur den lokala IT-

strategin skall utformas.

Enligt utskottets uppfattning är det självklart att

det vid sidan om det elektroniska nätverket måste

finnas ett mänskligt nätverk, bestående av fackfolk

med gemensamt intresse av att främja utvecklingen av

kunskapsinhämtningen på bibliotek. Utskottet

förutsätter att det arbete som bedrivs inom den

internationella bibliotekssammanslutningen IFLA

(International Federation of Library Associations)

har en sådan inriktning.

Enligt utskottets uppfattning är motionsyrkandet i

allt väsentligt tillgodosett, varför det avstyrks.

Samarbete mellan bokhandeln, skolan och

folkbiblioteken

I motion Sk628 (mp) föreslås att regeringen skall

lägga fram förslag till riksdagen om hur samarbete

mellan de lokala bokhandlarna, skolan och

folkbiblioteken - med Norge som förebild - skall

kunna stimuleras (yrkande 3). Många kommuner i

Sverige har minskat sina inköp i bokhandeln till

förmån för direktinköp från förlag eller inköp via

en läromedelscentral. I Norge måste kommunerna köpa

läromedel genom sin lokala bokhandel, anförs det.

Vidare - påpekar motionärerna - har Norge inte någon

bokmoms.

Utskottet avstyrkte vid 1997/98 års riksmöte ett

motionsyrkande liknande det nu aktuella med följande

motivering.

Utskottet erinrar om den grundlagsfästa principen om

kommunal självstyrelse och om att kommunernas

befogenheter regleras av kommunallagen (1991:900),

lagen om offentlig upphandling (1992:1528) och

konkurrenslagen (1993:20). Utskottet är inte berett

att i strid med de grundläggande principerna i de

nämnda lagarna förorda lagändringar i syfte att

styra kommunernas läromedelsinköp. Utskottet vill

emellertid framhålla följande. Lagen om offentlig

upphandling ger ett utrymme för kommunerna att även

ta hänsyn till andra faktorer än priset (se 1 kap.

22 §). Självfallet är det viktigt att kommunerna, då

de tar fram upphandlingsunderlag, överväger behovet

och önskvärdheten av bl.a. kvalificerad service och

lagerhållning. Om sådana krav ställs, har den lokala

bokhandeln i många fall goda möjligheter att hävda

sig vid avgörandet av upphandlingsärendet (bet.

1997/98:KrU15 s. 9).

Utskottet intar alltjämt samma ståndpunkt.

Det bör tilläggas att frågor om bokmoms ingår i

skatteutskottets beredningsområde. I ett följande

avsnitt i detta betänkande kommer utskottet dock att

beröra bokmomsfrågan.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att riksdagen avslår motion Sk628 (mp) yrkande 3.

Litteraturstödsfrågor

Riksdagen beslutade under 1997/98 års riksmöte att

det statliga utgivningsstödet skulle kompletteras

med ett distributionsstöd. De förlag som erhållit

statligt stöd för sin utgivning blir därmed skyldiga

att åta sig att tillhandahålla ett visst antal

exemplar av varje utgivningsstödd titel för

distribution till folkbibliotek och bokhandel.

Förlagen kompenseras för distributionen inom ramen

för utgivningsstödet med 50 % av förlagsnettopriset.

Varje kommun erhåller ett exemplar av varje

utgivningsstödd titel. Likaledes kan 100 bokhandlar

få var sitt exemplar av de utgivningsstödda

titlarna. Sammanlagt fördelas ca 270 000 volymer

gratis till kommunerna och de 100 bokhandlarna

(prop. 1997/98:86, bet. 1997/98:KrU15, rskr.

1997/98:240). Medel för distributionsstödet har

anvisats fr.o.m. år 1999 under anslaget C 2

Litteraturstöd (prop. 1998/99:1 utg.omr. 17, bet.

1998/99:KrU1, rskr. 1998/99:55).

