Bet. 1999/2000:KrU4

Kulturutskottets betänkande

1999/2000:KRU04

På ungdomars villkor - ungdomspolitik för

demokrati, rättvisa och framtidstro

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1999/2000

KrU4

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens

proposition 1998/99:115 På ungdomars villkor -

ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och

framtidstro jämte de motioner som väckts med

anledning av propositionen samt ett antal motioner

väckta under allmänna motionstiden hösten 1998.

Utskottet har inhämtat yttranden över propositionen

och motioner väckta med anledning av propositionen

från konstitutions-, social-, utbildnings- och

arbetsmarknadsutskotten (bilagorna 1-4).

I propositionen bedömer regeringen att ett system

bör införas med en generell, sektorsövergripande och

målstyrd ungdomspolitik som också inkluderar

uppföljning och analys. För det första bör mål för

den nationella ungdomspolitiken beslutas av

riksdagen. Målen skall ange ungdomspolitikens

inriktning och utgöra en av utgångspunkterna för den

ordinarie mål- och resultatstyrningen. Vidare bör

delmål beslutas av regeringen, vilka bör fungera som

en utgångspunkt för uppföljning och analys av den

samlade ungdomspolitiken. Slutligen bör goda exempel

tas fram för att illustrera olika former av konkret

verksamhet som bidrar till att ungdomspolitikens mål

uppnås.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att

riksdagen skall godkänna tre mål för den nationella

ungdomspolitiken, vilka skall ersätta tidigare

godkända riktlinjer. De nya målen skall vara

följande.

1. Ungdomar skall ha goda förutsättningar att leva

ett självständigt liv.

2. Ungdomar skall ha verklig möjlighet till

inflytande och delaktighet.

3. Ungdomars engagemang, skapande förmåga och

kritiska tänkande skall tas till vara som en resurs.

Utskottet tillstyrker också att riksdagen godkänner

vad regeringen föreslagit om Ungdomsstyrelsens

verksamhet, nämligen att myndigheten skall verka för

att målen för den nationella ungdomspolitiken

uppfylls. Utskottet tillstyrker också att det skall

vara regeringens uppgift att utforma de övergripande

målen för Ungdomsstyrelsens verksamhet.

Utskottet avstyrker motioner om målen för

ungdomspolitiken samt om delmål, Ungdomsstyrelsens

verksamhet och uppgifter, ungdomars inflytande och

påverkansmöjligheter, deras delaktighet i den

demokratiska processen, rösträttsålder, situationen

för ungdomar med annan etnisk och kulturell

bakgrund, drogmissbruk, skolans arbetsmiljö,

utbildningsfrågor, hörselskadades och dyslektikers

situation i skolan, arbetsmarknadsfrågor,

bostadsfrågor, statsbidrag och bidrag från AB

Svenska Spel till ungdomsverksamhet,

funktionshindrades behov av fritidsverksamhet samt

ungdomsorganisationernas internationella verksamhet.

Utskottet hänvisar därvid bl.a. till vad som

redovisats i propositionen om genomförda åtgärder

och om pågående arbete inom Regeringskansliet,

myndigheter, utredningar m.m. och till de yttranden

som avgivits från de ovan nämnda fyra utskotten.

I betänkandet har 36 reservationer och ett särskilt

yttrande tagits in.

Propositionen

I proposition 1998/99:115 På ungdomars villkor -

ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och

framtidstro har regeringen (Kulturdepartementet)

föreslagit att riksdagen godkänner regeringens

förslag om

1. mål för den nationella ungdomspolitiken (avsnitt

4.2),

2. Ungdomsstyrelsens verksamhet (avsnitt 4.4).

Motionerna

Motioner väckta med anledning av

propositionen

1998/99:Kr29 av Gun Hellsvik m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om information till

föräldrar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om skolans

informationsskyldighet och betydelsen av att

skolpersonalen besitter tillräckliga kunskaper om

narkotikans symtom och verkningar,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om

drogtester även för personer under 15 år i enlighet

med vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

narkotikapolitiska åtgärder i enlighet med vad i

övrigt anförts i motionen.

1998/99:Kr30 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att ungdomspolitiken

skall vara stödjande och bygga på ungdomars,

föräldrars och andra närståendes engagemang,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att regeringen bör

återkomma till riksdagen med förslag till reviderade

mål och konkreta delmål för ungdomspolitiken,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om åtgärder mot

ungdomsarbetslösheten,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av en bred

översyn av bostadspolitiken ur ett ungdoms-

perspektiv,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om målen för

Ungdomsstyrelsens arbete,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om försöksverksamhet

med elevmajoritet i skolstyrelserna,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att stödet till de

politiska ungdomsförbundens information i skolorna

bör finansieras utanför satsningen på

föreningsutveckling för ungdomsorganisationerna,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att avbryta

projektet Ungdomskanalen,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om betydelsen av

förebyggande insatser mot drogmissbruk,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om ungdomars

entreprenörskap,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om behovet av att

beakta generationsaspekterna vid alla viktiga

beslut,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om bidragsregler

för ungdomsorganisationer,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att anlägga ett

ungdomsperspektiv på allt utvecklingssamarbete och

ungdomsorganisationernas möjlighet att bedriva

utvecklingssamarbete, utbytesprogram och

demokratibistånd,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om hur

ungdomsorganisationernas internationella verksamhet

skall kunna inkluderas i statens ekonomiska

organisationsstöd,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om den kompetens

som finns inom den ideella sektorn i utformandet av

samarbetsprojekt mellan Ungdomsstyrelsen, svenska

EU-programkontoret och Sida.

1998/99:Kr31 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om utgångspunkten för

ungdomspolitiken,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att ta till vara

även nya metoder för att stärka unga människors

villkor och engagemang för demokrati, rättvisa och

framtidstro,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en förändrad

arbetsrätt,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en reformerad

arbetslöshetsförsäkring,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om lärlings- och

arbetsmarknadsutbildning,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om Ungdomsstyrelsen.

1998/99:Kr32 av Birgitta Sellén m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen med avslag på regeringens förslag

till mål för ungdomspolitiken ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om riktlinjer för

densamma,

2. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ytterligare mål för ungdomspolitiken,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att den nationella

ungdomspolitiken skall syfta till att belysa

maktfrågor,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ett uppdrag till

Integrationsverket och Skolverket om att öka

kunskapen om ungdomar med annan etnisk och kulturell

bakgrund,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en översyn av

arbetsmarknadens regelverk,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en översyn av

reglerna inom byggområdet,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om överläggningar med

kommunerna om tillgången till kommunal information,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om stödet till

ungdomspolitiken.

1998/99:Kr33 av Lennart Kollmats och Kenth Skårvik

(fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om bättre arbetsmiljö

för elever i skolan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ungdomars situation

på arbetsmarknaden,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ungdomars

utbildning,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ungdomar och kultur,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ungdomar med

funktionshinder,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om insatser för

hörselskadade barn,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om beroende och

missbruk,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att motverka

självmord bland ungdomar,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om läs- och

skrivsvårigheter,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om vikten av ett

reformerat mandatbaserat bidragssystem till de

politiska ungdomsförbunden,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om ungdomars

demokratiska delaktigheter.

1998/99:Kr34 av Monica Green m.fl. (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ungdomars situation.

1998/99:Kr35 av Karin Pilsäter och Johan Pehrson

(fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att utveckla icke

föreningsanslutna ungdomars inflytande och

delaktighet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om inflytande över den

egna utbildningssituationen i skolan,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om utredning av

rösträttsåldern.

1998/99:Kr36 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

sådan ändring i gällande lagstiftning att

rösträttsåldern sänks till 16 år vid val till

kommunfullmäktige, landsting och riksdag,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

sådan ändring i gällande lagstiftning att rösträtten

skall följa kalenderår i stället för födelsedatum,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

sådan ändring i gällande lagstiftning att

försöksverksamhet införs med sänkt rösträttsålder

vid val till kommunfullmäktige, med sikte på att i

framtiden även inkludera landstings- och

riksdagsval.

Motioner väckta under allmänna

motionstiden 1998

1998/99:Kr274 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari

yrkas

60. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om en ökad andel

stöd till ungdomar som driver enskilda projekt.

1998/99:Kr502 av Eva Flyborg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av

förändrade bidragsregler till de politiska

ungdomsförbunden,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

nytt bidragssystem för de politiska

ungdomsförbunden, baserat på partiernas mandat i

riksdagen, samt ett grundbidrag.

1998/99:Kr508 av Magnus Jacobsson (kd) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om stöd till politiska

ungdomsförbund.

1998/99:Kr509 av Dan Kihlström m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att en samlad

ungdomsproposition föreläggs riksdagen under varje

mandatperiod,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om

generationsperspektivet i den politiska processen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om stöd till

försöksverksamhet som kan öka ungdomars delaktighet

i den demokratiska beslutsprocessen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att aktualisera och

förverkliga målen för ungdomspolitiken,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ungdomskulturen.

ÄRENDETS BEREDNING

Under ärendets beredning har information på

kulturutskottets begäran lämnats av statssekreterare

Lena Nyberg, Kulturdepartementet.

Företrädare för Landsrådet för Sveriges

Ungdomsorganisationer, LSU, har uppvaktat utskottet

i ärendet.

Utskottet har berett konstitutions-,

socialförsäkrings-, social-, utbildnings-,

arbetsmarknads- och bostadsutskotten tillfälle att

yttra sig över proposition 1998/99:115 jämte

motioner väckta med anledning av propositionen i de

delar de berör respektive utskotts beredningsområde.

Yttranden har avgivits av konstitutions-, social-,

utbildnings- och arbetsmarknadsutskotten. Yttrandena

1999/2000:KU2y, 1998/99:SoU7y, 1999/2000:UbU1y och

1999/2000: AU1y bifogas betänkandet som bilagorna

1-4.

Utskottet

Inledning

Den ungdomspolitiska kommittén (dir. 1995:154)

föreslog i sitt betänkande Politik för unga (SOU

1997:71) nya mål för ungdomspolitiken och metoder -

bl.a. nedbrytning av de övergripande målen i

konkreta mål - för styrning, uppföljning och

utvärdering av de övergripande målens genomförande.

Med utgångspunkt i kommitténs övergripande mål har

Ungdomsstyrelsen på regeringens uppdrag utarbetat

förslag till delmål för ungdomspolitiken. En

särskild utredning (dir. 1995:29) om åldersgränser

som berör unga människor har avgivit betänkandet

Bevakad övergång - Åldersgränser för unga upp till

30 år (SOU 1996:111).

Regeringen redovisar inledningsvis i propositionen

hur den statliga ungdomspolitiken har utvecklats.

Från början handlade ungdomspolitiken om statens

relation till landets ungdomsorganisationer. Statens

ungdomsråd, som bildades år 1959, fick till

huvuduppgift att vara kontakt- och samordningsorgan

mellan ungdomsorganisationerna och regeringen.

Statens ungdomsråd blev år 1976 en statlig

myndighet. I sin instruktion fick rådet till uppgift

att inom ramen för samhällets fritids- och

kulturpolitik främja verksamhet bland barn och

ungdomar. Vid denna tidpunkt skedde också en

förskjutning av ungdomspolitiken från att vara

sektorsindelad till att bli mer helhetsorienterad.

Det ungdomspolitiska arbetet omfattade, utöver

frågor om ungdomars fritid, även ungdomars arbets-

och bostadsförhållanden. En sektorsövergripande

beskrivning av åtgärder riktade till ungdomar lades

fram i 1988 års budgetproposition, det s.k.

hundrapunktsprogrammet.

Ungdomspolitiken ses i dag som ett

sektorsövergripande politikområde som berör såväl

arbetsmarknadspolitik som utbildnings-, kultur- och

socialpolitik. Denna förändring av innebörden av

begreppet ungdomspolitik markerades i den första

ungdomspolitiska propositionen år 1994 (prop.

1993/94:135, bet. 1993/94:KrU31, rskr. 1993/94:354).

Riksdagen godkände därvid riktlinjer för

ungdomspolitiken. Statens ungdomsråd ersattes med en

ny myndighet, Ungdomsstyrelsen, som skall arbeta

sektorsövergripande och ha kontinuerlig kontakt med

kommunerna och andra berörda när det gäller att

följa ungdomars villkor. Ungdomsstyrelsen fördelar

statsbidrag till ungdomsorganisationer och verkar

för förnyelse av ungdomsverksamheten inom kommuner

och föreningsliv. Myndigheten ansvarar för EU:s två

utbytesprogram Ungdom för Europa och Volontärtjänst

för ungdomar samt för andra insatser för att stödja

internationellt ungdomsutbyte. Ungdomsstyrelsen

arbetar även med Internetbaserad samhällsinformation

för ungdomar.

Regeringen lämnar i propositionen en detaljerad

beskrivning av ungdomars levnadsvillkor under 1990-

talet (avsnitt 3).

I det följande avsnittet (avsnitt 4) lägger

regeringen fram förslag om mål för den nationella

ungdomspolitiken (avsnitt 4.2) och förslag om

Ungdomsstyrelsens verksamhet (avsnitt 4.4).

Regeringen för även ingående resonemang och lämnar

sina bedömningar - dock utan att lägga fram några

förslag - inom områden rubricerade Demokrati -

inflytande och delaktighet (avsnitt 5.1), Rättvisa

villkor - ingen får lämnas utanför! (avsnitt 5.2),

Kompetens och entreprenörskap (avsnitt 5.3), Ökat

stöd till ungdomars engagemang för demokrati,

rättvisa och framtidstro (avsnitt 5.4),

Ungdomspolitik i kommunerna (avsnitt 6) samt

Internationellt samarbete (avsnitt 7). Utskottet

kommer i följande avsnitt av betänkandet in på dessa

resonemang och bedömningar i anslutning till

behandlingen av olika motionsyrkanden som anknyter

till de rubricerade områdena.

En nationell ungdomspolitik

(avsnitt 4)

Målstyrning av ungdomspolitiken (4.1)

Regeringens bedömning

Enligt de av riksdagen år 1994 fastslagna

riktlinjerna för ungdomspolitiken bör de offentliga

insatserna för ungdomar i första hand vara stödjande

och bygga på ungdomars, föräldrars och andra

närståendes engagemang. Ungdomar skall ha rätt till

goda uppväxtvillkor som tillgodoser behovet av både

trygghet och personlig utveckling. Ungdomar skall

ges goda förutsättningar att etablera sig som vuxna

och göra egna val. Ungdomars personliga

ansvarstagande, medmänsklighet, delaktighet och

inflytande skall främjas. Åtgärder inom olika

områden skall präglas av en helhetssyn på ungdomars

situation och utgå från ett ungdomsperspektiv.

Myndigheter och organisationer bör samverka i ökad

utsträckning. Engagemanget i den ideella sektorn

skall tas till vara.

Regeringen anför i den nu aktuella propositionen

att det är en brist hos dessa riktlinjer från år

1994 att de inte är utformade så att de kan ligga

till grund för en mera systematisk uppföljning och

utvärdering.

Regeringen konstaterar att ungdomspolitiken i dag

består av en rad konkreta åtgärder inom ramen för

olika sektorers reguljära ansvar. Regeringens

uppfattning är att det därutöver behövs en

övergripande strategi för att förbättra och följa

upp ungdomars levnadsvillkor. De förslag om mål för

ungdomspolitiken och förslag om Ungdomsstyrelsens

verksamhet som läggs fram i propositionen (avsnitten

4.2 och 4.4 delvis) utgår från denna uppfattning.

Enligt regeringens bedömning bör ett system införas

med en generell, sektorsövergripande och målstyrd

ungdomspolitik som också inkluderar uppföljning och

analys. Systemet bör bestå av tre delar.

1. Mål för den nationella ungdomspolitiken som

beslutas av riksdagen och som anger

ungdomspolitikens inriktning. Målen bör utgöra en

av utgångspunkterna för den ordinarie mål- och

resultatstyrningen (förslag i avsnitt 4.2).

2. Delmål som beslutas av regeringen och som utgör

en utgångspunkt för uppföljning och analys av den

samlade ungdomspolitiken. Dessa mål bör fortlöpande

prövas av regeringen (bedömning i avsnitt 4.3).

3. Goda exempel som är avsedda att illustrera olika

former av konkret verksamhet som bidrar till att

ungdomspolitikens mål uppnås (bedömning i avsnitt

4.4 delvis).

Motionsförslag

I detta sammanhang tar utskottet upp två yrkanden i

en motion från den allmänna motionstiden år 1998,

nämligen motion 1998/99:Kr509 (kd). I motionen

hemställs att riksdagen som sin mening skall ge

regeringen till känna att riksdagen bör föreläggas

en samlad ungdomspolitisk proposition varje

mandatperiod (yrkande 1). Motionärerna hänvisar till

att de initiativ som togs inom ungdomspolitiken år

1994 förutsatte att riksdagen skulle ta upp de

ungdomspolitiska frågorna till återkommande och

seriös behandling varje mandatperiod. I motionen

yrkas vidare att riksdagen skall göra ett uttalande

om att de år 1994 beslutade riktlinjerna för

ungdomspolitiken skall aktualiseras och förverkligas

genom förslag till riksdagen (yrkande 4).

Utskottets ställningstagande

Utskottet kan konstatera att motionärernas önskemål

om att regeringen skall lägga fram en ny

ungdomspolitisk proposition nu har tillgodosetts och

att motionärerna i anslutning till denna proposition

har väckt en ny motion, nämligen 1998/99:Kr30 (kd).

Utskottet sakbehandlar i följande avsnitt av

betänkandet förslagen i propositionen och förslag i

gamla och nya motioner.

Utskottet har noterat att regeringen i

propositionen (s. 36) har anfört att

Ungdomsstyrelsen vart fjärde år till regeringen

skall redovisa en fördjupad analys av hur

ungdomspolitiken utvecklas och att denna analys

skall kunna läggas till grund för regeringens

redovisning till riksdagen. Motionärerna bör således

vara tillgodosedda även i detta avseende. Med

hänvisning till det anförda anser utskottet att

motionens yrkanden 1 och 4 inte bör föranleda något

riksdagens uttalande, varför de avstyrks.

Mål för den nationella ungdomspolitiken

(4.2) och Precisering av den nationella

ungdomspolitiken (4.3)

Utskottet behandlar i detta avsnitt av betänkandet

regeringens förslag till nya övergripande mål för

ungdomspolitiken (avsnitt 4.2). Regeringen bedömer

att målen behöver kompletteras med av regeringen

fastställda delmål som en precisering av den

nationella ungdomspolitiken (avsnitt 4.3). Tre

motioner tar upp dessa frågor, nämligen Kr30 (kd),

Kr31 (m) och Kr32 (c).

Regeringens förslag och bedömning

Enligt regeringens förslag (avsnitt 4.2) skall

riksdagen godkänna att följande tre övergripande mål

skall ersätta de år 1994 antagna riktlinjerna för

den nationella ungdomspolitiken.

1. Ungdomar skall ha goda förutsättningar att leva

ett självständigt liv.

2. Ungdomar skall ha verklig möjlighet till

inflytande och delaktighet.

3. Ungdomars engagemang, skapande förmåga och

kritiska tänkande skall tas till vara som en

resurs.

Målen bör fokusera på övergången från att vara ung

till att bli vuxen snarare än på övergången från att

vara barn till att bli ungdom. De bör utgå från en

syn på ungdomar som individer med förmåga att fatta

egna beslut och med en självklar rätt att påverka.

Målen bör ge uttryck för en ambition att ta till

vara den positiva kraft som ungdomar utgör i

samhället.

På grund av långa utbildningstider och svårigheter

att få arbete och bostad upplevs det av många

ungdomar som om tidpunkten då de blir vuxna

förskjuts. Att ha ett arbete, en egen bostad och en

egen ekonomi leder till självständighet gentemot

föräldrar, andra vuxna och samhällets institutioner.

Den förda politiken bör underlätta för ungdomar att

successivt uppnå den självständighet som

kännetecknar vuxnas liv.

Ungdomar skall ha verklig möjlighet till inflytande

och delaktighet både över den generella

samhällsutvecklingen och över beslut som rör deras

egna liv och verksamheter.

Unga människors delaktighet är en väsentlig del av

grunden för det demokratiska samhället. Samhället

bör kunna möta ungdomars önskemål om nya, mer

direkta former för inflytande och delaktighet. Detta

ställer krav i första hand på det politiska

systemet, men också på de myndigheter och andra

samhälleliga institutioner som hanterar frågor som

är angelägna för ungdomar. Jämställdhetsaspekten bör

särskilt beaktas inom ungdomspolitiken.

Ett samhälle som stimulerar aktivt engagemang leder

i sig till ökad delaktighet för den enskilde.

Ungdomars energi och kraft bör kunna tas till vara

av samhället som helhet. Samhället måste i högre

grad än i dag utnyttja unga människors kompetens

inom olika områden.

Ungdomars kreativitet, nya kunskaper och

värderingar bör i högre grad utnyttjas som

komplement till erfarenhetsbaserad kunskap och

kompetens i olika offentliga styrelser och andra

beslutande organ.

Samhällets behov av sådan kunskap och kompetens som

många ungdomar besitter, exempelvis IT-, medie- och

språkkunskaper, ökar.

Regeringen gör i propositionen (avsnitt 4.3) den

bedömningen att målen för ungdomspolitiken bör vara

en av utgångspunkterna för den ordinarie mål- och

resultatstyrningen i budgetprocessen. Utifrån dessa

mål bör effekterna av de insatser som genomförts med

anledning av ungdomspolitiken följas upp och

analyseras sektorsövergripande. För att göra detta

möjligt bör målen kompletteras med av regeringen

fastställda delmål som är möjliga att följa upp.

Regeringen har valt ut ett antal områden där

konkreta delmål bör formuleras. De avses ingå i

regleringsbreven till berörda myndigheter.

Under det första övergripande målet, nämligen att

ungdomar skall ha goda förutsättningar att leva ett

självständigt liv, bör delmål formuleras som främst

rör utbildning, arbete, bostad och ekonomisk

självständighet.

Under det andra övergripande målet, som avser

ungdomars möjlighet till inflytande och delaktighet,

bör delmål formuleras som främst rör

utbildningsväsendet, fritidsområdet och kommunernas

roll. Delmålen skall bl.a. fokusera på ett ökat

elevinflytande, stöd till ungas egen organisering,

utveckling av föreningslivet och ungdomars

inflytande i kommunerna.

Det tredje övergripande målet uttrycker att

ungdomars engagemang, skapande förmåga och kritiska

tänkande skall tas till vara. Delmålen bör utgå från

att ungdomar generellt sett har ett stort intresse

för viktiga framtidsfrågor, såsom miljöfrågor,

arbetet mot främlingsfientlighet och rasism, IT-

frågor och skapandet av innovativa företag.

Motionsförslag

I motion Kr31 (m) uttrycks en viss tveksamhet till

begreppet ungdomspolitik och till en indelning av

politiken till att avse olika grupper. Motionärerna

anser att propositionen inte klargör innebörden av

de tre föreslagna målen. Regeringen beskriver ett

antal problem snarare än att redovisa hur den skulle

vilja lösa dessa genom konkreta åtgärder.

Motionärerna anser vidare att propositionen präglas

av en strävan efter att få in ungdomarna i de

representativa systemen, medan dagens ungdomar är

mera intresserade av att ha direkt makt över sina

egna liv. Ungdomar är individualister som inte vill

inordna sig i kollektiva lösningar eller färdiga

mallar. De har ett starkt engagemang för politik om

den handlar om konkreta åtgärder för att t.ex.

förbättra undervisningen eller ge de unga arbete.

Riksdagen bör enligt motionen som sin mening ge

regeringen till känna vad som anförs i motionen om

vilken utgångspunkten för den statliga

ungdomspolitiken bör vara (yrkande 1).

Motionärerna ifrågasätter starkt om ungdomars

engagemang för demokrati- och rättvisefrågor kan

ökas genom gamla metoder. De vill i stället att

ungdomspolitiken skall fokuseras på ett nytt sätt

att leva, där utvecklingen på medie- och IT-området

ger nya uttrycks- och arbetsmöjligheter. Denna

utveckling bör tas till vara och beaktas i en allmän

strävan att stärka unga människors villkor och

engagemang för demokrati, rättvisa och framtidstro

(yrkande 2).

I motion Kr30 (kd) anförs att det är motiverat att

ha en nationell ungdomspolitik som bidrar till att

skapa en helhetsbild av ungdomars situation. Den kan

också bidra till att samordna de statliga insatserna

och till att stödja föräldrar, kommuner, ideella

organisationer och andra krafter i samhället i deras

medverkan till att skapa positiva levnadsvillkor för

dagens och morgondagens ungdomar.

Motionärerna anser att frågor om ungdomars

välbefinnande och trygghet bör uppmärksammas mera än

vad som görs i propositionen. Ungdomspolitiken måste

ta till vara ungdomars engagemang och

åldersspecifika erfarenheter. Den statliga

ungdomspolitiken bör medge att ungdomar själva

formar sin framtid och medverka till att

grundvärderingar som demokrati, solidaritet och

människovärde överförs till kommande generationer.

En etik som betonar alla människors lika värde och

ansvaret för andra människor är en nödvändig grund

för de ungas utveckling. Etik och normsystem skall

syfta till fasthet och skydd av varje individ

samtidigt som de skall inspirera till utveckling av

personlighet, initiativ, nytänkande och

ansvarstagande.

Den statliga ungdomspolitiken måste markera att de

unga skall ges möjligheter att själva utforma sina

liv. De offentliga insatserna får inte utformas

eller genomföras så att de leder till att de unga,

deras föräldrar och andra vuxna i deras närhet inte

känner sitt ansvar. Det offentliga skall aktivt

stödja de frivilliga positiva krafterna i de ungas

närhet och ta ett särskilt ansvar för de mest

utsatta grupperna (yrkande 1).

Motionärerna anser utifrån det förda resonemanget

att det finns anledning att utveckla 1994 års

riktlinjer för ungdomspolitiken till nya, reviderade

övergripande mål, varvid det bör understrykas att

den statliga politiken skall vara stödjande, inte

styrande. Vidare anser motionärerna att riksdagen,

och inte regeringen, bör fastställa delmål i

anslutning till de övergripande målen. Därigenom

skall riksdagen bättre kunna bedöma den politiska

inriktningen på ungdomspolitiken. Regeringen bör

således återkomma till riksdagen med förslag till

konkreta delmål (yrkande 2).

Regeringens förslag till nya övergripande mål för

ungdomspolitiken bör enligt motion Kr32 (c) avslås.

Ungdomspolitiken bör i högre grad ta sin

utgångspunkt i ungdomars vilja och kapacitet att ta

ansvar både för sig själva och för andra. I

propositionen görs enligt motionärernas mening en

olycklig sammanblandning av stat och samhälle. De

föreslagna övergripande målen är alltför långtgående

samtidigt som de är otydliga. De kan medföra en

långtgående reglering av kommunernas verksamhet och

begränsa möjligheterna till flexibla, lokala

lösningar. Fixerade statliga mål kan inte förenas

med en politik som avses utformas på ungdomars egna

villkor. Ungdomspolitiken bör även i fortsättningen

styras av de riktlinjer som fastställdes år 1994

(yrkande 1).

I ett andrahandsyrkande - om motionens yrkande 1

skulle avslås av riksdagen - föreslår motionärerna

att riksdagen skall komplettera de i propositionen

föreslagna övergripande målen med ett fjärde mål.

Enligt detta mål skall ungdomspolitiken ge större

förutsättningar för ungdomar att själva och i

samverkan med det omgivande samhället ta ansvar för

både sin egen och det omgivande samhällets

utveckling (yrkande 2).

Verkligt inflytande för ungdomarna bör enligt

motionärernas mening innebära makt att påverka och

makt att förändra. Ungdomar måste, liksom andra

medborgare, kunna få ett avgörande inflytande över

hur viktiga beslut som rör deras vardag fattas. Det

gäller makt över hur skolor och fritidsgårdar styrs,

makt över den fysiska planeringen och över

användningen av resurser avsatta för ungdomars

kultur. En nationell ungdomspolitik måste syfta till

att maktfrågor blir belysta i allt politiskt

beslutsfattande. Ungdomars rätt till makt, och inte

bara rätt till inflytande, skall slås fast (yrkande

3).

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

Arbetsmarknadsutskottet har avgivit ett yttrande,

1999/2000:AU1y, över propositionen och vissa

motionsyrkanden. Med utgångspunkt främst i det

första av de tre föreslagna målen, nämligen att

ungdomar skall ha goda förutsättningar att leva ett

självständigt liv anser arbetsmarknadsutskottet att

kulturutskottet bör tillstyrka målen för

ungdomspolitiken.

Kulturutskottets ställningstagande

Utskottet instämmer i regeringens bedömning att

ungdomspolitiken i alltför hög grad fortfarande

består av konkreta åtgärder inom ramen för olika

sektorers reguljära ansvar. Den politiska styrningen

av såväl statlig som kommunal verksamhet sker

utifrån en stark indelning av samhället i olika

sektorer. Den ordinarie budgetprocessen är

sektorsbunden och utgår från existerande

samhälleliga institutioner. Enligt utskottets mening

behövs det därför en mera sektorsövergripande

ungdomspolitik som ett komplement till den

sektorsindelade politiken.

Ett helhetsperspektiv på ungdomars situation och

levnadsvillkor är nödvändigt om olika insatser

riktade till ungdomar inom olika sektorer och

samhällsområden skall kunna samordnas bättre och bli

kraftfulla och resurseffektiva. Det behövs också en

övergripande strategi för att förbättra och följa

upp ungdomars levnadsvillkor.

En kombination av sektorsspecifika och

sektorsövergripande åtgärder med sikte på en viss

målgrupp eller en viss aspekt av

samhällsutvecklingen har utvecklats inom andra

områden och bör kunna utvecklas vidare även inom

ungdomspolitiken med utgångspunkt i de föreslagna

övergripande målen och utifrån de speciella

förhållanden och behov som finns inom detta område.

Som regeringen anför bör en central utgångspunkt

för de statliga insatserna även fortsättningsvis

vara ambitionen att ge alla ungdomar jämlika

förutsättningar inför framtiden. En strävan efter

rättvisa - att ständigt försöka skapa jämlika

villkor oavsett socioekonomisk bakgrund, kön, etnisk

och kulturell bakgrund eller någon form av

funktionshinder - bör även i framtiden prägla

ungdomspolitiken.

Utskottet tillstyrker att de av riksdagen år 1994

fastställda riktlinjerna för ungdomspolitiken

ersätts av de tre i propositionen föreslagna

övergripande målen för den nationella

ungdomspolitiken, vilka till sitt innehåll i

huvudsak överensstämmer med Ungdomspolitiska

kommitténs förslag.

Målen skall avse den påverkan på

samhällsutvecklingen som riksdag och regering vill

uppnå med sina olika insatser. De skall också vara

en av utgångspunkterna både för den ordinarie mål-

och resultatstyrningen inom olika sektorer och för

en sektorsövergripande styrning, uppföljning och

fördjupad analys av ungdomspolitiken.

De av riksdagen godkända övergripande målen skall

således vara som följer.

1. Ungdomar skall ha goda förutsättningar att leva

ett självständigt liv.

2. Ungdomar skall ha verklig möjlighet till

inflytande och delaktighet.

3. Ungdomars engagemang, skapande förmåga och

kritiska tänkande skall tas till vara som en

resurs.

Målen bör fokusera på övergången från att vara ung

till att bli vuxen och leda till att

ungdomspolitiken underlättar för ungdomar att

successivt uppnå självständighet genom eget arbete,

egen bostad och egen ekonomi. Målen bör också utgå

från en syn på ungdomar som individer med förmåga

att fatta egna beslut samt rätt att ha inflytande

över den generella samhällsutvecklingen och över

beslut som rör deras eget liv. Utskottet vill gärna

understryka vikten av att unga människor har

möjlighet till delaktighet och representation på

olika sätt i det demokratiska samhället och av att

de får uppleva att deras kunskap och kompetens inom

olika områden och deras engagemang och förmåga till

ansvarstagande och kritiskt tänkande tas till vara

och är av värde för andra människor och för

samhället.

Utskottet anser i likhet med regeringen att de

övergripande mål för ungdomspolitiken som fastställs

av riksdagen måste kompletteras med delmål som gör

det möjligt att följa upp och utvärdera den förda

ungdomspolitiken och insatserna för de unga.

Vid en uppvaktning inför utskottet av Landsrådet

för Sveriges Ungdomsorganisationer (LSU) har

utskottet erfarit att rådet anser att det är

positivt för ungdomarna om det finns övergripande

och högt syftande mål för ungdomspolitiken och att

det är mycket viktigt att det dessutom finns delmål

- även tvärsektoriella sådana - som bidrar till att

tydliga och långsiktiga strategier och

handlingsplaner arbetas fram.

Utskottet har inte något att erinra mot att

delmålen fastställs av regeringen. Det krävs en

fortlöpande process för att utveckla, omarbeta och

förnya delmål. I denna process bör det också finnas

utrymme för samråd med och förankring hos ansvariga

inom olika sektorer. Inte minst viktigt är det att

ungdomarna är delaktiga i denna process. Utskottet

anser att det skulle bli ohanterligt och motverka

flexibilitet och lyhördhet inför

samhällsutvecklingen om regeringen i varje särskilt

fall skulle få lov att återkomma till riksdagen när

ett delmål skall formuleras eller omarbetas.

Som regeringen anför i propositionen bör det bli en

uppgift för Ungdomsstyrelsen att samordna, analysera

och för regeringen redovisa hur ungdomspolitiken

utvecklas i förhållande till uppsatta övergripande

mål och delmål. En fördjupad analys skall enligt

propositionen vart fjärde år läggas till grund för

en redovisning av regeringen till riksdagen. Det

blir då tillfälle för riksdagen att både bedöma hur

väl delmålen stämmer med innebörden i de

övergripande målen och hur väl de har fungerat som

instrument för styrning, uppföljning och utvärdering

av den förda ungdomspolitiken inom olika områden.

Utskottet anser att riksdagen bör avslå förslaget i

motion Kr32 (c) yrkande 1 om avslag på regeringens

förslag till mål för den nationella

ungdomspolitiken.

Utskottet föreslår, med hänvisning till det

anförda, att riksdagen avslår motionerna Kr30 (kd)

yrkandena 1 och 2, Kr31 (m) yrkandena 1 och 2 samt

Kr32 (c) yrkandena 2 och 3, i vilka yrkas ändringar

i de av regeringen föreslagna målen.

Ungdomsstyrelsens verksamhet och

genomförandet av den nationella

ungdomspolitiken (4.4)

Regeringens förslag och bedömning

Mot bakgrund av förslagen i propositionen om nya

övergripande mål för den nationella ungdomspolitiken

anser regeringen att de nu gällande övergripande

målen för Ungdomsstyrelsens verksamhet bör

revideras. Regeringen föreslår att Ungdomsstyrelsen

skall verka för att målen för den nationella

ungdomspolitiken uppfylls och att det skall vara

regeringens uppgift att utforma de övergripande

målen för Ungdomsstyrelsens verksamhet.

Ungdomsstyrelsen bör enligt regeringens bedömning

få i uppdrag att i samverkan med berörda myndigheter

och i samråd med Kommunförbundet utveckla en metod

för att identifiera, presentera och sprida goda

exempel.

Ungdomsstyrelsen skall även fortsättningsvis arbeta

sektorsövergripande. Ungdomsstyrelsen skall - i

samråd med andra myndigheter och Kommunförbundet -

utveckla ett system för att årligen och samlat

redovisa relevant statistik och annan information om

utvecklingen satt i relation till de föreslagna

målen. Där nödvändig information saknas bör

Ungdomsstyrelsen komplettera med egna

undersökningar. I detta sammanhang bör

Ungdomsstyrelsen särskilt ansvara för att belysa

rättvise- och könsperspektiven.

Ungdomsstyrelsen bör även i fortsättningen åläggas

att återkommande, vart fjärde år, till regeringen

redovisa en fördjupad analys av hur ungdomspolitiken

utvecklas. Denna analys skall kunna ligga till grund

för regeringens redovisning till riksdagen.

Motionsförslag

Ungdomsstyrelsens verksamhet tas upp i två motioner,

nämligen Kr30 (kd) och Kr31(m).

Den verksamhet som Ungdomsstyrelsen bedriver bör

enligt motion Kr31 (m) begränsas och dess struktur

ses över. Regeringen bör återkomma till riksdagen

med ett förslag om att avskaffa Ungdomsstyrelsen i

dess nuvarande form. Vissa uppgifter som bör finnas

kvar, t.ex. fördelning av bidrag till de politiska

ungdomsorganisationerna, bör överlämnas till en

annan organisation, eventuellt till

Kulturdepartementet (yrkande 6).

I motion Kr30 (kd) anförs att det är glädjande att

den första utvärderingen av Ungdomsstyrelsens

verksamhet visar att den nya myndigheten i stor

utsträckning utvecklats i enlighet med tankarna i

den ungdomspolitiska propositionen år 1994.

Det är enligt motionen viktigt att myndigheten

fortsätter att utvecklas som en expertmyndighet med

bred kunskap. När myndigheten nu får ett tydligare

uppdrag att följa upp målen för ungdomspolitiken är

det också viktigt att dess roll som kompetent

myndighet och stödjande resurs för kommuner, ideella

organisationer och andra som engagerar sig i

ungdomsfrågor betonas. Det bör vidare betonas att

styrelsen aldrig får agera så att den hämmar

organisationers eller enskildas initiativ (yrkande

5).

Utskottets ställningstagande

Utskottet instämmer i vad som anförs i propositionen

och motion Kr30 (kd) om värdet av att det finns en

särskild myndighet som verkar för att de mål för en

nationell ungdomspolitik som riksdagen fastställer

uppfylls. Det behövs en central myndighet som har

ett sektorsövergripande ansvar för att följa,

analysera, följa upp, utvärdera och rapportera

utvecklingen och föreslå sådana åtgärder som

uppföljning, utvärdering m.m. har påvisat behov av.

Det bör också betonas att den centrala myndigheten,

Ungdomsstyrelsen, skall samverka med och stödja

andra myndigheter, kommuner, föreningsliv,

ungdomsarbetare och enskilda i de ungas närhet. Den

skall därvid fungera som en kunskapsbank. Det är

också viktigt att Ungdomsstyrelsen i samverkan med

berörda myndigheter och i samråd med Kommunförbundet

utvecklar en metod för att identifiera, presentera

och sprida goda exempel på lokal ungdomsverksamhet

och nya arbetsformer.

