Bet. 1999/2000:KrU5

Kulturutskottets betänkande

1999/2000:KRU05

Ny svensk filmpolitik

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1999/2000

KrU5

Sammanfattning

I betänkandet behandlas prop. 1998/99:131 Ny svensk

filmpolitik samt motioner som väckts med anledning

av propositionen.

Ett förslag att begreppet kvalitetsfilm skall

definieras avstyrks med hänvisning bl.a. till den

konstnärliga friheten. Likaledes avstyrks förslag om

att Filminstitutet skall initiera en etisk

diskussion, som skall bli vägledande för

filmsatsningar i alla led. Utskottet anser att

Filminstitutet inte bör styra eller censurera det

konstnärliga innehållet i filmerna, vilket inte

hindrar att institutet för en diskussion med

filmkonstnärer m.fl. i etiska och andra ämnen. Även

ett yrkande om att filmpolitiken gentemot barn skall

förnyas i takt med den snabba tekniska utvecklingen

avstyrks. Utskottet anser att det är självklart att

de framtida insatserna för filmen vid behov kommer

att anpassas till den verklighet vi lever i.

Utskottet avstyrker också ett yrkande om bredbands-

teknikens påverkan på filmdistributionen och

förutsätter att regeringen och Filminstitutet noga

följer utvecklingen inom IT-området och vilka

effekterna kan bli för landets biografer.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ett

samlat filmavtal, vilket innebär att alla

filmpolitiska stöd som hanteras av Filminstitutet

skall regleras i ett avtal, 2000 års filmavtal, som

träffades våren 1999 mellan företrädare för staten,

filmbranschen, Sveriges Television AB och TV 4 AB.

Ett förslag från Kristdemokraterna som syftar till

att riksdagen - inför ett eventuellt kommande avtal

- först skall besluta om de yttre ramarna avstyrks.

Utskottet framhåller bl.a. att filmavtalet är ett

frivilligt avtal och att regeringens

förhandlingsposition gentemot övriga avtalsparter

skulle kunna försämras, om riksdagen i förväg drar

upp detaljerade riktlinjer för avtalet.

Några yrkanden avstyrks med hänvisning till att de

frågor som motionärerna tar upp är avtalsbundna. Det

gäller förslag om ett ökat stöd till produktion av

långfilm för barn och ungdom samt förslag att stödet

till regionala resurscentrum för film och video

skall anges i fast krontal samt att det sistnämnda

stödet skall få användas till långfilmsproduktion.

Även förslag om att riksdagen skall uttala sig om

inrättande av en fast barnfilmskonsulenttjänst

avstryks. Utskottet anser att det är naturligt att

formuleringar i propositionen om barnfilmens

ställning m.m. skall vara vägledande för

Filminstitutet. Krav på forskning kring barns och

ungdomars filmkonsumtion avstyrks med hänvisning

till forskningens frihet. Utskottet avstyrker även

förslag, som syftar till att hela landet skall

täckas av regionala organisationer på filmområdet,

och uttalar att det ankommer på regionala och lokala

huvudmän att ta initiativ till inrättande av nya

resurscentrum. Vidare avstyrks ett yrkande om att

det skall vara möjligt för regionala resurscentrum

att vara producenter, en fråga som riksdagen -

enligt utskottets uppfattning - inte bör uttala sig

om.

Ett motionsförslag som syftar till att regeringen

borde haft större precision och konkretion då det

gäller funktionshindrades tillgång till film

avstyrks med hänvisning dels till att medel genom

2000 års filmavtal avsätts för att göra film mer

lättillgänglig för funktionshindrade, dels till att

betydande insatser görs från statens sida då det

gäller tillgängligheten till offentliga lokaler. Med

hänvisning till att beredningen av ett pågående

utredningsförslag inte bör föregripas avstyrker

utskottet ett motionsyrkande om ökat samarbete

mellan bl.a. Sveriges Television och Filminstitutet

då det gäller bevarande och vård av det

filmkulturella arvet.

Utskottet förutsätter att Filminstitutet så långt

det är möjligt tillämpar öppenhet i sin verksamhet

och avstyrker därmed ett förslag att institutet

skall omfattas av handlingsoffentlighet. Utskottet

har i princip inte något att invända mot förslag som

syftar till att en oberoende översyn skall göras av

Filminstitutet, men anser att det inte är motiverat

att ta ett sådant initiativ nu, varför sådana

motionsförslag avstyrks.

Förslag som innebär att staten skall ha möjlighet

att satsa extra medel på filmområdet utanför

filmavtalet avstyrks. Utskottet uttalar bl.a. att

regeringen självklart har möjlighet att i sitt

budgetarbete föreslå riksdagen särskilda satsningar

på detta område. Utskottet avstyrker även förslag

som syftar till att Sveriges Television med

bibehållen medelstilldelning skall sälja ut en av

sina kanaler, vilket enligt förslaget skulle kunna

stärka svensk filmkultur. Utskottet anser bl.a. att

ett förverkligande av förslaget skulle innebära en

väsentlig minskning av mångfalden i TV-utbudet.

Slutligen avstyrks ett förslag om att en fristående

film- och TV-fond skall inrättas. Utskottet anser

att regeringens överväganden med anledning av ett

utredningsförslag om inrättande av en sådan fond

inte skall föregripas.

Till betänkandet har fogats nio reservationer och

fyra särskilda yttranden.

Propositionen

I proposition 1998/99:131 Ny svensk filmpolitik

föreslår regeringen (Kulturdepartementet) att

riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om ett

samlat filmavtal (prop. avsnitt 5).

Motionerna

1999/2000:Kr1 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av

samordning av vården av det svenska filmkulturarvet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om möjligheten att

förstärka svensk kvalitetsfilmproduktion genom att

frigöra resurser vid en omstrukturering av den

allmänägda TV-verksamheten.

1999/2000:Kr2 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om samlat filmavtal,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

en kvalitetsdefinition som ligger till grund för

begreppet kvalitetsfilm och som föreläggs riksdagen

för diskussion och beslut,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om det etiska ansvaret

och Filminstitutets roll beträffande detta,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om medelsavsättning

från fonderna för förhandsstöd till långfilm för

barn och ungdom,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av en

särskild barnfilmskonsulent,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av

mera forskning kring barns och ungdomars konsumtion

av film,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om regionalt stöd,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ökad tillgänglighet

till film för funktionshindrade,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en oberoende översyn

av Filminstitutet,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

handlingsoffentlighet för delar av Filminstitutets

verksamhet.

1999/2000:Kr3 av Lennart Kollmats och Kenth Skårvik

(fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om Filminstitutets

inflytande och särställning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en fristående film-

och TV-fond,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om filmpolitiken

gentemot barn och ungdom,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om utvecklingen av

regionala satsningar och formerna för stöden till

regionernas filmverksamhet,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om bredbandsteknikens

påverkan på distributionen av film och biografernas

eventuellt förändrade villkor.

1999/2000:Kr4 av Birgitta Sellén m.fl. (c) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att staten bör ha en

beredskap för att stärka insatserna till barn- och

ungdomsvisningar, visningsorganisationer och

regional verksamhet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att staten även

fortsättningsvis utanför avtalets ram skall kunna

genomföra särskilda satsningar,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om vikten av att hela

landet kan täckas av regionala organisationer och

att Svenska Filminstitutets stödverksamhet på sikt

bör överföras till dessa regionala organisationer,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om de regionala

resurscentrumens möjlighet att använda det statliga

stödet till långfilmsproduktion,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att ett regionalt

resurscentrum även kan stå som producent för ett

filmprojekt, oavsett om detta avser lång-, kort-

eller dokumentärfilm.

Ärendets beredning

Skrivelser med anledning av

propositionen har ingivits av Film

på Gotland, Gotlands kommun och

Oberoende Filmares Förbund (OFF).

Under ärendets beredning har

företrädare för Oberoende Filmares

Förbund uppvaktat utskottet samt

överlämnat ytterligare en skrivelse

om vissa frågor i filmavtalet.

Utskottet

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen ges en beskrivning av den

avtalsmodell inom svensk film som sedan år 1963

finns i Sverige och som innebär att staten träffat

avtal med olika parter om filmproduktion m.m.

Avtalskretsen har under åren både utökats och

minskats. Likaså har förändringar gjorts då det

gäller stödändamålen. Förutsättningarna för en

fortsatt avtalsmodell för finansiering av stödet

till svensk filmproduktion liksom förutsättningarna

för en finansiering utan avtal har på regeringens

uppdrag utretts av en särskild utredare som lämnat

förslag i betänkandet Ny svensk filmpolitik (SOU

1998:142). En komplettering till betänkandet har

våren 1999 utarbetats inom Kulturdepartementet och

presenterats i en promemoria, benämnd

Publikrelaterat filmstöd.

Inriktningen på insatserna för filmen som de

presenterades av regeringen i propositionen om

kulturpolitik (prop. 1996/97:3) ligger fast. Ett

tillägg har gjorts som innebär att kvinnliga

filmskapares villkor bör förbättras.

Regeringen anser att avtalsmodellen bör gälla även

fortsättningsvis och hemställer att riksdagen skall

godkänna vad regeringen föreslår om ett samlat

filmavtal, innebärande att alla filmpolitiska stöd

som hanteras av Filminstitutet skall regleras i 2000

års filmavtal. Därmed upphör den nuvarande

uppdelningen mellan å ena sidan stöd till svensk

filmproduktion m.m. som finansieras och regleras i

1993 års finansieringsvtal och å andra sidan den

filmkulturella och regionala verksamhet som

finansieras av staten och som regleras utanför

avtalets ramar. Avtalet, som träffades under våren

1999 mellan företrädare för staten, filmbranschen

och TV-företagen Sveriges Television AB (SVT) och TV

4 AB (TV 4), skall träda i kraft den 1 januari 2000

och gälla t.o.m. den 31 december 2004. Avtalet har

från statens sida ingåtts med förbehåll för

regeringens godkännande. En förutsättning för

avtalets giltighet är att Europeiska gemenskapens

kommission godkänner de stödformer som anges i

avtalet. Det av parterna ingångna avtalet bifogas

som bilaga till betänkandet.

2000 års filmavtal innehåller såväl förändringar

som förstärkningar av nuvarande filmpolitiska stöd.

Staten skall - under förutsättning att riksdagen

fattar erforderliga beslut - lämna ett årligt bidrag

till Stiftelsen Svenska Filminstitutet

(Filminstitutet) på 200,5 miljoner kronor, en ökning

med 62,6 miljoner kronor i jämförelse med de medel

som anvisats för år 1999. Biografavgiften skall även

fortsättningsvis vara 10 % av

bruttobiljettintäkterna vid föreställningar. SVT och

TV 4 skall vardera årligen bidra med minst 38

miljoner kronor respektive 7,2 miljoner kronor.

Regeringen beräknar att intäkterna till

Filminstitutet år 2000 kommer att uppgå till 385

miljoner kronor, dvs. en ökning med drygt 100

miljoner kronor jämfört med innevarande år.

Intäkterna beräknas bli fördelade med 207 miljoner

kronor till produktionsstöd till svensk film, 91

miljoner kronor för distribution och visning av film

i hela landet och 87 miljoner kronor till den

filmkulturella verksamheten i avtalet.

Regeringen bedömer att filmpolitikens huvuduppgift

att främja produktion och distribution av svensk

kvalitetsfilm bör ha större förutsättningar att

förverkligas genom 2000 års filmavtal mellan staten

och berörda branscher.

Regeringen anser att det inte finns formella

förutsättningar att låta Filminstitutets verksamhet

omfattas av handlingsoffentlighet men förutsätter

att institutet ändå tillämpar största möjliga

öppenhet i sin verksamhet.

Inriktningen på insatserna för filmen (avsnitt 4)

Då det gäller inriktningen på insatserna för filmen

gör regeringen bedömningen att de samlade insatserna

för filmen bör förstärkas och att huvuduppgiften bör

vara att främja produktion och distribution av

svensk kvalitetsfilm. Inriktningen på de framtida

insatserna för filmen bör, menar regeringen, vara

att

- upprätthålla och utveckla värdefull

svensk filmproduktion i samverkan med berörda

branscher,

-

- säkerställa tillgången till ett brett

utbud av värdefull film i olika visningsformer i

hela landet,

-

- upprätthålla och utveckla biografens roll

som kulturell mötesplats i hela landet och medverka

till att biopubliken långsiktigt ökar,

-

- ge fler, främst barn och ungdomar,

möjlighet till eget skapande med film och andra

medier för rörliga bilder,

-

- regionalt och lokalt stärka filmens roll

i kulturlivet, särskilt med tanke på barn och

ungdom,

-

- förbättra kvinnliga filmskapares villkor,

-

- bevara filmer och material av film- och

kulturhistoriskt intresse och i ökad utsträckning

tillgängliggöra dem för forskning och allmänhet

samt att

-

- upprätthålla och utveckla det

internationella utbytet och samarbetet på

filmområdet (prop. s. 11).

