Bet. 1999/2000:KrU6

Kulturutskottets betänkande

1999/2000:KRU06

Kulturarv - fideikommiss

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1999/2000

KrU6

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens i

proposition 1998/99:114 Kulturarv - kulturmiljöer

och kulturföremål framlagda förslag till ändringar i

dels lagen (1963:583) om avveckling av fideikommiss,

dels lagen (1963:587) om inkomstbeskattning av

fideikommissbo, m.m. jämte sex motionsyrkanden ur

två motioner som har väckts med anledning av

propositionen.

Återstående delar av propositionen kommer att

behandlas under våren 2000.

De föreslagna ändringarna i lagen (1963:587) om

inkomstbeskattning av fideikommissbo, m.m. innebär

att undantaget från reavinstbeskattning vid

tillskjutande av fideikommissfastigheter till ett

s.k. fideikommissaktiebolag utvidgas till att

omfatta även vissa samlingar som ingår i ett

fideikommiss. Däremot skall reavinstbeskattning ske

när aktiebolaget avyttrar fastigheter eller

samlingar och när en aktieägare avyttrar aktier i

bolaget.

Vad gäller förslagen till ändringar i lagen

(1963:583) om avveckling av fideikommiss innebär

dessa att Fideikommissnämnden ges något vidgade

befogenheter och att lagen anpassas till 1975 års

aktiebolagslag.

Lagändringarna föreslås enligt propositionen träda

i kraft den 1 januari 2000.

I propositionen redovisar regeringen även sina

överväganden med anledning av vissa av

Kulturarvsutredningens förslag i delbetänkandet

Kulturegendomar och kulturföremål (SOU 1995:128).

Kulturutskottet har berett skatteutskottet

tillfälle att yttra sig över propositionen jämte

aktuella motionsyrkanden. Skatteutskottets yttrande

1999/2000:

SkU4y bifogas som bilaga 3 till detta betänkande.

Utskottet tillstyrker propositionen, dock med den

ändringen att lagen om ändring i lagen (1963:587) om

inkomstbeskattning av fideikommissbo, m.m. föreslås

träda i kraft den 31 december 1999, (se bilaga 2).

Motionsyrkandena avstyrks.

I betänkandet har fem reservationer tagits in.

Propositionen

I proposition 1998/99:114 föreslår regeringen

(Kulturdepartementet) - efter hörande av Lagrådet -

att riksdagen antar de i propositionen framlagda

förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1963:583) om avveckling

av fideikommiss,

2. lag om ändring i lagen (1963:587) om

inkomstbeskattning av fideikommissbo, m.m.

Lagförslagen har intagits som bilaga 1 till

betänkandet.

Motionerna

1998/99:Kr37 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari

yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att förändra lagen

om avveckling av fideikommiss så att den möjliggör

stiftelsebildning,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att reavinstskatt

inte skall utgå vid fideikommissaktiebolags förvärv

av kulturhistoriskt värdefulla samlingar,

10. att riksdagen avslår regeringens förslag till

lag om ändring i lagen (1963:587) om

inkomstbeskattning av fideikommissbo, m.m. vad

gäller reavinstbeskattning för avyttring av till

fideikommissaktiebolag överförd fastighet eller

samling och för aktie i bolaget i enlighet med vad

som anförts i motionen,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om behovet av en

reglering av tillståndsgivningen vid

fideikommissaktiebolagens försäljning av fast eller

lös egendom,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om behovet av

ytterligare utredning av arvsskattereglerna från

kulturmiljösynpunkt.

1998/99:Kr39 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om möjligheten att

överföra fideikommiss i stiftelseform.

Bakgrund

Inledning

Med fideikommiss avses fast eller lös egendom som

enligt särskilt förordnande, exempelvis i

fideikommissbrev eller testamente, skall bevaras o-

minskad för all framtid och följa en viss

successionsordning. Förordnandet har normalt

tillkommit för att gynna en viss släkt eller vissa

släkter. Successionsordningen anger på grundval av

sådana omständigheter som släktskap, kön och ålder

kretsen av de personer som kan komma i fråga som

innehavare av fideikommissegendomen, liksom även

företrädesordningen mellan dessa. Normalt besitter

innehavaren egendomen odelad under sin livstid varpå

egendomen vid innehavarens död övergår till äldste

sonen. Att egendomen skall vara ominskad innebär att

den inte får överlåtas, pantsättas eller utmätas.

Egendomen kan inte heller ingå i ett konkursbo.

Fideikommissegendomen utgör således en särskild

egendomsmassa, som i viktiga avseenden är

underkastad andra regler än vad som normalt gäller

för annan egendom.

Fideikommissinstitutets ursprung kan ytterst

skönjas i rättsinstitutet fideicommissum i den

romerska familjerätten. Härmed avsågs ett

förordnande som möjliggjorde för en avlåtare att

tillgodose en person som enligt lag inte kunde

insättas som testamentstagare. I dess nuvarande

utformning leder fideikommissinstitutet dock närmast

sitt ursprung i det feodala institutet majorat som

uppstod i Spanien under medeltiden. Majoraten hade

tronföljden som förebild och innebar att viss

jordegendom skulle gå i arv oförminskad enligt vissa

regler. Genom det spanska stormaktsväldets

utbredning spreds fideikommissidén till flertalet

övriga europeiska länder.

I Sverige uppstod med början under 1600-talets

mitt, efter förebild från kontinenten,

privaträttsliga fideikommissbildningar i och med att

enskilda personer gjorde förordnanden för framtiden

beträffande viss egendom. Till en början rådde

tvekan beträffande lagligheten av dessa

förordnanden. Denna tvekan undanröjdes dock genom

1686 års testamentsstadga, som innehöll utförliga

bestämmelser om fideikommissvillkor.

Under slutet av 1700-talet och början av 1800-talet

kom fideikommissinstitutet att ifrågasättas runt om

i Europa. I Sverige ledde detta till att rätten att

instifta nya fideikommiss i fast egendom för

evärdlig tid upphävdes genom en förordning den 27

april 1810. Redan inrättade fideikommiss påverkades

inte av 1810 års förbud. Genom en förordning samma

år infördes emellertid en möjlighet att åstadkomma

förändringar i bestående fideikommiss genom att,

efter tillstånd av Kungl. Maj:t, byta ut

fideikommissjord mot annan egendom. Det blev även

möjligt att efter tillstånd inteckna fideikommiss-

egendom. Numera kan fideikommissvillkor jämkas med

stöd av permutationslagen (1972:205).

Frågan om de bestående fideikommissens avveckling

aktualiserades i Sverige vid en rad tillfällen under

slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. År

1914 uttalade sig riksdagen i princip för en

avveckling av bestående fideikommiss och år 1930

upphävdes möjligheten att inrätta fideikommiss i lös

egendom. Under 1920- och 30-talen utreddes

avvecklingsfrågor vid flera tillfällen, dock utan

att någon lagstiftning kom till stånd (se SOU

1923:40 och SOU 1935:50). År 1952 tillsattes

Fideikommissutredningen och på grundval av dess

förslag i betänkandet Avveckling av fideikommissen

(SOU 1959:40) överlämnade regeringen i januari 1963

en proposition till riksdagen med förslag till lag

om avveckling av bestående fideikommiss. I

propositionen anfördes att väsentliga principiella

men även praktiska skäl talade för en avveckling av

de bestående fideikommissen. Regeringen hänvisade

därvid bl.a. till att fideikommissinstitutets

privilegiekaraktär gjorde systemet oförenligt med

gällande samhällsåskådningar och att

inskränkningarna i innehavarens dispositionsrätt

över egendomen var besvärande vid dess förvaltning.

Lagförslaget antogs av riksdagen i november 1963 och

den 1 januari 1964 trädde lagen (1963:583) om

avveckling av fideikommiss, fortsättningsvis benämnd

avvecklingslagen, i kraft (prop. 1963:5, bet. BevU

L1U 1963:2, rskr. 1963:364).