Motionärerna bakom motion Kr275 (v) är i och för

sig positiva till att utgivningsstödet kompletterats

med ett distributionsstöd men anser att stödet är

otillräckligt. Vidare saknar de förslag till

åtgärder då det gäller spridning av nordisk

litteratur och stöd till en nordisk bokkatalog.

Slutligen, menar motionärerna, bör riksdagens beslut

om distributionsstöd ställas mot effekten av en

eventuellt sänkt moms på allmänlitteratur (yrkande

20).

Utskottet erinrar om att distributionsstödet för de

utgivningsstödda titlarna infördes först den 1

januari 1999 och således tillämpats endast nio

månader. Utskottet som under 1997/98 års riksmöte

avstyrkte ett yrkande av innehåll liknande det nu

aktuella intar alltjämt samma ståndpunkt. Det

innebär att utskottet utgår från att stödformen -

efter att den har varit i kraft en tid - kommer att

utvärderas och att regeringen, om den finner det

nödvändigt, kommer att föreslå riksdagen eventuella

ändringar av stödvillkoren. Vidare innebär

ställningstagandet att utskottet inte är berett att

förorda att övriga nordiska länders bokutgivning

skall omfattas av det svenska distributionsstödet.

Det kan nämnas att det inom ramen för det nordiska

samarbetet finns en stödordning för att främja en

ökad utgivning av värdefull nordisk litteratur i

översättning i andra nordiska länder. En särskild

stödordning för att främja nordiskt samarbete på

folkbiblioteksområdet finns också. Utskottet är inte

heller berett att ta initiativ till en jämförelse

mellan det nu inrättade distributionsstödet och de

effekter som kan förväntas om momsen på böcker

skulle sänkas. (Jfr bet. 1997/98:KrU15 s. 6.)

Vidare erinras om att Kulturrådet i 1999 års

regleringsbrev har fått regeringens uppdrag att

fr.o.m. innevarande budgetår följa utvecklingen på

litteratur- och tidskriftsområdet genom att

utveckla, framställa och presentera statistik.

Utskottet uttalade vid 1997/98 års riksmöte i ovan

nämnda betänkande, bet. 1997/98:KrU15, att det råder

osäkerhet om storleken på statens inkomster av

momsen på böcker och kulturtidskrifter. Utskottet

utgick från att det statistikuppdrag som Kulturrådet

skulle få skulle innebära att statistiken för den

totala försäljningen av böcker och kulturtidskrifter

blir tillförlitlig och att en tydlig bild därmed kan

ges av statens inkomster av moms på detta område.

Utskottet har inhämtat att Kulturrådet påbörjat

uppdraget. En lägesrapport om uppläggningen av

arbetet har nyligen lämnats till regeringen.

Med hänvisning till det anförda avstyrks motion

Kr275 (v) yrkande 20 således.

Utskottet vill tillägga att motionsförslag som

syftar till minskad bokmoms behandlades av

skatteutskottet under våren 1999. Skatteutskottet

konstaterade att en minskad moms på böcker skulle

innebära ett bortfall av skatteinkomster. Storleken

på ett sådant bortfall bör - menade skatteutskottet

- närmare studeras inom ramen för de skattesamtal

som förs mellan regeringen och övriga politiska

partier. Skatteutskottet ansåg det därför inte vara

lämpligt att ta ställning till frågan innan

resultatet av samtalen föreligger (bet.

1998/99:SkU12 s. 10).

Förslaget i motion Kr238 (fp) syftar till att

projektet att ge ut Min första bibel på sydsamiska

skall förverkligas och att det sydsamiska

kulturutbudet för barn och ungdom skall säkras.

Då det gäller förslaget om utgivning av Min första

bibel erinrar utskottet om att Statens kulturråd

prövar frågor om och fördelar stöd till utgivning av

bl.a. litteratur på minoritets- och invandrarspråk

enligt förordningen (1998:1469) om statligt

litteraturstöd. Bidrag kan även sökas hos

Sametinget, som enligt sametingslagen (1992:1433)

fördelar medel som via statsbudgeten anslås till

samisk kultur. Sametinget fördelar även medel till

samisk kultur från Samefonden.