-

Utskottet konstaterar att den huvudsakliga

inriktningen då det gäller insatserna för filmen

presenterades för riksdagen redan hösten 1996 i den

kulturpolitiska propositionen (prop. 1996/97:3). Nu

liksom då anser utskottet att det är glädjande att

inriktningen på de framtida insatserna för filmen

ses som en del av kulturpolitiken i stort. Det utgör

ett klart erkännande av filmens ställning i

kulturlivet. Än en gång vill utskottet understryka

betydelsen av att Sverige med sin förhållandevis

ringa folkmängd förmår bibehålla och hävda sin

filmkulturella identitet genom en livaktig inhemsk

filmproduktion. Utskottet vill även upprepa att det

är av lika stor betydelse att den inhemska

produktionen får goda möjligheter att nå ut till

publiken i hela landet. (Jfr bet. 1996/97:KrU1 s.

96.) Vidare anser utskottet - med hänvisning till

den manliga dominans som råder bland filmskapare som

erhållit produktionsstöd - att det tillägg som

gjorts beträffande kvinnliga filmskapares villkor är

välkommet.

Motionärerna bakom motion Kr2 (kd) framhåller att en

utgångspunkt för inriktningen på insatserna för

filmen är att svensk kvalitetsfilm skall erhålla

stöd. Det räcker emellertid inte att markera att

kvalitet har en avgörande betydelse. Begreppet

"kvalitet" måste tydliggöras. Regeringen bör därför

snarast återkomma till riksdagen med förslag till en

definition som skall ligga till grund för begreppet

"kvalitetsfilm" (yrkande 2).

Utskottet konstaterar att kvalitetsbegreppet

ingalunda är entydigt. Det kan t.ex. i lika hög grad

handla om konstnärlig kvalitet som om teknisk

kvalitet och upplevd kvalitet. Uppfattningen om vad

som är kvalitet förändras ständigt. Nyskapande

verksamhet bryter ofta mot gammal uppfattning om vad

som är kvalitet. Tankar kring kvalitetsbegreppet har

utvecklats bl.a. i Kulturutredningens betänkande

Kulturpolitikens inriktning (SOU 1995:84) s. 88.

Utskottet erinrar om att ett av de kulturpolitiska

målen, som fastställts av riksdagen, syftar till

bl.a. konstnärlig förnyelse och kvalitet. Något

politiskt ställningstagande till innehållet i

kvalitetsbegreppet har inte gjorts. Enligt

utskottets uppfattning är det - med hänvisning bl.a.

till den konstnärliga friheten - inte lämpligt att

riksdagen fastställer en definition av

kvalitetsbegreppet. Självklart får ett sådant

ställningstagande inte hindra att politiker - liksom

alla andra medborgare - diskuterar

kvalitetsbegreppet. Det är också lika självklart att

filmkonsulenterna och övriga ansvariga vid

Filminstitutet i sin yrkesutövning följer den

konstnärliga och tekniska utvecklingen på film-

området och att de därmed har goda möjligheter att

ständigt hålla diskussionen levande om

kvalitetsbegreppets innehåll.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet

motionsyrkandet.

I samma motion, Kr2 (kd), sägs att det i mötet

mellan film och publik uppstår en etisk dimension

och ett etiskt ansvar. Med yttrandefriheten, som är

en viktig förutsättning för demokratin, följer ett

ansvar för andra människor. Öppenhet och tolerans

men också respekt för andra människors integritet

och livsåskådning måste vara grundläggande vid all

konstutövning. I Filminstitutets kulturella ansvar

bör ingå att institutet initierar en diskussion i

detta hänseende (yrkande 3).

Filmen är ett medium som har möjlighet att nå en

mycket stor publik och därmed få ett genomslag som

inte gäller för alla konstarter. Det nu aktuella

motionsyrkandet synes syfta till att Filminstitutet

skall starta en etisk diskussion, som kan bli

vägledande för filmsatsningen i alla led. Enligt

utskottets synsätt ankommer det främst på

upphovsmännen att själva ansvara för det etiska

innehållet i sina verk. Vidare ankommer det på

upphovsmännen och andra bidragsmottagare att hålla

en etisk diskussion levande. Även kritiker,

filmvetare, samhällsdebattörer m.fl. kan medverka

som samtalsparter i offentliga och slutna samtal i

dessa frågor. Filminstitutet bör inte styra eller

censurera det konstnärliga innehållet i filmerna.

Detta innebär dock inte något hinder för institutet

att t.ex. i seminarieform samla filmkonstnärer m.fl.

för en diskussion i etiska och andra ämnen.

Motionsyrkandet avstyrks därmed.

Motionärerna bakom motion Kr3 (fp) anför att

satsningar på barn och ungdom är viktiga, särskilt

på filmområdet. Barn och ungdom är storkonsumenter

av film och bör få tillgång till kvalitetsfilm samt

ges verktyg att kritiskt bedöma det som visas.

Motionärerna föreslår att filmpolitiken gentemot

barn och ungdom skall förnyas i takt med den snabba

utvecklingen (yrkande 3).

I likhet med motionärerna anser utskottet att

satsningar som riktar sig till barn och ungdomar

inom filmområdet - liksom inom andra kulturområden -

är viktiga. Av den nu framlagda propositionen

framgår också att barn och ungdomar uppmärksammats i

filmavtalet och att betydande ekonomiska resurser

avser verksamhet som riktar sig till denna grupp.

Liksom motionärerna anser utskottet att

skolbioverksamheten har en stor betydelse. En

skolbioföreställning kan i bästa fall ge upphov till

ett livslångt intresse för film hos publiken och

utgöra en utgångspunkt för värdefulla samtal och

diskussioner. Även satsningarna på regionala

resurscentrum riktar sig i hög grad till barn och

ungdom och syftar bl.a. till att främja ungas

skapande med rörliga bilder. Sammantaget torde de

filmpolitiska insatserna kunna bidra bl.a. till ett

kritiskt tänkande hos de unga. Även skolan, AV-

centraler och bibliotek har viktiga roller

härvidlag.

Givetvis är den inriktning på insatserna för filmen

som presenteras i propositionen inte avsedd att vara

ett för all framtid statiskt instrument. Den snabba

utveckling som omnämns i motionen äger främst rum

inom det tekniska området och kan få konsekvenser

som vi i dag inte kan överblicka. Exempelvis kan

bredbandsteknik och storbildsvideo komma att

innebära förbättrade möjligheter för distribution av

film i hela landet. Det är för utskottet självklart

att inriktningen på de framtida insatserna för

filmen efter hand kommer att ses över och vid behov

anpassas till den verklighet som vi lever i. Hänsyn

bör då tas till hela publikgruppen, dvs. även barn

och unga.

Förslaget påkallar inte någon riksdagens åtgärd.

Yrkandet avstyrks.

I motion Kr3 (fp) sägs att teknikutvecklingen kommer

att innebära en ny tillvaro för biograferna.

Motionärerna efterlyser ett resonemang i

propositionen om hur t.ex. bredbandstekniken kan

påverka distributionen av film. Yrkandet synes syfta

till att ett sådant resonemang skall ligga till

grund för den statliga filmpolitikens inriktning.

Snart torde film kunna sändas digitalt till

storstäderna och till stora biografer med många

salonger, anför motionärerna, som också frågar sig

hur mindre biografer - med kanske endast en salong -

skall kunna leva upp till de goda intentionerna i

filmpolitiken (yrkande 5).

Frågan om utbyggnaden av bredbandstekniken har hög

aktualitet. En särskild utredare överlämnade

tidigare i år sitt betänkande Bredband för tillväxt

i hela landet (SOU 1999:85) till regeringen. I

betänkandet finns en beskrivning av IT-

infrastrukturen i Sverige. Bl.a. sägs att dagens

ledningsnät, särskilt på stomnätsnivå, anses vara

mycket omfattande. Men behovet av bredbandstjänster

och andra nya och utökade tjänster kräver nät med

större kapacitet än vad dagens infrastruktur kan

erbjuda. Särskilt är bristen kännbar i accessnätet,

dvs. den del av nätet som ligger närmast slutkunden.

Marknadskrafterna prioriterar genomgående

tätbebyggda delar av landet där uppskattningsvis 70

% av landets befolkning bor. Ett nytt stomnät som

når alla Sveriges kommuners respektive centralort

tycks inte kunna motiveras på rent kommersiella

grunder, något som än mindre gäller ett nytt

accessnät som når alla hushåll och företag (s.

14-15). Utredaren anser att IT-infrastrukturen för

höghastighetskommunikation skall vara väl utbyggd

och att tillgången till bredband skall vara lika god

i glesare bebodda delar av landet som i mer

tätbefolkade delar (s. 18). Ett av förslagen i

utredningen innebär att staten skall ta initiativ

till att samordna kommunerna inför byggandet av ett

stomnät med öppen bredbandsledning i syfte att

förverkliga att alla kommuners huvudorter förbinds

med varandra och med omvärlden (s. 20). Betänkandet

remissbehandlas för närvarande.

Motionärernas tankar om en ny distributionsform för

filmen kan mycket väl komma att bli verklighet inom

en inte alltför avlägsen framtid. Dock bör sägas att

bredbandstekniken i sig inte utgör en risk för

ojämlikhet mellan små och stora biografer under

förutsättning att den är utbyggd i landet och

således finns att tillgå. Vidare är det svårt att ha

en uppfattning om utbyggnadstakten och behovet av

tekniken.

Utbyggnaden av bredbandskommunikationen kan komma

att innebära att biografer belägna i mindre orter

och biografer i storstäder får samma tekniska

möjligheter att ta emot ett stort utbud filmer.

Dessutom kan tekniken i bästa fall komma att medföra

bättre möjligheter än vad som nu är fallet för de

små biograferna att ta emot och visa ett varierat

utbud av kvalitetsfilm.

Här bör nämnas att det av Filminstitutet ägda

Filmhusförlaget AB ger ut Tidskriften TM Teknik &

Människa som sedan år 1968 bevakat, analyserat och

informerat om den tekniska och mediepolitiska

utvecklingen inom film, TV, video och senare även

multimedier. TM har ambitionen att fungera som

kunskapsmäklare och kompetensutvecklare och på ett

lättförståeligt sätt förklara komplicerade

utvecklingstrender.

Utskottet förutsätter att regeringen liksom

Filminstitutet noga följer utvecklingen inom IT-

området liksom inom andra filmtekniska områden och

uppmärksammar vilka effekterna kan bli för landets

biografer. Med hänvisning till det anförda avstryks

motionsyrkandet.

Ett samlat filmavtal (avsnitt 5)

Regeringen, som kommit fram till att avtalsmodellen

bör gälla även fortsättningsvis, hemställer att

riksdagen skall godkänna vad regeringen föreslår om

ett samlat filmavtal, som innebär att alla

filmpolitiska stöd som hanteras av Filminstitutet

skall regleras i 2000 års filmavtal.

Inom ramen för avtalet skall således även de

hittillsvarande helt statsfinansierade stöden till

filmkulturell verksamhet och regionala resurscentrum

för film och video regleras. Därmed samlas alla

filmpolitiska stöd som hanteras av Filminstitutet i

2000 års filmavtal. Som skäl för sitt förslag anför

regeringen bl.a. att det är rimligt att en återgång

sker till det förhållande som gällt i tidigare

filmavtal sedan 1960-talet. Inför varje ny

avtalsperiod bör, menar regeringen, villkoren för en

fortsatt avtalslösning jämfört med en helstatlig

modell prövas.

Utskottet, som anser att den avtalsmodell som råder

i Sverige på filmens område har ett stort

principiellt värde, konstaterar att regeringens

förslag innebär en ändring av nu rådande principer

för medelsanvändningen för filmkulturella och

regionala stödändamål. Bidragsbestämmelser för

stöden har tagits med i det nya filmavtalet och

kommer därmed att ersätta de hittillsvarande

regleringsbrevsbestämmelserna. Till frågan om

medelsanvisning för år 2000 återkommer regeringen i

budgetpropositionen för år 2000.

Skälen för regeringens förslag att i fortsättningen

låta stöden till filmkulturell verksamhet och

regionala resurscentrum för film och video regleras

genom det nya filmavtalet är - anser utskottet -

övertygande. Som anförs i propositionen tar staten

och berörda branscher genom det samlade avtalet ett

gemensamt ansvar för såväl filmpolitikens

finansiering som medlens användning för olika

ändamål. Utskottet tillstyrker således regeringens

förslag.

Motionsyrkanden som rör enskilda detaljer i

innehållet i det redan beslutade filmavtalet kommer

att behandlas i ett följande avsnitt i detta

betänkande. Se under rubriken 2000 års filmavtal

(avsnitt 6).

I motion Kr2 (kd) framförs kritik mot regeringens

tillvägagångssätt i detta ärende.

