Bet. 1999/2000:KrU3

Kulturutskottets betänkande

1999/2000:KRU03

En idrottspolitik för 2000-talet - folkhälsa,

folkrörelse och underhållning, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1999/2000

KrU3

Sammanfattning

I betänkandet behandlar kulturutskottet regeringens

proposition 1998/99:107 En idrottspolitik för 2000-

talet jämte de motioner som väckts med anledning av

propositionen samt ett antal motioner väckta under

allmänna motionstiden hösten 1998.

I propositionen anförs att idrottsrörelsen själv

bör lägga fast målen för sin bidragsgivning. Staten

skall endast ange de syften som staten har med sin

bidragsgivning. Riksdagen föreslås godkänna de

syften med statsbidraget som regeringen lagt fram i

propositionen.

Vidare föreslås att de medel som staten anvisar för

svenskt deltagande vid olympiska spel och

Paralympics skall anvisas varje år och

fortsättningsvis inkluderas inom ramen för anslaget

Stöd till idrotten.

Sveriges Riksidrottsförbund (RF) prövar frågor om

fördelning av statsbidrag till idrottsverksamhet i

enlighet med vad regeringen bestämmer. Denna

fördelning utgör enligt regeringen

myndighetsutövning, varför regeringen föreslår att

det skapas lagstöd för den fördelning av statsbidrag

som RF gör. Offentlighetsprincipen föreslås vidare,

genom ett tillägg i bilagan till sekretesslagen,

göras tillämplig på den verksamhet hos RF som består

av fördelning av statsbidrag.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Utskottet anför med anledning av motionsyrkanden

rörande Dopinglaboratoriet och Dopingjouren att

regeringens avsikt att tillskjuta ytterligare medel

till dessa verksamheter bör tillgodose önskemålen

framförda i motionerna.

Motionerna i övrigt avser bl.a. frågor om ämnet

idrott och hälsa i skolan, idrottens möjligheter

till egenfinansiering, bidrag från AB Svenska Spel,

idrottens lokala aktivitetsstöd, jämställdhet,

integration, funktionshindrades möjligheter till

idrottsutövning, den kommersiella

underhållningsidrotten, en svensk EU-strategi inom

idrottsområdet, idrottens trovärdighet, forskning

och utveckling, en särskild talangsatsning, ett s.k.

ortsföreträde vid antagning till högskolan,

professionell boxning samt skatter inom

idrottsområdet. Samtliga motionsyrkanden avstyrks.

Utskottet har, av lagtekniska samordningsskäl, från

konstitutionsutskottet övertagit ett lagförslag i

proposition 1998/99:124 Staten och trossamfunden -

stöd, medverkan inom totalförsvaret, m.m. som avser

bilagan till sekretesslagen. I enlighet med vad

konstitutionsutskottet har anfört i sitt betänkande

1999/2000:KU5 tillstyrker kulturutskottet förslaget.

I betänkandet har 19 reservationer och 4 särskilda

yttranden tagits in.

Propositionerna

Regeringen (Kulturdepartementet) har i proposition

1998/99:107 En idrottspolitik för 2000-talet -

folkhälsa, folkrörelse och underhållning, m.m.

föreslagit att riksdagen

dels antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (1995:361) om

överlämnande av förvaltningsuppgifter till Sveriges

Riksidrottsförbund,

2. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

dels godkänner vad regeringen föreslår om

3. bidrag för svenskt deltagande vid olympiska spel

och Paralympics (avsnitt 7.2.3),

4. syftet med statsbidraget till idrottsrörelsen

(avsnitt 9.1).

Lagförslagen har intagits som bilaga 1 till

betänkandet.

I proposition 1998/99:124 Staten och trossamfunden -

stöd, medverkan inom totalförsvaret, m.m. föreslår

regeringen (Kulturdepartementet) såvitt nu är i

fråga (lagförslag 2.30) - att riksdagen antar i

propositionen framlagt förslag till lag om ändring i

bilagan till sekretesslagen (1980:100).

Lagförslaget, som av konstitutionsutskottet av

lagtekniska samordningsskäl överlämnats till

kulturutskottet, återfinns i bilaga 2 till

betänkandet. Övriga lagförslag i proposition

1998/99:124 behandlas av konstitutionsutskottet i

betänkande 1999/2000:KU5. Kulturutskottet har

avgivit yttrande 1999/2000:KrU3y över vissa av

förslagen i propositionen.

Motioner

Motioner väckta med anledning av

propositionen

1998/99:Kr20 av Eva Johansson och Ingela Thalén (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

insatser som medger fortsatt verksamhet vid

Dopingjouren vid Huddinge sjukhus.

1998/99:Kr21 av Roy Hansson och Elizabeth Nyström

(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

momsbefrielse för idrottsanläggningar och

spelarövergångar.

1998/99:Kr22 av Elizabeth Nyström och Elisabeth

Fleetwood (m) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ökat timantal för ämnet idrott och hälsa

i skolan.

1998/99:Kr23 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om folkhälsan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om antidopning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om idrottens roll i

skolan,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om idrott och högre

utbildning,

5. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag

om ytterligare utredning om

främjandeorganisationernas verksamhet i enlighet med

vad som anförts i motionen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om handikappidrotten,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om det grundläggande

samhällsstödet till idrotten,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om egenfinansiering,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om idrotten och

ekonomin,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om idrotten och

skatterna,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om idrotten och

spelmarknaden,

12. att riksdagen beslutar att överskottet från de

spelformer som tidigare bedrevs av AB Tipstjänst

överförs till de ideella organisationerna i enlighet

med vad som anförts i motionen,

13. att riksdagen beslutar att upphäva beslutet om

den s.k. TV-listan i enlighet med vad som anförts i

motionen,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om satsning på

elitidrott,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om offentliga

bidrag och subventioner,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om statsbidrag

till idrottsrörelsen,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om idrottens

internationella agerande,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om forskning och

högre utbildning på idrottsområdet,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om elitidrotten

och de olympiska spelen.

1998/99:Kr24 av Kent Olsson och Elizabeth Nyström

(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

ortsföreträde för högskolestuderande elitidrottare.

1998/99:Kr25 av Kent Olsson och Roy Hansson (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om ökad timtid för

ämnet idrott och hälsa i skolan.

1998/99:Kr26 av Lennart Kollmats m.fl. (fp) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att statens

hållning, liksom kommunernas, bör vara att stödja

och stötta, inte styra och ställa med,

föreningslivet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av en

uppföljning av effekterna för idrottens

självständiga ställning av Riksidrottsförbundets nya

status som myndighet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om det felaktiga i att

inkomsterna till idrotten fördelas genom Svenska

Spel,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att aktiviteten

under skoltid till övervägande del inte skall bestå

av olika tävlingar utan i stället utgöras av andra

former av fysisk träning och av arbete med

hälsokunskap,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om kvinnor och män inom

idrotten,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om bättre möjlighet för

handikappade att utöva sin idrott,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om Dopinglaboratoriet

och Dopingjouren,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om idrottsforskningen.

1998/99:Kr27 av Birgitta Sellén m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en sänkning av

åldersgränsen för lokalt aktivitetsstöd,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om dopningskontroller

vid allmänna lokaler,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om Dopinglaboratoriet i

Huddinge,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om finansieringen av

Dopingjouren,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om avdrag för

ersättningar till ideellt arbetande ledare,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om idrottskonton,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om idrott i skolan,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om idrottens roll i

integrationsarbetet,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att bidragsgivningen

skall styra mot jämställdhet.

1998/99:Kr28 av Dan Kihlström m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om idrottsarenors

tillgänglighet för människor med

funktionsnedsättningar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om betydelsen av det

lokala aktivitetsstödet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att elitsatsningar

inte skall ske på bekostnad av breddidrotten,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

lösningar när det gäller idrottens moms- och

skattefrågor,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att hitta en

permanent lösning för Dopinglaboratoriet och

Dopingsjouren i Huddinge,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om idrottsforskningen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att införa

ortsföreträde.

Motionsyrkande väckt med anledning av

proposition 1998/99:

115

1998/99:Kr33 av Lennart Kollmats och Kenth Skårvik

(fp) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om Dopingjourens

verksamhet.

Motioner väckta under allmänna motionstiden

1998

1998/99:Kr274 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari

yrkas

65. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att framtida

investeringar inom idrottssektorn i första hand

skall inriktas mot typiska flickidrotter,

66. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om idrott och

droger,

67. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att vid

friluftsanläggningar stimulera till

kretsloppstänkande.

1998/99:Kr506 av Peter Pedersen (v) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om skapandet av en

nationell fotbollsakademi i Degerfors.

1998/99:Kr511 av Peter Pedersen m.fl. (v, s, kd)

vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en

allsidig utredning om professionell boxning i

Sverige i enlighet med vad som anförts i motionen.

1998/99:Kr518 av Dan Kihlström m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om idrottens etik,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om dopningspreparat,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om vikten av att stärka

breddidrotten,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att skapa rimliga

villkor för elitidrotten,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om idrottsarenors

tillgänglighet för människor med

funktionsnedsättningar samt om behovet av forskning

till förmån för handikappidrotten,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om vikten av att

jämställdhetsarbetet inom idrotten drivs vidare.

1998/99:Kr519 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om idrottsrörelsens

oberoende ställning,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om fördelning av medel

till handikappidrotten,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om uppföljning av

insatser gällande idrottens internationella

förutsättningar,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om elitidrott och

olympiska spel.

1998/99:Kr520 av Lennart Kollmats m.fl. (fp) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om idrottsrörelsens

oberoende ställning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att stödet till

idrotten skall utformas på ett sätt som bibehåller

mångfalden,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om vikten av att stödet

till idrotten utformas på ett sätt som befrämjar

mångfalden,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om idrottsrörelsens

viktiga roll för att befrämja integration,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om bättre möjligheter

för handikappade att utöva sin idrott,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om elitklubbarnas

ansvar när det gäller idrottens etik- och

moralfrågor.

1998/99:Kr521 av Peter Pedersen m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

målbeskrivning för

idrottspolitiken i enlighet med vad i motionen

anförts,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om åtgärder för att öka

andelen som deltar i idrotter, motion och

friluftsliv,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om handlingsprogram för

ökad tillgänglighet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att det lokala

aktivitetsstödet även skall redovisas efter kön,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ökad jämställdhet

och inflytande,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om invandrares

inflytande och delaktighet,

8. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en

utredning med uppgift att se över breddidrottens

villkor,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ökat ledarstöd,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

kommersialiseringen av idrotten,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om bolagisering

inom idrotten och konsekvenserna vad gäller

samhällsstödet,

13. att riksdagen hos regeringen begär en utredning

om konsekvenserna av den s.k. Bosmandomen för svensk

idrott enligt vad i motionen anförts,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om godkända

revisorer,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om ökad

integration mellan idrott för funktionshindrade och

icke funktionshindrade.

1998/99:MJ240 av Caroline Hagström (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om bidrag till

ridskolorna/ridklubbarna,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om uppföljning av

fördelning av olika bidrag/stöd till

kvinnodominerade sporter.

1998/99:A291 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en utredning av

frågan om finansiering av ungdomsidrotten och

resurstilldelningen till tjej- och handikappidrott.

Idrottsutredningen

Genom regeringsbeslut den 24 oktober 1996

bemyndigades framlidne statsrådet Leif Blomberg att

tillkalla en parlamentariskt sammansatt kommitté med

uppdrag att utvärdera det statliga stödet till

idrotten och föreslå nya, tydligare mål för detta

stöd och en modell för uppföljning och utvärdering

av verksamheten i relation till målen (dir.

1996:84). Kommittén antog namnet Idrottsutredningen.

Regeringen beslöt den 27 november 1997 att genom

tilläggsdirektiv ge kommittén i uppdrag att bedöma

konsekvenserna för den statliga idrottspolitiken om

idrottsföreningar väljer att bedriva en del av sin

verksamhet i annan form än den ideella föreningens

(dir. 1997:146). Regeringen överlämnade senare till

utredningen Riksdagens revisorers skrivelse om det

statliga stödet till studieförbund och idrott

(IN96/513/FO) samt delar av Fritidsutredningens

betänkanden Fria val? (SOU 1995:145) och Fritid i

förändring (SOU 1996:3).

I maj 1998 lade utredningen fram betänkandet Idrott

& motion för livet (SOU 1998:76).

Ärendets beredning

Kulturutskottet har den 20 maj 1999 beslutat att

bereda skatte- och socialutskotten tillfälle att

yttra sig över proposition 1998/99:107 jämte

motioner.

Skatteutskottet och socialutskottet har avgivit

yttranden, 1998/99:SkU7y respektive 1998/99:SoU6y,

vilka läggs till betänkandet som bilaga 3 och bilaga

4.

Utskottet

En nationell syn på motion och idrott för

2000-talet (avsnitt 5)

Regeringens bedömning

Regeringens bedömning är att den nationella

idrottspolitiken bör bygga på tre grundstenar:

1. En tydlig strävan att i samhällsplanering, i

skolans arbete och i andra sammanhang uppmuntra och

ge möjligheter till barns, ungdomars och vuxnas

motion och idrott i syfte att främja en god

folkhälsa. Sådana möjligheter bör skapas genom

samverkan mellan staten, kommunerna,

idrottsrörelsen och organisationer som bedriver

frilufts- och främjandeverksamhet. (Avsnitt 6 i

propositionen Ett samhälle som uppmuntrar motion

och idrott.)

2. Ett aktivt stöd till en fri och självständig

idrottsrörelse byggd på ideellt engagemang och som

bedriver en bred verksamhet, som värnar om god

etik, som ger lika förutsättningar för flickor och

pojkar, kvinnor och män, som arbetar aktivt för

integration samt värnar om demokratisk fostran.

(Avsnitt 7 i propositionen Idrotten - vår största

folkrörelse.)

3. En medvetenhet om att elitidrotten också till

viss del består av kommersiell underhållning som

har ett värde genom att den ger många människor

förströelse och glädje, men som bör bedrivas utan

offentliga subventioner. (Avsnitt 8 i propositionen

Den kommersiella underhållningsidrotten.)

Regeringen anför att idrottspolitiken bör bedrivas

utifrån en medvetenhet om att dessa tre grundstenar

kan ha stor betydelse såväl var för sig som

tillsammans på både lokal och central nivå.

Utskottets bedömning

Som framhålls i propositionen är det nu nära 30 år

sedan statens stöd till idrotten senast var föremål

för en genomgripande prövning och analys. Stora

förändringar har skett i samhället och människors

tillvaro, och synen på motion och friskvård har

delvis förändrats. Idrotten har fått en helt annan

plats och betydelse i samhället, vilket påverkar

både idrotten och förutsättningarna för statens

stöd. Bland annat har som påpekas i propositionen

nya idrotter etablerats och fått många utövare. De

ekonomiska förutsättningarna för idrottsutövandet

har inom vissa idrotter under senare år kraftigt

förändrats genom det stora kommersiella intresset.

Vidare är skillnaderna i hälsa mellan olika grupper

i samhället i dag förhållandevis stora. Det kan i

sammanhanget inte heller bortses från att Sverige

blivit en del av Europeiska unionen och att många

svenskar i dag har en annan etnisk och kulturell

bakgrund, något som kan påverka deras relation till

samhället och idrotten.

I likhet med regeringen anser utskottet att den

nationella idrottspolitiken bör bygga på ovannämnda

tre grundstenar som utvecklas närmare på sidorna

27-29 i propositionen.

Utskottet vill uppmärksamma att regeringen

beträffande den andra grundstenen poängterar att

lika förutsättningar skall gälla för flickor och

pojkar, kvinnor och män med olika social bakgrund

och ekonomiska förutsättningar.

Ett samhälle som uppmuntrar motion och

idrott (avsnitt 6)

Statens roll för en god folkhälsa -

Antidopningsarbetet (6.1.3)

Dopinglaboratoriet vid Huddinge sjukhus

Bakgrund

Dopinglaboratoriet står under Stockholms läns

landstings ansvar och finansieras genom de intäkter

som analysverksamheten inbringar.

I regleringsbrevet för år 1999, Stöd för idrotten,

avsatte regeringen 6,6 miljoner kronor till insatser

mot dopning. Detta belopp har legat på samma nivå

sedan 1991. Av dessa medel har Riksidrottsförbundet

(RF) använt 2,8 miljoner kronor för dopningsanalyser

vid Dopinglaboratoriet. De senaste åren har antalet

idrottsanalyser minskat i antal.

De flesta analyserna, 60-65 %, sker för RF:s

räkning, men laboratoriet har uppdrag även från

sociala myndigheter, ungdomsmottagningar,

skolhälsovård, socialtjänst, sjukhus, kriminalvård

och näringslivets drogtestverksamhet.

För att Dopinglaboratoriet skall kunna hålla

fortsatt hög kvalitet krävs, enligt en beräkning som

erhållits från Dopinglaboratoriet, ytterligare 1,5

miljoner kronor till utrustning, forskning och

utveckling. Dessutom behövs enligt laboratoriet

större intäkter från analyser och då främst

idrottsanalyser.

Från och med den 1 april 1999 har bruket av

dopningsmedel kriminaliserats (SFS 1999:44).

Regeringens bedömning

I propositionen anförs att det bedrivs en viktig

verksamhet vid Dopinglaboratoriet i Huddinge. Genom

kriminaliseringen av bruket av dopningsmedel kommer

polisen enligt regeringen att behöva anlita expertis

för att analysera prover vid misstanke om brott.

Polisen kan då köpa tjänster av Dopinglaboratoriet.

Därmed kommer laboratoriet att få än större

betydelse. Sannolikt leder kriminaliseringen enligt

regeringen till ett ökat antal beställningar av

analyser och därmed blir den ekonomiska basen för

laboratoriet och dess verksamhet stabilare.

Regeringens bedömning är att ansvaret för

Dopinglaboratoriet för närvarande inte bör omprövas.

Motionsförslag

Motionärerna bakom motionerna Kr23 (m) yrkande 2

delvis anser att Dopinglaboratoriets fortsatta

existens bör garanteras. Motionärerna hänvisar till

att bl.a. Idrottsutredningen ansett att

antidopningsarbetet bör ligga inom folkhälsosfären.

Detta arbete bör även omfatta kunskapsuppbyggnad.

Avsaknaden av ekonomiska garantier till laboratoriet

kan leda till att laboratoriets ambitioner får dras

ned och då riskerar laboratoriet att mista sin

ackreditering från Internationella Olympiska

Kommittén (IOK).

Även i motion Kr26 (fp) yrkande 7 delvis krävs

garantier för fortsatt verksamhet vid

Dopinglaboratoriet.

I motion Kr28 (kd) yrkande 5 (delvis) hemställs om

en permanent lösning av Dopinglaboratoriets

finansiering för att förstärka kampen mot dopning.

I motion Kr27 (c) yrkande 3 anser motionärerna att

staten bör ansvara för att det finns ett fullgott

dopningslaboratorium. Staten bör bidra till

finansieringen under utgiftsområdet för hälso- och

sjukvård (utgiftsområde 9).

Socialutskottets yttrande

Enligt socialutskottets mening är verksamheten vid

Dopinglaboratoriet, Huddinge sjukhus, betydelsefull

i arbetet mot dopningsmissbruket i samhället. Det är

därför enligt socialutskottet angeläget att

laboratoriet har möjlighet att fortsätta med sitt

arbete. Socialutskottet instämmer i regeringens

bedömning att kriminaliseringen av bruket av

dopningsmedel från den 1 april 1999 kan leda till

att laboratoriets betydelse ökar och även till att

laboratoriet ges ett större antal analysuppdrag.

Detta kan innebära att de ekonomiska

förutsättningarna för laboratoriets verksamhet kan

komma att förbättras. Socialutskottet utgår från att

frågan om laboratoriets framtid noga kommer att

följas. Socialutskottet föreslår att kulturutskottet

avstyrker de aktuella motionerna.

Kulturutskottets ställningstagande

Kulturutskottet har erfarit att regeringen fr.o.m.

år 2000 avser att avsätta ytterligare 4,4 miljoner

kronor per år till arbetet mot dopning. Av dessa

medel avses 3,5 miljoner kronor omfördelas inom

ramen för anslaget Stöd till idrotten. Resterande

medel på 900 000 kronor, som regeringen avser att

avsätta till Dopingjouren, skall finansieras inom

Socialdepartementets ansvarsområde.

Av de tillskjutna medlen om totalt 4,4 miljoner

kronor skall enligt regeringen 1,5 miljoner kronor

årligen användas för att långsiktigt säkra en bra

utveckling för Dopinglaboratoriet. Regeringen anför

i sitt uttalande att härigenom säkras

Dopinglaboratoriets fortsatta verksamhet och höga

kvalitet, vilket innebär en fortsatt IOK-

ackreditering genom en godkänd ISO-standard. Vidare

anför regeringen att den förstärkta

resurstilldelningen ger laboratoriet ökade

möjligheter till forskning, utveckling och

vidareutbildning av personal för att även

fortsättningsvis vara ett av världens högst ansedda

dopningslaboratorier.

Regeringen avser vidare att avsätta 600 000 kronor

av medlen om 4,4 miljoner kronor till dopningstester

från idrotten. I dag beställer idrottsrörelsen ca 2

000 prover per år från laboratoriet. För år 2000

beräknas antalet tester kunna öka med 300 genom de

tillskjutna medlen. Regeringen anför att ambitionen

är att under en treårsperiod öka antalet tester till

ca 3 000 prover per år.

Att komma till rätta med dopningsmissbruket är

enligt utskottets uppfattning en av idrottens allra

viktigaste uppgifter.

Sverige har av tradition varit ett av de pådrivande

länderna i antidopningsarbetet och har på det

internationella planet under senare år genom olika

åtgärder fört fram frågor rörande

dopningskontroller. År 1990 trädde Europarådets

konvention mot dopning i kraft för Sveriges del.

Enligt konventionen förbinder sig parterna bl.a. att

bistå sina idrottsorganisationer med finansiering av

dopningskontroller och analyser. I februari 1998

beslutade regeringen att ge RF i uppdrag att vara

genomförande instans inom ramen för avtalet om

internationellt samarbete mot dopning på

idrottsområdet, The International Anti-doping

Arrangement (IADA). Avtalet, som tecknats mellan sex

länder, berör standardisering och

kvalitetsutveckling inom dopningskontrollområdet.

Av de extra medel som regeringen nu avser

tillskjuta skall 1,4 miljoner kronor användas som en

resursförstärkning till RF:s kansli med anledning av

de ökade krav som införandet av IADA:s standarder

medför. Resursförstärkningen skall bl.a. avse nya

tjänster.

Utskottet, som anser att det är angeläget att

Dopinglaboratoriets viktiga verksamhet tryggas,

välkomnar regeringens avsikt att inom givna ramar

för år 2000 avsätta ytterligare medel för

antidopningsarbetet. Laboratoriet kan härmed

fortsätta sin verksamhet och även i framtiden hålla

en hög kvalitet. Motionerna Kr23 (m) yrkande 2

delvis, Kr26 (fp) yrkande 7 delvis, Kr27 (c) yrkande

3 och Kr28 (kd) yrkande 5 delvis får genom de

tillskjutna medlen anses tillgodosedda, varför de

avstyrks.

Dopingjouren vid Huddinge sjukhus

Bakgrund

Dopingjouren är en informationstjänst i form av en

telefonjour som funnits på Huddinge sjukhus sedan

oktober 1993 och som är öppen för allmänheten.

Verksamheten bedrivs i Stockholms läns landstings

regi och finansieras för närvarande av Pharmacia &

Upjohn AB. Denna finansiering upphör vid årsskiftet

1999/2000. Jouren har tidigare finansierats av

Folkhälsoinstitutet.

Motionsförslag

I motion Kr23 (m) yrkande 2 delvis anser

motionärerna att Dopingjourens fortsatta existens

bör garanteras. Dopingjouren svarar både för en

viktig informationsinsats och utveckling av

behandlingsmetoder. Dopingjouren har också en god

överblick över situationen i landet.

Motionärerna bakom motionerna Kr26 (fp) yrkande 7

delvis och Kr33 (fp) yrkande 9, anser att staten

snarast bör ta upp förhandlingar med

Landstingsförbundet om hur verksamheten vid

Dopingjouren kan drivas vidare. Motionärerna

redovisar att Dopingjouren samarbetar med

Kompetenscentrum för dopingfrågor vid Huddinge

sjukhus och att detta samarbete är avgörande för

centrumets verksamhet och möjlighet att bidra med

kunskap och kompetens i vidareutbildningar och

fortbildningar av sjukvårdspersonal och till

idrottsrörelsen.

Även i motion Kr28 (kd) yrkande 5 delvis vill

motionärerna ha en permanent lösning för

Dopingjouren.

I motion Kr27 (c) yrkande 4 anser motionärerna att

staten bör ikläda sig ansvaret för finansieringen av

Dopingjouren.

Motionärerna bakom motion Kr20 (s) anser att

insatser bör sättas in så att verksamheten vid

Dopingjouren kan fortsätta. I annat fall kommer den

kompetens som samlats där att skingras. Verksamheten

har stor betydelse för sjukvården, skolan, polisen,

socialtjänsten m.fl. i olika delar av landet där

kompetensen ännu inte hunnit byggas upp.