Vidare erinrar utskottet om att

Minoritetsspråkskommittén i betänkandet Steg mot en

minoritetspolitik (SOU 1997:192) föreslagit att

åtgärder skall vidtas för att statliga stöd som i

olika former utgår till litteratur och olika slag av

kultur skall utformas så att litteratur och annat

material samt andra kulturyttringar på samiska,

finska och romani chib och den kultur som hänger

samman med språken får en tillräcklig andel av de

statliga stöd som i dag utgår till olika slag av

kulturell verksamhet. Regeringen har i proposition

1998/99:143 Nationella minoriteter i Sverige gjort

bedömningen att de nationella minoriteterna -

däribland samerna - särskilt bör beaktas vid

fördelningen av de statliga stöden till litteratur

och kulturtidskrifter samt till övrig

kulturverksamhet. I propositionen aviseras en viss

höjning av stöden för dessa ändamål fr.o.m. år 2000

(prop. s. 63). Propositionen kommer att beredas av

konstitutionsutskottet under hösten 1999.

Med hänvisning till det anförda avstyrks motion

Kr238 (fp).

Fråga om kulturtidskriftsstöd m.m.

Förslaget i motion MJ257 (kd) syftar till att

tidningen Samefolket skall få presstöd och att

reglerna för kulturtidskriftsstödet skall ändras så

att tidskrifter på samiska, finska och romani chib

särskilt beaktas när bidrag beviljas (yrkande 8).

Utskottet erinrar om att frågor om det statliga

presstödet bereds inom konstitutionsutskottet. Här

kan dock nämnas att Samefolket är en månadstidning

och att presstöd därför inte med gällande regelverk

kan utgå till tidningen. Enligt uppgift finns vissa

planer på att införa en tätare utgivning av

tidningen. Det ankommer på Presstödsnämnden att

avgöra om tidningen under sådana omständigheter

skulle kunna erhålla presstöd.

Det kan tilläggas att regeringen i den i det

föregående nämnda propositionen om nationella

minoriteter i Sverige (prop. 1998/99:143)

understryker vikten av att dagstidningar på bl.a.

samiska skall ges tillräckligt stöd. Nuvarande

presstödsregler uppfyller detta krav sägs det i

propositionen (prop. s. 69).

Med hänvisning till det anförda avstyrks

motionsyrkandet.

Parlamentarisk utredning om

handlingsprogram för svenska språket

Motionärerna bakom motion Kr275 (v) erinrar om det

förslag till handlingsprogram för att främja svenska

språket som Svenska språknämnden har utarbetat på

regeringens uppdrag. Enligt motionärerna är det av

avgörande betydelse att ett handlingsprogram för att

främja svenska språket får en bra utformning.

Motionärerna anser nämligen att en utarmning av

svenska språket breder ut sig i samhället, främst

bland ungdomar men även bland vuxna som bor i

områden med mycket hög andel invånare med utländsk

bakgrund och i andra socialt utsatta områden.

Språkutarmningen utgör ett socialt och ett

demokratiskt problem, anför motionärerna, som vill

ha ett handlingsprogram för svenska språket som

tydligt vänder sig till både myndigheter och

aktuella medborgargrupper. Handlingsprogrammet

skulle kunna genomföras i Svenska språknämndens regi

i samarbete med andra aktörer i samhället. Förslaget

i motionen syftar till att en parlamentarisk

utredning skall tillsättas för att utarbeta förslag

till ett handlingsprogram för att främja svenska

språket (yrkande 22).