Utskottet förutsätter självfallet att

Ungdomsstyrelsens verksamhet inte utformas så att

den på något sätt verkar hämmande på organisationers

eller enskildas initiativ. Utskottet förutsätter

också att Ungdomsstyrelsen, när den tar fram goda

exempel på ungdomsverksamhet, även tar till vara de

olika erfarenheter som finns hos organisationerna.

Utskottet tillstyrker att regeringen skall

fastställa övergripande mål för Ungdomsstyrelsen.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att riksdagen med avslag på motionerna Kr30 (kd)

yrkande 5 och Kr31 (m) yrkande 6 godkänner vad

regeringen föreslår om Ungdomsstyrelsens verksamhet.

Ungdomspolitik för demokrati,

rättvisa och framtidstro (avsnitt

5)

Demokrati - inflytande och delaktighet

(5.1)

En demokratikommission för, med och av ungdomar

(5.1.1)

Regeringens bedömning

I propositionen redovisas att Landsrådet för

Sveriges Ungdomsorganisationer (LSU) föreslagit

regeringen att som ett komplement till den

parlamentariskt sammansatta Demokratiutredningen

(dir. 1997:101) inrätta en demokratikommission för

arbete med frågor om ungdomars möjligheter till

inflytande och delaktighet. Regeringen gör den

bedömningen att LSU bör få ekonomiskt stöd för att

rådet fristående skall utreda ungdomars möjligheter

att påverka såväl sina egna miljöer som i större

politiska sammanhang. Arbetet skall genomföras

främst av ungdomar, dvs. representanter utsedda av

ungdomsorganisationerna, och på ungdomars villkor.

Motionsförslag

I motion Kr35 (fp) yrkas att den redovisade,

kommande utredningen om ungdomars

påverkansmöjligheter även skall avse frågor om

metoder och idéer för att utveckla de icke

föreningsanslutna ungdomarnas inflytande och

delaktighet i såväl vardagsbeslut som

internationella frågor (yrkande 1). Motionärerna

anser att om detta inte är möjligt inom LSU:s

utredning, bör frågan utvecklas i annat sammanhang,

t.ex. genom ett uppdrag till en

forskningsinstitution.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att det är viktigt att även den

stora grupp ungdomar som inte tillhör någon

organisation får bättre möjlighet till inflytande

och delaktighet. Även de bör kunna påverka både i

mera vardagsnära sammanhang och i större politiska

sammanhang. Det är dock en grannlaga och relativt

svårlöst uppgift att hitta en metod som skulle kunna

ge de icke organiserade representativitet i olika

sammanhang.

Vid sin uppvaktning inför utskottet om förslagen i

ungdomspropositionen framhöll LSU att strävan är att

få med de oorganiserade ungdomarna vid utredningen

om ungdomars påverkansmöjligheter. Utskottet anser

det värdefullt att LSU avser att även inkludera

representanter för denna stora grupp i

utredningsarbetet.

Utskottet förutsätter att regeringen - om det visar

sig vara mycket svårt att i LSU:s utredning finna

lösningar på frågan om de oorganiserades möjligheter

att påverka - undersöker möjligheten att låta utreda

frågan i annan form.

Mot bakgrund av vad som här redovisats anser

utskottet att något uttalande från riksdagens sida

inte är nödvändigt. Motion Kr35 (fp) yrkande 1

avstyrks.

Demokrati i skolan (5.1.2)

Regeringens bedömning

Ungdomarnas demokratiska engagemang bör på olika

sätt uppmuntras av skolan. Därigenom ges FN:s

konvention om barnets rättigheter en reell innebörd

även i skolan.

Regeringen bör under år 1999 särskilt verka för att

försöksverksamheten med lokala styrelser med

elevmajoritet på gymnasieskolorna sprids. Vidare

skall elevrådsarbete och annat ideellt arbete

uppmuntras i skolan och elevombudsmannen ges

fortsatt stöd. Politiska ungdomsförbund skall ges

bättre möjligheter att medverka i skolan och

anordnande av s.k. skolval uppmuntras.

Motionsförslag

Två motioner tar upp frågan om elevmajoritet i

lokala styrelser i gymnasieskolan och den kommunala

vuxenutbildningen.

Enligt motion Kr30 (kd) bör försöksverksamheten inte

utvidgas till flera kommuner innan en utvärdering av

den pågående försöksverksamheten gjorts (yrkande 6).

Det är enligt motionen inte rimligt att kräva av

eleverna att de skall ha ett helhetsgrepp över

utbildningen medan de är mitt uppe i den. Vuxna bör

därför fortfarande ha det övergripande ansvaret för

skolans styrning. Det är dock viktigt att eleverna

deltar i beslutsprocessen. Utformningen av

elevinflytandet bör ske lokalt. Eleverna bör ges

möjlighet att tillsammans med lärare planera den

egna undervisningens uppläggning.

I motion Kr35 (fp) framhålls att det framför allt är

elevernas rätt och möjligheter till inflytande över

sin egen studiesituation som måste utvecklas

(yrkande 2). Även inflytandet över arbetsmiljön

poängteras. Motionärerna anser att elevstyrda skolor

inte är en lösning på inflytandefrågan. En enda

kategori bör inte ensam ha hela styrelseansvaret.

Flera kategorier bör delta i det lokala övergripande

beslutsfattandet.

Utbildningsutskottets yttrande

Utbildningsutskottet betonar i sitt yttrande

(1999/2000:UbU1y) att elevinflytande inte enbart är

en rättvise- och demokratifråga utan också en fråga

om utbildningens kvalitet. Rätten till

elevinflytande är reglerad i skollagen (4 kap. 2 §).

Vidare betonas i läroplanerna vikten av elevernas

ansvar och inflytande. Elevinflytandet är en del av

skolans värdegrund.

Ett värdegrundsprojekt har startats inom

Utbildningsdepartementet. Projektet pågår under år

1999 och skall slutredovisas i februari år 2000.

Inom ramen för Skolverkets utvecklingsprojekt

ELEVSAM - elevinflytande, arbetssätt och

arbetsformer i skolan - har ett referensmaterial

"Jag vill ha inflytande överallt" tagits fram.

Skolverket har också nyligen gett ut en rapport

"Inflytandets villkor" om 41 skolors arbete med

inflytandefrågor.

Försöksverksamheten med lokala styrelser med

elevmajoritet, som inleddes den 1 juli 1997 och

skall pågå under fyra år, är enligt

utbildningsutskottets mening viktig. Verksamheten

skall utvärderas av Skolverket. Utbildningsutskottet

har inget att erinra mot att ytterligare skolor

bereds möjlighet att delta i försöksverksamheten.

Utbildningsutskottet anser att kulturutskottet bör

avstyrka motionerna Kr30 (kd) yrkande 6 och Kr35

(fp) yrkande 2.

Kulturutskottets ställningstagande

Kulturutskottet anser - i likhet med regeringen och

utbildningsutskottet - att ungdomars demokratiska

engagemang bör uppmuntras på olika sätt av skolan.

Utskottet anser att det är viktigt att ungdomar,

allteftersom de blir äldre, får ökade möjligheter

att påverka skolan som en förberedelse inför

vuxenlivet. Utskottet anser mot denna bakgrund - och

med hänvisning till vad utbildningsutskottet anfört

i sitt yttrande - att regeringen under år 1999 bör

kunna verka för att försöksverksamheten med lokala

styrelser med elevmajoritet på gymnasieskolorna och

inom den kommunala vuxenutbildningen sprids.

Utskottet avstyrker därmed motionerna Kr30 (kd)

yrkande 6 och Kr35 (fp) yrkande 2.

En ungdomsdelegation knuten till regeringen (5.1.3)

Regeringens bedömning

Regeringen bedömer att en ungdomsdelegation bör

inrättas som ett rådgivande organ till regeringen i

frågor av särskild betydelse för ungdomar och deras

levnadsvillkor. Delegationen avses även vara ett

forum för ungdomars inflytande och delaktighet i

rikspolitiken. Med utgångspunkt i de förslagna målen

för ungdomspolitiken skall delegationen särskilt

inrikta sitt arbete på frågor om rättvisa villkor

för ungdomar med tonvikt på rättvisa mellan flickor

och pojkar samt mellan ungdomar med olika etnisk och

kulturell bakgrund och för ungdomar med någon typ av

funktionshinder.

Motionsförslag

I två motioner, en från allmänna motionstiden 1998,

Kr509 (kd) yrkande 2, och en väckt med anledning av

propositionen, Kr30 (kd) yrkande 11, yrkas att

generationsaspekterna skall beaktas i den politiska

processen vid alla viktiga beslut. Motionärerna

hänvisar till de slutsatser och förslag som lämnades

av Generationsutredningen i betänkandet Tillvarons

trösklar - Ungdomars levnadsvillkor och

framtidsutsikter (SOU 1994:77). Regeringen bör

föreslå åtgärder som gör det möjligt att bättre

kunna belysa och redovisa vilka effekterna av olika

förslag, t.ex. beträffande investeringar, skatter

och transfereringar, blir för de olika

generationerna och hur bidrag, skatter m.m. fördelas

mellan generationerna.

Utskottets ställningstagande

Önskemålen i motionerna om större hänsyn till

ungdomars behov när regeringsförslag utarbetas bör

kunna bli tillgodosedda på ett annat sätt när de nya

övergripande målen för ungdomspolitiken antagits,

eftersom de avses genomsyra arbetet inom alla

sektorer. Även arbetet inom regeringens nya

ungdomsdelegation bör kunna få en sådan effekt.

Delegationen avses både ha en rådgivande roll och

fungera som ett bredare forum för ungdomars

delaktighet och inflytande. Den avses också arbeta

utåtriktat för att informera och fånga upp ungdomars

åsikter i olika delar av landet.

Utskottet anser att det inte är nödvändigt med ett

sådant uttalande som krävs i motionerna för att

ungdomsperspektivet skall finnas med i regeringens

arbete. Motionerna Kr30 (kd) yrkande 11 och Kr509

(kd) yrkande 2 avstyrks.

Fler ungdomar i offentliga organ (5.1.4)

Regeringens bedömning

Regeringen bedömer att insatser bör göras för att

förbättra åldersspridningen i centrala myndigheters

styrelser. Vidare anser regeringen att statistik bör

tas fram över åldersfördelningen inom statliga

kommittéer och utredningar för att redovisas i

regeringens årliga skrivelser till riksdagen om

kommittéväsendet.

Regeringen anför att Ungdomsstyrelsen bör få i

uppdrag att kartlägga ålderssammansättningen i olika

kommunala beslutsorgan. En större åldersspridning

bör kunna motverka ungdomars känsla av utanförskap

och förstärka deras intresse för att delta i den

demokratiska processen.

En större åldersspridning är också motiverad av

kvalitetsskäl, eftersom erfarenheten visar att den

kollektiva kompetensen i heterogena grupper är

större än i homogena grupper. Vidare besitter

ungdomar hög kompetens och kunskap inom t.ex. IT-,

kultur- och miljöområdena. Ungdomars medverkan får

dock inte koncentreras till områden som betraktas

som specifik ungdomspolitik.

Motionsförslag

I motion Kr509 (kd) hemställs om stöd till

försöksverksamhet som kan öka ungdomars delaktighet

i den demokratiska beslutsprocessen, t.ex. genom

ungdomsfullmäktige och ungdomsråd (yrkande 3).

Motionärerna konstaterar att ungdomars deltagande i

föreningslivet minskar. Detta får enligt deras

mening inte tolkas som att ungdomars intresse för

samhällsfrågor är litet, utan snarare som att det

behövs nya former för att fånga upp deras intresse.

En annan aspekt av ungdomars delaktighet i den

demokratiska beslutsprocessen tas upp i motion Kr33

(fp) yrkande 12. Motionärerna anser att unga som har

politiska uppdrag och flyttar till en annan kommun

för studier borde ha möjlighet att även

fortsättningsvis vara mantalsskrivna i

ursprungskommunerna under studietiden, eller längst

till och med 30 års ålder, för att kunna ha kvar

sina kommunala uppdrag. Det är viktigt att

underlätta för de unga som engagerar sig i det

politiska arbetet att kunna fortsätta med detta,

även när de måste flytta för studier.

Utskottets ställningstagande

Motion Kr509 (kd) väcktes hösten 1998. Den bör - när

det gäller yrkande 3 om åtgärder för att öka

ungdomars delaktighet i den demokratiska

beslutsprocessen - vara tillgodosedd genom de olika

åtgärder med detta syfte som redovisas i den nu

aktuella propositionen. Utskottet anser att det inte

är påkallat med ett sådant uttalande som begärs i

motionen, varför motionens yrkande 3 avstyrks.

Utskottet instämmer i vad som anförs i motion Kr33

(fp) om vikten av att fler ungdomar engagerar sig i

det politiska arbetet. Utskottet är medvetet om att

det är ett problem att unga personer, som flyttar på

grund av studier och därmed blir mantalsskrivna på

annan ort, inte kan ha kvar de politiska uppdrag de

har i hemkommunen.

Det är viktigt att ta vara på de ungas engagemang,

kunskap och intresse, men det är inte säkert att den

metod som motionärerna föreslår skulle vara den

bästa. Det är nämligen också viktigt att de som är

engagerade i den kommunala politiken har en lokal

förankring med kunskap om människors förhållanden

och om utvecklingen i den kommun, där de har sina

politiska uppdrag. Utskottet förutsätter att

regeringen och Ungdomsstyrelsen i sitt fortsatta

arbete med frågor om ungdomars representation i

olika offentliga organ är uppmärksamma på dessa

frågor. Redovisningen av resultaten av den kommande

kartläggningen av ålderssammansättningen i olika

kommunala organ bör kunna medföra att dessa frågor

lyfts fram och få de ansvariga inom politiska

partiorganisationer och kommunala beslutsorgan att i

än högre grad uppmärksamma och söka lösningar på

problem med de ungas delaktighet i den demokratiska

processen.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att riksdagen avslår motion Kr33 (fp) yrkande 12.

Rösträtt kopplad till kalenderår (5.1.5)

Regeringens bedömning

I propositionen redovisar regeringen att

Åldersgränsutredningen föreslagit att rösträtten

skall följa kalenderår och inte födelsedatum, men

att flertalet remissinstanser avstyrkt eller ställt

sig tveksamma till förslaget. Regeringen konstaterar

att förlängningen av mandatperioden till fyra år har

höjt genomsnittsåldern på förstagångsväljarna.

Regeringen anser att en eventuell reform i enlighet

med utredningsförslaget kräver en noggrann analys.

Arbetet inom Rådet för utvärdering av 1998 års val

och Demokratiutredningen pågår fortfarande. En

proposition grundad på kommande utredningsförslag

kan läggas fram tidigast under våren 2000.

Regeringen anser att valtekniska frågor bör

behandlas i ett sammanhang.

Motionsförslag

Rösträttsåldern behandlas i två motioner, nämligen

Kr35 (fp) och Kr36 (mp).

I motion Kr35 (fp) begärs en utredning om en

sänkning av rösträttsåldern till 16 år (yrkande 3).

Även i motion Kr36 (mp) hemställs att riksdagen

skall begära att regeringen lägger fram förslag om

sänkning av rösträttsåldern till 16 år (yrkande 1).

Vidare föreslås att riksdagen skall begära förslag

om ändring av gällande lag för att rösträtten skall

följa kalenderår (yrkande 2). Slutligen begärs i

motionen att försöksverksamhet skall inledas med

sänkt rösträttsålder vid val till kommunfullmäktige

för att förbereda framtida försök vid val till

landstingsfullmäktige och riksdagen (yrkande 3).

Konstitutionsutskottets yttrande

Konstitutionsutskottet redovisar i sitt yttrande

1998/99:KU2y att frågor om rösträttsåldern m.m. har

behandlats i betänkande 1999/2000:KU2, i vilket

motioner (c, v, mp) med väsentligen samma innehåll

som de nu aktuella avstyrkts. Konstitutionsutskottet

har inte funnit anledning att frångå sin tidigare

uttalade uppfattning att sambandet mellan rösträtts-

och myndighetsåldern inte bör brytas.

Konstitutionsutskottet avstyrker de nu aktuella

yrkandena.

Kulturutskottets ställningstagande

Med hänvisning till konstitutionsutskottets

avstyrkande av motionsyrkandena om sänkt

rösträttsålder och till att utredningar för

närvarande pågår om valtekniska frågor, avstyrker

utskottet motionerna Kr35 (fp) yrkande 3 och Kr36

(mp) yrkandena 1 och 3.

Utskottet avstyrker med samma motivering även

motion Kr36 (mp) yrkande 2 om att rösträtten skall

följa kalenderår i stället för födelsedatum.

Tillgång till information ger makt - Ungdomskanalen

(5.1.6)

Regeringens bedömning

I propositionen redovisas att Ungdomsstyrelsen fått

ekonomiskt stöd av regeringen till uppbyggnad av en

särskild arena på Internet kallad Ungdomskanalen.

Regeringen avser att stödja kanalen genom

delfinansiering av driften. Ungdomskanalen skall

inrättas under hösten 1999 och innehålla riktad

samhällsinformation till unga. Den skall underlätta

tillgången till information och göra det möjligt att

kommunicera med beslutsfattare. Genom Ungdomskanalen

avses alla ungdomar kunna få en egen e-postadress

och möjlighet att bygga upp en egen hemsida.

Motionsförslag

Enligt motion Kr30 (kd) bör projektet Ungdomskanalen

avbrytas (yrkande 8). Motionärerna anser att det

inte är en statlig myndighets uppgift att driva en

sådan verksamhet som Ungdomskanalen med

samhällsinformation, debattforum och spel.

Myndigheten skall inte konkurrera med motsvarande

verksamhet som drivs av t.ex. ideella organisationer

och företag. Det är däremot viktigt att

Ungdomsstyrelsen på sin egen hemsida tillhandahåller

samhällsinformation och fakta om ungdomar och deras

livssituation.

Även i motion Kr32 (c) noteras att Ungdomsstyrelsen

tar på sig uppgifter som enligt motionärernas mening

snarare bör hanteras av företag m.m. Motionärerna

har dock inte något yrkande i denna fråga. De anför

att de flesta beslut av avgörande betydelse för

ungdomars vardag fattas i kommunerna. Mot denna

bakgrund bör staten överlägga med kommunerna om hur

den kommunala informationen görs tillgänglig och hur

de kommunala beslutsfattarna kan nås för

kommunikation. Detta bör enligt motionen ges

regeringen till känna (yrkande 7).

Utskottets ställningstagande

Ungdomar måste ha tillgång till information och

kunskap om de skall kunna hävda sig i samhället och

få större inflytande över sin egen livssituation och

i samhället som helhet. Det är också viktigt att de,

i det stora informationsflödet, kan få information

som är relevant för dem. Utskottet anser att det

därför är befogat att Ungdomsstyrelsen får möjlighet

att - bland alla andra informationskällor - kunna

erbjuda ungdomarna sådan information som ger dem

överblick och möjligheter till fördjupning inom

områden av intresse för dem. Ungdomar bör - oavsett

ekonomisk och social bakgrund - kunna få erfarenhet

av IT-användning och stimulans till att själva

utveckla sina kunskaper inom området.

Ungdomskanalen kan vara en av de vägar som ungdomar

kan gå för att lära sig att själva söka information

om hemkommunen och få kontakt med beslutsfattarna.

Kommunernas förmåga och vilja att via Internet

informera och föra en dialog med medborgarna har

utvecklats snabbt.

Utskottet anser med hänvisning till det anförda att

riksdagen inte bör göra något sådant uttalande om

avbrytande av projektet Ungdomskanalen som begärs i

motion Kr30 (kd). Motionens yrkande 8 avstyrks.

Utskottet avstyrker även motion Kr32 (c) yrkande 7

om överläggningar om ungdomars tillgång till

kommunal information.

Rättvisa villkor - ingen får lämnas

utanför! (5.2)

Under avsnittet Rättvisa villkor - ingen får lämnas

utanför! (avsnitt 5.2) redovisar regeringen sina

bedömningar under en rad områden av betydelse för

ungdomars delaktighet i samhällslivet. Några förslag

till riksdagen görs inte i avsnittet.

Regeringen redovisar att alla elever skall få

tillgång till en egen e-postadress inom projektet IT

i skolan (ITiS) samt att stöd avses ges till projekt

för ungdomar som inte har tillgång till IT i sin

hemmiljö (avsnitt 5.2.1). Regeringen anser att

frågor om åldersgränser av olika slag kopplade till

kalenderår bör beredas vidare och att även andra

åldersgränsfrågor bör tas upp (avsnitten 5.2.2 och

5.2.3). Det aviseras att frågor om förbättrade

kunskaper om s.k. marginaliserade ungdomar skall

behandlas i kommande forskningsproposition (avsnitt

5.2.4).

Den kommunala ungdomsgarantin (5.2.5)

Regeringens bedömning

Regeringen anför att Ungdomsstyrelsen bör stödja

kommunerna i deras strävan att utveckla

framgångsrika former för den kommunala

utvecklingsgarantin och liknande åtgärder. En

interdepartemental arbetsgrupp har tillsatts med

uppgift att utreda och föreslå åtgärder för personer

som är socialbidragsberoende på grund av svårigheter

att etablera sig på arbetsmarknaden.

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

Arbetsmarknadsutskottet har i sitt yttrande

1999/2000:AU1y inledningsvis gjort en övergripande

beskrivning av frågor som rör ungdomars etablering

på arbetsmarknaden. Information och kommentarer

lämnas om den minskade ungdomsarbetslösheten, om

arbetsmarknadsprogrammen för unga, om

ungdomsgarantin samt om den ungdomsarbetslöshet som

ändå finns och om de ungdomar som riskerar att bli

arbetslösa.

Kulturutskottets bedömning

Det är värdefullt att arbetsmarknadsutskottet har

kompletterat propositionens beskrivning av

insatserna för ungdomars inträde på arbetsmarknaden

genom att i sitt yttrande göra en inledande

redovisning och kommentar till ungdomars situation

på arbetsmarknaden. Redovisningen utgör bas för

arbetsmarknadsutskottets ställningstaganden i

yttrandet till vissa av de motioner som

kulturutskottet behandlar i senare avsnitt av detta

betänkande. Kulturutskottet refererar inte

yttrandets inledande avsnitt utan hänvisar direkt

till yttrandets fem första sidor. Yttrandet har i

sin helhet fogats till betänkandet som bilaga 4.

Ökad kunskap om villkoren för flickor med annan

etnisk och kulturell bakgrund (5.2.6) och Åtgärder i

storstädernas bostadsområden (5.2.7)

Regeringens bedömning

Ungdomsstyrelsen skall få i uppdrag att i samarbete

med Integrationsverket och andra berörda myndigheter

kartlägga den kunskap som finns i dag om villkoren

för flickor med annan etnisk och kulturell bakgrund.

Vidare skall styrelsen kartlägga de åtgärder och

metoder som kan användas för att stärka dessa

flickors ställning i samhället. Ungdomsstyrelsen

avses också ges i uppdrag att informera om

resultatet av kartläggningen. Integrationsverket bör

särskilt studera situationen för utsatta flickor.

Riksdagen beslöt år 1998 om en nationell politik

för storstadsregionerna (prop. 1997/98:165, bet.

1997/98:AU2, rskr. 1997/98:34). Inom ramen för denna

satsning har 60 miljoner kronor avsatts för idrotts-

och fritidsverksamhet samt kulturverksamhet under

åren 1999-2001. En konferens skall anordnas om hur

den särskilda sociala och kulturella kompetens kan

tas till vara som finns hos ungdomar i förorter

präglade av kulturell och etnisk mångfald.

Ekonomiskt stöd skall lämnas till uppbyggnaden av

nätverk mellan lokala föreningar och andra ideella

sammanslutningar som utvecklar och driver

ungdomsprojekt i storstädernas utsatta stadsdelar.

Motionsförslag

Motionärerna bakom motion Kr32 (c) instämmer med det

som anförs i propositionen om behovet av att öka

kunskapen om villkoren för flickor med annan etnisk

eller kulturell bakgrund. De anser dock att de

farhågor som uttrycks i propositionen över

flickornas situation även gäller pojkar med samma

bakgrund. Både Integrationsverket och Skolverket bör

därför - bl.a. mot bakgrund av rapporter om

skolresultaten för elever med invandrarbakgrund - få

i uppdrag att öka kunskapen om all ungdom, både

flickor och pojkar, med annan etnisk och kulturell

bakgrund (yrkande 4).

Utbildningsutskottets yttrande

Utbildningsutskottet ser i likhet med motionärerna

med oro på rapporterna om resultaten i skolan för

elever med invandrarbakgrund. Skolverkets rapport

Kvalitetsutvecklingen i svensk barnomsorg och skola

1999 visar bl.a. att elever med utländsk bakgrund är

överrepresenterade bland dem som våren 1999 inte

nådde målen för undervisningen i svenska, svenska

som andraspråk, engelska och matematik i årskurs 9.

Regeringen har i skrivelsen Utvecklingsplan för

förskola, skola och vuxen-

utbildning - samverkan, ansvar och utveckling (skr.

1998/99:121) aviserat att Skolverket skall få i

uppdrag att kartlägga och granska hur olika

pedagogiska tillvägagångssätt används i

undervisningen i skolor där eleverna har sina rötter

i många länder och kulturer. Särskilda medel skall

avsättas för kompetensutveckling för lärare. Ett

flertal utredningar och kartläggningar har under de

senaste åren behandlat situationen för barn och

ungdomar med utländsk bakgrund. En arbetsgrupp skall

tillsättas inom Regeringskansliet med uppdrag att

utforma förslag till konkreta insatser inom området.

Utbildningsutskottet anför att de av regeringen

redovisade åtgärderna är angelägna. Kulturutskottet

bör med hänvisning till planerade åtgärder inom

området avstyrka motionsyrkandet i den del det berör

uppdrag till Skolverket.

Kulturutskottets ställningstagande

Utskottet kan konstatera att det i propositionen och

i utbildningsutskottets yttrande har redovisats att

en rad åtgärder och satsningar pågår eller förbereds

när det gäller ungdomar med annan etnisk eller

kulturell bakgrund än svensk bakgrund. Utskottet

anser att det inte behöver göras något särskilt

uttalande från riksdagens sida för att

Integrationsverket och Skolverket skall uppmärksamma

behovet av goda kunskaper om levnadsvillkoren för

både flickor och pojkar inom dessa kategorier.

Det har dock många gånger påvisats att flickors

situation och problem uppmärksammas i mindre grad än

pojkars och att flickor inte lyckas fånga

uppmärksamheten hos beslutsfattare, lärare och andra

ansvariga på samma sätt som pojkar för att få

förmedla sin syn på den egna situationen. Utskottet

anser att det därför är angeläget att en

kartläggning nu görs av de kunskaper som finns om

villkoren för flickor med annan etnisk och kulturell

bakgrund samt om åtgärder och metoder som kan

användas för att stärka dessa flickors ställning i

samhället.

En sådan särskild kartläggning beträffande flickor

innebär givetvis inte att de ansvariga samtidigt

minskar uppmärksamheten på pojkars situation.

Utskottet ser med stort intresse fram emot såväl

redovisningen av resultaten av den aviserade

kartläggningen som de åtgärder som därefter vidtas

för denna kategori flickor.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motion Kr32

(c) yrkande 4.

Insatser mot drogmissbruk, m.m. (5.2.8)

Regeringens bedömning

Regeringen anför i propositionen att det är

angeläget att stärka unga människors vilja och

förmåga att avstå från droger. Regeringen bedömer

att insatser som leder till metodutveckling inom

behandling och rehabilitering av unga missbrukare

bör uppmärksammas. Överläggningar bör genomföras med

Kommunförbundet, Socialstyrelsen och ideella

organisationer för att diskutera hur en sådan

utveckling bäst kan främjas. Regeringen framhåller

att den har tagit initiativ till viktiga insatser

för att förebygga narkotikamissbruket bland unga,

bl.a. genom tillsättande av en narkotikakommission.

I propositionen anförs att Dopingjouren vid Huddinge

sjukhus har en stor betydelse för hela landet, när

det gäller arbete för att motverka och förebygga

användningen av dopningspreparat.

Motionsförslag

Frågor om drogmissbruk tas upp i tre motioner.

I motion Kr30 (kd) uppmärksammas regeringens

kommande överläggningar med Kommunförbundet,

Socialstyrelsen m.fl. om metodutveckling m.m. inom

behandling och rehabilitering av unga missbrukare.

Motionärerna anser att även frågor om det

förbyggande arbetet bör ingå i de kommande

överläggningarna (yrkande 9). Motionärerna

efterlyser tydliga formuleringar i propositionen om

vuxenansvaret när det gäller de ungas alkoholvanor.

De framhåller också vikten av att det finns drogfria

miljöer för ungdomar.

Enligt motion Kr33 (fp) behövs det ett bredare

perspektiv på beroende- och missbruksfrågorna

(yrkande 7). Regeringen tar endast upp missbruket av

alkohol och narkotika och nämner även missbruk av

dopningsmedel. Motionärerna anser att beroendefrågor

bör ses på ett mera generellt plan och innefatta

även frågor om beroende och missbruk av tobak och

läkemedel samt frågor om ätstörningar och

problemspelande. I sammanhanget bör även

uppmärksammas de samband som kan finnas mellan olika

typer av beroende och missbruk.

Motion Kr33 (fp) yrkande 9 om behovet av ytterligare

medel till Dopingjouren vid Huddinge sjukhus

behandlar utskottet i sitt betänkande 1999/2000:

KrU3 En idrottspolitik på 2000-talet.

I motion Kr29 (m) hemställs om informationsinsatser

för att ge föräldrar lika god information om

narkotikans symtom och verkningar som deras barn har

(yrkande 1). Lika viktigt som att föräldrarna

besitter denna kunskap är det att den finns hos

skolpersonalen. Dessutom bör skolan ges en absolut

plikt att informera föräldrarna om ett barn uppvisar

oroande tecken på ett begynnande narkotikamissbruk

(yrkande 2). Vidare hemställs att polisen skall få

rätt att ta prover på personer under 15 år som

riskerar att fastna i narkotikamissbruk (yrkande 3).

Regeringen bör förelägga riksdagen förslag om

ytterligare narkotikapolitiska åtgärder såsom vissa

åtgärder på kriminalvårdsanstalter, ökade

möjligheter till missbruksbehandling utanför

kriminalvårdsanstalter, rätt att säkra bevisning i

vissa fall, straffskärpning för narkotikabrott m.m.

(yrkande 4).

Socialutskottets yttrande

Socialutskottet redovisar att utskottet vid flera

tidigare tillfällen, senast i februari 1999,

enhälligt uttalat att målet för den svenska

narkotikapolitiken är att skapa ett narkotikafritt

samhälle och att det är särskilt angeläget att

kraftfullt motverka ungdomars narkotikaanvändning.

Utskottet delar regeringens oro över att unga

människor tycks alltmer positiva till och nyfikna på

narkotika. I det förebyggande arbetet är det viktigt

med samverkan mellan olika lokala organ och

organisationer, en god samordning av insatserna samt

ett levande och enträget engagemang från samhällets,

från föräldrars och från frivilligorganisationers

sida. Information till ungdomar och deras föräldrar

är viktig liksom åtgärder för att åstadkomma

attitydförändringar.

Synpunkterna i motionerna Kr29 (m) yrkande 1, Kr30

(kd) yrkande 9 och Kr33 (fp) yrkande 7 faller inom

ramen för de uttalanden om den narkotikapolitiska

inriktningen och det förebyggande arbetet som ett

enigt socialutskott tidigare gjort och de

tillkännagivanden som riksdagen gjort till

regeringen våren 1997 och våren 1998. Motionerna är

därigenom delvis tillgodosedda och avstyrks av

socialutskottet.

Utbildningsutskottets yttrande

Utbildningsutskottet redovisar i sitt yttrande

1999/2000:UbU1y att utskottet tidigare behandlat och

avstyrkt motionsyrkanden om undervisning m.m. om

alkohol, narkotika och tobak (ANT) i skolan med

hänvisning bl.a. till att regeringen uppdragit åt

Skolverket att under år 1999 genomföra en

kvalitetsgranskning av ANT-undervisningen.

Granskningen skall även innehålla en värdering av

hur drogundervisningen har förändrats och utvecklats

över tiden och vilken effekt detta har haft på

elevernas bruk av och attityder till tobak, alkohol

och andra droger samt kunskaper om riskerna med

droger. Beträffande förslaget i en av motionerna om

"en absolut plikt för skolan att informera

föräldrarna om barnet uppvisar oroande tendenser"

påminner utskottet om den möjlighet och skyldighet

som finns att i samband med utvecklingssamtal

informera föräldrar om hur elevens sociala

utveckling bäst kan stödjas. Utskottet avstyrker

motion Kr29 (m) yrkande 2.

Kulturutskottets ställningstagande

Utskottet delar den oro som kommer till uttryck i

propositionen, motionerna och yttrandena över de

ändrade attityderna i samhället till användningen av

droger. Det är av största vikt att stärka unga

människors vilja och förmåga att avstå från droger.

I propositionen redovisas en del av de åtgärder som

vidtagits inom det förebyggande arbetet. Riksdagen

har också vid tidigare tillfällen, våren 1997 och

våren 1998, på socialutskottets eniga förslag gjort

uttalanden och tillkännagivanden till regeringen om

den narkotikapolitiska inriktningen och det

förebyggande arbetet.

Inte minst skolan har en viktig uppgift inom det

förebyggande arbetet. Som utbildningsutskottet

redovisar har Skolverket fått regeringens uppdrag

att utvärdera ANT-arbetet inom skolan. Det är av

största vikt att detta förebyggande arbete är

effektivt och fungerar väl.

Utskottet förutsätter att regeringen är uppmärksam

på behovet av att det förebyggande arbetet stärks

och utvecklas inom alla berörda områden. Utskottet

förutsätter också att - om regeringen,

Socialstyrelsen och Kommunförbundet vid de kommande

överläggningarna om metodutveckling för behandling

och rehabilitering bedömer att det även behöver

göras ytterligare insatser för metodutveckling av

det förebyggande arbetet - initiativ till sådan

metodutveckling också tas. Något uttalande i frågan

från riksdagen torde inte vara nödvändigt, varför

motion Kr30 (kd) yrkande 9 avstyrks.

Utskottet anser att det inte är nödvändigt att

riksdagen genom ett tillkännagivande uppmärksammar

regeringen på att beroende- och missbruksfrågor

omfattar ett bredare problemområde än missbruk av

alkohol, narkotika och dopningspreparat. Som nämns i

motion Kr33 (fp) finns forskning och

forskningsresultat som omfattar området i hela dess

vidd. Frågorna är också uppmärksammade i vård-,

omsorgs- och skolsammanhang, liksom i samband med

spel, kriminalitet m.m. Motion Kr33 (fp) yrkande 7

avstyrks.

Med hänvisning till vad socialutskottet redovisat

om riksdagens tidigare uttalanden om information

till föräldrar m.fl. och om förebyggande insatser

mot narkotika föreslår utskottet att riksdagen

avslår motion Kr29 (m) yrkande 1.

Utskottet föreslår vidare att riksdagen med

hänvisning till vad utbildningsutskottet redovisat

om sina tidigare ställningstaganden och om pågående

kvalitetsvärdering av undervisningen m.m. i ANT-

frågor samt om skolans möjlighet att informera

föräldrar om en elevs utveckling avslår yrkande 2 i

motion Kr29 (m).

Justitieutskottet har så sent som vid föregående

riksmöte avstyrkt yrkanden motsvarande dem som

återfinns i motion Kr29 (m) yrkandena 3 och 4 om

olika åtgärder främst rörande polisens arbete med

narkotikafrågor och verksamheten inom kriminalvården

(bet. 1997/98:JuU24 och 1998/99:JuU19). Med

hänvisning till vad som redovisats i

justitieutskottets betänkanden avstyrker utskottet

dessa två motionsyrkanden.

Insatser inom vård och skola för att förebygga

självmord bland unga

Motionsförslag

Enligt motion Kr33 (fp) yrkande 8 behövs det en

preventiv verksamhet inom vård och skola för att

förebygga självmord bland unga. Den psykiatriska

vården behöver bättre kontinuitet i vård och

kontakter med unga patienter. Bristande resurser i

det förebyggande arbetet och i stödet av de anhöriga

måste avhjälpas.

Socialutskottets yttrande

Socialutskottet påminner om att regeringen i

propositionen funnit oroande tecken på att den

positiva utvecklingen av barns och ungdomars hälsa

kan komma att brytas på vissa områden, främst när

det gäller den psykiska hälsan och levnadsvanorna.

Regeringen nämner i sammanhanget bedömningar som

gjorts i Socialstyrelsens Folkhälsorapport (SoS-

rapport 1997:18).

Socialutskottet redovisar att detta utskott

tidigare behandlat motioner om självmordsprevention

(senast i bet. 1998/99:SoU8 om folkhälsofrågor m.m.

s. 18 f.). Utskottet har därvid framhållit

självklarheten och den stora vikten av att det

självmordspreventiva arbetet bedrivs på bred front.

Socialutskottet vidhåller i sitt yttrande att det

självfallet är mycket angeläget att på alla sätt

förebygga självmord, inte minst bland barn och

ungdomar. Utskottet ser positivt på att en särskild

utredning har tillsatts med uppdrag att kartlägga

elevvårdens och skolhälsovårdens verksamhet och

funktion samt överväga lämpliga åtgärder i syfte att

höja kvaliteten och effektiviteten i verksamheten.

Ungdomsmottagningarna har en betydelsefull roll i

sammanhanget genom att tidigt kunna fånga upp och ge

stöd åt ungdomar med olika problem. Socialstyrelsen

har fått regeringens uppdrag att se över

ungdomsmottagningarnas förebyggande verksamhet och

skall redovisa uppdraget senast den 31 december

1999. Nationella folkhälsokommittén avser att ta

fram förslag till mål bl.a. när det gäller psykisk

hälsa bland barn och ungdomar.