1963 års avvecklingslag

Enligt 1 § avvecklingslagen skall ett fideikommiss

som upprättats för obegränsad tid till förmån för en

eller flera släkter avvecklas. Av 3 § framgår att

avvecklingen skall ske när den avlider som vid

lagens ikraftträdande var innehavare av

fideikommisset. När ett fideikommiss upphör

betraktas fideikommissegendomen som ett särskilt bo,

ett s.k. fideikommissbo. Egendom som innehavaren

ägde vid sidan av fideikommissegendomen ingår i

vederbörandes eget dödsbo. Vid avvecklingen skall

egendomen fördelas mellan arvingarna. Den som skulle

ha blivit nästa innehavare har därvid rätt till

hälften av egendomen, medan resten skall fördelas

enligt vanliga arvs- och testamentsregler som om

egendomen tillhört den siste innehavaren.

Efterträdaren har rätt att på sin lott få

huvudgården med där förvarade samlingar.

Enligt 31-33 §§ kan fideikommissegendom med

regeringens tillstånd överföras till ett s.k.

fideikommissaktiebolag. Detta kan göras av antingen

innehavaren innan avvecklingen påbörjats eller av

fideikommissboet som ett led i avvecklingen. För att

tillstånd att skjuta till fideikommissegendom till

ett aktiebolag skall medges krävs enligt

avvecklingslagens förarbeten att det med hänsyn till

egendomens storlek och beskaffenhet från allmän

synpunkt är önskvärt att egendomen hålls samman även

efter avvecklingen. Hittills har aktiebolagsbildning

medgivits i ett 15-tal fall.

Regeringen kan med stöd av 16 § besluta om inlösen

av en större jord- och skogsegendom om dess

bevarande som en enhet är av betydande allmänt

intresse. Lösenrätt föreligger enligt 17 § också vad

gäller samlingar av möbler, tavlor, böcker eller

andra föremål av särskilt kulturhistoriskt värde om

det behövs för att förebygga att samlingarna får

försämrad vård, skingras eller bortflyttas.

I 6 § stadgas att regeringen kan förordna att en

fideikommissurkunds bestämmelser skall gälla tills

vidare eller tills en i beslutet angiven innehavare

avlider om fideikommissegendomen har synnerligt

kulturhistoriskt värde eller om det annars

föreligger särskilda skäl. Förlängning har hittills

medgivits i fyra fall.

Avvecklingen skall ske under medverkan av en

särskild nämnd, Fideikommissnämnden. Nämnden har

bl.a. i uppgift att meddela beslut i olika med

avvecklingen sammanhängande frågor.

Fideikommissnämnden skall vidare genom rådgivning

främja fideikommissens avveckling. Under

avvecklingstiden får Fideikommissnämnden meddela

förbud vid vite att utan nämndens tillstånd riva,

ändra eller flytta byggnad, ändra trädgård eller

parkanläggning eller skingra eller bortflytta en

samling av särskilt kulturhistoriskt värde.

Skyddet av kulturvärdena vid avveckling av

fideikommiss

Frågan om skyddet av fideikommissens kulturvärden

vid den förestående avvecklingen var föremål för

ingående överväganden vid avvecklingslagens

tillkomst. Fideikommissutredningen fann att det

tvångsvisa sammanhållandet av egendom genom

fideikommissband verksamt torde ha bidragit till att

trygga kulturvärdenas bestånd och att en avveckling

sannolikt skulle medföra att de tillgångar som

utgjort grundvalen för kulturföremålens underhåll

skulle komma på olika händer. Mot denna bakgrund

föreslog utredningen bl.a. att fideikommissmedel

skulle kunna avsättas till särskilda fonder som var

knutna till varje kulturbärande fideikommiss.

Fonderna skulle organiseras som stiftelser och göras

så stora att avkastningen kunde täcka en väsentlig

del av kulturvärdenas underhåll. På grund av kraftig

remisskritik förkastades dock dessa tankar. I

avvecklingslagen tillvaratogs i stället

angelägenheten av att fideikommissegendom i vissa

fall inte splittrades genom i första hand

bestämmelserna om tillskjutande av

fideikommissegendom till aktiebolag. För den lösa

egendomen anvisades inlösen och i yttersta

undantagsfall skulle fideikommissförordnandet kunna

förlängas (se närmare i föregående avsnitt).

I syfte att underlätta bildandet av

fideikommissaktiebolag meddelades i lagen (1963:587)

om inkomstbeskattning av fideikommissbo, m.m.

särskilda bestämmelser om reavinstbeskattning.

Vidare föreskrevs i förordningen (1963:588) om

arvsskatt vid avveckling av fideikommiss en

möjlighet att medge befrielse från eller nedsättning

av arvsskatt för viss närmare angiven

kulturhistoriskt värdefull egendom.

Kulturarvsutredningen

Regeringen uppdrog i augusti 1994 åt en särskild

utredare att se över vissa frågor om lagskyddet för

olika kulturminnen och kulturmiljöer (dir. 1994:57).

I uppdraget låg bl.a. att se över avvecklingslagen

med den utgångspunkten att lagen skall tillgodose

det allmänna intresset av att värdefulla

kulturegendomar bevaras och hålls samlade och att

studera förutsättningarna för att bilda stiftelser

av enskilda slotts- och herrgårdsmiljöer med

tillhörande samlingar. Övervägandena skulle i denna

del inte begränsas till att avse endast

fideikommissegendom utan även kunna omfatta annan

värdefull kulturegendom.

Utredningen, som antog namnet

Kulturarvsutredningen, lade i delbetänkandet

Kulturegendomar och kulturföremål (SOU 1995:128)

fram en rad förslag till ändringar i bl.a.

avvecklingslagen och skattelagstiftningen i syfte

att ge utrymme för att i några fler fall hindra

avveckling, men främst ge förutsättningar för att de

värdefullaste egendomarna frivilligt skall kunna

överföras till andra förvaltningsformer som

garanterar ett långsiktigt bevarande under samlad

förvaltning.

Utskottet

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslår regeringen vissa ändringar

i lagen (1963:587) om inkomstbeskattning av

fideikommissbo, m.m. som innebär att undantaget från

reavinstbeskattning vid tillskjutande av

fideikommissfastigheter till ett

fideikommissaktiebolag utvidgas till att omfatta

även samlingar som omfattas av 17 §

avvecklingslagen. Däremot skall reavinstbeskattning

fortsättningsvis ske när aktiebolaget avyttrar

fastigheter eller samlingar och när en aktieägare

avyttrar aktier i bolaget. Vidare föreslås vissa

ändringar i avvecklingslagen som innebär att

Fideikommissnämnden ges något vidgade befogenheter

och att lagen anpassas till nu gällande

aktiebolagslagstiftning. Ändringarna föreslås träda

i kraft den 1 januari 2000.

Regeringen redovisar i propositionen även sina

ställningstaganden med anledning av vissa av

Kulturarvsutredningens förslag.

Utskottet övergår i det följande till att under

skilda rubriker behandla propositionen i de delar

som har aktualiserats motionsvis eller som eljest

tilldragit sig utskottets intresse.

Överförande av fideikommissegendom till

stiftelse

Som redovisats i det föregående anvisar

avvecklingslagen i första hand aktiebolagsbildning

som åtgärd för att hålla samman fideikommissegendom

i syfte att skydda de kulturella värden som kan bli

lidande vid avvecklingen. Avvecklingslagen medger

däremot inte att fideikommissinnehavaren överlåter

egendomen till en stiftelse. Inget torde dock hindra

att delägarna i fideikommissboet genomför en sådan

transaktion, om man kommer överens om det.