Utskottet har under senare år vid olika tillfällen

utförligt behandlat frågor om främjande av svenska

språket, bl.a. under 1997/98 års riksmöte. Utskottet

har bl.a. uttalat att det talade och skrivna språket

är den främsta kulturbäraren och utgör en av de

viktigaste förutsättningarna för människans

kulturella identitet. Utskottet har också

understrukit betydelsen av att svenska språket

vårdas och att dess ställning stärks. Vidare har

utskottet framhållit att det är språkvårdens uppgift

att kunna ge besked om vad som kan anses vara

gällande språknormer, att ge förslag till nya ord

och uttryck som passar in i det svenska

språksystemet och att minska de språkliga hindren

mellan samhällsgrupper. Utskottet har konstaterat

att det är språkvårdens uppgift att följa språkets

utveckling och att språkvården i vårt alltmer

internationaliserade svenska samhälle står inför

stora utmaningar. Skolans roll i språkutvecklingen

och språkvården har starkt understrukits av

utskottet liksom lärarutbildningens betydelse

härför. (Jfr bet. 1997/98:KrU5 s. 2-3.)

Som framgår av motionen har Svenska språknämnden på

regeringens uppdrag utarbetat ett förslag till

handlingsprogram för att främja svenska språket.

Programförslaget överlämnades i mars 1998 till

regeringen.

Språknämnden framhåller bl.a. att språkvården i

Sverige alltid har gått en mellanväg mellan

centraliserad språkstyrning och fullkomligt fri

tävlan mellan olika uttryckssätt och språkarter,

vilket är en rimlig balansgång i ett litet autonomt

land där en demokratisk syn på nationalspråket

råder. Men, säger Språknämnden, förhållanden kan

ändras. Svenska språket har i dag en undanskymd

plats i svensk lag, vilket inte anses vara

förvånande eftersom svenskans ställning länge varit

så självklar. Nu är emellertid världen en annan och

de tidigare nationalspråkens ställning är inte lika

självklar. Det är därför rimligt, menar

Språknämnden, att svenska språkets ställning

stadfästs i lag som huvudspråk i Sverige.

Språknämnden formulerar sin ståndpunkt på följande

sätt:

Svenska skall fortsätta att vara det samhällsbärande

språket utan inskränkningar i Sverige samt ett

officiellt språk i EU. Svenska skall vara ett

komplett språk i Sverige.

Kravet på svenskan som samhällsbärande språk utan

inskränkningar i Sverige bör specificeras för

situation efter situation med hänsyn till tal och

skrift, i utbildning, i regeringens och

riksdagens arbete, inom myndigheter och mellan

myndigheter och medborgare, i rättsväsendet. Inte

minst i förhållande till den europeiska unionen

gäller det att ha en klar språkpolitisk linje.

Detta mål är viktigt för att upprätthålla ett

demokratiskt samhälle där alla har möjlighet att

delta i de gemensamma angelägenheterna. Målet

bidrar också till att stärka svenskans roll som

symbolisk tillgång och bärare av nationell

identitet.

Kravet på svenska som samhällsbärande språk måste

kombineras med möjligheter för alla

samhällsmedlemmar att lära sig det språket, särskilt

de som har ett annat modersmål. Dessutom måste

generösa utbildningsmöjligheter kombineras med tolk-

och översättarservice i olika sammanhang. Detta

följer av det demokratiska kravet att alla

medborgare skall kunna delta i diskussion och beslut

om gemensamma angelägenheter.

- Vidare föreslår Språknämnden en rad enskilda

åtgärder. Bl.a. kan följande nämnas.

-

- Det bör garanteras att svenskan förblir ett

officiellt språk i EU.

-

- Språket i grundskola och gymnasium skall normalt

vara svenska och ett godkänt avgångsbetyg i svenska

skall innebära att eleven väl behärskar svenska

språket i tal och skrift. Fullgod behärskning av

svenska bör också vara ett behörighetskrav för fast

anställda lärare. Om en skola inför s.k. bilingval

undervisning skall den kunna garantera att

elevernas förmåga att på svenska i tal och skrift

behandla ämnesstoffet inte eftersätts.