Socialutskottet framhåller vikten av ett väl

fungerande samarbete mellan olika instanser som

arbetar med barn och ungdomar med sociala, psykiska

eller andra problem och välkomnar den nya utredning

(dir. 1999:42) som skall beskriva, analysera och

föreslå lösningar på problem vid samverkan mellan

landstingens hälso- och sjukvård och kommunernas

vård och omsorg. Vidare pågår ett omfattande

utvecklingsarbete i flertalet landsting för att

möjliggöra flexibla åldersgränser mellan barn- och

ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin när det gäller

ungdomar i åldern 15-25 år. Många av de ovan

redovisade åtgärderna ligger i linje med

Barnpsykiatrikommitténs förslag i slutbetänkandet

Det gäller livet (SOU 1998:31). Socialutskottet

förutsätter att regeringen återkommer till riksdagen

i frågan och att det självmordspreventiva arbetet

vid bl.a. Folkhälsoinstitutet och Centrum för

suicidforskning och prevention fortsätter samt att

det nationella programmet för självmordsprevention

sprids till alla berörda instanser.

Med hänsyn till det omfattande arbete som pågår med

syfte att förbättra stödet till barn och ungdomar

med psykiska problem anser socialutskottet att

motion Kr33 (fp) yrkande 8 i huvudsak är

tillgodosedd och bör avstyrkas.

Kulturutskottet ställningstagande

Utskottet instämmer med motionären och

socialutskottet i att det är av yttersta vikt att

den självmordspreventiva verksamheten för barn och

ungdom fungerar väl. Samordningsproblem får inte

lägga hinder i vägen. Som socialutskottet redovisar

pågår verksamhet för att utveckla och förbättra

preventionen. Vidare har samordningsfrågor m.m.

nyligen tagits upp i utredningssammanhang.

Socialutskottet bedömer att ett omfattande arbete

pågår med syfte att förbättra stödet till barn och

ungdomar med psykiska problem. Med hänvisning till

socialutskottets utförliga redovisning i frågan

anser kulturutskottet att något särskilt uttalande

från riksdagen inte är nödvändigt för att frågor som

på olika sätt har betydelse för självmordsprevention

och för stöd och vård skall uppmärksammas. Motion

Kr33 (fp) yrkande 8 avstyrks därför.

Kompetens och entreprenörskap (5.3)

Lära för livet - modern kunskapssyn i skolan (5.3.1)

Regeringens bedömning

Regeringen bedömer att skolans arbetssätt måste

bidra till att utveckla elevernas förmåga att lära.

Regeringen hänvisar i propositionen till den

utvecklingsplan för förskola, skola och

vuxenutbildning som regeringen avsåg lägga fram för

riksdagen under våren 1998. Planen har senare lagts

fram i skrivelse 1998/99:121, vilken behandlats av

riksdagen den 27 oktober 1999 (bet. 1999/2000:UbU4,

rskr. 1999/2000:14).

Motionsförslag

Motion Kr33 (fp) tar upp en rad frågor som rör

skolan och ungdomars utbildning.

Den första frågan rör behovet av en bättre

arbetsmiljö för elever i skolan (yrkande 1).

Motionärerna anser att arbetsmiljön, både den

fysiska och den psykosociala arbetsmiljön, har

ägnats alltför liten uppmärksamhet under senare år.

Det kan gälla dålig ventilation, olämpliga

byggnadsmaterial, mobbning, våld, grovt och

kränkande tilltal m.m.

I motionen hemställs också om ett uttalande från

riksdagen om ungdomars utbildning. I motionen tas

upp allt ifrån antalet utbildningsplatser och

attitydskillnader mellan flickor och pojkar vid

utbildningsval till brister i undervisningen i

grundskolan och gymnasieskolan (yrkande 3).

Motionärerna hänvisar till att dessa frågor

utvecklats i andra motioner från Folkpartiet om

förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och

högskolan.

Motionärerna tar även upp frågan om förbättrade

insatser i skolan för hörselskadade barn (yrkande

6). Det är enligt motionärernas mening viktigt att

man tar reda på vilket stöd dessa barn behöver innan

de placeras i en vanlig skola. Det behövs både

akustikanpassning av lokaler och fortbildning av

lärare om hörselskador. Vidare bör föräldrar få stöd

och hjälp.

Slutligen tar motionärerna upp frågan om insatser

för elever med läs- och skrivsvårigheter (yrkande

10). De understryker vikten av tidiga insatser,

redan från förskolenivå, och av en gedigen

utbildning för lärare om dyslexi,

habiliteringsmetoder och åtgärdsprogram.

Motionärerna anser också att det behövs fler

dyslexicentrum i landet.

Utbildningsutskottets yttrande

Utbildningsutskottet hänvisar till att utskottet

nyligen har behandlat och avstyrkt motionsyrkanden

med anknytning till skolans arbetsmiljö (bet.

1998/99:UbU11). Riksdagen har avslagit samtliga

yrkanden. Utskottet har i betänkandet behandlat både

den fysiska arbetsmiljön i skolan (s. 53) och

åtgärder mot mobbning i skolan (s. 23-26).

I fråga om den fysiska arbetsmiljön i skolan har

utskottet redovisat att Folkhälsoinstitutet,

Stiftelsen Skolans Uterum, Boverket m.fl. bedriver

verksamheter inom området.

Åtgärder mot mobbning i skolan berörs i arbetet

inom en projektgrupp inom Utbildningsdepartementet

som har till uppgift att utveckla värdegrundsarbetet

i skolorna. Även Skolverket bedriver ett omfattande

arbete med värdegrundsfrågorna. Skolverket har fått

regeringens uppdrag att utarbeta kommentar- och

referensmaterial om hur man lokalt kan arbeta med

värdegrundsfrågor, t.ex. mobbning och trakasserier

på grund av kön eller sexuell identitet.

Kommentarmaterialet presenterades i maj i år, medan

referensmaterialet blir färdigt under hösten.

Skolverket har också fått i uppdrag att i början av

år 2000 redovisa en fördjupad studie avseende

värdegrunden.

Vidare har Skolverket regeringens uppdrag att

genomföra en nationell kvalitetsgranskning av

skolans arbete mot mobbning.

Med hänvisning till vad som redovisats i det

tidigare betänkandet avstyrker utbildningsutskottet

motion Kr33 (fp) yrkande 1.

Med anledning av motionsyrkandet om ungdomars

utbildning redovisar utbildningsutskottet att en

utbyggnad av grundutbildningen vid universitet och

högskolor har beslutats avseende perioden 1997-2000.

Enligt 1999 års vårproposition (prop. 1998/99:100,

s.150) beräknas medel för 10 000 nya högskoleplatser

fr.o.m. den 1 juli 2001 samt för ytterligare 10 000

platser fr.o.m. den 1 juli 2002. Högskolan har

tillförts sammantaget 68 000 nya permanenta platser

under perioden 1997-2000.

Utbildningsutskottet anför att det råder en bred

politisk enighet om det övergripande målet när det

gäller jämställdhetspolitiken på utbildningsområdet,

nämligen att flickor och pojkar skall ha lika rätt

och möjligheter. Det finns också en samsyn om

behovet av aktiva insatser för att målet skall nås.

Åtgärder bör vidtas så tidigt som möjligt för att

bryta det könssegregerade mönstret i fråga om

utbildningsval. Senast i betänkande 1998/99:UbU6

framhålls att förskolan har en betydelsefull uppgift

i arbetet med att främja jämställdhet mellan könen

(jfr läroplanen för förskolan, Lpfö 98).

Skolverket har ålagts att under år 1999 öka sin

uppföljning och utvärdering av hur

jämställdhetsperspektivet införs i undervisningen.

Utskottet hänvisar också till projektgruppen för

arbete med värdegrunden i skolan. Synen på

jämställdhet som både en värdegrundsfråga och en

pedagogisk fråga i skolan har accentuerats under

senare år. Arbetet med att främja jämställdhet

mellan könen har lyfts fram i skollag och

läroplaner. Utskottet understryker att detta måste

få genomslag i skolans undervisning och verksamhet i

övrigt.

Utbildningsutskottet tar upp frågan om att vissa

elever i skolan inte lyckas nå de uppsatta målen.

Skolhuvudmännen har ett tydligt ansvar för att alla

elever ges möjlighet att nå grundskolans mål. Varje

kommun och skola skall noga analysera resultaten,

värdera dem och ange konkreta åtgärder för

förbättringar. Rektor har enligt

grundskoleförordningen (5 kap. 1 §) ett ansvar för

att ett åtgärdsprogram upprättas för alla elever som

behöver särskilda stödinsatser. Ett flertal åtgärder

har vidtagits under senare år för att stärka arbetet

med att bedöma, värdera och utveckla kvaliteten i

skolan, bl.a. har en förordning utfärdats om

kvalitetsredovisning inom skolväsendet (SFS

1997:702). Skolverket har tagit fram flera skrifter,

bl.a. Allmänna råd (1999:1) och Verktyg för

utvärdering (1999), i syfte att stödja kommuners och

skolors arbete med utvärdering och kvalitetssäkring.

Utbildningsutskottet anser att resultaten i

gymnasieskolan behöver förbättras och att andelen

elever med slutbetyg bör öka. En utveckling av

gymnasieskolan pågår för närvarande i flera viktiga

avseenden, bl.a. undersöks möjligheten att

etappindela kärnämnena. En ny lärlingsutbildning

införs fr.o.m. den 1 juli 2000.

Utbildningsutskottet avstyrker motion Kr33 (fp)

yrkande 3.

Utbildningsutskottet påminner om att - med undantag

för det fåtal elever som får sin utbildning i den

statliga specialskolan - det stora flertalet elever

med svåra funktionshinder finns i den kommunala

skolan. Kommunerna har det grundläggande ansvaret

för stöd till skolan i specialpedagogiska frågor.

Hjälp till kommunerna ges av Statens institut för

handikappfrågor i skolan (SIH), landstingens

pedagogiska hörselvård, resurscenter, kunskapscenter

m.fl. I proposition 1998/99:105 i maj 1999 har bl.a.

föreslagits att specialskolorna för döva och

hörselskadade barn skall upphöra att vara egna

myndigheter och att de skall föras samman till en ny

myndighet som skall ledas av en styrelse.

Specialskolan som skolform behålls för döva och

hörselskadade elever. En förändrad stödorganisation

skall bidra till ökad samverkan mellan stat, kommun

och landsting, bl.a. genom att samordna resurser som

finns spridda på olika organ (bet. 1999/2000:UbU4,

rskr. 1999/2000:14).

Utbildningsutskottet avstyrker motion Kr33 (fp)

yrkande 6.

Utbildningsutskottet hänvisar till sin utförliga

behandling år 1998 av frågor om läs- och

skrivsvårigheter/dyslexi i betänkandet Läroplan för

det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och

fritidshemmet, m.m. (bet. 1997/98:UbU18 s. 15-19).

Utskottet anförde där att tillräckliga resurser

måste avsättas i kommunerna för elever i behov av

särskilt stöd. Ett åtgärdsprogram för en sådan elev

skall föregås av en utredning som innehåller en

analys av elevens problem. För vissa elever kan det

vara befogat med en bredare utredning, t.ex. en

bedömning av psykolog, logoped eller annan

erforderlig specialist. Skolan måste ta ansvar för

att kartlägga och analysera elevens specifika

språksituation. Därefter bör eleven få den hjälp den

behöver, inklusive olika kompensatoriska åtgärder.

Det är angeläget att skolorna har tillgång till

specialistkompetens såsom psykologer, logopeder och

speciallärare. Det är dock en kommunal angelägenhet

att anställa erforderlig personal och att organisera

verksamheten i skolan, heter det i betänkandet.

Regeringen har i propositionen om elever med

funktionshinder (prop. 1998/99:105) informerat om

att den avser att införa åtgärdsprogram för elever i

behov av särskilt stöd i de skolformer i det

offentliga skolväsendet för barn och ungdom som i

dag inte omfattas av ett sådant krav, samt i

motsvarande fristående skolor. I 1999 års ekonomiska

vårproposition 1998/99:100 beräknades medel för en

treårig satsning på kompetensutveckling bl.a. i

syfte att stärka förutsättningarna för elever i

behov av särskilt stöd att nå målen. En utredning

har tillsatts för att göra en översyn av skollagen

(dir. 1999:15) för att bl.a. överväga hur det

kommunala ansvaret för utbildningens kvalitet och

likvärdighet skall tydliggöras i skollagen.

Utbildningsutskottet avstyrker motion Kr33 (fp)

yrkande 10.

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

Arbetsmarknadsutskottet anför att det i uppdraget

för den parlamentariskt sammansatta kommittén för

översyn av skollagen, m.m. (dir. 1999:15) ingår att

göra en översyn och vid behov föreslå förändringar

av regler för att stärka barns, ungdomars och vuxnas

säkerhet, skydd och trygghet i barnomsorgs- och

skolverksamheten, särskilt avseende bl.a.

arbetsmiljölagstiftningen. Även frågor kring

kränkande behandling skall ingå i utredningsarbetet.

Arbetsmarknadsutskottet betonar vikten av att

övergången mellan skola och arbetsliv underlättas på

olika sätt. Självfallet måste utbildningssystemet

och utbildningens innehåll fortlöpande anpassas till

nya förutsättningar i arbetslivet. Utskottet ser

därför positivt på att ett nytt tekniskt program i

gymnasieskolan och en ny form av lärlingsutbildning

kommer att införas hösten 2000. Försöksverksamhet

med kvalificerad yrkesutbildning (KY) bedrivs under

perioden 1996-2001. En tredjedel av utbildningen

sker i arbetslivet och finansieras av arbetsgivaren.

Från och med 1999 omfattar försöksverksamheten

12 000 platser per år. Regeringens utgångspunkt är

att verksamheten skall bli reguljär från år 2002.

Arbetsmarknadsutskottet avstyrker motion Kr33 (fp)

yrkandena 1 och 3.

Kulturutskottets ställningstagande

Utbildningsutskottet har i sitt yttrande gjort en

ingående redovisning av tidigare och nu aktuell

riksdagsbehandling, av pågående utredningsarbete och

av givna uppdrag till myndigheter beträffande de

frågor om skolans arbetsmiljö, ungdomars utbildning

samt insatser för hörselskadade och dyslektiska

elever som - med hänvisning till andra motioner från

Folkpartiet i dessa frågor - tas upp i motion Kr33

(fp).

Utbildningsutskottet, liksom

arbetsmarknadsutskottet, avstyrker motionens yrkande

1 om skolans arbetsmiljö med hänvisning till det

ansvar och den utvecklingsverksamhet som åvilar

berörda myndigheter och det arbete som görs bl.a.

inom skollagsutredningen och projektgruppen för

arbete med skolans värdegrund. Kulturutskottet

hänvisar till vad som anförts i de båda yttrandena

och föreslår att riksdagen avslår motion Kr33 (fp)

yrkande 1.

Både utbildningsutskottet och

arbetsmarknadsutskottet gör utifrån sina

utgångspunkter och tidigare behandling av frågor om

ungdomars utbildning en grundlig genomgång av

utvecklingen under de senaste och de kommande åren.

Mot bakgrund av vad där redovisats och anförts anser

kulturutskottet att motion Kr33 (fp) yrkande 3 inte

bör föranleda ytterligare något uttalande från

riksdagen om ungdomars utbildning. Motionens yrkande

3 avstyrks.

Utskottet avstyrker även motion Kr33 (fp) yrkande 6

om ett uttalande från riksdagens sida om insatser

för hörselskadade barn och ungdomar. Utskottet

hänvisar därvid till vad utbildningsutskottet

utförligt redovisat i sitt yttrande om åtgärder för

barn med särskilda behov, vilka aviserats i

proposition 1998/99:105. Utbildningsutskottets

betänkande i frågan (bet. 1999/2000:

UbU4) behandlades nyligen av riksdagen (rskr.

1999/2000:14).

Slutligen föreslår utskottet - med hänvisning till

utbildningsutskottets yttrande - att riksdagen

avslår motion Kr33 (fp) yrkande 10 om barn och

ungdom med läs- och skrivsvårigheter.

Nätverk till stöd för nya verksamheter över hela

landet (5.3.2) och Informell utbildning - en nyckel

till framtida kompetenser (5.3.3)

Utskottet har inte funnit anledning att kommentera

vad regeringen anfört om uppbyggnaden av nätverk för

att stärka erfarenhetsutbyte mellan olika

ungdomscentrum m.m. och stimulera till fler sådana

verksamheter (avsnitt 5.3.2) och om ett uppdrag till

Ungdomsstyrelsen beträffande informell utbildning i

ungdomsorganisationer m.fl. (avsnitt 5.3.3).

Ungdomar som entreprenörer - att skapa sina egna

jobb (5.3.4)

Regeringens bedömning

Regeringen anför att Ungdomsstyrelsen skall få i

uppdrag att i samråd med NUTEK och Sveriges

exportråd analysera utvecklingen av den s.k.

upplevelseindustrin, särskilt musik men även

litteratur och drama. Ungdomsstyrelsen skall lämna

förslag till insatser som särskilt kan uppmuntra

ungdomars initiativ på detta område. Regeringen

lägger inte fram några förslag till riksdagen i

frågan.

Motionsförslag

Enligt motion Kr30 (kd) yrkande 10 behövs det en

helhetssyn och en samlad arbetsmarknads- och

näringspolitik samt utbildningsinsatser för att

uppmuntra och stimulera ungdomars entreprenörskap.

Det räcker inte med insatser endast inom de av

regeringen nämnda områdena. Även skolan kan ha

betydelse för att ge eleverna förståelse för

företagandets roll och betydelse i samhället. Ett

nytt nationellt program med inriktning mot

företagande och entreprenörskap, kurser på

folkhögskolor och insatser inom

arbetsmarknadspolitiken bör kunna uppmuntra till

eget företagande.

Utbildningsutskottets yttrande

Utbildningsutskottet påpekar att utskottet vid ett

flertal tillfällen har behandlat och avstyrkt

motionsyrkanden om att ett nationellt program med

inriktning på företagande och entreprenörskap skall

inrättas (senast i bet. 1998/99:UbU3 s. 16) och om

kurser inriktade mot entreprenörskap inom högskolan

(senast i bet. 1998/99:UbU7 s. 29). Riksdagen har

avslagit dessa yrkanden.

Ansvaret för kursutbudet vid högskolan ligger -

inom vissa mycket vida ramar satta av statsmakterna

- sedan åtskilliga år på varje universitets och

högskolas styrelse. I databasen ASKen,

Högskoleverkets och lärosäternas automatiska

utbildningskatalog, finns kurser under sökordet

entreprenör vid flera lärosäten. När det gäller

inrättande av ett särskilt nationellt program inom

gymnasieskolan med inriktning på företagande och

entreprenörskap pekar utskottet bl.a. på att

arbetslivs- och företagarfrågor berörs i

programmålen för flera program och i flera

kursplaner. Det finns ett betydande utrymme för

flexibla lösningar på lokal nivå, vilket många

kommuner har utnyttjat, inte minst för att anordna

olika former av företagarutbildning. Regeringen har

aviserat en översyn av de nuvarande nationella

programmen.

Utbildningsutskottet betonar skolans betydelse för

att lägga grunden för ett positivt förhållningssätt

när det gäller entreprenörskap och företagsamhet.

Det finns ett särskilt nätverk för Entreprenörskap i

skolan (NESK).

Utbildningsutskottet avstyrker motion Kr30 (kd)

yrkande 10.

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

Arbetsmarknadsutskottet påminner om att regeringen

under de senaste åren har intensifierat arbetet med

att identifiera och lösa sådana problem som särskilt

de små företagen upplever, bl.a. för att främja

invandrares och unga människors företagande.

Även ungdomar kan få starta-eget-bidrag om de

bedöms ha förutsättningar för detta. Med EU-stöd har

nya metoder utvecklats för att förbereda start av

eget företag och för nätverksbyggande för att stötta

blivande och nya företagare. Likaså har utbildning i

kooperativt företagande ägt rum. Goda exempel har

tagits fram av en utvärderingsgrupp tillsatt av

Övervakningskommittén för Europeiska socialfondens

mål 3 inom "Projekt att lära av". Exemplen avser

bl.a. entreprenörskap, nya nischer,

växthus/företagsvagga och tillvaratagande av

invandrares kunskaper för export.

Kulturutskottets ställningstagande

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det

självfallet behövs en helhetssyn på unga människors

möjligheter till eget företagande. I propositionen

uppmärksammas sådana delar av marknaden som kan

förmodas vara av särskilt intresse för ungdomar som

vill pröva ett eget företagande. Som påvisas i

utbildningsutskottets och arbetsmarknadsutskottets

yttranden finns den av motionärerna efterlysta

helhetssynen i de samlade insatser som görs bl.a.

inom utbildnings- och arbetsmarknadsområdena.

Utskottet anser att det kan vara av värde att det

som redan görs inom många områden kompletteras även

med ett sådant uppdrag till Ungdomsstyrelsen som

regeringen aviserar. Något uttalande från riksdagens

sida torde inte vara nödvändigt, varför motion Kr30

(kd) yrkande 10 avstyrks.

Arbetsmarknadsfrågor

Motionsförslag

I fyra motioner tas upp frågor som på olika sätt rör

ungdomarna och arbetsmarknaden. I

arbetsmarknadsutskottets yttrande 1999/2000:AU1y

lämnas en utförlig redovisning av motionernas

innehåll vad gäller arbetsmarknadsfrågor.

I motion Kr30 (kd) hemställs om åtgärder mot

ungdomsarbetslösheten (yrkande 3). Motionärerna

framhåller att det fortfarande är många ungdomar som

är långtidsarbetslösa. De efterlyser en bredare och

mera offensiv politik för att skapa arbeten åt

ungdomar. Satsningar på lärlingsutbildning,

skattelättnader inom tjänstesektorn, mera flexibel

lönesättning och en modernare och mera flexibel

arbetsrättslagstiftning nämns. Den lokala samverkan

för att minska arbetslösheten bör öka. Information

om goda exempel, såsom företagsförlagd

arbetsmarknadsutbildning, bör spridas.

En förändrad arbetsrätt som bl.a. medger

individualisering, en mera flexibel lönesättning

samt ersättning av arbetslöshetsförsäkringen med en

omställningsförsäkring föreslås i motion Kr31 (m)

yrkandena 3 och 4. I motionen hemställs också om

koncentration av arbetsmarknadspolitiken på

lärlingsutbildning och på arbetsmarknadsutbildning

för specifika yrkesområden (yrkande 5).

Även i motion Kr32 (c) föreslås ändringar av

arbetsrätten och arbetslöshetsförsäkringen (yrkande

5). Motionärerna anför att det finns skäl att

misstänka att ungdomars svårigheter på

arbetsmarknaden hänger samman med regelverken på

arbetsmarknaden.

Ungdomars svårigheter att komma in på

arbetsmarknaden skulle minska om arbetsrätten

ändras, anförs det också i motion Kr33 (fp).

Bakgrundsbeskrivningen i propositionen pekar enligt

motionärernas mening på att traditionella

arbetsformer hindrar ungdomars arbetstillfällen. Nya

arbetsformer kräver en ändrad arbetsrätt (yrkande

2).

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

Som kulturutskottet tidigare nämnt har

arbetsmarknadsutskottet inledningsvis i sitt

yttrande gjort en värdefull redovisning av

situationen på arbetsmarknaden för ungdomar och av

olika slag av insatser som görs för dem samt av

vissa utvärderingar och rapporter som gjorts.

Arbetsmarknadsutskottet konstaterar i likhet med

regeringen att förutsättningarna för att leva ett

självständigt liv underlättas av att man har ett

arbete, en egen bostad och en egen ekonomi. Det kan

finnas anledning att anta att ungdomar som står

utanför arbetsmarknaden i större utsträckning än

andra upplever att de saknar möjligheter till

inflytande och delaktighet liksom att deras

engagemang, skapande förmåga och kritiska tänkande

inte tas till vara som en resurs. Mot denna bakgrund

anser arbetsmarknadsutskottet att det måste ses som

angeläget att underlätta ungdomars förankring i

arbetslivet.

Unga människor måste ha rimliga förutsättningar att

självständigt försörja sig. Likaså är det väsentligt

att väl fungerande insatser riktas till de ungdomar

som är i behov av särskilt stöd för att etablera sig

på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadsutskottet betonar

starkt vikten av att en situation som innebär passiv

väntan på en åtgärd i största möjliga utsträckning

måste undvikas.

Det är viktigt att fortsatta insatser görs för att

uppnå verksamhetsmålet för Arbetsmarknadsverket när

det gäller ungdomsgarantin. Av

Arbetsmarknadsstyrelsens (AMS) kvartalsrapport

1999:2 framgår att samtliga län utom tre bedömer att

man under året kommer att klara målet. Av de tre

resterande länen beräknar två att de kommer att

uppnå 99 % måluppfyllelse medan det tredje räknar

med att uppnå 98 %. Genom löpande uppföljning och

bättre bevakning av dem som riskerar att bli

långtidsarbetslösa, intensiv platsförmedling och

bättre kartläggningsmetodik samt väl fungerande

samarbete mellan arbetsförmedlingar och kommuner bör

målet kunna nås.

Ungdomsinsatserna bygger på att det finns en

samverkan mellan den unga individen, kommunen och

arbetsförmedlingen. Kommunförbundets utvärdering

pekar på att brister förekommer i denna samverkan på

vissa håll. Arbetsmarknadsutskottet betonar vikten

av att arbetsformerna utvecklas så att de blir så

smidiga och effektiva som möjligt. Ungdomsstyrelsen

bör, som regeringen påpekar, stödja kommunerna i

deras strävan att utveckla framgångsrika former för

den kommunala utvecklingsgarantin och liknande

åtgärder för ungdomar.

Ansträngningarna att bereda plats på

arbetsmarknaden för unga funktionshindrade måste

enligt arbetsmarknadsutskottets uppfattning

fortsätta.

Många ungdomar får sin första erfarenhet av

förvärvsarbete genom arbete på ferier. Det är därför

positivt att regeringen medgivit att AMS får använda

medel från anslaget för arbetsmarknadspolitiska

åtgärder för att skapa feriearbete för

gymnasieungdomar.

Det finns enligt arbetsmarknadsutskottets

uppfattning anledning att noga följa utvecklingen

när det gäller unga kvinnors anknytning till

arbetsmarknaden. Utskottet betonar starkt betydelsen

av fortsatta åtgärder för att motverka

könsuppdelning på arbetsmarknaden. Enligt

förordningen om den arbetsmarknadspolitiska

verksamheten (1987:405) har

arbetsmarknadsmyndigheterna i uppdrag att verka för

kvinnors och mäns rätt till arbete på lika villkor

och att motverka en könsuppdelad arbetsmarknad.

Vidare anges det i Arbetsmarknadsverkets

regleringsbrev för budgetåret 1999 att de

arbetsmarknadspolitiska åtgärderna skall användas så

att de tillsammans med anvisningen av lämpliga

sökande till de lediga platserna medverkar till att

bryta könsuppdelningen på arbetsmarknaden.

Arbetsmarknadsutskottet konstaterar att regeringen

i vårpropositionen (prop. 1998/99:100) redovisade

att den under hösten 1999 avser att lägga fram en

proposition om regelverket för lönebildningen. Också

när det gäller arbetslöshetsförsäkringen bereds

frågan om eventuella förändringar i

Regeringskansliet efter det att två olika

utredningar har lagt fram förslag om förändringar

(DELTA Utredningen om deltidsarbete, tillfälliga

jobb och arbetslöshetsersättning, SOU 1999:27,

respektive Indexering av högsta och lägsta

dagpenningnivå i arbetslöshetsförsäkringen, Ds

1999:10). En arbetsgrupp har tillsatts inom

Näringsdepartementet med uppgift att se över

regeltillämpningen m.m. inom försäkringen. Översynen

skall ta sikte på att förbättra försäkringens

samverkan med arbetsmarknadspolitiken i övrigt.

Uppdraget skall redovisas under september 1999.

Arbetsmarknadsutskottet har vid ett flertal

tillfällen behandlat frågan om regelförenklingar på

arbetsmarknadspolitikens område, t.ex. i betänkande

1998/99:AU1. Där betonade utskottet att ytterligare

ansträngningar måste göras för att tillskapa ett

regelverk som är lätt att överblicka och tillämpa

samtidigt som det ger god effektivitet i insatserna.

Också när det gäller frågan om förändringar i

arbetsrätten hänvisar arbetsmarknadsutskottet till

sitt uttalande i betänkande 1998/99:AU1. Där gjorde

utskottet bedömningen att det är angeläget att samla

erfarenheter av de nya arbetsrättsliga reglerna

rörande bl.a. överenskommen visstidsanställning

innan några ytterligare regeländringar övervägs.

Arbetsmarknadsutskottet konstaterar att de frågor

som tas upp i motionerna är uppmärksammade och att

förslag i flera fall bereds inom Regeringskansliet.

Med det anförda avstyrker arbetsmarknadsutskottet

motionerna Kr30 (kd) yrkande 3, Kr31 (m) yrkandena

3-5, Kr32 (c) yrkande 5 och Kr33 (fp) yrkande 2.

Kulturutskottets ställningstagande

Kulturutskottet - liksom arbetsmarknadsutskottet -

framhåller det självklara förhållandet att

förutsättningarna för att leva ett självständigt liv

underlättas av att man har ett arbete. Det är mycket

troligt att ungdomar som står utanför

arbetsmarknaden i större utsträckning än andra

upplever att de saknar möjligheter till inflytande

över sitt eget liv och till delaktighet i

samhällslivet. Det är, som starkt framhålls även i

motionerna, angeläget att underlätta ungdomars

förankring i arbetslivet. Unga människor måste ha

rimliga förutsättningar att självständigt försörja

sig. Det är väsentligt att väl fungerande insatser

riktas till de ungdomar som är i behov av särskilt

stöd för att etablera sig på arbetsmarknaden. Passiv

väntan på något slag av åtgärd måste i största

möjliga utsträckning undvikas.

Som arbetsmarknadsutskottet konstaterar är de

frågor om arbetsmarknaden som tas upp i motionerna

redan uppmärksammade av regeringen. Förslag i flera

frågor bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Mot bakgrund härav och av vad som anförs om

ungdomars situation på arbetsmarknaden m.m. både i

propositionen och i arbetsmarknadsutskottets

yttrande anser utskottet att några uttalanden från

riksdagens sida i dessa frågor inte är påkallade.

Motionerna Kr30 (kd) yrkande 3, Kr31 (m) yrkandena

3-5, Kr32 (c) yrkande 5 och Kr33 (fp) yrkande 2

avstyrks.

Bostadsfrågor

Motionsförslag

I motion Kr30 (kd) föreslås en bred översyn av

bostadspolitiken ur ett ungdomsperspektiv (yrkande

4). Motionärerna framhåller att ungdomar framför

allt i storstäder och på högskoleorter får allt

svårare att hitta bostäder som de har råd med.

Tidigare subventioner har medfört att små och

billiga bostäder försvunnit. Ändrade skatteregler,

minskade räntebidrag, hyressättning,

hyreslagstiftningens utformning, hög arbetslöshet

bland ungdomar m.m. har gjort det allt svårare för

dem att etablera sig på bostadsmarknaden.

Byggnadslagstiftning och reglerna för

bostadssubventionering måste ses över. Även ungdomar

bör kunna få bostadsbidrag. Bosparande bör

stimuleras.

Enligt motion Kr32 (c) bör en översyn göras av

reglerna inom byggområdet (yrkande 6). Det måste bli

billigare för ungdomar att skaffa sig en bostad.

Regelsystemet bör tillåta enklare bostäder och

förbättra konkurrensen inom byggsektorn.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har i ett tidigare avsnitt av detta

betänkande tillstyrkt regeringens förslag att ett av

målen för ungdomspolitiken skall vara att ungdomar

skall ha goda förutsättningar att leva ett

självständigt liv.

En av förutsättningarna för ett självständigt liv

är tillgången till en egen bostad. Det är mycket

viktigt för unga människors frigörelse och

utveckling till vuxna människor att de har möjlighet

att skaffa sig en egen bostad, vilket i sin tur är

beroende av att de har möjlighet att etablera sig på

arbetsmarknaden och få en egen ekonomi.

Som regeringen konstaterar i propositionen kan

målen för ungdomspolitiken nås först om de får verka

sektorsövergripande och genomsyra verksamheten på

många politikområden. Utskottet förutsätter att ett

ungdomsperspektiv fortsättningsvis i högre grad

kommer att prägla åtgärderna inom bostadspolitiken.

Utskottet anser att det finns tecken på att ett

nytänkande beträffande ungdomsbostäder börjar få

insteg hos kommuner och byggherrar. Utskottet vill

också framhålla att det i flertalet kommuner finns

ett överskott på bostäder. Där är det således inte

fler bostäder som behövs, utan billigare bostäder

och möjligheter för ungdomar att få arbete och

därmed ekonomi som gör det möjligt att ha en egen

bostad.

Utskottet påminner om att ungdomars boende har

behandlats av bostadsutskottet i två betänkanden så

sent som vid föregående riksmöte (bet. 1998:99:BoU1

hösten 1998 och 1998/99:BoU8 i april 1999).

Bostadsutskottet har funnit skäl att ägna frågorna

stor uppmärksamhet. Bostadsutskottet har ansett att

regeringen och den bostadssociala beredningen (dir.

1998:56) bör följa dessa frågor mycket noga. Det

finns skäl för att ge ungdomars och studenters

bostadssituation särskild prioritet i beredningens

arbete. Bostadsutskottet har förutsatt - mot

bakgrund av att beredningen har en parlamentarisk

sammansättning - att så också blir fallet utan att

riksdagen gör något uttalande i frågan.

Bostadsutskottet har också redovisat att enligt

Boverkets byggregler kan de allmänt gällande kraven

på nybyggda bostäder i plan- och bygglagen PBL

(1987:10) och lagen (1994:847) om tekniska

egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. (BVL) delvis

frångås, när det gäller särskilda boendeformer för

studerande och ungdomar. Utskottet vill också

påminna om att Byggkostnadsberedningens (dir.

1996:38) arbete skall redovisas i ett slutbetänkande

våren 2000.

Utskottet anser att det, mot bakgrund av det

anförda, för närvarande inte är påkallat att

riksdagen begär en särskild översyn eller utredning

om bostads- och byggpolitiken ur ett

ungdomsperspektiv, varför riksdagen bör avslå

motionerna Kr30 (kd) yrkande 4 och Kr32 (c) yrkande

6.

Ökat stöd till ungdomars engagemang för

demokrati, rättvisa och framtidstro (5.4)

Förstärkt stöd till lokal ungdomsverksamhet - bidrag

från AB Svenska Spel (5.4.1)

Regeringens bedömning

Regeringen bedömer att barn- och

ungdomsorganisationerna under kommande år kommer att

tillföras betydande belopp genom överskott från det

värdeautomatspel som AB Svenska Spel har koncession

att bedriva på restauranger. Det framtida

överskottet från värdeautomatspel bedöms uppgå till

uppskattningsvis 250 miljoner kronor årligen i

samband med att 7 000 värdeautomater har placerats

ut. Av överskottet bör 20 % tillfalla barn- och

ungdomsorganisationernas lokala verksamhet. Detta

innebär ett tillskott på uppskattningsvis 50

miljoner kronor årligen.

Ungdomsstyrelsen bör enligt regeringens mening få i

uppdrag att utarbeta förslag till hur dessa medel

skall fördelas mellan barn- och

ungdomsorganisationernas lokala verksamhet med

inriktning på såväl kultur som fritid.

Motionsförslag

I motion Kr32 (c) anförs att det är rimligt att -

som regeringen förordar - 20 % av vinsten från AB

Svenska Spels värdeautomater på restauranger går

till ungdomsverksamhet. Motionärerna är dock

tveksamma till att det förväntade totala överskottet

blir 250 miljoner kronor och föreslår därför att det

bör fastställas ett minimibelopp om 50 miljoner

kronor av vinsten för ungdomsverksamheten (yrkande

8).

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att regeringen har förordat en

rimlig fördelning av vinstmedlen från AB Svenska

Spels värdeautomater på restauranger, med 80 % till

idrottsrörelsens ungdomsverksamhet och 20 % till

barn- och ungdomsorganisationernas lokala

verksamhet. Så länge den beräknade totala vinsten

från dessa spel ännu inte uppnåtts skulle

fördelningen avsevärt förskjutas om ett minimibelopp

för barn- och ungdomsorganisationerna skulle

fastställas. Utskottet avstyrker motion Kr32 (c)

yrkande 8.

Utskottet vill i sammanhanget nämna att resultatet

av en utredning (dir. 1999:52) om föreningslivets

ställning på den svenska spel- och lotterimarknaden

kommer att redovisas i ett betänkande i december

1999.

Stöd till utvecklingen av ungas egen organisering

(5.4.2)

Regeringens bedömning

Regeringen konstaterar att andelen ungdomar som

väljer att organisera sig i den traditionella

föreningsformen minskar men att det totala antalet

bidragsgrundande medlemmar i ungdomsorganisationerna

legat stabilt runt 600 000 under slutet av 1990-

talet. Ungdomar är engagerade och organiserar sig,

men de söker nya, flexibla och mer öppna

organisationsformer. Föreningar är inte alltid

avsedda att verka under lång tid utan bildas oftare

kring en särskild fråga eller ett konkret projekt.

En utveckling av ungdomarnas möjlighet till egen

organisering är viktig för att de skall få ett ökat

inflytande och en fritid på egna villkor.

Särskilda medel avses avsättas under ytterligare

två år för organisations- och verksamhetsutveckling

inom såväl befintliga som nya ungdomsorganisationer,

paraplyorganisationer och nätverk. Inom ramen för

denna satsning bör särskilt uppmärksammas de

politiska ungdomsförbundens möjligheter att verka på

skolorna också när det inte är valår.

Motionsförslag

Bidrag till de politiska ungdomsförbundens

information i skolorna bör enligt motion Kr30 (kd)

inte tas från medel avsatta för föreningsutveckling

för ungdomsorganisationerna (yrkande 7). Medel som

satsas på utveckling bör inte användas till en

reguljär verksamhet. Då de politiska

ungdomsförbundens verksamhet i skolorna är viktig

för den demokratiska utvecklingen, bör regeringen

återkomma med förslag om annan finansiering av denna

verksamhet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att det är viktigt att stödja

utvecklingen av de politiska

ungdomsorganisationernas medverkan i skolan.