Socialutskottets yttrande

Socialutskottet har tidigare uttalat att det är av

vikt att den erfarenhet, kompetens och kunskap som

finns vid Dopingjouren tas till vara i framtiden men

har ifrågasatt om inte verksamheten skulle kunna

samordnas med annan upplysningsverksamhet av

liknande karaktär. Motionsyrkanden, liknande de nu

ifrågavarande, har avstyrkts (bet. 1998/99:SoU5).

Socialutskottet framhåller nu bl.a. följande i sitt

yttrande. Dopingjouren har under många år fungerat

som en kunskaps- och rådgivningscentral för hela

landet. Kunskapen om dopning och hur skador efter

missbruk av dopningsmedel kan lindras är inte

tillräcklig inom alla berörda samhällsområden. Den

samlade kunskap som finns vid Dopingjouren innebär

ett stöd i arbetet med att sprida erfarenheter och

att bygga upp tillräckliga kunskaper. Verksamheten

vid Dopingjouren spelar en mycket viktig roll för

att komma till rätta med missbruk och spridning av

dopningsmedel. Socialutskottet noterar att

regeringen nyligen i sin proposition På ungdomars

villkor - ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och

framtidstro (prop. 1998/99:115) har uttalat att

Dopingjouren i det förebyggande arbetet på området

har en stor betydelse för hela landet (s. 53).

Socialutskottet delar denna bedömning och

förutsätter därmed att regeringen noga följer frågan

om Dopingjourens framtid. Motionerna Kr20 (s), Kr23

(m) yrkande 2 delvis, Kr26 (fp) yrkande 7 delvis,

Kr27 (c) yrkande 4 och Kr28 (kd) yrkande 5 delvis är

enligt socialutskottets mening till viss del

tillgodosedda och bör avstyrkas.

Kulturutskottets ställningstagande

Som kulturutskottet angivit i avsnittet ovan avser

regeringen tillskjuta 4,4 miljoner kronor till

arbetet mot dopning. Av de tillskjutna medlen om 4,4

miljoner kronor för år 2000 skall 900 000 kronor gå

till Dopingjourens verksamhet. Enligt regeringen

pågår inom Socialdepartementet ett arbete med att

fr.o.m. år 2000 säkerställa ett finansiellt stöd

till verksamheten, som långsiktigt skall säkra

Dopingjourens framtid.

Dopingjouren har genom sin fleråriga verksamhet och

sin centrala roll samlat en stor kunskap och byggt

upp en för landet unik kompetens och överblick som

enligt utskottets uppfattning är av stort värde i

antidopningsarbetet. Att frågan om en finansiering

nu kommer att bli löst är därför enligt utskottets

uppfattning mycket positivt.

Regeringens uttalade avsikt att tillskjuta

ytterligare medel till Dopingjouren bör tillgodose

önskemålen i motionerna Kr20 (s), Kr23 (m) yrkande 2

delvis, Kr26 (fp) yrkande 7 delvis, Kr27 (c) yrkande

4, Kr28 (kd) yrkande 5 delvis och Kr33 (fp) yrkande

9, varför de avstyrks.

Övriga frågor rörande dopning

Motionsförslag och utskottets ställningstagande

I motion Kr27 (c) yrkande 2 anser motionärerna att

ekonomiska resurser bör ställas till

kontrollmyndigheternas förfogande för att öka

antalet dopningskontroller vid allmänna lokaler,

t.ex. gym. Målet bör enligt motionärerna vara att

minst hälften av de aktiva vid gym och

träningslokaler kontrolleras årligen.

Utskottet konstaterar inledningsvis att den

juridiska grunden för idrottsrörelsens möjligheter

att genomföra dopningskontroller är att den enskilde

idrottsutövaren genom sitt medlemskap i förening som

tillhör RF har accepterat att följa de stadgar som

finns för idrottsrörelsen. Enligt RF:s stadgar är

dopning i samband med all idrottsutövning förbjuden.

En dopningskontroll kan ske av alla medlemmar inom

RF.

Någon gemensam branschorganisation eller

intresseförening för samtliga gym finns för

närvarande inte. Enligt en inventering utförd av

RF:s Antidopinggrupp 1993 fanns det då ca 600 gym i

Sverige. Av dessa gym drevs 199 av föreningar inom

RF och 401 i privat regi. En dopningskontroll skulle

vid tiden för inventeringen ha kunnat ske endast vid

knappt en tredjedel av gymen.

I dag utförs ca 95 % av Antidopninggruppens tester

på elitidrottare. Resterande ca 5 % utförs på

utövare av breddidrott.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det

är önskvärt att antalet kontroller vid gym och

träningslokaler kan öka. Hur detta skall ske såvitt

gäller dem som tillhör föreningar under RF får det

ankomma på idrottsrörelsen att avgöra. Utskottet

avstyrker därmed motion Kr27 (c) yrkande 2.

I motion Kr274 (mp) anser motionärerna att staten

bör verka för att även Sveriges Olympiska Kommitté

(SOK) aktivt arbetar med dopningsfrågorna och tar

avstånd från alla former av drogmissbruk (yrkande

66).

Som framgår av det ovanstående och det följande

bedriver RF ett mycket aktivt arbete mot dopning.

Utskottet har inhämtat att en överenskommelse har

träffats mellan RF och SOK, innebärande att RF

ansvarar för dopningsfrågor medan SOK:s insatser

koncentreras på andra områden.

Internationella Olympiska Kommittén (IOK) arbetar

dock aktivt med dopningsfrågor. Genom att den bl.a.

ansvarar för den s.k. dopningslistan är dess

inflytande betydande. IOK höll också i den

internationella dopningskonferensen i Lausanne i

februari i år. Där aviserade IOK kraftfulla insatser

mot dopning, bl.a. genom skapandet av en fristående

antidopningsbyrå, som skulle få ansvaret för att

övervaka och samordna samt vid behov verkställa det

internationella antidopningsarbetet.

Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet

motion Kr274 (mp) yrkande 66.

Motionärerna bakom motion Kr518 (kd) anser att

svensk idrottsrörelse nationellt och internationellt

bör verka för kraftfulla sanktioner mot idrottsmän

som nyttjar otillåtna preparat (yrkande 2).

Utskottet har flera gånger behandlat

motionsyrkanden av liknande innebörd som den nu

aktuella motionen, senast våren 1998 (bet.

1997/98:KrU6).

Utskottet har tidigare uttalat bl.a. följande.

Idrottsrörelsens regler mot dopning innefattar

straffbestämmelser för idrottsutövare som gör sig

skyldiga till dopning. Dopningsförseelse föreligger

enligt RF:s stadgar inte bara då en idrottsutövare

intagit förbjudet medel eller använt förbjuden metod

utan även bl.a. då han eller hon vägrat att medverka

vid dopningskontroll. Enligt praxis bestraffas

dopningsförseelse inom idrotten alltid med

diskvalifikation. Diskvalifikationstidens längd är

enligt stadgarna högst två år. Utskottet har

tidigare inhämtat att Riksidrottsnämnden i sin

egenskap av idrottens högsta dömande instans ser

mycket strängt på överträdelser av idrottens

dopningsregler. I vissa internationella

specialförbund förekommer livstids diskvalifikation.

RF har emellertid tagit ställning mot att så hårda

bestraffningar får tillgripas eftersom de anses

inhumana och i strid med svensk rättstradition.

Internationellt har Sverige gått i spetsen för ett

mer aktivt samarbete i kampen mot dopning, senast,

som också ovan angivits, genom engagemang i IADA

(The International Anti-doping Arrangement) som är

ett avtal mellan sju länder om internationellt

samarbete mot dopning som berör standardisering och

kvalitetsutveckling inom dopningskontrollområdet.

Utskottet vill även framhålla att lagstiftningen

mot dopning har skärpts i Sverige genom att själva

bruket av dopningspreparat kriminaliserades från och

med den 1 april 1999. Samtidigt infördes också en

regel om grovt dopningsbrott, som kan leda till

fängelse i högst 4 år. Tidigare var det maximala

straffet 2 år.

Med hänsyn till det arbete som idrottsrörelsen

nationellt och internationellt lägger ner på att

motverka idrottsmäns användning av dopningspreparat

samt på att upptäcka och beivra överträdelser av

gällande förbud avstyrker utskottet motion Kr518

(kd) yrkande 2.

Kommunernas ansvar - En skola som bejakar rörelse

(6.2.2)

Regeringens bedömning

I skolan kommer alla barn och ungdomar i kontakt med

motion och verksamhet som skall främja en god hälsa.

Enligt regeringens bedömning bör rörelse ingå som en

integrerad del av undervisningen för att ett

livslångt intresse för motion och idrott skall

skapas hos unga människor.

Regeringen överväger vidare att ge Skolverket i

uppdrag att göra en undersökning av hur

organisationen av friluftsverksamheten har

förändrats i samband med införandet av den nya

läroplanen år 1994.

Motionsförslag och utskottets ställningstagande

I motion Kr23 (m) yrkande 3 framhålls att ämnet

idrott och hälsa måste ges stort utrymme i skolan då

det har stor betydelse för att eleverna skall

utvecklas harmoniskt såväl fysiskt som psykiskt och

socialt. Eleverna bör enligt motionärernas mening

stimuleras till att använda det utrymme de har för

eget val till ämnet idrott och hälsa.

Motionärerna bakom motionerna Kr22 (m) och Kr25 (m)

anser att det krävs en ökning av antalet timmar för

ämnet idrott och hälsa i skolan för att förbättra

människors hälsa och motverka olika sjukdomar

orsakade av inaktivitet.

Även i motion Kr27 (c) yrkande 7 framhålls att

idrottsämnet av folkhälsoskäl måste ges ett ökat

utrymme i skolan. Motionärerna påminner också om att

god kondition underlättar lärandet. Regeringen bör

enligt motionärerna göra erforderliga förtydliganden

i t.ex. läroplan och kursplaner.

Kulturutskottet anser i likhet med regeringen att

rörelse bör ingå som en integrerad del i hela

undervisningen och inte enbart som ett eget ämne.

Utskottet anser också att det är av stort värde att

eleverna dagligen får röra på sig; alla elever rör

inte på sig i tillräcklig omfattning på fritiden

varför skolan har ett stort ansvar. Som framhållits

i motionerna är rörelse viktig, inte bara för att

öka det fysiska välbefinnandet utan också för att

främja inlärning.

Utskottet konstaterar att utbildningsutskottet vid

ett flertal tillfällen har behandlat och avstyrkt

yrkanden med i huvudsak likartat innehåll (bet.

1997/98:UbU11 och bet. 1998/99:UbU3).

Utbildningsutskottet har betonat vikten av

undervisning i ämnet idrott och hälsa, inte minst

från folkhälsosynpunkt, samt betydelsen av att

stimulera elevernas intresse för regelbunden motion

och fysisk träning samt redovisat att timantalet

åter ökats på senare tid.

Genom riksdagens beslut hösten 1997 ökade antalet

timmar i ämnet idrott och hälsa i grundskolans

timplan från 460 till 500 fr.o.m. läsåret 1998/99

(prop. 1997/98:6, bet. 1997/98:UbU5, rskr.

1997/98:107). Samtidigt utökades det lokala

jämkningsutrymmet för skolans val från 410 timmar

till 600 timmar för att vidga skolans möjligheter

att organisera undervisningen efter lokala behov och

intressen. Därutöver finns i timplanen avsatt 382

timmar för elevens eget val, vilka kan användas

bl.a. för ämnet idrott och hälsa.

Riksdagen har nyligen beslutat om vissa

förändringar vad gäller ämnet idrott och hälsa i

gymnasieskolan (bet. 1998/99:UbU3). Från och med

läsåret 2000/01 gäller en ny gemensam struktur för

gymnasieskolans nationella och specialutformade

program. Kärnämnet idrott och hälsa får samma

omfattning - 100 gymnasiepoäng - på alla nationella

och specialutformade program. Detta innebär en

generell höjning. Vidare kommer en kurs i ämnet

idrott och hälsa omfattande 50 gymnasiepoäng, som i

dag ingår som karaktärsämneskurs på vissa

studieinriktningar, att erbjudas alla elever som ett

individuellt val. Denna kurs avses få en

särställning genom att kursen alltid skall anordnas

när det finns en grupp elever som önskar läsa den.

Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet

motionerna Kr22 (m), Kr23 (m) yrkande 3, Kr25 (m),

Kr27 (c) yrkande 7.

I motion Kr26 (fp) begärs ett tillkännagivande till

regeringen om att aktiviteten i ämnet idrott och

hälsa till övervägande del inte skall bestå av olika

tävlingar utan i stället utgöras av andra former av

fysisk träning och av arbete med hälsokunskap.

Motionärerna anser att det är viktigt att det slås

fast att det inom skolan är idrott och hälsa i ett

brett perspektiv som står på schemat (yrkande 4).

Kulturutskottet konstaterar att

utbildningsutskottet tidigare, beträffande

innehållet i ämnet idrott och hälsa, anfört följande

(bl.a. i bet. 1997/98:UbU11). I kursplanen för ämnet

idrott och hälsa ingår att eleverna skall få pröva

och lära sig olika lekar, danser och idrottsgrenar.

Dessutom skall de få möjlighet att ägna sig åt

friluftsliv. Avsikten är att eleverna skall få en

bred erfarenhet av olika aktiviteter och att de så

småningom kan välja vad som passar dem bäst. De

skall kunna ta ansvar för sin egen träning och

utveckla ett bestående intresse för motion, idrott

och friluftsliv. Också hälsoperspektivet är en

viktig del av ämnet.

Utbildningsutskottet har också i många sammanhang

erinrat om att det i läroplaner och kursplaner inte

anges hur undervisningen i ämnet idrott och hälsa

skall organiseras och läggas upp eller hur skolans

arbetsformer skall gestaltas. Det är i verksamheten

ute i skolorna som skolledare, lärare och elever

gemensamt har ansvar för hur arbetet i skolorna

konkret bedrivs.

Kulturutskottet avstyrker med hänvisning till

utbildningsutskottets ställningstagande motion Kr26

(fp) yrkande 4.

Friluftsliv och främjandeorganisationer (6.3)

Regeringens bedömning

Regeringen bedömer att statens stöd till friluftsliv

och främjandeorganisationer inte längre bör ingå som

en del av anslaget Stöd till idrotten utan utgöra

ett eget anslag, riktat direkt till

främjandeverksamheten. Den verksamhet som bedrivs av

landets främjandeorganisationer bidrar enligt

regeringen till att aktivt förbättra människors

välbefinnande och hälsa.

Inom Regeringskansliet har en översyn inletts av

framtida inriktning och administration av statens

stöd till friluftslivet och

främjandeorganisationerna. Regeringen har för avsikt

att återkomma i dessa frågor under hösten 1999.

Motionsförslag och utskottets ställningstagande

Motionärerna bakom motion Kr23 (m) ställer sig bakom

regeringens förslag att avskilja

främjandeverksamheten från idrottsanslaget men anser

att det inte behövs någon ytterligare utredning om

främjandeorganisationernas verksamhet (yrkande 5).

Utskottet konstaterar först att

främjandeverksamheten fått ett eget anslag, Stöd

till friluftsorganisationer (N 5), inom

kulturbudgeten för år 2000. Utskottet har inhämtat

att översynen av friluftslivet och

främjandeorganisationernas framtida inriktning och

administration skall vara slutförd i december 1999.

Utskottet anser att det inte finns anledning att

avbryta denna nu pågående översyn. Med hänsyn

härtill avstyrker utskottet motion Kr23 (m) yrkande

5.

I motion Kr521 (v) pekar motionärerna på att de från

RF fristående organisationerna i dag har svårt att

finansiera sin verksamhet och att en utredning

därför bör tillsättas för att utreda hur det breda

föreningslivet kan utvecklas och hur man mer

effektivt kan utnyttja samhällsresurserna (yrkande

8).

Utskottet anser att motionen är tillgodosedd genom

den översyn som regeringen nu inlett rörande

friluftsliv och främjandeorganisationerna. Utskottet

avstyrker därmed motion Kr521 (v) yrkande 8.

Motionärerna bakom motion Kr274 (mp) anser att

friluftsanläggningar i stor utsträckning också skall

användas för att väcka intresse för natur- och

miljövårdsfrågor och för att koppla naturupplevelser

och rekreation till kretsloppstänkande och budskap

om det ekologiska systemet (yrkande 67).

Utskottet behandlade en liknande motion förra året

(bet. 1997/98:KrU6) och uttalade då att det ankommer

på huvudmännen, i första hand kommunerna, att

ansvara för verksamhetsformerna runt

friluftsanläggningar. Denna bedömning kvarstår,

varför utskottet avstyrker motion Kr274 (mp) yrkande

67.

Utskottet vill i sammanhanget påminna om att

regeringen i propositionen anfört följande:

Anläggningar av olika slag bör kretsloppsanpassas

både vad gäller själva anläggningen och driften av

verksamheten. Genom att idrottsrörelsen själv

ställer sådana krav på kommunerna tar den ansvar för

att kretsloppsanpassa Sverige. Genom åtgärder för

att minska energiförbrukning, genom att utföra

allergisanering och använda utrustning utan freoner

visar idrottsrörelsen att miljöhälsan är lika viktig

som folkhälsan.

Idrotten - vår största folkrörelse (avsnitt

7)

Idrottsrörelsen inför 2000-talet (7.1)

I propositionen anger regeringen att den

folkrörelsebaserade idrottsrörelsen, med sin

demokratiska uppbyggnad, sitt breda engagemang och

sina ideella ledarkrafter, är en mycket stor

tillgång för vårt samhälle och skapar mer än någon

annan verksamhet tillfällen till möten och

motionsaktiviteter för människor i olika åldrar och

med olika social och etnisk bakgrund. Aktiva och

ledare av båda könen kan enligt regeringens

uppfattning genom positiva insatser verka som

förebilder för unga människor och bidra till att de

skapar sig en egen identitet. Idrottsrörelsen kommer

enligt regeringen att vara en stor tillgång för

vårt samhälle även på 2000-talet.

Idrottsrörelsens förutsättningar (7.2)

Idrottens möjligheter till egenfinansiering (7.2.1)

Regeringens bedömning

Regeringen bedömer att de formella förutsättningarna

för idrottens egenfinansiering så långt möjligt bör

vara förutsebara och långsiktigt hållbara. Idrottens

möjligheter till egenfinansiering har enligt

regeringen stor betydelse för idrottsrörelsens

självständighet och oberoende.

Motionsförslag

I motion Kr23 (m) föreslås att åtgärder skall vidtas

för att minska idrottsrörelsens bidragsberoende samt

att underlätta en ökad egenfinansiering av

verksamheten (yrkande 8).

I samma motion anför motionärerna att

idrottsrörelsen och övriga ideella organisationer

bör få bättre förutsättningar för sin finansiering

genom egen verksamhet, t.ex. genom övertagande av

anläggningar samt ökad lotteriverksamhet (yrkande

9).

Utskottets ställningstagande

De viktigaste formerna för idrottens

egenfinansiering är uttag av olika slag av avgifter,

främst medlemsavgifter, deltagaravgifter och

entréavgifter som tillfaller föreningarna. En mycket

stor andel av idrottsrörelsens övriga intäkter

kommer från lotterier och spel, främst Bingolotto

och spel i bingohallar.

En interdepartemental arbetsgrupp, Arbetsgruppen om

den sociala ekonomin och dess utveckling (In98:A)

skall kartlägga villkoren för den sociala ekonomin

samt belysa den sociala ekonomins betydelse i

samhället. Den tar bl.a. upp frågor om beskattning

av ideella föreningar. Gruppen väntas avge sin

rapport under november 1999.

Av skatteutskottets yttrande 1998/99:SkU7y (bilaga

3) framgår att det också planeras en översyn inom

Regeringskansliet rörande skatteregler för ideella

föreningar.

Regeringen har vidare under våren beslutat om en

översyn av reglerna om skattskyldighet i

mervärdesskattelagen m.m. (dir. 1999:10). Utredaren

skall bl.a. uppmärksamma den situationen att det

nuvarande undantaget i mervärdesskattelagen medför

nackdelar för de ideella föreningarna, t.ex. när

konkurrerande kommersiella företag beskattas med

reducerad skattesats men har en avdragsrätt för den

ingående mervärdesskatten som den ideella föreningen

saknar.

Av intresse är slutligen att en särskild utredare

har fått i uppdrag att lämna förslag till hur

föreningslivets ställning på den svenska spel- och

lotterimarknaden kan stärkas. Uppdraget skall vara

slutfört senast den 1 december 1999 (dir. 1999:52).

Kulturutskottet anser i likhet med motionärerna att

egenfinansieringen för idrottsrörelsen är av mycket

stor vikt och att det är angeläget att

idrottsrörelsen har möjligheter att få intäkter från

flera olika håll. Utskottet finner dock mot bakgrund

av vad utskottet anfört om de pågående utredningarna

att det inte är påkallat med någon riksdagens åtgärd

av det slag som motionärerna anger. Motion Kr23 (m)

yrkandena 8 och 9 avstyrks därför.

Bidrag för svenskt deltagande vid olympiska spel och

Paralympics (7.2.3)

Regeringens förslag och bedömning

Regeringen föreslår att de medel som staten anvisar

för svenskt deltagande vid olympiska spel och

Paralympics skall fördelas mellan åren och

fortsättningsvis anvisas årligen inom ramen för

anslaget Stöd till idrotten.

Regeringen gör vidare följande bedömning. Det bör

vara RF:s uppgift att i samråd med Sveriges

Olympiska Kommitté och Svenska

Handikappidrottsförbundet förvalta medlen på ett

sådant sätt att ett svenskt deltagande i olympiska

spel och Paralympics säkerställs.

Idrottsutredningens förslag om uppräkning av

anslaget bör inte genomföras.

Utskottets ställningstagande

I likhet med regeringen anser utskottet att medel

årligen bör anvisas för svenskt deltagande vid

olympiska spel och Paralympics samt att medlen

fortsättningsvis skall inkluderas inom ramen för

anslaget Stöd till idrotten. Utskottet tillstyrker

därmed regeringens förslag.

Paralympics i anslutning till olympiska spel

Motionsförslag

Motionärerna bakom motion Kr521 (v) anser att

Paralympics bör genomföras i anslutning till de

olympiska spelen. Härigenom ökas enligt motionärerna

integrationen mellan idrott för icke-

funktionshindrade och funktionshindrade (yrkande

15).

Utskottets ställningstagande

Upplysningsvis kan anföras att Paralympics genomförs

vartannat år och tidsmässigt följer de olympiska

spelen (OS). I princip brukar Paralympics förläggas

till de städer som står värd för OS. Internationella

Olympiska Kommittén (IOK), som står bakom OS, och

Internationella Paralympics Kommittén (IPC), som

står bakom Paralympics, är två från varandra

fristående organisationer som var för sig beslutar

var respektive spel skall gå och på vilka villkor.

Utskottet har tidigare angett att det ankommer på

idrottsrörelsen att avgöra på vilket sätt

idrottstävlingar skall arrangeras (bet

1997/98:KrU6). Utskottet finner inte skäl att

ompröva detta ställningstagande. Motion Kr521 (v)

yrkande 15 avstyrks härmed.

Bidrag från AB Svenska Spel (7.2.4)

Regeringens bedömning

Regeringens bedömning är att idrotten under kommande

år kommer att tillföras betydande belopp genom det

överskott som genereras från det värdeautomatspel

som AB Svenska Spel har koncession på att bedriva.

Det framtida överskottet från värdeautomatspel

bedöms uppgå till uppskattningsvis 250 miljoner

kronor årligen när 7 000 värdeautomater har

placerats ut på restauranger. Av överskottet bör 80

% tillfalla idrottsrörelsens lokala barn- och

ungdomsverksamhet, vilket innebär ett tillskott på

uppskattningsvis 200 miljoner kronor årligen. Till

detta kommer överskottet från värdeautomatspel i

bingohallar på drygt 100 miljoner kronor årligen

förutsatt att 500 värdeautomater har placerats ut.

Motionsförslag och utskottets ställningstagande

I fyra motioner berörs frågan om bl.a.

idrottsrörelsens andel av spel- och

lotterimarknaden.

I motion Kr23 (m) föreslår motionärerna att en

större andel av spelmarknaden bör föras till

idrottsrörelsen och övriga ideella organisationer

(yrkande 11).

Motionärerna förordar i samma motion att de delar

av spel- och lotteriverksamheten som tidigare låg

hos AB Tipstjänst, och som i dag ligger hos AB

Svenska Spel, skall överföras till de ideella

organisationerna i enlighet med ett beslut som

fattades av riksdagen år 1994 men som därefter har

ändrats (yrkande 12).

I samma motions yrkande 6 och i motion Kr519 (m)

yrkande 4 föreslår motionärerna att en del av de

ökade intäkterna från spel- och lotterimarknaden

skall gå till handikappidrotten.

Utskottet behandlade våren 1999 liknande

motionsyrkanden (bet. 1998/99:KrU11). Utskottet

konstaterade då med tillfredsställelse att såväl

regeringen som motionärerna ställde sig bakom

riksdagens tidigare fattade beslut att

föreningslivets andel av spel- och lotterimarknaden

måste ökas. Utskottet ansåg vidare att det var

väsentligt att den utredning som regeringen tillsatt

för att ta fram förslag till hur ökningen bör ske

arbetar snabbt samt att utredningens

ställningstaganden inte borde föregripas av

riksdagen. Utredarens uppdrag skall vara slutfört

senast den 1 december 1999.