Motionärerna bakom motionen anser liksom regeringen

att en avtalsmodell för finansiering av

filmpolitiken är att föredra framför en helstatlig

finansiering. De anser emellertid att riksdagen

först skall besluta om de yttre ramarna, dvs. om vi

skall ha ett samlat filmavtal och vad som i så fall

skall ingå i avtalet. Först därefter bör parterna

sluta ett avtal. Ett avtal med staten som part

kräver en tydlig demokratisk förankring menar

motionärerna, som också påpekar att den politiska

processen hämmas när varje invändning kan innebära

att det slutna avtalet måste förhandlas om (yrkande

1).

Utskottet har tolkat yrkandet så att motionärerna i

och för sig accepterar att avtalsmodellen skall

gälla under de närmaste åren men att de kräver ett

annorlunda tillvägagångssätt från regeringen inför

ett eventuellt kommande filmavtal.

Avtalsmodellen på filmområdet presenterades första

gången för riksdagen i Kungl. Maj:ts proposition

1963:101. Av propositionen framgår att föredragande

statsrådet hade kommit till den uppfattningen, att

radikala åtgärder erfordrades för att den svenska

filmproduktionens fortsatta existens inte skulle

äventyras. Han anförde bl.a. följande (prop. s. 16).

En omprövning bör därför komma till stånd i fråga om

biografnöjesskatten och det nu utgående filmstödet.

Efter viss beredning av dessa frågor inom

finansdepartementet tillkallade jag enligt

bemyndigande av Kungl. Maj:t den 1 mars 1963 en

särskild statlig förhandlingsdelegation för att med

företrädare för filmbranschen uppta förhandlingar om

hithörande frågor. Förhandlingarna har resulterat i

ett av båda parter undertecknat avtal.

Avtalet, som förutsätter bl.a. att nöjesskatten för

biografföreställningar avskaffas, innebär i huvudsak

följande. Staten och filmbranschens organisationer

bildar gemensamt en stiftelse, benämnd Svenska

Filminstitutet. Till denna stiftelse skall anordnare

av biografföreställning betala en avgift, uppgående

till tio procent av biljettintäkterna. De medel, som

inflyter genom avgifterna, skall av stiftelsen

användas för skilda ändamål inom filmens område.

Efter det att propositionen behandlats i

bevillnings- och statsutskotten beslutade riksdagen

att godkänna regeringens förslag rörande

nöjesskatten m.m. (rskr. 1963:261, rskr. 1963:217).

Något riksdagens ställningstagande till filmavtalet

som sådant begärdes inte i propositionen och har

heller inte varit aktuellt vid senare tillfällen då

filmavtalsfrågor behandlats av riksdagen. Utskottet

konstaterar att filmavtalet är ett frivilligt avtal

mellan olika parter, däribland staten. Avtalets

ikraftträdande har alltid varit beroende av Kungl.

Maj:ts eller regeringens godkännande. Riksdagens

ställningstaganden till filmavtalen är i stället av

det indirekta slaget. År 1963 var t.ex. riksdagens

beslut om upphävande av förordningen av nöjesskatt

en förutsättning för avtalet. För övrigt har

riksdagen genom budgetprocessen haft ekonomiska

styrmöjligheter som innebär att avtalet är beroende

av riksdagens beslut om medelstilldelning.

Vidare framförs årligen under allmänna motionstiden

åsikter i olika filmfrågor motionsvägen för

behandling av utskottet. Under föregående riksmöte

utnyttjades motionsrätten även med anledning av en

regeringsskrivelse om filmavtalet (skr. 1997/98:171,

bet. 1998/99:KrU1). I den mån förslagen bifalls gör

riksdagen tillkännagivanden till regeringen och kan

på så sätt påverka filmpolitikens inriktning inför

eventuella nya filmavtal.

Enligt utskottets uppfattning skulle motionärernas

förslag till tillvägagångssätt, med av riksdagen i

förväg uppdragna riktlinjer, kunna innebära en risk

för att riksdagen binder upp regeringen med alltför

fasta och detaljerade ramar, vilket skulle kunna

försvåra regeringens förhandlingsposition gentemot

övriga avtalsparter.

Motionsyrkandet bör med hänvisning till det anförda

inte påkalla någon riksdagens åtgärd. Yrkandet

avstyrks således.

2000 års filmavtal (avsnitt 6)

I propositionen anförs att 2000 års filmavtal mellan

staten, filmbranschen och TV-företagen innehåller

såväl förändringar som kraftiga förstärkningar av

nuvarande filmpolitiska stöd. Flera parter kommer

att öka sina direkta bidrag. Biografavgiften skall

även fortsättningsvis vara 10 % av bruttobiljett-

intäkterna vid föreställningar. Med dessa

utgångspunkter kan - anser regeringen - intäkterna

till avtalet beräknas till 385 miljoner kronor under

år 2000. Det är en ökning med drygt 100 miljoner

kronor jämfört med innevarande år. Intäkterna

beräknas bli fördelade med 207 miljoner kronor till

produktionsstöd till svensk film, 91 miljoner kronor

för distribution och visning av film i hela landet

och 87 miljoner kronor till den filmkulturella

verksamheten i avtalet.

Enligt regeringens bedömning bör filmpolitikens

huvuduppgift att främja produktion och distribution

av svensk kvalitetsfilm ha större förutsättningar

att förverkligas genom 2000 års filmavtal mellan

staten och berörda branscher.

Av avtalet framgår att stöden indelas i tre

grupperingar, nämligen

1. produktionsstöd till svensk film (bl.a.

förhandsstöd och publikrelaterat stöd),

2. stöd till distribution och visning av film i

hela landet och

3. stöd till filmkulturell verksamhet m.m.

Här tas främst upp de stödformer som föranlett

motionsyrkanden. För en utförlig redovisning av de

olika stödformerna hänvisas till s. 17-33 i

propositionen.

Utskottet vill inledningsvis kort beröra det

omgjorda efterhandsstödet, som i det nya filmavtalet

benämns publikrelaterat stöd och som ingår i den

första av de tre ovan nämnda stödkategorierna,

nämligen produktionsstödet.

Av propositionen framgår att många remissinstanser

förordat att ett publikrelaterat stöd skall utformas

så att bristerna i det nuvarande efterhandsstödet

skall avlägsnas. Filmavtalet innehåller relativt

utförliga bestämmelser för stödet. Här återges

endast huvuddragen i 15 och 16 §§.

Av de medel som inflyter till stiftelsen skall

enligt 15 § i avtalet årligen 50 miljoner kronor

användas till ett publikrelaterat stöd. Stödet skall

enligt 16 § fördelas med utgångspunkt i filmens

bruttobiljettintäkter från öppna visningar på

biograf under tolv månader efter filmens premiär.

Beroende på hur stor del av filmens finansiering som

utgörs av förhandsstöd skall det publikrelaterade

stödet motsvara 25, 50 respektive 75 % (för barnfilm

även 100 %) av bruttobiljettintäkterna. Med

förhandsstöd avses här förhandsstöd till långfilm,

kort- och dokumentärfilm samt till barn- och

ungdomsfilm.

Filminstitutet fastställer även den egeninsats som

skall återbetalas genom stödet. Med egeninsats avses

finansiering genom privatkapital eller finansiering

från de TV-företag som medverkar i avtalet. Av 16 §

femte stycket i filmavtalet framgår att stödet skall

utbetalas till dess att producenten fått full

återbetalning av en fastställd egeninsats. I 16 §

sjätte stycket sägs följande: "Vid fastställande av

vid vilken tidpunkt som producenten skall anses ha

fått full ersättning för egeninsatsen skall hänsyn

tas till att 25 procent av filmens

bruttobiljettintäkter kan beräknas tillfalla

producenten vid sidan av stödet."

Som framgår av ett tidigare avsnitt i detta

betänkande är det inte riksdagens uppgift att

godkänna eller tolka filmavtalet eller dess

innehåll. Likväl vill utskottet, som har funnit

formuleringarna i 16 § sjätte stycket delvis

otydliga, understryka betydelsen av att

Filminstitutet i sina tillämpningsföreskrifter

klargör de överenskomna bestämmelsernas innebörd.

I tre motionsyrkanden berörs frågor som har

anknytning till barn- och ungdomsfilm.

Motionärerna bakom motion Kr2 (kd) anser att

regeringen inte fullt ut lyckats värna barnfilmens

ställning i filmavtalet. De anser att förhandsstödet

till produktion av långfilm för barn och ungdom bör

få samma omfattning som föreslogs i Filmutredningens

betänkande, nämligen minst 20 % av förhandsstödet

(yrkande 4).

Av 18 § i filmavtalet framgår att minst 10 % av de

medel för produktionsstöd, som återstår sedan medel

för det publikrelaterade stödet räknats bort, skall

användas till förhandsstöd till film riktad till

barn och ungdom.

Filminstitutets intäkter är beroende av många olika

faktorer, som gör att det inte med någon absolut

säkerhet kan sägas hur stora de sammanlagt kommer

att bli. Den procentsats som anges i 18 § är angiven

som en lägsta möjliga procentsats. Avtalet ger

därmed Filminstitutets styrelse frihet att

överskrida den angivna procentsatsen och öka

satsningarna på stöd till barn- och ungdomsfilm. Det

ankommer på Filminstitutets styrelse att avgöra hur

fördelningen av medlen mellan stödkategorierna skall

göras. Riksdagen bör således inte göra något

uttalande i denna avtalsbundna fråga.

Utskottet avstyrker därmed motionsyrkandet.

I samma motion, Kr2 (kd), vänder sig motionärerna

mot den bestämmelse i avtalet som gör det möjligt

för Filminstitutet att anlita konsulenter för

bedömning av vilka barn- och ungdomsfilmsprojekt som

skall få förhandsstöd. Motionärerna anser att en

fast barnfilmskonsulenttjänst skall inrättas,

eftersom det skulle skapa kontinuitet i arbetet

(yrkande 5).

Det ankommer på Filminstitutet att med utgångspunkt

i 37 § i filmavtalet självt avgöra om en eller flera

konsulenter för barn- och ungdomsfilmsprojekt skall

anlitas. Av propositionen framgår emellertid att det

finns anledning att på olika sätt särskilt värna

barnfilmens ställning och att erfarenheter från

tidigare år visar att en särskild barnfilmskonsulent

med intresse för och god kunskap om ämnet,

exempelvis genom barnpedagogisk utbildning, kan

spela en betydande roll inte enbart genom att

fördela stöd utan även genom att leta fram lämpliga

objekt (prop. s. 19). Enligt utskottets uppfattning

är det naturligt att dessa formuleringar är

vägledande för Filminstitutet.

Motionsyrkandet avstyrks.

I motion Kr2 (kd) sägs att det knappast finns någon

forskning kring barns möte med film. Vilket

förhållningssätt har barnen till mediebruset och hur

reagerar de på våldsskildringar, frågas det.

Motionärerna föreslår att forskning kring barns och

ungdomars filmkonsumtion skall prioriteras, vilket

också borde ha framgått av avtalet (yrkande 6).

Utskottet anser att den fråga som motionärerna tar

upp är angelägen och att det är viktigt att få

klarlägganden framför allt då det gäller barns

reaktioner inför våldsskildringar. Forskning bedrivs

vid flera lärosäten inom olika discipliner rörande

dessa och likartade frågor. Utskottet har efter

kontakter med företrädare för Nordiskt

informationscenter för medie- och

kommunikationsforskning (Nordicom) funnit att en

viss kvantitativ nedgång i forskningen i Sverige

rörande barn och medier har ägt rum sedan Sveriges

Radios Publik- och programforskning (PUB) lades ned

år 1993.

Nordicom vid Göteborgs universitet har till uppgift

att sprida information och kunskap om medie- och

kommunikationsforskningen i de nordiska länderna.

Genom olika nationella och nordiska kanaler

förmedlar Nordicom kunskap om forskningen och dess

resultat till forskare, studenter, beslutsfattare,

mediepraktiker, journalister, informatörer, lärare

och allmänheten. Nordicom utarbetar mediestatistik.

I Mediebarometern belyses tendenser och förändringar

i utnyttjandet av medier hos den del av befolkningen

som är mellan 9 och 79 år. (Statistik finns även att

tillgå över mindre barns mediekonsumtion genom den

av Statens kulturråd utgivna Småbarnens kultur- och

mediebarometer av Leni Filipson, senast utkommen år

1994.) Nordicom har nyligen givit ut en antologi,

Børn, unge og medier. Nordiske

forskningsperspektiver. I antologin medverkar

forskare i Norden som för närvarande ägnar sig åt

sådan forskning som efterlyses i motionen.

På Unescos initiativ har Nordicom startat ett

informationscentrum rörande barn och medievåld, vars

uppgift är att informera brukargrupper om nyvunnen

kunskap på området.

I sammanhanget bör även nämnas att det statliga

Våldsskildringsrådet, som bildades år 1990, har i

uppgift att verka mot skadliga våldsskildringar

genom information, utbildning och opinionsbildning.

En av rådets uppgifter är att följa och sprida

forskning inom området.

Av 33 § i filmavtalet framgår att minst 2 % av de

medel som är avsedda för det filmkulturella stödet

skall fördelas av filmbranschens samarbetskommitté

bl.a. till forskning. Det preciseras inte närmare

inom vilka områden denna forskning skall ske.