Utskottet anser, liksom motionärerna, att denna

verksamhet har stor betydelse för den demokratiska

utvecklingen. Utskottet kan emellertid inte förorda

att riksdagen begär att särskilda medel avsätts för

denna verksamhet, varför motion Kr30 (kd) yrkande 7

avstyrks.

Statsbidraget till ungdomsorganisationerna

Motionsförslag

Enligt motion Kr30 (kd) bör regeringen skyndsamt

lägga fram förslag för riksdagen om ändrade regler

för statsbidraget till ungdomsorganisationerna

(yrkande 12). I motionen redovisas att

Ungdomsstyrelsen på regeringens uppdrag utarbetat

ett förslag till nya bidragsregler. Motionärerna

anser att det föreslagna systemet måste göras

tydligare på flera punkter. De påpekar att förslaget

kommer att innebära att endast självständiga

ungdomsorganisationer kommer att kunna få bidrag och

att detta utesluter bidrag till sådana

organisationer som arbetar generationsövergripande.

De efterlyser också en förbättring av möjligheten

till bidrag för sådana organisationer, t.ex.

religiösa organisationer, som av ideologiska skäl

inte har individuellt medlemskap.

I tre motioner tas upp frågan om utformningen av

regler för statsbidrag till politiska

ungdomsorganisationer. Enligt motionerna Kr33 (fp)

yrkande 11 och Kr502 (fp) bör fördelningen av stödet

till dessa organisationer baseras på de politiska

partiernas mandatfördelning i riksdagen. Det bör

dessutom utgå en form av grundbidrag. Varje

politiskt ungdomsförbund har behov av en

organisatorisk bas för att kunna nå ut med

information riktad till unga människor och för att

ha möjlighet att åta sig att informera i skolan,

anförs det i motion Kr502 (fp).

Även i motion Kr508 (kd) hemställs att ett

mandatbaserat bidragssystem skall införas för de

politiska ungdomsorganisationerna. Det är angeläget

att ungdomars politiska intresse och engagemang

stimuleras. Det är de politiska

ungdomsorganisationerna som har störst möjlighet att

göra en insats härvidlag. Ett mandatbaserat

bidragssystem bör kombineras med ett

verksamhetsbaserat stöd, eftersom de politiska

ungdomsorganisationerna har ett varierande

medlemsantal som inte alltid återspeglar

moderpartiernas andel av väljaropinionen.

I motion Kr34 (s) föreslås ett bidragssystem som

premierar organisationer vars verksamhet

kompletterar samhällets insatser.

Bidragssystemet bör enligt motion Kr274 (mp) yrkande

60 bli mera flexibelt och inte innehålla ett sådant

ökat grundbidrag som Ungdomsstyrelsen föreslår.

Bidragssystemet bör kunna tillåta stöd även till

ungdomsverksamhet som bedrivs i form av projekt e.d.

utanför de vanliga organisationsformerna. Detta

skulle öka ungdomars möjlighet att ta egna

initiativ.

Konstitutionsutskottets yttrande

Konstitutionsutskottet hänvisar i sitt yttrande

1999/2000:KU2y till att den aktuella frågan tidigare

behandlats av kulturutskottet, som har

beredningsansvaret för frågor om regler för bidrag

till ungdomsorganisationerna.

Konstitutionsutskottet återger att kulturutskottet

bl.a. uttalat sin förståelse för att

organisationerna vill ha ett bidragssystem som inte

kan leda till att de beskylls för missbruk av

bidragssystemet genom icke korrekt

medlemsredovisning. Samtidigt har kulturutskottet

sagt att om storleken av bidraget till en

organisation skulle göras beroende av hur många

riksdagsmandat moderpartiet har, skulle detta

innebära ett frångående av en av huvudtankarna i

gällande system, nämligen att det är omfattningen av

organisationernas egen verksamhet som skall avgöra

bidragets storlek.

Konstitutionsutskottet finner för sin del inte

några avgörande invändningar mot det synsätt som

kulturutskottet givit uttryck för och avstyrker

motionsförslaget.

Kulturutskottets ställningstagande

I årets budgetproposition redovisar regeringen under

anslaget M 2 Bidrag till nationell och

internationell ungdomsverksamhet att en utvärdering

av det målrelaterade bidragssystemet visat att vissa

formella regler riskerar att hämma föreningslivets

utveckling. Ungdomsstyrelsen har därför fått

regeringens uppdrag att göra en översyn och därvid

beakta konflikten mellan mål och regler.

Ungdomsstyrelsen överlämnade den 31 mars 1999

rapporten, Förslag till förändrade bidragsregler,

till regeringen. I rapporten föreslås vissa

förändringar av bestämmelserna i förordningen

(1994:641) om statsbidrag till

ungdomsorganisationerna. I budgetpropositionen

redovisar regeringen att förslaget har

remissbehandlats och att det bereds vidare inom

Regeringskansliet.

Konstitutionsutskottet avstyrker yrkandet om ett

mandatbaserat bidragssystem för politiska

ungdomsorganisationer och hänvisar till

kulturutskottets tidigare avstyrkande av ett sådant

förslag.

Kulturutskottet anser att den pågående beredningen

av förslaget till nya bidragsregler för stödet till

ungdomsorganisationerna inte bör föregripas genom

ett uttalande från riksdagens sida.

Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda

att riksdagen avslår motion Kr30 (kd) yrkande 12 om

ett nytt statsbidragssystem för stödet till

ungdomsorganisationerna.

Utskottet avstyrker även de motionsyrkanden som

innebär att riksdagen skall göra vissa uttalanden om

förändringar av reglerna för statsbidrag till

ungdomsorganisationerna, dvs. motionerna Kr33 (fp)

yrkande 11, Kr502 (fp) och Kr508 (kd) om stödet till

de politiska ungdomsorganisationerna.

Likaså avstyrker utskottet motionerna Kr274 (mp)

yrkande 60 om stöd till ungdomar som driver projekt

samt Kr34 (s) om stöd till ungdomsorganisationer som

kompletterar samhällets insatser.

Idrotten - vår största ungdomsrörelse (5.4.3)

I den nu aktuella ungdomspropositionen aviserar

regeringen ett förstärkt lokalt aktivitetsstöd inom

idrotten och särskilda insatser för idrottande

ungdomar i åldern 21 till 25 år.

Utskottet behandlar i sitt betänkande

1999/2000:KrU5 regeringens förslag i proposition

1998/99:107 En idrottspolitik för 2000-talet och

motioner om idrottsfrågor väckta under 1998/99 års

riksmöte. Vidare behandlar utskottet i sitt

budgetbetänkande 1999/2000:KrU1 regeringens förslag

i budgetpropositionen och förslag i motioner om

medelsanvisning för budgetåret 2000 under anslaget

Stöd till idrotten.

Ungas egna visioner inför millennieskiftet (5.4.4)

och Bättre service till eldsjälar och projektmakare

(5.4.5)

Regeringen aviserar uppdrag till Ungdomsstyrelsen

beträffande projekt som lyfter fram ungas tankar

inför millennieskiftet och projekt som

vidareutvecklar samarbetet inom nätverket för

centrala bidragsgivare på ungdomsområdet.

Ungdomspolitik i kommunerna

(avsnitt 6)

Under avsnitten 6.1 En kommunal helhetssyn på

ungdomar och 6.2 Fritids- och kulturpolitik i

kommunerna redovisar regeringen vissa principiella

resonemang kring främst den kommunala fritids- och

kulturpolitiken samt kring utvecklingen av en samlad

kommunal ungdomspolitik. En allmän redovisning görs

under rubrikerna Tonårsboom, Brist på unga vuxna,

Rättvisa, Erfarenheter från arbetet med projektet

Kultur i hela landet, Generationsbokslut,

Studieförbunden en viktig resurs, Det kommunala

stödet till ungdomsföreningar och Kommunal

fritidsverksamhet i föreningsregi.

Satsning på Ung kultur (6.3)

Regeringens bedömning

Regeringen anför att det bör göras en särskild

treårig satsning på att stödja och stimulera

utvecklingen av ungdomars egna kulturverksamheter

inom främst musik, teater, dans och eget skapande i

syfte att öka det lokala utrymmet för detta.

Regeringen har också i ett tidigare avsnitt (5.4)

betonat vikten av aktiviteter och mötesplatser där

olika åldersgrupper och generationer kan mötas för

att motverka effekterna av att vuxna och ungdomar i

dag på många sätt lever i skilda världar. Enligt

regeringens mening bör samling kring bl.a. musik och

dans spela en avgörande roll i detta sammanhang.

Motionsförslag

Enligt motion Kr33 (fp) avsätts en alltför liten del

till ungdomars kultur av de medel som går till

kulturändamål. Barn och ungdomar skall ha god

tillgång till ett rikt kulturutbud och ha möjlighet

till eget skapande. Skolorna, musik- och

kulturskolorna och biblioteken är hörnpelarna i den

lokala barnkulturen. Ungdomar prioriterar kultur som

de själva organiserar i informella och temporära

former framför kultur av mera traditionellt slag.

Kommunerna har ett stort ansvar för barnens och

ungdomarnas kultur. Stödet till kultur för och med

barn och ungdomar måste förstärkas (yrkande 4). I

dessa sammanhang måste också de funktionshindrade

barnens och ungdomarnas behov av kultur och

fritidsverksamhet uppmärksammas (yrkande 5).

Kulturen måste finnas tillgänglig där och när barn

och ungdomar kan ta del av den, anförs det i motion

Kr509 (kd). Även i denna motion framhålls det att

barn och ungdomar föredrar kulturupplevelser och

egna aktiviteter framför det som finns på

traditionella kulturinstitutioner. Ungdomar och

deras intressen bör i större utsträckning tas i

anspråk för kulturaktiviteter över

generationsgränserna. Ungdomsorganisationerna måste

ges möjlighet att förmedla kultur och göra de unga

kulturellt medvetna (yrkande 5). Även i denna motion

poängteras kommunernas ansvar.

Utskottets ställningstagande

Utskottet instämmer med vad som anförs i

propositionen och motionerna om betydelsen av att

alla barn och ungdomar får god och nära tillgång

till kultur i en mångfald former och av att de får

möjligheter till eget skapande och kulturaktiviteter

både på sina egna villkor och i samverkan med andra

generationer.

När riksdagen hösten 1996 beslöt om en långsiktig

kulturpolitik var ett genomgående tema barns och

ungas rätt till både eget skapande och deltagande i

kulturlivet (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1,

rskr. 1996/97:129). Det betonades då - liksom i den

nu aktuella ungdomspropositionen - att barn och unga

inte är någon enhetlig grupp. De har olika

uppväxtvillkor, föräldrar med olika intressen och

olika ekonomiska förutsättningar. Barn och unga

skapar också sin egen kultur som vuxenvärlden måste

respektera och kommunicera med.

I den kulturpolitiska propositionen framhölls bl.a.

följande (prop. 1996/97:3).

Barn och ungdomar har olika behov. Barn måste tidigt

få ta del av ett brett kulturutbud och stifta

bekantskap med litteratur, konst, musik och historia

med stöd av engagerade vuxna. Kulturen blir på det

sättet ett viktigt redskap i barnets utveckling.

Ungdomar däremot har redan skaffat sig kulturella

preferenser där de ofta inte bara vill vara

kulturkonsumenter utan också kulturproducenter. En

kulturpolitik för unga människor måste därför också

ta sin utgångspunkt i deras eget skapande och

kreativa förmåga.

Språket är av stor betydelse för barn och unga.

Satsningar på litteratur och läsande för dessa

grupper är också ett av de prioriterade områdena i

denna proposition.

Utskottet vill i sammanhanget åter betona vikten av

att alla barn och unga i landet har tillgång till

det svenska språket, vilket är en förutsättning för

att de skall kunna vara delaktiga i det svenska

samhället och den svenska kulturen. På utskottets

förslag har riksdagen under hösten 1999 begärt att

en parlamentarisk språkpolitisk utredning tillsätts,

i vilken både ett traditionellt kulturarvsperspektiv

och ett demokratiskt perspektiv skall prägla arbetet

(bet. 1999/2000:KrU2, rskr. 1999/2000:7).

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet

motionerna Kr33 (fp) yrkande 4 och Kr509 (kd)

yrkande 5.

Utskottet vill framhålla det självklara i att

ungdomar med funktionshinder skall ha lika

möjligheter som andra ungdomar att fullt ut ta del

av samhällslivet. Detta förhållningssätt kommer

också till uttryck i den nu aktuella

ungdomspropositionen, varför något uttalande från

riksdagens sida till regeringen i detta sammanhang

inte är nödvändigt. Motion Kr33 (fp) yrkande 5

avstyrks därför.

Utveckling av nya lokala lösningar för

ungdomars fritidsverksamhet (6.4) och

Behovet av lokaler för ungdomsverksamhet

(6.5)

I propositionen redovisas att en särskild satsning

på förnyelse av mötesplatser, träffpunkter och annan

fritidsverksamhet för ungdomar skall göras samt att

ett uppdrag skall lämnas till Ungdomsstyrelsen om

kartläggning av tillgången på och kostnaderna för

lokaler för ungdomsverksamhet.

Internationellt samarbete (avsnitt

7)

En svensk strategi för ungdomsfrågor i EU

(7.1)

Regeringens bedömning

Regeringen bedömer att Sverige i EU-arbetet bör

koncentrera sig på insatser mot ungdomsarbetslöshet,

på ungdomars inflytande och delaktighet inom EU, på

ungdomsutbyten samt på ungdomar som i dag inte

utnyttjar EU:s förmåner.

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

Arbetsmarknadsutskottet delar regeringens

uppfattning när det gäller vilka ungdomsfrågor som

Sverige bör koncentrera sina insatser på inom EU.

Arbetsmarknadsutskottet redovisar att i Sveriges

handlingsplan för sysselsättning från maj 1999

sammanfattas åtgärderna mot ungdomsarbetslöshet på

följande sätt:

· Ungdomar under 18 år ges en grundläggande

skolutbildning av god kvalitet.

·

· Arbetslösa ungdomar bistås med aktiva

arbetsförmedlingsinsatser.

·

· Arbetslösa ungdomar mellan 18 och 20 år ges

förbättrade möjligheter på den lokala

arbetsmarknaden genom det kommunala programmet

för ungdomar.

·

· Ungdomar mellan 20 och 24 år ges en aktiverande

och utvecklande insats på heltid.

·

Kulturutskottets bedömning

Kulturutskottet - liksom arbetsmarknadsutskottet -

delar regeringens uppfattning när det gäller valet

av ungdomsfrågor som Sverige bör koncentrera sina

insatser på inom EU.

Ungdomar som resurs i det internationella

arbetet (7.2)

Regeringens bedömning

Regeringen gör den bedömningen att fler

ungdomsorganisationer bör bjudas in till att delta i

den särskilda arbetsgruppen (C 1996:B) inom

Regeringskansliet om europeiska ungdomsfrågor.

Gruppens ställning bör stärkas och dess uppgifter

utökas till att även omfatta Östersjöfrågor samt det

nordiska samarbetet. Erfarenheterna från ungdomar

som deltagit i någon form av organiserat

ungdomsutbyte bör tas till vara. Arbetsgruppen bör

få i uppdrag att ta initiativ till ett samarbete med

Ungdomsstyrelsen, Svenska EU-programkontoret och

Sida för att sprida information om ungdomsutbytet

och dess effekter och om erfarenheter av det.

Motionsförslag

I motion Kr30 (kd) anförs att det internationella

samarbetet självfallet måste sträcka sig utanför

EU:s gränser, något som enligt motionen har glömts

bort i ungdomspropositionen. Ungdomar är en viktig

resurs i det internationella utvecklingssamarbetet.

Befolkningen i många utvecklingsländer har en mycket

låg genomsnittsålder. Även av denna anledning behövs

unga människors perspektiv i utvecklingsarbetet.

Sida bör få i uppdrag att lägga ett

ungdomsperspektiv på allt utvecklingssamarbete. Sida

bör även se över ungdomsorganisationernas

möjligheter att bedriva utvecklingssamarbete, ut-

bytesprogram och demokratibistånd (yrkande 13).

Vidare bör enligt motionen Ungdomsstyrelsen stödja

ungdomsorganisationerna i deras reguljära

internationella verksamhet. Bidrag för detta ändamål

bör inkluderas i statens ekonomiska

organisationsstöd (yrkande 14).

I kommande samarbete mellan Ungdomsstyrelsen,

Svenska EU-programkontoret och Sida för att sprida

information om ungdomsutbyte bör även den kompetens

som finns inom den ideella sektorn tas till vara

(yrkande 15).

Utskottets ställningstagande

Dagens ungdomsgeneration beskrivs ofta som en

internationaliserad generation. Aldrig förr har

ungdomar, oavsett etnisk och kulturell bakgrund,

haft så goda förutsättningar för internationella

kontakter och erfarenheter. Alltfler reser allt

längre bort och intresset för andra länder och

världsdelar ökar. Många av dagens ungdomar har

skaffat sig erfarenheter av utbytesprogram,

praktikarbete och biståndsarbete. Detta ger dem goda

förutsättningar på arbetsmarknaden och i det sociala

livet. Det ger också samhället som helhet fördelar

och nya möjligheter.

I samband med beredningen av ungdomspropositionen

och motionerna har utskottet uppvaktats av

Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer (LSU).

Vid detta tillfälle berördes bl.a. ungdomars

intresse för och medverkan i internationellt

utvecklingssamarbete, särskilt demokratibistånd.

Representanterna för LSU redovisade att

ungdomsorganisationerna har haft möjlighet att lämna

sina synpunkter till Sida på utvecklingsfrågorna och

att de önskar att denna möjlighet utvecklas. LSU

anser att det finns problem med finansieringen av

ömsesidiga och kontinuerliga kontakter med

ungdomsorganisationer i andra länder. Finansieringen

får baseras på projektmedel som oftast måste sökas

hos olika finansieringskällor varje gång utbyte är

aktuellt.

Utskottet förutsätter att Sida även

fortsättningsvis utvecklar sitt samarbete med olika

ungdomsorganisationer som kan dela med sig av

erfarenheter och ge unga människors syn på

utvecklingsverksamheten. Utskottet förutsätter också

att man i det kommande samarbetet mellan

Ungdomsstyrelsen, Svenska EU-programkontoret och

Sida tar till vara de erfarenheter som ungdomar har

av arbete och medverkan i biståndsprojekt. Mot

bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motion

Kr30 (kd) yrkandena 13 och 15.

Utskottet har i ett tidigare avsnitt av betänkandet

redovisat att Ungdomsstyrelsen på regeringens

uppdrag sett över reglerna för statligt bidrag till

ungdomsorganisationerna och att regeringen för

närvarande bereder Ungdomsstyrelsens förslag efter

remissbehandling. I avvaktan på regeringens förslag

till nya bidragsregler föreslår utskottet att

riksdagen avstyrker motion Kr30 (kd) yrkande 14 om

stöd till ungdomsorganisationernas internationella

verksamhet.

Ekonomiska konsekvenser (avsnitt 8)

Utskottet behandlar i sitt betänkande 1999/2000:KrU1

frågor om anslag till Ungdomsstyrelsen och

ungdomsverksamhet budgetåret 2000.

Hemställan

Målstyrning av ungdomspolitiken

Utskottet hemställer

1. beträffande en samlad

ungdomsproposition varje mandatperiod, m.m.

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr509 yrkandena 1 och 4,

res. 1 (kd)

Mål för den nationella ungdomspolitiken

2. beträffande fråga om avslag på

propositionen i vad avser mål för den nationella

ungdomspolitiken

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr32 yrkande 1,

res. 2 (c)

3. beträffande mål för den nationella

ungdomspolitiken

att riksdagen med avslag på motionerna 1998/99:Kr30

yrkandena 1 och 2, 1998/99:Kr31 yrkandena 1 och

2 samt 1998/99:Kr32 yrkandena 2 och 3 godkänner

vad regeringen föreslår,

res. 3 (m)

res. 4 (kd)

res. 5 (c) villk. res. 2

Ungdomsstyrelsens verksamhet och genomförandet av

den nationella ungdomspolitiken

4. beträffande Ungdomsstyrelsens

verksamhet

att riksdagen med avslag på motionerna 1998/99:Kr30 yrkande

5 och 1998/99:Kr31 yrkande 6 godkänner vad

regeringen föreslår,

res. 6 (m)

res. 7 (kd)

Demokrati - inflytande och delaktighet

5. beträffande utredning om ungdomars

påverkansmöjligheter

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr35 yrkande 1,

Ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och

framtidstro

6. beträffande försöksverksamheten med

lokala styrelser med elevmajoritet

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr30 yrkande 6 och

1998/99:Kr35 yrkande 2,

res. 8 (kd)

res. 9 (c, fp)

7. beträffande generationsaspekterna i den

politiska processen

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr30 yrkande 11 och

1998/99:Kr509 yrkande 2,

res. 10 (kd)

8. beträffande ungdomars delaktighet i den

demokratiska beslutsprocessen

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr509 yrkande 3,

9. beträffande ungdomars politiska uppdrag

vid flyttning till studieort

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr33 yrkande 12,

res. 11 (c, fp)

10. beträffande sänkt rösträttsålder

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr35 yrkande 3 samt

1998/99:Kr36 yrkandena 1 och 3,

res. 12 (mp)

11. beträffande rösträtt som följer

kalenderår

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr36 yrkande 2,

res. 13 (mp)

12. beträffande Ungdomskanalen

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr30 yrkande 8,

res. 14 (m, kd, c, fp)

13. beträffande överläggningar om

ungdomars tillgång till kommunal information

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr32 yrkande 7,

res. 15 (c)

Rättvisa villkor - ingen får lämnas utanför!

14. beträffande uppdrag till

Integrationsverket och Skolverket om ungdomar

med annan etnisk och kulturell bakgrund

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr32 yrkande 4,

res. 16 (c)

15. beträffande metodutveckling för

förebyggande insatser mot drogmissbruk

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr30 yrkande 9,

res. 17 (kd)

16. beträffande ett brett perspektiv på

missbruksfrågor

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr33 yrkande 7,

res. 18 (fp)

17. beträffande information till föräldrar

om narkotikamissbruk

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr29 yrkande 1,

18. beträffande skolans informationsansvar

om elevers narkotikamissbruk

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr29 yrkande 2,

19. beträffande vissa åtgärder mot

narkotikamissbruk

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr29 yrkandena 3 och 4,

res. 19 (m)

20. beträffande självmordsprevention

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr33 yrkande 8,

Kompetens och entreprenörskap, m.m.

21. beträffande skolans arbetsmiljö

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr33 yrkande 1,

res. 20 (kd, c, fp)

22. beträffande ungdomars utbildning

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr33 yrkande 3,

res. 21 (fp)

23. beträffande insatser för hörselskadade

barn

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr33 yrkande 6,

res. 22 (c, fp)

24. beträffande läs- och

skrivsvårigheter

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr33 yrkande 10,

res. 23 (fp)

25. beträffande ungdomars

entreprenörskap

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr30 yrkande 10,

res. 24 (kd)

Arbetsmarknadsfrågor

26. beträffande lärlingsutbildning och

andra åtgärder mot ungdomsarbetslöshet

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr30 yrkande 3 i

denna del och 1998/99:Kr31 yrkande 5,

res. 25 (m) - delvis

res. 26 (kd) - delvis

27. beträffande vissa förändringar av

regelsystemen på arbetsmarknaden

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr30 yrkande 3 i

denna del, 1998/99:Kr31 yrkandena 3 och 4,

1998/99:Kr32 yrkande 5 samt 1998/99:Kr33 yrkande

2,

res. 25 (m) - delvis

res. 26 (kd) - delvis

res. 27 (c)

res. 28 (fp)

Bostadsfrågor

28. beträffande en bred översyn av

bostadspolitiken ur ett ungdomsperspektiv

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr30 yrkande 4 och

1998/99:Kr32 yrkande 6,

res. 29 (m, kd, c, fp)

Förstärkt stöd till lokal ungdomsverksamhet - bidrag

från AB Svenska Spel

29. beträffande bidrag till barn- och

ungdomsorganisationer från spelvinster

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr32 yrkande 8,

res. 30 (c)

Stöd till utvecklingen av ungas egen organisering

30. beträffande stöd till politiska

ungdomsorganisationers verksamhet i skolan

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr30 yrkande 7,

res. 31 (kd)

Statsbidraget till ungdomsorganisationerna

31. beträffande ett nytt

statsbidragssystem

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr30 yrkande 12,

res. 32 (kd)

32. beträffande statsbidraget till de

politiska ungdomsorganisationerna

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr33 yrkande 11,

1998/99:Kr502 och 1998/99:Kr508,

res. 33 (kd, fp)

33. beträffande bidrag till ungdomar som

driver enskilda projekt

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr274 yrkande 60,

34. beträffande bidrag till

ungdomsorganisationer som kompletterar

samhällets insatser

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr34,

Satsning på Ung kultur

35. beträffande ungdom och kultur

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr33 yrkande 4 och

1998/99:Kr509 yrkande 5,

res. 34 (fp)

36. beträffande funktionshindrade

ungdomars behov av fritidsverksamhet

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr33 yrkande 5,

res. 35 (kd, c, fp)

Ungdomar som resurs i det internationella arbetet

37. beträffande ungdomsorganisationernas

internationella verksamhet m.m.

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr30 yrkandena 13-15.

res. 36 (kd, fp)

Stockholm den 4 november 1999

På kulturutskottets vägnar

Inger Davidson

I beslutet har deltagit: Inger Davidson (kd), Åke

Gustavsson (s), Agneta Ringman (s), Annika Nilsson

(s), Charlotta L Bjälkebring (v), Lennart Fridén

(m), Eva Arvidsson (s), Jan Backman (m), Paavo

Vallius (s), Lars Wegendal (s), Peter Pedersen (v),

Dan Kihlström (kd), Roy Hansson (m), Ewa Larsson

(mp), Birgitta Sellén (c), Lennart Kollmats (fp) och

Anne-Katrine Dunker (m).

Reservationer

1. En samlad ungdomsproposition varje

mandatperiod, m.m. (mom. 1)

Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd) anser

dels att den del av utskottets hemställan under

rubriken Målstyrning av ungdomspolitiken (4.1) som

börjar med "Utskottet har" och slutar med "de

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det är viktigt att riksdagen

under varje mandatperiod får tillfälle att mera

samlat och grundligt diskutera resultaten av den

förda ungdomspolitiken för att kunna ta ställning

till om och eventuellt hur målen bör förändras.

Utskottet har noterat att regeringen i propositionen

(s. 36) har anfört att Ungdomsstyrelsen vart fjärde

år till regeringen skall redovisa en fördjupad

analys av hur ungdomspolitiken utvecklas och att

denna analys skall kunna läggas till grund för

regeringens redovisning till riksdagen. Utskottet

anser att riksdagen som sin mening bör ge regeringen

till känna att en sådan redovisning bör göras i en

samlad ungdomspolitisk proposition under varje

mandatperiod i enlighet med förslaget i motion Kr509

(kd) yrkande 1.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande en samlad ungdomsproposition

varje mandatperiod, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr509 yrkande 1

och med avslag på motion 1998/99:Kr509 yrkande 4

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

2. Fråga om avslag på propositionen i vad

avser mål för den nationella

ungdomspolitiken (mom. 2)

Birgitta Sellén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Mål för den nationella ungdomspolitiken

(4.2) och Precisering av den nationella

ungdomspolitiken (4.3) som börjar med "Utskottet

instämmer" och slutar med "nationella

ungdomspolitiken" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill inledningsvis påminna om att enligt

de av riksdagen år 1994 fastslagna riktlinjerna för

ungdomspolitiken bör de offentliga insatserna för

ungdomar i första hand vara stödjande och bygga på

ungdomars, föräldrars och andra närståendes

engagemang. Ungdomar skall ha rätt till goda

uppväxtvillkor som tillgodoser behovet av både

trygghet och personlig utveckling. Ungdomar skall

ges goda förutsättningar att etablera sig som vuxna

och göra egna val. Ungdomars personliga

ansvarstagande, medmänsklighet, delaktighet och

inflytande skall främjas. Åtgärder inom olika

områden skall präglas av en helhetssyn på ungdomars

situation och utgå från ett ungdomsperspektiv.

Myndigheter och organisationer bör samverka i ökad

utsträckning. Engagemanget i den ideella sektorn

skall tas till vara.

Utskottet anser att regeringens förslag till nya

övergripande mål för ungdomspolitiken bör avslås i

enlighet med motion Kr32 (c). Ungdomspolitiken bör i

högre grad ta sin utgångspunkt i ungdomars vilja och

kapacitet att ta ansvar både för sig själva och för

andra. I propositionen görs en olycklig

sammanblandning av stat och samhälle. De föreslagna

övergripande målen är alltför långtgående samtidigt

som de är otydliga. Det kan medföra en långtgående

reglering av kommunernas verksamhet och begränsa

möjligheterna till flexibla, lokala lösningar.

Fixerade statliga mål kan inte förenas med en

politik som avses att utformas på ungdomars egna

villkor. Ungdomspolitiken bör därför även i

fortsättningen styras av de riktlinjer som

fastställdes av riksdagen år 1994.

Riksdagen bör med bifall till motion Kr32 (c)

yrkande 1 avslå regeringens förslag till mål för den

nationella ungdomspolitiken samt som sin mening ge

regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande fråga om avslag på

propositionen i vad avser mål för den nationella

ungdomspolitiken

att riksdagen med bifall till motion

1998/99:Kr32 yrkande 1 avslår regeringens

förslag till mål för den nationella

ungdomspolitiken, samt som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Mål för den nationella ungdomspolitiken (mom. 3)

Lennart Fridén, Jan Backman, Roy Hansson och Anne-

Katrine Dunker (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Mål för den nationella ungdomspolitiken

(4.2) och Precisering av den nationella

ungdomspolitiken (4.3) som börjar med "Utskottet

instämmer" och slutar med "föreslagna målen" bort ha

följande lydelse:

Utskottet ställer sig något tvekande till

regeringens användning av begreppet ungdomspolitik

och till en indelning av politiken till att avse

olika grupper. Som anförs i motion Kr31 (m) klargör

inte regeringen innebörden av de tre föreslagna

målen. Regeringen beskriver ett antal problem

snarare än att redovisa hur den skulle vilja lösa

dessa genom konkreta åtgärder, t.ex. beträffande

utbildning och arbetsmarknad.

En politik för att främja ungdomar bör inte - som i

regeringens proposition - präglas av en strävan

efter att få in ungdomarna i de representativa

systemen. Dagens ungdomar är mer intresserade av att

ha direkt makt över sina egna liv. Ungdomar är

individualister som inte vill inordna sig i

kollektiva lösningar eller färdiga mallar. De har

ett starkt engagemang för politik om den handlar om

konkreta åtgärder för att t.ex. förbättra

undervisningen eller ge de unga arbete. Det är

därför viktigt att den förda politiken innehåller

sådana konkreta förslag inom olika områden.

Utskottet ifrågasätter starkt om ungdomars

engagemang för demokrati- och rättvisefrågor kan

ökas genom gamla metoder. Ungdomar vill i stället

att ungdomspolitiken skall fokuseras på ett nytt

sätt att leva, där utvecklingen på medie- och IT-

området ger nya uttrycks- och arbetsmöjligheter.

Denna utveckling bör tas till vara och beaktas i en

allmän strävan att stärka unga människors villkor

och engagemang för demokrati, rättvisa och

framtidstro. De av regeringen föreslagna målen bör

därför kompletteras med utgångspunkt i de nya

uttrycksmöjligheter som erbjuds ungdomar i dag genom

IT och nya medier samt alla de nya möjligheter som

följer av det numera avskaffade mediemonopolet.

Riksdagen bör med bifall till motion Kr31 (m)

yrkandena 1 och 2 som sin mening ge regeringen till

känna vad utskottet anfört om en politik som gynnar

de unga.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha

följande lydelse:

3. beträffande mål för den nationella

ungdomspolitiken

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr31 yrkandena 1

och 2, med anledning av proposition 1998/99:115

samt med avslag på motionerna 1998/99:Kr30

yrkandena 1 och 2 och 1998/99:Kr32 yrkandena 2

och 3 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

4. Mål för den nationella ungdomspolitiken

(mom. 3)

Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Mål för den nationella ungdomspolitiken

(4.2) och Precisering av den nationella

ungdomspolitiken (4.3) som börjar med "Utskottet

instämmer" och slutar med "föreslagna målen" bort ha

följande lydelse:

I likhet med vad som anförs i motion Kr30 (kd)

anser utskottet att det är motiverat att ha en

nationell ungdomspolitik som bidrar till att skapa

en helhetsbild av ungdomars situation. Den bör också

bidra till att samordna de statliga insatserna och

till att stödja föräldrar, kommuner, ideella

organisationer och andra krafter i samhället i deras

medverkan till att skapa positiva levnadsvillkor för

dagens och morgondagens ungdomar.

Frågor om ungdomars välbefinnande och trygghet är

kärnan i det ungdomspolitiska arbetet och bör

uppmärksammas mer än vad som görs i propositionen.

Ungdomspolitiken måste vidare ta till vara ungdomars

engagemang och åldersspecifika erfarenheter. Den

statliga ungdomspolitiken bör medge att ungdomar

själva formar sin framtid och medverka till att

grundvärderingar som demokrati, solidaritet och

människovärde överförs till kommande generationer.

En etik som betonar alla människors lika värde och

ansvaret för andra människor är en nödvändig grund

för de ungas utveckling. Etik och normsystem skall

syfta till fasthet och skydd av varje individ

samtidigt som de skall inspirera till utveckling av

personlighet, initiativ, nytänkande och

ansvarstagande.

Den statliga ungdomspolitiken måste markera att de

unga skall ges möjligheter att själva forma sina

liv. De offentliga insatserna får inte utformas

eller genomföras så att de leder till att de unga,

deras föräldrar och andra vuxna i deras närhet inte

känner sitt ansvar. Det offentliga skall aktivt

stödja de frivilliga, positiva krafterna i de ungas

närhet och ta ett särskilt ansvar för de mest

utsatta grupperna.

Det finns enligt utskottets mening anledning att

utveckla 1994 års riktlinjer för ungdomspolitiken

till nya, reviderade, övergripande mål, varvid det

bör understrykas att den statliga politiken skall

vara stödjande, inte styrande. Det första av de nu

föreslagna målen bör kompletteras och få följande

lydelse. "Ungdomar skall ha goda förutsättningar att

leva ett självständigt liv och att utvecklas utifrån

sina egna förutsättningar." I enlighet med motion

Kr30 (kd) borde det också tydligare framgå att det

andra och tredje målet är delar av en helhet som

innefattar både främjande av ungdomars

ansvarstagande, medmänsklighet, delaktighet och

inflytande och tillvaratagande av de unga som en

resurs i samhället, där deras engagemang,

kreativitet, nytänkande och ifrågasättande bidrar

till dynamiken i det moderna samhället.

Vidare bör riksdagen, inte regeringen, fastställa

delmål i anslutning till de övergripande målen.

Därigenom skall riksdagen bättre kunna bedöma den

politiska inriktningen av ungdomspolitiken.

Riksdagen bör med bifall till motion Kr30 (kd)

yrkandena 1 och 2 begära att regeringen återkommer

till riksdagen med förslag till omarbetade

övergripande mål i enlighet med motionen och förslag

till konkreta delmål.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha

följande lydelse:

3. beträffande mål för den nationella

ungdomspolitiken

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr30 yrkandena 1

och 2, med anledning av proposition 1998/99:115

samt med avslag på motionerna 1998/99:Kr31

yrkandena 1 och 2 och 1998/99:Kr32 yrkandena 2

och 3 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

5. Mål för den nationella ungdomspolitiken

(mom. 3)

Under förutsättning av avslag på reservation 2

Birgitta Sellén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Mål för den nationella ungdomspolitiken

(4.2) och Precisering av den nationella

ungdomspolitiken (4.3) som börjar med "Utskottet

föreslår" och slutar med "föreslagna målen" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att riksdagen bör komplettera de

tre övergripande målen för den nationella

ungdomspolitiken som föreslås i propositionen med

ett fjärde mål i enlighet med motion Kr32 (c)

yrkande 2. Enligt detta mål skall ungdomspolitiken

ge större förutsättningar för ungdomar att själva

och i samverkan med det omgivande samhället ta

ansvar för både sin egen och det omgivande

samhällets utveckling.