Utskottet anser liksom tidigare att utredningens

ställningstaganden inte bör föregripas varför

motionerna Kr23 (m) yrkandena 6, 11 och 12 samt

Kr519 (m) yrkande 4 avstyrks.

I motion Kr26 (fp) anför motionärerna att det är fel

att det är staten som genom Svenska Spel fördelar

överskottet från värdeautomaterna i bingohallar till

idrotten. Enligt motionärerna bör inkomsterna i

stället tillfalla det lokala föreningslivet, dvs.

arrangörerna av bingospel (yrkande 3).

Utskottet konstaterar att överskottet från

värdeautomaterna i bingohallar är destinerat till

idrottsrörelsen även om det går via Svenska Spel.

Med hänsyn till att den ovan nämnda utredningens

arbete pågår anser utskottet att något uttalande

från riksdagens sida om fördelningen av överskottet

från värdeautomaterna inte är påkallat. Utskottet

avstyrker därför motion Kr26 (fp) yrkande 3.

Idrottens lokala aktivitetsstöd (7.2.5)

Regeringens bedömning

Stödet till idrottens lokala barn- och

ungdomsverksamhet bör enligt regeringen förstärkas.

Förstärkningen sker genom den ökade utdelningen från

AB Svenska Spel som härrör från överskottet på

värdeautomatspel. Genom denna ökning anser

regeringen att det finns utrymme att minska den del

av statsbidraget som i dag disponeras för lokalt

aktivitetsstöd. Den samlade effekten av detta blir

dock enligt regeringen att den lokala

idrottsverksamheten för barn och ungdomar totalt

sett tillförs väsentligt ökade resurser.

Motionsförslag och utskottets ställningstagande

I motion Kr28 (kd) motsätter sig motionärerna att

det lokala aktivitetsstödet minskar (yrkande 2).

Utskottet konstaterar, i likhet med vad som ovan

redovisas under rubriken Regeringens bedömning, att

den lokala idrottsverksamheten för barn och ungdomar

totalt sett kommer att tillföras väsentligt ökade

resurser.

Det kan vidare upplysas om att Allmänna arvsfonden

under tre års tid avser att avsätta 60 miljoner

kronor för stöd till utveckling och förnyelse av

idrottsverksamhet för barn och ungdomar samt

funktionshindrade. För det första året, 1999, har

Arvsfonden avsatt 20 miljoner kronor.

Med hänvisning till det anförda avstyrks motion

Kr28 (kd) yrkande 2.

RF har föreslagit att maximiåldern för erhållande av

statligt aktivitetsstöd skall sänkas från 25 till 20

år. Idrottsutredningen delade denna syn. Regeringen

anför i propositionen att, eftersom statliga medel

används för att finansiera delar av stödet till

barn- och ungdomsverksamhet i de lokala före-

ningarna, regeringen bör - efter samråd med

idrottsrörelsen - bestämma hur stödsystemet närmare

skall vara utformat. Bl.a. nämner regeringen frågan

om vilket åldersintervall som skall omfattas av

stödet.

Motionärerna bakom motion Kr27 (c) ställer sig

tveksamma till en sänkning av åldersgränsen för

lokalt aktivitetsstöd. Motionärerna anser att

regeringen i samråd med RF noga bör pröva denna

fråga (yrkande 1).

Utskottet delar regeringens bedömning att frågan om

åldersintervallet för det lokala aktivitetsstödet

bör beslutas av regeringen i samråd med RF. Motion

Kr27 (c) yrkande 1 avstyrks härmed.

Främja jämställdhet och integration (7.2.7 och 9.3)

Regeringens bedömning

Regeringen avser att kartlägga hur samhällets

fritidsresurser utnyttjas ur ett

jämställdhetsperspektiv och anser att kunskaper i

dessa frågor bör spridas. Likaså bör kunskapen om

hur resurserna kommer personer med olika etnisk och

kulturell bakgrund till del kartläggas och spridas.

Även funktionshindrades behov bör enligt regeringen

uppmärksammas i detta sammanhang.

Regeringen överväger att tillsammans med främst

Svenska Kommunförbundet och RF bilda ett gemensamt

råd som skall verka för en rättvis fördelning av

fritidsresurser.

Enligt regeringen bör stödet till idrotten följas

upp och utvärderas regelbundet. Uppföljningen bör

göras dels löpande, dels periodiskt. Statens stöd

till idrotten bör utvärderas på ett sådant sätt att

dess effekter för främst folkhälsan, jämställdheten

och integrationen kan bedömas.

Jämställdhet

Motionsförslag

I motion Kr274 (mp) förordar motionärerna att

framtida investeringar inom idrottssektorn i första

hand skall inriktas mot typiska flickidrotter

(yrkande 65).

Motionärerna bakom motionerna Kr26 (fp) yrkande 5

och Kr518 (kd) yrkande 6 framhåller att kvinnor inte

bör diskrimineras när det gäller tillgång till

anläggningar och fördelning av träningstider.

I motion MJ240 (kd) framhåller motionärerna att

nedskärningar på fritids- och idrottsverksamhet kan

leda till prishöjningar av ridavgifterna och därmed

leda till en social snedrekrytering till den

flickdominerade ridsporten (yrkande 1).

I samma motion föreslår motionärerna en utredning

om fördelningen av bidrag, anläggningstider m.m.

till kvinno- respektive mansidrotten (yrkande 2).

I motion Kr27 (c) anför motionärerna att statens

bidragsgivning till idrotten och kommunerna bör

utformas så att bidragen styrs på ett sådant sätt

att jämställdheten ökas (yrkande 9).

Motionärerna bakom motion A291 (v) anser att

frågorna om finansieringen av ungdomsidrott och om

tilldelningen av resurser till flickidrott bör

utredas (yrkande 8 delvis).

I motion Kr521 (v) framhålls att användningen av

det lokala aktivitetsstödet skall redovisas även

efter kön (yrkande 4). Vidare poängterar

motionärerna att det är viktigt att uppmärksamma

könsfördelningen i styrelser och liknande organ inom

idrotten och att verka för att könsfördelningen i

dessa organ blir lika (yrkande 6).

Utskottets ställningstagande

Liksom regeringen anser utskottet att det är viktigt

att jämställdhetssträvandena genomsyrar all

idrottsverksamhet. Jämställdhetsarbetet handlar, som

regeringen påpekar, bl.a. om att ge kvinnor och män

lika tillgång till lokaler, utrustning och

ekonomiskt stöd för att utöva sin idrott.

Det är vidare en mycket angelägen uppgift för

idrottsrörelsen att uppmuntra kvinnor att ta

ledaruppgifter och förtroendeposter. I propositionen

pekar regeringen bl.a. på idrottsrörelsens eget

projekt Tjejer på arenan som syftar till att stärka

unga flickor i åldern 13-20 år i deras roll inom

idrotten.

Utskottet, som således instämmer i vad regeringen

anfört om jämställdhetsarbetet inom idrottsrörelsen,

anser att den kartläggning som regeringen har för

avsikt att genomföra och det gemensamma råd för

regeringen, Svenska Kommunförbundet och RF som skall

bildas bör tillgodose önskemålen i motionerna. Mot

denna bakgrund avstyrks motionerna Kr26 (fp) yrkande

5, Kr27 (c) yrkande 9, Kr274 (mp) yrkande 65, Kr518

(kd) yrkande 6, Kr521 (v) yrkandena 4 och 6, MJ240

(kd) yrkande 2 samt A291 (v) yrkande 8 delvis.

Utskottet avstyrker också motion MJ240 (kd) yrkande

1 om social snedrekrytering till den flickdominerade

ridsporten.

Integration

Motionsförslag

I motionerna Kr27 (c) yrkande 8, Kr520 (fp) yrkande

6 och Kr521 (v) yrkande 7 framhålls idrottens

möjligheter att bidra till ökad integration. Vidare

understryks att delaktighet i föreningslivet är en

naturlig bas för integration och därmed ett sätt att

aktivt motverka främlingsfientlighet och rasism.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill i likhet med regeringen betona

idrottsrörelsens unika möjligheter att nå ut till

människor med olika etnisk bakgrund och få dem

delaktiga i en social samvaro. Idrotten kan tjäna

som en plattform och mötesplats för människor med

olika bakgrund.

På RF-stämman i maj i år beslutades att

idrottsrörelsen skall ta fram en särskild

handlingsplan för att minska klyftorna inom idrotten

mellan invandrare och svenskar samt att idrotten

skall bli mer aktiv i sin strävan att minska

segregationen i samhället.

Med hänvisning till RF-stämmans beslut, till

kommande kartläggning och spridning av kunskaper om

hur samhällets fritidsresurser fördelas på personer

med olika etnisk och kulturell bakgrund samt till

det gemensamma råd som skall bildas för att verka

för en rättvis fördelning av fritidsresurser anser

utskottet att motionerna Kr27 (c) yrkande 8, Kr520

(fp) yrkande 6 och Kr521 (v) yrkande 7 till stor del

är tillgodosedda. De avstyrks därför.

Funktionshindrade

Motionsförslag och utskottets ställningstagande

I fyra motioner framhålls vikten av bättre

möjligheter för funktionshindrade att utöva sin

idrott.

I motionerna Kr28 (kd) yrkande 1 och Kr518 (kd)

yrkande 5 understryks att idrottsarenorna skall vara

tillgängliga för människor med funktionsnedsättning.

I den sistnämnda motionen tas även behovet av

forskning till förmån för handikappidrotten upp.

Motionärerna bakom motionerna Kr26 (fp) yrkande 6

och Kr520 (fp) yrkande 7 betonar vikten av

funktionshindrades tillgång till anläggningar samt

tränings- och tävlingstider.

Utskottet anser att det är av stor vikt att

funktionshindrades behov kommer att uppmärksammas

när regeringen skall kartlägga hur samhällets

fritidsresurser utnyttjas. Utskottet förutsätter att

det gemensamma råd som skall bildas och som skall

verka för en rättvis fördelning av fritidsresurserna

också verkar aktivt för att de funktionshindrades

behov beaktas.

När det gäller frågan om forskning om

handikappidrotten anser utskottet att regeringens

förslag i den kommande forskningspolitiska

propositionen år 2000 inte bör föregripas.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet

motionerna Kr26 (fp) yrkande 6, Kr28 (kd) yrkande 1,

Kr518 (kd) yrkande 5 och Kr520 (fp) yrkande 7.

Motionärerna bakom motion A291 (v) föreslår att

finansieringen av ungdomsidrotten och

resurstilldelningen till handikappidrotten bör

utredas (yrkande 8 delvis).

Utskottet anser att den kartläggning som skall

göras av hur samhällets fritidsresurser används bör

tillgodose önskemålen i motionen. Motion A291 (v)

yrkande 8 delvis avstyrks därmed.

Den kommersiella underhållningsidrotten

(avsnitt 8)

Regeringens bedömning

Regeringens bedömning är att underhållningsidrotten

har ett värde genom sin förmåga att skapa

förströelse och glädje för ett stort antal

idrottsintresserade människor. Den har en stark

tillväxtpotential och kommer i framtiden sannolikt

att ge alltfler människor möjlighet till arbete och

försörjning.

Underhållningsidrotten bör enligt regeringen

fungera på marknadsmässiga villkor. Detta innebär

bl.a. att den inte bör subventioneras med offentliga

bidrag eller andra subventioner. Statens uppgift är

enligt regeringen att övervaka att den verksamhet

som bedrivs av kommersiella intressenter bedrivs på

en konkurrensneutralt sätt.

Motionsförslag och utskottets ställningstagande

I motion Kr23 (m) framhåller motionärerna att

elitidrott inte alltid bör betraktas som

underhållningsidrott (yrkande 14). I samma motion

anför motionärerna att det avgörande för offentliga

bidrag och subventioner inte bör vara om

verksamheten bedrivs i aktiebolagsform (yrkande 15).

Motionärerna bakom motion Kr521 (v) framhåller att

det inte är rimligt att ge samhällsstöd till

föreningar som bolagiseras (yrkande 12).

Utskottet anser i likhet med regeringen att den

elitidrott som kan betecknas som kommersiell

underhållningsidrott, och som markant skiljer sig

från den folkrörelseburna idrottens tävlingskultur,

bör fungera på marknadsmässiga villkor och inte

subventioneras med offentliga bidrag eller andra

subventioner. Motion Kr521 (v) yrkande 12 är härmed

tillgodosedd. Detta motionsyrkande samt motion Kr23

(m) yrkandena 14 och 15 avstyrks.

Motionärerna bakom motion Kr521 (v) förordar att

idrottsrörelsen inte bör kopiera näringslivets

struktur och uppbyggnad utan utgå från den egna

kulturen (yrkande 11).

Utskottet konstaterar att RF-stämman i maj i år

fattade ett beslut om att tillåta idrottsaktiebolag

inom den idrottsliga verksamheten. Härigenom kan

idrottsföreningar välja i vilken form de vill

bedriva idrottsverksamhet. Den folkrörelseburna

idrottens kultur kan således leva kvar på samma

villkor som tidigare. Men hänvisning till det

anförda avstyrks motion Kr521 (v) yrkande 11.

I samma motion förordas att godkända revisorer bör

granska elitidrottsföreningarnas årliga ekonomiska

redovisningar (yrkande 14).

Utskottet har tidigare behandlat ett liknande

motionsyrkande (bet. 1997/98:KrU6). Utskottet

uttalade då att - så länge som s.k. elitklubbar inom

idrotten drivs i samma juridiska form som andra

klubbar, dvs. som ideella föreningar - samma

redovisningsregler och regler om revisorer bör gälla

för elitklubbar som för andra föreningar.

Utskottet vill, med anledning av den nya

möjligheten att bilda idrottsaktiebolag, tillägga

att det för aktiebolag krävs auktoriserad eller

godkänd revisor.

På RF-stämman i maj i år beslutades att låta utreda

frågan om införande av auktoriserade eller godkända

revisorer i föreningar och förbund som har en

omslutning av viss storlek och/eller ett visst antal

anställda.

Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet

motion Kr521 (v) yrkande 14.

Statsbidraget till idrottsrörelsen (avsnitt

9)

Syftet med statsbidraget (9.1)

Regeringens förslag

Regeringen anför att idrottsrörelsen själv bör lägga

fast målen för sin verksamhet. Staten skall endast

ange de syften som staten har med sin

bidragsgivning. Följande övergripande syften med

statsbidraget bör enligt regeringens förslag gälla.

Statsbidraget skall stödja verksamhet som

- bidrar till att utveckla barns och

ungdomars intresse och benägenhet för motion och

idrott samt deras möjligheter att utöva inflytande

över och ta ansvar för sitt idrottande,

-

- gör det möjligt för alla människor att

utöva idrott och motion,

-

- syftar till att ge kvinnor och män lika

förutsättningar att delta i idrottsverksamhet,

-

- främjar integration och god etik,

-

- bidrar till att väcka ett livslångt

intresse för motion och därmed främja en god hälsa

hos alla människor.

-

Motionsförslag och utskottets ställningstagande

I fem motioner framhålls vikten av idrottens

oberoende ställning.

I motionerna Kr23 (m) yrkandena 7 och 16 samt Kr519

(m) yrkande 1 anser motionärerna att idrottsrörelsen

själv bör besluta och ta ansvar för idrottens

framtid och att samhällsstödet inte får vara

styrande.

Motionärerna bakom motion Kr26 (fp) anför att

statens, liksom kommunernas, hållning bör vara att

stödja och stötta idrotten och inte att styra och

ställa (yrkande 1). Liknande synpunkter förs fram i

motion Kr520 (fp) yrkande 1.

I motion Kr521 (v) anförs att staten endast bör

lägga fast mål för inriktningen av statens stöd till

idrotten. Målen får inte innebära någon

detaljstyrning av idrottsrörelsens eller

idrottsföreningarnas verksamhet (yrkande 1).

Utskottet har erfarit att Riksidrottsstyrelsen (RS)

med tillfredsställelse har noterat att regeringen

också framöver vill basera statens idrottspolitik på

en fri och självständig idrottsrörelse. RS anser det

också glädjande att regeringen visat respekt för

idrottens självständighet genom att inte ställa sig

bakom Idrottsutredningens förslag om verksamhetsmål

fastlagda av staten.

Utskottet anser i likhet med regeringen att

idrottsrörelsen själv bör lägga fast målen för sin

verksamhet och att staten endast skall ange de

syften som staten har med sin bidragsgivning.

Härigenom bibehåller idrottsrörelsen sin oberoende

ställning och man undviker att staten går in och

styr verksamheten.

Utskottet tillstyrker de av regeringen föreslagna

övergripande syftena med statsbidraget och anser att

motionerna därmed bör vara tillgodosedda. Motionerna

Kr23 (m) yrkandena 7 och 16, Kr26 (fp) yrkande 1,

Kr519 (m) yrkande 1, Kr520 (fp) yrkande 1 samt Kr521

(v) yrkande 1 avstyrks därför.

I motion Kr520 (fp) yrkandena 2 och 4 framhålls

vikten av att stödet till idrotten utformas på ett

sätt som tillåter att mångfalden bibehålls och

främjas. Motionärerna påpekar att det är viktigt att

följa utvecklingen för att kunna ingripa om

folkrörelsernas starka ställning skulle minskas.

Regeringen föreslår, som ovan angivits, att ett av

de övergripande syftena med statsbidraget skall vara

att stödja verksamhet som gör det möjligt för alla

människor att utöva idrott och motion. Utskottet,

som har tillstyrkt detta övergripande syfte, anser

att det är idrottsrörelsens uppgift att närmare

utveckla formerna för hur man skall locka människor

till idrotten. RF anger i sin verksamhetsinriktning

för åren 2000-2001 att ett föränderligt samhälle

kräver förändrade verksamhetsformer för att RF i

folkhälsans tjänst skall kunna fortsätta att locka

människor till en verksamhet där alla som vill kan

vara med, oavsett ras, religion, ålder, kön,

nationalitet samt fysiska och psykiska

förutsättningar.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet

motion Kr520 (fp) yrkandena 2 och 4.

Motionärerna bakom motion Kr23 (m) anser att

idrotts- och motionsföreningar bör uppmuntras och

stödjas till att ordna aktiviteter även för dem som

tidigare inte deltagit i någon idrottsverksamhet

(yrkande 1). Liknande synpunkter förs fram i motion

Kr521 (v) där motionärerna anför att fler av de

inaktiva bör lockas till organiserad och icke-

organiserad idrottsverksamhet (yrkande 2).

Utskottet vill erinra om att Folkhälsoinstitutet

(FHI) i regleringsbrevet för år 1999 fått i uppdrag

att i brett samråd med berörda myndigheter och

organisationer göra år 2001 till ett fysiskt

aktivitetsår. Förberedelsearbete och planering skall

redovisas för regeringen senast den 30 juni år 2000.

Motionerna Kr23 (m) yrkande 1 och Kr521 (v) yrkande

2 avstyrks härmed.

Motionärerna bakom motion Kr521 (v) föreslår att ett

handlingsprogram för ökat deltagande i

föreningsverksamhet bör utarbetas (yrkande 3).

Med samma motivering som ovan, att FHI har fått i

uppdrag att göra år 2001 till ett fysiskt

aktivitetsår och att förberedelse- och

planeringsarbete pågår, avstyrker utskottet motion

Kr521 (v) yrkande 3.

Ledarutbildningen på förbunds- och föreningsnivå bör

enligt motionärerna bakom motion Kr521 (v)

prioriteras och stimuleras. Det är enligt

motionärerna viktigt att ledarutbildningen får

fortsatt och ökat stöd inom kulturbudgeten och att

idrottens eget studieförbund, SISU, administrerar

utbildningsinsatserna (yrkande 9).

Utskottet avstyrkte förra året en liknande motion

(bet. 1997/98:KrU6). Utskottet påpekade att SISU får

medel från Folkbildningsrådet, som fördelar det

statliga bidraget till folkbildningen. Utskottet

framhöll också att det ankommer på

Folkbildningsrådet att pröva huruvida ökade medel

skall tilldelas SISU och på SISU att besluta om

inriktningen på sin studieverksamhet. Utskottet har

i dag inte någon annan uppfattning.

Det kan vidare nämnas att RS på RF-stämman i våras

beslutade att ledarfrågorna skulle lyftas fram i det

idrottspolitiska arbetet.

Utskottet avstyrker motion Kr521 (v) yrkande 9.

Riksidrottsförbundet fördelar statsbidraget (prop.

1998/99:107, 9.2)

Ändringar i bilagan till sekretesslagen (prop.

1998/99:107, 9.2 och prop. 1998/99:124, 5.5.2)

Regeringens förslag

Proposition 1998/99:107

Merparten av statens stöd till idrotten fördelas

sedan länge av RF. Regeringens bedömning är att RF:s

verksamhet med att pröva fördelningen av statsbidrag

till den organiserade idrottsrörelsen utgör

myndighetsutövning. Av 11 kap. 6 § tredje stycket

regeringsformen framgår att förvaltningsuppgifter

får överlämnas till bolag, föreningar, samfällighet,

stiftelse eller enskild individ. Innefattar

uppgiften myndighetsutövning krävs stöd i lag. Med

hänsyn härtill föreslår regeringen att det skapas

lagstöd även för den fördelning av statsbidrag till

idrottsrörelsen som RF utför genom att lagen

(1995:361) om överlämnande av förvaltningsuppgifter

till Sveriges Riksidrottsförbund ändras. Lagen har

hittills avsett endast RF:s fördelning av medel till

kommuner som anordnar riksidrottsgymnasium.

I linje med regeringens bedömning att RF:s

fördelning av statsbidrag till idrottsverksamhet

utgör myndighetsutövning bör enligt regeringen

principen om handlingsoffentlighet gälla för denna

verksamhet. Av bilagan till sekretesslagen

(1980:100) kan utläsas att principen om

handlingsoffentlighet för närvarande endast gäller

fördelningen av medel till riksidrottsgymnasierna.

Lagen bör därför enligt regeringen ändras så att det

framgår att offentlighetsprincipen och

sekretesslagen gäller all verksamhet hos RF som

består av fördelning av statsbidrag.

Proposition 1998/99:124

I propositionen föreslås en ändring i

sekretesslagens (1980:100) bilaga (lagförslag 2.30).

Ändringen är en följd av stat-kyrka-reformen. Den

innebär att offentligrättsligt reglerad

handlingsoffentlighet skall gälla handlingar som

avser prövning av frågor om ledighet och förmåner

för totalförsvarspliktiga som fullgör civilplikt hos

registrerade trossamfund eller organisatoriska delar

av sådana samfund.

Motionsförslag beträffande proposition 1998/99:107

I motion Kr26 (fp) framhålls behovet av en

uppföljning av effekterna för idrottens

självständiga ställning av RF:s nya status som

myndighet (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

Proposition 1998/99:107

Utskottet anser i likhet med regeringen att RF:s

verksamhet med att fördela statsbidrag till den

organiserade idrottsrörelsen utgör

myndighetsutövning och att handlingsoffentlighet bör

gälla för denna RF:s fördelning. De bägge angivna

lagarna bör således ändras i enlighet med

regeringens förslag. Utskottet anser dock inte att

det behövs någon uppföljning i enlighet med

motionärernas förslag, då lagändringen i sak inte

innebär någon förändring av RF:s verksamhet. Motion

Kr26 (fp) yrkande 2 avstyrks därför.

Proposition 1998/99:124

Konstitutionsutskottet har i sitt betänkande

1999/2000:KU5 ansett att en ändring bör vidtas i

bilagan till sekretesslagen rörande

handlingsoffentlighet beträffande vissa handlingar

för totalförsvarspliktiga. Av lagtekniska

samordningsskäl har konstitutionsutskottet genom

protokollsutdrag (1999/2000:

6.2) överlämnat proposition 1998/99:124 i denna del

till kulturutskottet.

Kulturutskottet tillstyrker att riksdagen antar den

i proposition 1998/99:124 föreslagna lagändringen.

Utveckling av en svensk EU-strategi inom

idrottsområdet (avsnitt 10)

Regeringens bedömning

Regeringens bedömning är att Sverige inom EU bör

verka för en större medvetenhet om idrottens

sociala, kulturella och demokratiutvecklande

betydelse.

Regeringen avser att tillsätta en arbetsgrupp med

uppgift att föreslå en svensk EU-strategi som kan

stärka idrottens sociala, kulturella och

demokratiutvecklande betydelse inom EU-arbetet.

Motionsförslag

Motionärerna bakom motionerna Kr23 (m) yrkande 17

och Kr519 (m) yrkande 5 anser att regeringens

inriktning inom arbetet i EU bör vara att få till

stånd regler som tar hänsyn till den nordiska

strukturen vad gäller idrotten. Motionärerna påpekar

att idrotten i Sverige och övriga nordiska länder

fungerar utan de gränser som finns i många andra

länder mellan den rent ideella breddidrotten och den

helt eller delvis kommersiellt inriktade

elitidrotten.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser i likhet med regeringen att

idrottspolitik även i fortsättningen främst bör vara

en nationell angelägenhet där man utgår från den

miljö där verksamheten bedrivs. En sådan inställning

hindrar inte att det bör göras insatser som syftar

till att främja samarbetet mellan medlemsstaterna

för att stärka en samlad syn på den organiserade

idrotten inom EU.