Kulturarvsutredningen föreslog att det borde

införas särskilda bestämmelser i avvecklingslagen av

innebörd att en fideikommissinnehavare, med

tillstånd av Fideikommissnämnden eller regeringen,

kan överföra fideikommissegendom av särskilt

kulturhistoriskt värde till en stiftelse med ändamål

att bevara egendom av allmänt intresse och där

stiftelsen genom sin ändamålsbestämmelse åtagit sig

att långsiktigt skydda och vårda egendomen i ett

sammanhållet skick.

Regeringen gör, med hänvisning till

avvecklingslagens syften, i propositionen

bedömningen att den av Kulturarvsutredningen

föreslagna ordningen inte bör genomföras.

I motion Kr37 (m) menar motionärerna att regeringen

givit de allmänpolitiska värderingar som ligger

bakom avvecklingslagen alltför stor tyngd i

förhållande till de kulturhistoriska värden som står

på spel. Motionärerna begär ett tillkännagivande som

går ut på att regeringen bör utreda hur

avvecklingslagen kan förändras så att

stiftelsebildning blir en naturlig form av bevarande

av fideikommissegendom vid sidan av

fideikommissaktiebolaget (yrkande 8).

Enligt vad som anförs i motion Kr39 (kd) har vissa

fideikommiss en mycket viktig roll att spela i ett

kulturarvsperspektiv, inte minst där det samlade

beståndet av byggnader, inventarier och lösören är

av högt kulturhistoriskt värde. Enligt motionärerna

ligger det inte i linje med lagstiftningens

intentioner att försvåra ett samlat bevarande av ett

sådant kulturarv. Motionärerna begär därför ett

tillkännagivande om att det bör införas en möjlighet

att överföra fideikommissegendom i stiftelseform

(yrkande 7).

Inför ställningstagandet till ifrågavarande

spörsmål kan utskottet konstatera att de skäl som

ligger bakom avvecklingslagen alltjämt äger

giltighet. Bestående fideikommiss skall således

avvecklas. Som regeringen, och även skatteutskottet

framhåller, uppvisar stiftelseinstitutet sådana

likheter med fideikommissinstitutet vad gäller

ändamål och rättsverkningar att införandet av en

möjlighet att överföra fideikommissegendom till en

stiftelse i linje med Kulturarvsutredningens förslag

skulle innebära ett väsentligt avsteg från

avvecklingslagens syfte, dvs. att återföra egendomen

till den ordinära arvsordningen.

Mot bakgrund av vad nu anförts ansluter sig

utskottet till regeringens bedömning i fråga om

stiftelsebildning av fideikommissegendom och

avstyrker bifall till motionerna Kr37 (m) yrkande 8

och Kr39 (kd) yrkande 7.

Beskattning vid tillskjutande av egendom

till fideikommissaktiebolag, m.m.

Enligt 2 § lagen (1963:587) om inkomstbeskattning av

fideikommissbo, m.m. skall skattepliktig reavinst

inte anses uppkomma när en fideikommissfastighet

överförs till ett aktiebolag genom tillskott i

samband med aktieteckning. Detsamma gäller om

bolaget avyttrar en fideikommissfastighet eller om

den som fått aktier i bolaget vid avvecklingen

avyttrar aktierna.

I propositionen gör regeringen den bedömningen att

möjligheten att hålla samman kulturhistoriskt

värdefull egendom i anslutning till

fideikommissavvecklingen skulle gynnas om även

samlingar som avses i 17 § avvecklingslagen, dvs.

samlingar av möbler, tavlor, böcker eller andra

föremål av särskilt kulturhistoriskt värde, skulle

kunna tillskjutas ett aktiebolag utan att

reavinstbeskattning sker. En sådan ändring föreslås

därför i propositionen. Undantaget skall dock endast

gälla vid själva överföringen och inte vid en

vidareförsäljning av egendomen från aktiebolaget.

Enligt regeringens bedömning föreligger inte

tillräckliga skäl för att behålla nu gällande

undantag när ett fideikommissaktiebolag avyttrar en

fastighet och när en aktieägare avyttrar aktier i

bolaget. Skattebefrielsen vid sådana avyttringar

föreslås därför slopas.

De nya skattereglerna föreslås träda i kraft den 1

januari 2000 och skall tillämpas på tillskott och

avyttringar som sker efter ikraftträdandet.

Övergångsbestämmelserna är i propositionen utformade

på så sätt att värdestegringar på fastigheter som

har tillskjutits före den 1 januari 2000 i princip

inte skall beaktas vid tillämpningen av de nya

reglerna.

I motion Kr37 (m) anför motionärerna att nu

gällande befrielse från reavinstbeskattning är ett

viktigt incitament för att bilda ett

fideikommissaktiebolag. Motionärerna ifrågasätter

därför regeringens förslag att avskaffa undantaget

från reavinstbeskattning vid avyttring av

fastigheter och aktier. Enligt motionärerna bör inte

heller avyttring av samlingar som tillskjutits ett

fideikommissaktiebolag reavinstbeskattas.

Motionärerna yrkar att riksdagen skall avslå

regeringens förslag till ändring i lagen (1963:587)

om inkomstbeskattning av fideikommissbo, m.m.,

såvitt nu är i fråga (yrkande 10).

I samma motion är motionärerna i och för sig

positiva till att samlingar som avses i 17 §

avvecklingslagen enligt propositionen skall kunna

tillskjutas ett aktiebolag utan att

reavinstbeskattning sker. Det föreslagna undantaget

borde dock utvidgas till att omfatta även andra

samlingar vid sidan av fideikommissegendomen som

tillskjuts aktiebolaget. I motionen begärs ett

tillkännagivande i enlighet med det anförda (yrkande

9).

Vad först gäller det spörsmål som tas upp i yrkande

10 delar skatteutskottet regeringens bedömning att

det saknas tillräckliga skäl för att behålla

skattefriheten vid bolagets och aktieägares

avyttringar. Skatteutskottet framhåller därvid

särskilt att anskaffningsvärdet på aktierna i

fideikommissaktiebolaget skall motsvara

marknadsvärdet på den tillskjutna egendomen vid

tidpunkten för överföringen till bolaget.

Anskaffningsvärdet på aktierna skulle, enligt

skatteutskottet, bli lägre och den latenta

reavinsten i motsvarande mån högre om vanliga regler

skulle tillämpas. Den förmånligare utformningen har

valts för att så långt som möjligt tillgodose samma

syfte som nämnts i motionen, dvs. att undvika att

skattereglerna minskar viljan att föra över

fideikommissegendom till bolag. Skatteutskottet gör

den bedömningen att den föreslagna lösningen bör

vara tillräcklig för att uppnå detta syfte och

tillstyrker förslaget i propositionen. Motionärernas

förslag om fortsatt fullständig skattefrihet

avstyrks.

Kulturutskottet ansluter sig till skatteutskottets

bedömning och tillstyrker därför - med avstyrkande

av motion Kr37 (m) yrkande 10 - propositionen.

När det sedan gäller yrkande 9 anser

skatteutskottet att det i propositionen föreslagna

undantaget från reavinstbeskattning vid överföring

av samlingar enligt 17 § avvecklingslagen till ett

fideikommissaktiebolag är motiverat. Undantaget bör

dock enligt skatteutskottet inte omfatta andra

samlingar än sådana som ingår i

fideikommissegendomen och omfattas av

avvecklingslagen. Skatteutskottet tillstyrker

propositionen och avstyrker motionsyrkandet.

Även kulturutskottet tillstyrker propositionen med

avstyrkande av motion Kr37 (m) yrkande 9.

Arvsbeskattning

I förordningen (1963:588) om arvsskatt vid

avveckling av fideikommiss finns särskilda

bestämmelser som ansluter till lagen (1941:416) om

arvsskatt och gåvoskatt (AGL) med vissa avvikelser.