Verkligt inflytande för ungdomarna bör, som anförs

i motion Kr32 (c) yrkande 3, innebära makt att

påverka och makt att förändra. Ungdomar måste,

liksom andra medborgare, kunna få ett avgörande

inflytande över hur viktiga beslut som rör deras

vardag fattas. Det gäller makt över hur skolor och

fritidsgårdar styrs, makt över den fysiska

planeringen och över användningen av resurser

avsatta för ungdomars kultur. En nationell

ungdomspolitik måste syfta till att maktfrågor blir

belysta i allt politiskt beslutsfattande. Ungdomars

rätt till makt, inte bara rätt till inflytande,

skall slås fast.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till

motion Kr32 (c) yrkandena 2 och 3 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha

följande lydelse:

3. beträffande mål för den nationella

ungdomspolitiken

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr32 yrkandena 2

och 3, med anledning av proposition 1998/99:115

samt med avslag på motionerna 1998/99:Kr30

yrkandena 1 och 2 och 1998/99:Kr31 yrkandena 1

och 2 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

6. Ungdomsstyrelsens verksamhet (mom. 4)

Lennart Fridén, Jan Backman, Roy Hansson och Anne-

Katrine Dunker (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Ungdomsstyrelsens verksamhet och

genomförandet av den nationella ungdomspolitiken

(4.4) som börjar med "Utskottet instämmer" och

slutar med "Ungdomsstyrelsens verksamhet" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med vad som anförts i

motion Kr31 (m) att den verksamhet som

Ungdomsstyrelsen bedriver bör begränsas och dess

struktur ses över. Regeringen bör återkomma till

riksdagen med ett förslag om att avskaffa

Ungdomsstyrelsen i dess nuvarande form. Vissa

uppgifter som bör finnas kvar, t.ex. fördelning av

bidrag till de politiska ungdomsorganisationerna,

bör överlämnas till en annan organisation,

eventuellt till Kulturdepartementet. Vad utskottet

anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr31 (m)

yrkande 6 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha

följande lydelse:

4. beträffande Ungdomsstyrelsens verksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr31 yrkande 6

samt med avslag på proposition 1998/99:115 och

motion 1998/99:Kr30 yrkande 5 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Ungdomsstyrelsens verksamhet (mom. 4)

Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Ungdomsstyrelsens verksamhet och

genomförandet av den nationella ungdomspolitiken

(4.4) som börjar med "Det bör" och slutar med

"Ungdomsstyrelsens verksamhet" bort ha följande

lydelse:

Det är enligt utskottets mening glädjande att den

första utvärderingen av Ungdomsstyrelsens verksamhet

visar att den nya myndigheten i stor utsträckning

utvecklats i enlighet med tankarna i den

ungdomspolitiska propositionen år 1994. Det är

viktigt att myndigheten fortsätter att utvecklas som

en expertmyndighet med bred kunskap. När myndigheten

nu får ett tydligare uppdrag att följa upp målen för

ungdomspolitiken är det också viktigt att dess roll

som kompetent myndighet och stödjande resurs för

kommuner, ideella organisationer och andra som

engagerar sig i ungdomsfrågor betonas. Det bör

vidare understrykas att styrelsen aldrig får agera

så att den hämmar organisationers eller enskildas

initiativ. Riksdagen bör med bifall till motion Kr30

yrkande 5 som sin mening ge regeringen till känna

vad utskottet sålunda anfört.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha

följande lydelse:

4. beträffande Ungdomsstyrelsens verksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr30 yrkande 5,

med anledning av proposition 1998/99:115 och med

avslag på motion 1998/99:Kr31 yrkande 6 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

8. Försöksverksamheten med lokala styrelser

med elevmajoritet (mom. 6)

Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Demokrati i skolan (5.1.2) som börjar med

"Kulturutskottet anser" och slutar med "yrkande 2"

bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i vad som anförs i motion Kr30

(kd) yrkande 6 att utvidgad försöksverksamhet med

lokala styrelser med elevmajoritet i gymnasieskolor

bör avvisas. Även om ungdomarna på gymnasiet är mer

mogna än högstadieelever, och i vissa fall hinner

bli myndiga innan de lämnar skolan, bör fortfarande

vuxna ha det övergripande ansvaret för skolans

styrning. Det är inte rimligt att kräva av eleverna

att de skall ha ett helhetsgrepp över utbildningen

medan de är mitt uppe i den. Däremot kan de och

skall de ingå som en viktig del i den beslutande

processen. Mot denna bakgrund bör den

försöksverksamhet som bedrivits med elevmajoritet i

de lokala styrelserna i gymnasieskolan inte spridas

innan en ordentlig utvärdering gjorts.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall

till motion Kr30 (kd) yrkande 6 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha

följande lydelse:

6. beträffande försöksverksamheten med lokala

styrelser med elevmajoritet

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr30 yrkande 6

och med anledning av motion 1998/99:Kr35 yrkande

2 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

9. Försöksverksamheten med lokala styrelser

med elevmajoritet (mom. 6)

Birgitta Sellén (c) och Lennart Kollmats (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Demokrati i skolan (5.1.2) som börjar med

"Kulturutskottet anser" och slutar med "yrkande 2"

bort ha följande lydelse:

Det är enligt utskottets mening mycket viktigt att

elevernas rätt och möjlighet till inflytande över

den egna studiesituationen utvecklas och ökas.

Eleverna skall inte vara hänvisade till att byta

skola, ämne, program eller klass för att få ett

inflytande över fördjupningskurser, läromedel eller

studietakt, för att ta några exempel. En annan inte

oviktig del av elevernas behov av inflytande gäller

arbetsmiljöfrågorna. Som anförts i motion Kr35 (fp)

måste eleverna ges en starkare ställning i dessa

frågor i ökande takt med stigande ålder. Elevstyrda

skolor i det kommunala skolväsendet är dock ingen

lösning på elevinflytandefrågorna. Det är fel att en

enskild kategori verksamma skall ha hela

styrelseansvaret. Ungdomar vill ha större inflytande

över den egna studiesituationen, bestämma mer i

klassrummet och i samband med de egna aktiviteterna.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall

till motion Kr35 (fp) yrkande 2 som sin mening ge

regeringen till känna.

6. beträffande försöksverksamheten med lokala

styrelser med elevmajoritet

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr35 yrkande 2

och med anledning av motion 1998/99:Kr30 yrkande

6 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

10. Generationsaspekterna i den politiska

processen (mom. 7)

Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken En ungdomsdelegation knuten till regeringen

(5.1.3) som börjar med "Önskemålen i " och slutar

med "11 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att generationsaspekterna skall

beaktas i den politiska processen vid alla viktiga

beslut. De slutsatser och förslag som lämnades av

Generationsutredningen i betänkandet Tillvarons

trösklar - Ungdomars levnadsvillkor och

framtidsutsikter (SOU 1994:77) bör därvid tas till

vara. Regeringen bör föreslå åtgärder som gör det

möjligt att bättre kunna belysa och redovisa vilka

effekterna av olika förslag, t.ex. beträffande

investeringar, skatter och transfereringar, blir för

de olika generationerna och hur bidrag, skatter m.m.

fördelas mellan generationerna. Riksdagen bör med

bifall till motionerna Kr30 (kd) yrkande 11 och

Kr509 (kd) yrkande 2 som sin mening ge regeringen

till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha

följande lydelse:

7. beträffande generationsaspekterna i den

politiska processen

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr30 yrkande 11

och 1998/99:Kr509 yrkande 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Ungdomars politiska uppdrag vid

flyttning till studieort (mom. 9)

Birgitta Sellén (c) och Lennart Kollmats (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Fler ungdomar i offentliga organ (5.1.4)

som börjar med "Det är" och slutar med "yrkande 12"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det är en viktig aspekt på

ungdomars delaktighet i den demokratiska

beslutsprocessen som tas upp i motion Kr33 (fp)

yrkande 12. Unga som har politiska uppdrag och

flyttar till annan kommun för studier borde ha

möjlighet att även fortsättningsvis vara

mantalsskrivna i ursprungskommunerna under

studietiden för att kunna ha kvar sina kommunala

uppdrag. Det är viktigt att underlätta för de unga

som engagerar sig i det politiska arbetet att kunna

fortsätta med detta, även när de måste flytta för

studier. Utskottet anser att regeringen bör utreda

denna fråga och återkomma till riksdagen med

förslag. Detta bör riksdagen med bifall till motion

Kr33 (fp) yrkande 12 som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha

följande lydelse:

9. beträffande ungdomars politiska uppdrag vid

flyttning till studieort

att riksdagen med bifall till motion

1998/99:Kr33 yrkande 12 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. Sänkt rösträttsålder (mom. 10)

Ewa Larsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Rösträtt kopplad till kalenderår, m.m.

(5.1.5) som börjar med "Med hänvisning" och slutar

med "och 3" bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i vad som anförs i motion Kr36

(mp) yrkande 1 om behovet av en sådan ändring av

gällande lagstiftning att rösträttsåldern sänks till

16 år vid val till kommunfullmäktige, landsting och

riksdag. Det politiska intresset kan stimuleras

genom sänkt rösträttsålder, eftersom det känns mer

meningsfullt att engagera sig i politik om man kan

påverka. Ungdomar besitter också kompetens och

erfarenheter som är unika för just den generationen.

Mot denna bakgrund anser utskottet att riksdagen bör

bifalla motion Kr36 (mp) yrkande 1 om att regeringen

bör förelägga riksdagen förslag i frågan. Regeringen

bör även i enlighet med motionens yrkande 3

återkomma med ett förslag om försöksverksamhet med

sänkt rösträttsålder.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha

följande lydelse:

10. beträffande sänkt rösträttsålder

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr36 yrkandena 1

och 3 samt med anledning av motion 1998/99:Kr35

yrkande 3 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

13. Rösträtt som följer kalenderår

(mom. 11)

Ewa Larsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Rösträtt kopplad till kalenderår (5.1.5)

som börjar med "Utskottet avstyrker" och slutar med

"för födelsedatum" bort ha följande lydelse:

Rösträtten bör enligt utskottets mening följa

kalenderår i stället för födelsedatum. Innebörden av

detta är att även den som fyller 18 år efter

valdagen och senast den 31 december skall vara

röstberättigad under det år vederbörande fyller 18

år. Det är fel att ungdomar förhindras att rösta på

grund av att de är födda sent på året, medan större

delen av deras årskamrater får rösta. Riksdagen bör

med bifall till motion Kr36 (mp) yrkande 2 som sin

mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört

i denna fråga.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha

följande lydelse:

11. beträffande rösträtt som följer kalenderår

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr36 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

14. Ungdomskanalen (mom. 12)

Inger Davidson (kd), Lennart Fridén (m), Jan Backman

(m), Dan Kihlström (kd), Roy Hansson (m), Birgitta

Sellén (c), Lennart Kollmats (fp) och Anne-Katrine

Dunker (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Tillgång till information ger makt -

Ungdomskanalen (5.1.6) som börjar med "Ungdomar

måste" och slutar med "8 avstyrks" bort ha följande

lydelse:

Det är inte en statlig myndighets uppgift att driva

en sådan verksamhet som Ungdomskanalen med

samhällsinformation, debattforum och spel.

Myndigheten skall inte ta på sig sådana uppgifter

och därmed konkurrera med motsvarande verksamhet som

drivs av t.ex. ideella organisationer och företag.

Projektet Ungdomskanalen bör därför i enlighet med

motion Kr30 (kd) avbrytas. Det är däremot viktigt

att Ungdomsstyrelsen på sin egen hemsida

tillhandahåller samhällsinformation och fakta om

ungdomar och deras livssituation. Riksdagen bör med

bifall till motionens yrkande 8 som sin mening ge

regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha

följande lydelse:

12. beträffande Ungdomskanalen

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr30 yrkande 8

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

15. Överläggningar om ungdomars tillgång

till kommunal information (mom. 13)

Birgitta Sellén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Tillgång till information ger makt -

Ungdomskanalen (5.1.6) som börjar med "Utskottet

avstyrker" och slutar med "kommunal information"

bort ha följande lydelse:

De flesta beslut av avgörande betydelse för

ungdomars vardag fattas i kommunerna. Mot denna

bakgrund bör staten inbjuda kommunerna till

överläggningar om hur kommunal information kan göras

lättillgänglig för ungdomar och på vilket sätt

statliga insatser kan underlätta detta. Detta bör

med bifall till motion Kr32 (kd) yrkande 7 ges

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha

följande lydelse:

13. beträffande överläggningar om ungdomars

tillgång till kommunal information

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr32 yrkande 7

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

16. Uppdrag till Integrationsverket och

Skolverket om ungdomar med annan etnisk och

kulturell bakgrund (mom. 14)

Birgitta Sellén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Ökad kunskap om villkoren för flickor med

annan etnisk och kulturell bakgrund (5.2.6) och

Åtgärder i storstädernas bostadsområden (5.2.7) som

börjar med "Utskottet kan" och slutar med "yrkande

4" bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i vad som anförs i

propositionen om behovet av att öka kunskapen om

villkoren för flickor med annan etnisk och kulturell

bakgrund. I likhet med motionärerna bakom motion

Kr32 (c) anser utskottet dock att de farhågor som

uttrycks i propositionen över flickornas situation

även gäller pojkar med samma bakgrund. Både

Integrationsverket och Skolverket bör därför - bl.a.

mot bakgrund av rapporter om skolresultaten för

elever med invandrarbakgrund - få i uppdrag att öka

kunskapen om all ungdom, både flickor och pojkar,

med annan etnisk och kulturell bakgrund. Detta bör

riksdagen med bifall till motionens yrkande 4 som

sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha

följande lydelse:

14. beträffande uppdrag till

Integrationsverket och Skolverket om ungdomar

med annan etnisk och kulturell bakgrund

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr32 yrkande 4

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

17. Metodutveckling för förebyggande

insatser mot drogmissbruk (mom. 15)

Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Insatser mot drogmissbruk, m.m. (5.2.8) som

börjar med "Utskottet förutsätter" och slutar med "9

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med vad som anförs i

motion Kr30 (kd) yrkande 9 att även frågor om

förebyggande arbete bör ingå i de kommande

överläggningarna mellan Ungdomsstyrelsen,

Kommunförbundet, Socialstyrelsen m.fl. om

metodutveckling inom behandling och rehabilitering

av unga missbrukare. Utskottet anser också att det

är nödvändigt att - mera tydligt än vad som görs i

propositionen - betona vuxenansvaret när det gäller

de ungas alkoholvanor. Vidare vill utskottet

framhålla vikten av att det finns drogfria miljöer

för ungdomar. Vad utskottet anfört bör riksdagen med

bifall till motion Kr30 (kd) yrkande 9 som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha

följande lydelse:

15. beträffande metodutveckling för

förebyggande insatser mot drogmissbruk

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr30 yrkande 9

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

18. Ett brett perspektiv på missbruksfrågor

(mom. 16)

Lennart Kollmats (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Insatser mot drogmissbruk, m.m. (5.2.8) som

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "7

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Det behövs ett bredare perspektiv på beroende- och

missbruksfrågorna. Regeringen tar endast upp

missbruket av alkohol och narkotika och nämner även

missbruk av dopningsmedel. Beroendefrågor bör ses på

ett mera generellt plan och innefatta även frågor om

beroende och missbruk av tobak och läkemedel samt

frågor om ätstörningar och problemspelande. I

sammanhanget bör även uppmärksammas de samband som

kan finnas mellan olika typer av beroende och

missbruk. Riksdagen bör med bifall till motion Kr33

(fp) yrkande 7 som sin mening ge regeringen till

känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha

följande lydelse:

16. beträffande ett brett perspektiv på

missbruksfrågor

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr33 yrkande 7

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

19. Vissa åtgärder mot narkotikamissbruk

(mom. 19)

Lennart Fridén, Jan Backman, Roy Hansson och Anne-

Katrine Dunker (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Insatser mot narkotikamissbruk m.m. (5.2.8)

som börjar med "Justitieutskottet har" och som

slutar med "två motionsyrkanden" bort ha följande

lydelse:

Utskottet instämmer i vad som anförs i motion Kr29

(m) om vikten av att genom många olika åtgärder

motverka narkotikamissbruk. Kampen mot narkotika

måste bedrivas på bred front. Ökade satsningar måste

till för att förhindra att unga människor över huvud

taget prövar narkotika.

Som anförs i motionen bör drogtester få göras även

när det gäller personer under 15 år. Vidare bör ett

stort antal åtgärder vidtas för att motverka

narkotikamissbruk inom kriminalvården med syfte att

förhindra att unga människor introduceras i

narkotikamissbruk av äldre, tidigare fängelsedömda

missbrukare. Narkotikan måste bort från fängelserna.

Vidare bör polisen ha samma befogenheter som i Norge

då det gäller att säkra bevisning mot misstänkta

langare.

Utskottet, som hänvisar till vad som anförts ovan

samt till de ytterligare skäl till åtgärder som

tidigare framförts i reservationer (m) till

justitieutskottets betänkanden 1997/98:JuU24 och

1998/99:JuU19, föreslår att riksdagen med bifall

till motion Kr29 (m) yrkandena 3 och 4 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha

följande lydelse:

19. beträffande vissa åtgärder mot

narkotikamissbruk

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr29 yrkandena 3

och 4 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

20. Skolans arbetsmiljö (mom. 21)

Inger Davidson (kd), Dan Kihlström (kd), Birgitta

Sellén (c) och Lennart Kollmats (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Lära för livet - modern kunskapssyn i

skolan (5.3.1) som börjar med "Utbildningsutskottet,

liksom" och slutar med "yrkande 1" bort ha följande

lydelse:

Utskottet anser i likhet med vad som anförts i

motion 1998/99:Kr33 yrkande 1 att arbetsmiljön i

skolan har ägnats alltför liten uppmärksamhet. Det

gäller både den fysiska miljön med dålig ventilation

och olämpliga byggnadsmaterial och den psykosociala

miljön där mobbning och våld utgör oacceptabla

problem. Under senare år har också uppmärksammats

att elever använder ett grovt och kränkande språk

som ofta riktas mot unga flickor. Det är angeläget

att ytterligare åtgärder vidtas inom dessa områden.

Riksdagen bör med bifall till motion Kr33 (fp)

yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna

vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha

följande lydelse:

21. beträffande skolans arbetsmiljö

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr33 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

21. Ungdomars utbildning (mom. 22)

Lennart Kollmats (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Lära för livet - modern kunskapssyn i

skolan (5.3.1) som börjar med "Både

utbildningsutskottet" och slutar med "3 avstyrks"

bort ha följande lydelse:

En förutsättning för Sveriges utveckling är enligt

utskottets mening att antalet högskoleplatser

ytterligare ökar. Även om andelen ungdomar som söker

sig till högskolestudier varierar något över åren,

så är den fortfarande mycket hög i förhållande till

det svenska högskolesystemets kapacitet.

Trots att ansträngningar gjorts är det fortfarande

stora skillnader i utbildningsval mellan unga män

och kvinnor. Därigenom kommer också yrkeslivet att

förbli könssegregerat inom överskådlig tid.

Ytterligare åtgärder måste därför till så tidigt som

möjligt för att bryta mönstret genom attitydpåverkan

och stimulansmöjligheter.

Utskottet, liksom motionärerna bakom motion Kr33

(fp), ser med oro på att så många lämnar grundskolan

utan att kunna läsa, skriva och räkna och att

dessutom en alltför stor andel av eleverna i

gymnasieskolan misslyckas.

En modern, flexibel och fyraårig lärlingsutbildning

där skolan och näringslivet delar på ansvaret bör

införas. Eleverna bör tillbringa en del av tiden i

skolan, en del i arbetslivet. Företagen bör, som

t.ex. i Norge, få ersättning motsvarande kommunens

kostnad för yrkesutbildningen under ett år,

samtidigt som lärlingen under det tredje och fjärde

året ges ersättning från arbetsplatsen i relation

till den insats som lärlingen gör i produktionen.

Utbildningen bör avslutas med ett gesällprov och

leda till ett yrkesdiplom eller en yrkesexamen.

Kravet på att utbildningen skall ge

högskolebehörighet bör slopas.

Till Ungdomsstyrelsens viktigaste uppgifter bör

höra att diskutera utbildningsväsendets konsekvenser

för unga människor. Misslyckandena leder t.ex. till

att ungdomars inträde i normalt vuxenliv försenas.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till

motion Kr33 (fp) yrkande 3 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 22 bort ha

följande lydelse:

22. beträffande ungdomars utbildning

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr33 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

22. Insatser för hörselskadade barn

(mom. 23)

Birgitta Sellén (c) och Lennart Kollmats (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Lära för livet - modern kunskapssyn i

skolan (5.3.1) som börjar med "Utskottet avstyrker"

och slutar med "1999/2000:14)" bort ha följande

lydelse:

Många hörselskadade barn som går i vanliga skolor

hör visserligen vad lärarna säger, men det har visat

sig att de har svårt att följa med när kamraterna

pratar. Detta kan leda till en känsla av isolering

och rubbat självförtroende, men också till sämre

språkutveckling.

För att förbättra de hörselskadade barnens

situation måste man ta reda på vilket stöd de

behöver redan innan de sätts i vanlig skola.

Lärarnas kunskaper om hörselskador behöver höjas och

skolan akustikanpassas. Även föräldrarna behöver få

kunskap, hjälp och stöd för att kunna medverka till

hörselskadade barns och ungdomars anpassning i

skolan.

Riksdagen bör med bifall till motion Kr33 (fp)

yrkande 6 som sin mening ge regeringen till känna

vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 23 bort ha

följande lydelse:

23. beträffande insatser för hörselskadade

barn

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr33 yrkande 6

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

23. Läs- och skrivsvårigheter (mom. 24)

Lennart Kollmats (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Lära för livet - modern kunskapssyn i

skolan (5.3.1) som börjar med "Slutligen föreslår"

och slutar med "och skrivsvårigheter" bort ha

följande lydelse:

Läs- och skrivsvårigheter är ett stort problem för

många människor. Många barn med läs- och

skrivsvårigheter har andra psykiska och emotionella

störningar som grundläggs i frustrationen över att

inte kunna läsa och skriva. Det finns i dag en

mycket god teoretisk och klinisk grund för

habilitering av dyslektiker. Det är emellertid

viktigt att hjälpen sätts in tidigt för att snabbare

och lättare justera svårigheterna, helst redan på

förskolenivå. Sådana tidiga insatser förutsätter

emellertid att förskole- och specialpedagogerna har

fått en gedigen utbildning om dyslexi, om

habiliteringsmetoder och om åtgärdsprogram. Det är

oacceptabelt att elever med läs- och

skrivsvårigheter utreds först långt upp i skolåldern

med risk för att de utestängs från den kunskap som

vanligen inhämtas via det skrivna språket.

I Sverige finns flera dyslexicentrum för

specialhjälp till personer med dyslexi. Resurserna

är dock otillräckliga för alla dem som behöver

hjälp. Det bör därför upprättas fler sådana centrum.

Vad utskottet anfört om hjälp till barn och

ungdomar med läs- och skrivsvårigheter bör riksdagen

med bifall till motion Kr33 (fp) yrkande 10 som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 24 bort ha

följande lydelse:

24. beträffande läs- och skrivsvårigheter

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr33 yrkande 10

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

24. Ungdomars entreprenörskap (mom. 25)

Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Ungdomar som entreprenörer - att skapa sina

egna jobb (5.3.4) som börjar med "Utskottet anser"

och slutar med "10 avstyrks" bort ha följande

lydelse:

Det är enligt utskottets mening mycket viktigt att

ungdomar uppmuntras att starta företag. Det räcker

inte bara med en analys av utvecklingen inom den

s.k. upplevelseindustrin. Till ungdomarna bör

förmedlas en bredare syn på arbetet än att arbete

alltid innebär en anställning hos någon annan.

Ungdomar kan och skall uppmuntras att utnyttja sitt

engagemang och sin kreativitet till att starta eget.

Skolan spelar en mycket viktig roll i sammanhanget.

Ytterligare ett nationellt program, inriktat mot

företagande och entreprenörskap, bör införas i

gymnasieskolan. Vidare bör vikten av kurser och

utbildningar på högskolenivå inriktade mot

företagande och entreprenörskap betonas. Riksdagen

bör med bifall till motion Kr30 (kd) yrkande 10 som

sin mening ge regeringen till känna vad utskottet

anfört om inrättande av ett nationellt program i

gymnasieskolan och åtgärder i högskolan för att öka

antalet kurser och utbildningar inom området

företagande och entreprenörskap.

dels att utskottets hemställan under 25 bort ha

följande lydelse:

25. beträffande ungdomars entreprenörskap

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr30 yrkande 10

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

25. Lärlingsutbildning och andra åtgärder

mot ungdomsarbetslöshet och vissa

förändringar av regelsystemen på

arbetsmarknaden (mom. 26 och 27)

Lennart Fridén, Jan Backman, Roy Hansson och Anne-

Katrine Dunker (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Arbetsmarknadsfrågor som börjar med "Som

arbetsmarknadsutskottet" och slutar med "2 avstyrks"

bort ha följande lydelse:

Som anförs i arbetsmarknadsutskottets yttrande

(avvikande mening 1) är det inte nödvändigt med

någon särskild ungdomspolitik. Det är i stället

generella åtgärder som behövs för att minska

ungdomsarbetslösheten och arbetslösheten i övrigt,

vilken har sin grund i ett dåligt företagsklimat. En

rad åtgärder måste därför vidtas för att förbättra

villkoren för företagande.

Vidare måste arbetsmarknadslagarna moderniseras.

Utgångspunkten skall vara att reglerna på

arbetsmarknaden medger individualisering och att

arbetets rättigheter skall tillfalla den enskilde

och inte organisationerna på arbetsmarknaden.

Grundläggande rättigheter skall regleras i lag, men

därutöver skall den enskilde kunna bestämma över sin

arbetstid och förhandla om sin lön. En mer flexibel

lönesättning medverkar till att fler unga kan

erbjudas meningsfulla arbeten. Turordningsreglerna

utgör fortfarande ett problem för ungdomarna på

arbetsmarknaden.

Det behövs en reformering av

arbetslöshetsförsäkringen. Incitamentet till att

arbeta måste stärkas. Arbetslöshetsförsäkringen

skall vara en omställningsförsäkring som skyddar den

arbetslöse mot inkomstbortfall under den tid han

eller hon söker nytt arbete eller omskolar sig.

Försäkringen bör utformas så att den uppmuntrar

arbetslösa att även ta deltidsarbete och

korttidsanställningar.

Slutligen måste effektiviteten i

arbetsmarknadspolitiken förbättras. En av

huvuduppgifterna skall vara att bidra till ungdomars

inträde på arbetsmarknaden. De

arbetsmarknadspolitiska insatserna bör koncentreras

till två åtgärder, nämligen lärlingsutbildning och

arbetsmarknadsutbildning inriktade på definierade

kompletteringar av arbetslösas kompetens. Här ingår

också stöd till arbetshandikappade.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till

motion Kr31 (m) yrkande 3 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 26 och 27 bort

ha följande lydelse:

26. beträffande lärlingsutbildning och andra

åtgärder mot ungdomsarbetslöshet

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr31 yrkande 5

och med anledning av motion 1998/99:Kr30 yrkande

3 i denna del som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

27. beträffande vissa förändringar av

regelsystemen på arbetsmarknaden

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr31 yrkandena 3

och 4 och med anledning av motionerna

1998/99:Kr30 yrkande 3 i denna del, 1998/99:Kr32

yrkande 5 samt 1998/99:Kr33 yrkande 2 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

26. Lärlingsutbildning och andra åtgärder

mot ungdomsarbetslöshet och vissa

förändringar av regelsystemen på

arbetsmarknaden (mom. 26 och 27)

Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Arbetsmarknadsfrågor som börjar med "Som

arbetsmarknadsutskottet" och slutar med "2 avstyrks"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att - i likhet med vad som anförs i

arbetsmarknadsutskottets yttrande (avvikande mening

2) - utvecklingsgarantin bör ses som komplement till

andra åtgärder och inte, vilket i dag verkar vara

fallet, som en dominerande åtgärd för att minska

långtidsarbetslösheten bland ungdomar. Det finns

enligt utskottets uppfattning starka skäl att göra

en betydligt bredare och mer offensiv satsning för

att skapa riktiga arbeten för ungdomar.

Ett modernt lärlingssystem, skattelättnader inom

tjänstesektorn, flexiblare lönesättning samt en

modern och anpassningsbar arbetsrätt underlättar för

ungdomar att få fotfäste på arbetsmarknaden och

skapar en stor mängd ordinarie arbetstillfällen.

En samlad arbetsmarknads- och näringspolitik bör

utformas där ungdomars intresse och engagemang kan

tas till vara och där de uppmuntras att starta egna

företag.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till

motion Kr30 (kd) yrkandena 3 och 10 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 26 och 27 bort

ha följande lydelse:

26. beträffande lärlingsutbildning och andra

åtgärder mot ungdomsarbetslöshet

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr30 yrkande 3 i

denna del och med anledning av motion

1998/99:Kr31 yrkande 5 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

27. beträffande vissa förändringar av

regelsystemen på arbetsmarknaden

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr30 yrkande 3 i

denna del och med anledning av motionerna

1998/99:Kr31 yrkandena 3 och 4, 1998/99:Kr32

yrkande 5 samt 1998/99:Kr33 yrkande 2 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

27. Vissa förändringar av regelsystemen på

arbetsmarknaden (mom. 27)

Birgitta Sellén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Arbetsmarknadsfrågor som börjar med "Som

arbetsmarknadsutskottet" och slutar med "2 avstyrks"

bort ha följande lydelse:

Det är oroväckande att stora ungdomsgrupper

fortfarande har svårt att etablera sig på

arbetsmarknaden. Det finns enligt utskottet skäl att

misstänka ett samband mellan utformningen av

regelverken på arbetsmarknaden och ungdomars

svårigheter att få arbete. Utskottet anser därför

att regeringen bör initiera en översyn av

arbetsmarknadens regelverk i syfte att underlätta

för ungdomar att få fotfäste på arbetsmarknaden.

Utskottet tillstyrker motion Kr32 (c) yrkande 5 och

föreslår att vad utskottet anför ges regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 27 bort ha

följande lydelse:

27. beträffande vissa förändringar av

regelsystemen på arbetsmarknaden

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr32 yrkande 5

och med anledning av motionerna 1998/99:Kr30

yrkande 3 i denna del, 1998/99:Kr31 yrkandena 3

och 4 samt 1998/99:Kr33 yrkande 2 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

28. Vissa förändringar av regelsystemen på

arbetsmarknaden (mom. 27)

Lennart Kollmats (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Arbetsmarknadsfrågor som börjar med "Som

arbetsmarknadsutskottet" och slutar med "2 avstyrks"

bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning måste politiken

utformas så att den gynnar företagsklimatet, ger nya

arbeten och leder till att ungdomar kommer in på

arbetsmarknaden. Arbetsrätten behöver revideras till

följd av nya arbetsformer i det postindustriella

samhället.

Det råder fortfarande stora skillnader i unga mäns

och unga kvinnors utbildningsval. Detta medför att

arbetslivet kommer att förbli könssegregerat under

överskådlig tid. Utskottet finner det angeläget med

ytterligare åtgärder för att bryta könsbundna

mönster i yrkesval. Detta bör ske genom

attitydpåverkan och stimulans.

Riksdagen bör med bifall till motion Kr33 (fp)

yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna

vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 27 bort ha

följande lydelse:

27. beträffande vissa förändringar av

regelsystemen på arbetsmarknaden

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr33 yrkande 2

och med anledning av motionerna 1998/99:Kr30

yrkande 3 i denna del, 1998/99:Kr31 yrkandena 3

och 4 samt 1998/99:Kr32 yrkande 5 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

29. En bred översyn av bostadspolitiken ur

ett ungdomsperspektiv (mom. 28)

Inger Davidson (kd), Lennart Fridén (m), Jan Backman

(m), Dan Kihlström (kd), Roy Hansson (m), Birgitta

Sellén (c), Lennart Kollmats (fp) och Anne-Katrine

Dunker (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Bostadsfrågor som börjar med "Utskottet

har" och slutar med "yrkande 6" bort ha följande

lydelse:

Ungdomar, framför allt i storstäder och på

högskoleorter, får allt svårare att hitta bostäder

som de har råd med. Utformningen av subventioner har

medfört att små och billiga bostäder försvunnit.

Ändrade skatteregler, minskade räntebidrag,

hyressättning, hyreslagstiftningens utformning, hög

arbetslöshet bland ungdomar m.m. har gjort det allt

svårare för dem att etablera sig på

bostadsmarknaden.

Hyressättningen, hyresnämndernas arbetssätt,

lagstiftningens utformning, fastighetsägarnas

kontroll och polisens arbete måste ses över i syfte

att motverka svarta lägenhetsaffärer och därigenom

öka rörligheten på bostadsmarknaden. Regeringen bör

skyndsamt ta ett sådant initiativ.

Det krävs ett nytillskott av bostäder som i första

hand riktar sig till ungdomar.

Bostadsmarknaden måste präglas av flexibilitet och

mångfald. Regelsystemet bör tillåta enklare bostäder

och förbättra konkurrensen inom byggsektorn. Dagens

byggregler måste ändras så att rumsstorlek och

standard bättre kan motsvara temporära behov för

ungdomar. Detta gäller såväl studentbostäder som

bostäder för de ungdomar som inte bestämt var de

vill bli bofasta. Byggnadslagstiftningen och

förordningen om bostadsbyggnadssubvention för

studentbostäder bör ses över.

Hyresnivån påverkas av fastighetens kostnader. För

att kunna sänka hyran är det därför viktigt med en

översyn av fastighetsskatten. Ökad självförvaltning

i ungdomsbostäder kan hålla hyrorna nere. Det bör

finnas incitament till ett ökat bosparande.

Regeringen bör skyndsamt tillsätta en utredning med

syfte att se över bostadspolitiken ur ett

ungdomsperspektiv.

Riksdagen bör med bifall till motionerna Kr30 (kd)

yrkande 4 och Kr32 (c) yrkande 6 som sin mening ge

regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 28 bort ha

följande lydelse:

28. beträffande en bred översyn av

bostadspolitiken ur ett ungdomsperspektiv

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Kr30 yrkande

4 och 1998/99:Kr32 yrkande 6 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

30. Bidrag till barn- och

ungdomsorganisationer från spelvinster

(mom. 29)

Birgitta Sellén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Förstärkt stöd till lokal ungdomsverksamhet

- bidrag från AB Svenska Spel (5.4.1) som börjar med

"Utskottet anser" och slutar med "yrkande 8" bort ha

följande lydelse:

Det är enligt utskottets mening rimligt att 20 % av

vinsten från AB Svenska Spels värdeautomater på

restauranger går till ungdomsverksamhet. Eftersom

det inte är säkert att det totala överskottet blir

250 miljoner kronor som regeringen uppger bör det

fastställas ett minimibelopp om 50 miljoner kronor

av vinsten för ungdomsverksamheten. Riksdagen bör

med bifall till motion Kr32 yrkande 8 som sin mening

ge regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 29 bort ha

följande lydelse:

29. beträffande bidrag till barn- och

ungdomsorganisationer från spelvinster

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr32 yrkande 8

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

31. Stöd till politiska

ungdomsorganisationers verksamhet i skolan

(mom. 30)

Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Stöd till utvecklingen av de ungas egen

organisering (5.4.1) som börjar med "Utskottet

anser" och slutar med "7 avstyrks" bort ha följande

lydelse:

Utskottet anser att bidrag till de politiska

ungdomsförbundens information i skolorna inte bör

tas från medel avsatta för föreningsutveckling inom

ungdomsorganisationerna. Medel som satsas på

utveckling bör inte användas till en reguljär

verksamhet. Då de politiska ungdomsförbundens

verksamhet i skolorna är viktig för den demokratiska

utvecklingen bör regeringen återkomma med förslag om

annan finansiering av denna verksamhet. Med bifall

till motion Kr30 (kd) yrkande 7 bör riksdagen som

sin mening ge regeringen detta till känna.

dels att utskottets hemställan under 30 bort ha

följande lydelse:

30. beträffande stöd till politiska

ungdomsorganisationers verksamhet i skolan

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr30 yrkande 7

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

32. Ett nytt statsbidragssystem (mom. 31)

Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Statsbidraget till ungdomsorganisationerna

som börjar med "Konstitutionsutskottet avstyrker"

och slutar med "till ungdomsorganisationerna" bort

ha följande lydelse:

Regeringen bör skyndsamt lägga fram förslag för

riksdagen om ändrade regler för statsbidraget till

ungdomsorganisationerna. Ungdomsstyrelsens förslag

till nya bidragsregler måste göras tydligare på

flera punkter. Utskottet anser att inte endast

självständiga ungdomsorganisationer bör kunna få

bidrag utan även sådana organisationer som arbetar

generationsövergripande. Vidare bör en förbättring

göras av möjligheten till bidrag för sådana

organisationer, t.ex. religiösa organisationer, som

av ideologiska skäl inte har individuellt

medlemskap. Riksdagen bör enligt utskottets mening

begära att regeringen lägger fram ett förslag till

nytt bidragssystem som tillgodoser synpunkterna i

motion Kr30 (kd) yrkande 12. Detta bör med bifall

till motionsyrkandet ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 31 bort ha

följande lydelse:

31. beträffande ett nytt statsbidragssystem

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr30 yrkande 12

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

33. Statsbidraget till de politiska

ungdomsorganisationerna (mom. 32)

Inger Davidson (kd), Dan Kihlström (kd) och Lennart

Kollmats (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Statsbidraget till ungdomsorganisationerna

som börjar med "Utskottet avstyrker" och slutar med

"politiska ungdomsorganisationerna " bort ha

följande lydelse:

Reglerna för fördelningen av stödet till de

politiska ungdomsorganisationerna bör enligt

utskottets uppfattning främst baseras på de

politiska partiernas mandatfördelning i riksdagen.

Det är angeläget att ungdomars politiska intresse

och engagemang stimuleras, och det är de politiska

ungdomsorganisationerna som har störst möjlighet att

göra en insats härvidlag. Ett mandatbaserat

bidragssystem bör kombineras med dels ett mindre

grundbidrag som garanterar medel till en

organisatorisk bas, dels en form av

verksamhetsbaserat stöd, eftersom de politiska

ungdomsorganisationerna har ett varierande

medlemsantal som inte alltid återspeglar

moderpartiernas andel av väljaropinionen. Riksdagen

bör med anledning av motionerna Kr33 (fp) yrkande

11, Kr502 (fp) och Kr508 (kd) som sin mening ge

regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 32 bort ha

följande lydelse:

32. beträffande statsbidraget till de

politiska ungdomsorganisationerna

att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:Kr33 yrkande

11, 1998/99:Kr502 och 1998/99:Kr508 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

34. Ungdom och kultur (mom. 35)

Lennart Kollmats (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Satsning på Ung kultur (6.3) som börjar med

"Med hänvisning" och slutar med "yrkande 5" bort ha

följande lydelse:

Utskottet instämmer med vad som anförs i motion

Kr33 (fp) om att en alltför liten del avsätts till

ungdomars kultur av sådana medel som går till

kulturändamål. Barn och ungdomar skall ha god

tillgång till ett rikt kulturutbud och ha möjlighet

till eget skapande. Kommunerna har ett stort ansvar

för barnens och ungdomarnas kultur. Stödet till

kultur för och med barn och ungdomar måste

förstärkas. Riksdagen bör bifalla motion Kr33 (fp)

yrkande 4 och som sin mening ge regeringen till

känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 35 bort ha

följande lydelse:

35. beträffande ungdom och kultur

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr33 yrkande 4

och med avslag på motion 1998/99:Kr509 yrkande 5

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

35. Funktionshindrade ungdomars behov av

fritidsverksamhet (mom. 36)

Inger Davidson (kd), Dan Kihlström (kd), Birgitta

Sellén (c) och Lennart Kollmats (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Satsning på Ung kultur (6.3) som börjar med

"Utskottet vill" och slutar med "avstyrks därför"

bort ha följande lydelse:

I motion Kr33 (fp) uppmärksammas att regeringen i

propositionen helt har glömt bort behovet av en bra

fritid för ungdomar med olika funktionshinder.