Undervisningen i svenska som andraspråk skall ges

nödvändiga resurser och det skall garanteras att

undervisningen bedrivs av lärare med full kompetens

inom detta ämne.

-

- TV- och radiokanaler bör i samband med

koncessionsgivning åläggas se till att en

tillräcklig andel svenskspråkiga program ingår i

programutbudet liksom att översättningstexter

håller godtagbar kvalitet. Journalistutbildningen i

svenska bör stärkas. Språkvården bör ges ökade

möjligheter att snabbt nå ut till de inflytelserika

språkanvändarna. Det är angeläget att

samarbetsgrupper bildas med syfte att ge impulser

till förbättrad språkvård i enskilda företag eller

i grupper av företag.

-

- De datorprogram som ger språkstöd skall

kontinuerligt granskas av språkvården.

Multimedieprogram för skolbruk skall normalt vara

översatta till svenska.

-

- Samtidigt med olika riktade satsningar måste den

språkvård som vänder sig till allmänheten stärkas.

Det är viktigt att svenskarnas känsla och intresse

för det egna språket stimuleras.

-

Utöver vad som sagts i Språknämndens rapport om

svenska språket i EU kan nämnas att svenska språkets

ställning inom EU varje år berörs i regeringens

verksamhetsberättelse till riksdagen om Europeiska

unionen. I regeringens skrivelse 1998/99:60

Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen

under 1998 redovisades bl.a. att det förekommer

brister när det gäller tolkning till det svenska

språket samt att svenska språkets ställning som ett

av de officiella språken är av stor betydelse för

Sverige. I sitt betänkande över skrivelsen

konstaterade utrikesutskottet att ett stort antal

åtgärder för att stärka det svenska språkets

ställning inom EU:s institutioner vidtagits (bet.

1998/99:UU10).

I budgetpropositionen för år 1999 anförde

regeringen att Språknämndens rapport påvisar en

oroande tendens som skulle kunna leda till att

svenska språkets ställning på sikt försvagas. Det

finns därför - menar regeringen - anledning att med

utgångspunkt i nämndens förslag gå vidare i arbetet

med att främja svenska språket.

Utskottet vill med anledning av den nu aktuella

motionen än en gång understryka att den talade och

skrivna svenskan är vår främsta kulturbärare och

utgör en av de viktigaste förutsättningarna för vår

kulturella identitet. Självklart är det av största

vikt att språket vårdas och att dess ställning

stärks. Det är därför glädjande att Språknämnden på

regeringens uppdrag utarbetat ett förslag för att

främja det svenska språket. Av den i det föregående

lämnade redovisningen av förslaget framgår att det

spänner över flera samhällssektorer och att åtgärder

för att främja språket bör sättas in på flera

områden. Utskottet har noterat att frågan på senare

tid i ökad utsträckning även aktualiserats och

debatterats i nyhetsmedier, tidskrifter m.m.