Med hänvisning till det anförda och till att

regeringen har för avsikt att tillsätta en

arbetsgrupp för att stärka och bevara den

organiserade idrottens sociala, kulturella och

demokratiutvecklande betydelse för medborgarna anser

utskottet att motionerna Kr23 (m) yrkande 17 och

Kr519 (m) yrkande 5 bör avslås av riksdagen.

Idrottens framtidsfrågor (avsnitt 11)

Idrottens trovärdighet (11.1)

Regeringens bedömning

Under senare år har ett antal frågor av stor

betydelse för idrottens trovärdighet aktualiserats.

För att inte riskera att idrottens folkliga

förankring och stora bredd skadas bör staten och

idrottsrörelsen enligt regeringens bedömning i nära

dialog ägna följande frågor ökad uppmärksamhet:

- Breddidrott - elitverksamhet

-

- Ideellt engagemang - kommersiella

intressen

-

- Rent spel - insatser mot dopning och

annat fusk inom idrotten

-

- Etik och moral - idrotten skapar

förebilder också i övriga samhället

-

- Jämställdhet, jämlikhet och integration -

"idrott åt alla" i praktiken.

-

Enligt regeringen bör bl.a. ett antal

framtidsseminarier genomföras med såväl nationellt

som internationellt innehåll.

Motionsförslag och utskottets ställningstagande

Motionärerna bakom motion Kr520 (fp) yrkande 8

framhåller elitklubbarnas ansvar när det gäller

idrottens etik- och moralfrågor.

I motion Kr518 (kd) yrkande 1 framhålls vikten av

att idrottsrörelsen tydligt tar ställning för rent

spel och mot fusk, våld, mobbning, rasism och

droger.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att

idrottsrörelsen har en viktig fostrande roll när det

gäller frågor om rent spel, etik och moral och

noterar med tillfredsställelse regeringens bedömning

att staten och idrottsrörelsen i nära dialog bör

ägna dessa frågor ökad uppmärksamhet.

En speciell satsning för att föra ut frågor om etik

och moral har inletts inom idrottsrörelsen under

samlingsnamnet Starta Vågen. Satsningen har skett i

samarbete mellan RF och SISU. Syftet med Starta

Vågen är i första hand att få till stånd lokala

aktiviteter i föreningarna samt att diskutera

idrottens etikfrågor och att göra detta arbete till

en integrerad del av verksamheten. Satsningen vänder

sig till aktiva, främst barn och ungdomar och deras

föräldrar, samt till ledare, förtroendevalda,

anställda och funktionärer.

När det gäller supportervåld i samband med

idrottsevenemang redovisade i juni 1998 en

arbetsgrupp inom Inrikesdepartementet överväganden

och förslag om gemensamma insatser från samhället

och idrottsrörelsen mot idrottsanknutet våld (Ds

1998:38). Detta arbete ledde fram till att en

samverkansgrupp bildades, med RF som huvudman, som

skall följa och ge rekommendationer till ett

gemensamt säkerhetsarbete. I denna grupp finns

representanter för bl.a. Fotboll- och

Ishockeyförbundet, Rikspolisstyrelsen och

Regeringskansliet.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att

motionerna Kr518 (kd) yrkande 1 och Kr520 (fp)

yrkande 8 bör avstyrkas.

Motionärerna bakom motion Kr518 (kd) betonar vikten

av breddidrotten, av att alla människor som vill

skall ha möjlighet att delta i idrott. De

understryker vidare att det fordras satsningar på

att få många människor att utöva idrott för att den

även i framtiden skall kunna fostra idrottsutövare

på toppnivå (yrkande 3). För att stimulera

breddidrotten är det enligt motionärerna nödvändigt

att elitidrotten får rimliga verksamhetsvillkor

(yrkande 4).

Utskottet har i ett tidigare avsnitt av betänkandet

tillstyrkt regeringens förslag om att ett av de

övergripande syftena med statsbidraget skall vara

att stödja verksamhet som gör det möjligt för alla

människor att utöva idrott och motion.

I likhet med motionärerna anser utskottet att

bredd- och elitverksamhet lever i ett

beroendeförhållande till varandra. Genom en bra

breddverksamhet uppmuntras utvecklingen av en god

elitverksamhet, och genom en god elit främjas

breddverksamheten. Utskottet anser att det är

värdefullt att frågor om bredd- och elitverksamhet

skall ägnas ökad uppmärksamhet framöver.

Med hänvisning till vad utskottet redovisat bör

motion Kr518 (kd) yrkandena 3 och 4 anses vara

tillgodosedda, varför de avstyrks.

Forskning och utveckling (11.2)

Regeringens bedömning

Den kunskap som idrottsforskningen genererar

efterfrågas och används såväl av den organiserade

idrottsrörelsen som av skolan,

pensionärsorganisationer och

främjandeorganisationer.

Regeringen återkommer i en forskningspolitisk

proposition år 2000 till frågan om

idrottsforskningens organisation.

Motionsförslag

I motion Kr23 (m) anser motionärerna att

huvudansvaret för forskning och högre utbildning på

idrottsområdet bör flyttas från Centrum för

idrottsforskning till Idrottshögskolan i Stockholm

(yrkande 18).

För att forskningen i landet inom idrottens område

skall kunna vara konkurrenskraftig anser

motionärerna bakom motion Kr26 (fp) att det bör

finnas endast ett forskningsstödjande organ med en

tydlig och stark organisation som disponerar

erforderliga medel (yrkande 8).

Motionärerna bakom motion Kr28 (kd) poängterar

vikten av att den kompetens som finns inom

idrottsforskningen tas till vara och att

idrottsforskningen inte marginaliseras (yrkande 6).

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att regeringens förslag i den

kommande forskningspolitiska propositionen inte bör

föregripas och avstyrker därmed motionerna Kr23 (m)

yrkande 18, Kr26 (fp) yrkande 8 och Kr28 (kd)

yrkande 6.

Att stärka Sverige som idrottsnation (11.3)

Stora internationella mästerskap (11.3.1)

Regeringens bedömning

Det är enligt regeringens uppfattning ett nationellt

intresse att Sverige får arrangera stora

internationella idrottsmästerskap. Sådana

arrangemang ger, utöver ett ökat intresse för

idrotten, ett ökat fokus på Sverige och kan dessutom

tillfälligt skapa arbetstillfällen.

Olympiska spel bör enligt regeringen få arrangeras

endast utifrån garantier om att såväl kandidaturen

som spelen sker hederligt och utan mutor eller andra

ekonomiska oegentligheter.

Motionsförslag

Motionärerna bakom motionerna Kr23 (m) yrkande 19

och Kr519 (m) yrkande 9 föreslår att staten skall

engagera sig mer i det skede där en ansökan om att

få anordna OS byggs upp.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser i likhet med regeringen att det för

svensk idrott är värdefullt om Sverige tilldelas

värdskapet för stora internationella

idrottsevenemang och delar därmed också

motionärernas uppfattning att ett OS i Sverige

skulle kunna ge stora positiva effekter för

samhället i stort, inte minst ekonomiskt, och för

idrotten.

Utskottet behandlade förra våren ett liknande

motionsyrkande (bet. 1997/98:KrU6). Utskottet

uttalade då bl.a. att SOK - som erhåller statsbidrag

genom RF - i första hand har till uppgift att

förbereda och genomföra ett svenskt deltagande i

olympiska spel. Statens särskilda anslagspost för

bidrag under idrottsanslaget för deltagande i

olympiska spel avser i första hand omkostnader för

själva deltagandet. Med hänsyn härtill avstyrkte

utskottet motionsyrkandet. Utskottet har ingen annan

uppfattning i dag varför motionerna Kr23 (m) yrkande

19 och Kr519 (m) yrkande 9 avstyrks.

En särskild talangsatsning (11.3.2)

Regeringens bedömning

Regeringen avser att inom ramen för anslaget Stöd

till idrotten årligen under ytterligare sex år

t.o.m. år 2005 betala ut 10 miljoner kronor som en

talangsatsning inom svensk idrott.

Medlen betalas ut under förutsättning att

näringslivet ställer upp med ett gemensamt bidrag av

minst samma storlek.

Motionsförslag

I motion Kr28 (kd) anser motionärerna att även om en

talangsatsning är lovvärd får den inte drabba det

ordinarie idrottsstödet (yrkande 3).

Utskottets ställningstagande

Utskottet instämmer i regeringens bedömning att det

behövs en satsning på unga idrottsutövare för att

Sverige i framtiden skall kunna hävda sig i

internationell konkurrens och därmed också få

möjligheter att arrangera stora internationella

idrottsevenemang. Med hänvisning härtill avstyrker

utskottet motion Kr28 (kd) yrkande 3.

Möjligheter att kombinera studier och elitidrott

(11.3.3)

Regeringens bedömning

Ungdomar som satsar på elitidrott bör enligt

regeringen ges möjligheter att kombinera utbildning

och idrott. De riksrekryterande idrottsgymnasierna

fyller en viktig funktion i detta avseende.

Idrottsutredningens förslag att införa ett

ortsföreträde för elitidrottare bör enligt

regeringen inte genomföras.

Motionsförslag

I tre motioner tas frågan om ortsföreträde upp.

Samtliga motionärer bakom motionerna Kr23 (m)

yrkande 4, Kr24 (m) och Kr28 (kd) yrkande 7 anser

att ortsföreträde för elitidrottare bör genomföras.

Härigenom skulle den som tagits in på en

högskoleutbildning ha rätt att få delta i

motsvarande utbildning på annan ort om

specialidrottsförbundet rekommenderar eller själv

anordnar särskilt goda träningsmöjligheter på orten

eller i dess närhet.

I motion Kr23 (m) yrkande 4 anser motionärerna

vidare att anpassad

studiegång med bibehållna studiebidrag bör införas

också för elitidrottare.

Utskottets ställningstagande

Utbildningsutskottet behandlade ett liknande yrkande

om ortsföreträde våren 1998 (bet. 1997/98:UbU12).

Utskottet uttalade då bl.a. följande.

Våren 1996 beslutade riksdagen om nya regler för

tillträde till högskolan. De nya reglerna

tillämpades för första gången inför höstterminen

1997. Riksdagen tog vid beslutet ställning till i

vilken utsträckning som behörighets- och

urvalsregler skulle vara gemensamma för hela det

offentliga högskoleväsendet. Regeringen beslutade

därefter om ändringar i högskoleförordningen, som

bl.a. innebar att Högskoleverket skulle meddela

närmare föreskrifter på ett flertal punkter, bl.a.

om särskild behörighet för vissa utbildningar, om

användningen av urvalsgrunden särskilda skäl, om

meritvärdering av betyg och om fördelning av platser

mellan kvotgrupper. Så har också skett. Med

anledning av uppgifter i massmedierna gjorde

Högskoleverket under hösten 1997 en genomgång av

vilka regler som tillämpades inom tre universitet

och tre högskolor som uppgavs utlova förtur för

elitidrottare till utbildningar hos sig. Det visade

sig att "förturen" vid tre av lärosätena betecknades

som "rätt till studieortsbyte" för elitidrottare som

kommit in på önskad utbildning vid annat lärosäte,

medan det i tre fall beskrevs som "antagning på

grund av särskilda skäl". Högskoleverket kom fram

till att båda förfaringssätten står i strid med

gällande bestämmelser.

Mot bakgrund av det anförda ansåg

utbildningsutskottet att riksdagen inte skulle ta

något initiativ i frågan om ortsföreträde.

Oaktat kulturutskottet finner det viktigt att

stödja elitidrottares möjligheter till utbildning

anser utskottet att någon särbehandling inte bör

göras av högskolestuderande elitidrottare.

Kulturutskottet delar därmed utbildningsutskottets

uppfattning och anser att det inte heller i

studiestödshänseende bör ske någon sådan

särbehandling. Motionerna Kr23 (m) yrkande 4, Kr24

(m) och Kr28 (kd) yrkande 7 avstyrks härmed.

Övriga idrottsfrågor

Nationell fotbollsakademi i Degerfors

Motionsförslag

Motionären bakom motion Kr506 (v) yrkande 2 anser

att det i Degerfors bör skapas en nationell

fotbollsakademi, innefattande ett nationellt

fotbollsmuseum, ett fotbollsgymnasium med

riksintagning och en akademisk utbildning inom

högskolan.

Utskottets ställningstagande

Utskottet noterar att det är högskolorna som - inom

vissa av statsmakterna beslutade mycket vida ramar -

själva bestämmer innehållet i utbildningarna och

vilka program de vill ha. När det gäller

riksrekryterande idrottsgymnasier är det Statens

skolverk som efter samråd med RF och efter ansökan

av en kommun beslutar var ett sådant gymnasium skall

få anordnas. Beträffande ett nationellt

fotbollsmuseum i Degerfors har utskottet bl.a. våren

1999 gjort ett principuttalande att det "för

närvarande" inte bör inrättas fler centrala, dvs.

statliga, museer eller med dem jämställda museer.

Utskottet har vidare uttalat att det bör ankomma på

initiativtagarna att ansvara för att investeringar

och drift kan finansieras i den mån initiativ tas

till inrättande av nya museer. Motionsyrkandet bör

således inte föranleda något uttalande av riksdagen.

Motion Kr506 (v) yrkande 2 avstyrks härmed.

Professionell boxning

Motionsförslag

I motion Kr511 (v, s, kd) begär motionärerna en

allsidig utredning om professionell boxning i

Sverige. Utredningen bör enligt motionärerna

bedrivas skyndsamt och innefatta förslag till

ställningstagande om och varför professionell

boxning även i fortsättningen skall vara förbjuden

enligt lag. Skulle utredningen komma fram till att

proffsboxningsförbudet skall upphävas och

proffsboxning tillåtas även i Sverige bör övervägas

om den svenska boxningen skall regleras i lag och

hur en sådan lag bör utformas.

Utskottets ställningstagande

Lagen (1969:612) om förbud mot professionell boxning

trädde i kraft den 1 januari 1970 (prop. 1969:118,

bet. LU 1969:51, rskr. 1969:344). Förbudet mot

professionell boxning infördes bl.a. mot bakgrund av

att den professionella boxningen ansågs farligare än

amatörboxning. I lagstiftningsärendet anförde

departementschefen att det utredningsarbete som hade

föregått propositionen sammantaget med

remissyttrandena visade att de medicinska

skadeverkningarna av boxningen var allvarligare än

man tidigare haft anledning att räkna med. De var

enligt departementschefen av sådan art att

proffsboxningen från medicinsk synpunkt inte längre

kunde godtas i sin dåvarande form.

Utskottet har flera gånger behandlat

motionsyrkanden av liknande innebörd som den nu

aktuella motionen, senast våren 1998 (bet.

1997/98:KrU6). Utskottets ställningstaganden har

inneburit att den bedömning av riskerna med

professionell boxning som gjordes i

lagstiftningsärendet år 1969 alltjämt var gällande

och att någon omprövning av förbudet inte kunde

tillstyrkas. Motionsyrkandena har avslagits av

riksdagen.

Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning om

förbudet mot professionell boxning och avstyrker

motion Kr511 (v, s, kd).

Utskottet kan upplysningsvis nämna att, enligt ett

interpellationssvar den 2 oktober 1999, RF har fått

regeringens uppdrag att göra en kartläggning av

förekomsten av nya kampsporter samt en värdering av

i vilken utsträckning dessa riskerar att skada de

organiserade kampsportsförbundens anseende.

Underlaget skall vara klart under december 1999 (se

prot. 1999/2000:19).

Den s.k. TV-listan

Bakgrund

Riksdagen beslutade våren 1999 att i radio- och TV-

lagen införa en bestämmelse som möjliggör att en

svensk lista kan upprättas över evenemang som är av

särskild vikt för det svenska samhället. Den som

sänder TV-program inom svensk jurisdiktion - och som

innehar den exklusiva rätten till en TV-sändning

från ett svenskt eller utländskt evenemang som är av

särskild vikt för det svenska samhället - skall

genom att en lista upprättas inte kunna utnyttja

rättigheten på ett sådant sätt att en väsentlig del

av allmänheten i Sverige utestängs från möjligheten

att i fri TV se evenemanget i direktsändning eller

med en mindre tidsförskjutning. I propositionen

angavs att de evenemang som kan komma i fråga är

sådana som inträffar högst en gång om året och som

intresserar en bred allmänhet i Sverige. Vidare

beslöts att det skulle ankomma på regeringen att

besluta om en svensk lista skall upprättas och att

fastställa dess innehåll (prop. 1997/98:184, yttr.

1998/99:KrU2y, bet. 1998/99:KU23, rskr.

1998/99:177).

Riksdagen ansåg vidare att idrottsevenemang i

Sverige, där rättigheter upplåts av inhemska

arrangörer, skall lämnas utanför en eventuell lista

med hänsyn till svensk idrotts ekonomi och

konkurrenskraft. Riksdagen förutsatte att regeringen

inhämtar riksdagens godkännande om någon annan

bedömning aktualiseras.

Motionsförslag

Motionärerna bakom motion Kr23 (m) anser att

riksdagen skall upphäva beslutet om den s.k. TV-

listan (yrkande 13).

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser inte att det föreligger några skäl

att ändra det av riksdagen tidigare i år fattade

beslutet om att i radio- och TV-lagen införa en

bestämmelse som möjliggör att en svensk lista kan

upprättas över evenemang som är av särskild vikt för

det svenska samhället.

Utskottet avstyrker därmed motion Kr23 (m) yrkande

13.

Övergångssummor mellan föreningar i olika länder

Bakgrund

Den s.k. Bosmandomen avser ett mål i EG-domstolen

där parterna i målet, 415/93, var Union royale belge

des sociétés de football association ASBL m.fly. och

Jean-Marc Bosman.

Bosmandomen berör spelare som inte längre omfattas

av ett spelarkontrakt och som efter den 15 december

1995 övergår från en klubb i en av EU:s

medlemsstater eller EES-området till en klubb i ett

annat av dessa länder. I dessa fall får en

övergångssumma inte betalas till moderbolaget,

såvida förpliktelsen inte ingåtts före den 15

december 1995.

Motionsförslag

I motion Kr521 (v) begär motionärerna en utredning

om konsekvenserna av den s.k. Bosmandomen för svensk

idrott (yrkande 13). Motionärerna anser att domen

kan slå hårt mot framför allt de mindre

föreningarna.

Utskottets ställningstagande

En arbetsgrupp inom Inrikesdepartementet fick år

1996 i uppdrag att göra en juridisk kartläggning och

analys av EG-fördragets inverkan på svensk idrott.

Uppdraget var slutfört i mars 1997. En av de frågor

som behandlades var just Bosmanavgörandet och dess

betydelse för spelövergångar. Arbetsgruppen

konstaterade bl.a. att domen på det konkreta, mera

kortsiktiga planet innebar att EG-domstolen har

kompetens att pröva - och underkänna - också de

interna rättsregler som idrotten själv har ställt

upp och att det därvid inte spelar någon roll hur

reglerna har kommit till: i demokratisk ordning

eller på annan sätt. Domens innehåll överraskade

inte enligt arbetsgruppen, men vad som däremot var

en nyhet var dess prövning - och delvisa

underkännande - av systemet med

övergångsersättningar.

Med hänsyn till den utredning som tidigare gjorts

avstyrker utskottet motion Kr521 (v) yrkande 13.

Skatter

Ideella idrottsföreningars skatteförhållanden m.m.

Motionsförslag

I motion Kr21 (m) föreslås ett tillkännagivande om

olika förbättringar i de ideella

idrottsföreningarnas skatteförhållanden.

Motionärerna begär bl.a. kompensation för

momskostnaden för idrottsföreningars eller privata

entreprenörers drift av idrottsanläggningar och

jämför med kommunerna. De vänder sig också mot att

moms tas ut av svenska idrottsklubbar vid

spelarövergångar om den andra parten är bolag eller

utländsk klubb.

I motion Kr23 (m) efterlyses ett förtydligande i

lagtexten så att idrottsföreningars verksamhet inte

behandlas som näringsverksamhet, något som enligt

motionärerna är särskilt viktigt när det gäller

momsen. Dessutom vill motionärerna slopa

reklamskatten (yrkande 10).

Även i motion Kr28 (kd) begärs förslag om ett

förtydligande i lagen i fråga om gränsdragningen

mellan å ena sidan idrottsföreningarnas

inkomstskattepliktiga och momspliktiga verksamhet

och å andra sidan deras skattefria verksamhet

(yrkande 4).

Skatteutskottets yttrande

Skatteutskottet har i sitt yttrande 1998/99:SkU7y

(bilaga 3) utförligt redogjort för gällande ordning,

aktuella utredningar m.m. vad gäller ideella

idrottsföreningars skatteförhållanden m.m.

Skatteutskottet anför beträffande sitt

ställningstagande bl.a. följande.

Inom beskattningen har idrottsrörelsen och

idrottslig verksamhet på olika sätt gynnats, bl.a.

genom de förmånliga inkomstskatte- och momsreglerna

för de allmännyttiga ideella föreningarna, som de

flesta idrottsklubbar torde tillhöra.

Vad gäller motionerna i nu behandlade delar vill

skatteutskottet framhålla att regeringen redan

uppmärksammat behovet av ändringar och

förtydliganden av reglerna för inkomstskatt och

mervärdesskatt för de ideella föreningarna, liksom

önskemålet att så snart som statsfinanserna tillåter

det avskaffa reklamskatten. Med hänvisning härtill

och till att det på olika håll, inom utredningar och

inom Regeringskansliet, pågår arbeten med att se

över och förbättra skattelagstiftningen på det

aktuella området anser utskottet att det inte finns

något behov av något sådant uttalande av riksdagen

som begärs i motionerna.

Skatteutskottet vill dock särskilt uppmärksamma en

delfråga i sammanhanget, den om momsen på

övergångssummor som betalas då en svensk klubb

förvärvar rätten till en fotbollsspelare eller annan

idrottsutövare från en utländsk klubb. Utskottet

anser att det finns många skäl som talar mot att

ideella idrottsföreningar beskattas för denna typ av

transaktioner. För närvarande är denna fråga dock

föremål för prövning i domstol. Domstolen kommer

därvid att avgöra om beskattning enligt gällande

svensk rätt skall ske. I nuläget bör därför

utskottet inte ytterligare ta ställning i den

aktuella rättsfrågan. Utskottet vill dock markera

att problematiken bör penetreras och EG-perspektivet

beaktas i utredningsarbetet. Eftersom direktiven

till den tidigare nämnda översynen av reglerna om

skattskyldighet i mervärdesskattelagen m.m. redan

tar upp denna fråga behövs dock inget särskilt

uttalande av riksdagen.

Mot bakgrund av det anförda avstyrker

skatteutskottet motionerna Kr21 (m), Kr23 (m)

yrkande 10 och Kr28 (kd) yrkande 4.

Kulturutskottets ställningstagande

Som skatteutskottet framhållit i sitt yttrande

planeras en översyn inom Regeringskansliet av

skattereglerna för ideella föreningar. Vidare

beslutades våren 1999, som ovan nämnts, att en

översyn skall göras av reglerna om skattskyldighet i

mervärdesskattelagen m.m. där utredaren bl.a skall

se över de begrepp i mervärdesskattelagen som

reglerar frågor om skattskyldighet och yrkesmässig

verksamhet. Av direktiven framgår att utredaren även

skall lämna förslag till lagändringar som anses

nödvändiga i syfte att förenkla och förbättra

reglernas förutsebarhet.

Med hänsyn bl.a. till det arbete som pågår inom

flera utredningar och inom Regeringskansliet med att

se över och förbättra skattelagstiftningen på det

aktuella området delar kulturutskottet

skatteutskottets uppfattning och anser därför att

motionerna Kr21 (m), Kr23 (m) yrkande 10 och Kr28

(kd) yrkande 4 bör avstyrkas av riksdagen.

Ideellt arbetande idrottsledares avdragsmöjligheter

Gällande ordning m.m.

Rekommendationer har utfärdats av Riksskatteverket

(RSV) beträffande beskattning av idrottsutövare för

ersättningar och tävlingspriser samt rätt till

avdrag för kostnader i samband med idrottslig

verksamhet (RSV S 1997:22). Rekommendationerna

gäller sådana utövare av idrottslig verksamhet som

skall redovisa dessa intäkter i inkomstslaget

tjänst. Med idrottslig verksamhet avses normalt

sådan verksamhet som anordnas av organisation som är

ansluten till Sveriges Riksidrottsförbund. Med

utövare avses även tränare inbegripet

gymnastikinstruktörer, domare, materialförvaltare

eller därmed jämställda slag av funktionärer.

Motionsförslag

I motion Kr27 (c) föreslås ett införande av ett

schablonavdrag för ersättningar till ideellt

arbetande idrottsledare. En fördel härmed skulle

enligt motionärerna vara att fattiga idrottsklubbar

skulle slippa både byråkrati och att betala ut högre

ersättning än nödvändigt för att täcka kostnaden för

skatten (yrkande 5).

Skatteutskottets yttrande

Skatteutskottet vill inledningsvis erinra om att det

redan finns skattebestämmelser som är särskilt

förmånliga för idrottsutövare och som har den

karaktär som motionärerna efterlyser, bl.a. i vissa

fall en rätt till schablonavdrag på 3 000 kronor för

kostnaderna för den idrottsliga verksamheten (RSV S

1997:22). Det finns också socialavgiftsbestämmelser

som innebär en positiv särbehandling av de

idrottsutövare och funktionärer som motionärerna

vill värna om. Utskottet tänker bl.a. på

bestämmelsen i 2 kap. 4 § första stycket 14 p. lagen

(1981:691) om socialavgifter, som innebär att

arbetsgivaravgifter inte skall utgå på ersättningar

från en allmännyttig ideell idrottsförening till en

och samma idrottsutövare upp till ett halvt

prisbasbelopp under året.