Utskottet påminner om att enligt FN:s standardregler

om delaktighet och jämlikhet för människor med

funktionsnedsättning skall människor med

funktionsnedsättning ha samma möjlighet till

rekreation och idrott som andra. Utskottet anser att

riksdagen med bifall till motion Kr33 (fp) yrkande 5

bör uttala att funktionshindrade barns och ungdomars

behov av kultur och fritidsverksamhet bör

uppmärksammas av regeringen.

dels att utskottets hemställan under 36 bort ha

följande lydelse:

36. beträffande funktionshindrade ungdomars

behov av fritidsverksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr33 yrkande 5

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

36. Ungdomsorganisationernas

internationella verksamhet m.m. (mom. 37)

Inger Davidson (kd), Dan Kihlström (kd) och Lennart

Kollmats (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Ungdomar som resurs i det internationella

arbetet (7.2) som börjar med "Utskottet förutsätter"

och slutar med "internationella verksamhet" bort ha

följande lydelse:

Utskottet instämmer i vad som anförs i motion Kr30

(kd) om att ungdomar är en viktig resurs i det

internationella utvecklingssamarbetet. Befolkningen

i många utvecklingsländer har en mycket låg

genomsnittsålder. Även av denna anledning behövs

unga människors perspektiv i utvecklingsarbetet.

Sida bör enligt utskottets mening få i uppdrag att

lägga ett ungdomsperspektiv på allt

utvecklingssamarbete. Sida bör även se över

ungdomsorganisationernas möjligheter att bedriva

utvecklingssamarbete, utbytesprogram och

demokratibistånd. Vidare bör Ungdomsstyrelsen stödja

ungdomsorganisationerna i deras reguljära

internationella verksamhet. Bidrag för detta ändamål

bör inkluderas i statens ekonomiska

organisationsstöd.

I kommande samarbete mellan Ungdomsstyrelsen,

Svenska EU-programkontoret och Sida för att sprida

information om ungdomsutbyte är det viktigt att även

den kompetens som finns inom den ideella sektorn tas

till vara.

Riksdagen bör bifalla motion Kr30 (kd) yrkandena

13-15 och göra ett tillkännagivande till regeringen

i enlighet med vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 37 bort ha

följande lydelse:

37. beträffande ungdomsorganisationernas

internationella verksamhet m.m.

att riksdagen med bifall till motion

1998/99:Kr30 yrkandena 13-15 som

sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

Bidrag till ungdomar som driver enskilda

projekt (mom. 33)

Ewa Larsson (mp) anför:

I motion Kr274 (mp), väckt under allmänna

motionstiden hösten 1998, har Miljöpartiet de gröna

förordat ett mera flexibelt bidragssystem för

ungdomsorganisationerna som tillåter stöd även till

ungdomsverksamhet som bedrivs i form av projekt e.d.

utanför de nu vanliga organisationsformerna. Ett

sådant statsbidragssystem skulle öka ungdomarnas

möjlighet att ta egna initiativ. Jag förutsätter att

regeringens kommande förslag i frågan är av den

karaktären att det medger en större flexibilitet i

bidragsgivningen än vad som nu är fallet.

Konstitutionsutskottets yttrande

1999/2000:KU2y

Vissa ungdomspolitiska frågor

Till kulturutskottet

Kulturutskottet har den 27 maj 1999 beslutat bereda

samtliga utskott tillfälle att avge yttrande över

proposition 1998/99:115 På ungdomars villkor jämte

motioner i de delar som berör respektive utskotts

beredningsområde.

Konstitutionsutskottet begränsar detta yttrande

till att gälla frågan om rösträttsålder. Därutöver

gäller yttrandet en motionsvis aktualiserad fråga om

ändring av reglerna för ekonomiska bidrag till de

politiska ungdomsorganisationerna, en fråga som inte

tillhör KU:s beredningsområde.

Konstitutionsutskottet yttrar sig därvid över

följdmotionerna 1998/99:Kr33 yrkande 11 (fp),

1998/99:Kr35 yrkande 3 (fp) och 1998/99:Kr36 (mp).

Utskottet

Propositionen

I propositionen föreslås tre övergripande mål som

skall ersätta tidigare riktlinjer för den nationella

ungdomspolitiken:

- Ungdomar skall ha goda förutsättningar att leva

ett självständigt liv.

- Ungdomar skall ha verklig möjlighet till

inflytande och delaktighet.

- Ungdomars engagemang, skapande förmåga och

kritiska tänkande skall tas till vara som en resurs.

De tre målen bör enligt propositionen ingå i ett

system för styrning, uppföljning och analys av

ungdomspolitiken. Förutom målen bör detta system

bestå av delmål samt goda exempel, vilka utgörs av

olika verksamheter som bidrar till att

ungdomspolitikens mål uppnås.

I propositionen redovisas också ett antal

prioriteringar samt åtgärder som genomförs eller

kommer att genomföras med fokus på demokrati,

rättvisa och framtidstro. Vidare redovisas

regeringens syn på vissa frågor kring den kommunala

fritids- och kulturpolitiken samt viktiga inslag i

utvecklingen av en samlad ungdomspolitik i

kommunerna. Slutligen redovisas i propositionen en

svensk strategi för ungsdomsfrågor i EU samt

regeringens syn på ungdomar som en resurs i det

internationella samarbetet.

Ingen av de frågor som behandlas i de här aktuella

motionerna behandlas explicit i propositionen.

Motionsyrkanden

I motion Kr33 yrkande 11 (fp) hemställs att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om vikten av ett reformerat

mandatbaserat bidragssystem till de politiska

ungdomsförbunden. Det framhålls i motionen att

Folkpartiet tidigare motionerat i detta ärende med

inriktning på att bidragssystemet bör baseras på

partiernas mandat i riksdagen samt ett grundbidrag.

Detta bör snarast genomföras enligt motionen.

I motion Kr35 yrkande 3 (fp) hemställs att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utredning av

rösträttsåldern. Utredningen bör enligt motionen

inriktas på en sänkning av den nuvarande

rösträttsåldern, 18 år, till 16 år. Som skäl för en

sådan förändring anges i motionen att kunskapsnivån

och omvärldsorienteringen hos unga människor ökat

avsevärt sedan den förra sänkningen av

rösträttsåldern genomfördes, då från 21 till 18 år.

I motion Kr36 (mp) hemställs att riksdagen hos

regeringen begär förslag till sådan ändring i

gällande lagstiftning att rösträttsåldern sänks till

16 år vid val till kommunfullmäktige, landsting och

riksdag (yrkande 1), att rösträtten skall följa

kalenderår i stället för födelsedatum (yrkande 2)

och att försöksverksamhet införs med sänkt rösträtt

vid val till kommunfullmäktige med sikte på att i

framtiden även inkludera landstings- och riksdagsval

(yrkande 3). Enligt motionen kan det politiska

intresset stimuleras genom sänkt rösträttsålder,

eftersom det känns mer meningsfullt att engagera sig

i politik om man också kan påverka. Ungdomar

besitter också enligt motionen kompetens och

erfarenheter som är unika för just denna generation.

I motionen anförs vidare att det är fel att ungdomar

förhindras att rösta på grund av att de är födda

sent på året trots att de är jämngamla med sina

årskamrater. Den föreslagna försöksverksamheten bör

genomföras i samtliga kommuner.

Utskottets bedömning

Bidrag till de politiska ungdomsorganisationerna

Ungdomsstyrelsen har i rapporten Förslag till

förändrade bidragsregler (dnr 406-196/99) till

regeringen föreslagit vissa förenklingar av

bestämmelserna i förordningen (1994:641) om

statsbidrag till ungdomsorganisationerna. Förslagen

omfattar inte ändringar av det slag som framförs i

motion Kr33 yrkande 11 (fp). Rapportens förslag

bereds enligt vad utskottets kansli inhämtat i

Regeringskansliet.

Utskottet finner att den här aktuella frågan

tidigare behandlats av kulturutskottet, som har

beredningsansvaret för frågan om regler för bidrag

till ungdomsorganisationerna. Med anledning av

motioner med snarlikt innehåll framhöll utskottet i

sitt betänkande 1996/97:KrU10 bl.a. följande:

Utskottet har också förståelse för att

organisationerna vill ha ett bidragssystem som inte

kan leda till att de beskylls för missbruk av

bidragssystemet genom icke korrekt

medlemsredovisning. Samtidigt finns det mycket

starka skäl som talar emot ett bidragssystem av det

slag som motionärerna skisserar. Om storleken av

bidraget till en organisation skulle göras beroende

av hur många riksdagsmandat moderpartiet har, skulle

detta innebära ett frångående av en av huvudtankarna

i gällande system, nämligen att det är omfattningen

av organisationernas egen verksamhet som skall

avgöra bidragets storlek.

Konstitutionsutskottet kan för sin del inte finna

några avgörande invändningar mot det synsätt som

kulturutskottet i det citerade uttalandet gett

uttryck för. På grund av detta anser utskottet att

motion Kr33 yrkande 11 (fp) bör avstyrkas.

Sänkt rösträttsålder

Konstitutionsutskottet behandlar frågor om

rösträttsåldern m.m. i betänkandet 1999/2000:KU2.

Utskottet har i denna del avstyrkt motioner (c, v,

mp) med väsentligen samma innehåll som de här

aktuella med motiveringen att utskottet inte funnit

anledning att frångå sin tidigare uttalade

uppfattning att sambandet mellan rösträtts- och

myndighetsåldern inte bör brytas. Mot beslutet har

representanten för Miljöpartiet reserverat sig.

Utskottet hänvisar i denna del till det nämnda

betänkandet.

Stockholm den 16 september 1999

På konstitutionsutskottets vägnar

Per Unckel

I beslutet har deltagit: Per Unckel (m), Göran

Magnusson (s), Pär Axel Sahlberg (s), Barbro Hietala

Nordlund (s), Kenneth Kvist (v), Ingvar Svensson

(kd), Jerry Martinger (m), Inger René (m), Kerstin

Kristiansson Grahn (s), Tommy Waidelich (s), Mats

Einarsson (v), Björn von der Esch (kd), Nils Fredrik

Aurelius (m), Per Lager (mp), Åsa Torstensson (c)

och Helena Bargholtz (fp) och Britt-Marie Lindkvist

(s).

Avvikande meningar

1. Bidrag till de politiska

ungdomsorganisationerna

Helena Bargholtz (fp) anser att utskottets yttrande

under rubriken Utskottets bedömning i avsnittet

Bidrag till de politiska ungdomsorganisationerna

bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det viktigt för

de politiska ungdomsorganisationerna att de

för att de skall kunna klara bl.a.

uppgiften att utgöra ett forum för unga

människor som vill engagera sig politiskt

får möjlighet att bygga verksamheten

utifrån sina egna ambitioner och

förutsättningar. Det nuvarande stödet bör

därför bytas ut mot ett bidragssystem som

underlättar flexibilitet och frihet i

verksamheten. Stödet till de politiska

ungdomsförbunden bör som framhålls i motion

Kr33 yrkande 11 (fp) enligt utskottets

mening utgå från den mandatfördelning som

partierna har i riksdagen samt ett

grundbidrag. Mot denna bakgrund bör

motionen tillstyrkas.

2. Sänkt rösträttsålder

Åsa Torstensson (c) anser att utskottets yttrande

under rubriken Utskottets bedömning avsnittet Sänkt

rösträttsålder bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör rösträtten

vara knuten till kalenderår så att den som

fyller 18 år senast den 31 december valåret

skall vara röstberättigad, även om

vederbörande inte uppnått 18-årsgränsen på

valdagen. Den som fyller 18 år under

valåret men efter valdagen får vänta

ytterligare fyra år på att få utnyttja sin

rösträtt, vilket kan leda till en känsla av

utanförskap för den drabbade. Utskottet

anser mot denna bakgrund att motion Kr36

yrkande 2 bör tillstyrkas.

3. Sänkt rösträttsålder

Per Lager (mp) anser att utskottets yttrande under

rubriken Utskottets bedömning avsnittet Sänkt

rösträttålder bort ha följande lydelse:

I motion Kr36 yrkande 1 (mp) hemställs att

riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan

ändring av gällande lagstiftning att rösträttsåldern

sänks till 16 år vid val till kommunfullmäktige,

landsting och riksdag. Enligt motionen kan det

politiska intresset stimuleras genom sänkt

rösträttsålder, eftersom det känns mer meningsfullt

att engagera sig i politik om man kan påverka.

Ungdomar besitter också kompetens och erfarenheter

som är unika för just den generationen. Mot denna

bakgrund anser utskottet att motion Kr36 yrkande 1

(mp) bör tillstyrkas.

I motion Kr36 yrkande 2 (mp) föreslås att

rösträtten skall följa kalenderår i stället för

fördelsedatum. Innebörden av detta är även den som

fyller 18 år efter valdagen och senast den 31

december skall vara röstberättigad under det år

vederbörande fyller 18 år. Enligt motionen är det

fel att ungdomar förhindras att rösta på grund av

att de är födda sent på året trots att de jämngamla

med sina årskamrater. Enligt utskottets mening bör

även denna del av motionen (yrkande 2) tillstyrkas.

Socialutskottets yttrande

1998/99:SoU7y

Ungdomsfrågor

Till kulturutskottet

Kulturutskottet har den 27 maj 1999 beslutat bereda

socialutskottet tillfälle att avge yttrande över

proposition 1998/99:115 På ungdomars villkor jämte

motioner i de delar som berör utskottets

beredningsområde.

Socialutskottet begränsar sitt yttrande till

motionerna 1998/99:Kr29 (m) yrkande 1, 1998/99:Kr30

(kd) yrkande 9 och 1998/99:Kr33 (fp) yrkandena 7

delvis, 8 och 9.

Socialutskottet

Insatser mot drogmissbruk m.m.

Propositionen

Narkotikapolitiska insatser skall enligt

propositionen bygga på balans mellan insatser för

att begränsa tillgången till och insatser för att

dämpa efterfrågan på narkotika. Målet skall vara att

minska nyrekryteringen till missbruk, att fler

missbrukare skall upphöra med sitt missbruk och att

tillgången till narkotika skall minska. Visionen är

ett samhälle utan narkotika, anges det.

Regeringen anför att det svenska narkotikaproblemet

är relativt begränsat om man ser det ur ett

internationellt perspektiv, men att det finns

signaler på att situationen i Sverige är på väg att

ändras. Under 1990-talets första hälft har det skett

en fördubbling av andelen ungdomar som uppger att de

någon gång har prövat narkotika. Undersökningar

visar att elever i årskurs 9 har fått en större

nyfikenhet och ökad erfarenhet av narkotika under

den senare delen av 1990-talet jämfört med

situationen i början av decenniet. År 1997 uppgav 8

% av pojkarna och 7 % av flickorna i årskurs 9 att

de någon gång hade använt narkotika, vilket är en

fördubbling jämfört med år 1990. Det har också skett

en ökning av andelen ungdomar som uppger att de har

haft lust att pröva narkotika men ändå inte har

gjort det. År 1997 rörde det sig om 9 % av flickorna

och 6 % av pojkarna i årskurs 9. Hasch eller

marijuana är den absolut vanligaste debutdrogen.

Bland dem som uppgivit att de använt någon av dessa

droger var det drygt 70 % av pojkarna och nästan 80

% av flickorna som endast var 13-14 år när de första

gången använde narkotika. Detta tyder enligt

regeringen på en förändrad narkotikapolitisk

situation.

Regeringen konstaterar med oro att attityden i

samhället till användning av droger blivit alltmer

positiv och anser det därför angeläget att stärka

unga människors vilja och förmåga att avstå från

droger. Det är viktigt för bl.a. trovärdigheten att

stå på saklig grund och utgå från ungdomarnas egen

verklighet. Ungdomarna själva är den viktigaste

resursen i kampen mot narkotika och andra droger,

anförs det.

I propositionen (s. 54) redovisas en rad insatser

som regeringen har tagit initiativ till, bl.a. den

nationella ledningsgruppen för alkohol- och

narkotikaförebyggande insatser med socialministern

som ordförande, OAS (Oberoende AlkoholSamarbetet)

samt Narkotikakommissionen.

När det gäller dopning anför regeringen att

missbruk av dopningspreparat nyligen har

kriminaliserats samt att det därutöver är

betydelsefullt med förebyggande insatser. I detta

arbete har Dopingjouren, vilken är knuten till

Huddinge sjukhus, en stor betydelse för hela landet,

anförs det.

Enligt regeringen måste metoder för behandling och

rehabilitering ständigt utvecklas, särskilt när det

gäller mycket unga missbrukare. De omständigheterna

att ungdomar i dag är mer nyfikna på och mindre

avståndstagande till narkotika och att gruppen av

tonåringar kommer att öka kraftigt i början av 2000-

talet kan innebära behov av att utveckla nya metoder

för rehabilitering av unga missbrukare inom de

närmaste åren. Enligt propositionen avser regeringen

att ta initiativ till överläggningar med bl.a.

Kommunförbundet, Socialstyrelsen och ideella

organisationer för att diskutera hur en sådan

utveckling bäst kan främjas. Regeringen har för

övrigt sedan år 1995 årligen ställt 50 miljoner

kronor till länsstyrelsernas förfogande för

utveckling av kommunernas förebyggande insatser

bland ungdomar och missbrukare.

Motionerna

I motion Kr29 av Gun Hellsvik m.fl. (m) yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om information till föräldrar

(yrkande 1). Motionärerna anför att en första

utgångspunkt för att förhindra att unga människor

fastnar i missbruk måste vara att se till att

föräldrarna har lika goda kunskaper om narkotikans

symtom och verkningar som deras barn har.

Informationsinsatser riktade till föräldrar måste

omgående sättas in, anförs det.

I motion Kr30 av Inger Davidson m.fl. (kd) begärs

ett tillkännagivande till regeringen om betydelsen

av förebyggande insatser mot drogmissbruk (yrkande

9). Enligt motionärerna saknar propositionen tydliga

formuleringar om det förebyggande arbetet. De

planerade överläggningarna med bl.a. Svenska

Kommunförbundet om behandling och rehabilitering bör

enligt motionärerna också innefatta samtal om hur

man kan arbeta för att förebygga drogmissbruk bland

unga. Det har uttryckts önskemål från ungdomars sida

om att f.d. missbrukare och föräldrar till

missbrukare bör föreläsa ute på skolorna. Enligt

motionärerna bör sådana initiativ uppmuntras

exempelvis genom att Ungdomsstyrelsen ges i uppdrag

att organisera en sådan aktion. Undersökningar visar

att många ungdomar i dag är missnöjda med ANT-

undervisningen. Motionärerna uppmärksammar problemet

att barn och ungdomar i allt större utsträckning

brukar alkohol regelbundet och i stora mängder. De

påpekar vikten av att vuxna tar ansvar och engagerar

sig, t.ex. genom att skapa alkoholfria platser och

tillfällen för nöje och umgänge och genom att

respektera förbudet mot langning.

I motion Kr33 av Lennart Kollmats och Kenth Skårvik

(fp) yrkas ett tillkännagivande till regeringen om

vad i motionen anförts om beroende och missbruk

(yrkande 7 delvis). Motionärerna påpekar att nikotin

i tobak är ett av de mest beroendeframkallande

ämnena som finns samt att senare tids forskning

stöder antagandet att rökdebut i unga år kan vara en

inkörsport till alkohol- och drogmissbruk. I det

förebyggande arbetet mot alkolhol- och

narkotikamissbruk måste således ingå att även

bekämpa bruk av tobak, anförs det. Motionärerna

begär vidare ett tillkännagivande om Dopingjourens

verksamhet (yrkande 9). De påpekar att det efter år

1999 inte finns några medel avsatta för verksamheten

och att den telefonrådgivning och fortbildnings- och

utbildningsverksamhet som jouren stått för kommer

att läggas ned. Motionärerna anser att staten

snarast bör ta upp förhandlingar med

Landstingsförbundet om hur verksamheten kan drivas

vidare.

Tidigare behandling

Utskottet har vid flera tillfällen, senast i

betänkande 1998/99:SoU4 Narko-tikapolitik, enhälligt

uttalat sig om den svenska narkotikapolitiska

inriktningen och om förebyggande arbete mot droger.

I det nämnda betänkandet, till vilket hänvisas för

en utförlig bakgrundsredovisning (s. 6 f.),

behandlades regeringens skrivelse 1997/98:172 En

narkotikapolitisk redogörelse. Utskottet behandlade

även motionsyrkanden bl.a. om information till

föräldrar, om vikten av att förhindra tobaksdebut i

det drogförebyggande arbetet samt om ANT-

undervisning. Utskottet anförde i denna del bl.a.

följande (s. 11 f.):

Målet för den svenska narkotikapolitiken är att

skapa ett narkotikafritt samhälle.

Narkotikapolitiken måste bl.a. bygga på en

kombination av olika förebyggande insatser.

Utskottet anser att det är särskilt angeläget att

kraftfullt motverka ungdomars narkotikaanvändning.

Det behövs kraftfulla insatser för att vända trenden

mot ett ökande intresse för narkotika och ett ökande

missbruk bland ungdomar. Viktigt i detta sammanhang

är samverkan mellan olika lokala organ och

organisationer, en god samordning av insatserna samt

ett levande och enträget engagemang från samhällets,

från föräldrars och från frivilligorganisationers

sida. Lika viktigt är det att informera ungdomar och

deras föräldrar om narkotika och

narkotikamissbrukets symtom och verkningar och i det

sammanhanget verka för attitydförändringar.

Narkotikakommissionen har, som en av sina särskilda

uppgifter, att utvärdera och föreslå åtgärder för

att stärka och effektivisera det drogföre-byggande

arbetet. - - -

Riksdagen har de två senaste åren givit regeringen

till känna vad ett enigt socialutskott anfört om

narkotikapolitikens mål och inriktning samt om

Sveriges insatser mot narkotikan på internationell

nivå. Utskottet vidhåller sin inställning.

Utskottet avstyrkte motionsyrkandena. Riksdagen

följde utskottet (rskr. 1998/99:138).

I ett nyligen avgivet yttrande till kulturutskottet

över regeringens proposition 1998/99:107 En

idrottspolitik för 2000-talet, 1998/99:SoU6y,

behandlade utskottet ett flertal motioner om

Dopingjouren vid Huddinge sjukhus. I yttrandet, till

vilket hänvisas, ges en fyllig bakgrundsredovisning

om dopning m.m. Utskottet anförde att Dopingjouren

under många år har fungerat som en kunskaps- och

rådgivningscentral för hela landet och att den

samlade kunskap som finns där innebär ett stöd i

arbetet med att bygga upp tillräckliga kunskaper om

dopning och om hur skador efter missbruk av

dopningsmedel kan lindras. Utskottet vidhöll att det

är av vikt att den erfarenhet, kompetens och kunskap

som finns vid Dopingjouren tas till vara även i

framtiden. Verksamheten vid Dopingjouren spelar en

mycket viktig roll för att komma till rätta med

missbruk och spridning av dopningsmedel, anförde

utskottet vidare. Utskottet konstaterade att

regeringen i proposition 1998/99:115 uttalat att

Dopingjouren i det förebyggande arbetet på området

har en stor betydelse för hela landet. Utskottet

delade denna bedömning och förutsatte därmed att

regeringen noga följer frågan om Dopingjourens

framtid. Ifrågavarande motionsyrkanden ansågs till

viss del tillgodosedda och borde enligt utskottet

avstyrkas.

Socialutskottets bedömning

Socialutskottet har vid flera tidigare tillfällen,

senast i februari 1999, enhälligt uttalat att målet

för den svenska narkotikapolitiken är att skapa ett

narkotikafritt samhälle och att det är särskilt

angeläget att kraftfullt motverka ungdomars

narkotikaanvändning. Utskottet delar regeringens oro

över att unga människor tycks alltmer positiva till

och nyfikna på narkotika och vill därför åter

framhålla vikten av starka insatser för att vända

denna trend. Unga människors vilja och förmåga att

avstå från droger måste stärkas. Utskottet vidhåller

att det i det förebyggande arbetet är viktigt med

samverkan mellan olika lokala organ och

organisationer, en god samordning av insatserna samt

ett levande och enträget engagemang från samhällets,

från föräldrars och från frivilligorganisationers

sida. Utskottet vill också åter betona vikten av att

informera ungdomar och deras föräldrar om narkotika

och narkotikamissbrukets symtom och verkningar samt

att i det sammanhanget verka för

attitydförändringar.

De synpunkter som framförs i motionerna Kr29 (m)

yrkande 1, Kr30 (kd) yrkande 9 och Kr33 (fp) yrkande

7 delvis faller inom ramen för de uttalanden om den

narkotikapolitiska inriktningen och det förebyggande

arbetet som ett enigt socialutskott tidigare gjort

och med de tillkännagivanden som riksdagen gjort

till regeringen våren 1997 och våren 1998. Enligt

socialutskottets mening är motionerna delvis

tillgodosedda och bör därför avstyrkas.

Socialutskottet delar regeringens bedömning att

Dopingjouren har en stor betydelse för hela landet i

det förebyggande arbetet mot dopning och förutsätter

att regeringen noga följer frågan om Dopingjourens

framtid. Motion Kr33 (fp) yrkande 9 bör avstyrkas.

Självmord bland ungdomar

Propositionen

I propositionen anförs att barn och ungdomar i

Sverige har en mycket god fysisk hälsa och att de

tillhör de friskaste barnen i världen. Oroande

tecken finns dock på att denna positiva utveckling

kan komma att brytas på vissa områden, främst när

det gäller den psykiska hälsan och levnadsvanorna.

Regeringen nämner att det framgår av

Socialstyrelsens Folkhälsorapport (SoS-rapport

1997:18) att bl.a. ensamboende med barn fått det

ekonomiskt och socialt svårare och att alltfler barn

bor i familjer där en eller båda föräldrarna är

arbetslösa. Detta kan indirekt och på sikt innebära

problem för barns och ungdomars hälsa och

välbefinnande, anförs det. Ungdomars svårigheter att

etablera sig på arbetsmarknaden kan också påverka

deras hälsa. Andelen flickor och pojkar som har

huvudvärk, ont i magen och känner sig nedstämda är i

dag högre än för fem år sedan, anges det i

propositionen.

Motionen

I motion Kr33 av Lennart Kollmats och Kenth Skårvik

(fp) yrkas att riksdagen skall ge regeringen till

känna vad i motionen anförts om att motverka

självmord bland ungdomar (yrkande 8). Enligt

motionärerna ökar antalet ungdomar som söker hjälp

hos skolkurator och på barnpsykiatriska

mottagningar. En tonåring tar sitt liv varje vecka

och många fler gör självmordsförsök. Motionärerna

framhåller vikten av självmordsprevention och av att

det nationella programmet "Stöd i självmordskriser"

inte bara förs ut till primärvården och

sjukhusvården utan också till skolan och

skolhälsovården. Vidare måste de bristande

resurserna inom psykiatrin avhjälpas när det gäller

att ge vård och behandling till självmordsnära

personer och stöd till anhöriga, anförs det.

Tidigare behandling

Socialutskottet behandlade motioner om

självmordsprevention senast i betänkande

1998/99:SoU8 Folkhälsofrågor m.m. (s. 18 f.) I sin

bedömning (s. 28) framhöll utskottet åter

självklarheten och den stora vikten av att det

självmordspreventiva arbetet bedrivs på bred front.

Ett förebyggande arbete utförs också av bl.a.

Folkhälsoinstitutet och Centrum för suicidforskning

och prevention. Utskottet förutsatte att detta

arbete fortsätter och att det nationella programmet

för självmordsprevention sprids till alla berörda.

Utskottet konstaterade att Nationella

folkhälsokommittén har lyft fram bl.a. psykisk

ohälsa som ett av de områden som bedöms få en

central roll vid formuleringen av nationella

folkhälsomål och strategier. Vidare bereds

Barnpsykiatriutredningens slutbetänkande inom

Regeringskansliet. Utskottet ansåg att riksdagen

inte borde göra något tillkännagivande till

regeringen och avstyrkte de aktuella motionerna.

Riksdagen följde utskottet (prot. 1998/99:79).

Socialutskottets bedömning

Socialutskottet vidhåller att det självfallet är

mycket angeläget att på alla sätt förebygga

självmord, inte minst bland barn och ungdomar. Hela

samhället har här en betydelsefull roll. All

personal som arbetar med barn och ungdomar har en

viktig uppgift när det gäller att upptäcka och

förebygga psykisk ohälsa hos barn och ungdomar.

Utskottet ser positivt på att en särskild utredning

har tillsatts med uppdrag att kartlägga elevvårdens

och skolhälsovårdens verksamhet och funktion samt

överväga lämpliga åtgärder i syfte att höja

kvaliteten och effektiviteten i verksamheten.

Utredningsuppdraget skall vara slutfört senast den

15 december 1999. Ungdomsmottagningarna har enligt

utskottet också en betydelsefull roll i sammanhanget

genom att tidigt kunna fånga upp och ge stöd åt

ungdomar med olika problem. Socialstyrelsen har fått

regeringens uppdrag att se över

ungdomsmottagningarnas förebyggande verksamhet och

skall redovisa uppdraget senast den 31 december

1999. Vidare avser Nationella folkhälsokommittén att

ta fram förslag till mål bl.a. när det gäller

psykisk hälsa bland barn och ungdomar.

Utskottet vill framhålla vikten av ett väl

fungerande samarbete mellan olika instanser som

arbetar med barn och ungdomar med sociala, psykiska

eller andra problem. Utskottet välkomnar därför den

särskilda utredning som regeringen nyligen beslutat

om och som har i uppgift att beskriva och analysera

de problem som finns i dag vid samverkan mellan

landstingens hälso- och sjukvård och kommunernas

vård och omsorg samt att lämna förslag till

lösningar som förbättrar möjligheterna till

samverkan. I direktiven (dir. 1999:42) nämns bl.a.

att Barnpsykiatrikommittén har pekat på behovet av

samverkan mellan kommuner och landsting när det

gäller barn och ung-domar med psykiska problem.

Uppdraget skall redovisas senast den 30 september

2000. Utskottet har också erfarit att det i dag

pågår ett omfattande utvecklingsarbete i flertalet

landsting i syfte att möjliggöra flexibla

åldersgränser mellan barn- och ungdomspsykiatrin och

vuxenpsykiatrin när det gäller ungdomar i åldern

15-25 år.

Barnpsykiatrikommittén har haft regeringens uppdrag

att utreda vården och stödet till barn och ungdomar

med psykiska problem. Kommitténs slutbetänkande, Det

gäller livet (SOU 1998:31), presenterades i februari

1998. Utskottet kan konstatera att många av de ovan

redovisade åtgärderna ligger i linje med

Barnpsykiatrikommitténs förslag. Övriga delar av

betänkandet bereds enligt uppgift för närvarande

inom Regeringskansliet. Utskottet förutsätter att

regeringen därefter återkommer till riksdagen.

Utskottet förutsätter även att det

självmordspreventiva arbetet vid bl.a.

Folkhälsoinstitutet och Centrum för suicidforskning

och prevention fortsätter samt att det nationella

programmet för självmordsprevention sprids till alla

berörda instanser.

Med hänsyn till det omfattande arbete som pågår med

syfte att förbättra stödet till barn och ungdomar

med psykiska problem anser socialutskottet att

motion Kr33 (fp) yrkande 8 i huvudsak är

tillgodosedd och bör avstyrkas.

Stockholm den 3 juni 1999

På socialutskottets vägnar

Ingrid Burman

I beslutet har deltagit: Ingrid Burman (v), Chris

Heister (m), Susanne Eberstein (s), Margareta

Israelsson (s), Rinaldo Karlsson (s), Chatrine

Pålsson (kd), Leif Carlson (m), Hans Hjortzberg-

Nordlund (m), Conny Öhman (s), Elisebeht Markström

(s), Rolf Olsson (v), Lars Gustafsson (kd), Cristina

Husmark Pehrsson (m), Thomas Julin (mp), Kenneth

Johansson (c), Kerstin Heinemann (fp) och Catherine

Persson (s).

Avvikande mening

Ingrid Burman (v), Rolf Olsson (v), Thomas Julin

(mp) och Kerstin Heinemann (fp) anser att tredje

stycket av utskottets bedömning under avsnittet

Insatser mot drogmissbruk m.m. bort ha följande

lydelse:

Socialutskottet delar regeringens

bedömning att Dopingjouren

har en stor betydelse för

hela landet i det

förebyggande arbetet mot

dopning. Verksamheten

finansieras fram t.o.m. den

31 december 1999 av

läkemedelsföretaget

Pharmacia & Upjohn AB.

Utskottet ser med oro på

att frågan om den fortsatta

finansieringen inte är löst

och anser att staten

snarast bör ta upp

förhandlingar med

Landstingsförbundet om hur

verksamheten vid

Dopingjouren kan drivas

vidare. Kulturutskottet bör

därför tillstyrka motion

Kr33 (fp) yrkande 9.

Utbildningsutskottets

yttrande

1999/2000:UbU1y

Ungdomspolitiken

Till kulturutskottet

Kulturutskottet har den 27 maj 1999 beslutat bereda

utbildningsutskottet tillfälle att yttra sig över

proposition 1998/99:115 På ungdomars villkor -

Ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och

framtidstro jämte motioner i de delar som berör

utskottets beredningsområde.

Utskottet behandlar i det följande motionsyrkanden

med anknytning till regeringens förslag till mål

m.m. för den nationella ungdomspolitiken, nämligen

motionerna 1998/99:Kr29 (m) yrkande 2, 1998/99:Kr30

(kd) yrkandena 6 och 10 (delvis), 1998/99:Kr32 (c)

yrkande 4 (delvis), 1998/99:Kr33 (fp) yrkandena 1,

3, 6 och 10 samt 1998/99:Kr35 (fp) yrkande 2.

Propositionen i huvudsak

I propositionen föreslås för den nationella

ungdomspolitiken på 2000-talet tre övergripande mål

som skall ersätta tidigare riktlinjer. För det

första skall ungdomar ha goda förutsättningar att

leva ett självständigt liv. För det andra skall

ungdomar ha verklig möjlighet till inflytande och

delaktighet. För det tredje skall ungdomars

engagemang, skapande förmåga och kritiska tänkande

tas till vara som en resurs. De tre målen skall ingå

i ett system för styrning, uppföljning och analys av

ungdomspolitiken. Med stöd av målen bör enligt

regeringens bedömning effekterna av de insatser som

genomförts följas upp och analyseras

sektorsövergripande. För att göra detta möjligt bör

målen kompletteras med delmål som är möjliga att

följa upp. Regeringen avser att utarbeta delmål för

ungdomspolitiken, vilka bl.a. bör ingå i

regleringsbreven för budgetåret 2000 till berörda

myndigheter. Enligt propositionen bör under samtliga

mål formuleras delmål som rör bl.a.

utbildningsområdet. Ungdomsstyrelsen skall verka för

att målen för den nationella ungdomspolitiken

uppfylls.

Allmänna utbildningsfrågor

Utbildningsutskottet behandlar i detta avsnitt

motionsyrkanden med anknytning till målet att

ungdomar skall ha goda förutsättningar att leva ett

självständigt liv (mål 1).

Ungdomars utbildning

I motion 1998/99:Kr33 (fp) yrkande 3 tas frågor upp

om ungdomars utbildning. Motionärerna anser att en

förutsättning för Sveriges utveckling är att antalet

högskoleplatser ytterligare ökar. Vidare framhålls

att det finns stora skillnader i utbildningsval

mellan unga män och unga kvinnor. Ytterligare

åtgärder måste enligt motionärerna vidtas för att

bryta det könssegregerande mönstret så tidigt som

möjligt. De framhåller också att det är ett stort

bekymmer att många elever lämnar grundskolan utan

att kunna läsa, skriva och räkna och att en stor

andel av eleverna i gymnasieskolan misslyckas.

U t s k o t t e t föreslår att kulturutskottet

avstyrker yrkandet och vill som skäl anföra

följande.

Enligt 1999 års ekonomiska vårproposition (prop.

1998/99:100, s.150) bör utbyggnaden av

grundutbildningen vid universitet och högskolor som

beslutats avseende perioden 1997-2000 fortsätta.

Regeringen har beräknat medel för 10 000 nya

högskoleplatser fr.o.m. den 1 juli 2001 samt för

ytterligare 10 000 platser fr.o.m. den 1 juli 2002.

Högskolan har tillförts sammantaget 68 000 nya

permanenta platser under perioden 1997-2000.

Utskottet kan konstatera att en kraftig utbyggnad

har skett av antalet högskoleplatser under senare år

och att en fortsatt ökning av platserna nu planeras.

När det gäller jämställdhetspolitiken på

utbildningsområdet råder det en bred politisk

enighet om det övergripande målet, nämligen att

flickor och pojkar skall ha lika rätt och

möjligheter. Det finns också en samsyn i fråga om

att det behövs aktiva insatser för att detta mål

skall nås. Utskottet anser i likhet med motionärerna

att det är viktigt att åtgärder vidtas så tidigt som

möjligt för att bryta det könssegregerade mönstret i

fråga om utbildningsval. Utskottet har tidigare i

flera sammanhang - senast i betänkande 1998/99:UbU6

Jämställdhetsfrågor inom utbildningsområdet -

framhållit att förskolan har en betydelsefull

uppgift i arbetet med att främja jämställdhet mellan

könen. Denna uppgift har lyfts fram och kommit till

tydligt uttryck i läroplanen för förskolan (Lpfö 98)

som trädde i kraft den 1 augusti 1998. I läroplanen

sägs bl.a. följande. Förskolan skall motverka

traditionella könsmönster och könsroller. Flickor

och pojkar skall i förskolan ha samma möjligheter

att pröva och utveckla förmågor och intressen utan

begränsningar utifrån stereotypa könsroller.

Utskottet vill även peka på att regeringen i

regleringsbrev för år 1999 ålagt Skolverket att öka

sin uppföljning och utvärdering av hur

jämställdhetsperspektivet implementeras i

undervisningen. Vidare tillsattes inom

Utbildningsdepartementet i våras en projektgrupp

vars uppgift är att under år 1999 utveckla arbetet

med värdegrunden i skolan. Värdegrunden finns

formulerad i läroplanerna och anger de grundläggande

värden som vårt samhällsliv vilar på -

människolivets okränkbarhet, individens frihet och

integritet, alla människors lika värde, jämställdhet

mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga

och utsatta - och som skolan skall förmedla och

förankra hos eleverna. Projektgruppen skall bl.a.

genom olika insatser stödja och stimulera skolorna

att konkretisera värdegrunden i sin verksamhet.