Skatten på efterträdarandelen skall utgå enligt den

närmast före den 1 januari 1959 gällande tariffen i

28 § AGL. Regeringen kan i enskilda fall med stöd av

förordningen besluta om befrielse eller nedsättning

av arvsskatt för byggnad, trädgård, parkanläggning

eller samling vars bevarande med hänsyn till

egendomens historia, vetenskapliga eller

konstnärliga värde är av allmänt intresse. Även i

annat fall kan regeringen fatta beslut om

nedsättning eller befrielse av skatt enligt

förordningen, om det föreligger synnerliga skäl för

det.

I 57 a-c §§ AGL finns dispensregler som innebär att

regeringen i vissa fall kan befria från eller

nedsätta arvs- och gåvoskatt. 57 b § AGL avser bl.a.

arvsskatt i de fall förlängning av ett fideikommiss

medges med stöd av 6 § avvecklingslagen. Sådan skatt

kan efterges eller nedsättas om skattebetalningen

skulle äventyra ett allmänt intresse av

kulturhistorisk eller annan art.

Kulturarvsutredningen föreslog att anstånd skall få

medges - under högst tio år från skattens

fastställande - med arvs- och gåvoskatt på fast

egendom som är förklarad som byggnadsminne enligt 3

kap. lagen (1988:950) om kulturminnen, eller fast

egendom som enligt intyg från länsstyrelsen är av

beskaffenhet att kunna bli byggnadsminnesförklarad.

Under anståndstiden skall den skattskyldige kunna

avräkna kostnader för reparation och underhåll av

den fasta egendomen som betalning av skatt och

ränta, om länsstyrelsen intygar att kostnaderna

varit kulturhistoriskt motiverade överkostnader.

Återstående skatt och ränta skall, enligt

utredningsförslaget, betalas när anståndstiden löpt

ut.

I propositionen konstaterar regeringen att

utredningens förslag skulle få mycket begränsad

effekt eftersom kulturhistoriskt värdefulla

byggnader normalt är åsatta ett relativt lågt värde.

Vidare avser förslaget en relativt stor och

heterogen grupp, i vilken ingår allt mellan hyreshus

i storstäder till herrgårdar. Enligt regeringens

mening är problemen med generationsskifte som regel

helt olika i dessa fall. Hotbilderna från

kulturmiljösynpunkt skiljer sig vidare åt starkt.

Kulturarvsutredningens förslag bör därför enligt

regeringens mening inte genomföras.

I motion Kr37 (m) hävdar motionärerna att

regeringens skäl för att inte genomföra

Kulturarvsutredningens förslag om arvsbeskattning är

så knapphändiga att frågan bör belysas ytterligare.

I motionen begärs ett tillkännagivande om

ytterligare utredning (yrkande 12).

Skatteutskottet delar regeringens bedömning och

påminner om att frågor om arvs- och gåvoskattens

framtida utformning bereds inom Regeringskansliet.

Enligt skatteutskottets uppfattning saknas anledning

för riksdagen att göra ett uttalande om en särskild

utredning av arvsskattereglerna från

kulturmiljösynpunkt och skatteutskottet avstyrker

motionsyrkandet.

Kulturutskottet gör även i denna fråga samma

bedömning som skatteutskottet och avstyrker bifall

till motion Kr37 (m) yrkande 12.

Bolagsordning i fideikommissaktiebolag,

m.m.

I det följande behandlar utskottet ett yrkande som

rör utformningen av fideikommissaktiebolagens

bolagsordningar och tillståndsgivningen vid

fideikommissaktiebolagens egendomsförsäljning -

spörsmål som inte berörs närmare i propositionen.

Enligt 34 § avvecklingslagen skall i ett

fideikommissaktiebolags bolagsordning föreskrivas

att bolagsordningen skall fastställas av regeringen

och att ändringar däri endast får ske med

regeringens medgivande om annat inte föreskrivits av

regeringen. Bestämmelsen syftar till att de allmänna

intressen som motiverar bolagsbildningen kan

tillgodoses även efter avvecklingen av

fideikommisset. Enligt vad som anförs i förarbetena

till avvecklingslagen bör regeringen vid prövningen

av frågan om tillstånd till bildande av

fideikommissaktiebolag se till att efter

omständigheterna lämpliga bestämmelser tas in i

bolagsordningen. Som exempel på sådana bestämmelser

anges krav på tillstånd att överlåta bolagets

egendom och att försätta bolaget i frivillig

likvidation. Vidare bör bestämmelser om

hembudsskyldighet och bundna aktier föreskrivas. I

de bolagsordningar som hittills fastställts av

Kungl. Maj:t eller regeringen har normalt

föreskrivits att det krävs länsstyrelsens tillstånd

för att överlåta eller inteckna bolagets fasta

egendom. Vidare har som regel bestämmelser om

hembudsskyldighet tagits in i bolagsordningarna.

I motion Kr37 (m) anförs att reglerna om avyttring

av fideikommissaktiebolags egendom bör ses över.

Motionärerna pekar på att grunderna för

länsstyrelsernas tillståndsgivning har förändrats

genom permutationslagens tillkomst. I motionen

begärs ett tillkännagivande om behovet av en

reglering av tillståndsgivningen vid

fideikommissaktiebolagens försäljning av lös eller

fast egendom i syfte att få bolagsordningarna i

samklang med permutationslagen (yrkande 11).

Kulturarvsutredningen ansåg att ordningen med

länsstyrelserna som tillståndsmyndighet var mindre

lämplig och förordade i stället att

Fideikommissnämnden borde anförtros denna uppgift

och befogenheten att godkänna ändringen i

bolagsordningar. Utredningen ansåg vidare att

grunderna för tillståndsprövningen, i de fall en

sådan föreskrivs, borde regleras närmare genom en

hänvisning till permutationslagen.

I propositionen anförs i dessa frågor att vid

tillstånd att tillskjuta samlingar enligt 17 §

avvecklingslagen bör föreskrivas i bolagsordningen

att samlingen eller delar därav endast får avyttras

med Fideikommissnämndens tillstånd. Utskottet kan

upplysa om att regeringen i ett beslut den 14

oktober 1999 beträffande tillstånd att tillskjuta

fideikommissegendom till ett aktiebolag fastställt

en bolagsordning som bl.a. innehåller bestämmelser

om att överlåtelse av eller upplåtelse av

aktiebolagets både fasta och lösa egendom kräver

tillstånd av Fideikommissnämnden (ärende

Ju1997/4597). Regeringens nya praxis ligger således

i linje med Kulturarvsutredningens förslag och

framstår, såvitt utskottet kan bedöma, som lämplig

och ändamålsenlig, inte minst med tanke på

Fideikommissnämndens överblick på området och

samlade erfarenhet.

Utskottet kan konstatera att det saknas särskilda

bestämmelser i lag eller annan författning vad

gäller frågan om vilka bestämmelser som bör tas in i

bolagsordningarna vid deras fastställelse och

bestämmelsernas närmare utformning såvitt nu är i

fråga. Som framgår av förarbeten är detta emellertid

en fråga för regeringen att ta ställning till vid

fastställandet av bolagsordningen efter

omständigheterna i det enskilda fallet. Enligt

utskottets mening har inte framkommit någon

omständighet som talar för att nuvarande ordning är

behäftad med några olägenheter som skulle motivera

ett initiativ från riksdagens sida med anledning av

motionsyrkandet. Utskottet förutsätter dock att

regeringen återkommer i saken om det, vid den

fortsatta prövningen av sådana ärenden, skulle visa

sig erforderligt.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till

motion Kr37 (m) yrkande 11.

Övriga frågor

Som skatteutskottet konstaterar anpassas de

särskilda bestämmelserna om beskattning av

fideikommissbo genom det förslag till

inkomstskattelag som riksdagen behandlar senare

under hösten 2000 till den nya inkomstskattelag som

skall träda i kraft den 1 januari 2000 (jfr. prop.

1999/2000:2). Av lagtekniska skäl bör nu aktuella

ändringar i lagen (1963:587) om inkomstbeskattning

av fideikommissbo, m.m. träda i kraft något tidigare

än den nya inkomstskattelagen. Mot denna bakgrund

förordar utskottet ett ikraftträdande den 31

december 1999.