En kategori funktionärer vilkas skatteförhållanden

skatteutskottet nyligen behandlat är fotbollsdomare

(se bet. 1998/99:SkU10 s. 17-18). Frågan som var

uppe gällde fotbollsdomares rätt till avdrag för

resor mellan bostaden och matcherna och om dessa

resor är att anse som resor i tjänsten eller resor

till och från arbetet. Utskottet är medvetet om att

de resor som fotbollsdomare och liknande

funktionärer måste göra till och från olika arenor

kan ge upphov till problem vid beskattningen men

anser nu liksom tidigare att ett ställningstagande

bör anstå till dess att resultatet av det

utredningsarbete som bedrivs kring dessa frågor av

Utredningen om ökade levnadskostnader m.m. (Fi

1997:17) föreligger. Detta arbete skall avslutas

senast den 1 september 1999.

I övrigt vill utskottet hänvisa till de

rekommendationer som RSV utfärdat på detta område

och som bygger på grundläggande principer för

inkomstbeskattningen. Även om skatteutskottet har en

i grunden positiv inställning till ökat idrottande

och motionerande finns det enligt utskottets

uppfattning ingen anledning att frångå dessa

grundläggande principer och införa nya

schablonavdrag av den typ som motionärerna

förespråkar. Med det anförda avstyrker

skatteutskottet motion Kr27 (c) yrkande 5.

Kulturutskottets ställningstagande

Kulturutskottet har ingen annan uppfattning än

skatteutskottet och avstyrker därför motion Kr27 (c)

yrkande 5.

Idrottskonto

Motionsförslag

Motionärerna bakom motion Kr27 (c) begär en

utredning om elitidrottskonto för att ge välkända

svenska stjärnor en möjlighet till inkomstutjämning

och avhålla dem från att flytta utomlands.

Motionärerna tänker sig en utformning liknande

skogskonto eller upphovsmannakonto (yrkande 6).

Skatteutskottets yttrande

Skatteutskottet har återkommande behandlat frågan om

att införa gynnsamma skatteregler för olika konton

och avsättningar för att främja vissa branscher,

vissa beteenden eller vissa intressen. Utskottets

principiella inställning är emellertid att sådana

nya reserverings- och avdragsmöjligheter inte är

förenliga med vedertagna principer för en generell

och enhetlig beskattning. Skatteutskottet vidhåller

sin uppfattning i denna fråga och avstyrker motion

Kr27 (c) yrkande 6.

Kulturutskottets ställningstagande

Kulturutskottet ansluter sig till skatteutskottets

bedömning och avstyrker motion Kr27 (c) yrkande 6.

Hemställan

Utskottet hemställer

Statens roll för en god folkhälsa -

Antidopningsarbetet

1. beträffande Dopinglaboratoriet

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr23 yrkande 2 i

denna del, 1998/99:Kr26 yrkande 7 i denna del,

1998/99:Kr27 yrkande 3 och 1998/99:Kr28 yrkande

5 i denna del,

2. beträffande Dopingjouren

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr20, 1998/99:Kr23

yrkande 2 i denna del, 1998/99:Kr26 yrkande 7 i

denna del, 1998/99:Kr27 yrkande 4, 1998/99:Kr28

yrkande 5 i denna del och 1998/99:Kr33 yrkande

9,

3. beträffande en ökning av antalet

dopningskontroller

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr27 yrkande 2,

4. beträffande Sveriges Olympiska

Kommittés arbete med dopningsfrågor

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr274 yrkande 66,

5. beträffande kraftfulla sanktioner mot

idrottsmän som nyttjar otillåtna preparat

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr518 yrkande 2,

En skola som bejakar rörelse

6. beträffande större utrymme i skolan för

ämnet idrott och hälsa

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr22, 1998/99:Kr23

yrkande 3, 1998/99:Kr25 och 1998/99:Kr27 yrkande

7,

7. beträffande idrott och hälsa i ett

brett perspektiv

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr26 yrkande 4,

Friluftsliv och främjandeorganisationer

8. beträffande ytterligare utredning om

främjandeorganisationernas verksamhet

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr23 yrkande 5,

9. beträffande utveckling av det breda

föreningslivet

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr521 yrkande 8,

10. beträffande kretsloppstänkande vid

friluftsanläggningar

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr274 yrkande 67,

Idrottsrörelsens förutsättningar

11. beträffande idrottens möjligheter till

egenfinansiering

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr23 yrkandena 8 och 9,

res. 1 (m, kd, fp)

12. beträffande bidrag till Paralympics

och olympiska spel

att riksdagen godkänner regeringens förslag om bidrag för

svenskt deltagande vid olympiska spel och

Paralympics (7.2.3),

13. beträffande Paralympics i anslutning

till olympiska spel

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr521 yrkande 15,

14. beträffande idrottsrörelsens andel av

spel- och lotterimarknaden

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr23 yrkandena 6, 11

och 12 samt 1998/99:Kr519 yrkande 4,

res. 2 (m)

15. beträffande Svenska Spels fördelning

av överskottet från värdeautomater i

bingohallar

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr26 yrkande 3,

res. 3 (kd, fp)

16. beträffande minskning av det lokala

aktivitetsstödet

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr28 yrkande 2,

17. beträffande sänkning av åldersgränsen

för lokalt aktivitetsstöd

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr27 yrkande 1,

res. 4 (c)

18. beträffande jämställdhet

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr26 yrkande 5,

1998/99:

Kr27 yrkande 9, 1998/99:Kr274 yrkande 65,

1998/99:Kr518 yrkande 6, 1998/99:Kr521 yrkandena

4 och 6, 1998/99:MJ240 yrkande 2 samt

1998/99:A291 yrkande 8 i denna del,

res. 5 (kd, c, fp)

19. beträffande ridsport

att riksdagen avslår motion 1998/99:MJ240 yrkande 1,

res. 6 (kd)

20. beträffande integration

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr27 yrkande 8,

1998/99:

Kr520 yrkande 6 och 1998/99:Kr521 yrkande 7,

21. beträffande bättre möjligheter för

funktionshindrade att utöva sin idrott

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr26 yrkande 6,

1998/99:

Kr28 yrkande 1, 1998/99:Kr518 yrkande 5 och

1998/99:Kr520 yrkande 7,

22. beträffande utredning om

resurstilldelningen till handikappidrotten

att riksdagen avslår motion 1998/99:A291 yrkande 8 i denna

del,

Den kommersiella underhållningsidrotten

23. beträffande offentliga bidrag och

subventioner

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr23 yrkandena 14

och 15 samt 1998/99:Kr521 yrkande 12,

res. 7 (m)

24. beträffande idrottsrörelsens struktur

och uppbyggnad

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr521 yrkande 11,

25. beträffande granskning av

elitidrottsföreningarnas årliga ekonomiska

redovisningar

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr521 yrkande 14,

Syftet med statsbidraget

26. beträffande idrottens oberoende

ställning samt syftet med statsbidraget till

idrottsrörelsen

att riksdagen med avslag på motionerna 1998/99:Kr23

yrkandena 7 och 16, 1998/99:Kr26 yrkande 1,

1998/99:Kr519 yrkande 1, 1998/99:

Kr520 yrkande 1 och 1998/99:Kr521 yrkande 1

godkänner regeringens förslag om syftet med

statsbidraget till idrottsrörelsen (9.1),

res. 8 (m)

res. 9 (kd, fp)

27. beträffande idrottens mångfald

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr520 yrkandena 2 och 4,

28. beträffande aktiviteter även för de

inaktiva

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr23 yrkande 1 och

1998/99:Kr521 yrkande 2,

29. beträffande handlingsprogram för ökat

deltagande i föreningsverksamhet

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr521 yrkande 3,

30. beträffande ledarutbildning

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr521 yrkande 9,

Riksidrottsförbundet fördelar statsbidraget

31. beträffande Riksidrottsförbundets

fördelning av statsbidraget

att riksdagen med avslag på motion 1998/99:Kr26 yrkande 2

antar i proposition 1998/99:107 framlagda

förslag till lag om ändring i lagen (1995:361)

om överlämnande av förvaltningsuppgifter till

Sveriges Riksidrottsförbund och förslag till lag

om ändring i sekretesslagen (1980:100),

res. 10 (fp)

32. beträffande bilagan till

sekretesslagen i proposition 1998/99:

124

att riksdagen antar i proposition 1998/99:124 framlagt

förslag till lag om ändring i bilagan till

sekretesslagen,

Utveckling av en svensk EU-strategi inom

idrottsområdet

33. beträffande en svensk EU-strategi

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr23 yrkande 17 och

1998/99:Kr519 yrkande 5,

res. 11 (m)

Idrottens trovärdighet

34. beträffande etik- och moralfrågor

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr518 yrkande 1 och

1998/99:Kr520 yrkande 8,

res. 12 (kd, fp)

35. beträffande breddidrott och

elitidrott

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr518 yrkandena 3 och 4,

Forskning och utveckling

36. beträffande forskning och utveckling

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr23 yrkande 18,

1998/99:

Kr26 yrkande 8 och 1998/99:Kr28 yrkande 6,

res. 13 (m, kd, fp)

Att stärka Sverige som idrottsnation

37. beträffande stora internationella

mästerskap

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr23 yrkande 19 och

1998/99:Kr519 yrkande 9,

38. beträffande en särskild talangsatsning

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr28 yrkande 3,

res. 14 (kd)

39. beträffande ortsföreträde

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr23 yrkande 4,

1998/99:

Kr24 och 1998/99:Kr28 yrkande 7,

res. 15 (m, kd)

Övriga idrottsfrågor

40. beträffande nationell fotbollsakademi

i Degerfors

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr506 yrkande 2,

41. beträffande professionell boxning

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr511,

res. 16 (1 v)

42. beträffande den s.k. TV-listan

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr23 yrkande 13,

43. beträffande övergångssummor mellan

föreningar i olika länder

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr521 yrkande 13,

Skatter

44. beträffande ideella idrottsföreningars

skatteförhållanden m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr21, 1998/99:Kr23

yrkande 10 och 1998/99:Kr28 yrkande 4,

res. 17 (m)

res. 18 (kd)

45. beträffande ideellt arbetande

idrottsledares avdragsmöjligheter

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr27 yrkande 5,

46. beträffande idrottskonto

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr27 yrkande 6.

res. 19 (c)

Stockholm den 4 november 1999

På kulturutskottets vägnar

Inger Davidson

I beslutet har deltagit: Inger Davidson (kd), Åke

Gustavsson (s), Agneta Ringman (s), Charlotta L

Bjälkebring (v), Lennart Fridén (m), Eva Arvidsson

(s), Jan Backman (m), Paavo Vallius (s), Lars

Wegendal (s), Peter Pedersen (v), Dan Kihlström

(kd), Roy Hansson (m), Ewa Larsson (mp), Birgitta

Sellén (c), Lennart Kollmats (fp), Hillevi Larsson

(s) och Anne-Katrine Dunker (m).

Reservationer

1. Idrottens möjligheter till

egenfinansiering (mom. 11)

Inger Davidson (kd), Lennart Fridén (m), Jan Backman

(m), Dan Kihlström (kd), Roy Hansson (m), Lennart

Kollmats (fp) och Anne-Katrine Dunker (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Idrottens möjligheter till egenfinansiering

(7.2.1) som börjar med "Kulturutskottet anser" och

slutar med "avstyrks därför" bort ha följande

lydelse:

Utskottet anser att de ovannämnda utredningarna i

sitt arbete bör beakta följande. För att idrottens

möjligheter att agera självständigt skall kunna öka

måste idrottens bidragsberoende minska. Idrotten bör

få ett fortsatt betydande samhällsstöd men för att

få bättre ekonomi och större självständighet måste

idrottens egenfinansiering stärkas. Bland annat

måste idrotten erhålla en större andel av spel- och

lotterimarknaden. Idrottsrörelsen och övriga ideella

organisationer bör vidare få större utrymme och

bättre förutsättningar för sin ekonomi genom t.ex.

övertagande och skötsel av anläggningar.

Skattefrågor, som inkomstskatt, mervärdesskatt och

reklamskatt, har stor betydelse för

idrottsföreningars och ideella föreningars ekonomi

och kräver enligt utskottets mening vidare

utredning.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av

motion Kr23 (m) yrkandena 8 och 9 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha

följande lydelse:

11. beträffande idrottens möjligheter till

egenfinansiering

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:Kr23

yrkandena 8 och 9 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Idrottsrörelsens andel av spel- och

lotterimarknaden (mom. 14)

Lennart Fridén, Jan Backman, Roy Hansson och Anne-

Katrine Dunker (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Bidrag från AB Svenska Spel (7.2.4) som

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "4

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att utredningen bör beakta vad

motionärerna anfört i motion Kr23 (m) yrkande 11 och

12 om att större andel av spelmarknaden bör gå till

idrottsrörelsen och att överskottet från de

spelformer som tidigare bedrevs av AB Tipstjänst bör

föras över till de ideella organisationerna.

Utredningen bör vidare enligt utskottets

uppfattning beakta vad motionärerna bakom samma

motion yrkande 6 och motionärerna bakom motion Kr519

(m) yrkande 4 anfört om att en del av de ökade

intäkterna från spel- och lotterimarknaden bör gå

till handikappidrotten.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av

motionerna Kr23 (m) yrkandena 6, 11 och 12 och Kr519

(m) yrkande 4 som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha

följande lydelse:

14. beträffande idrottsrörelsens andel av

spel- och lotterimarknaden

att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:Kr23

yrkandena 6, 11 och 12 samt 1998/99:Kr519

yrkande 4 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

3. Svenska Spels fördelning av överskottet

från värdeautomater i bingohallar (mom. 15)

Inger Davidson (kd), Dan Kihlström (kd) och Lennart

Kollmats (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Bidrag från AB Svenska Spel (7.2.4) som

börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med

"yrkande 3" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser, i likhet med motionärerna bakom

motion Kr26 (fp), att inkomsterna från

värdeautomaterna i bingohallar bör komma det lokala

föreningslivet till godo, dvs. i praktiken

arrangörerna av bingospel, och inte gå till Svenska

Spel med uppgift att fördela pengarna.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av

motion Kr26 (fp) yrkande 3 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha

följande lydelse:

15. beträffande Svenska Spels fördelning av

överskottet från värdeautomater i bingohallar

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:Kr26 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

4. Sänkning av åldersgränsen för lokalt

aktivitetsstöd (mom. 17)

Birgitta Sellén (c) anser

dels att utskottets yttrande under rubriken

Idrottens lokala aktivitetsstöd (7.2.5) som börjar

med "Utskottet delar" och slutar med "avstyrks

härmed" bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna bakom motion Kr27 (c)

anser utskottet att det är tveksamt om åldersgränsen

för det lokala aktivitetsstödet skall sänkas till 20

år. Utskottet anser att regeringen i

överläggningarna med RF noga bör pröva om en

sänkning av åldersgränsen är förenlig med målen att

stödja barn- och ungdomsverksamhet, ökad

jämställdhet och ökad integration.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av

motion Kr27 (c) yrkande 1 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha

följande lydelse:

17. beträffande sänkning av åldersgränsen för

lokalt aktivitetsstöd

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:Kr27 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

5. Jämställdhet (mom. 18)

Inger Davidson (kd), Dan Kihlström (kd), Birgitta

Sellén (c) och Lennart Kollmats (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Jämställdhet som börjar med "Liksom

regeringen" och slutar med "8 delvis" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det

är av stor vikt att flickornas situation lyfts fram

i all idrottslig verksamhet. Det gäller såväl vid

bidragsgivning som vid tillgång till lokaler och

utrustning.

Det är vidare enligt utskottets uppfattning

angeläget att jämställdhetsarbetet påskyndas och att

fler flickor och kvinnor får ledaruppgifter och

förtroendeuppdrag.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av

motionerna Kr26 (fp) yrkande 5, Kr27 (c) yrkande 9,

Kr518 (kd) yrkande 6 och MJ240 (kd) yrkande 2 som

sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha

följande lydelse:

18. beträffande jämställdhet

att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:Kr26 yrkande

5, 1998/99:Kr27 yrkande 9, 1998/99:Kr518 yrkande

6, 1998/99:MJ240 yrkande 2 samt med avslag på

motionerna 1998/99:Kr274 yrkande 65,

1998/99:Kr521 yrkandena 4 och 6, samt

1998/99:A291 yrkande 8 i denna del som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

6. Ridsport (mom. 19)

Inger Davidson (kd) och Dan Kihlström (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Jämställdhet som börjar med "Utskottet

avstyrker" och slutar med "flickdominerade

ridsporten" bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar i likhet med motionärerna

bakom motion MJ240 (kd) att man genom olika

undersökningar vet att många barn och ungdomar i dag

inte har råd med ridlektioner på grund av

föräldrarnas arbetslöshet m.m. Detta är enligt

utskottets uppfattning allvarligt då det finns en

uppenbar risk för att det blir en social

snedrekrytering till ridskolorna och den tidigare så

socialt jämlika ridskoleverksamheten. Vid de

neddragningar som nu sker inom bidragsområdet för

fritids- och idrottsverksamhet är risken för

ytterligare social snedrekrytering enligt utskottets

uppfattning uppenbar, genom att ridskolorna tvingas

att höja ridavgifterna. Detta kommer dessutom att

speciellt drabba flickorna, som redan nu i

sportsligt och fritidsmässigt hänseende är en klart

missgynnad grupp. Kommunerna borde, enligt

utskottets uppfattning, tillsammans med de statliga

bidragsgivande organen beakta de sociala

konsekvenserna för den flickdominerade ridsporten

vid bidragsfördelning och bidragsminskningar.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av

motion MJ240 (kd) yrkande 1 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha

följande lydelse:

19. beträffande ridsport

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:MJ240 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

7. Offentliga bidrag och subventioner

(mom. 23)

Lennart Fridén, Jan Backman, Roy Hansson och Anne-

Katrine Dunker (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Den kommersiella underhållningsidrotten

(avsnitt 8) som börjar med "Utskottet anser" och

slutar med "15 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning i motion

Kr23 (m) att det inte är rätt att värdera kvinnors

och mäns seriösa elitsatsning som

underhållningsidrott. Den satsning som några få

idrottskvinnor och idrottsmän gör är viktig för

Sverige som nation och som förebild för många

idrottande gamla och unga. Utskottet anser vidare

att andra förutsättningar, t.ex. vad gäller

utnyttjande av lokaler, inte bör gälla för en

verksamhet av den anledningen att verksamheten

bedrivs i bolagsform. Utskottet delar motionärernas

tveksamhet när det gäller frågan om enbart en

bolagisering, där äganderätten ligger hos en ideell

förening, skall behöva leda till de konsekvenser som

regeringen anger. I den frågan bör enligt utskottets

uppfattning en dialog föras med idrotten.

Vad gäller bevakningskostnader så har

idrottsarrangören att bekosta ordningshållningen på

idrottsarenan. Det är vare sig rimligt eller

önskvärt att därutöver ålägga en idrottsarrangör

bevakningskostnader utanför idrottsarenan. Skälen

härför är att det naturligtvis inte skall vara

möjligt för en rik klubb att "köpa" polistjänster

och det torde vara svårt att nå en överenskommelse

mellan polisen och arrangören i förväg. Bedömningen

av bevakningsbehovet på allmän plats kan enbart

polisen göra och den kan endast fullföljas av

ansvarigt polisbefäl.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av

motion Kr23 (m) yrkandena 14 och 15 som sin mening

ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 23 bort ha

följande lydelse:

23. beträffande offentliga bidrag och

subventioner

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:Kr23 yrkandena

14 och 15 samt med avslag på motion

1998/99:Kr521 yrkande 12 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Idrottens oberoende ställning samt

syftet med statsbidraget till

idrottsrörelsen (mom. 26)

Lennart Fridén, Jan Backman, Roy Hansson och Anne-

Katrine Dunker (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Syftet med statsbidraget (9.1) som börjar

med "Utskottet anser" och slutar med "avstyrks

därför" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill understryka att idrottsrörelsens

allra största tillgång är värdet av medlemmarnas

egna insatser och ideellt utförda arbete. Dessa

faktorer är avgörande för idrottens framtida

utveckling. Den verksamhet som bedrivs av

idrottsföreningar, distriktsorganisationer,

specialförbund och riksorganisationer bygger i

första hand på ideellt arbete och personligt

engagemang. Idrottens betydelse motiverar enligt

utskottet ett grundläggande samhälleligt stöd. Det

direkta och indirekta stöd som stat, landsting och

kommuner lämnar idrottsrörelsen får dock enligt

utskottets uppfattning inte vara styrande. Det är

vidare viktigt att idrottsrörelsen inte

byråkratiseras och tvingas in i något slags

halvoffentlig roll. Den måste enligt utskottets

mening förbli en fri, obunden och demokratiskt

uppbyggd rörelse som själv kan bestämma

verksamhetens innehåll, inriktning och mål.

Statsbidraget bör enligt utskottets mening utformas

så att idrottsrörelsen själv kan styra utvecklingen

och därmed ta ansvar för idrottens framtid.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av

proposition 1998/99:107 och motionerna Kr23 (m)

yrkandena 7 och 16 samt Kr519 (m) yrkande 1 som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 26 bort ha

följande lydelse:

26. beträffande idrottens oberoende ställning

samt syftet med statsbidraget till

idrottsrörelsen

att riksdagen med anledning av proposition 1998/99:107 och

motionerna 1998/99:Kr23 yrkandena 7 och 16 samt

1998/99:Kr519 yrkande 1 och med avslag på

motionerna 1998/99:Kr26 yrkande 1, 1998/99:Kr520

yrkande 1 och 1998/99:Kr521 yrkande 1 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

9. Idrottens oberoende ställning samt

syftet med statsbidraget till

idrottsrörelsen (mom. 26)

Inger Davidson (kd), Dan Kihlström (kd) och Lennart

Kollmats (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Syftet med statsbidraget (9.1) som börjar

med "Utskottet anser" och slutar med "avstyrks

därför" bort ha följande lydelse:

Ett visst offentligt stöd är enligt utskottets

uppfattning berättigat för att stärka föreningarna

inom idrottsrörelsen och öka möjligheterna till en

bred verksamhet öppen för många. Utskottet vill dock

understryka att statens, liksom kommunernas,

hållning bör vara att stödja och stötta, inte styra

och ställa med, föreningslivet. Det statliga stödet

till idrotten, liksom till övriga folkrörelser,

måste ge stort utrymme för rörelsens eget ansvar och

inte motverka dess initiativkraft.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av

proposition 1998/99:107 samt motionerna Kr26 (fp)

yrkande 1 och Kr520 (fp) yrkande 1 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 26 bort ha

följande lydelse:

26. beträffande idrottens oberoende ställning

samt syftet med statsbidraget till

idrottsrörelsen

att riksdagen med anledning av proposition 1998/99:107 samt

motionerna 1998/99:Kr26 yrkande 1 och

1998/99:Kr520 yrkande 1 och med avslag på

motionerna 1998/99:Kr23 yrkandena 7 och 16,

1998/99:Kr519 yrkande 1 samt 1998/99:Kr521

yrkande 1 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

10. Riksidrottsförbundets fördelning av

statsbidraget (mom. 31)

Lennart Kollmats (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Riksidrottsförbundet fördelar statsbidraget

(prop. 1998/99:107, 9.2) som börjar med "Utskottet

anser" och slutar med "avstyrks därför" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser, i likhet med regeringen, att RF:s

verksamhet med att fördela statsbidrag till den

organiserade idrottsrörelsen utgör

myndighetsutövning och att handlingsoffentlighet bör

gälla beträffande denna RF:s fördelning. De bägge

angivna lagarna bör således ändras i enlighet med

regeringens förslag. Utskottet anser dock att en

uppföljning av effekterna för idrottens

självständiga ställning bör göras i och med RF:s nya

status som myndighetsutövande organisation.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av

motion Kr26 (fp) yrkande 2 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 31 bort ha

följande lydelse:

31. beträffande Riksidrottsförbundets

fördelning av statsbidraget

att riksdagen

dels antar i proposition 1998/99:107 framlagda

förslag till lag om ändring i lagen (1995:361)

om överlämnande av förvaltningsuppgifter till

Sveriges Riksidrottsförbund och förslag till lag

om ändring i sekretesslagen (1980:100),

dels med anledning av motion 1998/99:Kr26

yrkande 2 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

11. En svensk EU-strategi (mom. 33)

Lennart Fridén, Jan Backman, Roy Hansson och Anne-

Katrine Dunker (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Utveckling av en svensk EU-strategi inom

idrottsområdet (avsnitt 10) som börjar med

"Utskottet anser" och slutar med "av riksdagen" bort

ha följande lydelse:

Den svenska idrotten har på senare år alltmer

engagerat sig i internationellt arbete. Att detta

sker även i fortsättningen är enligt utskottets

uppfattning av stor betydelse. I och med att Sverige

blivit medlem i EU är det för idrottens utveckling

av stor betydelse att svenska intressen i

gemenskapen följs upp och bevakas såväl av

företrädare för idrotten som av Regeringskansliet. I

Sverige och övriga nordiska länder fungerar idrotten

utan de skiljelinjer som finns i många andra länder

mellan den rent ideella breddidrotten och den helt

eller delvis kommersiellt inriktade elitidrotten.