Utskottet konstaterar att ansträngningar görs inom

olika samhällssektorer - t.ex. på kulturens,

utbildningens och integrationens områden - för att

till dem som bor i landet förmedla känsla för och

kunskaper i svenska språket och därmed bl.a. skapa

delaktighet i samhället. Likväl har utskottet i

enlighet med vad som anförs i den nu aktuella

motionen, Kr275 (v), funnit att det finns fog för

att ytterligare betona de demokratiska aspekterna då

det gäller individernas tillgång till svenska

språket och möjligheter att tillägna sig svenskan. I

likhet med motionärerna anser utskottet att det kan

finnas risk för språkutarmning hos delar av

befolkningen. Det har t.ex. hävdats att en

torftighet i språket breder ut sig bland eleverna i

skolan på ett sätt som inte står i överensstämmelse

med de riktlinjer som angivits i läroplanen om att

varje elev skall utveckla ett rikt och nyanserat

språk. I regeringens proposition 1998/99:115 På

ungdomars villkor redovisas att mellan 5 000 och 10

000 elever lämnar grundskolan varje år utan att

kunna läsa och skriva tillräckligt bra för att kunna

klara ett aktivt samhällsliv (prop. s. 17). En

försvagning av svenska språkets ställning i

samhället skulle strida mot de av riksdagen antagna

kulturpolitiska målen som bl.a. syftar till att

värna yttrandefriheten och att skapa reella

förutsättningar för alla att använda den. En sådan

språkutarmning kan - menar utskottet - efter hand

komma att resultera i ett demokratiskt problem, där

vissa individer ställs eller själva ställer sig

utanför samhället. Mot denna bakgrund anser

utskottet att motåtgärder bör vidtas. Förmågan att

behärska det svenska språket är nämligen av central

betydelse för alla individer i det svenska samhället

och särskilt för dem som på grund av sin språkliga

eller sociala bakgrund eller på grund av

funktionella språkhandikapp (t.ex. dyslexi) inte

behärskar det svenska språket tillräckligt väl.

Språket är ett hjälpmedel för människor att få

inflytande över den egna tillvaron och över

samhället i stort samtidigt som det är en källa till

kunskap och glädje.

Utskottet har från olika, här antydda perspektiv på

språket - nämligen dels ett mer traditionellt s.k.

kulturarvsperspektiv, dels ett demokratiperspektiv -

funnit att en parlamentarisk språkpolitisk utredning

om främjande av det svenska språket bör tillsättas

av regeringen. Utskottet förordar att denna

parlamentariska utredning får i uppgift att med

utgångspunkt bl.a. i Språknämndens förslag och de

undersökningar, kartläggningar m.m. som utredningen

initierar föreslå ett handlingsprogram som dels

syftar till att främja svenska språkets ställning,

dels syftar till att alla i Sverige - oavsett

språklig och social bakgrund - utifrån sina

förutsättningar skall ges likvärdiga möjligheter att

tillägna sig svenska språket. Vidare bör de

nationella kulturpolitiska målen utgöra en plattform

för kommitténs arbete. Som anförs i motionen bör

programmet vända sig både till myndigheter och andra

aktörer i samhället och till olika medborgargrupper.

Utredningsarbetet skall vara förutsättningslöst.

Utredningen bör som angivits ovan vara

parlamentarisk. Mot bakgrund av att utredningens

arbete i enlighet med motionen bl.a. skall utgå från

Språknämndens förslag kommer flera samhällssektorer

att beröras. Det är därför angeläget att expertis

från olika områden bistår utredningen. Självfallet

bör även språkvården vara företrädd i arbetet.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med

bifall till motion Kr275 (v) yrkande 22 som sin

mening ge regeringen till känna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avskaffande av

bibliotekslagen

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr254 yrkande 6,

res. 1 (m, c, fp)

2. beträffande en regel om

kvalitetssäkring i bibliotekslagen

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr275 yrkande 18,

3. beträffande avgiftsfria lån

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr274 yrkande 31,

4. beträffande den tekniska utvecklingens

möjligheter för kultur och medier

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr256 yrkande 2,

5. beträffande medborgarnas tillgång till

informationstekniken

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr276 yrkande 9,

6. beträffande det svenska och nordiska

biblioteksnätverket

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr275 yrkande 19,

7. beträffande samarbete mellan de lokala

bokhandlarna, skolan och folkbiblioteken

att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk628 yrkande 3,

res. 2 (mp)

8. beträffande distributionsstöd

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr275 yrkande 20,

res. 3 (v)

9. beträffande projektet Min första bibel

på sydsamiska

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr238,

res. 4 (fp)

10. beträffande fråga om

kulturtidskriftsstöd m.m.

att riksdagen avslår motion 1998/99:MJ257 yrkande 8,

res. 5 (kd, mp)