Med hänvisning till forskningens frihet anser

utskottet att det inte är påkallat med något

riksdagens uttalande med anledning av

motionsyrkandet, som således avstyrks.

I fem yrkanden behandlas frågor med anknytning till

stödet för regional verksamhet. Stödformen är en av

flera inom kategorin stöd till distribution och

visning av film i hela landet.

Motionärerna bakom motion Kr4 (c) anser att hela

landet så småningom skall täckas av regionala

organisationer på filmområdet och att

Filminstitutets stödverksamhet - i synnerhet stöd

till skolvisningar och lokala projekt - på sikt

skall överföras till de regionala organen (yrkande

3).

Som framhålls i propositionen är en av

filmpolitikens viktigaste uppgifter att regionalt

och lokalt stärka filmens roll i kulturlivet.

Utskottet anser att landets regionala resurscentrum

för film och video i hög grad medverkar i det

arbetet genom att de sprider kunskap om och intresse

för filmmediet främst hos unga. Den statliga

satsningen på detta område har troligen också

bidragit till att nya centrum etablerats. Utskottet

ser gärna en fortsatt utbyggnad över hela landet.

Det bör emellertid understrykas att det ankommer på

regionala och lokala huvudmän att ta initiativ till

inrättande av nya resurscentrum.

Med hänvisning till att det nya filmavtalet ännu

inte trätt i kraft och att det skall gälla t.o.m.

den 31 december 2004 är utskottet inte berett att nu

uttala sig om vilket organ som på sikt skall fördela

filmstöd till bl.a. lokala projekt.

Motionsyrkandet avstyrks.

Förslagen i två av motionerna, nämligen motion Kr2

(kd) yrkande 7 och motion Kr3 (fp) yrkande 4, syftar

till att stödet till regionala resurscentrum för

film och video enligt avtalet inte skall anges i

procent utan i en fast krontalssumma.

Som framgår av motionerna innebär 26 § i

filmavtalet att minst 20 % av de medel som är

avsedda för stöd till distribution och visning av

film i hela landet skall användas för stöd till

verksamhet vid regionala resurscentrum. För stöd

till regional verksamhet krävs att bidrag lämnas

från landsting, kommun eller annan huvudman med ett

belopp som minst motsvarar det stöd som lämnas inom

ramen för filmavtalet. Stödet omfattar även stöd om

högst 3 miljoner kronor per år till regionala

filmproduktionscentrum.

Det ankommer på Filminstitutets styrelse att avgöra

hur stort belopp som årligen skall beviljas för

verksamheten vid landets regionala resurscentrum.

Beloppets storlek är - som visats i det föregående -

beroende av storleken på Filminstitutets intäkter.

Avtalet ger styrelsen möjligheter att avsätta en

högre procentsats än den som anges i 26 §. Ett fast

belopp skulle enligt utskottets uppfattning kunna

innebära en låsning, som inte nödvändigtvis gynnar

stödändamålet. Riksdagen bör inte göra något

uttalande i denna avtalsbundna fråga.

Motionsyrkandena avstyrks.

I motion Kr4 (c) yrkas att det inte skall finnas

någon begränsning i möjligheterna för landets

regionala resurscentrum att använda det regionala

stödet till långfilmsproduktion (yrkande 4).

Av propositionen framgår att stödet till regionala

resurscentrum främst skall användas för verksamheter

på filmområdet av och för barn och ungdom. Det kan

även användas till andra verksamheter på det

filmkulturella området, såsom åtgärder för att

främja spridning och visning av kvalitetsfilm eller

till plantskolor för unga filmare. I viss begränsad

utsträckning kan stödet också användas för

produktion och distribution av kort- och

dokumentärfilm (prop. s. 28).

Av 26 § i 2000 års filmavtal framgår att

avtalsparterna har enats om en fortsatt satsning på

regionala resurscentrum för film och video med samma

krav på lokal eller regional motprestation som i

dag. Vidare har de enats om att det samlade

regionala stödet skall omfatta ett särskilt stöd om

högst 3 miljoner kronor till regionala

filmproduktionscentrum för långfilmsproduktion.

Verksamhet med långfilmsproduktion bedrivs i dag vid

två regionala resurscentrum, nämligen vid Film i

Väst och vid Filmpool Nord och är under uppbyggnad

vid Film i Skåne/Syd.

Avtalet medger således en viss möjlighet för några

resurscentrum att använda Filminstitutets regionala

stöd till långfilmsproduktion.

Utskottet vill peka på att kostnaderna för

produktion av långfilm är mycket höga. Om stödet

till regionala resurscentrum även skulle användas

för långfilmsproduktion finns det en risk att

syftena med stödet inte kan uppnås t.ex. då det

gäller barns och ungdomars verksamheter på

filmområdet, spridning och visning av kvalitetsfilm

m.m. Det är därför rimligt att bestämmelserna i

filmavtalet för de regionala stöden ligger fast.

Riksdagen bör inte göra något uttalande i denna

avtalsbundna fråga. Motionsyrkandet avstyrks.

I samma motion, Kr4 (c), yrkar motionärerna att det

skall vara möjligt för ett regionalt resurscentrum

att vara producent, oavsett om det gäller lång-,

kort- eller dokumentärfilm (yrkande 5).

Som redovisats i det föregående är

långfilmsproduktioner mycket kostsamma. Enligt

filmavtalet får endast det särskilda stödet om högst

3 miljoner kronor som Filminstitutet skall fördela

till regionala filmproduktionscentrum användas för

långfilmsproduktion. Som också redovisats i det

föregående fungerar några regionala resurscentrum

som producenter av lång-, kort- och dokumentärfilmer

redan i dag. Vidare får Filminstitutets stöd till

samtliga regionala resurscentrum i viss begränsad

utsträckning användas för produktion och

distribution av kort- och dokumentärfilm. Utskottet

konstaterar att motionsyrkandet således i väsentlig

grad är tillgodosett.

Utskottet vill tillägga följande. Regionala

resurscentrum har annan huvudman än staten.

Verksamheten finansieras inte enbart genom

Filminstitutet utan även med medel från andra

bidragsgivare. Riksdagen bör inte uttala sig om

dessa institutioners möjlighet att fungera som

filmproducenter.

Med hänvisning till det anförda avstyrks yrkandet.

Frågan om funktionshindrades tillgång till film

behandlas i motion Kr2 (kd).

Motionärerna anser att de stora orden i

propositionen om att kulturen skall kunna erbjudas

alla och att människor med funktionsnedsättning

skall beredas möjlighet att använda sin kreativitet

endast resulterat i en kort formulering om att medel

skall avsättas för att göra film mer lättillgänglig

för funktionshindrade. Regeringen borde ha haft

större precision när det gäller att identifiera

målgruppen och högre grad av konkretion när det

gäller förslagen. För motionärerna räcker inte

uttalandena i propositionen (yrkande 8).

Utskottet välkomnar att parterna i 2000 års

filmavtal kunnat enas om att avsätta medel för att

göra film mer lättillgänglig för funktionshindrade

(32 §). Med detta syfte skall stöd lämnas till

textning på svenska av film och video och till

syntolkning på videogram.

Betydande insatser görs från statens sida då det

gäller tillgänglighet till offentliga lokaler. Här

kan nämnas att bidrag för handikappanpassning utgår

från två av anslagen under utgiftsområde 17 Kultur,

medier, trossamfund och fritid, nämligen anslagen

Stöd till icke-statliga kulturlokaler och Bidrag

till allmänna samlingslokaler. Vidare har kraven på

tillgänglighet starkt stöd i plan- och bygglagen

(1987:10), PBL, och lagen (1994:847) om tekniska

egenskapskrav på byggnadsverk, m.m.,

byggnadsverkslagen, BVL.

Riksdagen bör inte ta något initiativ med anledning

av motionsyrkandet, som avstyrks.

Ett av förslagen i motion Kr1 (m) syftar till att

ett ökat samarbete mellan SVT och Filminstitutet

skall komma till stånd då det gäller bevarande och

vård av vårt filmkulturella arv. Ett sådant

samarbete bör även omfatta andra institutioner som

har filmmaterial i sina arkiv, t.ex. Arkivet för

ljud och bild (ALB), Riksarkivet, många museer och

privata institutioner (yrkande 1).

Av 34 § i det nya filmavtalet framgår att medel

bl.a. skall användas för att bevara och

tillgängliggöra det svenska filmarvet. Ett fast

årligt belopp, 5 miljoner kronor, skall användas för

restaurering av svensk färgfilm.

En särskild utredare har i betänkandet Bevara

dokumentärfilmens kulturarv (SOU 1999:41)

översiktligt redogjort för de samlingar av

dokumentärfilm som finns i landet vid de

institutioner som motionärerna nämner. Utredaren,

som även gjort en bedömning av det föreliggande

vårdbehovet, föreslår att Filminstitutet skall få

ett uttalat ansvar för den dokumentära filmen och få

i uppdrag att vidga sitt arbete inom filmområdet.

Vidare bör samarbete etableras mellan Filminstitutet

och ALB, och en filmvårdscentral bör etableras i

Grängesberg. Betänkandet remissbehandlas för

närvarande. Regeringen avser att återkomma till

riksdagen med förslag i budgetpropositionen för år

2001.

Det bör tilläggas att en av de viktigaste

uppgifterna för Filminstitutet - alltsedan

institutet bildades - har varit att vårda och bevara

det filmhistoriska kulturarvet med särskild

inriktning på film som konstnärligt uttrycksmedel. I

denna uppgift har även ingått att vårda och bevara

tryckt material om film.

Utskottet anser att regeringens beredning inte bör

föregripas, varför yrkandet avstyrks.

I detta sammanhang vill utskottet framhålla att det

filmkulturella arvet även innefattar film- och

kulturhistoriskt värdefulla biografer. De hotas av

nedläggning genom tillkomsten av nya

flerduksbiografer. Enligt utskottets uppfattning är

det värdefullt att dessa s.k. singelbiografer även i

fortsättningen kan finnas kvar i sin ursprungliga

funktion eller på annat sätt fungera som kulturella

mötesplatser. Det är angeläget att hänsyn tas till

deras ursprungliga arkitektur, inredning och

konstnärliga utsmyckning vid renovering.

Utskottet utgår från att även Filminstitutet på

olika sätt verkar för att denna grupp biografer i

möjligaste mån skall kunna bevaras.

Handlingsoffentlighet (avsnitt 7)

Regeringen gör i propositionen bedömningen att

allmänheten har ett berättigat intresse av insyn i

Filminstitutets handläggning av filmstöd. Det finns

dock inte formella förutsättningar att låta

institutets verksamhet omfattas av

handlingsoffentlighet. Regeringen förutsätter att

institutet ändå tillämpar största möjliga öppenhet i

sin verksamhet.

Motionärerna bakom motion Kr2 (kd) anser att

Filminstitutets förvaltningsuppgifter skall vara

föremål för offentlig insyn och därmed omfattas av

handlingsoffentlighet (yrkande 10).

Utskottet har förståelse för motionärernas yrkande.

Samtidigt är utskottet medvetet om den speciella

situation som gäller för Filminstitutet och som

innebär att en mycket stor del av den totala

verksamheten finansieras med medel som inte är

statliga. Utskottet har - i likhet med regeringen -

kommit fram till att det saknas förutsättningar för

att låta någon del av stiftelsens verksamhet

omfattas av offentlighet inom ramen för

tryckfrihetsförordningen (1949:105) och

sekretesslagen (1989:100). Utskottet förutsätter att

Filminstitutet så långt det är möjligt tillämpar

öppenhet i sin verksamhet. Motionen avstyrks därmed.

I anslutning till frågan om handlingsoffentlighet

för Filminstitutet behandlar utskottet yrkanden om

översyn av Filminstitutet respektive Filminstitutets

särställning.

I motion Kr2 (kd) föreslås - bl.a. med hänvisning

till att filmavtalet ger Filminstitutet ett tyngre

kulturpolitiskt ansvar - att en oberoende översyn

skall göras av Filminstitutet, något som också

föreslogs av Filmutredningen (yrkande 9).

Tankar i samma riktning framförs i motion Kr3 (fp),

dock utan att krav ställs på en översyn.

Motionärerna påpekar att Filminstitutets inflytande

fortsätter att vara mycket stort och att institutet

i det närmaste har monopolställning när det gäller

att fördela stöd till filmkulturell verksamhet.

Medvetenheten om detta förhållande bör vara hög inom

institutets styrelse, som bör få en så bred

sammansättning som möjligt (yrkande 1).

Utskottet anser i likhet med motionärerna att

Filminstitutets kulturella ansvar är betydande.

Enligt stiftelseförordnandet för Filminstitutet

handhar styrelsen stiftelsens angelägenheter.

Styrelsen fastställer stiftelsens budget och utser

verkställande direktör för stiftelsen. Det

kulturpolitiska ansvar som åvilar Filminstitutet

ställer stora krav på styrelsens förmåga att aktivt

delta i övergripande och långsiktiga policyfrågor

och att sätta sig in i verksamheten i övrigt.