Utskottet anser att regeringens inriktning inom

arbetet i EU bör vara att få till stånd regler som

tar hänsyn till den nordiska strukturen vad gäller

idrotten.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av

motionerna Kr23 (m) yrkande 17 och Kr519 (m) yrkande

5 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 33 bort ha

följande lydelse:

33. beträffande en svensk EU-strategi

att riksdagen med anledning av motionerna

1998/99:Kr23 yrkande 17 och 1998/99:Kr519

yrkande 5 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

12. Etik- och moralfrågor (mom. 34)

Inger Davidson (kd), Dan Kihlström (kd) och Lennart

Kollmats (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Idrottens trovärdighet (11.1) som börjar

med "Utskottet anser" och slutar med "bör avstyrkas"

bort ha följande lydelse:

I en tid när ungdomsvåld, drogmissbruk och rasism

utgör växande problem i samhället blir enligt

utskottets uppfattning idrottens roll som

ungdomsfostrare viktigare än någonsin. I idrottens

värld finns givna regler som man måste underkasta

sig. Sanktioner följer omedelbart på brott mot

uppsatta idrottsregler, vilket är både positivt och

lärorikt. Många elitidrottare utgör förebilder för

ett stort antal barn och ungdomar. Det är därför

enligt utskottets uppfattning viktigt att

idrottsrörelsen tydligt tar ställning för rent spel

och mot fusk, våld, mobbning, rasism och droger. Det

bör också vara självklart att inte medverka till

utslagning och elittänkande när det gäller

barnidrott. Det är av största vikt att föreningar

och enskilda idrottsledare beaktar riskerna med en

specialiserad träning i alltför tidiga år. Utskottet

vill också framhålla vikten av att även

elitklubbarna tar ansvar när det gäller etik- och

moralfrågor.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av

motionerna Kr518 (kd) yrkande 1 och Kr520 (fp)

yrkande 8 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 34 bort ha

följande lydelse:

34. beträffande etik- och moralfrågor

att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:Kr518

yrkande 1 och 1998/99:Kr520 yrkande 8 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

13. Forskning och utveckling (mom. 36)

Inger Davidson (kd), Lennart Fridén (m), Jan Backman

(m), Dan Kihlström (kd), Roy Hansson (m), Lennart

Kollmats (fp) och Anne-Katrine Dunker (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Forskning och utveckling (11.2) som börjar

med "Utskottet anser" och slutar med "yrkande 6"

bort ha följande lydelse:

Idrottsforskningen innefattar studier av människans

motoriska och fysiska prestationsförmåga samt

idrottsliga förmåga. I den ingår också studier av

hur individen påverkas socialt, psykiskt och

kroppsligt. Verksamheten är av stor betydelse för

idrotten och samhället. Med tanke på idrottens

betydelse för våra barn och ungdomar är det enligt

utskottets uppfattning angeläget att idrottsledarna

ges goda möjligheter till utbildning som står på en

solid vetenskaplig grund.

Utskottet anser att det bör finnas ett enda

forskningsstödjande organ med en tydlig och stark

organisation, som disponerar erforderliga medel.

Samtidigt som det är viktigt att stimulera och

stödja forskning på idrottsrelevanta områden på

samtliga högskolor är det naturligt att se

Idrottshögskolan i Stockholm som ett nationellt

centrum för idrottslig kunskapsutveckling. Utskottet

anser vidare att det är av vikt att den kompetens

som finns inom idrottsforskningen tas till vara och

att idrottsforskningen inte marginaliseras.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av

motionerna Kr23 (m) yrkande 18, Kr26 (fp) yrkande 8

och Kr28 (kd) yrkande 6 som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 36 bort ha

följande lydelse:

36. beträffande forskning och utveckling

att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:Kr23 yrkande

18, 1998/99:Kr26 yrkande 8 och 1998/99:Kr28

yrkande 6 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

14. En särskild talangsatsning (mom. 38)

Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken En särskild talangsatsning (11.3.2) som

börjar med "Utskottet instämmer" och slutar med

"yrkande 3" bort ha följande lydelse:

Elitidrotten bygger på mångfald vad gäller idrotts-

och motionsaktiviteter. För att svensk idrott även i

framtiden skall kunna fostra idrottsutövare på

toppnivå fordras enligt utskottets uppfattning

satsningar på det breda idrottsutövandet. Även om en

talangsatsning är lovvärd får den enligt utskottets

mening inte drabba det ordinarie idrottsstödet.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av

motion Kr28 (kd) yrkande 3 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 38 bort ha

följande lydelse:

38. beträffande en särskild talangsatsning

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:Kr28 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

15. Ortsföreträde (mom. 39)

Inger Davidson (kd), Lennart Fridén (m), Jan Backman

(m), Dan Kihlström (kd), Roy Hansson (m) och Anne-

Katrine Dunker (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Möjligheter att kombinera studier och

elitidrott (11.3.3) som börjar med "Oaktat

kulturutskottet" och slutar med "avstyrks härmed"

bort ha följande lydelse:

Utskottet delar regeringens uppfattning att

ungdomar som satsar på elitidrott bör ges

möjligheter att kombinera idrott och studier.

Idrottsgymnasierna fyller här en viktig funktion.

Undersökningar som har gjorts visar att det är svårt

att kombinera elitidrottssatsning med akademiska

studier. För att en verklig elitsatsning på

landslagsnivå skall lyckas fordras en bra och

lättåtkomlig träningsmiljö. För att underlätta för

ett mycket begränsat antal elitidrottare att

genomföra akademiska studier anser utskottet att

s.k. ortsföreträde för elitidrottare bör genomföras.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till

motionerna Kr23 (m) yrkande 4, Kr24 (m) och Kr28

(kd) yrkande 7 som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 39 bort ha

följande lydelse:

39. beträffande ortsföreträde

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Kr23 yrkande

4, 1998/99:Kr24 och 1998/99:Kr28 yrkande 7 som

sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

16. Professionell boxning (mom. 41)

Peter Pedersen (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Professionell boxning som börjar med

"Utskottet vidhåller" och slutar med "(v, s, kd)"

bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna bakom motion Kr511 (v, s,

kd) anser utskottet att en allsidig utredning om

professionell boxning i Sverige nu bör genomföras.

De argument som anfördes som skäl till att förbjuda

professionell boxning fr.o.m. den 1 januari 1970 var

framför allt medicinska skäl, det förhållandet att

boxningen ansågs ha en förråande inverkan på

publiken samt risken för att boxningen befrämjade

osunda ekonomiska intressen.

Dessa argument är enligt utskottets uppfattning

till stora delar inte längre aktuella. När det

gäller de medicinska skälen bör påpekas att skador

kan förebyggas och säkerheten i proffsboxningen

höjas, bl.a. genom att i Sverige tillämpa samma

regler för medicinsk kontroll som gäller för

amatörboxningen. Dessutom kan säkerheten höjas genom

ytterligare åtgärder. Beträffande argumentet om en

förråande inverkan på publiken bör nämnas att

svenska folket genom kabel- och satellit-TV numera

kan se proffsboxning i stort sett varje dag.

Utskottet ställer sig, i likhet med motionärerna,

frågan på vilket sätt det är mer förråande att se en

professionell boxningsgala i verkligheten jämfört

med att titta på samma match på TV. Vad gäller

argumentet om befrämjande av osunda ekonomiska

intressen konstaterar utskottet i likhet med

motionärerna att oseriösa intressenter förekommer

inom många idrotter och i samhället i stort. Det är

således inget som särskilt utmärker proffsboxning.

Utskottet vill också understryka att det i Sverige

skulle vara möjligt att fastställa särskilda regler

och anvisningar för svensk proffsboxning, för

svenska proffsboxare och för proffsarrangemang i

Sverige.

I likhet med motionärerna frågar sig utskottet

varför boxningssporten skall särbehandlas. Inom

andra idrotter skiljs inte amatörverksamhet och

professionell utövning av idrott åt.

Utskottet vill också framhålla att

proffsboxningsförbudet egentligen är verkningslöst

genom att svenska proffsboxare i stället tränar och

tävlar utomlands. Förbudet leder enbart till att de

svenska proffsboxarna får tävla utomlands med sämre

förutsättningar än sina medtävlare. Dessutom vill

utskottet framhålla att boxningen i många länder

bidragit till att socialt utsatta ungdomar kunnat

lämna en destruktiv och våldsbenägen värld, när de

mötts av det kamratskap, det regelsystem, den

självkontroll och disciplin som boxningssporten

innebär. Vidare är boxningssporten sedan länge icke-

rasistisk och attraherar många invandrare.

Utskottet finner således att det finns starka skäl

att utreda frågan om professionell boxning i

Sverige. Utredningen bör enligt utskottets

uppfattning bedrivas skyndsamt och innefatta förslag

till ställningstagande om huruvida professionell

boxning även i fortsättningen skall vara förbjuden

enligt lag. Om utredningen skulle komma fram till

att proffsboxningsförbudet skall upphävas och

proffsboxning tillåtas även i Sverige bör man enligt

utskottets uppfattning överväga om den svenska

boxningen skall regleras i lag och i så fall hur en

sådan lag bör utformas.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till

motion Kr511 (v, s, kd) som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 41 bort ha

följande lydelse:

41. beträffande professionell boxning

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr511 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

17. Ideella idrottsföreningars

skatteförhållanden m.m. (mom. 44)

Lennart Fridén, Jan Backman, Roy Hansson och Anne-

Katrine Dunker (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Skatter som börjar med "Som

skatteutskottet" och slutar med "av riksdagen" bort

ha följande lydelse:

De regler som styr de ideella föreningarnas

skatteförhållanden brister i tydlighet. De ger inte

tillräcklig ledning vid tillämpningen i det enskilda

fallet. Som framhålls i motion Kr23 (m) har det

under det senaste året i flera fall förekommit att

skattemyndigheterna har hävdat att den idrottsliga

verksamhet som bedrivs av svenska idrottsföreningar

skall betraktas som näringsverksamhet trots att

verksamheten i en idrottsförening inte bedrivs med

något vinstsyfte. Denna ståndpunkt är enligt

utskottets mening inte rimlig, och den leder också

till allvarliga problem för idrottsklubbarna, inte

minst när det gäller momsdebiteringen. Utskottet

delar motionärernas uppfattning att lagen behöver

förbättras och förtydligas på detta område.

Den rådande ordningen innebär dessutom enligt

utskottet besvärande konkurrensnackdelar för

föreningarna om man jämför med kommunerna, som i

många fall kan få kompensation för mervärdesskatten

på sina inköp inom ramen för systemet med

mervärdesskattekonton för kommuner och landsting.

Att de ideella idrottsföreningarna saknar denna

möjlighet innebär för dem stora merkostnader när det

gäller investeringar, byggkostnader, driftkostnader,

allehanda inköp m.m. Regeringen bör enligt

utskottets mening göra något åt detta förhållande

och - som föreslås i skatteutskottets yttrande,

avvikande mening 1 - lägga fram förslag som gör de

allmännyttiga ideella föreningarna mera likvärdiga

med kommunerna i konkurrenshänseende.

En speciell fråga som enligt utskottets uppfattning

bör uppmärksammas särskilt i detta sammanhang är den

moms som i vissa fall tas ut för spelarövergångar.

Om den klubb som spelaren lämnar är en svensk klubb,

som drivs som en allmännyttig ideell förening, och

denna klubb får en ekonomisk ersättning påförs ingen

moms. Det spelar i detta fall ingen roll om den

"köpande" klubben drivs som aktiebolag eller

allmännyttig ideell förening. Om övergången sker

mellan två aktiebolag är momsen inte heller något

problem, eftersom den är avdragsgill hos den

"köpande" parten. Om däremot den "säljande" parten

är ett aktiebolag och den "köpande" parten en ideell

förening måste bolaget ta ut moms på

övergångsersättningen, och föreningen har inte någon

möjlighet att få kompensation härför. Redan detta

förhållande åsidosätter enligt utskottets mening

konkurrensneutraliteten på ett allvarligt sätt, och

ännu värre har det blivit sedan skattemyndigheterna

valt att betrakta utländska klubbar som bolag och

hävdat att moms skall utgå på ersättningar för

övergångar från dessa klubbar till svenska

föreningar. Om ingenting görs åt denna

konkurrenssnedvridning kan man enligt utskottets

mening befara att många svenska idrottsklubbar av

rena skatteskäl väljer att övergå till

aktiebolagsformen, särskilt sedan RF-stämman helt

nyligen beslutat tillåta aktiebolag inom den svenska

elitidrotten. För att åstadkomma

konkurrensneutralitet bör därför enligt utskottets

uppfattning - och i enlighet med avvikande mening 1

till skatteutskottets yttrande - alla

spelarövergångar där den "köpande" parten är en

ideell förening befrias från moms.

Utskottet ansluter sig till motionärernas krav att

avskaffa reklamskatten. Slopandet av direktreklam

har dock enligt utskottets uppfattning fått en helt

felaktig utformning från

konkurrensneutralitetssynpunkt. Utskottet ställer

sig vidare tveksamt till om reklamskatten är

förenlig med EG-rätten. I vart fall drabbas enligt

utskottets mening idrottsrörelsen direkt av

reklamskatt för annonser i programblad, arenareklam,

tröjreklam m.m. Indirekt medverkar även denna skatt

till att minska marginalerna för medborgarna och

försämra förutsättningarna för att frivilligt bidra

till föreningarnas verksamhet.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av

motionerna Kr21 och Kr23 yrkande 10 som sin mening

ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 44 bort ha

följande lydelse:

44. beträffande ideella idrottsföreningars

skatteförhållanden m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:Kr21 och

1998/99:Kr23 yrkande 10 samt med avslag på

motion 1998/99:Kr28 yrkande 4 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

18. Ideella idrottsföreningars

skatteförhållanden m.m. (mom. 44)

Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Ideella föreningars skatteförhållanden m.m.

som börjar med "Som skatteutskottet" och slutar med

"av riksdagen" bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar i likhet med motionärerna

bakom motion Kr28 (kd) att allmännyttiga ideella

föreningar i dag i stort sett är befriade från såväl

inkomstskatt som moms. I propositionen säger sig

regeringen vara medveten om att betydande

gränsdragningsproblem kan uppstå vid bedömningen av

om beskattning skall ske av kommersiell verksamhet

som så att säga ingår i den allmännyttiga ideella

föreningens verksamhet. Samtidigt lämnar regeringen

inga konkreta förslag på hur dessa

gränsdragningsproblem bör kunna lösas.

Denna otydlighet gör enligt utskottets uppfattning

föreningens ekonomiska planering svårare, och i

sämsta fall kan en ideellt verksam förening drabbas

av krav på skatt i efterhand för någon kampanj som

man långt tidigare har genomfört. Inkomsterna kan

då, när skattekraven kommer, vara för länge sedan

förbrukade i den ideella verksamheten. Det räcker

enligt utskottets mening inte att regeringen följer

utvecklingen, utan regeringen bör - som också

föreslås i avvikande mening 2 till skatteutskottets

yttrande - snarast återkomma till riksdagen med

tydliga förslag om vad som bör gälla.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av

motion Kr28 yrkande 4 som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 44 bort ha

följande lydelse:

44. beträffande ideella idrottsföreningars

skatteförhållanden m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:Kr28 yrkande 4

samt med avslag på motionerna 1998/99:Kr21 och

1998/99:Kr23 yrkande 10 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

19. Idrottskonto (mom. 46)

Birgitta Sellén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Idrottskonto som börjar med

"Kulturutskottet ansluter" och slutar med "yrkande

6" bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar, i likhet med motionärerna

bakom motion Kr27 (c) yrkande 6, att vissa

idrottsutövare under några få aktiva år kan erhålla

extremt höga inkomster. Dessa inkomster kan, om inga

särskilda dispositioner vidtas, drabbas kraftigt av

hög marginalskatt. De regler för inkomstutjämning

genom exempelvis olika former av pensionsarrangemang

som för närvarande finns är ofta otillräckliga.

Följden blir många gånger att framgångsrika svenska

idrottsutövare, som vi känner stolthet över och som

ger Sverige mycken ära och goodwill i hela världen,

av ekonomiska skäl väljer att bosätta sig i något

annat land. Detta förhållande skadar Sverigebilden

utomlands.

Det behöver enligt utskottets mening inte vara så.

Problemet skulle till väsentlig del kunna lösas om

det fanns möjlighet att fördela inkomsterna under en

längre tidsperiod, t.ex. genom ett sådant

idrottskonto som motionärerna föreslår. Ett sådant

konto skulle enligt utskottets uppfattning kunna

disponeras och beskattas på ungefär samma sätt som

de s.k. skogskontona eller upphovsmannakontona, som

innebär att uppskov med beskattning medges för medel

som avsätts till kontona ett visst år och att

beskattningen i stället sker det år medlen tas ut

från kontot.

Som föreslås i motion Kr27 (c) - och i avvikande

mening 4 till skatteutskottets yttrande - bör enligt

utskottets mening regeringen snarast utreda

införandet av ett kontosystem för idrottsinkomster

av denna typ. Detta bör riksdagen med bifall till

motion Kr27 (c) yrkande 6 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 46 bort ha

följande lydelse:

46. beträffande idrottskonto

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr27

yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Dopinglaboratoriet och Dopingjouren

(mom. 1 och 2)

Inger Davidson (kd), Lennart Fridén (m), Jan Backman

(m), Dan Kihlström (kd), Roy Hansson (m), Birgitta

Sellén (c), Lennart Kollmats (fp) och Anne-Katrine

Dunker (m) anför:

Verksamheterna vid Dopinglaboratoriet och

Dopingjouren är av mycket stor vikt för att kunna

följa upp och kontrollera frånvaron av

dopningsmedel. Väl fungerande laboratorier har också

genom sin blotta existens en hälsosam effekt i

förebyggande syfte.

Utskottet har erfarit att regeringen fr.o.m. år

2000 har för avsikt att avsätta ytterligare 4,4

miljoner kronor per år till arbetet mot dopning,

varav 3,5 miljoner är en omfördelning inom ramen för

anslaget Stöd till idrotten. Av de 4,4 miljoner

kronorna skall enligt regeringen en viss del gå till

Dopinglaboratoriet, direkt och indirekt, och en del

gå till Dopingjouren.

Vi noterar att tillskotten kommer efter en lång

debatt och efter stora påtryckningar från

verksamheten, Riksidrottsförbundet och oppositionen.

Så sent som i regeringens budgetproposition för år

2000 fanns inget förslag till lösning, utan

förslaget läggs några veckor innan riksdagen på nytt

skall pröva ärendet.

Vi gläder oss naturligtvis över att regeringen nu

äntligen agerar, men anser att idrottsministern,

inte minst med tanke på det internationella

agerandet, kunde ha löst frågan tidigare.

Vi utgår från att de medel som nu föreslås avsättas

till Dopinglaboratoriet och Dopingjouren

permanentas, så att dessa verksamheter långsiktigt

kan säkras.

2. Större utrymme i skolan för ämnet idrott

och hälsa (mom. 6)

Inger Davidson (kd), Lennart Fridén (m), Jan Backman

(m), Dan Kihlström (kd), Roy Hansson (m), Lennart

Kollmats (fp) och Anne-Katrine Dunker (m) anför:

Även om vi har ställt oss bakom majoritetens förslag

att avstyrka motionsyrkandena vill vi påminna om att

vi i motionerna anfört att ämnet idrott och hälsa

bör ges ett stort utrymme i skolan. Den svenska

skolan är i dag sämst i Europa när det gäller idrott

och rörelse. Vi anser att det är viktigt att

betydelsen av idrott i skolan slås fast även i ett

perspektiv av att det lokala inflytandet över

utformningen av undervisningen ökar. Vi vill vidare

framhålla att huvudansvaret för att nå alla barn och

ungdomar med ett positivt budskap om motionens och

den fysiska aktivitetens betydelse ligger på skolan.

Framför allt gäller det att få med den grupp elever

som inte har någon hobby med idrottsinriktning på

sin fritid.

Det handlar inte bara om idrottslektioner utan

rörelse bör också ingå som en integrerad del i övrig

undervisning. Rörelse och aktivitet kan då tas in

som delar i andra ämnen i skolan. Det är viktigt att

alla tillfällen tas till vara för att öka elevernas

möjlighet att undvika stillasittande. Skolan kan

upprätta organiserad samverkan med

idrottsföreningar, vilket medför att idrottsledares

kunskap och kompetens kan utnyttjas för ökad rörelse

och aktivitet i skolan.

3. Större utrymme i skolan för ämnet idrott

och hälsa (mom. 6)

Birgitta Sellén (c) anför:

Jag vill särskilt påpeka vikten av att alla elever i

större omfattning än i dag utövar idrott inom

skolans timplan. Jag kan se en risk för att de

elever som mest behöver rörelse och idrott väljer

bort ämnet om extra timmar endast erbjuds som eget

val.

4. Den s.k. TV-listan (mom. 42)

Lennart Fridén, Jan Backman, Roy Hansson och Anne-

Katrine Dunker (alla m) anför:

Vi har i detta sammanhang ställt oss bakom

majoritetens förslag att avstyrka yrkandet om att

upphäva beslutet om den s.k. TV-listan eftersom en

riksdagsmajoritet i samband med beslutet våren 1999

gjorde ett tillkännagivande till regeringen om att

idrottsevenemang där rättigheter upplåts av inhemska

arrangörer bör lämnas utanför en eventuell lista.

Riksdagsbeslutet innebar även att regeringen bör

inhämta riksdagens godkännande om någon annan

bedömning aktualiseras. Vi vill dock erinra om att

företrädare för Moderata samlingspartiet i motion

Kr23 anfört att förslaget om den s.k. TV-listan

stred mot grundläggande äganderättsliga principer.

Vi vill vidare påpeka att vi anser att det är

självklart att idrotten själv har förfoganderätten

till sina egna arrangemang och att försäljning av

TV-rättigheter är en viktig inkomstkälla för

idrotten.

I proposition 1998/99:107 framlagda

lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen (1995:361) om

överlämnande av förvaltningsuppgifter till Sveriges

Riksidrottsförbund

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1995:361) om

överlämnande av förvaltningsuppgifter till Sveriges

Riksidrottsförbund skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

1 §

-----------------------------------------------------

Sveriges Sveriges

Riksidrottsförbund prövar Riksidrottsförbund prövar

frågor om fördelning till frågor om fördelning av

kommuner av statsbidrag statsbidrag till

till kostnader för idrottsverksamhet i

specialidrott inom enlighet med vad

gymnasieskolan. regeringen bestämmer.

-----------------------------------------------------

-------------------

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

Förslag till lag om ändring i sekretesslagen

(1980:100)

Härigenom föreskrivs att bilagan till

sekretesslagen (1980:100)1 skall ha följande

lydelse.

Bilaga2

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse

-----------------------------------------------------

I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad

som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt

att ta del av handlingar hos myndighet i tillämpliga

delar gälla också handlingar hos något av de organ

som nämns nedan i den mån handlingarna hör till där

angiven verksamhet hos organet. Verksamheten anges i

förekommande fall med hänvisning till numret i

Svensk författningssamling (SFS) på den författning

med stöd av vilken verksamheten har uppdragits åt

organet.

-----------------------------------------------------

Organ

Verksamhet

-----------------------------------------------------

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

- - - - - - - - - - - - - - -

-----------------------------------------------------

Svenska språknämnden prövning av anställnings-

och arbetsvillkor och

andra frågor som rör

statligt reglerad

anställning hos nämnden

(SFS 1992:318)

-----------------------------------------------------

Sveriges fördelning till kommuner

Riksidrottsförbund av statsbidrag till

kostnader för

specialidrott inom

gymnasieskolan (SFS 1995:

361)

-----------------------------------------------------

Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad

som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt

att ta del av handlingar hos myndighet i tillämpliga

delar gälla också handlingar hos något av de organ

som nämns nedan i den mån handlingarna hör till där

angiven verksamhet hos organet. Verksamheten anges i

förekommande fall med hänvisning till numret i

Svensk författningssamling (SFS) på den författning

med stöd av vilken verksamheten har uppdragits åt

organet.

-----------------------------------------------------

Svenska språknämnden prövning av anställnings-

och arbetsvillkor och

andra frågor som rör

statligt reglerad

anställning hos nämnden

(SFS 1992:318)

-----------------------------------------------------

Sveriges fördelning av statsbidrag

Riksidrottsförbund till idrottsverksamhet

(SFS 1995:361)

-----------------------------------------------------

-------------------

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

1 Lagen omtryckt 1992:1474.

2 Senaste lydelse 1998:1215.

I proposition 1998/99:124 framlagt

lagförslag (2.30)

Förslag till lag om ändring i lagen (1999:000) om

ändring i sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs att bilagan till sekretesslagen

(1980:100) i stället för dess lydelse enligt lagen

(1999:000) om ändring i nämnda lag skall ha följande

lydelse.

Bilaga

Nuvarande lydelse

I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som

föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta

del av handlingar hos myndighet i tillämpliga delar

gälla också handlingar hos något av de organ som

nämns nedan i den mån handlingarna hör till där

angiven verksamhet hos organet. Verksamheten anges i

förekommande fall med hänvisning till numret i

Svensk författningssamling (SFS) på den författning

med stöd av vilken verksamheten har uppdragits åt

organet.