I de delar av propositionen som inte närmare har

berörts i det föregående har utskottet inte något

att erinra mot regeringens förslag.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande stiftelsebildning

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr37 yrkande 8 och

1998/99:

Kr39 yrkande 7,

res. 1 (m)

res. 2 (kd)

2. beträffande reavinstbeskattning vid

fideikommissaktiebolags avyttringar, m.m.

att riksdagen med avslag på motion 1998/99:Kr37 yrkande 10

antar 2 § i regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1963:587) om inkomstbeskattning

av fideikommissbo, m.m.,

3. beträffande reavinstbeskattning av

samlingar

att riksdagen med avslag på motion 1998/99:Kr37 yrkande 9

antar 2 c § i regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1963:587) om inkomstbeskattning

av fideikommissbo, m.m.,

res. 3 (m)

4. beträffande arvsbeskattning

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr37 yrkande 12,

res. 4 (m, kd)

5. beträffande bolagsordning

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr37 yrkande 11,

res. 5 (m)

6. beträffande ikraftträdande- och

övergångsbestämmelserna

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring

i lagen (1963:587) om inkomstbeskattning av

fideikommissbo, m.m. såvitt avser

ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna med

den ändringen att punkt 1 erhåller i bilaga 2

som Utskottets förslag betecknad lydelse,

7. beträffande lagförslagen i övrigt

att riksdagen

dels antar regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1963:583) om avveckling av

fideikommiss,

dels antar regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1963:587) om inkomstbeskattning

av fideikommissbo, m.m. i den mån det inte

omfattas av vad utskottet hemställt ovan.

Stockholm den 4 november 1999

På kulturutskottets vägnar

Inger Davidson

I beslutet har deltagit: Inger Davidson (kd), Åke

Gustavsson (s), Agneta Ringman (s), Charlotta L

Bjälkebring (v), Lennart Fridén (m), Eva Arvidsson

(s), Jan Backman (m), Paavo Vallius (s), Lars

Wegendal (s), Peter Pedersen (v), Dan Kihlström

(kd), Roy Hansson (m), Ewa Larsson (mp), Birgitta

Sellén (c), Lennart Kollmats (fp), Hillevi Larsson

(s) och Anne-Katrine Dunker (m).

Reservationer

1. Stiftelsebildning (mom. 1)

Lennart Fridén, Jan Backman, Roy Hansson och Anne-

Katrine Dunker (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Överförande av fideikommissegendom till

stiftelse som börjar med "Inför ställningstagandet"

och slutar med "yrkande 7" bort ha följande lydelse:

Utskottet kan konstatera att avvecklingslagens

tillämpning har inneburit att stora kulturvärden

skingrats. De instrument avvecklingslagen anvisar

för att skydda fideikommissens kulturvärden har

uppenbarligen inte räckt till. För att motverka

fortsatt värdeförstörelse krävs enligt utskottets

mening flera åtgärder. En sådan åtgärd skulle vara

att i avvecklingslagen införa en möjlighet att

överföra kulturhistoriskt värdefull

fideikommissegendom till en stiftelse. I det

sammanhanget noterar utskottet särskilt att

regeringen i viss mån redan har slagit in på denna

linje genom att i några fall medge att

fideikommissegendom överförts till stiftelser genom

permutation. Frågan bör, med utgångspunkt i

Kulturarvsutredningens förslag, utredas på nytt med

inriktningen att stiftelsebildning skall bli ett

naturligt alternativ till aktiebolagsbildning.

Utskottet förutsätter att även de skatterättsliga

frågor som aktualiseras i sammanhanget därvid blir

lösta.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen, med

bifall till motion 1998/99:Kr37 (m) yrkande 8 och

med anledning av motion 1998/99:Kr39 (kd) yrkande 7,

som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande stiftelsebildning

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr37 yrkande 8

och med anledning av motion 1998/99:Kr39 yrkande

7 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

2. Stiftelsebildning (mom. 1)

Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Överförande av fideikommissegendom till

stiftelse som börjar med "Inför ställningstagandet"

och slutar med "yrkande 7" bort ha följande lydelse:

Utskottet kan konstatera att avvecklingslagens

tillämpning inneburit att stora kulturvärden

skingrats. De instrument avvecklingslagen anvisar

för att skydda fideikommissens kulturvärden har

uppenbarligen inte räckt till. För att motverka

fortsatt värdeförstörelse krävs enligt utskottets

mening flera åtgärder. En sådan åtgärd skulle vara

att i avvecklingslagen införa en möjlighet att

överföra kulturhistoriskt värdefull

fideikommissegendom till en stiftelse. I det

sammanhanget noterar utskottet särskilt att

regeringen i viss mån redan har slagit in på denna

linje genom att i några fall medge att

fideikommissegendom överförts till stiftelser genom

permutation. Mot bakgrund av de stora kulturvärden

som nu står hotade i de få återstående

fideikommissen bör regeringen omgående återkomma

till riksdagen med ett lagförslag i enlighet med vad

utskottet anfört. Utskottet påminner därvid om att

det i Kulturarvsutredningens delbetänkande finns ett

färdigt lagförslag som vunnit en stor del av

remissinstansernas gillande. Utskottet förutsätter

att regeringen i anslutning därtill även lägger fram

erforderliga förslag till lagändringar för att lösa

de skatterättsliga problem som finns på området.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen, med

bifall till motion 1998/99:Kr39 yrkande 7 (kd) och

med anledning av motion 1998/99:Kr37 (m) yrkande 8,

som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande stiftelsebildning

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr39 yrkande 7

och med anledning av motion 1998/99:Kr37 yrkande

8 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

3. Reavinstbeskattning av samlingar

(mom. 3)

Lennart Fridén, Jan Backman, Roy Hansson och Anne-

Katrine Dunker (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Beskattning vid tillskjutande av egendom

till fideikommissaktiebolag, m.m. som börjar med

"När det" och slutar med "yrkande 9" bort ha

följande lydelse:

Vad gäller den frågeställning som tas upp i yrkande

9 anser utskottet, i likhet med skatteutskottet, att

det föreslagna undantaget från reavinstbeskattning

vid överföring av samlingar som omfattas av 17 §

avvecklingslagen är motiverat. Utskottet tillstyrker

således propositionen i denna del. Mot bakgrund av

att det på fideikommiss ofta finns samlingar vid

sidan av fideikommissegendomen som utgör viktiga

delar av kulturmiljön talar dock enligt utskottets

uppfattning starka skäl för att undantaget bör

utvidgas till att även omfatta andra samlingar än

fideikommissegendom. Regeringen bör återkomma till

riksdagen med ett lagförslag i enlighet härmed.

Vad utskottet sålunda anfört i denna del bör

riksdagen, med bifall till motion 1998/99:Kr37 (m)

yrkande 9, som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha

följande lydelse:

3. beträffande reavinstbeskattning av

samlingar

att riksdagen

dels antar 2 c § i regeringens förslag till lag

om ändring i lagen (1963:587) om

inkomstbeskattning av fideikommissbo, m.m.,

dels med bifall till motion 1998/99:Kr37 yrkande

9 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

4. Arvsbeskattning (mom. 4)

Inger Davidson (kd), Lennart Fridén (m), Jan Backman

(m), Dan Kihlström (kd), Roy Hansson (m) och Anne-

Katrine Dunker (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Arvsbeskattning som börjar med

"Skatteutskottet delar" och slutar med "yrkande 12"

bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning vad

gäller behovet av en belysning av den

arvsskatterättsliga lagstiftningen såvitt nu är i

fråga. I anslutning därtill bör lagstiftningen på

området även ses över från kulturmiljösynpunkt.