11. beträffande en parlamentarisk

utredning om handlingsprogram för svenska

språket

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr275 yrkande

22 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

Stockholm den 21 september 1999

På kulturutskottets vägnar

Inger Davidson

I beslutet har deltagit: Inger Davidson (kd), Åke

Gustavsson (s), Elisabeth Fleetwood (m), Agneta

Ringman (s), Annika Nilsson (s), Charlotta L

Bjälkebring (v), Lennart Fridén (m), Eva Arvidsson

(s), Jan Backman (m), Paavo Vallius (s), Lars

Wegendal (s), Peter Pedersen (v), Ewa Larsson (mp),

Birgitta Sellén (c), Lennart Kollmats (fp), Roy

Hansson (m) och Gunilla Tjernberg (kd).

Reservationer

1. Avskaffande av bibliotekslagen (mom. 1)

Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m), Jan

Backman (m), Birgitta Sellén (c), Lennart Kollmats

(fp) och Roy Hansson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Bibliotekslagen som börjar med "Utskottet

erinrar" och slutar med "avstyrks därför" bort ha

följande lydelse:

Utskottet konstaterar att bibliotekslagen som

funnits i drygt två år i stort sett är till intet

förpliktande för kommunerna. Som framhålls i motion

Kr254 (fp) finns det dessutom stor risk för att

lagen får den effekten att kommunerna inskränker

sina satsningar på biblioteksverksamhet till den

miniminivå som lagen anger. Utskottet kan inte finna

att det finns något skäl till att bibehålla en

verkningslös lag som dessutom strider mot principen

om kommunal självstyrelse. Bibliotekslagen bör

således upphävas och utskottet tillstyrka bifall

till motion Kr254 (fp) yrkande 6.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande avskaffande av bibliotekslagen

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr254 yrkande 6

antar följande lagförslag

Lag om upphävande av bibliotekslagen

(1996:1596)

Härigenom föreskrivs att bibliotekslagen (1996:1596)

skall upphöra att gälla vid utgången av december

månad 1999.

2. Samarbete mellan de lokala bokhandlarna,

skolan och folkbiblioteken (mom. 7)

Ewa Larsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Samarbete mellan bokhandeln, skolan och

folkbiblioteken som börjar med "Utskottet avstyrkte"

och slutar med "yrkande 3" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna bakom

motion Sk628 (mp) att åtgärder bör vidtas för att

stödja den lokala bokhandeln. Regeringen bör

överväga vilka insatser som behöver göras och

därefter snarast återkomma till riksdagen med

förslag till åtgärder i denna fråga.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med

bifall till motion Sk628 (mp) yrkande 3 som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha

följande lydelse:

7. beträffande samarbete mellan de lokala

bokhandlarna, skolan och folkbiblioteken

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sk628 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

3. Distributionsstöd (mom. 8)

Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda v)

anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Litteraturstödsfrågor som börjar med

"Utskottet erinrar" och slutar med "yrkande 20

således" bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna bakom motion Kr275 (v)

anser utskottet att det är angeläget att antalet

volymer som skall distribueras till folkbiblioteken

utökas väsentligt. Vidare är det med tanke på den

nordiska gemenskapen viktigt att regeringen - som

föreslås i samma motion - lämnar förslag till hur

ett stöd skall utformas dels för distribution av

nordisk litteratur, dels för en katalog över nordisk

litteratur.

Utskottet anser också liksom motionärerna bakom

motion Kr275 (v) att regeringen skall göra en

jämförelse mellan effekterna av det nyligen införda

distributionsstödet och de effekter som kan

förväntas om mervärdesskatten på böcker skulle

sänkas.