---------------------------------------------------

Organ Verksamhet

----------------------------------------------------

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

- - - - - - - - - - - - - - -

---------------------------------------------------

Besiktningsorganen

Aktiebolaget Svensk fordonskontroll (SFS

Bilprovning, SMP Svensk 1994:2043)

Maskinprovning

Aktiebolag och SAQ

Kontroll Aktiebolag

---------------------------------------------------

Bolag, föreningar,

samfälligheter eller prövning av frågor om

andra enskilda där ledighet och förmåner

totalförsvarspliktiga för

fullgör civilplikt totalförsvarspliktiga

som fullgör civilplikt

(SFS 1994:1809)

---------------------------------------------------

Chalmers tekniska

högskola aktiebolag all

verksamhet

---------------------------------------------------

Föreslagen lydelse

I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som

föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att

ta del av handlingar hos myndighet i tillämpliga

delar gälla också handlingar hos något av de

organ som nämns nedan i den mån handlingarna hör

till där angiven verksamhet hos organet.

Verksamheten anges i förekommande fall med

hänvisning till numret i Svensk

författningssamling (SFS) på den författning med

stöd av vilken verksamheten har uppdragits åt

organet.

---------------------------------------------------

Organ Verksamhet

----------------------------------------------------

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

- - - - - - - - - - - - - - -

---------------------------------------------------

Besiktningsorganen

Aktiebolaget Svensk fordonskontroll (SFS

Bilprovning, SMP Svensk 1994:2043)

Maskinprovning

Aktiebolag och SAQ

Kontroll Aktiebolag

---------------------------------------------------

Bolag, föreningar,

samfälligheter, prövning av frågor om

registrerade trossamfund ledighet och förmåner

och organisatoriska de- för total-

lar av sådana samfund försvarspliktiga som

eller andra enskilda där fullgör civilplikt (SFS

totalförsvarspliktiga 1994:1809)

fullgör civilplikt

---------------------------------------------------

Chalmers tekniska

högskola aktiebolag all verksamhet

---------------------------------------------------

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

- - - - - - - - - -

Skatteutskottets yttrande

1998/99:SkU7y

En idrottspolitik för 2000-talet -

Folkhälsa, folkrörelse och underhållning

Till kulturutskottet

Kulturutskottet har berett skatteutskottet

tillfälle att yttra sig över proposition

1998/99:107 En idrottspolitik för 2000-talet -

folkhälsa, folkrörelse och underhållning jämte

motioner. Med anledning härav får skatteutskottet

anföra följande.

Sammanfattning

I yttrandet tar utskottet inte ställning till de

bedömningar som regeringen redovisar i fråga om

vissa skattefrågor i proposition 1998/99:107.

Däremot avstyrker utskottet de motioner som

väckts i ärendet till den del de tar upp ideella

idrottsföreningars skatteförhållanden, ideellt

arbetande idrottsledares avdragsmöjligheter och

idrottskonto.

Skilda avvikande meningar har avlämnats av

Moderata samlingspartiet respektive

Kristdemokraterna angående ideella

idrottsföreningars skatteförhållanden m.m. Vidare

har Centerpartiet avlämnat avvikande meningar

angående ideellt arbetande idrottsledares

avdragsmöjligheter och idrottskonto.

Ideella idrottsföreningars

skatteförhållanden m.m.

Propositionen

Regeringens grundläggande linje enligt

propositionen är att idrottspolitiken på 2000-

talet bör syfta till att uppmuntra människors

motion och idrott, ge stöd till en fri och

självständig idrottsrörelse och beakta att

idrotten till viss del är kommersiell

underhållning som bör bedrivas på

konkurrensneutrala och marknadsmässiga villkor.

När det gäller de två sistnämnda syftena

redovisar regeringen även sina bedömningar

rörande bl.a. vissa skattefrågor men lämnar inga

konkreta förslag. Regeringen pekar bl.a. på att

betydande gränsdragningsproblem kan uppstå vid

bedömningen av om beskattning skall ske av

kommersiell företagsamhet som ingår i ideella

föreningars verksamhet, och enligt propositionen

följer regeringen noggrant utvecklingen av dessa

frågor. Regeringen hänvisar också bl.a. till den

nya översynen av reglerna om skattskyldighet i

mervärdesskattelagen m.m. (dir. 1999:10). En

annan fråga som kommenteras särskilt i

propositionen är vilka regler som bör gälla om

idrottsverksamhet bedrivs i aktiebolagsform.

Regeringens bedömning är att samma skatteregler

som för andra aktiebolag bör gälla i sådana fall.

Motionerna

I motion Kr21 av Roy Hansson och Elisabeth

Nyström (båda m) föreslås ett tillkännagivande om

olika förbättringar i de ideella

idrottsföreningarnas skatteförhållanden.

Motionärerna begär bl.a. kompensation för

momskostnaden för idrottsföreningars eller

privata entreprenörers drift av

idrottsanläggningar och jämför med kommunerna. De

vänder sig också mot att moms tas ut av svenska

idrottsklubbar vid spelarövergångar om den andra

parten är bolag eller utländsk klubb.

I motion Kr23 (yrkande 10) av Elisabeth

Fleetwood m.fl. (m) efterlyses ett förtydligande

i lagtexten så att idrottsföreningars verksamhet

inte behandlas som näringsverksamhet, något som

enligt motionärerna är särskilt viktigt när det

gäller momsen. Dessutom vill motionärerna slopa

reklamskatten.

Även i Kr28 (yrkande 4) av Dan Kihlström m.fl.

(kd) begärs förslag om ett förtydligande i lagen

i fråga om gränsdragningen mellan å ena sidan

idrottsföreningarnas inkomstskattepliktiga och

momspliktiga verksamhet och å andra sidan deras

skattefria verksamhet.

Gällande ordning m.m.

Ideella föreningar som uppfyller ett

allmännyttigt ändamål (t.ex. idrott) är enligt 7

§ 5 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

begränsat skattskyldiga och inkomstbeskattas

endast för inkomst av näringsverksamhet som avser

fastighet eller rörelse. Även om verksamheten

avser fastighet eller rörelse är den i många fall

skattefri, och beträffande rörelseinkomster

gäller att de är undantagna från skatteplikt om

de har ett naturligt samband med den

allmännyttiga verksamheten, härrör från

verksamhet som har till syfte att ge service till

dem som deltar i föreningens allmännyttiga

verksamhet eller av hävd har utnyttjats som

finansieringskälla för ideellt arbete.

Allmännyttiga ideella föreningar, som bedriver

verksamhet som de inte behöver betala

inkomstskatt för, skall enligt 4 kap. 8 §

mervärdesskattelagen (1994:200), ML, heller inte

betala någon moms för denna verksamhet. På

motsvarande sätt som beträffande inkomstskatten

för rörelseinkomster gäller således för en sådan

förening att moms inte skall tas ut vid

försäljning av varor och tjänster, som har ett

naturligt samband med den allmännyttiga

verksamheten eller huvudsakligen syftar till att

ge service till dem som deltar i den

allmännyttiga verksamheten eller av hävd har

utnyttjats som finansieringskälla för ideellt

arbete.

Ideella föreningar som inte är allmännyttiga och

som bedriver näringsverksamhet skall bl.a. betala

moms för skattepliktig omsättning av varor och

tjänster. Det är således ingen skillnad mellan

dessa föreningar och andra näringsidkare.

Att tillträde till idrottsevenemang som

arrangeras av en allmännyttig ideell förening är

undantaget från moms är särskilt föreskrivet i 3

kap. 11 a § ML. På entrén till andra

idrottsevenemang än sådana som arrangeras av en

allmännyttig ideell förening tas moms ut med 6 %

(7 kap. 1 § tredje stycket 6).

Mervärdesskattesystemet innebär vidare att bara

den som har momspliktig omsättning får dra av

moms på inköp av varor och tjänster.

Allmännyttiga ideella föreningar, som är befriade

från inkomstskatt och moms, saknar således -

liksom privatpersoner - möjlighet att dra av

momsen på sina inköp. Kommunerna har inte heller

någon avdragsrätt för kostnader som är hänförliga

till skattefri verksamhet men kan i många fall få

kompensation inom ramen för systemet enligt lagen

om mervärdesskattekonton för kommuner och

landsting (1995:1518).

En speciell momsfråga som gett upphov till olika

skatteprocesser, som för närvarande pågår, gäller

mervärdesskatten på s.k. övergångsersättningar

inom idrotten. Riksskatteverket (RSV) har i ett

brevsvar till Svenska Fotbollförbundet gett

uttryck åt uppfattningen att en fotbollsförening,

som är en allmännyttig ideell förening, i princip

är att betrakta som näringsidkare i ML:s mening

och att en sådan förening inte är skyldig att

betala moms till staten i samband med att den

överlåter rätten till en spelare i föreningen

till en annan förening. Däremot, när det gäller

en svensk förenings förvärv från utlandet av

rätten till en fotbollsspelare, anser RSV att det

är fråga om en sådan i sig skattepliktig

omsättning inom landet som medför att förvärvaren

(föreningen) blir skyldig att betala

mervärdesskatt (s.k. förvärvsskatt) till staten

enligt 1 kap. 2 § 2 ML.

Våren 1995 överlämnade Stiftelse- och

föreningsskattekommittén sitt slutbetänkande

Översyn av skattereglerna för stiftelser och

ideella föreningar (SOU 1995:63) med bl.a. olika

förslag till ändringar och preciseringar av

skattereglerna för ideella föreningar.

Betänkandet har emellertid ännu inte lett fram

till någon proposition, och eftersom förslagen i

många fall hunnit bli inaktuella planeras nu

enligt vad utskottet erfarit en ny översyn inom

Regeringskansliet. Den närmare inriktningen och

uppläggningen av detta arbete har man dock såvitt

utskottet känner till ännu inte tagit ställning

till.

Beträffande mervärdesskatten har regeringen

vidare under våren beslutat om en översyn av

reglerna om skattskyldighet i

mervärdesskattelagen m.m. (dir. 1999:10). Syftet

är framför allt att se över grundläggande begrepp

i mervärdesskattelagen som reglerar frågor om

skattskyldighet och yrkesmässig verksamhet för

att åstadkomma en bättre harmonisering med EG:s

gemensamma momsregler. Utredaren skall vidare

särskilt analysera hur ideella föreningars

verksamhet överensstämmer med EG-direktivets

verksamhetsinriktade undantag från skatteplikt

för organisationer utan vinstintresse samt hur

nuvarande svenska regler påverkar

konkurrensneutraliteten i allmänhet och i

förhållande till små och medelstora företag i

synnerhet. Utredaren skall också uppmärksamma den

situationen att det nuvarande undantaget i

mervärdesskattelagen medför nackdelar för de

ideella föreningarna, t.ex. när konkurrerande

kommersiella företag beskattas med reducerad

skattesats men har en avdragsrätt för den

ingående mervärdesskatten som den ideella

föreningen saknar. Ytterligare en fråga som lyfts

fram i utredningsdirektiven är det nyss nämnda

problemet med att moms ibland tas ut på

ersättningar för spelarövergångar från en

utländsk till en svensk klubb. Utredaren skall

redovisa resultatet av sitt arbete senast den 1

juli 2000.

Reklamskatt tas i de flesta sammanhang ut på

annonser och annan reklam. För annonser i

allmänna nyhetstidningar är skattesatsen 4 % av

vederlaget och i övriga fall 11 % av vederlaget.

Dagspress, populärpress och fackpress får dock

räkna av vissa belopp årligen vid fastställandet

av det skattepliktiga vederlaget. Annonser i

periodiska publikationer som är organ för

sammanslutningar som verkar för vissa i lagen

angivna ändamål - bl.a. idrottsligt ändamål - är

undantagna från skatt. Vidare har från och med

den 1 januari 1999 reklamskatten på

reklamtrycksaker tagits bort (prop. 1997/98:150,

bet. 1997/98:FiU20, yttr. 1997/98:SkU4y). 1996

års reklamskatteutredning hade i sitt betänkande

Avskaffa reklamskatten (SOU 1997:53) föreslagit

att reklamskatten skulle avskaffas helt och

hållet men regeringen ansåg sig av

statsfinansiella skäl inte kunna gå längre än att

slopa skatten på reklamtrycksaker.

Skatteutskottet förutsatte att regeringen noga

följer utvecklingen och återkommer till dessa

frågor så snart som utvecklingen motiverar detta,

och i ett betänkande nu under våren har utskottet

förklarat sig vidhålla denna uppfattning (se bet.

1998/99:SkU13 s. 32). Finansministern uttalade

nyligen i riksdagen att regeringen fortfarande

anser att hela reklamskatten bör avskaffas men

att det inte är möjligt att nu säga när

förutsättningar för en finansiering kan komma att

föreligga (interpellationsdebatt den 18 maj 1999,

snabbprotokoll 1998/99:95)

Utskottets ställningstagande

Det råder enighet inom utskottet om att det är

angeläget och viktigt att på olika sätt främja

idrott och motionsutövning i Sverige. De positiva

effekterna i arbetslivet, för folkhälsan och för

det allmänna välbefinnandet av ett sunt

idrottande och motionerande råder det inte några

delade meningar om. Inom beskattningen har också

idrottsrörelsen och idrottslig verksamhet på

olika sätt gynnats, bl.a. genom de förmånliga

inkomstskatte- och momsreglerna för de

allmännyttiga ideella föreningarna, som de flesta

idrottsklubbar torde tillhöra.

Utskottet noterar att regeringen i propositionen

inte har lagt fram några konkreta förslag på

skatteområdet och inte heller begärt något

godkännande eller annan åtgärd av riksdagen.

Propositionen påkallar således inget

ställningstagande av skatteutskottet. Vad

därefter gäller motionerna i nu behandlade delar

vill utskottet framhålla att regeringen redan

uppmärksammat behovet av ändringar och

förtydliganden av reglerna för inkomstskatt och

mervärdesskatt för de ideella föreningarna,

liksom önskemålet att så snart som

statsfinanserna tillåter det avskaffa

reklamskatten. Med hänvisning härtill och till

att det på olika håll, inom utredningar och inom

Regeringskansliet, pågår arbeten med att se över

och förbättra skattelagstiftningen på det

aktuella området anser utskottet att det inte

finns något behov av något sådant uttalande av

riksdagen som begärs i motionerna.

Utskottet vill dock särskilt uppmärksamma en

delfråga i sammanhanget, den om momsen på

övergångssummor som betalas då en svensk klubb

förvärvar rätten till en fotbollsspelare eller

annan idrottsutövare från en utländsk klubb.

Utskottet anser att det finns många skäl som

talar mot att ideella idrottsföreningar beskattas

för denna typ av transaktioner. För närvarande är

denna fråga dock föremål för prövning i domstol.

Domstolen kommer därvid att avgöra om beskattning

enligt gällande svensk rätt skall ske. I nuläget

bör därför utskottet inte ytterligare ta

ställning i den aktuella rättsfrågan. Utskottet

vill dock markera att problematiken bör

penetreras och EG-perspektivet beaktas i

utredningsarbetet. Eftersom direktiven till den

tidigare nämnda översynen av reglerna om

skattskyldighet i mervärdesskattelagen m.m. redan

tar upp denna fråga behövs dock inget särskilt

uttalande av riksdagen.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna

Kr21, Kr23 yrkande 10 och Kr28 yrkande 4.

Ideellt arbetande idrottsledares

avdragsmöjligheter

Gällande ordning m.m.

Rekommendationer har utfärdats av RSV beträffande

beskattning av idrottsutövare för ersättningar

och tävlingspriser samt rätt till avdrag för

kostnader i samband med idrottslig verksamhet

(RSV S 1997:22). Rekommendationerna gäller sådana

utövare av idrottslig verksamhet, som skall

redovisa dessa intäkter i inkomstslaget tjänst.

Med idrottslig verksamhet avses normalt sådan

verksamhet som anordnas av organisation som är

ansluten till Sveriges Riksidrottsförbund. Med

utövare avses även tränare inbegripet

gymnastikinstruktörer, domare, materialförvaltare

eller därmed jämställda slag av funktionärer.

Motionen

I motion Kr27 (yrkande 5) av Birgitta Sellén

m.fl. (c) föreslås ett införande av ett

schablonavdrag för ersättningar till ideellt

arbetande idrottsledare. En fördel härmed skulle

enligt motionärerna vara att fattiga

idrottsklubbar skulle slippa både byråkrati och

att betala ut högre ersättning än nödvändigt för

att täcka kostnaden för skatten.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill inledningsvis erinra om att det

redan finns skattebestämmelser som är särskilt

förmånliga för idrottsutövare och som har den

karaktär som motionärerna efterlyser, bl.a. i

vissa fall en rätt till schablonavdrag på 3 000

kr för kostnaderna för den idrottsliga

verksamheten (se RSV:s ovan redovisade

rekommendation). Det finns också

socialavgiftsbestämmelser som innebär en positiv

särbehandling av de idrottsutövare och

funktionärer som motionärerna vill värna om.

Utskottet tänker bl.a. på bestämmelsen i 2 kap. 4

§ första stycket 14 lagen om socialavgifter som

innebär att arbetsgivaravgifter inte skall utgå

på ersättningar från en allmännyttig ideell

idrottsförening till en och samma idrottsutövare

upp till ett halvt prisbasbelopp under året.

En kategori funktionärer vilkas

skatteförhållanden utskottet nyligen behandlat är

fotbollsdomare (se bet. 1998/99:SkU10 s. 17-18).

Frågan som var uppe gällde fotbollsdomares rätt

till avdrag för resor mellan bostaden och

matcherna och om dessa resor är att anse som

resor i tjänsten eller resor till och från

arbetet. Utskottet är medvetet om att de resor

som fotbollsdomare och liknande funktionärer

måste göra till och från olika arenor kan ge

upphov till problem vid beskattningen men anser

nu liksom tidigare att ett ställningstagande bör

anstå till dess att resultatet av det

utredningsarbete som bedrivs kring dessa frågor

av Utredningen om ökade levnadskostnader m.m. (Fi

1997:17) föreligger. Detta arbete skall avslutas

senast den 1 september 1999.

I övrigt vill utskottet hänvisa till de

rekommendationer som RSV utfärdat på detta område

och som bygger på grundläggande principer för

inkomstbeskattningen. Även om utskottet, som

tidigare nämnts, har en i grunden positiv

inställning till ökat idrottande och motionerande

finns det enligt utskottets uppfattning ingen

anledning att frångå dessa grundläggande

principer och införa nya schablonavdrag av den

typ som motionärerna förespråkar. Med det anförda

avstyrker utskottet motion Kr27 yrkande 5.

Idrottskonto

Motionen

I motion Kr27 (yrkande 6) av Birgitta Sellén

m.fl. (c) begärs en utredning om elitidrottskonto

för att ge välkända svenska stjärnor en möjlighet

till inkomstutjämning och avhålla dem från att

flytta utomlands. Motionärerna tänker sig en

utformning liknande skogskonto eller

upphovsmannakonto.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har återkommande behandlat frågan om

att införa gynnsamma skatteregler för olika slags

konton och avsättningar för att främja vissa

branscher, vissa beteenden eller vissa intressen.

Utskottets principiella inställning är emellertid

att sådana nya reserverings- och

avdragsmöjligheter inte är förenliga med

vedertagna principer för en generell och enhetlig

beskattning. Utskottet vidhåller sin uppfattning

i denna fråga och avstyrker motion Kr27 även i

denna del.

Stockholm den 1 juni 1999

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

I beslutet har deltagit: Arne Kjörnsberg (s), Bo

Lundgren (m), Per Erik Granström (s), Carl Erik

Hedlund (m), Ulla Wester (s), Marie Engström (v),

Kenneth Lantz (kd), Marietta de Pourbaix-Lundin

(m), Yvonne Ruwaida (mp), Rolf Kenneryd (c), Lars

U Granberg (s), Catharina Hagen (m), Per-Olof

Svensson (s), Desirée Pethrus Engström (kd),

Lennart Värmby (v), Karin Pilsäter (fp) och Lars

Lilja (s).

Avvikande meningar

1 Ideella föreningars skatteförhållanden

m.m.

Bo Lundgren (m), Carl Erik Hedlund (m), Marietta

de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen (m)

anför följande:

Moderata Samlingspartiet har tidigare kritiserat

reglerna som styr de ideella föreningarnas

skatteförhållanden för deras brist på tydlighet

och för att de inte ger tillräcklig ledning om

tillämpningen i det enskilda fallet. Som

framhålls i motion Kr23 har det under det senaste

året i flera fall förekommit att

skattemyndigheterna har hävdat att den

idrottsliga verksamhet som bedrivs av svenska

idrottsföreningar skall betraktas som

näringsverksamhet trots att verksamheten i en

idrottsförening inte bedrivs med något

vinstsyfte. Denna ståndpunkt är enligt vår mening

inte rimlig, och den leder också till allvarliga

problem för idrottsklubbarna, inte minst när det

gäller momsdebiteringen. Vi delar motionärernas

uppfattning att lagen behöver förbättras och

förtydligas på detta område.

Den rådande ordningen innebär dessutom

besvärande konkurrensnackdelar för föreningarna

om man jämför med kommunerna som i många fall kan

få kompensation för mervärdesskatten på sina

inköp inom ramen för systemet med

mervärdesskattekonton för kommuner och landsting.

Att de ideella idrottsföreningarna saknar denna

möjlighet innebär för dem stora merkostnader när

det gäller investeringar, byggkostnader,

driftkostnader, allehanda inköp m.m. Regeringen

bör göra något åt detta förhållande och lägga

fram förslag som gör de allmännyttiga ideella

föreningarna mera likvärdiga med kommunerna i

konkurrenshänseende.

Ett speciell fråga som bör uppmärksammas

särskilt i detta sammanhang är den moms som i

vissa fall tas ut för spelarövergångar. Om den

klubb som spelaren lämnar är en svensk klubb, som

drivs som en allmännyttig ideell förening, och

denna klubb får en ekonomisk ersättning påförs

ingen moms. Det spelar i detta fall ingen roll om

den "köpande" klubben drivs som aktiebolag eller

allmännyttig ideell förening. Om övergången sker

mellan två aktiebolag är momsen inte heller något

problem, eftersom den är avdragsgill hos den

"köpande" parten. Om däremot den "säljande"

parten är ett aktiebolag och den "köpande" parten

en ideell förening måste bolaget ta ut moms på

övergångsersättningen, och föreningen har inte

någon möjlighet att få kompensation härför. Redan

detta förhållande åsidosätter enligt vår mening

konkurrensneutraliteten på ett allvarligt sätt,

och ännu värre har det blivit sedan

skattemyndigheterna har valt att betrakta

utländska klubbar som bolag och hävdat att moms

skall utgå på ersättningar för övergångar från

dessa klubbar till svenska föreningar. Om

ingenting görs åt denna konkurrenssnedvridning

kan man befara att många svenska idrottsklubbar

av rena skatteskäl väljer att övergå till

aktiebolagsformen, särskilt sedan RF-stämman helt

nyligen beslutat tillåta aktiebolag inom den

svenska elitidrotten. För att åstadkomma

konkurrensneutralitet bör därför alla

spelarövergångar där den "köpande" parten är en

ideell förening befrias från moms.

Vi återkommer dessutom med kravet om att

avskaffa reklamskatten, som vi länge har

bekämpat. Sedan den numera har slopats på

direktreklam har den dessutom fått en helt

felaktig utformning från

konkurrensneutralitetssynpunkt. Vi vidhåller

dessutom våra tvivel på att reklamskatten är

förenlig med EG-rätten. I vart fall drabbas

idrottsrörelsen direkt av reklamskatt för

annonser i programblad, arenareklam, tröjreklam

m.m. Indirekt medverkar även denna skatt till att

minska marginalerna för medborgarna och försämra

förutsättningarna för att frivilligt bidra till

föreningarnas verksamhet.

Vi anser att riksdagen i ett tillkännagivande

till regeringen bör efterlysa åtgärder i enlighet

med vad som nu anförts. Det innebär att vi

tillstyrker motion Kr21 samt motion Kr23 yrkande

10.

2 Ideella föreningars skatteförhållanden

m.m.

Kenneth Lantz (kd) och Desirée Pethrus Engström

(kd) anför följande:

Som framhålls i motion Kr28 är allmännyttiga

ideella föreningar i dag i stort sett befriade

från såväl inkomstskatt som moms. I propositionen

säger sig regeringen vara medveten om att

betydande gränsdragningsproblem kan uppstå vid

bedömningen av om beskattning skall ske av

kommersiell verksamhet som så att säga ingår i

den allmännyttiga ideella föreningens verksamhet.

Samtidigt lämnar regeringen inga konkreta förslag

på hur dessa gränsdragningsproblem bör kunna

lösas. Denna otydlighet gör föreningens

ekonomiska planering svårare, och i sämsta fall

kan en ideellt verksam förening drabbas av krav

på skatt i efterhand för någon drive eller

kampanj som man långt tidigare har genomfört.

Inkomsterna kan då, när skattekraven kommer, vara

för länge sedan förbrukade i den ideella

verksamheten. Det räcker enligt vår mening inte

att regeringen följer utvecklingen, utan

regeringen bör snarast återkomma till riksdagen

med tydliga förslag om vad som bör gälla. Vi

anser att riksdagen med anledning av motion Kr28

yrkande 4 bör rikta ett tillkännagivande till

regeringen härom.