Utskottet vill framhålla att den styrelse för

Stiftelsen Svenska Filminstitutet som regeringen

nyligen utsett har en bred sammansättning med

företrädare för filmare, skådespelare,

visningsorganisationer, public service-verksamheten

m.m.

Utskottet har inte något att invända i princip mot

att en oberoende översyn av Filminstitutets

verksamhet kommer till stånd. Med hänvisning främst

till att det nya filmavtalet inom kort skall träda i

kraft och att det med nödvändighet kommer att

innebära en rad förändringar för verksamheten vid

Filminstitutet anser utskottet emellertid att det

inte är motiverat att riksdagen tar något initiativ

i nuläget med anledning av de två aktuella

motionerna. Motionsyrkandena avstyrks således.

Övriga frågor

I det följande tar utskottet upp motionsyrkanden om

statens möjligheter att satsa extra medel på

filmområdet. Utskottet behandlar också ett förslag

om att SVT skall sälja ut en av sina kanaler och ett

förslag om att en fristående film- och TV-fond skall

inrättas.

I motion Kr4 (c) behandlas frågan om statens

möjligheter att satsa extra medel på filmområdet.

Med hänvisning bl.a. till att en eventuell nedgång i

antalet biobesök skulle kunna tvinga fram

besparingar på det filmkulturella området yrkar

motionärerna att staten skall ha beredskap för att

stärka stödet till eller insatserna för barn- och

ungdomsvisningar, visningsorganisationer och

regional verksamhet (yrkande 1). I samma motion

yrkas också att det skall vara möjligt för staten

att utanför filmavtalets ram genomföra särskilda

satsningar på filmområdet, något som tidigare skett

bl.a. då det gäller lokala visningsprojekt (yrkande

2).

Utskottet vill understryka att det nya filmavtalet

innebär en förstärkning av Filminstitutets intäkter

och att staten - under förutsättning att riksdagen

så beslutar - kommer att öka sitt bidrag till

filmverksamhet med 62,6 miljoner kronor. Vidare ökar

TV-bolagen sina bidrag. Givetvis går det inte att

med någon absolut säkerhet bedöma hur stora

intäkterna från biobiljetterna och övriga intäkter

kommer att bli. Antalet biobesökare kan fluktuera

mellan åren. Det ankommer på Filminstitutets

styrelse att i sitt budgetarbete ta hänsyn till de

variationer i intäktsflödet som kan förekomma och

därefter göra en fördelning av medlen i enlighet med

avtalets bestämmelser.

Därutöver bör sägas att regeringen självklart har

möjlighet att i sitt budgetarbete göra avvägningar

mellan olika angelägna behov och därefter föreslå

riksdagen särskilda satsningar på filmområdet.

Utskottet avstyrker därmed motionsyrkandena.

Förslag om utförsäljning av en av SVT:s kanaler

framförs i motion Kr1 (m). Med hela den

medelstilldelning som för närvarande tilldelas två

kanaler skulle den kvarvarande kanalen kunna stärka

bl.a. svensk filmkultur väsentligt (yrkande 2).

Utskottet har vid olika tillfällen avstyrkt förslag

om att privatisera några public service-kanaler,

senast våren 1999 (bet. 1998/99:KrU3). Utskottet

vill än en gång understryka att public service-

verksamheten har ett stort värde även i en tid när

det totala utbudet av radio- och TV-program

mångdubblats. Nästan alla svenska hushåll nås av

SVT:s två kanaler och TV 4. För att i stort sett

hela befolkningen skall kunna ha tillgång till ett

brett programutbud är det nödvändigt att SVT även i

fortsättningen får sända i två kanaler. Ett

förverkligande av motionsförslaget skulle innebära

en väsentlig minskning av mångfalden i utbudet för

en stor del av befolkningen.

Det kan tilläggas att SVT enligt 43 § i filmavtalet

får säga upp avtalet till omedelbart upphörande om

väsentlig förändring sker t.ex. av kanalstrukturen

vid bolaget.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att

yrkandet skall avslås av riksdagen.

Förslag som syftar till att en fristående film- och

TV-fond skall inrättas framförs i motion Kr3 (fp).

En större mångfald i filmpolitiken skulle därmed

uppnås och en kontaktyta mellan TV och filmbranschen

skulle skapas, anser motionärerna bakom motionen

(yrkande 2).

I betänkandet Bidrag till fri svensk TV-produktion

(SOU 1997:172) lämnade Utredningen för stöd till TV-

produktion (Ku 1997:03) i slutet av år 1997 förslag

som bl.a. syftade till att en fond skulle inrättas

med ändamålet att stödja svensk kvalitetstelevision

producerad utanför de sändande bolagen. Medel ur

fonden skulle enligt utredningsförslaget kunna utgå

som produktionsstöd eller som underlagsbefrämjande

bidrag till TV-program inom genregrupperna kortfilm

och dokumentärer. Utredaren föreslog att fonden

skulle finansieras med medel från TV 4:s

koncessionsavgifter. Fonden borde under en treårig

försöksperiod uppgå till 75 miljoner kronor årligen

(bet. s. 9-10).

Utskottet har vid flera tillfällen behandlat

yrkanden liknande det nu aktuella om inrättande av

en utvecklingsfond för filmproduktion (senast bet.

1998/99:KrU1 s. 93-94). Utskottet anser nu - liksom

vid tidigare tillfällen - att riksdagen inte skall

föregripa regeringens överväganden med anledning av

utredningsförslaget om stöd till kvalificerad TV-

produktion. Motionsyrkandet avstyrks därför.

Hemställan

Utskottet hemställer

Inriktningen på insatserna för filmen

1. beträffande begreppet "kvalitetsfilm"

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr2 yrkande 2,

res. 1 (kd)

2. beträffande Filminstitutets etiska

ansvar

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr2 yrkande 3,

res. 2 (kd)

3. beträffande förnyelse av filmpolitiken

gentemot barn och ungdom

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr3 yrkande 3,

4. beträffande bredbandstekniken

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr3 yrkande 5,

Ett samlat filmavtal

5. beträffande ett samlat filmavtal

att riksdagen med bifall till propositionen godkänner vad

regeringen föreslår om ett samlat filmavtal,

6. beträffande regeringens

tillvägagångssätt

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr2 yrkande 1,

2000 års filmavtal

7. beträffande förhandsstödet till

produktion av långfilm för barn och ungdom

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr2 yrkande 4,

8. beträffande fast

barnfilmskonsulenttjänst

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr2 yrkande 5,

9. beträffande forskning kring barns och

ungdomars filmkonsumtion

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr2 yrkande 6,

res. 3 (kd)

10. beträffande regionala organisationer

på filmområdet

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr4 yrkande 3,

res. 4 (c)

11. beträffande stödet till regionala

resurscentrum för film och video

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr2 yrkande 7 och

1999/2000:Kr3 yrkande 4,

12. beträffande användningen av det

regionala stödet till långfilmsproduktion

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr4 yrkande 4,

13. beträffande möjlighet för ett

regionalt resurscentrum att vara producent

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr4 yrkande 5,

res. 5 (c)

14. beträffande funktionshindrades

tillgång till film

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr2 yrkande 8,

15. beträffande bevarande och vård av det

filmkulturella arvet

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr1 yrkande 1,

Handlingsoffentlighet

16. beträffande handlingsoffentlighet

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr2 yrkande 10,

17. beträffande en oberoende översyn av

Filminstitutet

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr2 yrkande 9 och

1999/2000:Kr3 yrkande 1,

res. 6 (kd, fp)

Övrigt

18. beträffande statens möjligheter att

satsa extra medel på filmområdet

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr4 yrkandena 1 och 2,

res. 7 (c)

19. beträffande utförsäljning av en av

SVT:s kanaler

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr1 yrkande 2,

res. 8 (m)

20. beträffande en fristående film- och

TV-fond

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr3 yrkande 2.

res. 9 (fp, mp)

Stockholm den 12 oktober 1999

På kulturutskottets vägnar

Inger Davidson

I beslutet har deltagit: Inger Davidson (kd), Åke

Gustavsson (s), Elisabeth Fleetwood (m), Agneta

Ringman (s), Annika Nilsson (s), Charlotta L

Bjälkebring (v), Lennart Fridén (m), Eva Arvidsson

(s), Lars Wegendal (s), Peter Pedersen (v), Roy

Hansson (m), Ewa Larsson (mp), Birgitta Sellén (c),

Lennart Kollmats (fp), Hillevi Larsson (s), Anne-

Katrine Dunker (m) och Gunilla Tjernberg (kd).

Reservationer

1. Begreppet "kvalitetsfilm" (mom. 1)

Inger Davidson och Gunilla Tjernberg (båda kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Inriktningen på insatserna för filmen

(avsnitt 4) som börjar med "Utskottet konstaterar"

och slutar med "utskottet motionsyrkandet" bort ha

följande lydelse:

I likhet med vad som framförs i motion Kr2 (kd)

anser utskottet att begreppet kvalitet är centralt

då det gäller inriktningen på de framtida insatserna

för filmen. Om kvalitetsbegreppet skall användas vid

Filminstitutets bidragsgivning, måste det först

tydliggöras. Det är angeläget att definitionen inte

blir för stelbent och inskränkt utan uppmuntrar den

konstnärliga friheten, bredden och mångfalden.

Regeringen bör överväga om formuleringarna i 1963

års filmavtal rörande kvalitetsbegreppet alltjämt är

gångbara och därefter snarast återkomma till

riksdagen med ett förslag till en definition av vad

som kan inbegripas i begreppet kvalitetsfilm.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till

motion Kr2 (kd) yrkande 2 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande begreppet "kvalitetsfilm"

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Kr2 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

2. Filminstitutets etiska ansvar (mom. 2)

Inger Davidson och Gunilla Tjernberg (båda kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Inriktningen på insatserna för filmen

(avsnitt 4) som börjar med "Filmen är" och slutar

med "avstyrks därmed" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna bakom

motion Kr2 (kd) att Filminstitutet skall initiera en

diskussion om den etiska dimension som uppstår i

mötet mellan film och publik. En sådan diskussion

bör bl.a. söka besvara frågor om det etiska ansvaret

skall ligga på den förtroendevalde, producenten,

distributören eller åskådaren eller om ansvaret

skall delas. En sådan diskussion kan utgöra underlag

och vara vägledande för filmsatsningarna i alla led.

Regeringen bör således ge Filminstitutet ett uppdrag

i enlighet med motionsförslaget.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till

motion Kr2 (kd) yrkande 3 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande Filminstitutets etiska ansvar

att riksdagen med bifall till motion

1999/2000:Kr2 yrkande 3 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Forskning kring barns och ungdomars

filmkonsumtion (mom. 9)

Inger Davidson och Gunilla Tjernberg (båda kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken 2000 års avtal (avsnitt 6) som börjar med

"Utskottet anser" och slutar med "således avstyrks"

bort ha följande lydelse:

Utskottet har efter kontakter med företrädare för

Nordiskt informationscenter för medie- och

kommunikationsforskning (Nordicom) inhämtat att en

viss kvantitativ nedgång ägt rum då det gäller

forskningen rörande barn och medier. Utskottet anser

i likhet med motionärerna bakom motion Kr2 (kd) att

det finns ett stort behov av forskning kring barns

och ungdomars möte med film. Det är angeläget att

viktiga frågor om vad för slags film barn väljer att

se, hur de reagerar på våldsskildringar och hur de

bearbetar sina filmupplevelser besvaras.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med

anledning av motion Kr2 (kd) yrkande 6 som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha

följande lydelse:

9. beträffande forskning kring barns och

ungdomars filmkonsumtion

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:Kr2 yrkande 6

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

4. Regionala organisationer på filmområdet

(mom. 10)

Birgitta Sellén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken 2000 års avtal (avsnitt 6) som börjar med

"Som framhålls" och slutar med "Motionsyrkandet

avstyrks" bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna bakom motion Kr4 (c)

anser utskottet att det är angeläget att regionala

resurscentrum för film och video så småningom finns

i hela landet. Vidare anser utskottet att

Filminstitutets bidragsgivning på sikt bör

regionaliseras. Regeringen bör i god tid före

utgången av 2000 års filmavtal förelägga riksdagen

förslag till hur en sådan regionaliserad

bidragsgivning skall utformas.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till

motion Kr4 (c) yrkande 3 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha

följande lydelse:

10. beträffande regionala organisationer på

filmområdet

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Kr4 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

5. Möjlighet för ett regionalt

resurscentrum att vara producent (mom. 13)

Birgitta Sellén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken 2000 års avtal (avsnitt 6) som börjar med

"Som redovisats" och slutar med "avstyrks yrkandet"

bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna bakom motion Kr4 (c)

anser utskottet att en av utgångspunkterna för de

statliga satsningarna på regional verksamhet inom

filmområdet bör vara att regionala resurscentrum

skall få möjlighet att fungera som producenter för

filmprojekt oavsett om det är fråga om långfilm,

kortfilm eller dokumentärfilm.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till

motion Kr4 (c) yrkande 5 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha

följande lydelse:

13. beträffande möjlighet för ett regionalt

resurscentrum att vara producent

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Kr4 yrkande 5

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

6. En oberoende översyn av Filminstitutet

(mom. 17)

Inger Davidson (kd), Lennart Kollmats (fp) och

Gunilla Tjernberg (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Handlingsoffentlighet (avsnitt 7) som

börjar med "Utskottet har" och slutar med "avstyrks

därmed" bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna bakom motionerna Kr2 (kd)

och Kr3 (fp) kan utskottet konstatera att

Filminstitutets kulturpolitiska ansvar är mycket

stort och ökar ytterligare genom det nya

filmavtalet. Det är därför angeläget att riksdag och

regering får en överblick av Filminstitutets

kostnader, styrning, kontroll m.m. Utskottet har

funnit att starka skäl talar för att en oberoende

översyn skall göras av Filminstitutet. Regeringen

bör därför snarast tillsätta en utredning som i

enlighet med vad som framförs i de nu aktuella

motionerna gör en sådan översyn.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med

bifall till motionerna Kr2 (kd) yrkande 9 och Kr3

(fp) yrkande 1 som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha

följande lydelse:

17. beträffande en oberoende översyn av

Filminstitutet

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Kr2 yrkande

9 och 1999/2000:Kr3 yrkande 1 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Statens möjligheter att satsa extra

medel på filmområdet (mom. 18)

Birgitta Sellén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Övriga frågor som börjar med "Utskottet

vill" och slutar med "därmed motionsyrkandena" bort

ha följande lydelse:

Utskottet är medvetet om att det nya filmavtalet

troligen innebär en förstärkning av Filminstitutets

intäkter. Det finns emellertid en risk att nedgången

i antalet biobesök kan bli kraftig, vilket i sin tur

påverkar institutets intäkter. För att inte

Filminstitutet i ett sådant ekonomiskt läge skall

tvingas till olyckliga besparingar på det kulturella

området är det nödvändigt att staten har en

beredskap att tillskjuta medel så att stöden till

exempelvis de regionala organisationerna eller

visningsorganisationerna inte minskar. Likaså måste

staten - utanför filmavtalets ram - kunna tillskjuta

medel för angelägna satsningar på filmområdet, t.ex.

lokala visningsprojekt.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till

motion Kr4 (c) yrkandena 1 och 2 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha

följande lydelse:

18. beträffande statens möjligheter att satsa

extra medel på filmområdet

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Kr4 yrkandena 1

och 2 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

8. Utförsäljning av en av SVT:s kanaler

(mom. 19)

Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Roy Hansson och

Anne-Katrine Dunker (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Övriga frågor som börjar med "Utskottet har

vid olika" och slutar med "av riksdagen" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser liksom motionärerna bakom motion

Kr1 (m) att en av Sveriges Televisions (SVT) två

kanaler skall utbjudas till försäljning.

Medelstilldelningen till programbolaget med endast

en kvarvarande kanal skall emellertid vara

oförändrad. Därmed kommer SVT att få stora

möjligheter att göra filmsatsningar. Utskottet anser

därför att den utredning som regeringen nyligen

tillsatt för att ta fram ett underlag för den

politiska beredningen av ett nytt sändningstillstånd

för public service-företagen skall få i uppdrag att

utreda den i motionen aktualiserade frågan.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med

bifall till motion Kr1 (m) yrkande 2 som sin mening

ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha

följande lydelse:

19. beträffande utförsäljning av en av SVT:s

kanaler

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Kr1 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

9. En fristående film- och TV-fond

(mom. 20)

Ewa Larsson (mp) och Lennart Kollmats (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Övriga frågor som börjar med "I

betänkandet" och slutar med "avstyrks därför" bort

ha följande lydelse:

I likhet med vad som framförs i motion Kr3 (fp)

anser utskottet att det är angeläget att en sådan

fristående film- och TV-fond inrättas som föreslogs

i betänkandet Bidrag till fri svensk TV-produktion

(SOU 1997:172). Regeringen bör därför snarast lämna

förslag till riksdagen om hur en sådan filmfond

skall utformas och finansieras.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med

bifall till motion Kr3 (fp) yrkande 2 som sin mening

ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha

följande lydelse:

20. beträffande en fristående film- och TV-

fond

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Kr3

yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Regeringens tillvägagångssätt (mom. 6),

Förhandsstödet till produktion av långfilm

för barn och ungdom (mom. 7),

Handlingsoffentlighet (mom. 16)

Inger Davidson och Gunilla Tjernberg (båda kd)

anför:

Vi har i motion Kr2 (kd) utvecklat vår syn på

regeringens tillvägagångssätt då det gäller

hanteringen av filmpolitiken. Vi är införstådda med

att en avtalsmodell skall gälla och har därför

avstått från att yrka bifall till de av motionens

yrkanden som berör det av parterna ingångna avtalet.

Som framgår av motionen borde ett avtal med staten

som en av avtalsparterna kräva en tydlig demokratisk

förankring och borde således föregås av en

demokratisk process.

Vidare vill vi erinra om att vi i vår motion

framhållit att barnfilmens ställning inte värnats

tillräckligt i det nya filmavtalet och att vi därför

föreslagit att 20 % av förhandsstödet skall användas

för produktion av långfilm för barn och ungdom.

Eftersom avtalet redan är ingånget kan vi inte

reservera oss till förmån för ett ändringsyrkande.

Vi påminner också om att vi i vår motion yrkat att

Filminstitutets förvaltningsuppgifter - av

demokratiska skäl - skall omfattas av

handlingsoffentligheten.

2. En fast barnfilmskonsulenttjänst (mom.

8)

Inger Davidson (kd), Lennart Kollmats (fp) och

Gunilla Tjernberg (kd) anför:

Vi erinrar om att motion Kr2 (kd) vänder sig mot att

Filminstitutet skall anlita olika konsulenter för

bedömning av barn- och ungdomsfilmsprojekt. Vi hade

hellre sett att det av det ingångna avtalet framgick

att Filminstitutet skall inrätta en fast

barnfilmskonsulenttjänst. Det är nämligen viktigt

att skapa kontinuitet i arbetet genom att samma

person bedömer de olika filmprojekten.

3. Stödet till regionala resurscentrum för

film och video (mom. 11)

Inger Davidson (kd), Lennart Kollmats (fp) och

Gunilla Tjernberg (kd) anför:

Vi vill påminna om att det i motionerna Kr2 (kd) och

Kr3 (fp) framförs att det hade varit bättre om det

belopp som enligt 26 § i 2000 års filmavtal skall

avsättas för stöd till regionala resurscentrum för

film och video hade uttryckts i ett fast belopp och

inte i en procentuell summa. Vi har emellertid valt

att inte reservera oss till förmån för våra yrkanden

då ett avtal redan ingåtts av parterna.

4. Användningen av det regionala stödet

till långfilmsproduktion (mom. 12)

Birgitta Sellén (c) anför:

Jag erinrar om att Centerpartiet i motion Kr4

yrkande 4 föreslagit att stödet till regionala

resurscentrum för film och video skall få användas

även för långfilmsproduktion. Eftersom frågan är

avtalsreglerad har jag valt att inte reservera mig

till förmån för motionsyrkandet.

Ur prop. 1998/99:131 bil. 3 (s. 45-59)

2000 års filmavtal

Parterna

1. Svenska staten,

2. Sveriges Biografägareförbund, Folkets

Husföreningarnas Riksorganisation, Riksföreningen

Våra Gårdar, Sveriges Filmuthyrareförening u.p.a.

och Föreningen Sveriges Filmproducenter, nedan

kallade filmbranschen samt

3. Sveriges Television AB och TV 4 AB (publ.),

nedan kallade TV-företagen har ingått följande

avtal.

Avtalet är från statens sida ingått med förbehåll

för regeringens godkännande.

Avtalets innehåll m.m.

1 §

Detta avtal avser finansieringen av Stiftelsens

Svenska Filminstitutet (nedan kallad stiftelsen)

stöd till svensk film för de ändamål som anges i

avtalet. Stiftelsens angelägenheter handhas enligt

stiftelseförordnandet av en styrelse (nedan kallad

styrelsen) vars ledamöter utses av regeringen.

2 §

Parterna är eniga om att reglerna för stöd till

svensk film bör utformas så att de främjar en

rationell och effektiv produktion och distribution

av svensk film och medför en sund användning av

stödmedlen.

3 §

Med långfilm avses i detta avtal film som har en

visningstid motsvarande minst 2000 meter i 35 mm

format (eller motsvarande i andra format) och är

avsedd för normal biografpremiär med normal

biografexploatering. Undantag från regeln om

visningstid får medges av styrelsen när det gäller

barn-, ungdoms- och dokumentärfilm.

Med film avses i detta avtal även videogram i alla

de fall där det är praktiskt lämpligt och motiverat.

Med videogram menas i detta avtal en

informationsbärare med upptagning av rörliga bilder,

med eller utan ljud, som är avsedd att användas

tillsammans med en anordning för elektronisk

återgivning.

4 §

En film anses som svensk under förutsättning att

filmen har en svensk producent och att den svenska

insatsen av artistiska medarbetare är av påtaglig

betydelse.

Med svensk producent avses en person som är bosatt

här i landet, ett bolag, ett utländskt företags

filial eller annan juridisk person som är

registrerad här i landet.

En film som inte har en svensk producent är ändå

att anse som svensk under förutsättning att dels den

svenska kapitalinsatsen uppgår till 20 procent av

produktionskostnaden, dels den svenska insatsen av

artistiska medarbetare är av påtaglig betydelse.

Biografavgifter

5 §

Biografägare eller annan anordnare av

biografföreställning (nedan kallad biografägare)

skall betala en avgift till stiftelsen, motsvarande

10 procent av bruttobiljettintäkten vid

föreställningen. Med sådan intäkt avses

bruttoinkomst enligt de av Filmägarnas Kontrollbyrå

Aktiebolag (nedan kallad Kontrollbyrån) fastställda

allmänna bestämmelserna vid filmleveranser. Filmhyra

skall inte utgå på den del av intäkterna som utgör

avgiften. Det är i detta sammanhang utan betydelse

för avgiftsplikten om film visas med hjälp av

videoteknik i stället för med traditionell teknik.

6 §

Avgift skall inte utgå för biografföreställning på

sådant fast visningsställe där det enligt det

register som förs av Kontrollbyrån ges högst fem

föreställningar i veckan utöver barnmatinéer.

Med barnmatiné avses föreställning som riktar sig

till barn och som börjar senast klockan 17.

Om biografföreställningar har anordnats i syfte att

kringgå bestämmelserna om avgiftsplikt får styrelsen

besluta att avgiftsplikt föreligger. Innan styrelsen

beslutar i sådant ärende skall styrelsen bereda

biografägaren och dennes organisation tillfälle att

yttra sig.

Styrelsen får medge befrielse från avgift för

biografföreställning där biografägare avstår från

film- och biografhyra och där biografägare avstår

biljettintäkterna till välgörande ändamål.

Filmfestivaler och liknande arrangemang får undantas

från avgift.

7 §

Biografägaren skall redovisa och betala in

avgifterna direkt till stiftelsen. Antalet

redovisningsperioder skall vara minst sex om året.

Regler härom skall fastställas av stiftelsen efter

samråd med filmbranschen.

Redovisning skall ske på formulär som fastställs av

Kontrollbyrån. För redovisning och inbetalning av

avgiftsmedlen skall i övrigt tillämpas de av

Kontrollbyrån fastställda allmänna bestämmelserna

vid filmleveranser. I dessa bestämmelser skall

stadgas att underlåtenhet att betala avgift

likställs med underlåtenhet att betala filmhyra.

Biografägaren är skyldig att låta stiftelsen genom

kontrollant granska räkenskaperna såvitt gäller

avgiftsredovisningen.

8 §

En förbindelse från berörda biografägare att betala

avgift enligt detta avtal och att i övrigt följa

bestämmelserna i avtalet skall snarast inhämtas

genom Kontrollbyråns försorg och överlämnas till

stiftelsen. Förbindelsen skall ha den lydelse som

framgår av bilaga 1.

Biografägare som underlåter att avge sådan

förbindelse skall avstängas från filmleverans. Om

avstängning inte sker, trots begäran om det, svarar

filmuthyraren mot stiftelsen för de avgifter som

belöper på en föreställning där den hyrda filmen

visas.

TV-företagens bidrag

9 §

Sveriges Television AB skall månatligen lämna ett

bidrag till stiftelsen som motsvarar minst 38

miljoner kronor per kalenderår. Därutöver avser

bolaget att använda medel för samproduktion,

medfinansiering och köp av visningsrätter vad gäller

film som erhåller stöd genom detta avtal i en

storleksordning motsvarande bolagets åtagande enligt

1993 års finansieringsavtal för Stiftelsen Svenska

Filminstitutet (garantibelopp).