Regeringen bör - i enlighet med vad utskottet här

har anfört - presentera förslag för riksdagen med

det snaraste.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med

bifall till motion Kr275 (v) yrkande 20 som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha

följande lydelse:

8. beträffande distributionsstöd

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr275 yrkande 20

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

4. Projektet Min första bibel på sydsamiska

(mom. 9)

Lennart Kollmats (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Litteraturstödsfrågor som börjar med "Då

det gäller" och slutar med "motion Kr238 (fp)" bort

ha följande lydelse:

I likhet med motionären bakom motion Kr238 (fp)

anser utskottet att det är angeläget att säkra det

sydsamiska kulturutbudet för barn och ungdomar. Det

är därför glädjande att regeringen nu lämnat förslag

till riksdagen som innebär kommande satsningar på

bl.a. samisk kultur. Vidare anser utskottet att det

är angeläget att projektet Min första bibel på

sydsamiska kan förverkligas.

Regeringen bör därför snarast presentera förslag

för riksdagen som innebär att ett särskilt belopp

beräknas inom ramen för anslaget Litteraturstöd för

utgivning av Min första bibel på sydsamiska.

Vad utskottet således anfört bör riksdagen med

bifall till motion Kr238 (fp) som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha

följande lydelse:

9. beträffande projektet Min första bibel på

sydsamiska

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:Kr238 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

5. Fråga om kulturtidskriftsstöd m.m.

(mom. 10)

Inger Davidson (kd), Ewa Larsson (mp) och Gunilla

Tjernberg (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under

rubriken Fråga om kulturtidskriftsstöd m.m. som

börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med

"avstyrks motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:

I enlighet med vad som anförs i motion MJ257 (kd)

anser utskottet att tidningen Samefolket bör ha

statligt presstöd. Regeringen bör snarast lämna

förslag till riksdagen härom.

Vidare bör regeringen lämna förslag till riksdagen

som innebär att reglerna om statligt stöd till

kulturtidskrifter utformas så att stöd till

tidskrifter på samiska, finska och romani chib

särskilt beaktas när bidrag beviljas.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med

bifall till motion MJ257 (kd) yrkande 8 som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha

följande lydelse:

10. beträffande fråga om kulturtidskriftsstöd

m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:MJ257 yrkande 8

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. Avgiftsfria lån (mom. 3)

Ewa Larsson (mp) anför:

Bibliotekslagen tillåter folkbiblioteken att ta ut

avgifter från den enskilde låntagaren för att bl.a.

täcka portokostnader i samband med bokbeställningar.

Jag har valt att inte reservera mig till förmån för

Miljöpartiets motion Kr274 yrkande 31, vari en

lagändring krävs för att förbjuda sådana avgifter.

Jag vill dock påpeka att det råder stor osäkerhet om

hur portokostnaderna fördelar sig över landet mellan

olika bibliotek och om det i detta hänseende råder

orättvisa mellan bibliotek belägna i glesbygd

respektive mer tättbebyggda områden.

2. Distributionsstöd (mom. 8)

Inger Davidson och Gunilla Tjernberg (båda kd)

anför:

Vi erinrar om att vi i vår motion Kr272 (kd)

uttalade att all litteratur så snart som möjligt bör

undantas från moms. Som ett första steg i detta

hänseende föreslog vi att undantaget skulle gälla

barnböcker, en reform som vi beräknade skulle kosta

60 miljoner kronor (yrkande 7). Vi föreslog också

att regeringen skulle tillsätta en utredning som

skulle få till uppgift att göra en översyn av

möjligheten att sänka eller helt avskaffa momsen på

böcker (yrkande 8). Skatteutskottet har under våren

1999 avstyrkt våra förslag i betänkande

1998/99:SkU12. Våra synpunkter utvecklas i

reservation 5 i betänkandet.

3. Distributionsstöd (mom. 8)

Ewa Larsson (mp) anför:

Jag erinrar om att Miljöpartiet i olika sammanhang

under innevarande riksmöte har uttalat sig för en

fullständig avveckling av momsen på alla böcker.

Våra förslag i motionerna Sk628 (yrkande 1) och

Kr272 (yrkandena 7 och 8) har avstyrkts av

skatteutskottet i betänkande 1998/99:SkU12.