3 Ideellt arbetande idrottsledares

avdragsmöjligheter

Rolf Kenneryd (c) anför följande:

Som framhålls i motion Kr27 är den ersättning som

ideellt arbetande idrottsledare får för sina ofta

mycket uppoffrande insatser i de flesta fall av

så ringa omfattning att den knappast ens torde

räcka till för att täcka ledarens kostnader. Än

mindre kan den anses utgöra ersättning för

nedlagd tid. Ändå betraktas ersättningarna som

sidoinkomster som kan träffas av höga

marginalskatter, vilket kan få till följd att

kraven från ledarnas sida höjs i samma

utsträckning som skatt utgår. Vidare tvingas

föreningarnas kassörer syssla med krångliga

skatteinbetalningar och kontrolluppgifter för

begränsade belopp.

Det schablonavdrag på högst 3 000 kr som för

närvarande medges för idrottsredskap och dylikt

har tillkommit bl.a. mot bakgrund av de

svårigheter som föreligger att specificera alla

sådana utgifter och för att underlätta

bedömningen av skattefrågorna. Detta belopp har

inte räknats upp sedan 1981 års taxering (se RSV

Dt 1980:10, RSFS 1980:28) och är numera alldeles

för lågt. Som anförs i motion Kr27 ligger det

nära till hands att jämföra med inkomsterna från

bärplockning som är skattefria upp till 5 000 kr

och en uppräkning till denna nivå får tills

vidare anses utgöra en skälig avvägning.

Regeringen bör skyndsamt ta upp denna fråga och

återkomma med ett förslag till riksdagen.

Riksdagen bör med anledning av motion Kr27

yrkande 5 som sin mening ger regeringen detta

till känna.

4 Idrottskonto

Rolf Kenneryd (c) anför följande:

Vissa idrottsutövare kan under några få aktiva år

erhålla extremt höga inkomster. Dessa inkomster

kan, om inga särskilda dispositioner vidtas,

drabbas kraftigt av hög marginalskatt. De regler

för inkomstutjämning genom exempelvis olika

former av pensionsarrangemang som för närvarande

finns är ofta klart otillräckliga. Följden blir

många gånger att framgångsrika svenska

idrottsutövare, som vi känner stolthet över och

som ger Sverige mycken ära och goodwill i hela

världen, av ekonomiska skäl väljer att bosätta

sig i något annat land. Detta förhållande skadar

Sverigebilden utomlands.

Det behöver enligt vår mening inte vara så.

Problemet skulle till väsentlig del kunna lösas

med en möjlighet att fördela inkomsten under en

längre tidsperiod, t.ex. genom ett sådant

idrottskonto som motionärerna föreslår. Ett

sådant konto skulle kunna disponeras och

beskattas på ungefär samma sätt som de s.k.

skogskontona eller upphovsmannakontona, som

innebär att uppskov med beskattning medges för

medel som avsätts till kontona ett visst år och

att beskattningen i stället sker det år medlen

tas ut från kontot.

Som föreslås i motion Kr27 bör

regeringen snarast utreda

införandet av ett kontosystem för

idrottsinkomster av denna typ.

Detta bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

Motion Kr27 yrkande 6 tillstyrks

således.

Socialutskottets yttrande

1998/99:SoU6y

En idrottspolitik för 2000-talet

Till kulturutskottet

Kulturutskottet har den 20 maj 1999 beslutat

bereda bl.a. socialutskottet tillfälle att yttra

sig över regeringens proposition 1998/99:107 En

idrottspolitik för 2000-talet - folkhälsa,

folkrörelse och underhållning.

Socialutskottet begränsar yttrandet till avsnitt

6.1.3 Antidopningsarbetet i propositionen samt

till motionerna Kr20 (s), Kr23 (m) yrkande 2,

Kr26 (fp) yrkande 7, Kr27 (c) yrkandena 3-4 och

Kr28 (kd) yrkande 5.

Socialutskottet

Dopingjouren vid Huddinge sjukhus

I regeringens proposition anförs om

antidopningsarbetet bl.a. att regeringen tidigare

har uttalat att det är angeläget att

Folkhälsoinstitutet följer utvecklingen av

dopningsmissbruket i samhället men att det för

närvarande inte finns skäl att ålägga FHI

ytterligare uppgifter i denna fråga (se prop.

1998/99:3).

I motion Kr23 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m)

begärs att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

antidopning (yrkande 2 delvis). Motionärerna

framför att lika viktig som kontrollverksamhet i

kampen mot dopningsmissbruket är en kontinuerlig

och saklig informationsverksamhet. Här har den

s.k. Dopingjouren spelat en central roll genom

sin unika överblick över situationen i landet.

Dopingjouren spelar dessutom en viktig roll i

utvecklandet av fungerande behandlingsmetoder för

missbrukare.

Sedan 1997 saknar Dopingjouren långsiktig

finansiering. Verksamheten bedrivs i dag med

hjälp av sponsormedel från Pharmacia Upjohn, vars

åtagande upphör vid kommande årsskifte. Om

ingenting händer kommer verksamheten därefter att

få läggas ned, ett svårt slag mot

antidopningsarbetet.

I regeringens presskommentar till den

idrottspolitiska propositionen sägs att man

föreslår en förstärkning av insatserna mot

dopning. Detta påstående åtföljs inte av några

konkreta förslag. Menar man allvar bör ett första

steg vara att garantera Dopingjourens fortsatta

existens.

I motion Kr28 av Dan Kihlström m.fl. (kd) yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att hitta en

permanent lösning för Dopingjouren i Huddinge

(yrkande 5 delvis). I motionen anförs att

regeringen med all rätt agerar på den

internationella arenan när det gäller

antidopningsarbetet. I propositionen markeras

också att idrott och motion är en folkhälsofråga

och att dopning bör betraktas ur ett

folkhälsoperspektiv. Det är därför förvånande att

man inte ger Dopingjouren större uppmärksamhet.

Om regeringen menar allvar med sitt tal om en

förstärkning av kampen mot dopning borde den

också verka aktivt för att hitta en permanent

lösning för Dopingjouren.

I motion Kr27 Birgitta Sellén m.fl. (c) begärs

att riksdagen ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om finansieringen av

Dopingjouren (yrkande 4). Motionärerna anför att

det vid Huddinge bedrivs en uppskattad och

omfattande informationsverksamhet, den s.k.

Dopingjouren, som är hotad om inte verksamhetens

finansiering kan klaras ut. Sedan 1997 saknas en

långsiktig finansiering. Dopingjouren bedrivs i

dag med sponsormedel, vilka räcker fram till

årsskiftet. Dopingjouren spelar också en viktig

roll vid framtagandet av olika behandlingsmetoder

för dopningsmissbrukare. Motionärerna anser att

staten måste ikläda sig ansvaret för

finansieringen av Dopingjouren. Detta bör ges

regeringen till känna.

I motion Kr26 av Lennart Kollmats m.fl. (fp)

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om Dopingjouren

(yrkande 7 delvis). Motionärerna anför att

Dopingjouren till en början finansierades av

Folkhälsoinstitutet. För närvarande finansieras

jouren av läkemedelsföretaget Pharmacia & Upjohn.

Det åtagandet upphör i och med utgången av 1999.

Dopingjouren samverkar med det

landstingsfinansierade Kompetenscentrum för

dopingfrågor vid Huddinge sjukhus.

Kompetenscentrum utvecklar behandlingsprogram för

missbrukare av dopningsmedel. Kompetenscentrum är

för sitt arbete beroende av Dopingjouren och

upphör den försvinner hela verksamheten. Några

möjligheter att repliera på expertis regionalt

eller lokalt finns inte eftersom sådan inte

finns.

Enligt motionärerna anger regeringen i

propositionen att frågor om dopningsmedel och

missbruket av dessa medel tas upp i utbildningen

av olika yrkesgrupper i varierande mån. I

propositionen framhålls vikten av att berörda

studenter och yrkesgrupper erhåller kontinuerlig

kunskap och kompetens inom området genom

fortbildnings- och vidareutbildningsinsatser.

Detta har också påtalats av Riksidrottsförbundet

som anser att jourens framtid bör tryggas med

statliga medel på grund av dess viktiga funktion

för kunskapsinsamlande. Eftersom Dopingjouren är

av vikt för såväl utbildning och forskning som

för hälso- och sjukvården hemställer motionärerna

att staten tar upp förhandlingar med

Landstingsförbundet om hur Dopingjourens framtid

skall kunna tryggas.

I motion Kr20 av Eva Johansson och Ingela Thalén

(båda s) begärs att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

insatser som medger fortsatt verksamhet vid

Dopingjouren vid Huddinge sjukhus. Motionärerna

pekar på att regeringen i propositionen

understryker vikten av att arbetet mot dopning

förstärks. Dopingjouren har under många år

fungerat som en kunskaps- och rådgivningscentral

för hela landet. Kunskapen om dopning och hur

skador efter missbruk av dopningsmedel kan

lindras är för liten i många delar av t.ex.

sjukvården, skolan, polisen och socialtjänsten.

Den samlade kunskap som finns vid Dopingjouren är

ett stöd i det nödvändiga arbetet med att bygga

upp tillräckliga kunskaper. Många enskilda, både

missbrukare och deras vänner och anhöriga, får

också hjälp och stöd av Dopingjouren.

Dopingjouren har under årens lopp finansierats

på olika sätt, bl.a. genom anslag från

Folkhälsoinstitutet. Detta anslag upphör vid

årsskiftet 1999/2000 och någon ny finansiering är

inte ordnad. Det betyder att jouren läggs ner vid

årsskiftet, vilket i sin tur innebär stor risk

för att den kompetens om byggts upp runt jouren

skingras, om man inte snart får besked om en

fortsatt verksamhet.

Motionärerna anser att det är av största vikt

att Dopingjourens verksamhet kan fortsätta till

dess att t.ex. sjukvården, skolan, polisen och

socialtjänsten i olika delar av landet har hunnit

bygga upp den kompetens som krävs för att

upptäcka dopning och ge god vård och ett bra stöd

för den som genom dopningsmissbruk drabbas av

skador.

Tidigare behandling

Dopingjouren behandlades i proposition 1998/99:3

Åtgärder mot dopning. Regeringen anförde (s. 44)

att det är angeläget att FHI följer utvecklingen

när det gäller dopningsmissbruket i samhället.

Det finns dock inte skäl att ålägga institutet

ytterligare uppgifter avseende denna fråga. När

det gäller frågan om jourens framtid skall

tryggas med statliga medel redovisade regeringen

att FHI gjort bedömningen att den regionala och

lokala kompetensen i dopningsfrågor ökat och att

en finansiering från institutets sida av en

jourtelefon för dopningsfrågor inte kan motiveras

med hänsyn till de insatsprioriteringar som

institutet måste göra. Regeringen fann mot

bakgrund härav inte tillräckliga skäl för att

Dopingjouren skulle stödjas ekonomiskt av staten.

Utskottet anförde i betänkande 1998/99:SoU5

kontroll av syntetiska droger och åtgärder mot

dopning bl.a. följande (s. 8).

Dopingjouren är en telefonjour som funnits på

Huddinge sjukhus sedan oktober 1993 och som är

öppen för allmänheten i hela landet. Verksamheten

bedrivs i Stockholms läns landstings regi och

finansieras för närvarande av Pharmacia & Upjohn

AB. Verksamheten är främst avsedd att besvara

allmänhetens frågor om bl.a. riskerna med bruket

av dopningsmedel. Avsikten är även att kontakt

skall förmedlas med specialister inom sjukvården

för uppföljning av dopningrelaterade problem.

Vid Huddinge sjukhus, kompetenscentrum för

dopningsfrågor, pågår för närvarande ett

treårigt projekt som finansieras av Stockholms

läns landsting och som syftar till att samla

kunskap till ett behandlingsprogram för

missbrukare av dopningsmedel. Vid centret görs

bl.a. psykiatriska bedömningar och tas blodprov

varefter patienterna hänvisas till specialister

och följs upp under två år. De som behandlas vid

centret har i regel hänvisats dit efter kontakt

med Dopingjouren.

Utskottet anförde i sin bedömning följande (s.

9).

Enligt utskottets mening är det av vikt att den

erfarenhet, kompetens och kunskap som finns vid

Dopingjouren tas till vara i framtiden. Det kan

ifrågasättas om inte verksamheten skulle kunna

samordnas med annan upplysningsverksamhet av

liknande karaktär.

Utskottet delar den bedömning som görs i

propositionen om finansiering av Dopingjouren.

Utskottet avstyrkte motionerna (fp). En

reservation i frågan fogades till betänkandet (v,

mp och fp). Riksdagen följde utskottet ( rskr.

1998/99:139).

Utskottets bedömning

Dopingjouren har under många år fungerat som en

kunskaps- och rådgivningscentral för hela landet.

Kunskapen om dopning och hur skador efter

missbruk av dopningsmedel kan lindras är måhända

inte tillräcklig inom alla berörda

samhällsområden. Den samlade kunskap som finns

vid Dopingjouren innebär ett stöd i arbetet med

att bygga upp tillräckliga kunskaper på området.

Utskottet vidhåller att det är av vikt att den

erfarenhet, kompetens och kunskap som finns vid

Dopingjouren tas till vara även i framtiden.

Utskottet har tidigare ifrågasatt om inte

verksamheten skulle kunna samordnas med annan

upplysningsverksamhet av liknande karaktär.

Verksamheten vid Dopingjouren spelar enligt

utskottets mening en mycket viktig roll för att

komma till rätta med missbruk och spridning av

dopningsmedel. Utskottet noterar att regeringen

nyligen i proposition 1998/99:115 På ungdomars

villkor - ungdomspolitik för demokrati, rättvisa

och framtidstro har uttalat att Dopingjouren i

det förebyggande arbetet på området har en stor

betydelse för hela landet (s. 53). Utskottet

delar denna bedömning och förutsätter därmed att

regeringen noga följer frågan om Dopingjourens

framtid.

Motionerna Kr20 (s), Kr23 (m) yrkande 2 delvis,

Kr26 (fp) yrkande 7 delvis, Kr27 (c) yrkande 4

och Kr28 (kd) yrkande 5 delvis är till viss del

tillgodosedda och bör avstyrkas.

Dopinglaboratoriet vid Huddinge sjukhus

I regeringens proposition anförs under avsnittet

antidopningsarbete beträffande Dopinglaboratoriet

i Huddinge att det är en viktig verksamhet som

bedrivs vid laboratoriet. Genom kriminaliseringen

av bruket av dopningsmedel kommer polisen att

behöva anlita expertis för att analysera prover

vid misstanke om brott. Polisen kan då köpa

tjänster av Dopinglaboratoriet. Därmed kommer

laboratoriet att få än större betydelse.

Regeringen anser därför inte att ansvaret för

Dopinglaboratoriet nu bör bli föremål för

ytterligare prövning. Sannolikt leder

kriminaliseringen till ett ökat antal

beställningar av analyser och därmed en stabilare

bas för laboratoriet och dess verksamhet.

I motion Kr23 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m)

begärs att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

antidopning (yrkande 2 delvis). Motionärerna

framför att i regeringens idrottspolitiska

proposition återkommer inte Idrottsutredningens

förslag om Dopinglaboratoriets finansiering. Där

konstateras visserligen att det är en viktig

verksamhet som bedrivs vid laboratoriet och att

den dessutom kommer att få än större betydelse.

Trots det anser man att ansvaret för

Dopinglaboratoriet för närvarande inte bör

omprövas.

Enligt motionärerna hoppas regeringen att ett

ökat antal beställda analyser från polisen ska

garantera Dopinglaboratoriets ekonomiska bas. Det

finns emellertid ingenting som tyder på att så

skulle bli fallet. Ett dopninglaboratorium kan på

grund av de dyra analyserna knappast bli

självförsörjande. Tvärtom finns en uppenbar risk

att avsaknaden av ekonomiska garantier leder till

att laboratoriet får stänga, eller i alla fall

tvingas skära ner ambitionerna och därmed mista

sin viktiga IOK-ackreditering.

I motion Kr28 av Dan Kihlström m.fl. (kd) yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att hitta en

permanent lösning för Dopinglaboratoriet i

Huddinge (yrkande 5 delvis). I motionen anförs

att det är förvånande att regeringen inte ger

Dopinglaboratoriet större uppmärksamhet.

Dopinglaboratoriet är ackrediterat av

Internationella Olympiska Kommittén och av hög

klass. Regeringen konstaterar också att den

verksamhet som bedrivs vid laboratoriet är

viktig, men vill inte att ansvaret för

verksamheten omprövas. I stället utgår man från

att polisen i framtiden kommer att behöva köpa

expertis för att analysera prover. På detta sätt

räknar regeringen med att laboratoriet kommer att

finansieras. Motionärerna menar att detta är en

alltför osäker lösning och vill inte riskera att

laboratoriet tvingas att stänga. Om regeringen

menar allvar med sitt tal om en förstärkning av

kampen mot dopning borde den, enligt

motionärerna, också verka aktivt för att hitta en

permanent lösning för Dopinglaboratoriet.

I motion Kr27 Birgitta Sellén m.fl. (c) begärs

att riksdagen ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om Dopinglaboratoriet i Huddinge

(yrkande 3). Motionärerna anför att

Dopinglaboratoriet är internationellt i toppklass

och det är godkänt av Internationella Olympiska

Kommittén. Trots att regeringen konstaterar att

verksamheten vid laboratoriet är viktig så

fullföljs inte förslaget i Idrottsutredningen att

låta utgiftsområdet för hälso- och sjukvård

ansvara för att ett fullgott dopningslaboratorium

finns. Enligt motionärerna är det högst tveksamt

att likt regeringen förlita sig till att polisen

efter kriminaliseringen av dopning beställer

flera tester från Huddinge och därmed förbättrar

laboratoriets finansiering. För att långsiktigt

klara att stärka antidopningsarbetet måste ett

högklassigt laboratorium enligt motionärernas

uppfattning finnas i Sverige. Därför bör

Idrottsutredningens förslag i denna del

förverkligas. Detta bör ges regeringen till

känna.

I motion Kr26 av Lennart Kollmats m.fl. (fp)

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

Dopinglaboratoriet (yrkande 7 delvis).

Motionärerna anför att i regeringens

presskommentar till den idrottspolitiska

propositionen sägs att man föreslår en

förstärkning av insatserna mot dopning. Detta

påstående åtföljs inte av några konkreta förslag.

Menar man allvar bör ett första steg vara att

garantera Dopinglaboratoriets fortsatta existens.

Tidigare behandling

Även verksamheten vid Dopinglaboratoriet berördes

i proposition 1998/99:3 Åtgärder mot dopning.

Regeringen anförde bl.a. följande (s. 62 f.).

Möjligheterna att påvisa förekomst av (detektera)

olika medel är av stor vikt för beslut om

eventuella sanktioner. Tillförlitligheten i

analysresultaten har därför mycket stor betydelse

från rättssäkerhetssynpunkt och är beroende av

förfarandet vid provtagningen, säkerheten vid den

kemiska analysen och tolkningen av

analysresultaten. I Sverige utförs det största

antalet analyser av Dopinglaboratoriet,

avdelningen för Klinisk Farmakologi, Huddinge

Sjukhus. Laboratoriet står under Stockholms läns

landstings ansvar och finansieras genom de

intäkter analysverksamheten inbringar. År 1985

ackrediterades laboratoriet av Internationella

Olympiska Kommittén (IOK). De flesta analyserna

sker för Riksidrottsförbundets (RF:s) räkning. RF

har i avtal med laboratoriet förbundit sig att

beställa ett visst antal analyser till ett visst

pris. Under år 1997 genomfördes vid

Dopinglaboratoriet 2 300 sådana analyser till en

kostnad av 1 300 kr per analys. Utöver det

genomför laboratoriet ett antal analyser av

tester vid internationella idrottsmästerskap i

Sverige. Dessutom har laboratoriet även uppdrag

från bl.a. sociala myndigheter,

ungdomsmottagningar, skolhälsovård, socialtjänst,

sjukhus, kriminalvård och näringslivets

drogtestverksamhet. Vid Rättsmedicinalverkets

rättskemiska avdelning i Linköping utförs också

sedan några år tillbaka analyser för att spåra

dopningsmedel.

Dopinglaboratoriets verksamhet berördes kort i

propositionen under regeringens skäl till en

kriminalisering av bruket av dopningsmedel.

Därvid anfördes bl.a. (s. 73) att

Riksidrottsförbundet i en skrivelse till

regeringen redogjort för den stora betydelsen av

denna verksamhet, men också uttryckt oro för att

minskade intäkter skulle medföra svårigheter för

laboratoriet att upprätthålla en hög kvalitet.

Regeringen delade uppfattningen att detta är en

viktig verksamhet. Genom kriminaliseringen av

bruket av dopningsmedel kunde den dessutom få

ännu större betydelse. Regeringen gjorde

bedömningen att kriminaliseringen kunde komma att

leda till en viss ökning av antalet analysuppdrag

för Dopinglaboratoriet. Om så blev fallet borde

detta innebära att förutsättningarna för

laboratoriets verksamhet kunde förbättras.

Några motioner rörande laboratoriets verksamhet

väcktes inte då propositionen 1998/99:3

behandlades av riksdagen.

Utskottets bedömning

Enligt utskottets mening är även verksamheten vid

Dopinglaboratoriet, Huddinge sjukhus,

betydelsefull i arbetet mot dopningsmissbruket i

samhället. Det är därför angeläget att

laboratoriet har möjlighet att fortsätta med sitt

arbete. Från och med den 1 april 1999 gäller ny

lagstiftning på dopningsområdet, innefattande

bl.a. en kriminalisering av bruket av

dopningsmedel. Utskottet instämmer i regeringens

bedömning att kriminaliseringen av bruket av

dopningsmedel kan leda till att laboratoriets

betydelse ökar och även till att laboratoriet ges

ett större antal analysuppdrag. Detta kan

innebära att de ekonomiska förutsättningarna för

laboratoriets verksamhet kan komma att

förbättras. Utskottet utgår från att frågan om

laboratoriets framtid noga kommer att följas.

Utskottet föreslår att kulturutskottet avstyrker

motionerna Kr23 (m) yrkande 2 delvis, Kr26 (fp)

yrkande 7 delvis, Kr27 (c) yrkande 3 och Kr 28

(kd) yrkande 5 delvis.

Stockholm den 27 maj 1999

På socialutskottets vägnar

Ingrid Burman

I beslutet har deltagit: Ingrid Burman (v), Chris

Heister (m), Susanne Eberstein (s), Margareta

Israelsson (s), Rinaldo Karlsson (s), Chatrine

Pålsson (kd), Leif Carlson (m), Hans Hjortzberg-

Nordlund (m), Conny Öhman (s), Elisebeht

Markström (s), Rolf Olsson (v), Lars Gustafsson

(kd), Cristina Husmark Pehrsson (m), Thomas Julin

(mp), Kenneth Johansson (c), Kerstin Heinemann

(fp) och Tullia von Sydow (s).

Avvikande meningar

1 Dopingjouren

Ingrid Burman (v), Rolf Olsson (v), Thomas Julin

(mp) och Kerstin Heinemann (fp) anser att

utskottets bedömning under rubriken Dopingjouren

vid Huddinge sjukhus bort ha följande lydelse:

Dopingjouren har under många år fungerat som en

kunskaps- och rådgivningscentral för hela landet.

Utskottet konstaterar att Dopingjouren för

närvarande finansieras av läkemedelsföretaget

Pharmacia & Upjohn. Det åtagandet upphör i och

med utgången av 1999 och någon ny finansiering är

inte ordnad. Det betyder att jouren läggs ner vid

årsskiftet, vilket i sin tur innebär stor risk

för att den kompetens om byggts upp runt jouren

skingras, om man inte snart får besked om en

fortsatt verksamhet. Dopingjouren samverkar med

det landstingsfinansierade Kompetenscentrum för

dopingfrågor vid Huddinge sjukhus.

Kompetenscentrum utvecklar behandlingsprogram för

missbrukare av dopningsmedel och är för sitt

arbete beroende av Dopingjouren. Upphör jouren

försvinner även centrumets verksamhet. Eftersom

Dopingjouren är ett stöd i det nödvändiga arbetet

med att bygga upp tillräckliga kunskaper på

dopningsområdet och av vikt för såväl utbildning

och forskning som för hälso- och sjukvården anser

utskottet att staten bör ta upp förhandlingar med

Landstingsförbundet om hur Dopingjourens framtid

skall kunna tryggas.

Utskottet anser att riksdagen med anledning av

motionerna Kr 20 (s) och Kr26 (fp) yrkande 7

delvis bör ge regeringen detta till känna.

2 Dopinglaboratoriet

Kerstin Heinemann (fp) anser att utskottets

bedömning under rubriken Dopinglaboratoriet vid

Huddinge sjukhus bort ha följande lydelse:

Utskottet noterar att regeringen i sin

presskommentar till den idrottspolitiska

propositionen uttalat att man föreslår en

förstärkning av insatserna mot dopning. Detta

påstående åtföljs inte av några konkreta förslag.

Ett första steg bör enligt utskottets mening vara

att garantera Dopinglaboratoriets fortsatta

existens.

Utskottet anser att riksdagen med anledning av

motion Kr26 (fp) yrkande 7 delvis bör ge

regeringen detta till känna.