TV 4 AB (publ.) skall månatligen lämna ett bidrag

till stiftelsen som motsvarar minst 7,2 miljoner

kronor per kalenderår. Därutöver avser bolaget att

använda medel för samproduktion, medfinansiering och

köp av visningsrätter vad gäller film som erhåller

stöd genom detta avtal i en storleksordning

motsvarande bolagets åtagande enligt 1993 års

finansieringsavtal för Stiftelsen Svenska

Filminstitutet (garantibelopp).

Bidragen och garantibeloppen från TV-företagen

skall den 1 juli varje år justeras genom en

jämförelse med kompensationsindex för Sveriges

Television AB den 1 april samma år och indexet för

januari 2000.

Föreningen Sveriges Filmproducenters bidrag

10 §

Föreningen Sveriges Filmproducenter skall årligen

lämna ett bidrag till stiftelsen som motsvarar de

intäkter som inflyter till föreningen, dock högst 2

miljoner kronor. Medlems- och serviceavgifter från

föreningens medlemmar samt direkta bidrag eller stöd

till föreningen skall inte anses som sådana intäkter

som skall ligga till grund för bidrag till

stiftelsen.

Statens bidrag

11 §

Staten skall - under förutsättning att riksdagen

fattar erforderliga beslut - lämna ett årligt bidrag

till stiftelsen på 200,5 miljoner kronor. Staten har

för avsikt att justera bidraget enligt regler som

gäller för statliga bidragsanslag.

Bidrag från annan än avtalspart

12 §

Om annan än de som är parter i detta avtal vill

lämna bidrag till de ändamål som anges i avtalet

skall ett separat avtal ingås mellan detta avtals

parter och bidragsgivaren. Staten får, för övriga

parters räkning, ingå sådant avtal med annan

bidragsgivare.

Avtalet skall i huvudsak ha den lydelse som framgår

av bilaga 2.

Användningen av stiftelsens medel

13 §

De medel som tillförs stiftelsen enligt detta avtal

skall användas till följande ändamål.

1. Produktionsstöd till svensk film.

2. Stöd till distribution och visning av film i

hela landet.

3. Stöd till filmkulturell verksamhet m.m.

Produktionsstöd till svensk film

14 §

Produktionsstöd till svensk film skall omfatta

1. förhandsstöd (till långfilm, barn- och

ungdomsfilm, kort- och dokumentärfilm samt

utvecklingsstöd),

2. publikrelaterat stöd samt

3. upphovsmannastöd.

15 §

Av de medel som inflyter till stiftelsen skall

årligen 50 miljoner kronor användas till

publikrelaterat stöd. Vidare skall 5 procent av de

intäkter från biografavgifter enligt 5 § som

överstiger intäkterna från biografavgifterna för år

2000 användas till sådant stöd. Av tillgängliga

medel för publikrelaterat stöd får styrelsen under

ett räkenskapsår avsätta högst 10 procent för

användning till samma ändamål under kommande

räkenskapsår.

16 §

Publikrelaterat stöd skall lämnas till svenska

långfilmer för öppna visningar på biograf. Stödet

skall baseras på filmens bruttobiljettintäkter under

12 månader efter filmens premiär.

För film som till mer än 49 procent är finansierad

med förhandsstöd skall det publikrelaterade stödet

motsvara 25 procent av bruttobiljettintäkterna. För

film som till högst 49 procent är finansierad med

förhandsstöd skall det publikrelaterade stödet

motsvara 50 procent av bruttobiljettintäkterna. För

film som inte till någon del är finansierad med

förhandsstöd skall det publikrelaterade stödet

motsvara 75 procent av bruttobiljettintäkterna. Med

förhandsstöd avses här stöd enligt 18 §.

Publikrelaterat stöd till barnfilm får motsvara 100

procent av filmens bruttobiljettintäkter.

Styrelsen får vid behov justera procentsatserna för

de olika filmkategorierna med beaktande av

tillgängliga medel. Styrelsen skall därvid sträva

efter största möjliga tydlighet och framförhållning,

för att underlätta planeringen av nya filmprojekt.

Producenten skall före inspelningsstart lämna en

anmälan till stiftelsen. För det enskilda

filmprojektet skall procentsatsen fastställas vid

anmälningstillfället före inspelningens start.

Stödet skall utbetalas till dess att producenten

fått full återbetalning av en fastställd egeninsats.

Med begreppet producent avses den fysiska person,

det bolag eller annan juridisk person som

verkställer produktionen av en film genom att

finansiera, projektutveckla, inspela och

färdigställa densamma och som därigenom förvärvar

och ansvarar för de i filmverket ingående

rättigheterna. Som egeninsats får endast räknas

finansiering genom privatkapital eller finansiering

av i detta avtal medverkande TV-företag.

Vid fastställande av vid vilken tidpunkt som

producenten skall anses ha fått full ersättning för

egeninsatsen skall hänsyn tas till att 25 procent av

filmens bruttobiljettintäkter kan beräknas tillfalla

producenten vid sidan av stödet.

17 §

Efter avräkning för publikrelaterat stöd enligt 15 §

skall minst 43 procent av de medel som under ett

räkenskapsår inflyter till stiftelsen användas för

övriga produktionsstöd till svensk film. Av dessa

medel får styrelsen avsätta högst 10 procent inom

var och en av stödformerna enligt 18 - 20 §§ för

användning till samma ändamål under kommande

räkenskapsår.

18 §

Av de medel som under ett räkenskapsår inflyter till

stiftelsen enligt 17 § skall minst 67 procent

användas till förhandsstöd till långfilm, minst 10

procent till förhandsstöd till kort- och

dokumentärfilm och minst 10 procent till

förhandsstöd till film riktad till barn och ungdom.

Stöd skall endast utgå till producenter som kan

redovisa en ambitiös plan för filmens spridning i

olika visningsformer, varvid det skall beaktas om

visning förutsätts ske i de i avtalet medverkande

TV-företagens kanaler eller i kanal ägd av TV-

företag som lämnar bidrag enligt 12 §.

19 §

Av de medel som under ett räkenskapsår inflyter till

stiftelsen enligt 17 § skall minst 7 procent

användas till utvecklingsstöd. Utvecklingsstödet

skall omfatta projektstöd till manusförfattare,

producenter och regissörer, växthusverksamhet för

unga filmskapare, stöd till fortbildning för

etablerade filmskapare samt företagsstöd till

oberoende producenter.

Med oberoende producent avses sådan juridisk person

enligt 16 § femte stycket som inte är ett

majoritetsägt dotterbolag till företag som ägnar sig

åt distributions-, visnings- eller

sändningsverksamhet eller är del av en sådan

koncern.

Företagsstöd till en oberoende producent får ges

under sammanlagt högst tre år och med högst 1 miljon

kronor årligen.

20 §

Av de medel som under ett räkenskapsår inflyter till

stiftelsen enligt 17 § skall minst 2 procent

användas för stöd till manusförfattare, producenter

och regissörer (nedan kallade upphovsmän) avseende

svensk film.

Upphovsmannastöd skall lämnas i efterhand till

filmens upphovsmän för öppna visningar på biograf.

För varje försåld biljett, upp till 100 000

biljetter, skall upphovsmännen tillsammans vara

berättigade till ett stödbelopp om högst tio kronor.

Stödet skall fördelas lika mellan de tre

kategorierna av upphovsmän. Styrelsen får vid behov

årligen justera stödbeloppet med beaktande av

tillgängliga medel.

21 §

Styrelsen skall ansvara för att tillgodose behovet

av värdefull svensk filmproduktion genom att stöd

ges till såväl långfilm som kortfilm. Styrelsen

skall också beakta behovet av dokumentärfilm och

film riktad till barn och ungdom. Styrelsen skall

vidare tillse att stödet ger yngre och nya

filmskapare möjlighet att utveckla sina färdigheter,

främst genom stöd till kortfilm. Härvid kan undantag

medges från kravet på plan för visning och spridning

enligt 18 § andra stycket.

Stöd till distribution och visning av film i hela

landet

22 §

Stöd till distribution och visning av film i hela

landet skall omfatta

1. lanseringsstöd och stöd till

parallelldistribution,

2. biografstöd,

3. stöd till regional verksamhet,

4. stöd till film i skolan samt

5. stöd till visningsorganisationer, till

filmfestivaler samt till import och lansering av

kvalitetsfilm.

23 §

Efter att avräkning gjorts för publikrelaterat stöd

enligt 15 § skall minst 24 procent av de medel som

under ett räkenskapsår inflyter till stiftelsen

användas för stöd till distribution och visning av

film i hela landet. Av dessa medel får styrelsen

avsätta högst 10 procent inom var och en av

stödformerna enligt 24 - 28 §§ för användning till

samma ändamål under kommande räkenskapsår.

24 §

Av de medel som under ett räkenskapsår inflyter till

stiftelsen enligt 23 § skall minst 15 procent

användas för stöd till lansering av svensk långfilm

och minst 4 procent för stöd till

parallelldistribution av filmkopior.

Lanseringsstöd skall som regel ges till distributör

av svensk långfilm med ett belopp som motsvarar

distributörens ekonomiska insats. Stödbeloppet skall

fastställas av styrelsen före filmens premiär.

Om det, med hänsyn till tillgängliga medel eller

omständigheterna i övrigt, finns särskilda skäl får

styrelsen fastställa stödbeloppets storlek på annat

sätt än vad som anges i andra stycket. Beloppet får

dock inte i något fall överstiga 500 000 kronor.

25 §

Av de medel som under ett räkenskapsår inflyter till

stiftelsen enligt 23 § skall minst 24 procent

användas till biografstöd. Inom denna ekonomiska ram

skall minst 60 procent användas för stöd till

biografägare för öppna visningar av svensk film,

minst 15 procent för stöd till biografägare på orter

med mindre än 50 000 invånare för publikarbete,

minst 11 procent för stöd till upprustning av

biografer samt minst 5 procent för stöd till sådana

anordnare av biografföreställningar som inte är

mervärdesskatteskyldiga.

Vid fördelningen av stöd till biografägare för

öppna visningar av svensk film skall behov hos

biografer i mindre och medelstora orter särskilt

beaktas.

26 §

Av de medel som under ett räkenskapsår inflyter till

stiftelsen enligt 23 § skall minst 20 procent

användas för stöd till regional verksamhet. Stödet

skall omfatta stöd till verksamhet vid regionala

resurscentrum för film och video samt stöd till

verksamhet vid regionala filmproduktionscentrum. För

stöd till regional verksamhet krävs att bidrag

lämnas från landsting, kommun eller annan huvudman

med ett belopp som minst motsvarar det stöd som

lämnas inom ramen för detta avtal. Det samlade

stödet till regionala filmproduktionscentrum får

årligen uppgå till högst 3 miljoner kronor.

27 §

Av de medel som under ett räkenskapsår inflyter till

stiftelsen enligt 23 § skall minst 14 procent

användas för stöd till film i skolan. Stödet skall

ges till spridning av kort- och dokumentärfilm och

till skolbioverksamhet. Stödet skall även täcka

kostnaderna för Filminstitutets filmuthyrning och

inköp av filmrättigheter.

Stöd till skolbioverksamhet får lämnas till en

kommun eller en förening under sammanlagt högst tre

år. För att stöd skall ges krävs att bidrag lämnas

från landsting, kommun eller annan huvudman med ett

belopp som minst motsvarar det stöd som lämnas inom

ramen för detta avtal. Vidare krävs en pedagogisk

plan och att verksamheten sker i samarbete med en

lokal biografägare.

28 §

Av de medel som under ett räkenskapsår inflyter till

stiftelsen enligt 23 § skall minst 9 procent

användas för stöd till visningsorganisationer. Med

visningsorganisation avses i första hand en

sammanslutning av allmännyttiga ideella föreningar

som i egen regi eller genom anslutna medlemmar visar

film på biograf.

Vidare skall minst 5 procent av medlen användas för

stöd till filmfestivaler och stöd till import och

lansering av kvalitetsfilm.

Stöd till filmkulturell verksamhet m.m.

29 §

Stöd till filmkulturell verksamhet m.m. skall

omfatta

1. internationella avgifter och internationell

lansering,

2. stöd till textning på svenska av film och video

och till syntolkning,

3. stöd till samarbete mellan filmbranschen och TV-

företagen,

4. övrig filmkulturell verksamhet samt

5. stiftelsens ledning och administration.

30 §

Efter avräkning för publikrelaterat stöd enligt 15 §

skall minst 23 procent av de medel som under ett

räkenskapsår inflyter till stiftelsen användas för

stöd till filmkulturell verksamhet m.m. Av dessa

medel får styrelsen avsätta högst 10 procent inom

var och en av stödformerna enligt 31 - 34 §§ och

inom ramen för administration m.m. enligt 35 § för

användning till samma ändamål under kommande

räkenskapsår.

31 §

Av de medel som under ett räkenskapsår inflyter till

stiftelsen enligt 30 § skall minst 18 procent

användas för internationella avgifter och för

internationell lansering av svensk film. Stiftelsen

skall inom denna ekonomiska ram fortsätta samarbetet

inom Eurimages och Nordiska Film- och TV-fonden samt

åta sig de svenska samordningsinsatserna i

anslutning till Media II-programmet. Stiftelsen

skall vidare medverka vid internationell lansering

av svensk film och även lämna stöd till producenter

och distributörer av svensk film för sådan

lansering.