Därvid skulle effekterna av att regeringen har

möjlighet att besluta om befrielse eller nedsättning

av arvsskatt i vissa fall med hänsyn till egendomens

historiska, vetenskapliga eller konstnärliga värde

kunna utvärderas.

Utskottet anser att riksdagen, med bifall till

motion 1998/99:Kr37 (m) yrkande 12, som sin mening

bör ge regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha

följande lydelse:

4. beträffande arvsbeskattning

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr37 yrkande 12

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

5. Bolagsordning (mom. 5)

Lennart Fridén, Jan Backman, Roy Hansson och Anne-

Katrine Dunker (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Bolagsordning i fideikommissaktiebolag,

m.m. som börjar med "Utskottet kan" och slutar med

"yrkande 11" bort ha följande lydelse:

Som redovisats i det föregående saknas bestämmelser

i lag eller annan författning om bolagsordningarnas

innehåll och enligt vilka grunder tillståndsprövning

skall ske i de fall sådan föreskrivits i

bolagsordningen. Enligt utskottets mening är denna

ordning inte tillfredsställande. I likhet med

motionärerna anser utskottet att frågan om reglerna

vid avyttring av egendom tillhörig ett

fideikommissaktiebolag bör bli föremål för närmare

överväganden i syfte att åstadkomma att

bolagsordningarna kommer i samklang med

permutationslagen. Det bör ankomma på regeringen att

i lämpligt sammanhang föranstalta därom.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen, med bifall

till motion 1998/99:Kr37 (m) yrkande 11, som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha

följande lydelse:

5. beträffande bolagsordning

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr37

yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

Propositionens lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen

(1963:583) om avveckling av fideikommiss

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1963:583) om

avveckling av fideikommiss

dels att 32 § skall upphöra att gälla,

dels att i 6, 16, 17, 19, 28, 30, 31, 34, 37 och 38

§§ ordet "Konungen" i olika böjningsformer skall

bytas ut mot "regeringen" i motsvarande form,

dels att i 16 och 17 §§ ordet "kronan" skall bytas

ut mot "staten",

dels att 18 § skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

18 §

-----------------------------------------------------

Avvecklingen av fideikommiss skall ske under

medverkan av en särskild nämnd, fideikommissnämnden.

-----------------------------------------------------

Fideikommissnämnden skall Fideikommissnämnden

utreda frågor som avses i skall utreda frågor som

6, 16, 17 och 38 §§ samt avses i 6, 16, 17 och 38

till Konungen göra de §§ samt hos regeringen

framställningar, som göra de framställningar,

föranledas av som föranleds av

utredningen. Vidare skall utredningen. Vidare skall

nämnden främja nämnden genom rådgivning

avvecklingen genom och på annat sätt verka

rådgivande och vägledande för att lagens syften

verksamhet samt meddela fullföljs samt meddela

beslut, som enligt vad beslut, som enligt vad

nedan stadgas ankommer på nedan stadgas ankommer på

nämnden. nämnden.

-----------------------------------------------------

--------------------

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

Förslag till lag om ändring i lagen (1963:587) om

inkomstbeskattning av fideikommissbo, m.m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1963:587) om

inkomstbeskattning av fideikommissbo, m.m.1

dels att 5 § skall upphöra att gälla,

dels att 2 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas sju nya

paragrafer, 2 a-2 g §§, av följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

2 §

-----------------------------------------------------

Om fideikommissfastighet Om en

överföres till ett fideikommissfastighet

aktiebolag genom överförs till ett

tillskott i samband med aktiebolag genom

aktieteckning, skall tillskott i samband med

följande iakttagas. aktieteckning, skall

skattepliktig realisa-

Skattepliktig tionsvinst eller

realisationsvinst eller avdragsgill realisa-

avdragsgill tionsförlust inte anses

realisationsförlust skall uppkomma genom

icke anses uppkomma genom överföringen.

överföringen och ej

heller om bolaget

avyttrar fastigheten

eller den, som erhållit

aktie i bolaget vid

avvecklingen av

fideikommiss, avyttrar

aktien.

-----------------------------------------------------

Överföringen skall icke

medföra, att

fideikommissinnehavare

vid tilllämpning av

bestämmelserna i

förordningen den 27 mars

1954 (nr 142) om taxering

för inkomst av medel, som

insatts å skogskonto,

skall anses hava

överlåtit fastighet.

-----------------------------------------------------

Efter därom gjord 2 a § I fall som avses i

framställning äger 2 § har en

fideikommiss eller fideikommissinnehavare

fideikommissbo erhålla eller ett fideikommissbo

befrielse från be- rätt att efter anmälan

skattning av sådan intäkt undantas från beskattning

av skogsbruk och av för sådan intäkt av

jordstyckningsrörelse, näringsverksamhet som

som må föranledas av hänför sig till skogsbruk

överföringen. Vid eller tomtrörelse och som

befrielse från föranleds av överför-

beskattning av intäkt av ingen. Därvid gäller i

skogsbruk skall bolaget fråga om skogsbruk att

övertaga det för aktiebolaget skall överta

fideikommisset eller det ingångsvärde som

fideikommissboet vid gäller för fideikommisset

överföringen gällande eller fideikommissboet. I

ingångsvärdet och det för fråga om tomtrörelse

fideikommisset eller boet gäller att bolagets

gällande ingående anskaffningsvärde för en

virkesförrådet för fastighet eller en del av

skogen. Vid befrielse fastighet som vid

från beskattning av överföringen ingår i

intäkt av tomtrörelsen anses mot-

jordstyckningsrörelse svara det skattemässiga

skall bolagets värdet av en sådan

anskaffningsvärde för

fastighet eller del av

fastighet, som vid

1 Senaste lydelse av fastighet eller

lagens rubrik 1986:1294 fastighetsdel hos

5 § 1990:352. fideikommisset eller

fideikommissboet.

överföringen ingår i

jordstyckningsrörelsen,

anses motsvara det i

beskattningshänseende

gällande värdet av sådan

fastighet eller fastig-

hetsdel hos fidei-

kommisset eller

fideikomissboet.

-----------------------------------------------------

Efter därom av 2 b § Efter anmälan av

fideikommssinnehavare fideikommissinnehavaren

eller fideikommissbo eller fideikommissboet

gjord framställning äger inträder i fall som avses

bolaget åtnjuta de i 2 § aktiebolaget i

värdeminskningsavdrag för överlåtarens

täckdikningsanläggningar skattemässiga situation i

och skogsvägar å fråga om värdeminsknings-

fastigheten som skulle avdrag för

hava tillkommit fideikom- täckdikningsanläggningar

misset, och skogsvägar på fastig-

fideikommissinnehavaren heten.

eller fideikommissboet om

fastigheten icke

överlåtits.

-----------------------------------------------------

2 c §

-----------------------------------------------------

Om en samling som avses

i 17 § lagen (1963:583)

om avveckling av

fideikommiss överförs

till ett aktiebolag genom

tillskott i samband med

aktieteckning, skall

skattepliktig

realisationsvinst eller

avdragsgill

realisationsförlust inte

anses uppkomma genom

överföringen.

-----------------------------------------------------

2 d §

-----------------------------------------------------

Om en fastighet eller en

tillgång som ingår i en

samling som avses i 17 §

lagen (1963:583) om

avveckling av fi-

deikommiss efter utgången

av år 1999 har överförts

till ett aktiebolag genom

tillskott i samband med

aktieteckning, skall

bolagets anskaff-

ningsvärde för egendomen

anses motsvara

tillgångens skattemässiga

värde vid tidpunkten för

överföringen.

-----------------------------------------------------

2 e §

-----------------------------------------------------

Med skattemässigt värde

avses i denna lag vad som

följer av 9 § lagen

(1998:1600) om

beskattning vid

överlåtelser till

underpris.