Syftet är att få skrivningarna i läroplanerna att

genomsyra skolans verksamhet i sin helhet. Utskottet

vill framhålla skolans viktiga roll när det gäller

att lägga grunden för ett mer jämställt samhälle.

Synen på jämställdhet som både en värdegrundsfråga

och en pedagogisk fråga i skolan har accentuerats

under senare år. Arbetet med att främja jämställdhet

mellan könen har lyfts fram i skollag och

läroplaner. Utskottet vill än en gång understryka

att detta måste få genomslag i skolans undervisning

och verksamhet i övrigt.

Utskottet övergår till att kortfattat behandla den

del av yrkandet som berör frågan om att vissa elever

i skolan inte lyckas nå de uppsatta målen. Utskottet

har i många sammanhang betonat att skolhuvudmännen

har ett tydligt ansvar för att alla elever ges

möjlighet att nå grundskolans mål. Det är av stor

vikt att varje kommun och skola noga analyserar

resultaten, värderar dem och anger konkreta åtgärder

för förbättringar. Utskottet vill i sammanhanget

påminna om att rektor enligt grundskoleförordningen

(5 kap. 1 §) har ett ansvar för att ett

åtgärdsprogram upprättas för alla elever som behöver

särskilda stödinsatser. Vid utarbetandet av

programmet bör samråd ske med eleven och elevens

föräldrar. Det bör också framhållas att ett flertal

åtgärder har vidtagits under senare år för att

stärka arbetet med att bedöma, värdera och utveckla

kvaliteten i skolan, bl.a. har en förordning

utfärdats om kvalitetsredovisning inom skolväsendet

(SFS 1997:702). I denna föreskrivs en skyldighet för

varje kommun och skola att skriftligen göra en

kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga

uppföljningen av verksamheten. Skolverket har tagit

fram flera skrifter, bl.a. Allmänna råd (1999:1) och

Verktyg för utvärdering (1999), i syfte att stödja

kommuners och skolors arbete med utvärdering och

kvalitetssäkring.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att

resultaten i gymnasieskolan behöver förbättras och

att andelen elever med slutbetyg bör öka. Utskottet

vill i sammanhanget peka på att en utveckling av

gymnasieskolan för närvarande pågår i flera viktiga

avseenden, bl.a. undersöks möjligheten att etapp-

indela kärnämnena och en ny lärlingsutbildning

införs fr.o.m. den 1 juli 2000.

Elever i behov av särskilt stöd

Enligt motion 1998/99:Kr33 (fp) yrkande 10 är det

oacceptabelt att elever med läs- och

skrivsvårigheter blir föremål för utredning och

åtgärder först långt upp i skolåldern. Motionärerna

betonar att det går snabbare och lättare att

avhjälpa svårigheterna om hjälpen sätts in tidigt.

De anser att det bör inrättas fler dyslexicentrum så

att alla barn med läs- och skrivsvårigheter kan få

hjälp med sina problem.

U t s k o t t e t har behandlat frågor om läs- och

skrivsvårigheter/dyslexi utförligt i betänkande

Läroplan för det obligatoriska skolväsendet,

förskoleklassen och fritidshemmet, m.m. (bet.

1997/98:UbU18 s. 15-19). Utskottet hänvisar till vad

utskottet då anförde, bl.a. beträffande vikten av

att tillräckliga resurser måste avsättas i

kommunerna för elever i behov av särskilt stöd och

att det inte är tillräckligt med att ett

åtgärdsprogram upprättas för en elev om det inte

till ett sådant program är knutet särskilda resurser

för de elever som kräver extra resurser av olika

slag. Utskottet framhöll också att ett

åtgärdsprogram skall föregås av en utredning som

innehåller en analys av elevens problem och att det

för vissa elever kan vara befogat med en bredare

utredning, t.ex. en bedömning av psykolog, logoped

eller annan erforderlig specialist. Skolan måste ta

ansvar för att kartlägga och analysera elevens

specifika språksituation. Därefter bör eleven få den

hjälp den behöver, inklusive olika kompensatoriska

åtgärder. Det är angeläget att skolorna har tillgång

till specialistkompetens såsom psykologer, logopeder

och speciallärare. Det är dock en kommunal

angelägenhet att anställa erforderlig personal och

att organisera verksamheten i skolan, heter det i

betänkandet.

Regeringen har i proposition Elever med

funktionshinder - ansvar för utbildning och stöd

(prop. 1998/99:105) informerat om att den avser att

införa åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt

stöd i de skolformer i det offentliga skolväsendet

för barn och ungdom som i dag inte omfattas av ett

sådant krav, samt i motsvarande fristående skolor.

Utskottet noterar att regeringen i 1999 års

ekonomiska vårproposition (prop. 1998/99:100) har

beräknat medel för en treårig satsning på

kompetensutveckling bl.a. i syfte att stärka

förutsättningarna för elever i behov av särskilt

stöd att nå målen. Regeringen avser att återkomma i

budgetpropositionen för år 2000 med en närmare

precisering av medlen. Utskottet hänvisar också till

vad utskottet anfört ovan om uppföljning och

kvalitetssäkring av verksamheten i skolorna.

Utskottet vill även i sammanhanget peka på att en

utredning nyligen har tillsatts för att göra en

översyn av skollagen (dir. 1999:15). En

parlamentariskt sammansatt kommitté skall bl.a.

överväga hur skollagen bör utformas för att

tydliggöra det kommunala ansvaret för utbildningens

kvalitet och likvärdighet. Kommittén skall också

analysera hur termerna elevens rätt respektive

kommuns skyldighet används i skollagen samt vid

behov föreslå de förändringar som krävs för en ökad

tydlighet av termernas betydelse.

Utbildningsutskottet anser att kulturutskottet bör

avstyrka det förevarande yrkandet.

Insatser för att förbättra hörselskadade barns

situation begärs i motion 1998/99:Kr33 (fp) yrkande

6. Motionärerna betonar vikten av att man tar reda

på vilket stöd dessa barn behöver innan de placeras

i vanlig skola. Lärarnas kunskaper om hörselskador

behöver ökas och skolan akustikanpassas. Föräldrarna

behöver få kunskap och stöd för att kunna medverka

till barnets anpassning i skolan.

U t s k o t t e t påminner om att med undantag för

det fåtal elever som får sin utbildning i den

statliga specialskolan återfinns det stora flertalet

elever med svåra funktionshinder i den kommunala

skolan. Kommunerna har genom sitt ansvar för skolan

även det grundläggande ansvaret för stöd till skolan

i specialpedagogiska frågor. Hjälp till kommunerna i

detta ges av Statens institut för handikappfrågor i

skolan (SIH), landstingens pedagogiska hörselvård,

resurscenter, kunskapscenter m.fl.

Regeringen har i proposition 1998/99:105 i maj 1999

bl.a. föreslagit att specialskolorna för döva och

hörselskadade barn skall upphöra att vara egna

myndigheter och att de förs samman till en ny

myndighet som skall ledas av en styrelse.

Specialskolan som skolform behålls för döva och

hörselskadade elever. I propositionen aviseras också

tillsättandet av en organisationskommitté som skall

ges i uppdrag att skyndsamt utveckla och lägga

förslag om den konkreta utformningen av en förändrad

stödorganisation som kan bidra till ökad samverkan

mellan stat, kommun och landsting. Avsikten med en

förändrad stödorganisation är bl.a. att samordna

resurser som finns spridda på olika organ.

Verksamheten bör enligt propositionen indelas i fem

geografiska regioner med ansvar för övergripande

rådgivning, regional samordning,

kompetensutveckling, utvecklingsverksamhet,

information och samverkan med andra aktörer som

kommuner, specialskolorna, landstingens

habilitering, den specialpedagogiska utbildningen,

handikapporganisationerna m.fl. Regeringen anser att

stödverksamheten bör ha en direkt anknytning till

en, gärna forskningsbaserad, utvecklingsverksamhet

inom området specialpedagogik. Ärendet bereds för

närvarande av utbildningsutskottet.

Utskottet vill också hänvisa till vad utskottet har

anfört i det föregående beträffande bl.a.

åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd.

Utbildningsutskottet anser att yrkandet bör

avstyrkas av kulturutskottet.

Elever med invandrarbakgrund

Enligt motion 1998/99:Kr32 (c) yrkande 4 (delvis)

bör Skolverket med anledning av rapporterna om

resultaten i skolan för elever med invandrarbakgrund

ges ett uppdrag i syfte att öka kunskapen om

ungdomar med en annan etnisk och kulturell bakgrund

och hur deras ställning i samhället kan stärkas.

U t s k o t t e t ser i likhet med motionärerna

med oro på rapporterna om resultaten i skolan för

elever med invandrarbakgrund. Utskottet noterar att

Skolverket nyligen till regeringen bl.a. redovisat

preliminär statistik över betygen i svenska, svenska

som andraspråk, engelska och matematik i årskurs 9

våren 1999 (Kvalitetsutvecklingen i svensk

barnomsorg och skola 1999). Rapporten visar bl.a.

att elever med utländsk bakgrund är

överrepresenterade bland elever som inte når målen.

Regeringen har i maj 1999 i Utvecklingsplan för

förskola, skola och vuxen-

utbildning - samverkan, ansvar och utveckling (skr.

1998/99:121) redovisat sin grundläggande syn på

skolpolitikens inriktning under de närmaste två

åren. Regeringen anser bl.a. att en diskussion

kring pedagogiken i skolor, där eleverna har sina

rötter i många länder och kulturer, behöver

stimuleras. Regeringen kommer därför att under året

ge Skolverket i uppdrag att kartlägga och granska

hur olika pedagogiska tillvägagångssätt används i

undervisningen i dessa skolor. Regeringen betonar

också att lärarna behöver stöd för att öka sin

kunskap och kompetens. Särskilda medel kommer därför

att avsättas för kompetensutveckling för lärare i

skolor med elever med många olika nationaliteter och

språk. Regeringen pekar också på att, förutom det

arbete som bedrivs inom Utbildningsdepartementets

värdegrundsprojekt på det mångkulturella området,

har ett flertal utredningar och kartläggningar under

de senaste åren behandlat situationen för barn och

ungdomar med utländsk bakgrund. En arbetsgrupp

kommer därför att tillsättas inom Regeringskansliet

med uppdrag att utforma förslag till konkreta

insatser inom området.

Utskottet anser att de av regeringen redovisade

åtgärderna inom området är angelägna. Enligt

utbildningsutskottets mening bör kulturutskottet med

hänvisning till planerade åtgärder inom området

avstyrka yrkandet i den del det berör uppdrag till

Skolverket.

Skolans arbetsmiljö

Enligt motion 1998/99:Kr33 (fp) yrkande 1 behöver

arbetsmiljön för elever i skolan förbättras. Det

gäller såväl den fysiska miljön med dålig

ventilation och olämpliga byggnadsmaterial som den

psykosociala miljön där mobbning och våld utgör

oacceptabla problem.

U t s k o t t e t anser att kulturutskottet bör

avstyrka yrkandet.

Utbildningsutskottet har nyligen behandlat och

avstyrkt motionsyrkanden med anknytning till skolans

arbetsmiljö (bet. 1998/99:UbU11). Riksdagen har

avslagit samtliga yrkanden. Utskottet hänvisar till

vad utskottet då anförde allmänt om den fysiska

arbetsmiljön i skolan (s. 53) och beträffande

åtgärder mot mobbning i skolan (s. 23-26). I fråga

om den fysiska arbetsmiljön i skolan redovisade

utskottet olika åtgärder inom området, bl.a.

Folkhälsoinstitutets nätverk Hälsofrämjande skola,

Stiftelsen Skolans Uterums verksamhet och

regeringens uppdrag till Boverket att tillsammans

med Folkhälsoinstitutet och andra berörda

myndigheter och organisationer i satsningen kring

Innemiljöåret 1999 inkludera aktiviteter med

inriktning mot inomhusmiljöer där barn och ungdom

vistas. Uppdraget skall redovisas till

Socialdepartementet senast den 31 januari 2000.

När det gäller åtgärder mot mobbning i skolan kan

utskottet konstatera att värdegrundsfrågorna, i

vilka frågor om mobbning ingår, är ett prioriterat

område för regeringen. Inom Utbildningsdepartementet

har en projektgrupp tillsatts med uppgift att

utveckla värdegrundsarbetet i skolorna.

Projektgruppen skall under år 1999, med utgångspunkt

i läroplanernas formuleringar om värdegrunden,

stödja det lokala arbetet med att tillämpa

värdegrunden i praktiken. Projektgruppen skall

dokumentera sitt arbete och senast den 25 februari

2000 presentera sina slutsatser och förslag. Det

pågår också inom Skolverket ett omfattande arbete

med värdegrundsfrågorna. Skolverket har fått

regeringens uppdrag att utarbeta kommentar- och

referensmaterial om hur man lokalt kan arbeta med

värdegrundsfrågor, t.ex. mobbning och trakasserier

på grund av kön eller sexuell identitet.

Kommentarmaterialet presenterades i maj i år, medan

referensmateralet blir färdigt under hösten.

Skolverket har också fått i uppdrag att i början av

år 2000 redovisa en fördjupad studie avseende

värdegrunden. Vidare har Skolverket regeringens

uppdrag att genomföra en nationell

kvalitetsgranskning av skolans arbete mot mobbning.

Resultatet av granskningen skall redovisas den 15

november 1999. Granskningen skall dels kontrollera

och redovisa skolans resultat och måluppfyllelse,

dels ge stöd till utvecklingen lokalt.

Utbildning med inriktning mot företagande och

entreprenörskap

Frågor med anknytning till entreprenörskap hos

ungdomar tas upp i motion 1998/99:Kr30 (kd) yrkande

10. Skolan har en mycket viktig roll för att ge

eleverna förståelse för företagandets roll och

betydelse i samhället. Motionärerna pekar på att de

har föreslagit att ytterligare ett nationellt

program med inriktning på företagande och

entreprenörskap bör införas i gymnasieskolan. Även

på högskolenivå är det viktigt med kurser och

utbildningar inriktade mot företagande och

entreprenörskap. Folkhögskolor skulle kunna satsa på

kurser om företagande och hur man startar eget

företag. Arbetsmarknadspolitiken borde också i

större utsträckning uppmuntra eget företagande.

U t s k o t t e t anser att kulturutskottet bör

avstyrka yrkandet i den del det rör

utbildningsutskottets beredningsområde.

Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat

och avstyrkt likartade motionsyrkanden om att ett

nationellt program med inriktning på företagande och

entreprenörskap skall inrättas (senast i bet.

1998/99:UbU3 s. 16) och om kurser inriktade mot

entreprenörskap inom högskolan (senast i bet.

1998/99:UbU7 s. 29). Riksdagen har avslagit

yrkandena. Utskottet påminde beträffande kurser

inriktade mot entreprenörskap inom högskolan att

ansvaret för kursutbudet, inom vissa mycket vida

ramar satta av statsmakterna, sedan åtskilliga år är

lagt på varje universitets och högskolas styrelse.

Utskottet informerade även om att det i databasen

ASKen, Högskoleverkets och lärosäternas automatiska

utbildningskatalog, fanns kurser under sökordet

entreprenör vid elva lärosäten. När det gäller

inrättande av ett särskilt nationellt program med

inriktning på företagande och entreprenörskap pekade

utskottet bl.a. på att arbetslivs- och

företagarfrågor berörs i programmålen för flera

program och i flera kursplaner. Det anges t.ex. i

programmålen för hantverksprogrammet att eleverna

skall ha sådana grundläggande kunskaper i

företagsekonomi, marknadsföring och lagstiftning som

är relevanta för mindre företag. Utskottet pekade

också på att det inom gymnasieskolans ram finns ett

betydande utrymme för flexibla lösningar på lokal

nivå, vilket många kommuner har utnyttjat, inte

minst för att anordna olika former av

företagarutbildning.

Utskottet vill än en gång betona skolans betydelse

för att lägga grunden för ett positivt

förhållningssätt när det gäller entreprenörskap och

företagsamhet. Utskottet upprepar också att det

enligt utskottets uppfattning primärt inte är fråga

om att utbilda blivande företagare i skolan utan

snarare att stimulera till initiativförmåga och

kreativitet hos eleverna. Utskottet vill också

informera om att det finns ett särskilt nätverk för

Entreprenörskap i skolan (NESK). Nätverket består av

14 olika organisationer, bl.a. Skolverket, NUTEK,

Sveriges Industriförbund, Ung Företagsamhet, SAF,

Företagarnas Riksorganisation. Detta nätverk kommer

under år 1999 att genomföra sju regionala

konferenser i Sverige. Utskottet vill i

sammanhanget tillägga att regeringen har aviserat en

översyn av de nuvarande nationella programmen.

Inflytande och delaktighet

Utskottet behandlar i detta avsnitt motionsyrkanden

med anknytning till det andra och det tredje målet

för ungdomspolitiken, nämligen att ungdomar skall ha

verklig möjlighet till inflytande och delaktighet

och att ungdomars engagemang, skapande förmåga och

kritiska tänkande skall tas till vara som en resurs.

Frågor om ungdomars möjlighet till inflytande och

delaktighet tas upp under avsnitt 3.4. i

propositionen och det finns även ett särskilt

avsnitt om demokrati i skolan (punkt 5.1.2). Enligt

regeringens bedömning bör ungdomars demokratiska

engagemang på olika sätt uppmuntras i skolan.

Regeringen redovisar att den under år 1999 avser att

verka för att försöksverksamheten med lokala

styrelser med elevmajoritet i gymnasieskolorna

sprids, att elevrådsarbete och annat ideellt arbete

uppmuntras i skolan, att elevombudsmannen ges

fortsatt stöd, att politiska ungdomsförbund ges

bättre möjligheter att medverka i skolan och att

anordnande av s.k. skolval uppmuntras.

Elevinflytandet i skolan behandlas i två yrkanden.

Frågan om försöksverksamheten med lokala styrelser

med elevmajoritet i gymnasieskolorna tas upp i

motion 1998/99:Kr30 (kd) yrkande 6. Motionärerna

pekar på att de tidigare har avvisat denna

försöksverksamhet. De anser att det inte är rimligt

att kräva av eleverna att de skall ha ett

helhetsgrepp över utbildningen när de är mitt uppe i

den. De vill inte att försöksverksamheten sprids

innan en ordentlig utvärdering gjorts. I motion

1998/99:Kr35 (fp) yrkande 2 framhålls att elevernas

inflytande över den egna utbildningssituationen i

skolan måste utvecklas. Motionärerna betonar att en

viktig del av elevernas behov av inflytande gäller

arbetsmiljöfrågorna. De anser att eleverna måste få

en starkare ställning i dessa frågor och att

inflytandet bör öka i takt med ökande ålder.

Elevstyrda skolor är dock enligt motionärerna inte

någon lösning på elevinflytandefrågorna. Det är fel

att en enskild kategori verksamma skall ha hela

styrelseansvaret, heter det i motionen.

U t s k o t t e t vill inledningsvis betona att

elevinflytande inte enbart är en rättvise- och

demokratifråga utan också en fråga om utbildningens

kvalitet. Rätten till elevinflytande är reglerad i

skollagen (4 kap. 2 § skollagen). Vidare betonas i

läroplanerna vikten av elevernas ansvar och

inflytande. Elevinflytandet är en del av skolans

värdegrund. Som utskottet har redovisat i det

föregående har ett värdegrundsprojekt startats inom

Utbildningsdepartementet. Projektet pågår under år

1999 och skall slutredovisas i februari år 2000.

Skolverket har också inom ramen för sitt stora

utvecklingsprojekt valt att som ett av sju områden

lyfta fram elevernas inflytande i skolan. Projektet

ELEVSAM - elevinflytande, arbetssätt och

arbetsformer i skolan - har tagit fram ett

referensmaterial "Jag vill ha inflytande överallt".

Materialet vänder sig i första hand till rektorer

och lärare och har skickats ut till samtliga skolor.

Skolverket har också nyligen gett ut en rapport om

41 skolors arbete med inflytandefrågor,

"Inflytandets villkor".

Försöksverksamheten med lokala styrelser med

elevmajoritet, som inleddes den 1 juli 1997 och

skall pågå under fyra år, är enligt utskottets

mening viktig. Den markerar att eleverna är

kompetenta att ta ett större ansvar.

Försöksverksamheten, i vilken 21 skolor deltog i

slutet av år 1998, kommer att utvärderas. Utskottet

har inget att erinra mot att ytterligare skolor

bereds möjlighet att delta i försöksverksamheten.

Utskottet anser i likhet med vad som anförts i nu

förevarande proposition att de politiska

ungdomsförbunden bör ges bättre möjligheter att

medverka i skolan. Utskottet har nyligen behandlat

denna fråga (bet. 1998/99:UbU11 s. 56). Utskottet

anförde därvid bl.a. följande. Enligt utskottets

mening har de politiska ungdomsförbunden viktiga

bidrag att ge i skolans undervisning, bl.a. i

samhällsorienterande ämnen. Ett brett föreningsliv

på skolorna med bl.a. ungdomarnas egna politiska

föreningar spelar en viktig roll för de ungas

demokratiska fostran.

Utbildningsutskottet anser att kulturutskottet bör

avstyrka motionerna 1998/99:Kr30 yrkande 6 och

1998/99:Kr35 yrkande 2.

Insatser mot drogmissbruk

I motion 1998/99:Kr29 (m) yrkande 2 tas frågor upp

om skolans insatser beträffande narkotikamissbruk

bland ungdomar. Motionärerna framhåller att skolans

roll måste förtydligas. Skolans personal måste ha

tillräckliga kunskaper om narkotikans symtom och

verkningar för att snabbt kunna upptäcka

förändringar i unga människors personlighet. Skolan

måste ha en absolut plikt att informera föräldrarna

om barnet uppvisar oroande tendenser.

U t s k o t t e t föreslår att kulturutskottet

avstyrker yrkandet.

Utbildningsutskottet behandlade och avstyrkte i

våras ett stort antal motionsyrkanden rörande

undervisning m.m. om alkohol, narkotika och tobak

(ANT) i skolan (bet. 1998/99:UbU11 s. 26-28).

Riksdagen avslog yrkandena. Utskottet hänvisar till

vad utskottet då anförde. Utskottet underströk bl.a.

att skolan har en mycket betydelsefull roll när det

gäller information om alkohol, tobak, narkotika och

andra droger. Utskottet ansåg det mycket positivt

att regeringen uppdragit åt Skolverket att under år

1999 genomföra en kvalitetsgranskning av ANT-

undervisningen. Denna granskning skall även

innehålla en värdering av hur drogundervisningen har

förändrats och utvecklats över tiden och vilken

effekt detta har haft på elevernas bruk av och

attityder till tobak, alkohol och andra droger samt

kunskaper om riskerna med droger. Granskningen skall

redovisas den 15 januari 2000.

Beträffande förslaget i yrkandet om "en absolut

plikt för skolan att informera föräldrarna om barnet

uppvisar oroande tendenser" vill utskottet påminna

om den möjlighet och skyldighet som finns att i

samband med utvecklingssamtal informera föräldrar om

hur elevens sociala utveckling bäst kan stödjas.

Stockholm den 15 september 1999

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Beatrice

Ask (m), Eva Johansson (s), Yvonne Andersson (kd),

Lars Hjertén (m), Tomas Högström (m), Torgny

Danielsson (s), Tomas Eneroth (s), Lennart

Gustavsson (v), Erling Wälivaara (kd), Per Bill (m),

Gunnar Goude (mp), Sofia Jonsson (c), Barbro

Westerholm (fp), Nils-Erik Söderqvist (s), Kalle

Larsson (v) och Agneta Lundberg (s).

Avvikande meningar

1. Skolans arbetsmiljö

Yvonne Andersson (kd), Erling Wälivaara (kd) och

Barbro Westerholm (fp) anför:

Vi anser i likhet med vad som anförts i motion

1998/99:Kr33 yrkande 1 att arbetsmiljön i skolan har

ägnats alltför liten uppmärksamhet. Den gäller både

den fysiska miljön med dålig ventilation och

olämpliga byggnadsmaterial och den psykosociala

miljön där mobbning och våld utgör oacceptabla

problem. Under senare år har också uppmärksammats

att elever använder ett grovt och kränkande språk

som ofta riktas mot unga flickor. Det är angeläget

att ytterligare åtgärder vidtas inom dessa områden.

Vi anser att utbildningsutskottet bort ha föreslagit

att kulturutskottet tillstyrker yrkandet.

2. Utbildning i företagande och

entreprenörskap

Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara (kd)

anför:

Det är enligt vår mening mycket viktigt att ungdomar

uppmuntras att starta företag. Vi måste till våra

ungdomar förmedla en bredare syn på arbetet än att

arbete alltid innebär en anställning hos någon

annan. Ungdomar kan och skall uppmuntras att

utnyttja sitt engagemang och sin kreativitet till

att starta eget. Skolan spelar en mycket viktig roll

för att ge eleverna förståelse för företagandets

roll och betydelse i samhället. Vi kristdemokrater

har vid flera tillfällen föreslagit att ytterligare

ett nationellt program, inriktat mot företagande och

entreprenörskap, skall införas i gymnasieskolan. Vi

vill också betona vikten av kurser och utbildningar

på högskolenivå inriktade mot företagande och

entreprenörskap.

Enligt vår uppfattning borde utbildningsutskottet

ha föreslagit att kulturutskottet tillstyrker

förslagen i motion 1998/99:Kr30 yrkande 10 (delvis)

om ett tillkännagivade såvitt avser inrättande av

ett nationellt program i gymnasieskolan och åtgärder

i högskolan för att öka antalet kurser och

utbildningar inom området företagande och

entreprenörskap.

3. Elevinflytande i skolan

Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara (kd)

anför:

Vi kristdemokrater har tidigare avvisat förslaget om

försöksverksamhet med lokala styrelser med

elevmajoritet i gymnasieskolor. Även om ungdomarna

på gymnasiet är mer mogna än högstadieelever, och i

vissa fall hinner bli myndiga innan de lämnar

skolan, bör fortfarande vuxna ha det övergripande

ansvaret för skolans styrning. Det är inte rimligt

att kräva av eleverna att de skall ha ett

helhetsgrepp över utbildningen medan de är mitt uppe

i den. Däremot kan de och skall de ingå som en

viktig del i den beslutande processen. Vi vill mot

denna bakgrund inte se någon spridning av den

försöksverksamhet som bedrivits med elevmajoritet i

de lokala styrelserna i gymnasieskolan innan en

ordentlig utvärdering gjorts.

Enligt vår uppfattning borde utbildningsutskottet

ha föreslagit att kulturutskottet tillstyrker motion

1998/99:Kr30 yrkande 6.

4. Elevinflytande i skolan

Barbro Westerholm (fp) anför:

Jag anser att utbildningsutskottet bort ha

föreslagit kulturutskottet att tillstyrka motion

1998/99:Kr35 yrkande 2.

Det är mycket viktigt att elevernas rätt till och

möjlighet till inflytande över den egna

studiesituationen utvecklas och ökas. Eleverna skall

inte vara hänvisade till att byta skola, ämne,

program eller klass för att få ett inflytande över

fördjupningskurser, läromedel eller studietakt, för

att ta några exempel. En annan inte oviktig del av

elevernas behov av inflytande gäller

arbetsmiljöfrågorna. Eleverna måste ges en starkare

ställning i dessa frågor och detta givetvis ökande i

takt med ökande ålder. Elevstyrda skolor i det

kommunala skolväsendet är dock ingen lösning på

elevinflytandefrågorna. Det är fel att en enskild

kategori verksamma skall ha hela styrelseansvaret.

Ungdomar vill ha större inflytande över den egna

studiesituationen, bestämma mer i klassrummet och i

samband med de egna aktiviteterna.

5. Insatser mot drogmissbruk

Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Lars

Hjertén (m), Tomas Högström (m), Erling Wälivaara

(kd), Per Bill (m), Sofia Jonsson (c) och Barbro

Westerholm (fp) anför:

Vi anser att utbildningsutskottet bort ha tillstyrkt

motion 1998/99:Kr29 yrkande 2.

Kampen mot narkotika måste bedrivas på bred front.

Vi vill betona vikten av att skolans roll

tydliggörs. Skolans personal måste besitta

tillräckliga kunskaper om narkotikans symptom och

verkningar för att snabbt kunna upptäcka

förändringar i unga människors personlighet. Sådana

förändringar kan vara ett tecken på ett begynnande

narkotikamissbruk. Denna information är naturligtvis

viktig för föräldrarna varför skolan måste ha en

absolut skyldighet att informera föräldrarna om

barnet uppvisar oroande tendenser.

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

1999/2000:AU1y

På ungdomars villkor

Till kulturutskottet

Kulturutskottet har den 27 maj 1999 berett sex av

riksdagens utskott, däribland

arbetsmarknadsutskottet, tillfälle att yttra sig

över regeringens proposition 1998/99:115 På

ungdomars villkor - ungdomspolitik för demokrati,

rättvisa och framtidstro jämte motioner, i de delar

de berör respektive utskotts beredningsområde.

Utskottet yttrar sig i det följande över

regeringens förslag rörande mål för ungdomspolitiken

samt valda delar av avsnitten Ungdomar och arbete

(s. 17-19 i propositionen), Den kommunala

utvecklingsgarantin (s. 50-51), Ungdomar som

entreprenörer - att skapa sina egna jobb (s. 58-60)

samt En svensk strategi för ungdomsfrågor i EU -

Insatser mot ungdomsarbetslöshet (s. 72-73). Vidare

yttrar sig utskottet över följande motioner:

1998/99:Kr30 av Inger Davidson m.fl. (kd) yrkandena

3 och 10,

1998/99:Kr31 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m)

yrkandena 3-5,

1998/99:Kr32 av Birgitta Sellén m.fl. (c) yrkande 5,

1998/99:Kr33 av Lennart Kollmats och Kenth Skårvik

(fp) yrkandena 1-3 samt

1998/99:Kr35 av Karin Pilsäter och Johan Pehrson

(fp) yrkande 2.

Till grund för propositionen ligger bl.a.

utredningsförslag från Ungdomspolitiska kommittén

(SOU 1997:71).

Allmänt om ungdomars etablering på

arbetsmarknaden

Innan utskottet behandlar propositionen och

motionerna vill utskottet inledningsvis göra några

kommentarer kring ungdomars etablering på

arbetsmarknaden.

Minskad ungdomsarbetslöshet

Lågkonjunkturen med åtföljande

sysselsättningsminskning i början av 1990-talet

drabbade ungdomarna hårt. Mellan 1990 och 1994

minskade antalet sysselsatta 20-24-åringar från

482 000 till 318 000. Den öppna arbetslösheten i

åldersgruppen steg från 3,1 % till 16,8 % under

samma period.

När konjunkturen förbättras och arbetslösheten

generellt går ned så minskar också ungdomarnas

problem på arbetsmarknaden. I en konjunkturuppgång

är ungdomar en grupp av arbetssökande som är

eftertraktad av arbetsgivarna om de har rätt

utbildning. Arbetslösheten bland unga har reducerats

markant under 1998 och första halvåret 1999. Den är

fortfarande något högre bland unga män än bland unga

kvinnor.

I åldersgruppen 16-24 år minskade arbetslösheten

med 1,9 procentenheter mellan andra kvartalet 1998

och andra kvartalet 1999. Den låg under andra

kvartalet 1999 på 9,6 %. Bland de unga kvinnorna var

minskningen 1,1 procentenheter och bland de unga

männen 2,8 procentenheter. Minskningen var alltså

kraftigare för unga män än för unga kvinnor. Till

övervägande delen beror förbättringen på att

ungdomarna får arbete. Samtidigt kan dock

konstateras att arbetslösheten bland ungdomar

fortfarande är flera procentenheter högre än bland

vuxna.

Långtidsarbetslösheten bland ungdomar har sjunkit

under det senaste året. I genomsnitt fanns ca 6 200

långtidsarbetslösa ungdomar under andra kvartalet

1998 jämfört med knappt 3 300 under motsvarande

period 1999. I den senare gruppen, som omfattar

ungdomar med mer än 100 dagars arbetslöshet, hade

mer än 85 % ett erbjudande om arbete, utbildning

eller program, enligt AMS kvartalsrapport 1999:2

till regeringen. Sannolikheten för en

långtidsarbetslös ungdom att få arbete var

oförändrad under andra kvartalet 1999 jämfört med

andra kvartalet 1998, eller 9,1 %.

Arbetsmarknadsprogram för unga

Under årens lopp har en rad olika

arbetsmarknadspolitiska åtgärder riktats särskilt

mot ungdomar. Attityderna till arbetslivet och

vuxenlivet formas under ungdomstiden och det ses

därför som viktigt att så få ungdomar som möjligt är

arbetslösa och att arbetslöshetsperioden blir så

kort som möjligt.

Från och med den 1 oktober 1995 har alla kommuner

möjlighet att teckna samarbetsavtal med respektive

länsarbetsnämnd i syfte att svara för praktik eller

annan verksamhet på heltid för arbetslösa ungdomar

t.o.m. den 30 juni det år den unge fyller 20 år.

Denna verksamhet benämns kommunala ungdomsprogram.

För något äldre arbetslösa ungdomar i åldersgruppen

20 t.o.m. 24 år finns sedan den 1 januari 1998 en

likartad åtgärd, benämnd kommunal

utvecklingsgaranti. När man talar om båda dessa

åtgärdsformer sammantaget används ofta begreppet

ungdomsgaranti.

I dag är den s.k. ungdomsgarantin den vanligaste

formen av arbetsmarknadsprogram för åldersgruppen

under 25 år. Av de genomsnittligt 34 000 ungdomar i

åldersgruppen som deltog i arbetsmarknadspolitiska

program under första kvartalet 1999, återfanns 19 %

i kommunala ungdomsprogram för 18-20-åringar och

lika stor andel i utvecklingsgarantin för 20-24-

åringar. Även andra arbetsmarknadsprogram har stor

betydelse för ungdomar.

I arbetsmarknadsutbildning inklusive det nationella

programmet för IT-utbildning, SwIT-yrkesutbildning,

fanns 27 % av de programdeltagande ungdomarna. I

anställningsstöd fanns 9,3 % och i arbetspraktik

13,5 % medan 5,6 % deltog i datortek. Andelen

ungdomar med starta-eget-bidrag var 2,1 %. Det

särskilda programmet för yrkesinriktad

rehabilitering vid arbetsmarknadsinstitut omfattade

2,6 % av de arbetslösa ungdomarna.

Ungdomsgarantin

I de kommunala ungdomsprogrammen kan arbetslösa

ungdomar som inte går i gymnasieskola eller i

liknande utbildning delta fram till den dag de

fyller 20 år. Programmen skall vara individinriktade

och omfatta utbildning eller praktikplats. De skall

förbereda och underlätta deltagarnas inträde på den

reguljära arbetsmarknaden.

För arbetslösa ungdomar från 20 t.o.m. 24 år finns

som nämnts en kommunal utvecklingsgaranti. Åtgärden

riktas mot ungdomar som anmält sig som sökande hos

arbetsförmedlingen och som inom 90 dagar inte har

kunnat erbjudas något arbete, reguljär utbildning

eller något lämpligt arbetsmarknadspolitiskt

program. Ett skäl till att åtgärden tillskapades var

att det hade växt fram ett omfattande

socialbidragsberoende i denna ungdomsgrupp och att

många ungdomar var långtidsarbetslösa trots en

uttalad målsättning att ingen ungdom skulle vara

arbetslös längre än 100 dagar.

På liknande sätt som med de kommunala

ungdomsprogrammen förutsätter utvecklingsgarantin

att överenskommelse tecknats mellan kommunen och

länsarbetsnämnden. Utvecklingsgarantin innebär att

kommunen kan erbjuda arbetslösa ungdomar från 20

t.o.m. 24 år en aktiverande och utvecklande insats

på heltid genom ett aktiveringsprogram på upp till

12 månader.

Inom 90 dagar skall den unge som är arbetslös

tillsammans med arbetsförmedlingen och kommunen

arbeta fram en individuell handlingsplan. Kommuner

som tecknat avtal om att ge utvecklingsgaranti tar

över ansvaret för de ungdomar som efter 100 dagar

fortfarande är arbetslösa.

Aktiveringsprogrammet skall vara individuellt

anpassat och innehålla olika former av

kompetensutveckling. Det kan exempelvis innefatta

utbildning för att förbättra baskunskaperna inom ett

ämne, utbildning varvad med praktik eller enbart

praktik som ger yrkeserfarenhet. Insatserna kan

genomföras i samarbete med bl.a. skola,

studieförbund eller ideella organisationer. De skall

anpassas efter lokala förutsättningar och utformas i

nära samverkan med ortens näringsliv.

Kommunerna är inte skyldiga att sluta avtal om

ansvar för utvecklingsgarantin. Av de 24 kommuner

som våren 1999 besvarade en enkät från Svenska

Kommunförbundet uppgav 196 kommuner eller drygt 80 %

att de tecknat avtal. De kommuner som inte tecknat

avtal utgörs enligt Kommunförbundet i rapporten

"Utvecklingsgarantin - som kommunerna ser det"

(Kommunförbundet juni 1999) främst av sådana som har

relativt få invånare eller är belägna i

storstadsområden där det finns endast ett fåtal

långtidsarbetslösa ungdomar i åldersgruppen 20-24

år.

Kommunförbundets slutsats i rapporten är att det

s.k. 100-dagarslöftet i stort sett har förverkligats

genom utvecklingsgarantin.

Ungdomar som riskerar arbetslöshet

Hur ser då ungdomsarbetslösheten ut? Vilka ungdomar

löper särskilt stor risk att bli arbetslösa? Genom

bättre kunskaper om detta ökar möjligheterna att

utforma en framgångsrik politik mot

ungdomsarbetslöshet.

Enligt forskarna Stig Blomskog och Lena Schröder i

Vilka ungdomar blir arbetslösa? (ur "I vuxenlivets

väntrum", red. Anders Gullberg och Martin Börjeson,

1999) kan man av SCB:s arbetskraftsundersökningar

(AKU) utläsa en relativ förbättring av ungdomars

öppna arbetslöshet sedan 1993.