32 §

Av de medel som under ett räkenskapsår inflyter till

stiftelsen enligt 30 § skall minst 2 procent

användas för att göra film mer lättillgänglig för

funktionshindrade. Styrelsen skall för detta ändamål

fördela stöd till textning på svenska av film och

video och till syntolkning på videogram.

33 §

Av de medel som under ett räkenskapsår inflyter till

stiftelsen enligt 30 § skall minst 2 procent

användas för stöd till samarbete mellan

filmbranschen och TV-företagen. Stödet skall

fördelas av filmbranschens samarbetskommitté till

filmbranschen och TV-företagen i proportion till

deras respektive bidrag till stiftelsen. Stödet

skall bl.a. användas till spridning av värdefulla

filmer, utbildning och forskning, åtgärder mot

olovlig hantering av film samt aktiviteter för att

öka allmänhetens intresse för film i alla

spridningsformer.

34 §

Av de medel som under ett räkenskapsår inflyter till

stiftelsen enligt 30 § skall minst 29 procent

användas till övrig filmkulturell verksamhet för att

bl.a. bevara och tillgängliggöra det svenska

filmarvet samt för att informera om och dokumentera

filmen som konstart och nöjesindustri. Av dessa

medel skall 5 miljoner kronor användas för

restaurering av svensk färgfilm.

35 §

Av de medel som under ett räkenskapsår inflyter till

stiftelsen enligt 30 § skall högst 45 procent

användas till kostnader för stiftelsens ledning och

administration, inklusive förvaltning och

administration av konsulenternas och nämndens

verksamhet.

De medel som finns tillgängliga för stöd enligt 24

- 28 §§ får användas för administrationskostnader

inom respektive stödform. Administrationskostnaderna

får dock inte överstiga 10 procent av de medel som

finns tillgängliga för stöden.

36 §

Stiftelsen skall beträffande stöd till regional

verksamhet, stöd till film i skolan och stöd till

filmkulturell verksamhet m.m. i övrigt följa de

villkor om medlens användning och redovisning som

regeringen särskilt beslutar.

Konsulenter och nämnd

37 §

För bedömningen av vilka långfilmsprojekt som skall

få förhandsstöd skall styrelsen anlita dels en

konsulent, dels en nämnd. Nämnden skall bestå av en

konsulent och ytterligare fyra ledamöter som utses

av styrelsen. Av det stödbelopp som enligt 18 §

skall användas för förhandsstöd till långfilm skall

hälften fördelas efter bedömning av konsulenten och

hälften efter bedömning av nämnden.

Vidare skall styrelsen anlita konsulenter för

bedömningen av vilka kort-, dokumentär-, samt barn-

och ungdomsfilmprojekt som skall få förhandsstöd

samt för bedömning av fördelningen av

utvecklingsstöd enligt 19 §.

Styrelsen bör i regel följa konsulenternas och

nämndens bedömning. Om styrelsen inte beviljar stöd

som rekommenderas av en konsulent eller av nämnden

skall detta särskilt motiveras. Styrelsen är i

enlighet med stiftelselagen (1994:1220) ansvarig för

stiftelsens verksamhet.

Sökande skall kunna presentera samma projekt för

bedömning av flera konsulenter och av nämnden.

38 §

Konsulenterna och nämndledamoterna skall ha

tidsbegränsade uppdrag. Vid tillsättande av

konsulenter och nämndledamöter skall styrelsen

sträva efter en jämn könsfördelning.

39 §

Styrelsen skall varje verksamhetsår ge konsulenterna

och nämnden en ekonomisk ram inom vilken de till

styrelsen kan rekommendera stöd.

Efterlevnaden av avtalet

40 §

Filmbranschen förbinder sig att verka för att detta

avtal efterlevs. Organisationer som är bundna av

avtalet är skyldiga att söka förmå sina medlemmar

att följa avtalets bestämmelser.

41 §

Styrelsen skall utse ett samarbetsråd som skall

granska stiftelsens tillämpning av detta avtal.

Rådet skall bestå av tio ledamöter som skall utses

för en tid av högst två år i taget. Fem av

ledamöterna skall utses efter förslag av

filmbranschen och två efter förslag av TV-företagen.

Rådet skall inom sig utse ordförande och vice

ordförande.

42 §

Stiftelsen skall lämna de upplysningar som

samarbetsrådet begär om tillämpningen av avtalet och

om förvaltningen av avtalsmedlen. Samråd skall ske

med rådet beträffande de prioriteringar som skall

gälla för stöd till biografägare för öppna visningar

av svensk film enligt 25 §.

Rådet skall årligen sammanställa en rapport om sin

granskning. Rapporten skall lämnas till styrelsen

och till avtalsparterna.

Rådet är beslutsfört när ordföranden och minst fem

av de andra ledamöterna är närvarande. Vid

omröstning skall den mening gälla som biträds av

majoriteten. Vid lika röstetal skall ordföranden ha

utslagsröst.

Rådet skall besluta i övrigt om formerna för

granskningsverksamheten.

Övriga bestämmelser

43 §

Staten får säga upp avtalet till omedelbart

upphörande, om annan avtalspart bryter mot avtalet.

Organisation inom filmbranschen får säga upp

avtalet till omedelbart upphörande, om nöjesskatt

för biografföreställningar återinförs eller om annan

skatt av väsentligen samma karaktär och effekt

införs eller om mervärdesskatten på filmvisning

höjs. Detsamma gäller, om rätten att göra avdrag för

biografavgiften vid beräkning av nettointäkten av

rörelse vid taxering för inkomst begränsas eller

avskaffas.

Sveriges Television AB får säga upp avtalet till

omedelbart upphörande, om väsentlig förändring sker

av bolagets finansiering, kanalstruktur eller

uppdrag enligt det av riksdagen 1996 fattade

beslutet om bl.a. bolagets verksamhet och av det

sändningstillstånd som regeringen på grund av

riksdagsbeslutet har lämnat bolaget.

TV 4 AB får säga upp avtalet till omedelbart

upphörande, om Sveriges Television AB eller annat

programföretag som har regeringens tillstånd att

sända rikstäckande TV-sändningar med analog

sändningsteknik får tillstånd att sända reklam mot

betalning. Detsamma skall gälla om TV 4 AB förlorar

sitt tillstånd att här i landet sända

televisionsprogram med analog sändningsteknik.

44 §

Detta avtal träder i kraft den 1 januari 2000 och

skall gälla till och med den 31 december 2004.

Uppsägning av avtalet skall ske senast ett år före

avtalstidens utgång. Vid utebliven uppsägning

förlängs avtalet med tre år åt gången.

Sedan avtalet har varit i kraft i två år får varje

part påkalla överläggningar med övriga parter om

villkoren i detta avtal.

45 §

Långfilm med inspelningsstart under år 1999 skall

under år 2000 vara berättigad till efterhandsstöd

enligt bestämmelserna i 21 § i 1993 års finans-

ieringsavtal för Stiftelsen Svenska Filminstitutet,

i dess lydelse efter den 5 maj 1997.

Efterhandsstödets storlek skall för berörd film

baseras på det antal betalande biografbesökare som

sett filmen senast den 31 december 2000. Stödet

skall utgå ur de medel som under räkenskapsåret 2000

har influtit till stiftelsen.

Publikrelaterat stöd enligt 16 § skall ges till

långfilm med inspelningsstart efter den 31 december

1999. År 2000 skall styrelsen, i stället för vad som

anges i 15 §, besluta om hur mycket som skall

användas för sådant stöd med beaktande av

tillgängliga medel efter avräkning för

efterhandsstöd enligt första stycket. Om

efterhandsstödet uppgår till mer än 50 miljoner

kronor skall inget publikrelaterat stöd lämnas.

46 §

Om avtalet upphör att gälla vid avtalstidens utgång

utan att ersättas av ett nytt avtal, skall de

avgifter som redovisats för åren 2003 och 2004

användas enligt bestämmelserna i avtalet, om inte

parterna kommer överens om annat.

47 §

Tvist om tolkningen eller tillämpningen av detta

avtal eller om rättsförhållande som har sin grund i

avtalet skall avgöras genom skiljedom enligt lag.

Skiljeförfarandet skall äga rum i Stockholm. På

parts begäran skall Stockholms tingsrätt utse

samtliga tre skiljemän.

Detta avtal har upprättats i åtta likalydande

exemplar av vilka varje part tagit ett.

Stockholm den 29 april 1999

Ann-Christin Nykvist

För staten

---------------------------------------------------

Jan Bernhardsson Börje Hansson

För Sveriges För Föreningen Sveriges

Biografägareförbund Filmproducenter

---------------------------------------------------

Kay Wall Sam Nilsson

För Sveriges För Sveriges Television

Filmuthyrareförening AB

u.p.a.

---------------------------------------------------

Bo Larsson Thorbjörn Larsson

För Riksföreningen Våra För TV 4 AB (publ.)

Gårdar

---------------------------------------------------

John Brattmyhr

För Folkets

Husföreningarnas

Riksorganisation

---------------------------------------------------

Björn Gregfelt

Mot detta avtal har

Filmägarnas Kontrollbyrå

AB inte någon erinran.

---------------------------------------------------

Bilaga 1

Förbindelse; biografavgifter

Undertecknad anordnare av

biografföreställning/biografägare, som har tagit del

av gällande filmavtal och de särskilda regler som

anges i avtalets 7 §, åtar sig härigenom gentemot

Stiftelsen Svenska Filminstitutet att under den tid

som avtalet är i kraft betala in avgifter enligt

avtalet och låta en av stiftelsen utsedd kontrollant

granska räkenskaperna såvitt gäller

avgiftsredovisningen. Vidare åtar sig undertecknad

att i övrigt följa avtalets bestämmelser samt att

godta att underlåtenhet att betala avgift likställs

med underlåtenhet att betala filmhyra.

Bilaga 2

Avtal med bidragsgivare utanför filmavtalet

Mellan Svenska staten, som företrädare för parterna

i 2000 års filmavtal, och NN har följande avtal

ingåtts.

Avtalet är ingått under förbehåll av regeringens

godkännande.

1 §

NN skall årligen lämna ett bidrag till Stiftelsen

Svenska Filminstitutet på miljoner kronor. Medlen

skall användas till de ändamål som anges i

filmavtalet. (Därutöver avser NN att använda i

genomsnitt miljoner kronor årligen för

samproduktion och medfinansiering vad gäller film

som får stöd enligt nämnda avtal.)

2 §

Detta avtal träder i kraft ... och skall gälla till

och med ... .

Uppsägning av avtalet skall ske senast ett år före

avtalstidens utgång. Vid utebliven uppsägning

förlängs avtalet med tre år åt gången, under

förutsättning av att 2000 års filmavtal förlängs

eller ett nytt motsvarande filmavtal ingås.

3 §

Tvist om tolkningen eller tillämpningen av detta

avtal eller om rättsförhållande som har sin grund i

avtalet skall avgöras genom skiljedom enligt lag.

Skiljeförfarandet skall äga rum i Stockholm. På

parts begäran skall Stockholms tingsrätt utse

samtliga tre skiljemän.

Protokollsanteckningar

Till 1 §

1. Parterna konstaterar att en förutsättning för

avtalets giltighet är att Europeiska gemenskapens

kommission godkänner de stödformer som anges i

avtalet.

2. Parterna förutsätter att de medel som stiftelsen

får av TV-företag utanför detta avtal används för de

ändamål som anges i avtalet.

Till 9 §

Möjligheterna till och konsekvenserna av att införa

skattskyldighet enligt mervärdesskattelagen

(1994:200) på den TV-avgift som betalas enligt lagen

(1989:41) om TV-avgift skall analyseras i särskild

ordning i anslutning till förberedelser för beslut

om nya tillstånd för public service-företagen.

Till 10 §

Föreningen Sveriges Filmproducenter förbinder sig

att senast den 31 december 2000 informera övriga

avtalsparter och stiftelsen om förväntade intäkter

till föreningen under avtalsperioden samt lämna

besked om i vilken mån föreningen avser att lämna

ett högre bidrag till stiftelsen.

Till 13 §

Parterna konstaterar att avtalets reglering av

användningen av influtna medel till filmkulturell

verksamhet kan kräva en ändring enligt 6 kap. 1 §

stiftelselagen (1994:1220) av andra punkten i

stiftelseförordnandet för Stiftelsen Svenska

Filminstitutet. Parterna förutsätter därför att

styrelsen, om den finner att det krävs, snarast

ansöker om sådan ändring hos Kammarkollegiet.

Till 25 §

Parterna förutsätter att tillämpningen av stöd till

biografägare för öppna visningar av svensk film inte

hindrar, snedvrider eller hämmar konkurrensen på ett

sätt som inte är förenligt med den näringsrättsliga

lagstiftningen.