-----------------------------------------------------

2 f §

-----------------------------------------------------

Vid överföring av en

näringsfastighet enligt 2

§ tillämpas inte bestäm-

melserna om återföring av

värdeminskningsavdrag

m.m. i punkt 4 andra

stycket och punkt 5

anvisningarna till 22 §

kommunalskattelagen

(1928:370).

-----------------------------------------------------

2 g §

-----------------------------------------------------

Om i fall som avses i 2

eller 2 c § en överföring

av en fideikom-

missfastighet eller en

samling som avses i 17 §

lagen (1963:583) om

avveckling av

fideikommiss gjorts efter

utgången av år 1999 skall

anskaffningsvärdet för

aktie som förvärvas i

samband med överföringen

anses motsvara den

överförda fastighetens

respektive samlingens

marknadsvärde vid den

tidpunkten, fördelat på

de aktier som då

förvärvas.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

__________________________

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och

tillämpas på överföringar och avyttringar som sker

efter ikraftträdandet.

2. Om en fideikommissfastighet överförts till ett

aktiebolag före utgången av år 1999 och bolaget

avyttrar fastigheten skall bolagets an-

skaffningsvärde för tillgången anses motsvara

fastighetens marknadsvärde den 1 januari 2000.

3. Om en fideikommissfastighet överförts till ett

aktiebolag före utgången av år 1999 och en aktie som

förvärvats i samband med överföringen avyttras skall

anskaffningsvärdet för aktien anses motsvara dess

marknadsvärde den 1 januari 2000.

Av utskottet föreslagen ändring

av punkt 1

i ikraftträdande- och

övergångsbestämmelserna

till regeringens förslag till

lag om ändring i lagen (1963:587)

om inkomstbeskattning av

fideikommissbo, m.m.

-----------------------------------------------------

Regeringens förslag Utskottets förslag

-----------------------------------------------------

1. Denna lag träder i 1. Denna lag träder i

kraft den kraft den

1 januari 2000 och 31 december 1999 och

tillämpas på överföringar tillämpas på överföringar

och avyttringar som sker och avyttringar som sker

efter ikraftträdandet. den 1 januari 2000 eller

senare.

-----------------------------------------------------

Skatteutskottets yttrande

1999/2000:SkU4y

Skattereglerna vid avveckling av

fideikommiss

Till kulturutskottet

Kulturutskottet har berett skatteutskottet tillfälle

att yttra sig över skattefrågor i proposition

1998/99:114 Kulturarv - kulturmiljöer och

kulturföremål jämte motioner. Utskottet får anföra

följande.

Beskattning vid tillskjutande av egendom

till fideikommissaktiebolag

Gällande rätt

Enligt lagen (1963:583) om avveckling av

fideikommiss (avvecklingslagen) kan regeringen medge

en innehavare av ett fideikommiss att under vissa

förutsättningar få överföra fideikommissegendom till

ett aktiebolag. I lagen (1963:587) om

inkomstbeskattning av fideikommissbo, m.m. finns

regler för att underlätta bildandet av

fideikommissaktiebolag. Skattepliktig realisa-

tionsvinst eller avdragsgill realisationsförlust

anses inte uppkomma när en fideikommissfastighet

överförs till ett aktiebolag genom tillskott i

samband med aktieteckning. Detsamma gäller om

bolaget avyttrar fastigheten eller om den som fått

aktier i samband med avvecklingen av ett

fideikommiss avyttrar sådana aktier.

Propositionen

I propositionen föreslås att undantaget från

reavinstbeskattning vid tillskott av

fideikommissfastighet utvidgas till att omfatta även

överföring av samlingar som avses i 17 §

avvecklingslagen, dvs. samlingar av möbler, tavlor,

böcker eller andra föremål av särskilt

kulturhistoriskt värde. Förslaget syftar till att

förbättra förutsättningarna för att hålla ihop

intressanta samlingar. Skatten vid en överlåtelse av

sådana samlingar kan uppgå till betydande belopp,

och det kan försvåra en överföring av hela samlingen

till ett fideikommissaktiebolag. Avvecklingslagen

tillåter i och för sig att staten löser in

samlingar, men det är sällan lämpligt med inlösen

dels för att det är dyrt för staten, dels för att en

stor del av det kulturhistoriska värdet ofta ligger

i att samlingen kan finnas kvar i sin miljö.

Däremot finns det enligt propositionen inte något

bärande skäl för att behålla undantagen från

reavinstbeskattning när ett fideikommissaktiebolag

avyttrar fastighet och när en aktieägare avyttrar

aktier i bolaget. Skattefriheten vid sådana

avyttringar slopas därför enligt förslaget.

De nya skattereglerna skall träda i kraft den 1

januari 2000 och tillämpas på överföringar och

avyttringar som sker efter ikraftträdandet.

Övergångsreglerna har utformats så att

värdestegringar på fastigheter som överförts före

den 1 januari 2000 i princip inte skall beaktas vid

tillämpningen av de nya reglerna för avyttringar av

fastigheter och aktier i bolaget.

Motionen

I motion Kr37 yrkar Elisabeth Fleetwood m.fl. (m)

att riksdagen skall uttala sig för att undantaget

från reavinstbeskattning utvidgas så att även

samlingar vid sidan av fideikommissegendomen kan

överlåtas till bolaget utan reavinstbeskattning

(yrkande 9).

Motionärerna yrkar vidare att förslaget om att

slopa undantagen från reavinstbeskattning på

fideikommissaktiebolagets avyttringar och på

avyttringar av aktier i bolaget skall avslås

(yrkande 10). Motionärerna anser att befrielsen från

reavinstbeskattning är ett mycket viktigt incitament

för bildande av fideikommissaktiebolag och hänvisar

även till att avyttringar av fideikommissegendom

kräver särskilt tillstånd. Enligt motionen bör

gällande undantagsregler vid bolagets avyttringar

och för avyttring av aktier finnas kvar och utvidgas

till att omfatta samlingar.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att ett undantag från

reavinstbeskattning vid överföring av samlingar som

avses i 17 § avvecklingslagen är motiverat för att

motverka att kulturhistoriskt intressanta samlingar

skingras eller flyttas. Följaktligen tillstyrker

utskottet propositionen i denna del.

Utskottet delar regeringens bedömning att det

saknas tillräckligt starka skäl för att behålla

skattefriheten vid bolagets avyttringar och när den

som fått aktier i samband med avvecklingen avyttrar

dessa. Med anledning av vad som anförts i motionen

om minskade incitament att bilda fideikommissaktie-

bolag vill utskottet framhålla att propositionen

innebär att anskaffningsvärdet på aktierna i

fideikommissaktiebolaget skall motsvara

marknadsvärdet på den tillskjutna egendomen vid

tidpunkten för överföringen till bolaget.

Anskaffningsvärdet på aktierna skulle bli lägre och

den latenta reavinsten i motsvarande mån högre om

vanliga regler skulle tillämpas. Den förmånligare

utformningen har valts för att så långt som möjligt

tillgodose samma syfte som nämns i motionen, dvs.

att undvika att skattereglerna minskar viljan att

föra över fideikommissegendom till bolag. Utskottet

anser att den i propositionen föreslagna lösningen

bör vara tillräcklig för att uppnå detta syfte och

avstyrker därför motionärernas förslag om fortsatt

fullständig skattefrihet. Utskottet anser heller

inte att undantaget från reavinstbeskattning vid

överföring av samlingar till

fideikommissaktiebolaget bör omfatta andra samlingar

än sådana som ingår i fideikommissegendomen och

omfattas av avvecklingslagen. Utskottet tillstyrker

alltså propositionen i denna del och avstyrker

motion Kr37 yrkandena 9 och 10.