De båda forskarna konstaterar att orsakerna till

denna absoluta och relativa förbättring av den öppna

ungdomsarbetslösheten kan vara flera: andelen

studerande ungdomar kan ha ökat, andelen ungdomar i

arbetsmarknadspolitiska åtgärder kan ha stigit eller

ungdomarnas konkurrenskraft på den ordinarie

arbetsmarknaden kan ha förbättrats jämfört med

vuxnas.

Blomskog och Schröder har följt hur ungdomar gått

in i och ut ur arbetslöshetsperioder under åren

1991-1994. De har därvid använt ett utvidgat

arbetslöshetsbegrepp som omfattar inte bara öppen

arbetslöshet utan också placering i

arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Resultaten visar att

inflödet i en lång - mer än 120 dagar - period av

arbetslöshet är betydligt större än inflödet i en

kort period. Det är alltså vanligt att ungas öppna

arbetslöshet avbryts av arbetsmarknadspolitiska

åtgärder. Den tidigare bilden av att

ungdomsarbetslösheten i huvudsak karakteriseras av

många men korta arbetslöshetsperioder beror alltså

på att de ungas arbetslöshet avbryts av

arbetsmarknadspolitiska åtgärder, enligt de båda

forskarna.

Tonåringarnas (18-19 år) arbetsmarknadssituation

förbättrades något under perioden 1991-1994,

sannolikt genom att gymnasieskolan byggdes ut och

färre sökte arbete.

För de äldre ungdomarna (20-24 år) försämrades

arbetsmarknadssituationen under den aktuella

tidsperioden. Inflödet i arbetslöshet ökade år från

år både för korta och långa arbetslöshetsperioder.

Nedgången i absolut och relativ öppen arbetslöshet

för de äldre ungdomarna enligt AKU beror enligt

Blomskog och Schröder på ökande andelar ungdomar i

arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Mönstren är

snarlika för kvinnor och män. De båda forskarna

sammanfattar resultaten på följande sätt:

"Ungdomsgarantin, dvs. att ingen ungdom skall behöva

vara öppet arbetslös mer än 100 dagar, har således

främst inneburit att 18-19-åringarna studerar medan

20-24-åringarna återfinns i arbetsmarknadspolitiska

åtgärder."

Ungdomar i åldern 20-24 år med enbart grundskola

har högre öppen arbetslöshet än de

gymnasieutbildade. Vidare förefaller det som om

utbildningsnivån har större betydelse för den unga

arbetskraften än för den vuxna. Det kan bero på att

vuxnas arbetslivserfarenhet och yrkeskunskaper

kompenserar låg formell utbildning. En annan

förklaring kan enligt Blomskog och Schröder vara att

den öppna arbetslösheten bland gymnasieutbildade

ungdomar hållits nere med hjälp av

arbetsmarknadspolitiska åtgärder avsedda för

ungdomar.

Enligt forskaren Tiiu Soidre i Kön, generation och

arbetslöshet (ur "I vuxenlivets väntrum", jfr ovan)

finns ett tydligt samband mellan vuxna barns problem

på arbetsmarknaden och deras föräldrars. Utifrån

studien som bygger på registeruppgifter hos AMS

under perioden januari 1992-april 1995 drar Soidre

slutsatsen att man empiriskt kan konstatera någon

form av "familjearbetslöshet".

Både den sociala och den etniska bakgrunden tycks

ha betydelse för ungdomars arbetsmarknadssituation,

konstateras i studien. Om föräldrarna har en utsatt

situation på arbetsmarknaden har detta betydelse

både för unga kvinnors och unga mäns situation där.

De unga männen påverkas dock i högre grad än de unga

kvinnorna. Också den etniska bakgrunden har olika

effekt för unga kvinnor och unga män. Att vara

utlandsfödd innebär nästan ingen förhöjd risk att

bli arbetslös för unga kvinnor. Det innebär däremot

en tydlig överrisk för unga män. Särskilt markant är

detta för unga män som är födda i Afrika men även

för unga män med asiatiskt eller latinamerikanskt

ursprung.

Unga kvinnor tenderar enligt Soidre att vara mer

utsatta på arbetsmarknaden än unga män. De är i

större utsträckning än unga män registrerade som

arbetssökande vid arbetsförmedlingen eller har varit

det. Med något undantag är unga kvinnors

arbetsmarknadssituation sämre i de flesta

åldersklasser och på alla utbildningsnivåer. Risken

för arbetslöshet längre tid än sex månader är också

större bland unga kvinnor än bland unga män. De unga

kvinnornas möjligheter att få ett arbete efter en

tids arbetslöshet eller i åtgärder är betydligt

sämre, enligt Soidre.

En annan forskare, Ulla Arnell Gustafsson, finner i

studien Koncentration av arbetslöshet i familj och

vänkrets - En studie av ungdomars sociala nätverk i

Sverige (Arbetsmarknad & Arbetsliv, årg. 5, nr 2,

sommaren 1999) att sambandet mellan den ungas och

föräldrarnas arbetslöshet inte är särskilt starkt

men att däremot sambandet med syskons och vänners

arbetslöshet har stor betydelse. Här kan specifika

drag hos den lokala arbetsmarknaden spela in men

också att unga arbetslösa väljer vänner bland andra

unga arbetslösa och att de påverkar varandras

värderingar samt beteende på arbetsmarknaden. De som

tidigt drabbas av arbetslöshet kommer oftare från

familjer med arbetslösa, har oftare vänner som är

arbetslösa och de bedömer sina framtida möjligheter

på arbetsmarknaden som sämre än andra, enligt Arnell

Gustafsson.

Propositionen

Målen

Ungdomspolitiken ses i dag som ett

sektorsövergripande område som berör såväl

arbetsmarknadspolitik som utbildnings-, kultur- och

socialpolitik.

För den nationella ungdomspolitiken på 2000-talet

bör ett system införas för styrning, uppföljning och

analys bestående av tre delar: mål, delmål

respektive goda exempel.

Tre övergripande mål bör enligt regeringen ersätta

tidigare riktlinjer. För det första skall ungdomar

ha goda förutsättningar att leva ett självständigt

liv. För det andra skall ungdomar ha verklig

möjlighet till inflytande och delaktighet. För det

tredje skall ungdomars engagemang, skapande förmåga

och kritiska tänkande tas till vara som en resurs

(propositionens punkt 1).

Delmål skall beslutas av regeringen. De skall bilda

utgångspunkt för uppföljning och analys av den

samlade ungdomspolitiken. Goda exempel skall

illustrera olika former av konkret verksamhet som

bidrar till att ungdomspolitikens mål uppnås.

Övrigt

I propositionen redovisas vissa uppgifter om

ungdomars inträde på arbetsmarknaden (s. 17-19).

Regeringen anser att Ungdomsstyrelsen bör stödja

kommunerna i deras strävan att utveckla

framgångsrika former för den kommunala

utvecklingsgarantin och liknande åtgärder (s.

50-51). Vidare bör ungdomars entreprenöranda

uppmuntras. Dagens unga besitter värdefull kompetens

som ger dem goda förutsättningar att skapa nya

arbetstillfällen, däribland inom IT-området och den

s.k. upplevelseindustrin (s. 58-60). På

ungdomsområdet bör Sverige i EU-samarbetet

koncentrera insatserna mot ungdomsarbetslöshet,

ungdomars inflytande och delaktighet i EU,

ungdomsutbyten samt mot ungdomar som i dag inte

utnyttjar EU:s förmåner (s. 72-73).

Motionerna

Motionerna tar i huvudsak inte sikte på enskilda

delar av propositionen utan behandlar främst

övergripande frågor rörande ungdomspolitik.

Moderata samlingspartiet uttrycker i kommittémotion

Kr31 (yrk. 3-5) tveksamhet till begreppet

ungdomspolitik. Den politik som krävs för att unga

människor skall få en bra utbildning eller ett

riktigt arbete gynnar också andra grupper i

samhället.

Kampen mot ungdomsarbetslösheten borde ha högsta

prioritet. Den höga ungdomsarbetslösheten motverkar

samtliga tre mål för ungdomspolitiken som föreslås i

propositionen. Arbetslöshetsproblemet har sin grund

i ett dåligt företagsklimat. Moderaterna hänvisar

till en rad åtgärder som de har föreslagit för att

förbättra företagsklimatet, däribland

skattesänkningar och regelförenklingar.

För att förbättra företagsklimatet bör arbetsrätten

förändras så att reglerna på arbetsmarknaden medger

individualisering och arbetets rättigheter

tillfaller den enskilde. Grundläggande rättigheter

skall regleras i lag. I övrigt skall den enskilde

kunna bestämma över sin arbetstid och förhandla om

sin lön. Ökad flexibilitet i lönebildningen skulle

kunna leda till att fler unga fick meningsfulla

arbeten.

I Moderaternas förslag till åtgärder för att

förbättra företagsklimatet och därmed minska

arbetslösheten bl.a. i ungdomsgrupperna innefattas

reformering av arbetslöshetsförsäkringen.

Försäkringen ger i dag alldeles för svaga incitament

till arbete, vilket är speciellt skadligt för

ungdomar. Arbetslöshetsförsäkringen skall vara en

omställningsförsäkring som skyddar den arbetslöse

mot inkomstbortfall under den tid då han eller hon

söker nytt arbete eller omskolar sig. En bortre

parentes bör införas och ersättningsnivån sättas

till 75 %. En av arbetsmarknadspolitikens

huvuduppgifter måste vara att bidra till ungdomars

inträde på arbetsmarknaden. Därför bör

arbetsmarknadspolitiken koncentreras på två

huvuduppgifter: lärlingsutbildning för alla

arbetslösa ungdomar mellan 20 och 25 år samt en

arbetsmarknadsutbildning som kännetecknas av

fokuserade insatser riktade mot specifika

yrkesområden samt definierade kompletteringar av

arbetslösas kompetens. I detta ingår också stöd till

arbetshandikappade.

Kristdemokraterna anser i kommittémotion Kr30 (yrk.

3 och 10) att en statlig ungdomspolitik är motiverad

bl.a. därför att den skapar en helhetsbild av

ungdomars situation. Den kan också bidra till

samordning av insatser och utgöra stöd för

föräldrar, kommuner, ideella organisationer och

andra i syfte att skapa goda levnadsvillkor för

ungdomar. Enligt partiet bygger stora delar av den

ungdomspolitiska propositionen på grunder som

Kristdemokraterna varit med och lagt. Därför är man

i flera avseenden positiv till regeringens förslag.

Samtidigt krävs mer av helhetssyn på

ungdomsinsatserna än vad som kommer till uttryck i

propositionen.

När det gäller åtgärder för att främja ungdomars

situation på arbetsmarknaden efterlyser

Kristdemokraterna en betydligt bredare och mer

offensiv politik för att skapa riktiga arbeten.

Partiet förordar exempelvis en satsning på

lärlingsutbildning, skattelättnader inom

tjänstesektorn, mer varierad lönesättning samt

moderniserad och mer flexibel

arbetsrättslagstiftning. Ett genomförande av dessa

förslag skulle underlätta för ungdomar att få

fotfäste på arbetsmarknaden och skapa ett stort

antal ordinarie arbeten.

I syfte att sänka ungdomsarbetslösheten bör vidare

ökad lokal samverkan komma till stånd mellan

kommuner, arbetsförmedlingar och försäkringskassor.

Erfarenheter av goda exempel på bl.a.

företagsförlagd utbildning bör spridas.

För att främja ungdomars entreprenörskap krävs en

samlad arbetsmarknads- och näringspolitik där

ungdomar uppmuntras att starta eget företag. Det är

viktigt att förmedla en bred syn på arbete som

innebär att arbete också kan vara annat än

anställning hos någon annan. Skolan har en viktig

roll i detta sammanhang.

Centerpartiet kritiserar i kommittémotion Kr32 (yrk.

5) regeringens förslag till mål för ungdomspolitiken

som partiet finner alltför långtgående samtidigt som

de är alltför otydliga.

Möjligheten att försörja sig genom eget arbete

utgör grund för den egna tryggheten, anser Centern.

Därför är det oroväckande att ungdomar fortfarande

har svårt att etablera sig i arbetslivet. Eftersom

det finns skäl att misstänka att regelverken hänger

samman med svårigheterna att få arbete bör

regeringen initiera en översyn av arbetsmarknadens

regelverk i syfte att underlätta för ungdomar att få

fotfäste på arbetsmarknaden.

Enligt Folkpartiets uppfattning i kommittémotion

Kr33 (yrk. 1-3) finns få eller inga konkreta förslag

i den ungdomspolitiska propositionen.

Samhällets viktigaste uppgift är att medverka till

att ungdomarna kommer in på arbetsmarknaden.

Politiken måste utformas så att den ger

förutsättningar för fler arbeten. Folkpartiet har i

riksdagen lagt fram en rad förslag som syftar till

att gynna företagsklimatet och leda till nya

arbeten.

En modern och flexibel lärlingsutbildning bör

tillskapas där skolan och näringslivet delar på

ansvaret. Utbildningen bör avslutas med ett

gesällprov och leda till ett yrkesdiplom eller en

yrkesexamen. Könssegregeringen i yrkeslivet måste

brytas genom attitydpåverkan och stimulansåtgärder.

Arbetsmiljön i skolan måste ägnas mer uppmärksamhet.

Det gäller såväl fysisk som psykosocial miljö

inklusive kränkande uppförande.

Karin Pilsäter och Johan Pehrson (fp) förespråkar i

motion Kr35 (yrk. 2) ett ökat elevinflytande. När

det gäller arbetsmiljöfrågorna anser motionärerna

att eleverna, som omfattas av arbetsmiljölagen, bör

få en starkare ställning och att deras inflytande

bör öka med stigande ålder.

Utskottets ställningstagande

Mål

Arbetsmarknadsutskottet anser att propositionens

förslag till övergripande mål för ungdomspolitiken

bör tillstyrkas. I likhet med regeringen kan

utskottet konstatera att förutsättningarna för att

leva ett självständigt liv underlättas av att man

har ett arbete, en egen bostad och en egen ekonomi.

Det kan finnas anledning att anta att ungdomar som

står utanför arbetsmarknaden i större utsträckning

än andra upplever att de saknar möjligheter till

inflytande och delaktighet liksom att deras

engagemang, skapande förmåga och kritiska tänkande

inte tas till vara som en resurs.

Mot denna bakgrund måste det ses som angeläget att

underlätta ungdomars förankring i arbetslivet. Unga

människor måste ha rimliga förutsättningar att

självständigt försörja sig. Likaså är det väsentligt

att väl fungerande insatser riktas till de ungdomar

som är i behov av särskilt stöd för att etablera sig

på arbetsmarknaden. Utskottet vill starkt betona

vikten av att en situation som innebär passiv väntan

på en åtgärd i största möjliga utsträckning måste

undvikas.

Ungdomsgaranti

Som framgår av propositionen visar utvärderingar av

den kommunala utvecklingsgarantin som utförts av

Statskontoret och Ungdomsstyrelsen på en rad

konkreta och positiva effekter av denna åtgärd.

Dessa båda rapporter kan tillsammans med

erfarenheter och slutsatser som redovisats på andra

håll, exempelvis den utvärdering av

utvecklingsgarantin som publicerats av

Kommunförbundet sommaren 1999, tjäna som underlag

för effektivisering av insatser riktade mot ungdomar

som har särskilda svårigheter att finna en

förankring på arbetsmarknaden.

Enligt ett av verksamhetsmålen för

Arbetsmarknadsverket skall alla ungdomar under 25 år

erbjudas reguljärt arbete, lämplig utbildning,

praktik eller sysselsättningsskapande åtgärd senast

inom 100 dagars arbetslöshet. Av

Arbetsmarknadsverkets kvartalsrapport 1999:2 till

regeringen framgår bl.a. följande när det gäller

möjligheterna att uppnå verksamhetsmålet under år

1999.

Ungdomsgarantin klarades för 97,5 % av de

arbetslösa ungdomarna. Under andra kvartalet 1999

lämnade i genomsnitt drygt 16 200 ungdomar

arbetslöshet varje månad. I genomsnitt uppgick

antalet långtidsarbetslösa till knappt 3 300. Av

dessa saknade 485 erbjudande om arbete, utbildning

eller arbetsmarknadsprogram.

Det är enligt arbetsmarknadsutskottet viktigt att

fortsatta insatser görs för att uppnå

verksamhetsmålet när det gäller ungdomsgarantin. Av

AMS kvartalsrapport 1999:2 framgår att samtliga län

utom tre bedömer att man under året kommer att klara

målet. Av de tre resterande länen beräknar två att

de kommer att uppnå 99 % måluppfyllelse medan det

tredje räknar med att uppnå 98 %. Genom löpande

uppföljning och bättre bevakning av dem som riskerar

att bli långtidsarbetslösa, intensiv platsförmedling

och bättre kartläggningsmetodik samt väl fungerande

samarbete mellan arbetsförmedlingar och kommuner bör

målet kunna nås.

Ungdomsinsatserna bygger på att det finns en

samverkan mellan den unga individen, kommunen och

arbetsförmedlingen. Utskottet, som kan konstatera

att Kommunförbundets utvärdering pekar på att

brister förekommer i denna samverkan på vissa håll,

vill betona vikten av att arbetsformerna utvecklas

så att de blir så smidiga och effektiva som möjligt.

Ungdomsstyrelsen bör, vilket regeringen framhåller i

propositionen, stödja kommunerna i deras strävan att

utveckla framgångsrika former för den kommunala

utvecklingsgarantin och liknande åtgärder för

ungdomar.

Övergång mellan skola och arbetsliv

Utbildning är av fundamental betydelse för att

underlätta övergången mellan skola och arbetsliv.

Sverige befinner sig för närvarande i en period med

god sysselsättningsutveckling och starkt ökad

efterfrågan på arbetskraft. Trots det gynnas endast

i liten utsträckning arbetssökande som är

lågutbildade.

Även om andelen som påbörjar gymnasieutbildning är

så hög som 98 % är det enligt utskottet oroande att

andelen avhoppare från gymnasiet ökar. År 1998 var

andelen 20-åringar med fullföljd gymnasieutbildning

den lägsta sedan 1992, eller 76 %. Samtidigt var

1998 andelen elever på individuella program den

högsta sedan 1992, eller 6,2 %.

Enligt uppgifter i AMS prognos om utvecklingen på

arbetsmarknaden t.o.m. år 2000 saknar mer än var

tionde ungdom i åldern 20-24 år gymnasiekompetens.

Många av dessa kan eller vill inte studera.

Samtidigt finns det anledning att förmoda att

arbetsgivare ibland ställer onödigt höga krav på de

arbetssökande när det gäller utbildning eller

erfarenhet. När så är fallet är det enligt utskottet

angeläget att arbetsförmedlingen för en dialog med

arbetsgivaren om kompetenskraven.

Utskottet vill betona vikten av att övergången

mellan skola och arbetsliv underlättas på olika

sätt. Självfallet måste utbildningssystemet och

utbildningens innehåll fortlöpande anpassas till nya

förutsättningar i arbetslivet. Utskottet ser därför

positivt på att ett nytt tekniskt program i

gymnasieskolan och en ny form av lärlingsutbildning

kommer att införas hösten 2000. Av Sveriges

handlingsplan för sysselsättning som överlämnades

till EG-kommissionen i maj 1999 framgår att det

tekniska programmet genom ett brett kursutbud skall

förbereda såväl för arbetslivet som för

högskolestudier inom det tekniska området.

Lärlingsutbildningen syftar till att skapa en modern

yrkesundervisning med hög kvalitet och att

underlätta övergången från skolan till arbetslivet.

Försöksverksamhet med kvalificerad yrkesutbildning

(KY) bedrivs under perioden 1996-2001. En tredjedel

av utbildningen sker i arbetslivet och finansieras

av arbetsgivaren. Från och med 1999 omfattar

försöksverksamheten 12 000 platser per år.

Regeringens utgångspunkt är att verksamheten skall

bli reguljär från år 2002.

Unga funktionshindrade

Ansträngningarna att bereda plats på arbetsmarknaden

för unga funktionshindrade måste enligt utskottets

uppfattning fortsätta. Det gäller exempelvis

verksamhet av den karaktär som bedrivs av

Arbetsmarknadsverket under benämningen Unga

handikappade och genom arbetsförmedlingens samverkan

med högstadier och gymnasier när det gäller

yrkesvägledning och praktik för unga

funktionshindrade.

Feriearbete

Många ungdomar får sin första erfarenhet av

förvärvsarbete genom arbete på ferier. Det är därför

positivt att regeringen senast under budgetåret 1999

medgivit att AMS får använda medel från anslaget för

arbetsmarknadspolitiska åtgärder för att skapa

feriearbete för gymnasieungdomar. Totalt har under

innevarande budgetår 100 miljoner kronor avsatts för

detta ändamål. Enligt de riktlinjer som gick ut från

AMS till länsarbetsnämnderna i februari 1999 skall

stödet användas till feriearbeten som annars inte

skulle komma till stånd och som inte finns på den

ordinarie arbetsmarknaden. Det skall finnas

möjlighet att anordna feriearbete i form av

kombinationer av utbildning och praktik eller enbart

utbildning. Stödet skall användas för feriearbeten

inom flaskhalsområden, exempelvis vård och omsorg.

Feriearbetena skall ha ett jämställdhetsperspektiv.

Genom en liknande satsning sommaren 1998 fick ca

35 000 ungdomar möjlighet till feriearbete.

Anknytning till arbetsmarknaden

Uppgifter från arbetskraftsundersökningarna (AKU)

visar att andelen tillfälligt anställda bland unga

kvinnor har ökat markant mellan 1995 och 1998. I

åldersgruppen 20-24 år har andelen ökat från 50 till

66 % under tidsperioden. Bland unga män är andelen

tillfälligt anställda betydligt lägre än bland unga

kvinnor. Andelen har dessutom i stort sett varit

oförändrad under tidsperioden (33 respektive 35 %).

Det finns enligt utskottets uppfattning anledning

att noga följa utvecklingen när det gäller unga

kvinnors anknytning till arbetsmarknaden.

Åtgärder för att främja företagande

Arbetet med att göra det lättare att starta och

driva företag måste fortgå. Regeringen har under de

senaste åren intensifierat arbetet med att

identifiera och lösa sådana problem som särskilt de

små företagen upplever. Här kan exempelvis nämnas

att åtgärder vidtagits för att bereda anställda

möjlighet till tjänstledighet för att bedriva

näringsverksamhet, att öka kvinnornas andel av

företagarna och att främja invandrares respektive

unga människors företagande. Vidare har åtgärder

vidtagits för att öka tillgången på riskkapital och

för att förbättra skattevillkor för små och

medelstora företag liksom vid nyföretagande.

Arbetsmarknadsprogram i form av starta-eget-bidrag

står givetvis öppna också för ungdomar som har denna

intresseinriktning och som bedöms ha förutsättningar

för detta. Inom ramen för Europeiska socialfondens

mål 3-projekt respektive projekt med finansiering

från gemenskapsinitiativet Employment har nya

metoder utvecklats för att förbereda start av eget

företag och för nätverksbyggande i syfte att stötta

blivande och nya företagare. Likaså har utbildning i

kooperativt företagande ägt rum. Utskottet vill här

knyta an till vad som sägs i propositionen om vikten

av att sprida goda exempel och peka på att den

utvärderingsgrupp som tillsatts av

övervakningskommittén för mål 3 sammanställt

"Projekt att lära av" som bl.a. innefattar ett antal

projekt under samlingsnamnen entreprenörskap, nya

nischer, växthus/företagsvagga liksom

tillvaratagande av invandrares kunskaper för export.

Jämställdhet

Utskottet vill starkt betona betydelsen av fortsatta

åtgärder för att motverka könsuppdelning på

arbetsmarknaden. Av förordningen om den

arbetsmarknadspolitiska verksamheten (1987:405)

framgår att arbetsmarknadsmyndigheterna har i

uppdrag att verka för kvinnors och mäns rätt till

arbete på lika villkor och att motverka en

könsuppdelad arbetsmarknad. Vidare anges det i

Arbetsmarknadsverkets regleringsbrev för budgetåret

1999 att de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna skall

användas så att de tillsammans med anvisningen av

lämpliga sökande till de lediga platserna medverkar

till att bryta könsuppdelningen på arbetsmarknaden.

AMS har under ett antal år tilldelats särskilda

medel för projektverksamhet med detta syfte samt för

jämställdhetsutbildning för den egna personalen.

Anslaget för detta ändmål uppgår budgetåret 1999

till 22 miljoner kronor.

Inom ett av huvudområdena för den s.k.

brytverksamheten är syftet att öka teknikintresset

hos kvinnor. Projekten, som bedrivs i sju län,

innefattar dels en vägledningskurs, dels praktik.

Målgruppen är framför allt unga kvinnor i åldern

20-30 år. Inom ett annat huvudområde bedrivs i flera

län försöksverksamhet för att rekrytera unga

arbetslösa män till grundskollärarutbildning vid

lärarhögskola. Genom att delta i en ettårig

preparandutbildning garanteras deltagaren

utbildningsplats vid lärarhögskolan. Andra

huvudområden för brytprojekten under 1999 avser

bl.a. tillämpning av s.k. mainstreaming vid

arbetsförmedlingar och arbetsmarknadsinstitut,

könsperspektiv i arbetsvägledningen samt rekrytering

av fler män till Kunskapslyftet.

Lönebildning och regelsystem

När det gäller motionsyrkanden om lönebildningen kan

utskottet konstatera att regeringen i

vårpropositionen (prop. 1998/99:100) redovisade att

den under hösten 1999 avser att lägga fram en

proposition om regelverket för lönebildningen.

Beredningsarbetet pågår således för närvarande i

Regeringskansliet. Också när det gäller

arbetslöshetsförsäkringen bereds frågan om

eventuella förändringar i Regeringskansliet efter

att två olika utredningar har lagt fram förslag om

förändringar (DELTA Utredningen om deltidsarbete,

tillfälliga jobb och arbetslöshetsersättning, SOU

1999:27, respektive Indexering av högsta och lägsta

dagpenningnivå i arbetslöshetsförsäkringen, Ds

1999:10). En arbetsgrupp har tillsatts inom

Näringsdepartementet med uppgift att se över

regeltillämpningen m.m. inom försäkringen. Översynen

skall ta sikte på att förbättra försäkringens

samverkan med arbetsmarknadspolitiken i övrigt.

Uppdraget skall redovisas under innevarande månad.

Arbetsmarknadsutskottet har vid ett flertal

tillfällen behandlat frågan om regelförenklingar på

arbetsmarknadspolitikens område. Här kan erinras om

utskottets uttalande i betänkande 1998/99:AU1. Där

välkomnade utskottet visserligen de förenklingar som

hade föreslagits i budgetpropositionen men betonade

att ytterligare ansträngningar måste göras för att

tillskapa ett regelverk som är lätt att överblicka

och tillämpa samtidigt som det ger god effektivitet

i insatserna.

Också när det gäller frågan om förändringar i

arbetsrätten vill utskottet hänvisa till sitt

uttalande i betänkande 1998/99:AU1 där utskottet

gjorde bedömningen att det är angeläget att samla

erfarenheter av de nya arbetsrättsliga reglerna

rörande bl.a. överenskommen visstidsanställning

innan några ytterligare regeländringar övervägs.

Ungdomsfrågor i EU

Arbetsmarknadsutskottet delar regeringens

uppfattning när det gäller vilka ungdomsfrågor som

Sverige bör koncentrera sina insatser på inom EU.

Som också framhålls i Sveriges handlingsplan för

sysselsättning från maj 1999 kan åtgärderna mot

ungdomsarbetslöshet sammanfattas på följande sätt:

· Ungdomar under 18 år ges en grundläggande

skolutbildning av god kvalitet.

·

· Arbetslösa ungdomar bistås med aktiva

arbetsförmedlingsinsatser.

·

· Arbetslösa ungdomar mellan 18 och 20 år ges

förbättrade möjligheter på den lokala

arbetsmarknaden genom det kommunala programmet

för ungdomar.

·

· Ungdomar mellan 20 och 24 år ges en aktiverande

och utvecklande insats på heltid.

·

Skolans arbetsmiljö

När det gäller arbetsmiljön i skolan liksom

elevinflytande över skolans arbetsmiljö som tas upp

i ett par motioner vill utskottet peka på att en

parlamentariskt sammansatt kommitté har tillsatts

för att göra en översyn av skollagen, m.m. (dir.

1999:15). I kommitténs uppdrag ingår att göra en

översyn, och vid behov föreslå förändringar av

regler för att stärka barns, ungdomars och vuxnas

säkerhet, skydd och trygghet i barnomsorgs- och

skolverksamheten, särskilt avseende bl.a.

arbetsmiljölagstiftningen. Även frågor kring

kränkande behandling skall ingå i utredningsarbetet.

Kommitténs arbete skall vara slutfört senast den 1

maj 2001.

Sammanfattande bedömning

Utskottet kan mot denna bakgrund konstatera att de

frågor som tas upp i motionerna är uppmärksammade

och att förslag i flera fall för närvarande bereds i

Regeringskansliet. Med det anförda förordar

utskottet sammanfattningsvis att regeringens förslag

till mål för den nationella ungdomspolitiken

tillstyrks (punkt 1) samt att motionerna Kr30

yrkandena 3 och 10 (kd), Kr31 yrkandena 3-5 (m),

Kr32 yrkande 5 (c), Kr33 yrkandena 1-3 (fp) och Kr35

yrkande 2 (fp) avstyrks.

Göteborg den 9 september 1999

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Johnny Ahlqvist

I beslutet har deltagit: Johnny Ahlqvist (s),

Margareta Andersson (c), Mikael Odenberg (m), Stefan

Attefall (kd), Kent Olsson (m), Laila Bjurling (s),

Patrik Norinder (m), Sonja Fransson (s), Kristina

Zakrisson (s), Maria Larsson (kd), Christel

Anderberg (m), Barbro Feltzing (mp), Elver Jonsson

(fp), Cinnika Beiming (s) och Sven-Erik Sjöstrand

(v).

Avvikande meningar

1. Arbetsmarknaden och ungdomarna

Mikael Odenberg, Kent Olsson, Patrik Norinder och

Christel Anderberg (alla m) anser att utskottets

ställningstagande bort ha följande lydelse:

Utskottet anser inte att någon särskild

ungdomspolitik är nödvändig utan att generella

åtgärder behövs för att minska ungdomsarbetslösheten

och arbetslösheten i övrigt. Kampen mot

ungdomsarbetslöshet bör ha högsta prioritet. Såväl

ungdomsarbetslösheten som annan arbetslöshet har sin

grund i ett dåligt företagsklimat. Därför måste en

rad åtgärder vidtas för att förbättra villkoren för

företagande.

Arbetsmarknadslagarna måste moderniseras.

Utgångspunkten skall vara att reglerna på

arbetsmarknaden medger individualisering och att

arbetets rättigheter skall tillfalla den enskilde

och inte organisationerna på arbetsmarknaden.

Grundläggande rättigheter skall regleras i lag, men

därutöver skall den enskilde kunna bestämma över sin

arbetstid och förhandla om sin lön. En mer flexibel

lönesättning medverkar till att fler unga kan

erbjudas meningsfulla arbeten. Turordningsreglerna

utgör fortfarande ett problem för ungdomarna på

arbetsmarknaden.

Utskottet förordar en reformering av

arbetslöshetsförsäkringen. Incitamentet att arbeta

måste stärkas. Arbetslöshetsförsäkringen skall vara

en omställningsförsäkring som skyddar den arbetslöse

mot inkomstbortfall under den tid han eller hon

söker nytt arbete eller omskolar sig. Försäkringen

bör utformas så att den uppmuntrar arbetslösa att

även ta deltidsarbete och korttidsanställningar.

Effektiviteten i arbetsmarknadspolitiken måste

förbättras. En av huvuduppgifterna skall vara att

bidra till ungdomars inträde på arbetsmarknaden.

Insatserna bör koncentreras på två åtgärder. För det

första bör alla arbetslösa ungdomar mellan 20 och 25

år erbjudas lärlingsutbildning. Systemet med

lärlingsutbildning bör utformas i samarbete med

företagen och erbjudas alla ungdomar efter 100

dagars arbetslöshet. För det andra bör

arbetsmarknadsutbildningen inriktas på definierade

kompletteringar av arbetslösas kompetens. Här ingår

också stöd till arbetshandikappade.

Utskottet förordar att vad som här anförts ges

regeringen till känna och att motion Kr31 yrkandena

3-5 (m) tillstryks.

2. Arbetsmarknaden och ungdomarna

Stefan Attefall och Maria Larsson (båda kd) anser

att utskottets ställningstagande från det stycke

under rubriken Ungdomsgaranti som börjar med "Enligt

ett av" bort ha följande lydelse:

Socialdemokraterna utlovade i samband med 1994 års

val att ungdomars arbetslöshet skulle få omfatta

högst 100 dagar. Nu, först under 1999, är detta

löfte på väg att infrias.

Utvecklingsgarantin bör ses som komplement till

andra åtgärder och inte, vilket i dag verkar vara

fallet, som en dominerande åtgärd för att minska

långtidsarbetslösheten bland ungdomar. Det finns

enligt utskottets uppfattning starka skäl att göra

en betydligt bredare och mer offensiv satsning för

att skapa riktiga arbeten för ungdomar.

Ett modernt lärlingssystem, skattelättnader inom

tjänstesektorn, flexiblare lönesättning samt en

modern och anpassningsbar arbetsrätt underlättar för

ungdomar att få fotfäste på arbetsmarknaden och

skapar en stor mängd ordinarie arbetstillfällen.

En samlad arbetsmarknads- och näringspolitik bör

utformas där ungdomars intresse och engagemang kan

tas till vara och där de uppmuntras att starta egna

företag. Skolan kan spela en viktig roll för att ge

eleverna förståelse för företagandets roll och

betydelse i samhället. Vidare anser utskottet att

arbetsmarknadspolitiken i ökad utsträckning bör

uppmuntra till eget företagande.

Vad som här anförts bör enligt utskottet ges

regeringen till känna. Motion Kr30 yrkandena 3 och

10 (kd) tillstyrks därmed.

3. Arbetsmarknaden och ungdomarna

Margareta Andersson (c) anser att utskottets

ställningstagande under rubriken Lönebildning och

regelsystem som börjar med "Arbetsmarknadsutskottet

har vid" och slutar med "effektivitet i insatserna"

bort ha följande lydelse:

Möjligheten att försörja sig genom eget arbete

utgör grund för den egna tryggheten. Det är därför

oroväckande att stora ungdomsgrupper fortfarande har

svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Det finns

enligt utskottet skäl att misstänka ett samband

mellan utformningen av regelverken på

arbetsmarknaden och ungdomars svårigheter att få

arbete. Utskottet anser därför att regeringen bör

initiera en översyn av arbetsmarknadens regelverk i

syfte att underlätta för ungdomar att få fotfäste på

arbetsmarknaden. Utskottet förordar att detta ges

regeringen till känna och att motion Kr32 yrkande 5

(c) tillstyrks.

4. Arbetsmarknaden och ungdomarna

Elver Jonsson (fp) anser att utskottets

ställningstagande bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning måste politiken

utformas så att den gynnar företagsklimatet, ger nya

arbeten och leder till att ungdomar kommer in på

arbetsmarknaden. Arbetsrätten behöver revideras till

följd av nya arbetsformer i det postindustriella

samhället.

Utskottet anser i likhet med företrädare för flera

partier att en modern och flexibel

lärlingsutbildning bör utformas där ansvaret delas

mellan skolan och näringslivet. Förslagsvis kan

lärlingsutbildningen omfatta fyra år, dock med

möjlighet till varierande längd. Eleverna bör

tillbringa en del av tiden i skolan och en del i

arbetslivet. Här bör en anpassning ske bl.a. till

elevernas behov. Det finns klara fördelar med ett

ersättningssystem liknande det som tillämpas i

Norge. Lärlingsutbildningen bör avslutas med

gesällprov och leda till ett yrkesdiplom eller en

yrkesexamen.

Det råder fortfarande stora skillnader i unga mäns

och unga kvinnors utbildningsval. Detta medför att

arbetslivet kommer att förbli könssegregerat under

överskådlig tid. Utskottet finner det angeläget med

ytterligare åtgärder för att bryta könsbundna

mönster i yrkesval. Detta bör ske genom

attitydpåverkan och stimulans.

Arbetsmiljön i skolan måste enligt utskottet ägnas

ökad uppmärksamhet. Det gäller både den fysiska

miljön, såsom exempelvis dålig ventilation och

olämpliga byggnadsmaterial, och den psykosociala

miljön, exempelvis mobbning och våld. Det är enligt

utskottets uppfattning rimligt att elevernas

inflytande över arbetsmiljön i skolan stärks.

Utskottet förordar att vad som här anförts bör ges

regeringen till känna och att motionerna Kr33

yrkandena 1-3 (fp) och Kr35 yrkande 2 (fp)

tillstryks.

Särskilt yttrande

Stefan Attefall och Maria Larsson (båda kd) anför:

Kristdemokraterna anser att ett rätt uppbyggt

lärlingssystem kan minska svårigheterna dels för

företag att hitta medarbetare med lämplig

utbildning, dels för ungdomar att finna ett arbete.

Ett modernt lärlingssystem bör enligt vår

uppfattning kännetecknas bl.a. av att utbildningen

sker i nära samarbete med det lokala näringslivet.

Vi anser att en ny gymnasial lärlingsutbildning bör

utformas som ett eget program inom gymnasieskolans

ram. Det är angeläget att utbildningen får en

flexibel utformning med få centrala regler, att den

ger en gedigen yrkesutbildning och att den är nära

knuten till det lokala näringslivet. Praktik bör

varvas med teori redan från första terminen.

Eleverna skall själva kunna välja om de teoretiska

studierna skall vara högskoleförberedande.

I dagsläget finns det också behov av

lärlingsutbildning som en arbetsmarknadspolitisk

åtgärd. Även denna form av lärlingsutbildning skall

ge gedigen yrkeskompetens och utformas i nära

samarbete med det lokala näringslivet. Utbildningen

som mestadels bör vara förlagd till ett företag

skall leda till arbete, antingen genom anställning

eller genom start av eget företag.