Utskottet vill erinra om att de särskilda

skattereglerna för fideikommiss anpassas till den

nya inkomstskattelagens terminologi genom det

förslag till en inkomstskattelag som riksdagen

behandlar senare i höst (prop. 1999/2000:2). Dessa

justeringar skall träda i kraft den 1 januari 2000

och tillämpas fr.o.m. 2002 års taxering. Av

lagtekniska skäl bör ikraftträdandet av de ändringar

som föreslås i proposition 1998/99:114 få träda i

kraft vid en något tidigare tidpunkt än de ändringar

som föranleds av den nya inkomstskattelagen. Med

denna utgångspunkt skulle punkt 1 i de föreslagna

övergångsbestämmelserna i lagförslaget i proposition

1998/99:114 kunna ges följande lydelse: "1. Denna

lag träder i kraft den 31 december 1999 och

tillämpas på överföringar och avyttringar som sker

den 1 januari 2000 eller senare."

Utredning om arvsskatt

Bakgrund

Den s.k. Kulturarvsutredningen, som avslutade sitt

arbete i september 1996, föreslog att anstånd skulle

kunna medges - under högst tio år - med fast-

ställande av arvs- och gåvoskatt som belöper på fast

egendom som förklarats som byggnadsminne eller är av

beskaffenhet att kunna bli byggnadsminne.

Kulturhistoriskt motiverade överkostnader vid

reparation och underhåll skulle kunna avräknas som

betalning av skatten. Vidare ville utredningen att

arvsskatt skulle kunna efterges när

fideikommissegendom i samband med avvecklingen

avstås till en bevarandestiftelse. Realisationsvinst

skulle inte uppkomma när en fideikommissfastighet

överlåts till en sådan stiftelse.

I propositionen har inte lagts fram något förslag i

frågan.

Motionen

I motion Kr37 yrkande 12 av Elisabeth Fleetwood

m.fl. (m) föreslås att riksdagen uttalar sig för att

arvsskattereglerna skall utredas från kulturmil-

jösynpunkt. Enligt motionärerna behöver frågan

belysas ytterligare. Då skulle man enligt motionen

också kunna utvärdera effekten av att regeringen

enligt arvs- och gåvoskattelagen har möjlighet att

besluta om befrielse eller nedsättning av arvsskatt

i vissa fall med hänsyn till egendomens historiska,

vetenskapliga eller konstnärliga värde.

Utskottets ställningstagande

Regeringen har i propositionen gjort bedömningen att

utredningens förslag om anstånd med arvsskatt skulle

få mycket begränsad effekt, eftersom kul-

turhistoriskt värdefulla byggnader normalt är åsatta

ett relativt lågt värde. Vidare avser förslaget en

relativt stor och heterogen grupp. I den ingår allt

från hyreshus i storstäder till herrgårdar.

Problemen vid ett generationsskifte är som regel

helt olika i dessa fall. Hotbilderna från

kulturmiljösynpunkt skiljer sig också starkt.

Utskottet delar bedömningen i propositionen och

vill samtidigt nämna att frågor om arvs- och

gåvoskattens framtida utformning bereds i Regerings-

kansliet. Utskottet anser att det inte finns

anledning för riksdagen att göra ett uttalande om en

särskild utredning av arvsskattereglerna från

kulturmiljösynpunkt. Utskottet avstyrker

följaktligen motionsyrkandet.

Överföring av fideikommissegendom till

stiftelse

Bakgrund

Regeringen har i några fall genom permutationsbeslut

tillåtit att fideikommissegendom överlåtits till en

stiftelse. Kulturarvsutredningen (SOU 1995:128) har

föreslagit att det i avvecklingslagen skall införas

särskilda bestämmelser som öppnar möjligheten för en

fideikommissinnehavare att med tillstånd få bilda en

stiftelse med ändamål att bevara egendom av allmänt

intresse. Kulturarvsutredningen har därvid nämnt att

en överföring till en stiftelse kan aktualisera en

dispens från beskattningen enligt regler som

tidigare har föreslagits av 1995 års Stiftelse- och

föreningsskattekommitté.

Något förslag med särskilda bestämmelser om

stiftelsebildning har inte lagts fram i

propositionen.

Motionerna

I motionerna Kr37 yrkande 8 av Elisabeth Fleetwood

m.fl. (m) och Kr39 yrkande 7 av Inger Davidson m.fl.

(kd) föreslås att det skall vara möjligt att

överföra fideikommiss till stiftelse.

Utskottets ställningstagande

I propositionen har gjorts bedömningen att en

stiftelse mycket skulle likna ett fideikommiss i

fråga om verkningar och ändamål. Att tillåta

stiftelsebildning skulle enligt propositionen

innebära ett väsentligt avsteg från avvecklingsla-

gens huvudsakliga syfte, nämligen att återföra

egendomen till vanlig succession. Utskottet gör inte

någon annan bedömning i frågan om stiftelsebildning

än den som regeringen har gjort och avstyrker

motionsyrkandena. Utskottet vill i sammanhanget

nämna att Stiftelse- och föreningskommitténs

slutbetänkande Översyn av skattereglerna för

stiftelser och ideella föreningar (SOU 1995:63) för

närvarande bereds i Regeringskansliet.

Stockholm den 19 oktober 1999

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

I beslutet har deltagit: Arne Kjörnsberg (s), Carl

Fredrik Graf (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Per

Rosengren (v), Holger Gustafsson (kd), Carl-Erik

Hedlund (m), Per Erik Granström (s), Marietta de

Pourbaix-Lundin (m), Ulla Wester (s), Lena Sandlin

(s), Marie Engström (v), Rolf Kenneryd (c), Johan

Pehrson (fp), Margareta Cederfelt (m), Per-Olof

Svensson (s) och Désirée Pethrus Engström (kd).

Avvikande meningar

1. Beskattning vid tillskjutande av egendom

till fideikommissaktiebolag

Carl Fredrik Graf, Carl-Erik Hedlund, Marietta de

Pourbaix-Lundin och Margareta Cederfelt (alla m)

anför:

På fideikommissegendomar finns ofta samlingar vid

sidan av fideikommissegendomen som utgör viktiga

delar av den skyddsvärda kulturmiljön. En möjlighet

att avyttra sådana samlingar till ett

fideikommissaktiebolag utan reavinstskatt skulle

väsentligt öka möjligheten att bevara dem för

framtiden. Vi tillstyrker förslaget i motion Kr37

yrkande 9 om ett tillkännagivande till regeringen om

en sådan utvidgning av skattefriheten.

2. Utredning om arvsskatt

Carl Fredrik Graf (m), Holger Gustafsson (kd), Carl-

Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m),

Margareta Cederfelt (m) och Désirée Pethrus Engström

(kd) anför:

Regeringen föreslår i propositionen att

Kulturarvsutredningens förslag om anstånd med

arvsskatt inte bör genomföras. Skälen för denna

bedömning är enligt vår uppfattning så knapphändiga

att frågan behöver belysas ytterligare. Vi anser att

en vidare utredning om arvsskattereglerna från

kulturmiljösynpunkt bör ske. Då skulle man också

kunna utvärdera effekten av att regeringen har

möjlighet att besluta om befrielse eller nedsättning

av arvsskatt i vissa fall med hänsyn till egendomens

historiska, vetenskapliga eller konstnärliga värde.

Vi tillstyrker följaktligen ett tillkännagivande

till regeringen i enlighet med motion Kr37 yrkande

12.

3. Överföring av fideikommissegendom till

stiftelse

Carl Fredrik Graf, Carl-Erik Hedlund, Marietta de

Pourbaix-Lundin och Margareta Cederfelt (alla m)

anför:

Det förekommer att regeringen genom

permutationsbeslut tillåter att fideikommissegendom

överlåts till en stiftelse. Enligt vår mening bör en

generell regel som möjliggör stiftelsebildning tas

in i avvecklingslagen. Vi förutsätter att regeringen

återkommer till riksdagen med ett förslag som också

löser de skattefrågor som aktualiseras i detta

sammanhang. Vi tillstyrker motionerna Kr37 yrkande 8

och Kr39 yrkande 7 om ett tillkännagivande till

regeringen i fråga om stiftelsebildning.